Utskottet behandlar i detta betänkande ett 40-tal
motionsyrkanden från hösten 1998, vilka tar upp
jämställdhetsfrågor inom utskottets olika
beredningsområden, från förskola och skola till
högre utbildning och forskning. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks under hänvisning dels till
att jämställdhetsarbetet lyfts fram i lagar,
förordningar och läroplaner under senare år genom
skärpta skrivningar, dels till pågående utrednings-
och utvecklingsarbete.
Reservationer finns från m, v, kd, c, fp och mp.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om regler för
jämställdhet.
1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder i skolan
för att öka jämställdheten.
1998/99:Ub266 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbete
i förskolan.
1998/99:Ub269 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen begär att regeringen hos
Skolverket begär en granskning av läromedel ur ett
könsperspektiv,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att positiv
särbehandling skall användas i samband med antagning
till utbildningar som är starkt snedfördelade ur
könsperspektiv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att positiv
särbehandling skall kunna tillämpas vid
tjänstetillsättningar inom utbildningssystemet.
1998/99:Ub435 av Carina Ohlsson och Monica Green (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
kvinnor och män i ingenjörsutbildningar.
1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det bör utredas
vilka informella hinder som omöjliggör för män och
kvinnor att verka på lika villkor i högskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att studenterna
skall omfattas av en jämställdhetslagstiftning som
skall stå inskriven i högskoleförordningen.
1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om regler
motsvarande jämställdhetslagen i
högskoleförordningen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om könsfördelning
i tjänsteförslagsnämnderna,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beaktande av
sökandetrycket vid dimensioneringen av
högskoleplatser,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett initiativ
för att öka rekryteringen av män till
kvinnodominerade utbildningar.
1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge
Högskoleverket i uppgift att studera
studentinflytandet även ur ett
jämställdhetsperspektiv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att JämO och
Högskoleverket bör få i uppgift att utvärdera hur
jämställdhetsplanerna på institutionsnivå ser ut och
utifrån detta utfärda tydligare direktiv över vad
som bör ingå i en sådan plan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
högskoleförordningen även bör reglera lärares
sexuella trakasserier gentemot studenter.
1998/99:Ub458 av Helena Höij och tredje vice talman
Rose-Marie Frebran (kd ) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att jämställdhetslagstiftning
bör införas i högskoleförordningen.
1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kurslitteratur
på högskolan.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
tydliga direktiv till universitet och högskolor att
vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga
studieförutsättningar för kvinnor och män,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utökad
giltighet för jämställdhetsplaner och
högskoleförordningens regler rörande sexuella
trakasserier,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
ändring i reglerna för meritvärdering vid
anställning som forskarassistent,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för
kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet
och högskolor,
47. att riksdagen beslutar att avskaffa
begränsningen i meriteringstid för ansökan till
forskarutbildning i enlighet med vad i motionen
anförts,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att öka jämställdheten mellan män och kvinnor i
forskarkarriären samt förslag om särskilt
tillsynsuppdrag i dessa frågor för Högskoleverket.
1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om genusperspektiv
vid tjänstetillsättningar.
1998/99:So466 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om insatser inom
skolan för kvinnofrid.
1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de krav som måste
ställas på ett modernt jämställdhetsarbete i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om undervisning i
enkönade grupper,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom
högre utbildning.
1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
lärarutbildningen fördjupas i frågor om jämställdhet
i syfte att hitta bra former för att undervisa på
ett jämställt sätt.
1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvärdering av
skolornas jämställdhetsplaner,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
jämställdhetsrevisioner inom forskarråden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om könsperspektiv
vid fördelning av forskningsresurser inom vården,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
utbildnings- och forskningscentrum för
motionsidrott.
1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att fler män anställs inom barnomsorg och skola,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om andelen kvinnor
vid högskoleutbildningar för data och elektronik,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om andelen män på
förskol- och grundskollärarlinjer,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av fler
kvinnliga läroboksförfattare,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheten att
etablera ett europeiskt kvinnouniversitet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om enkönad
samlevnadsundervisning.
1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skolans viktiga
roll när det gäller att lägga grunden för ett
jämställt samhälle,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av att
de osynliga strukturer och hinder mot kvinnor som
finns inom den högre utbildningen klarläggs.
Motion väckt med anledning av proposition
1997/98:169 Gymnasieskola i utveckling -
kvalitet och likvärdighet
1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att minska snedrekryteringen till lärarutbildningen.
Utskottet
Inledning
I det följande behandlar utskottet ett 40-tal
motionsyrkanden från hösten 1998, vilka tar upp
jämställdhetsfrågor inom utskottets olika
beredningsområden, från förskola och skola till
högre utbildning och forskning. Enligt utskottets
bedömning råder det en bred politisk enighet om det
övergripande målet med jämställdhetspolitiken på
utbildningsområdet, nämligen att flickor och pojkar
respektive kvinnor och män skall ha lika rätt och
möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om
att det behövs aktiva insatser för att detta mål
skall nås.
Jämställdhet inom förskola och skola
Betydelsen av att jämställdhetsarbetet startar redan
i förskolan betonas i motion 1998/99:Ub266 från
Vänsterpartiet. Förskolan skall aktivt motverka
stereotypa könsroller, framhåller motionärerna. De
ser det som mycket viktigt att pojkar och flickor
får lika stor del av förskolans resurser i form av
uppmärksamhet och tid med personalen (yrk. 4
delvis).
U t s k o t t e t delar motionärernas åsikt om att
förskolan har en betydelsefull uppgift i arbetet med
att främja jämställdhet mellan könen. Denna uppgift
har lyfts fram och kommit till tydligt uttryck i den
nya och första läroplanen för förskolan (Lpfö 98)
som trädde i kraft den 1 augusti 1998.
I läroplanen sägs i avsnittet om förskolans
värdegrund följande: Vuxnas sätt att bemöta flickor
och pojkar liksom de krav och förväntningar som
ställs på dem bidrar till att forma flickors och
pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och
manligt. Förskolan skall motverka traditionella
könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall
i förskolan ha samma möjligheter att pröva och
utveckla förmågor och intressen utan begränsningar
utifrån stereotypa könsroller.
När det gäller det praktiska arbetet med att
omsätta dessa målformuleringar i vardaglig handling
vill utskottet nämna att regeringen i december 1995
gav Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla
jämställdhetsarbetet i barnomsorgen. Inom ramen för
uppdraget har sex strategiska projekt i olika
kommuner genomförts. Med hänsyn till att
könsrollsmönster till stor del grundläggs tidigt har
fokus i huvudsak varit riktat mot förskolan.
Ansvaret för att slutföra uppdraget övertogs i
januari 1998 av Skolverket i samband med att
barnomsorgsfrågorna fördes över till verket.
Erfarenheter från projektet som benämns Jämställdhet
i förskolan har nyligen redovisats dels i en
artikelsamling Olika på lika villkor, dels genom en
videofilm Mönster i lek. Under första halvåret 1999
genomför Skolverket i samarbete med ett antal
kommuner en serie seminarier ute i landet för
fortbildningsansvariga och personal från förskolan i
syfte att sprida information om och diskutera
jämställdhets-pedagogik.
Utskottet förutsätter att kommunerna som huvudmän
lever upp till sitt ansvar för att förskolan ges
förutsättningar att uppfylla läroplanens mål. Därmed
avstyrker utskottet motion 1998/99:Ub266 yrkande 4 i
denna del.
Fler män som arbetar inom förskolan och skolan
efterfrågas i motionerna 1998/99:Ub266 (v) yrkande 4
(delvis) och 1998/99:A810 (kd) yrkande 10.
Utvecklingen mot mer jämställdhet i samhället i
stort är intimt förknippad med att det i framtiden
finns fler män inom förskolan, anförs det i den
förstnämnda motionen. I den senare motionen
framhålls att trenden med ett minskande antal män
inom förskolan, liksom inom skolan, måste brytas.
Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en
isolerad kvinnovärld.
Markeringar om vikten av en jämn könsfördelning
bland skolans personal görs också i de motioner med
yrkanden om jämställdhetsarbetet i skolan som
utskottet behandlar i det följande.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Av skäl som anförts i motionerna är det angeläget
att öka andelen män bland anställda i förskola och
skola. Situationen med en stark kvinnodominans i
lärarkåren, särskilt för de yngre barnen, är
emellertid sedan länge uppmärksammad. Något särskilt
uttalande från riksdagen i frågan behöver därför
inte göras.
Sålunda anmärks i direktiven för
Lärarutbildningskommittén att ett problem i dagens
lärarutbildningar och för morgondagens skola är den
låga andelen manliga studenter, endast 20 %.
