I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition Gymnasieskola i utveckling - kvalitet
och likvärdighet jämte drygt 100 motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens
förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Detta innebär bl.a. att en ny gemensam struktur
införs för gymnasieskolans nationella och
specialutformade program. Definitionen av begreppet
gymnasiepoäng ändras. Antalet gymnasiepoäng skall
inte längre vara ett mått på den faktiska
undervisningstiden för en kurs utan i stället utgöra
ett mått på kursens studieomfattning, dvs. den
beräknade arbetsinsatsen för eleven. Samtliga
nationella och specialutformade program skall
omfatta 2 500 gymnasiepoäng. För att säkra en
miniminivå på lärarledd undervisning införs i
skollagen en bestämmelse om garanterad
undervisningstid, 2 370 timmar för program med
yrkesämnen och 2 150 timmar för övriga program, dvs.
samma nivå som nu gäller. Den nuvarande uppdelningen
av program på grenar ersätts med att vissa
inriktningar kan anges för program. Ett nytt
nationellt program - teknikprogrammet - införs
hösten 2000. Samtidigt införs en ny
lärlingsutbildning som alternativ studieväg inom
program med yrkesämnen.
Enligt utskottet bör riksdagen i tre frågor göra
tillkännagivanden till regeringen. De gäller
etappindelning av kärnämnena, lärlingsutbildning och
gymnasieexamen.
Utskottet anser att möjligheten att etappindela
kärnämnena bör prövas. Därmed kan en ökad anpassning
av undervisningen ske till elevernas individuella
förutsättningar.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en ny
lärlingsutbildning bör införas från hösten 2000.
Frågor med anknytning till utbildningens innehåll
och struktur bör dock beredas ytterligare. Utskottet
betonar vikten av att den nya lärlingsutbildningen
blir flexibel och att erfarenheterna från den
pågående försöksverksamheten tas till vara när
innehåll och struktur slutligen fastställs.
Utskottet ställer sig i princip bakom tanken på en
gymnasieexamen. Enligt utskottets uppfattning är
emellertid frågan om hur en examen på gymnasial nivå
skall utformas inte tillräckligt utredd. Regeringen
bör efter ytterligare beredning återkomma till
riksdagen med ett utvecklat förslag.
Samtliga oppositionspartier har var för sig eller i
olika konstellationer avgivit reservationer på de
olika delarna i betänkandet. Moderaterna anser bl.a.
att det i dag inte finns ett samlat underlag om
erfarenheterna av programstrukturen. De begär
översyn av gymnasieskolans program och struktur.
Vänsterpartiet betonar bl.a. vikten av att behovet
tillgodoses av sådan teknik-utbildning som krävs i
samband med omställningen av energisystemet.
Kristdemokraterna lämnar bl.a. synpunkter på
kvaliteten på det individuella programmet i sin
reservation. Centerpartiet anser bl.a. att det
behövs en översyn i syfte att minska antalet
kärnämnen i gymnasieskolan. Folkpartiet lämnar i sin
reservation bl.a. synpunkter på hur gymnasieexamen
bör utformas. Miljöpartiet anser bl.a. att kurser i
miljökunskap bör ingå på alla inriktningar i det nya
teknikprogrammet.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet
anser beträffande etapp-indelning av kärnämnena att
ytterligare steg bör tas utöver utskottsmajoritetens
förslag. Kärnämnena, främst svenska, engelska och
matematik, bör kunna läsas med olika ambitionsnivå
och takt. Kravet på att alla elever skall studera
kurser i syfte att nå högskolebehörighet bör slopas.
De lämnar också synpunkter på hur
lärlingsutbildningen bör utformas.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet begär i en gemensam
reservation att förslaget om gymnasieexamen avslås.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:169
Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och
likvärdighet föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om en examen på gymnasial nivå (avsnitt 10).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta
betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1997/98:Ub40 av Roland Larsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett effektivare
utnyttjande av de nationella resurser som redan
finns för en till specifika yrkes- och
hantverksområden bättre anpassad gymnasieutbildning.
1997/98:Ub41 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av
gymnasiebibliotekens resurser i syfte att stärka
deras möjligheter att fungera enligt de läroplaner
som riksdagen tidigare fastställt.
1997/98:Ub43 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning för en
förändring av kärnämnesutbudet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv om
att stimulera entreprenörskap som egenskap i
lärandet till Lärarutbildningskommittén,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
stimulera samverkan mellan skolan och det omgivande
samhället,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
lärlingsutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en ändring av
skollagen så att kommunernas ansvar för uppföljning
och utvärdering förtydligas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en
utbildningsgaranti,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utveckling av
betygssystemet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjligheten att
genomgå särskild prövning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rätten att
underrätta föräldrar till myndiga elever om problem
i skolan.
1997/98:Ub44 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
individualisering av undervisningen samt ökad
anpassning av kärnämneskurser efter inriktning vid
olika program,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning med
uppdrag att föreslå former för en avveckling av
betyg i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utformningen av ett
nytt teknikprogram,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inriktningen av
ämnet Idrott och hälsa,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om
inrättande av en gymnasieexamen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om användningen av
nationella prov.
1997/98:Ub45 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om värdegrunden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att etiska frågor
med anknytning till skolan bör få större plats inom
forskningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätt att genomföra
gymnasiestudierna på lika villkor upp till 25 års
ålder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kärnämnen skall
kunna indelas i etapper och läsas med olika
ambitionsnivå och i olika takt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högskolebehörighet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att syo-verksamheten
behöver förstärkas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att på sikt avveckla
timplanen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lärarlösa lektioner,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om integration av
kärnämnen och karaktärsämnen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
religionskunskap som kärnämne,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheten att
läsa valbara kurser i angränsande kommuner,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om det
individuella programmet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utformning av
lärlingsutbildningen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
företagsinriktat program,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om APU,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
nischutbildningar av riksintresse,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
utvecklingssamtal,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheten att
utveckla sin sociala kompetens,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betyg,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om gymnasieexamen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om elevinflytande,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bättre
förutsättningar för lärarna,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fristående
gymnasieskolor,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om elever med
särskilda behov.
1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ingen elev skall
börja gymnasiet utan betyget "godkänt" i svenska,
engelska eller matematik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inte alla elever
skall behöva nå högskolebehörighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alltid kunna
komplettera studierna så att högskolekompetens
uppnås,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kärnämnena mer
skall kunna profileras utifrån gymnasieprogrammens
allmänna inriktning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökat utrymme för
individuella inriktningar och val,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet
med sommarkurser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en
snabbutredning för införandet av en internationellt
jämförbar gymnasieexamen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avklarad
gymnasieexamen skall vara en förutsättning för högre
studier,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en modern
lärlingsutbildning med yrkesexamen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ytterligare
åtgärder mot ogiltig frånvaro, särskilt en översyn
om gällande regler för betygssättning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättandet av
en entreprenörsutbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökade
utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättandet av
fler lektorat,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att rektor
skall vara pedagogisk ledare,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en sexgradig
betygsskala,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
fristående gymnasieskolor,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utökade
möjligheter för gymnasieelever att studera
utomlands,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra
resurser.
1998/99:Ub2 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att prov för konkurrens- och
behörighetskomplettering av betyg skall vara
avgiftsfria i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att 5 kap. 4 d § första
stycket lag om ändring i skollagen 1985:1100 skall
ges följande lydelse: Elever på samtliga nationella
program har rätt till minst 2 370
undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad
undervisningstid),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inom ramen för
ett nytt nationellt program - teknikprogrammet -
tillgodose behovet av sådan teknikutbildning som
krävs i samband med omställningen av energisystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principiella
ståndpunkter om utveckling av kärnämnesutbudet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
historia tas in bland kärnämnena,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsämnnets
ställning på det individuella programmet och att
samtliga elever skall erbjudas undervisning i Idrott
och hälsa,
7. att riksdagen begär att regeringen utformar
direktiv till den arbetsgrupp som skall utreda hur
samarbetet mellan skola och arbetsliv kan utvecklas
vidare i enlighet med vad som anförts i motionen
beträffande behovet av APU-platser med hög kvalitet
och övervägande av behov av skyldighetslagstiftning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans övergripande
ansvar för lärlingsutbildningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avstyrka
förslaget om gymnasieexamen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om framtagande av
diskussionsmaterial för att underlätta och ge
struktur åt diskussionen på gymnasieskolorna om
synen på kunskap och planering av undervisningen.
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:Ub210 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om
frivillig examen på gymnasial nivå i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring av skollagen gällande lärlingsutbildning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa fritt
skolval i gymnasieskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa en
obligatorisk gymnasieexamen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
alternativa kurser och mål i kärnämnena i enlighet
med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
färre obligatoriska kärn-ämnen i enlighet med vad
som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa
timplanen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
gymnasieskolans program och struktur,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betygssystemet,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
återinförande av rätten att pröva betyg under
gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i
motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en elev
skall vara godkänd i alla kurser för att erhålla
grundläggande behörighet till högskolan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av fler
lektorer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om samverkan
mellan skola och näringsliv,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om införandet av
en modern lärlingsutbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den
arbetsplatsförlagda utbildningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vidgade
förutsättningar att lägga ut utbildning på
entreprenad.
1998/99:Ub211 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lärlingssystem som
alternativ till flera av de ordinarie
gymnasieprogrammen.
1998/99:Ub213 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antalet veckotimmar i
ämnet idrott och hälsa.
1998/99:Ub223 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund
(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ändra namnet på Industriprogrammet till
Teknikerprogrammet.
1998/99:Ub234 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
heltäckande lärlingssystem.
1998/99:Ub235 av Jarl Lander (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasieutbildning av
bussförare.
1998/99:Ub237 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka antalet
veckotimmar i ämnet Idrott och hälsa till minst tre
på samtliga stadier i den svenska skolan.
1998/99:Ub270 av Carina Adolfsson och Lars Wegendal
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
distansutbildning.
1998/99:Ub271 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att gymnasieskolans
kursplaner inte bara skall ha allmänt hållna mål
utan att de också skall kompletteras med ett konkret
innehåll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett
stimulansbidrag motsvarande skillnaden mellan
lektorslön och lärarlön skall utgå till kommun som
inrättar lektorstjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Skolverket till
kommunernas tjänst skall lämna förslag till olika
modeller för klass- och grupporganisation i
gymnasieskolans kärnämnen.
1998/99:Ub273 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att naturkunskapen
skall förbli ett obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa
nationella kursprov i ämnena kemi och fysik.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utvärdering och
förslag till förbättringar vad gäller möjligheter
för elevens val av skola och program i
gymnasieskolan,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om tillsättande av
en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga
alternativ till nuvarande kunskapskrav och
betygssystem för gymnasieskolan,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av att
fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och
stärka utvecklingen av målinriktade studier efter
individuellt anpassade studieplaner och stort
elevinflytande i gymnasieskolan,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utveckla
den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i
gymnasieskolan.
1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottens betydelse
i skolan.
1998/99:Kr520 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av idrott i
skolan.
1998/99:A214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildningsgaranti.
Utskottet
Inledning
En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att
följa utvecklingen i gymnasieskolan (dir. 1994:29,
1994:128). Kommittén har lämnat två delbetänkanden,
Den nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1)
och Den nya gymnasieskolan - steg för steg (SOU
1997:1). Slutbetänkandet Den nya gymnasieskolan -
problem och möjligheter (SOU 1997:107) överlämnades
i augusti 1997.
I skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola
och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet
(skr. 1996/97:112, bet. UbU13) redovisade regeringen
sin bedömning av gymnasieskolans fortsatta
utveckling. Inom Utbildningsdepartementet tillsattes
därefter en arbetsgrupp med uppgift att fördjupa och
konkretisera den inriktning som angavs i
utvecklingsplanen. Resultatet av arbetsgruppens
arbete finns i rapporten Gymnasieskola i ständig
utveckling (Ds 1997:78). Rapporten har
remissbehandlats tillsammans med slutbetänkandet
från den nyss nämnda kommittén.
En särskild arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att
överväga hur innehållet i det individuella
programmet kan stärkas. Gruppens arbete redovisades
i april 1998 i rapporten PRIV - en ny väg mot ett
nationellt program (Ds 1998:27). Rapporten har
remissbehandlats t.o.m. den 15 oktober 1998.
Utskottet behandlar i detta betänkande
propositionen om gymnasieskola i utveckling -
kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169),
motioner som väckts med anledning av den samt vissa
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1998
som rör de frågor som tas upp i propositionen.
Propositionen överlämnades till riksdagen i slutet
av maj 1998.
Propositionen i korthet
En ny gemensam struktur föreslås för gymnasieskolans
nationella och specialutformade program.
Definitionen av begreppet gymnasiepoäng ändras.
Antalet gymnasiepoäng för en kurs skall inte längre
vara ett mått på den faktiska undervisningstiden för
en kurs utan i stället utgöra ett mått på kursens
studieomfattning, dvs. den beräknade arbetsinsatsen
för eleven. Samtliga nationella och specialutformade
program föreslås omfatta 2 500 gymna-siepoäng. Den
nuvarande uppdelningen av program på grenar föreslås
bli ersatt med att vissa inriktningar kan anges för
program. Ett nytt nationellt program -
teknikprogrammet - föreslås bli infört hösten år
2000. Samtidigt införs en ny lärlingsutbildning som
alternativ studieväg inom program med yrkesämnen.
Skollagen ändras så att det tydligt framgår att det
finns möjlighet att särskilt inrikta undervisningen
på ett individuellt program mot ett nationellt eller
specialutformat program. Ämnet Idrott och hälsa
föreslås få lika stor omfattning på alla nationella
och specialutformade program.
En gymnasieexamen föreslås bli införd för de elever
som påbörjar sin utbildning på ett nationellt eller
specialutformat program läsåret 2000/01.
Bestämmelserna om nationella prov ändras så att de
nationella kursproven blir obligatoriska inför
betygssättningen i kärnämneskurserna i
svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik samt i den högsta karaktärsämneskursen i
engelska och matematik på respektive program.
Gymnasieskolans struktur - poäng, m.m.
Propositionen
En ny gemensam struktur för nationella och
specialutformade program införs. Definitionen av
begreppet gymnasiepoäng ändras så att antalet
gymnasiepoäng för en kurs skall utgöra ett mått på
kursens studieomfattning. Samtliga nationella och
specialutformade program i gymnasieskolan skall
omfatta 2 500 gymnasiepoäng. På ett nationellt eller
specialutformat program skall kärnämnena omfatta 750
gymnasiepoäng. Lokalt tillägg slås samman med ramen
för individuellt val. Det poängutrymme som därmed
uppstår skall användas för kurser som eleven själv
väljer. Specialarbetet tas bort.
Regeringen framhåller att höjningen av antalet
gymnasiepoäng till 2 500 inte innebär att kraven
höjs eller att antalet undervisningstimmar bör
ändras. För att säkra en miniminivå av lärarledd
undervisning bör enligt regeringen begreppet
garanterad undervisningstid finnas kvar på samma
nivå som nu gäller, dvs. 2 370 undervisningstimmar
om 60 minuter för program med yrkesämnen och 2 150
undervisningstimmar för övriga program. En ny
paragraf med denna innebörd införs i skollagen
(5 kap. 4 d §).
Begreppet gren utgår. Specialisering inom
nationella program skall i stället göras genom val
av inriktning. Inriktningarna kan vara nationellt
eller lokalt utformade. En behörig sökande, som
söker till ett nationellt program under åberopande
av att det inom det sökta programmet anordnas en
nationellt fastställd inriktning som inte erbjuds av
hemkommunen, skall jämställas med en behörig sökande
som är hemmahörande i den kommun som anordnar
utbildningen.
Undervisningen i gymnasieskolan skall kunna läggas
ut på längre tid än tre år och efter regeringens
medgivande även på kortare tid.
Omfattningen av gymnasieskolans och den gymnasiala
vuxenutbildningens kurser bör enligt regeringen vara
50, 100, 150 eller 200 gymnasiepoäng.
Motionerna
Enligt motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 9 saknas i
dag ett samlat underlag om erfarenheterna av
programstrukturen i gymnasieskolan. Antalet poäng
ökas till 2 500 poäng för alla program, men man har
inte förändrat kursplanerna och höjt "ribban".
Motionärerna begär en översyn av gymnasieskolans
program och struktur. I samband med en sådan översyn
bör bl.a. frågan om huruvida gymnasieskolans
omfattning och innehåll är tillräckliga för att möta
framtidens krav belysas.
Den garanterade undervisningstiden för eleverna
skall enligt motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 2 vara
lika för alla elever. Motionärerna föreslår att
riksdagen beslutar att 5 kap. 4 d § första stycket
skall ges följande lydelse: Elever på samtliga
nationella program skall ha rätt till minst 2 370
undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad
undervisningstid).
Frågan om lärarlösa lektioner tas upp i motion
1997/98:Ub45 (kd) yrkande 8. Det är inte acceptabelt
att elever på egen hand skall lära sig nytt material
enbart genom att läsa sig till det utan bearbetning
eller uppföljning. Däremot finns det skäl att ge
eleverna tid och möjlighet att tillämpa sina
kunskaper i projekt och individuella arbeten som
till viss del kan ske utan lärarens närvaro, heter
det i motionen.
Enligt motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 8 ger
systemet med poäng bättre förutsättningar för att
förverkliga målstyrningen av skolan. Motionärerna
anser att det är logiskt att ta steget och avskaffa
den nationella timplanen i gymnasieskolan. I motion
1997/98:Ub45 (kd) yrkande 7 framhålls att timplanen
bör avskaffas på sikt för att ge ökade
förutsättningar för individualisering och en tydlig
målstyrning av gymnasieskolan. I motion
1998/99:Ub801 (mp) yrkande 21 understryks vikten av
att fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse
och stärka utvecklingen av målinriktade studier
efter anpassade studieplaner och stort
elevinflytande i gymnasieskolan.
Frågor med anknytning till valfrihet i
gymnasieskolan tas upp i flera motioner. Enligt
motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 3 är det orimligt
att elevens bostadsadress är avgörande för
antagning. I avvaktan på att en nationell skolpeng
kan införas bör möjligheterna att välja
gymnasieskola garanteras. Vidare bör rätten att
välja specialutformade program också utanför
hemkommunen garanteras. I motion 1998/99:Ub801 (mp)
yrkande 19 begärs en utvärdering och förslag till
förbättringar vad gäller elevers möjligheter till
val av skola och program. Motionärerna framhåller
bl.a. att det är svårt att få ett väl fungerande
system för det fria valet av program och skola och
att samverkan mellan kommuner kan förbättras
avsevärt. Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) bör det
vara möjligt att läsa valbara kurser även i
närliggande kommuner i de fall kommunikationerna
tillåter det. Motionärerna pekar på att eleverna
härigenom kan erbjudas en högre utbildningskvalitet
och att det kan vara en möjlighet för små
gymnasieskolor som har mindre utbud av egna valbara
kurser (yrk.11). I motionen betonas också vikten av
att nischutbildningar av riksintresse, t.ex. inom
hantverk, kan finnas kvar. Dessa utbildningar är
ofta kostsamma för kommunen, vilket i perioder med
knappa resurser kan innebära att de måste läggas ned
(yrk.16). Även i motion 1997/98:Ub40 (c) framhålls
risken av att små gymnasiala nischutbildningar med
inriktning mot yrkes- och hantverkskompetens av
riksintresse försvinner, om inte något görs för att
stimulera ett bättre utnyttjande av dessa resurser.
Motionären pekar på att utbildning som omfattas av
riksintag ofta är okända för eleverna. Intresset i
kommunerna för att skicka elever på utbildning i
andra kommuner är svagt.
Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande gymnasieskolans struktur
m.m. anföra följande.
I och med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan
och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16,
rskr. 356) fastställdes utformningen av den
nuvarande gymnasieskolan. I propositionen framhölls
att reformen skall ses som en grund för en fortsatt
utveckling av gymnasieskolan. Vikten av att skapa
lösningar som ger förutsättningar för en fortgående
utvecklingsprocess betonades. Beslutet våren 1991 om
en reformering av gymnasieskolan har sedermera
följts upp genom flera riksdagsbeslut, bl.a. hösten
1993 om en ny läroplan och ett nytt betygssystem.
