I betänkandet behandlas drygt 150 yrkanden i
motioner - till stor del parti- och kommittémotioner
- som väcktes under allmänna motionstiden 1998.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Yrkandena handlar om övergripande frågor om
högskolan, institutionell organisation, allmänna
forskningsfrågor, forskning och utbildning inom
vissa områden, lokalisering av viss utbildning
och/eller forskning, lärarna och pedagogiken i
högskolan, studieorganisatoriska frågor,
tillträdesfrågor, andra studentfrågor m.m.
Samtliga partier i utskottet utom
Socialdemokraterna har reservationer på olika
punkter, var för sig och i olika konstellationer.
Motionerna
1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
att en vuxenlärarutbildning tillskapas.
1998/99:Ub257 av Ingvar Eriksson och Cristina
Husmark Pehrsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning av
logopeder.
1998/99:Ub265 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att öka
möjligheterna för hörande elever att lära sig
teckenspråk.
1998/99:Ub274 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,
fp, mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om träning och
identifiering i lärarutbildningen.
1998/99:Ub275 av Inger Davidson (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att högskolor och
universitet skall vara skyldiga att erbjuda
alternativ till djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om studenters rätt att
slippa utföra djurförsök.
1998/99:Ub401 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla högskolorna
på Södertörn och i Malmö till universitet.
1998/99:Ub402 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö.
1998/99:Ub403 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överföring av Malmös högre
utbildningar till Malmö högskola.
1998/99:Ub404 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillgänglighet för
funktionshindrade vid högre utbildning.
1998/99:Ub405 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att
inrätta ett nytt "nätverksuniversitet" i
Västsverige.
1998/99:Ub406 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning och
undervisning på akademisk nivå om homo- och
bisexuellas situation.
1998/99:Ub407 av Ulf Nilsson och Siw Persson (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ett
havsforskningscentrum i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att förlägga
marinbiologisk forskning till Malmö högskola.
1998/99:Ub408 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om industridoktorander,
adjungerade professorer etc.
1998/99:Ub416 av Maud Ekendahl och Liselotte Wågö
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Naprapathögskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
fortsatt statlig tillsyn över Naprapathögskolan
fr.o.m. den 1 juli 1999 och tills vidare i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
att Naprapathögskolans elever ges rätt till statliga
studiemedel i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1998/99:Ub419 av Peter Pedersen och Murad Artin (v)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts som belyser
utvecklingsmöjligheter och konsekvenser i ett brett
samhällsperspektiv vid skapandet av en
universitetsfilial med naturvetenskaplig-teknisk
inriktning i Karlskoga knuten till det blivande
universitetet i Örebro.
1998/99:Ub421 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en nationell
riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska
högskola/Lunds universitet.
1998/99:Ub424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns
strategiska betydelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av
forskningens frihet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens ansvar för
grundforskningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av fria
forskningsfinansiärer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de före detta
fristående forskningsstiftelserna måste återfå sin
tidigare roll och om statens användning av deras
medel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelningen av
resurser till högskolor och universitet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fler högskolor
bör ges möjlighet att övergå i privaträttslig form,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en långsiktig
forskningspolitik.
1998/99:Ub425 av Johan Pehrson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning
för att kartlägga utbudet och behovet av kurser på
halvfart eller annan deltid.
1998/99:Ub426 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
förberedelser görs under 1999 för att så snart som
möjligt kunna etablera en utvecklingsenhet som har
till syfte att koncentrera resurserna och
kompetensen kring handikapputbildning och FoU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utveckla ett
magisterprogram som är multiprofessionellt och
flervetenskapligt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utveckla ett
grundutbildningsprogram i handikappvetenskap.
1998/99:Ub427 av Annika Nilsson och Kent Härstedt
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om den
sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
1998/99:Ub428 av Marie Granlund och Leif Jakobsson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att ta till vara invandrargruppernas
kompetens.
1998/99:Ub429 av Anders Berglöv m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utveckling av
Mälardalens högskola.
1998/99:Ub432 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förlängning av
arbetsterapeututbildningen.
1998/99:Ub433 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1998/99:Ub436 av Laila Bjurling (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk utbildning om
dyslexi i lärarutbildningen.
1998/99:Ub438 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa ett juridiskt
utrymme för de enskilda utbildningsinstitutionerna
att tillämpa antagningssystem som syftar till att få
in fler studerande med utländsk bakgrund.
1998/99:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
utbildning och forskning i hushållsvetenskap.
1998/99:Ub440 av Yvonne Andersson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
vuxenlärarexamen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en lärarutbildning
vid Linköpings universitet.
1998/99:Ub441 av Camilla Dahlin-Andersson m.fl. (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att tillsätta en utredning som syftar
till att ta till vara utländsk kompetens.
1998/99:Ub445 av Birgitta Ahlqvist och Lars U
Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att inrätta kultur- och turismforskning i
Norrbotten.
1998/99:Ub446 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om doktorandstipendier till
konstnärliga högskolor.
1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lektorers och
professorers möjlighet att bedriva egen forskning
måste förbättras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
katederundervisningen måste minska till förmån för
ny pedagogik där studenten i ökad utsträckning får
vara medaktör,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppföljning av
satsningen på högskolans tredje uppgift,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en samlad
kartläggning av dagens forskarutbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sveriges
deltagande i internationella forskningssamarbeten
inte får minska.
1998/99:Ub449 av Elisebeht Markström och Tone
Tingsgård (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förtydligande i examensförordningen i
högskoleförordningen för vissa yrkesexamina.
1998/99:Ub452 av Eva Arvidsson och Cinnika Beiming
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
lärarutbildningen.
1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett klargörande av
skillnaden mellan högskolor med vetenskaps-områden
och universitet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en kvalificeringstrappa för prövning av
examensrättigheter i enlighet med vad i motionen
anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ett anslagssystem som bygger på förslaget om en
kvalificeringstrappa i enlighet med vad i motionen
anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rekrytering av
högskolelärare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om doktorsprogram vid
högskolorna,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av högskolelagen att pedagogisk
utbildning blir obligatorisk för lärare vid
högskolan i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högskoledidaktisk
forskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om undervisnings- och
examinationsformer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en obligatorisk
introduktionskurs,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kontakterna
mellan högskolorna, näringslivet och andra
verksamheter i samhället,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utvärdering av
varje högskolekurs,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
ekvivaleringssystem,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en utbildning
för akademiker med invandrarbakgrund,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en samlad
forskningsbudget,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
studeranderepresentationen i högskolans beslutande
och beredande organ,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kårobligatoriet,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om högskolornas
praxis och dokumentation.
1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vid anställning
av lärare i högskolan det också skall vägas in den
sökandes undervisningsförmåga och erfarenhet och att
en pedagogisk sakkunnig skall medverka när
bedömningar görs av de sökandes pedagogiska meriter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kravet på att
alla kurser skall utvärderas införs i
högskoleförordningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vilka föreskrifter
som får utfärdas lokalt,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den
utreder uppdragsutbildningen och de konsekvenser den
fått för grundutbildningen i enlighet med vad i
motionen anförts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det i
högskoleförordningen bör skrivas in att studenter
som avser att förlägga del av sina studier till
universitet utanför Sverige skall kunna få ett
bindande förhandsbesked om hur dessa kommer att
tillgodoräknas samt att lokala beslut om
tillgodoräknande måste kunna överklagas,
10. att riksdagen hos regeringen begär att den
återkommer med förslag om förstärkning av
högskolornas ansvar för rådgivning till studenterna
i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om uppdrag till
Högskoleverket att analysera
fritidsledarutbildningen och utfärda riktlinjer för
hur de sökande till olika lärarutbildningar för de
lägre stadierna bör få tillgodoräkna sig denna
utbildning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett bättre
planeringsunderlag för regeringens beställningar av
utbildningsplatser på lärarutbildningarna bör
utvecklas,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om basårets
bibehållande och utökade utrymme.
1998/99:Ub455 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av effekterna för svensk forskning av deltagandet i
EU:s forskningsprogram varvid särskilt skall
uppmärksammas de i motionen anförda frågorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en mer
genomtänkt och demokratiskt baserad användning av de
medel som används för forskning inom EU-projekt.
1998/99:Ub456 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förslag till
utredning av medelsanvändning och nya
beräkningsunderlag för budgetarbetet vad avser
anslag till universitet och högskolor.
1998/99:Ub459 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av
utbildning i att starta och driva företag vid våra
universitet och högskolor.
1998/99:Ub467 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning av
arkitekter, byggherrar m.fl. i handikappkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
handikapporganisationernas roll i
utbildningssatsningen.
1998/99:Ub469 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sjöbefälsutbildningen på
Tjörn och Donsö.
1998/99:Ub470 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att öka inslaget av reumatologi i all
hälso- och sjukvårdspersonals grundutbildning.
1998/99:Ub478 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de
forskarstuderandes totala arbetssituation och de
konsekvenser de av riksdagen beslutade
förändringarna fått under våren 1999, då det gäller
antagningen till forskarutbildningen.
1998/99:Ub482 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det görs en
undersökning och utredning av hur
sjöbefälsutbildningen i Skärhamn skall kunna få
behålla sin status inför framtiden.
1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens och
högskolans respektive roller,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högskolans ledning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om värdet av varierande
utformning av likvärdiga utbildningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om oberoende
kvalitetsbedömning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högskolans samverkan
med samhället,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om antagningen till
högskolan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om humanioras roll
i utbildningen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
social snedrekrytering,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
internationalisering,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om livslångt
lärande,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om studenternas
rättssäkerhet.
1998/99:Ub484 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan lagstiftning som innebär att
utbildningsansvariga åläggs att informera studenter
om deras rätt att av etiska skäl avstå från
djurförsök i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan lagstiftning som innebär att
utbildningsansvariga skall vara skyldiga att erbjuda
studenter alternativ till djurförsök i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om högskolornas
ledningsorganisation och behovet av ökat
studentinflytande,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättande av
högskollärarutbildning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om tillsättande av
en utredning som närmare skall granska universitets
och högskolors yrkesutbildningar med särskild
prövning av olika yrkesutbildningars naturliga
hemvist,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att höja kvaliteten i lärarutbildningen,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fördelning av
grundutbildningsplatser på universitet och högskolor
och åtgärder för att underlätta möjligheterna att
välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter
och högskolor,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
genomgripande effektivisering av nuvarande sy-
stem för antagning till grundutbildning vid
universitet och högskolor,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kriterier för
fördelning av grundutbildningsplatser till
universitet och högskolor samt behovet av nya
schabloner för ersättning till ämnesområden,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning som skall lägga fram förslag om ordnad
utbildning vid universitet och högskolor av
ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och
hälsoskyddsinspektörer samt införande av
miljökunskap som baskunskap vid alla studiegångar,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om uppdrag till
Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning
för universitets- och högskoleutbildningar lämpad
för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden
som vägledning vid planering av personalbehov,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av regleringen av forskarutbildningen,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
särskilt anslag för finansiering av doktoranders
forskningsarbeten,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att all
forskarutbildning skall innehålla
undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
rörlighet och differentiering av forskar- och
lärartjänster vid universitet och högskolor,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
ytterligare en anställningsform utöver
forskarassistent för postgradual verksamhet vid
universitet och högskolor,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en ny
tjänsteorganisation med syfte att åstadkomma ökad
rörlighet och flexibilitet vid universitet och
högskolor,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning av den tvärvetenskapliga forskningens
situation med syftet att utarbeta förslag till
åtgärder för att underlätta samverkan över
ämnesgränserna,
62. att riksdagen beslutar att en utredning
tillsätts med uppdrag att föreslå former för
omställning av delar av FOA:s verksamhet mot civila
uppgifter vad gäller forskning och utveckling enligt
vad som anförts i motionen.
1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av en
konsekvensanalys av den högre utbildningens
expansion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en strategi för att
trygga lärarförsörjningen vid högskolor och
universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett
ackrediteringsinstitut,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att dela in
högskole- och universitetsåret i tre terminer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fler fristående
högskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att högskolor och
universitet på vissa utbildningar skall få utforma
lokala antagningskriterier,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffandet av
kårobligatoriet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att alla
studenter skall få ett skriftligt intyg om hur
utlandsstudierna översätts vid hemkomsten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av att
fler studenter studerar utomlands,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av att
fler utländska studenter rekryteras till svenska
universitet och högskolor,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att högskolor
skall fråntas ansvaret för utbildningar på
gymnasienivå.
1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
utbildningspolitiken,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forsknings- och
teknologipolitiken.
1998/99:Sk648 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av en
särskild Östersjöakademi i anslutning till
universitetet i Norrköping.
1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad rörlighet för
kunskapsmassan inom universitet och
forskningsinstitutioner.
1998/99:Ju709 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökade kunskaper
om homosexualitet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning om
homosexuellas situation.
1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kravet på
engelska vid vissa högre studier.
1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utländska examina
och kompletterande högre utbildning.
1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ANT-
utbildning i yrkesutbildningar.
1998/99:So455 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om formerna för
högskoleprovet.
1998/99:So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av fler
logopeder och kompetensutveckling av berörda
personalgrupper när det gäller stamning.
1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
arkitektstuderande och andra yrkesgrupper med ansvar
för utformningen av lokaler och samhällsplanering
skall ha utbildning i handikappades behov i fråga om
tillgänglighet i miljön m.m.
1998/99:Kr227 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
journalistutbildningen skall förstärkas med
utbildade språkvårdare.
1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.
1998/99:T213 av Per Westerberg (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om filial av Tekniska
högskolan kopplad till forskning vid Studsvik och
Askölaboratoriet.
1998/99:T708 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satsning på
flygutbildning.
1998/99:T803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om krav på
utbildning för bibliotekarier.
1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
medialab i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:N228 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt
svenskt deltagande i den internationella
fusionsforskningen.
1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning och
kompetensutveckling samt behovet av inriktning på
företagande och entreprenörskap i utbildningen.
1998/99:A214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en dörr till
utbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kompetenslyft inom
skola, vård och omsorg.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet sådana
motioner från allmänna motionstiden år 1998 som rör
högskolan och som inte har samband med budgeten för
år 1999. Yrkanden om tillkännagivanden rörande
resurser behandlas dock i utskottets betänkande
1998/99:UbU4, yrkanden om distansutbildning i
betänkande 1998/99:UbU5 och yrkanden om jämställdhet
i betänkande 1998/99:UbU6. Flertalet yrkanden ingår
i parti- och kommittémotioner.
Utskottet tar först upp ett antal övergripande
frågor. Därefter behandlas i tur och ordning frågor
om institutionell organisation, allmänna
forskningsfrågor, forskning och utbildning inom
vissa områden, lokalisering av viss utbildning
och/eller forskning, lärarna och pedagogiken i
högskolan, studieorganisatoriska frågor,
tillträdesfrågor, studentfrågor i övrigt samt till
sist vissa övriga frågor.
1 Övergripande frågor
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
1998/99:Sk310 att ett expansivt företagande måste
stödjas av ett utbildningsväsende och av en
forskning av absolut högsta klass. Sverige har
enligt motionärerna i dag problem i båda
hänseendena. I motionen presenterar de en
reformstrategi för utbildnings- och
forskningsområdet (yrk. 20 och 21).
Morgondagens företagande kommer att kräva mer av
kunskap hos medarbetarna, och kraven kommer att
förändras under arbetslivets gång. Reform- strategin
bör innehålla bl.a. följande element. Utbildningen
måste tillgodose mer varierande krav än hittills,
vilket bäst sker genom att utbildningsväsendet
öppnas också för andra än de offentliga
utbildningsinstitutionerna. Delar av
gymnasieutbildningen bör integreras i företagen.
Kraven på högsta möjliga kvalitet och insikten att
mer allmänutbildning inte nödvändigtvis är vad
Sverige just nu mest behöver leder till en annan
utbyggnadsstrategi än den Socialdemokraterna följer.
Universitet och högskolor bör utvecklas i olika
riktningar och få ökad självständighet. Teknisk
utbildning på skilda nivåer och kvalificerad
eftergymnasial utbildning i samarbete med företag
bör prioriteras framför en utbildningsexpansion för
dess egen skull. Livslångt lärande kan inte planeras
fram av staten, utan det gäller att i stället skapa
förutsättningar för andra att möta behoven. Ett
system med personliga utbildningskonton är en
attraktiv framtidsväg, som skulle kunna förenas med
ett system varigenom det offentliga stödet till
eftergymnasial utbildning överförs från
producenterna till studenterna.
Det behövs enligt motionärerna en ny
forskningspolitik som bidrar till vårt lands
växtkraft. Element i en sådan är ett starkt statligt
engagemang men också en nära samverkan med
företagen. Det måste ges utrymme för att odla de
unika begåvningarna. Barriärerna mellan den
akademiska forskningen och företagen måste brytas.
Man bör utnyttja erfarenheter från andra länder av
hur relationer mellan industri och akademi kan
arrangeras. Det kaliforniska CONNECT-programmet
lyfts fram som exempel. Den akademiska utbildningen,
oavsett inriktning, bör ges en entreprenöriell
inriktning. Kunskap måste kunna kommersialiseras, i
egen eller andras regi.
I Moderaternas motion 1998/99:Ub424 påpekas att
utbildnings- och forskningssystemen aldrig kan ses
isolerade från resten av samhället. Företagsklimat,
skatter, lönebildning, socialförsäkringar,
arbetsmarknadsregleringar och själva synen på
kunskap, lärande, ansvarstagande och individuell
utveckling är alla en del av kunskapsmiljön.
Tillkortakommanden i någon av dessa delar kan inte
kompenseras av aldrig så goda insatser i de andra,
framhåller motionärerna (yrk. 1). Fördelningen av
resurser till högskolor och universitet skall styras
av efterfrågan och kvalitet i stället för att
regeringen exakt fördelar ett antal studieplatser
(yrk. 6). En långsiktig forskningspolitik
förespråkas, som bygger på att forskningen står fri
från statsmakterna, att dess resurser stärks, att
dess finansiering blir mer mångfaldig, att
resurserna koncentreras, att det finns genomtänkta
kvalitetsmål som regelbundet följs upp, att
forskningens kvalitet sätts i fokus, att man satsar
på det nydanande och excellenta, att man inriktar
sig på internationellt samarbete, att
grundforskningen ges ökat svängrum samt att
kunnandet korsas mellan olika forsknings- och
samhällsfält (yrk. 11).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen behandlade i stort sett likalydande
yrkanden vid föregående riksmöte och avslog dessa
(bet. 1997/98:UbU12 s. 7). Liksom då instämmer
utskottet i det som nu sägs i motion 1998/99:Ub424
yrkande 1, men anser inte att ett tillkännagivande i
enlighet med yrkandet skulle ge någon anvisning om
hur regeringen bör förändra sin verksamhet. När det
gäller kriterier för fördelningen av resurser till
grundläggande högskoleutbildning vill utskottet
hänvisa till sitt senaste budgetbetänkande om
utgiftsområde 16. Där förs ett resonemang om
möjligheterna att lägga kvalitet och studenternas
efterfrågan till grund för att bestämma anslagens
storlek ett visst budgetår (bet. 1998/99:UbU1 s.
44). Utskottet vill tillägga att riksdagen på
regeringens förslag har beslutat om anslagen till de
olika lärosätena. Regeringen har i sitt beslut om
utbildningsuppdrag till de olika lärosätena angett
mål för antalet helårsstudenter totalt inom
respektive lärosäte och för antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena där. Anslagsbeloppen har
beräknats så att det skall vara möjligt att nå dessa
mål. Om studenterna inte skulle efterfråga
utbildning vid något lärosäte i tillräcklig
utsträckning för att lärosätet skall kunna nå målen,
återspeglas detta i den ersättning som lärosätet i
efterhand får för faktiskt genomförd verksamhet.
Frågorna kring den långsiktiga forskningspolitiken
behandlas lämpligen i samband med regeringens
forskningspropositioner. En sådan kan enligt vad
utskottet erfarit väntas bli framlagd under nästa
riksmöte.
Samverkan mellan högskolan och det omgivande
samhället tas upp i fem motioner.
Moderata samlingspartiet hävdar i motion
1998/99:Sk670 att Sverige behöver ökat samarbete
mellan universitet och företag, översyn av rätten
till forskningsresultaten i syfte att öka
motivationen för kommersialisering, starkare
satsning på teknikparkerna vid universitet och
högskolor, snabbare digitalisering av Patent- och
registreringsverkets enorma kunskapsbas, bättre
användning av systemet med tekniska attachéer och
kvalificerad ungdomsutbildning, högskoleutbildning
och yrkesutbildning (yrk. 3).
Kristdemokraterna önskar enligt motionerna
1998/99:Ub447 och 1998/99: Ub483 en utvärdering av
hur högskolorna har förvaltat den s.k. tredje
uppgiften (yrk. 3 resp. yrk. 6).
Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub453 att
kontakterna mellan högskolorna, näringslivet och
andra verksamheter i samhället måste utvecklas.
Regeringen bör enligt motionärerna ta initiativ till
att stödja utvecklingen av s.k. arbetslivscentrer
(yrk. 12).
I motion 1998/99:Ub408 (m) sägs att kopplingen
mellan universitet och industri skulle kunna stärkas
bl.a. genom adjungerade professorer,
industridoktorander och kombinationstjänster för
forskare. Motionären önskar en utredning av hur
detta skall utformas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Genom riksdagsbeslut hösten 1996 infördes i
högskolelagen (1992:1434) en tredje uppgift för
lärosätena, utöver uppgifterna att bedriva
utbildning samt forskning och utvecklingsarbete
(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100).
Den tredje uppgiften är att "samverka med det
omgivande samhället och informera om sin verksamhet"
(1 kap. 2 §, ändr. 1996:1392). Ändringen trädde i
kraft den 1 januari 1997. Regeringen har i
regleringsbreven för åren 1997 och 1998 föreskrivit
att lärosätena skall redovisa sina handlingsplaner
för den tredje uppgiften. I regleringsbrevet för år
1999 åläggs dem att senast den 1 april år 2000 till
Regeringskansliet redovisa vilka åtgärder som
vidtagits och vilka satsningar som gjorts med
anledning av handlingsprogrammet. Lärosätena skall
kommentera väsentliga avvikelser och ändringar och
uppdateringar av själva handlingsprogrammet. När tre
år har gått från införandet av tredje uppgiften
kommer det således att finnas ett underlag för att
bedöma om en närmare utvärdering är behövlig.
Utskottet har också noterat att kommittén Forskning
2000 framfört flera förslag som rör samverkan mellan
universitet och högskolor och samhället i övrigt,
bl.a. ett förslag om ändring av högskolelagens
bestämmelse om tredje uppgiften (Forskningspolitik,
SOU 1998:128). Remissbehandlingen av kommitténs
förslag har nyligen avslutats, och en proposition om
forskningens framtida organisation har aviserats
till längre fram i vår. Regeringens
ställningstagande till utredningens förslag bör inte
föregripas.