Kommittén har därför givits i uppdrag att överväga
insatser för att åstadkomma en jämnare
könsfördelning i rekryteringen till
lärarutbildningarna (dir. 1997:54, tilläggsdir.
1998:47). Utredningsarbetet skall redovisas senast
den 3 maj 1999.
Regeringen anger i gällande regleringsbrev att
universitet och högskolor bör vidta ytterligare
åtgärder för att i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 öka andelen män inom de
lärarutbildningar där män är under-representerade.
Här kan också nämnas Arbetsmarknadsverkets s.k.
brytverksamhet, dvs. stöd till projektverksamhet som
syftar till att bryta könsuppdelningen på
arbetsmarknaden. Under budgetåret 1999 utgör ´Fler
män till lärarutbildningen´ ett av sju huvudområden
för brytverksamheten. Genom försöksverksamhet med en
ettårig preparandutbildning skall unga arbetslösa
män rekryteras till grundskollärarutbildningen.
Krav på ökade insatser när det gäller
jämställdhetsarbetet i skolan ställs i flera
motioner.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
1998/99:A802 att ett modernt jämställdhetsarbete
måste grundas på kunskaper om skillnader, likheter
och olikheter mellan könen och könstillhörighetens
betydelse i skolan och bli en pedagogisk fråga
snarare än en moral- eller attitydfråga. För att
hitta och komma till rätta med de verkliga problemen
krävs det att man undersöker hur undervisningen går
till, hur skolan arbetar, när olika kunskaper och
ämnen introduceras i tiden och hur arbetsformerna i
skolan kan gynna eller missgynna endera könet (yrk.
2). Enligt Moderaterna visar sentida forskning att
flickor och pojkar har olika inlärningsfaser och
inlärningssätt. Dessa forskningsrön bör föranleda
att man utnyttjar den möjlighet som finns att
bedriva undervisning i enkönade grupper, där så är
lämpligt (yrk. 3).
I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246 yrkande 7
understryks att flickors och pojkars olika sätt att
uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk,
måste uppmärksammas mer, inte minst i
lärarutbildningen. Pojkar tar betydligt mer plats i
klassrumssituationen. Samtidigt missgynnas pojkarna
av att de har få manliga förebilder i skolan. Det är
viktigt, anser motionärerna, att det i
lärarutbildningen, i skolplaner och i
jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna
prioriteras och tydliggörs hur man aktivt kan arbeta
med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och
pojkars olika förutsättningar och villkor.
Folkpartiet betonar i motion 1998/99:A811 yrkande
15 att jämställdhet är både en kunskapsfråga och en
pedagogisk fråga. Arbetet med att förbättra
jämställdheten måste bli en integrerad del av
undervisningen i skolan. Kunskap på området måste
förmedlas till blivande lärare och lyftas fram i
lärarnas fortbildningsprogram. Redan i grundskolan
borde flickor tränas till att ta för sig och pojkar
till att våga visa sina mjukare sidor, menar
motionärerna. Enligt dem vore en lösning att
skolorna tog initiativ till att undervisa flickor
och pojkar var för sig i vissa delar av ämnen eller
kurser. Också i motion 1998/99:Ub1 som rör
gymnasieskolan uttrycker Folkpartiet åsikten att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning (yrk. 19). Pedagogik och metodik måste
anpassas så att både flickor och pojkar kan
intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.
Miljöpartiet begär i motion 1998/99:A807 att
riksdagen uttalar sig för att lärarutbildningen
fördjupas i frågor om jämställdhet i syfte att hitta
bra former för att undervisa på ett jämställt sätt
(yrk. 11). Fortfarande är det pojkarna som
uppmärksammas mer än flickorna i klassrummen,
påpekar motionärerna.
U t s k o t t e t påminner om att riksdagen våren
1995 tog ställning till förslag i proposition och
motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18,
rskr. 405). Utskottet betonade då att skolan har ett
ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors
och mäns lika rätt och möjligheter och för att
motverka traditionella könsmönster. I 1 kap. 2 §
skollagen infördes, i enlighet med regeringens
förslag, en bestämmelse att den som verkar inom
skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan
könen. Utskottet delade regeringens bedömning att
jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk
fråga i skolans dagliga arbete.
Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen för
Skolverket en bestämmelse att verket inom sitt
verksamhetsområde skall aktivt och medvetet främja
flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och
möjligheter.
I direktiven till Lärarutbildningskommittén har
regeringen markerat att de blivande lärarna behöver
kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors
respektive pojkars och mäns inlärning. Vidare
behöver de tränas i att anlägga ett
jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen
(dir. 1997:54).
När det gäller arbetet inom skolan med jämställdhet
har utskottet uppmärksammat en rapport från
Skolverket som överlämnades till regeringen i
september 1998. Skolverket hade i regleringsbrev för
budgetåret 1998 fått i uppdrag att göra en
kartläggning av hur uppföljning och utvärdering av
skolans värdegrund sker i skolan. Områden som
särskilt skulle beaktas var skolans arbete med
demokrati, jämställdhet, kulturell mångfald samt
rasism. I rapporten redovisades bl.a. en
kartläggning på kommunal nivå av gällande
skolplaner. I fråga om jämställdhetsarbetet visade
det sig att mer än 40 % av de kommunala skolplanerna
saknade någon form av mål för verksamheten, och
mindre än 20 % av skolplanerna innehöll
utvärderingsbara mål. En intervjuundersökning som
Skolverket genomförde på ett urval skolor pekade på
en allmän tendens att lärare och rektorer satsar
mest resurser på arbetet mot mobbning, våld,
främlingsfientlighet och rasism.
Jämställdhetsfrågorna förefaller att ha kommit helt
i skymundan. Många lärare och rektorer ansåg att de
inte behövde arbeta särskilt med just
jämställdhetsfrågor, eftersom de upplevde att vi
lever i ett så gott som jämställt samhälle där
jämställdhet mellan könen är en självklarhet.
Det framkom också vid Skolverkets intervjuer med
lärare och rektorer att särundervisning av pojkar
och flickor eller enkönade samtalsgrupper
tillämpades i viss utsträckning och att man för det
mesta hade goda erfarenheter av detta. - I
sammanhanget vill utskottet peka på att det är
skolorna själva som beslutar om undervisningens
uppläggning, alltså om vissa undervisningsmoment av
pedagogiska eller andra skäl skall ges i särskilda
flick- och pojkgrupper.
Skolverket har i regleringsbrevet för budgetåret
1999 av regeringen ålagts att öka sin uppföljning
och utvärdering av hur jämställdhetsperspektivet
implementeras i undervisningen. Verket skall också
följa upp vilka åtgärder skolan vidtar, så att
undervisningen läggs upp på ett sådant sätt att både
flickors/kvinnors och pojkars/mäns villkor och
förutsättningar beaktas och att de får likvärdiga
möjligheter till utveckling och lärande.
Inom Utbildningsdepartementet har i februari
tillsatts en projektgrupp vars uppgift är att under
år 1999 utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.
Värdegrunden formuleras i läroplanerna och anger de
grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på -
människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta - och som skolan skall förmedla och
förankra hos eleverna. Projektgruppen skall bl.a.
genom olika informativa och målgruppsanpassade
insatser stödja och stimulera skolorna att
konkretisera värdegrunden i sin verksamhet. Syftet
är att få skrivningarna i läroplanerna att genomsyra
skolans verksamhet i sin helhet. Ett ungdomsråd med
elever från gymnasieskolans årskurs 1 knyts till
värdegrundsprojektet.
Utskottet vill framhäva skolans viktiga roll när
det gäller att lägga grunden för ett mer jämställt
samhälle. Synen på jämställdhet som både en
värdegrundsfråga och en pedagogisk fråga i skolan
har accentuerats under senare år. Arbetet med att
främja jämställdhet mellan könen har lyfts fram i
skollag och läroplaner. Utskottet understryker att
detta måste få genomslag i skolans undervisning och
verksamhet i övrigt.
Mot bakgrund av vad utskottet redovisat om pågående
och planerade insatser som rör jämställdhetsarbetet
i skolan avstyrker utskottet motionerna 1998/99:Ub1
yrkande 19, 1998/99:Ub246 yrkande 7, 1998/99:A802
yrkandena 2 och 3, 1998/99:A807 yrkande 11 och
1998/99:A811 yrkande 15.
Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:Ub227 bör
eleverna i skolan omfattas av motsvarande regler för
jämställdhet som gäller för anställda på
arbetsmarknaden. Motionärerna vill att riksdagen gör
ett tillkännagivande om att regeringen bör
tillgodose detta genom en ändring av förordningar
eller genom lagförslag till riksdagen (yrk. 22).
