I betänkandet behandlas 166 motionsyrkanden,
huvudsakligen från den allmänna motionstiden hösten
1998. Samtliga yrkanden avstyrks.
Yrkandena handlar om grundskolans omfattning, olika
organisatoriska frågor, utvärdering, tillsyn,
skolans värdegrund, mobbning, undervisning om
alkohol, narkotika och tobak och andra läroplans-
och kursplaneanknutna frågor,
modersmålsundervisning, sfi, betyg, fristående
skolor, personal, elevvård, arbetsmiljö,
kvalificerad yrkesutbildning m.m.
Samtliga partier i utskottet utom
Socialdemokraterna har reservationer på olika
punkter, var för sig och i olika konstellationer.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:Ub201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor att
kilometerangivelsen tas bort i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Ub202 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
undervisningen i skolan om de brott mot
mänskligheten som begåtts av de f.d. kommunistiska
staterna.
1998/99:Ub203 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
etisk fostran i skolan.
1998/99:Ub204 av Sten Andersson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte
alltid tillhört Sverige.
1998/99:Ub205 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
skolans möjligheter att stänga av elever som utgör
ett hot mot elever och lärare i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sådan ändring av skollagen att en anmälningsplikt
för våld i skolan införs i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
nationell handlingsplan mot mobbning och våld i
skolan.
1998/99:Ub206 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om veganers rätt till
fullvärdig vegansk kost i skolan.
1998/99:Ub207 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalt anknuten
historieundervisning i skolorna.
1998/99:Ub209 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning i
naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med
motsvarande inom övriga EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att framsteg på
miljöområdet på ett bättre sätt skall klargöras i
utbildningen.
1998/99:Ub214 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
införa lärlingssystem i grundskolan.
1998/99:Ub215 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts med uppdrag att utvärdera och
analysera svenskundervisningen för invandrare samt
lägga fram konkreta åtgärdsförslag.
1998/99:Ub217 av Inga Berggren och Inger René (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av hemkunskap
i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om undervisning i kost
och hälsa i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvärdering av
kostundervisningen.
1998/99:Ub218 av Göran Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om "starta eget" som ämne
inom skolan.
1998/99:Ub219 av Elizabeth Nyström och Anne-Katrine
Dunker (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen av ledarskapet i skolan.
1998/99:Ub222 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konfessionella skolor.
1998/99:Ub224 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
simkunnigheten bland Sveriges elever.
1998/99:Ub225 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
förtydligande i läroplanen av kraven på
simkunnighet.
1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av
hur skolans resurser används,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om individuella
studieplaner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en bred
överenskommelse om betygen,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av
skollagen att de nationella proven blir
obligatoriska i årskurs fem,
5. att riksdagen beslutar om sådan ändring av
skollagen att utvecklingssamtalen från årskurs fem
skall resultera i en skriftlig sammanfattning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ansvaret för
skolan i en ny skollag,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett nytt
ledarskap i skolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om flexibel
skoltid,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
lärarcertifikat,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
specialisttjänster i skolan,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om disciplinära
åtgärder,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om praktisk
arbetslivsorientering,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en nollvision
för mobbning,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att all
personal skall vara skyldig att rapportera förekomst
av mobbning till rektor,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning för
föräldrar.
1998/99:Ub228 av Annika Nilsson och Morgan Johansson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ge Skolverket i uppdrag att verka för att
elevdemokratiskt arbete särredovisas från annan
frånvaro på betygen.
1998/99:Ub232 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, v,
kd, c, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans ansvar för
ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riktade aktiviteter
för ANT-undervisningen i det kommande budgetarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en prioritering för
att stärka ANT-informationen under en särskild
projektperiod,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att pilotprojekt
rörande fortbildning av yrkesverksamma lärare,
social- och fritidsarbetare anordnas i t.ex. det
nybildade Västra Götalands län.
1998/99:Ub233 av Monica Green (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att öka
elevers välbefinnande.
1998/99:Ub236 av Yvonne Andersson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Östergötland som
utbildningsregion.
1998/99:Ub238 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fristående skolor.
1998/99:Ub239 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av
betygsregler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om information i
kvalificerad yrkesutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om permanentning och
utbyggnad av kvalificerad yrkesutbildning.
1998/99:Ub240 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rektorer som didaktiska
ledare.
1998/99:Ub241 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om villkoren för
de fristående skolorna.
1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen
och det livslånga lärandet.
1998/99:Ub244 av Christina Axelsson och Eva
Arvidsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppmärksamma ensamstående föräldrars
möjligheter att studera och erbjudas mer
individuellt anpassade kursplaner.
1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans värdegrund
samt om riktlinjer för hur måldokumenten angående
etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall
få praktisk tillämpning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skolan skall bli
mer flexibel till tid, innehåll och form,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart
och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till
ett års förlängning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kunskap i praktiska
och estetiska ämnen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om dokumentation
av utvecklingssamtalen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betygssystemets
utformning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
föräldrainflytande och föräldraansvar,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om mentorer för
nyutexaminerade lärare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om sanering och
ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ANT-
undervisningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Skolverkets och
kommunernas tillsynsfunktion,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet för
blockämnen, dels för estetiska och praktiska ämnen,
dels för hur formerna för elevinflytande och
jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat
arbetet mot mobbning och uttryck för
främlingsfientlighet har givit.
1998/99:Ub247 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att sätta barnens
bästa främst i alla beslut.
1998/99:Ub248 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av uppföljning och utvärdering av
teckenspråksutbildning för föräldrar.
1998/99:Ub250 av Ann-Kristine Johansson och Marina
Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett informations- och utbildningsprogram
för att förbättra människors möjligheter att agera
på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar
i viktiga infrastruktursystem.
1998/99:Ub251 av Lena Sandlin och Martin Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
överföra körkortsutbildning till gymnasieskolan.
1998/99:Ub252 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt utveckling
av fristående skolor.
1998/99:Ub253 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nollvision skall
vara målet i arbetet att motverka mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att varje kommun bör
genomföra en fortbildning för all skolpersonal om
skolans värdegrund,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att varje skola bör
ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sociala färdigheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den fysiska
skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om personalsituationens
betydelse för bekämpningen av mobbning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det i varje
kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolledarens
skyldighet att anmäla brott till de sociala
myndigheterna och när så är påkallat till
polismyndigheten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om medling,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter inte
bara när undervisningen pågår utan även under
raster,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rätten att
omplacera mobbande och kränkande elever,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om information om
våldets konsekvenser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att reklam för
ett program med våldsinslag inte skall visas under
de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe.
1998/99:Ub254 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten till ett nytt
slutbetyg från grundskolan.
1998/99:Ub258 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av insatser
för genomförande av läroplanernas grundläggande
principer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna
för elevers tillrättaförande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av tydligare
mål för skolans uppgifter vad avser elevers
utveckling av social kompetens.
1998/99:Ub259 av Jan Erik Ågren (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten för elever att
inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen av
körkortsutbildningen.
1998/99:Ub262 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge berörda
myndigheter i uppdrag att utarbeta metoder och
regelverk för en fungerande och konstruktiv
elevutvärdering av lärare.
1998/99:Ub267 av Runar Patriksson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att i Lpo 94
(läroplanen) ge de kommunala musik- och
kulturskolorna rätt att undervisa en elev 20 minuter
per vecka under annan lektionstid.
1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att höja läraryrkets
status,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätten för elever
att undervisas av behöriga lärare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att avskaffa
den centralt utformade timplanen i grundskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ingen elev
skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått
betyget "godkänd" i svenska, engelska och matematik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betyg från
årskurs sex,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skriftligt
dokumenterade utvecklingssamtal,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om införandet av
en sexgradig betygsskala,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av fler
obligatoriska nationella prov,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av en
god arbetsmiljö för elever och lärare,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
elevvårdsresurser,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en nationell
handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
1998/99:Ub269 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
parlamentarisk utredning om en sammanhållen och
flexibel ungdomsskola,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
med uppdraget att undersöka hur en betygsfri skola
skall kunna genomföras i enlighet med vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
Skolverket ges möjlighet till vitesföreläggande
gentemot de kommuner som inte uppfyller ställda
kvalitetskrav,
7. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag som stärker elevskyddsombudens
ställning,
8. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag om hur ett nationellt statistikregister
för elevernas olycksfallsskador kan inrättas i
enlighet med vad som i motionen anförts,
9. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag om vilken lägsta nivå för
elevvårdspersonal som kommunerna är skyldiga att
hålla samt om motsvarande ändring i skollagen,
11. att riksdagen beslutar att inga nya fristående
skolor tillåts etableras.
1998/99:Ub272 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att slutbetyg i
gymnasiet skall ges för den samlade kunskapen i ett
ämne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att förberedelser
görs för en utveckling av nuvarande betygsskala till
en femgradig kursplanerelaterad skala.
1998/99:Ub274 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,
fp, mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett fortsatt arbete
med att stoppa mobbningen och skapa respekt för
andra människors värde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vuxna i skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att beakta de risker
som finns vid övergången mellan de olika stadierna i
skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att elevvården,
skolhälsovården och studenthälsovården måste
utvecklas.
1998/99:Ub484 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av ett
totalförbud för djurförsök på grundskole- och
gymnasienivå.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen i
grundskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
mobbning vid svenska skolor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fritidsverksamhetens integrering i skola och
ungdomsverksamhet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att komma till rätta med allvarliga
brister i tillsynen av skolan enligt gällande
lagstiftning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en breddning av
tillsynen av skolan till att omfatta större delar av
vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning,
resurser för barn med specifika läs- och
skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig
påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fristående
skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att speciellt
uppmärksamma behov av stöd till gymnasieelever med
annat modersmål än svenska,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om införande av
lärlingsutbildning vid svenska företag.
1998/99:K285 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om diskussioner om
pornografi i skolans sex- och
samlevnadsundervisning.
1998/99:Sk628 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till hur elever kan ges rätt till egna
läromedel.
1998/99:Ju901 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skolan bör
individanpassas genom möjligheten att fritt välja
skola, samt på högstadie- och gymnasienivå genom
rätten för varje elev att välja nivå på de
teoretiska ämnena,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av skollagen att en anmälningsplikt
för våld i skolan införs i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
skolans möjligheter att stänga av elever som utgör
ett hot mot elever och lärare, i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1998/99:Ju903 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans
informationsskyldighet.
1998/99:Ju904 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
informationssatsning gentemot föräldrar om
narkotikans symtom och verkningar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om absolut plikt
för skolan att informera föräldrar om förändringar i
barns beteenden.
1998/99:Ju917 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans skyldighet
att informera föräldrar.
1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om minoriteters
rätt att bygga upp egna skolor,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om sfi-
undervisningen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
modersmålscheck.
1998/99:Sf612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
arbetsmarknadens etniska skiktning.
1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrade villkor för
sfi-undervisningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i övrigt anförts om skolan som
murbräcka mot segregation.
1998/99:Sf635 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder i skolan,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
svenskundervisning för alla,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om sfi-
undervisningen.
1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans ansvar.
1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
utvärdering av ANT-undervisningen i grundskola och
gymnasium.
1998/99:So307 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m,
v, kd, c, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans undervisning
och insatser mot rökning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans roll i det
tobakspreventiva arbetet.
1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade insatser för
att stärka det förebyggande arbetet i skolväsendet.
1998/99:So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skärpa
barnomsorgslagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förstärkt
skolhälsovård.
1998/99:Kr227 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kursplanen i
svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig
använda ett vårdat språk i tal och skrift,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kursplanen i
svenska på gymnasieskolan skall kompletteras med
uppnåendemålet att det är skolans ansvar att varje
elev kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.
1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att tillsätta en
parlamentarisk utredning med uppdrag att återkomma
med förslag till hur kulturskolan skall kunna tas in
i skollagen.
1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utvärdering och
lokalisering av idrottsgymnasier.
1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hur
körkortsundervisningens teoretiska del skulle kunna
erbjudas eleverna inom gymnasieskolans ram.
1998/99:MJ218 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
hemkunskapsundervisningen skall ge eleverna kunskap
om vegetabilisk kosthållning.
1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ämnet
hemkunskap,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
konsumentkunskap på gymnasiet.
1998/99:N229 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om entreprenörskap.
1998/99:N329 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts under avsnittet En
mångfald av skolor och frihet att välja.
1998/99:N338 av Camilla Dahlin-Andersson m.fl. (fp)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning.
1998/99:A214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildningens
infrastruktur.
1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen begär att regeringen tar fram
riktlinjer till skolorna för organisationers
möjligheter att bedriva informations- och
opinionsarbete på skolorna,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
utveckla sex- och samlevnadsundervisningen.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1997/98:169 Gymnasieskola i
utveckling - kvalitet och likvärdighet.
1997/98:Ub42 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v,
mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att statsmakten på
ett mera kraftfullt sätt markerar skolans ansvar för
ANT-undervisning i grundskolan och gymnasiet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om undervisning om
alkohol, narkotika och andra beroendeskapande ämnen
i t.ex. kursen Idrott och hälsa för gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om samverkan med
externa instanser vad avser ANT inom gymnasieskolans
kurs Idrott och hälsa i avsikt att bredda en
relevant och saklig information om våra bruksgifter.
1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kraftfulla
åtgärder mot mobbning,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att brott som
begås i gymnasieskolan i princip skall polisanmälas.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande sammanlagt 166
motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna
motionstiden hösten 1998.
Utskottet tar först upp motionsyrkanden av mer
övergripande karaktär vilka bl.a. rör grundskolans
omfattning och olika organisatoriska frågor.
Därefter behandlas yrkanden om tillsyn, utvärdering
m.m. av skolans verksamhet. Sedan följer avsnitt med
motionsyrkanden som har anknytning till skolans
värdegrund och andra läroplans- och kursplanefrågor.
Frågor om modersmålsundervisning, sfi, betyg,
fristående skolor, personal, elevvård, arbetsmiljö
och kvalificerad yrkesutbildning behandlas i skilda
avsnitt. Sist följer ett antal övriga frågor.
Allmänna skolfrågor
Grundskolans omfattning m.m.
I Centerpartiets motion 1998/99:Ub227 (yrk. 10) tas
frågan upp om ansvaret för skolan och en ny skollag.
Grunden för en ny skollag bör enligt motionärerna
vara att varje elev har rätt att få godkända
kunskaper i grundskolan. Detta kräver en fortsatt
decentralisering av besluten till varje skolledning
och lärare, förenat med skärpta krav på utvärdering
och uppföljning. Ansvar, resurser och befogenheter
skall i största möjliga mån ligga hos
arbetslaget/den enskilde läraren.
U t s k o t t e t konstaterar att den nu gällande
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun innebär
att staten anger målen för verksamheten, medan
frihet finns för skolhuvudmannen (kommunen) att
bestämma hur man når de nationella målen. Staten
formulerar mål, följer upp, utvärderar och har
tillsyn över verksamheten på nationell nivå.
Kommunen ansvarar för verksamhetens kvalitet,
organisation och resurser, bestämmer lokala mål samt
svarar för lokal uppföljning och utvärdering.
Ansvaret gäller också verksamhetens innehåll och
resultat i förhållande till de nationella målen.
Kommunen har såsom skolhuvudman en avgörande roll
när det gäller hur den nationella skolpolitiken
förverkligas på det lokala planet. Ansvaret för
genomförandet vilar på rektorer, lärare och skolans
övriga personal. Rektor har ett särskilt ansvar för
att förverkliga innehållet i läro- och kursplaner på
skolnivå.
Utskottet noterar att regeringen nyligen beslutat
tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
göra en översyn av skollagen (dir. 1999:15). Enligt
direktiven skall kommittén bl.a. utreda om och i så
fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
behöver förtydligas. Kommittén skall också utreda
och föreslå hur målstyrningen samt det kommunala
ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan
förtydligas och stärkas.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit vikten
av att alla elever skall ges möjlighet att nå målen
för grundskolan. Utskottet delar härvidlag
motionärernas uppfattning. Det är också viktigt att
det finns möjlighet till varierande lösningar för de
elever som av olika skäl inte uppnår grundskolans
kunskapsmål i årskurs 9. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att riksdagen nyligen har
beslutat ( prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3,
rskr. 160) om en utveckling av gymnasieskolans
individuella program
Riksdagen bör avslå motion 1998/99:Ub227 yrkande 10
med hänvisning till vad utskottet har redovisat.
I Centerpartiets motion 1998/99:Ub227 föreslås också
att grundskoleförordningen ändras (yrk. 2). Alla
elever i grundskolan bör ges en individuell stu-
dieplan. Detta bör genomföras samtidigt som den
centralt fastställda timplanen avskaffas. Den
individuella studieplanen bör upprättas tillsammans
med elev och föräldrar och gås igenom vid varje
utvecklingssamtal.
U t s k o t t e t, som avstyrker yrkandet, vill
framhålla vikten av att skolan - i enlighet med
gällande förordningar - arbetar på ett sådant sätt
att varje elevs resultat och skolsituation ständigt
följs.
Mot bakgrund av vad motionärerna anför om att
avskaffa den centralt fastställda timplanen hänvisar
utskottet till att förslag nyligen framlagts av en
arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet om
försöksverksamhet där arbetet i grundskolan skall få
organiseras utan en centralt fastställd timplan (Ds
1999:1). Förslaget har remissbehandlats och bereds
för närvarande i Regeringskansliet.
Enligt Folkpartiets motion 1998/99:Ub268 (yrk. 10)
bör den centralt utformade timplanen i grundskolan
på sikt avskaffas. Motionärerna betonar vikten av en
väl fungerande målstyrning. Timplanens avskaffande
hör därför ihop med att utförliga utvärderingar av
kunskapsresultaten genomförs.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med
hänvisning till vad utskottet nyss redovisat om
pågående beredningsarbete i Regeringskansliet
rörande försöksverksamhet med att avskaffa
grundskolans timplan.
Frågor med anknytning till grundskolans omfattning
m.m. tas upp i flera motioner. I Centerpartiets
motion 1998/99:Ub227 (yrk. 12) framhålls att
skoltiden bör vara flexibel och medge att elevers
tid i grundskolan varierar. Förskoleklassen bör
föras till det obligatoriska skolväsendet.
Inriktningen bör vara en tioårig skolgång med start
vid sex års ålder. Kristdemokraterna anser i motion
1998/99:Ub246 att skolstarten bör vara individuellt
flexibel och ske successivt. De avvisar obligatorisk
skolstart för sexåringar och anser att det är
positivt att förskoleklassen är frivillig för
eleverna. Skolplikten bör vara nioårig med möjlighet
till ett års förlängning för elever som önskar det
och bedöms ha behov av det för att uppnå de uppsatta
målen (yrk. 4). Kristdemokraterna framhåller att det
är orimligt att utgå från att alla elever behöver
just nio år för att nå målen. Det är viktigt att
varje elev får utvecklas så mycket som möjligt i
förhållande till sin kapacitet. Undervisningen bör
därför individualiseras (yrk. 3). Enligt
Folkpartiets motion 1998/99:Ub268 (yrk. 11) skall
ingen elev kunna lämna grundskolan utan att ha
uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och
matematik. Elever kan i dag komplettera sina
kunskaper inom det individuella programmet för att
bli behöriga till ett nationellt program i
gymnasieskolan. Det innebär enligt motionärerna att
gymnasieskolan får ta över grundskolans problem.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena
anföra följande.
Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat
frågor med anknytning till skolstartsålder och
omfattningen av grundskolan i samband med beslutet
att förskoleklassen skall vara en egen skolform inom
det offentliga skolväsendet (prop. 1997/98:6, bet.
UbU5, rskr. 107) och beslutet om en ny gemensam
läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (prop. 1997/98:94,
bet. UbU18, rskr. 272). Den treåriga gymnasieskolan
vänder sig till alla ungdomar. Dessa beslut innebär
bl.a. att alla barn ges möjlighet att delta i en 13-
årig pedagogisk verksamhet. Genom en gemensam
läroplan kan de olika verksamheterna arbeta mot
samma mål, vilket enligt utskottets mening kommer
att bidra till att höja kvaliteten i de olika
verksamheterna. Utskottet anser att det i nuvarande
reglering av skolstartsålder finns en betydande
flexibilitet. Alla sexåringar har rätt att delta i
förskoleklassen. Det finns möjlighet att börja
skolan vid sex eller sju års ålder. Om det finns
särskilda skäl och ett barns vårdnadshavare begär
det kan skolplikten uppskjutas till det år barnet
fyller åtta år.
Utskottet vill åter betona att alla elever skall
ges förutsättningar att lyckas i skolan och att
skolhuvudmannen har ett tydligt ansvar för att alla
elever ges möjlighet att nå grundskolans mål.
Utskottet erinrar om att det finns bestämmelser i
skollagen (4 kap. 10 §) som gör det möjligt för
elever som har behov av längre tid i grundskolan att
fullfölja utbildningen efter det att skolplikten
upphört. Det finns också möjligheter att inom det
individuella programmet i gymnasieskolan läsa kurser
på grundskolenivå för att senare gå över till ett
nationellt eller specialutformat program. För
behörighet till nationella och specialutformade
program gäller fr.o.m. den 1 juli 1998 slutförd
sista årskurs i grundskolan och godkända betyg i
svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska
och matematik. Avsikten med de nya
behörighetsbestämmelserna är att de elever som
börjar ett nationellt program skall ha de
basfärdigheter som är en förutsättning för att klara
studierna i gymnasieskolan. Inte minst mot bakgrund
av de nya behörighetsbestämmelserna är det viktigt
att det individuella programmet utvecklas
kvalitativt för att ge alla elever möjlighet att
fullfölja en fullständig gymnasieutbildning.
Riksdagen har nyligen beslutat om en ändring i 5
kap. 4 b § skollagen så att det tydligt framgår att
det är möjligt att särskilt inrikta undervisningen
inom ett individuellt program mot ett nationellt
eller specialutformat program (prop. 1997/98:169,
bet. 1998/99:UbU3, rskr. 160). Syftet är att
stimulera utvecklingen av det individuella
programmet och markera att programinriktade
alternativ bör erbjudas eleverna.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
motionerna 1998/99:
Ub227 yrkande 12, 1998/99:Ub246 yrkandena 3 och 4
och 1998/99:Ub268 yrkande 11.
Vissa organisatoriska frågor
Vänsterpartiet begär i motion 1998/99:Ub269 (yrk. 1)
en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och
flexibel ungdomsskola. Motionärerna pekar på att vi
i realiteten numera har en tolvårig ungdomsskola.
Sexårsverksamheten är en egen skolform,
förskoleklassen, varför det offentliga skolväsendet
utökats med ett trettonde år. De anser att en
sammanhållen ungdomsskola som är mer anpassad till
ungdomars olika utvecklingsstadier bör utformas.
U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett
motsvarande yrkande under det förra riksmötet (bet.
1997/98:UbU9 s. 35). Utskottet är inte heller nu
berett att tillmötesgå motionärernas begäran om en
utredning om en sammanhållen och flexibel
ungdomsskola. Utskottet avstyrker således yrkandet.
Utskottet vill dock peka på att ett
utvecklingsprojekt, som rör övergången mellan
grundskola och gymnasieskola, har pågått inom
Skolverket sedan år 1997. Skolverket har under år
1998 följt och givit stöd till kommunerna i deras
arbete med att vägleda och stödja eleverna inför
övergången till gymnasieskolan; bl.a. har kommunerna
fått ett särskilt ekonomiskt bidrag för utveckling
av verksamheten med studie- och yrkesorientering.
Utskottet har erfarit att Skolverket inom kort
kommer att ge ut ett särskilt referensmaterial om
utvecklingsprojektet.
I motion 1998/99:Kr275 (yrk. 6) föreslår
Vänsterpartiet att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppdrag att återkomma med förslag till
hur kulturskolan skall kunna tas in i skollagen och
därmed ingå i den ordinarie skolan. Motionärerna
anser att musikskolorna bör utvecklas till
kulturskolor. Kulturskolan bör liksom grundskolan på
sikt vara avgiftsfri. Enligt motion 1998/99:Ub267
(fp) är det av största vikt att musik- och
kulturskolorna får en given plats i utbildningen av
elever i grundskolan. Undervisning under ordinarie
lektionstid är enda möjligheten att ge alla elever
samma förutsättningar att få musikundervisning.
Läroplanen (Lpo 94) bör därför ändras i syfte att ge
dessa skolor rätt att undervisa en elev 20 minuter
per vecka "under annan lektionstid".
U t s k o t t e t har under förra riksmötet
behandlat och avstyrkt ett yrkande om en
parlamentarisk utredning i syfte att lagreglera
kulturskolan som skolform i skollagen. Riksdagen
avslog yrkandet. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu. Enligt utskottets uppfattning fyller
dessa skolor en mycket viktig uppgift när det gäller
att stimulera och ta till vara talanger inom olika
konstformer. Det står dock klart att ett införande
av regler om musik- och kulturskolorna i skollagen,
och att dessa skolor på sikt skulle vara avgiftsfria
i enlighet med motionärernas uppfattning i motion
1998/99:Kr275 (yrk. 6), skulle innebära betydligt
ökade kostnader för kommunerna.
Utskottet noterar att sammanlagt 110 miljoner
kronor per år under budgetåren 1999-2001 kommer att
avsättas för det s.k. tiopunktsprogrammet för
skolan. Området kultur i skolan ingår som en del i
detta program. Utskottet noterar också att arbetet
med kultur i skolan enligt regleringsbrev till
Skolverket budgetåret 1999 skall stärkas och
vidareutvecklas på nationell nivå. Arbetet skall
bedrivas i nära samverkan med myndigheter,
institutioner och organisationer inom utbildnings-
och kulturområdet. Skolverket skall gemensamt med
Statens kulturråd samordna detta arbete. Initiativ
bör tas för att stimulera fortsatt utvecklingsarbete
som skall fokuseras på det lokala utvecklingsarbetet
i skolan, heter det i regleringsbrevet.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub267 och
1998/99:Kr275 yrkande 6.
I Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801 (yrk. 13)
anförs att fritidsverksamheten bör integreras i
skola och ungdomsverksamhet. Skolbarnsomsorgen borde
knytas till kommunernas ungdomsverksamhet vid
fritidsgårdar och ungdomsgårdar. Motionärerna anser
att denna samordningsverksamhet borde uppmärksammas.
Frågan bör belysas och förslag till praktiska
lösningar lämnas för att underlätta för kommunerna
att utnyttja de fördelar som den utökade
fritidsverksamheten vid skolorna kan ge.
U t s k o t t e t har tidigare i samband med att
motsvarande yrkande behandlades under förra
riksmötet (bet. 1997/98:UbU11, s. 15) bl.a.
framhållit att det ankommer på kommunerna att
organisera och samordna sina verksamheter. Utskottet
har ingen annan uppfattning nu och anser att
riksdagen bör avslå yrkandet.