Utskottet anser mot bakgrund av vad som här har
sagts att riksdagen inte bör göra några
tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. I
sammanhanget har utskottet noterat att
utbildningsministern i en interpellationsdebatt den
26 januari har förklarat att han inte avser att
föreslå någon ändring av högskolelagens bestämmelse
om tredje uppgiften.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förespråkar
i motionerna 1998/99: Ub424 (m) och 1998/99:Ub803
(fp) fler högskolor i privaträttslig form (yrk. 8
resp. 6).
Enligt Moderaterna är erfarenheterna av
privatiseringen av Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping goda. Kvalitetsskäl och
behovet av större utrymme för motvikter till en
allomfattande stat motiverar att fler statliga
högskolor bör få möjlighet att övergå till
fristående form.
I Folkpartiets motion framhålls behovet av fler
studieplatser, något som kan skapas genom att det
etableras fler fristående högskolor. Därigenom
skulle Sverige, enligt motionärerna, få en sundare
konkurrens inom utbildningssektorn.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande förslag har behandlats och avslagits
vid de två senaste riksmötena (bet. 1996/97:UbU9 och
bet. 1997/98:UbU12). Liksom förra året vill
utskottet påminna om att privatiseringen av Chalmers
tekniska högskola och Högskolan i Jönköping var
förknippad med ett stort kapitaltillskott från de
avvecklade löntagarfonderna. Behovet av
kapitaltillskott vid ytterligare privatiseringar av
statliga högskolor berörs inte i någon av
motionerna. Möjligheterna att erbjuda fler
utbildningsplatser begränsas inte av antalet
lärosäten, utan främst av att statens ekonomiska
resurser är begränsade och av svårigheter att
rekrytera tillräckligt antal väl kvalificerade
lärare. Utbildningen vid de två privatiserade
högskolorna finansieras med statsbidrag och kostar
staten lika mycket som motsvarande utbildning vid
statliga högskolor.
Idéer om inrättande av ett oberoende
ackrediteringsinstitut inom den högre utbildningens
område förs fram av Kristdemokraterna i motion
1998/99: Ub483 (yrk. 4) och av Folkpartiet i motion
1998/99:Ub803 (yrk. 4). Båda partierna hänvisar till
erfarenheter från andra länder. Enligt
Kristdemokraterna skulle ett sådant institut ha till
uppgift att utifrån fastställda kriterier utvärdera
kvaliteten på universitet och högskolor och
tillhandahålla en "varudeklaration" för var och en
av dem, alternativt fastställa en lägsta kvalitet
som medger ackreditering. De menar att idén bör
utredas. Folkpartiet anser inte att Högskoleverkets
granskning av lärosätenas kvalitetsarbete är
tillräcklig. Det är en rättighet för studenterna i
Sverige att veta vilken kvalitet deras utbildning
håller i jämförelse med övriga lärosäten i landet,
skriver motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.
Ett liknande förslag behandlades av riksdagen vid
föregående riksmöte och avslogs då (bet.
1997/98:UbU12). I Högskoleverkets uppgifter ingår
bl.a. att följa upp och utvärdera utbildningen,
forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet
inom högskolan och att sammanfatta och publicera
resultaten av sitt arbete med uppföljning,
utvärdering och tillsyn. Verket skall också stödja
och främja arbetet vid universitet och högskolor med
att förbättra verksamhetens kvalitet. Det senare
sker inte minst genom att verket regelbundet
granskar kvalitetsarbetet vid de olika lärosätena.
Resultatet av granskningarna publiceras i verkets
rapportserie. Under en treårsperiod har samtliga
statliga lärosäten samt stiftelsehögskolorna
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping
granskats på detta sätt. Nu planeras en andra omgång
av sådana granskningar. Högskoleverket genomför
också nationella utvärderingar av kvaliteten i
utbildningen på olika områden. Det sker bl.a. när
verket skall pröva ansökningar från statliga
högskolor om rätt att utfärda vissa examina eller
yttra sig till regeringen över motsvarande
ansökningar från enskilda utbildningsanordnare.
Genomförandet av verkets granskningar och
publiceringen av resultaten har enligt utskottets
uppfattning stort värde för att stimulera lärosätena
till fortlöpande ansträngningar att förbättra
kvaliteten i sin verksamhet. Ett av regeringens mål
för utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning - deklarerat senast i
budgetpropositionen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s.
18) - är att erbjuda utbildning av hög och likvärdig
kvalitet vid universitet och högskolor i hela landet
och därmed bidra till en regionalt balanserad
utveckling. Utskottet ställer sig bakom den
målsättningen. Ett ackrediteringssystem som syftar
till att rangordna lärosäten till ledning för
studenternas studieval skulle enligt utskottets
mening inte främja detta mål utan tvärtom motverka
det. Den kvalitetsgranskning som är nödvändig för
att garantera att verksamheten vid universitet och
högskolor håller en god kvalitet sker i dag genom
Högskoleverket. Utskottet ser inte någon vinst med
att bryta ut den uppgiften från verket.
Den centrala styrningen av högskolan tas upp av
Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub483 yrkande 1.
Motionärerna begär ett tillkännagivande av riksdagen
att det enda som skall fastställas på central nivå
när det gäller antagningen till högskolan är krav på
mångfald och jämställdhet. I övrigt är statens
viktigaste uppgift i sammanhanget att garantera
kvalitet och effektivitet i högskolesystemet som
helhet, avgiftsfrihet i utbildningen och att det
finns ett tillräckligt utbildningsutbud.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande har avslagits av riksdagen vid
de två senaste riksmötena (bet. 1996/97:UbU9 och
1997/98:UbU12). Utskottet har inte funnit anledning
att ändra sitt ställningstagande utan hänvisar till
vad som anförts vid tidigare behandling.
Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub483
också på nytt förslag om att styrelseordförande i
högskolan skall utses av högskolans styrelse och
inte av regeringen (yrk. 2). Den gällande ordningen,
att regeringen utser styrelseordförande, leder
enligt motionärerna till att villkoren för
självständig forskning och högre utbildning i
Sverige äventyras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen tog ställning till denna fråga i
betänkandet med anledning av propositionen om
högskolans ledning, lärare och organisation (prop.
1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Det då
aktuella yrkandet från Kristdemokraterna avslogs.
Motionärerna har inte fört fram några nya argument
som skulle föranleda utskottet att ändra
uppfattning. Utskottet anser att den nuvarande
ordningen är tillfredsställande.
Den sociala snedrekryteringen till högskolan tas
upp i två motioner.
Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub483 ett
tillkännagivande om åtgärder mot denna
snedrekrytering, som enligt deras mening innebär en
minskad mångfald och dynamik i utbildningen och ett
stort resursslöseri. De pekar på att det är i
grundskolan som man effektivast kan öka
förutsättningarna för en större rekrytering till
högskolan av studenter från hem med svag
studietradition, men de anser att mycket kan göras
även inom högskolan. Man kan öka antalet
studieplatser, men det förutsätter att kvaliteten på
utbildningen bibehålls, annars gör man studenterna
en björntjänst. Det nuvarande studiestödet bidrar
också till den sociala snedrekryteringen (yrk. 16).
I motion 1998/99:Ub427 (s) begärs en utredning om
den sociala snedrekryteringen. Även dessa motionärer
påpekar att problemet inte kan lösas med åtgärder
enbart inom den högre utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om
den sociala snedrekryteringens negativa betydelse
och om att förhållanden i skolsystemet spelar en
viktig roll i sammanhanget. Att studiestödssystemets
utformning har betydelse för den sociala
snedrekryteringen bestrids inte av någon. Av en
interpellationsdebatt med utbildningsministern den
26 januari i år framgår att detta är ett viktigt
motiv i regeringens överväganden om ett framtida
studie- stödssystem. När det gäller skolsystemets
betydelse för elevernas val av högskoleutbildning
har regeringen i den senaste budgetpropositionen
redovisat följande (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s.
21). Alla nationella och specialutformade program i
gymnasieskolan ger numera grundläggande behörighet
till högskoleutbildning. Intresset för
högskolestudier bland elever från studieovana hem
tenderar enligt SCB att öka bland gymnasieelever.
Under de närmaste åren minskar ungdomskullarna
kraftigt, samtidigt som högskolan befinner sig under
stark - enligt Kristdemokraterna alltför snabb -
utbyggnad.
2 Institutionell organisation
Förslag om nya universitet förs fram i tre motioner.
Enligt motion 1998/99:Ub401 (m) bör Södertörns
högskola och Malmö högskola utvecklas till
universitet. Mälardalens högskola är enligt motion
1998/99:Ub429 (s) väl kvalificerad att bli
universitet. Möjligheterna att inrätta ett nytt
"nätverksuniversitet" i Västsverige bör enligt
motion 1998/99:Ub405 (m) utredas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen godkände hösten 1996 en ny ordning för
att göra högskolor till universitet (prop. 1996/97:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Den innebär att
regeringen, efter en kvalitativ prövning genom
Högskoleverket, beslutar om en högskola som ansökt
därom skall ges benämningen universitet. Utskottet
har erfarit att Mälardalens högskola i december 1998
har gjort en sådan ansökan, som alltså nu är under
prövning i vederbörlig ordning. Regeringen framhöll
i den senaste budgetpropositionen att dess beslut
att tilldela högskolorna i Karlstad, Växjö och
Örebro benämningen universitet, liksom det framtida
beslutet om samma sak beträffande Mitthögskolan,
innebär ett åtagande av regeringen för en framtida
resurstillväxt vid dessa lärosäten som stärker
kvaliteten såväl av utbildning som forskning (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Frågan om omvandling
av ytterligare högskolor till universitet måste
betraktas också i ett budgetperspektiv. När det
gäller frågan om ett "nätverksuniversitet" i
Västsverige framgår det av motionen att ett sådant
koncept redan diskuterats och idémässigt utvecklats
i samarbete mellan lärosätena och näringslivet i
regionen. Utskottet ser ingen anledning för
riksdagen att ta initiativ i frågan.
Enligt motion 1998/99:Ub403 (m) bör alla
högskoleutbildningar i Malmö tillföras den
nystartade Malmö högskola.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Lunds universitet har under lång tid bedrivit en
omfattande verksamhet i Malmö. Efter beslutet att
inrätta en ny högskola i Malmö har frågan om vilka
av universitetets verksamheter i Malmö som borde
tillföras den nya högskolan diskuterats inom en
organisationskommitté. Den kom bl.a. fram till att
de konstnärliga utbildningarna vid Lunds universitet
(Teaterhögskolan, Musikhögskolan och
Konsthögskolan), som bedriver sin verksamhet i
Malmö, skulle fortsätta att tillhöra Lunds
universitet. Regeringen, som delade
organisationskommitténs uppfattning, presenterade
sina förslag i budgetpropositionen för år 1998 och
fick riksdagens godkännande (prop. 1997/98:1
utg.omr. 16 s. 80 f., bet. UbU1, rskr. 108).
Utskottet ser ingen anledning att riksdagen nu
ändrar sitt ställningstagande.
En utredning om tillskapande av en
universitetsfilial i Karlskoga, knuten till det nya
Örebro universitet, begärs i motion 1998/99:Ub419
(v). Motionärerna påpekar att det i
Karlskoga-Degerfors-området finns en stor
naturvetenskaplig-teknisk kompetens, som skulle
kunna utnyttjas för att förstärka den sidan av det
nya universitetet, samtidigt som det skulle bidra
till en positiv utveckling i hela länet och
förhindra fortsatt utflyttning.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Riksdagen har inte underlag för att bedöma om just
det som motionärerna förespråkar är det mest
adekvata sättet att förse Örebro universitet med
kompetens på de naturvetenskapliga och tekniska
områdena. Det är enligt utskottets mening ett ansvar
för styrelsen för Örebro universitet att på bästa
sätt utnyttja de resurser av olika slag som finns i
Örebro med omnejd.
3 Allmänna forskningsfrågor
Moderata samlingspartiet framför i motion
1998/99:Ub424 synpunkter på forskningens frihet
(yrk. 2). Mångfald och oberoende är enligt
motionärerna nödvändiga förutsättningar för
forskningens utveckling. I stället har regeringen
ökat den politiska styrningen av forskningen. Den
främsta kompetensen att prioritera och välja
forskningsområden finns i forskarvärlden, inte bland
politiker eller generaldirektörer, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Ett likadant yrkande behandlades vid föregående
riksmöte (bet. 1997/98: UbU12 s. 25). Utskottet
hänvisade då till stadgandet i 1 kap. 6 §
högskolelagen (1992:1434) och till de av riksdagen
godkända riktlinjerna för forskningspolitiken, bl.a.
att övergripande forskningspolitiska beslut skall
fattas av statsmakterna, medan organ med sakkunskap
inom berörda områden beslutar om närmare
medelsfördelning och verksamhet. Utredningen
Forskning 2000 har i oktober 1998 lagt fram förslag
om bl.a. avskaffande av de s.k. sektors- organ som
fördelar medel för forskning inom olika
samhällssektorer (Forskningspolitik, SOU 1998:128).
Som nämnts ovan har regeringen aviserat att en
proposition om forskningens organisation avses bli
framlagd under våren.
Statens ansvar för grundforskningen lyfts fram av
Moderata samlingspartiet i motion 1998/99:UbU424
(yrk. 3). Enligt motionärerna har regeringens
besparingar på forskningsrådens anslag lett till en
skadlig balansförskjutning mellan grundforskningen
och den strategiska forskningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Även på denna punkt behandlades ett likadant
yrkande vid förra riksmötet, varvid utskottet
förklarade sig dela motionärernas uppfattning att
staten har ett särskilt ansvar för grundforskning
och inomvetenskapligt motiverad forskning (bet.
1997/98:UbU12). Den uppfattningen står utskottet
kvar vid. Frågan om hur forskningen skall
organiseras kommer som nyss nämnts att tas upp i en
aviserad proposition. Medelsfördelningen på ett
övergripande plan bestäms när riksdagen tar
ställning till regeringens budgetpropositioner.
I samma motion, 1998/99:Ub424, tar Moderata
samlingspartiet upp några frågor om fristående
forskningsfinansiärer. Kraftfulla sådana finansiärer
är vad Sverige behöver för att på sikt få den
höjning av forskningens kvalitet som krävs, anser
motionärerna (yrk. 4). De före detta fristående
forskningsstiftelserna måste återfå sin tidigare
roll och staten sluta att använda deras medel som
budgetregulator (yrk. 5). Korsrepresentationen som
regeringen har skapat mellan de statliga
forskningsråden och stiftelsernas styrelser
kritiseras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Vid föregående riksmöte behandlades även två
motsvarande yrkanden (bet. 1997/98:UbU12). Utskottet
hänvisade då till det pågående arbetet i Forskning
2000. I utredningens betänkande, som nu föreligger,
tas bl.a. stiftelsernas relation till statsmakterna
upp. Riksdagen bör inte nu föregripa regeringens
förslag med anledning av utredningens betänkande.
Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet
tar i var sin motion upp vissa frågor om
forskarutbildningen.
I motion 1998/99:Ub478 (v) begärs en översyn av de
forskarstuderandes totala arbetssituation och
konsekvenserna under våren 1999 av de av riksdagen
beslutade förändringarna då det gäller antagningen
till forskarutbildningen. Motionärerna vill att
utredningen skall omfatta frågor som rör
doktorandernas inflytande över den egna
arbetssituationen, relationen mellan handledare och
doktorand, forskningsmiljöer, möjligheten att
överklaga tillsättningsärenden, den postdoktorala
situationen och jämställdheten.
Enligt motion 1998/99:Ub447 (kd) behövs en samlad
kartläggning av dagens forskarutbildning. Frågor om
handledarrelationer och forskningsmiljöer, ökat
tvärvetenskapligt arbete, handledarskapets
meritvärde, formerna för kontakt med det
omkringliggande samhället, den postdoktorala
situationen och jämställdhetsarbetet m.m. måste
behandlas och vägas in, anser motionärerna (yrk. 5).
Även enligt motion 1998/99:Ub801 (mp) behövs det en
översyn av regleringen av forskarutbildningen (yrk.
42). Den reglering som beslutades förra året hotar
enligt motionärerna mångfalden och variationen och
missgynnar kvinnor. Miljöpartiet anser också att det
behövs ett särskilt anslag hos forskningsråden för
finansiering av doktoranders forskningsarbeten (yrk.
43). Vidare bör all forskarutbildning innehålla
undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi
(yrk. 45).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
I budgetpropositionen för år 1998 redovisade
regeringen sin avsikt att vidta ett antal åtgärder
beträffande forskarutbildningen (prop. 1997/98:1
utg.omr.16, bet. UbU7, rskr. 109). Syftet var att
effektivisera forskarutbildningen vid samtliga
fakulteter. Ett motiv för detta var samhällets
växande behov av personer med vetenskaplig
kompetens, såväl inom utbildningsväsendet som i
näringslivet. Det ansågs också önskvärt att en
forskarutbildning kan avslutas inom rimlig tid,
eftersom de enskildas möjligheter att finna arbete
efter avlagd examen därmed ökar. Långt utdragna
eller avbrutna studier innebär också, anförde
regeringen, att samhällets resurser utnyttjas
ineffektivt. Villkoren för att en fakultetsnämnd
skall få anta doktorander skärptes genom preciserade
bestämmelser om att studiefinansiering för hela
forskarutbildningen skall vara säkrad. Möjligheten
att finansiera forskarutbildning med studiemedel -
utöver vad som ryms inom ramen för sammanlagt tolv
terminers studier på högskolenivå med studiemedel
eller efter att doktoranden haft doktorandtjänst
eller utbildningsbidrag - avskaffades. De sedan
tidigare gällande bestämmelserna om individuell
studieplan preciserades.
Regeringen har nyligen gett ett uppdrag till
Högskoleverket att, med utgångspunkt i
statsmakternas intentioner med den reformering av
forskarutbildningen som beslutades hösten 1997,
kartlägga, analysera och bedöma de lokalt utfärdade
reglerna för antagning till forskarutbildning samt
deras konsekvenser. Om granskningen motiverar det,
skall verket också lämna förslag till åtgärder.
Forskning 2000 har i sitt betänkande betonat att
ökad uppmärksamhet måste ägnas forskarutbildningens
innehåll och uppläggning samt doktorandernas
situation, bl.a. berättigade krav på handledning.
Utredningen har också framhållit angelägenheten av
att de förändringar som nyligen genomförts i fråga
om kraven för antagning till forskarutbildningen
följs upp och utvärderas. Förslagen från Forskning
2000 bereds för närvarande inom
Utbildningsdepartementet. När det gäller frågan om
de nya reglerna missgynnar kvinnor hänvisar
utskottet till att regeringen i regleringsbrevet för
1999 föreskrivit att det av årsredovisningen från
alla lärosäten med forskarutbildning skall framgå
vilka åtgärder som vidtagits i syfte att nå en
jämnare könsfördelning vid rekrytering till
forskarutbildning och vid anställning som doktorand
eller erhållande av utbildningsbidrag. Lärosätena
skall också redovisa vilka åtgärder som vidtagits
under forskarutbildningen som stöd för
underrepresenterat kön. Utskottet anser mot denna
bakgrund att det inte finns anledning för riksdagen
att göra något tillkännagivande med anledning av
motionerna 1998/99:Ub478, 1998/99:Ub447 yrkande 5
eller 1998/99:Ub801 yrkande 42.
Enligt utskottets uppfattning ingår det i
fakultetsnämndernas ansvar att se till att de som
antas till forskarutbildning också kan få medel för
sina forskningsarbeten, ur fakultetsanslaget eller
från externa finansiärer. Utskottet är inte berett
att förorda att forskningsråden får som en särskild
uppgift att fördela medel till doktoranders
forskningsarbeten vilka inte ingår i större projekt
som finansieras av råden. Utskottet anser inte
heller att riksdagen bör göra uttalanden om vilka
undervisningsmoment som bör ingå i
forskarutbildningen. Riksdagen bör således avslå
även yrkandena 43 och 45 i motion 1998/99:Ub801.
Centerpartiet framför i motion 1998/99:Ub453 förslag
om en kvalificeringstrappa för högskolor.
Motionärerna menar att det behövs ett klargörande av
skillnaden mellan högskolor med vetenskapsområden
och universitet (yrk. 1). Mindre och medelstora
högskolor skall efter prövning enligt klara
kriterier kunna tilldelas rätt att utfärda även
licentiat- och doktorsexamen, vilket då blir tredje
steget i kvalificeringstrappan, medan examensrätt
för magisterexamen utgör det andra (yrk. 2).
Prövningen skall bygga på en bedömning av respektive
högskolas möjlighet att uppfylla högskolelagens mål
för forskarutbildningen. En del i prövningen skall
vara att högskolan getts rätt att inrätta professur.
Vidare förespråkas för samtliga universitet och
högskolor en övergång till ett enhetligt anslag för
grundutbildning och forskning. Alla lärosäten skall
alltså ha möjligheter att bedriva även forskning.
Anslagssystemet skall kopplas till
kvalificeringstrappan: i första steget basanslag
till samtliga lärosäten, i andra steget
tilläggsanslag för forskning i respektive ämne eller
ämnen som lärosätet har fått magisterexamensrätt för
(yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
När identiska yrkanden behandlades och avslogs av
riksdagen hösten 1996 hade regeringen ännu inte lagt
fram sina förslag med anledning av slutbetänkandet
från Utredningen om uppföljning av 1993 års
universitets- och högskolereform (RUT 93), och
regeringen hade i budgetpropositionen aviserat ett
förslag under år 1997 om bl.a. principerna för
fördelning av forskningsresurser (prop. 1996/97:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Det sistnämnda
förslaget kom i proposition 1996/97:141 Högskolans
ledning, lärare och organisation, som behandlades av
riksdagen i början av påföljande riksmöte (bet.
1997/98:UbU3, rskr. 12). Där föreslog regeringen att
resurser för forskning och forskarutbildning fr.o.m.
budgetåret 1999 skulle anvisas för fyra
vetenskapsområden, i stället för som tidigare för
ett större antal olika fakulteter. Riksdagen
godkände förslaget. Vidare föreslogs och godkändes
att mindre och medelstora högskolor efter prövning
av Högskoleverket skulle kunna tilldelas
vetenskapsområde. Efter förslag i
budgetpropositionen för år 1999 beslutade riksdagen
att det fr.o.m. den 1 april 1999 skall vara
regeringen som fattar beslut om att tilldela en
högskola vetenskapsområde. Det förutsattes att
Högskoleverket skulle pröva ansökningarna inför
regeringens beslut. Förändringen motiverades av att
det är regeringen som föreslår riksdagen vilka
resurser som skall tilldelas olika lärosäten. Det
ansågs rimligt att ha en sammanhängande
beslutsordning (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105
f., bet. UbU1, rskr. 98). Den enda högskola som när
budgeten fastställdes hade tilldelats ett
vetenskapsområde, nämligen Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, fick i budgeten för år 1999 ett
särskilt anslag för forskning och forskarutbildning.
Utskottet är inte berett att förorda en automatisk
rätt att få tilläggsresurser för forskning och
forskarutbildning för de lärosäten som av
Högskoleverket tilldelas rätt att utdela
magisterexamen i ett eller flera ämnen.
Samtliga statliga högskolor som inte har särskilt
anslag för forskning och forskarutbildning tilldelas
resurser i anslagsposter under anslaget till
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor (anslaget B 53 i budgeten för år
1999).