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Jämställdhetslagen (1991:433) är en arbetsrättslig
lagstiftning som gäller mellan arbetsgivare och
arbetstagare. På skolans område finns föreskrifter
om jämställdhet i skolans styrdokument, såsom
skollag och läroplaner.
Utvärderingen av skolornas jämställdhetsplaner tas
upp i centerpartimotion 1998/99:A808 (yrk. 7). Där
uttalas att skolan i den årliga utvärderingen av
jämställdhetsplanen bör göra såväl kvantitativa som
kvalitativa analyser av jämställdheten i
undervisningen, urvalet av stoff och elevernas egna
arbeten.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning
inom skolväsendet föreskrivs en skyldighet för varje
kommun och skola att årligen upprätta skriftliga
kvalitetsredovisningar som ett led i den
kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
skolplanen respektive arbetsplanen. En
kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av
dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts,
dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har
uppnåtts. I detta kvalitetsarbete kommer uppföljning
och utvärdering av arbetet med värdegrundsfrågor in
som en naturlig del. Samtidigt med att förordningen
trädde i kraft den 1 november 1997 ändrades
instruktionen för Skolverket så att verket nu också
skall utveckla, kontrollera och stödja
kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet. Enligt
uppgift från Skolverket kommer bl.a. den i det
föregående relaterade kartläggningen av behandlingen
av jämställdhetsfrågor i skolplanerna att utgöra
underlag för verkets fortsatta arbete med skolornas
kvalitetsredovisningar.
I motion 1998/99:So466 från Vänsterpartiet
efterfrågas insatser inom skolan för kvinnofrid
(yrk. 11). Motionärerna anser att det borde vara en
huvuduppgift för skolan och förskolan att genom
diskussioner om värderingar och människosyn motverka
kvinnoförakt och våld. Varje högstadium och
gymnasieskola bör ha en handlingsplan mot sexuella
trakasserier och trakasserier på grund av kön.
Synpunkter på samlevnadsundervisningen förs fram i
motion 1998/99:
A810 (kd) yrkande 23. Enligt ett i motionen
relaterat forskningsprojekt vill de unga männen ofta
lära mer om känslor och hur man skall fungera i
relationer. En bra metod kan vara att ha
samlevnadsundervisningen i grupper med enbart
flickor respektive pojkar, menar motionärerna.
U t s k o t t e t påminner om att skollagen
(1985:1100) genom riksdagens beslut hösten 1997 har
skärpts och förtydligats som stöd för det lokala
arbetet mot mobbning (prop 1997/98:6, bet. UbU5,
rskr. 107). Från den 1 januari 1998 gäller enligt 1
kap. 2 § skollagen att den som verkar inom skolan är
skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Utskottet ansåg att sexuella trakasserier likaså
måste betraktas som en allvarlig form av kränkande
behandling. På utskottets förslag gjorde riksdagen
ett tillkännagivande till regeringen om att
regeringen borde överväga hur man på lämpligaste
sätt skall kunna markera att trakasserier på grund
av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.
Med anledning av riksdagens uttalande uppdrog
regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 1998 åt
Skolverket att utarbeta kommentarer och
referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner och
skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor, såsom
t.ex. mobbning och trakasserier på grund av kön
eller sexuell identitet. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer verket att presentera begärda
kommentarer under våren 1999, medan
referensmaterialet planeras bli färdigt under hösten
1999.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har
rektors och lärares ansvar för att motverka mobbning
skärpts fr.o.m. läsåret 1998/99. Rektor har nu ett
särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa
upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av kränkande
behandling. Regeringen har aviserat att en
motsvarande skärpning kommer att göras i läroplanen
för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Skolverket har i januari 1999 fått regeringens
uppdrag att genomföra en nationell
kvalitetsgranskning i skolan inom tre områden:
mobbning, sex- och samlevnadsundervisning samt
undervisning om alkohol, tobak och andra droger.
Bland annat anges i regeringsuppdraget att det finns
oroande signaler om sexuella trakasserier och
könsmobbning i form av sexistiskt språkbruk. En
granskning skall göras av hur sex- och
samlevnadsundervisningen bedrivs i förhållande till
de mål som finns inom området, inte minst utifrån
ett jämställdhetsperspektiv. Skolverket skall
redovisa resultatet av granskningen vad gäller
mobbning och sex- och samlevnadsundervisningen
senast den 15 november 1999.
Utskottet har också inhämtat att det särskilda
ungdomsrådet som knyts till värdegrundsprojektet
inom Utbildningsdepartementet får som första uppgift
att diskutera hur sex- och samlevnadsundervisningen
i gymnasieskolan kan förbättras, som en del av
arbetet med värdegrunden och som en del av skolans
arbetsmiljö.
Utskottet - som instämmer med motionärerna om
vikten av diskussioner om värderingar och
människosyn i skolans sex- och
samlevnadsundervisning - anser mot bakgrund av vad
som här redovisats att riksdagen bör avslå
motionerna 1998/99:So466 yrkande 11 och 1998/99:A810
yrkande 23.
Rekrytering av kvinnor och män till högre
utbildningar
Centerpartiet påtalar i motion 1998/99:Ub453 yrkande
25 att sökandetrycket är mindre till de
högskoleutbildningar som män i första hand
efterfrågar (tekniska och naturvetenskapliga) än
till de utbildningar som kvinnor efterfrågar (lärar-
och humaniorautbildningar). Vid dimensionering av
utbildningsplatser bör högskolorna beakta relationen
mellan platsantal och hur många sökande en
utbildning har för att undvika att en
diskriminerande effekt uppstår, menar motionärerna.
De vill att riksdagen gör ett uttalande om att
regeringen, om det behövs, tar in bestämmelser om
detta i högskoleförordningen.
U t s k o t t e t är inte berett att förorda att
riksdagen uttalar sig i fråga om resursfördelningen
till högre utbildning på det sätt som begärs i
motionen, då en sådan fördelning enligt utskottet
skulle försvåra arbetet för en jämnare
könsfördelning inom vissa högskoleutbildningar.
Motionsyrkandet avstyrks.
Ett tillkännagivande till regeringen om att positiv
särbehandling bör användas vid antagning till
utbildningar där det är en stark könsmässig
snedfördelning bland studenterna, begärs i
Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub269 yrkande 4.
Kvinnor och män skall ha reella möjligheter att göra
val som inte är typiska för deras kön, betonar
motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med
hänvisning till bestämmelserna i
högskoleförordningen (1993:100) om tillträde till
grundläggande högskoleutbildning. Där sägs att vid i
övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med
hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen
av studenter från det underrepresenterade könet (7
kap. 10 §).
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till
en jämnare könsfördelning inom vissa
högskoleutbildningar.
Enligt motion 1998/99:A810 (kd) måste andelen
kvinnor öka på högskoleutbildningar inom områdena
data och elektronik och andelen män öka på förskol-
och grundskollärarutbildningar (yrk. 16 och 17).
Ett initiativ av regeringen till att öka
rekryteringen av män till kvinnodominerade
utbildningar efterfrågas i Centerns partimotion
1998/99:Ub453 (yrk. 26). Motionärerna åsyftar
särskilt vård- och undervisningsutbildningarna.
Åtgärder för att minska snedrekryteringen till
lärarutbildningen är mycket angelägna. Det framhålls
i motion 1998/99:Ub1 från Folkpartiet (yrk. 20).
Andelen män inom läraryrket och på
lärarutbildningarna är mycket låg. Män måste i
större utsträckning förmås att söka sig till
läraryrket.
U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på
att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1999,
liksom tidigare år under innevarande treårsperiod,
uppmanar universitet och högskolor att vidta
ytterligare åtgärder för att i förhållande till
perioden 1993/94-1995/96 öka andelen kvinnor inom de
naturvetenskapliga och de tekniska utbildningar där
kvinnor är underrepresenterade och öka andelen män
inom de lärarutbildningar och de vård- och
farmaciutbildningar där män är underrepresenterade.
När det särskilt gäller lärarutbildningar vill
utskottet påminna om att Lärarutbildningskommittén,
som utskottet nämnt i det föregående, enligt sina
direktiv skall överväga insatser för att åstadkomma
en jämnare könsfördelning i rekryteringen till
lärarutbildningen (dir. 1997:54).
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1998/99:Ub1 yrkande 20, 1998/99:Ub453 yrkande 26
samt 1998/99:A810 yrkandena 16 och 17.
Det påpekas i motion 1998/99:Ub435 (s) att det är
viktigt att locka fler kvinnor till
ingenjörsutbildningarna, dels för att täcka
rekryteringsbehovet för arbetsmarknaden, dels för
att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.
Motionärerna anser bl.a. att satsningen på den s.k.