Centerpartiet tar i motion 1998/99:A214 (yrk. 7) upp
frågor med anknytning till utbildningens
infrastruktur. Motionärerna anser att regeringen bör
utreda hur samverkan mellan olika aktörer på
utbildningsområdet kan förbättras. De pekar på att
gymnasieskolan, den eftergymnasiala utbildningen och
arbetsmarknadsutbildningen har olika regelverk,
något som i sig försvårar samverkan. Möjligheten att
plocka olika delar från dessa utbildningar till
individuella utbildningspaket torde vara liten.
Behoven av ökad kompetens handlar inte endast om
endera gymnasiekompetens, yrkesutbildning eller
högskolekurser.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning
att behoven av ökad kompetens inte endast avser en
viss nivå eller ett visst område. Utskottet är dock
inte berett att ställa sig bakom motionärernas
begäran om en utredning om hur samverkan mellan
olika aktörer inom utbildningsområdet kan
förbättras. Utskottet påminner om att olika
utbildningar som regel vänder sig till olika
målgrupper. Därmed finns det t.ex. skilda
behörighetsvillkor för tillträde till respektive
utbildning. Utskottet anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Utvärdering, tillsyn m.m.
Motionerna
Frågor med anknytning till tillsyn m.m. av skolan
tas upp i Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246
(yrk. 17) och i Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801
(yrk. 14 och 15). Kristdemokraterna anser att
formerna för tillsyn, uppföljning och utvärdering
bör anges i den kommunala skolplanen. De pekar på
att kommunernas egen uppföljning har brister. De
framhåller också att det är positivt att systemet
med statliga skolinspektörer har införts och att
Skolverkets egen tillsynsverksamhet har ökat.
Miljöpartiet anser att tillsynen borde skärpas så
att Skolverket ser till att kommunerna får
information om vad som förväntas av dem och sedan
kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en
aktiv tillsyn enligt anvisningarna. Motionärerna
anser också att tillsynen av skolan borde breddas
till att omfatta större delar av vad skollagen
stipulerar, t.ex. mobbning, resurser för barn med
specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati
och skolhälsovård.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub269
(yrk. 6) att Skolverket ges möjlighet att använda
vitesföreläggande mot de kommuner som inte uppfyller
de uppställda kvalitetskraven.
Centerpartiet begär i motion 1998/99:Ub227 (yrk. 1)
en utvärdering av hur skolans resurser används.
Motionärerna anser att det finns anledning att
studera hur kommunernas resurser för skolan används
och i vilken utsträckning de statliga
resurstillskotten har kommit skolan till del.
I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246 (yrk. 18)
betonas behovet av uppföljning och utvärdering av
tidsutrymmet för blockämnen och för praktiska och
estetiska ämnen, av hur formerna för elevinflytande
och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka
resultat arbetet mot mobbning och uttryck för
främlingsfientlighet har givit.
I motion 1998/99:Ub262 (s) föreslås att metoder och
regelverk för en
fungerande och konstruktiv utvärdering av lärare
gjord av elever utarbetas. Motionärerna anser att
elever skall ha möjlighet att på ett konstruktivt
och konkret sätt kunna visa vad de tycker om sina
lärare och lärarnas undervisningsmetoder.
Behovet av uppföljning och utvärdering av
teckenspråksutbildning för föräldrar framhålls i
motion 1998/99:Ub248 (s). En kontinuerlig
uppföljning och utvärdering bör göras i syfte att se
hur utbildningens omfattning och utvecklingen av
olika pedagogiska metoder, organisationsformer och
läromedel överensstämmer med de mål som fastställts
för utbildningen.
Utskottets bedömning
Utskottet har under föregående riksmöte utförligt
behandlat frågor om utvärdering och tillsyn i sitt
betänkande 1997/98:UbU9 (s. 9-13). Utskottet
hänvisar till vad utskottet då redovisade om bl.a.
mål- och resultatstyrningen på skolområdet och
ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna inom
skolan. Utskottet pekade också på att flera begrepp
används för de insatser som i dag görs för att
analysera och bedöma verksamheten och dess resultat.
På skol-området talar man oftast om uppföljning,
utvärdering, tillsyn och granskning. De utformas
olika men innefattar alla en beskrivning och
bedömning av en företeelse eller bestämd del av
skolverksamheten. Utskottet redovisade vilka
åtgärder som vidtagits i syfte att stärka arbetet
med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i
skolan, bl.a. att en förordning utfärdats om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS
1997:702). I denna föreskrivs en skyldighet för
varje kommun och skola att skriftligen göra en
kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen av skolplanen respektive arbetsplanen.
Skolverket har också tagit fram skrifterna Ansvaret
för skolan - en kommunal utmaning (Skolverket 1997)
och - som stöd för kommunernas egentillsyn -
Tillsynen av skolan (Allmänna råd 1998:1).
Utskottet kan konstatera att ytterligare åtgärder
har vidtagits. Skolverket har i januari 1999 gett ut
allmänna råd om kvalitetsredovisningen inom
skolväsendet och i februari 1999 en skrift om att
utvärdera skolan samt en skrift om att organisera
utvärdering. Utskottet vill också peka på att
regeringen i regleringsbrev för år 1999 har
föreskrivit att tillsynen skall stärkas. Som
tillsynsmyndighet skall Skolverket hävda elevens
rätt till en nationellt likvärdig utbildning.
Tillsynsarbetet skall utformas så att alla kommuner,
räknat fr.o.m. år 1998, inom loppet av en
sexårsperiod blir föremål för tillsyn. Denna skall
särskilt ta sikte på situationen för elever med
behov av särskilt stöd. Skolverket skall redovisa
sin tillsynsverksamhet för regeringen och därvid
uppge antal kommuner och huvudmän som varit föremål
för tillsyn, generella slutsatser av tillsynen och i
vilken utsträckning verkets kritik och övriga
insatser har lett till tillfredsställande åtgärder.
Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet har på
nationell nivå Skolverket kompletterats med
nationella kvalitetsgranskningar genom statliga
utbildningsinspektörer. De nationella
kvalitetsgranskningarna startade hösten 1998 med ca
30 inspektörer. Tre granskningar har genomförts
under år 1998: rektors uppdrag i en decentraliserad
skola, undervisningen av elever med behov av
särskilt stöd och läs- och skrivprocessen som ett
led i undervisningen. Kvalitetssäkringsarbetet har
ytterligare förstärkts genom beslutet att knyta en
särskild nationell kvalitetsgranskningsnämnd till
Skolverket fr.o.m. den 1 juli 1999 (prop. 1998/99:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98). Skolverket har
tillförts ytterligare medel för detta ändamål.
Regeringen har uppdragit åt Skolverket att under år
1999 genomföra en nationell kvalitetsgranskning av
skolans arbete med mobbning, sex- och
samlevnadsundervisningen samt undervisningen om
tobak, alkohol och andra droger.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att
flera åtgärder har vidtagits för att stärka
kvalitetsarbetet i skolan och föreslår att riksdagen
med hänvisning till vad utskottet anfört avslår
motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 17 och
1998/99:Ub801 yrkandena 14 och 15.
När det gäller förslaget att Skolverket skall ges
möjlighet att använda vites-
föreläggande mot de kommuner som inte uppfyller
uppställda kvalitetskrav vill utskottet peka på att
en sanktionsmöjlighet finns reglerad i 15 kap. 15 §
skollagen. Om en kommun grovt eller under en längre
tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen
eller enligt andra föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen får regeringen meddela de föreskrifter
för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de
åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. Har
staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits,
får denna kostnad kvittas mot belopp som staten
eljest skulle ha betalat ut till kommunen. Utskottet
noterar att Skolverket har haft i uppdrag att bedöma
ändamålsenligheten i det nuvarande åtgärdssystemet,
bl.a. möjligheten att vidta sanktioner, i sådana
fall kommuner och andra huvudmän inte lever upp till
sina skyldigheter och sitt ansvar. Skolverket
redovisade uppdraget i augusti 1998. Skolverket
anser att den viktigaste vägen för verket att
fullgöra sitt uppdrag - att verka för att de
statliga målen förverkligas - även i fortsättningen
skall vara att genom information påverka huvudmännen
för skolan och andra som av staten givits ett
särskilt ansvar samt att verka för ett
ändamålsenligt regelsystem. Skolverket förordar
därutöver att sanktionsformen vitesföreläggande
införs.
I uppdraget till den kommitté som skall göra en
översyn av skollagen (dir. 1999:15) ingår det att
utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver
stärkas. Mot denna bakgrund och med hänvisning till
vad utskottet i övrigt har anfört föreslår utskottet
att motion 1998/99:Ub269 yrkande 6 avslås.
Beträffande förslaget i Centerpartiets motion
(1998/99:Ub227 yrk.1) om en utvärdering av hur
skolans resurser används vill utskottet peka på att
Skolverket enligt regleringsbrev för år 1999 har i
uppdrag att inom ramen för sina utvärderingsinsatser
årligen följa hur kvaliteten i skolan utvecklas mot
bakgrund av de höjda generella statsbidragen till
kommuner och landsting som riksdagen beslutat om.
Skolverket har i januari 1999 lämnat en första
rapport om hur det statliga resurstillskottet till
kommunerna påverkar skolans utveckling och kvalitet.
Enligt rapporten, som redovisar effekterna av enbart
det första årets ökade bidrag till kommunerna, har
skolsektorn ökat något i andel av kommunernas totala
kostnader och även kostnaderna per elev i
grundskolan och gymnasieskolan har ökat något mellan
1996 och 1997. På grund av ett ökat antal elever har
dock antalet lärare per elev minskat mellan de båda
åren. Skolverket pekar på att det inte går att
påvisa i vilken utsträckning det extra
resurstillskottet påverkat denna kostnadsökning.
Enligt Skolverkets enkätundersökning hade 70,5 % av
grundskolans rektorer och 49,6 % av gymnasieskolans
rektorer blivit berörda av det extra
resurstillskottet dels genom möjlighet att undvika
vissa besparingar, dels genom att kunna täcka
underskott, göra vissa satsningar i skolans
verksamhet och/eller se ett tillskott i skolans
budget. Skolverket framhåller att detta tyder på att
grundskolan i större utsträckning än gymnasieskolan
tagit del av det extra resurstillskottet. Skolverket
pekar också på att i de fall kommuner fattat
särskilda beslut angående det extra
resurstillskottet under år 1997, har elever med
behov av särskilt stöd varit ett prioriterat område.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår det aktuella yrkandet.
Utskottet vill beträffande Kristdemokraternas
yrkande om blockämnen, elev-inflytande m.m. anföra
följande.
Skolverket har genomfört ett stort antal
uppföljningar och utvärderingar inom skolan. Verket
har bl.a. genom tillståndsbeskrivningar,
attitydmätningar och ett stort antal rapporter gett
en bred bild av skolan för att möjliggöra en saklig
debatt om verksamheterna och deras kvalitet såväl
lokalt som nationellt. Skolverket har under år 1998
genomfört granskningar inom områden som verket har
bedömt vara väsentliga förutsättningar för att en
för alla barn och ungdomar likvärdig utbildning
skall kunna erbjudas: tillgång till utbildning, alla
elevers möjlighet att nå kunskapsmålen, elevers rätt
till stöd, att motverka och förhindra mobbning och
annan kränkande behandling, elevers och föräldrars
inflytande samt kommunernas styrning och
egenkontroll (Skolverkets årsredovisning för
budgetåret 1998).
Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet
anfört i det föregående om bl.a. tillsyn och
kvalitetsgranskningar. Yrkande 18 i motion
1998/99:Ub246 bör avslås av riksdagen.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till ett
på nationell nivå utarbetat regelverk för
utvärdering av enskilda lärare gjord av elever.
Utskottet avstyrker således motion 1998/99:Ub262.
Lärarna är den viktigaste resursen som ställs till
förfogande i skolan. Elevernas utvärdering av
skolarbetet bör därför också kunna omfatta lärarnas
arbetsinsatser. Formerna för detta bör dock utformas
lokalt, i samarbete mellan elever, lärare och
skolledning. Utskottet vill i sammanhanget peka på
att elevernas ansvar och inflytande betonas i
läroplanerna. En försöksverksamhet inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
med lokala styrelser med elevmajoritet inleddes den
1 juli 1997 och skall pågå under fyra år.
Försöksverksamheten kommer att utvärderas av
Skolverket.
När det slutligen gäller frågan om uppföljning och
utvärdering av teckenspråksutbildning för föräldrar
konstaterar utskottet att Skolverket enligt
regleringsbrev för budgetåret 1998 har i uppdrag att
följa och utvärdera denna utbildning. Delredovisning
av uppdraget skall göras årligen med början den 1
oktober 1999 och slutligt den 1 oktober 2004. Av
redovisningarna skall bl.a. framgå om förändringar
behöver göras av bestämmelserna för utbildningen.
Enligt utskottets uppfattning är syftet med motion
1998/99:Ub248 tillgodosett, varför den avstyrks.
Läroplans- och kursplanefrågor
Skolans värdegrund
Motionerna
Frågor med anknytning till skolans värdegrund tas
upp i flera motioner. I Moderaternas motion
1998/99:Ub258 framhålls att kunskaperna om
läroplanens grund och dess intentioner måste
förbättras. Samtidigt måste målen konkretiseras och
skolan ges användbara verktyg och riktlinjer för det
konkreta och vardagliga arbetet (yrk. 1).
Motionärerna betonar behovet av tydligare mål för
skolans uppgifter vad avser elevers utveckling av
social kompetens. Människors sociala förmåga - dit
hör ett trevligt uppförande och stil - är
betydelsefullt och en del av skolans undervisande
och uppfostrande uppgift, som måste ges tydligare
mål och högre prioritet, heter det i motionen (yrk.
3).
Även i Kristdemokraternas motioner 1998/99:Ub246
(yrk. 2) och 1998/99:Ub253 (yrk. 2-4) betonas
skolans viktiga roll när det gäller normöverföring
och identitetsbildning. I den först nämnda motionen
framhålls bl.a. att ett sätt att omsätta skolans
etiska grund i praktiken är att utveckla elevernas
sociala kompetens. Lärarna bör tillsammans med
föräldrarna komma överens om hur den etiska fostran
skall utformas. Enligt den senare motionen bör
skolan kontinuerligt genomföra fortbildning för all
skolpersonal om skolans värdegrund. Varje skola bör
ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken. Begrepp som samarbete,
omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet och
gottgörelse skall var en naturlig del av
undervisningen.
Enligt motion 1998/99:Ub203 (m) måste skolan aktivt
gå in i uppgiften att sprida kunskap om de etiska
och moraliska värden som vårt samhälle vilar på.
Undervisningen inom dessa områden måste få högre
prioritet. Skolverket bör ges i uppdrag att
utvärdera hur läroplanen följs på detta område.
En översyn av bestämmelserna om disciplinära
åtgärder mot elever i skolan efterlyses i
Moderaternas motion 1998/99:Ub258 (yrk. 2).
Motionärerna framhåller att skolans ansvar att
tillsammans med hemmen fostra barn och ungdomar har
blivit allt svårare. Samtidigt har en del av de
verktyg som skolan har haft försvunnit eller blivit
kraftlösa. Det behövs därför en översyn av reglerna
för elevers tillrättaförande. I Centerpartiets
motion 1998/99:
Ub227 (yrk. 15) anförs att möjligheten att skärpa
lärares möjligheter att använda olika disciplinära
åtgärder bör övervägas. Samtal med föräldrar och
elev skall kunna följas av enskild undervisning,
kortare avstängning, omplacering och ytterst av
avstängning, som bör beslutas av "skolnämnden".
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning är skolans värdegrund
tydligt formulerad både i skollagen och i
läroplanerna. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av att värdegrunden omsätts i
praktisk tillämpning i skolorna och att en
utveckling av elevernas sociala kompetens är en
väsentlig del av värdegrunden.
Utbildningsdepartementet har nyligen tillsatt en
projektgrupp med uppgift att utveckla
värdegrundsarbetet i skolorna. Projektgruppen skall
under år 1999, med utgångspunkt i läroplanernas
formuleringar om värdegrunden, stödja det lokala
arbetet med att tillämpa värdegrunden i praktiken.
Ett övergripande syfte med projektet är enligt
direktiven att få värdegrundsfrågorna att utgöra
basen för arbetet i skolan utifrån en helhetssyn på
värdegrunden, dvs. att få skrivningarna i
läroplanerna att genomsyra skolans verksamhet i dess
helhet. Projektgruppen skall dokumentera sitt arbete
och senast den 25 februari år 2000 presentera sina
slutsatser och förslag. Ett ungdomsråd, bestående av
ungdomar från gymnasiets första skolår, skall knytas
till projektgruppen. Rådet skall fungera som
idégivare och referensgrupp till projektgruppen.
Utskottet vill även peka på att Skolverket har
anvisats medel för kompetensutveckling av rektorer
med betoning på värdegrundsfrågorna. Vidare kommer
Lärarutbildningskommittén inom kort att lämna sina
förslag till ny lärarutbildning. Utskottet utgår
från att kommunerna, såsom ansvariga för
genomförandet av det konkreta arbetet i skolorna,
ser till att såväl lärare som övrig skolpersonal får
kunskaper om värdegrunden och om hur den kan
omsättas i skolans vardagsarbete.
Det pågår också inom Skolverket ett omfattande
arbete med värdegrundsfrågorna. Bland annat
utarbetas ett referensmaterial som stöd för det
lokala arbetet, exempelvis mot mobbning. Vidare
skall Skolverket senast den 15 januari år 2000
presentera en fördjupad studie avseende
verksamhetsområdet värdegrunden.
Utskottet konstaterar sålunda att
värdegrundsfrågorna är ett prioriterat område för
regeringen och föreslår att riksdagen avslår
motionerna 1998/99:Ub203, 1998/99:Ub246 yrkande 2,
1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och 1998/99:Ub258
yrkandena 1 och 3 med hänvisning till vad utskottet
anfört.
Utskottet vill beträffande förslagen i motionerna
1998/99:Ub227 yrkande 15 och 1998/99:Ub258 yrkande 2
om en översyn av bestämmelserna om disci-
plinära åtgärder mot elever i skolan anföra
följande.
Skolans fostrande uppgift finns beskriven i
läroplanen (Lpo 94), där det sägs att skolan skall
vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för
barnens fostran och utveckling. Skolan har uppgiften
att till eleverna förmedla kunskap om de värden och
normer som gäller i samhället. Det är viktigt att
det i den kommunala skolplanen och i skolornas
arbetsplaner beskrivs hur arbetet med
värdegrundsfrågor skall försiggå i skolans
verksamhet.
Enligt skollagen skall rektor hålla sig förtrogen
med och svara för den dagliga ledningen av
utbildningen i skolan (2 kap. 2 §). Av förarbetena
till lagparagrafen framgår att ansvaret för
utbildningen omfattar inte endast ansvar för den
direkta undervisningen utan även för skolans
fostrande roll, också under sådana moment som raster
och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35). Enligt
utskottets uppfattning är det endast den enskilda
skolan som kan och skall finna former för att lösa
olika situationer i skolans vardagliga arbete.
Utskottet vill även peka på att det i
grundskoleförordningen (6 kap. 9 och 10 §§)
respektive gymnasieförordningen (6 kap. 27 och 28
§§) finns vissa regler om disciplinära åtgärder och
elevers tillrättaförande. Som utskottet har
redovisat i det föregående har regeringen beslutat
om en översyn av skollagen. Kommittén skall bl.a.
överväga förändringar för att harmonisera skollag,
läroplaner, andra förordningar och föreskrifter.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1998/99:Ub227 yrkande 15 och 1998/99:Ub258 yrkande
2.
Åtgärder mot mobbning
Motionerna
I flera motioner föreslås olika åtgärder mot
mobbning. Kristdemokraterna betonar i motion
1998/99:Ub253 att "nollvision" skall vara målet i
arbetet med att motverka mobbning. Det är en
rättighet för varje ung människa att slippa mobbning
(yrk. 1). Motionärerna pekar på att en ren och snygg
skolmiljö gör eleverna medvetna om sitt eget värde
och om andra människors värde, vilket är en viktig
del i bekämpningen av mobbning (yrk. 5). De
uppmärksammar också personalsituationens betydelse
för bekämpningen av mobbning. Skolans verksamhet
måste prioriteras och resurser läggas på att
förbättra personalsituationen (yrk. 6). I varje
kommun skall det finnas en barn- och ungdomsplan.
Varje skola och förskola bör vara skyldig att
utforma egna, tydliga planer för hur mobbning och
våld skall förebyggas och åtgärdas. Erfarenheterna
skall dokumenteras och utvärderas (yrk. 7). Det bör
finnas tydliga anvisningar i skollagen om
skolledares skyldighet att anmäla brott till de
sociala myndigheterna och när så är påkallat till
polismyndigheten (yrk. 8). Fler modeller för
kamratstöd bör utvecklas. De elever som vill skall
kunna få möjlighet till handledd medling (yrk. 9).
Motionärerna framhåller vikten av organiserad
tillsyn över elevernas aktiviteter inte bara när
undervisningen pågår utan även på raster (yrk. 10).
De betonar att det är mobbaren som, om inga andra
åtgärder lyckas, skall förflyttas från skolan (yrk.
11). Motionärerna anser att det behövs information
om våldets konsekvenser (yrk. 12). Reklam för ett
program med våldsinslag i TV bör inte få visas under
de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe
(yrk. 13).
Centerpartiet framhåller i motion 1998/99:Ub227
att det inte kan acceptera lägre mål för mobbning än
en "nollvision". Motionärerna anser bl.a. att det
måste läggas stor vikt vid undervisning om sociala
relationer och mobbning i lärarutbildningen (yrk.
24). Det bör framgå av skollagen att all personal
skall vara skyldig att rapportera förekomst av
mobbning till rektor (yrk. 25). I Folkpartiets
motion 1998/99:Ub1 betonas att alla tendenser till
mobbning skall stoppas så tidigt som möjligt och att
all skolpersonal skall ansvara för att så sker.
Vidare skall föräldrarna engageras i detta arbete.
Ett åtgärdsprogram mot mobbning skall finnas vid
varje skola och följas upp varje år (yrk. 23).
Motionärerna pekar på att brott som begås i
gymnasieskolan i princip skall polisanmälas (yrk.
24). Miljöpartiet framhåller i motion 1998/99:Ub801
(yrk. 12) att ett fullständigt program för hantering
av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola.
Ansvaret för att detta finns och att programmet
följs upp skall ligga på rektor. Kommunen skall
genom utvärderingar övervaka att skolorna verkligen
följer lagen. Skolverket har det övergripande
tillsynsansvaret och skyldighet att ingripa när
lagens och läroplanens intentioner inte följs.
Enligt motion 1998/99:Ub274 (kd, m, v, c, fp, mp)
krävs ett fortsatt arbete med att stoppa mobbningen
och skapa respekt för andra människors värde (yrk.
3). Motionärerna betonar vikten av att vuxna finns i
barns och ungdomars närhet inte bara under
lektionstid. Även på raster och håltimmar skall
skolpersonal finnas där, se och utgöra en
trygghetsfaktor mot övergrepp (yrk. 4). Motionärerna
pekar också på att mycket kan göras för att minska
elevernas rädsla och oro vid övergången mellan de
olika stadierna i skolan, t.ex. bör all form av s.k.
nollning förbjudas (yrk. 5). I motion 1998/99:Ub205
(m) föreslås att en nationell handlingsplan mot
mobbning och våld i skolan utarbetas (yrk. 3). Samma
motionär begär i yrkande 1 i motionen och i motion
1998/99:Ju901 (m) yrkande 5 att en översyn görs av
skolans möjligheter att stänga av elever som utgör
ett hot mot elever och lärare. I yrkande 2 i motion
1998/99:Ub205 och i motion 1998/99:Ju901 (m)
yrkande 4 begär motionären förslag till sådan
ändring av skollagen att en anmälningsplikt för våld
i skolan införs.
Utskottets bedömning
Skollagen har genom riksdagens beslut hösten 1997
skärpts och förtydligats som stöd för det lokala
arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,
rskr. 107). Från den 1 januari 1998 gäller att den
som verkar inom skolan är skyldig att aktivt
motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden (1 kap. 2 §).
Utskottet ansåg vid behandlingen av lagförslaget att
även sexuella trakasserier måste betraktas som en
allvarlig form av kränkande behandling. På
utskottets förslag gjorde riksdagen ett
tillkännagivande till regeringen om att regeringen
borde överväga hur man på lämpligaste sätt skall
kunna markera att trakasserier på grund av kön eller
sexuell identitet inte får förekomma. I
regleringsbrev för budgetåret 1998 uppdrog
regeringen åt Skolverket att utarbeta kommentarer
och referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner
och skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor, såsom
t.ex. mobbning eller trakasserier på grund av kön
eller sexuell identitet. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer verket i maj 1999 att presentera ett
kommentarmaterial och under hösten 1999 ett
referensmaterial inom området.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har
rektors och lärares ansvar för att motverka mobbning
skärpts fr.o.m. läsåret 1998/99. Rektor har nu ett
särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa
upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av kränkande
behandling. Regeringen har aviserat att en
motsvarande skärpning kommer att göras i läroplanen
för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Som utskottet anfört i det föregående har skolan en
uppgift att till eleverna förmedla kunskap om vilka
regler som gäller i samhället. Utskottet finner det
naturligt att skolan därvid samarbetar med andra
samhällsorgan, bl.a. polisen, som kan informera om
följderna av våldsbrott. Utskottet vill också åter
framhålla rektors ansvar även för skolans fostrande
roll, även under raster och skolmåltider. Rektor har
således ansvar för att vuxna finns till hands för
att ge eleverna trygghet och hindra mobbning.
När det gäller problem med s.k. nollning vid
övergång mellan olika skolstadier utgår utskottet
från att skolledningen har uppmärksamheten riktad på
att eventuella välkomstfester äger rum i positiv
anda och under ordnade former. Även möjligheten till
handledd medling mellan mobbande och mobbade elever
är enligt utskottets mening något som den enskilda
skolan och rektor får besluta om, i samband med
utarbetandet av rutiner för arbetet mot mobbning.
Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört
ovan om disci-plinära åtgärder och skolornas ansvar
för att hantera och lösa olika situationer i skolans
vardagliga arbete.
Beträffande personalsituationen på skolorna vill
utskottet peka på att det med rådande
ansvarsfördelning inom skolområdet ankommer på
kommunen att besluta om personal vid de olika
skolenheterna. Utskottet erinrar i sammanhanget om
att riksdagen har beslutat om ett betydande
resurstillskott till kommunerna under åren
1997-2001, avsett bl.a. för skolsektorn. Även den
fysiska skolmiljön är ett kommunalt ansvar.