I dag gäller att en högskola som inte är
universitet får anordna forskarutbildning inom de
vetenskapsområden som finns vid den högskolan.
Skillnaden mellan ett universitet och en högskola
som har tilldelats ett vetenskaps- område är att
universitetet har en oinskränkt rätt att anordna
forskarutbildning och utfärda licentiat- och
doktorsexamen, medan en högskola som tilldelats
vetenskapsområde har sådan rätt endast inom det
vetenskapsområde som den tilldelats. Till skillnad
från vad som gäller för magisterexamen är
examensrätten inte begränsad till vissa ämnen, utan
generell för hela vetenskapsområdet. Den prövning av
rätt att inrätta professurer, som nämns i motionen,
är numera avskaffad. I dess ställe har kommit
möjligheten att efter prövning av den vetenskapliga
miljön vid en högskola tilldela denna
vetenskapsområde.
Centerpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub453 också
ett tillkännagivande till regeringen om att man bör
pröva en ordning med en samlad forskningsbudget
(yrk. 16). Det är enligt motionärerna svårt att
skaffa sig en uppfattning om exakt vad sektorsmedlen
för forskning används till.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Frågan om sektorsforskningen har en central plats i
förslaget från utredningen Forskning 2000.
Utredningen tar också upp frågan om regelbundna
forskningspolitiska propositioner. Innan regeringen
har lagt fram sina förslag med anledning av
utredningen bör riksdagen inte göra några
ställningstaganden på dessa punkter.
Sveriges deltagande i det internationella
forskningssamarbetet tas upp i tre motioner.
Moderata samlingspartiet framför i motion
1998/99:N228 att det är viktigt att Sverige fortsatt
deltar i den internationella fusionsforskningen
(yrk. 8).
Kristdemokraterna anser enligt motion 1998/99:Ub447
att Sveriges deltagande i storskaliga
internationella forskningssamarbeten är viktigt och
inte bör minska (yrk. 6).
Miljöpartiet vill att riksdagen skall begära en
utredning av effekterna för svensk forskning av
deltagandet i EU:s forskningsprogram (mot. 1998/99:
Ub455 yrk. 1). Risk finns enligt motionärerna att
andra utvecklingsmöjligheter har hämmats, att
tidigare forskningssamverkan med utomeuropeiska
länder har försvagats och att kvaliteten i den
inhemska forskningen har sänkts. De anser också att
det behövs en mer genomtänkt och demokratiskt
baserad användning av de medel som används för
forskning inom EU-projekt. Det är inte acceptabelt
att en stor del av resurserna för svensk forskning
disponeras som motprestation till EU-anslag, alltså
utanför den av riksdagen fastställda
forskningspolitiken (yrk. 2).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.
EU:s ministerråd antog den 22 december 1998 det
femte ramprogrammet för Europeiska
atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom
forsknings- och utbildningsområdet. Ramprogrammet
gäller perioden 1998-2002. En av programmets
nyckelaktiviteter är kontrollerad termonukleär
fusion. Sverige deltar således i det fortsatta
samarbetet på detta område.
Kristdemokraternas motionsyrkande skall ses mot
bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen för
1998 föreslog en besparing inom verksamhetsområdet
Nationella och internationella forskningsresurser
som enligt propositionen bl.a. skulle avse
resurserna för medlemskap i internationella
forskningsorganisationer (prop. 1997/98:1 utg.omr.
16, bet. UbU1, rskr. 108). Besparingen kompenserades
dock för år 1998 genom tillfälliga medel, samtidigt
som berörda forskningsråd gavs ansvar för att bedöma
det vetenskapliga värdet av det internationella
engagemanget i relation till nationella satsningar.
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen den 26
januari 1999 med utbildningsministern framkom
följande. Naturvetenskapliga forskningsrådet har
gjort bedömningen att den internationella samverkan
långsiktigt är mer värdefull än en oförändrad
satsning på vissa nationella åtaganden. Det är
enligt utbildningsministern inte aktuellt att lämna
någon av de naturvetenskapliga
forskningsorganisationerna. Regeringen avser att i
budgetpropositionen för år 2000 presentera sina
förslag till hur de beslutade besparingarna skall
tas ut på annat sätt. Frågan om
anslagskonstruktionen för internationellt
forskningssamarbete tänker regeringen återkomma till
i samband med ställningstagande till Forskning 2000.
Även frågan om inhemsk medfinansiering när svenska
forskare deltar i EU-projekt har tagits upp av
Forskning 2000. Riksdagen bör enligt utskottets
mening avvakta regeringens ställningstagande och
således avslå yrkande 2 i Miljöpartiets motion. När
det gäller yrkande 1 i motionen noterar utskottet
att Vetenskapsakademien på uppdrag från
Utbildningsdepartementet nyligen har redovisat en
utvärdering av kvaliteten i svenska
forskningsprojekt med EU-stöd.
Miljöpartiet begär i motion 1998/99:Ub801 en
utredning av den tvärvetenskapliga forskningens
situation (yrk. 57). Ingen motivering lämnas i
motionen.
U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår
yrkandet.
När motsvarande yrkande behandlades vid föregående
riksmöte hänvisade utskottet till direktiven till
Forskning 2000, som då nyligen hade tillsatts (bet.
1997/98:UbU1 s. 83).
4 Forskning och utbildning inom vissa
områden
Miljöpartiet påtalar i motion 1998/99:So306 vikten
av ANT-kunskap i utbildningen för vissa yrken, bl.a.
lärare, socionomer, läkare och sjuksköterskor (yrk.
6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
I sakfrågan om vikten av att de nämnda
yrkeskategorierna har goda kunskaper på ANT-området
har utskottet ingen annan uppfattning än
motionärerna. Vid behandlingen av liknande yrkanden
vid föregående riksmöte hänvisade utskottet till den
ordning som gäller för fastställande av innehållet i
olika högskoleutbildningar (bet. 1997/98:UbU13 s. 5
f.). Den innebär att regeringen i förordning
fastställer en examensbeskrivning, och att
utbildningarnas närmare innehåll skall bestämmas
lokalt vid varje universitet och högskola. Den
ordningen gäller fortfarande. En parlamentarisk
utredning om lärarutbildningen väntas lägga fram
sitt betänkande i maj detta år. Slutligen kan nämnas
att regeringen nyligen har gett Skolverkets
utbildningsinspektörer i uppdrag att granska hur
ANT-undervisningen bedrivs i skolorna och vilken
effekt undervisningen har haft på elevernas
kunskaper om, bruk av och attityd till drogerna.
Förlängning av arbetsterapeututbildningen föreslås i
motion 1998/99:Ub432 (s). Motionärerna vill att
utbildningen skall förlängas från nuvarande 120 till
160 poäng för att bl.a. ge större utrymme för
kunskaper om äldres behov och för en långsam
inskolning i arbetslivet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen beslutade förra året att införa
legitimation för arbetsterapeutyrket (prop.
1997/98:109, bet. SoU22, rskr. 290). Till grund för
förslaget låg betänkandet från 1994 års
behörighetskommitté, där det inte föreslogs någon
förlängning av arbetsterapeututbildningen (SOU
1996:138).
Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:T803
behovet av ständig kom-pletterande utbildning för
bibliotekarier, när biblioteken skall ge medborgarna
möjlighet att hämta information ur databaser och
använda sig av de nya nätverken (yrk. 16). Riksdagen
bör enligt motionärerna uppmärksamma regeringen på
detta behov.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Liksom när motsvarande yrkande behandlades i
riksdagen förra året hänvisar utskottet till att
regeringen i den s.k. IT-propositionen våren 1996
(prop. 1995/96:125) utförligt behandlade
informationsteknikens betydelse för bibliotekens
verksamhet. Det tillkännagivande som begärs i
motionen är enligt utskottets mening inte behövligt.
Fritidsledarutbildningen som ges vid folkhögskolor
borde enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub454
kunna byggas på inom högskolan till en
lärarutbildning för de lägre stadierna. Detta skulle
kunna bidra till att öka andelen män i läraryrket.
Högskoleverket bör enligt motionärerna få i uppdrag
att utfärda riktlinjer för hur
fritidsledarutbildningen kan tillgodoräknas i olika
lärarutbildningar för de lägre stadierna (yrk. 14).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Lärarutbildningskommittén, som skall redovisa sina
förslag i maj detta år, har i uppdrag bl.a. att ange
mål och principer för styrning av lärarutbildningen
samt att lämna förslag om innehåll och omfattning av
de olika lärarutbildningarna, liksom om
organisatoriska frågor (dir. 1997:54). Riksdagen bör
inte föregripa utredningens förslag och regeringens
beredning av dessa.
Motion 1998/99:Ub439 (s) lyfter fram behovet av mer
utbildning och forskning i hushållsvetenskap. Skolan
måste fostra eleverna till medvetna konsumenter,
anser motionärerna och efterlyser utbildning av
hushållsekonomer och forskning i konsumentekonomi.
Medel för forskning och utbildning med sådan
inriktning bör kunna skapas genom omfördelning från
annan ekonomiforskning och utbildning, skriver
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionens yrkande om tillkännagivande.
Liksom vid tidigare behandling av liknande yrkanden
(senast i bet. 1998/99:UbU4) hänvisar utskottet till
att det ankommer på respektive lärosäte att fördela
de resurser som statsmakterna tilldelat för
forskning och forskarutbildning mellan olika ämnen
och institutioner. Lärosätena har också själva
ansvar för att bestämma sitt utbildningsutbud inom
de mycket vida ramar som ges i regeringens
utbildningsuppdrag till varje lärosäte. Regeringen
har nyligen tillsatt en utredning om
konsumentpolitiken inför ett nytt sekel, med uppdrag
bl.a. att analysera och lämna förslag om hur
samhällets ansvar för konsumentutbildning och
forskning bör utformas och finansieras (dir.
1999:1).
Inslaget av reumatologi bör öka inom
grundutbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal,
anser motionären i motion 1998/99:Ub470 (m). Det
gäller grundutbildningen för all vårdpersonal,
eftersom det råder brist på reumatologer och
primärvårdens betydelse har ökat för gruppen
reumatiskt sjuka.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionen.
Enligt gällande styrsystem för högskoleutbildning
anger regeringen i förordning mål för olika
yrkesexamina, medan det är de lokala
högskolemyndigheternas ansvar att närmare utforma
utbildningen. I högskoleförordningen (1993:100)
bilaga 2 anges som ett av målen för läkarexamen att
studenten skall ha förvärvat kunskaper och
färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för
att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs
för att få obegränsad behörighet som läkare. För
sjuksköterskeexamen är ett av målen att studenten
skall ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter
som fordras för att självständigt kunna arbeta som
sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård.
Ett tillkännagivande om idrottsforskningen begärs av
Moderata samlingspartiet i motion 1998/99:Kr519
(yrk. 3). Forskningen på idrottsområdet bör enligt
motionärerna vara ett ansvar för utbildnings- och
forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade
utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna
organisationer. Det är naturligt att idrottsrörelsen
får ett inflytande över de organ som samordnar
idrottsforskningen i landet, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Idrottsutredningens betänkande (SOU 1998:76), där
det finns ett kapitel om idrottsrelaterad forskning,
remissbehandlades under hösten och en proposition om
idrottspolitik är aviserad till maj 1999.
Regeringens ställningstagande bör inte föregripas.
Journalistutbildningen bör enligt motion
1998/99:Kr227 (kd) förstärkas med utbildade
språkvårdare (yrk. 5).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
begäran om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande avslogs vid föregående riksmöte
med hänvisning till att detta inte är en
riksdagsfråga (bet. 1997/98:UbU13). Utskottet
noterar att Högskoleverket har fått regeringens
uppdrag att senast den 30 december 1999 redovisa en
utvärdering av journalistutbildningen inom
högskolan.
Folkpartiet tar i motion 1998/99:So464 upp behovet
av att öka logopedutbildningen och behovet av
kompetensutveckling av berörda personalgrupper när
det gäller stamning (yrk. 6). Motionärerna vill att
Socialstyrelsen och Skolverket skall ges i uppdrag
att utarbeta ett rikstäckande program för hur barn,
ungdomar och vuxna som stammar tidigt skall kunna få
hjälp för sina problem. Ökad utbildning av logopeder
föreslås också i motion 1998/99:
Ub257 (m) yrkande 2.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Mot bakgrund av bristen på logopeder uppmanade
regeringen i budgetpropositionen för år 1997 de
lärosäten som har examensrätt för logopedexamen att
omprioritera resurser till logopedutbildningen
(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 64). Umeå
universitet, som hade konstaterat en särskilt
besvärande brist på logopeder i Norrland, startade
logopedutbildning våren 1997. En särskild utredare
tillsattes i juli 1998 för att kartlägga elevvårdens
och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt
överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja
verksamhetens kvalitet och effektivitet. Uppdraget
skall vara slutfört senast den 15 december 1999
(dir. 1998:59).
Vänsterpartiet tar i motion 1998/99:Ub454 upp
rekryteringsunderlaget till lärarutbildning.
Regeringen framhöll i budgetpropositionen att
skolans långsiktiga behov motiverar att minst
hälften av antalet lärarexamina bör vara inom
områdena matematik, naturvetenskap och teknik, men
enligt motionärerna framgår det inte hur regeringen
tänker sig att rekryteringsunderlaget skall räcka
till när samtidigt flera andra högskoleutbildningar
som bygger på naturvetenskaplig gymnasieutbildning
skall expandera. Motionärerna anser att ett bättre
planeringsunderlag för regeringens beställningar av
utbildningsplatser i lärarutbildningar bör utvecklas
(yrk. 15).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta
resultatet av Lärarutbildningskommitténs arbete och
regeringens ställningstagande med anledning därav.
Kommitténs uppdrag innefattar frågor om
dimensionering och rekrytering (dir. 1997:54).
Skolverket och Högskoleverket fick i december 1998
regeringens uppdrag att bedriva ett nytt s.k. NOT-
projekt under fem år. Projektets syfte skall liksom
tidigare vara att öka intresset för naturvetenskap
och teknik, inte minst hos flickor. Utskottet vill
också påminna om att bas- året visat sig fungera väl
som en alternativ rekryteringsväg till sådan
högskoleutbildning som förutsätter naturvetenskaplig
gymnasieutbildning. Det är nu lärosätenas ansvar att
utforma sitt utbildningsutbud så att de så långt som
möjligt uppnår de uppställda examensmålen bl.a. för
lärarexamina.
Motion 1998/99:Ub274 (kd, m, v, c, fp, mp) tar upp
självmord bland barn och unga. Motionärerna anser
att lärarutbildningen bör innehålla inslag som kan
förebygga självmord bland eleverna, såsom träning i
att identifiera depressioner och självmordsbeteende
och att hantera konflikter (yrk. 2).
U t s k o t t e t avstyrker motionens yrkande om
tillkännagivande av riksdagen.
Liksom motionärerna anser utskottet att skolan har
ett stort ansvar när det gäller att skapa en trygg
och förstående miljö för barnen och ungdomarna. Det
sägs i läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94) att omsorg om den enskildes välbefinnande och
utveckling skall prägla verksamheten. Det är enligt
utskottets mening en självklarhet att läroplanen
skall bilda utgångspunkt för utformningen av
lärarutbildningen. Ansvaret för att bestämma
innehåll och uppläggning av utbildningen ligger på
respektive högskola.
En ökad utbildning av lärare i teckenspråk föreslås
i motion 1998/99:Ub265 (s). Motionärerna framhåller
att intresset bland hörande elever för att studera
teckenspråk i skolan är stort, men att antalet
teckenspråkslärare inte räcker till.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Regeringen gav i november 1998 Högskoleverket ett
uppdrag rörande studenter med funktionshinder. I
uppdraget ingår även att inventera universitets och
högskolors möjligheter och kompetens att ge
högskoleutbildning i teckenspråk. Uppdraget skall
redovisas i januari år 2000.
Miljöpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub801 att
lärarutbildningen bör bedrivas i egna sammanhållna
enheter med stärkt anknytning till övningsskolor och
stärkta praktikinslag (yrk. 27). Lärarutbildningen
har i många fall drabbats hårt av att den tillfördes
universitet och högskolor, anser motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är viktigt att de studerande under lärarutbildningen
utvecklar en yrkesidentitet. Detsamma kan sägas om
flertalet utbildningar till yrkesexamina. Det finns
dock inte någon anledning att utgå från att det
endast kan ske om utbildningarna organiseras i
separata högskolor.
Utskottet tar nu upp övriga yrkanden om
lärarutbildningen.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub242
att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om
en vuxenlärarutbildning (yrk. 3). Att vidareutbilda
lärare för ungdomsskolan till lärare för
vuxenutbildning blir oförsvarligt dyrt, menar
motionärerna. Samma förslag framförs i motion
1998/99:Ub440 (kd) (yrk. 1). I sistnämnda motion
föreslås också att folkhögskollärarprogrammet
bibehålls vid Linköpings universitet (yrk. 2).
Enligt motion 1998/99:Ub436 (s) bör utbildning om
dyslexi vara ett obligatoriskt ämne på
lärarhögskolorna.
I motion 1998/99:Ub452 (s) framförs ett antal
förslag för att säkra tillgången på utbildade
lärare. Ett nytt slags mentorskap bör inrättas.
Utbildningen måste anpassas till samhällets och
skolans verklighet. Rekryteringen av lärare måste
vidgas och breddas, samtidigt som kvaliteten säkras.
Särskilda rekryteringsinsatser måste göras utifrån
de förutsättningar som finns i olika delar av
landet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena med hänvisning till
Lärarutbildningskommitténs kommande förslag.
Lärarutbildningskommittén har bl.a. i uppdrag att
analysera vilka krav som ställs på lärarutbildningen
för att tillgodose behovet av vuxenpedagogik.
Kommittén skall även överväga en särskild
vuxenpedagogisk examen (dir. 1997:54).
Motion 1998/99:Ub416 (m) gäller Naprapathögskolan.
Denna högskola bör enligt motionärerna knytas
närmare till forskningen. Vid en integration med den
statliga högskolan får det dock inte bli tal om att
"konfiskera" denna privata skola, som byggts upp med
enskilt kapital och där ägarna har satsat en stor
del av sitt arbetsföra liv, skriver motionärerna
(yrk. 1). De föreslår vidare att Naprapathögskolan
skall ställas under statlig tillsyn tills vidare
(yrk. 2), och att studier där skall berättiga till
studiemedel (yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Det är regeringens sak att besluta om en privat
anordnares utbildning skall ställas under statlig
tillsyn. Regeringen har - som framgår av motionen -
beslutat om fortsatt statlig tillsyn över
Naprapathögskolan t.o.m. utgången av år 2001. Som
utskottet anförde vid behandling av motsvarande
förslag förra året är det också regeringen som
enligt studiestödslagen avgör om en utbildning skall
berättiga till statligt studiestöd (bet.
1997/98:UbU13 s. 12). En utredning av Högskoleverket
om möjligheterna att inordna utbildningen av
naprapater i den statliga högskolan redovisades i
mars 1998 till regeringen (Kan kiropraktor- och
naprapatutbildningar inordnas i den statliga
högskolan? Högskoleverkets rapportserie 1998:12 R).
Regeringen har inte lagt fram något förslag i den
frågan.
Tre motioner tar upp frågan om sjöbefälsutbildningen
på Tjörn och Donsö.
De privata, av sjöfartsnäringen stödda
utbildningssatsningarna på dessa orter bör ges stöd,
anser motionärerna i motionerna 1998/99:Ub402 och
1998/99:Ub469 (båda m). De pekar särskilt på att
frågan om examensrätt och därmed behörighet för de
studerande måste lösas snabbt, annars hotar bristen
på sjöbefäl att bli ännu större. I motion
1998/99:Ub482 (fp) begärs en utredning om hur
sjöbefälsutbildningen i Skärhamn (belägen på Tjörn)
skall kunna få behålla sin status inför framtiden.
Motionären är kritisk mot den lösning av
examensfrågan som planerats i samarbete med Chalmers
tekniska högskola, och som innebär att de studerande
i Skärhamn får en längre studie- tid till examen än
vad de räknat med när de började där.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utbildningsministern har i en interpellationsdebatt
i kammaren den 26 januari utförligt redogjort för
Utbildningsdepartementets hantering av frågan (prot.
1998/99:45). I korthet är situationen följande.
Sjöbefälsutbildning på Tjörn och Donsö har startats
i privat regi med stöd av sjöfartsnäringen. Den
privata anordnaren fick stöd från Kommittén för
kvalificerad yrkesutbildning för två
antagningsomgångar med inriktning mot de
behörighetsnivåer för sjöpersonal som kräver
styrmansexamen respektive maskinteknikerexamen.
Anordnaren gav dock deltagarna förväntan att de
skulle uppnå den högre behörighetsnivå som kräver
sjökaptensexamen respektive sjöingenjörsexamen.
Sjöfartsverket har inte ansett sig kunna
behörigförklara dem som utbildats hos den privata
anordnaren, om deltagarna inte fått respektive
examen. Det förutsätter antingen att de examineras
av en högskola, eller att anordnaren beviljats
examensrätt enligt lagen (1993:792, ändr. 1995:818)
om tillstånd att utfärda vissa examina. Anordnaren
av utbildningen har ansökt hos regeringen om
examensrätt, och Högskoleverket har prövat ansökan i
vederbörlig ordning och avstyrkt examensrätt,
varefter anordnaren har dragit tillbaka sin ansökan.
Utbildningsdepartementet har tagit initiativ till
överläggningar mellan anordnaren, de studerande,
Sjöfartsverket och Chalmers tekniska högskola för
att söka en lösning på den besvärliga situation som
de studerande har hamnat i genom att de ingivits
felaktiga förväntningar från början. Chalmers
tekniska högskola har examensrätt för de berörda
examina.
Liksom utbildningsministern anser utskottet att det
är viktigt att kvalitetskraven på olika examina på
högskolenivå upprätthålls. Det är också viktigt att
studerande inte vilseleds om vilken kompetens en
utbildning ger. Enligt utskottets mening finns det
ingen anledning till något tillkännagivande från
riksdagens sida i enlighet med motionerna.
Enligt motion 1998/99:T708 (fp) är det viktigt för
flygsäkerheten att liksom tidigare bedriva högt
kvalificerad utbildning vid Trafikflygarhögskolan
(yrk. 2). Närmare motivering för begäran om
tillkännagivande ges inte i motionen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Det är respektive universitets och högskolas
styrelses ansvar att se till att utbildningen
bedrivs med hög kvalitet. Utskottet noterar att
regeringen i september 1998 gav Skolverket i uppdrag
att i samråd med Högskoleverket och Luftfartsverket
göra en översyn av det statliga stödet till olika
flygutbildningar. Uppdraget har nyligen redovisats
och ärendet bereds nu i Utbildningsdepartementet.
Behovet av ett kompetenslyft inom vård och omsorg
tas upp av Centerpartiet i motion 1998/99:A214. En
satsning motsvarande den som AMS nu medverkar i för
att minska lärarbristen bör komma till stånd även
för vård- och omsorgsområdena, anser motionärerna
(yrk. 9).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om
tillkännagivande.