Det moderna samhället kännetecknas av
internationalisering och av en förändringstakt inom
alla sektorer som aldrig har varit högre. Det finns
inga indikationer på att utvecklingstakten kommer
att minska. Tvärtom pekar alla tecken på att
framtiden kommer att innebära att individen får
uppleva allt tätare förändringar. En bred
kunskapsbas är det viktigaste verktyget för att man
skall kunna hantera en föränderlig verklighet. En
bristfällig utbildning riskerar att bli ett allt
större handikapp. Det gäller inte bara i arbetslivet
utan även i samhällslivet i övrigt.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en
modern gymnasieskola skall vara uppbyggd efter
dagens behov och vara så konstruerad att den är
flexibel och framtidsinriktad. Eleverna skall
utifrån sina framtidsplaner och intressen kunna
välja inriktning och kurser. Det bör finnas
likvärdiga valmöjligheter inom de olika nationella
programmen. Det bör också vara möjligt för en elev
att byta studieinriktning i gymnasieskolan eller
senare i gymnasial vuxenutbildning. De nationella
programmens uppbyggnad bör vara lätta att
överblicka. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag om införande av en gemensam struktur för
nationella och specialutformade program. Utskottet
tillstyrker likaså att definitionen av begreppet
gymnasiepoäng ändras så att antalet gymnasiepoäng
för en kurs i större utsträckning än nu anger
kursens studieomfattning och elevernas beräknade
arbetsinsats och inte är ett mått på det antal
lektioner som erbjuds eleverna. Samtliga nationella
och specialutformade program skall omfatta 2 500
gymnasiepoäng, varav 750 gymnasiepoäng avser
kärnämnen, 1 450 gymnasiepoäng karaktärsämnen och
300 gymnasiepoäng individuella val. Detta anges i en
poängplan i regeringens förslag till ny bilaga 2
till skollagen. Förslaget, som utskottet i princip
ställer sig bakom, innebär särskilt stora
förändringar för det naturvetenskapliga och det
samhällsvetenskapliga programmet. Det innebär bl.a.
en uppluckring av den fasta ämnesstrukturen vilket
ger eleverna större valmöjligheter. Dessa program
ger för närvarande, jämfört med andra program, minst
möjlighet till val av kurser. Utskottet vill i
sammanhanget betona vikten av att dessa program
utformas så att de ger behörighet till studier vid
högskolan i lika stor omfattning som i dag.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
begreppet inriktning bör ersätta det nuvarande
begreppet gren. Regeringen gör den bedömningen att
antalet inriktningar kommer att bli något större än
nuvarande antal grenar. Utskottet har inte anledning
att göra någon annan bedömning.
Specialisering inom nationella program bör således
göras genom val av inriktning. Inriktningarna skall,
i likhet med vad som gäller i dag för grenarna, vara
nationellt eller lokalt fastställda. Utskottet anser
i likhet med regeringen att en elevs möjlighet att
komma in på en nationell inriktning bör jämställas
med vad som i dag gäller för nationell gren. Detta
innebär att en behörig sökande, som söker till ett
nationellt program under åberopande av att det inom
det sökta programmet finns en nationellt fastställd
inriktning som inte erbjuds av hemkommunen, skall
jämställas med en behörig sökande som är
hemmahörande i den kommun som anordnar utbildningen.
Dagens system med riksrekryterande lokala grenar
blir i stället riksrekryterande inriktningar.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att
undervisningen i gymnasieskolan skall kunna läggas
ut på längre tid än tre år och efter regeringens
bemyndigande även på kortare tid.
Sammanfattningsvis anser utskottet beträffande
gymnasieskolans struktur m.m. att riksdagen bör
bifalla regeringens förslag i nu berörda delar och
godkänna vad utskottet har förordat. Utskottet
återkommer i det följande till de motsvarande
förslagen till lagbestämmelser.
När det gäller förslaget om en översyn av
gymnasieskolans program och struktur konstaterar
utskottet att en översyn av de nationella
styrdokumenten för närvarande pågår. Avsikten är
bl.a. att stärka programmålens betydelse i syfte att
tydliggöra varje nationellt programs inriktning och
profil. Skolverket har vidare i november 1998
redovisat ett uppdrag från regeringen om bl.a.
gemensam programstruktur för samtliga program.
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att,
på grundval av riksdagens beslut med anledning av
den nu aktuella propositionen, ge Skolverket ett
förnyat uppdrag beträffande bl.a. nya programmål.
Utskottet förutsätter att det i samband därmed
tydligt framgår vilka krav regeringen ställer på
programmålens beskrivning av programmets ämnen och
deras omfattning. Det pågår, vill utskottet notera i
sammanhanget, inom Skolverket ett arbete med en
översyn av gymnasieskolans kursplaner. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub210
yrkande 9.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att i en
ny paragraf i skollagen (5 kap. 4 d §) säkra en
minsta garanterad undervisningstid för eleverna,
2 370 undervisningstimmar för program med yrkesämnen
och 2 150 för övriga program, dvs. samma nivå som nu
gäller. Utskottet avstyrker därmed yrkande 2 i
motion 1998/99:Ub2 om att alla elever skall ha rätt
till 2 370 undervisningstimmar. Utskottet vill peka
på att en generell höjning av antalet garanterade
undervisningstimmar utöver vad som gäller i dag
medför ökade kostnader för kommunerna. Utskottet
vill dock betona att det som föreskrivs är en minsta
tid som skall erbjudas eleverna sammanlagt för
respektive program. Hur undervisningstiden fördelas
på ämnen och kurser ansvarar skolhuvudmannen för.
Elever behöver olika lång tid för att nå
utbildningsmålen i kurserna. Utskottet vill
understryka att alla elever bör ges möjlighet att
bli minst godkända i de kurser som ingår i
programmet.
Utskottet delar regeringens uppfattning och den
uppfattning som framförs i motion 1997/98:Ub45
beträffande lärarlösa lektioner. Regeringen menar
att undervisning är ett arbete som planeras av
lärare och elever tillsammans och som eleverna
genomför under lärares ledning (prop. s. 29).
Utskottet vill starkt betona att något som s.k.
lärarlösa lektioner inte kan betraktas som
undervisning. Utskottet noterar att regeringen avser
att se över gymnasieförordningen i syfte att
klargöra elevernas rätt till undervisning och
föreskriva krav på lärarledd undervisning. Utskottet
anser att yrkandet mot denna bakgrund är
tillgodosett och därför bör avslås.
När det gäller yrkandena om att på sikt avskaffa
timplanen noterar utskottet att regeringens förslag
i propositionen innebär att de nuvarande riktvärdena
för utbildningens omfattning i timmar om 60 minuter
för ämnen överges i och med införandet av en ny
definition av begreppet gymnasiepoäng och den mycket
generella poängplan, gemensam för de nationella och
specialutformade programmen, som föreslås.
Poängtalet för respektive ämne är således inte ett
riktvärde på antalet lektioner i ämnet. Det enda
som i formell mening läggs fast centralt i fråga om
lektioner är en garanterad totaltid på 2 150
respektive 2 370 undervisningstimmar. Skolorna
kommer att ha stor frihet att disponera tiden. Hur
många undervisningstimmar som bör läggas på en kurs
för att en viss grupp elever skall uppnå
kunskapsmålen måste bedömas utifrån lokala
förhållanden och förutsättningar. Inget hindrar dock
från att man lokalt utgår från den fördelning av
undervisningstimmar som gäller i dag samt de
erfarenheter som detta givit. Enligt utskottets
uppfattning är syftet med yrkandena i huvudsak
tillgodosett varför de bör avslås av riksdagen.
Utskottet avstyrker således motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 7, 1998/99:Ub210 yrkande 8 och 1998/99:Ub801
yrkande 21.
Regeringen har inte förslagit några förändringar i
sak beträffande elevers möjligheter att välja
utbildning i gymnasieskolan. De ändringar som
föreslås i skollagen och vilkas motiv utskottet i
det föregående har ställt sig bakom är ändringar
huvudsakligen till följd av att begreppet gren på
program ersätts av inriktning. Såsom redan framgått
kommer en elev även fortsättningsvis att ha rätt
till utbildning i en annan kommun om en nationellt
fastställd inriktning inte erbjuds av den egna
kommunen. Det innebär också att det även
fortsättningsvis kommer att finnas riksrekryterande
utbildningar av olika slag, t.ex. inom små
hantverksområden av riksintresse. Regler om
riksrekryterande utbildningar finns i 2 kap.
gymnasieförordningen (SFS 1992:394) samt i bilaga 2
och 3 till förordningen. Vidare anges i Skolverkets
föreskrifter vilka idrottsutbildningar som är
riksrekryterande (SKOLFS 1995:63, ändr. SKOL-FS
1998:24). Utskottet kan konstatera att ett stort
antal utbildningar i dag är riksrekryterande och att
regeringen inte har redovisat några förslag till
förändringar härvidlag. I sammanhanget vill
utskottet även peka på att vissa kostsamma
riksrekryterande utbildningar har ett särskilt
statligt verksamhetsstöd ur anslaget A 11 Bidrag
till driften av viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola. Utskottet anser att
riksdagen med hänvisning till det anförda bör avslå
motionerna 1997/98:Ub40, 1997/98:Ub45 yrkandena 11
och 16, 1998/99:Ub210 yrkande 3 och 1998/99:Ub801
yrkande 19.
Programutbudet
Ett nytt nationellt program - teknikprogrammet, m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt nationellt program
- teknikprogrammet - införs från hösten år 2000.
Programmet bör kunna ha flera och varierande
inriktningar. Regeringen anser att ett tekniskt
program bör kunna erbjuda inriktningar som
förbereder för såväl eftergymnasiala studier inom
främst det tekniska området som för olika
teknikinriktade arbetsuppgifter. Det tekniska
programmets struktur bör enligt regeringen ha samma
uppbyggnad som föreslås för övriga program. I
programmet bör 40-50 % av karaktärsämnesblocket
bestå av kurser i matematik, fysik, kemi och
tekniska ämnen som är gemensamma för alla som går på
programmet. Resterande del av karaktärs-ämnesblocket
bör utgöras av valbara tekniska inriktningar. Det
skall också finnas möjlighet att inom blocket läsa
de kurser i matematik, fysik m.m. som krävs för
särskild behörighet exempelvis till
civilingenjörsutbildningar.
Motionerna
I motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 3 anförs att
behovet av sådan teknikutbildning som krävs i
samband med omställningen av energisystemet bör
tillgodoses vid utformningen av ett nytt
teknikprogram. Hit hör sådan teknik som hör samman
med effektivare energianvändning och
energiproduktion från förnybara energikällor. Enligt
motion 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 3 är det viktigt
att teknikprogrammet förutom de tekniska
specialiseringarna och de ordinarie kärnämnena
innehåller kurser i miljökunskap på alla
inriktningar.
Enligt motion 1998/99:Ub223 (kd) bör
industriprogrammets namn ändras till
teknikerprogrammet. Motionärerna pekar på att
antalet sökande till industriprogrammet är litet och
att det skulle vara värdefullt om själva
beteckningen på programmet blev mer rättvisande och
positiv.
I motionerna 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 14 och
1998/99:Ub1 (fp) yrkande 12 föreslås ett
företagarprogram i gymnasieskolan. I det först
nämnda yrkandet framhålls att entreprenörskap och
företagaranda alltför sällan uppmuntras i
undervisningen. Ett företagsinriktat program bör
framför allt inriktas på samarbete med små och
medelstora företag inom samhällets alla sektorer. I
det andra yrkandet föreslås bl.a. att det i ett
sådant företagarprogram, förutom kärnämnen som
svenska, engelska och matematik, bör ingå ämnen som
redovisning, affärsjuridik, marknadsföring etc.
Enligt motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 2 bör
pedagogiken utvecklas för att stimulera
entreprenörskap i undervisningen. Detta bör bl.a.
leda till förändringar i lärarutbildningen.
Lärarutbildningskommittén bör därför få
tilläggsdirektiv om detta.
En ny bredare bussförarutbildning behövs i
gymnasieskolan enligt förslag i motion 1998/99:Ub235
(s). Utbildningen bör förutom den traditionella
fordons- och förarutbildningen också ge kunskaper om
entreprenörskap, företagsekonomiska principer och
begrepp som är relevanta för bussföretag.
Enligt motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 5 bör alla
elever ges ökad möjlighet att själva sätta samman
kurser till ett eget personligt program. Utöver de
obligatoriska kärnämnena bör eleven få välja kurser
tämligen fritt.
Utskottets bedömning
Utskottet anser i likhet med regeringen att ett nytt
nationellt program - teknikprogrammet - bör införas
från hösten 2000. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser bilaga 1. En teknisk
utbildning på gymnasienivå bör förbereda för
fortsatt utbildning inom teknikområdet och/eller för
arbetslivet. Ett tekniskt program bör i större
utsträckning än nuvarande teknisk gren på
naturvetenskapsprogrammet kunna stimulera elevernas
intresse för teknik och teknisk utveckling. Ett
tekniskt program bör också kunna bidra till en
ökning av andelen elever inom området naturvetenskap
och teknik.
När det gäller utformningen av teknikprogrammet
anser utskottet i likhet med regeringen att
programmet bör kunna ha flera och varierande
inriktningar. Genom en sådan konstruktion ges
förutsättningar att tillgodose behovet av
framtidsinriktade utbildningar. Det är angeläget att
det inom programmet - förutom klassiskt tekniska
inriktningar, vilka i dag delvis täcks av program
som industriprogrammet, elprogrammet och
fordonsprogrammet - finns inriktningar mot nya
teknologiska områden t.ex. miljö och energi. Det
ankommer på regeringen att besluta om vilka
nationella inriktningar som skall finnas på
respektive program. Det bör finnas möjlighet till
ett lokalt inflytande och att genom en lokal
inriktning tillgodose lokala eller regionala behov.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 3 och 1998/99:Ub2
yrkande 3.
Utskottet, som således tillstyrker att ett
nationellt teknikprogram införs, avstyrker förslaget
i motion 1998/99:Ub223 om ändring av namnet på
industriprogrammet till teknikerprogrammet.
Utskottet vill med anledning av motion 1997/98:Ub43
yrkande 2 om entreprenörskap i undervisningen anföra
följande.
De snabba förändringarna i omvärlden ställer stora
krav på individernas förmåga till omställning,
förnyelse och utveckling. Förmåga att lösa problem,
initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och
kreativ samt självtillit är viktiga egenskaper för
alla individer, inte bara för blivande företagare
och entreprenörer. Utskottet konstaterar att
samtliga läroplaner tar upp dessa aspekter. I den
nyligen fastställda läroplanen för förskolan (Lpfö
98) anges under avsnittet Förskolans uppdrag bl.a.
att de vuxna skall ge barnen stöd i att utveckla
tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet,
företagsamhet och intressen skall uppmuntras och
deras vilja och lust att lära skall stimuleras.
Detta följs sedan av liknande formuleringar i
läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Läroplanerna slår också fast att skolan skall
samverka med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Utskottet vill betona skolans betydelse för att
lägga grunden till ett positivt förhållningssätt när
det gäller entreprenörskap och företagsamhet. Enligt
utskottets uppfattning är det primärt inte fråga om
att utbilda blivande företagare i skolan utan
snarare att stimulera initiativförmåga och
kreativitet hos eleverna. Detta bör t.ex. komma till
uttryck i skolans arbetssätt och arbetsformer.
Utskottet vill också peka på att
Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54, 1998:47)
inom kort kommer att lämna sina förslag. Med
hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks
motion 1997/98:Ub43 yrkande 2.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nyss
anförda även förslagen i motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 14 och 1998/99:Ub1 yrkande 12 om införande
av ett företagarprogram i gymnasieskolan. Utskottet
vill därutöver tillägga att arbetslivs- och
företagarfrågor berörs i programmålen för flera
program och i flera kursplaner. Det anges t.ex. i
programmålen för hantverksprogrammet att eleverna
skall ha sådana grundläggande kunskaper i
företagsekonomi, marknadsföring och lagstiftning som
är relevanta för mindre företag. Det finns inom
gymnasieskolan redan nu också ett betydande utrymme
för flexibla lösningar på lokal nivå, vilket många
kommuner har utnyttjat, inte minst genom att anordna
olika former av företagarutbildning. Utskottet vill
också peka på att ett projekt - Entreprenörskap som
utbildningsmål - har startats på initiativ av
Nordiska ministerrådet för perioden 1997-2000.
Projektet skall genomföras inom ett nätverk mellan
grund- och gymnasieskolor.
Beträffande förslaget i motion 1998/99:Ub235 om
införande av en bredare bussförarutbildning i
gymnasieskolan vill utskottet erinra om att det för
bussförarutbildning krävs att eleven har fyllt 20 år
vilket hindrar en sådan utbildning i gymnasieskolan.
Däremot finns det en påbyggnadsutbildning i komvux:
Persontransporter med buss (SKOLFS 1995:30). Som
förkunskaps-krav till denna utbildning gäller,
förutom ålderskravet på fyllda 20 år, fullföljd
gymnasieutbildning på nationellt eller
specialutformat program innefattande kursen Tunga
fordon - grundkurs, eller motsvarande kunskaper,
samt innehav av körkortsbehörighet av minst klass B.
Kursen Tunga fordon ges inom fordonsprogrammet. I
programmålen till detta program anges bl.a. att
eleverna skall ha kunskaper om sådana
företagsekonomiska principer och begrepp som är
relevanta för företag i branschen. Utskottet
hänvisar även till vad som sagts i det föregående
beträffande bl.a. vikten av att skolan lägger
grunden till ett positivt förhållningssätt när det
gäller entreprenörskap och företagsamhet. Riksdagen
bör avslå motionen med hänvisning till vad utskottet
har anfört.
Beträffande yrkande 5 i motion 1998/99:Ub1 om att
alla elever bör ges ökad möjlighet att själva sätta
samman kurser till ett eget personligt program vill
utskottet erinra om de regler som gäller för
specialutformade program (skollagen 5 kap. 4 a och
13 §§ samt gymnasieförordningen 2 kap. 18 §). Ett
specialutformat program skall i fråga om
utbildningens nivå motsvara ett nationellt program.
Det kan utformas individuellt för en elev eller
gemensamt för en grupp elever. Programmet består av
kurser som kan förekomma på nationella program och
specialarbete. Alla specialutformade program skall
innehålla kärnämnena. Utskottet konstaterar att det
inom ramen för gällande regler finns möjligheter att
sätta samman ett eget personligt program. Utskottet
anser att yrkandet därmed är tillgodosett, varför
det bör avslås.
Det individuella programmet
Propositionen
Regeringen föreslår att 5 kap. 4 b § skollagen
ändras så att det tydligt framgår att det är möjligt
att särskilt inrikta undervisningen inom ett
individuellt program mot ett nationellt eller
specialutformat program. Syftet är att stimulera
utvecklingen av det individuella programmet och
markera att programinriktade alternativ bör erbjudas
eleverna.
Det individuella programmet bör enligt regeringen
utvecklas kvalitativt för att öka andelen elever som
går vidare till och fullföljer ett nationellt eller
specialutformat program. Kommunerna bör därför
erbjuda elever programinriktade, sökbara studievägar
inom ramen för det individuella programmet.
Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 12 måste
kvaliteten på det individuella programmet bli
jämnare. För att minska antalet elever på programmet
krävs framför allt stora satsningar inom grundskolan
för att där höja utbildningskvaliteten. Elever i
grundskolan måste också få en bättre insyn i
gymnasieskolans organisation och programutbud.
Motionärerna anser att det krävs en utökad
syofunktion.
I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 1 tas frågan upp
om behörighet till gymnasieskolan. Motionärerna
anser att ingen elev skall få börja gymnasieskolan
utan betyget "godkänt" i svenska, engelska eller
matematik. Elevernas kunskapsbrister är mycket
omfattande när de lämnar grundskolan. Åtgärder i
syfte att ge alla grundskoleelever goda baskunskaper
måste komma tidigt i grundskolans årskurser.
