Arbetet har en central plats i våra liv. Det ger oss en möjlighet att utvecklas och att syssla med intressanta och engagerande uppgifter. Arbetet ger oss möjligheten till försörjning och därigenom kunna förverkliga våra drömmar. Tyvärr är det så att det finns många framför allt kvinnor i branscher som kommun, landsting, handel, hotel och restaurang som inte helt kan försörja sig på sitt arbete. Genom att arbetsgivarna inte ger heltidstjänster, utan många går på olika former av deltid, leder det till att försörjningen inte tryggas.
För att förändra detta och för att pressa på har regeringen och riksdagen på olika sätt ökat trycket på arbetsgivarna. Det har tyvärr inte lyckats speciellt bra, utan fortfarande så är det arbetstagarna som får bära kostnaderna för en dålig personalpolitik.
Ett exempel är de förändringar i arbetsrätten som ger rättighet till mertid och övergången från vikariat till fasta tjänster. Dock kan vi se att andelen av dem som arbetar, vilka har olika deltidstjänster, ligger ganska konstant kring 25 %, andelen som har deltid inom detaljhandeln ligger kring 50 % och detta har inte förändrats under de senaste tio åren. Du har idag möjligheten att, om du får en fast tjänst på deltid, stämpla upp till den tidigare tjänstgörings- graden under en ersättningsperiod. Vi har alltså en bortre parentes i denna del av arbetslöshetsersättningen. Detta tvingar i praktiken deltidsanställda att bli tillfälligt anställda. Antalet tillfälliga anställningar har drastiskt ökat under de senare åren.
Det kan inte vara rimligt att staten går in och tryggar försörjningen när arbetsgivarna vill ha deltidstjänster av rent praktiska skäl. Konsekvensen av detta är dock att arbetsgivarna inte har förändrat sitt agerande och att de arbetslösa tackar nej till fasta deltidstjänster eftersom de vet att i längden kan de inte försörja sig. Det finns även de kvinnor, för det är mest kvinnor som innehar deltidstjänsterna, som har sagt upp sig för att de genom det system vi nu har inte kan försörja sig på sin tjänstgöringsgrad. Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att naturligtvis finns det de som vill arbeta deltid men problemet gäller främst ensamstående kvinnor som jobbar på ofrivillig deltid.
Just nu sitter en utredning och tittar på hela problematiken med deltids- tjänster när det gäller arbetstid, kompetensutveckling och så vidare. Det absolut bästa hade varit om man på olika sätt hade kunna ge alla dem som idag går på deltid en heltidstjänst. En annan möjlig väg att gå för att sätta press på arbetsgivarna är att ha differentierade arbetsgivaravgifter för del- tidstjänster och heltidstjänster. Det leder också till att arbetsgivarna skulle vara tvingade att redovisa hur många deltidstjänster de har. Den högre arbetsgivaravgiften skulle kunna gå tillbaka till företaget i form av riktade medel för kompetensutveckling till de deltidsanställda. Det är vår förhopp- ning att regeringen beaktar detta i sitt fortsatta arbete med deltidsarbets- ösheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om deltidsarbeten.
Stockholm den 23 oktober 1998
Annika Nilsson (s) Kent Härstedt (s)