Regeringen tillsatte i juni förra året en
kommission inom Regeringskansliet för att underlätta
rekryteringen av personal till vård- och
omsorgssektorn. Kommissionen leds av statsrådet Mona
Sahlin och består därutöver av flera statsråd samt
företrädare för Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet och berörda fackliga
organisationer. Utskottet utgår från att regeringen
kommer att redovisa för riksdagen vilka åtgärder den
avser att vidta på grundval av kommissionens
rapport. Även Svenska Kommunförbundets
äldreberedning har i sin slutrapport till förbundets
kongress i april tagit upp tanken på att
individualisera utbildningsvägarna till yrken inom
äldreomsorgen för att passa människor som har andra
närliggande yrkesutbildningar, t.ex.
barnskötarutbildning eller utländska utbildningar.
Kristdemokraterna tar i partimotionen 1998/99:N330
yrkande 21 upp behovet av utbildning i
entreprenörskap. Enligt motionärerna bör livslångt
lärande prägla både utbildningsväsendet och
arbetsplatserna. På universitets- och högskolenivå
är det viktigt med kurser och utbildningar inriktade
mot företagande och entreprenörskap. Det är också
viktigt att knyta kontakter mellan det lokala
näringslivet och utbildningsväsendet. I motion
1998/99:Ub459 (kd) sägs att attraktiva kurser i
företagande borde erbjudas studenter i anslutning
till att de slutför sin utbildning.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.
Vikten av samverkan mellan högskolan och det
omgivande samhället har på senare tid lyfts fram
genom en ändring i 1 kap. 2 § högskolelagen
(1992:1434, ändr. 1996:1392). Ansvaret för
kursutbudet, inom vissa mycket vida ramar satta av
statsmakterna, är sedan åtskilliga år lagt på varje
universitets och högskolas styrelse. Likaså är
ansvaret för studieorganisationen numera helt de
lokala högskolemyndigheternas. Utskottet har noterat
att det i databasen ASKen, Högskoleverkets och
lärosätenas automatiska utbildningskatalog, finns
kurser under sökordet Entreprenör vid elva
lärosäten.
Flera motionärer tar upp behovet av utbildning på
högskolenivå om funktionshinder. Arkitekter,
byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt
engagerade i utformningen och uppbyggnaden av den
yttre och inre miljön behöver enligt motion
1998/99:Ub467 (kd) under sin utbildning få
tillräcklig kunskap om handikapp och om vad som bör
göras för att bostäder och lokaler skall vara
tillgängliga (yrk. 1). Motionären påtalar att
undervisningen i handikappkunskap vid KTH:s
arkitekturskola under år 1998 var mindre omfattande
än den varit några år tidigare. Samma saker påtalas
av Folkpartiet i motion 1998/99:So465 yrkande 17. I
motion 1998/99:Ub426 (fp) framhåller motionären att
stora och delvis nya yrkesgrupper, utöver
vårdpersonal, i framtiden kommer att behöva
utbildning på högskolenivå om funktionshinder. Man
bör därför förbereda etablerandet av en
utvecklingsenhet, där resurserna och kompetensen för
utbildning och forsknings- och utvecklingsarbete om
handikapp koncentreras (yrk. 1). Ett
multiprofessionellt och flervetenskapligt
magisterprogram förordas (yrk. 2), liksom ett
grundutbildningsprogram i handikappvetenskap (yrk.
3). Enligt motionären finns goda förutsättningar för
detta vid Högskolan i Halmstad.
U t s k o t t e t avstyrker motionärernas yrkanden
om tillkännagivanden.
Om behovet av att alla, som i sitt arbete har att
göra med funktionshindrade personer, i sin
yrkesutbildning får kunskaper om funktionshinder har
utskottet samma uppfattning som motionärerna. I
fråga om arkitektutbildningen pågår på regeringens
uppdrag en utvärdering genom Högskoleverket.
Handikappombudsmannen har i en skrivelse till
Högskoleverket påtalat behovet av att
handikappkunskap blir ett obligatoriskt inslag i
denna utbildning. Verkets utredning skall redovisas
senast den 31 mars 1999. Statsmakternas styrning av
yrkesutbildningarna sker numera genom den
examensordning som utgör bilaga till
högskoleförordningen (1993:100). Inom den ramen är
det respektive lokala högskoleorgan som ansvarar för
utbildningens närmare innehåll och uppläggning.
Utskottet utgår från att såväl regeringen, vad
beträffar examensordningen, som de lokala
högskolemyndigheterna tar sitt ansvar för att
utbildningen av olika yrkesgrupper svarar mot
samhällets behov, såsom de kommer till uttryck bl.a.
genom handikappreformerna.
Motion 1998/99:Ub467 (kd) tar även upp
handikapporganisationernas roll i
utbildningssatsningen. Dessa organisationer bör
enligt motionären utforma checklistor på önskvärda
tillgänglighetskrav för olika grupper av
funktionshindrade (yrk. 2). För detta krävs
resurser, skriver motionären.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om
tillkännagivande.
Såväl socialutskottet som bostadsutskottet gav
under förra riksmötet uttryck för uppfattningen att
en aktiv medverkan från handikapporganisationerna
torde vara en förutsättning för att de
tillgänglighetskrav som ställs verkligen blir
uppfyllda (bet. 1997/98:SoU6 och 1997/98:BoU5).
Bostadsutskottet påpekade också att de ändringar i
plan- och bygglagen (1987:10) som trädde i kraft den
1 januari 1996 gav klart uttryck för detta.
Handikapporganisationerna får statsbidrag för sin
verksamhet från anslag under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Regeringen
har gett en särskild utredare i uppdrag att se över
vissa frågor om statsbidragen till
handikapporganisationerna (dir. 1998:57). Uppdraget
skall redovisas senast den 1 juli 1999.
Mer utbildning och forskning om homosexualitet
behövs enligt tre motioner. I motion 1998/99:Ju709
(fp) påpekas att de anställda i utbildningsväsendet
behöver bättre kunskaper på detta område (yrk. 11).
Vidare bör Forskningsrådsnämnden (FRN) få i uppdrag
att initiera forskning inom områdena homofobi,
homosexuellas livssituation och homosexuellas
historia (yrk. 14). Även motion 1998/99:Ub406 (mp)
handlar om behovet av ökad forskning inom just de
angivna områdena. I motion 1998/99:Ub449 (s) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om att
examensordningen bör ändras när det gäller ett
flertal yrkesexamina inom undervisnings-, vård- och
omsorgsområdena samt teolog- och
juristutbildningarna. Det bör enligt motionärerna
förtydligas att kunskap om homo- och bisexuella
samlevnadsformer bör ingå i utbildningen för dessa
examina.
U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena
om tillkännagivanden.
När det gäller examensordningen och styrningen av
utbildningens innehåll hänvisar utskottet till vad
som ovan anförts om de lokala högskoleorganens
ansvar för utbildningens närmare innehåll och
uppläggning. Utskottet är inte berett att förorda
ett uttalande av riksdagen om ändringar i
examensordningen. Frågan i vilken utsträckning och i
så fall på vilket sätt statsmakterna skall styra
forskningens inriktning är föremål för beredning i
Regeringskansliet med anledning av betänkandet från
Forskning 2000, som nyligen har remissbehandlats.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta
regeringens förslag och därför avslå yrkande 14 i
motion 1998/99:Ju709.
Miljöpartiet framför i motion 1998/99:Ub801 än en
gång en begäran om utredning angående
yrkesutbildningarnas hemvist (yrk. 26). Det är
enligt motionärerna inte självklart att alla de
yrkesutbildningar, som i 1977 års högskolereform
tillfördes högskolan, gagnades av detta.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med
hänvisning till vad utskottet anfört när samma
yrkande har avslagits under de tre närmast
föregående riksmötena (senast i bet. 1997/98:UbU13
s. 7).
5 Lokalisering av viss utbildning och/eller
forskning
Motion 1998/99:Ub407 (fp) tar upp behovet
havsforskning. Enligt motionärerna talar många
argument för att Skåne borde ha ett eget centrum för
marinbiologisk forskning (yrk. 1). De anser också
att marinbiologisk forskning bör förläggas till
Malmö högskola (yrk. 2).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena om
tillkännagivanden.
Styrelsen för Malmö högskola har ansvaret för att
bestämma hur verksamheten där skall profileras och
hur de anvisade resurserna skall användas. Utskottet
konstaterar att de tre centrum för marin forskning
som redan finns (vid Stockholms, Göteborgs och Umeå
universitet) enligt gällande instruktion har ansvar
för var sin del av hela den svenska kusten (UHÄ-FS
1989:25, ändr. UHÄ-FS 1992:14).
En nationell organisation för riskforskning bör
enligt motion 1998/99:Ub421 (s) inrättas vid Lunds
tekniska högskola inom Lunds universitet.
Riskforskning bedrivs i dag i betydande omfattning,
men den är alltför uppsplittrad på olika
ämnesområden. Vid Lunds tekniska högskola finns
större delen av den nödvändiga forskarkompetensen,
men det saknas resurser för att bygga upp en
organisation för systematisk samverkan och
integration, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Motsvarande förslag behandlades vid förra riksmötet
i försvarsutskottet och avslogs då av riksdagen
(bet. 1997/98:FöU1). Som försvarsutskottet då
meddelade, gav regeringen i juni 1997 ett uppdrag
till Räddningsverket att i samråd med Överstyrelsen
för civil beredskap och Boverket samt andra berörda
myndigheter utveckla ett ramprogram för forskning
och utveckling inom riskanalysområdet. Enligt vad
utskottet nu erfarit väntas Räddningsverket
rapportera uppdraget i den kommande årsredovisningen
för år 1998. Utskottet vill också påpeka att det
står Lunds universitet fritt att inom ramen för de
medel som universitetet disponerar organisera
verksamheten och skapa de inrättningar som
universitetet finner angelägna.
I motion 1998/99:Sk648 (kd) om Norrköping som
centrum i Östersjöregionen tar motionären upp
behovet av en Östersjöakademi i anslutning till
Linköpings universitet i Norrköping (yrk. 3).
Motionären framhåller att det inte kan ses som ett
isolerat intresse för universitetet. I stället
handlar det om ett nationellt intresse för att ge
skjuts åt ett kvalificerat utbildnings- och
utvecklingsarbete avseende Östersjöområdet, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen liksom
tidigare år bör avslå yrkandet.
Motsvarande förslag behandlades senast vid förra
riksmötet och avslogs då (bet. 1997/98:UbU13 s. 16).
Utskottet hänvisar nu liksom då till den möjlighet
universiteten har att själva organisera sin
verksamhet och besluta om centrumbildningar.
Forsknings- och utbildningsverksamhet med inriktning
på Östersjöområdet bedrivs vid ett flertal olika
lärosäten i Sverige. Kurser som kategoriseras som
Östersjökunskap finns exempelvis vid Linköpings,
Umeå och Uppsala universitet samt Högskolan på
Gotland. Södertörns högskola har en särskild
Östersjöprofil. År 1994 bildades Stiftelsen för
forskning inom områden med anknytning till
Östersjöregionen och Östeuropa och fick i
stiftelsekapital ca 1,3 miljarder kronor, hämtade
från de avvecklade löntagarfonderna. Stiftelsen
stöder forskning, utbildning och infrastruktur vid
Södertörns högskola.
Motion 1998/99:T213 (m) om sysselsättning och
tillväxt i Södermanland innehåller förslag om att
använda Studsvik och Askölaboratoriet för utbildning
i anslutning till den kvalificerade forskning som
bedrivs där (yrk. 5). Motionären vill att en filial
till Kungl. Tekniska högskolan (KTH) skall skapas
vid Studsvik/Askölaboratoriet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Askölaboratoriet, som är beläget i Trosa, ingår i
Stockholms marina forskningscentrum, som tillhör
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid
Stockholms universitet. I Studsvik, beläget i
Nyköping, finns forskningsanläggningar bl.a. för
kärnteknisk forskning. Den s.k. R2-reaktorn i
Studsvik, en materialprovningsreaktor, används bl.a.
för bestrålning och provning av kraftreaktorbränsle
och för produktion av radioisotoper. Enligt vad
utskottet erfarit upplåts R2-reaktorn även till
universitet och tekniska högskolor för utbildning
och forskning. I vilken omfattning t.ex. KTH skall
använda sig av Studsvik måste högskolan själv
avgöra. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning till något tillkännagivande till
regeringen i enlighet med motionsyrkandet.
Mitthögskolan bör enligt motion 1998/99:Ub433 (s) få
ge fullständig civilingenjörsutbildning. I dag
anordnar Mitthögskolan i samarbete med KTH de två
första åren av sådan utbildning i kemiteknik och
maskinteknik, men studenterna måste därefter flytta
till KTH för att slutföra utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Riksdagen avslog motsvarande yrkande vid förra
riksmötet (bet. 1997/98: UbU1 s. 44, rskr. 108).
Liksom då påminner utskottet nu om att det är
Högskoleverket som prövar ansökningar från statliga
lärosäten om rätt att utfärda olika examina.
Utskottet har vidare erfarit att någon ansökan från
Mitthögskolan om examensrätt för
civilingenjörsexamen hittills inte har inkommit till
Högskoleverket.
I motion 1998/99:Ub445 (s) begär motionärerna ett
tillkännagivande om att ett kultur- och
turismforskningscentrum med fördel kan inrättas i
Norrbotten.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) fick efter forskningspropositionen år 1996 i
uppdrag av regeringen att utreda och föreslå
åtgärder för uppbyggnad och utveckling av
sektorsforskningen inom kulturområdet. I januari
1999 redovisade HSFR preliminära förslag till
framtida åtgärder. Riksdagen bör enligt utskottets
mening avvakta eventuella förslag från regeringen.
Utskottet erinrar också om att en proposition om
forskningens framtida organisation avses bli
framlagd under våren.
Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1998/99:T818
att riksdagen av regeringen skall begära förslag om
ett s.k. Media Lab, ett utvecklings- och
forskningscentrum gällande multimedia (yrk. 5).
Media Lab vid MIT i Boston kan med fördel tjäna som
förebild, heter det i motionen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Med hänsyn till det mycket stora intresse som
informationstekniken (IT) tilldrar sig i samhället
och de stora resurser som satsas på IT inom
utbildningsområdet anser utskottet att det finns
goda utsikter att det kommer till stånd sådant
forsknings- och utvecklingsarbete som motionärerna
avser. Behov av ett särskilt laboratorium, beställt
av riksdagen, har enligt utskottets mening inte
påvisats.
6 Lärarna och pedagogiken i högskolan
Frågor om lärarförsörjningen i högskolan tas upp av
Centerpartiet och Folkpartiet. Enligt motion
1998/99:Ub453 (c) ökar behovet av högskolelärare
kraftigt de närmaste åren, och det är därför viktigt
med en samlad strategi för att få fler lärare (yrk.
4). Folkpartiet saknar, enligt motion 1998/99:Ub803,
en konsekvensanalys av den snabba utbyggnaden av
högskolans grundutbildning från kvalitativ synpunkt
(yrk. 1). Samma motionärer efterlyser en strategi
från regeringens sida för hur bristen på utbildade
lärare på högskole- och universitetsnivå skall lösas
(yrk. 2). En större rekrytering till
forskarutbildningen runt om i landet är en självklar
del i en sådan strategi, men det krävs också en
större internationell rekrytering av professorer,
universitetslärare och forskare, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
För grundutbildningen i högskolan behövs lärare med
vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Det är ett
grundläggande önskemål att lärarkåren till största
delen består av personer med forskarutbildning. I
budgetpropositionen för 1998 presenterade regeringen
ett antal förslag som syftade till en påtagligt ökad
examination av forskarutbildade (prop. 1997/98:1
utg.omr. 16). Ett sådant förslag var att det skulle
ställas upp examensmål för forskarutbildningen.
Vidare föreslogs ökade medel under anslagen till
forskning och forskarutbildning för att möjliggöra
fler anställningar som doktorand och vetenskaplig
kompetensutveckling för högskolans lärare. En
reformering av forskarutbildningen föreslogs också
som skulle göra denna utbildning effektivare.
Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag men
gav som sin mening regeringen till känna att
lärosätena av anslagen till forskning och
forskarutbildning borde avsätta 50 miljoner kronor
mer än regeringen hade föreslagit till
studiefinansiering i forskarutbildningen.
När det gäller pedagogisk skicklighet återkommer
utskottet i det följande.
Utskottet utgår från att universitet och högskolor
själva vidtar de åtgärder de anser lämpliga och
effektiva för att dra till sig lärare från andra
länder.
Undervisnings- och examinationsformerna i högskolan
tas upp i två motioner. Kristdemokraterna anför i
motion 1998/99:Ub447 att katederundervisningen måste
minska till förmån för ny pedagogik där studenten i
ökad utsträckning får vara medaktör (yrk. 2). En
satsning på detta är kostsam och kan inte
åstadkommas genom omfördelning av befintliga anslag,
anser motionärerna. Centerpartiet vill enligt motion
1998/99:Ub453 att Högskoleverket skall få i uppdrag
att dokumentera det arbete som sker på olika håll
med att utveckla undervisnings- och
examinationsformerna (yrk. 8). Motionärerna anser
däremot inte att det är vare sig möjligt eller
önskvärt att nationellt föreskriva vilken form
undervisning och examination skall ha.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet delar Centerpartiets uppfattning när det
gäller nationella föreskrifter på detta område.
Högskoleverket har enligt sin instruktion i uppgift
att stödja och främja arbetet vid universitet och
högskolor med att förbättra verksamhetens kvalitet
(1995:945). Bl.a. skall detta ske genom att Rådet
för grundläggande högskoleutbildning skaffar och
sprider kunskaper om planerade, pågående och
avslutade utvecklingsinsatser av principiell och
nydanande karaktär i Sverige och i utlandet (9 §
instruktionen).
Centerpartiet och Miljöpartiet för i var sin motion
fram förslag om pedagogisk utbildning av högskolans
lärare.
Centerpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub453 att
riksdagen skall begära förslag om en sådan ändring
av högskolelagen att pedagogisk utbildning blir
obligatorisk för lärarna i högskolan (yrk. 6).
Miljöpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub801 att
det bör inrättas en högskollärarutbildning, förlagd
till högskolan och ledd av erfarna högskolelärare
(yrk. 25). I denna utbildning skall det ges goda
möjligheter till praktiska övningar i anknytning
till verkliga undervisningssituationer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Föreskrifter om vilken utbildning som krävs för
olika anställningar som lärare i högskolan ges i dag
inte i högskolelagen utan i den av regeringen
fastställda högskoleförordningen (1993:100). I denna
finns inget krav på pedagogisk utbildning, däremot
krävs för alla anställningar som lärare pedagogisk
skicklighet. Betydelsen av pedagogisk skicklighet
har fått en tydligare markering i
högskoleförordningen genom de ändringar som trädde i
kraft den 1 januari 1999, bl.a. bestämmelsen att det
vid anställning av professor skall ägnas lika stor
omsorg åt prövningen av den pedagogiska
skickligheten som av den vetenskapliga. Motsvarande
gäller vid anställning av lektor.
Utbildningsutskottet lät förra året sitt kansli
undersöka universitetens och högskolornas
pedagogiska utbildning för sina lärare. Resultatet
publicerades i serien Utredningar från riksdagen
(1998/99:URD2). De flesta universitet och högskolor
anordnar någon pedagogisk utbildning för sina lärare
och i vissa fall även sina doktorander. Omfattningen
av utbildningen, liksom dess innehåll och
uppläggning, varierar kraftigt. Universiteten och
högskolorna visade sig inte ha något samlat grepp om
behovet av pedagogisk kompetensutveckling, trots att
samtliga lärosäten hade beslut av rektor eller
styrelse om att satsa på utveckling av lärarnas
pedagogiska kompetens.
Regeringen har i regleringsbrevet för universitet
och högskolor för år 1999 föreskrivit att dessa
skall intensifiera det pedagogiska
utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med
undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning
som forskarutbildning. De skall utbilda alla
nyanställda lärare i undervisningsformer, metodiska
ansatser, examinations- och utvärderingsformer samt
i andra områden som är av betydelse för att
högskolans utbildning skall hålla hög pedagogisk
kvalitet. Varje lärosäte skall i årsredovisningen
ange omfattningen av utbildningen för nyanställda
lärare och andelen av samtliga sådana lärare som har
deltagit. Utskottet utgår från att regeringen kommer
att hålla riksdagen underrättad om effekterna av
dessa ökade krav på verksamhet och redovisning.
I anslutning till detta tar Centerpartiet i motion
1998/99:Ub453 upp den högskoledidaktiska forskningen
(yrk. 7). Den har varit eftersatt och bör framgent
stödjas, heter det i motionen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om
tillkännagivande.
Den forskning motionärerna pläderar för är
motiverad av behov inom en viss samhällssektor,
nämligen den högre utbildningen. Utskottet har ingen
annan uppfattning än motionärerna om det angelägna i
sådan forskning. Frågan om hur sektorsmotiverad
forskning skall komma in i forskningsplaneringen och
forskningsfinansieringen är föremål för diskussion i
utredningsbetänkandet Forskningspolitik (SOU
1998:128), som nyligen har remissbehandlats.
Regeringens beredning av ärendet bör inte
föregripas.
Vänsterpartiet och Centerpartiet tar i var sin
motion upp kursutvärderingar. Enligt motion
1998/99:Ub454 (v) bör ett krav på att kurser skall
utvärderas införas i högskoleförordningen (yrk. 2).
Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub453 att
lärosätena bör åläggas ett större ansvar för att
utvärdering av varje högskolekurs sker och kommer
till användning (yrk. 13). Den närmare utformningen
bör enligt motionärerna avgöras av högskola och
studenter vid varje lärosäte.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Efter ett tillkännagivande av riksdagen tillsatte
utbildningsministern i december 1997 en arbetsgrupp
för att följa upp och utvärdera studenternas
inflytande i högskolan på alla nivåer (bet.
1997/98:UbU3, rskr. 12). I arbetsgruppens rapport
Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51)
diskuteras bl.a. kursutvärderingar som ett
instrument för studenternas inflytande, och det
föreslås en bestämmelse i högskoleförordningen.
Rapporten har nyligen remissbehandlats och ärendet
bereds nu i Utbildningsdepartementet.
Såväl i arbetsgruppens rapport som i åtskilliga av
rapporterna från Högskoleverkets granskningar av
kvalitetsarbetet vid olika lärosäten påtalas att
kursutvärderingar ofta genomförs utan att resultaten
läggs till grund för diskussion mellan studenter och
lärare. Utskottet utgår från att kursutvärderingar,
oavsett utformning, framdeles kommer att användas
som instrument för utveckling av utbildningen, bl.a.
när det gäller dess pedagogiska utformning.
Större rörlighet och flexibilitet i
lärartjänsteorganisationen behövs enligt
Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801. Lärare och
forskare bör stimuleras att under vissa perioder
arbeta vid andra lärosäten, inom forskningsprojekt
utanför det egna lärosätet eller inom andra delar av
den offentliga sektorn eller i näringslivet.