NT-utbildningen borde fortsätta, eftersom
erfarenheterna och resultaten av denna
utbildningssatsning huvudsakligen är positiva.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Riksdagen beslutade våren 1995 på regeringens
förslag att ge 9 000 studerande i åldrarna mellan 28
och 48 år möjlighet att läsa en naturvetenskaplig
eller teknisk högskoleutbildning med en förmånligare
studiefinansiering än normalt i form av särskilt
vuxenstudiestöd, s.k. NT-utbildning (prop.
1994/95:139, bet. UbU15, rskr. 353). Motiven för
denna satsning var att öka antalet personer i
samhället med en naturvetenskaplig eller teknisk
utbildning och att öppna en möjlighet för
yrkesverksamma att byta bana eller för arbetslösa
att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden.
Antagning till NT-utbildningarna har gjorts till
höstterminerna 1995, 1996, 1997 och 1998 samt till
vårterminen 1998. Den sista antagningen ägde således
rum hösten 1998. Högskoleverket som haft regeringens
uppdrag att följa satsningen på NT-utbildningen har
i en rapport (1998:4 R) redovisat att sammantaget
tycks satsningen väl ha uppnått sina syften.
Enligt utskottets bedömning måste möjligheterna att
åstadkomma en fortsatt satsning på NT-utbildningen
med särskilt vuxenstudiestöd övervägas i
budgetsammanhang.
Studenterna och jämställdhetslagstiftningen
Studenterna vid universitet och högskolor bör
omfattas av en jämställdhetslagstiftning.
Bestämmelser motsvarande dem som finns i
jämställdhetslagen bör skrivas in i
högskoleförordningen. Det begärs i motionerna
1998/99:Ub447 (kd) yrkande 8, 1998/99:Ub458 (kd) och
1998/99:Ub453 (c) yrkande 23. Enligt motion
1998/99:Ub801 (mp) yrkande 40 (delvis) bör
jämställdhetslagens intentioner följas fullt ut även
vad gäller studenter. Så bör jämställdhetsplaner för
anställda även omfatta studenterna t.ex. vid en
institution.
U t s k o t t e t vill först hänvisa till att
arbetsmarknadsutskottet under senare år haft att
behandla motioner om en utvidgning av
jämställdhetslagens (1991:433) tillämpningsområde
till att omfatta också studenter, senast i
betänkande 1998/99:AU6. Motionerna har avstyrkts av
arbetsmarknadsutskottet som erinrat om att
jämställdhetslagen har en arbetsrättslig karaktär
och att utskottet ansett att det bör förbli så.
Lagen reglerar förhållanden som rör arbetsplatsen
och förhållandet mellan arbetsgivare och anställda
och i vissa fall arbetssökande.
Föreskrifter om jämställdhetsarbetet vid
högskolorna som även omfattar studenterna finns i 1
kap. 5 § första stycket högskolelagen (1992:1434).
Denna bestämmelse har skärpts genom riksdagens
beslut hösten 1997 för att markera vikten av ett
aktivt jämställdhetsarbete inom alla delar av
högskolan (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3,
rskr. 1997/98:12). Från den 1 januari 1999 har
lagrummet följande lydelse: I högskolornas
verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män
alltid iakttas och främjas (kurs. här). Ett
motsvarande tillägg har gjorts i bestämmelsen om
jämställdhet i högskoleförordningen (1 kap. 8 §).
Högskoleverket har enligt sin instruktion som
särskild uppgift att främja jämställdhet mellan
kvinnor och män. Som ett led i detta arbete har
Högskoleverkets jämställdhetsråd inrättats vid
verket hösten 1998 efter beslut av styrelsen. Rådet
har en formell ställning inom Högskoleverket och
dess uppdrag inbegriper att vara idégivare samt
referens- och förslagsgrupp åt verket. Av rådets sex
ledamöter är två studentrepresentanter.
Utskottet förutsätter att de åtgärder som har
vidtagits för att intensifiera jämställdhetsarbetet
inom högskolan kommer att bidra till en positiv
utveckling också när det gäller studenterna. Därmed
avstyrker utskottet nu behandlade motionsyrkanden.
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Högskoleverket
bör enligt motion 1998/99:Ub454 (v) yrkande 6 få i
uppgift att utvärdera hur jämställdhetsplanerna på
institutionsnivå ser ut och utifrån detta utfärda
tydligare direktiv över vad som bör ingå i en sådan
plan. Motionärerna anger att högskolorna upprättar
centrala jämställdhetsplaner vart tredje år, medan
ettårsplaner görs på institutionsnivå. De hävdar att
systemet ofta leder till att det inte blir några
ettårsplaner alls eller att de är dåliga.
U t s k o t t e t har inhämtat att Högskoleverket
på eget initiativ tagit in och för närvarande
granskar högskolornas jämställdhetsplaner på central
nivå. Enligt jämställdhetslagen måste alla högskolor
ha jämställdhetsplaner. De skall upprättas för ett
år i taget och innehålla både en kartläggning och
planerade åtgärder utifrån kartläggningen.
Högskoleverket frågar sig nu hur långt högskolorna
kommit i detta arbete och om det finns några goda
exempel för andra att få inspiration från.
Granskningen görs inom ramen för verkets uppgift att
främja jämställdhetsarbetet inom sitt
verksamhetsområde. Utskottet har från Högskoleverket
erfarit att det är relativt vanligt att det i
jämställdhetsplaner anges att planen också omfattar
studenter.
JämO skall enligt jämställdhetslagen utöva tillsyn
över och följa upp huruvida arbetsgivare efterlever
lagens krav på aktiva åtgärder och upprättande av
jämställdhetsplan.
Utskottet ser det som väsentligt att högskolan
uppfyller kraven i lagstiftningen på
jämställdhetsplaner och att dessa planer
kontinuerligt följs upp. Mot bakgrund av det arbete
som nu pågår bör dock motionsyrkandet avslås av
riksdagen.
I två motioner behandlas högskoleförordningens
regler mot sexuella trakasserier. Dessa bör enligt
Vänsterpartiet i motion 1998/99:Ub454 även avse
lärares sexuella trakasserier gentemot studenter
(yrk. 7). Det påpekas i motionen att en särskilt
utsatt grupp är kvinnliga doktorander som står i ett
speciellt beroendeförhållande till sina handledare.
Studenterna bör ha ett juridiskt skydd mot alla
slags sexuella trakasserier, menar motionärerna.
Liknande synpunkter förs fram av Miljöpartiet i
motion 1998/99:Ub801, nämligen att reglerna mot
sexuella trakasserier bör gälla även lärare i
förhållande till studenter (yrk. 40 delvis).
U t s k o t t e t, som anser att riksdagen bör
avslå yrkandena, vill anföra följande med anledning
av motionerna.
Högskolorna har från den 1 september 1998 fått ett
utvidgat ansvar för att motverka sexuella
trakasserier, genom en ändring av 1 kap. 9 §
högskoleförordningen (1993:100). Enligt den nya
lydelsen av paragrafen är högskolorna skyldiga att
vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att
någon student utsätts för sådant ovälkommet
uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet
uppträdande grundat på kön som kränker en students
integritet i högskolestudierna (sexuella
trakasserier). I paragrafen har också intagits en
hänvisning till 6 § jämställdhetslagen om
arbetsgivares skyldighet att vidta åtgärder för att
förebygga och förhindra att någon arbetstagare
utsätts för sexuella trakasserier.
Vidare har en bestämmelse om att disciplinära
åtgärder får vidtas mot student som utsätter annan
student eller en arbetstagare vid högskolan för
sexuella trakasserier införts i högskoleförordningen
(10 kap. 1 §).
Enligt bakgrundsmaterial till de nya
bestämmelserna, en promemoria utarbetad inom
Utbildningsdepartementet den 9 mars 1998, kan en
lärare som utsätter en student för sexuella
trakasserier bli föremål för arbetsrättsliga
åtgärder - såsom uppsägning, om den är sakligt
grundad - enligt lagen (1982:80) om
anställningsskydd. I promemorian understryks att en
lärare måste - på grund av den auktoritetsställning
läraren innehar och den beroendeställning som
studenten kan befinna sig i - vara mycket noggrann
med att hans eller hennes handlande mot studenter
inte kan misstolkas. En lärare som utsätter en
student för sexuella trakasserier gör sig skyldig
till en mycket allvarlig förseelse som inte kan
accepteras inom högskoleväsendet. Det är då
emellertid fråga om situationer som skall bedömas
enligt det arbetsrättsliga regelverket.
Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub454 från
Vänsterpartiet hos regeringen begära att
Högskoleverket får i uppgift att studera
studentinflytandet ur ett jämställdhetsperspektiv
(yrk. 3). Motionärerna hänvisar till att det
framkommer i studier att kvinnliga studenter
genomgående är mer missnöjda med sitt inflytande än
manliga studenter.
