I betänkandet behandlar utskottet ett 20-tal
motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
1998 som rör utbyggnaden av och resurstilldelningen
till distansutbildning inom högskolan samt lokala
lärcentra. Yrkandena avstyrks med hänvisning till
pågående beredning inom Regeringskansliet av frågor
om distansutbildning m.m. I betänkandet finns
reservationer från kd och c.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:Ub431 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om distansutbildning
för hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om studiecentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att NITUS och
Siljansutbildarna erbjuds möjlighet att erhålla egna
behovsstyrda resurser, förutsatt att man upphandlar
utbildningsplatser av högskolor och universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om resurser för drift
av kommunala studiecentrum.
1998/99:Ub450 av Gunilla Tjernberg (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändig
resursförstärkning till decentraliserad utbildning i
Västerbotten.
1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en distanshögskola,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ett nytt resurstilldelningssystem för
distansutbildning i enlighet med vad i motionen
anförts.
1998/99:Ub466 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om merkostnader vid
decentraliserad utbildning.
1998/99:Ub472 av Tone Tingsgård (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resursfördelning till
distansundervisning inom högskolan.
1998/99:Ub477 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om distansutbildning på
högskolenivå.
1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
informationsteknik i undervisningen.
1998/99:T213 av Per Westerberg (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter
till effektiv distansundervisning.
1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd till
utveckling av läromedel för distansutbildning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd till en
utveckling av lokala lärcentrum.
1998/99:N335 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning och FoU,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om samverkan mellan
folkhögskola och högskola.
1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
åtgärder för decentraliserad utbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om lärcentrum på
landsbygden.
1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om distansutbildning.
Utskottet
Inledning
I enlighet med regeringens förslag i propositionen
Regional tillväxt - för arbete och välfärd beslutade
riksdagen våren 1998 att en ny statlig myndighet,
nämligen ett utvecklingscentrum för
distansutbildning baserad på modern
informationsteknik och med en delegation som
styrelse, skall etableras i Härnösand.
Distansutbildning och decentraliserad utbildning
skall byggas ut med minst 1 500 högskoleplatser
senast fr.o.m. år 2000 inom främst stödområde 1
(prop. 1997/98:62, yttr. UbU6y, bet. AU11, rskr.
204).
Enligt riksdagsbeslutet skall den nya myndigheten
fördela högskoleplatser avsedda för
distansutbildning samt upphandla distansutbildning
inom högskolan.
Distansutbildningskommittén (DUKOM) lämnade i juni
1998 sitt slutbetänkande Flexibel utbildning på
distans (SOU 1998:84). I betänkandet föreslås bl.a.
att den nya myndighetens allmänna uppgift skall vara
att verka för ökad användning i hela landet av IT-
stödd distansutbildning som en viktig del i
framtidens flexibla utbildning. Samverkan bör äga
rum med Högskoleverket, Skolverket och
Folkbildningsrådet. Övriga förslag rör tekniken, den
tekniska användarkompetensen, distanspedagogiken,
distanspedagogerna, läromedlen,
handledningsresurserna, resurstilldelningen,
utbildningsadministrationen och studievägledningen.
Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1998.
Beredning av ärendet pågår inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade i maj 1998 om direktiv till en
organisationskommitté för
distansutbildningsmyndighet i Härnösand (dir.
1998:44) som fick i uppdrag att planera och
förbereda verksamheten vid den nya myndigheten.
Kommittén lämnade sina förslag till instruktion,
organisation och verksamhetsmål i slutet av januari
1999. Myndigheten skall vara inrättad senast den 1
juli 1999.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet väntas
regeringen inom kort besluta om instruktion för den
nya myndigheten, Distansutbildningscentrum, i
Härnösand samt lämna organisationskommittén
bemyndigande att redan nu planera för centrumets
fördelning av högskoleplatser för distansutbildning.
Mot denna bakgrund behandlar utskottet i det
följande fristående motioner från den allmänna
motionstiden hösten 1998 om utbyggnaden av och
resurs-tilldelningen till distansutbildning inom
högskolan samt om lokala lärcentra.
Utbyggnaden av distansutbildning m.m.
Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:N335
yrkande 7 att det är angeläget med en utbyggnad av
distansutbildningen och den decentraliserade
utbildningen i väntan på att
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning modifieras i syfte att öka
högskolornas utbud av distansutbildning. Antalet
distansutbildningsplatser är alltför snålt
tilltaget. Motionärerna pekar vidare på att det
också krävs en satsning på mindre och medelstora
högskolor för att utbildningssatsningar i glesbygd
skall ge utdelning.
Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:A808 yrkande
9 bör distansutbildningens andel av det totala
studieutbudet inom högskolan öka kraftigt.
Motionärerna lyfter särskilt fram möjligheterna för
kvinnor till högskoleutbildning via studier på
distans. Också i motion 1998/99:Ub431 (c) yrkande 1
talas det om vikten av att distansutbildningen
snabbt byggs ut och görs tillgänglig i hela landet.
Motionären menar att avsatta resurser, 1 500
högskoleplatser, är tilltagna i underkant och att
även andra områden i Sverige än stödområde 1 är
synnerligen beroende av att få ta del av
högskoleutbildning via distansutbildning.
I motion 1998/99:T213 (m) yrkande 4 påtalas bl.a.
den låga utbildningsnivån i Sörmland i förhållande
till riksgenomsnittet. Enligt motionären kan
ytterligare satsningar på distansundervisning med
hjälp av IT och s.k. interaktiva skärmar ge
betydande utbildningseffekter för småbarnsföräldrar
och småföretagare med små möjligheter att vistas på
universitet eller högskola någon längre tid.
U t s k o t t e t har inhämtat från
Utbildningsdepartementet att 500 platser av de redan
beslutade 1 500 högskoleplatserna skall fördelas av
den nya myndigheten till distansutbildning.
Regeringen beslutar om fördelning av återstående
1 000 platser till decentraliserad utbildning på
orter som inte har någon högskola. Inom
Regeringskansliet pågår planering av hur dessa
platser för decentraliserad högskoleutbildning
volymmässigt och geografiskt skall placeras.
I den regionalpolitiska propositionen (prop.
1997/98:62) anmäldes att regeringen avser att
återkomma till omfattningen av den fortsatta
utbyggnaden av distansutbildningen inom högskolornas
utbildningsutbud liksom dess inriktning i samband
med behandlingen av förslag från DUKOM. Ärendet är
under beredning inom Regeringskansliet.
Utskottet noterar att DUKOM framhåller tre
målgrupper som särskilt viktiga att prioritera under
uppbyggnaden av distansutbildning, nämligen personer
med funktionshinder, glesbygdsboende och personer
som är i behov av kompetensutveckling i yrket, såsom
småföretagare (SOU 1998:84 s. 177).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
I Centerpartiets motion 1998/99:Ub453 yrkande 9
föreslås att den redan beslutade
distansutbildningsmyndigheten i Härnösand
vidareutvecklas och får status som egen högskola, en
distanshögskola, med ett bredare mandat och fler
högskoleplatser.
U t s k o t t e t ställer sig inte bakom
motionärernas förslag utan avstyrker yrkandet.
Utskottet vill framhålla att distansutbildning är
ett ansvar för universitet och högskolor. Samma
utbildningsanordnare för både närutbildning och
distansutbildning garanterar en högre kvalitet i
distansundervisningen. Uppgiften för
Distansutbildningscentrum blir att fördela
högskoleplatser avsedda för distansutbildning samt
att upphandla distansutbildning inom högskolan.
Resurstilldelning till distansutbildning
m.m.
Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub453 från
Centerpartiet hos regeringen begära förslag till ett
nytt resurstilldelningssystem för distansutbildning,
som tar hänsyn till att distansutbildningar
generellt har en lägre genomströmning än kurser
förlagda till lärosäten (yrk. 10). Motionärerna
pekar på att detta innebär en ekonomisk påfrestning
för utbildningsanordnaren utöver den merkostnad som
tillkommer för utveckling av läromedel och
kursplanering. Också i Centerns partimotion
1998/99:N337 yrkande 12 förs fram förslaget att
resurstilldelningssystemet skall förändras för att
öka högskolans utbud av distansutbildning. Vidare
framförs i motionen att högskolan bör ges ett
särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad
utbildning i utsatta kommuner. Sådan utbildning bör
finansieras i särskild ordning eller med öronmärkta
resurser inom resurstilldelningssystemet.
