I Sverige har under ett flertal år förts en diskussion om huruvida en
sänkning av arbetsgivaravgiften ger de effekter på den svenska
arbetsmarknaden som behövs för att få fart på tillväxten och därmed öka
sysselsättningen. Företagarnas Riksorganisation har vid ett flertal
tillfällen genomfört undersökningar huruvida en sänkning av
arbetsgivaravgifterna skulle få företagare att anställa ytterligare personal.
Undersökningarna visar tydligt på att den viktigaste skatten för antalet
anställda är arbetsgivaravgiften. Det krävs dock en kraftig sänkning av
arbetsgivaravgiften på mellan 10 och 15 procentenheter för att nå en
tydlig effekt på sysselsättningen anges det.
I Sverige har ökad sysselsättning och halvering av arbetslösheten stått högt
på den politiska dagordningen. Otaliga är de arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder som prövats. Det diskuteras ständigt behov av nya idéer och
innovativa förslag för att öka sysselsättningen och förhindra arbetslösheten.
Vid EU:s toppmöte i Luxemburg hösten 1997 sattes krav på ökad syssel-
sättning högst på dagordningen. Medlemsländerna gav löften om att priori-
tera nationella handlingsplaner för ökad sysselsättning. En av de över-
gripande inriktningarna som Sverige så småningom ställde sig bakom var ett
mycket omdiskuterat kompromissförslag om att gradvis minska det totala
skattetrycket på arbete. Diskussionen om att sänka skattetrycket på arbete
som ett effektivt sätt att skapa nya arbetstillfällen fortsätter både inom och
utom Sveriges gränser.
EU-kommissionen har valt ut ett antal geografiskt begränsade områden i
EU för att ingå i "Territorial Emloyment Pacts","områdespakter för ökad
sysselsättning". I Sverige har sex områden att tillsammans med totalt 80
stycken sysselsättningspakter till uppgift att arbeta fram ett handlings-
program och genomföra detsamma. Kraven är återigen att där skall framgå
ett antal innovativa och lokalt förankrade projekt. Dessa 80 sysselsättnings-
pakters handlingsprogram skall utvärderas efter tre år i syfte att ta lärdom om
och sprida nya handlingsplaner som kan leda till ökad sysselsättning i hela
EU.
Med ovanstående initativ finns nu möjligheter att i Sverige studera de
tidigare gjorda teoretiska uträkningarna vad avser effekterna av sänkt arbets-
givaravgift. De flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärder som genomförts i
Sverige prövas ofta i någon begränsad form tidsmässigt eller geografiskt
innan desamma genomförs i hela landet. Detta gäller till exempel de så
kallade "fribudgetarna" för de lokala arbetsförmedlingarna.
I sysselsättningspakten för Strömstads kommun har förslaget om sänkta
arbetsgivaravgifter angetts i handlingsplanen, vilken också är godkänd av
EU-kommissionen. Här finns det redskap som kan användas för att i en
begränsad form genomföra en försöksperiod om sänkt arbetsgivaravgift med
därtill följande utvärdering.
I gränsregionala områden mellan Sverige och Norge blir nivåskillnaderna
på arbetsgivaravgiften tydlig då den i dessa gränsområden leder till en, sett ur
svensk ståndpunkt, konkurrenssnedvridning. Norge har en arbetsgivaravgift
på 14,1 % samt en egenavgift för pension på 7,8 % och en lagstadgad yrkes-
skadeförsäkring på cirka 1.000 kr per år och anställd och Sveriges lagstadga-
de avgift är 33,03 % samt en egenavgift för pension på 6,95 %.
Det som uppmärksammats i debatten är den svenska strömmen av arbets-
sökande i Norge. Det som däremot inte uppmärksammats är att det sker en
motsvarande etablering av svenska företag på den norska sidan på grund av
arbetsmarknadsfördelar i tillverkande företag och tjänsteföretag. Dessa före-
tag startar ett dotterbolag som ett norskt AS.
Om Svenska företag väljer att starta nytt företag i Norge och registrerar ett
norskt AS så får det konsekvenser där både staten och kommunerna är för-
lorare vad gäller skatteintäkter.
Staten mister arbetsgivaravgiften och statsskatten och kommunen blir utan
kommunala skatteintäkter. Vid gränsområden finns speciella gränspendlar-
regler men dessa begränsas till att gälla enbart de kommuner på respektive
sida om den svensk-norska nationsgränsen.
Med ovanstående belysning av problematiken kring arbetsgivaravgifter vid
gränsområdet Sverige-Norge och den i EU förda diskussionen med
anledning av skattenivån på arbete torde detta ges möjlighet att studera och
följa under en försöksperiod begränsad till fem år inom ramen för "områdes-
pakten för ökad sysselsättning". Strömstads kommun är en av sex kommuner
som den svenska regeringen utsett till svenska sysselsättningspakter.
Strömstad är med sin storlek den minsta av EU-kommissionens "områdes-
pakter för ökad sysselsättning". Strömstad som liten gränskommun, direkt
gränsande till Östfold och dess expansiva företag och tillväxtområde, är ett
bra och geografiskt avgränsat område att följa och studera vad avser en
sänkning av arbetsgivaravgifternas effekter på sysselsättningen. Strömstad
har en hög arbetslöshet och befinner sig mitt i en svår strukturförändring
inom näringslivet efter ett antal stora företagsnedläggningar under 1990-talet.
En kommun lätt att följa och lätt att analysera för att vinna erfarenheter. Allt
i syfte att öka sysselsättningen och nå rättvisa villkor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksområde med sänkt arbetsgivaravgift.