När det gäller frågan om att reklam för vissa
program i TV inte skall visas på de tider på dygnet
då barn kan förväntas vara uppe hänvisar utskottet
till vad kulturutskottet har anfört i sitt
betänkande 1998/99:KrU3 (s. 13) om
underhållningsvåldets inverkan på barn och ungdom.
Kulturutskottet framhåller att det är angeläget att
få klarhet i vilka effekter underhållningsvåldet i
medierna har på tittarna och pekar på att svensk och
internationell forskning inom området följs av
Våldsskildringsrådet bl.a. genom konferenser. Genom
sin skriftserie sprider rådet olika former av
information, studier och forskningsresultat och
bidrar på så sätt till samhällsdebatten om
medievåldet. Nordiskt informationscenter för medie-
och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs
universitet fick år 1996 ett uppdrag, initierat av
Unesco, att etablera ett internationellt
informationscentrum rörande barn och medievåld.
Detta center har i sin årsbok ambitionen att
redovisa det samlade vetandet om barn och medievåld
i världen.
Utskottet är inte berett att i skollagen särskilt
lagreglera anmälningsplikt för våld i skolan.
Utskottet har tidigare behandlat denna fråga bl.a. i
betänkande 1997/98:UbU5 (s. 30). Utskottet betonade
då att de lagar som gäller i samhället i övrigt
gäller även i skolan. Därav följer att våldsbrott
som sker i skolan skall polisanmälas. Utskottet
vidhåller sin uppfattning att någon särskild
markering i skollagen av denna plikt inte behövs och
inte heller bör göras.
Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört
i det föregående, bl.a. att en nationell
kvalitetsgranskning skall genomföras under 1999 av
skolans arbete mot mobbning. Utskottet kan
sammanfattningsvis konstatera att de grundläggande
styrdokumenten i form av skollag och läroplaner
förtydligats och att det inte kan råda något tvivel
om att riksdag och regering mycket tydligt betonat
vikten av arbetet med mobbningsfrågorna. Nu är det
på den lokala nivån, i kommuner och skolor, som det
konkreta arbetet med dessa frågor måste föras
vidare. Det är mycket viktigt att den diskussion som
har kommit i gång ute i skolorna nu får utvecklas
vidare. Det är i det praktiska arbetet i skolorna
som utvecklingen måste ske. Utskottet anser således
att det är lokalt, på respektive skola som rektor,
övrig skolpersonal, elever och föräldrar i samverkan
bäst kan finna och utarbeta för dem lämpliga rutiner
och former för arbetet mot mobbning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1998/99:
Ub1 yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205 yrkandena
1-3, 1998/99:Ub227 yrkandena 24 och 25,
1998/99:Ub253 yrkandena 1 och 5-13, 1998/99:Ub274
yrkandena 3-5, 1998/99:Ub801 yrkande 12 och
1998/99:Ju901 yrkandena 4 och 5.
Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)
Motionerna
Frågor med anknytning till undervisning om alkohol,
narkotika, tobak och andra droger (ANT) tas upp i
ett stort antal motioner.
I Moderaternas motion 1998/99:Ju904 betonas vikten
av att föräldrar har kunskaper om narkotikans symtom
och verkningar. Regeringen bör enligt motionärerna
ta initiativ till informationsinsatser riktade till
föräldrarna (yrk. 10). De pekar på att förändringar
i unga människors personlighet kan vara ett tecken
på begynnande narkotikamissbruk. Det bör därför vara
en absolut skyldighet för skolan att informera om
förändringar i barns beteenden (yrk. 11).
Motsvarande förslag finns i motionerna 1998/99:Ju903
(m) yrkande 3 och 1998/99:Ju917 (m) yrkande 5.
Enligt motion 1998/99:So228 (m) yrkande 4 är det
centralt att undervisning om alkoholens
skadeverkningar återfinns i skolans läroplan mycket
tidigt.
Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub246
(yrk. 16) att utvecklingen när det gäller ANT-
undervisningen inte har blivit den önskade.
Motionärerna anser att det är särskilt olyckligt med
tanke på att alkoholkonsumtionen, rökningen och
narkotikamissbruket har ökat bland ungdomar. I
motion 1998/99:So459 (kd) yrkande 5 begärs ökade
insatser för att stärka det förebyggande arbetet i
skolorna. Skolan måste ta sitt ansvar för utbildning
om livsstil, hälsa och droger. Skolan måste också få
resurser för att kunna anlita t.ex. de
ungdomsorganisationer som har utvecklat mycket bra
undervisningsprogram i form av teater och film.
Folkpartiet anser i motion 1998/99:Ub268 att
informationen om ANT-frågor måste göras mer
effektiv. Det behövs en nationell handlingsplan för
hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika
och tobak skall intensifieras (yrk. 19). I motion
1998/99:So307 (fp, s, m, v, kd, c, mp) pekas på att
omfattningen av undervisningen om ANT-frågor
varierar i landet. Motionärerna anser att det bör
vara en prioriterad uppgift för Skolverket att
arbeta för hög kvalitet i ANT-undervisningen i
skolan och för rökfria skolgårdar (yrk. 1). Skolan
som förebild är oerhört viktig i det
tobakspreventiva arbetet. Motionärerna pekar på att
det förekommer problem med att hålla skolgårdarna
rökfria (yrk. 3).
Enligt motion 1997/98:Ub42 (fp, s, m, c, v, mp, kd)
bör statsmakterna på ett mer kraftfullt sätt markera
skolans ansvar för ANT-undervisningen i grundskolan
och gymnasiet (yrk. 1). Motionärerna anser att varje
gymnasieskola borde upprätta årsplaner för hur ANT-
undervisningen skall belysas i undervisningen (yrk.
2). I avsikt att bredda en relevant och saklig
information inom ANT-undervisningen bör skolan
samverka med externa instanser. Informativa
insatser kan samordnas med lokala och regionala
utbud från såväl folkrörelser som andra som är
kunniga och verksamma på området (yrk. 3). Även i
motion 1998/99:Ub232 (fp, s, m, v, kd, c, mp)
framhålls skolans ansvar för ANT-undervisningen.
Enligt motionärerna är tendensen i vissa skolor att
de avlövas på kompetens i hur man bearbetar frågan
om elevers alkoholkonsumtion (yrk. 1). Motionärerna
anser att medel borde kunna avsättas inom ramen för
befintliga anslag för en förstärkning av ANT-
informationen (yrk. 3). Utbildningsdepartementet bör
starta projekt som stimulerar skolstyrelserna att
finna vägar för nya metoder när det gäller ANT-
informationen. Motionärerna pekar på att det är
viktigt att folkrörelserna engageras (yrk. 2). Det
borde också startas fortbildning av yrkesverksamma
lärare, social- och fritidsarbetare i t.ex.
nybildade Västra Götalands län. Motionärerna anser
att ett sådant pilotprojekt i ett första skede kan
ske inom ett begränsat geografiskt område. Resurser
till projektet borde kunna skapas inom ramen för
befintliga anslag (yrk. 4).
Enligt motion 1998/99:So306 (mp) yrkande 1 bör
Skolverket få i uppdrag att utvärdera ANT-
undervisningen avseende omfattning och inriktning.
Utskottets bedömning
Utskottet behandlade under förra riksmötet
motionsyrkanden med i huvudsak likartat innehåll som
de nu aktuella i betänkandena 1997/98:UbU9 (s. 24)
och 1997/98:UbU18 (s. 25). Utskottet hänvisar till
vad utskottet då anförde. Utskottet pekade bl.a. på
att rektor enligt läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94) har ett övergripande ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i
undervisningen i olika ämnen. Ett av dessa
övergripande kunskapsområden avser riskerna med
alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Det
anges som mål i läroplanen att eleven skall ha
"grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en
god hälsa samt ha förståelse för den egna
livsstilens betydelse för hälsan och miljön". I
läroplanen för det frivilliga skolformerna (Lpf 94)
finns bl.a. angivet att det är skolans ansvar att
varje elev som har slutfört ett nationellt eller
specialutformat program har "kunskaper om
förutsättningarna för en god hälsa." ANT-frågor
behandlas också som kunskapsområden i flera ämnen.
Utskottet hänvisade också till att Skolverket
samarbetar med olika organisationer och myndigheter
i hälsofrågor. En antologi har utarbetats om
hälsoarbetet i skolan och ett arbete pågår inom
Skolverket med att ta fram ett referensmaterial om
ANT-frågor. Även Folkhälsoinstitutet har gett ut
material som underlag för insatser i syfte att
förebygga användandet av olika droger. Det finns
också, pekade utskottet på, ett omfattande material
utgivet av olika organisationer, t.ex. Ungdomens
Nykterhetsförbund.
Utbildningsutskottet beslutade i maj 1998 att
uppdra åt sitt kansli att genom inhämtande av
uppgifter från myndigheter och organisationer söka
sammanställa och redovisa erfarenheterna av hur ANT-
undervisningen bedrivs i skolan. Det gjordes mot
bakgrund av att det vid varje riksmöte väcks
motionsyrkanden i riksdagen om ANT-undervisningen
och att det bl.a. framhålls att undervisningen om
ANT-frågor under senare år blivit sämre samt att
kvaliteten på den varierar mycket mellan olika
skolor. Resultatet av undersökningen presenterades i
början av november 1998 i skriftserien Utredningar
från riksdagen (1998/99:URD2). I rapporten dras
slutsatsen att skolan själv inte kan ta hela
ansvaret för drogfrågor. En kombination av insatser
är nödvändig där samverkan med både föräldrar och
samhället i övrigt har stor betydelse. Elever
efterfrågar ofta mer undervisning om droger och vill
ha stort utrymme för diskussioner och
erfarenhetsutbyte.
Regeringen har, som utskottet tidigare har nämnt,
uppdragit åt Skolverket att under år 1999 genomföra
en kvalitetsgranskning av undervisningen om tobak,
alkohol och andra droger. Granskningen skall
dessutom innehålla en värdering av hur
drogundervisningen på skolorna har förändrats och
utvecklats över tiden och vilken effekt detta har
haft på elevernas bruk av och attityder till tobak,
alkohol och andra droger samt kunskaper om riskerna
med droger. Granskningen skall redovisas senast den
15 januari år 2000.
Utskottet vill understryka att skolan har en mycket
betydelsefull roll när det gäller information om
alkohol, tobak, narkotika och andra droger. Det är
mycket positivt att regeringen uppdragit åt
Skolverket att genomföra en kvalitetsgranskning av
ANT-undervisningen. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda motionerna 1997/98:Ub42
yrkandena 1-3, 1998/99:
Ub232 yrkandena 1-4, 1998/99:Ub246 yrkande 16,
1998/99:Ub268 yrkande 19, 1998/99:Ju903 yrkande 3,
1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:
Ju917 yrkande 5, 1998/99:So228 yrkande 4,
1998/99:So306 yrkande 1, 1998/99:So307 yrkandena 1
och 3 och 1998/99:So459 yrkande 5.
Sex- och samlevnadsundervisning
Motionerna
Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:A291
(yrk. 16) behovet av en utveckling av sex- och
samlevnadsundervisningen. Enligt motionärerna talar
man i undervisningen ofta enbart om heterosexuella
relationer och känslor och bortförklarar
homosexualitet med "att det finns också" eller i
värsta fall att det går över när man blir äldre.
Detta är ett stort problem som bör behandlas i
lärarutbildningen och läroplaner, heter det i
motionen. Enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:K285
(yrk. 4) måste ungdomar få en möjlighet att
diskutera pornografi på ett kritiskt sätt.
Diskussioner om pornografi borde därför vara ett
stående inslag i skolans undervisning om sex och
samlevnad.
Utskottets bedömning
Utskottet erinrar än en gång om att mål- och
resultatstyrningen av skolan innebär att ansvaret
för att de nationella målen nås vilar på den lokala
nivån. Genom läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94) har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna
får kunskap om sex och samlevnad. Sex- och
samlevnadsfrågor är ett kunskapsområde som rör flera
olika ämnen. I kursplanen för ämnet biologi i
grundskolan anges bl.a. att eleverna skall få
möjlighet att, utifrån perspektivet att ta ansvar
för sig själva och andra, diskutera frågor om
kärlek, sexualitet och samlevnad. Frågor om
homosexualitet skall få en saklig belysning i
undervisningen. För att stödja undervisningen inom
kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket
gett ut ett referensmaterial - "Kärlek känns!
förstår du". I referensmaterialet behandlas en rad
olika frågor inom området som ger förutsättningar
för en brett upplagd samlevnadsundervisning, bl.a.
finns ett särskilt avsnitt om homosexualitet.
Utskottet påminner om att det i läroplaner och
kursplaner inte anges hur undervisningen skall
organiseras och läggas upp eller hur skolans
arbetsformer skall gestaltas, t.ex. hur och i vilken
form diskussioner om pornografi och undervisning om
homosexualitet skall tas upp i skolans
samlevnadsundervisning. Det är i verksamheten ute i
skolorna som skolledare, lärare och elever gemensamt
har ansvar för hur arbetet i skolorna konkret skall
bedrivas.
Skolverket har fått regeringens uppdrag att under
år 1999 genomföra en nationell kvalitetsgranskning
av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.
Vidare ingår sex- och samlevnadsundervisningen som
en viktig del i det arbete med att utveckla
värdegrunden som kommer att bedrivas av en särskild
projektgrupp i Utbildningsdepartementet. Till detta
projekt skall knytas ett särskilt ungdomsråd
bestående av elever från gymnasieskolans årskurs 1.
Rådet skall fungera som analysgrupp och ge ett
elevperspektiv på värdegrunden. Den sakfråga som
rådet först skall arbeta med gäller sex och
samlevnad som en del av värdegrunden och som en del
av skolans arbetsmiljö och arbetsklimat.
Utskottet understryker vikten av en bra
undervisning inom området för sex och samlevnad. Det
är enligt utskottets uppfattning särskilt viktigt
att ungdomar får möjlighet att ge sin syn på hur
denna undervisning bör bedrivas Med hänvisning till
vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1998/99:A291 yrkande 16 och 1998/99:K285 yrkande 4.
Svenska, historia och naturkunskap m.m.
Motionerna
Enligt motion 1998/99:Kr227 (kd) är det en stor
brist att vikten av ett vårdat språk inte anges i
kursplanen för ämnet svenska i grundskolan.
Kursplanen bör kompletteras med målet att eleverna
skall lära sig att använda ett vårdat språk i tal
och skrift (yrk. 1). Eleverna i gymnasieskolan skall
enligt kursplanen för ämnet "kunna uttrycka sig i
tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i
samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta
studier". Detta "mål att uppnå" bör kompletteras så
att det framgår att eleven skall kunna uttrycka sig
vårdat i tal och skrift (yrk. 2).
I motion 1998/99:Ub202 (m) framhålls att den
information om nazismens vidrigheter som genomförts
på bred front har varit positiv. Motionärerna anser
att det finns anledning att ge undervisning i skolan
även om de brott mot mänskligheten som begåtts av de
f.d. kommunistiska staterna.
I motion 1998/99:Ub204 (m) betonas vikten av
allsidig historieundervisning i de delar av landet
som inte alltid tillhört Sverige. Det är viktigt att
man i skånska skolor får undervisning om händelser i
svensk historia som inträffade före år 1658. Lokal
historia bör få en mer framträdande behandling i
undervisningen. Liknande tankegångar återfinns i
motion 1998/99:Ub207 (c). Motionären anser att
regeringen bör uppdra åt Skolverket att se över
kursplanen i ämnet historia i syfte att stärka den
lokala historiens roll.
Enligt motion 1998/99:Ub209 (m) måste utbildning i
elementär naturkunskap förbättras i grundskolan och
gymnasieskolan (yrk. 1). Det är angeläget att den
svenska skolan på liknande sätt som nu sker inom EU
söker integrera miljökunskap i utbildningen. För
detta krävs bl.a. fortbildning av lärare och
utveckling av läromedel (yrk. 2). Motionärerna pekar
på att det fortfarande brister inom skolan vad
gäller aktuell information om vilka framsteg som
gjorts på miljöområdet. Framsteg på miljöområdet bör
på ett bättre sätt klargöras i utbildningen (yrk.
3).
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna när det gäller vikten av att alla
elever lär sig att använda ett vårdat språk i tal
och skrift inom ramen för undervisningen i ämnet
svenska. Det är dock inte en uppgift som rör enbart
svenskämnet. För att nå framgång krävs ett nära och
förtroendefullt samarbete mellan vuxna och unga i
skolan och beredskap hos de vuxna att reagera på
dåligt språkbruk. Utskottet påminner om att en
översyn av samtliga kursplaner har inletts. Inom en
femårsperiod räknat fr.o.m. år 1998 skall Skolverket
se över samtliga nationellt fastställda kursplaner.
Det ankommer på regeringen och i vissa fall
Skolverket att fastställa kursplaner.
Utskottet avstyrker motion 1998/99:Kr227 yrkandena
1 och 2. Något uttalande från riksdagen med
anledning av motionsyrkandena är enligt utskottets
mening inte påkallat.
Beträffande förslaget om undervisning i skolan om de
brott mot mänskligheten som begåtts av de f.d.
kommunistiska staterna vill utskottet hänvisa till
att regeringen den 11 mars 1999 har gett Skolverket
i uppdrag att stödja och stimulera undervisningen i
nutidshistoria. Skolverket skall också kartlägga och
granska hur undervisningen bedrivs. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 augusti år 2000. Senast den 1
maj 1999 skall Skolverket redovisa hur man kommer
att arbeta med uppdraget. I uppdraget framhålls att
elevernas kunskaper bör fördjupas när det gäller vår
moderna historia, inbegripet kampen för demokrati
och mänskliga rättigheter samt brott mot de
mänskliga rättigheterna som begåtts av totalitära
regimer. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund
förslaget i motion 1998/99:Ub202.
Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:Ub204 och
1998/99:Ub207 om allsidig historieundervisning i de
delar av landet som inte alltid har tillhört
Sverige. Utskottet har tidigare behandlat och
avstyrkt motsvarande motions-yrkanden, senast i
betänkande 1997/98:UbU11 (s. 6). Utskottet har
konstaterat att det i kursplanen för ämnet historia
finns utsagt att eleverna skall känna till
hembygdens historia och kultur. Även de nu aktuella
motionerna bör enligt utskottets uppfattning avslås
med samma motivering. Utskottet anser det således
inte påkallat med något uttalande av riksdagen i
frågan. Som utskottet har redovisat ovan ankommer
det på regeringen och Skolverket att bestämma om
kursplaner. En översyn av kursplanerna pågår för
närvarande.
Utskottet avstyrker även motion 1998/99:Ub209
yrkandena 1-3 om utbildning i naturkunskap m.m.
Motsvarande motionsledes framförda förslag har
tidigare behandlats och avstyrkts av utskottet,
senast i betänkande 1997/98:
UbU9 (s. 22). Utskottet hänvisade bl.a. till att
miljöperspektivet är ett av de övergripande
perspektiv som skall anläggas i skolans alla ämnen
och att det återfinns i bl.a. kursplanerna för
naturorienterande ämnen i grundskolan. Riksdagen
avslog yrkandena.
Hemkunskap, kostkunskap, konsumentkunskap m.m.
Motionerna
Vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan betonas i
motionerna 1998/99:Ub217 (m) yrkande 1 och
1998/99:MJ781 (c) yrkande 12. Motionärerna
framhåller bl.a. att ämnet har det lägsta antalet
timmar, 118 timmar, bland de s.k. praktisk-
estetiska ämnena. Beslutet år 1998 om ett ökat antal
timmar för idrott och hälsa samt slöjd minskar
balansen och likvärdigheten mellan de praktisk-
estetiska ämnena. Ämnet hemkunskap får inte
ytterligare marginaliseras.
Hemkunskapsundervisningen bör ge eleverna kunskaper
om vegetabilisk kosthållning enligt motion
1998/99:MJ218 (v) yrkande 4. Allt fler väljer att
äta vegetariskt, särskilt ungdomar. Motionärerna
framhåller att skolan har ett ansvar för att öka
kunskapen om att laga vegetarisk mat och vad som
krävs för att få en fullvärdig vegetarisk kost.
I motion 1998/99:Ub217 pekas på att undervisning i
kostkunskap i gymnasieskolan skall ingå i ämnet
idrott och hälsa. Ämnesinnehållet utgörs till stor
andel av idrottsaspekter på maten. Undervisningen
sköts av idrottslärare. Den tid som eleverna får
inom ämnesområdet mat och hälsa är försumbar (yrk.
2). Motionärerna anser att kostundervisningen vad
gäller omfattning och innehåll bör utvärderas av
Skolverket (yrk. 3).
I motion 1998/99:MJ781 (c) yrkande 13 påpekas att
eleverna i gymnasieskolan ges möjlighet att
individuellt välja vissa ämnen. Motionärerna anser
att ämnet konsumentkunskap bör införas som ett av
dessa individuella val.
I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246 (yrk. 9)
framhålls att de praktiska och estetiska ämnena som
hemkunskap, slöjd, bild och idrott och hälsa är en
viktig del av helheten i skolan. För att göra det
möjligt att utöka antalet timmar i dessa ämnen måste
det totala antalet timmar i timplanen ses över.
Risken är annars stor att andra ämnen hamnar i
strykklass. De enskilda skolornas möjlighet att
fritt förfoga över ett antal timmar för lokal
profilering liksom utrymmet för elevernas fria val
är också viktigt att slå vakt om.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning är
hemkunskapsundervisningen i grundskolan viktig.
Utskottet har framhållit detta tidigare, senast i
samband med behandlingen av proposition 1997/98:6
Förskoleklass och andra skollagsfrågor (bet.
1997/98:UbU5 s. 41). Regeringen föreslog och
riksdagen beslutade en utökning av antalet timmar i
grundskolan i ämnena idrott och hälsa respektive
slöjd till 500 respektive 330 timmar. Utskottet
pekade på att ämnet hemkunskap skall ge både
praktiska och teoretiska kunskaper. Utskottet
framhöll också att kunskaper om sambanden mellan
livsstil, mat, hälsa och miljö har stor betydelse
för folkhälsan och folkhushållet och att
undervisningen i hemkunskap skall ge dessa
kunskaper. Utskottet påminde om att ämnet hemkunskap
vid läroplansreformen inte fick någon timreduktion,
vilket däremot drabbade ämnena idrott och hälsa samt
slöjd. Utskottet framhöll också att det är målen i
kursplanen för respektive ämne som skall vara
styrande för undervisningen och inte enbart antalet
timmar enligt timplanen. Utskottet avstyrkte och
riksdagen avslog de då föreliggande
motionsyrkandena. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu men vill i sammanhanget tillägga att
ett förslag om en försöksverksamhet, där arbetet i
grundskolan skall få organiseras utan en centralt
fastställd timplan, för närvarande bereds inom
Regeringskansliet.
När det gäller yrkandet om att kunskap om
vegetabilisk kosthållning skall ingå i
hemkunskapsundervisningen vill utskottet peka på att
det i kursplanen bl.a. anges som mål att sträva mot
att eleven "kan välja livsmedel, planera, tillaga
och servera måltider och därvid ta hänsyn till
näringsinnehåll, kvalitet, smak och pris". Utskottet
anser det viktigt att en bred undervisning,
inklusive undervisning om vegetabilisk kosthållning,
ges inom ämnet. Hur undervisningen konkret utformas
är en fråga som avgörs på den lokala nivån, i första
hand av lärare och elever.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motionerna 1998/99:Ub217 yrkande 1, 1998/99:MJ218
yrkande 4 och 1998/99:MJ781 yrkande 12.
Beträffande kostundervisningen i gymnasieskolan vill
utskottet erinra om att alla elever genom
hemkunskapsundervisningen i grundskolan skall ges
kost-undervisning. Därutöver finns i kursplanen för
kärnämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan angivet
att ämnet skall ha ett brett hälsoperspektiv.
Eleverna skall få en ökad kunskap om hur den egna
kroppen fungerar och hur man genom goda matvanor,
regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan
förbättra sitt fysiska och psykiska välbefinnande.
Utskottet vill än en gång peka på att en revidering
av kursplanerna för närvarande pågår inom
Skolverket. Utskottet anser det inte påkallat med
ett uttalande av riksdagen om en utvärdering av
kostundervisningen. Det ingår i Skolverkets
arbetsuppgifter att följa upp och utvärdera skolans
verksamhet. Som utskottet har redovisat i det
föregående har regeringen vad gäller den nationella
kvalitetsgranskningen för år 1999 prioriterat
områdena skolans arbete med mobbning, sex- och
samlevnadsundervisningen och undervisningen om
tobak, alkohol och andra droger. Utskottet avstyrker
motion 1998/99:Ub217 yrkandena 2 och 3 med
hänvisning till vad utskottet anfört.
När det gäller utbildning i konsumentkunskap i
gymnasieskolan erinrar utskottet om att alla elever
ges kunskaper inom området genom undervisningen i
grundskolan. Konsument- och ekonomifrågor behandlas
i huvudsak i kursplanerna för ämnena hemkunskap och
samhällskunskap. I gymnasieskolan finns möjligheter
att lokalt anordna kurser med olika innehåll och
profileringar som eleverna har möjlighet att välja.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till att
ämnet införs som en nationell kurs i gymnasieskolan.
Utskottet avstyrker motion 1998/99:MJ781 yrkande 13.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motion 1998/99:Ub246 (yrk. 9) att de praktiska och
estetiska ämnena är en viktig del av helheten i
skolan. Dessa ämnen är betydelsefulla för att
utveckla olika delar av elevernas personlighet och
intressen. Undervisningen i hemkunskap, slöjd, bild
och idrott och hälsa bidrar till elevernas allsidiga
utveckling. Som utskottet har redovisat ovan har
timtalen i ämnena slöjd och idrott och hälsa nyligen
utökats i grundskolan. Utskottet är inte berett att
tillstyrka förslaget om en översyn av det totala
antalet timmar i grundskolan i syfte att göra det
möjligt att utöka antalet timmar i dessa ämnen.
Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på att
ett förslag om en försöksverksamhet, där arbetet i
grundskolan skall få organiseras utan en centralt
fastställd timplan, för närvarande bereds inom
Regeringskansliet. Utskottet avstyrker yrkandet.
Idrott och hälsa, m.m.
Motionerna
I motionerna 1998/99:Ub224 (s) och 1998/99:Ub225 (s)
tas frågan upp om simkunnigheten hos eleverna i
Sverige. Motionärerna pekar bl.a. på att det i
kursplanen för ämnet idrott och hälsa sägs att
eleverna i slutet av årskurs 5 skall kunna simma och
hantera nödsituationer. Det har dock inte
definierats vad detta praktiskt innebär. Eleverna
måste veta exakt vad denna utbildning har som mål
och detta bör tydligt uttryckas i kursplanen.
Motionärerna betonar att simkunnighet är en
baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har
rätt att få. Skolan måste ha i uppgift att ta reda
på simkunnighetsnivån på den egna skolan, och där
det finns behov måste resurser för undervisning
sättas in.