I motion 1998/99:Ub477 (s) betonas att högskolorna
behöver någon form av incitament som gör att de
finner det angeläget att satsa på distansutbildning.
Motionärerna anser också att det i större
utsträckning än hittills bör vara möjligt att
genomföra försök med högskoleutbildningar som
baseras på specifika behov i olika regioner i
landet.
Enligt motionerna 1998/99:Ub450 (kd) och
1998/99:Ub466 (s) bör regeringen, utifrån de
särskilda villkor och förutsättningar som råder i
Norrland, ta ett särskilt ansvar för att de
regionala och lokala aktörerna, främst länsstyrelser
och kommuner, ges ekonomiska förutsättningar att
täcka merkostnader för decentraliserad utbildning.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Regeringen aviserade i den regionalpolitiska
propositionen (prop. 1997/98:62) att det i samband
med behandlingen av förslag från DUKOM kunde bli
aktuellt att ta ställning till om modifieringar
behövs i resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning med hänsyn till
målet att främja distansutbildning.
DUKOM avråder från att nu göra ändringar i
högskolans resurstilldelningssystem för att
åstadkomma anpassningar till distansutbildningens
behov och särskilda förutsättningar. Det skulle
enligt kommittén kunna leda till svåröverskådliga
komplikationer. Eventuella förändringar bör anstå
till dess en samlad utvärdering gjorts av
resurstilldelningssystemet. I stället föreslår
kommittén att särskilda resurser avsätts för en
utbyggnad av distansutbildning inom högskolan (SOU
1998:84 s. 168).
Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Resurser för distansutbildning bör tilldelas lokala
lärcentra (eller studiecentra). Detta förordas i
motion 1998/99:Ub431 (c). Motionären menar att det
är synnerligen viktigt att ge lokala centra
möjligheter att styra och påverka utbudet av högre
utbildning efter det lokala utbildningsbehovet (yrk.
2). Motionären vill att riksdagen särskilt skall
uttala sig för att NITUS (Nätverksgruppen för IT-
baserad utbildning via lokala studiecentra) och det
kommunala bolaget Siljansutbildarna erhåller egna
behovsstyrda resurser för upphandling av
högskoleplatser (yrk. 3).
Enligt motion 1998/99:Ub472 (s) förefaller det som
om kursutbudet inom distansutbildningen i någon mån
styrs mer av vilka resurser respektive högskola är
beredd att släppa till än av efterfrågan. Motionären
anser att åtminstone en del av resurserna för
distansutbildning borde tilldelas lokala
studiecentra, så att dessa helt enkelt kan köpa
eller delfinansiera den undervisning som skall ges.
U t s k o t t e t behandlade våren 1998
motsvarande motionsyrkanden om resursöverföringar
från lärosäten till kommuner eller lokala lärcentra
för att genomföra distansutbildning. Utskottet
förordade i yttrande till arbetsmarknadsutskottet
att yrkandena skulle avstyrkas, vilket också blev
arbetsmarknadsutskottets beslut (yttr.
1997/98:UbU6y, bet. 1997/98:AU11). Riksdagen följde
utskotten. Utskottet finner inte skäl att ändra sin
tidigare uppfattning. Även de nu aktuella yrkandena
bör alltså avslås av riksdagen.
Ett särskilt statligt stöd till utveckling av
läromedel för distansutbildning begärs i motion
1998/99:T808 (c) yrkande 13. Stödet motiveras av att
utvecklingen av sådana läromedel ofta innebär stora
ekonomiska ansträngningar för arrangören.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Den nya myndigheten, Distansutbildningscentrum,
skall enligt den regionalpolitiska propositionen och
kommittéförslagen stödja den tekniska och
pedagogiska utvecklingen av distansutbildning. Bland
annat skall centrumet på en kvalificerad webbplats
tillhandahålla pedagogiska verktyg m.m. för
distansutbildarnas bruk och efter deras behov.
Utveckling av lokala lärcentra m.m.
Vänsterpartiet anser i motion 1998/99:N335 yrkande 8
att former för samverkan mellan folkhögskola och
högskola bör utvecklas så att resurser för
distansutbildning på högskolenivå kan utnyttjas
bättre. Motionärerna hänvisar till att de tidigare
lagt fram förslag om öppna folkliga universitet där
folkhögskolorna har en plats som regionala
studiecentra. De förespråkar även samverkanskurser
på folkhögskolor som ger högskolepoäng.
U t s k o t t e t konstaterar att DUKOM:s och
organisationskommitténs förslag bygger på att
Distansutbildningscentrum i samverkan med
folkbildningen och högskolan skall verka för ökad
användning av distansutbildning i hela landet.
När det särskilt gäller samverkanskurser som ger
högskolepoäng har utskottet våren 1998 i yttrande
till kulturutskottet över motionsyrkanden i frågan
ansett att yrkandena borde avstyrkas (yttr.
1997/98:UbU8y). Utskottet understryker behovet av
ett ökat erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolor och
studieförbund samt universitet och högskolor. Enligt
vad utskottet erfarit från Utbildningsdepartementet
har avsikten emellertid aldrig varit att annan
utbildningsanordnare än högskolan, såsom
folkhögskolan, skall kunna ge högskolepoäng enligt
högskoleförordningen.
Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
I Centerpartiets motioner 1998/99:N337 (yrk. 13) och
1998/99:T808 (yrk. 14) efterfrågas stöd till
utveckling av lokala lärcentra. Motionärerna ser
varje skola på landsbygden som ett möjligt
lärcentrum, där teknisk utrustning och möjligheter
till kommunikation kan utnyttjas av det omgivande
samhället för utbildning på distans. Regeringen bör
ta initiativ till ett sådant utvecklingsstöd.
Enligt motion 1998/99:Ub431 (c) yrkande 4 bör
statliga resurser reserveras för driften av lokala
kommunala studiecentra så att deras fortsatta
existens säkras. Det är enligt motionären en
demokratifråga att alla Sveriges medborgare erbjuds
studier på lika villkor.
U t s k o t t e t anser att det är angeläget med
en fortsatt uppbyggnad av lärcentra runt om i
landet. Dessa centra spelar en viktig roll genom att
erbjuda distansstuderande handledning och avancerad
teknik. Enligt utredningsförslaget från DUKOM bör
lärcentra även i fortsättningen vara en kommunal
angelägenhet och finansieras av kommunerna (SOU
1998:84). Den nya myndigheten avses emellertid,
enligt uppgift, kunna ge stöd till utveckling av
lärcentra genom projektmedel eller genom att bidra
med egen kompetens.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
motionsyrkandena avslås av riksdagen.
I motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 18 framhålls att
det krävs en interaktion mellan lärare och student
för att skapa en akademisk miljö.
Distansundervisning är enligt motionärerna ett bra
alternativ till andra utbildningsformer förutsatt
att det finns kompetenta handledare som följer
studierna och som fungerar som länk mellan lärare
och studenter.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet noterar att organisationskommittén för
Distansutbildningscentrum i sitt förslag till
regeringen anger att kompetenta lärare och
handledare är en förutsättning för att
distansutbildningen skall få en god utveckling.
Kommittén anser därför att en viktig uppgift för den
nya myndigheten bör vara att stimulera
kompetensutveckling. Utskottet vill lyfta fram att
ett lärcentrum kan fungera som en betydelsefull länk
mellan de distansstuderande och
utbildningsanordnarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbyggnaden av
distansutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 1,
1998/99:T213 yrkande 4, 1998/99:N335 yrkande 7
och 1998/99:A808 yrkande 9,
res. 1 (c) - delvis
2. beträffande en distanshögskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 9,
res. 1 (c) - delvis
3. beträffande resurstilldelningssystem
för distansutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub450, 1998/99:Ub453
yrkande 10, 1998/99:Ub466, 1998/99:Ub477 och
1998/99:N337 yrkande 12,
res. 1 (c) - delvis
4. beträffande resurser till lokala
lärcentra för distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkandena 2
och 3 samt 1998/99:Ub472,
5. beträffande stöd till utveckling av
läromedel för distansutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:T808 yrkande 13,
res. 1 (c) - delvis
6. beträffande samverkan mellan
folkhögskola och högskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:N335 yrkande 8,
7. beträffande stöd till utveckling av
lokala lärcentra
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 4,
1998/99:T808 yrkande 14 och 1998/99:N337 yrkande
13,
res. 1 (c) - delvis
8. beträffande handledare i
distansundervisning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 18.
res. 2 (kd)
Stockholm den 11 mars 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson
(v) och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Utbyggnaden av distansutbildning m.m.
(mom. 1, 2, 3, 5 och 7)
Sofia Jonsson (c) anför:
Distansutbildningens andel av det totala
studieutbudet inom högskolan bör enligt min mening
öka kraftigt. Som påpekas i motion 1998/99:A808
yrkande 9 väljer många kvinnor att studera på
distans om den möjligheten ges. Riksdagen bör
bifalla motionsyrkandet.
Jag anser att den redan beslutade
distansutbildningsmyndigheten i Härnösand bör
vidareutvecklas och få status som egen högskola, en
distanshögskola, med ett bredare mandat och fler
högskoleplatser. Utskottet borde ha tillstyrkt
motion 1998/99:Ub453 yrkande 9.
Ett nytt resurstilldelningssystem för
distansutbildning behöver införas som tar hänsyn
till att distansutbildningar generellt har en lägre
genomströmning än kurser förlagda till lärosäten.
Den lägre genomströmningen innebär en ekonomisk
påfrestning för utbildningsanordnaren utöver den
merkostnad som tillkommer för utveckling av
läromedel och kursplanering. Regeringen bör
återkomma med förslag till hur ett sådant nytt
system kan utformas. Vidare bör högskolorna ges ett
särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad
utbildning i utsatta kommuner, vilket bör
finansieras med öronmärkta resurser. Vad jag nu
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Ub453 (yrk. 10) och 1998/99:N337 (yrk. 12)
som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt min mening bör ett särskilt statligt stöd
utgå till utveckling av läromedel för
distansutbildning som förordas i motion 1998/99:T808
yrkande 13. Motionsyrkandet bör bifallas.
När det gäller lokala lärcentra anser jag att mer
behöver göras för att stimulera och utveckla sådana
centra på landsbygden med möjlighet till
distansutbildning. Detta bör riksdagen med bifall
till yrkandena i motionerna 1998/99:N337 och
1998/99:T808 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 2, 3, 5 och 7 bort hemställa
1. beträffande utbyggnaden av
distansutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 9,
med anledning av motionerna 1998/99:Ub431
yrkande 1 och 1998/99:N335 yrkande 7 samt med
avslag på motion 1998/99:T213 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
2. beträffande en distanshögskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. beträffande resurstilldelningssystem
för distansutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub453
yrkande 10 och 1998/99:N337 yrkande 12 samt med
avslag på motionerna 1998/99:Ub450,
1998/99:Ub466 och 1998/99:Ub477 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande stöd till utveckling av
läromedel för distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande stöd till utveckling av
lokala lärcentra
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T808
yrkande 14 och 1998/99:N337 yrkande 13 samt med
avslag på motion 1998/99:Ub431 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
2. Handledare i distansundervisning (mom.
8)
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Distansutbildning är enligt vår mening ett bra
alternativ till andra utbildningsformer förutsatt
att det finns kompetenta handledare i
distansundervisning som följer studierna och som
fungerar som länk mellan lärare och studenter. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483
yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 8 bort hemställa
8. beträffande handledare i
distansundervisning
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub483 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Utbyggnaden av distansutbildning m.m.
(mom. 1)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Det är viktigt med en utbyggnad av
distansutbildningen. Denna bör dock enligt
vår mening vara en angelägenhet för
samtliga universitet och högskolor. Vi
motsatte oss vid riksdagsbehandlingen av
den regionalpolitiska propositionen våren
1998 att en särskild
distansutbildningsmyndighet skulle
inrättas. Vi anser riksdagsbeslutet vara
felaktigt.
2. Utbyggnaden av distansutbildning m.m.
(mom. 1)
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:
Vi är medvetna om att en ökning av
distansutbildningen utöver vad som nu gäller medför
merkostnader. Vi avstår mot denna bakgrund från att
reservera oss men vill i detta särskilda yttrande
redovisa vår uppfattning.
Vi anser att det är angeläget med en utbyggnad av
distansutbildningen och den decentraliserade
utbildningen. Antalet distansutbildningsplatser är
enligt vår mening alltför snålt tilltaget.
Distansutbildning måste utökas och utvecklas på alla
nivåer. Vi vill framhålla de mindre och medelstora
högskolornas betydelse för att satsningar på
distansutbildning i glesbygd skall ge utdelning.