Tjänsteorganisationen bör ses över med målet att få
en större rörlighet, adjunktstjänsterna bör bort och
tidsbegränsade anställningar bör införas (yrk. 48
och 52). Motionärerna anser också att det behövs
ytterligare en anställningsform, utöver den som
forskarassistent, för postgradual verksamhet vid
universitet och högskolor (yrk. 49). Den skall vara
tidsbegränsad till ett eller två år och arbetet
inriktas inom en betydligt vidare ram än vad som nu
gäller för anställning som forskarassistent.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen ställde sig så sent som vid förra
riksmötet bakom regeringens uppfattning att de
regler som gäller på den övriga arbetsmarknaden när
det gäller tidsbegränsning av anställning i princip
bör kunna tillämpas även på lärare inom högskolan
(prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3 s. 21, rskr.
12). Yrkanden motsvarande yrkandena 48 och 52 i den
nu aktuella motionen avslogs då. Förslag om en ny
typ av rekryteringsanställning efter doktorsexamen
har lagts fram av Forskning 2000. Utredningen
förordar en fyraårig förordnandeperiod för denna.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta
regeringens beredning av förslaget.
Vänsterpartiet anför i motion 1998/99:Ub454 att
grundutbildningens status behöver höjas. Därför bör
det vid anställning av lärare också vägas in den
sökandes undervisningsförmåga och
undervisningserfarenhet, och en pedagogisk sakkunnig
skall medverka vid bedömningen av sökandes
pedagogiska meriter (yrk. 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Som framgått i det föregående är pedagogisk
skicklighet ett behörighetsvillkor för anställning
som professor, lektor eller adjunkt inom högskolan.
Det är särskilt markerat i högskoleförordningen att
lika stor vikt skall läggas vid prövningen av den
pedagogiska skickligheten som av den vetenskapliga.
Motionsyrkandet är alltså i den delen redan
tillgodosett. Nuvarande regler i
högskoleförordningen om beredningen av ärenden om
anställning som professor eller lektor innebär att
fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall
inhämta yttranden från minst två personer som är
särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde
(s.k. sakkunniga). Varje sådan sakkunnig skall
redogöra för skickligheten hos de sökande som han
eller hon anser främst bör komma i fråga. Den
pedagogiska skickligheten blir alltså med nuvarande
regler bedömd av minst två sakkunniga i varje ärende
om anställning av professor eller lektor.
Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall i
sitt förslag till rektor om vem som främst bör komma
i fråga redovisa sin bedömning av varje föreslagen
sökandes skicklighet i förhållande till de
bedömningsgrunder som gäller för anställningen, och
som alltid innefattar sådan skicklighet som krävs
för behörighet. Enligt utskottets mening bör
riksdagen avvakta effekterna av denna ordning, som
gäller fr.o.m. den 1 januari 1999.
Kristdemokraterna anser att lektorernas och
professorernas möjlighet att bedriva forskning måste
förbättras inom åtskilliga ämnesområden (mot.
1998/99:Ub447 yrk. 1). Det är enligt motionärerna
sällan som studenterna kommer i kontakt med själva
forskningsprocessen och forskningsfronten.
Centerpartiet vill att Högskoleverket skall få i
uppdrag att utreda hur högskolorna skall kunna
stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina
icke disputerade lärare, så att de utan att lämna
undervisningen kan genomföra sin egen
forskarutbildning (mot. 1998/99:Ub453 yrk. 5).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.
Det är de lokala högskolemyndigheternas ansvar att
fördela arbetsuppgifterna inom forskning,
konstnärligt utvecklingsarbete, utbildning och
administrativt arbete mellan lärarna. Hur stora
resurser ett lärosäte disponerar för forskning är
beroende dels av riksdagens beslut om anslag till
lärosätet för forskning och i förekommande fall
forskarutbildning, dels av vilka resurser som
forskare vid lärosätet i konkurrens med andra lyckas
få sig tilldelade av forskningsråd och andra
forskningsfinansiärer. En ändrad ordning för hur
samhället skall avdela resurser för forskning och
fördela dessa mellan forskningsutförarna övervägs
för närvarande i regeringens beredning av förslagen
från Forskning 2000.
7 Studieorganisatoriska frågor
Kristdemokraterna pläderar i motion 1998/99:Ub483
för värdet av varierande utformning av likvärdiga
utbildningar (yrk. 3). De anser att det är en
fördel om utbildningarnas utformning varierar mellan
olika orter och i olika delar av landet och vill att
varje högskola skall få ökade möjligheter att finna
sin nisch och sin profil.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Ett betydande utrymme för variation finns i den nu
gällande ordningen. De särskilda
behörighetsvillkoren för sådana utbildningar som
vänder sig till nybörjare och leder till
yrkesexamina är bestämda på nationell nivå av
Högskoleverket. Inom den mycket vida ram som ges i
examensordningen (bilaga till högskoleförordningen
1993:100) bestämmer varje lärosäte självt om det
närmare innehållet i och utformningen av sina
utbildningar. I examensordningen anges för varje
examen endast poängtalet och vilka mål som studenten
skall ha uppnått för att nå examen. Hur det skall gå
till är däremot en lokal fråga. För de lärarexamina
som är avsedda för arbete inom det offentliga
skolväsendet anges i examensordningen också vilken
omfattning den praktisk-pedagogiska delen av
utbildningen minst skall ha. Lärarutbildningen
befinner sig just nu under utredning (dir. 1997:54).
Tre motioner tar upp vikten av deltids-, distans-
och sommarkurser. Kristdemokraterna anser (mot.
1998/99:Ub483 yrk. 19) att sådana utbildningsformer
som ger möjlighet till studier i flera olika, fritt
valda skeden av livet bör främjas. Folkpartiet
föreslår i motion 1998/99:Ub803 ett tillkännagivande
om att högskole- och universitetsåret skulle kunna
delas in i tre terminer och även omfatta
sommarmånaderna (yrk. 5). Ett sådant system skulle
enligt motionärerna ge större möjligheter att
förkorta utbildningstiden och underlätta
studieuppehåll. I motion 1998/99:Ub425 (fp) begärs
en kartläggning av utbudet av kurser på halvfart
eller annan deltid. Sådana kurser är enligt
motionären viktiga för att bryta den sociala
snedrekryteringen och för att ge studenterna mer
flexibilitet i valet av kurser.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.
Om värdet av kurser i former som gör dem
tillgängliga för personer som inte kan bedriva
heltidsstudier på en högskoleort har utskottet samma
uppfattning som motionärerna. Livslångt lärande är
enligt utskottets mening något som bör främjas med
alla till buds stående medel. Att erbjuda utbildning
i sådana former ingår också sedan länge i
utbildningsuppdragen till universitet och högskolor.
I regleringsbrevet för budgetåret 1999 föreskriver
regeringen för alla lärosäten att de skall förbättra
förutsättningarna för individers fortbildning och
vidareutbildning genom att öka tillgängligheten till
utbildningsutbudet i vissa avseenden. Lärosätena
skall i årsredovisningen både lämna uppgifter om
antal studenter i olika studieformer - såsom kurser
på andra tider än dagtid vardagar,
uppdragsutbildning och distansutbildning - och
kommentera graden av tillgänglighet samt
uppmärksamma förändringar i förhållande till
föregående år.
Det finns numera inga nationella bestämmelser om
läsår och terminer i högskolan. Utskottet är inte
berett att förorda återinförande av sådana.
Lärosätena är inte förhindrade att erbjuda reguljära
kurser under sommaren, men har att planera hela sin
verksamhet inom ramen för de medel som anvisats.
Miljöpartiet för i motion 1998/99:Ub801 på nytt fram
förslag om tillkännagivande angående åtgärder för
att underlätta studier över fakultetsgränserna (yrk.
34). Kurserna bör enligt motionärerna utformas så
att det blir lättare än nu att kombinera ämnen från
olika håll. Det behövs ökad samordning mellan
lärosätena i kursplaneringen och bättre information
till studenterna, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande avslogs vid förra riksmötet,
varvid utskottet hänvisade till att inga centrala
bestämmelser hindrar sådana kombinationer (bet.
1997/98:UbU12 s. 15). Så är fortfarande fallet. Det
är således lärosätena själva som ansvarar för
utbudet av kurser, eventuell samordning med andra
lärosäten, information till studenterna om värdet av
fakultetsöverskridande kombinationer, osv. På
Internet kan studenten numera leta i ASKen,
universitetens och högskolornas gemensamma
informationssystem för studieinformation, och få
uppgifter om kurser och utbildningar i hela landet.
Centerpartiet framför i motion 1998/99:Ub453 förslag
om införande av en obligatorisk introduktionskurs
(yrk. 11). Motionärerna menar att alla studenter
behöver kunskaper om vetenskapsteori och idé- och
lärdomshistoria, och att det behövs tidig träning i
kritiskt tänkande och vetenskapligt
förhållningssätt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Liknande yrkanden har avslagits av riksdagen flera
gånger under senare år, senast för två år sedan
(bet. 1996/97:UbU9). Det har varit en grundläggande
princip för det styrsystem som infördes år 1993, att
lärosätena själva skall ha ansvaret för att
organisera sin verksamhet så att utbildningsmålen i
högskolelagen - t.ex. om förmåga till självständig
och kritisk bedömning och förmåga att självständigt
lösa problem - nås.
Utskottet har noterat att en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet i rapporten
Studentinflytande (Ds 1998:51) har föreslagit
införande av en månads obligatorisk
introduktionskurs gemensam för alla studenter
oavsett fakultet. Remissbehandlingen av rapporten
har nyligen avslutats.
Miljökunskap bör ingå i alla utbildningar, och en
utredning bör tillsättas för att lägga fram förslag
om ordnad utbildning vid universitet och högskolor
av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och
hälsoskyddsinspektörer, anser Miljöpartiet enligt
motion 1998/99:Ub801 (yrk. 37).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om
tillkännagivande.
Motsvarande yrkande har behandlats och avslagits av
riksdagen flera gånger på senare år, senast vid
förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU13 s. 13). Liksom
tidigare utgår utskottet från att utbildningar som
kombinerar kunskaper i ekologi med kunskaper i t.ex.
ekonomi eller teknik kommer att efterfrågas alltmer
både av studenter och avnämare, och att lärosätena
kommer att anstränga sig att svara mot denna
efterfrågan. Friheten för lärosätena att skapa
utbildningsprogram, liksom friheten för studenter
att kombinera kurser, är total. Antalet kurser
redovisade i den nyss nämnda ASKen under sökord som
ekologi, miljö- och hälsoskydd, miljöekonomi,
miljörätt och miljövård är mycket stort.
Fem motioner tar upp frågan om åtgärder för att ta
till vara invandrade akademikers kompetens.
Kristdemokraterna anser enligt motion 1998/99:Ub483
att invandrare med akademisk eller annan
kvalificerad utbildning efter ankomsten till Sverige
skall få sin utbildning jämförd med motsvarande
svensk och erbjudas delta i kompletterande
utbildning och i speciella kurser i svensk
yrkesterminologi (yrk. 17). EU:s insatser på
utbildningsområdet bör enligt Kristdemokraterna
främja rörlighet och utbyte men inte syfta till
harmonisering av utbildningssystemen. Sverige bör
också främja utbytesprogram med länder utanför
Europa, hävdar motionärerna.
Centerpartiet för i motion 1998/99:Ub453 fram
liknande förslag om en utbildning för akademiker med
invandrarbakgrund (yrk. 15). Det gör även
Folkpartiet i motion 1998/99:Sf634, där motionärerna
också påtalar att möjligheterna att få utländska
examina och yrkesutbildningar översatta och
värderade måste förbättras (yrk. 2). Enligt
motionärerna krävs i många fall orimligt lång
kompletterande utbildning. I motion 1998/99:Ub428
(s) sägs också att utländska akademiker bör få det
lättare att överföra examina från sina hemländer,
t.ex. genom att erbjudas riktade
kompletteringskurser. I motion 1998/99:Ub441 (fp)
föreslås en utredning. Motionärerna påpekar att det
inom EU pågår arbete med att finna lösningar som
underlättar rörligheten för människor inom unionen,
men att det för Sveriges del är värdefullt att även
människor från länder utanför EU kan använda sina
yrkeserfarenheter och utbildningar här.
Enligt motion 1998/99:Ub438 (mp) bör den svenska
journalistkåren förses med fler invandrade
journalister. Därför bör det enligt motionären
skapas juridiskt utrymme för lärosätena att tillämpa
antagningssystem som syftar till att få in fler
studenter med utländsk bakgrund.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Ett system för värdering och erkännande av utländsk
högskoleutbildning finns sedan många år, numera hos
Högskoleverket. Ekvivaleringsverksamheten har under
tidigare år varit hårt ansträngd, vilket ledde till
långa väntetider för de sökande. Numera är den
genomsnittliga behandlingstiden för en fullständig
ansökan nere i två månader, enligt vad utskottet
inhämtat från Högskoleverket. Utskottet har noterat
att en särskild utredare nyligen har lagt fram ett
principförslag om en organisation för validering av
utländsk yrkeskompetens på gymnasial nivå
(Validering av utländsk yrkeskompetens, SOU
1998:165).
Universitet och högskolor skall vid behov erbjuda
särskild teoretisk och praktisk utbildning för
arbetssökande personer med utländsk
högskoleutbildning (s.k. aspirantutbildning).
Försöksverksamheten med aspirantutbildning
budgetåren 1995/96 och 1996/97 har utvärderats av
Högskoleverket. Av rapporten Särskilda
utbildningssatsningar - vad blev det av dem?
(Högskoleverkets rapportserie 1998:4R) framgår att
det har varit svårigheter med rekryteringen av
studenter, att aspirantutbildningen i jämförelse med
andra arbetsmarknadsutbildningar visar generellt
rätt goda resultat, men att verksamheten varit
arbetskrävande för lärosätena och att hälften av
dessa hade beslutat sig för att inte fortsätta med
aspirantutbildning i denna form. Uppdraget att vid
behov anordna aspirantutbildning har likväl getts
även i regleringsbrevet för budgetåret 1999. Där
sägs också att högskolorna vid behov skall anordna
stödundervisning i svenska för studenter med
utländsk bakgrund.
Vilken komplettering som en invandrad akademiker
kan behöva för att kunna utöva ett reglerat yrke i
Sverige skall i princip avgöras av den myndighet som
ansvarar för yrkesområdet i fråga. När det gäller
yrken inom hälso- och sjukvården görs detta av
Socialstyrelsen, som disponerar särskilda medel för
sådan prövning. I dessa yrken är också andelen
invandrare jämförelsevis stor. Utskottet har erfarit
att Utbildningsdepartementet nyligen har sänt ut på
remiss ett förslag om ändring av systemet för
prövning av utländska lärarutbildningar. För
lärarutbildningarna har denna uppgift hittills legat
på Högskoleverket. Det bör framhållas att antalet
yrken som är reglerade är ganska litet i Sverige.
För andra yrken är det arbetsgivaren som avgör om en
sökande - med svensk eller utländsk utbildning -
till en viss anställning har den kompetens som
arbetsgivaren anser behövlig.
De grundläggande bestämmelserna om urval till
grundläggande högskoleutbildning finns i 7 kap.
högskoleförordningen (1993:100). Där anges bl.a.
vilka urvalsgrunder som får användas. Bakgrund från
ett annat land ingår inte bland dessa. Det finns
också en möjlighet för Högskoleverket att, om det
finns särskilda skäl, medge att en högskola vid
urval till en viss utbildning får tillämpa annan
urvalsgrund. Ett sådant medgivande skall avse ett
eller flera bestämda antagningstillfällen (7 kap. 16
a §, som trädde i kraft den 1 januari 1999).
Utskottet har erfarit att denna undantagsmöjlighet
hittills inte har utnyttjats.
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet
framför också förslag om åtgärder för att främja
svenskars högskolestudier utomlands.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub454 ett
tillkännagivande till regeringen att studenter som
avser att förlägga en del av sina studier utanför
Sverige skall kunna få ett bindande förhandsbesked
om hur dessa kommer att tillgodoräknas, och att
lokala beslut om tillgodoräknande måste kunna
överklagas (yrk. 9). Kravet på skriftligt
förhandsbesked framförs även i folkpartimotionen
1998/99:Ub803 (yrk. 10).
Även Centerpartiet tar i motion 1998/99:Ub453 upp
problemen med meritvärdering i Sverige, t.ex. vid
antagning till utbildning eller vid ansökan om
studiemedel, av högre studier utomlands. Regeringen
har ett ansvar att, främst inom EU, föra fram frågan
om ett fungerande ekvivaleringssystem, anser
motionärerna (yrk. 14).
I Folkpartiets motion 1998/99:Ub803 begärs ett
tillkännagivande om vikten av att fler studenter
läser utomlands (yrk. 11). Motionärernas mål är att
varje student som tar examen vid ett svenskt
lärosäte skall ha förlagt minst en termin av
studierna utomlands.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Om värdet av att svenska högskolestudenter
förlägger en studieperiod utomlands råder ingen
oenighet. Både bejakandet av Sveriges deltagande i
Erasmusprogrammet, innan EES-avtalet ännu hade
slutits, och införandet år 1989 av kraftigt utökade
möjligheter att få studiemedel för
högskoleutbildning utomlands är uttryck för detta
(jfr prop. 1990/91:172, bet. UbU5, rskr. 354 resp.
prop. 1987/88:116, bet. SfU26, rskr. 328). Både
sociala och samhällsekonomiska skäl gör det enligt
utskottets mening orealistiskt att förvänta att
varje student som tar examen i den svenska högskolan
skall ha studerat utomlands under minst en termin.
Frågan om förhandsbesked om tillgodoräknande, innan
en student påbörjar en studieperiod utomlands, har
tagits upp i Högskoleverkets utredning om
tillämpningen av högskoleförordningens bestämmelser
om tillgodoräknande av kurs m.m. (Tillgodoräknande
av kurs, Högskoleverkets rapportserie 1998:32R).
Ärendet bereds för närvarande i
Utbildningsdepartementet.
Beslut om tillgodoräknande kan överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Det begärda
tillkännagivandet om detta är således överflödigt.
EU-kommissionen gav år 1996 ut en grönbok om hinder
för internationell rörlighet inom utbildning och
forskning. Bland de hinder som nämns är problem med
tillgodoräknande. Grönboken har behandlats i många
instanser. Enligt vad utskottet erfarit planerar
kommissionen att lägga fram förslag till
rekommendationer att beslutas av ministerrådet under
andra halvåret 1999.
För att underlätta rekrytering av utländska
studenter till svenska högskolor bör man enligt
Folkpartiet i motion 1998/99:Ub803 ge kurser på
andra språk än svenska och använda textböcker på
andra språk än svenska och engelska (yrk. 12).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det är enligt utskottets mening inte en fråga för
riksdagen hur undervisningen vid universitet och
högskolor skall bedrivas eller vilket studiematerial
som skall användas. I Högskoleverkets senast
publicerade Årsrapport för universitet och högskolor
(som avser år 1997) sägs att alltfler kurser och
program ges på engelska.
Användningen av djurförsök i högskoleutbildningen
tas upp i Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub275
och i motion 1998/99:Ub484 (m). Enligt den
kristdemokratiska motionen bör det skrivas in i lag
eller annan lämplig författning att universitet och
högskolor skall vara skyldiga att erbjuda alternativ
till djurförsök (yrk. 2). Ingen student skall heller
tvingas utföra djurförsök mot sin vilja (yrk. 3). I
den andra motionen begärs lagförslag som innebär att
utbildningsansvariga åläggs att informera studenter
om deras rätt att av etiska skäl avstå från
djurförsök (yrk. 1) och lagförslag som innebär att
utbildningsansvariga skall vara skyldiga att erbjuda
studenter alternativ till djurförsök (yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
När riksdagen förra året avslog motsvarande
motionsyrkanden pågick utredning om begränsning av
försöksdjursanvändningen (bet. 1997/98:UbU12 s. 19).
Utredningen har sedermera redovisats i betänkandet
Djurförsök (SOU 1998:75). Utredaren skriver följande
(s. 186 f.):
Den största användningen av djur i undervisning
sker emellertid på högskolenivå och annan högre
utbildning. Denna användning förekommer i en mängd
olika sammanhang och är komplex. Vid bedömningen av
om sådan användning av djur i utbildningssyfte skall
anses försvarbar är det många faktorer som måste
vägas in. Prövning måste göras från fall till fall
och är lämpligen även fortsättningsvis en uppgift
för de djurförsöksetiska nämnderna. Även på denna
utbildningsnivå finns det alternativa metoder till
djurförsök. Det är angeläget att dessa kommer till
användning när så är möjligt. Det arbete som CFN
(=Centrala försöksdjursnämnden, utskottets anm.) har
inlett i fråga om att lämna råd till prövningen av
försök som gäller användning av djur i undervisning
är mycket lovvärt. De nya tjänstemän som enligt
utredningens förslag skall verka i de
djurförsöksetiska nämnderna kan spela en stor roll i
det fortsatta arbetet med att upprätta riktlinjer
för en sådan användning.
Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds nu
i Jordbruksdepartementet.
Utskottet vill också än en gång - liksom vid
behandling av motsvarande yrkanden för två år sedan
(bet. 1996/97:UbU9) - instämma i den dåvarande
utbildningsministerns uttalande i ett frågesvar i
kammaren, att det självklart inte bör åligga
studenterna utan de utbildningsansvariga att
presentera lämpliga alternativ till djurförsök. Det
är också självklart viktigt att studenterna blir
upplysta om sin rätt att ansöka om befrielse från
obligatoriska utbildningsmoment, och att lärosätets
beslut i sådana frågor kan överklagas. Det
sistnämnda är fastslaget i 13 kap.
högskoleförordningen (1993:100).
Basåret spelar enligt Vänsterpartiets motion
1998/99:Ub454 en viktig roll för att möjliggöra
tillräcklig rekrytering till lärarutbildning med
naturvetenskaplig inriktning. Det bör om möjligt få
utökat utrymme och bör därför, om så behövs,
finansieras med öronmärkta pengar (yrk. 16).
Folkpartiet framför i motion 1998/99:Ub803 än en
gång sin uppfattning att basår - som ju ligger på
gymnasienivå - inte bör anordnas vid högskolor och
universitet (yrk. 14).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
båda yrkandena.
Teknisk-naturvetenskapligt basår infördes i stor
skala läsåret 1992/93 efter framgångsrika lokala
initiativ, bl.a. vid den dåvarande Högskolan i
Luleå. Syftet var att öka rekryteringen till
högskolestudier i naturvetenskapliga och tekniska
ämnen, inte minst av kvinnor. Fram t.o.m. läsåret
1995/96 utgjorde basåret ett särskilt åtagande för
angivna lärosäten, och finansierades då med
särskilda medel vid sidan av det s.k. takbeloppet.