U t s k o t t e t noterar att en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet i rapporten
Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) berört
denna fråga. Arbetsgruppen skriver att man i sitt
arbete har kunnat konstatera skillnader mellan
kvinnliga och manliga studenter när det gäller
inflytandefrågor. Gruppen rekommenderar att vidare
studier görs av studentinflytandet ur ett
jämställdhetsperspektiv. Sådana studier borde vara
en viktig uppgift för såväl studenternas
organisationer som för Högskoleverket, anser
arbetsgruppen.
Rapporten har remissbehandlats. Högskoleverket
hänvisar i sitt remissvar (1999-01-11) bl.a. till
att Högskoleverkets jämställdhetsråd nyligen
inrättats vid verket med uppgift att vara idégivare
samt referens- och förslagsgrupp. I rådet ingår
studentrepresentanter. Verket framhåller att det är
ett viktigt arbete som påbörjats och som ligger väl
i linje med utredningens rekommendation. - Ärendet
om studentinflytande inom högskolan bereds för
närvarande inom Utbildningsdepartementet.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Likvärdiga villkor för kvinnor och män inom
högre utbildning och forskning
Miljöpartiet begär i motion 1998/99:Ub801 yrkande 39
ett tillkännagivande till regeringen om behovet av
tydliga direktiv till universitet och högskolor att
vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga
studieförutsättningar för kvinnor och män. Enligt
motionen används ofta det mindre forskningsarbete
som utförs på C- och D-nivå i grundutbildningen som
merit vid antagningen till forskarutbildningen.
Motionärerna hävdar att män i större utsträckning än
kvinnor väljer uppsatsämnen i nära anslutning till
handledarens forskningsprojekt. Därmed får kvinnor
en något svårare arbetsuppgift och blir eventuellt
inte lika välkomna i forskarutbildningen som de
manliga studerande som redan arbetar i handledarens
projekt. Institutionerna bör uppmärksammas på detta
problem och vidta åtgärder så att kvinnliga
studerande inte drabbas av skillnader i
förutsättningar att gå vidare till
forskarutbildning, anser motionärerna.
U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på
att regeringen i gällande regleringsbrev föreskrivit
att högskolorna skall intensifiera det pedagogiska
utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med
undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning
som forskarutbildning. Högskolorna skall utbilda
alla nyanställda lärare i undervisningsformer,
metodiska ansatser, examinations- och
utvärderingsformer samt i andra områden som är av
betydelse för att högskolans utbildning skall hålla
hög pedagogisk kvalitet. Vidare skall högskolorna
regelmässigt erbjuda lärarna fortbildning och
vidareutbildning i nämnda områden. Enligt en ny i
regleringsbrevet för 1999 tillfogad föreskrift skall
i dessa utbildningar bl.a. betydelsen av att
kvinnliga och manliga studenter finner sig lika väl
till rätta med t.ex. seminariekultur och handledning
uppmärksammas.
Utskottet noterar att problemen med en manlig
seminariekultur som kan missgynna kvinnor tas upp i
rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds
1998:51) som en anledning till att kvinnliga
studenter anser sig ha svårare att föra fram
synpunkter och få inflytande (s. 185 f.). Som
utskottet nämnt i det föregående bereds ärendet om
studentinflytande för närvarande inom
Utbildningsdepartementet. Motionsyrkandet avstyrks
därmed.
I motion 1998/99:Ub801 pekar Miljöpartiet också på
behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga
villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid
universitet och högskolor (yrk. 46). De anser att
universitet och högskolor bör få tydliga direktiv om
åtgärder för att förbättra rutinerna för
handledningen i forskarutbildningen med särskild
uppmärksamhet riktad på kvinnliga studerandes
speciella situation.
U t s k o t t e t hänvisar även i denna fråga till
gällande regleringsbrev. Enligt detta skall av
högskolornas årsredovisningar framgå andelen kvinnor
respektive män inom forskarutbildningen och i olika
slag av anställningar. Högskolorna skall redovisa
vilka åtgärder som vidtagits som syftar till en jämn
könsfördelning inom samtliga vetenskapsområden eller
motsvarande vid rekrytering till forskarutbildning,
vid anställning som doktorand eller erhållande av
utbildningsbidrag samt vid rekrytering av lärare och
forskare. Här har regeringen inför budgetåret 1999
tillagt kravet att av årsredovisningarna likaså
skall framgå vilka åtgärder som vidtagits under
forskarutbildningen som stöd för underrepresenterat
kön.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet med hänvisning till det anförda.
Miljöpartiet vill i motion 1998/99:Ub801 yrkandena
41 och 47 att begränsningen i meriteringstid för
anställning som forskarassistent skall avskaffas.
Motionärerna menar att många kvinnor är näst intill
chanslösa att gå vidare till ett arbete som
självständig forskare vid ett svenskt universitet,
dvs. om kvinnan vill ha familj och barn före 30 års
ålder, eftersom meriter endast skall räknas från de
fem första åren efter doktorsexamen.
Meriteringskraven bör ändras så att en fördröjning
genom barnafödande inte lägger onödiga hinder i
vägen vid konkurrens om tjänster i forskarkarriären.
I motionen påtalas att gällande regler också innebär
att en nybliven doktor som för en tid vill skaffa
sig erfarenheter från verksamhet utanför högskolan
hamnar i ett klart sämre läge i forskarkarriären.
U t s k o t t e t har förståelse för de synpunkter
som motionärerna för fram och anser att de är
viktiga. Utskottet vill dock i ärendet redovisa
följande.
Enligt nuvarande regler i 4 kap. 10 § första
stycket högskoleförordningen (1993:100) krävs för
behörighet att anställas som forskarassistent avlagd
doktorsexamen. Vidare sägs att i första hand (kurs.
här) bör den komma i fråga som har avlagt examen
högst fem år före ansökningstidens utgång.
I tidigare gällande högskoleförordning (1977:263)
fanns en undantagsbestämmelse från femårsgränsen av
följande lydelse: Rektorsämbetet får dock medge att
sökande som har avlagt doktorsexamen mer än fem år
före ansökningstidens utgång skall anses behörig, om
sökanden under tiden efter examen antingen har varit
ledig och därvid enligt lagen om allmän försäkring
varit berättigad till föräldrapenning eller på grund
av långvarig sjukdom har varit oförmögen att söka
tjänst eller om andra särskilda skäl föreligger.
Kommittén för översyn av den svenska
forskningspolitiken (Forskning 2000) påpekar i sitt
betänkande Forskningspolitik (SOU 1998:128) att det
fortfarande saknas en bra form för första
anställning av lärare vid universitet och högskolor,
som skulle kunna ge nyblivna doktorer möjlighet att
både fortsätta med forskning och medverka i
undervisningen. Forskning 2000 förordar därför att
det införs en tidsbegränsad anställning för nyblivna
doktorer som förslagsvis biträdande lektor. I denna
anställning bör, som ett viktigt bidrag till
rörligheten inom högskolesystemet, kunna ingå
möjligheter till arbete vid mer än ett lärosäte.
Utskottet anser att frågan om meriteringstid för
anställning som forskarassistent bör prövas med en
bredare ansats, där förutom jämställdhetsaspekter
också andra faktorer kan vägas in. Beredningen av
förslaget från Forskning 2000 om biträdande lektorer
bör avvaktas.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår
motion 1998/99:Ub801 yrkandena 41 och 47.
Enligt miljöpartimotionen 1998/99:Ub801 yrkande 51
bör Högskoleverket få i uppdrag att aktivt verka för
att universitet och högskolor vidtar åtgärder i
syfte att nå likvärdiga förutsättningar för kvinnor
och män i forskarutbildningen. Högskoleverket bör
också få ett tydligt tillsynsuppdrag vad gäller
forskarutbildningen som helhet.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med
hänvisning till följande.
Högskoleverket har enligt sin instruktion både ett
allmänt uppdrag att ha tillsyn över verksamheten
inom sitt ansvarsområde och en uppgift att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Regeringen har nyligen, den 4 mars, givit
Högskoleverket i uppdrag att göra en uppföljning av
universitetens och högskolornas lokala bestämmelser
om forskarutbildning. Verket skall kartlägga,
analysera och bedöma de lokalt utformade reglerna
för antagning till forskarutbildning samt
konsekvenserna av dem. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 1 juni 1999.
Centerpartiet begär i motion 1998/99:A808 ett
riksdagsuttalande om att jämställdhetsrevisioner bör
införas vid forskningsråden i syfte att uppnå ökad
jämställdhet inom forskningen (yrk. 8).
