Arbetstiden minskar stadigt i takt med att produktiviteten
ökar. Den som i dag jobbar heltid arbetar under ett år ungefär
hälften så många avlönade timmar som man gjorde i Sverige
för hundra år sedan.
Med längre semestrar, föräldraledighet, kortare arbetsveckor och arbets-
dagar har vi stadigt minskat vår arbetstid och ökat fritiden. Utvecklingen mot
kortare arbetstid har varit en del av det framväxande välfärdssamhället. Mer
tid finns över till familj och vänner, mer tid till fritidsintressen, kultur-
och
föreningsliv. Kortare arbetstid har givit oss ett rikare liv.
Det är nu dags att ta ytterligare steg mot en kortare arbetstid. Företag och
kommuner där försök har gjorts med kortare arbetstid har ofta upplevt
positiva effekter. Stress, frånvaro, sjukdom och arbetsskador har minskat.
Arbetstiden kan användas som ett instrument på den enskilda arbetsplatsen
för en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och en bättre arbetsorganisation.
Men en minskning av arbetstiden får inte leda till minskade ambitioner i
andra delar av utvecklingen mot det goda arbetet.
Samtidigt som åtskilliga önskar förkorta sin arbetstid vill tiotusentals,
mestadels kvinnor, öka sin arbetstid från deltid till heltid för att därigenom
öka sina inkomster.
Ofrivilliga deltider är ett både köns-, klass- och åldersrelaterat problem.
Detta tydliggörs i den studie "Förändring av arbetstider och anställnings-
former på olika delar av arbetsmarknaden", som presenterades av LO:s löne-
och arbetslivsenhet i mars 1998. Om deltidsarbete definieras som en arbetstid
på 34 timmar i veckan eller mindre, så arbetade i januari 1998 50 % av LO:s
kvinnor deltid - därav hade 17 % en vanligen arbetad tid understigande 25
timmar. Bland LO-männen arbetade bara 9 % deltid. Bland TCO-kvinnorna
arbetade 30 % deltid och bland SACO:s kvinnor 21 %. Bara 6 % av TCO:s
och SACO:s män arbetar deltid.
Andelen deltidsarbetande unga kvinnor har ökat kraftigt under 1990. I
början av 90-talet arbetade knappt 30 % av LO-kvinnorna i åldrarna under
25 år deltid. Nu är andelen 53 %. Förändringen bland övriga åldersgrupper
har däremot varit måttliga. Detsamma gäller männen inom LO vars arbetstid
i genomsnitt bara minskat med en halvtimme under 1990-talet.
Den ofrivilliga korta arbetstiden innebär att många får lägre inkomst än de
annars skulle haft. 1997 var det ungefär 350 000 personer som arbetade
mindre än de skulle vilja göra, av dessa var 250 000 kvinnor.
Inkomstskillnaderna i samhället ökar jämfört med om alla kunnat arbeta i
den omfattning som de själva önskat. Möjligheterna till en egen ekonomi och
egen försörjning minskar. De ofrivilligt deltidsarbetande kvinnorna blir
beroende av make/sambo eller av samhället. Den som är fast anställd är
numera utesluten från möjligheten att deltidsmarkera längre än en a-kasse-
period. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är oftast inte avpassade för
deltidsarbetslösa. Det är svårt att gå en utbildning för den som deltids-
markerar eftersom det är svårare att planera och de flesta arbetsmarknads-
utbilningar går på heltid. För att en deltidsarbetslös ska kunna finansiera sitt
deltagande i kunskapslyftet, med särskilt utbildningsbidrag och få lånedelen
av det särskilda vuxenstudiestödet, så måste han eller hon säga upp sig från
sin fasta anställning.
Den ny arbetsrätten innebär en företrädesrätt för deltidsanställda till högre
sysselsättningsgrad men arbetsgivarna måste också bli mer lyhörda för krav
på arbetstiderna. Den förbättring i den personliga välfärden som en förkortad
arbetstid kan medföra får dock inte leda till att man ger avkall på nödvändiga
åtgärder för att förbättra arbetsmiljön eller minska möjligheterna för de
anställda att få full arbetstid.
Regeringen bör noga följa utvecklingen beträffande förekomsten av
ofrivillig deltidsanställning. En utvärdering bör göras av hur arbetsrättens
regler om företrädesrätt till utökad arbetstid verkar i praktiken Om inte
situationen förbättras bör regeringen ta initiativ till överläggningar mellan
berörda fackliga organisationer och motsvarande branschorganisationer.
Ambitionen ska vara att heltidsanställning är en rättighet, deltidsanställ-
ning en möjlighet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om deltidsanställning.