Numera ingår det i det generella
utbildningsuppdraget till alla lärosäten (utom
Karolinska institutet och de konstnärliga
högskolorna i Stockholm samt Idrottshögskolan i
Stockholm) att anordna basår, och verksamheten
finansieras inom ramen för takbeloppet för
respektive lärosäte. Basår kan också anordnas inom
den kommunala vuxenutbildningen. Det har visat sig
att basåret haft stor betydelse för att öka
rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning. Lärosätena har i
utbildningsuppdragen för perioden 1997-1999 ålagts
att öka antalet helårsstudenter inom sådan
utbildning. Minimital för antalet sådana studenter
har angetts för år 1999. Utskottet utgår från att
lärosätena använder basåret som ett medel för att
kunna uppfylla sitt utbildningsuppdrag. Om basåret
enbart skulle anordnas inom komvux, såsom
Folkpartiet föreslår, skulle enligt utskottets
bedömning utsikterna att uppnå den önskvärda volymen
av studenter inom naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning försämras.
8 Tillträdesfrågor
Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet
föreslår olika tillkännagivanden till regeringen om
antagningssystemet till högskolan.
Enligt Kristdemokraterna varken kan eller bör
behörighetskrav vara identiska vid olika lärosäten.
Statens uppgift skall endast vara att garantera
jämlikhet och kvalitet. Urvals- och
antagningssystemet får inte vara alltför låst, utan
bör ge utrymme för sökande att kvalificera sig även
på andra sätt än genom betyg och högskoleprov.
Antagningsperioden bör vara nationellt samordnad, så
att presumtiva studenter kan söka olika utbildningar
och högskolor parallellt (mot. 1998/99:Ub483 yrk.
9).
Folkpartiet vill att lärosätena skall få
förtroendet att själva utveckla lokala
antagningskriterier inom vissa ramar (mot.
1998/99:Ub803 yrk. 7).
Enligt Miljöpartiet måste rutinerna för antagning
bli betydligt effektivare. Högskoleverket bör få i
uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter
utforma ett förslag till nya antagningsrutiner (mot.
1998/99:Ub801 yrk. 35).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Nuvarande reglering av tillträde till högskolan
tillkom efter förslag i proposition 1995/96:184
(bet. UbU11, rskr. 264). De förändringar som då
beslutades var föranledda bl.a. av erfarenheterna
från den ordning som hade gällt sedan 1993. Enligt
den sistnämnda beslutade varje lärosäte för sig både
om särskilda behörighetsvillkor och om vilken eller
vilka urvalsgrunder som skulle användas för
lärosätets olika utbildningar. Det ledde till stora
svårigheter för studenterna att överblicka sina
möjligheter att komma in på en utbildning, och till
att utbildning mot samma mål - i form av samma
yrkesexamen - inte bedrevs på lika villkor vid
olika lärosäten.
Den ordning som numera gäller innebär att de
särskilda behörighetsvillkoren för utbildning till
samma yrkesexamen är lika vid alla lärosäten. För
andra utbildningar som vänder sig till nybörjare
bestämmer respektive lärosäte vilken av de av
Högskoleverket definierade standardbehörigheterna
som skall gälla. Det finns sammanlagt över 30 olika
sådana. Lärosätet bestämmer själv, inom vissa i
högskoleförordningen angivna ramar, om hur många som
skall antas på grundval av betyg och hur många som
skall antas på grundval av högskoleprov jämte
eventuell arbetslivserfarenhet. Utskottet anser att
detta system på ett lämpligt sätt tillgodoser
studenternas behov av rättssäkerhet och överblick.
När det gäller rutinerna för antagning är problemen
som diskuteras i Miljöpartiets motion väl kända.
Regeringen uppdrog redan i december 1995 åt Verket
för högskoleservice att utveckla ett system för
antagning som har som övergripande mål att
effektivisera platsutnyttjandet och förbättra
informationen till sökande och olika beslutsfattare.
Arbetet med uppdraget pågår fortfarande. Enligt vad
utskottet inhämtat från Verket för högskoleservice
räknar man nu med att ett nytt s.k. clearingsystem
skall kunna tas i bruk vid antagningen till
höstterminen år 2000.
Kravet på kunskaper i engelska tillämpas alltför
rigoröst, vilket utestänger många invandrare från
högre utbildning här, hävdas det i Centerpartiets
motion 1998/99:Sf608. Motionärerna begär en översyn
för att klarlägga om det är möjligt att minska
kravet på engelska i vissa fall (yrk. 16).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Kraven för grundläggande behörighet för tillträde
till grundläggande högskoleutbildning anges i 7 kap.
högskoleförordningen (1993:100). De beskrivs där i
termer av svensk gymnasieutbildning eller
motsvarande gymnasial vuxenutbildning. Grundläggande
behörighet har också den som har en svensk eller
utländsk utbildning som motsvarar de nyss nämnda (7
kap. 4 § första stycket 3). Högskoleverket har
meddelat närmare föreskrifter om kraven när det
gäller utländsk utbildning. I föreskrifterna anges
bl.a. att den sökande skall ha kunskaper i engelska
som motsvarar ett fullföljt nationellt program i
gymnasieskolan (HSVFS 1996:22). Den som i sin
utländska gymnasieutbildning inte har läst engelska
i sådan omfattning saknar alltså grundläggande
behörighet.
Den 1 januari 1999 trädde en ändring av
högskoleförordningens 7 kap. 3 § i kraft
(1998:1272). Den innebär att undantag från
behörighetsvillkor skall göras för sökande som genom
svensk eller utländsk utbildning, praktisk
erfarenhet eller på grund av någon annan
omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig den sökta utbildningen utan att uppfylla
behörighetsvillkoren. Beslut att inte medge sådant
undantag kan överklagas. Utskottet anser att
motionsyrkandets syfte därmed är tillgodosett.
Högskolans tillgänglighet för funktionshindrade tas
upp i två motioner. Centerpartiet vill enligt motion
1998/99:So455 att formerna för högskoleprovet skall
ses över, så att eventuella hinder för
funktionshindrade övervinns (yrk. 9). Enligt motion
1998/99:Ub404 (m) möter en funktionshindrad person
som vill påbörja högskolestudier alltför många
hinder. Högskolan använder sig främst av
individuella stödinsatser, som planeras först när
den funktionshindrade anmäler sig och som ofta inte
kommit i funktion när utbildningen börjar.
Motionären anser att det måste finnas en
grundtillgänglighet i högskolan. Det kräver enligt
motionären bättre beställarkompetens hos
upphandlande myndigheter samt att lärosätena styr
resurser till handikappanpassande åtgärder i den
fysiska och studiesociala miljön.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
När det gäller högskoleprovet har Högskoleverket i
januari detta år redovisat till regeringen sina
erfarenheter av en treårig försöksverksamhet med
högskoleprovet, anpassat dels för synskadade, dels
för dyslektiker. Verkets slutsats är att
verksamheten när det gäller synskadade bör fortsätta
i den form den haft under försöksverksamheten, medan
högskoleprovet för dyslektiker bör anpassas på ett
annat sätt än det som prövats. Försöksverksamheten
för dyslektiker har inneburit användning av
multimediateknik, vilket inte har visat sig var till
hjälp. I stället avser Högskoleverket att försöksvis
tillåta dyslektiker en längre tid för genomförande
av det ordinarie högskoleprovet.
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(SISUS) har gjort en kartläggning av den fysiska
tillgängligheten för funktionshindrade studenter vid
universitet och högskolor. Den visade stora brister
i grundtillgängligheten, bl.a. för rörelsehindrade.
Regeringen gav i november 1998, bl.a. mot bakgrund
av SISUS kartläggning, ett utredningsuppdrag till
Högskoleverket rörande studenter med
funktionshinder. Verket skall bl.a. kartlägga vilka
åtgärder universitet och högskolor vidtar för att
undanröja de hinder som finns för studenter med
funktionshinder att delta i utbildningen, och vilka
åtgärder lärosätena vidtar för att stimulera
funktionshindrade att söka sig till högre
utbildning. Uppdraget skall redovisas senast den 14
januari 2000. I avvaktan på utredningen bör
riksdagen inte göra något tillkännagivande i
enlighet med motion 1998/99:Ub404.
9 Studentfrågor
Studenternas rättssäkerhet tas upp av tre partier.
Vänsterpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub454
att det i högskoleförordningen uttryckligen bör
anges vilka föreskrifter som får utfärdas lokalt
(yrk. 4).
Kristdemokraterna anser att rättssäkerheten behöver
stärkas på flera områden, t.ex. när det gäller
antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att
tentera och förekomsten av olika avgifter inom
högskolan (mot. 1998/99:Ub483 yrk. 20). Den översyn
som motionärerna önskar bör även gälla det
försäkringsskydd som framför allt studenter inom
vårdutbildningar och pedagogiska utbildningar
behöver.
Centerpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub453 ett
tillkännagivande om att högskolorna bör vara
skyldiga att dokumentera sin praxis och att
skriftligt motivera alla beslut (yrk. 30).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Frågan om försäkringsskydd bereds för närvarande i
Regeringskansliet och ett förslag kommer enligt vad
som aviserades i budgetpropositionen att läggas fram
under år 1999. Rapporten Studentinflytande inom
högskolan (Ds 1998:51) behandlar
rättssäkerhetsfrågorna utförligt och tar upp flera
av de områden som nämns av motionärerna.
Remissbehandlingen av rapporten har nyligen
avslutats och ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår
tillkännagivanden om studenternas representation i
högskolans organ.
Enligt centermotionen bör andelen studenter i
högskolestyrelse och fakultetsnämnd vara minst en
tredjedel och på lägre beslutsnivåer minst hälften,
ordföranden oräknad. Det är angeläget att
studenterna också bereds tillträde till beredande
organ (mot. 1998/99:Ub453 yrk. 28).
Även i Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801 förordas
att en tredjedel av platserna i högskolestyrelserna
skall tillfalla studenterna. Representanter för
lärare och annan personal respektive
allmänrepresentanter bör utgöra var sin tredjedel.
Det behövs också ordentlig studentrepresentation i
beredande organ (yrk. 24).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
När riksdagen vid förra riksmötet behandlade
regeringens proposition om högskolans ledning,
lärare och organisation gjordes ett tillkännagivande
om att det borde göras en översyn av
studentinflytandet på alla nivåer inom högskolan
(prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).
Översynen har därefter genomförts och
remissbehandlingen av rapporten har som nyss nämnts
nyligen avslutats. Utskottet anser att riksdagen bör
avvakta regeringens beredning av ärendet.
Avskaffande av kårobligatoriet föreslås av
Centerpartiet i motion 1998/99:Ub453 (yrk. 29) och
av Folkpartiet i motion 1998/99:Ub803 (yrk. 8).
Enligt båda motionerna är kårobligatoriet
principiellt felaktigt, samtidigt som det inte
behövs för att bevara studentinflytandet.
Utbildningsbevakningen och det studiesociala arbete
som studenterna i dag sköter måste tryggas, heter
det i centermotionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen behandlade motsvarande förslag vid förra
riksmötet (bet. 1997/98:UbU12 s. 23). Utskottet
hänvisade då till vad som anfördes när riksdagen i
december 1994 beslutade att kårobligatoriet skulle
bibehållas. Huvudskälet var att vid en avvägning
mellan de principiella skälen för att avveckla
obligatoriet och de praktiska fördelarna med att
bibehålla det, väger de sistnämnda tyngst. Utskottet
har fortfarande samma uppfattning.
Högskolans ansvar för rådgivning till studenterna
bör enligt Vänsterpartiet förstärkas (mot.
1998/99:Ub454 yrk. 10). Med en effektiv sådan
rådgivning kan studenterna lättare och snabbare
finna den utbildning som passar dem bäst, heter det
i motionen. Enligt Centerpartiet behövs en "dörr in
i utbildningen" för att underlätta för vuxna att
länka ihop olika utbildningar. De karriärcentrum som
finns vid flera college i USA kan tjäna som modell
(mot. 1998/99:A214 yrk. 8). Miljöpartiet yrkar än en
gång på att riksdagen skall begära att
Högskoleverket får i uppdrag att sammanställa en
bruksanvisning för universitets- och
högskoleutbildningar, lämpad för studenter vid
studieval och för arbetsmarknaden som vägledning vid
planering av personalbehov (mot. 1998/99:Ub801 yrk.
38).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena om
tillkännagivanden.
Liksom vid föregående riksmöte hänvisar utskottet
till föreskriften i högskoleförordningen (1993:100,
ändr. 1998:1003) om att studenterna skall ges
tillgång till studievägledning och yrkesorientering
och att högskolan skall sörja för att erforderlig
information om högskolan finns tillgänglig för den
som avser att börja grundläggande högskoleutbildning
(6 kap. 3 §). Högskoleverket, som har till uppgift
bl.a. att svara för information om verksamheten och
det samlade utbudet av utbildning vid universitet
och högskolor, ger ut information i olika former
riktad till olika målgrupper. Utskottet anser inte
att det finns anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande i enlighet med Miljöpartiets här
aktuella yrkande.
Konsekvenserna för den grundläggande
högskoleutbildningen av uppdragsutbildningen vid
universitet och högskolor bör enligt Vänsterpartiet
utredas (mot. 1998/99:Ub454 yrk. 8). Motionärerna
befarar dels att uppdragsutbildning kan vara ett
sätt att skapa genvägar in i högskolan, dels att
uppdragsutbildningen negativt påverkar kvaliteten i
grundutbildningen genom att det kan uppstå
konkurrens om lärarkrafterna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet, som enligt utskottets bedömning är
tillgodosett.
Regeringen gav i augusti 1998 i uppdrag till
Högskoleverket att utreda och analysera
konsekvenserna och tillämpningen av förordningen om
uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1999.
10 Övriga frågor
Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub483 ett
tillkännagivande om humanioras roll i utbildningen
(yrk. 14). Motionärerna finner det rimligt att
teknik och naturvetenskap ges ökat utrymme inom
högskolan, men de anser att det för ett mänskligare
samhälle också behövs djupare kunskaper om andliga,
kulturella, sociala och etiska värden. Ämnen inom
humaniora är i stor utsträckning kulturbärande och
ger studenten tillfälle till självreflektion och
kritiskt tänkande - det vi i vid mening kallar
bildning, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet
och avslogs då. Utskottet erinrade då, liksom vid
behandlingen av liknande yrkanden två år tidigare,
om den ordning som gäller för fastställandet av
innehållet i högskoleutbildningen (bet.
1997/98:UbU13 s. 5). Den innebär att riksdagen och
regeringen har överlämnat åt de lokala
högskolemyndigheterna att göra detta, inom de mycket
vida ramar som satts genom högskolelagen och
examens- ordningen.
I motion 1998/99:Ub446 (m) föreslås ett
tillkännagivande om doktorandstipendier vid
konstnärliga högskolor. Studenterna vid konstnärliga
högskolor bör snarast få möjligheter till
doktorandstudier, anser motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Riksdagen avslog ett motsvarande yrkande vid förra
riksmötet under hänvisning till att ingen av de
konstnärliga högskolorna har rätt att utfärda
doktorsexamen (bet. 1997/98:UbU7, rskr. 109).
Stipendier får numera inte utdelas av statliga
medel.
Motionärens yrkande aktualiserar frågan om
doktorsexamen skall kunna avläggas i konstnärliga
ämnen. I högskolelagen anges om mål för
forskarutbildningen att denna skall, utöver vad som
gäller för grundläggande utbildning, ge de kunskaper
och färdigheter som behövs för att självständigt
bedriva forskning. Doktorsexamen avser alltså inte
förmåga att bedriva konstnärligt utvecklingsarbete.
Statsmakterna bestämmer numera inte i vilka ämnen
doktorsexamen kan avläggas, utan endast för vilka
vetenskapsområden som olika lärosäten tilldelas
anslag. Det finns inget särskilt vetenskapsområde
för konstnärliga ämnen. Det är det berörda
lärosätets ansvar att besluta om ämnen för
doktorsexamen. Göteborgs, Stockholms och Umeå
universitet, som anordnar grundläggande konstnärlig
utbildning, har vetenskapsområden. De självständiga
konstnärliga högskolorna i Stockholm har däremot
inte tilldelats vetenskapsområden.
Miljöpartiet tar i två motioner upp frågor om
schablonerna för ersättning inom olika
utbildningsområden. Enligt motion 1998/99:Ub801 har
många ämnen ändrat karaktär, och det är därför
motiverat att göra en översyn av de s.k.
prislapparna (yrk. 36). I motion 1998/99:Ub456
föreslås en utredning av hur lärosätena använder de
medel de tilldelas. Motionärerna anser att avre-
gleringen av grundutbildningens finansiering var ett
steg i rätt riktning, men att det är av stort
intresse att följa vilken effekt den haft på
utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet
vid landets olika lärosäten. Det är också viktigt
att veta på vilket sätt beräkningsgrunderna för
beslut om anslagens storlek är relaterade till hur
pengarna sedan i verkligheten används.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Liksom vid behandlingen av motsvarande yrkande vid
förra riksmötet vill utskottet framhålla att det
resurstilldelningssystem som gäller sedan år 1993
inte är avsett att styra lärosätenas interna
resursfördelning (bet. 1997/98: UbU12 s. 12 f.).
Likvärdigheten i utbildningen mellan olika lärosäten
värnas i stället dels genom examensordningen, dels
genom nationella utvärderingar.
En utredning med uppdrag att föreslå former för
omställning av delar av Försvarets
forskningsanstalts (FOA:s) verksamhet föreslås i
Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801 (yrk. 62). Enligt
motionärerna är försvaret den organisation som vid
sidan av universiteten har den största vetenskapliga
kompetensen. De anser att FOA:s forskningsverksamhet
bör behållas och utvecklas, samtidigt som
verksamheten inriktas så att den gagnar det civila
samhället.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet
av försvarsutskottet och avslogs av riksdagen (bet.
1997/98:FöU1). Försvarsutskottet ansåg att FOA skall
bedriva forskning och utredningsverksamhet som stöd
för totalförsvaret och för nedrustning och
internationell säkerhet. Utbildningsutskottet har
inte funnit anledning till något annat
ställningstagande. Det kan tilläggas att FOA:s
verksamhet till helt övervägande del finansieras
genom uppdrag från Försvarsmakten, alltså inte genom
anslag direkt till FOA.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande reformstrategi för
utbildnings- och forskningsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkandena 1, 6
och 11 samt 1998/99:Sk310 yrkandena 20 och 21,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande samverkan mellan högskolan
och det omgivande samhället
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub408, 1998/99:Ub447
yrkande 3, 1998/99:Ub453 yrkande 12,
1998/99:Ub483 yrkande 6 och 1998/99:Sk670
yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
3. beträffande högskolor i privaträttslig
form
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 8 och
1998/99:Ub803 yrkande 6,
res. 4 (m, fp) - delvis
4. beträffande ett oberoende
ackrediteringsinstitut
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 4 och
1998/99:Ub803 yrkande 4,
res. 4 (m, fp) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
5. beträffande den centrala styrningen av
högskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 1,
res. 2 (kd) - delvis
6. beträffande styrelseordförande i
högskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 2,
res. 2 (kd) - delvis
7. beträffande social snedrekrytering
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub427 och
1998/99:Ub483 yrkande 16,
res. 2 (kd) - delvis
8. beträffande nya universitet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub401, 1998/99:Ub405
och 1998/99:Ub429,
9. beträffande högskoleutbildningarna i
Malmö
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub403,
10. beträffande universitetsfilial i
Karlskoga
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub419,
res. 5 (v) - delvis
11. beträffande forskningens frihet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub424 yrkande 2,
res. 1 (m) - delvis
12. beträffande statens ansvar för
grundforskningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub424 yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
13. beträffande fristående
forskningsfinansiärer
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub424 yrkandena 4 och 5,
res. 1 (m) - delvis
14. beträffande forskarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 5,
1998/99: Ub478 samt 1998/99:Ub801 yrkandena 42,
43 och 45,
res. 6 (m, kd, c, fp) -
delvis
15. beträffande kvalificeringstrappa
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkandena 1-3,
res. 3 (c) - delvis
16. beträffande samlad forskningsbudget
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 16,
res. 3 (c) - delvis
17. beträffande Sveriges deltagande i
internationellt forskningssamarbete
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 6,
1998/99: Ub455 yrkandena 1 och 2 samt
1998/99:N228 yrkande 8,
res. 7 (mp) - delvis
18. beträffande den tvärvetenskapliga
forskningens situation
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 57,
19. beträffande ANT-kunskap i utbildningen
för vissa yrken
att riksdagen avslår motion 1998/99:So306 yrkande 6,
res. 8 (fp, mp) - delvis
20. beträffande
arbetsterapeututbildningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub432,
21. beträffande kompletterande utbildning
för bibliotekarier
att riksdagen avslår motion 1998/99:T803 yrkande 16,
22. beträffande fritidsledarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 14,
res. 5 (v) - delvis
23. beträffande hushållsvetenskap
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub439,
24. beträffande reumatologi inom
grundutbildningen av hälso- och
sjukvårdspersonal
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub470,
25. beträffande idrottsforskningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr519 yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
26. beträffande journalistutbildningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr227 yrkande 5,
27. beträffande logopedutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub257 yrkande 2 och
1998/99:So464 yrkande 6,
res. 8 (fp, mp) - delvis
28. beträffande rekryteringsunderlaget
till lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 15,
res. 9 (v, mp) - delvis
29. beträffande självmordsförebyggande
inslag i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub274 yrkande 2,
res. 2 (kd) - delvis
30. beträffande utbildning av
teckenspråkslärare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub265,
31. beträffande sammanhållna enheter för
lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 27,
res. 7 (mp) - delvis
32. beträffande lärarutbildningen i
övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub242 yrkande 3,
1998/99: Ub436, 1998/99:Ub440 yrkandena 1 och 2
samt 1998/99:Ub452,
33. beträffande Naprapathögskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub416 yrkandena 1-3,
34. beträffande sjöbefälsutbildningen på
Tjörn och Donsö
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub402, 1998/99:Ub469
och 1998/99:Ub482,
35. beträffande Trafikflygarhögskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:T708 yrkande 2,
36. beträffande kompetenslyft inom vård
och omsorg
att riksdagen avslår motion 1998/99:A214 yrkande 9,
37. beträffande utbildning i
entreprenörskap
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub459 och
1998/99:N330 yrkande 21,
res. 10 (m, kd, c)
38. beträffande utbildning på högskolenivå
om funktionshinder
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub426 yrkandena 1-3,
1998/99:Ub467 yrkande 1 och 1998/99:So465
yrkande 17,
res. 11 (m, kd, fp) -
delvis
39. beträffande
handikapporganisationerna
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub467 yrkande 2,
40. beträffande utbildning och forskning om
homosexualitet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub406, 1998/99:Ub449
och 1998/99:Ju709 yrkandena 11 och 14,
res. 12 (v, fp, mp)
41. beträffande utredning om
yrkesutbildningars hemvist
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 26,
42. beträffande havsforskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub407 yrkandena 1 och 2,
43. beträffande riskforskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub421,
44. beträffande Östersjöakademi
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk648 yrkande 3,
res. 2 (kd) - delvis
45. beträffande forskningen vid Studsvik
och Askölaboratoriet
att riksdagen avslår motion 1998/99:T213 yrkande 5,
46. beträffande civilingenjörsutbildning
vid Mitthögskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub433,
47. beträffande kultur- och
turismforskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub445,
48. beträffande Media Lab
att riksdagen avslår motion 1998/99:T818 yrkande 5,
res. 1 (m) - delvis
49. beträffande lärarförsörjningen i
högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 4 och
1998/99:Ub803 yrkandena 1 och 2,
res. 3 (c) - delvis
res. 13 (fp) - delvis
50. beträffande undervisnings- och
examinationsformerna i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 2 och
1998/99:Ub453 yrkande 8,
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
51. beträffande pedagogisk utbildning för
högskolans lärare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 6 och
1998/99:Ub801 yrkande 25,
res. 3 (c) - delvis
res. 7 (mp) - delvis
52. beträffande högskoledidaktisk
forskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 7,
res. 3 (c) - delvis
53. beträffande kursutvärderingar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 13 och
1998/99:Ub454 yrkande 2,
res. 5 (v) - delvis
res. 3 (c) - delvis
54. beträffande rörlighet och flexibilitet i
lärartjänsteorganisationen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkandena 48, 49
och 52,
res. 9 (v, mp) - delvis
55. beträffande bedömning av pedagogiska
meriter vid anställning av lärare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 1,
res. 5 (v) - delvis
56. beträffande lärarnas möjlighet att
bedriva forskning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 1 och
1998/99:Ub453 yrkande 5,
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
57. beträffande varierande utformning av
likvärdiga utbildningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 3,
res. 2 (kd) - delvis
58. beträffande deltids-, distans- och
sommarkurser
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub425, 1998/99:Ub483
yrkande 19 och 1998/99:Ub803 yrkande 5,
res. 13 (fp) - delvis
59. beträffande åtgärder för att
underlätta studier över fakultetsgränserna
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 34,
60. beträffande obligatorisk
introduktionskurs
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 11,
res. 3 (c) - delvis
61. beträffande miljökunskap i
högskoleutbildningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 37,
62. beträffande åtgärder för att ta till
vara invandrade akademikers kompetens
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub428,
1998/99:Ub438, 1998/99:Ub441, 1998/99:Ub453
yrkande 15, 1998/99:Ub483 yrkande 17 och
1998/99: Sf634 yrkande 2,
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
res. 13 (fp) - delvis
63. beträffande åtgärder för att främja
svenskars högskolestudier utomlands
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 14,
1998/99:Ub454 yrkande 9 och 1998/99:Ub803
yrkandena 10 och 11,
res. 5 (v) - delvis
res. 3 (c) - delvis
res. 13 (fp) - delvis
64. beträffande åtgärder för att rekrytera
fler utländska studenter till svenska
högskolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub803 yrkande 12,
res. 13 (fp) - delvis
65. beträffande djurförsök
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub275 yrkandena 2
och 3 och 1998/99:Ub484 yrkandena 1 och 2,
66. beträffande basåret
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 16 och
1998/99:Ub803 yrkande 14,
res. 5 (v) - delvis
res. 13 (fp) - delvis
67. beträffande antagningssystemet till
högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 9,
1998/99: Ub801 yrkande 35 och 1998/99:Ub803
yrkande 7,
res. 13 (fp) - delvis
68. beträffande kravet på kunskaper i
engelska för tillträde till högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 16,
69. beträffande högskolans tillgänglighet
för funktionshindrade
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub404 och
1998/99:So455 yrkande 9,
res. 11 (m, kd, fp) -
delvis
70. beträffande studenternas
rättssäkerhet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 30,
1998/99: Ub454 yrkande 4 och 1998/99:Ub483
yrkande 20,
res. 5 (v) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
res. 3 (c) - delvis
71. beträffande studenternas
representation i högskolans organ
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 28 och
1998/99:Ub801 yrkande 24,
res. 3 (c) - delvis
res. 7 (mp) - delvis
72. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 29 och
1998/99:Ub803 yrkande 8,
res. 6 (m, kd, c, fp) - delvis
73. beträffande rådgivning till studenter
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 10,
1998/99:Ub801 yrkande 38 och 1998/99:A214
yrkande 8,
res. 5 (v) - delvis
res. 3 (c) - delvis
74. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 8,
75. beträffande humanioras roll i
utbildningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 14,
res. 2 (kd) - delvis
76. beträffande doktorandstipendier vid
konstnärliga högskolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub446,
77. beträffande schablonerna för
ersättning inom olika utbildningsområden
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub456 och
1998/99:Ub801 yrkande 36,
res. 7 (mp) - delvis
78. beträffande FOA:s verksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 62.