U t s k o t t e t har under de närmast föregående
två riksmötena avstyrkt motsvarande motionsyrkanden
och då hänvisat till att redan vidtagna åtgärder,
bl.a. krav på återrapportering rörande
jämställdhetsarbetet, säkerställer att statsmakterna
kommer att få analyser ur jämställdhetssynpunkt av
hur forskningsråden tilldelar medel. Det har också
angivits i regleringsbrev för budgetåret 1999 att
forskningsråden skall redovisa hur arbetet med
jämställdhet utvecklas vid granskning och bedömning
av ansökningar och vid fördelning av
forskningsmedel. Ett särskilt uttalande från
riksdagen om jämställdhetsrevisioner behövs därför
inte. Motionsyrkandet avstyrks.
Anställningar av kvinnor och män inom
högskolan
I flera motioner behandlas frågor om värdering av
kvinnors och mäns meriter vid anställningar inom
högskolan.
Enligt Moderata samlingspartiets motion
1998/99:A802 yrkande 4 visar undersökningar inom den
akademiska världen att det finns fall där kvinnor
blir direkt missgynnade av kriterierna för
avancemang. Förklaringen skulle enligt forskarna
ligga i de dolda strukturerna i det akademiska
systemet. Det är både formella och informella
meriter som värderas vid rekryteringen till högre
tjänster. Och då väljer män män. Motionärerna anser
att kompetensen skall avgöra vem som tilldelas en
akademisk tjänst. Är den kvinnliga och den manliga
kandidaten lika meriterade bör tjänsten tillfalla
det underrepresenterade könet.
I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub447 yrkande 7
anförs att det bör utredas vilka informella hinder
som omöjliggör för män och kvinnor att verka på lika
villkor i högskolan. Det är viktigt att ange mål för
hur kvinnorepresentation skall uppnås på alla
nivåer.
Folkpartiet pekar i motionerna 1998/99:Ub803
yrkande 19 och 1998/99:A811 yrkande 16 på vikten av
att de osynliga strukturer och hinder mot kvinnor
som finns inom den högre utbildningen klarläggs. En
genomgång med genusperspektiv bör göras av de
senaste årens professorstillsättningar där såväl
kvinnor som män varit placerade bland de tre främsta
kandidaterna.
Enligt motion 1998/99:Ub269 yrkande 5 från
Vänsterpartiet bör positiv särbehandling kunna
tillämpas vid tjänstetillsättningar inom
utbildningssy-stemet. Kvinnor och män skall ha
reella möjligheter att göra val som inte är typiska
för deras kön, framhåller motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena av följande skäl.
Enligt regleringsbrev för budgetåret 1999 skall
högskolorna, utom de konstnärliga högskolorna i
Stockholm, i årsredovisningen redovisa de mål de
satt upp för perioden 1997-1999 avseende
könsfördelningen bland de lärare som anställts under
perioden inom var och en av lärarkategorierna utom
professorskategorin (s.k. rekryteringsmål). Vidare
skall högskolorna redovisa utfallet sammantaget
under perioden inom de olika lärarkategorierna och
ge kommentarer till väsentliga avvikelser från
målen.
I 4 kap. 16 § högskoleförordningen föreskrivs att
om en högskola har beslutat att positiv
särbehandling får tillämpas vid en viss anställning
eller ett visst slag av anställning som ett led i
strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller
följande. Vid anställningen får en person av
underrepresenterat kön med tillräckliga
kvalifikationer utses framför en person av motsatt
kön som annars skulle ha utsetts. Positiv
särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden
mellan personernas kvalifikationer är så stor att
tillämpningen skulle stå i strid med kravet på
saklighet vid anställningen.
Utskottet ställer sig inte bakom yrkandena om att
det utreds eller klarläggs vilka osynliga strukturer
som kan utgöra hinder mot kvinnors avancemang inom
högskolan. Som utskottet relaterat i det föregående
pågår aktiva insatser, bl.a. från Högskoleverkets
sida, för att främja jämställdhetsarbetet vid
universitet och högskolor.
Krav på en jämn könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnderna förs fram av Centerpartiet
i motion 1998/99:Ub453 (yrk. 24). Motionärerna anser
att det bör övervägas att införa kvotering vid
tillsättningen av dessa nämnder.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Föreskrifterna i högskoleförordningen om särskilda
tjänsteförslagsnämnder har upphävts enligt vad som
förutskickades i propositionen om högskolans
ledning, lärare och organisation (prop.
1996/97:141). Enligt nya bestämmelser i 3 och 4 kap.
högskoleförordningen (1993:100, ändrad och omtryckt
1998:1003) som trädde i kraft den 1 januari 1999
åvilar ansvaret för att utarbeta och avge förslag i
ärenden om anställning av professorer, lektorer och
forskarassistenter fakultetsnämnder eller
motsvarande organ. Vid val av ledamöter till
fakultetsnämnd skall, om det inte finns synnerliga
skäl, de föreslagna personerna till minst en
tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en
tredjedel av män (3 kap. 11 §).
Övriga frågor
Ett riksdagsuttalande om att det vid fördelning av
forskningsresurser inom vården måste beaktas att
forskningen sker ur ett könsperspektiv begärs i
centerpartimotion 1998/99:A808 (yrk. 10).
Motionärerna påtalar att mannen fortfarande är norm
för den svenska sjukvården och att de flesta
normalvärden är fastställda på värnpliktiga män.
U t s k o t t e t påminner om att det i
statsbudgeten för 1997 gjordes flera satsningar på
genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett
nationellt sekretariat för genusforskning vid
Göteborgs universitet, ett nytt tvärvetenskapligt
tema med inriktning mot genusforskning vid
Linköpings universitet och 18 tjänster med
inriktning mot genusforskning vid några lärosäten.
Enligt förordningen om ett sekretariat för
genusforskning (1997:61) skall detta nationella
sekretariat med ett rikstäckande perspektiv främja
genusforskning i vid bemärkelse och verka för att
betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all
forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete,
opinionsbildning och informationsspridning.
Vidare har en samverkansgrupp bildats med
representanter för forskningsråden inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och för
Forskningsrådsnämnden, Rymdstyrelsen, Skogs- och
jordbrukets forskningsråd och Socialvetenskapliga
forskningsrådet (förordningen 1996:1579).
Samverkansgruppen skall främja och samordna
myndigheternas forskningsstödjande verksamhet när
det gäller bl.a. ett ökat medvetande om
genusperspektiv i forskningen.
Ett utvecklingsprogram, Genderprogram för social
välfärd, pågår sedan hösten 1997 inom
Socialdepartementet. Programmet innebär att varje
myndighet inom departementets område har till
uppgift att analysera förslag och verksamhet utifrån
båda könens utgångspunkter. Enligt programmet har
kvinnor och män rätt att få adekvat bemötande, vård
eller behandling utifrån de egna förutsättningarna
och behoven. Programarbetet skall bedrivas etappvis
och den första etappen skall vara avslutad den 30
juni 1999.
Enligt utskottets mening behövs det inte något
riksdagsuttalande med anledning av motion
1998/99:A808 yrkande 10. Yrkandet avstyrks.
I motion 1998/99:A808 (yrk. 13) föreslår
Centerpartiet att ett utbildnings- och
forskningscentrum för motionsidrott inrättas.
Samhällets stöd till idrott och fritidsaktiviteter
är inte jämställt, menar motionärerna, eftersom
pojkars och mäns traditionella fritidsintressen får
betydligt mer av resurser än vad kvinnors får. Många
kvinnor drabbas redan i unga år av olika
belastningsskador som skulle kunna förebyggas genom
aktiv motionsidrott. Det föreslagna centrumet skulle
kunna bidra till att ge kvinnors motionsidrott ökad
legitimitet, förbättra folkhälsan och på sikt minska
samhällets vårdkostnader.
U t s k o t t e t är inte berett att tillstyrka
yrkandet om ett centrum för motionsidrott utan
föreslår att riksdagen avslår detsamma.
Utskottet noterar att en proposition skall lämnas
till riksdagen senare i vår om idrottspolitiken.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen i
propositionen att tydligt markera vikten av att
idrottsrörelsen verkar för att kvinnor och män ges
lika villkor för sin idrottsverksamhet. Regeringen
kommer vidare att lägga fram förslag om att
Riksidrottsförbundet skall utveckla sin
resultatredovisning, så att det klart framgår hur
statens bidrag kommer idrottande kvinnor och män
till godo.
Vänsterpartiet vill i motion 1998/99:Ub269 att
Skolverket skall få i uppdrag att genomföra en
granskning av läromedel ur ett könsperspektiv (yrk.