I motion 1998/99:Ub250 (s) markeras vikten av
utbildning om olyckor, katastrofer och störningar i
infrastruktursystem. Eftersom det inte är klart
uttalat i läroplanen att eleverna skall få
utbildning inom dessa områden är det svårt att ta
tid från den ordinarie verksamheten till detta.
Motionärerna framhåller att det är viktigt att
skolan bereds möjlighet att tillsammans med olika
aktörer genomföra utbildning inom områdena
säkerhetsmedvetande, första hjälpen samt hjärt- och
lungräddning, vattensäkerhet, farliga varor,
överlevnad och krisstöd. All personal inom skolan
bör ges kunskaper inom områdena i sin utbildning och
i fortbildning.
Utskottets bedömning
I kursplanen för ämnet idrott och hälsa i
grundskolan anges att eleverna i slutet av det femte
skolåret bl.a. skall kunna simma och hantera
nödsituationer vid vatten. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att simkunnighet är en
baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har
rätt att få. Det framgår också mycket tydligt av den
nationellt fastställda kursplanen att skolan har
ansvar för att eleverna i grundskolan skall få denna
kunskap. Som utskottet har anfört i det föregående
är det den lokala nivån, kommuner och skolor, som
har ansvar för att de nationella målen i läroplaner
och kursplaner nås. Det är också på den lokala nivån
som den närmare konkretiseringen av de nationella
målen skall göras. Huvudmannen (kommunen) har ett
självklart ansvar för att detta sker och ett ansvar
för resurstilldelningen till skolorna. Kommunen och
skolorna har också ansvar för den kommunala
uppföljningen och utvärderingen av skolornas
resultat. Utskottet vill också peka på att ämnet
idrott och hälsa nyligen fått ökat utrymme i
timplanen för grundskolan. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1998/99:
Ub224 och 1998/99:Ub225.
Utskottet avstyrker motion 1998/99:Ub250 om
utbildning om olyckor, katastrofer m.m.
Utskottet behandlade under förra riksmötet ett i
huvudsak likartat mo-tionsyrkande (bet.
1998/99:UbU11 s. 5). Utskottet avstyrkte yrkandet
och ansåg att de skrivningar som finns i kursplanen
i ämnet samhällskunskap ger utrymme för att i
undervisningen ge eleverna insikt om sårbarheten i
det moderna samhället. Utskottet pekade också på att
ännu tydligare skrivningar om dessa samhällsproblem
har tagits in i de nya gemensamma avsnitten till
grundskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen
som Skolverket utarbetat på regeringens uppdrag och
som regeringen fastställde i februari 1998. Under
rubriken Lokala och globala miljö- och
överlevnadsfrågor sägs bl.a. att "kunskaper om
samspelet natur-teknik-människa-samhälle ger
möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på
människans nyttjande av naturresurser och teknik
samt hur människors liv och livsmiljö förändras
genom teknik".
Utskottet noterar att regeringen nyligen uppdragit
åt Skolverket att i samråd med Statens räddningsverk
dokumentera och sammanställa skolans insatser i
samband med branden i Göteborg den 30 oktober 1998.
Skolverket skall, utifrån sammanställningen, lägga
fram rekommendationer om hur skolan i framtiden kan
organisera sina insatser vid katastrofhjälp.
Skolverket skall även granska hur effektiva skolans
nuvarande satsningar är för ökad kunskap och insikt
om brandförsvar hos elever och personal. Uppdraget
skall redovisas senast den 1 mars 2000.
I sammanhanget bör också nämnas Skolverkets uppdrag
att se över samtliga nationellt fastställda
kursplaner inom en femårsperiod fr.o.m. år 1998.
Körkortsutbildning
Motionerna
I motionerna 1998/99:Ub259 (kd) och 1998/99:T223
(kd) yrkande 48 föreslås att det skall vara möjligt
för elever att inom gymnasieskolans ram genomgå
teoridelen av körkortsutbildningen. I den först
nämnda motionen anförs att trafikkunskap är något
som alla behöver tillägna sig eller bli undervisade
om i vårt moderna samhälle. Även för de elever för
vilka "uppkörningen" inte är aktuell bör de
teoretiska kunskaperna vara betydelsefulla, heter
det i motionen. Enligt motion 1998/99:Ub251 (s) bör
körkortsutbildningen överföras till gymnasieskolan.
Motionärerna framhåller att körkortsutbildning i dag
i stor utsträckning är en privatekonomisk fråga.
Alla elever i gymnasieskolan bör erbjudas teoretiska
och praktiska kunskaper, tillräckliga för att klara
körkortsprov och uppkörning. Kostnaderna torde
enligt motionärerna kunna finansieras inom ramen för
de statliga bidragen till kommunerna.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen
behandlat motionsyrkanden om körkortsutbildning,
senast i betänkande 1997/98:UbU10 (s. 10). Utskottet
avstyrkte och riksdagen avslog de då föreliggande
motionsyrkandena.
Utbildning av yrkesförare sker inom
fordonsprogrammets transporttekniska gren i
gymnasieskolan. Utskottet är inte berett att föreslå
att ytterligare en utbildningsuppgift förs till
gymnasieskolan. Detta skulle i sådant fall kräva att
kommunerna måste tillföras ytterligare medel eller
att något annat ämnesområde tas bort från
gymnasieskolan.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
1998/99:Ub251, 1998/99:Ub259 och 1998/99:T223
yrkande 48.
Utbildning om entreprenörskap, m.m.
Motionerna
I motion 1998/99:N229 (c) yrkande 4 föreslås att
utbildning i entreprenörskap anordnas i skolan.
Motionären pekar på att barn och ungdomar i Kanada
redan i motsvarigheten till vår grundskola får
studera den kooperativa formen. Denna möjlighet att
utveckla samarbete och samverkan borde prövas även i
den svenska skolan. Kooperativ skulle kunna startas
både i grundskolan och gymnasieskolan. Enligt motion
1998/99:Ub218 (m) borde ett fritt valt ämne, "Starta
eget", införas redan i grundskolan. En fördjupad
kurs skulle därefter kunna erbjudas i
gymnasieskolan. Syftet med en sådan utbildning
skulle vara att stimulera nyföretagarandan samt ge
möjlighet till kunskap och förståelse i hur man
startar och driver ett företag.
I motion 1998/99:Ub214 (m) föreslås att ett
lärlingssystem införs i grundskolan. Motionärerna
anser att arbetsplatsförlagd utbildning i form av
lärlingssystem bör finnas redan i grundskolans sista
årskurser. Skoltrötta elever skulle kunna ges bättre
förutsättningar om ett sådant system infördes.
Utskottets bedömning
När det gäller utbildning i entreprenörskap vill
utskottet hänvisa till vad utskottet har anfört i
denna fråga i samband med behandlingen av
proposition Gymnasieskola i utveckling - kvalitet
och likvärdighet (prop. 1997/98:169, bet.
1998/99:UbU3). Utskottet pekade på att förmåga att
lösa problem, initiativförmåga och förmåga att vara
flexibel och kreativ samt att äga självtillit är
viktiga egenskaper för alla individer, inte bara för
blivande företagare och entreprenörer. Utskottet
kunde konstatera att samtliga läroplaner, från
läroplanen för förskolan till läroplanen för de
frivilliga skolformerna, tar upp dessa aspekter.
Utskottet betonade skolans betydelse för att lägga
grunden till ett positivt förhållningssätt när det
gäller entreprenörskap och företagsamhet.
Utskottet anser nu, liksom tidigare, att det
primärt inte är fråga om att utbilda blivande
företagare i skolan utan snarare att stimulera
initiativförmåga och kreativitet hos eleverna.
Utskottet vill också än en gång peka på de
möjligheter som finns både i grundskolan och i
gymnasieskolan att lokalt fastställa kurser. Detta
har många kommuner utnyttjat, inte minst i form av
olika företagarutbildningar i gymnasieskolan, bl.a.
i samarbete med Ung Företagsamhet. Utskottet
avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna
1998/99:Ub218 och 1998/99:N229 yrkande 4.
Utskottet är inte berett att tillstyrka motion
1998/99:Ub214 om införande av lärlingssystem i
grundskolan. Utskottet erinrar om att det enligt
bestämmelserna i grundskoleförordningen (5 kap. 10
§) finns möjlighet att besluta om anpassad
studiegång för en elev som inte kan få utbildning
som i rimlig grad är anpassad efter elevens
situation och förutsättningar. Därvid får avvikelser
göras från timplanen. Styrelsen för skolan ansvarar
för att en elev med anpassad studiegång får en
utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig
med övrig utbildning i skolan. I de högre
årskurserna får utbildningen delvis förläggas till
en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid
ha en handledare samt stöd från skolans personal.
Praktisk arbetslivsorientering
Motionen
I Centerpartiets motion 1998/99:Ub227 (yrk. 23)
framhålls att skolan har en viktig uppgift i att
motverka könsbundna utbildnings- och yrkesval. Den
praktiska arbetslivsorienteringen fyller en
värdefull funktion genom att elever kan komma i
kontakt med arbetslivet. Motionärerna anser att
arbetslivs-
orienteringen åter bör garanteras en minsta tid i
skolan.
Utskottets bedömning
Skolverket har i februari 1998 redovisat ett
regeringsuppdrag att analysera konsekvenserna av att
den nationella regleringen av den praktiska
arbetslivsorienteringen (prao) i grundskolan har
avskaffats. I rapporten konstateras att man vid
ungefär hälften av landets grundskolor har dragit
ned omfattningen av prao, men att storleken på
neddragningen varierar tämligen kraftigt - mellan 20
och 75 %. Dessutom har prao i de flesta fall ersatts
av verksamhet som närmast är teoretisk till sin
karaktär, t.ex. arbetslivsorientering i anslutning
till den prao som trots allt genomförs, olika
projekt som genomförs på skolan med inriktning på
bl.a. miljövård eller företagande, yrkesorientering
via studiebesök, fadderverksamhet och kontakter
mellan elever och fackförbund eller
arbetsgivarorganisationer, söka jobb-kurser,
anlagstest inför framtida yrkesval etc. Skolverket
framhåller att det är angeläget att följa den
fortsatta utvecklingen eftersom det föreligger
indikationer på att prao kan komma att förändras
ytterligare, både till omfattning, inriktning och
innehåll, samtidigt som den konstaterade variationen
riskerar att bli bestående.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att
behandla denna fråga i den utvecklingsplan för
skolväsendet som regeringen avser att lämna till
riksdagen senare i vår. Med hänvisning till vad
utskottet har anfört avstyrks motion 1998/99:Ub227
(yrk. 23).
Undervisning för barn och ungdomar med
invandrarbakgrund
Motionerna
Centerpartiet för i motion 1998/99:Sf608 på nytt
fram förslaget om s.k. modersmålscheck (yrk. 15).
Större flexibilitet i modersmålsundervisningen är
enligt motionärerna eftersträvansvärd, liksom större
valfrihet. Modersmålschecken skall kunna lösas in
hos godkänd utbildningsanordnare, som kan vara
skolan eller t.ex. ett studieförbund eller en
invandrarorganisation. Vissa kvalitetskrav bör
ställas för att en annan utbildningsanordnare än
skolan skall ha rätt att lösa in checken, anser
motionärerna.
Folkpartiet föreslår ett tillkännagivande till
regeringen angående skolan som en murbräcka mot
segregation (mot. 1998/99:Sf634 yrk. 12). De som
behöver skolan mest skall också ha den bästa skolan,
heter det i motionen. Där nämns en rad förslag som
Folkpartiet har fört fram för att skapa en bra skola
för alla barn och ungdomar, bl.a. tioårig grundskola
med start vid sex års ålder och att ingen skall få
lämna grundskolan utan att kunna läsa, skriva och
räkna. Grund- och gymnasieskolor i utsatta
bostadsområden bör enligt motionärerna profileras
och/eller genomgå en särskild kvalitetssatsning så
att de blir s.k. magnetskolor. Frihet att välja
skola skall vara en rättighet för alla. De enskilda
alternativen behöver enligt motionärerna bli
betydligt fler. Modersmål bör göras till
tillvalsämne i skolan och invandrarorganisationerna
engageras som ett komplement i denna undervisning.
Att arbeta som lärare i skolor i utsatta områden bör
betraktas som en karriärväg. Det är rimligt att de
som väljer den belönas med högre löner, skriver
motionärerna.
I motion 1998/99:Sf635 (mp) tar motionären upp
skolans roll när det gäller att skapa ett
mångkulturellt samhälle med tolerans och trygga
människor (yrk. 6). Åtgärder som behövs enligt
motionen är att bereda plats i skolan för temadagar
och besök utifrån, att tilldela skolan ökade
resurser och att höja modersmålslärarnas status
genom att deras tjänster görs om till vanliga
språklärartjänster.
Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 ett
tillkännagivande till regeringen om förstärkning av
modersmålsundervisningen i grundskolan (yrk. 11).
Motionärerna menar att en viktig förutsättning för
att minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt
modersmål skall kunna skyddas är tillgången på goda
språklärare. Modersmålslärarna skall ha god
utbildning och erbjudas utbildning även i andra
ämnen. De och deras undervisning skall inte
särbehandlas utan inordnas i skolans vanliga arbete.
Schemaläggningen skall ske på samma sätt och med
samma smidighet som för övriga ämnen i skolan,
vilket ställer stora krav på skolledarnas
samordningsförmåga, framhåller motionärerna.
Miljöpartiet föreslår också att man speciellt skall
uppmärksamma behovet av stöd till gymnasieelever med
annat modersmål än svenska (mot. 1998/99:Ub801 yrk.
23). Det är viktigt att den grupp gymnasieelever som
ännu inte tillägnat sig svenska språket så väl att
de kan följa undervisningen i alla ämnen får stöd i
de ämnen där så behövs. Modersmålsundervisning bör
också ägnas uppmärksamhet som ett av flera ämnen som
man kan välja inom ramen för individuellt val, heter
det i motionen.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker motion 1998/99:Sf608 yrkande 15
om modersmålscheck. En vanlig anledning till att
elever inte får modersmålsundervisning som de är
berättigade till är att kommunen inte har ett
tillräckligt antal elever som önskar undervisning i
språket. Dessa svårigheter skulle snarare öka än
minska med den utökade valfrihet mellan anordnare av
modersmålsundervisning som motionärerna vill uppnå
med sitt förslag om modersmålscheck. Utskottet anser
också att det ligger ett värde i att
modersmålsundervisningen integreras med den övriga
verksamheten i skolan och ses som en del av skolans
språkprogram.
De olika förslag som förts fram i motionsyrkandet om
skolan som en murbräcka mot segregation har
behandlats av utskottet i skilda betänkanden under
senare år.
Kommunerna har numera ansvaret för att organisera
sitt skolväsen, tilldela det resurser och bestämma
om anställningar och anställningsvillkor, t.ex.
löner. Huruvida och på vilket sätt som skolorna
skall profilera sig är också en fråga för respektive
kommun. Schemaläggning och uppläggning av
undervisningen är en fråga för de professionella i
respektive skola.
Inom ramen för regeringens storstadssatsning har
det inom utgiftsområde 16 införts ett nytt anslag,
Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna,
till vilket det skall anvisas 220 miljoner kronor
per helår fr.o.m. den 1 juli 1999 och tre år framåt.
Därav avser 50 miljoner kronor särskilda insatser
för språkutveckling i skolan och 20 miljoner kronor
särskilda utbildningsinsatser för lågutbildade och
arbetslösa vuxna samt invandrare och sfi-studerande.
Ett tillkännagivande enligt motion 1998/99:Sf634
yrkande 12 är enligt utskottets mening inte befogat.
Yrkandet avstyrks därför.
De förslag som förs fram i motion 1998/99:Sf635
yrkande 6 om åtgärder i skolan för att främja ett
mångkulturellt samhälle faller också inom det område
där kommunerna har ansvaret. Utskottet avstyrker
yrkandet om tillkännagivande till regeringen.
När det gäller förstärkning av
modersmålsundervisningen i grundskolan har utskottet
ingen annan uppfattning än motionärerna om värdet av
de åtgärder som nämns i motionen. Vikten av att
modersmålsundervisningen kan genomföras som annan
språkundervisning påtalades av regeringen i
proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor.
Lärarutbildningskommittén har i uppdrag bl.a. att
analysera behovet av och lämna förslag till de
förändringar i lärarutbildningen för
modersmålslärare (tidigare kallade hemspråkslärare)
som bedöms påkallade (dir. 1997:54). Kommittén
kommer enligt vad utskottet erfarit att avsluta sitt
arbete i juni detta år. Utskottet anser inte att
riksdagen nu bör göra några ställningstaganden
angående lärarutbildningen, eftersom utredning om
denna pågår. Utredningsförslaget och regeringens
beredning av ärendet bör avvaktas. Organisation och
schemaläggning av modersmålsundervisningen är lokala
frågor. Yrkande 11 i motion 1998/99:Ub801 avstyrks.
Gymnasieelever med annat modersmål än svenska skall
enligt gällande bestämmelser i gymnasieförordningen
(1992:394, ändr. 1997:605) få studiehandledning på
sitt modersmål, om de behöver det. Modersmål kan
vidare läsas inom ramen för individuellt val i
gymnasieskolans nationella program. Yrkande 23 i
motion 1998/99:Ub801 är alltså tillgodosett och bör
därför avslås.
Utbildning m.m. för vuxna invandrare
Motionerna
Vänsterpartiet tar i motion 1998/99:Sf612 upp frågan
om åtgärder mot arbetsmarknadens etniska skiktning
(yrk. 4). Enligt motionärerna bör man utreda
förutsättningarna bl.a. för kvalificerad
alfabetiseringsundervisning för vuxna, varvad teori
och praktik inom svenskundervisningen för invandrare
(sfi), mentorskapsprogram inom olika branscher
speciellt för utbildade icke-europeiska ungdomar,
m.m.
Alla personer i Sverige som inte behärskar en
fullgod svenska bör enligt motion 1998/99:Sf635 (mp)
ha rätt till svenskundervisning för invandrare (yrk.
16).
Utformningen av sfi-undervisningen tas upp av
Centerpartiet i motion 1998/99:Sf608. Undervisningen
bör enligt motionärerna nivågrupperas efter
deltagarnas studiebakgrund och intresse,
arbetsplatspraktik och studier bör varvas,
undervisningen bör pågå hela dagen och krav ställas
på motprestationer (yrk. 14). Förslaget om
kombination av sfi-studier och arbete tas även upp
av Folkpartiet i motion 1998/99:Sf634, där
motionärerna också framhåller att näringslivet skall
kunna blandas in mer i språkundervisningen (yrk. 1).
Översyn av kursplanen för sfi och anpassning av
undervisningen till varje individ begärs i motion
1998/99:Sf635 (mp). Motionären förordar att man
använder invandrare och invandrarorganisationer i
den uppsökande verksamheten, men vänder sig mot att
använda tvång i denna (yrk. 18).
Vänsterpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub215 att
regeringen skall tillsätta en utredning om sfi-
undervisningen. Utredningen skall utvärdera och
analysera denna undervisning och lägga fram konkreta
åtgärdsförslag. Resultatet av den hittillsvarande
verksamheten i stora, heterogena grupper är enligt
motionärerna nedslående.
Utskottets bedömning
Sfi är en skolform inom det offentliga skolväsendet
för vuxna. Den regleras i 13 kap. skollagen
(1985:1100), där det av 6 § framgår att den som är
bosatt i kommunen och saknar sådana grundläggande
kunskaper i svenska som sfi syftar till att ge har
rätt att delta i sfi.
Det finns en särskild förordning om
svenskundervisning för invandrare (1994:895). Där
sägs i 9 § att styrelsen för utbildningen i
samarbete med arbetsförmedlingen skall verka för att
undervisningen så snart som möjligt kombineras med
sådan arbetsplatsorientering eller sådant
förvärvsarbete som ger deltagaren möjlighet att
träna sig i att tala svenska. I den nyligen
framlagda vårpropositionen har regeringen meddelat
sin avsikt att förtydliga att arbetsplatsförlagd
praktik bör ingår i undervisningen i sfi (prop.
1998/99:100 s. 150) .
För sfi finns en kursplan, fastställd av regeringen
år 1994 och publicerad i Statens skolverks
författningssamling (SKOLFS 1994:28). I kursplanen
påpekas att det till sfi kommer invandrare med
mycket olika utbildningsbakgrund och att man vid
utformningen av utbildningen skall ta hänsyn till de
sinsemellan mycket olika målgrupperna. Sfi bör för
analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning i
grundläggande vuxenutbildning, heter det i
kursplanen.
Skolverket publicerade i maj 1997 en utvärdering av
sfi (Vem älskar sfi? Skolverkets rapport nr 131). På
regeringens uppdrag har Skolverket också särskilt
övervägt om kursplanen för sfi behöver ses över.
Verkets redovisning av detta uppdrag bereds för
närvarande i Utbildningsdepartementet.
Flyktingar och andra skyddsbehövande kan av
kommunen beviljas introduktionsersättning (i stället
för socialbidrag) under villkor att de följer en
introduktionsplan som upprättats av kommunen i
samråd med den berörda utlänningen. Om han eller hon
inte följer introduktionsplanen kan utbetalningen av
introduktionsersättningen stoppas (SFS 1992:1068).
Motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 16 om rätt till
svenskundervisning för invandrare och 1998/99:Sf608
yrkande 14, 1998/99:Sf634 yrkande 1 och
1998/99:Sf635 yrkande 18 om utformningen av sfi-
undervisningen är enligt utskottets mening
tillgodosedda genom det som utskottet här har
redovisat. Yrkandena bör därför avslås av riksdagen.
Även yrkandet i motion 1998/99:Ub215 om utredning om
sfi-undervisningen bör enligt utskottets mening
avslås med hänvisning till pågående beredning.
Utskottet anser att riksdagen också bör avslå motion
1998/99:Sf612 yrkande 4 om åtgärder mot
arbetsmarknadens etniska skiktning. När det gäller
alfabetiseringsundervisning vill utskottet framhålla
att sådan ingår i den grundläggande vuxenutbildning
som kommunerna har ansvar för att ge alla invånare,
som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i
grundskolan. Frågan om det inbördes förhållandet
mellan sfi och grundläggande vuxenutbildning tillhör
det som tagits upp i Skolverkets ovan nämnda
rapport. Även Kunskapslyftskommittén har lämnat
förslag på denna punkt. Förslagen bereds nu inom
Utbildningsdepartementet.
Betyg m.m.
Motionerna
I motion 1998/99:Ub269 föreslår Vänsterpartiet att
riksdagen hos regeringen skall begära en utredning
om betygsfri skola (yrk. 2). Betygen är ett
orättvist och samhällsbevarande system för
urskiljning som inte hör hemma i dagens skola, heter
det i motionen. Urval till gymnasieskolan skall i
framtiden inte behövas, och vid antagning till
universitet och högskolor blir det allt vanligare
med s.k. alternativa urvalskriterier. Motionärerna
anser också att betygen på ett skadligt sätt styr
undervisningen, både i fråga om dess uppläggning och
vad eleverna lär sig. De menar att betygen står i
vägen för skolans möjligheter att uppnå de mål som
regering och riksdag har satt upp för dess
verksamhet.
Kristdemokraterna för i motion 1998/99:Ub246 på nytt
fram förslag om ändrad utformning av betygssystemet
i grundskolan (yrk. 11 delvis). De anser att betyg
skall ges i en målrelaterad sexgradig skala senast
fr.o.m. årskurs sju. Dessutom vill de att skriftlig
information om elevens kunskaper och utveckling i
förhållande till de angivna kravnivåerna i
läroplanen skall ges fr.o.m. årskurs fem. Även
Folkpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub268 ha
betyg i en sexgradig skala (yrk. 14). Enligt denna
motion skall betyg ges fr.o.m. årskurs sex (yrk.
12). Centerpartiet för i motion 1998/99:Ub227 fram
förslaget att regeringen skall ta initiativ till en
bred överenskommelse om betygen (yrk. 3).
Utgångspunkterna skall enligt motionärerna vara att
betyg skall ges tidigare än i dag och i fler steg,
samt att de skall vara målrelaterade och att det
skall finnas tydliga kriterier för alla betygssteg.
Samma tre partier för också fram förslag om de
nationella proven i grundskolan. Kristdemokraterna
och Centerpartiet anser att dessa prov för årskurs
fem skall vara obligatoriska (mot. 1998/99:Ub246
yrk. 11 delvis och 1998/99:Ub227 yrk. 4).
Centerpartiet föreslår att riksdagen på denna punkt
skall besluta om en lagändring. Folkpartiet föreslår
ett tillkännagivande om att obligatoriska nationella
prov skall genomföras regelbundet (mot.
1998/99:Ub268 yrk. 15).
Utvecklingssamtalen i grundskolan tas också upp av
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. De
vill alla att utvecklingssamtalen skall dokumenteras
skriftligt (mot. 1998/99:Ub246 yrk. 10,
1998/99:Ub227 yrk. 5 resp. 1998/99:Ub268 yrk. 13).
Enligt Kristdemokraterna är detta en förutsättning
för att uppföljningen av utvecklingssamtalen skall
fungera bra. Centerpartiet föreslår en sådan ändring
av skollagen att utvecklingssamtalen fr.o.m. årskurs
fem skall resultera i en skriftlig sammanfattning.
I motion 1998/99:Ub254 (s) tar motionären upp frågan
om möjligheten att få nytt slutbetyg från
grundskolan. Elever som inom ramen för ett
individuellt program i gymnasieskolan läser
grundskoleämnen som de inte varit godkända i
tidigare bör enligt motionärens mening kunna få ut
ett nytt slutbetyg från grundskolan, när de uppnått
godkänt resultat. Därmed skulle de också kunna
tillgodoräkna sig detta vid ny ansökan till ett
nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan.
Betygssystemet i gymnasieskolan tas upp i motion
1998/99:Ub272 (fp), där motionären föreslår att
slutbetyg i gymnasieskolan skall ges för den samlade
kunskapen i ett ämne i stället för att betyg ges för
varje kurs för sig som nu (yrk. 1).
Kunskapsutveckling är något kumulativt, heter det i
motionen. Det är ett systemfel att en elev som fått
betyget Godkänd i den första kursen i ett ämne men
nått betyget Väl godkänd på nästa kurs och Mycket
väl godkänd på den högsta kursen i ämnet får samma
urvalspoäng vid ansökan till högskolan som en elev
som nått betyget Väl godkänd i alla tre kurserna.
Förberedelser bör enligt motionären också göras för
att utveckla nuvarande betygsskala till en femgradig
kursplanerelaterad skala (yrk. 2). Eleverna kräver
helt naturligt fler steg för sitt slutbetyg, skriver
motionären.