res. 9 (v, mp) - delvis
Stockholm den 11 mars 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson
(v) och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Reformstrategi för utbildnings- och
forskningsområdet, m.m. (mom. 1, 2, 11, 12,
13, 25 och 48)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom den
reformstrategi för utbildnings- och
forskningsområdet som beskrivs i motionerna
1998/99:Sk310 yrkandena 20 och 21 samt 1998/99:Ub424
yrkandena 1, 6 och 11 och som i sina huvuddrag
refereras i utskottets yttrande. Den viktigaste och
grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den
högre utbildningen skall vara konkurrens om
studenterna mellan universitet och högskolor. Det är
fullt möjligt att styra de tillkommande resurserna
mot de lärosäten där sökandetrycket de närmast
föregående åren varit störst, i stället för att
utifrån politiska förtecken dela ut platser till
högskolor som är mindre efterfrågade av studenterna.
Tydliga kvalitetskriterier bör också användas som
redskap vid fördelningen.
Samverkan mellan högskolan och det omgivande
samhället behöver ökas. Därför bör
teknikbrostiftelserna - som startades av den förra
borgerliga regeringen - utvecklas och gemensamma
projekt och större personalutbyte komma till stånd
mellan universitetsforskningen och näringslivet.
Rätten till forskningsresultaten bör ses över i
syfte att öka motivationen för kommersialisering och
därmed nya jobb och nya produkter. Vi anser också
att det behöver utredas hur man kan skapa
kombinationstjänster för forskare, där halva tiden
är grundforskning vid universitet och den andra
tillämpad forskning på företag. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Ub408 och 1998/99:Sk670 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.
Den politiska styrning som regeringen utövar
äventyrar forskningens frihet. Den pluralism
gällande forskningens finansiering som höll på att
växa fram begränsas bl.a. genom ökad politisering av
stiftelsestyrelser och forskningsråd. Universitetens
frihet under eget ansvar har begränsats genom att de
forskningsmedel som går direkt till dem har minskat.
Staten måste enligt vår mening skapa tydliga
långsiktiga spelregler som ser till att de som har
kompetens att prioritera och välja forskningsområden
får ett avgörande inflytande över den processen. Vad
vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub424 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
En allt större del av forskningsmedlen går till
s.k. strategisk forskning. Det är enligt vår mening
en viktig uppgift för staten att säkra medel till
fri grundforskning, eftersom det är den som utgör
grunden för god kvalitet och utvecklingsmöjligheter
för all övrig forskning. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub424 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.
Kraftfulla fristående forskningsfinansiärer är vad
Sverige behöver för att på sikt kunna få den höjning
av forskningens kvalitet som krävs. Vi anser det
helt felaktigt att staten använder
forskningsstiftelserna som budgetregulator.
Korsrepresentationen mellan stiftelsestyrelserna och
de statliga forskningsråden har skapat uppenbara
jävssituationer. Stiftelserna måste återfå sin
tidigare fristående roll. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub424
yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
Med tanke på idrottens bredd och samhälleliga
betydelse bör idrottsforskningen i hög grad vara ett
ansvar för forskarsamhället, medan det mer
behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för
idrottens egna organisationer. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Kr519 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att Sverige senast år 2010 skall vara en
av den globala utvecklingens främsta nationer när
det gäller varje del av utnyttjandet av
informationsteknologin. Ett led i att åstadkomma
detta är att skapa ett utvecklings- och
forskningslaboratorium gällande multimedia - ett
Media Lab. Regeringen bör komma med förslag om ett
sådant. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 2, 11, 12, 13, 25 och 48 bort
hemställa
1. beträffande reformstrategi för
utbildnings- och forskningsområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424
yrkandena 1, 6 och 11 samt 1998/99:Sk310
yrkandena 20 och 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande samverkan mellan högskolan
och det omgivande samhället
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub408 och
1998/99: Sk670 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 3,
1998/99:Ub453 yrkande 12 och 1998/99:Ub483
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
11. beträffande forskningens frihet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub424 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. beträffande statens ansvar för
grundforskningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub424 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. beträffande fristående
forskningsfinansiärer
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub424 yrkandena 4 och 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
25. beträffande idrottsforskningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr519 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
48. beträffande Media Lab
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. Samverkan mellan högskolan och det
omgivande samhället, m.m. (mom. 2, 4, 5, 6,
7, 29, 44, 50, 56, 57, 62, 70 och 75)
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Samverkan mellan högskolan och det omgivande
samhället är mycket viktig för en positiv
välståndsutveckling. Vi tror att den kan utvecklas
ytterligare. Satsningen på högskolans s.k. tredje
uppgift bör följas upp genom att regeringen ger
Högskoleverket i uppdrag att mer specifikt utvärdera
hur högskolorna förvaltat denna och vad den har
betytt för högskolan i allmänhet och för
grundutbildningens kvalitet i synnerhet. Detta anser
vi att riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Ub447 yrkande 3 och 1998/99:Ub483 yrkande 6
bör ge regeringen som sin mening till känna.
Det finns enligt vår mening anledning att närmare
utreda de i två motioner framförda idéerna om ett
oberoende ackrediteringsinstitut. Vi anser att det
finns skäl att överväga om ett sådant institut bör
vara fristående från Högskoleverket. Vilka kriterier
som skall gälla vid ackrediteringen kan naturligtvis
diskuteras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 4 och med
anledning av motion 1998/99:Ub803 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
Den centrala styrningen av högskolan har enligt vår
mening gått för långt. När det gäller antagning är
krav på mångfald och jämställdhet det enda som skall
fastställas på central nivå. I övrigt är statens
viktigaste uppgift i sammanhanget att garantera
kvalitet och effektivitet i högskolesystemet som
helhet, avgiftsfrihet i utbildningen och att det
finns ett tillräckligt utbildningsutbud. Detta anser
vi att riksdagen med bifall till motion 1998/99:
Ub483 yrkande 1 bör ge regeringen som sin mening
till känna.
Ett annat exempel på alltför långtgående
centralstyrning är att styrelseordförande i
högskolan utses av regeringen. Vi vill se
självförvaltande högskolor där företrädare för
forskare, lärare och studenter har ett avgörande
inflytande och ansvar. Högskolan skall själv utse
ordförande i sin styrelse. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Tyvärr visar undersökningar att den sociala
snedrekryteringen till högskolan har ökat på senare
år. Det är i grundskolan som man effektivast kan
stärka förutsättningarna för en ökad rekrytering av
studenter från hem med svag studietradition, men
mycket kan göras även inom högskolan. Att öka
antalet högskoleplatser anses vara ett sätt att
motverka snedrekryteringen, men det förutsätter att
kvaliteten på utbildningen bibehålls - annars gör
man studenterna en björntjänst. Ett förslag till
nytt studiestödssystem måste läggas fram snarast,
eftersom det nuvarande studiestödet i stor
utsträckning bidrar till den sociala
snedrekryteringen. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483
yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
Under uppväxt och skolgång behöver barn och
ungdomar lära sig att möta kriser och konflikter. De
behöver av lärare och annan skolpersonal få hjälp
att lära sig bemästra tendenser till depression,
missbruk, våld och självmordsbenägenhet. Träning i
identifiering och hantering av konflikter, kriser,
depressioner och självmordsproblem bör därför i
självmordsförebyggande syfte ingå i
lärarutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Ub274 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
En Östersjöakademi i anslutning till Linköpings
universitet i Norrköping är enligt vår mening ett
nationellt intresse, inte ett intresse enbart för
Linköpings universitet. Det handlar om att ge skjuts
åt ett kvalificerat utbildnings- och
utvecklingsarbete avseende Östersjöområdet. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk648
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är alltför sällan som studenten under sin
grundutbildning kommer i kontakt med sitt ämnes
forskningsfront. För att ändra på detta behöver un-
dervisningsformerna förnyas. Katederundervisningen
måste minska för att ersättas med förnyad pedagogik,
där studenten i ökad utsträckning själv får vara
medaktör. En sådan satsning är dock kostsam och kan
inte åstadkommas genom omfördelningar av befintliga
anslag. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
När det gäller lärarnas möjligheter att bedriva
forskning måste de förbättras för professorerna och
lektorerna inom åtskilliga ämnesområden. Även detta
är en satsning som är kostsam och inte kan
åstadkommas genom omfördelningar av befintliga
anslag. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub447 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.
Vi hade önskat att regeringen hade vågat tillåta
skillnader mellan likvärdiga utbildningar. Enligt
vårt synsätt är det en fördel att utbildningarnas
utformning varierar mellan olika orter och olika
delar av landet. En större mångfald skulle öka den
presumtiva studentens chanser att hitta en
utbildning som, med hänsyn till bakgrund, ambitioner
och förväntningar, passar just honom eller henne.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub483 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
Det behövs ytterligare åtgärder för att ta till
vara invandrade akademikers kompetens. Invandrare
med akademisk eller annan kvalificerad utbildning
bör efter ankomsten till Sverige få sin utbildning
jämförd med motsvarande svensk och erbjudas delta i
kompletterande utbildning och i speciella kurser i
svensk yrkesterminologi. EU:s insatser på
utbildningsområdet bör främja rörlighet och utbyte
men inte syfta till harmonisering av
utbildningssystemen. Utbytesprogram med länder
utanför Europa bör också främjas. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub483 yrkande 17 som sin mening ge
regeringen till känna.
Riksdagen bör enligt vår mening med bifall till
motion 1998/99:Ub483 yrkande 20 begära en översyn av
studenternas rättssäkerhet. Ju större den lokala
friheten är, desto viktigare är det att studenterna
har möjlighet att få sin sak prövad. Översynen bör
även gälla det försäkringsskydd som framför allt
studenter på vårdutbildningar och pedagogiska
utbildningar behöver.
Att ökat utrymme som nu bereds naturvetenskaplig
och teknisk utbildning är fullt motiverat, men det
är viktigt att inte bortse från humanioras roll i
utbildningen. För att skapa ett mänskligare samhälle
krävs djupare kunskaper också om andliga,
kulturella, sociala och etiska värden. Detta anser
vi att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub483 yrkande 14 bör ge regeringen som sin
mening till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 2, 4, 5, 6, 7, 29, 44, 50, 56, 57,
62, 70 och 75 bort hemställa
2. beträffande samverkan mellan högskolan
och det omgivande samhället
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub447
yrkande 3 och 1998/99:Ub483 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub408,
1998/99:Ub453 yrkande 12 och 1998/99:Sk670
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
4. beträffande ett oberoende
ackrediteringsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande
44 och med anledning av motion 1998/99:Ub803
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
5. beträffande den centrala styrningen av
högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. beträffande styrelseordförande i
högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande social snedrekrytering
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande
16 och med avslag på motion 1998/99:Ub427 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
29. beträffande självmordsförebyggande
inslag i lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub274 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
44. beträffande Östersjöakademi
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk648 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
50. beträffande undervisnings- och
examinationsformerna i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 2
och med avslag på motion 1998/99:Ub453 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
56. beträffande lärarnas möjlighet att
bedriva forskning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 1
och med avslag på motion 1998/99:Ub453 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
57. beträffande varierande utformning av
likvärdiga utbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
62. beträffande åtgärder för att ta till
vara invandrade akademikers kompetens
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande
17, med anledning av motionerna 1998/99:Ub428,
1998/99:Ub441, 1998/99: Ub453 yrkande 15 och
1998/99:Sf634 yrkande 2 samt med avslag på
motion 1998/99:Ub438 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
70. beträffande studenternas
rättssäkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande
20 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub453
yrkande 30 och 1998/99: Ub454 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
75. beträffande humanioras roll i
utbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
3. Samverkan mellan högskolan och det
omgivande samhället, m.m. (mom. 2, 15, 16,
49, 50, 51, 52, 53, 56, 60, 62, 63, 70, 71
och 73)
Sofia Jonsson (c) anför:
Upprättandet av s.k. arbetslivscentrer, som skett
vid några svenska universitet, är enligt min mening
ett steg i rätt riktning när det gäller att utveckla
samverkan mellan högskolan och det omgivande
samhället. Regeringen bör ta initiativ till att
stödja utvecklingen av sådana centrer. Vad jag här
har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub453 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
Det råder för närvarande viss oklarhet om vad som
egentligen utgör skillnaden mellan högskolor med
vetenskapsområden och universitet. Vi i
Centerpartiet anser att man bör utveckla en
kvalificeringstrappa och klara kriterier för att
mindre och medelstora högskolor också skall kunna
utdela examina inom forskarutbildningen och få
anslag till forskning och forskarutbildning i takt
med att deras examensrättigheter utvidgas, på det
sätt som beskrivs i motion 1998/99:Ub453. Riksdagen
bör med bifall till nämnda motion, yrkandena 1-3,
som sin mening ge regeringen till känna vad jag här
har anfört.
Den huvudsakliga avsikten med sektorsmedlen till
forskning är att finansiera sådan tillämpad
forskning som anses angelägen ur samhällets
synpunkt. För att det skall bli möjligt att skaffa
sig en uppfattning om exakt vad sektorsmedlen
används till bör enligt min mening en ordning
prövas, där all offentlig forskningsfinansiering
redovisas i en samlad forskningsbudget. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453
yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller lärarförsörjningen i högskolan bör
regeringen återkomma med ett strategiförslag.
Behovet av högskolelärare kommer att öka kraftigt de
närmaste åren, och rekryteringen måste därför ökas.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub453 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.
Det är varken möjligt eller önskvärt att nationellt
föreskriva vilken form undervisning och examination
skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det
utvecklingsarbete som sker och därigenom bidra till
att kunskaper och erfarenheter sprids till alla
högskolor i Sverige. Högskoleverket bör ges ett
uppdrag med denna innebörd. Riksdagen bör med bifall
till motion 1998/99: Ub453 yrkande 8 som sin mening
ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
När alltfler studenter med olika bakgrund söker sig
till högskolan ökar också kraven på högskolan att
anpassa undervisningen så att alla studenter kan
tillgodogöra sig den. En pedagogisk utbildning för
högskolelärare bör ges andra former än den vanliga
lärarutbildningen, t.ex. som deltidskurser under
något eller några år. Riksdagen bör hos regeringen
begära förslag till sådan ändring av högskolelagen
att pedagogisk utbildning blir obligatorisk för
lärare vid högskolan. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Frågan om högskoledidaktisk forskning har nära
samband med pedagogisk utbildning för högskolans
lärare. Denna forskning har länge varit eftersatt
och bör framgent stödjas. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99: Ub453 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
I en verksamhet baserad på ett vetenskapligt
förhållningssätt måste det vara en självklarhet att
lärare och studenter tillsammans studerar och
kritiskt granskar det man gör. Högskolan bör åläggas
ett större ansvar för att utvärdering av varje kurs
sker och kommer till användning. Närmare utformning
bör avgöras av högskola och studenter vid varje
lärosäte. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub453 yrkande 13 som sin mening ge
regeringen till känna.
När det gäller lärarnas möjligheter att bedriva
forskning anser jag det angeläget att högskolorna
stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina
icke disputerade lärare, så att dessa kan förena
sitt undervisande med egen forskarutbildning.
Högskoleverket bör ges i uppdrag att utreda hur
detta kan ske. Vad jag här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99: Ub453 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
En obligatorisk vetenskaplig introduktionskurs till
högre utbildning bör enligt min mening införas. Den
skall ge alla studenter kunskaper om vetenskapsteori
och idé- och lärdomshistoria samt träning i kritiskt
tänkande och vetenskapligt förhållningssätt, men den
bör också kunna innehålla moment kring högskolans
funktion och högskolestudier i allmänhet. Vad jag
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub453 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
Staten bör vidta åtgärder för att ta till vara
invandrade akademikers kompetens. Det är inte
tillräckligt att de kan få sin utbildning värderad
och översatt efter motsvarande svensk eller
internationell standard. De bör också erbjudas att
komplettera sin utbildning eller justera upp denna
för att vara likvärdig med den utbildning som
nyexaminerade har. Vidare bör det inom denna
utbildning ges en kvalificerad språkundervisning i
svenska och fackspråk. Riksdagen bör med bifall till
motion 1998/99:Ub453 yrkande 15 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
För svenska studenter som läser utomlands är det
viktigt med ett fungerande ekvivaleringssystem. Det
behövs gemensamma internationella initiativ för att
åstadkomma detta, och jag anser att regeringen har
ett ansvar att, främst inom EU, föra fram frågan.
För att garantera studenternas rättssäkerhet bör
enligt min mening högskolorna vara skyldiga att
dokumentera sin praxis och också motivera alla
beslut skriftligt. Det bör ankomma på regeringen att
göra de förändringar i högskoleförordningen som kan
behövas för att garantera detta. Vad jag nu har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub453 yrkande 30 som sin mening ge
regeringen till känna.
Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett
gott formellt inflytande genom studentrepresentation
i högskolans organ. Andelen studenter i
högskolestyrelse och fakultetsnämnd bör uppgå till
minst en tredjedel och representationen på lägre
beslutsnivåer bör vara minst 50 % av antalet
ledamöter utöver ordföranden. För att på allvar
möjliggöra för studenterna att bli med- aktörer är
det angeläget att studenterna även bereds tillträde
till beredande organ. Vad jag här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99: Ub453
yrkande 28 som sin mening ge regeringen till känna.
I USA finns vid flera college "karriärcentrer" för
rådgivning till studenter. Denna modell kan tjäna
som förebild för att möjliggöra en "dörr in" i
utbildningssystemet för vuxna. Genom denna funktion
skall det vara möjligt att få vägledning och hjälp
med att länka ihop olika utbildningar till ett
individuellt anpassat utbildningspaket. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:A214
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 2, 15, 16, 49, 50, 51, 52, 53, 56,
60, 62, 63, 70, 71 och 73 bort hemställa
2. beträffande samverkan mellan högskolan
och det omgivande samhället
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
12 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub408,
1998/99:Ub447 yrkande 3, 1998/99:Ub483 yrkande 6
och 1998/99:Sk670 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande kvalificeringstrappa
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkandena
1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
16. beträffande samlad forskningsbudget
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
16 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
49. beträffande lärarförsörjningen i
högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
4, med anledning av motion 1998/99:Ub803 yrkande
2 och med avslag på motion 1998/99:Ub803 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
50. beträffande undervisnings- och
examinationsformerna i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 8
och med avslag på motion 1998/99:Ub447 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
51. beträffande pedagogisk utbildning för
högskolans lärare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 6
och med avslag på motion 1998/99:Ub801 yrkande
25 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
52. beträffande högskoledidaktisk
forskning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
53. beträffande kursutvärderingar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
13 och med anledning av motion 1998/99:Ub454
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
56. beträffande lärarnas möjlighet att
bedriva forskning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 5
och med avslag på motion 1998/99:Ub447 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
60. beträffande obligatorisk
introduktionskurs
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
62. beträffande åtgärder för att ta till
vara invandrade akademikers kompetens
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
15, med anledning av motionerna 1998/99:Ub428,
1998/99:Ub483 yrkande 17 och 1998/99:Sf634
yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1998/99:Ub438 och 1998/99:Ub441 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
63. beträffande åtgärder för att främja
svenskars högskolestudier utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
14 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub454
yrkande 9 och 1998/99: Ub803 yrkandena 10 och 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
70. beträffande studenternas
rättssäkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
30 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub454
yrkande 4 och 1998/99: Ub483 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
71. beträffande studenternas
representation i högskolans organ
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
28 och med anledning av motion 1998/99:Ub801
yrkande 24 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
73. beträffande rådgivning till studenter
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A214 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub454
yrkande 10 och 1998/99:Ub801 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. Högskolor i privaträttslig form, m.m.