3). Motionärerna anmärker att vi i skolan
huvudsakligen lär oss männens syn på samhället och
historien och att vi i svenskundervisningen läser om
manliga författare och deras verk.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet hänvisar därvid till vad som anförts i
frågan i betänkandet Vi är alla olika (Ds 1994:98)
av arbetsgruppen Kvinnligt och Manligt i skolan.
Arbetsgruppen skriver att det är skolans ansvar att
själv påverka, ställa krav på och fråga efter
läromedel som utgår ifrån könsskillnader och
olikheter i flickors och pojkars utveckling,
intressen, behov och erfarenheter så att förlegade
och könsstereotypa läromedel uppdateras eller tas ur
produktion (s. 16).
Fler kvinnliga läroboksförfattare behövs, betonas
det i motion 1998/99:
A810 (kd) yrkande 18. Motionärerna anmärker att
jämställdhetsdebatten hittills ytterst marginellt
berört skolans och de olika
utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som
det finns en insikt om att män och kvinnor talar
olika språk är litteraturlistorna starkt
mansdominerade. Liknande synpunkter framförs i
motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 15 om
kurslitteratur på högskolan, nämligen att tillgång
till kurslitteratur av såväl kvinnliga som manliga
författare kan bredda debatten för studenterna.
Ansträngningar måste göras för att litteratur av
kvinnliga författare görs känd och tas med i
litteraturförteckningarna.
U t s k o t t e t avstyrkte våren 1998 ett
liknande motionsyrkande om fler kvinnliga
läroboksförfattare (bet. 1997/98:UbU15). Utskottet
anser nu liksom då att riksdagen inte skall göra
något uttalande om vem som skall skriva läroböcker
eller vilka läroböcker som skall ges ut eller
användas. Motionsyrkandena bör alltså avslås av
riksdagen.
Enligt motion 1998/99:A810 (kd) yrkande 19 bör en
viktig del i det svenska samarbetet inom Europeiska
unionen (EU) vara att driva arbetet med
jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör
undersökas om det finns möjlighet att etablera ett
europeiskt kvinnouniversitet.
Enligt vad u t s k o t t e t inhämtat från
Utbildningsdepartementet bedriver Sverige inom EU
ett aktivt arbete på jämställdhetsområdet och verkar
för att jämställdhetsfrågor skall lyftas fram i EU:s
fördrag. Inom utbildningsområdet är det framför allt
genom samarbetet mellan svenska universitet och
högskolor och motsvarande lärosäten i andra EU-
länder som Sverige kan påverka att
jämställdhetsarbetet utvecklas. Utskottet behandlade
under föregående riksmöte ett motsvarande
motionsförslag om ett europeiskt kvinno-universitet.
Utskottet fann då inte skäl att förorda ett svenskt
initiativ i enlighet med motionärernas önskemål
(bet. 1997/98:UbU15). Utskottet har samma
inställning nu och avstyrker yrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande jämställdhetsarbetet i
förskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub266 yrkande 4 i denna
del,
2. beträffande fler män inom förskolan och
skolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub266 yrkande 4 i
denna del och 1998/99:A810 yrkande 10,
3. beträffande jämställdhetsarbetet i
skolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 19,
1998/99:
Ub246 yrkande 7, 1998/99:A802 yrkandena 2 och 3,
1998/99:A807 yrkande 11 och 1998/99:A811 yrkande
15,
res. 1 (kd) - delvis
4. beträffande regler för jämställdhet som
gäller elever
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 22,
res. 2 (c) - delvis
5. beträffande utvärdering av skolornas
jämställdhetsplaner
att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 7,
res. 2 (c) - delvis
6. beträffande undervisning i sex och
samlevnad, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So466 yrkande 11 och
1998/99:A810 yrkande 23,
res. 1 (kd) - delvis
7. beträffande dimensionering av
utbildningsplatser i högskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 25,
res. 2 (c) - delvis
8. beträffande positiv särbehandling vid
antagning till högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 4,
9. beträffande jämnare könsfördelning inom
vissa högskoleutbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 20,
1998/99:
Ub453 yrkande 26 samt 1998/99:A810 yrkandena 16
och 17,
res. 2 (c) - delvis
10. beträffande ingenjörsutbildningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub435,
11. beträffande jämställdhetslagstiftning
för studenter
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 8,
1998/99:Ub453 yrkande 23, 1998/99:Ub458 och
1998/99:Ub801 yrkande 40 i denna del,
res. 3 (kd, c, mp)
12. beträffande utvärdering av
jämställdhetsplaner inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 6,
res. 4 (v, mp)
13. beträffande regler mot sexuella
trakasserier
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 7 och
1998/99:Ub801 yrkande 40 i denna del,
14. beträffande studentinflytandet ur ett
jämställdhetsperspektiv
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 3,
15. beträffande likvärdiga
studieförutsättningar för kvinnor och män
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 39,
16. beträffande likvärdiga villkor för
kvinnor och män i forskarutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 46,
17. beträffande begränsningen i
meriteringstid för anställning som
forskarassistent
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkandena 41 och
47,
18. beträffande uppdrag till
Högskoleverket i fråga om forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 51,
19. beträffande jämställdhetsrevisioner
vid forskningsråden
att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 8,
res. 5 (c, fp) - delvis
20. beträffande anställningar av kvinnor
och män inom högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub269 yrkande 5,
1998/99:Ub447 yrkande 7, 1998/99:Ub803 yrkande
19, 1998/99:A802 yrkande 4 och 1998/99:A811
yrkande 16,
res. 6 (m)
res. 1 (kd) - delvis
res. 5 (c, fp) - delvis
21. beträffande könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnder
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 24,
22. beträffande ett könsperspektiv vid
fördelning av forskningsresurser inom vården
att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 10,
res. 2 (c) - delvis
23. beträffande ett utbildnings- och
forskningscentrum för motions-idrott
att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 13,
res. 2 (c) - delvis
24. beträffande granskning av läromedel ur
ett könsperspektiv
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 3,
res. 7 (v)
25. beträffande fler kvinnliga
läroboksförfattare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 15 och
1998/99:A810 yrkande 18,
res. 1 (kd) - delvis
26. beträffande ett europeiskt
kvinnouniversitet
att riksdagen avslår motion 1998/99:A810 yrkande 19.
Stockholm den 11 mars 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson
(v) och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Jämställdhetsarbetet i skolan, m.m.
(mom. 3, 6, 20 och 25)
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
En medvetenhet skall skapas om flickors och pojkars
olika sätt att uttrycka sig och hur de bemöts i
klassrummen. Detta skall lyftas fram i skolplaner
och jämställdhetsprogram vid skolorna. Riksdagen bör
med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 7 som
sin mening ge regeringen till känna vad vi här
anfört om jämställdhetsarbetet i skolan.
Enligt vår mening bör samlevnadsundervisningen i
skolan med fördel kunna ges i grupper med enbart
flickor eller pojkar för att underlätta samtal om
känslor, sexualitet och hur man skall fungera i
relationer. I forskningsprojekt har visats att
särskilt unga män ofta har behov av att och vill
lära sig mer i samlevnadsfrågor. Vi anser att
riksdagen bör bifalla yrkandet i motion
1998/99:A810.
När det gäller anställningar av kvinnor och män
inom högskolan är det viktigt att det finns mål för
hur kvinnorepresentation skall uppnås på olika
nivåer. Vi vill att det utreds vilka informella
hinder som fortfarande omöjliggör för kvinnor och
män att verka på lika villkor vid universitet och
högskolor. Riksdagen bör göra ett uttalande i
enlighet med detta yrkande i vår motion
1998/99:Ub447.
Vi ställer oss bakom yrkandena i motionerna
1998/99:Ub483 och 1998/99:A810 om fler kvinnliga
läroboksförfattare. Samtidigt som det finns en
insikt om att män och kvinnor talar olika språk är
litteraturlistorna vid olika
utbildningsinstitutioner starkt mansdominerade.
Tillgång till kurslitteratur av författare av båda
könen kan bredda debatten för studenterna.