I motion 1998/99:Ub228 (s) påtalar motionärerna att
många skolor redovisar elevens frånvaro på betyget
och därvid endast anger antalet timmar. Om eleven så
önskar, bör det enligt motionärernas mening framgå
av betyget om frånvaron härrör från att eleven
deltagit i elevdemokratiskt arbete. Sådant
engagemang är en stor merit. Skolverket bör verka
för att elevdemokratiskt arbete redovisas separat
från annan frånvaro, anser motionärerna.
Utskottets bedömning
Betygssystemet i grundskolan fick sin nuvarande
utformning genom riksdagens beslut under 1994/95 års
riksmöte (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136).
Reglerna för betyg anges i 7 kap.
grundskoleförordningen (1994:1194, ändr. 1995:207).
Där sägs bl.a. följande.
2 § Läraren skall fortlöpande informera eleven och
elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en
gång varje termin skall läraren, eleven och elevens
vårdnadshavare samtala om hur elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan
stödjas (utvecklingssamtal).
På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren
som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna
skriftlig information om elevens skolgång. Sådan
information får dock inte ha karaktären av betyg.
Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i
ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §.
Eleverna skall ges betyg i slutet av varje termin
fr.o.m. årskurs åtta. Betygsgraderna är Godkänd, Väl
godkänd och Mycket väl godkänd. Om en elev inte har
nått upp till de mål som bestämts för ämnet eller
ämnesblocket, får han eller hon inget betyg i det. I
stället skall ett skriftligt omdöme ges om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket, om
eleven själv eller elevens vårdnadshavare begär
det.
Betygssystemet i gymnasieskolan regleras i 7 kap.
gymnasieförordningen (1992:394). Det fick sin
nuvarande utformning i huvudsak genom riksdagens
beslut med anledning av proposition 1992/93:250 om
ny läroplan m.m. för det frivilliga skolväsendet
(bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Betyg sätts på varje
kurs. Betygsgraderna är Icke godkänd, Godkänd, Väl
godkänd och Mycket väl godkänd.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion
1998/99:Ub269 yrkande 2 om utredning om en betygsfri
skola.
Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen två
gånger under förra mandatperioden och avslagits
(bet. 1994/95:UbU6 och 1996/97:UbU8). Utskottet
konstaterade då bl.a. att varje betygssystem,
oavsett utformning, påverkar arbetet i skolan och
att det perfekta betygssystemet sannolikt inte
finns. Det finns ändå, menade utskottet, behov av
ett nationellt betygssystem för att ge eleverna
intyg på uppnådda kunskaper. Betygen spelar också en
viss roll som instrument för urval till utbildning
på nästa nivå. Utskottet anser inte heller nu att
riksdagen bör ta initiativ till ett ytterligare
omfattande utredande om betygen.
Riksdagen bör enligt utskottets mening också avslå
motionerna 1998/99: Ub227 yrkande 3, 1998/99:Ub246
yrkande 11 i denna del och 1998/99: Ub268 yrkandena
12 och 14 om betygssystemet i grundskolan.
Det finns enligt utskottets mening ingen anledning
för riksdagen att ta initiativ till en
tidigareläggning av betygsgivningen. Utskottet
instämmer i att elev och föräldrar (vårdnadshavare)
tidigare än i årskurs åtta behöver få reda på hur
det går för eleven i skolan. Den viktigaste garantin
för detta är de obligatoriska utvecklingssamtalen,
som skall äga rum varje termin under hela skoltiden.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka en
begäran om att betyg i grundskolan skall ges i fler
steg än nu.
Nationella ämnesprov i svenska, engelska och
matematik skall enligt grundskoleförordningen
användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling och som stöd för
betygsättningen. Ämnesprov i samma ämnen kan också
användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling. Skolverket fastställer
ämnesproven. Det är inte obligatoriskt för skolorna
att använda de nationella proven för årskurs 5.
Kursplanerna för grundskolan anger vilka kunskaper
och färdigheter som eleverna skall ha nått vid
slutet av sitt femte skolår. Det är otvetydigt ett
ansvar för skolan att utvärdera varje elevs
kunskapsutveckling mot läroplanens och kursplanernas
mål. Skolverket skall tillhandahålla nationella prov
för årskurs 5 till stöd för denna utvärdering.
Däremot behövs proven inte för betygsättning,
eftersom betyg inte förekommer förrän på ett senare
stadium.
Yrkanden om att göra proven för årskurs 5
obligatoriska behandlades även vid förra riksmötet
och avslogs av riksdagen (bet. 1997/98:UbU11).
Utskottet anser inte att det finns anledning för
riksdagen att nu göra en annan bedömning. Riksdagen
bör således avslå motionerna 1998/99:Ub227 yrkande
4, 1998/99:Ub246 yrkande 11 i denna del och
1998/99:Ub268 yrkande 15.
Liksom vid förra riksmötet avstyrker utskottet även
motionsyrkandena om obligatorisk skriftlig
dokumentation av utvecklingssamtalen i grundskolan.
Den skyldighet som läraren har att på begäran av
elevens vårdnadshavare lämna skriftlig information
om elevens skolgång räcker enligt utskottets
uppfattning. Riksdagen bör alltså avslå motionerna
1998/99:Ub227 yrkande 5, 1998/99:Ub246 yrkande 10
och 1998/99:Ub268 yrkande 13.
Utskottet avstyrker också motion 1998/99:Ub254 om
nytt slutbetyg från grundskolan för elev som inom
ett individuellt program i gymnasieskolan har läst
in grundskolebetyg i ett eller flera ämnen. Enligt
vad utskottet erfarit förbereds inom
Utbildningsdepartementet sådana ändringar av
grundskoleförordningen att motionens syfte blir
tillgodosett.
De ändringar av betygssystemet i gymnasieskolan som
föreslås i motion 1998/99:Ub272 är utskottet inte
berett att ställa sig bakom. Gymnasieskolan är i dag
uppbyggd av kurser. För varje kurs finns en kursplan
samt betygs- kriterier. I högskolelagen (1992:1434)
är det överlämnat till regeringen att föreskriva om
urval till grundläggande högskoleutbildning. Hur
betygen från gymnasieskolan meritvärderas vid
antagning till högskolan regleras i den av
regeringen utfärdade högskoleförordningen
(1993:100). Riksdagen har nyligen avslagit yrkanden
om utökning av antalet betygssteg (bet. 1998/99:
UbU3). Utskottet föreslår att riksdagen också avslår
motion 1998/99:Ub272.
Frånvaro från undervisning behöver enligt gällande
bestämmelser inte redovisas i betyg eller slutbetyg
från gymnasieskolan. Riksdagen bör därför inte göra
något tillkännagivande i enlighet med motion
1998/99:Ub228, som alltså bör avslås.
I proposition 1997/98:169 Gymnasieskola i
utveckling, som nyligen behandlats i riksdagen (bet.
1998/99:UbU3, rskr. 160), skrev regeringen att den
rätt till stödundervisning som regleras i
gymnasieförordningen 8 kap. 1 § bör förtydligas för
elever som engagerar sig i skolans demokratiska
arbete. Utskottet uttalade i det sammanhanget att
elevinflytandet är en del av skolans värdegrund. Det
är därför viktigt att elever som engagerar sig i
elevinflytandets utövande får det stöd från sin
skola som de enligt gymnasieförordningen har rätt
till. Självfallet bör skolorna utforma
betygsdokumenten på ett sätt som stimulerar
elevernas lust att engagera sig.
Fristående skolor, valfrihet m.m.
Motionerna
Vänsterpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub269 att
inga nya fristående skolor skall tillåtas etableras
(yrk. 11). Kraven på offentlig finansiering av
godkända privatskolor försvårar en rationell
planering av det kommunala skolväsendet och
undergräver kvalitén i de kommunala skolorna,
skriver motionärerna. En demokratisk, sammanhållen
och likvärdig skola för alla kräver att skolsystemet
kontrolleras demokratiskt av hela samhället.
Villkoren för de fristående skolorna tas upp av
Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub241. De är
kritiska mot de förändringar i villkoren som
genomfördes under den förra mandatperioden. I
motionen räknas upp ett antal punkter som
Kristdemokraterna anser skall garanteras i
regelverket för de fristående skolorna, bl.a.
följande.
Alla skall, oberoende av föräldrarnas ekonomiska
standard, eget handikapp eller andra särskilda
behov, kunna välja en fristående skola.
Undervisningen skall väsentligen (kurs. här) svara
mot läroplanens allmänna mål och värdegrund. Skolan
skall garanteras en lägsta grundnivå för ersättning
och därutöver kompenseras för särskilda åtaganden.
Skolan skall erbjuda skolhälsovård och
modersmålsundervisning för invandrare, men behöver
inte nödvändigtvis själv tillhandahålla tjänsterna.
Undervisningen skall vara avgiftsfri, men skolan
skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga
merkostnader utifrån sin profil, t.ex. inköp av
instrument i en skola med musikprofil. Skolan skall
ingå i kommunens skolplan.
Miljöpartiet skriver i motion 1998/99:Ub801 att det
är naturligt att kommunen upplåter utrymme för de
fristående skolorna att beskriva sin pedagogiska
verksamhet i den kommunala skolplanen. Motionärerna
begär ett tillkännagivande till regeringen om detta
(yrk. 16).
I motion 1998/99:Ub252 framför Miljöpartiet ett
antal förslag till åtgärder för att följa upp den
friskolereform som beslutades år 1996 och stimulera
de positiva utvecklingsidéer som finns bland de
fristående skolorna. Man bör enligt motionärerna
inrätta en utvecklingsfond för fristående skolor
samt en separat sådan fond för de kommunala
skolorna. En utredning bör tillsättas om hur
glesbygdsskolornas framtid skall garanteras. Vidare
bör det tillsättas en arbetsgrupp för att utarbeta
förslag till hur behoven av lärarutbildning för
fristående skolor skall tillgodoses. Hur de
fristående skolorna skall kunna delta i
internationellt utbyte på samma villkor som andra
skolor bör utredas. Minoriteter som vill driva
konfessionella skolor bör få stöd av regeringen för
att själva utreda och ta fram förslag om detta.
Skolverket bör få i uppdrag att inventera fristående
skolor när det gäller verksamhet som är lämplig för
barn med speciella behov. Likaså bör Skolverket få i
uppdrag att se över och föreslå förbättringar när
det gäller reglerna för finansiering av fristående
gymnasieskolor med elever från olika kommuner och
program. Lämpliga rutiner för att underlätta
långivning i samband med startande av nya fristående
skolor bör tas fram.
Rätten att välja skola tas upp i tre motioner.
Enligt motion 1998/99:N329 (m) bör ett system med
nationell skolpeng införas, där familjen garanteras
rätten att välja skola oavsett vilken kommun de
råkar bo i (yrk. 4). I motion 1998/99:Ju901 (m) sägs
att varje insats mot ungdomsbrott måste grundas i en
förbättrad familje- och skolpolitik. Skolan bör
enligt motionären individanpassas genom möjligheten
att fritt välja skola och - på högstadie- och
gymnasienivå - genom rätten för varje elev att välja
nivå på de teoretiska ämnena (yrk. 3). Enligt motion
1998/99:N338 (fp) bör kommunernas möjlighet att
begränsa tillkomsten av fria gymnasieskolor
avskaffas, skolpengen bevaras och rätten att välja
en annan skola än den av kommunen anvisade vara
grundregeln. Systemet med att ge vissa utbildningar
status som riksrekryterande bör också ses över så
att den enskildes möjlighet att välja utbildning
oavsett bostadsort ökas (yrk. 4).
Centerpartiet pläderar i motion 1998/99:Sf608 för
minoriteters rätt att bygga upp egna skolor och
därmed verka för att den egna kulturen och det egna
språket lever vidare och blomstrar (yrk. 13).
Två motioner tar upp behovet av uppföljning av
fristående skolor när det gäller värdegrunden.
Enligt motion 1998/99:Ub222 (s) är det viktigt att
se över om konfessionella fristående skolor lever
upp till läroplanens skrivningar om värdegrunden.
Samma sak tas upp i motion 1998/99:Ub238 (s), där
motionären dessutom vill att en uppföljning av de
fristående skolorna skall gå in på om dessa skolor
innebär påtagliga negativa konsekvenser för det
övriga skolväsendet.
Utskottets bedömning
Vid sidan av de skolformer som anordnas av det
allmänna finns det fristående skolor, anordnade av
enskilda fysiska eller juridiska personer. De
fristående skolornas villkor regleras i 9 kap.
skollagen (1985:1100).
Huvuddragen i de nu gällande reglerna beslutades av
riksdagen hösten 1996 och innebär följande (prop.
1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14).
Skolplikt kan fullgöras i en fristående skola som
motsvarar grundskolan, om den är godkänd av
Skolverket. För godkännande krävs att skolans
utbildning ger kunskaper och färdigheter som till
art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som grundskolan skall förmedla, samt att
skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och
den värdegrund som gäller för utbildning inom det
offentliga skolväsendet. Skolan skall vara öppen för
alla barn, med undantag för sådana barn vilkas
mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår
för skolan. Skolverket skall vidare förklara en
godkänd fristående skola berättigad till bidrag från
elevernas hemkommuner, såvida inte skolans
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen. Hemkommunens bidrag skall bestämmas med
hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning
av resurser till sina egna grundskolor. Om en elev
har ett omfattande behov av särskilt stöd, är
kommunen inte skyldig att lämna bidrag till den
fristående skolan för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
En konsekvens av dessa regler är att en fristående
skola som har elever från olika hemkommuner kan få
olika stort bidrag från dessa, beroende dels på
elevernas olika behov, dels på hemkommunernas olika
grunder för fördelningen av resurser till sina egna
skolor.
Fristående grundskolor får inte ta ut avgifter för
utbildningen och deras elever skall utan kostnad ha
tillgång till böcker, skrivmateriel etc. på samma
sätt som i kommunala grundskolor.
Fristående skolor på gymnasienivå skall också av
Skolverket förklaras berättigade till bidrag från
elevernas hemkommuner, såvida inte en skolas
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller i närliggande kommuner. Det förutsätts
att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som
gymnasieskolan skall förmedla på nationella och
specialutformade program, att skolan även i övrigt
svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet samt att skolan står öppen för alla
ungdomar, med motsvarande inskränkning som gäller
för fristående grundskolor i fråga om omfattande
behov av särskilt stöd. Om inte den fristående
gymnasieskolan kommit överens om annat med elevernas
hemkommuner, skall dessa betala det belopp som
regeringen beslutat. En fristående gymnasieskola som
får bidrag från elevernas hemkommuner får ta ut
elevavgifter endast om de är skäliga med hänsyn till
de särskilda kostnader som skolan har för
utbildningen och kostnaderna kan anses rimliga för
verksamheten.
Utskottet avstyrker yrkande 11 i motion
1998/99:Ub269 om att inga nya fristående skolor
skall tillåtas etableras. Om en fristående skolas
verksamhet har påtagliga negativa följder för
kommunens (kommunernas) skolväsende, eller om den
inte uppfyller de krav som ställs, skall Skolverket
inte förklara skolan berättigad till bidrag från
elevernas hemkommuner. Det är viktigt att notera,
att det är Skolverket som avgör denna fråga.
Kommunerna skall endast yttra sig.
Riksdagen bör också avslå motionerna 1998/99:Ub241
och 1998/99:Ub801 (yrk. 16) om villkoren för de
fristående skolorna.
De förändringar som begärs i Kristdemokraternas
motion har tidigare behandlats av riksdagen i
samband med beslutet om de nuvarande reglerna och
även vid förra riksmötet (bet. 1996/97:UbU4 och
1997/98:UbU9). Utskottet har inte ändrat uppfattning
på dessa punkter. Enligt den nuvarande lydelsen i
skollagen skall fristående skolor, för att godkännas
resp. få rätt till ersättning från elevernas
hemkommuner, svara mot skolans värdegrund enligt
läroplanen. Detta gäller utan inskränkning. När det
gäller att kunna välja en fristående skola oavsett
eget handikapp eller annat behov av särskilt stöd
förde utskottet ett utförligt resonemang hösten
1996. Det går ut på att kommunen har en oavvislig
skyldighet att tillgodose en elevs behov av särskilt
stöd. I första hand skall det särskilda stödet ges i
den skola som eleven väljer. Det kan dock finnas
situationer då elevens val av skola skulle åsamka
kommunen betydligt större kostnader än om eleven
fick gå i en annan skola, där det särskilda stödet
kan ges. I det läget är det inte orimligt att
kommunen har rätt att hänvisa eleven till den skola
som har de bästa möjligheterna att tillgodose
behovet. Regeringen har tillkallat en kommitté för
uppföljning av resursfördelningen till fristående
grundskolor (dir. 1997:55). Kommittén skall särskilt
belysa effekterna för elever i behov av särskilt
stöd. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1
oktober 1999. Det framgår av proposition 1995/96:200
Fristående skolor m.m. att skyldigheten för
fristående skolor att erbjuda skolhälsovård och
modersmålsundervisning inte innebär att skolan själv
måste tillhandahålla tjänsterna.
Även förslaget i Miljöpartiets motion om plats i
kommunernas skolplaner har behandlats av riksdagen
vid flera tillfällen. Liksom förra året hänvisar
utskottet till att de krav som skollagen ställer på
den kommunala skolplanen inte innefattar att där
skall ges någon beskrivning av den enskilda skolans
verksamhet eller pedagogiska profil. Skolplanen
skall ange hur kommunen vill gestalta och utveckla
sitt skolväsende och vilka åtgärder kommunen avser
att vidta för att uppnå de nationella målen för
skolan.
Det tillkännagivande som Miljöpartiet begär i motion
1998/99:Ub252 angående åtgärder för fortsatt
utveckling av fristående skolor är mycket
långtgående. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utskottet anser att riksdagen också bör avslå
motionerna 1998/99:Ju901 yrkande 3, 1998/99:N329
yrkande 4 och 1998/99:N338 yrkande 4 om rätt att
välja skola. Riksdagen har vid flera tillfällen
avslagit yrkanden om nationell skolpeng. Kommunerna
har, som framgått ovan, inte möjlighet att begränsa
tillkomsten av fristående gymnasieskolor, eftersom
avgörandet ligger hos Skolverket. När det gäller
grundskoleutbildning är i dag grundregeln att
föräldrarna skall få välja vilken kommunal skola i
hemkommunen som barnet skall gå i. De kan också
välja en fristående skola. Inte heller på gymna-
sienivå finns någon inskränkning i rätten att välja
en fristående skola. Däremot är en kommun inte
skyldig att betala interkommunal ersättning för en
elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en
annan kommun, om hemkommunen kan erbjuda samma
program eller nationellt fastställda inriktning och
eleven inte på grund av sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen.
När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan
olika skolor som har samma program finns det inga
nationella bestämmelser. Utskottet är inte berett
att förorda att sådana införs.
Minoriteter har i dag rätt att bygga upp egna
skolor, inom de ramar som gäller för godkännande av
fristående grundskolor och för rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner när det gäller fristående
gymnasieskolor. Utskottet anser därför att riksdagen
bör avslå motion 1998/99:Sf608 yrkande 13.
Enligt utskottets mening behövs det inget
tillkännagivande om uppföljning av fristående skolor
när det gäller värdegrund m.m. Riksdagen bör alltså
avslå motionerna 1998/99:Ub222 och 1998/99:Ub238.
Godkända fristående grundskolor och fristående
gymnasieskolor som är berättigade till bidrag från
elevernas hemkommuner står under tillsyn av
Skolverket och skall delta i den uppföljning och
utvärdering som verket genomför. Om skolan inte
längre uppfyller kraven för godkännande - i vilka ju
ingår att skolan svarar mot den värdegrund som
gäller för det offentliga skolväsendet - skall
godkännandet respektive rätten till bidrag
återkallas. Regeringen skrev i proposition
1995/96:200 (s. 57) att Skolverket i sin tillsyn av
fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan
bedriver sin verksamhet i enlighet med skollagens
och läroplanernas värdegrund och allmänna mål.
Utskottet har samma uppfattning.
Enligt vad utskottet inhämtat planerar Skolverket
att inom kort inleda ett internt projekt för att
utveckla verktyg som skall göra verket bättre på att
bedöma fristående skolor just när det gäller
värdegrunden, i samband med verkets prövning av
ansökningar samt vid tillsyn.
Skolans personal
Motionerna
Ledarskapet i skolan tas upp i tre motioner.
Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub227 att
skolledarna bör ges en starkare roll i skolans
utvecklingsarbete. Det är önskvärt att kommunerna
skriver kontrakt med rektorerna där såväl
kunskapsmål som resurser och rektorns befogenheter
regleras. Motionärerna anser att regeringen bör ta
initiativ till överläggningar med kommunerna om ett
nytt ledarskap (yrk. 11). I motion 1998/99:Ub219 (m)
säger motionärerna att det redan i dag finns
ekonomiskt utrymme för att inleda ett
förändringsarbete på bredd i samtliga skolor. Fokus
skall enligt deras uppfattning ligga på att skapa
intresse för lärande. Ansvarsfördelningen mellan
huvudmän, skola och lärare m.fl. måste klarläggas
för alla. Den pedagogiska forskningen måste ett
antal år framöver koncentreras för att stödja denna
utveckling, hävdar motionärerna. Enligt motion
1998/99:Ub240 (m) skall rektorerna vara didaktiska
ledare. Därför behövs det lagstiftning om pedagogisk
kompetens hos skolledarna, anser motionären.
Kristdemokraterna skriver i motion 1998/99:Ub246 att
ett mentorsystem bör utvecklas där nyexaminerade
lärare får tillgång till en erfaren mentor under
sitt första år (yrk. 13).
Centerpartiet hävdar i motion 1998/99:Ub227 att det
bör införas ett lärarcertifikat byggt på bl.a.
kollegialt uppsatta etiska regler. Detta skulle
skapa ett tryck på kommunerna att anställa
certifierade lärare. Frågan om det behövs
ytterligare någon formell reglering bör enligt
motionärerna övervägas ytterligare (yrk. 13).
Folkpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub268 höja
läraryrkets status (yrk. 1). Skolans huvudmän måste
ge lärarna möjlighet till fortbildning och ökade
karriärmöjligheter, anser motionärerna. För att
främja vidareutbildning och specialisering i
lärarkåren menar Centerpartiet, enligt motion
1998/99: Ub227, att specialisttjänster borde
inrättas i skolan t.ex. för att undervisa barn med
läs- och skrivsvårigheter, för att utveckla det
pedagogiska arbetet eller för att ge annan
undervisning (yrk. 14).
Enligt Folkpartiet i motion 1998/99:Ub268 bör
riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen
om elevernas rätt att undervisas av behöriga lärare
(yrk. 8).
Utskottets bedömning
Regeringen har beslutat tillkalla en parlamentariskt
sammansatt kommitté för att göra en översyn av
skollagstiftningen. Kommittén skall föreslå hur
skollagen kan anpassas bättre till ett målstyrt
skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder
mellan stat och kommun. Vidare skall kommittén
överväga hur skollagen bör utformas för att
tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens
kvalitet och likvärdighet. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 maj 2001 (dir. 1999:15).
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna
1998/99:Ub219, 1998/99:Ub227 yrkande 11 och
1998/99:Ub240 om ledarskapet i skolan.
Enligt utskottets mening är de begärda
tillkännagivandena inte behövliga. I 2 kap. 2 §
skollagen (1985:1100) föreskrivs att som rektor får
bara den anställas som genom utbildning och
erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Regeringen har uppmärksammat ledarskapet på flera
sätt de senaste åren. Lärarutbildningskommittén fick
förra året i uppdrag att utforma förslag till en
skolledarutbildning som skall ge de kunskaper som
krävs för ett ledarskap i enlighet med målen för det
offentliga skolväsendet (dir. 1998:47). Enligt vad
utskottet erfarit kommer slutbetänkande från
kommittén att läggas fram i juni detta år.
Skolverkets nationella kvalitetsgranskningar år 1998
hade som ett av sina tre granskningsområden
rektorsuppdraget i en decentraliserad skola.
Inspektörernas rapport heter Nationella
kvalitetsgranskningar 1998 (Skolverkets rapport nr
160).
Förslag om mentorer för nyexaminerade lärare
behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med
hänvisning till att det ankommer på kommunerna att
på lämpligt sätt organisera lärarnas arbete (bet.
1997/98:UbU9). Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker motion 1998/99:Ub246 yrkande 13.
Likaså avstyrker utskottet motion 1998/99:Ub227
yrkande 13 om lärarcertifikat. Denna fråga har
behandlats vid de två senaste riksmötena (bet.
1996/97:UbU8 och 1997/98:UbU9). Liksom tidigare
hänvisar utskottet till att resultatet av
Lärarutbildningskommitténs arbete bör avvaktas.
Förslagen om fortbildning och karriärmöjligheter för
lärare bör avslås med hänvisning till kommunernas
ansvar. Kommunerna är enligt skollagen (2 kap. 7 §)
skyldiga att se till att fortbildning anordnas för
den personal som har hand om utbildningen och
vinnlägga sig om att planera den. Utskottet
avstyrker således motionerna 1998/99:Ub227 yrkande
14 och 1998/99: Ub268 yrkande 1.
I skollagen finns också en bestämmelse om att
kommunerna är skyldiga att för undervisningen
använda lärare, förskollärare och fritidspedagoger
som har en utbildning avsedd för den undervisning de
skall bedriva (2 kap. 3 §). Med hänvisning till
detta bör riksdagen avslå motion 1998/99:Ub268
yrkande 8 om rätt att undervisas av behöriga lärare.
Elevvård
Termen elevvård har använts länge inom skolan, men
förekommer inte i skollagen eller i de nuvarande
läroplanerna. De personalkategorier som brukar
räknas till elevvårdspersonal i speciell mening är
skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och
skolläkare. I 14 kap. skollagen (1985:1100)
föreskrivs att det skall finnas skolhälsovård för
eleverna i det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom, och att det för skolhälsovården skall finnas
skolläkare och skolsköterska.
Regeringen tillsatte förra året en särskild
utredare med uppdrag att kartlägga elevvårdens och
skolhälsovårdens verksamhet och funktion - bl.a.
definiera begreppet elevvård - samt överväga
lämpliga åtgärder i syfte att höja verksamhetens
kvalitet och effektivitet (dir. 1998:59).
Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 15
december 1999.
Motionerna
Vikten av tillräckliga elevvårdsresurser tas upp i
motioner från Vänsterpartiet och Folkpartiet samt i
en sexpartimotion.
Vänsterpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub269 att
det i skollagen skall tydliggöras att eleverna skall
ha tillgång till elevvårdspersonal som skolpsykolog,
kurator och skolsköterska. Regeringen bör enligt
motionärerna återkomma med förslag om vilken lägsta
nivå för elevvårdspersonal som kommunerna är
skyldiga att hålla (yrk. 9).