(mom. 3 och 4)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m),
Anders Sjölund (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Det behövs konkurrens och mångfald inom den högre
utbildningen och forskningen. Den reformering som
skedde under den förra borgerliga regeringen innebar
att universitet och högskolor gavs en mer
självständig ställning och att två statliga
högskolor gavs privaträttslig form genom att
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping
gjordes om till stiftelser. Erfarenheterna från
dessa stiftelsehögskolor är goda. Vi anser därför
att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i
fristående form. Att etablera fler fristående
högskolor är också ett sätt att skapa fler
studieplatser. Vad vi här har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 8
och 1998/99:Ub803 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
Det finns enligt vår mening anledning att närmare
utreda de i två motioner framförda idéerna om ett
oberoende ackrediteringsinstitut. Vi anser det
viktigt att ackrediteringsinstitutet är fristående
från Högskoleverket, eftersom vi tror att den bästa
utvärderingen görs av oberoende utvärderare som inte
har ansvar för utbildningen. Vilka kriterier som
skall gälla vid ackrediteringen kan naturligtvis
diskuteras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 4 och med
anledning av motion 1998/99:
Ub483 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 3 och 4 bort hemställa
3. beträffande högskolor i privaträttslig
form
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424
yrkande 8 och 1998/99:Ub803 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. beträffande ett oberoende
ackrediteringsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 4
och med anledning av motion 1998/99:Ub483
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
5. Universitetsfilial i Karlskoga, m.m.
(mom. 10, 22, 53, 55, 63, 66, 70 och 73)
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:
Ett sätt att stärka den naturvetenskaplig-tekniska
kompetensen vid det nya Örebro universitet skulle
kunna vara att bättre utnyttja den kompetens på
detta område som finns i Karlskoga med omnejd. Denna
trakt riskerar att dräneras på sådan kompetens, om
inte alternativa verksamheter till den
försvarsrelaterade produktionen kommer till stånd.
Vi anser därför att en utredning bör tillsättas för
att i ett brett samhällsperspektiv belysa
utvecklingsmöjligheter och konsekvenser av att skapa
en universitetsfilial med natuvetenskaplig-teknisk
inriktning i Karlskoga, knuten till Örebro
universitet. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub419 som sin mening ge regeringen
till känna.
Som en insats för att öka andelen män som väljer
att bli lärare på de lägre stadierna bör man enligt
vår mening underlätta för dem som genomgått
fritidsledarutbildning vid folkhögskola att
vidareutbilda sig till grundskollärare för de lägre
årskurserna. En påbyggnadsutbildning bör utvecklas
och erbjudas dem inom högskolan. Högskoleverket bör
få i uppdrag att analysera fritidsledarutbildningen
och utfärda riktlinjer för hur denna utbildning bör
få tillgodoräknas i olika lärarutbildningar för de
lägre stadierna. Vad vi här har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 14 som
sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att kursutvärderingar skall ske löpande
och i dialog mellan studenter och lärare. Kravet på
att alla kurser - även kurserna för
forskarstuderande - skall utvärderas bör införas i
högskoleförordningen. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Ub454 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
Det måste vara meriterande för en
universitetslärare att ägna sig åt undervisning. Det
skall därför vid anställning av lärare ske en
bedömning av de sökandes pedagogiska meriter. Vid
den bedömningen bör enligt vår mening en pedagogisk
sakkunnig medverka. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1998/99:Ub454 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.
För att främja att svenska studenter förlägger en
del av sina högskolestudier utomlands bör det
införas en rätt för studenten att få ett bindande
förhandsbesked om hur studierna utomlands kommer att
tillgodoräknas i Sverige. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1998/99:Ub454 yrkande 14 som sin
mening ge regeringen till känna.
Vi anser det viktigt att det naturvetenskaplig-
tekniska basåret bibehålls och om möjligt får
utökat utrymme. Om så behövs bör det finansieras med
öronmärkta pengar. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99: Ub454 yrkande 16 som sin mening
ge regeringen till känna.
Det råder i dag en bristfällig rättssäkerhet för
studenter. Högskolorna bedriver i många frågor
myndighetsutövning i förhållande till studenterna
och stöder sig därvid på lokalt utfärdade
föreskrifter. Dessa är inte alltid sammanställda och
kungjorda, och det anges vanligen inte med vilket
bemyndigande de har utfärdats. Vi anser att det
måste vara tydligt vilka föreskrifter som får
utfärdas lokalt. Det bör uttryckligen anges i
högskoleförordningen. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Högskolornas ansvar för rådgivning till studenterna
behöver enligt vår mening förstärkas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 10, 22, 53, 55, 63, 66, 70 och 73
bort hemställa
10. beträffande universitetsfilial i
Karlskoga
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub419 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
22. beträffande fritidsledarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
53. beträffande kursutvärderingar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 2
och med anledning av motion 1998/99:Ub453
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
55. beträffande bedömning av pedagogiska
meriter vid anställning av lärare
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ub454 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
63. beträffande åtgärder för att främja
svenskars högskolestudier utomlands
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub453
yrkande 14, 1998/99:Ub454 yrkande 9 och
1998/99:Ub803 yrkande 10 och med avslag på
motion 1998/99:Ub803 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
66. beträffande basåret
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande
16 och med avslag på motion 1998/99:Ub803
yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
70. beträffande studenternas
rättssäkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub453
yrkande 30 och 1998/99: Ub483 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
73. beträffande rådgivning till studenter
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande
10 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub801
yrkande 38 och 1998/99: A214 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
6. Forskarutbildningen, m.m. (mom. 14 och
72)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Den reform av forskarutbildningen som genomförts
efter beslutet 1997 bygger på idén att
effektiviteten och genomströmningen kraftigt kommer
att stimuleras genom att antalet deltidsdoktorander
minskas och endast de som kan garanteras försörjning
antas. Vi tvivlar på att detta verkligen leder till
det ökade antal forskarutbildade som krävs. Det
behöver göras en samlad kartläggning av dagens
forskarutbildning. Det uppdrag som regeringen nu har
gett Högskoleverket är otillräckligt. Frågor som
handlar om att öka det tvärvetenskapliga arbetet,
handledarskapets meritvärde, att hitta former för en
bättre kontakt med det omkringliggande samhället,
den postdoktorala situationen, jämställdhetsarbetet
m.m. måste behandlas och vägas in. Reformens
inverkan på rekryteringen till forskarutbildning i
teologiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen och därmed på underlaget för att anordna
kurser och regelbundna seminarier i dessa ämnen
behöver också undersökas. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447
yrkande 5 och med anledning av motionerna
1998/99:Ub478 och 1998/99:Ub801 yrkande 42 som sin
mening ge regeringen till känna.
Principen om föreningsfrihet är en av de
grundläggande fri- och rättigheterna som garanteras
i regeringsformen. Vi anser, liksom tidigare, att
det är fel att studenter tvingas tillhöra studentkår
(motsvarande) för att få studera. Kårobligatoriet
bör alltså avskaffas. Studentinflytandet måste
bevaras, liksom den utbildningsbevakning och det
studiesociala arbete som studenterna står för, men
det kan enligt vår mening ske utan obligatoriet. Vad
vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 29 och
1998/99:Ub803 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 14 och 72 bort hemställa
14. beträffande forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1998/99:Ub478
och 1998/99:Ub801 yrkande 42 samt med avslag på
motion 1998/99:Ub801 yrkandena 43 och 45 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
72. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub453
yrkande 29 och 1998/99:Ub803 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
7. Sveriges deltagande i internationellt
forskningssamarbete, m.m. (mom. 17, 31, 51,
71 och 77)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser det inte acceptabelt att Sveriges
deltagande i internationellt forskningssamarbete har
tagit sig sådana former att det är EU som styr
inriktningen av betydande delar av svensk forskning.
Det bör vara riksdagen och inte EU som lägger fast
de forskningspolitiska riktlinjerna för fördelningen
av medel till svensk forskning. Regeringen bör lägga
fram förslag om hur hanteringen av medel för svensk
forskning i EU-projekt skall kunna inordnas i
riksdagens normala hantering av forskningspolitiken.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub455 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
Lärarutbildningen är enligt min mening ett bra
exempel på en yrkesutbildning som i många fall har
drabbats hårt av att den fördes till universitet och
högskolor och därmed ofta blev splittrad på en mängd
olika institutioner. Jag anser att lärarutbildningen
bör bedrivas i sammanhållna enheter, där
praktikinslagen och anknytningen till övningsskolor
stärks. Lärarhögskolor i egen regi kan och bör också
bedriva skolforskning med egna
forskningsinstitutioner, professurer och egen
forskarutbildning. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801
yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna.
Det är nu dags att även högskolans lärare får en
professionalitet inom undervisningsområdet. Det bör
enligt min mening inrättas en pedagogisk utbildning
för högskolans lärare, en högskollärarutbildning.
Den skall vara förlagd till högskolan, ske i nära
anknytning till verkliga undervisningssituationer
och ge goda möjligheter till praktiska övningar. Vad
jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub801 yrkande 25 som sin mening ge
regeringen till känna.
I högskolornas ledningsorganisation bör
studenternas representation förstärkas. En tredjedel
av styrelseplatserna bör besättas av vardera gruppen
studenter, lärare och annan personal samt
allmänrepresentanter. Det behövs också ordentlig
representation av studenter inom hela
organisationen, såväl i beslutande som i beredande
organ. Jag förutsätter att regeringen redan under
våren återkommer till riksdagen med förslag om
lämpliga former för student- inflytande. Vad jag här
har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub801 yrkande 24 som sin mening ge
regeringen till känna.
Schablonerna för ersättning inom olika
utbildningsområden behöver moderniseras. Många ämnen
i grundutbildningen har ändrat karaktär, t.ex. på
grund av förskjutningar i ämnets laborativa karaktär
eller förändringar i den utåtriktade förankringen
och metodförändringar på grund av förändringar i
studentgrupperna. Högskoleverket bör få i uppdrag
att utarbeta nya beräkningsunderlag samt också att
granska hur medelstilldelningen till olika ämnen
överensstämmer med intentionerna i budgeten samt i
vilken utsträckning olika lärosäten skiljer sig i
prioriteringen av utbildningskostnader. Granskningen
bör kunna ge underlag för realistiska förslag vad
gäller ersättningsschablonerna för olika
ämnesgrupper. Vad jag här har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1998/99:Ub455 och
1998/99:Ub801 yrkande 36 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 17, 31, 51, 71 och 77 bort hemställa
17. beträffande Sveriges deltagande i
internationellt forskningssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub455 yrkande
2, med anledning av motion 1998/99:Ub455 yrkande
1 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub447
yrkande 6 och 1998/99:N228 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
31. beträffande sammanhållna enheter för
lärarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
27 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
51. beträffande pedagogisk utbildning för
högskolans lärare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
25 och med avslag på motion 1998/99:Ub453
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
71. beträffande studenternas
representation i högskolans organ
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
24 och med anledning av motion 1998/99:Ub453
yrkande 28 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
77. beträffande schablonerna för
ersättning inom olika utbildningsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub456 och
1998/99: Ub801 yrkande 36 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. ANT-kunskap i utbildningen för vissa
yrken, m.m.
(mom. 19 och 27)
Gunnar Goude (mp) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Det är av största vikt att de grupper som har ansvar
för att arbeta med ANT-information får kunskap och
metoder redan som en del av sin yrkesutbildning. Det
gäller självfallet bl.a. alla lärare och all annan
personal inom skola och barnomsorg. Det är också
nödvändigt att alkohol- och narkotikafrågor ges ett
större utrymme än vad som sker i dag inom socionom-,
läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Vad vi här
har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:So306 yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
Stamning är ett funktionshinder i kommunikationen
med andra människor. Uppskattningsvis drabbas mellan
fyra och fem procent av befolkningen av detta
funktionshinder under någon period av livet. Hos
logopederna finns en stor samlad kunskap om hur
stamning kan förebyggas och om miljöns påverkan på
hur barnets yttre och inre utvecklas. Det finns en
brist på logopeder vid barnavårdscentralerna. Därför
måste utbildningskapaciteten för logopeder ökas och
husläkarna och personalen på barnavårdscentralerna
måste få kompetensutveckling om stamningens orsaker
och behandlingsmöjligheter. Vad vi här har anfört
bör riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:
Ub257 yrkande 2 och 1998/99:So464 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 19 och 27 bort hemställa
19. beträffande ANT-kunskap i utbildningen
för vissa yrken
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So306 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
27. beträffande logopedutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub257
yrkande 2 och 1998/99:So464 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
9. Rekryteringsunderlaget till
lärarutbildning, m.m.
(mom. 28, 54 och 78)
Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp) och Kalle
Larsson (v) anför:
Vi anser att rekryteringsunderlaget till
lärarutbildningarna inger oro för framtiden och att
föreskrifterna om examensmål m.m. i regleringsbrevet
inte utgör en tillräcklig garanti för att en
besvärande lärarbrist inte kommer att uppstå. Ett
bättre planeringsunderlag för regeringens
beställningar av utbildningsplatser på
lärarutbildningarna bör utvecklas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454
yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att lärartjänsteorganisationen bör ses
över med syfte att åstadkomma rörlighet och
flexibilitet vid universitet och högskolor. Det
saknas lämpliga alternativ till
forskarassistenttjänst för dem som efter
doktorsexamen önskar fortsätta med vetenskaplig
verksamhet under en kortare tid. Ytterligare en
tidsbegränsad, postdoktoral tjänst bör därför
införas. För den skall gälla ett- eller
tvåårsförordnande med inriktning av arbetet inom en
betydligt vidare ram än vad som gäller för nuvarande
forskarassistenttjänst. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801
yrkande 49 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att det är ett vitalt intresse att FOA:s
forskningsverksamhet ställs om och inriktas så att
det gagnar det civila samhället. Det är viktigt
också för att försvaret skall kunna upprätthålla en
kompetens som inte annars skulle vara möjlig under
fredstid. Man kan inte lägga forskningskompetens i
malpåse. Regeringen bör tillsätta en utredning med
direktiv att utarbeta förslag till en omställning av
försvarsforskningen med inriktning mot civil
verksamhet. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande 62 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 28, 54 och 78 bort hemställa
28. beträffande rekryteringsunderlaget
till lärarutbildningarna
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
54. beträffande rörlighet och flexibilitet i
lärartjänsteorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
49 och med avslag på motion 1998/99:Ub801
yrkandena 48 och 52 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
78. beträffande FOA:s verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
62 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts.
10. Utbildning i entreprenörskap (mom. 37)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m) anför:
Vad Sverige behöver i dag är krafttag så att det
privata näringslivet åter kan spira. Livslångt
lärande bör prägla såväl utbildningsväsendet som
arbetsplatserna. Skolan skall spela en viktig roll
för att ge eleverna förståelse för företagandets
roll och betydelse i samhället. Utbildning på
högskolenivå i entreprenörskap är likaså viktig. I
anslutning till att en student är färdig med sin
utbildning borde attraktiva kurser i företagande
erbjudas i samarbete mellan lärosätet och det lokala
näringslivet. Vad vi här har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1998/99:Ub459 och
1998/99:N330 yrkande 21 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 37 bort hemställa
37. beträffande utbildning i
entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub459 och
1998/99: N330 yrkande 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Utbildning på högskolenivå om
funktionshinder, m.m. (mom. 38 och 69)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Anders Sjölund (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi anser det helt nödvändigt att arkitekter,
byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt
engagerade i utformningen och uppbyggnaden av den
yttre och inre miljön under sin utbildning får
tillräckliga kunskaper om funktionshinder och om vad
som kan göras för att bostäder och lokaler skall
vara tillgängliga. Regeringen bör på lämpligt sätt
tillse att så blir fallet. Vi ställer oss också
bakom förslaget i motion 1998/99:Ub426 yrkande 1 om
att förbereda inrättandet av en utvecklingsenhet som
skall ha till syfte att koncentrera resurserna och
kompetensen när det gäller att ge utbildning om
handikapp till de stora personalgrupper som under
2000-talet kommer att behöva sådan för att
handikappreformerna skall förverkligas. Riksdagen
bör med bifall till motionerna 1998/99:Ub426 yrkande
1, 1998/99:Ub467 yrkande 1 och 1998/99:So465 yrkande
17 som sin mening ge regeringen till känna vad vi
här har anfört.
Alltför få studenter med funktionshinder studerar
vidare efter gymnasiet, vilket beror på att
högskolans tillgänglighet för funktionshindrade är
helt otillfredsställande. Det räcker inte med
individuella anpassningsåtgärder som planeras först
när den funktionshindrade studenten blivit antagen
till utbildningen och som därför ofta inte hinner
bli klara i tid. För att uppnå att fler
funktionshindrade skall kunna studera vidare krävs
en större medvetenhet om behoven och vilka åtgärder
som är nödvändiga för att uppnå en
grundtillgänglighet. Universitet och högskolor måste
ta sitt ansvar för alla studenter, vilket betyder
att resurser måste styras till handikappanpassande
åtgärder i den fysiska och studiesociala miljön. Vad
vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub404 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 38 och 69 bort hemställa
38. beträffande utbildning på högskolenivå
om funktionshinder
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub426
yrkande 1, 1998/99:Ub467 yrkande 1 och
1998/99:So465 yrkande 17 och med avslag på
motion 1998/99:Ub426 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
69. beträffande högskolans tillgänglighet
för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub404 och med
avslag på motion 1998/99:So455 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
12. Utbildning och forskning om
homosexualitet (mom. 40)
Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp), Kalle
Larsson (v) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi anser att flera yrkesgrupper behöver bättre
kunskaper om homosexualitet. Det gäller anställda
inom utbildningsväsendet, men också läkare,
jurister, poliser, psykologer, socionomer, teologer
och vårdpersonal. Kunskaper om homo- och bisexuella
samlevnadsformer bör ingå i yrkesexamina för dessa
grupper. Skolverket och Högskoleverket kan agera för
att få till stånd en höjning av homokompetensen
bland de anställda inom utbildningsväsendet.
Forskningen på området behöver också ökas.
Forskningsrådsnämnden bör få i uppdrag att initiera
forskning inom områdena homofobi, homosexuellas
livssituation och homosexuellas historia.
Självfallet skall dessa projekt liksom all annan
forskning bedömas med forskningsorganens vanliga
kvalitets- och relevanskriterier. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Ub406, 1998/99:Ub449 och 1998/99:Ju709
yrkandena 11 och 14 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 40 bort hemställa
40. beträffande utbildning och forskning
om homosexualitet
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub406,
1998/99: Ub449 och 1998/99:Ju709 yrkandena 11
och 14 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
13. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m.
(mom. 49, 58, 62, 63, 64, 66 och 67)
Ulf Nilsson (fp) anför:
Antalet studenter ökar i aldrig tidigare skådad
takt. Utan disputerade lärare kan inte svenska
högskolor och universitet erbjuda den vetenskapliga
kvalitet på undervisningen som studenterna har rätt
till. Regeringens kortsiktighet när det gäller
högskolans utbyggnad är extra tydlig på den här
punkten. Det behövs en konsekvensanalys av den högre
utbildningens expansion och en strategi för att
trygga lärarförsörjningen i högskolan. Vad jag här
har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub803 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
När det gäller deltids-, distans- och sommarkurser
anser jag att utbildningsåret skall kunna delas upp
i tre terminer och innefatta sommarmånaderna. En
sådan uppdelning ger större möjlighet för
studenterna att förkorta utbildningstiden. Vad jag
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub803 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.
För att på ett bra sätt ta till vara invandrade
akademikers kompetens måste möjligheterna att få
utländska examina och yrkesutbildningar översatta
och värderade förbättras ytterligare. Detsamma
gäller möjligheten att komplettera det som saknas
för svenska förhållanden på ett adekvat sätt. I dag
krävs i många fall orimligt lång kompletterande
utbildning i stället för att man utnyttjar de
kunskaper som redan finns. Vad jag här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Fler svenska studenter bör uppmuntras att studera
utomlands. Det bör ske bl.a. genom att alla
studenter får ett skriftligt intyg om hur
utlandsstudierna kommer att räknas vid hemkomsten.
Målet skall vara att varje student som tar examen
från en svensk högskola skall ha förlagt minst en
termin av studierna utomlands. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub803 yrkandena 10 och 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
Fler utländska studenter bör också motiveras att
söka sig till svenska högskolor. Därför borde fler
kurser ges på andra språk än svenska och textböcker
på andra språk än svenska och engelska användas.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub803 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att högskolans resurser skall fokuseras
på högre utbildning, inte på att ge utbildning på
gymnasienivå. Basåret bör alltså inte anordnas i
högskolan utan inom komvux. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 14 som sin
mening ge regeringen till känna.
Det nu gällande antagningssystemet till högskolan
innebär att universitets och högskolors möjligheter
att själva utforma antagningskrav för vissa
utbildningar kraftigt har begränsats. Jag anser att
lärosätena bör få förtroendet att, inom vissa ramar
som t.ex. krav på högskolebehörighet, själva
utveckla lokala antagningskriterier som skall vara
tydliga för studenterna. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 49, 58, 62, 63, 64, 66 och 67 bort
hemställa
49. beträffande lärarförsörjningen i
högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkandena
1 och 2 och med anledning av motion
1998/99:Ub453 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
58. beträffande deltids-, distans- och
sommarkurser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub425 och
1998/99:Ub483 yrkande 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
62. beträffande åtgärder för att ta till
vara invandrade akademikers kompetens
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1998/99:Ub428,
1998/99:Ub441, 1998/99: Ub453 yrkande 15 och
1998/99:Ub483 yrkande 17 samt med avslag på
motion 1998/99:Ub438 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
63. beträffande åtgärder för att främja
svenskars högskolestudier utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkandena
10 och 11 och med anledning av motionerna
1998/99:Ub453 yrkande 14 och 1998/99:Ub454
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
64. beträffande åtgärder för att rekrytera
fler utländska studenter till svenska
högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
66. beträffande basåret
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande
14 och med avslag på motion 1998/99:Ub454
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
67. beträffande antagningssystemet till
högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub483
yrkande 7 och 1998/99:Ub801 yrkande 35 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
Särskilt yttrande
Naprapathögskolan (mom. 33)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Även om frågorna skall avgöras av regeringen, vill
vi deklarera vår uppfattning att Naprapathögskolan
bör ställas under statlig tillsyn tills vidare och
utbildningen där berättiga till studiemedel.