Ansträngningar måste göras för att litteratur av
kvinnliga författare görs känd och tas med i
litteraturförteckningarna. Detta bör riksdagen med
bifall till yrkandena som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 3, 6, 20 och 25 bort hemställa
3. beträffande jämställdhetsarbetet i
skolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 7
samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub1
yrkande 19, 1998/99:A802 yrkandena 2 och 3,
1998/99:A807 yrkande 11 och 1998/99:A811 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
6. beträffande undervisning i sex och
samlevnad, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A810 yrkande 23
och med avslag på motion 1998/99:So466 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
20. beträffande anställningar av kvinnor
och män inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 7
samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub269
yrkande 5, 1998/99:Ub803 yrkande 19,
1998/99:A802 yrkande 4 och 1998/99:A811 yrkande
16 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
25. beträffande fler kvinnliga
läroboksförfattare
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub483
yrkande 15 och 1998/99:A810 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
2. Regler för jämställdhet som gäller
elever, m.m. (mom. 4, 5, 7, 9, 22 och 23)
Sofia Jonsson (c) anför:
Enligt min mening bör elever i skolan omfattas av
motsvarande regler för jämställdhet som gäller för
anställda på arbetsmarknaden. Regeringen bör
tillgodose detta genom ändringar i
skolformsförordningarna eller genom att återkomma
till riksdagen med lagförslag på området. Jag anser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227
yrkande 22 bör göra ett uttalande till regeringen
med denna innebörd.
Skolans jämställdhetsprogram bör inte enbart handla
om skolans legala åtaganden. Det bör också främja
och förmedla en positiv jämställd miljö. Som
framförts i motion 1998/99:A808 yrkande 7 bör skolan
i den årliga utvärderingen av jämställdhetsplanen
göra såväl kvantitativa som kvalitativa analyser av
jämställdheten i undervisningen, urvalet av stoff
och elevernas egna arbeten. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag delar uppfattningen i motion 1998/99:Ub453
yrkande 25 att högskolans utbildningsutbud är bättre
anpassat till männens efterfrågan än till
kvinnornas. Det får till följd att jämförelsevis
fler män än kvinnor antas till högskoleutbildning.
Sökandetrycket till olika högskoleutbildningar från
kvinnor respektive män måste beaktas vid
dimensionering av utbildningsplatser i högskolan för
att undvika att en diskriminerande effekt uppstår.
Motionsyrkandet bör bifallas.
Regeringen bör ta initiativ till att öka
rekryteringen av män till kvinnodominerade
högskoleutbildningar, såsom vård- och
undervisningsutbildningarna. Jag efterlyser
motsvarande satsningar som gjorts när det gäller att
öka andelen kvinnor inom tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar för att åstadkomma
en jämnare könsfördelning. Utskottet borde ha
tillstyrkt motion 1998/99:Ub453 yrkande 26.
Mannen är fortfarande norm för den svenska
sjukvården och de flesta normalvärden är fastställda
på värnpliktiga män. Som understrukits i motion
1998/99:A808 yrkande 10 måste fördelningen av
forskningsresurser inom vården ske ur ett
könsperspektiv. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet.
Samhällets stöd till idrott och fritidsaktiviteter
är inte jämställt, eftersom mäns traditionella
fritidsintressen får betydligt mer av resurser och
uppmuntran än vad kvinnors får. Många kvinnor
drabbas redan i unga år av olika belastningsskador
som skulle kunna förebyggas genom aktiv
motionsidrott. Ett utbildnings- och
forskningscentrum för motionsidrott bör inrättas.
Det skulle kunna bidra till att ge kvinnors
motionsidrott ökad legitimitet, förbättra folkhälsan
och på sikt minska samhällets vårdkostnader. Detta
bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet härom
som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 4, 5, 7, 9, 22 och 23 bort hemställa
4. beträffande regler för jämställdhet som
gäller elever
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
22 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
5. beträffande utvärdering av skolornas
jämställdhetsplaner
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande dimensionering av
utbildningsplatser i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
25 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
9. beträffande jämnare könsfördelning inom
vissa högskoleutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande
26, med anledning av motionerna 1998/99:Ub1
yrkande 20 och 1998/99:A810 yrkande 17 samt med
avslag på motion 1998/99:A810 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
22. beträffande ett könsperspektiv vid
fördelning av forskningsresurser inom vården
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
23. beträffande ett utbildnings- och
forskningscentrum för motions-idrott
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. Jämställdhetslagstiftning för studenter
(mom. 11)
Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Gunnar
Goude (mp) och Sofia Jonsson (c) anför:
Jämställdhetsplaner behöver i dag inte omfatta
studenterna eftersom jämställdhetslagen, som har
arbetsrättslig karaktär, inte gäller för dem. Detta
anser vi vara en stor brist. Enligt vår mening är
det rimligt att med jämställdhetslagen som förebild
införa motsvarande bestämmelser i
högskoleförordningen. Detta bör riksdagen med bifall
till våra motioner i ärendet som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 11 bort hemställa
11. beträffande jämställdhetslagstiftning
för studenter
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub447
yrkande 8, 1998/99:Ub453 yrkande 23,
1998/99:Ub458 och 1998/99:Ub801 yrkande 40 i
denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
4. Utvärdering av jämställdhetsplaner inom
högskolan
(mom. 12)
Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp) och Kalle
Larsson (v) anför:
Vi anser att Jämställdhetsombudsmannen och
Högskoleverket bör få i uppgift att genomföra en
utvärdering av jämställdhetsplaner inom högskolan,
också på institutionsnivå. Utifrån denna utvärdering
bör högskolan ges tydliga direktiv för vad som bör
ingå i planen. Enligt vår mening bör exempelvis de
rekryteringsmål som införts för könsfördelningen på
olika tjänster vara tydligt formulerade i
universitetens och högskolornas jämställdhetsplaner.
Riksdagen bör bifalla motion 1998/99:Ub454 yrkande
6.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 12 bort hemställa
12. beträffande utvärdering av
jämställdhetsplaner inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Jämställdhetsrevisioner vid
forskningsråden, m.m. (mom. 19 och 20)
Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Under de senaste åren har forskningsrådens
fördelning av forskningsanslag till kvinnor
debatterats. Diskriminering måste motarbetas med
kraft. Vi anser att jämställdhetsrevisioner bör bli
obligatoriska vid forskningsråden. Riksdagen bör
bifalla motionsyrkandet om detta.
För att den bristande jämställdheten när det gäller
anställningar av kvinnor och män inom högskolan
skall kunna åtgärdas, måste en analys göras av de
osynliga strukturer i det akademiska systemet som
lägger hinder i vägen för kvinnorna. Regeringen har
tyvärr ett alltför kvantitativt sätt att se på
jämställdheten. Rekryteringsmål och könsfördelning
är mätinstrument. Vi anser att detta inte är
tillräckligt. En genomgång med genusperspektiv bör
göras av de senaste årens professorstillsättningar
där såväl kvinnor som män varit placerade bland de
tre främsta kandidaterna. Detta bör riksdagen med
bifall till yrkandena i motionerna 1998/99:Ub803 och
1998/99:A811 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 19 och 20 bort hemställa
19. beträffande jämställdhetsrevisioner
vid forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
20. beträffande anställningar av kvinnor
och män inom högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub803
yrkande 19 och 1998/99:A811 yrkande 16 samt med
avslag på motionerna 1998/99:Ub269 yrkande 5,
1998/99:Ub447 yrkande 7 och 1998/99:A802 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
6. Anställningar av kvinnor och män inom
högskolan
(mom. 20)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Vår utgångspunkt när det gäller anställningar av
kvinnor och män inom högskolan är att kompetensen
skall avgöra vem som tilldelas en akademisk tjänst.
Undersökningar inom den akademiska världen visar
dock att det finns fall där kvinnor blir direkt
missgynnade av kriterierna för avancemang.
Förklaringen skulle enligt forskarna ligga i de
dolda strukturerna i det akademiska systemet. Vi
betonar att de kvalificerade bedömningar som skall
göras vid anställningar skall bortse från vilket kön
den sökande har. Dold diskriminering får heller inte
förekomma. För det fall att den kvinnliga och den
manliga kandidaten är lika meriterade bör tjänsten
enligt vår mening tillfalla det underrepresenterade
könet. Riksdagen bör bifalla motion 1998/99:A802
yrkande 4.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 20 bort hemställa
20. beträffande anställningar av kvinnor
och män inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A802 yrkande 4
samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub269
yrkande 5, 1998/99:Ub447 yrkande 7,
1998/99:Ub803 yrkande 19 och 1998/99:A811
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
7. Granskning av läromedel ur ett
könsperspektiv (mom. 24)
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:
Vi hävdar att skolan fostrar eleverna till roller
som passar genussystemet, vilket bygger på
principerna om könens isärhållande och mannen som
norm. I skolan lär sig eleverna i huvudsak männens
syn på samhället och historien, och i undervisningen
i svenska läser de om manliga författare och deras
verk. Det är viktigt att de läromedel som används i
skolan granskas kritiskt. Vi vill att Skolverket, i
enlighet med vårt förslag i motion 1998/99:Ub269,
skall få i uppdrag att genomföra en granskning av
läromedel ur ett könsperspektiv. Detta bör riksdagen
med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 24 bort hemställa
24. beträffande granskning av läromedel ur
ett könsperspektiv
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub269 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,