Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa allt högre krav
på utbildning och kompetens. Återkommande utbildning och
kompetensutveckling i arbetet kommer att vara en
förutsättning för att den enskilde arbetstagaren skall kunna
hänga med i utvecklingen och minskar riskerna för
arbetslöshet. En ständig kompetensutveckling är också en
förutsättning för våra företags möjligheter att hävda sig i den
internationella konkurrensen.
Kunskapslyftet och den kraftiga utbyggnaden av högskolor och universitet
är därför en oerhört viktig satsning som inte bara stärker vår konkurrenskraft
i framtiden utan också ger arbetskraften bättre förutsättningar för att ta de
nya jobben.
Den ändrade inriktningen av arbetsmarknadspolitiken som innebär mer av
arbetsmarknadsutbildning är även det rätt inriktning i detta perspektiv.
Likaså är det av regeringen i budgetpropositionen förutskickade förslaget till
kompetensutveckling i arbetet centralt och viktigt.
Trots dessa satsningar så finns det brister som vi anser måste rättas till för
att rätten till ett arbete och möjligheten att kunna försörja sig på sin lön
skall
kunna omfatta alla.
Deltid blir heltid
Arbetslösheten har under 1990-talet drabbat kvinnor och
män mycket hårt. I Sverige har dock kvinnors arbetslöshet
under hela denna period understigit mäns. Detta förhållande
är unikt när vi jämför oss med övriga länder i Europa.
Deltidsarbetslösheten är dock något som drabbar kvinnor till
den helt övervägande delen.
Arbetslösheten har glädjande nog sjunkit kraftigt under det senaste året
både för kvinnor och män. Anledningarna till detta skiljer sig dock något
mellan könen. Män har i större utsträckning gått till arbete än kvinnor.
Kvinnor har i högre utsträckning gått till utbildning. Den
sysselsättningsökning vi kunnat konstatera under det senaste året har kommit
män till del i större utsträckning än kvinnor, men vi ser också att
sysselsättningen i den offentliga sektorn vänder uppåt och detta är något som
kommer kvinnor till del i större utsträckning än män.
De ökade resurser som nu kommit den offentliga sekorn till del är därför
viktiga och de kommer att förbättra kvinnors sysselsättningsläge. På sikt vet
vi alla att det kommer att bli svårt att klara personalbehovet i den offentliga
sektorn. Vi vet också att kvinnor i stor utsträckning arbetar ofrivilligt deltid
främst inom den offentliga sektorn. Vi anser därför att parterna inom den
offentliga sektorn snarast måste hitta vägar för att komma till rätta med den
stora andelen deltidsarbetande. Rätten till heltid måste vara norm. Därutöver
skall det finnas möjligheter till att arbeta deltid för den som så önskar. För
att
denna utveckling skall påskyndas kan det finnas behov av statliga stimulans-
åtgärder. Vi anser därför att den av regeringen tillsatta kommissionen som
arbetar med hur personalbehovet skall kunna tillgodoses inom vården och
omsorgen i framtiden bör prioritera denna del i sitt arbete och snarast, senast
i samband med vårpropositionen, återkomma till riksdagen med förslag i
denna fråga.
Kompetensutveckling i
arbetet oavsett kön
Kompetensutvecklingen i arbetet är orättvist fördelad.
Många undersökningar har visat att arbetstagare med låg
utbildningsnivå och låga löner inom LO- och TCO-
kollektivet får minst del av kompetensutvecklingen. Det
finns också ett könsperspektiv på frågan som visar att
kvinnor är underrepresenterade när det gäller
kompetensutveckling i arbetet. Detta är naturligtvis
oacceptabelt. Regeringen avser att under 1999 återkomma
med förslag på hur kompetensutvecklingen i arbetslivet skall
stärkas. Vi anser det mycket angeläget att detta förslag har
ett könsperspektiv. För att ge alla förutsättningar att kunna
delta i arbetslivet i framtiden krävs att en fördelning av
kompetensutvecklingsinsatser sker utifrån ett
könsperspektiv. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma
med ett förslag med denna inriktning.
Jämställdhet i
informationssamhället
Vi har tidigare instämt i regeringens konstaterande att
informationstekniken betyder mycket för Sveriges
konkurrenskraft och att det behövs en ökad delaktighet från
svenska folket i informationssamhället. Därför är det något
nedslående att samtidigt konstatera att IT domineras av män.
Den kommande IT-satsningen i skolan kan ge förutsättningar för att både
tjejer och killar tidigt ges möjlighet att på lika villkor ta sig in i
informations-
samhället. Likaså är IT-satsningen inom den privata sektorn tillsammans
med Industriförbundet ett viktigt steg för att öka kunskaper och användandet
av IT i arbetet.
Behovet av IT-kompetens inom den offentliga sektorn är stort precis som
regeringen konstaterar. I denna sektor, som domineras av kvinnor, förut-
skickade regeringen i vårpropositionen att en omfattande IT-satsning skulle
genomföras. I det föreliggande budgetförslaget ger nu regeringen "AMS i
uppdrag att inom ramen för befintliga åtgärder och anslag initiera IT-ut-
bildning för anställda inom offentlig sektor och framför allt riktat till
kvinnor".