Utskottets bedömning
Nästan alla elever (98 %) som slutade grundskolan
våren 1997 gick i gymnasieskolan (inklusive
individuellt program) hösten 1997. Om det
individuella programmet inte räknas med var
övergången något lägre (92 %). För behörighet till
nationella och specialutformade program gäller
fr.o.m. den 1 juli 1998 slutförd sista årskurs i
grundskolan och godkända betyg i svenska alternativt
svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Avsikten med de nya bestämmelserna är att de elever
som börjar ett nationellt program skall ha de
basfärdigheter som är en förutsättning för att klara
studierna i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet har
inhämtat tyder preliminära siffror från hösten 1998
på att övergången till individuella program är ca 3
procentenheter högre än året innan. Cirka 91 % av
eleverna som lämnade grundskolan våren 1998 var
behöriga till gymnasieskolans nationella och
specialutformade program.
Huvudsyftet med det individuella programmet är att
förbereda eleverna för studier på ett nationellt
eller specialutformat program. Inte minst mot
bakgrund av de nya behörighetsbestämmelserna är det
viktigt att det individuella programmet utvecklas
kvalitativt för att ge bättre förutsättningar för
alla elever att gå vidare till och fullfölja ett
nationellt eller specialutformat program. Utskottet
delar regeringens uppfattning att en utveckling av
det individuella programmet är en av gymnasieskolans
verkliga utmaningar för att kunna nå målet att alla
ungdomar skall skaffa sig en gymnasieutbildning. Det
är viktigt att alla elever får möjlighet och
förutsättningar att fullfölja sina gymnasiestudier,
även om det tar längre tid för en del elever. Elever
som saknar behörighet eller har andra särskilda skäl
bör erbjudas sökbara, programinriktade studievägar
inom det individuella programmet. Detta är möjligt
redan med nuvarande bestämmelser i skollagen. Det
finns dock skäl att detta tydligare än i dag framgår
av bestämmelserna. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5 kap. 4 b §.
Utskottet vill i likhet med vad som anförts i
motion 1997/98:Ub45 yrkande 12 betona vikten av
kvaliteten på det individuella programmet. Det är
angeläget att det sker en utveckling och en
förnyelse av programmet och att eleverna erbjuds
alternativ inom programmet som upplevs som
meningsfulla och framtidsinriktade. Genom att stärka
det individuella programmets koppling till de
nationella programmen bör en kvalitetshöjning kunna
åstadkommas. Utskottet anser det mycket angeläget
att öka andelen elever som går vidare till ett
nationellt eller specialutformat program. Genom
samhällsutvecklingen och förändringarna i
arbetslivet är det nödvändigt för individen att
skaffa sig en gymnasieutbildning, som ger bredd och
fördjupning, både för personlig utveckling och för
att kunna hävda sig i ett framtida samhälls- och
arbetsliv.
Utskottet vill samtidigt betona att det är
grundskolans uppgift framför allt att lägga grunden
för ett livslångt lärande och ett aktivt deltagande
i samhällslivet. Genom bl.a. det nya betygssystemet
och de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan
synliggörs skolans ansvar för att alla elever
verkligen ges möjligheter att nå målen i
grundskolan. Utskottet har tidigare vid flera
tillfällen framhållit kommunernas ansvar för att
sätta in åtgärder för de elever som har svårigheter.
Utskottet vill än en gång understryka vikten av att
så sker.
Utskottet noterar till sist att Skolverket enligt
regleringsbrev för budgetåret 1999 har fått nya
uppdrag inom det aktuella området. Skolverket skall
under en treårsperiod särskilt följa vilka
konsekvenser de nya behörighetsreglerna till
gymnasieskolan har fått, hur verksamheten i
grundskolan har påverkats, hur kommunerna har följt
upp elever som inte klarat behörighetsreglerna,
omfattningen vad gäller antalet elever med
ofullständigt slutbetyg samt vad eleverna erbjudits
för alternativa studier t.ex. inom ramen för det
individuella programmet. Uppdraget skall redovisas
den 15 augusti varje år. Skolverket skall också
följa elevströmmarna till och från samt inom
gymnasieskolan. Skolverket skall undersöka hur stor
andel av eleverna, fördelade på program, som
fullföljer sin utbildning på nationella respektive
specialutformade program inom tre, fyra och fem år.
Verket skall ägna uppmärksamhet åt i vilken
utsträckning elever som går vidare till ett
individuellt program klarar av att fullfölja studier
på ett nationellt eller specialutformat program.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti
1999.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrks motion 1997/98:Ub45 yrkande 12 om
kvaliteten på det individuella programmet.
Utskottet avstyrker även motion 1998/99:Ub1 yrkande
1 om behörighet till gymnasieskolan med samma
motivering.
Kärnämnena
Kärnämnesutbudet, m.m.
Propositionen
I den senaste utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112)
konstaterade regeringen bl.a. att kärnämnena
religionskunskap, naturkunskap och estetisk
verksamhet har en ringa omfattning (30
gymnasiepoäng) i förhållande till mycket ambitiösa
kunskapsmål. Regeringen pekade på att korta kurser
innebär onödig splittring och små möjligheter för
eleverna att se helheter och samband. I rapporten
Gymnasieskola i ständig utveckling presenterades tre
alternativa förslag till förändringar i
kärnämnesutbudet. Remissbehandlingen av dessa
förslag visade en mycket splittrad opinion. Enligt
regeringens uppfattning bör frågan om de små
kärnämnenas innehåll och struktur beredas
ytterligare. Regeringen föreslår därför ingen
förändring av kärnämnesutbudet.
Motionerna
I flera motioner tas frågor upp med anknytning till
kärnämnesutbudet. Enligt motion 1998/99:Ub210 (m)
yrkande 7 bör antalet kärnämnen begränsas till
svenska, engelska, matematik, samhällskunskap samt
idrott och hälsa. De ämnen som inte längre är
obligatoriska skall ingå som karaktärsämnen i
nationella program, men omfattningen av dem skall
kunna variera i respektive program. I motion
1997/98:Ub43 (c) yrkande 1 begärs en utredning om en
förändring i kärnämnesutbudet. Syftet med en sådan
översyn bör enligt motionärerna vara att minska
antalet kärnämnen och att en starkare betoning görs
av de kunskaper som är nödvändiga för alla i
samhället. Kärnämnena skall även fortsättningsvis
vara obligatoriska i alla nationella program. Detta
innebär att alla som går ut ett nationellt program
även framgent bör ha allmän behörighet till
högskolestudier. Enligt motion 1998/99:Ub2 (v) bör
intentionerna i det fortsatta beredningsarbetet av
de små kärnämnenas struktur och innehåll vara att
underlätta och understödja samarbete mellan kärn-
ämnen och karaktärsämnen, att eleverna ges möjlighet
att bearbeta de existentiella frågorna, att utrymme
finns för skapande verksamheter och att arbetet i
skolan utgår från, tillvaratar och respekterar
elevernas egna erfarenheter och upplevelser (yrk.
4). Motionärerna anser att ämnet historia bör tas
med bland kärnämnena (yrk. 5). I motion 1997/98:Ub45
(kd) yrkande 10 betonas vikten av att
religionskunskap även fortsättningsvis är ett
kärnämne. Enligt motion 1998/99:Ub273 (kd) yrkande 1
är det viktigt att även fortsättningsvis slå vakt om
ämnet naturkunskap som bör förbli ett obligatoriskt
ämne i gymnasieskolan.
Förslag med anknytning till en etappindelning av
kärnämnena finns i flera motioner. I motion
1998/99:Ub210 (m) yrkande 6 föreslås att alternativa
kärnämneskurser införs där målen sätts lägre. De
skall inte ge behörighet till högre utbildning.
Elever som väljer alternativa kurser skall kunna
komplettera och läsa in högskolebehörighet senare.
Enligt motion 1998/99:Ub1 (fp) skall inte alla
elever i gymnasieskolan behöva nå högskolebehörighet
(yrk. 2). Motionärerna framhåller att det är viktigt
att elever som inte väljer utbildning som ger
högskolebehörighet alltid skall ha möjlighet att
senare komplettera sina studier till sådan
behörighet (yrk. 3). De mer omfattande kärnämnena
bör kunna delas in i etapper. Eleverna bör kunna
läsa kurser med olika ambitionsnivå och takt.
Kärnämnena bör profileras mer med utgångspunkt i
programmets allmänna inriktning (yrk. 4).
I motion 1997/98:Ub45 (kd) anförs att kärnämnena,
främst svenska, engelska och matematik, bör delas in
i etapper så att eleverna kan läsa kurserna med
olika ambitionsnivå och i olika takt (yrk. 4).
Motionärerna anser att kravet att alla program skall
leda till högskolebehörighet är orimligt. Alla
ungdomar som vill fortsätta med högskolestudier kan
inte beredas plats i högskolan. Alla elever
eftersträvar inte ens att gå vidare till högskola
(yrk. 5). Motionärerna förordar att kärnämnena i
ökad omfattning bör studeras integrerat med
karaktärsämnena. Det leder till ett helhetstänkande
som underlättar studierna och kan bidra till att öka
intresset för kärnämnena, heter det i motionen (yrk.
9). En ökad individualisering av undervisningen och
en ökad anpassning av kärnämneskurserna efter
inriktning av program föreslås i motion 1997/98:Ub44
(mp) yrkande 1. Motionärerna anser bl.a. att den
individuella studietiden skall kunna variera
betydligt friare på både enskilda kurser och hela
program. Enligt motion 1998/99:Ub271 (fp) yrkande 3
bör Skolverket ge förslag till kommunerna om olika
modeller för klass- och grupporganisation i
kärnämnena. Motionären anser att det är en utopi att
kräva att alla individer skall kunna uppfylla de
krav som ställs i kärnämnena.
Utskottets bedömning
Någon ändring av kärnämnesutbudet föreslås inte i
propositionen. Regeringen har redovisat sin avsikt
att ytterligare bereda frågan om de små kärnämnenas
- religionskunskap, naturkunskap och estetisk
verksamhet - innehåll och struktur. Det ankommer på
riksdagen att besluta om kärnämnen i gymnasieskolan.
Enligt utskottets uppfattning bör dock riksdagen
inte föregripa regeringens fortsatta beredning av
denna fråga genom uttalande om hur många och vilka
ämnen som fortsättningsvis skall ingå i
kärnämnesutbudet.
Utskottet vill dock med anledning av yrkandet att
ämnet historia bör tas med bland kärnämnena betona
vikten av att eleverna får kunskaper i historia.
Detta har också uttryckts i gällande läroplan (Lpf
94). Där anges bl.a. att undervisningen skall ge ett
historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna
utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen
för kunskapers relativitet och förmågan till
dynamiskt tänkande. Det anges också i kursplanen för
kärnämnet samhällskunskap bl.a. att eleverna skall
kunna sätta in utvecklingen av det svenska samhället
i ett globalt perspektiv såväl i nutid som i
historisk belysning. Eleverna skall efter
genomgången kurs kunna lägga historiska perspektiv
på den ekonomiska, politiska och sociala
utvecklingen. Utskottet förutsätter att det
historiska perspektivet i ämnet inte försvagas i
samband med revidering av kursplanen i ämnet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1997/98:Ub43 yrkande 1, 1998/98:Ub45 yrkande 10,
1998/99:Ub2 yrkandena 4 och 5, 1998/99:
Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273 yrkande 1.
När det gäller etappindelning m.m. av kärnämnena
vill utskottet anföra följande.
Gymnasiereformen har kritiserats framför allt för
de för alla nationella och specialutformade program
gemensamma kärnämnena. Utskottet vill dock påminna
om att tillkomsten av kärnämnena, gemensamma för
alla utbildningar i gymnasieskolan, innebar en
markant höjning av de utbildningspolitiska
ambitionerna och är ett av fundamenten i
gymnasiereformen. Denna ambitionshöjning gjordes för
att svara mot höga krav i arbets- och samhällsliv.
Utskottet anser att den gymnasiala utbildningen även
fortsättningsvis måste ha en hög ambitionsnivå. Det
är därför av största vikt att frågan löses om hur en
större andel av eleverna kan nå målen i kärnämnena
utan att kraven sänks. Den absolut största delen av
eleverna (ca 93 %) i gymnasieskolan når godkända
resultat i kärnämneskurserna. En stor andel av de
elever som fått betyget Icke godkänd i något av de
tre kärnämnena matematik, engelska och svenska
studerar på vissa program med yrkesämnen.
Det ställs mycket höga krav på lärarna för att de
skall kunna ge en undervisning i kärnämnena så att
alla elever når ett godkänt betyg. Utskottet anser
att det därtill nu krävs särskilda åtgärder för att
åstadkomma en positiv utveckling av arbetssätt och
undervisning i kärnämnena. En omarbetning av
kursplanerna bör ske så att respektive programs
karaktär får större genomslag i själva
undervisningen. Beskrivningen av kursmålen för
kärnämnena bör stödja samverkan med karaktärsämnena.
Utskottet anser vidare att möjligheten att
etappindela kärnämnena bör prövas. En etappindelning
av kärnämnena kan t.ex. medge att eleverna inte
behöver slutföra hela kärnämneskursen i början av
gymnasiestudierna. Studierna i kärnämnet skulle i
stället kunna bedrivas under hela gymnasietiden.
Därigenom skulle - som utskottet ser det - en större
möjlighet öppnas att knyta undervisningen i
kärnämnet närmare undervisningen i karaktärsämnena
under en längre tid. Det innebär också enligt
utskottets uppfattning att möjligheterna att
individualisera undervisningen blir större. Behovet
av förändringar gäller särskilt kursplanerna i
svenska, matematik och engelska.
Vad utskottet nu har anfört om att möjligheterna
bör prövas för en etapp-indelning av kärnämnena och
ökad anpassning av undervisningen till elevernas
individuella förutsättningar bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande
1, 1997/98:Ub45 yrkandena 4, 5 och 9, 1998/99:Ub1
yrkandena 2, 3 och 4, 1998/99:Ub210 yrkande 6 och
1998/99:Ub271 yrkande 3.
Idrott och hälsa
Propositionen
Kärnämnet idrott och hälsa omfattar 100
gymnasiepoäng i regeringens förslag till gemensam
struktur för alla nationella program.
Motionerna
Frågan om idrottsämnets ställning på det
individuella programmet tas upp i motion 1998/99:Ub2
(v) yrkande 6. Motionärerna anser att det bör vara
obligatoriskt för alla gymnasieskolor att anordna
och erbjuda samtliga elever undervisning i ämnet
idrott och hälsa, dvs. även för de elever som går
det individuella programmet.
Vikten av ämnet idrott och hälsa betonas i flera
motioner. I motion 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 4
framhålls att innehållet i ämnet skall inriktas mot
utvecklande av kroppens rytm och harmoni med
människan sedd som en helhet och inte som en
somatisk prestationsenhet. Enligt motion
1998/99:Kr519 (m) yrkande 2 måste ämnet idrott och
hälsa ges stort utrymme i skolan. Eleverna bör
stimuleras att använda utrymmet för eget val för
ämnet. Enligt motion 1998/99:Ub213 (m) är
nedskärningen av antalet veckotimmar för ämnet
idrott och hälsa i läroplanerna för grund- och
gymnasieskolan ett förslag som i perspektiv av
beprövad vetenskap och pedagogisk erfarenhet verkar
obegripligt. Enligt motion 1998/99:Kr520 (fp)
yrkande 9 krävs mer omfattande mål för ämnet och ett
utvidgat samarbete mellan skolan och
idrottsföreningarna. Det är viktigt att slå fast att
det inte handlar om prestationsidrott utan om idrott
och hälsa i ett brett perspektiv. I motion
1998/99:Ub237 (fp) föreslås en ökning av antalet
veckotimmar i ämnet idrott och hälsa till minst tre
gånger per vecka på alla stadier i skolan.
Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande ämnet idrott och hälsa på
det individuella programmet erinra om att ett
individuellt program skall utgå från den enskilde
elevens behov. Det finns inga regler om vilka ämnen
som skall ingå. Det individuella programmet syftar i
första hand till att stimulera eleven att senare gå
över till ett nationellt eller specialutformat
program. Det finns inget som hindrar att eleven i
sitt individuella program studerar olika
gymnasiekurser, inklusive ämnet idrott och hälsa.
Utskottet anser det viktigt att bibehålla det
individuella programmets speciella karaktär och
avstyrker förslaget i motion 1998/99:Ub2 yrkande 6.
Utskottet vill i likhet med vad som anförts i
propositionen och i flera motioner betona vikten av
undervisning i ämnet idrott och hälsa, inte minst ur
folkhälsosynpunkt. Ämnet har ett mycket brett
hälsoperspektiv. Det skall bl.a. ge eleverna
kunskaper om hur den egna kroppen fungerar, öka
medvetenheten om livsstilens betydelse för hälsa och
miljö samt ge eleverna förståelse för betydelsen av
regelbunden fysisk träning. Det innebär bl.a. att
eleverna genom undervisningen skall få fördjupade
kunskaper om kost, motion och ergonomi samt om
drogers skadliga inverkan. Utskottet vill i
sammanhanget peka på att rektor enligt läroplanen
har ett särskilt ansvar för att eleverna får
kunskaper om riskerna med alkohol, tobak, narkotika
och andra droger (ANT). Undervisning i dessa frågor
bör förutom i ämnet idrott och hälsa också kunna ges
i andra ämnen. Utskottet avser att i ett annat
betänkande (bet. 1998/99:UbU11) senare under våren
behandla motioner om ANT-undervisningen i skolan.
Det är självklart angeläget att det inom ämnet
idrott och hälsa finns stort utrymme för olika
former av fysisk aktivitet. Alla elever bör
regelbundet får tillfälle till fysisk aktivitet i
skolan, inte bara de som är mest
idrottsintresserade.
I dag är omfattningen av ämnet idrott och hälsa
olika på de nationella programmen. Utöver
kärnämneskursen Idrott och hälsa A på 80
gymnasiepoäng har naturvetenskapsprogrammets
naturvetenskapliga gren och
samhällsvetenskapsprogrammet ytterligare en kurs i
ämnet, Idrott och hälsa B, om 50 gymnasiepoäng.
Utskottet anser i likhet med regeringen att
omfattningen av kärnämnet idrott och hälsa bör vara
100 gymnasiepoäng (enligt den nya beräkningen) och
ha samma omfattning på alla nationella och
specialutformade program. Kursen, Idrott och hälsa
B, som i dag ingår som karaktärs-ämneskurs på vissa
studieinriktningar skall erbjudas alla elever som
ett individuellt val. Utskottet anser i likhet med
regeringen att denna kurs bör få en särställning som
innebär att kursen skall anordnas när det finns en
grupp elever som önskar läsa den. Utskottet vill
understryka vikten av att eleverna informeras om
denna möjlighet. I sammanhanget bör också erinras om
att riksdagen nyligen har beslutat om en utökning
av ämnet idrott och hälsa från 460 till 500 timmar i
grundskolan (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107).
Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrks motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 4,
1998/99:Ub213, 1998/99:Ub237, 1998/99:Kr519 yrkande
2 och 1998/99:Kr520 yrkande 9.
Lärlingsutbildning, m.m.
Samverkan skola - arbetsliv
Propositionen
Regeringen anser att gymnasieskolans utbildningar i
större utsträckning bör knytas till arbetslivet. Nya
samarbetsformer mellan skola och arbetsplatser
behöver utvecklas. Alla elever i gymnasieskolan bör
genom egna erfarenheter få insikt i arbetslivet.
Regeringen informerar om att en arbetsgrupp kommer
att tillsättas, i vilken arbetsmarknadens parter
skall ingå, med uppgift att belysa hur samarbetet
mellan skola och arbetsliv kan vidareutvecklas.
Motionerna
Vikten av samverkan mellan skolan och arbetslivet
m.m. betonas i motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 3.
Alla parter på lokal nivå, den politiska ledningen,
skolan, företagen, fackföreningarna, har ett
gemensamt ansvar för att samverkan mellan skola och
samhällsliv kan utvecklas. Motionärerna anser att
regeringen bör återkomma med förslag om hur denna
samverkan kan stimuleras. I motion 1998/99:Ub210 (m)
yrkande 14 framhålls särskilt behovet av ett nära
samarbete mellan skolan och näringslivet.