Folkpartiet - som anser att det är bra att
utredningen tillsatts - föreslår i motion
1998/99:So464 ett tillkännagivande till regeringen
om att man redan nu måste göra nödvändiga
förstärkningar av skolhälsovården (yrk. 8). Vikten
av elevvårdsresurser framhålls även i Folkpartiets
motion 1998/99:Ub268 (yrk. 18).
Motion 1998/99:Ub274 (kd, m, v, c, fp, mp) handlar
om självmord bland barn och unga. Motionärerna
framhåller att det är viktigt att barn och unga som
befinner sig i kris uppmärksammas och får adekvat
hjälp. Elevvården, skolhälsovården och
studenthälsovården måste utvecklas, heter det i
motionen (yrk. 6).
Utskottets bedömning
Skolan skall vara en god miljö för utveckling och
lärande. Den skall sträva efter att vara en levande
social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust
att lära. Personlig trygghet och självkänsla
grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig
roll därvidlag. Detta, som sägs i den gällande
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), är
grundläggande för överväganden om elevvården inom
hela det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. Utskottet har samma syn som motionärerna på
betydelsen av en god elevvård med framför allt
förebyggande funktion.
Eftersom det nu pågår utredning om elevvården,
inklusive skolhälsovården, bör riksdagen enligt
utskottets mening inte göra några uttalanden i
enlighet med motionerna utan avvakta resultatet av
utredningen och regeringens beredning av frågan.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår
motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18, 1998/99:Ub269
yrkande 9, 1998/99: Ub274 yrkande 6 samt
1998/99:So464 yrkande 8.
Skolans arbetsmiljö
Motionerna
I motion 1998/99:Ub269 tar Vänsterpartiet upp
elevskyddsombudens ställning. Eleverna skall enligt
motionärerna ha rätt att utse egna skyddsombud med
samma rättigheter och skyldigheter som skyddsombud
inom andra yrkesgrupper (yrk. 7).
Vänsterpartiet begär i samma motion också förslag om
hur ett nationellt statistikregister över elevskador
kan inrättas (yrk. 8). Ett sådant register bör
enligt motionärerna utformas så att det kan användas
både på nationell och lokal nivå och ger möjlighet
till uppföljning, utvärdering och förebyggande
insatser.
Arbetsmiljön i skolan mer generellt tas upp i tre
motioner.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub246
ett tillkännagivande om sanering och ombyggnad av
skolbyggnader och skolgårdar (yrk. 14). På många
håll behöver skolbyggnader restaureras och hela
skolmiljön förbättras avsevärt, bl.a. med hänsyn
till allergiproblem hos eleverna, anser
motionärerna.
Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub268 också
ett tillkännagivande om vikten av en god arbetsmiljö
för elever och lärare (yrk. 17). Även i denna motion
nämns allergier på grund av osund miljö, men också
buller, våld och mobbning samt olyckor på
skolgårdar.
I motion 1998/99:Ub233 (s) skriver motionären att
skolan mer borde utnyttja möjligheter att skapa en
så stressfri och avslappnad miljö som möjligt. Ett
sätt kan då vara att eleverna får lära sig
avslappningsövningar och att ge massage, anser
motionären. Det är också viktigt att skolan betonar
undervisning i goda mat- och motionsvanor.
Utskottets bedömning
Bestämmelser om elevskyddsombud och deras ställning
finns i 6 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160, ändr.
1990:233). När dessa bestämmelser kom till gjorde
riksdagen på förslag av utbildningsutskottet ett
tillkännagivande till den dåvarande regeringen om
elevskyddsombudens ställning. Utskottet, som hade
erfarit att en översyn av arbetsrättslagstiftningen
skulle komma att göras, utgick från att det vid
denna översyn skulle skapas förutsättningar för att
ge elevskyddsombuden förslagsrätt i
skyddskommittéerna (prop. 1989/90:61, bet. UbU28,
rskr. 240). Den regering som tillträdde efter valet
1991 tillsatte 1992 års arbetsrättskommitté (A
1991:05) och överlämnade riksdagens tillkännagivande
till denna. Genom beslut i oktober 1994 av den då
nya regeringen upphörde denna kommitté utan att ha
lagt fram något slutbetänkande.
Som nämnts beslutade regeringen nyligen om direktiv
till en parlamentarisk kommitté för översyn av
skollagen (dir. 1999:15). I uppdraget ingår bl.a.
att göra en översyn, och vid behov föreslå
förändringar, av andra regler (än de som finns i
skollagen) för att stärka barns, ungdomars och
vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs-
och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö-
samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Med hänvisning till det nyligen givna
utredningsuppdraget anser utskottet att riksdagen
bör avslå motion 1998/99:Ub269 yrkande 7.
När det gäller nationellt statistikregister över
elevskador vill utskottet anföra följande.
Inom ett forskningsprojekt som har bedrivits
gemensamt av forskare vid Arbetslivsinstitutet,
Folkhälsoinstitutet och Karolinska institutet har
det gjorts en kartläggning av skaderisker och
elevskador i samtliga kommunala grund- och
gymnasieskolor i ett riksrepresentativt urval av
kommuner. På basis av kartläggningen har det inom
projektet utformats en blankett som skolorna kan
använda för att systematiskt registrera elevskador
som bas för ett förebyggande arbete.
I uppgifterna för Barnombudsmannen (BO) ingår att
ta initiativ till samordning och utveckling av
samhällets förebyggande insatser inom området barns
och ungas säkerhet. Regeringen har tillsatt en
utredare som bl.a. skall utvärdera och bedöma BO:s
hittillsvarande arbete och lämna förslag till hur BO
kan stärkas och effektiviseras. Utredaren skall
också kartlägga likheter och olikheter mellan BO:s
verksamhet och den verksamhet som bedrivs av andra
statliga myndigheter och om det finns några
oklarheter i fördelningen av arbetsuppgifter mellan
BO och andra ombudsmän. Uppdraget skall redovisas
senast den 30 april 1999.
Mot bakgrund av vad som nu redovisats är utskottet
inte berett att ställa sig bakom begäran i motion
1998/99:Ub269 yrkande 8 om ett nationellt statistik-
register över elevskador. Yrkandet bör alltså avslås
av riksdagen.
Riksdagen bör enligt utskottets mening även avslå
motionsyrkandena om arbetsmiljön i skolan.
Folkhälsoinstitutet har byggt upp nätverket
Hälsofrämjande skola som erbjuder stöd i arbetet
bl.a. med skolans arbetsmiljö. Stiftelsen Skolans
Uterum bedriver en verksamhet som omfattar
informationsspridning, produktion av nyhetsbrev,
skapandet av nätverk, konferensarrangemang,
projektsamarbeten, rådgivning och konsulttjänster.
Under perioden 1996-1998 stöddes verksamheten med
projektmedel från Utbildningsdepartementet. För
närvarande samarbetar stiftelsen med Movium, en
organisation med anknytning till Sveriges
lantbruksuniversitet och som har stöd från
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling. I
satsningen kring Innemiljöåret 1999 skall Boverket
på regeringens uppdrag, tillsammans med
Folkhälsoinstitutet och andra berörda myndigheter
och organisationer samt bygg- och fastighetssektorn,
inkludera aktiviteter med inriktning mot
inomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas.
Uppdraget skall redovisas till Socialdepartementet
senast den 31 januari år 2000.
Frågor om mobbning tas upp i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande.
Det ingår i skolpersonalens, och särskilt rektors,
professionella ansvar att utforma skolans verksamhet
så att eleverna får en lugn miljö där. Riksdagen bör
inte ange i detalj på vilket sätt detta skall ske.
Med hänvisning till det nu sagda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub233,
1998/99:Ub246 yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande
17.
Kvalificerad yrkesutbildning
År 1996 inleddes på regeringens förslag en
försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning
på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet.
UbU8, rskr. 224). Utbildningen skall förena en
praktisk inriktning med fördjupade teoretiska
kunskaper. En tredjedel av utbildningstiden skall
utgöras av lärande i arbete på en arbetsplats.
Försöksverksamheten leds av en kommitté, som bl.a.
fördelar statsbidrag till verksamheten. Utbildningen
kan anordnas av kommuner, landsting eller enskilda
utbildningsanordnare. Hos den ansvariga
utbildningsanordnaren skall det finnas en
ledningsgrupp för utbildningen.
Enligt vad som hittills beslutats skall
försöksverksamheten pågå t.o.m. år 2001, för att
därefter övergå i reguljär verksamhet. Kommittén har
i uppdrag att före utgången av år 1999 lämna
underlag för ställningstaganden till hur
utbildningen kan inordnas i utbildningssystemet
(dir. 1996:41). Regeringen anmälde i den senaste
budgetpropositionen sin avsikt att återkomma till
riksdagen i denna fråga senast under våren 2000.
Motionen
I motion 1998/99:Ub239 (c) begärs en översyn av
betygsreglerna för försöksverksamheten (yrk. 1).
Enligt motionärerna undrar eleverna i denna
utbildning hur deras betygspoäng värderas om de
senare skall studera på angränsande utbildningar
inom högskolan. Den kvalificerade yrkesutbildningen
är inte tillräckligt känd bland företagen, vilket
gör att de som genomgått utbildningen kan gå miste
om jobb. Informationen måste därför förbättras (yrk.
2). Motionärerna anser vidare att den kvalificerade
yrkesutbildningen bör permanentas och byggas ut,
eftersom efterfrågan på personal med denna
utbildning kan väntas öka (yrk. 3).
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå
samtliga yrkanden i motionen.
När det gäller betygsreglerna är det föreskrivet i
19 § förordningen om försöksverksamheten (1996:372)
att det i utbildningsplanen för varje sådan
utbildning skall anges om den högskola som är
representerad i ledningsgruppen bedömer att ett
eller flera moment som ingår i utbildningen får
tillgodoräknas vid denna högskola. I 6 kap.
högskoleförordningen (1993:100) finns föreskrifter
om att en student har rätt att tillgodoräkna sig
utbildning som genomgåtts utanför högskolan, om de
kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är
av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning
att de i huvudsak svarar mot den högskoleutbildning
för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En
högskolas beslut i ett sådant ärende kan överklagas.
Ett av de utmärkande dragen för den kvalificerade
yrkesutbildningen är att det i den alltid ingår
lärande i arbete på en arbetsplats. I
ledningsgruppen för en utbildning inom
försöksverksamheten skall alltid ingå företrädare
för de delar av arbetslivet som berörs av
utbildningen. Dessa förhållanden bör enligt
utskottets mening kunna underlätta för studenter som
genomgått utbildningen att få kontakt med tänkbara
arbetsgivare och få utbildningen uppskattad av
dessa.
När det gäller permanentning och utbyggnad av den
kvalificerade yrkesutbildningen bör riksdagen
avvakta förslagen från kommittén och regeringens
beredning av ärendet.
Övrigt
Motion 1998/99:Ub247 (s) handlar om att sätta
barnens bästa främst i alla beslut. Motionärerna
pekar på ett stort antal frågor - behovet av en god
och väl utbyggd barnomsorg, barns rätt att behålla
plats i barnomsorgen även om någon av föräldrarna
blir arbetslös, vikten av att alla elever ges
möjlighet att nå kunskapsmålen för den obligatoriska
skolan, förbättrad undervisning i miljö,
naturvetenskap och teknik, möjlighet för alla barn,
inte minst flickor, att tidigt under sin skoltid
lära sig hantera informationstekniken, att
mobbningen måste bort, avgiftsfri skolmat både i
grundskolan och gymnasieskolan samt bekämpning av
arbetslösheten så att familjerna slipper oro för
ekonomin.
U t s k o t t e t behandlade en motsvarande motion
vid förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU9). De många
olika frågor som tas upp i motionen har behandlats
av riksdagen i skilda sammanhang. Flera av dem
behandlas också i detta betänkande och i betänkande
1998/99:UbU10.
Sverige har genom att ratificera FN:s konvention om
barnets rättigheter förpliktat sig att alltid beakta
barnets bästa i beslutsfattandet. I proposition
1997/98:182 har regeringen redovisat en strategi för
hur barnkonventionen skall förverkligas i Sverige,
och riksdagen har godkänt denna (yttr. 1998/99:
UbU2y, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 171).
Barnombudsmannen har en central roll vid
genomförandet av barnkonventionen. Som tidigare
nämnts har regeringen tillsatt en särskild utredare
för att pröva om Barnombudsmannen som myndighet
behöver stärkas när det gäller resurser och
befogenheter.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
Försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet i grundskolan tas upp av
Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub246 (yrk. 12).
Det skall under försöksverksamheten vara möjligt att
välja in företrädare för lokala myndigheter och
organisationer samt lokalt näringsliv i dessa
styrelser, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet, eftersom det är tillgodosett genom
bestämmelserna i förordningen om försöksverksamheten
(1996:605). Där sägs i 4 § att det i sådana lokala
styrelser skall ingå företrädare för elevernas
vårdnadshavare och för de anställda vid skolan samt
rektor, att företrädare för eleverna får ingå och
att den kommunala nämnd som inrättat styrelsen får
besluta att även andra skall ingå som ledamöter.
Centerpartiet tar i motion 1998/99:Ub227 upp ett
exempel från England, där man har erbjudit föräldrar
till barn med läs- och skrivsvårigheter utbildning,
mot att föräldrarna åtar sig att ge barnen medvetet
stöd i deras läsutveckling. Möjligheterna att
stimulera en liknande verksamhet vid svenska skolor
bör övervägas, anser motionärerna (yrk. 26).
U t s k o t t e t anser liksom motionärerna att
skolan bör uppmuntra föräldrarna att stödja sina
barn i deras lärprocess. Hur det skall gå till bör
dock inte avgöras av riksdagen utan av skolorna
själva. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I motion 1998/99:A291 om ungdomars situation för
Vänsterpartiet fram begäran om riktlinjer till
skolorna för organisationers möjligheter att bedriva
informations- och opinionsarbete i skolorna (yrk.
13). Många skolor vägrar släppa in de politiska
ungdomsförbunden för att informera om sin
verksamhet. Motionärerna anser att det ungdomar
behöver är praktisk handling och verkliga
möjligheter att påverka sin egen vardag och
livssituation, inte fler föreläsningar i demokrati.
U t s k o t t e t är överens med motionärerna om
det viktiga i att ungdomarna i skolan får tillfälle
att bekanta sig med politiska organisationer, gärna
just de politiska ungdomsförbunden.
Det sägs i läroplanerna att skolans verksamhet
skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Skolan skall vara öppen
för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs
fram. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska
arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt
delta i samhällslivet. I läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94) sägs att skolan
inte själv kan förmedla alla de kunskaper som
eleverna kommer att behöva, utan måste ta till vara
de kunskaper och erfarenheter som finns i det
omgivande samhället. Den insikten återspeglas också
i riktlinjerna för det värdegrundsprojekt som
regeringen nyligen har startat.
Enligt utskottets mening har de politiska
ungdomsförbunden viktiga bidrag att ge i skolans
undervisning, bl.a. i samhällsorienterande ämnen.
Ett brett föreningsliv på skolorna med bl.a.
ungdomarnas egna politiska föreningar spelar en
viktig roll för de ungas demokratiska fostran.
Statsmakterna styr numera inte skolverksamheten
genom detaljerade regler utan genom mål som anges i
skollag, läroplaner, kursplaner och programmål. Det
är rektorerna, lärarna och den övriga skolpersonalen
som ansvarar för hur målen skall förverkligas och
hur verksamheten skall utformas och organiseras.
Lärarna skall tillsammans med eleverna utforma
undervisningsmål. Utskottet anser mot denna bakgrund
att riksdagen bör avslå begäran i motion
1998/99:A291 om riktlinjer (yrk. 13).
Utvärdering och lokalisering av idrottsgymnasier tas
upp i motion 1998/99: Kr521 (v). Motionärerna anser
att idrottsgymnasier bör byggas upp allteftersom
intresset ökar i samverkan med berörda kommuner och
specialförbund, och att det är önskvärt att en
utvärdering görs inom två till tre år av
Riksidrottsförbundets resursfördelning till olika
idrottsgymnasier (yrk. 10).
U t s k o t t e t noterar att regeringen i
december 1997 uppdrog åt Riksidrottsförbundet att
efter samråd med Skolverket redovisa erfarenheterna
vid de riksrekryterande idrottsgymnasierna.
Uppdraget skall rapporteras senast den 3 november
1999. Med hänvisning till detta föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkandet.
I motion 1998/99:Sk628 (mp) begärs att regeringen
skall återkomma med förslag till hur elever kan ges
rätt till egna läromedel (yrk. 2). Motionärerna
reagerar mot att så stora summor läggs ned på
lokaler och informationsteknik, men så lite på
läromedel som eleverna får behålla.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utbildningen både i grundskolan och gymnasieskolan
skall vara avgiftsfri för eleverna, och dessa skall
utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel,
verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning (4 kap. 4 § resp. 5 kap. 21 §
skollagen). Enligt grundskoleförordningen
(1994:1194, ändr. 1997:599) skall eleverna som gåva
få behålla sådana läromedel och andra väsentliga
hjälpmedel som de behöver av pedagogiska skäl eller
kan komma att behöva som underlag för fortsatta
studier, eller som de i övrigt kan ha särskild nytta
av att kunna gå tillbaka till (2 kap. 25 §). Därvid
avses sådana läromedel som täcker väsentliga delar
av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade
att ge fasthet och sammanhang i studierna. Någon
motsvarande bestämmelse finns inte i
gymnasieförordningen. Det är huvudmannen för skolan,
dvs. normalt kommunen, som ansvarar för att eleverna
har tillgång till läromedel och får behålla sådana
enligt vad som föreskrivits.
Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring
av kommunernas åligganden i fråga om läromedel.
Kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor
bör enligt motion 1998/99:Ub201 (m) förändras. I dag
gäller kommunernas ansvar sådana resor för elever
som är berättigade till studiehjälp (dvs.
huvudsakligen elever i gymnasieskolan), om färdvägen
är minst sex kilometer. Enligt motionären bör
kommunerna ges frihet att efter de lokala
förhållandena bestämma vilka riktvärden som skall
gälla, på samma sätt som de redan har när det gäller
skolskjuts för elever i grundskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Samma förslag har avslagits av riksdagen vid de två
senaste riksmötena (bet. 1996/97:UbU7 och
1997/98:UbU10). Den lag som motionären avser när det
gäller gymnasieelever är lagen om kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor
(1991:1110). Där stadgas att hemkommunen är skyldig
att svara för kostnaderna för elevs resa till skolan
om färdvägen är minst sex kilometer. För elever i
grundskolan skall hemkommunen svara för kostnadsfri
skolskjuts om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan
särskild omständighet (4 kap. 7 § skollagen).
Inga bestämmelser hindrar en kommun från att stå
för gymnasieelevers kostnader för resor till skolan
även om färdvägen är kortare än sex kilometer.
Utrymme finns alltså redan för kommunen att ta
hänsyn till exempelvis trafikförhållandena eller
andra särskilda omständigheter. Utskottet är inte
berett att förorda att det öppnas en möjlighet för
kommunerna att vägra stå för reskostnaderna för
elever som har längre färdväg än sex kilometer.
Ett tillkännagivande om rätt för veganer att få
fullvärdig vegansk kost i skolan begärs i motion
1998/99:Ub206 (mp) yrkande 1. Enligt motionären
särbehandlas elever som är veganer negativt i många
gymnasieskolor, där man inte serverar vegankost.
Dessa elever blir då hänvisade till sallad och
knäckebröd, som inte tillgodoser deras näringsbehov.
Som motiv anger skolorna ofta kostnadsskäl.
U t s k o t t e t konstaterar att kommunerna inte
har någon lagreglerad skyldighet att tillhandahålla
skolmåltider i gymnasieskolan. Alla kommuner gör
dock detta, de flesta också utan att eleverna
behöver betala för måltiderna. Hittills har
regeringen stannat för att inte föreslå någon
lagreglering av detta, men anmält sin avsikt att
noggrant följa utvecklingen på området (prop.
1997/98:6 s. 78).
Regeringen har funnit anledning att stimulera
kommunerna att tillhandahålla näringsriktiga
skolmåltider och har i det syftet givit i uppdrag åt
Livsmedelsverket att i samråd med Skolverket,
Folkhälsoinstitutet, Fiskeriverket och Svenska
Kommunförbundet i projektform främja
förutsättningarna för mer näringsriktiga och
lustfyllda skolmåltider. Projektet skall redovisas
senast den 1 oktober 2000. Enligt vad utskottet
inhämtat uppmärksammas skolmåltider för veganer och
vegetarianer inom ramen för projektet.
Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub206
yrkande 1.
I motion 1998/99:Ub484 (m) begär motionären att det
skall införas totalförbud för djurförsök på
grundskole- och gymnasienivå (yrk. 4). Alternativa
metoder som datorsimulering och konstgjorda djur
uppfyller väl kraven på realistiska förhållanden för
dessa elever, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) föreslår
1997 års utredning om alternativa metoder till
djurförsök och försöksdjursanvändningens omfattning
i framtiden m.m. att det inte skall vara tillåtet
att använda djur i undervisningen på grundskole- och
gymnasieskolenivå. Riksdagen bör avvakta regeringens
beredning av utredningens förslag, som ännu inte är
avslutad.
I motion 1998/99:Ub236 (kd) om Östergötland som
utbildningsregion beskrivs ett försök som
motionären menar bör initieras under ledning av ett
regionalt politiskt organ kallat ÖSTSAM. Försöket
skall gå ut på att samordna utbildning som i olika
regi erbjuds inom en region och därmed göra fältet
mindre svåröverskådligt för den vanliga medborgaren.
Ett särskilt försök skall gälla elever i gymnasial
utbildning, vilka har svag social förankring. För
dem skall studier kombineras med gruppboende och
träning av social kompetens.
U t s k o t t e t anser att de försök som
motionären önskar kan och bör komma till stånd genom
frivillig samverkan mellan berörda kommuner och
andra intressenter, t.ex. inom ramen för ÖSTSAM.
Riksdagen bör avslå yrkandet om tillkännagivande
till regeringen.
Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:So464 (yrk. 2)
ett tillkännagivande om utvidgad rätt till plats i
skolbarnsomsorgen. Motionärerna oroar sig över
tendensen till minskade möjligheter att få plats i
fritidshem. De anser att den s.k.
barnomsorgsgarantin (numera i 2 a kap. skollagen)
bör skärpas. I dag har kommunerna ansvar för att
erbjuda skolbarnsomsorg för barn upp till tolv års
ålder. Målet bör enligt motionärerna vara att alla
barn skall erbjudas skolbarnsomsorg under hela
grundskoletiden.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med
hänvisning till att regeringen nyligen har beslutat
om en översyn av skollagstiftningen.
Miljöpartiet pekar i motion 1998/99:Ub801 på behovet
av lärlingsutbildning även på eftergymnasial nivå
vid svenska företag (yrk. 28). Erfarenheterna från
försöken med kvalificerad yrkesutbildning bör kunna
vara till stor hjälp när det gäller att finna
lämpliga organisationsformer, anser motionärerna.
Det är enligt dem också viktigt att arbetsmarknadens
parter stimuleras att aktivt delta och också ta
initiativ till utveckling av olika
lärlingsutbildningar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande. Resultatet av
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
och regeringens förslag om hur den verksamheten
skall permanentas bör inväntas, innan riksdagen gör
några ytterligare ställningstaganden i den fråga som
motionärerna tagit upp.
I motion 1998/99:Ub242 tar Kristdemokraterna upp
vuxenutbildningen och det livslånga lärandet (yrk.
2). De menar att medborgaren när som helst i livet
skall få möjlighet att göra en omstart och tillägna
sig de kunskaper som han eller hon av olika
anledningar inte erövrat tidigare. Att tvinga
människor till studier - något som enligt
motionärerna i praktiken kan förekomma inom
Kunskapslyftet - är inte försvarbart. Utbildningen
skall vara av hög kvalitet med de studerandes behov
i fokus.
Enligt motion 1998/99:Ub244 (s) bör komvux
uppmärksamma ensamstående föräldrars möjligheter att
studera och erbjuda dem mer individuellt anpassade
kursplaner som alternativ till den reguljära
utbildningen. Motionärerna framhåller ABF-skolorna
som ett efterföljansvärt exempel.
U t s k o t t e t gör följande bedömning.
Den femåriga satsning som pågår och som kallas
Kunskapslyftet syftar till förnyelse av
vuxenutbildningens organisation, innehåll,
arbetsformer och aktörer. Kommunerna får via
Skolverket statsbidrag för verksamheten och kan
välja vilken eller vilka anordnare som skall
genomföra utbildningen. Det kan vara såväl kommunala
skolor som folkhögskolor, studieförbund eller
enskilda utbildningsanordnare. Folkhögskolor kan
även få statsbidrag via Folkbildningsrådet för
utbildning inom Kunskapslyftet. Styrande för
verksamheten skall vara den enskilda individens
önskemål, utbildningsbehov och förutsättningar.
Utskottet vill än en gång understryka vikten av
detta.
Den parlamentariskt sammansatta
Kunskapslyftskommittén har i uppdrag att följa
verksamheten inom Kunskapslyftet. Därigenom skall
kommittén skaffa sig erfarenheter som kan ligga till
grund för slutsatser och förslag om den reformering
av vuxenutbildningen som skall avlösa den särskilda
femåriga satsningen. I en nyligen överlämnad rapport
till regeringen framhåller kommittén det engagemang
med vilket utbildningsanordnarna nu prövar nya vägar
att möjliggöra utbildning via flexibla studier i
olika former (Vuxenutbildning för alla? Andra året
med Kunskapslyftet, SOU 1999:39 s. 166).
Kunskapslyftskommitténs uppdrag skall vara slutfört
senast den 1 mars 2000 (dir. 1995:67 och 1996:71).
Mot bakgrund av vad utskottet nu har redovisat bör
riksdagen avslå motionerna 1998/99:Ub242 yrkande 2
och 1998/99:Ub244.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvaret för skolan och en
ny skollag
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 10,
res. 1 (c) - delvis
2. beträffande individuella studieplaner
för elever i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 2,
res. 1 (c) - delvis
3. beträffande avskaffande av timplanen i
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub268 yrkande 10,
res. 2 (fp) - delvis
4. beträffande grundskolans omfattning
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 12,
1998/99:Ub246 yrkandena 3 och 4 och
1998/99:Ub268 yrkande 11,
res. 3 (kd) - delvis
res. 1 (c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
5. beträffande utredning om en
sammanhållen och flexibel ungdomsskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 1,
res. 4 (v) - delvis
6. beträffande utredning om kulturskolan
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub267 och
1998/99:Kr275 yrkande 6,
res. 5 (v, mp) - delvis
7. beträffande fritidsverksamhetens
integrering i skola och ungdomsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 13,
8. beträffande utbildningens
infrastruktur
att riksdagen avslår motion 1998/99:A214 yrkande 7,
res. 1 (c) - delvis
9. beträffande tillsyn m.m. av skolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 17 och
1998/99:Ub801 yrkandena 14 och 15,
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A291 yrkande 16 och
1998/99:K285 yrkande 4,
20. beträffande ämnet svenska
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr227 yrkandena 1 och 2,
res. 3 (kd) - delvis
21. beträffande undervisning om de brott
mot mänskligheten som begåtts av de f.d.
kommunistiska staterna
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub202,
res. 6 (m) - delvis
22. beträffande allsidig
historieundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub204 och
1998/99:Ub207,
23. beträffande utbildning i naturkunskap
m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub209 yrkandena 1-3,
24. beträffande ämnet hemkunskap i
grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub217 yrkande 1,
1998/99:
MJ218 yrkande 4 och 1998/99:MJ781 yrkande 12,
25. beträffande undervisning i kostkunskap
i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub217 yrkandena 2 och 3,
26. beträffande undervisning i
konsumentkunskap i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ781 yrkande 13,
27. beträffande praktiska och estetiska
ämnen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkande 9,
res. 3 (kd) - delvis
28. beträffande ämnet idrott och hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub224 och
1998/99:Ub225,
29. beträffande utbildning om olyckor,
katastrofer m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub250,
30. beträffande körkortsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub251, 1998/99:Ub259
och 1998/99:T223 yrkande 48,
31. beträffande utbildning om
entreprenörskap
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub218 och
1998/99:N229 yrkande 4,
32. beträffande lärlingssystem i
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub214,
33. beträffande praktisk
arbetslivsorientering
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 23,
res. 1 (c) - delvis
34. beträffande modersmålscheck
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 15,
res. 8 (m, c ) - delvis
35. beträffande skolan som murbräcka mot
segregation
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf634 yrkande 12,
res. 2 (fp) - delvis
36. beträffande åtgärder inom skolan för
att främja ett mångkulturellt samhälle
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 6,
37. beträffande förstärkning av
modersmålsundervisningen i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 11,
res. 5 (v, mp) - delvis
38. beträffande gymnasieelever med annat
modersmål än svenska
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 23,
39. beträffande rätten till
svenskundervisning för invandrare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 16,
40. beträffande utformningen av sfi-
undervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf608 yrkande 14,
1998/99: Sf634 yrkande 1 och 1998/99:Sf635
yrkande 18,
res. 1 (c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
41. beträffande utredning om sfi-
undervisningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub215,
res. 5 (v, mp) - delvis
42. beträffande åtgärder mot
arbetsmarknadens etniska skiktning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf612 yrkande 4,
43. beträffande utredning om betygsfri
skola
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 2,
res. 5 (v, mp) - delvis
44. beträffande betygssystemet i
grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 3,
1998/99: Ub246 yrkande 11 i denna del samt
1998/99:Ub268 yrkandena 12 och 14,
res. 9 (m, kd, c, fp) -
delvis
45. beträffande nationella prov i
grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 4,
1998/99: Ub246 yrkande 11 i denna del samt
1998/99:Ub268 yrkande 15,
res. 9 (m, kd, c, fp) -
delvis
46. beträffande utvecklingssamtal i
grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 5,
1998/99: Ub246 yrkande 10 och 1998/99:Ub268
yrkande 13,
res. 9 (m, kd, c, fp) -
delvis
47. beträffande nytt slutbetyg från
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub254,
48. beträffande betygssystemet i
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub272 yrkandena 1 och 2,
49. beträffande frånvaro från undervisning
för elevdemokratiskt arbete
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub228,
50. beträffande tillstånd att etablera nya
fristående skolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 11,
res. 4 (v) - delvis
51. beträffande villkoren för de
fristående skolorna
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub241 och
1998/99:Ub801 yrkande 16,
res. 3 (kd) - delvis
52. beträffande åtgärder för fortsatt
utveckling av fristående skolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub252,
res. 7 (mp) - delvis
53. beträffande rätt att välja skola
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ju901 yrkande 3,
1998/99: N329 yrkande 4 och 1998/99:N338 yrkande
4,
res. 6 (m) - delvis
54. beträffande minoriteters rätt att bygga
upp egna skolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 13,
res. 1 (c) - delvis
55. beträffande uppföljning av fristående
skolor när det gäller värdegrund m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub222 och
1998/99:Ub238,
56. beträffande ledarskapet i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub219, 1998/99:Ub227
yrkande 11 och 1998/99:Ub240,
res. 1 (c) - delvis
57. beträffande mentorer för nyexaminerade
lärare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkande 13,
res. 3 (kd) - delvis
58. beträffande lärarcertifikat
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 13,
res. 8 (m, c) - delvis
59. beträffande fortbildning och
karriärmöjligheter för lärare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 14 och
1998/99:Ub268 yrkande 1,
res. 10 (m, c, fp)
60. beträffande rätt att undervisas av
behöriga lärare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub268 yrkande 8,
res. 2 (fp) - delvis
61. beträffande elevvårdsresurser
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18,
1998/99: Ub269 yrkande 9, 1998/99:Ub274 yrkande
6 och 1998/99:So464 yrkande 8,
res. 5 (v, mp) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
62. beträffande elevskyddsombudens
ställning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 7,
res. 4 (v) - delvis
63. beträffande nationellt
statistikregister över elevskador
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 8,
res. 5 (v, mp) - delvis
64. beträffande arbetsmiljön i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub233, 1998/99:Ub246
yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande 17,
res. 3 (kd) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
65. beträffande kvalificerad
yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub239,
66. beträffande barnens bästa
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub247,
67. beträffande lokala styrelser med
föräldramajoritet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkande 12,
res. 3 (kd) - delvis
68. beträffande utbildning för föräldrar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 26,
res. 11 (c, mp)
69. beträffande organisationers
möjligheter att bedriva informations- och
opinionsarbete i skolorna
att riksdagen avslår motion 1998/99:A291 yrkande 13,
res. 4 (v) - delvis
70. beträffande idrottsgymnasier
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 10,
71. beträffande elevernas rätt till egna
läromedel
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk628 yrkande 2,
72. beträffande kommunernas skyldighet att
svara för vissa elevresor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub201,
73. beträffande vegankost i skolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub206 yrkande 1,
74. beträffande totalförbud för djurförsök
i skolundervisningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub484 yrkande 4,
75. beträffande Östergötland som
utbildningsregion
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub236,
res. 3 (kd) - delvis
76. beträffande plats i
skolbarnsomsorgen
att riksdagen avslår motion 1998/99:So464 yrkande 2,
res. 2 (fp) - delvis
77. beträffande eftergymnasial
lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 28,
78. beträffande vuxenutbildningens
anpassning till livslångt lärande
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub242 yrkande 2 och
1998/99:Ub244.
Stockholm den 27 april 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Nils-
Erik Söderqvist (s), Kalle Larsson (v), Agneta
Lundberg (s), Camilla Sköld (v), Ulf Nilsson (fp)
och RosMarie Jönsson Neckö (s).
Reservationer
1. Ansvaret för skolan och en ny skollag,
m.m. (mom. 1, 2, 4, 8, 11, 16, 17, 33, 40,
54 och 56) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Centerpartiet välkomnar att regeringen beslutat om
en översyn av skollagen. Jag vill betona att
ansvaret för skolan måste markeras i en ny skollag.
Grunden för en ny skollag bör vara att varje elev
har rätt att få godkända kunskaper i grundskolan.
Detta kräver en fortsatt decentralisering av
besluten till varje skolledning och lärare, förenat
med skärpta krav på utvärdering och uppföljning.
Skolan måste ges större frihet att uppnå målen, men
också avkrävas större ansvar. Ansvar, resurser och
befogenheter skall i största möjliga mån ligga hos
arbetslaget/den enskilde läraren. Riksdagen bör med
bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 10 som sin
mening ge regeringen till känna vad jag här har
anfört.
Alla elever i grundskolan bör i likhet med vad som
gäller för gymnasieskolan ges en individuell
studieplan. Grundskoleförordningen bör således
ändras på denna punkt. Denna ändring bör genomföras
samtidigt som den centralt fastställda timplanen
avskaffas. Den individuella studieplanen bör
upprättas tillsammans med elev och föräldrar samt
gås igenom vid varje utvecklingssamtal. Jag anser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227
yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till
känna vad jag nu har anfört.
När det gäller grundskolans omfattning m.m. vill
jag betona att skoltiden bör vara flexibel och medge
att elever kan gå olika länge i grundskolan. Genom
att föra förskoleklassen till det obligatoriska
skolväsendet bör enligt min mening riktvärdet vara
en tioårig skolgång med start vid sex års ålder. Vad
jag har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub227 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
Beträffande utbildningens infrastruktur vill jag
peka på att gymnasieskolan, den eftergymnasiala
utbildningen och arbetsmarknadsutbildningen har
olika regelverk som i sig försvårar samverkan.
Möjligheten att plocka olika delar från dessa
utbildningar till individuella utbildningspaket
torde vara liten. Behoven av ökad kompetens handlar
inte endast om endera gymnasiekompetens,
yrkesutbildning eller högskolekurser. Regeringen bör
utreda hur samverkan mellan olika aktörer kan
förbättras. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:A214 yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att det finns anledning att utvärdera hur
skolans resurser används och i vilken utsträckning
de statliga tillskotten som riksdagen har beslutat
kommit skolan till del. Riksdagen bör med bifall
till vår motion 1998/99:Ub227 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna vad jag här har
anfört.
Det finns enligt min uppfattning skäl att överväga
en skärpning av lärarnas möjligheter att använda
olika disciplinära åtgärder mot elever. Det
viktigaste instrumentet för tillrättaförande skall
vara samtal med föräldrar och elev, men det bör
kompletteras med ytterligare möjligheter. Samtal med
föräldrar kan följas av samtal med rektor, formell
kommunikation med föräldrarna, enskild undervisning,
kortare avstängning, omplacering och ytterst
avstängning som bör beslutas av skolnämnden.
Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub227
yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna
vad jag här har anfört.
Centerpartiet anser att det är mycket angeläget att
åtgärder vidtas mot mobbning i skolan. Enligt vår
uppfattning bör en "nollvision" för våld och
mobbning i skolan sättas upp. Vi kan inte acceptera
ett lägre mål för våra barn. För att klara en
"nollvision" bör det av skollagen framgå att lärare
och övrig personal som upptäcker mobbning skall ha
en skyldighet att rapportera till rektor. Riksdagen
bör därför med bifall till motion 1998/99:Ub227
yrkandena 24 och 25 som sin mening ge regeringen
till känna vad jag här har anfört.
När det gäller praktisk arbetslivsorientering
(prao) i grundskolan vill jag betona att skolan har
en mycket viktig uppgift i att motverka könsbundna
utbildnings- och yrkesval. Den praktiska
arbetslivsorienteringen fyller en värdefull funktion
genom att elever kan komma i kontakt med
arbetslivet. Centerpartiet anser att praon åter bör
garanteras en minsta tid i skolan. Riksdagen bör
bifalla vår motion 1998/99:Ub227 yrkande 23 och som
sin mening ge regeringen detta till känna.
Kunskaper i svenska språket är en förutsättning för
att invandrare skall kunna etablera sig i det
svenska samhället. Kraven i sfi-undervisningen måste
därför vara fordrande och det måste finnas tydliga
tidsgränser. Undervisningen bör anpassas till
deltagarnas olika behov och förkunskaper genom
nivågruppering efter studiebakgrund och intresse.
Arbetsplatspraktik och studier bör varvas och
barnomsorg och undervisning i möjligaste mån
samlokaliseras. Undervisning och praktik bör pågå
under hela dagen och det bör ställas krav på
motprestationer. Vad jag här har anfört om
utformningen av sfi-undervisningen bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande 14 som sin
mening ge regeringen till känna.
Centerpartiet har tagit avstånd från central
planering och likriktning inom barnomsorg och skola.
Vi vill att både förskoleverksamhet och skola skall
präglas av valfrihet och mångfald. Det är särskilt
viktigt att minoritetsgrupper ges rätt att bygga upp
egna skolor så att de därigenom tillsammans kan
verka för att den egna kulturen och det egna språket
lever vidare och blomstrar. Det bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande 13 som sin
mening ge regeringen till känna.
Besluten över resurserna i skolan bör
decentraliseras i större utsträckning än vad som
hittills har skett. Rektor skall leda skolans
pedagogiska utveckling och bör själv ha befogenhet
att besluta om viktiga stödfunktioner som frigör tid
för utövandet av det pedagogiska ledarskapet. Det är
önskvärt att kommunerna skriver kontrakt med
rektorerna, där man reglerar såväl kunskapsmål som
vilka resurser rektorn förfogar över och rektorns
befogenheter i övrigt. Rektorer som inte når upp
till de överenskomna målen bör bytas ut. Regeringen
bör ta initiativ till överläggningar med kommunerna
för ett nytt ledarskap i skolan. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub227 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 2, 4, 8, 11, 16, 17, 33, 40, 54
och 56 bort hemställa
1. beträffande ansvaret för skolan och en
ny skollag
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
2. beträffande individuella studieplaner
för elever i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. beträffande grundskolans omfattning
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
12 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub246
yrkandena 3 och 4 och 1998/99:Ub268 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. beträffande utbildningens
infrastruktur
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A214 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
11. beträffande utvärdering av hur skolans
resurser används
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
16. beträffande disciplinära åtgärder mot
elever
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
15 och med anledning av motion 1998/99:Ub258
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
17. beträffande åtgärder mot mobbning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkandena
24 och 25 och med anledning av motionerna
1998/99:Ub1 yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205
yrkandena 1-3, 1998/99:Ub253 yrkandena 1 och
5-13, 1998/99:Ub274 yrkandena 3-5, 1998/99:Ub801
yrkande 12 och 1998/99:Ju901 yrkandena 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
33. beträffande praktisk
arbetslivsorientering
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
23 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
40. beträffande utformningen av sfi-
undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande
14 och med anledning av motion 1998/99:Sf634
yrkande 1 samt med avslag på motion
1998/99:Sf635 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
54. beträffande minoriteters rätt att
bygga upp egna skolor
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
56. beträffande ledarskapet i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
11 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub219
och 1998/99:Ub240 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
2. Avskaffande av timplanen i grundskolan,
m.m. (mom. 3, 4, 17, 18, 35, 40, 60, 61, 64
och 76) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Enligt Folkpartiets uppfattning bör den centralt
utformade timplanen i grundskolan på sikt avskaffas.
För att det skall vara möjligt är det viktigt med en
väl fungerande målstyrning av skolan. Timplanens
avskaffande hör därför ihop med att utförliga
utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs. Jag
vill betona att det är resultatet en elev uppnår och
inte antalet timmar som läggs på varje ämne i skolan
som är det viktiga. Riksdagen bör med bifall till
motion 1998/99:Ub268 yrkande 10 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
När det gäller grundskolans omfattning vill jag
betona vikten av att ingen elev skall kunna lämna
grundskolan utan att ha uppnått betyget "godkänd" i
svenska, engelska och matematik. Elever kan i dag
inom det individuella programmet i gymnasieskolan
komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till
ett nationellt program. Det innebär enligt min
mening att gymnasieskolan får ta över grundskolans
problem. Riksdagen bör med bifall till motion
1998/99:Ub268 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder
vidtas mot mobbning i skolan. Alla tendenser till
mobbning skall stoppas så tidigt som möjligt och all
skolpersonal skall ansvara för att så sker.
Föräldrar skall engageras. Ett åtgärdsprogram mot
mobbning skall finnas vid varje skola och följas upp
varje år. Brott som begås i skolan, t.ex.
misshandel, stöld, vandalism eller langning, skall i
princip polisanmälas. Riksdagen bör bifalla motion
1998/99: Ub1 yrkandena 23 och 24 och som sin mening
ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
Folkpartiet anser det oerhört viktigt att kampen
mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras.
Informationen måste göras mer effektiv.
Undersökningar visar att både rök- och
alkoholdebuten rör sig allt längre ned i åldrarna.
Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika
ha luckrats upp hos en del ungdomar. Folkpartiet
efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur
kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och
tobak skall intensifieras. Jag anser att det måste
vara en prioriterad uppgift för Skolverket att
arbeta för en hög kvalitet i ANT-undervisningen och
för rökfria skolgårdar. Jag vill betona att skolan
är oerhört viktig i det tobakspreventiva arbetet.
Varje skola bör upprätta en plan för hur ANT-frågor
skall belysas i undervisningen. Jag vill också
framhålla att skolans insatser bör kunna samordnas
med lokala och regionala utbud från såväl
folkrörelser som andra på området kunniga och
verksamma. Jag vill peka på möjligheten att starta
projekt i syfte att finna vägar för nya metoder
rörande ANT-undervisningen. Det är likaså viktigt
att fortbildning inom området anordnas för lärare,
socialarbetare och arbetare inom fritidssektorn.
Riksdagen bör med bifall till motionerna
1997/98:Ub42 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub232 yrkandena
1-4, 1998/99: Ub268 yrkande 19 och 1998/99:So307
yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till
känna vad jag här har anfört.
Jag anser att regeringen bör ta till vara de idéer
som förs fram i motion 1998/99:Sf634 för att göra
skolan till en murbräcka mot segregation. Det
handlar om mer fristående enheter som tillåts
profilera sig, särskilda kvalitetssatsningar i
utsatta bostadsområden, fritt val av skola i det
kommunala skolväsendet, uppmuntran till friskolor,
satsningar på svenska språket, stärkt ställning för
modersmålsundervisning och annan språkundervisning i
skolan och höjd status för lärarna i utsatta
områden. Skolverket bör uppmärksamma de många idéer
och verksamheter som genomförs av olika eldsjälar
runt om i landet och sprida de goda exemplen till
andra. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande 12 som sin
mening ge regeringen till känna.
Utformningen av sfi-undervisningen är viktig. Denna
undervisning bör ha en tydlig inriktning på
arbetslivet. Studierna bör kunna bedrivas på
praktikplatser eller i annan naturlig miljö och
näringslivet bör vara mera inblandat i
undervisningen. Reglerna för sfi-undervisning
behöver anpassas till detta. Vad jag här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634
yrkande 1 och med anledning av motion 1998/99:Sf608
yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
Det bör vara en rättighet för elever att utbildas
av behöriga lärare. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Ub268 yrkande 8 som sin mening
ge regeringen till känna.
Mycket tyder på att ett växande antal barn och
ungdomar drabbas av mobbning, ätstörningar, astma
och allergier och självmordstankar. För att möta
dessa problem spelar skolans elevvård en viktig
roll. I verkligheten har elevvårdsresurserna minskat
samtidigt som behoven blivit större. Riksdagen bör
därför med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande
18 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub269
yrkande 9, 1998/99:Ub274 yrkande 6 och 1998/99:So464
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna
vad jag här har anfört.
Stora brister har påvisats i skolan både när det
gäller den fysiska och den psykosociala
arbetsmiljön. För Folkpartiet är det självklart att
även elever och lärare har rätt till en arbetsplats
som uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub268 yrkande 17 och med anledning av
motion 1998/99:Ub246 yrkande 14 som sin mening ge
regeringen till känna.
Fritidsverksamheten för skolbarn är viktig. Jag
anser att den s.k. barnomsorgsgarantin bör skärpas.
Målet bör vara att alla barn skall erbjudas plats i
skolbarnsomsorgen under hela grundskoletiden. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:So464
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 3, 4, 17, 18, 35, 40, 60, 61, 64 och
76 bort hemställa
3. beträffande avskaffande av timplanen i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
4. beträffande grundskolans omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande
11 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub227
yrkande 12 och 1998/99: Ub246 yrkandena 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande åtgärder mot mobbning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkandena
23 och 24 och med anledning av motionerna
1998/99:Ub205 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub227
yrkandena 24 och 25, 1998/99:Ub253 yrkandena 1
och 5-13, 1998/99:Ub274 yrkandena 3-5,
1998/99:Ub801 yrkande 12 och 1998/99:Ju901
yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande undervisning om alkohol,
narkotika och tobak i skolan m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub42
yrkandena 1-3, 1998/99:Ub232 yrkandena 1-4,
1998/99:Ub268 yrkande 19 och 1998/99:So307
yrkandena 1 och 3 och med anledning av
motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 16,
1998/99:Ju903 yrkande 3, 1998/99:Ju904 yrkandena
10 och 11, 1998/99:Ju917 yrkande 5,
1998/99:So228 yrkande 4, 1998/99:So306 yrkande 1
och 1998/99:So459 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
35. beträffande skolan som murbräcka mot
segregation
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
40. beträffande utformningen av sfi-
undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande
1, med anledning av motion 1998/99:Sf608 yrkande
14 och med avslag på motion 1998/99:Sf635
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
60. beträffande rätt att undervisas av
behöriga lärare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
61. beträffande elevvårdsresurser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande
18 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub269
yrkande 9, 1998/99: Ub274 yrkande 6 och
1998/99:So464 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
64. beträffande arbetsmiljön i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande
17, med anledning av motion 1998/99:Ub246
yrkande 14 och med avslag på motion
1998/99:Ub233 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
76. beträffande plats i
skolbarnsomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So464 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
När det gäller grundskolans omfattning vill vi
framhålla vikten av att skolstarten skall vara
individuellt flexibel och kunna ske successivt. Vi
avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar. Det
är positivt att förskoleklassen är frivillig för
eleverna och att det finns möjlighet att skjuta upp
skolstarten till det år barnet fyller åtta år. Det
skall också finnas möjlighet att förlänga skolgången
för de elever som önskar det och bedöms ha behov av
det för att uppnå de uppsatta målen. Enligt vår
uppfattning är det orimligt att utgå från att alla
elever behöver just nio år för att nå målen.
Målsättningen är att alla elever som går ut
grundskolan skall klara inträdeskraven till
gymnasieskolan. Vi anser att det är viktigt att
varje elev får utvecklas så mycket som möjligt i
förhållande till sin kapacitet. Undervisningen bör
därför individualiseras. Riksdagen bör bifalla
motion 1998/99:Ub246 yrkandena 3 och 4 och som sin
mening ge regeringen till känna vad vi här har
anfört.
Vi anser att formerna för tillsyn, uppföljning och
utvärdering av skolan bör anges i den kommunala
skolplanen. Det är viktigt att
utvärderingsresultaten verkligen leder till de
förändringar som de visar behov av. Kommunernas egen
uppföljning av sin verksamhet har enligt Skolverket
stora brister. Vi vill också i sammanhanget
framhålla att vi ser positivt på att Skolverkets
egen tillsynsverksamhet har ökat och att systemet
med statliga skolinspektörer har införts. Riksdagen
bör bifalla motion 1998/99:Ub246 yrkande 17.
Enligt vår uppfattning är viktiga områden för
uppföljning och utvärdering tidsutrymmet för
blockämnen och praktiska och estetiska ämnen, hur
formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete
utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning
och uttryck för främlingsfientlighet har givit. Vi
vill peka på att vissa ämnen, t.ex. naturkunskap och
religionskunskap, lätt hamnar i strykklass när tiden
mellan de olika ämnena skall fördelas. Orsakerna
till detta bör utredas och åtgärder i form av t.ex.
fortbildning sättas in om det anses nödvändigt.
Timutfallet för de praktiska och estetiska ämnena är
ett annat angeläget område som behöver följas upp.
Det finns enligt vår mening en risk för att skolan
blir alltför teoretisk för många elever. Riksdagen
bör med bifall till vår motion 1998/99:Ub246 yrkande
18 som sin mening ge regeringen till känna vad vi
här har anfört.
Vi vill betona att varje skola bör ha en plan för
hur man skall omsätta skolans värdegrund i
praktiken. Skolan har en viktig uppgift när det
gäller normöverföring och identitetsbildning och att
utveckla elevernas sociala kompetens. Begrepp som
samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet
och gottgörelse skall vara en naturlig del av
undervisningen. Skolan bör tillsammans med
föräldrarna komma överens om hur den etiska fostran
skall utformas. Det är viktigt att varje kommun
kontinuerligt genomför fortbildning för skolans
personal kring det avsnitt i läroplanen som
behandlar skolans värdegrund. Det utvecklingsarbete
som bedrivs av Skolverket om värdegrunden bör följas
noga och utvärderas. Vi förutsätter att
Lärarutbildningskommittén lämnar förslag som ger
blivande lärare goda möjligheter att arbeta aktivt
med värdegrundsfrågorna. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246
yrkande 2 och 1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 som sin
mening ge regeringen till känna.
Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas mot
mobbning i skolan. Enligt vår uppfattning skall en
"nollvision" vara målet i detta arbete. Att slippa
mobbning är en rättighet för varje ung människa. Vi
anser att den fysiska skolmiljön har betydelse för
bekämpningen av mobbning. En ren och snygg skolmiljö
gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om
andra människors värde vilket är en viktig del i
bekämpningen av mobbning. Även personalsituationen i
skolorna är av betydelse. Antalet lärare,
skolvärdinnor, skolsköterskor, skolpsykologer och
annan skolpersonal har minskat. Skolans verksamhet
måste prioriteras och resurser läggas på att
förbättra personalsituationen. Varje förskola och
skola skall utforma egna, tydliga planer för hur
mobbning och våld skall förebyggas och åtgärdas.
Erfarenheterna skall dokumenteras och utvärderas.
Fler modeller för kamratstöd bör utvecklas. De
elever som vill skall kunna få möjlighet till
handledd medling. Vi vill betona vikten av
organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter inte
bara när undervisning pågår utan även under raster.
Mycket kan göras för att minska elevernas rädsla och
oro vid övergång mellan de olika stadierna i skolan,
t.ex. bör all form av s.k. nollning förbjudas.
Enligt vår uppfattning är det mobbaren som, om inga
andra åtgärder lyckas, skall förflyttas från skolan.
Det bör i skollagen finnas tydliga anvisningar om
skolledares skyldighet att anmäla brott till de
sociala myndigheterna och när så är påkallat till
polismyndigheten. Vi vill också peka på att barn har
svårt att skilja på verklighet och fantasi. Skolan
bör därför informera om våldets konsekvenser. Vi
anser att reklam för program i TV med våldsinslag
inte skall visas under de tider på dygnet då barn
förväntas vara uppe. Riksdagen bör med bifall till
motionerna 1998/99:Ub253 yrkandena 1 och 5-13 och
1998/99:Ub274 yrkandena 3-5 som sin mening ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Utvecklingen när det gäller undervisningen om
alkohol, narkotika och tobak har inte blivit den
önskade. Det är särskilt olyckligt med tanke på att
både alkoholkonsumtionen, rökningen och
narkotikamissbruket ökar bland ungdomarna.
Grundskolan, som når alla ungdomar, har ett särskilt
ansvar för att informera om drogers skadeverkningar
och visa på positiva alternativ. Vi anser att skolan
måste ta sitt ansvar för utbildning om livsstil,
hälsa och droger. Skolan måste få resurser att
anlita t.ex. de ungdomsorganisationer som har
utvecklat bra undervisningsprogram i form av teater
och film. Det behövs således enligt vår uppfattning
ökade insatser för att stärka det förebyggande
arbetet inom detta område i skolväsendet. Vad vi nu
har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Ub246 yrkande 16 och 1998/99:So459 yrkande 5
som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill betona vikten av en god undervisning i
ämnet svenska. Det är mycket viktigt att alla elever
lär sig använda ett vårdat språk i tal och skrift.
Kursplanerna i ämnet svenska för både grundskolan
och gymnasieskolan bör förtydligas på denna punkt.
Riksdagen bör bifalla motion 1998/99:Kr227 yrkandena
1 och 2 och som sin mening ge regeringen till känna
vad vi har anfört.
Praktiska och estetiska ämnen som hemkunskap,
slöjd, bild och idrott och hälsa är en viktig del av
helheten i skolan. Praktisk och teoretisk förmåga
måste värderas lika. För att göra det möjligt att
öka antalet timmar i de nämnda ämnena måste det
totala antalet timmar i timplanen ses över. Risken
är annars stor att andra ämnen hamnar i strykklass.
Det är också viktigt att slå vakt om de enskilda
skolornas möjlighet att fritt förfoga över ett visst
antal timmar för lokal profilering liksom utrymmet
för elevernas fria val. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 9 som sin
mening ge regeringen till känna.
Vi anser att villkoren för de fristående skolorna
bör förbättras. De regler som den nuvarande
regeringen har infört för dessa skolor måste
förändras. I regelverket bör följande punkter
garanteras:
· Alla skall, oberoende av föräldrarnas ekonomiska
standard, eget handikapp eller andra särskilda
behov, kunna välja en fristående skola.
·
· Skolan skall vara godkänd av Skolverket samt stå
under tillsyn av och delta i verkets uppföljning
och utvärdering.
·
· Undervisningen skall väsentligen svara mot
läroplanens allmänna mål och värdegrund.
·
· Skolan skall kunna arbeta utifrån klara och
tydliga spelregler, som är långsiktigt hållbara.
·
· Skolan skall garanteras en lägsta grundnivå för
ersättning och därutöver kompenseras för
särskilda åtaganden.
·
· Skolan skall arbeta under villkor som är
likvärdiga med dem som gäller för övriga skolor i
kommunen.
·
· Skolan skall erbjuda skolhälsovård och
modersmålsundervisning, men behöver inte
nödvändigtvis själv tillhandahålla tjänsterna.
·
· Undervisningen skall vara avgiftsfri, men skolan
skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga
merkostnader utifrån sin profil, t.ex. inköp av
instrument i en skola med musikprofil.
·
· Skolan skall ingå i kommunens skolplan.
·
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub241 och med anledning av motion
1998/99:Ub801 yrkande 16 som sin mening ge
regeringen till känna.
Enligt vår mening bör ett mentorsystem utvecklas
där nyexaminerade lärare får tillgång till en
erfaren mentor under sitt första tjänstgöringsår som
lärare. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub246 yrkande 13 som sin mening ge
regeringen till känna.
Skolornas elevvårdsresurser har på vissa håll
skurits ned av ekonomiska skäl. Det är viktigt att
barn och unga som befinner sig i kris uppmärksammas
och får adekvat hjälp. Skolsköterskor och
skolpsykologer har i det sammanhanget stor
betydelse. Elevvården, skolhälsovården och
studenthälsovården måste enligt vår mening
utvecklas. Vad vi här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub274 yrkande 6 och med
anledning av motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18 och
1998/99:So464 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.
Den fysiska arbetsmiljön i skolan lämnar på många
håll fortfarande mycket övrigt att önska.
Kommunerna måste ge högsta prioritet åt
allergisanering av lokaler där barn och ungdomar
vistas och utforma städrutinerna så att även
allergikänsliga barn kan vistas där utan att deras
besvär förvärras. De idéer som kommit fram inom
projektet Skolans uterum måste ges bred spridning.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 14 och
1998/99:Ub268 yrkande 17 som sin mening ge
regeringen till känna.
I de lokala styrelserna med föräldramajoritet i
grundskolan bör det vara möjligt att välja in
företrädare för lokala myndigheter och
organisationer samt lokalt näringsliv. Därigenom kan
man ytterligare förstärka skolans ställning som en
del av det omgivande samhället. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub246 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
Östergötland är en mycket mångfasetterad och
expansiv utbildningsregion. Vi anser att det försök
med samordning av utbildningar som förespråkas i
motion 1998/99:Ub236 bör komma till stånd där.
ÖSTSAM kan lämpligen ansvara för ett sådant projekt.
Ett särskilt försök bör genomföras för elever på
gymnasial utbildning vilka har svag social
förankring. För dem skall studier kombineras med
gruppboende och träning av social kompetens. Vad vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub236 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 4, 9, 12, 15, 17, 18, 20, 27, 51, 57,
61, 64, 67 och 75 bort hemställa
4. beträffande grundskolans omfattning
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkandena
3 och 4 och med avslag på motionerna
1998/99:Ub227 yrkande 12 och 1998/99:Ub268
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
9. beträffande tillsyn m.m. av skolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande
17 och med avslag på motion 1998/99:Ub801
yrkandena 14 och 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande blockämnen, elevinflytande
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande
18 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
15. beträffande skolans värdegrund
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246
yrkande 2 och 1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och
med avslag på motionerna 1998/99:Ub203 och
1998/99:Ub258 yrkandena 1 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande åtgärder mot mobbning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub253
yrkandena 1 och 5-13 och 1998/99:Ub274 yrkandena
3-5 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub1
yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205 yrkandena
1-3, 1998/99:Ub227 yrkandena 24 och 25,
1998/99:Ub801 yrkande 12 och 1998/99:Ju901
yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande undervisning om alkohol,
narkotika och tobak i skolan m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246
yrkande 16 och 1998/99:So459 yrkande 5 och med
anledning av motionerna 1997/98:Ub42 yrkandena
1-3, 1998/99:Ub232 yrkandena 1-4, 1998/99:Ub268
yrkande 19, 1998/99:Ju903 yrkande 3,
1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:Ju917
yrkande 5, 1998/99:So228 yrkande 4,
1998/99:So306 yrkande 1 och 1998/99:So307
yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande ämnet svenska
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr227 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
27. beträffande praktiska och estetiska
ämnen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
51. beträffande villkoren för de
fristående skolorna
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub241 och med
anledning av motion 1998/99:Ub801 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
57. beträffande mentorer för nyexaminerade
lärare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
61. beträffande elevvårdsresurser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub274 yrkande
6, med anledning av motionerna 1998/99:Ub268
yrkande 18 och 1998/99: So464 yrkande 8 samt med
avslag på motion 1998/99:Ub269 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
64. beträffande arbetsmiljön i skolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub246
yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande 17 och med
avslag på motion 1998/99:Ub233 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
67. beträffande lokala styrelser med
föräldramajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
75. beträffande Östergötland som
utbildningsregion
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub236 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. Utredning om en sammanhållen och
flexibel ungdomsskola, m.m. (mom. 5, 10,
50, 62 och 69) - v
Kalle Larsson (v) och Camilla Sköld (v) anför:
Vänsterpartiet anser att en parlamentarisk utredning
om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola bör
tillsättas. I realiteten har vi numera en tolvårig
ungdomsskola. Sexårsverksamheten är en egen
skolform, förskoleklass, varför det offentliga
skolväsendet har utökats med ett trettonde år.
Enligt vår uppfattning bör en sammanhållen
ungdomsskola som är mer anpassad till ungdomars
olika utvecklingsstadier utformas. Vi menar t.ex.
att mer av konkret och praktiskt skolarbete skulle
kunna ske under den period som ungdomarna är mest
mogna för sådant arbete och de mer teoretiska
studierna skulle kunna skjutas upp tills ungdomarna
har nått mognadsnivån för sådana studier. Vi vill
betona att all utbildning skall vara
arbetslivsförberedande, de allmänna
utbildningsvägarna såväl som de yrkesförberedande,
och att alla utbildningsvägar skall ha allmänna
ämnen och ge grundläggande behörighet till
högskolestudier. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99: Ub269 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
Enligt vår uppfattning bör Skolverket ges möjlighet
att vitesförelägga de kommuner som inte uppfyller de
uppställda kvalitetskraven. Vi vill i sammanhanget
framhålla att vi välkomnar den nationella
kvalitetsnämnden och de ökade resurserna till
Skolverket avseende utbildningsinspektörerna.
Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub269
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna
vad vi här har anfört.
Vänsterpartiet vill ha en demokratisk, sammanhållen
och likvärdig skola för alla. Det kräver att
skolsystemet kontrolleras demokratiskt av hela
samhället. Skolsystemet skall vara konfessionellt
neutralt, öppet för alla och garantera god kvalitet
på undervisning och arbetsmiljö för alla. Mot
bakgrund av detta föreslår vi att inga fler privata
- fristående - skolor tillåts etableras. Vad vi här
har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub269 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
Som framgår av vad utskottet anfört har riksdagens
tillkännagivande våren 1990 om förslagsrätt för
elevskyddsombuden i skyddskommittéerna inte lett
till någon förändring av arbetsmiljölagen. Vi anser
att elevernas skyddsombud bör ha samma rättigheter
som skyddsombud inom andra yrkesgrupper. Således
föreslår vi att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub269 yrkande 7 skall begära att regeringen
återkommer med förslag som stärker
elevskyddsombudens ställning.
Vi anser att det - inom ramen för regeringens
värdegrundsprojekt eller på annat sätt - bör göras
klart att politiska ungdomsorganisationers
informations- och opinionsarbete i skolorna är
legitimt och bör utnyttjas av skolan, inte
motarbetas. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1998/99:A291 yrkande 13 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 5, 10, 50, 62 och 69 bort hemställa
5. beträffande utredning om en
sammanhållen och flexibel ungdomsskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
50. beträffande tillstånd att etablera nya
fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
62. beträffande elevskyddsombudens
ställning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
69. beträffande organisationers
möjligheter att bedriva informations- och
opinionsarbete i skolorna
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A291 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
5. Utredning om kulturskolan, m.m. (mom. 6,
37, 41, 43, 61 och 63) - v, mp
Gunnar Goude (mp), Kalle Larsson (v) och Camilla
Sköld (v) anför:
Enligt vår uppfattning bör en parlamentarisk
utredning tillsättas med uppdrag att lämna förslag
till hur regler om kulturskolan skall kunna tas in i
skollagen och därmed ingå i den ordinarie skolan. Vi
konstaterar att musikskolan fått vidkännas stora
nedskärningar och att kommunerna sett sig nödsakade
att undan för undan höja avgifterna. Vi vill se en
utveckling av musikskolorna till kulturskolor.
Kulturskolan bör på sikt liksom grundskolan vara
avgiftsfri för eleverna. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1998/99:Kr275 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
Vi anser att det behövs ytterligare åtgärder för
att en förstärkning av modersmålsundervisningen i
grundskolan skall komma till stånd. Lärarna i
modersmål skall ha god lärarutbildning och erbjudas
möjlighet till lärarutbildning i flera ämnen. De som
nu är verksamma som modersmålslärare utan att ha
lärarutbildning skall erbjudas kvalificerad
fortbildning. Skolledningen måste ges ansvar för att
organisation och schemaläggning av undervisningen i
modersmål sker på samma sätt och med samma smidighet
som för övriga ämnen i skolan. Det fordras också
medvetna insatser från skolledningen för att de
elever som har svenska som modersmål skall rätt
förstå och kunna värdesätta att det i skolan ges
undervisning i andra modersmål. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub801 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
En viktig anledning till att invandrare är den
grupp som har det svårast på arbetsmarknaden är
bristfälliga kunskaper i svenska. Trots vad som
anges i gällande förordning och kursplan för sfi är
resultatet av undervisningen nedslående. Vi anser
därför att en utredning bör tillsättas om sfi-
undervisningen. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub215 som sin mening ge regeringen
till känna.
Vi förespråkar en betygsfri skola. Betygen är ett
orättvist och samhällsbevarande system för
urskiljning, som inte hör hemma i dagens skola. De
styr i hög grad uppläggningen av undervisningen och
vad som lärs ut. Elever som får dåliga betyg får låg
studiemotivation. Samarbete mellan elever och
frimodigt samspel mellan elever och lärare motverkas
av betygen. För urval till efterföljande
utbildningsnivå finns andra metoder, som fungerar
bättre. Vi anser att riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub269 yrkande 2 bör begära en
utredning med uppdraget att undersöka hur en
betygsfri skola skall kunna genomföras.
En bra och fungerande skolhälsovård är en viktig
faktor för att förbättra den psykosociala
arbetsmiljön. Eleverna bör enligt vår mening ha
tillgång till skolpsykolog, kurator och
skolsköterska. Vi anser att det i skollagen bör
anges en lägsta nivå för elevvårdspersonal som
kommunerna är skyldiga att hålla. Vad vi här har
anfört om elevvårdsresurser bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Ub269 yrkande 9 och med
anledning av motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18,
1998/99:Ub274 yrkande 6 och 1998/99:So464 yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna.
Det bör skapas ett nationellt statistikregister
över elevskador. Ett sådant system kan utformas så
att det kan användas både på nationell och lokal
nivå och ger möjlighet till uppföljning, utvärdering
och förebyggande insatser. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 6, 37, 41, 43, 61 och 63 bort
hemställa
6. beträffande utredning om kulturskolan
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr275 yrkande
6 och med avslag på motion 1998/99:Ub267 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
37. beträffande förstärkning av
modersmålsundervisningen i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
41. beträffande utredning om sfi-
undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub215 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
43. beträffande utredning om betygsfri
skola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
61. beträffande elevvårdsresurser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 9
och med anledning av motionerna 1998/99:Ub268
yrkande 18, 1998/99:Ub274 yrkande 6 och
1998/99:So464 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
63. beträffande nationellt
statistikregister över elevskador
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub269 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Skolans värdegrund, m.m. (mom. 15, 16,
18, 21 och 53) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Anders Sjölund (m) anför:
Enligt vår uppfattning måste kunskaperna om
läroplanens avsnitt om skolans värdegrund
förbättras. Samtidigt måste målen konkretiseras och
skolan ges användbara verktyg och riktlinjer för det
konkreta och vardagliga arbetet. Det är ett svek mot
eleverna att inte ta itu med de ordningsproblem som
finns i många skolor. Ordningsproblemen är av olika
slag, men genomgående tycks det som om skolans vuxna
och många föräldrar inte kan eller orkar ta sitt
vuxenansvar. Vi måste få stopp på den negativa
utvecklingen i grundskolans senare årskurser och i
gymnasiet. Det är inte bara med kunskaper de unga
skall konkurrera internationellt. Människors sociala
förmåga - dit hör ett trevligt uppförande och stil -
är betydelsefull och en del av skolans undervisande
och fostrande uppgift, som måste ges tydligare mål
och högre prioritet. Det bör ankomma på regeringen
att vidta de åtgärder som krävs, bl.a. förtydligande
av läroplanens skrivningar om värdegrunden. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub258
yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
Skolans ansvar att tillsammans med hemmen fostra
barn och ungdomar har blivit allt tyngre. Samtidigt
har en del av de verktyg som skolan har haft
försvunnit eller blivit kraftlösare. Vi anser att
det behövs en översyn av bestämmelserna om
disciplinära åtgärder mot elever. Riksdagen bör med
bifall till motion 1998/99:Ub258 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna vad vi här har
anfört.
När det gäller undervisningen om alkohol, narkotika
och tobak vill vi betona vikten av bl.a.
undervisning om alkoholens skadeverkningar. Det är
angeläget att denna undervisning påbörjas tidigt i
grundskolans årskurser. Det är också viktigt att
föräldrar har kunskaper om narkotikans symtom och
verkningar. Regeringen bör ta initiativ till
informationsinsatser riktade till föräldrarna. Det
bör också vara en absolut plikt för skolan att
informera föräldrar om förändringar i barns
beteende. Förändringar i unga människors
personlighet kan vara ett tecken på begynnande
narkotikamissbruk. Vad vi nu anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1998/99:Ju903 yrkande 3,
1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:Ju917
yrkande 5 och 1998/99:So228 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.
Den information om nazismens vidrigheter som
genomförts på bred front har varit positiv. Enligt
vår uppfattning finns det anledning att även ge
undervisning i skolan om de brott mot mänskligheten
som begåtts av de f.d. kommunistiska staterna. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub202
som sin mening ge regeringen till känna.
FN:s allmänna deklaration om de mänskliga
rättigheterna slår fast att "rätten att välja den
undervisning som skall ges åt barnen tillkommer i
första hand deras föräldrar". Med rätten att välja
skola återfår familjen sin möjlighet att ta större
del i ansvaret för barnens utbildning och fostran.
Ett fritt skolval driver på utvecklingen mot att
varje skola anstränger sig för att vara så bra som
möjligt för eleverna - oavsett om det är en kommunal
skola eller en friskola. Vi anser att familjernas
rätt att välja skola oavsett i vilken kommun de
råkar bo skall garanteras genom att man inför en
nationell skolpeng.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 15, 16, 18, 21 och 53 bort hemställa
15. beträffande skolans värdegrund
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub258 yrkandena
1 och 3 och med avslag på motionerna
1998/99:Ub203, 1998/99:Ub246 yrkande 2 och
1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande disciplinära åtgärder mot
elever
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub258 yrkande 2
och med anledning av motion 19998/99:Ub227
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
18. beträffande undervisning om alkohol,
narkotika och tobak i skolan m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ju903
yrkande 3, 1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11,
1998/99:Ju917 yrkande 5 och 1998/99:So228
yrkande 4 och med anledning av motionerna
1997/98:Ub42 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub232
yrkandena 1-4, 1998/99:Ub246 yrkande 16,
1998/99:Ub268 yrkande 19, 1998/99: So306 yrkande
1, 1998/99:So307 yrkandena 1 och 3 och 1998/99:
So459 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande undervisning om de brott
mot mänskligheten som begåtts av de f.d.
kommunistiska staterna
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub202 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
53. beträffande rätt att välja skola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N329 yrkande 4
och med anledning av motionerna 1998/99:Ju901
yrkande 3 och 1998/99:N338 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
7. Åtgärder mot mobbning, m.m. (mom. 17 och
52) - mp
Gunnar Goude (mp) anför:
Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas mot
mobbning i skolorna. Miljöpartiet har tidigare krävt
lagstiftning i frågan. Nu finns ansvaret för
åtgärder mot mobbning inskrivet i skollagen. Frågor
kring mobbning skall ingå som en del av skolans
viktiga uppgift att ge eleverna en demokratisk
grundsyn, som bygger på respekt och förståelse för
medmänniskor, tolerans och solidaritet. Ett
fullständigt program för hantering av
mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola.
Ansvaret för att detta finns och att programmet
följs upp skall ligga på skolans rektor. Kommunen
skall genom utvärderingar övervaka att skolorna
verkligen följer lagen. Skolverket har det
övergripande tillsynsansvaret och skyldighet att
ingripa när lagens och läroplanernas intentioner
inte följs. Ett program mot mobbning måste innehålla
klara regler för hur man aktivt skall kontrollera om
mobbning förekommer, regler för hur mobbning
förebyggs och regler för hur mobboffer och mobbare
skall behandlas. Jag vill betona att mobbning är en
för alla på skolan, inklusive föräldrar, gemensam
angelägenhet. Riksdagen bör med bifall till vår
motion 1998/99:Ub801 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
Den gröna ideologin representerar ett alternativ
där stort utrymme krävs både för det privata
initiativet och det gemensamma ansvaret inom områden
som skola och vård. Uppgörelsen mellan Miljöpartiet
och Socialdemokraterna 1996 om en friskolereform
uppfyller i allt väsentligt Miljöpartiets krav. Det
gäller nu att följa upp reformen och stimulera de
positiva utvecklingsidéer som finns bland
friskolorna.
Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom
förslagen i motion 1998/99:Ub252 om en
utvecklingsfond för fristående skolor, utredning av
glesbygdsskolornas framtid, utredning om
lärarutbildning för fristående skolor, utredning om
formerna för friskolornas deltagande i
internationellt utbyte och deras tillgång till
centralt organiserad service för sådant utbyte,
inventering av friskolor med avseende på verksamhet
lämplig för barn med speciella behov av stöd och
översyn av reglerna för finansiering av gymnasier
med elever från olika kommuner och program.
Regeringen bör avsätta resurser för att
organisationerna bakom etniska eller konfessionella
skolor själva skall kunna ta fram utredningar och
förslag, och regeringen bör aktivt verka för att
resultatet av deras verksamheter beaktas. Lämpliga
rutiner för att underlätta långivning i samband med
startande av nya fristående skolor bör också tas
fram. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1998/99:Ub252 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 17 och 52 bort hemställa
17. beträffande åtgärder mot mobbning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande
12 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub1
yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205 yrkandena
1-3, 1998/99:Ub227 yrkandena 24 och 25,
1998/99:Ub253 yrkandena 1 och 5-13,
1998/99:Ub274 yrkandena 3-5 och 1998/99:Ju901
yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
52. beträffande åtgärder för fortsatt
utveckling av fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub252 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
8. Modersmålscheck, m.m. (mom. 34 och 58) -
m och c
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m) anför:
Vi anser att ett system med modersmålscheck skulle
vara ett bra sätt att få ökad flexibilitet och
större valfrihet i modersmålsundervisningen.
Undervisningen kan också starta tidigare än vid
skolstarten. För mindre språk där det inte går att
uppfylla kravet på fem elever innebär detta ökad
möjlighet att få undervisning i modersmål. Vad vi nu
har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Sf608 yrkande 15 som sin mening ge
regeringen till känna.
Ett lärarcertifikat bör införas i samverkan med
lärarnas egna organisationer. Det bör bygga på
kollegialt uppsatta regler, som t.ex. de etiska
regler som lärarorganisationerna för närvarande
arbetar med. Införandet av ett lärarcertifikat
skulle skapa ett tryck på kommunerna att anställa
certifierade lärare, vilket vi anser värdefullt.
Frågan om det behövs ytterligare någon formell
reglering bör övervägas ytterligare. Vad vi nu har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub227 yrkande 13 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 34 och 58 bort hemställa
34. beträffande modersmålscheck
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
58. beträffande lärarcertifikat
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
9. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom.
44, 45 och 46) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Skolan bör ge elever och föräldrar tydlig
information om vad eleverna kan. I dag får eleverna
betyg första gången på höstterminen i årskurs åtta.
Vi anser att betyg bör ges ett eller ett par år
tidigare än så. Skalan bör liksom nu vara
målrelaterad men ha fler steg än den nuvarande, för
att betygssystemet skall kunna medverka till att
motivera eleverna att försöka uppnå nästa steg. Det
skall finnas tydliga betygskriterier för varje steg
i betygsskalan. Vad vi här har anfört om
betygssystemet i grundskolan bör riksdagen med
anledning av motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 3,
1998/99:Ub246 yrkande 11 i denna del samt
1998/99:Ub268 yrkandena 12 och14 som sin mening ge
regeringen till känna.
Nationella prov bör ges regelbundet i grundskolan.
Sådana prov bör åter blir obligatoriska i årskurs
fem, såsom de var innan den socialdemokratiska
regeringen hösten 1994 rev upp det betygssystem som
tidigare beslutats. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246
yrkande 11 i denna del och med anledning av
motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 4 och 1998/99:Ub268
yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
Utvecklingssamtalen i grundskolan är oerhört
viktiga för elever, föräldrar och lärare. Vi anser
att de bör dokumenteras skriftligt. Det är en
förutsättning för att uppföljningen skall fungera
bra. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 10 och
1998/99:Ub268 yrkande 13 och med anledning av motion
1998/99:Ub227 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 44, 45 och 46 bort hemställa
44. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub227
yrkande 3, 1998/99: Ub246 yrkande 11 i denna del
samt 1998/99:Ub268 yrkandena 12 och 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
45. beträffande nationella prov i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande
11 i denna del och med anledning av motionerna
1998/99:Ub227 yrkande 4 och 1998/99:Ub268
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
46. beträffande utvecklingssamtal i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246
yrkande 10 och 1998/99: Ub268 yrkande 13 och med
anledning av motion 1998/99:Ub227 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
10. Fortbildning och karriärmöjligheter för
lärare (mom. 59) - m, c, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Läraryrkets
status måste stärkas. För att åstadkomma detta är
det viktigt att skolans huvudmän ger möjlighet till
fortbildning och ökade karriärmöjligheter för
lärare, t.ex. genom att man inrättar
specialisttjänster för lärare med erfarenhet och
vidareutbildning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 59 bort hemställa
59. beträffande fortbildning och
karriärmöjligheter för lärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub227
yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
11. Utbildning för föräldrar (mom. 68) - c,
mp
Gunnar Goude (mp) och Sofia Jonsson (c) anför:
Det är viktigt att varje förälder känner sig
delaktig i sitt barns skola och att föräldrarna
följer upp och stöder sina barn i lärprocessen. I
England har man bl.a. erbjudit föräldrar till barn
med läs- och skrivsvårigheter utbildning, mot att
föräldrarna åtar sig att ge sina barn medvetet stöd
i deras läsutveckling. Vi anser att möjligheterna
att stimulera en liknande verksamhet vid svenska
skolor bör övervägas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 68 bort hemställa
68. beträffande utbildning för föräldrar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande
26 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Utvärdering av lärare (mom. 13) - m, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Anders Sjölund (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi motsätter oss inte lokalt utformad utvärdering
som även inbegriper synpunkter på lärares arbete. Vi
är dock tveksamma till generellt positiva uttalanden
om utvärdering av lärare gjord av elever. Risken är
uppenbar att sådana uttalanden ytterligare
undergräver läraryrkets ställning.
2. Körkortsutbildning (mom. 30) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Anders Sjölund (m) anför:
Körkortsutbildning skall inte vara ett åliggande för
gymnasieskolan. Vi delar härvidlag utskottets
uppfattning. Vi vill dock framhålla att det nu är
mycket dyrt för ungdomar att skaffa sig körkort.
Körkortsutbildning är numera momsbelagd, vilket
innebär en betydande fördyring av utbildningen.
3. Körkortsutbildning (mom. 30) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi vill framhålla att det är mycket dyrt för
ungdomar att skaffa sig körkort. Vi utgår från att
kommunerna utnyttjar de möjligheter som finns att
anordna lokala kurser och erbjuder eleverna att,
inom ramen för det individuella valet, läsa
teoridelen av körkortsutbildningen.