Vi anser mot bakgrund av den könsmässigt sneda användningen av IT och
IT:s viktiga funktion i det framtida arbetslivet att detta inte är tillräckligt.
Skall kvinnor ges lika möjligheter att hävda sig på framtidens arbetsmarknad
skall de också ges lika möjligheter till utbildning inom de områden som
kommer att vara av avgörande betydelse på framtidens arbetsmarknad.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag med
denna inriktning.
Uthyrning av personal
Regeringen har inte ansett att det hittills har funnits något
behov av att införa ytterligare regleringar inom
personaluthyrningsområdet. Den utredning som lämnades till
regeringen under förra året medförde inga nya förslag till
riksdagen från regeringens sida. Verksamheten skulle följas
noga av regeringen och de förslag som framfördes i
utredningen avfärdades i stort sett helt.
Vi anser att förhållandena inom denna bransch ytterligare behöver regleras
i syfte att öka tryggheten och utvecklingen för de anställda. Vi anser att
frågan om auktorisation av uthyrningsföretagen måste tas upp till ny
prövning.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag med denna
inriktning.
Jämställdhetsperspektiv på
arbetsmarknadsåtgärderna
Riksrevisionsverket har gjort en översyn av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i ett
jämställdhetsperspektiv. RRV konstaterar att kvinnor och
män i huvudsak får del av åtgärderna i förhållande till deras
respektive andelar av arbetslösheten. Men kvinnor och män
får genom åtgärderna placering i för könet traditionella yrken
och sektorer. Den könsuppdelning som finns på
arbetsmarknaden återspeglas i åtgärderna, vilka alltså har
kommit att verka konserverande.
Vi anser att, även med beaktande av de svårigheter som naturligtvis kan
finnas, AMS måste öka sina ansträngningar för att i ökad utsträckning göra
sin del i arbetet med att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden.
Vi anser därför att det är tillfredsställande att AMS nu utvecklar sin
statistik så att uppföljningsmöjligheterna för regeringen inom detta område
förbättras. Men det räcker inte. Jämställdhetsperspektivet måste integreras i
arbetet på arbetsförmedlingarna. Först då kan vi få ett genomslag för att
åtgärderna också används för att bryta könssegregeringen på arbetsmarkna-
den.
Lika lön
Fortfarande består löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
Hur stora de är varierar med forskarrapport, men alla
konstaterar detsamma. Det finns löneskillnader som enbart
beror på kön. Vi anser självfallet att detta är orimligt och
oacceptabelt.
De utökade resurserna till JÄMO är något vi hälsar med tillfredsställelse.
Det ökar möjligheten för myndigheten att utöva sin tillsyn och uppföljning
av att arbetsgivarna följer jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder och
jämställdhetsplaner.
Men fortsatta insatser inom jämställdhetsområdet måste än mer inriktas på
att komma till rätta med de oskäliga löneskillnader som finns mellan könen.
Arbetsvärdering som metod utvecklas och mycket bra arbete med att
använda den i praktiken pågår på flera håll.
Vi anser dock att ytterligare insatser bör göras på detta område. Det finns
exempel framför allt från Kanada där mer aktiva insatser görs från statligt
håll för att utjämna löneskillnader melan könen. Dessa goda exempel bör tas
till vara och anpassas till svenska förhållanden. Tiden är väl mogen för mer
aktiva insatser för att inte bara minska utan helt ta bort löneskillnader som
beror på kön.
Vi anser därför att regeringen snarast bör återkomma med förslag med
konkreta åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan könen.
Au pair
Det finns många förmedlingsbyråer i landet för au pair-jobb i
utlandet. Genom att kalla sitt förmedlingsarbete för
"kulturellt utbyte" kringgår man reglerna för
arbetsförmedling och kan ta betalt för sitt arbete. Detta är ett
förhållande som vi anser bör ses över och rättas till. Vi anser
därutöver att de som tar anställning som au pair i utlandet
skall upplysas av förmedlingarna om vikten av att de
omfattas av ett anställningskontrakt. I samband med
förmedlingen av au pair-jobben bibringas de som tar jobben
uppfattningen att de har ett anställningskontrakt. I praktiken
saknas kontrakt eller avtal till helt övervägande delen. Det
finnns otaliga fall där unga flickor i stort sett är helt rättslösa
i samband med tvister med värdfamiljen. Det allt större
utbytet mellan länder är oerhört positivt och vi anser att vi
bör reglera denna marknad som nu växer kraftigt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvecklande arbetsliv.
Stockholm den 26 oktober 1998
Inger Segelström (s)
Berit Andnor (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Anne Ludvigsson (s)
Agneta Brendt (s)
Eva Arvidsson (s)
Elisebeht Markström (s)
Monica Green (s)