Motionärerna förordar ett system där
yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd
utbildning och utbildning på en eller flera
arbetsplatser.
När det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen
(APU) påpekas i motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 16
att incitamenten för företagen att anordna sådan
utbildning ofta är svaga. Motionärerna anser att det
är nödvändigt med en finansieringsmodell som gör det
attraktivt för arbetsplatserna att ta emot APU-
elever. Den modell som föreslogs i betänkandet Höj
ribban! (SOU 1994:101) borde prövas. Ett annat
problem är enligt motionärerna att APU:n ofta skall
ske på skolans villkor vad gäller både tid och
innehåll. I motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 15
understryks att den föreslagna lärlingsutbildningen
inte får leda till att APU:n inskränks. Elevernas
utvärdering av APU är positiv och APU bör införas på
fler program. Enligt motion 1998/99:Ub801 (mp)
yrkande 22 bör i ett första skede insatserna från
Skolverket koncentreras på att få den redan
beslutade APU:n att fungera. Först därefter bör
möjligheterna utredas om en utökad APU som ett led i
en bättre yrkesförberedande utbildning. I motion
1998/99:Ub2 (v) yrkande 7 betonas att arbetslivet i
större utsträckning måste ta ansvar för APU. Om
svårigheterna att skaffa APU-platser inte löses inom
en snar framtid bör en skyldighetslagstiftning
övervägas. Detta bör enligt motionärerna ingå i
direktiven till den arbetsgrupp som skall tillsättas
för att utveckla samarbetet mellan skola och
arbetsliv.
Utskottets bedömning
Ett nära samarbete med arbetslivet är en
förutsättning för att gymnasieskolan skall kunna ge
en aktuell undervisning av tillräckligt hög kvalitet
och därmed öka ungdomarnas möjlighet till
anställning. Av Skolverkets uppföljning av
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) framgår att
nästan alla elever som har haft APU är klart
positiva till APU och ser den som ett viktigt
komplement till den skolförlagda utbildningen.
Det finns i dag olika former för samverkan mellan
skolan och arbetslivet. På det estetiska programmet,
naturvetenskapsprogrammet och
samhällsvetenskapsprogrammet finns möjlighet till
ämnesanknuten praktik men också till APU. Kommunen
beslutar om omfattningen av APU på dessa program. På
samtliga program med yrkesämnen skall APU uppgå till
minst 15 veckor. Inom det individuella programmet
förekommer det olika praktikinslag. Det pågår också
en försöksverksamhet med lärlingsutbildning i ett
antal kommuner. Därutöver finns sedan den 1 juli
1996 en försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning där en tredjedel av utbildningen
sker som ett lärande i arbetslivet.
Utskottet vill i likhet med vad som anförts i
motion 1997/98:Ub43 yrkande 3 betona vikten av att
skolan samverkar med det omgivande samhället. En
sådan samverkan finns föreskriven i läroplanen (Lpf
94). Där anges bl.a. att gymnasieskolan nära skall
samverka med den obligatoriska skolan, med
arbetslivet, med universiteten och högskolorna och
med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna
skall få en utbildning av hög kvalitet och få
underlag för val av kurser på den utbildning som
eleven genomgår, för vidare studier eller
yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan
samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande
utbildningen.
I flera kommuner växer det fram olika typer av
samverkansformer. Utskottet ser positivt på detta
och anser i likhet med regeringen att
samarbetsformerna bör utvecklas och att
samarbetsorgan, t.ex. programråd, bör inrättas vid
alla skolor som anordnar program med yrkesämnen.
Programråden bör ha till uppgift att verka för att
kvalitetssäkra utbildningen. Utskottet vill
understryka att det behövs en ökad delaktighet och
medverkan från arbetslivets sida i planeringen och
genomförandet av gymnasieskolans utbildningar.
Regeringen har aviserat att en arbetsgrupp, i
vilken arbetsmarknadens parter kommer att ingå,
kommer att tillsättas i syfte att utveckla
samarbetet mellan skola och arbetsliv. Enligt vad
utskottet har erfarit kommer denna arbetsgrupp att
tillsättas inom kort. Gruppen skall bl.a. behandla
frågan om hur den arbetsplatsförlagda utbildningen
bör utvecklas.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrks motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 3 och
1998/99:Ub210 yrkande 14.
Utskottet avstyrker även motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 15, 1998/99:Ub2 yrkande 7, 1998/99:Ub210
yrkande 16 och 1998/99:Ub801 yrkande 22 om
arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Utskottet
hänvisar till vad utskottet har anfört ovan.
Utskottet vill därutöver upprepa vad utskottet
tidigare har framhållit i fråga om finansiering av
den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), senast
våren 1998 (bet. 1997/98:UbU10 s. 16). Utskottet
ansåg att det finns anledning att anta att det
främst är andra insatser än ekonomiska som främjar
en kvalitativt god utbildning som förläggs till
arbetslivet. Utskottet fäste stor vikt vid att en
särskild målbeskrivning för APU utarbetas. Enligt
vad regeringen nu upplyser om i propositionen har
Skolverket på regeringens uppdrag utarbetat förslag
till sådana mål. Enligt regeringens bedömning finns
i dessa mål sådant som till stor del även skulle
kunna komma att gälla för lärlingsutbildning.
Regeringen anser att erfarenheter från
försöksverksamheten med lärlingsutbildning bör
avvaktas innan mål för APU fastställs.
Utskottet vill än en gång betona vikten av att mål
för APU fastställs. Utskottet förutsätter att frågor
som rör bl.a. tillgång till APU-platser och platser
för lärlingsutbildning samt ersättningsfrågor kommer
att behandlas i den arbetsgrupp som kommer att
tillsättas inom kort.
En ny lärlingsutbildning
Propositionen
Regeringen föreslår att en ny modern
lärlingsutbildning införs i gymnasieskolan från
hösten år 2000 som en alternativ möjlighet inom
nationella program med yrkesämnen.
Lärlingsutbildningen skall uppnå samma program- och
kursplanemål som ordinarie utbildning i skolan med
APU. Den skall därmed ge grundläggande behörighet
för högskolestudier. Erfarenheterna från den
pågående försöksverksamheten med pilotprojekt skall
vägas in i den slutliga utformningen av
utbildningen. En regel införs i 5 kap. 3 § fjärde
stycket skollagen som visar att lärlingsutbildning
är en studiemöjlighet inom nationella och
specialutformade program. Regeringen ges ett
bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om
lärlingsutbildningen.
Motionerna
I motion 1998/99:Ub210 (m) begärs avslag på
regeringens förslag till ändring av skollagen såvitt
avser lärlingsutbildning (yrk. 2). Motionärerna
anser att lärlingsutbildningen skall ligga under ett
eget program. Gymnasieskolan skall ha ansvaret för
utbildningen under de två första åren och
arbetslivet för de avslutande, i de flesta fall, två
åren. Arbetsplatsen bör ges ersättning motsvarande
kommunens kostnad för yrkesutbildning under ett år.
Lärlingen skall ges ersättning från arbetsplatsen
grundad på den insats som görs i produktionen.
Utbildningen skall avslutas med gesällprov eller
motsvarande (yrk. 15). Liknande tankegångar framförs
i motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 9. Motionärerna
anser att en flexibel lärlingsutbildning, där skolan
och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen,
bör införas. Utbildningen bör förslagsvis vara
fyraårig, men den totala tiden kan variera. Ibland,
men inte alltid, kan de två första åren tillbringas
i skolan och de sista åren i arbetslivet.
Utbildningen bör avslutas med gesällprov. Kravet på
högskolebehörighet bör slopas. Arbetsplatsen bör få
ersättning motsvarande kommunens kostnad för
yrkesutbildning under ett år. Lärlingen bör få
ersättning från arbetsplatsen motsvarande den insats
som görs i produktionen.
Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 13 bör
lärlingsutbildningen inledas från det första
gymnasieåret och inte först efter två år. Vidare
betonas att gymnasietiden skall kunna förlängas för
den elev som väljer en lärlingsinriktning inom ett
gymnasieprogram. I motion 1998/99:Ub211 (kd)
föreslås att en ny form av lärlingssystem införs som
alternativ till flera av gymnasieprogrammen. Elever
bör när de börjar gymnasiet få välja om de vill gå
det ordinarie programmet eller ett lärlingsprogram
som tar något längre tid i anspråk. I motion
1998/99:Ub234 (kd, m, c, fp) framhålls att
huvuddelen av en lärlingsutbildning bör äga rum i
företagen på företagens villkor. Lärling och företag
bör komma överens i ett utbildningsavtal.
Utbildningen bör utformas av branscherna i nära
samarbete med företagen. Lärlingen skall kunna
kombinera sin praktiska utbildning på företaget med
studier i de ämnen som efterfrågas inom
yrkesområdet. Utbildningen skall leda fram till
t.ex. gesällbrev.
I motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 4 betonas att
lärlingsutbildningen bör vara flexibel och kunna
inledas tidigare än när halva gymnasieutbildningen
är slutförd. Frågor om ersättning till elever och
företag bör kunna avgöras lokalt genom
överenskommelser mellan företag, elev och kommun. I
motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 8 understryks skolans
övergripande ansvar för lärlingsutbildningen.
Motionärerna pekar bl.a. på riskerna för att
lärlingsutbildningen slår sönder de nationella
programmen och att det läggs för stor och ensidig
vikt vid näringslivets kortsiktiga intresse av en
viss arbetskraft. Det är därför viktigt att skolan
har det övergripande ansvaret även för den
utbildningstid som är förlagd till arbetsplats,
t.ex. genom att tillsätta handledare.
Utskottets bedömning
Enligt regeringens bedömning i utvecklingsplanen
(skr. 1996/97:112, bet. UbU13) borde en ny typ av
lärlingsutbildning införas som en alternativ
studieväg inom nationella program med yrkesämnen.
Utskottet såg positivt på de av regeringen
skisserade förändringarna. En försöksverksamhet med
lärlingsutbildning pågår sedan läsåret 1997/98
enligt särskilda bestämmelser (SFS 1997:762).
Utskottet anser i likhet med regeringen att en ny
lärlingsutbildning bör införas från hösten 2000 i
gymnasieskolan som en alternativ studiemöjlighet
inom nationella och specialutformade program med
yrkesämnen. Utskottet anser emellertid också att ett
antal frågor rörande utbildningens innehåll och
struktur bör beredas ytterligare inom
Regeringskansliet inför starten. Utskottet vill
betona vikten av att den nya lärlingsutbildningen
blir flexibel och att erfarenheterna från
försöksverksamheten tas till vara när innehåll och
struktur slutligen fastställs. Det bör t.ex. noga
analyseras varför lärlingsutbildning inte har kommit
i gång i flera kommuner trots att regeringsbeslut
har funnits om deltagande i försöksverksamheten. Vad
utskottet anfört om lärlingsutbildning bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet föreslår att riksdagen dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5 kap. 3 § fjärde stycket och avslår
motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 4, 1997/98:Ub45
yrkande 13, 1998/99:Ub1 yrkande 9, 1998/99:Ub2
yrkande 8, 1998/99:Ub210 yrkandena 2 och 15,
1998/99:
Ub211 samt 1998/99:Ub234, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Gymnasieexamen
Propositionen
Regeringen föreslår att en gymnasieexamen införs för
de elever som påbörjar sin utbildning på ett
nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan läsåret 2000/01. Krav för
examensbevis skall vara fullständig studiegång, dels
med grundläggande behörighet för högskolestudier,
dels med minst betyget Godkänd i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik samt i de viktigaste karaktärsämnena på
det studerade programmet. Därutöver krävs ett
godkänt examensarbete, som omfattar 100
gymnasiepoäng. För examensarbetet skall det finnas
nationella mål. Ett examensarbete skall bedömas av
handledare och extern bedömare i förening.
Gymnasieexamen skall även erbjudas i komvux som en
möjlighet med i stort sett samma krav för
examensbevis som i gymnasieskolan. Examensarbetet
skall fullgöras inom ramen för karaktärsämnen.
(Utskottet har under hand meddelats att vad som i
propositionen sägs på s. 56 om examensarbete inom
ramen för det individuella valet är felaktigt.)
Enligt regeringens bedömning bör gymnasieexamen
utgöra en särskild merit vid urval till högskolan.
Regeringen anser dock att denna fråga kräver
ytterligare beredning innan regeringen är beredd att
ta ställning.
Motionerna
I motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 9 avstyrks
förslaget om införande av gymnasieexamen.
Motionärerna anser att den föreslagna examen inte
har någon väsentlig uppgift att fylla. Något
ytterligare bevis i form av examen för att man har
uppnått högskolebehörighet behövs inte. De pekar
också på att en gymnasieexamen riskerar att få en
styrande effekt på sättet att arbeta genom att
ytterligare förstärka inslagen av konkurrens och
betygshets. De motsätter sig dock inte att ett
större avslutande specialarbete införs för samtliga
elever. Liknande tankegångar finns i motion
1997/98:Ub44 (mp) yrkande 5. Motionärerna anser att
förslaget är illa underbyggt och begär att riksdagen
avslår förslaget om en gymnasieexamen. Ett
"examensintyg" bör ges till alla elever som har
genomfört sina gymnasiestudier.
I motion 1998/99:Ub210 (m) begärs avslag på
regeringens förslag (yrk. 1). I stället bör en
obligatorisk gymnasieexamen införas för alla elever
som går ett nationellt eller specialutformat
program. Den skall ha två huvudinriktningar, en
studieförberedande och en yrkesförberedande.
Examinationen bör bestå av prövning i kärnämnena
svenska, engelska och matematik samt ett
karaktärsämne och minst ett frivilligt ämne.
Dessutom bör ingå ett skriftligt examensarbete i den
teoretiska inriktningen och ett gesällprov i den
yrkesförberedande inriktningen (yrk. 4).
Motionärerna anser vidare att en elev skall vara
godkänd i alla kurser för att erhålla grundläggande
behörighet till högskolan (yrk. 12).
En snabbutredning bör tillsättas i syfte att införa
en internationellt jämförbar gymnasieexamen enligt
motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 7. Motionärerna
anser att det krävs mer än vad regeringen föreslår.
De betonar vikten av att den examen som nu införs
blir en verklig kvalitetsmätare på avklarad
utbildning. De anser vidare att en avlagd
gymnasieexamen skall vara en förutsättning för
högskolestudier (yrk. 8). I motion 1997/98:Ub45 (kd)
yrkande 20 efterlyses en uppstramning av de regler
som skall gälla för gymnasieexamen. Examensarbetet
skall redovisas skriftligt i sin helhet, vilket inte
utesluter att även muntlig redovisning förekommer.
Det skall vara utformat så att det tillgodoser
elevens speciella intresse och premierar förmågan
till problemlösning, analysförmåga och innovation.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig i princip bakom tanken på en
gymnasieexamen. Enligt utskottets uppfattning är
frågan hur en examen på gymnasial nivå skall
utformas inte tillräckligt utredd. Ett ytterligare
utrednings- och utvecklingsarbete krävs för att en
ordning med examen skall kunna genomföras.
Regeringen bör alltså bereda frågan ytterligare och
återkomma till riksdagen med ett utvecklat förslag.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är
angeläget att eleven genomför ett större
självständigt arbete som ligger inom målet för det
aktuella programmet. Arbetet skall ge eleven
möjlighet att tillämpa och fördjupa teoretiska
och/eller praktiska kunskaper. Det regeringen har
redovisat om sitt förslag till examensarbete bör
därför genomföras med den ändringen att elevens
självständiga arbete i stället benämns projektarbete
i avvaktan på att regeringen återkommer i frågan.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
propositionen och med avslag på motionerna
1997/98:Ub44 yrkande 5, 1997/98:Ub45 yrkande 20,
1998/99:Ub1 yrkandena 7 och 8, 1998/99:Ub2 yrkande
9, 1998/99:Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.
Utskottet har i det föregående behandlat regeringens
förslag beträffande gymnasieskolans struktur m.m.
och därvid tillstyrkt bifall till förslaget i sak.
Utskottet föreslår att riksdagen beträffande
lagbestämmelser om gymnasieskolans struktur m.m. nu
antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 5 kap. 3 § andra och tredje
styckena, 4 §, 4 a §, 4 c §, 5 §, 6 a §, 8 §, 16-18
§§ samt 24 §.
Vad utskottet har förordat beträffande
gymnasieexamen får konsekvenser beträffande
regeringens förslag till ändring av bilaga 2 till
skollagen. Utskottet har ovan förordat att ett
projektarbete skall införas inom ramen för
karaktärsämnena i stället för ett examensarbete.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till ny bilaga 2 med den ändringen att den
erhåller den i bilaga 2 till detta betänkande såsom
utskottets förslag betecknade lydelsen.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen i övrigt.
Detta innebär bl.a. att 5 kap. 4 b § första och
andra styckena bör träda i kraft den 1 juli 1999.
Lagen i övrigt bör träda i kraft den 1 januari 2000
och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1
juli 2000. Äldre bestämmelser tillämpas på
utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.
Prov och kvalitetssäkring
Propositionen
Regeringen anser att bestämmelserna om nationella
prov i gymnasieförordningen bör ändras, så att de
nationella kursproven blir obligatoriska inför
betygsättningen i kärnämneskurserna i
svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik samt i den högsta karaktärsämneskursen i
engelska och matematik på respektive program. Enligt
regeringen bör Skolverket sträva efter att utveckla
systemet för obligatoriska prov så att det blir
möjligt att använda systemet även i
vuxenutbildningen.
Regeringen avser vidare att ge Skolverket ett nytt
uppdrag angående provbank med nationella prov för
kunskapsbedömning i andra ämnen och kurser än de
ovan nämnda för att stärka möjligheterna att
kvalitetssäkra såväl betyg som resultatredovisning.
Motionerna
I motion 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 6 tas frågan upp
om användning av nationella prov. Motionärerna
betonar att ett enskilt mättillfälle med ett prov
inte får tillmätas någon större betydelse för
bedömningen av en enskild individ. Enligt motion
1998/99:Ub273 (kd) yrkande 2 bör nationella prov
införas i ämnena kemi och fysik.
Utskottets bedömning
Det krävs olika insatser för att säkra och utveckla
kvaliteten i utbildningen. Ett nationellt provsystem
kan bidra till detta och till att en likvärdig
utbildning upprätthålls över hela landet. Staten har
ett särskilt ansvar för att bl.a. underlätta arbetet
med kvalitetssäkring lokalt, t.ex. genom att
tillhandahålla prov i syfte att på likvärdiga
grunder kunna bedöma elevernas kunskaper. Skolverket
har sedan år 1994 ett uppdrag från regeringen att
tillhandahålla instrument för kunskapsbedömning i
grundskolan och i gymnasial utbildning. I uppdraget
anges tre syften för olika provmaterial: att ge stöd
för en över hela landet enhetlig betygsättning, att
ge stöd för att planera utbildningen genom analyser
av elevers starka och svaga sidor samt att ge
underlag för utvärdering av utbildningen. De
kursprov som enligt uppdraget skall erbjudas
kontinuerligt avser vissa för olika program
avslutande kurser i svenska, engelska och matematik.
Dessutom framhålls i uppdraget att det behövs
material/prov för kunskapsbedömning också i andra
ämnen och kurser, på sikt genom en s.k. provbank.
Denna avser ett utbud av prov och provuppgifter,
varifrån lärare kan få material utifrån sina egna
behov. De nationella kursproven i gymnasieskolan
erbjuds i dag skolorna. De är alltså inte
obligatoriska. I gymnasieförordningen anges att
lärarna bör använda dem som ett hjälpmedel för att
bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som
möjligt över landet.
Utskottet anser i likhet med regeringen att alla
lärare inför betygsättningen i kärnämneskurserna i
svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik skall använda sig av de nationella proven,
dvs. proven skall vara obligatoriska. Obligatoriska
prov skall också användas i den avslutande karak-
tärsämneskursen på respektive program i engelska och
matematik. Elevernas kunskaper bör bedömas utifrån
bredast möjliga underlag. Utskottet delar
regeringens uppfattning att proven skall utformas så
att det tydligt framgår att det täcker endast vissa
kursmål och därmed endast utgör en del av underlaget
för betygsättning på kursen.
Sedan vårterminen 1996 erbjuder Skolverkets
provbank prov i franska, tyska och
naturvetenskapliga ämnen (vissa kurser i matematik
och fysik). Utskottet delar regeringens uppfattning
att utvecklingen av provbanken bör fortsätta.
Utskottet vill påminna om att regeringen har
beräknat att ytterligare 10 miljoner kronor per år
skall tillföras anslaget A 1 Statens skolverk under
perioden 1999-2001 för utveckling av nationella prov
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98).
Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub44 yrkande
6 och 1998/99:Ub273 yrkande 2.
Betyg m.m.
Motionerna
I flera motioner tas frågor upp om betygssystemet i
gymnasieskolan.
I motionerna 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 2 och
1998/99:Ub801 (mp) yrkande 20 begärs att en
utredning tillsätts med uppdrag att föreslå former
för en avveckling av betyg i gymnasieskolan.
Motionärerna anser att det är fullt tillräckligt med
ett intyg om att en kurs har fullgjorts med godkänt
resultat. I den sist nämnda motionen framhålls att
betygen bör ersättas med andra former av bedömningar
även vid antagning till eftergymnasiala
utbildningar. Om detta inte går måste
kunskapskraven och reglerna för betygsättning ses
över.
Förslag om en utökning av antalet betygssteg läggs
fram i följande motioner. I motion 1998/99:Ub210 (m)
yrkande 10 påpekas också att informationen om
betygskriterierna måste förbättras. Ett annat
problem är enligt motionärerna att nationella
betygskriterier saknas för betyget Mycket väl
godkänd (MVG). Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd)
yrkande 19 måste antalet betygssteg öka för att
bl.a. stärka systemets legitimitet och öka elevernas
motivation. Betygsskalan skall vara sexgradig enligt
motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 16. Med fler
betygssteg får eleverna både mer incitament för att
studera och också en mer rättvis bedömning av sina
kunskaper, anser motionärerna. De betonar vikten av
att klara regler utformas för vilka kriterier som
skall gälla vid betygsättningen. Enligt motion
1997/98:Ub43 (c) yrkande 8 behövs det en bred
politisk överenskommelse om en utveckling av
betygssystemet, t.ex. genom överläggningar i en
parlamentarisk utredning. Motionärerna anser att
betyg skall ges i fler steg än i dag.
Rätten att betygskomplettera under gymnasietiden
bör återinföras enligt motionerna 1998/99:Ub210 (m)
yrkande 11 och 1997/98:Ub43 (c) yrkande 9. I den
först nämnda motionen framhålls att nuvarande system
leder till att eleverna tränas i att bete sig
taktiskt eller att de tappar studiemotivationen. Det
är slöseri med tid och resurser att eleverna nu
tvingas komplettera i komvux. Enligt den senare
motionen kan det av praktiska skäl övervägas om
möjligheten till konkurrenskomplettering bör
begränsas under terminstid.
Prov för konkurrens- och behörighetskomplettering
av betyg bör vara avgiftsfria enligt motion
1998/99:Ub2 (v) yrkande 1. Motionärerna betonar att
alla skall ha samma möjligheter till sådan
betygskomplettering som är av betydelse för deras
möjligheter att studera vid högskola eller att
konkurrera på arbetsmarknaden. Ingen skall behöva
avstå av ekonomiska skäl.
Utskottets bedömning
Efter beslut av riksdagen infördes ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssy-stem i gymnasial
utbildning den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet.
1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Utskottet har
tidigare, senast i betänkande 1997/98:UbU10 (s. 20),
behandlat motionsyrkanden om betygssystemet i
gymnasieskolan.
Utskottet är liksom tidigare inte berett att
förorda tillsättandet av en utredning om en
avveckling av betyg i gymnasieskolan. Det finns
enligt utskottets mening behov av ett nationellt
betygssystem för att ge eleverna bevis på uppnådda
kunskaper efter genomgången utbildning. Betygen
spelar också en roll som urvalsinstrument till högre
utbildning. Utskottet är inte heller berett att
förorda att antalet betygssteg utökas. Utskottet
delar uppfattningen att det är ett problem att
nationella kriterier saknas för betyget Mycket väl
godkänd (MVG). Enligt regleringsbrev för budgetåret
1999 skall Skolverket utarbeta betygskriterier för
betyget MVG för grundskola, gymnasieskola och
gymnasial vuxenutbildning. Uppdraget skall redovisas
i sin helhet under första halvåret 2000. Skolverket
kommer under tiden att skicka ut förslag till
kriterier i form av arbetsmaterial som lärarna får
möjlighet att prova och diskutera. Frågan om
betygskriterierna för MVG kommer enligt vad
utskottet har erfarit att lösas i ett sammanhang och
i samband med revidering av kursplanerna. Skolverket
har för betygsättningen i grundskolan gett ut
Allmänna råd, vilka kommer att gälla fram till dess
de nya betygskriterierna fastställs år 2000.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1997/98:Ub43 yrkande 8, 1997/98.Ub44 yrkande 2,
1997/98:Ub45 yrkande 19, 1998/99:Ub1 yrkande 16,
1998/99:Ub210 yrkande 10 och 1998/99:Ub801 yrkande
20.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen
behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om
betygskomplettering under gymnasietiden (senast bet.
1997/98:
UbU10 s. 20). Utskottet hänvisar till de skäl -
bl.a. pedagogiska problem med en obegränsad rätt
till konkurrenskomplettering - som anfördes i
samband med att möjligheten avskaffades att
komplettera under gymnasietiden (prop. 1994/95:174,
bet. UbU19). Motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 9 och
1998/99:Ub210 yrkande 11 avstyrks.
Utskottet vill beträffande avgiftsfria prov för
konkurrens- och behörighetskomplettering anföra
följande. Enligt förordning om avgifter för prövning
inom det offentliga skolväsendet (1991:1124) får
huvudmannen ta ut avgift för särskilt anordnad
prövning. Denna får uppgå till högst 500 kr. Avgift
får dock inte tas ut av bl.a. elev i gymnasieskolan
eller elev inom den kommunala vuxenutbildningen
eller vid statens skola för vuxna som har fått
betyget Icke godkänd på den kurs prövningen gäller.
Utskottet är inte berett att förorda att avgifterna
slopas helt. Huvudmännen har kostnader för att
anordna prövningar. Det är därför rimligt att de ges
möjlighet att ta ut avgifter för vissa prövningar.
Utskottet avstyrker yrkande 1 i motion 1998/99:Ub2.
Elevinflytande m.m.
Propositionen
Regeringen redovisar sin bedömning beträffande
elevernas ansvar, rättigheter och skyldigheter
(prop. s. 66 f.) och anför bl.a. att bestämmelserna
om rätt till stödundervisning för elever som
engagerar sig i skolans demokratiska arbete bör
förtydligas. Vidare bör obligatoriska
utvecklingssamtal införas i gymnasieskolan.
Motionerna
I motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 17 betonas vikten
av utvecklingssamtal. I synnerhet är det angeläget
att elever med särskilda behov uppmärksammas och får
tillfälle att diskutera sin utveckling. Motionärerna
anser att föräldrarna bör delta i
utvecklingssamtalen.
Enligt motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 10 bör
regeringen överväga om en rätt att underrätta
föräldrar till myndiga elever om problem i skolan
skall skrivas in i skollagen. Motionärerna anser att
det är bekymmersamt att föräldrarna har
försörjningsansvaret för gymnasieelever till 20 års
ålder men inte en självklar rätt till information om
elevernas uppförande i skolan.
Regeringen bör överväga om gällande regler för
betygsättning bör ändras så att det blir möjligt att
ange ogiltig frånvaro på termins- och kursbetyg,
heter det i motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 10.
I motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 10 betonas att det
återstår mycket att göra när det gäller elevernas
inflytande, särskilt den egna undervisningssitua-
tionen. Motionärerna anser att ett
diskussionsmaterial bör tas fram för att underlätta
och ge struktur åt diskussionen i gymnasieskolorna
om synen på kunskap och planering av undervisningen.
Enligt motion 1997/98:
Ub45 (kd) yrkande 21 måste eleverna på ett bättre
sätt än i dag ges möjlighet till inflytande över den
egna studieutvecklingen och planeringen. Det är
viktigt att de även ges ett reellt formellt
inflytande. Eleverna skall dock enligt motionärerna
inte kunna utgöra majoritet i gymnasieskolans
styrelse.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att det är
angeläget att obligatoriska utvecklingssamtal införs
i gymnasieskolan efter liknande modell som finns i
grundskolan. Det är viktigt att eleverna och deras
föräldrar tidigt får veta hur det går i studierna. I
gymnasieskolan finns både myndiga och omyndiga
elever. Det bör inte vara något hinder för skolan
att informera myndiga elever i gymnasieskolan om
vikten av och möjligheten för deras föräldrar att
delta i utvecklingssamtalen. Detta bör kunna göras
utan att respekten för den myndige elevens
integritet åsidosätts. Utskottet vill också i likhet
med vad som anförts i motion 1998/99:Ub45 yrkande 17
framhålla att det är särskilt angeläget att elever
med särskilda behov uppmärksammas och får tillfälle
att diskutera sin utveckling i dessa samtal. Enligt
utskottets uppfattning är syftet med yrkandet i
huvudsak tillgodosett med vad utskottet har anfört,
varför det bör avslås.
Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub43
yrkande 10 om rätt att underrätta föräldrar till
myndiga elever om problem i skolan. Regeringen har
nyligen beslutat att skollagen skall ses över av en
parlamentarisk kommitté (dir. 1999:15). En av de
frågor som därvid skall utredas är behovet av en
skyldighet för skolan att i vissa fall informera
föräldrar till en myndig elev om elevens frånvaro.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka
förslaget i yrkande 10 i motion 1998/99:Ub1
beträffande möjlighet att ange ogiltig frånvaro på
termins- och kursbetyg och vill som skäl härför
anföra följande.
Även om gymnasieskolan är en frivillig skolform
innebär det inte att elever kan komma och gå som de
vill. Av gymnasieförordningen 6 kap. 25 och 26 §§
framgår att eleverna är skyldiga att anmäla hinder
att delta i undervisningen, t.ex. sjukdom. Rektor
har rätt att bevilja ledighet för enskilda
angelägenheter eller befrielse i mindre omfattning
från vissa undervisningspass eller från annat
skolarbete. Av detta följer att det finns tillåten
och otillåten frånvaro från skolarbetet i
gymnasieskolan. Utskottet vill också framhålla att
betyg skall sättas utifrån elevernas prestationer.
För att eleverna skall nå målen i läroplanen och i
kursplanerna krävs att de deltar i undervisningen.
Det är också en förutsättning för att läraren skall
kunna göra en riktig och rättvis bedömning av
elevernas kunskaper. Utskottet vill starkt betona
vikten av att skolk aktivt motarbetas i skolorna.
Mot bakgrund av gällande regler och med hänvisning
till gymnasieelevernas egna ansvar för genomförande
av sina studier är utskottet inte berett att
ytterligare reglera plikten att närvara vid
undervisningen. Utskottet vill också hänvisa till
vad utskottet nyss redovisat om att kommittén som
skall se över skollagen även skall utreda behovet av
en skyldighet för skolor att i vissa fall informera
föräldrar till en myndig elev om elevens frånvaro.
Vikten av elevernas ansvar och inflytande betonas i
läroplanen. Utskottet delar regeringens uppfattning
att det finns en stark koppling mellan ansvar och
inflytande. Försöksverksamheten med lokala styrelser
med elevmajoritet, som inleddes den 1 juli 1997 och
skall pågå under fyra år, är enligt utskottets
mening viktig. Den markerar att eleverna är
kompetenta att ta ett större ansvar. Utskottet är
inte berett att föreslå några ändringar i den
pågående försöksverksamheten. Denna kommer att
utvärderas av Skolverket. Elevinflytande är inte
enbart en rättvise- och demokratifråga utan också en
fråga om utbildningskvalitet. Elevinflytandet är en
del av skolans värdegrund. Ett värdegrundsprojekt
har nyligen startats inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet vill också peka på att Skolverket inom
ramen för sitt stora utvecklingsprojekt har valt att
som ett av sju områden lyfta fram elevernas
inflytande och arbete i skolan. Projektet ELEVSAM -
elevinflytande, arbetssätt och arbetsformer i skolan
- har nyligen tagit fram ett referensmaterial "Jag
vill ha inflytande överallt". Materialet vänder sig
i första hand till rektorer och lärare och har
skickats ut till samtliga skolor. Det finns flera
projekt inom Skolverket som på olika sätt belyser
frågor om elevers inflytande i skolan, bl.a. det
s.k. ELIAS- projektet.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrks motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 21 och
1998/99:Ub2 yrkande 10.
Utskottet anser i likhet med regeringen att rätten
till stödundervisning bör förtydligas för elever som
engagerar sig i skolans demokratiska arbete.
Distansutbildning
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör en
försöksverksamhet inledas i syfte att pröva och
utveckla distansutbildning inom gymnasieskolan. Den
bör följas och utvärderas av Skolverket.
Motionen
I motion 1998/99:Ub270 (s) framhålls att det i dag
bedrivs distansutbildning med goda resultat i flera
kommuner. Motionärerna anser att en utvärdering bör
ske skyndsamt av de distansutbildningar som bedrivs
i dag och har bedrivits under de senaste fem åren.
Regelverket för att starta och bedriva
distansutbildning bör ses över.
Utskottets bedömning
I likhet med regeringen ser utskottet det som
värdefullt att en försöksverksamhet inleds i syfte
att pröva och utveckla distansutbildningen på det
gymnasiala området. Försöksverksamheten bör följas
och utvärderas av Skolverket. Genom
distansutbildning kan eleverna ges möjlighet att
kombinera studier i hemkommunens gymnasieskola med
studier i vissa kurser på en annan gymnasieort. Det
kan innebära betydligt ökade valmöjligheter för
elever i små kommuner med en liten omfattning på
gymnasieutbildningen. En utvidgning av
distansundervisningen skapar också helt nya
möjligheter att ge svenska elever bosatta i utlandet
en gymnasieutbildning. Utskottet utgår från att det
kommer att finnas ett intresse från kommuner som i
dag bedriver distansutbildning att delta i den
aviserade försöksverksamheten i syfte att utveckla
denna utbildning. Som framgår av vad utskottet har
redovisat kommer försöksverksamheten att följas och
utvärderas av Skolverket. Det finns självfallet
inget som hindrar att en kommun som i dag bedriver
någon form av distansutbildning delger Skolverket de
erfarenheter som kommunen hittills har från sådan
verksamhet. Utskottet är inte berett att ta
initiativ till någon särskild utvärdering av de
distansutbildningar som i dag finns inom området.
Det bör ankomma på regeringen att bedöma behovet av
detta. Utskottet avstyrker motion 1998/99:Ub270.
Lärare och skolledare
Motionerna
Behovet av fler forskarutbildade lärare/lektorer i
skolan betonas i motionerna 1998/99:Ub210 (m)
yrkande 13, 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 14 och
1998/99:Ub271 (fp) yrkande 2. I den först nämnda
motionen framhålls att det bl.a. finns anledning att
analysera på vilket sätt ämneskunniga lärare med
forskarutbildning kan ges förutsättningar att
utveckla och tillvarata sitt kunnande inom
gymnasieskolan. Motionärerna ser allvarligt på den
långsiktiga trend som visar att gymnasieskolan i dag
i det närmaste saknar lektorer. Enligt den andra
motionen bör i ett första steg antalet lektorat
fördubblas. Motionärerna anser att lärares möjlighet
att ta ledigt för att delta i forskningsprojekt
eller forskarutbildning måste förbättras. I den sist
nämnda motionen föreslås att ett stimulansbidrag
motsvarande skillnaden mellan lektorslön och
lärarlön skall utgå till kommuner som inrättar
lektorstjänster. Även om ett sådant bidrag är något
extraordinärt, finns det i dag skäl att vidta
särskilda åtgärder, heter det i motionen.
I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 13 förordas ökade
utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare.
Enligt motionärerna skulle införandet av en
lärarlegitimation bidra till en statushöjning av
läraryrket. De anser att kommunerna bör ta fram
särskilda planer för hur läraryrkets status kan
höjas. En sådan utvecklingsplan skall syfta till att
förbättra utvecklings- och karriärmöjligheterna för
lärarna, t.ex. genom högre lärarlöner, mer
fortbildning och vidareutbildning och inrättande av
s.k. karriärtjänster. Lärarna måste ges bättre
förutsättningar för sitt arbete, heter det i motion
1997/98:Ub45 (kd) yrkande 22. Det är rimligt att mer
erfarna lärare får fungera som mentorer eller
handledare åt nyanställda lärare. Det är vidare
angeläget att lärare med äldre utbildning erbjuds
kompetenshöjande utbildning.
I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 15 betonas att
rektor skall vara pedagogisk ledare - inte kamrer.
Motionärerna hänvisar bl.a. till att många
skolledare vittnar om en mycket pressad
arbetssituation. Lön och villkor för tjänsterna bör
ses över.
Utskottets bedömning
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor
om forskarutbildade lärare/lektorer i skolan och om
karriärmöjligheter för lärare (senast i bet.
1997/98:UbU9 s. 27). Utskottet betonar än en gång
att det är angeläget att få fler forskarutbildade
lärare i skolan och att det skapas
karriärmöjligheter för lärare. Lärarna är skolans
viktigaste resurs. Läraryrket bör därför vara
attraktivt och rymma utvecklingsmöjligheter.
Kommunerna är huvudmän för grundskolan och
gymnasieskolan och därmed ansvariga för inrättandet
av lärartjänster. Skolan är emellertid både ett
statligt och ett kommunalt åtagande. Stat och kommun
bör därför utifrån sina skilda roller stimulera
skolans utveckling.
Karriärtjänster för lärare, lärares möjligheter
till forskarutbildning, lektors-tjänster,
kompetensutveckling, handledning och mentorskap är
några områden som är viktiga för läraryrkets
utveckling. I augusti 1998 tog
Utbildningsdepartementet initiativ till att
diskutera dessa frågor med representanter för
lärarna, skolledarna, arbetsgivarna, Skolverket och
ett antal högskolor. En särskild avsiktsförklaring
för att stimulera läraryrkets utveckling och
rekrytering antogs gemensamt av
Utbildningsdepartementet, Svenska Kommunförbundet,
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och
Skolledarna. En särskild arbetsgrupp inrättades med
representanter för parterna för att ta fram konkreta
förslag till handlingsvägar för de olika delarna i
avsiktsförklaringen. Resultatet av arbetsgruppens
arbete väntas inom kort. Utskottet anser att
arbetsgruppens förslag liksom den fortsatta
beredningen inom Utbildningsdepartementet bör
avvaktas. Utskottet vill i sammanhanget även peka på
att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54,
1998:47) kommer att lämna sina förslag om
lärarutbildning och utbildning av skolledare i maj
1999.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrks yrkandena om forskarutbildade
lärare/lektorer (1998/99:Ub1 yrk. 14, 1998/99:Ub210
yrk.13 och 1998/99:Ub271 yrk. 2) och yrkandena om
karriärmöjligheter m.m. för lärare (1997/98:Ub45
yrk. 22 och 1998/99:Ub1 yrk. 13).
Utskottet vill i likhet med vad som anförts i
motion 1998/99:Ub1 yrkande 15 betona vikten av
rektor som pedagogisk ledare. Rektors roll när det
gäller förverkligandet av en nationellt likvärdig
och kvalitativt högtstående skola markeras inte
minst i läroplanerna. Det åligger sålunda rektor att
svara för den pedagogiska ledningen av verksamheten.
