Insikten om det livslånga lärandet kan sägas vara väl grundad hos
flertalet i Sverige. Behovet av nya kunskaper inom arbetslivet växer
ständigt.
Vi har, som nation, kunnat hävda vår konkurrenskraft väl inom industrin
under större delen av 1900-talet genom en traditionell arbetsorganisation.
Arbetsuppgifterna var uppstyckade och organiserades enligt Taylors teorier.
Ansvar och befogenheter var strikt uppdelade och den enskilde arbets-
tagarens befogenheter och frihet var starkt begränsade.
I dag kännetecknas framgångsrika företag av sina investeringar i de
anställdas kunskaper och kompetens och skapande av moderna arbets-
organisationer i samverkan med facket. En nyckelfaktor för framgång är
naturligtvis hög kompetens hos alla anställda.
Många anställda inom både privat och offentlig verksamhet har en låg
formell utbildningsnivå men har via sin yrkesvana byggt upp en god
kompetensnivå. Men arbetsinnehållet förändras och kraven på nya kunskaper
och kompetens skärps inom samtliga yrkesgrupper.
När t.ex. våra basindustrier omstruktureras slås en del grupper ut från
arbetsmarknaden främst på grund av att deras kunskaper inte motsvarar
kraven som finns inom arbetsmarknaden.
Vi vet också att de som redan har en hög formell utbildning i regel får
möjlighet till mer kompetensutbildning i arbetslivet än de kortutbildade.
Vi satsar rejält på mer kunskaper åt fler människor totalt sett i landet
genom kunskapslyftet, fler högskoleplatser m.m. vilket är väldigt positivt.
Men det är inte tillräckligt. Nu måste man säkerställa att även de som finns
inom arbetslivet får en god möjlighet till kompetensutveckling oavsett vilket
företag eller i vilken kommun man är anställd i.
För att klara detta krävs det engagemang från alla arbetsgivare, fack-
föreningar samt från samhällets sida. Finansieringen bör ske gemensamt.
För att frågan om kompetensutveckling skall tas mer på allvar av alla
parter bör varje företag, kommun m.fl. upprätta och redovisa en kompetens-
utvecklingsplan. Denna plan bör innehålla uppgifter om bl.a. vilken kompe-
tens som finns, hur den är fördelad och hur den skall utvecklas i ett längre
perspektiv.
Fördelarna med en kompetensutvecklingsplan är många:
- Arbetsgivare och fackföreningar måste formulera gemensamma strategier
som redovisas för allmänheten både på kort och lång sikt.
-
- Utbildningsanordnare får tidigare information om vilken utveckling som
förväntas m.m.-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensutveckling.