I betänkandet behandlas drygt femtio motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden hösten 1998 i vilka
begärs uttalanden av riksdagen om resurser för
forskning och grundläggande högskoleutbildning.
Samtliga yrkanden avslås.
På ett antal punkter har m, kd, c, fp och mp -
antingen var för sig eller i skilda konstellationer
- reserverat sig. Så framför t.ex. de fyra
borgerliga partierna m, kd, c, och fp i en gemensam
reservation krav på ökade forskningsresurser till de
tre nya universiteten.
Motionerna
1998/99:Ub217 av Inga Berggren och Inger René (m)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av
hushållsvetenskaplig forskning.
1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om professurer i
didaktik.
1998/99:Ub409 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högskoleplatser till
Stenebyskolan.
1998/99:Ub410 av Marianne Andersson och Åsa
Torstensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om framtida fördelning
av utbildningsplatser och forskningsresurser till de
små västsvenska högskolorna.
1998/99:Ub411 av Per-Samuel Nisser och Jan-Evert
Rådhström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av erforderliga resurser till
Högskolan i Karlstad inför ombildandet till
universitet.
1998/99:Ub413 av Catharina Elmsäter-Svärd och Barbro
Westerholm (m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tilldela Tom Tits Experiment i
Södertälje 30 utbildningsplatser för
lärarutbildning, årskurserna 1-7
matematik/naturorientering 140 poäng, fr.o.m
höstterminen 1999, vilket på sikt blir 105 platser
och att detta omfördelas inom befintligt anslag för
lärarutbildning.
1998/99:Ub414 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av
säkerställande av en utvidgning av
utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.
1998/99:Ub415 av Göran Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i
Göteborg.
1998/99:Ub418 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av den fortsatta utbyggnaden av
högskoleutbildningen i nordvästra Skåne.
1998/99:Ub420 av Margareta Andersson och Gunnel
Wallin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en professur i vårdvetenskap vid
Hälsohögskolan i Jönköping.
1998/99:Ub423 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
fakultetsanslag till Linköpings universitet.
1998/99:Ub424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en successiv
utbyggnad av de nya universiteten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Högskolan i
Karlskrona/Ronneby,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
rymduniversitet i Kiruna.
1998/99:Ub430 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en strategi för att
bygga upp de fasta forskningsresurserna vid de nya
universiteten.
1998/99:Ub434 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det statliga
forskningsanslaget till Mitthögskolan.
1998/99:Ub437 av Lennart Hedquist m.fl. (m, kd, fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tilldelningen av
nya universitetsplatser och forskningsresurser i
ökad utsträckning skall styras av de studerandes
förstahandsval,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den nationella
betydelsen av att Uppsala förblir ett
internationellt attraktivt kunskapscentrum.
1998/99:Ub442 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att återkomma med
förslag till ekonomiskt stöd till skapandet av ett
Kvinnouniversitet.
1998/99:Ub443 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om prioritering av fler
platser i grundutbildningen vid Högskolan i
Jönköping.
1998/99:Ub444 av Lennart Klockare och Lars U
Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en professur vid Luleå tekniska universitet.
1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att starta en
forskarskola.
1998/99:Ub451 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändiga
resursförstärkningar till Karlstads universitet.
1998/99:Ub461 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om prioriterade områden
och resurser för Mitthögskolans framtida utveckling.
1998/99:Ub463 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nya
utbildningsplatser till de mindre och medelstora
högskolorna i västra Sverige.
1998/99:Ub464 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nya
utbildningsplatser, fasta forskningsresurser och
framtida medel för etableringen av centrumbildning
för COOP.
1998/99:Ub465 av Märta Johansson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
läkarutbildningen i Göteborg.
1998/99:Ub468 av tredje vice talman Rose-Marie
Frebran m.fl. (kd, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar utöka antalet årsstudieplatser vid Örebro
Missionsskola inom ramen för de samlade
högskoleplatserna.
1998/99:Ub471 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen
vid Umeå universitet.
1998/99:Ub474 av Kristina Zakrisson och Birgitta
Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att inrätta en rymdhögskola i Kiruna.
1998/99:Ub475 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den framtida
utvecklingen vid Mälardalens högskola.
1998/99:Ub476 av Mariann Ytterberg och Hans Karlsson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökade uppdrag och utökat antal studieplatser till
de fyra fristående teologiska högskolorna.
1998/99:Ub480 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen av Högskolan i Karlstad mot ett
fullvärdigt universitet.
1998/99:Ub481 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, v, kd,
c, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rättvisa statsbidrag
för de nya teologiska högskolorna i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en förstärkt
platstilldelning till de teologiska högskolorna i
Stockholm, Uppsala och Örebro samt att dessa
inrangeras i de allmänna villkoren för
högskoleutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att antalet
årsstudieplatser räknas upp så att en rimlig
tillväxt vid nya teologiska högskolor kan
tillgodoses.
1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rekrytering av
lärare och doktorander,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lärarnas
vidareutbildning och pedagogiska kompetens,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbyggnadstakt
för högskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nya
årsstudieplatser till de icke statliga högskolorna i
allmänhet och de fria teologiska högskolorna i
synnerhet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om små och
medelstora högskolor.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om finansiering av
doktorandtjänster genom införande av
grundforskningsavdrag (GFA),
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om principer för
fördelning av forskningsresurser till universitet
och högskolor,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättande av
en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor
för utveckling av forskning vid dessa lärosäten,
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bristande
balans mellan grundforskning och sektorsforskning
(tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets
behov av forskningsresurser,
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om tillsättande av
en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga
administrativa former för hanteringen av ett
grundforskningsavdrag,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rationalisering
av sektorsforskningen,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett utökat
uppdrag till FRN för samordning av forskningsrådens
stöd till tvärvetenskaplig forskning,
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
kraftigt ökad forskning inom miljöskydd,
miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion
samt miljövänligare varuhantering,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättande av
ett centrum för miljöteknik.
1998/99:Ub802 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Högskolan i
Karlskrona/Ronneby,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett rymduniversitet
i Kiruna.
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en strategi för
utveckling av forskningsresurserna vid de nya och
blivande universiteten och vid de mindre och
medelstora högskolorna.
1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag med
syfte att göra Högskolan i Karlskrona/Ronneby till
ett IT-universitet i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1998/99:N327 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att internationell
högskola för transport och kommunikation inrättas
vid Högskolan Dalarna.
1998/99:N338 av Camilla Dahlin-Andersson m.fl. (fp)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högre utbildning.
Utskottet
I detta betänkande behandlas drygt femtio
motionsyrkanden vilka huvudsakligen avser önskemål
om resurser för forskning och grundläggande
högskoleutbildning. De väcktes under den allmänna
motionstiden hösten 1998 och har alla det gemensamt
att de begär riksdagsuttalanden i de väckta
frågorna; det föreslås alltså inte omedelbara beslut
av riksdagen att ändra de av regeringen i
budgetpropositionen för år 1999 framlagda förslagen
om anslag till forskning och högre utbildning.
Utskottet valde därför i höstas vid behandlingen av
budgetpropositionen att inte behandla dessa yrkanden
i anslutning till de budgetalternativ som då
förelåg.
Forskningsresurser m.m.
I några motioner tas frågan upp om resurser till de
nya universiteten. Bakgrunden är att regeringen
sommaren 1998 beslutade att högskolorna i Karlstad,
Växjö och Örebro skulle benämnas universitet.
Regeringens beslut grundades på riksdagens beslut
hösten 1996 om vilka kriterier som skall gälla för
att ett statligt lärosäte skall tilldelas rätten att
benämnas universitet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16,
bet. UbU1, rskr. 100).
Moderaterna anför i sin partimotion 1998/99:Ub424
att regeringen inte bör utnämna nya universitet utan
att samtidigt binda sig för en långsiktigt hållbar
finansiering, detta för att bibehålla
universitetsbegreppets trovärdighet och
kvalitetsstämpel. För universitetens del är det
angeläget att sträva efter en organisation för
forskning och utbildning som säkerställer en egen
profil och särställning (yrk. 7). Kristdemokraterna
finner det förvånande att regeringen inte följer upp
beslutet om nya universitet och tilldelar extra
resurser vad gäller forskningsanslagen till samtliga
nya universitet (mot. 1998/99:Ub483 yrk. 13).
Centerpartiet begär i motion 1998/99:Fi210 att en
strategi läggs fast såväl för utveckling av
forskningsresurserna vid de nya och blivande
universiteten och vid de mindre och medelstora
högskolorna som för säkrad kvalitet i undervisningen
(yrk. 17). I motion 1998/99:Ub430 (c) anförs som en
strategi för att bygga upp de fasta
forskningsresurserna vid de nya universiteten att
benämningen universitet, om den skall betyda något,
förutsätts få återverkningar i form av ökade
resurser för forskning och forskarutbildning (yrk.
2). Motionären, som främst har Örebro universitet i
åtanke, menar att en kraftig förstärkning av sådana
resurser är påkallad. I motion 1998/99:Ub801 (mp)
redovisas principer för fördelning av
forskningsresurser till universitet och högskolor,
vilka riksdagen bör uttala sig för (yrk. 53). I
samma motion föreslås att en utvecklingsfond skall
inrättas för små och medelstora högskolor för
utveckling av forskning vid lärosätena i fråga.
Fonden skall i första hand avse grundforskning och
handhas av Högskoleverket (yrk. 54).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
samtliga nu redovisade yrkanden. Som skäl härför
vill utskottet anföra följande.
I budgetpropositionen för år 1999 framhöll
regeringen att beslutet sommaren 1998 att
högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skall
benämnas universitet, liksom det sannolika framtida
beslutet om Mitthögskolan, innebär ett åtagande av
regeringen för en framtida resurstillväxt som
stärker kvaliteten såväl på utbildning som forskning
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Regeringen
framhöll vidare att det enligt dess uppfattning inte
var önskvärt att alla universitet utvecklas till
lärosäten som bedriver forskning och
forskarutbildning inom samtliga vetenskapsområden. I
stället bör de högskolor som blir universitet
profilera och specialisera sin utbildning och
forskning inom områden där de redan har verksamhet
av hög kvalitet och där verksamhet av hög kvalitet
kan utvecklas. Samhällets behov liksom
forskarsamhällets identifiering av fruktbärande nya
forskningsfält bör vara styrande. Utskottet delar
denna syn på frågan om nya universitet och vill i
sammanhanget erinra om att regeringens beslut i
ärenden som avser benämningen universitet på en
högskola föregås av att Högskoleverket prövar
huruvida högskolan i fråga nått den kvalitativa nivå
som erfordras.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte
noterat att de tre nyblivna universiteten redan år
1998 fick en påtaglig ökning av sina anslagsposter
under anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Jämfört med
budgetåret 1997 har anslagen till forskning och
forskarutbildning vid vart och ett av de aktuella
lärosätena ökat med 74 % (bet. 1998/99:UbU1 s. 47).
Utskottet utgår från att forskningen vid dessa nya
universitet kommer att utvecklas och förstärkas.
Utskottet vill inte ställa sig bakom förslaget att
inrätta en fond för utveckling av forskning vid små
och medelstora högskolor.
Beträffande kvalitetskrav vid forskarutbildning
instämde utskottet hösten 1997 i vad regeringen hade
anfört i proposition 1996/97:141 Högskolans ledning,
lärare och organisation, nämligen att lärosätena
själva har ett stort ansvar för att utveckla och
bibehålla lokala inriktningar och profiler som
förstärker mångfalden och bidrar till en gemensam
satsning på högre utbildning och forskning (bet.
1997/98:UbU3 s. 34).
I några motioner framförs önskemål om resurser för
forskning till vissa av motionärerna angivna
lärosäten. Med likalydande motiveringar begär
Moderaterna i motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 9,
1998/99:Ub802 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande 4
att Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall ges
möjlighet att bli en komplett specialhögskola inom
informationsteknik och så småningom ett IT-
universitet. I motionerna 1998/99:Ub411 (m),
1998/99:
Ub451 (kd) och 1998/99:Ub480 (s) framförs önskemål
om satsning på Karlstads universitet. Motionärerna
hänvisar till föreliggande behov och till att den
gjorda uppräkningen av forskningsanslaget är alltför
knapphändig samt att lärosätet bör utvecklas till
ett fullvärdigt universitet. Resurser till
Mitthögskolan är föremål för yrkandena i motionerna
1998/99:Ub434 (s) och 1998/99:Ub461 (s). Enligt den
förra gäller det att fullfölja högskolans program
för anställning av professorer, enligt den senare
bör bl.a. satsningen på skogsforskning fortsätta
liksom satsningen på ett centrum för frågor om
inneklimat-hälsa. Linköpings universitet bör enligt
motion 1998/99:Ub423 (m) tillföras
forskningsresurser så att Campus Norrköping kan
utvecklas utan att det sker på bekostnad av andra
delar av universitetets verksamhet. I motion
1998/99:Ub475 (s), slutligen, begärs ett uttalande
av riksdagen om den framtida utvecklingen vid
Mälardalens högskola. Denna bör bli ett universitet,
varvid teknik är det vetenskapsområde som i första
hand bör komma i fråga.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena och hänvisar
till vad utskottet anfört i det föregående om
regeringens prövning av framställningar från
lärosätena själva om rätt att benämnas universitet
och till vad regeringen tidigare anfört om
regeringens åtaganden avseende den "nya"
universiteten.
När det gäller Linköpings universitet - och även de
övriga lärosätena - anser utskottet att riksdagen
bör avvakta regeringens på lärosätenas
framställningar baserade beredning av nästa
budgetproposition med eventuella förslag om
tillskott av forskningsresurser till de nu aktuella
universiteten och högskolorna. Utskottet är alltså
inte berett att med anledning av förevarande
yrkanden föreslå riksdagen att uttala sig för
särskild satsning på något av de i sammanhanget
aktuella lärosätena.
Det krävs ett rymduniversitet i Kiruna jämte
internationella allianser för att kunna gå vidare
med och utveckla spetskunnande inom rymdforskningens
domäner, menar Moderaterna i motionerna
1998/99:Ub424 (yrk. 10) och 1998/99:Ub802 (yrk. 7).
Motionärerna åberopar Sveriges långa tradition inom
rymdforskningen. Enligt motion 1998/99:Ub474 (s) bör
riksdagen uttala sig för att inrätta en rymdhögskola
i Kiruna. För detta finns det goda förutsättningar,
och motionärerna ger en beskrivning av dagens
forsknings- och utbildningsverksamhet i Kiruna på
rymdområdet.
U t s k o t t e t, som anser att riksdagen bör
avslå yrkandena, vill med anledning av motionerna
anföra följande.
De båda universiteten i Umeå och Luleå har sedan
flera år tillbaka utbildnings- och
forskningsverksamhet förlagd till Kiruna. Utskottet
noterar bl.a. att institutionen för rymdfysik vid
Umeå universitet är placerad i Kiruna och att
universitetets matematisk-naturvetenskapliga
fakultet har ett nära samarbete med Institutet för
rymdfysik i Kiruna, där flera professorer och andra
forskare tillhör fakulteten. Inom Miljö- och
rymdforskningsinstitutet i Kiruna finns Climate
Impacts Research Center, ett samarbetsprojekt mellan
Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholms
universitet, Lantbruksuniversitetet och Umeå
universitet. Viss grundutbildning vid Umeå
universitet är lokaliserad till Kiruna, såsom
rymdingenjörsprogrammet (120 poäng) och utbildningen
för teknologie kandidat- resp. magisterexamen med
rymdteknik som huvudämne. När det gäller Luleå
tekniska universitet är situationen likartad: en
viss del av den civilingenjörsutbildning som avser
rymdteknik sker i Kiruna och i samarbete med
Institutet för rymdfysik. Den treåriga
ingenjörsutbildningen i geografisk
informationsteknik bedrivs i sin helhet i Kiruna. I
sammanhanget kan nämnas att Luleå tekniska
universitet inom ramen för samarbete med de fyra
kommunerna i Lappland har förlagt lärarutbildning
till Kiruna.
Enligt utskottets uppfattning kan en utökad
verksamhet i Kiruna inom forskning och grundläggande
högskoleutbildning åstadkommas i första hand genom
en fortsatt samverkan mellan berörda organ i Kiruna
och de båda nordligaste universiteten. Härigenom bör
kvaliteten på verksamheten långsiktigt kunna
garanteras. Utskottet avstyrker sålunda bifall till
förslag om uttalande av riksdagen om ett nytt
självständigt lärosäte i Kiruna.
I motion 1998/99:Ub483 (kd) behandlas frågan om
rekrytering av lärare och doktorander. Med
hänvisning till att det enligt motionärerna saknas
långsiktighet i regeringens högskoleutbyggnad,
vilket har gjort det svårt att rekrytera och behålla
kompetenta lärare och till att det har blivit
svårare att rekrytera doktorander inom vissa områden
efterlyses i motionen regeringens syn på
rekryteringen till forskarstudier (yrk. 7).
Miljöpartiet återkommer i motion 1998/99:Ub801
yrkande 44 till förslaget att finansiera
doktorandtjänster genom att införa ett system med
grundforskningsavdrag innebärande att medel förs
över från sektorsforskningen till forskningsråden
och högskolornas fakultetsanslag (anslag till
vetenskapsområden för grundforskning och
forskarutbildning). De forskarstuderandes ekonomiska
situation skulle kraftigt förbättras utan att
ytterligare medel behöver tillskjutas i budgeten.
U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena.
Som skäl vill utskottet anföra följande.
Vid behandlingen hösten 1997 av förslaget i
budgetpropositionen för år 1998 till reformering av
forskarutbildningen uppehöll sig utskottet utförligt
vid vad regeringen förordat om principer för
uppställande av examensmål för forskarutbildningen
(bet. 1997/98:UbU7 s. 9). Utskottet och riksdagen
ställde sig bakom den föreslagna ordningen att ett
särskilt uppdrag avseende forskarutbildningen skulle
ges till varje lärosäte med rätt att utfärda
doktorsexamen (rskr. 109). De nya reglerna trädde i
kraft den 1 januari 1999. En tabellarisk översikt
över de preliminära examensmålen (inkl.
licentiatexamen) finns återgiven i utskottets
betänkande 1997/98:UbU7 s. 8. Dessa var baserade på
den bedömning som enligt regeringen då kunde göras
av lärosätenas samlade kapacitet inom
forskarutbildningen och av det förväntade nationella
behovet av forskarutbildade inom olika delar av
samhället. Utskottet delade regeringens uppfattning
att dessa kvantitativa mål för examinationen inom
forskarutbildningen kunde skapa incitament för
lärosätena och fakultetsnämnderna att effektivisera
utbildningen och öka examinationen. En uppföljning
förutsattes ske på både central och lokal nivå av
hur examensmålen uppfylls.
Utskottet finner också skäl att erinra om att
riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen
hösten 1997 på utskottets initiativ beslutade en
viss ändrad medelsanvändning inom anslagen till
universiteten. Avsättningarna inom respektive
fakultetsanslag till studiefinansiering i
forskarutbildningen ökades med sammanlagt 50
miljoner kronor i förhållande till vad regeringen
utgått från i budgetpropositionen (bet.
1997/98:UbU1, rskr. 108).
När det gäller förslaget att finansiera
doktorandtjänster genom att införa
grundforskningsavdrag erinrar utskottet om att ett
liknande förslag avstyrktes två gånger under
föregående riksmöte (bet. 1997/98:UbU1 s. 56,
1997/98:UbU7). Utskottet, som i det följande har
anledning att återkomma till frågan om
grundforskningsavdrag, vidhåller sin uppfattning att
riksdagen bör avslå förslaget.
Högskolelärarnas pedagogiska kompetens tas upp till
behandling i motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 8,
vari begärs ett tillkännagivande till regeringen om
vad i motionen anförts om vikten av pedagogisk
förnyelse och skickliga lärare inom den högre
utbildningen. Sålunda bör pedagogiska meriter i
högre grad betonas vid anställning som professor,
menar motionärerna som efterlyser resurser och
konkreta förslag.
U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än
motionärerna i frågan, men anser att syftet med
motionen är tillgodosett dels genom gällande
bestämmelser - vilka utskottet i korthet skall
relatera nedan - dels genom att frågan nyligen har
ägnats skärpt uppmärksamhet av utskottet med
anledning av att behovet av pedagogisk utbildning av
lärarna inom universitet och högskolor under de
senaste riksmötena tagits upp i flera parti- och
kommittémotioner. De särskilda medel som tidigare
under 90-talet avsattes för pedagogisk utveckling av
högskolans lärare hade upphört efter utgången av
läsåret 1995/96 och det rådde ovisshet om i vilken
omfattning sådan verksamhet pågick inom
universiteten/högskolorna. Ett enigt utskott uppdrog
i maj 1998 åt sitt kansli att i uppföljningssyfte
granska universitetens/högskolornas utbildning och
fortbildning i pedagogik för sina lärare. Under
hösten 1998 presenterades resultatet av
undersökningen för utskottet (Pedagogisk utbildning
för högskolans lärare. Utredningar från riksdagen,
1998/99:URD2). Det som framkom av undersökningen var
i vissa avseenden nedslående. Högskolorna hade inget
samlat grepp om behovet av pedagogisk
kompetensutveckling, trots att samtliga lärosäten
hade beslut av ledningen (styrelsen och/eller
rektor) att satsa på utveckling av lärarnas
pedagogiska kompetens. Det var dock möjligt att
konstatera att ambitionsnivån på flera håll var
stigande, men att det förelåg hinder för att
förverkliga ambitionerna. Det fanns t.ex. inte
utrymme att frigöra tid för att lärarna skulle kunna
delta i kompetensutveckling mot bakgrund av den
pågående expansionen av högskolans grundutbildning.
Ersättningen till lärosätena för helårsstudenter och
helårsprestationer hade sänkts av besparingsskäl.
Utskottet, som låtit distribuera rapporten till
alla berörda myndigheter, kan nu konstatera att
regeringen inför år 1999 i berört hänseende avsevärt
har skärpt skrivningarna i regleringsbrevets avsnitt
om högskolornas verksamhetsmål och återrapportering.
Regeringen föreskriver sålunda att högskolorna skall
intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och
aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom
såväl grundutbildning som forskarutbildning.
Högskolorna skall utbilda alla nyanställda lärare i
undervisningsformer, metodiska ansatser,
examinations- och utvärderingsformer samt i andra
områden som är av betydelse för att högskolans
utbildning skall hålla hög pedagogisk kvalitet.
Vidare skall högskolorna regelmässigt erbjuda
lärarna fortbildning och vidareutbildning i nämnda
områden. I dessa utbildningar skall bl.a. betydelsen
av att kvinnliga och manliga studenter finner sig
lika väl till rätta med t.ex. seminariekultur och
handledning uppmärksammas. Med nyanställd avses i
det här sammanhanget dels de som erhållit
tillsvidareanställning, dels de som erhållit
tidsbegränsad anställning överstigande ett år.
Regeringen föreskriver vidare att det av
årsredovisningen skall framgå vilken omfattning
utbildningen för nyanställda lärare har haft samt
hur stor andel av samtliga nyanställda lärare som
har deltagit. Vidare skall högskolorna redovisa
andelen lärare som har deltagit i pedagogisk
vidareutbildning samt inriktning och omfattning av
densamma.
Beträffande frågan om den pedagogiska meriteringen
vill utskottet peka på att det numera föreskrivs i
högskolelagen (1992:1434, ändr. 1997:797) att såväl
professor som lektor skall ha pedagogisk
skicklighet. För båda dessa lärarkategorier har det
förts in i högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr.
SFS 1998:1003) bestämmelser att vid anställning
lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den
pedagogiska skickligheten som prövningen av den
vetenskapliga skickligheten och andra
behörighetsgrundande förhållanden (4 kap. 5 och 7
§§).
Miljöpartiet återkommer i motion 1998/99:Ub801 till
frågan om balans mellan grundforskning och
sektorsforskning. Den nuvarande situationen gör det
nödvändigt att vidta kraftiga åtgärder för att
återställa balansen, och motionärerna hänvisar till
sitt tidigare framförda förslag om en ordning som
innebär att medel överförs från den tillämpade
forskningen till grundforskningen genom ett
grundforskningsavdrag (yrk. 55). En utredning bör
tillsättas med uppdrag att föreslå lämpliga
administrativa former för hanteringen av ett sådant
avdrag (yrk. 56). Vidare bör en omprövning ske av
sektorsforskningens behov av resurser, så att
kommande fördelning verkligen återspeglar samhällets
behov och forskningens kvalitet (yrk. 58). Slutligen
förordas i motionen ett utökat uppdrag till
Forskningsrådsnämnden (FRN) att ansvara för
samordning av universitetsforskning och forskning
inom olika sektorsorgan och näringslivet (yrk. 59).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall
avslå yrkandena. Kommittén för översyn av den
svenska forskningspolitiken (Forskning 2000)
överlämnade i slutet av förra året sitt betänkande
Forskningspolitik (SOU 1998:128). Remissbehandlingen
av utredningens förslag har just avslutats. Den
fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av
ärendet beräknas - enligt en till riksdagen
överlämnad propositionsförteckning avseende
återstoden av innevarande riksmöte - bl.a. utmynna i
en proposition under våren om forskningens framtida
organisation. Utskottet har erfarit att regeringen
under våren 2000 avser att förelägga riksdagen en
utförligare forskningspolitisk proposition.
Enligt utskottets uppfattning är den i motionen
aktualiserade frågan om grundforskningens betydelse
så viktig att riksdagen bör kunna utgå från att den
blir föremål för övergripande forskningspolitiska
överväganden och förslag i nästa forskningspolitiska
proposition.
Ett konkret förslag om ökad miljöforskning framförs
i motion 1998/99:
Ub801 (mp). Med hänvisning till behovet av kraftigt
ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat
hälsoskydd, miljövänlig produktion och
miljövänligare varuhantering föreslår motionärerna
att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp för
planering av ett miljötekniskt institut som i sin
konstruktion påminner om det nyligen inrättade
tekniska forskningsinstitutet i Göteborg (yrk. 60
och 61).
U t s k o t t e t avstyrkte för ett år sedan ett
likartat motionsyrkande med hänvisning till pågående
utredningsarbete inom Miljövårdsberedningen samt
till ett uppdrag till FRN att tillsammans med
Naturvårdsverket utveckla och konkretisera det
svenska programmet för forskning till stöd för en
hållbar utveckling (bet. 1997/98:UbU13). FRN
redovisade sitt uppdrag i november 1998.
Redovisningen omfattar ett huvudbetänkande,
Forskning för hållbar utveckling - en nationell
strategi (FRN rapport 1998:21) samt ett
underlagsmaterial bestående av nio bilagor.
Dessförinnan hade Miljövårdsberedningen överlämnat
till regeringen två rapporter om kunskapscentrum för
ekologiskt hållbar utveckling: Kunskapscentrum för
ekologiskt hållbar utveckling
(Miljövårdsberedningens rapport 1998:2) och
Bildandet av Centrum för kunskap om ekologisk
hållbarhet (Miljövårdsberedningens rapport 1998:3).
Den nya myndigheten, Centrum för kunskap om
ekologisk hållbarhet, inrättades den 1 februari
efter beslut i december 1998 av regeringen om
förordning med instruktion för myndigheten (SFS
1998:1835).
Enligt utskottets uppfattning är syftet med
motionsyrkandet tillgodosett, varför utskottet
avstyrker bifall till detsamma.
I tre motioner framförs önskemål om uttalande av
riksdagen om professurer i skilda ämnen. Enligt
motion 1998/99:Ub227 (c) yrkande 16 är det viktigt
att stärka didaktikämnet genom att ordinarie
professurer inrättas i ämnet vid landets
lärarhögskolor genom tillskott av specialdestinerade
resurser. I motion 1998/99:Ub420 (c) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel bör anvisas till
den landstingskommunala Hälsohögskolan i Jönköping
så att denna i samarbete med stiftelsehögskolan i
Jönköping kan inrätta en professur i
omvårdnadskunskap. I motion 1998/99:Ub444 (s) anförs
att det bästa sättet att få fart på och garantera en
långsiktig verksamhet med god malmgeologisk
forskning är att skapa en professur i malmgeologi på
heltid i Luleå.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall
avslå motionsyrkandena. Sedan flera år har en
statlig högskola rätt att självständigt anställa
lärare som professorer. Denna rätt gäller från den 1
januari 1999 även för de mindre och medelstora
högskolorna. Dock får inte kommuner och landsting
anställa lärare som professorer
(högskoleförordningen, SFS 1993:100, 11 kap. 5 §)
för sin högskoleutbildning.
Önskemål om en forskarskola framförs i motion
1998/99:Ub447 (kd). Ett lämpligt lärosäte bör få i
uppdrag att starta en nationell tvärvetenskaplig
forskarskola som vänder sig till doktorander med
didaktisk inriktning inom det egna ämnes- eller
yrkesområdet (yrk. 10).
U t s k o t t e t har inget att erinra mot tanken
bakom yrkandet, men anser att förverkligandet av en
forskarskola i huvudsaklig överensstämmelse med
motionens syfte bör kunna ske utan att riksdagen med
anledning av motionen begär att regeringen skall
föranstalta om någon särskild åtgärd. Det bör i
första hand ankomma på lärosätena själva att ta
erforderliga initiativ till förnyelse av sin
verksamhet, t.ex. i form av en forskarskola.
Riksdagen bör med hänvisning härtill avslå yrkandet.
I motion 1998/99:Ub217 (m) framhålls vikten av
hushållsvetenskaplig forskning. Grundutbildningen
vid befintliga tre hushållsvetenskapliga
institutioner är i stort behov av
forskningsanknytning, heter det i motionen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Liksom
tidigare, när utskottet föreslagit avslag på
likartade yrkanden, vill utskottet erinra om att det
ankommer på respektive lärosäte att fördela de
resurser som statsmakterna har tilldelat för
forskning och forskarutbildning mellan olika ämnen
och institutioner (senast i bet. 1995/96:UbU4).
Dimensionering m.m. av grundläggande
högskoleutbildning
Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub483
yrkande 10 en lugnare utbyggnadstakt för högskolan.
Man menar att den enligt motionärerna alltför snabba
expansionen skapar en rad problem när det gäller
lärarrekrytering, studentbostäder och s.k.
kringresurser.
U t s k o t t e t avstyrkte i höstas vid sitt
ställningstagande till Kristdemokraternas
budgetalternativ ett yrkande med samma innebörd och
vidhöll att riksdagen inte borde frångå sina
tidigare beslut om utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen (bet. 1998/99:UbU1 s. 50).
Utskottet har inte ändrat uppfattning, varför ett
uttalande av riksdagen i enlighet med förevarande
yrkande avstyrks.
Med i det närmaste identiska motiveringar begärs i
motionerna 1998/99:Ub415 (m) och 1998/99:Ub465 (s)
ett tillkännagivande till regeringen om vad i
motionerna anförts om läkarutbildningen i Göteborg.
Motionärerna åberopar att antalet tillgängliga
utbildningsplatser i Västsverige är mindre än i
övriga regioner och att det råder en tilltagande
brist på läkare i landet. I Göteborg finns det god
tillgång på kliniska utbildningsplatser, sägs det i
motionen. - Läkarutbildningen i Umeå behandlas
utförligt i motion 1998/99:Ub471 (s). Det har enligt
motionen blivit svårare att rekrytera läkare i
Norrland, varför det föreligger ett behov av utökad
läkarutbildning där. En förutsättning för en sådan
utökning är att Umeå universitet och landstingen i
norr erhåller full ersättning för själva
utbildningen och för upplåtelsen av sjukhus och
vårdcentraler. Den s.k. ALF-ersättningen är orättvis
jämförd med motsvarande ersättning till andra
landsting.
U t s k o t t e t behandlade så sent som i höstas
frågan om ersättningen för klinisk utbildning och
forskning enligt avtalen mellan staten och
huvudmännen (ALF-avtalet) och framhöll liksom
tidigare att det nuvarande avtalet är
otillfredsställande. Utskottet konstaterar nu att
regeringen den 22 december 1998 sade upp avtalen om
samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. med
Malmö och Göteborgs kommuner samt med landstingen i
Uppsala län, Östergötlands län, Skåne län, Västra
Götalands län och Västerbottens län.
När det gäller den långsiktiga tillgången på läkare
framgår det av utbildningsministerns och
socialministerns svar på interpellationer i kammaren
den 26 januari att regeringen följer utvecklingen
mycket noga (prot. 1998/99:45). Socialstyrelsen har
fått i uppdrag av regeringen att utforma ett
centralt planeringsstöd för att underlätta
landstingens planering av den framtida tillgången på
läkare med olika specialiteter. Avsikten är att
detta planeringsstöd också skall ligga till grund
för beslut om dimensionering av den grundläggande
läkarutbildningen. Utbildningsministern räknar med
att i samband med budgetarbetet i höst återkomma
till riksdagen med en redovisning av situationen och
eventuellt lägga fram förslag.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
något uttalande av riksdagen med anledning av
motionerna inte nu behövs, varför de avstyrks.
I motionerna 1998/99:Ub468 (kd), 1998/99:Ub476 (s),
1998/99:Ub481 (fp) och 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 12
begärs uttalande av riksdagen om ökat antal platser
vid de fristående teologiska högskolorna i
Stockholm, Uppsala och Örebro. Motionärerna åberopar
en rad omständigheter som skäl härför, såsom en allt
större studerandetillströmning, ekonomisk orättvisa
mellan etablerade äldre lärosäten och de nya
teologiska högskolorna, avsaknad av "lokalpeng" samt
hög kvalitet på utbildningen.
U t s k o t t e t vill först erinra om att
föreliggande rätt till statsbidrag för ett visst
antal helårsstudenter och helårsprestationer vid de
aktuella teologiska högskolorna regleras genom ett
avtal mellan staten och skolorna som - genom att
ingen av parterna sade upp det inför halvårsskiftet
förra året - har förlängts med fem år fr.o.m. den 1
juli 1998.
När det gäller ökningen av antalet permanenta
platser i riket under perioden 1997-2000 konstaterar
utskottet att det vid fördelningen av sådana platser
år 2000 har undantagits resurser motsvarande 325
heltidsstuderande (jfr tabell prop. 1998/99:1
utg.omr. 16 s. 85). Utskottet har inget att erinra
mot att en del av dessa resurser utnyttjas för en
förstärkning av de teologiska högskolorna och utgår
från att regeringen överväger detta vid beredningen
av nästa budgetproposition. Utskottet anser inte att
det behövs någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i frågan, varför motionerna avstyrks. I
sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen
helt nyligen beslutat att lämna statsbidrag till
Teologiska Högskolan i Stockholm för att bedriva
utbildning i demokratifrågor och mänskliga
rättigheter under perioden 1 januari-30 juni 1999.
Högskolan erhöll medel för motsvarande utbildning
under åren 1997 och 1998.
I sju motioner anförs synpunkter på hur platserna
för den grundläggande högskoleutbildningen har
fördelats eller borde fördelas mellan högskolorna.
Enligt motionerna 1998/99:Ub410 (c) yrkande 1 och
1998/99:Ub463 (s) har antalet platser som tilldelats
de mindre och medelstora högskolorna i västra
Sverige inte räckt till för att tillgodose ett ökat
intresse för högskoleutbildning i regionen. - Med
hänvisning till att Högskolan i Trollhättan har
utvecklat sitt profilområde, COOP (cooperative
education), begärs i motion 1998/99:Ub464 (s) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya utbildningsplatser,
fasta forskningsresurser och framtida medel för
etablering av centrumbildning för COOP. - Ett
uttalande av riksdagen om den nationella betydelsen
av att Uppsala förblir ett internationellt
attraktivt kunskapscentrum begärs i motion
1998/99:Ub437 (m, kd, fp) yrkande 2. Motionens båda
yrkanden har sin bakgrund i vad motionärerna
uppfattar som en njugg inställning från
statsmakternas sida till Uppsala universitet.
Tilldelningen av nya platser och forskningsresurser
bör i ökad utsträckning styras av de studerandes
förstahandsval (yrk. 1). - För utvecklingen inte
bara i regionen kring Stockholm utan även i det
övriga Sverige är det nödvändigt med kraftig
utbyggnad av högskoleutbildningen i Storstockholm,
hävdas det i motion 1998/99:N338 (fp) yrkande 5. -
Ett uttalande av riksdagen om inriktningen av den
fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen i
nordvästra Skåne begärs i motion 1998/99:Ub418 (m).
Regionen i fråga, med Helsingborg som huvudort, är
enligt motionärerna det område i Sverige som är
sämst tillgodosett när det gäller tillgång på
högskoleutbildning. - Fler platser i
grundutbildningen vid Högskolan i Jönköping bör
prioriteras, framförs som önskemål i motion
1998/99:Ub443 (s). Motionärerna anför som skäl ett
starkt sökandetryck, ett litet antal platser i
förhållande till folkmängden i regionen samt att
regionens låga utbildningsnivå pekar på en
underdimensionering av högskolan.
U t s k o t t e t avstyrker samtliga yrkanden och
vill som skäl härför anföra följande.
Utskottet tillstyrkte så sent som i höstas
regeringens förslag till anslag för universiteten
och högskolorna på alla punkter och hade inget att
erinra mot den då redovisade fördelningen av
högskoleplatser mellan lärosätena. När det gäller
fördelningen av platser framdeles utgår utskottet
från att regeringen tar del av de synpunkter som
motionärerna framfört i de nu redovisade motionerna.
Liksom tidigare vill utskottet i det här
sammanhanget erinra om att fördelningen av platser
bestäms genom en avvägning av flera faktorer, såsom
studenternas efterfrågan, näringslivets behov i
olika delar av landet samt de olika lärosätenas
möjligheter att anordna utbildning och ta emot
studerande (jfr bet. 1997/98:UbU1 s. 41).
Utan motivering begärs i motion 1998/99:N327 (c)
yrkande 8 ett uttalande av riksdagen om en
internationell högskola för transport och
kommunikation vid Högskolan Dalarna.
U t s k o t t e t anser inte att riksdagen skall
göra det begärda uttalandet. Riksdagen bör dels
kunna utgå från att regeringen i det reguljära
budgetarbetet prövar förslag liknande det nu
aktuella, dels kunna förutsätta att den nu
ifrågavarande högskolan inom ramen för tillgängliga
resurser skapar den profil man önskar ha.
I motion 1998/99:Ub414 (kd) yrkas att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utökning av
utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.
Motionären menar att en sådan behövs bl.a. mot
bakgrund av förväntade pensionsavgångar. Motionären
uttrycker också oro över att frånvaron av särskilda
utbildningsuppdrag för psykologprogrammet skapar
osäkerhet när det gäller styrningen av resurser till
utbildningen.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Psykologer utbildas vid universiteten i Uppsala,
Stockholm, Lund, Göteborg, Linköping och Umeå. Som
framgår av motionen är psykologutbildningen mycket
eftersökt.
Utskottet har erfarit att det inom
Regeringskansliet förbereds ett uppdrag till
Högskoleverket att göra en närmare analys av vilka
högskoleutbildningar som bör öka i omfattning
respektive vilka utbildningar som bör dras ned.
Analysen skall göras utifrån prognoser samt
statistik framtagen av Statistiska centralbyrån. Mot
bakgrund av det arbete som pågår inom
Regeringskansliet med att ta fram underlag för
eventuella beslut om särskilda utbildningsuppdrag
bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.
Tom Tits Experiment i Södertälje bör tilldelas
platser för lärarutbildning föreslås det i motion
1998/99:Ub413 (m, fp). Platserna bör avse utbildning
för årskurserna 1-7 i matematik/naturorientering.
Motionärerna hänvisar till de goda erfarenheter som
har gjorts av det hittillsvarande samarbetet,
varigenom Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) placerar
studerande vid Tom Tit.
U t s k o t t e t har inhämtat följande om det
ifrågavarande samarbetet.
Till Tom Tits Experiment har LHS förlagt en variant
av grundskollärarutbildningen (för årskurserna 1-7)
med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga
ämnen och med konstnärlig inriktning. Ansvaret för
varianten ligger på institutionen för matematik och
naturvetenskap på LHS, medan ansvaret för
genomförandet ligger på Tom Tits Experiment.
Utbildningen skall följa fastställd utbildningsplan
för grundskollärarutbildningen och likaså
fastställda kursplaner. Dessa har tagits fram i
samarbete mellan LHS och Tom Tits Experiment och
fastställts på institutionen för matematik och
naturvetenskap alternativt på berörda institutioner
vid Stockholms universitet. Det som i strukturen
skiljer sig från den reguljära utbildningen inne i
Stockholm är att ämnena bild och teknik fått ett
större utrymme i Södertäljevarianten.
Utskottet anser att samarbetet mellan LHS och Tom
Tits Experiment är ett utomordentligt initiativ,
inte minst mot bakgrund av strävandena att öka
intresset hos lärare och elever för de
naturorienterande och tekniska ämnena. Tyvärr,
framgår det av det inhämtade materialet, är
intresset för den aktuella utbildningsvarianten
lågt. Den av högskolan beslutade dimensioneringen är
inte fylld.
Mot bakgrund av att det ankommer på
högskolemyndigheterna själva - i det här fallet LHS
- att besluta om hur de skall lägga upp sin
utbildningsverksamhet och besluta i frågor om
lokalisering bör motionen avslås av riksdagen.
För Stenebyskolans i Dals Långed räkning bör det
avsättas 72 högskoleplatser för år 2000, föreslås
det i motion 1998/99:Ub409 (c). Motionären pekar på
att skolan ansökt om rätt att utfärda högskoleexamen
och erhållit goda vitsord vid Högskoleverkets
prövning våren 1997, även om verket ansåg att det
ännu är "en bit kvar" fram till att bli en
konstnärlig högskola.
U t s k o t t e t föreslår riksdagen att avslå
motionen. Liksom tidigare när det gäller
Stenebyskolan vill utskottet erinra om att det
ankommer på respektive universitet och högskola att
avgöra frågan om förläggning av högskoleutbildning,
i förevarande fall Göteborgs universitet (jfr bet.
1994/95:UbU10). Som det påpekas i motionen gäller
som planeringsförutsättning för konstnärliga
utbildningar inför budgetåret 2000 att delar av
Stenebyskolans verksamhet inom formgivning och
design integreras med Göteborgs universitet.
Utbildningen vid Stenebyskolan finansieras och
bedrivs för närvarande som s.k. kompletterande
skola.
Regeringen bör enligt motion 1998/99:Ub442 (mp)
återkomma till riksdagen med förslag till ekonomiskt
stöd för att skapa ett kvinnouniversitet. En miljon
kronor bör anvisas till den ideella verksamhet som i
dag pågår vid "det första kvinnouniversitetet i
landet" i Västernorrland.
U t s k o t t e t avstyrker bifall till motionen.
I sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet våren
1998 med anledning av propositionen om regional
tillväxt pekade utskottet bl.a. på att
Kvinnouniversitetet med stöd från Länsstyrelsen och
Länsarbetsnämnden i Västernorrlands län genomfört
två EU-projekt för att stärka arbetslösa kvinnor
(yttr. 1997/98:UbU6y). En utvärdering av projektet
pågick då och skulle redovisas i maj 1998 till
länsstyrelsen. Enligt vad utskottet har erfarit
pågår utvärderingen fortfarande. Som villkor för de
anvisade medlen gällde att en utvärdering skulle
ske.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande resurser för forskning vid
de nya universiteten
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 7,
1998/99:
Ub430 yrkande 2, 1998/99:Ub483 yrkande 13,
1998/99:Ub801 yrkandena 53 och 54 samt
1998/99:Fi210 yrkande 17,
res. 1 (m, kd, c, fp)
res. 2 (mp) - delvis
2. beträffande resurser för forskning till
vissa närmare angivna lärosäten
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 8,
6. beträffande resurser till
grundforskning, m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkanden 55, 56,
58 och 59,
res. 2 (mp) - delvis
7. beträffande miljöforskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkandena 60 och
61,
res. 2 (mp) - delvis
8. beträffande professurer
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 16,
1998/99:
Ub420 och 1998/99:Ub444,
res. 4 (c) - delvis
9. beträffande forskarskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub447 yrkande 10,
10. beträffande hushållsvetenskaplig
forskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub217 yrkande 4,
11. beträffande utbyggnadstakten för
högskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 10,
res. 5 (kd)
12. beträffande läkarutbildningen i
Göteborg och Umeå
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub415, 1998/99:Ub465
och 1998/99:Ub471,
13. beträffande de fristående teologiska
högskolorna
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub468,
1998/99:Ub476, 1998/99:Ub481 och 1998/99:Ub483
yrkande 12,
14. beträffande fördelningen av
högskoleplatser
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub410 yrkande 1,
1998/99:Ub418, 1998/99:Ub437, 1998/99:Ub443,
1998/99:Ub463, 1998/99:Ub464 och 1998/99:N338
yrkande 5,
res. 6 (m, kd, fp)
15. beträffande internationell
transporthögskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:N327 yrkande 8,
res. 4 (c) - delvis
16. beträffande psykologutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub414,
17. beträffande Tom Tits Experiment i
Södertälje
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub413,
18. beträffande Stenebyskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub409,
19. beträffande kvinnouniversitet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub442.
Stockholm den 18 februari 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)
och Barbro Westerholm (fp).
Reservationer
1. Resurser för forskning vid de nya
universiteten (mom.1)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Barbro
Westerholm (fp) anför:
Regeringen bör ge riksdagen möjlighet att ta
ställning till en strategi för utveckling av
forskningsresurserna vid de nya universiteten och de
mindre och medelstora högskolorna och alltså
förelägga riksdagen förslag i frågan. Om
universitetsbegreppets trovärdighet och
kvalitetsstämpel skall bibehållas, bör lärosäten
inte ges rätt att benämnas universitet utan att
statsmakterna samtidigt binder sig för en
långsiktigt hållbar finansiering av
forskningsverksamheten. Det gäller för de nya
universiteten att få materiella möjligheter att
skapa sig en sådan organisation för forskning och
utbildning att en egen profil säkerställs. Vi finner
det förvånande att regeringen inte har följt upp
sitt beslut om nya universitet genom att föreslå
sådana extra satsningar på forskningsanslagen. Vad
vi här har anfört om ökade forskningsresurser och
förslag om långsiktig strategi bör riksdagen med
bifall till motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 7,
1998/99:Ub430 yrkande 2, 1998/99:Ub483 yrkande 13
och 1998/99:Fi210 yrkande 17 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 1 bort hemställa
1. beträffande resurser för forskning vid de
nya universiteten
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424 yrkande
7, 1998/99:Ub430 yrkande 2, 1998/99:Ub483
yrkande 13 och 1997/99:Fi210 yrkande 17 samt med
avslag på motion 1998/99:Ub801 yrkandena 53 och
54 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
2. Resurser för forskning vid de nya
universiteten, m.m. (mom. 1, 6 och 7)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag instämmer i vad som föreslås av Miljöpartiet i
motion 1998/99:Ub801 yrkande 54 beträffande en
utvecklingsfond för små och medelstora högskolor i
syfte att utveckla forskningen vid dessa lärosäten.
En sådan fond skulle kunna bidra till att skapa nya
resurser för forskning. Dessa bör i första hand avse
grundforskning. Fonden bör handhas av
Högskoleverket. Regeringen bör återkomma med ett
närmare förslag.
När det gäller den stora frågan om den bristande
balansen mellan grundforskning och sektorsforskning
återkommer jag till hur resurser till grundforskning
skulle kunna frigöras genom ett
grundforskningsavdrag enligt den modell som
Miljöpartiet sedan länge har pläderat för. Det är
nödvändigt att vidta kraftiga åtgärder för att
återställa balansen. Medel måste i någon form
överföras från sektorsforskningen till
forskningsråden och högskolornas anslag till
vetenskapsområden för grundforskning och
forskarutbildning. Detta är så angeläget att jag
anser att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub801 yrkande 55 bör som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
Ökad miljöforskning är en nödvändighet. Riksdagen
bör uttala sig för en kraftigt ökad forskning inom
miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig
produktion samt miljövänligare varuhantering i
enlighet med yrkandena 60 och 61 i motion
1998/99:Ub801.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 6 och 7 bort hemställa
1. beträffande resurser för forskning vid
de nya universiteten, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
54 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub424
yrkande 7, 1998/99:Ub430 yrkande 2,
1998/99:Ub483 yrkande 13, 1998/99:Ub801 yrkande
53 och 1998/99:Fi210 yrkande 17 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande resurser till
grundforskning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
55 och med avslag på motion 1998/99:Ub801
yrkanden 56, 58 och 59 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande miljöforskning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkandena
60 och 61 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. Resurser för forskning till vissa
närmare angivna lärosäten (mom. 2 och 3)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Beträffande utbyggnad av forskningen vid de i
förevarande motioner angivna lärosätena anser vi i
enlighet med vad som förordas i motionerna
1998/99:Ub424 yrkande 9, 1998/99:Ub802 yrkande 6 och
1998/99:T818 yrkande 4 att Högskolan i
Karlskrona/Ronneby bör ges möjlighet att bli en
komplett specialhögskola inom IT och så småningom
ett IT-universitet. Utbyggnaden bör ske gradvis och
under samverkan med den omkringliggande befintliga
forsknings- och företagsmiljön. Detta bör riksdagen
med bifall till de nämnda yrkandena som sin mening
ge regeringen till känna. Vidare bör riksdagen med
anledning av motion 1998/99:Ub411 uttala sig för en
kraftig satsning på forskning och forskarutbildning
vid Universitetet i Karlstad.
Vi instämmer också i vad som i motionerna
1998/99:Ub424 och 1998/99:Ub802 förordas om ett
rymduniversitet i Kiruna (yrk.10 resp. yrk.7). För
att kunna gå vidare med och utveckla spetskunnande
inom rymdforskningen krävs en strategi som vilar på
två principiella förutsättningar: för det första mer
av internationella allianser inom rymdforskningen
och för det andra mer av nationella insatser, där
den avgörande byggstenen är just ett rymduniversitet
i Kiruna.
Mot bakgrund av det anförda avser vi att utskottet
under momenten 2 och 3 bort hemställa
2. beträffande resurser för forskning till
vissa närmare angivna lärosäten
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424
yrkande 9, 1998/99:Ub802 yrkande 6 och
1998/99:T818 yrkande 4, med anledning av motion
1998/99:Ub411 och med avslag på motionerna
1998/99:Ub423, 1998/99:Ub434, 1998/99:Ub451,
1998/99:Ub461, 1998/99:Ub475 och 1998/99:Ub480
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. beträffande rymduniversitet m.m. i
Kiruna
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424
yrkande 10 och 1998/99:Ub802 yrkande 7 samt med
anledning av motion 1998/99:Ub474 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Professurer m.m. (mom. 8 och15)
Sofia Jonsson (c) anför:
Jag anser att förslaget i motion 1998/99:Ub227
yrkande 16 om professurer i didaktik bör bifallas av
riksdagen. Ämnet didaktik skulle stärkas av att
ordinarie lärare som professorer i ämnet tillsattes
vid landets lärarhögskolor. För ändamålet bör
specialdestinerade resurser anvisas.
En fortsatt utbyggnad av högskoleverksamheten i
Dalarna är mycket angelägen. Jag föreslår i likhet
med vad Centerpartiet gör i sin partimotion
1998/99:Fi210 att en internationell
transporthögskola inrättas vid Högskolan Dalarna.
Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 8 i
motion 1998/99:N327 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 8 och 15 bort hemställa
8. beträffande professurer
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 16
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub420 och
1998/99:Ub444 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
15. beträffande internationell
transporthögskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N327 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Utbyggnadstakten för högskolan (mom. 11)
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi vidhåller vår uppfattning - som vi framförde i
höstas vid behandlingen av budgetpropositionen - att
högskolan tillåtits expandera alltför hastigt på
bekostnad av kvalitet vad gäller pedagogisk
kompetens och rekrytering av lärare och doktorander.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad i motion 1998/99:Ub483 yrkande 10 har
anförts om en lugnare utbyggnadstakt för högskolan.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 11 bort hemställa
11. beträffande utbyggnadstakten för högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. Fördelningen av högskoleplatser (mom.
14)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m) och Barbro Westerholm (fp) anför:
Såsom anförs i motion 1998/99:Ub437 yrkande 1 är det
i märkligt liten utsträckning som studenternas fria
val och efterfrågan tillåts styra den viktiga
samhällssatsning som utgörs av fördelningen av nya
högskoleplatser. Detta bör riksdagen reagera mot och
i enlighet med det anförda yrkandet som sin mening
ge regeringen till känna att tilldelningen av nya
universitetsplatser och forskningsresurser i ökad
utrsträckning skall styras av de studerandes
förstahandsval.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 14 bort hemställa
14. beträffande fördelningen av
högskoleplatser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub437 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub410
yrkande 1, 1998/99:Ub418, 1998/99:Ub437 yrkande
2, 1998/99:Ub443, 1998/99:Ub463, 1998/99:Ub464
och 1998/99:N338 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilt yttrande
De fristående teologiska högskolorna (mom.
13)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m) och Barbro Westerholm (fp)
Vi konstaterar med tillfredsställelse vad utskottet
nu säger om möjligheten att tilldela de fristående
teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och
Örebro en del av de platser som undantagits vid
fördelningen av högskoleplatser år 2000. Vi vill
uppfatta detta som en tydlig markering för
regeringen. Därför avstår vi från att reservera oss,
men vi vill med detta särskilda yttrande ännu mer
poängtera att vi nu förutsätter att regeringen i
nästkommande budgetproposition ger ifrågavarande
högskolor ytterligare platser. Som skäl för en sådan
åtgärd hänvisar vi till de utförliga motiveringar
som ges i motionerna och som beskriver dessa skolors
viktiga och framgångsrika verksamhet och den
kvalitet som utbildningarna där håller.