Rektor har det övergripande ansvaret för att
verksamheten som helhet utvecklas mot de mål som
staten och skolans huvudman ställer upp. Rektor har
också ansvar för att skolans verksamhet följs upp
och utvärderas och därigenom ett särskilt ansvar för
kvalitetsutvecklingen i skolan. Skolan är både ett
statligt och ett kommunalt ansvar och i det
sammanhanget är rektor den viktigaste länken mellan
det nationella och det kommunala uppdraget och den
praktiska verksamheten i skolan.
Skolverket har nyligen redovisat ett
granskningsuppdrag från regeringen angående
kvaliteten i skolan med avseende på tre områden.
Granskningarna har genomförts under hösten 1998 av
tre grupper av utbildningsinspektörer. Ett av
områdena avser rektors uppdrag i en decentraliserad
skola. Enligt rapporten ges rektor inte tillräckligt
goda förutsättningar för att genomföra uppdraget som
rektor i en mål- och resultatstyrd skola och att
leda det pedagogiska arbetet.
Utbildningsinspektörerna anser bl.a. att det krävs
tydligare ansvarsvägar, uttalade krav och
förväntningar samt uppföljning av resultaten. En
översyn av de nationella bestämmelserna föreslås i
inspektörernas rapport, liksom en bred satsning på
kompetensutveckling avseende ledarskapet i skolan.
Ärendet bereds för närvarande i
Utbildningsdepartementet.
Utskottet erinrar om att den parlamentariskt
tillsatta Lärarutbildningskommittén har i uppdrag
att lämna förslag även avseende skolledarutbildning.
Som utskottet tidigare har nämnt skall kommittén
lämna sina förslag i maj 1999.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör
riksdagen avslå motion 1998/99:Ub1 yrkande 15.
Övrigt
I motionerna 1997/98:Ub43 (c) yrkande 7 och
1998/99:A214 (c) yrkande 1 föreslås att en
utbildningsgaranti införs. Motionärerna anser att
det, för den som har påbörjat gymnasieutbildning
före 20 års ålder, bör föreligga en garanterad
rättighet att fullfölja utbildningen upp till 25 års
ålder. Detta skulle öka möjligheterna för flera att
få en godkänd gymnasieutbildning och samtidigt kunna
genomföra den i egen takt. Ett liknande förslag
finns i motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 3.
U t s k o t t e t behandlade motsvarande yrkanden
vid förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU10 s. 10). Då
påpekade utskottet att enligt bestämmelserna i
skollagen (5 kap. 1 §) är utbildning i
gymnasieskolan avsedd att påbörjas av ungdomar efter
avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram
t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller
20 år. I skollagens bestämmelser anges ingen formell
gräns för när studierna skall vara avslutade.
Utskottet hänvisade till arbetet i
Kunskapslyftskommittén, som enligt sina direktiv
bl.a. skall pröva möjligheten att påtagligt öka
flexibiliteten i utbildningssy-stemet genom att
föreslå ett arbetssätt som ger möjlighet till
successiv intagning, mera individualiserad
utbildning, avbrott för arbete m.m. (dir. 1995:67
och 1996:71). Kommitténs arbete skall vara slutfört
i sin helhet senast den 1 mars år 2000.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1997/98:Ub43 yrkande 7, 1997/98:Ub45 yrkande 3 och
1998/99:A214 yrkande 1.
Kommunernas ansvar för uppföljning och utvärdering
bör enligt motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 6
förtydligas. En bestämmelse bör införas i skollagen
om att kommunerna kontinuerligt skall följa och
utvärdera det egna skolväsendets verksamhet och
resultat och att det av skolplanen skall framgå hur
detta skall ske. Detta bör enligt motionärerna
beaktas när skollagen ses över.
U t s k o t t e t vill peka på att det genom
förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november
1997, har införts en skyldighet för varje kommun och
skola att årligen göra en skriftlig
kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen och utvärderingen av skolplanen
respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning
skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån
målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder
som behöver vidtas om målen inte har uppnåtts.
Skolverket har nyligen utfärdat allmänna råd för
kommuners och skolors kvalitetsredovisningar. Vidare
har regeringen, som utskottet tidigare har nämnt,
utfärdat direktiv till en kommitté med uppdrag att
se över skollagen. I uppdraget ingår bl.a. att
tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens
kvalitet och likvärdighet. Enligt utskottets
uppfattning är syftet med yrkandet därmed
tillgodosett varför det avstyrks.
Enligt motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 6 bör
gymnasieelever ges möjlighet att läsa även under
sommaren. En försöksverksamhet med sommarkurser bör
inledas.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Utskottet
har erfarit att det förekommer att kommuner erbjuder
elever möjlighet att i vissa fall läsa kurser även
under sommaren, t.ex. elever som har behov av extra
undervisning. Utskottet vill också peka på att
Kommittén för gymnasieskolans utveckling i sitt
slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och
möjligheter (SOU 1997:107) framfört uppfattningen
att det bör ske en betydande minskning av de
bestämmelser i gymnasieförordningen som reglerar
läsåret (3 kap.). Om detta sker skulle
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och
eftertraktade kurser som anordnas av andra kommuner
än hemkommunen kunna ges utanför den gängse
terminstiden, t.ex. på sommaren.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den nyligen
beslutade skollagsöversynen.
Frågor med anknytning till läroplanens avsnitt om
värdegrunden tas upp i motion 1997/98:Ub45 (kd)
yrkande 1. Det praktiska förverkligandet av
läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste
betonas på alla nivåer, i de lokala skolplanerna och
i kursplanerna samt i lärarfortbildning och
nationella utvärderings- och utvecklingsplaner.
Enligt yrkande 2 i motionen måste etiska frågor med
anknytning till skolan få större plats inom
forskningen.
U t s k o t t e t erinrar om att rektors och
lärares ansvar för att motverka mobbning har
förstärkts i läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94). Den gemensamma läroplanen gäller fr.o.m.
läsåret 1998/99. Rektor har nu ett särskilt ansvar
för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera
skolans handlingsprogram för att motverka alla
former av kränkande behandling. Enligt vad utskottet
erfarit kommer en liknande skärpning att göras i
läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Utskottet noterar att Utbildningsdepartementet
nyligen har tillsatt en projektgrupp med uppgift att
utveckla värdegrundsarbetet i skolorna. Gruppens
uppgift avses bl.a. vara att inventera vilken samlad
kunskap som i dag finns inom området och att hitta
former för att lyfta fram och sprida goda exempel.
Ett ungdomsråd, bestående av ungdomar från
gymnasiets första skolår, skall knytas till
departementet. Rådet skall fungera som idégivare och
referensgrupp till projektgruppen. Utskottet vill
även peka på att Skolverket har anvisats särskilda
medel (10 miljoner kronor) för kompetensutveckling
av rektorer med betoning på värdegrundsfrågorna. Det
pågår också ett arbete inom Skolverket med att
utarbeta ett referensmaterial som stöd för det
lokala arbetet med värdegrundsfrågor, exempelvis
mobbning. Utskottet noterar att regeringen i
regleringsbrev för budgetåret 1999 begärt att
Skolverket senast den 15 januari 2000 skall
presentera en fördjupad studie avseende
verksamhetsområdet värdegrunden.
Utskottet kan konstatera att värdegrundsfrågorna är
ett prioriterat område för regeringen och föreslår
att riksdagen avslår yrkandena med hänvisning till
vad utskottet har redovisat.
I motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 18 framhålls att
gymnasieskolan även har till uppgift att ge eleverna
möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. Att
kunna uppföra sig, samarbeta, acceptera och följa
beslut och regler samt att respektera och visa
hänsyn till andra hör till de egenskaper som är
utmärkande för social kompetens, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än
motionärerna beträffande vikten av att eleverna ges
möjlighet att utveckla sin sociala kompetens i
gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till vad
utskottet just har anfört om värdegrunden och
föreslår att yrkandet avslås av riksdagen.
Enligt motion 1998/99:Ub271 (fp) yrkande 1 skall
gymnasieskolans kursplaner inte bara ha allmänt
hållna mål utan de skall också kompletteras med ett
konkret innehåll. Även om det är riktigt att
kunskapstillväxten är snabb, så gäller detta dock
inte kunskapsmassan i de främmande språken,
matematik svenska språket m.fl. skolämnen på
grundläggande nivå. Motionärerna pekar på att
kunskapsmängden visserligen ökar i vissa ämnen, men
att det alltid finns kvar ett stort behov av
baskunskaper.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Enligt
utskottets uppfattning skall kursplanerna innehålla
mycket tydliga mål men vara öppna för möjligheter
att lokalt lägga upp undervisningen. Kursplanerna
bör inte i detalj ange innehållet i undervisningen
eller vilka metoder läraren skall använda sig av för
att eleverna skall nå målen för kursen.
Elever med behov av särskilt stöd skall enligt
motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 24 framför allt ges
tillräcklig tid. Tillräckliga resurser skall
avsättas för behoven hos funktionshindrade elever.
Alla lärare skall få grundläggande kunskaper i
specialpedagogik. Skolan skall också ha tillgång
till lärare med fördjupad specialpedagogisk
utbildning.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning
när det gäller att tillräckliga resurser måste
avsättas för elever med behov av särskilt stöd.
Utskottet vill peka på att en proposition med
anledning av betänkandet FUNKIS - funktionshindrade
elever i skolan (SOU 1998:66) för närvarande bereds
i Utbildningsdepartementet. Utredningen har bl.a.
framhållit att det är kommunernas ansvar att
tillhandahålla det stöd som elever med
funktionshinder har behov av. För detta behöver
skolans personal kunskap om funktionshinder och vad
det för med sig i skolsituationen. Kommittén
föreslår bl.a. en bred satsning på
kompetensutveckling. Regeringen har aviserat att
propositionen kommer att lämnas till riksdagen i maj
1999.
Som utskottet har redovisat i det föregående har
Skolverket nyligen redovisat ett granskningsuppdrag
från regeringen avseende tre områden av skolans
verksamhet: rektorsuppdraget, undervisningen för
elever i behov av särskilt stöd samt läs- och
skrivprocesserna i undervisningen. Ärendet bereds
för närvarande i Utbildningsdepartementet.
Det är enligt utskottet viktigt att lärarna har
specialpedagogisk kompetens och att skolan har
tillgång till lärare med fördjupad sådan kompetens.
Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén
(dir. 1997:54) har i uppdrag att bl.a. analysera
behovet av specialpedagogisk kompetens hos lärarna.
Utredningen skall särskilt uppmärksamma
dimensioneringen av den framtida specialpedagogiska
utbildningen. Som utskottet har redovisat i det
föregående kommer kommittén att lämna sina förslag i
maj 1999.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1997/98:Ub45 yrkande 24.
I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 21 pekas på
behovet av utökade möjligheter för gymnasieelever
att studera utomlands. Med förbättrade möjligheter
till elevutbyten, satsningar på informationsteknik i
skolan, utökade möjligheter för elever att läsa
språk och avlägga en internationellt gångbar
studentexamen vill motionärerna ge alla elever en
bättre möjlighet att möta ett internationaliserat
samhälle. Skolan har ett ansvar för att möta den nya
mer internationaliserade tidens skiftande behov.
U t s k o t t e t vill peka på att det i dag finns
möjligheter för elever att genom olika
utbytesprogram, t.ex. Sokrates och Leonardo, studera
utomlands. Det finns också vissa möjligheter till
stipendier. Därutöver finns numera stora möjligheter
att via IT skapa kontaktvägar mellan skolor och
mellan elever i olika länder. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår yrkandet.
Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 6 behöver
syoverksamheten förstärkas. Motionärerna pekar på
att det är svårt för en gymnasieelev att bilda sig
en uppfattning om var jobben kommer att finnas i
framtiden och vilka högskoleutbildningar som är bäst
lämpade.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning
att syoverksamheten i gymnasieskolan är mycket
viktig. Rektor har enligt läroplanen ett särskilt
ansvar för att den studie- och yrkesorienterande
verksamheten organiseras så att eleverna får
vägledning inför de olika val som skolan erbjuder
och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Det
ankommer på kommunen såsom huvudman för skolan att
besluta om erforderliga resurser för verksamheten.
Utskottet avstyrker yrkandet.
Förslag om vidgade möjligheter för kommuner att
lägga ut utbildning på entreprenad begärs i motion
1998/99:Ub210 (m) yrkande 17. Lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan bör förtydligas,
anser motionärerna. I framtiden bör det vara möjligt
för kommunerna att uppdra åt andra
utbildningsanordnare att bedriva undervisning inom
alla ämnen.
U t s k o t t e t påminner om att enligt gällande
regler i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden
inom skolan får kommuner och landsting sluta avtal
med en enskild fysisk eller juridisk person om att
denne skall bedriva viss undervisning inom
gymnasieskolan. Avtalet får avse undervisning inom
ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen,
tekniska ämnen och yrkesämnen. För undervisning inom
andra områden än de nu nämnda får regeringen dock
enligt lagen medge entreprenaddrift, om det finns
särskilda skäl i det enskilda fallet.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen
behandlat och avstyrkt liknande motionsyrkanden,
senast våren 1998 (bet. 1997/98:UbU9 s. 36).
Utskottet anser nu, liksom tidigare, att det inte
finns skäl att ändra gällande föreskrifter om
undervisning på entreprenad inom skolområdet.
Yrkandet bör således avslås av riksdagen.
Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 23 är
bidragssystemet till fristående gymnasieskolor
fortfarande krångligt. Det naturliga vore att samma
ersättning utgick till de fristående skolorna som
till de offentliga skolorna, heter det i motionen. I
motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 18 framhålls att
valfriheten och mångfalden vad gäller
gymnasieutbildningar borde förbättras. Motionärerna
betonar vikten av fristående gymnasieskolor. De
pekar på att intresset för gymnasieutbildningar i
fristående skolor är mycket stort. Dessa skolor är
inte sällan bättre på att förverkliga idéer om
pedagogisk förnyelse.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.
Nu gällande regler för offentligt bidrag till
fristående gymnasieskolor i 9 kap. skollagen antogs
av riksdagen hösten 1996 och trädde i kraft den 1
januari 1997 (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4,
rskr. 14). Bland annat infördes regeln att ansökan
om bidrag skall lämnas direkt till Skolverket som
också skall avgöra om en fristående gymnasieskola
skall förklaras berättigad till bidrag. Dock skall
verket innan dess ha inhämtat yttrande från berörda
kommuner. Skolverket får inte meddela beslut om rätt
till bidrag i fråga om utbildning som skulle
innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet
i den kommun där gymnasieskolan är belägen eller i
närliggande kommuner.
Enligt bestämmelserna skall kommunen och den
fristående skolan i första hand komma överens om
ersättningen. Om detta inte går skall ersättning
utgå enligt bilaga till förordningen om fristående
skolor (SFS 1996:1206). Beloppen har fr.o.m. läsåret
1998/99 omräknats så att ersättning numera ingår för
sådan mervärdesskatt som skolan saknar avdragsrätt
för.
Utskottet noterar att antalet fristående
gymnasieskolor under femårsperioden 1992-1997 har
ökat från 59 till 82. Under läsåret 1998/99 har
ytterligare 10 skolor startat, varför det i dag
finns 92 fristående gymnasieskolor.
Gymnasieskolor i utsatta områden bör få extra
resurser för att förhindra utslagning av resurssvaga
elever föreslås det i motion 1998/99:Ub1 (fp)
yrkande 22. Motionärerna anser att fler
spjutspetsskolor/magnetskolor, dvs. skolor med en
attraktiv profil som drar till sig elever från olika
stadsdelar, bör startas.
U t s k o t t e t vill peka på att särskilda
resurser har anvisats fr.o.m. den 1 juli 1999 för
insatser på utbildningsområdet i storstadsregionerna
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 23).
Under en treårsperiod avsätts sammanlagt 220
miljoner kronor per år för särskilda insatser för
barn, ungdom samt vuxna, bl.a. 50 miljoner kronor
för språkutveckling i skolan i utsatta
storstadsområden. Bidraget skall stimulera skolor i
invandrartäta områden att hitta nya vägar för
elevernas språkutveckling. Medlen har i budgeten för
år 1999 avsatts under ett nytt anslag, A 5
Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på att
Skolverket i en rapport hösten 1996, Att välja skola
- effekter av valmöjligheter i grundskolan (rapport
nr 109), har redovisat en utvärdering med betoning
på den eventuellt segregerande effekt valfriheten
kan ha. I rapporten har Skolverket bl.a. som ett
positivt resultat av utvärderingen lyft fram att
engagemang och genomtänkta satsningar kan bryta en
negativ skolutveckling, vilket har skett i vissa
kommunala skolor, i rapporten kallade
trendbrytarskolor. Dessa har, ofta genom målmedvetna
profileringar, lockat nya elever till skolorna.
Utskottet vill slutligen framhålla att det är
kommunerna själva som beslutar om fördelning av
resurser till de olika skolorna i kommunen. Staten
kan dock besluta om särskilda riktade medel,
exempelvis det nämnda anslaget för förstärkning av
utbildning i storstadsregionerna. Utskottet anser
att riksdagen bör avslå yrkandet.
Enligt motion 1997/98:Ub41 (s) behövs det en översyn
av gymnasiebibliotekens resurser i syfte att stärka
deras möjligheter att fungera enligt de fastställda
läroplanerna. Gymnasiebibliotekens kvalitet i fråga
om lokaler, material, utrustning och personal är
avgörande för kvaliteten i undervisningen.
Motionären anser att det är uppenbart att
gymnasiebiblioteken har alldeles för lite resurser.
U t s k o t t e t vill framhålla att det enligt
bibliotekslagen (1996:1596) skall finnas lämpligt
fördelade skolbibliotek inom grundskolan och
gymnasieskolan för att stimulera skolelevernas
intresse för läsning och litteratur samt för att
tillgodose deras behov av material för utbildningen.
Kommunerna svarar för folk- och
skolbiblioteksverksamheten liksom för skolans
verksamhet och bestämmer därmed även mål och
ambitionsnivå för skolbibliotekens verksamhet. I
läroplanerna har det slagits fast att rektor har
ansvaret för utformningen av skolans arbetsmiljö så
att eleverna får tillgång till handledning,
läromedel av god kvalitet och annat stöd för att
kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek,
datorer och andra tekniska hjälpmedel.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer Kulturrådet
inom kort att lämna en rapport om skolbiblioteken.
Utskottet vill slutligen peka på att särskilda
medel har avsatts för budgetåret 1999 för ett
program i tio punkter i syfte att stärka skolans
kvalitet och trygga en likvärdig skola (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1). Sammanlagt kommer
110 miljoner kronor att anslås årligen under
perioden 1999-2001. Dessa medel avser en rad olika
åtgärder, bl.a. en satsning på kultur i skolan.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer
Utbildningsdepartementet i samarbete med
Kulturdepartementet att tillsätta en arbetsgrupp för
området kultur i skolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning
till vad utskottet har anfört avslår motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gymnasieskolans struktur
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna
del godkänner vad utskottet har förordat,
2. beträffande översyn av gymnasieskolans
program och struktur
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub210 yrkande 9,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande garanterad undervisningstid
för eleverna
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 d § och avslår
motion 1998/99:Ub2 yrkande 2,
4. beträffande lärarlösa lektioner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 8,
res. 2 (kd) - delvis
5. beträffande avskaffande av timplanen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 7,
1998/99:Ub210 yrkande 8 och 1998/99:Ub801 yrkande 21,
res. 3 (m, kd, c, fp)
res. 4 (mp) - delvis
6. beträffande valfrihet i
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub40, 1997/98:Ub45
yrkandena 11 och 16, 1998/99:Ub210 yrkande 3 och
1998/99:Ub801 yrkande 19,
res. 5 (m, kd, fp) -
delvis
7. beträffande införande av ett
teknikprogram
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser bilaga 1,
8. beträffande utformningen av ett nytt
teknikprogram
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 3 och
1998/99:
Ub2 yrkande 3,
res. 6 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
9. beträffande ändring av namnet på
industriprogrammet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub223,
10. beträffande entreprenörskap i
undervisningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub43 yrkande 2,
res. 7 (c) - delvis
11. beträffande företagarprogram
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 14 och
1998/99:Ub1 yrkande 12,
res. 8 (kd, fp)
12. beträffande utbildning av bussförare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub235,
13. beträffande ett eget personligt
program
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 5,
14. beträffande programinriktat
individuellt program
att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i
skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §,
15. beträffande kvaliteten på det
individuella programmet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 12,
res. 2 (kd) - delvis
16. beträffande behörighet till
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 1,
res. 9 (fp) - delvis
17. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 1,
1997/98:Ub45 yrkande 10, 1998/99:Ub2 yrkandena 4
och 5, 1998/99:
Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273 yrkande 1,
res. 1 (m) - delvis
res. 6 (v) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
res. 7 (c) - delvis
18. beträffande etappindelning m.m. av
kärnämnen
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub44 yrkande
1, 1997/98:Ub45 yrkandena 4, 5 och 9,
1998/99:Ub1 yrkandena 2-4, 1998/99:Ub210 yrkande
6 och 1998/99:Ub271 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 5 (m, kd, fp) - delvis
19. beträffande ämnet idrott och hälsa på
det individuella programmet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub2 yrkande 6,
res. 6 (v) - delvis
20. beträffande vikten av ämnet idrott och
hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 4,
1998/99:
Ub213, 1998/99:Ub237, 1998/99:Kr519 yrkande 2
och 1998/99:
Kr520 yrkande 9,
21. beträffande samverkan mellan skolan
och arbetslivet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 3 och
1998/99:
Ub210 yrkande 14,
res. 10 (m, c, fp)
22. beträffande arbetsplatsförlagd
utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 15,
1998/99:
Ub2 yrkande 7, 1998/99:Ub210 yrkande 16 och
1998/99:Ub801 yrkande 22,
res. 1 (m) - delvis
res. 6 (v) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
23. beträffande en ny lärlingsutbildning
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 3 §
fjärde stycket och avslår motionerna
1997/98:Ub43 yrkande 4, 1997/98:Ub45 yrkande 13,
1998/99:Ub1 yrkande 9, 1998/99:Ub2 yrkande 8,
1998/99:Ub210 yrkandena 2 och 15, 1998/99:Ub211
samt 1998/99:Ub234, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
res. 5 (m, kd, fp) - delvis
24. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag
på motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 5,
1997/98:Ub45 yrkande 20, 1998/99:Ub1 yrkandena 7
och 8, 1998/99:Ub2 yrkande 9, 1998/99:
Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 11 (v, mp) - delvis
res. 9 (fp) - delvis
25. beträffande lagbestämmelser om
gymnasieskolans struktur m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 3 §
andra och tredje styckena, 4 §, 4 a §, 4 c §, 5
§, 6 a §, 8 §, 16-18 §§ samt 24 §,
att riksdagen antar regeringens förslag till ny bilaga 2 med
den ändringen att bilagan erhåller den i bilaga
2 till detta betänkande såsom utskottets förslag
betecknade lydelsen,
27. beträffande förslaget till lag om
ändring i skollagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte
har behandlats under föregående moment,
28. beträffande nationella prov
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 6 och
1998/99:
Ub273 yrkande 2,
30. beträffande betygskomplettering under
gymnasietiden
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 9 och
1998/99:
Ub210 yrkande 11,
res. 5 (m, kd, fp) -
delvis
res. 7 (c) - delvis
31. beträffande avgiftsfria prov
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub2 yrkande 1,
32. beträffande utvecklingssamtal
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 17,
res. 2 (kd) - delvis
33. beträffande rätt att underrätta
föräldrar till myndiga elever
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub43 yrkande 10,
res. 13 (m, c)
34. beträffande ogiltig frånvaro
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 10,
res. 14 (m, fp) - delvis
35. beträffande elevinflytande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 21 och
1998/99:Ub2 yrkande 10,
res. 6 (v) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
36. beträffande distansutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub270,
37. beträffande forskarutbildade
lärare/lektorer
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 14,
1998/99:
Ub210 yrkande 13 och 1998/99:Ub271 yrkande 2,
res. 14 (m, fp) - delvis
38. beträffande karriärmöjligheter m.m.
för lärare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 22 och
1998/99:Ub1 yrkande 13,
res. 2 (kd) - delvis
res. 9 (fp) - delvis
39. beträffande rektor som pedagogisk
ledare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 15,
res. 9 (fp) - delvis
40. beträffande rätt att genomföra
gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 7,
1997/98:
Ub45 yrkande 3 och 1998/99:A214 yrkande 1,
res. 15 (kd, c)
41. beträffande kommunernas uppföljning
och utvärdering
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub43 yrkande 6,
42. beträffande försöksverksamhet med
sommarkurser
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 6,
res. 9 (fp) - delvis
43. beträffande värdegrunden i läroplanen
m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (kd) - delvis
44. beträffande social kompetens
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 18,
res. 12 (m, kd) - delvis
45. beträffande gymnasieskolans
kursplaner
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub271 yrkande 1,
46. beträffande elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 24,
res. 2 (kd) - delvis
47. beträffande utökade möjligheter för
gymnasieelever att studera utomlands
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 21,
res. 9 (fp) - delvis
48. beträffande syoverksamheten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 6,
res. 2 (kd) - delvis
49. beträffande utbildning på entreprenad
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub210 yrkande 17,
res. 1 (m) - delvis
50. beträffande fristående
gymnasieskolor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 23 och
1998/99:Ub1 yrkande 18,
res. 5 (m, kd, fp) -
delvis
51. beträffande extra resurser till
gymnasieskolor i utsatta områden
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 22,
res. 9 (fp) - delvis
52. beträffande gymnasiebibliotekens
resurser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub41.
Stockholm den 4 mars 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m),
Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m),
Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Kalle Larsson (v), Agneta
Lundberg (s) och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Översyn av gymnasieskolans program och
struktur, m.m. (mom. 2, 17, 22 och 49)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Det finns inte i dag ett samlat underlag om
erfarenheterna av programstrukturen. Enligt vår
uppfattning bör en översyn av gymnasieskolans
program och struktur göras. En fråga som bör belysas
och utvärderas i samband med en sådan översyn är om
gymnasieskolans omfattning och innehåll är
tillräcklig för att möta framtidens krav på en
utbildning av hög kvalitet. Visserligen innebär
regeringens förslag att antalet poäng höjs till 2
500 för alla program, men man har inte ändrat
kursplanerna och höjt "ribban". Den garanterade
undervisningstiden är fortfarande 2 150 timmar på de
teoretiska programmen och 2 370 timmar på de
yrkesförberedande programmen. Vad vi nu anfört om en
översyn bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub210 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.
När det gäller kärnämnesutbudet i gymnasieskolan
anser vi att åtta gemensamma och obligatoriska ämnen
för alla elever är alltför omfattande. Vi förordar
att antalet kärnämnen begränsas till svenska,
engelska, matematik, samhällskunskap samt idrott och
hälsa. De ämnen som inte längre är obligatoriska
skall ingå som karaktärsämnen i nationella program,
men omfattningen av dem i respektive program skall
kunna variera.
Vi kan konstatera att rapporter visar att många
skolor inte kan få ut sina elever på
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i den omfattning
som anges i gymnasieförordningen (minst 15 veckor på
program med yrkesämnen). En orsak är enligt vår
uppfattning att incitamenten för företagen att
anordna arbetsplatsförlagd utbildning är svaga. Ett
annat problem är att APU:n ofta skall ske på skolans
villkor vad gäller både tid och innehåll. Det är
nödvändigt att skärpa kraven på skolorna när det
gäller samarbetet med arbetslivet. Vi anser också
att det är nödvändigt att det införs en
finansieringsmodell som gör det attraktivt för
arbetsplatser att ta emot APU-elever. Den modell som
föreslogs i betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101)
borde prövas.
Vi vill vidga kommunernas möjligheter att lägga ut
utbildning på entreprenad. Lagen om
entreprenadförhållanden i skolan bör förtydligas så
att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att
uppdra åt andra utbildningsanordnare att bedriva
undervisning inom alla ämnen. Att företag på detta
sätt får en aktiv roll i skolan ger möjlighet till
god undervisning liksom till nya idéer och
förhållningssätt i frågor om organisation och
fördelning av resurser. Ett intressant område är
användandet av informationsteknik i skolan, där IT-
företagen kan bidra med mycket kunskap. Riksdagen
bör bifalla motion 1998/99:Ub210 yrkande 17.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 2, 17, 22 och 49 bort hemställa
2. beträffande översyn av gymnasieskolans
program och struktur
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 7
och med avslag på motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 1, 1997/98:Ub45 yrkande 10, 1998/99:Ub2
yrkandena 4 och 5 samt 1998/99:Ub273 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
22. beträffande arbetsplatsförlagd
utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande
16 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 15, 1998/99:Ub2 yrkande 7 och
1998/99:Ub801 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
49. beträffande utbildning på
entreprenad
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi vill när det gäller lärarlösa lektioner betona
att det inte är acceptabelt att elever på egen hand
under skoltid skall lära sig nytt material enbart
genom att läsa sig till det utan bearbetning eller
uppföljning. Däremot finns det skäl att ge eleverna
tid och möjlighet att tillämpa sina kunskaper i
projekt och individuella arbeten som till viss del
kan ske utan lärarens närvaro. Vad vi nu har anfört
bör regeringen beakta i samband med ändring i
gymnasieförordningen. Riksdagen bör bifalla motion
1997/98:Ub45 yrkande 8.
Enligt vår uppfattning måste kvaliteten på det
individuella programmet bli jämnare. För att minska
programmets storlek krävs framför allt stora
satsningar inom grundskolan för att där höja
utbildningskvaliteten. Elever i grundskolan måste få
en bättre insyn i gymnasieskolans organisation och
programutbud. Det krävs en utökad syoverksamhet, men
det är också viktigt att grundskoleeleverna ges
möjlighet att besöka gymnasieskolan och på andra
sätt informeras om vad som väntar dem.
Regeringen har inte föreslagit någon förändring av
kärnämnesutbudet. Vi kristdemokrater finner det
glädjande att någon inskränkning inte föreslagits
beträffande ämnet religionskunskap. Vi hävdar att
denna ståndpunkt skall gälla även vid en framtida
översyn av kärnämnena.
När det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen
(APU) vill vi understryka att införandet av en ny
lärlingsutbildning inte får leda till att den
arbetsplatsförlagda utbildningen inskränks på
program med yrkesämnen. Elevernas utvärdering av APU
har varit och är positiv och vi anser att APU bör
införas på flera program.
Enligt vår uppfattning är utvecklingssamtalen
mycket viktiga både för att ge eleverna det stöd de
behöver och för att ge dem inflytande över
studiernas utformning. I synnerhet är det angeläget
att elever med behov av särskilt stöd uppmärksammas
och får tillfälle att diskutera sin utveckling.
Föräldrarna bör delta i utvecklingssamtalen.
Vi vill framhålla att det allra viktigaste
elevinflytandet är det som skall ske i samband med
utvecklingssamtalen och vid val av program och
kurser. Eleverna måste på ett bättre sätt än i dag
ges möjlighet till inflytande över den egna
studieutvecklingen och planeringen. Det är
naturligtvis även viktigt att eleverna ges ett
reellt formellt inflytande, men vi anser inte att
eleverna skall kunna utgöra en majoritet i
gymnasieskolans styrelse. Det är inte rimligt att
kräva av elever att de skall ha ett helhetsgrepp
över utbildningen då de själva är mitt uppe i den.
Beträffande karriärmöjligheter m.m. för lärare vill
vi betona att lärarna måste stimuleras och
uppmuntras att stanna kvar inom gymnasieskolan.
Bristande arbetsro, hög arbetsbelastning och dålig
kompensation gör att många lärare söker sig till
andra yrken. Nyutbildade lärare saknar stöd och
hjälp att finna sig till rätta under den första
tiden. Det vore rimligt att mer erfarna lärare får
fungera som mentorer eller handledare åt nyanställda
lärare. Det är vidare angeläget att lärare med äldre
utbildning erbjuds kompetenshöjande utbildning.
Vi kristdemokrater anser att en god skolanda, byggd
på en tydlig etik som ger gemenskap och vikänsla är
den bästa grunden för motivation och en god miljö
för lärande. Det praktiska förverkligandet av
läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste
betonas på alla nivåer, i de lokala skolplanerna, i
kursplanerna, i lärarfortbildning och i nationella
utvärderings- och utvecklingsplaner. Etiska frågor
med anknytning till skolan måste också få mycket
större plats inom forskningen.
Enligt vår uppfattning skall elever med behov av
särskilt stöd framför allt ges tillräcklig tid.
Erforderliga resurser bör avsättas för behoven hos
funktionshindrade elever. Vi vill betona att alla
lärare bör få grundläggande kunskaper i
specialpedagogik. Skolan skall också ha tillgång
till lärare med fördjupad specialpedagogisk
utbildning.
Det är svårt för en gymnasieelev att bilda sig en
uppfattning om var jobben kommer att finnas i
framtiden och vilka högskoleutbildningar som är bäst
lämpade för honom eller henne. Vi anser därför att
det är angeläget att syo-verksamheten förstärks.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 4, 15, 17, 22, 32, 35, 38, 43, 46 och
48 bort hemställa
4. beträffande lärarlösa lektioner
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
15. beträffande kvaliteten på det
individuella programmet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 10
och med avslag på motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 1, 1998/99:Ub2 yrkandena 4 och 5,
1998/99:Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
22. beträffande arbetsplatsförlagd
utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 15
och med avslag på motionerna 1998/99:Ub2 yrkande
7, 1998/99:Ub210 yrkande 16 och 1998/99:Ub801
yrkande 22 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
32. beträffande utvecklingssamtal
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
35. beträffande elevinflytande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 21
och med avslag på motion 1998/99:Ub2 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
38. beträffande karriärmöjligheter m.m. för
lärare
att riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub45 yrkande 22 och med avslag på motion
1998/99:Ub1 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
43. beträffande värdegrunden i läroplanen
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
46. beträffande elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 24
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
48. beträffande syoverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. Avskaffande av timplanen (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Vi välkomnar den ökade flexibilitet som nu införs
beträffande gymnasieskolans timplan. Elever skall
kunna genomföra sin gymnasieutbildning på kortare
eller längre tid än tre år. Vidare införs en ny
definition av begreppet gymnasiepoäng och en för
alla nationella program gemensam poängplan. Sy-
stemet med gymnasiepoäng ger bättre förutsättningar
att förverkliga målstyrningen av skolan. Vi anser
emellertid att även den poängplan som nu föreslås i
propositionen på sikt bör avskaffas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 5 bort hemställa
5. beträffande avskaffande av timplanen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 7, 1998/99:Ub210 yrkande 8 och med
anledning av motion 1998/99:Ub801 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. Avskaffande av timplanen, m.m. (mom. 5
och 8)
Gunnar Goude (mp) anför:
Miljöpartiet anser att det är angeläget att
fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och
stärka utvecklingen av målinriktade studier efter
individuellt anpassade studieplaner. Ett ökat
elevinflytande och nya undervisningsformer med
individualiserad undervisning är viktiga inslag i
gymnasieskolans utveckling. Studierna skall vara
målstyrda och det antal timmar en elev behöver för
en viss kurs skall anpassas efter den enskilde
elevens behov.
När det gäller utformningen av ett nytt
teknikprogram vill jag betona vikten av att detta
program, förutom de tekniska specialiseringarna och
de ordinarie kärnämnena innehåller kurser i
miljökunskap på alla inriktningar. Det är mycket
viktigt att den nya generationen ingenjörer, som
skall delta i utformningen av ett ekologiskt
långsiktigt samhälle, också är väl förtrogen med de
viktigaste miljöfrågorna, förstår villkoren för liv
på jorden och människans plats i det ekologiska
systemet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 5 och 8 bort hemställa
5. beträffande avskaffande av timplanen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
21 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 7 och 1998/99:
Ub210 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande utformningen av ett nytt
teknikprogram
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub44 yrkande 3
och med avslag på motion 1998/99:Ub2 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Valfrihet i gymnasieskolan, m.m. (mom.
6, 18, 23, 30 och 50)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Enligt vår uppfattning måste valfriheten i
gymnasieskolan öka. Det är orimligt med en ordning
som medför att tur eller elevens bostadsadress är
avgörande för antagning till gymnasieskolan. En
mångfald av skolor med olika inriktningar och
huvudmän ökar valfriheten och bidrar till den
pedagogiska utvecklingen. Rätten att välja gymnasium
skall garanteras. Därutöver bör reglerna för
specialutformade program och rätten att välja sådana
också utanför hemkommunen vidgas.
Vi ställer oss i och för sig positiva till
utskottets förslag om ett tillkännagivande till
regeringen om att möjligheterna bör prövas att
etappindela kärn-ämnena. Vi anser emellertid att
ytterligare ett steg bör tas. Det skall tydligt
framgå att kärnämnena, främst svenska, engelska och
matematik, skall kunna läsas med olika ambitionsnivå
och takt. Vi anser också att kravet på att alla
program skall leda till högskolebehörighet är
orimligt. Vi vill dock poängtera att elever som
väljer att läsa kurser som inte leder till
högskolebehörighet skall ha möjlighet att senare
komplettera sina studier.
Vi delar inte utskottets uppfattning beträffande
hur en ny lärlingsutbildning bör utformas. Enligt
vår uppfattning bör en modern flexibel
lärlingsutbildning, där skolan och arbetslivet delar
på ansvaret för utbildningen, införas. Utbildningen
bör förslagsvis vara fyraårig. Skolan och
arbetslivet bör ansvara för halva tiden var av den
totala utbildningstiden. Arbetsplatsen bör få
ersättning motsvarande kommunens kostnad för
yrkesutbildning under ett år. Lärlingen skall ges
ersättning från arbetsplatsen motsvarande den insats
som lärlingen gör i produktionen. Utbildningen skall
avslutas med ett gesällprov eller liknande. Det bör
inte heller vara ett krav att utbildningen skall
leda till högskolebehörighet för alla elever. Vi
anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag till lärlingsutbildning med den
struktur och det innehåll som vi nu har redovisat.
Riksdagen bör således dels avslå regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap.
3 § fjärde stycket, dels med bifall till motionerna
1998/99:Ub1 yrkande 9 och 1998/99:Ub210 yrkandena 2
och 15 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 13, 1998/99:Ub211 och 1998/99:Ub234 samt med
avslag på motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 4 och
1998/99:Ub2 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts.
Enligt vår uppfattning bör rätten att
betygskomplettera under gymnasietiden återinföras
för elever som har fått betyget Godkänd. Nuvarande
system leder till att eleverna tränas i att bete sig
taktiskt eller att de förlorar studiemotivationen.
Vi vill betona att det är slöseri med tid och
resurser att eleverna nu tvingas komplettera sina
betyg i komvux.
När det gäller fristående gymnasieskolor vill vi
framhålla att intresset för sådana skolor är mycket
stort. Särskilt intressant är att flera skolor
lyckats locka många sökande till utbildningar som i
den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa
skolor är inte sällan bättre på att förverkliga
idéer om pedagogisk förnyelse. Industrigymnasierna
är exempel på detta. Enligt vår uppfattning borde
satsningar göras så att valfriheten och mångfalden i
utbildningen förbättrades. Vi vill också peka på att
bidragsystemet fortfarande är krångligt och borde
ses över. Det naturliga vore att samma ersättning
utgick till de fristående skolorna som till de
offentliga.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 6, 18, 23, 30 och 50 bort hemställa
6. beträffande valfrihet i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45
yrkandena 11 och 16 och 1998/99:Ub210 yrkande 3
och med anledning av motion 1997/98:Ub40 samt
med avslag på motion 1998/99:Ub801 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
18. beträffande etappindelning m.m. av
kärnämnen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45
yrkandena 4, 5 och 9, 1998/99:Ub1 yrkandena 2, 3
och 4, 1998/99:Ub210 yrkande 6 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 1 och
1998/99:Ub271 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande en ny lärlingsutbildning
att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 3 §
fjärde stycket, dels med bifall till motionerna
1998/99:Ub1 yrkande 9 och 1998/99:Ub210
yrkandena 2 och 15 och med anledning av
motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 13,
1998/99:Ub211 och 1998/99:Ub234 samt med avslag
på motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 4 och
1998/99:Ub2 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
30. beträffande betygskomplettering under
gymnasietiden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande
11 och med anledning av motion 1997/98:Ub43
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
50. beträffande fristående
gymnasieskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 23 och 1998/99:Ub1 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
6. Utformningen av ett nytt teknikprogram
(mom. 8, 17, 19, 22 och 35)
Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)
anför:
När det gäller utformningen av det nya
teknikprogrammet vill vi betona vikten av att
behovet tillgodoses av sådan teknikutbildning som
krävs i samband med omställningen av energisystemet.
Hit hör all sådan teknik som hör samman med
effektivare energianvändning och energiproduktion
från förnybara energikällor. Det kommer framöver att
behövas ett stort antal kompetenta tekniker
utbildade inom dessa områden. Riksdagen bör bifalla
motion 1998/99:Ub2 yrkande 3.
Regeringen föreslår ingen förändring av
kärnämnesutbudet. Frågan om de små kärnämnenas
innehåll och struktur skall beredas ytterligare.
Intentionerna i översynen bör bl.a. vara att
underlätta och understödja samarbete mellan
kärnämnen och karaktärsämnen, att eleverna ges
möjlighet att bearbeta de existentiella frågorna,
att utrymme finns för skapande verksamheter och att
arbetet i skolan utgår från, tillvaratar och
respekterar elevernas egna erfarenheter och
upplevelser. Enligt vår uppfattning bör ämnet
historia vara ett obligatoriskt ämne och således
ingå bland kärnämnena. Detta bör beaktas i den
fortsatta beredningen av kärnämnena. Riksdagen bör
således med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkandena
4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna vad
vi nu har anfört.
Vi anser att det bör vara obligatoriskt för
gymnasieskolorna att anordna och erbjuda samtliga
elever undervisning i ämnet idrott och hälsa, dvs.
även för de elever som går ett individuellt program.
Ungdomar som går på detta program har givetvis lika
stort behov av fysisk träning och kunskaper i
hälsofrågor som övriga elever. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
Enligt vår uppfattning måste arbetslivet i större
utsträckning än i dag ta ansvar för den
arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Om
svårigheterna att skaffa APU-platser inte löses inom
en snar framtid bör en skyldighetslagstiftning
övervägas. Detta bör ingå i direktiven till den
arbetsgrupp som skall utreda hur samarbetet mellan
skola och arbetsliv kan utvecklas vidare.
När det gäller frågan om elevinflytande i skolan -
särskilt över den egna undervisningssituationen -
kan vi konstatera att det fortfarande återstår
mycket att göra. Ett diskussionsmaterial bör tas
fram för att underlätta och ge struktur åt
diskussionen om synen på kunskap och planering av
undervisningen i gymnasieskolorna. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 8, 17, 19, 22 och 35 bort hemställa
8. beträffande utformningen av ett nytt
teknikprogram
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 3
och med avslag på motion 1997/98:Ub44 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkandena 4
och 5 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 1, 1997/98:Ub45 yrkande 10,
1998/99:Ub210 yrkande 7 och 1998/99:
Ub273 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande ämnet idrott och hälsa på
det individuella programmet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
22. beträffande arbetsplatsförlagd
utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 7
och med avslag på motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 15, 1998/99:Ub210 yrkande 16 och
1998/99:Ub801 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
35. beträffande elevinflytande
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 10
och med avslag på motion 1997/98:Ub45 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. Entreprenörskap i undervisningen, m.m.
(mom. 10, 17, 29 och 30)
Sofia Jonsson (c) anför:
Skolan måste präglas av ett positivt
förhållningssätt till entreprenörskap. Nytänkande
och kreativitet - egenskaper som behövs i många
sammanhang - måste stimuleras i undervisningen.
Entreprenörskap kan inte läras ut som ett särskilt
ämne utan bör prägla alla skolans ämnen och hela
verksamheten i skolan. Det är därför viktigt att
åtgärder vidtas för att utveckla pedagogiken. Detta
bör leda till förändringar av lärarutbildningen.
Enligt Centerpartiets uppfattning bör
Lärarutbildningskommittén få uppdraget att utreda
denna fråga. Regeringen bör besluta om
tilläggsdirektiv till kommittén. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Det behövs en översyn av kärnämnesutbudet i
gymnasieskolan. En sådan översyn bör syfta till att
minska antalet kärnämnen. En starkare betoning av de
kunskaper som är nödvändiga för alla i samhället bör
göras. Såväl antalet kärnämnen som innehållet i dem
bör prövas. Enligt Centerpartiets uppfattning skall
kärnämnena även fortsättningsvis vara obligatoriska
i alla program. Alla som fullgör ett nationellt
program bör även framgent ha grundläggande
behörighet för högskolestudier.
Det behövs en bred politisk överenskommelse om en
utveckling av betygssystemet, t.ex. genom
överläggningar i en parlamentarisk utredning. Jag
vill betona att ett av syftena med en sådan
överenskommelse bör vara att betyg bör ges i fler
steg än i dag.
Enligt Centerpartiets uppfattning bör möjligheten
att betygskomplettera under gymnasietiden
återinföras. Eftersom det nya betygssystemet är
målrelaterat och betygen skall återspegla elevens
kunskaper och inte dennes prestation i förhållande
till en grupp elever är det enligt vår uppfattning
naturligt att det finns en möjlighet att under tiden
i gymnasieskolan genomgå särskild prövning för att
höja ett betyg. Av praktiska skäl kan det övervägas
om möjligheten till konkurrenskomplettering bör
begränsas under terminstid.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 10, 17, 29 och 30 bort hemställa
10. beträffande entreprenörskap i
undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande kärnämnesutbudet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 10, 1998/99:Ub2 yrkandena 4 och 5,
1998/99:Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
29. beträffande betygssystemet i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 8
och med anledning av motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 19, 1998/99:Ub1 yrkande 16 och
1998/99:Ub210 yrkande 10 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 2 och
1998/99:Ub801 yrkande 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
30. beträffande betygskomplettering under
gymnasietiden
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 9 och med anledning av motion
1998/99:Ub210 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Enligt vår uppfattning bör ett företagarprogram
inrättas i gymnasieskolan. I detta program bör det
förutom kärnämnen som svenska, engelska och
matematik, ingå redovisning, affärsjuridik och
marknadsföring etc. Programmet bör framför allt
inriktas på samarbete med små och medelstora företag
inom samhällets alla sektorer.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 11 bort hemställa
11. beträffande företagarprogram
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 14 och 1998/99:Ub1 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
9. Behörighet till gymnasieskolan, m.m.
(mom. 16, 24, 29, 38, 39, 42, 47 och 51)
Ulf Nilsson (fp) anför:
När det gäller behörighet för studier i
gymnasieskolan vill jag framhålla följande.
Rapporter visar att elevernas kunskapsbrister är
mycket stora när de lämnar grundskolan. Åtgärder i
syfte att ge samtliga elever i grundskolan fullgoda
baskunskaper - att läsa, skriva och räkna - måste
komma tidigt i grundskolans årskurser. Ingen elev
skall kunna börja gymnasiet utan betyget Godkänd i
svenska, engelska och matematik. Det är enligt min
uppfattning ingen fullgod lösning att eleverna kan
tas in på ett individuellt program för att där läsa
in grundskolekurser.
Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige skall
införa en gymnasieexamen. Jag är därför i och för
sig positiv till att utskottet nu i princip anser
att en sådan examen skall införas. Jag delar också
utskottets uppfattning att frågan om hur en examen
på gymnasial nivå skall utformas inte är
tillräckligt utredd. Inför regeringens fortsatta
arbete i frågan vill jag betona vikten av att en
gymnasieexamen verkligen blir en kvalitetsmätare på
avklarad utbildning. I arbetet bör ingå att utreda
vilka moment en gymnasieexamen, som håller
internationella mått, skall innehålla. Jag anser
också att en gymnasieexamen inte bara skall ge
förtur till högskoleutbildning. En avklarad examen
bör vara en förutsättning för att studera vid
högskolor och universitet. Riksdagen bör därför med
anledning av propositionen och med bifall till
motion 1998/99:
Ub1 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motionerna
1997/98:Ub44 yrkande 5, 1997/98:Ub45 yrkande 20,
1998/99:Ub2 yrkande 9 samt 1998/99:
Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin mening ge
regeringen till känna vad som här anförts.
Betygssystemet i gymnasieskolan bör ändras.
Folkpartiet anser att betygsskalan skall vara
sexgradig. Med fler betygssteg får eleverna både mer
incitament att studera och också en mer rättvis
bedömning av sina kunskaper. Skolverket måste
utforma klara regler för vilka kriterier som skall
gälla vid betygsättningen.
Det behövs ökade utvecklings- och
karriärmöjligheter för lärare. Folkpartiet anser att
införande av en lärarlegitimation skulle bidra till
en statushöjning av läraryrket. Kommunerna bör ta
fram särskilda planer för hur läraryrkets status kan
höjas. En sådan utvecklingsplan skall syfta till att
förbättra utvecklings- och karriärmöjligheterna för
lärarna t.ex. genom högre lärarlöner, mer
fortbildning och vidareutbildning för lärarna och
inrättandet av s.k. karriärtjänster. Det ankommer på
regeringen att vidta åtgärder i enlighet med yrkande
13 i motion 1998/99:Ub1.
Många skolledare vittnar om en mycket pressad
arbetssituation. Det är nödvändigt att ändra på
detta. Genom att tidsbegränsa tjänsterna och ge
rektorerna betydligt högre lön kan tjänsterna bättre
svara mot skolans förändringar och nya krav.
Folkpartiet anser att lön och villkor för
rektorstjänsterna bör ses över. Rektor skall vara
pedagogisk ledare - inte kamrer. Regeringen bör
föranstalta om åtgärder i enlighet med vad jag här
anfört.
En försöksverksamhet med sommarkurser bör startas.
Det är viktigt att skolan utgår från varje individs
egna förutsättningar. Som ett led i en mer flexibel
gymnasieskola bör enligt vår uppfattning
gymnasieelever ges möjlighet att läsa kurser även på
sommaren.
Folkpartiet anser också att möjligheterna för
gymnasieelever att studera utomlands bör utökas.
Skolan har ett ansvar för att möta den nya mer
internationaliserade tidens skiftande behov. Med
förbättrade möjligheter till elevutbyten, satsningar
på informationsteknik i skolan, ökade möjligheter
för elever att läsa språk och skaffa sig en
internationellt gångbar studentexamen vill vi ge
alla elever en bättre möjlighet att möta ett
internationaliserat samhälle.
Gymnasieskolor i utsatta områden bör få extra
resurser för att hindra utslagningen av resurssvaga
elever. Fler spjutspetsskolor ("magnetskolor") dvs.
skolor med en attraktiv profil, som drar till sig
elever från olika stadsdelar bör startas. Tensta
gymnasium är ett exempel på en lyckad "magnetskola".
Dessa skolor sätter prägel på hela stadsdelen. En
bra och populär skola är positiv också för
omgivningen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 16, 24, 29, 38, 39, 42, 47 och 51
bort hemställa
16. beträffande behörighet till
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
24. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1998/99:Ub1 yrkandena 7 och 8 och
med avslag på motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 5,
1997/98:Ub45 yrkande 20, 1998/99:Ub2 yrkande 9
samt 1998/99:Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
29. beträffande betygssystemet i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 16
och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 8, 1997/98:Ub45 yrkande 19 och
1998/99:Ub210 yrkande 10 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 2 och
1998/99:Ub801 yrkande 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
38. beträffande karriärmöjligheter m.m.
för lärare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 13
och med avslag på motion 1997/98:Ub45 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
39. beträffande rektor som pedagogisk
ledare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
42. beträffande försöksverksamhet med
sommarkurser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
47. beträffande utökade möjligheter för
gymnasieelever att studera utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
51. beträffande extra resurser till
gymnasieskolor i utsatta områden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
10. Samverkan mellan skolan och arbetslivet
m.m. (mom. 21)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson
(fp) anför:
Vi vill betona att alla parter på lokal nivå, den
politiska ledningen, skolan, företagen,
fackföreningarna har ett gemensamt ansvar för att
samverkan mellan skolan och samhällslivet utvecklas.
Vi vill särskilt framhålla vikten av ett nära
samarbete mellan skolan och arbetslivet. Regeringen
bör återkomma med förslag till hur denna samverkan
kan stimuleras.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 21 bort hemställa
21. beträffande samverkan mellan skolan
och arbetslivet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 3 och 1998/99:Ub210 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
11. Gymnasieexamen, m.m. (mom. 24 och 29)
Britt-Marie Danestig (v), Gunnar Goude (mp) och
Kalle Larsson (v) anför:
Enligt vår uppfattning bör riksdagen avslå
regeringens förslag om gymnasieexamen. Vi menar att
något ytterligare bevis, i form av examen, för att
man har uppnått målet med högskolebehörighet inte
behövs. Införande av en ordning med gymnasieexamen
riskerar att få en styrande effekt på sättet att
arbeta genom att inslagen av konkurrens och
betygshets ytterligare förstärks. För att ge svenska
gymnasiestudier en betydelse internationellt bör ett
"examensintyg" ges alla elever som har fullföljt
sina gymnasiestudier.
Vi anser att en utredning bör tillsättas med
uppgift att föreslå former för en avveckling av
betygssystemet i gymnasieskolan. Betygsättning är
behäftad med en rad olika slumpfel och systematiska
fel. Det viktigaste argumentet mot betyg är dock att
de är ett dåligt pedagogiskt verktyg. Att studera
för att få bättre betyg är att studera med fel
motivation. Resultatet blir dåligt jämfört med det
som en individ som läser av intresse för ämnet
presterar. Betygen bör tas bort och ersättas med
andra former för bedömning även när det gäller
antagning till eftergymnasiala utbildningar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 24 och 29 bort hemställa
24. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen dels avslår regeringens förslag och bifaller
motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 5 och
1998/99:Ub2 yrkande 9 samt avslår motionerna
1997/98:Ub45 yrkande 20, 1998/99:Ub1 yrkandena 7
och 8, 1998/99:Ub210 yrkandena 1, 4 och 12, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
29. beträffande betygssystemet i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub44
yrkande 2 och 1998/99:Ub801 yrkande 20 och med
avslag på motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 8,
1997/98:Ub45 yrkande 19, 1998/99:Ub1 yrkande 16
och 1998/99:Ub210 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. Betygssystemet i gymnasieskolan, m.m.
(mom. 29 och 44)
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd) och Per Bill (m) anför:
Vi anser att betygssystemet i gymnasieskolan måste
ändras. Antalet betygssteg måste öka för att stärka
systemets legitimitet och effektivitet samt även för
att öka elevernas motivation. Informationen om
betygskriterierna måste dessutom förbättras. Det är
också ett stort problem att betygskriterier för
betyget Mycket väl godkänd fortfarande saknas.
Vi vill också poängtera vikten av att eleverna i
gymnasieskolan ges möjlighet att utveckla sin
sociala kompetens. Detta är en mycket viktig uppgift
för skolan. Att kunna uppföra sig, samarbeta,
acceptera och följa beslut och regler samt att
respektera och visa hänsyn till andra hör till de
egenskaper som är utmärkande för social kompetens.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 29 och 44 bort hemställa
29. beträffande betygssystemet i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45
yrkande 19 och 1998/99:Ub210 yrkande 10 och med
anledning av motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 8
och 1998/99:Ub1 yrkande 16 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 2 och
1998/99:Ub801 yrkande 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
44. beträffande social kompetens
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. Rätt att underrätta föräldrar till
myndiga elever (mom. 33)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Per Bill (m) och Sofia Jonsson (c) anför:
Det är mycket bekymmersamt att föräldrarna, som har
försörjningsansvaret för gymnasieelever t.o.m. 20
års ålder, inte har en självklar rätt till
information om elevernas uppförande i skolan.
Regeringen bör överväga om rätten att underrätta
föräldrar till myndiga elever om problem i skolan
bör skrivas in i skollagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 33 bort hemställa
33. beträffande rätt att underrätta
föräldrar till myndiga elever
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
14. Ogiltig frånvaro, m.m. (mom. 34 och 37)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas mot
ogiltig frånvaro i gymnasieskolan. Vi anser att
regeringen bör överväga om gällande regler för
betygsättning bör ändras så att det blir möjligt att
ange ogiltig frånvaro på de betyg som ges vid
terminsslut eller när en kurs är avslutad.
Vi ser mycket allvarlig på att antalet
forskarutbildade lärare/lektorer i gymnasieskolan
har minskat drastiskt. Denna utveckling är inte
acceptabel. Det finns anledning att analysera på
vilket sätt ämneskunniga lärare med
forskarutbildning kan ges förutsättningar att
utveckla och tillvarata sitt kunnande inom
gymnasieskolan. Enligt vår uppfattning bör således
fler tjänster som lektor tillsättas. Regeringen bör
föranstalta om åtgärder härför. Vi anser vidare att
lärares möjlighet att ta ledigt för att delta i
forskningsprojekt eller forskarutbildning måste
förbättras.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 34 och 37 bort hemställa
34. beträffande ogiltig frånvaro
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
37. beträffande forskarutbildade
lärare/lektorer
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub1 yrkande
14 och 1998/99:Ub210 yrkande 13 och med avslag
på motion 1998/99:Ub271 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. Rätt att genomföra gymnasieutbildning
t.o.m. 25 års ålder (mom. 40)
Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och
Sofia Jonsson (c) anför:
Enligt vår uppfattning bör det vara en garanterad
rättighet att genomföra gymnasieutbildning t.o.m. 25
års ålder. Detta skulle innebära att möjligheterna
ökar för flera att få en godkänd gymnasieutbildning
och samtidigt kunna genomföra den i egen takt. Det
bör enligt vår mening vara möjligt att avbryta
studierna under en tid och sedan återuppta dem på
samma villkor så länge man fullföljer dem senast vid
25 års ålder.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 40 bort hemställa
40. beträffande rätt att genomföra
gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 7, 1997/98:Ub45 yrkande 3 och
1998/99:A214 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Garanterad undervisningstid för
eleverna, m.m. (mom. 3 och 31)
Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)
anför:
Vi är medvetna om att en ökning av den garanterade
undervisningstiden för eleverna utöver vad som
gäller i dag medför kostnader för kommunerna. Vi
avstår mot denna bakgrund från att reservera oss men
vill i detta särskilda yttrande redovisa vår
grundläggande uppfattning.
Rätten till en minsta garanterad undervisningstid
bör vara lika för alla elever. Det bör vara elevens
behov som avgör vilken undervisningstid som minst
skall erbjudas och inte vilket program eleven går
på. Vi vill peka på att studietakten på det
naturvetenskapliga programmet i dag upplevs som
alltför hög av många elever. Enligt vår uppfattning
borde elever på samtliga nationella program ha rätt
till minst 2 370 undervisningstimmar om 60 minuter
(garanterad undervisningstid).
Enligt vår grundläggande uppfattning bör prov för
konkurrens- och behörighetskomplettering vara
avgiftsfria. Alla skall ha samma möjligheter till
sådan betygskomplettering som är av betydelse för
möjligheter att studera vid högskola eller att
konkurrera på arbetsmarknaden. Ingen skall behöva
avstå av ekonomiska skäl. Eftersom kommunerna har
kostnader för att anordna prov och ett slopande av
möjligheten att ta ut avgift skulle medföra ökade
kostnader för dem avstår vi från att reservera oss.
2. Gymnasieexamen (mom. 24)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Per Bill (m) anför:
Vi vill erinra om att moderaterna förordar införande
av en obligatorisk gymnasieexamen och att vi i vår
motion 1998/99:Ub210 preciserat vår uppfattning om
syfte och innehåll i en sådan examen. Vi anser
emellertid att det är bra att regeringen skall
återkomma med ett utvecklat förslag avseende
gymnasieexamen.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)
Utskottets lagförslag (jämfört med
regeringens förslag)
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen
(1985:1100) att bilaga 2 skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
Poängplan för nationella och specialutformade
program i gymnasie-
skolan