I betänkandet behandlar utskottet närmare 50
motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
1998 om förskoleverksamheten, dvs. förskola,
familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet
(öppen förskola). Yrkandena rör bl.a. rätten att
delta i förskoleverksamhet, valfrihet och
alternativa former av förskoleverksamhet, förskolans
läroplan och personalen i förskolan. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks. Reservationer finns från
m, kd, c och fp.
Motionerna
1998/99:Ub220 av Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förordningen
(1996:1206) om fristående skolor även skall gälla
förskolor.
1998/99:Ub226 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen
anförts, hos regeringen begär förslag till ett
regelverk som möjliggör för enskilda förskolor och
familjedaghem som uppfyller läroplanens krav att
ansluta sig till densamma,
2. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen
anförts, hos regeringen begär förslag till ett
regelverk för fristående förskolor i likhet med dem
som gäller för fristående skolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om etableringsfrihet
för alternativa barnomsorgsformer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilda riktlinjer
till förskollärare i läroplanen.
1998/99:Ub229 av Christina Axelsson och Ann-Marie
Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att familjedaghemmen bör omfattas av
läroplanen för förskolan.
1998/99:Ub230 av Inger Segelström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om billigare
barnomsorg på sikt.
1998/99:Ub243 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om föräldrars och barns
rätt till valfrihet och mångfald när det gäller
barn- och fritidsomsorg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en läroplan som
inbegriper förskola, familjedaghem och öppen
förskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en större betoning
av barns känslomässiga behov och lekbehov i
läroplanen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att värdegrunden i
läroplanen för förskolan, i likhet med läroplanen
för grundskolan, skall hänvisa till den kristna
traditionen i vårt land och den etik som bygger på
denna tradition,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en ansats bör
göras för att säkra kompetensen hos all personal
inom barnomsorg och skola för att se och upptäcka -
att tolka - barns signaler när barn far illa,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma
familjedaghemmens behov för att därmed säkra
valmöjligheter för föräldrar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av öppen
förskoleverksamhet i kommunerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det är
förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret för
att läroplanens mål uppfylls i förskolan.
1998/99:Ub245 av Matz Hammarström m.fl. (mp, fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
alla barn i Sverige skall ha rätt att delta i
förskoleverksamhet oberoende av om deras föräldrar
arbetar, är arbetslösa, studerar eller är hemma med
mindre syskon.
1998/99:Ub249 av Maria Larsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunal
försöksverksamhet med kommunal ersättning för vård
av egna barn i åldern 1-5 år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lagstöd för
införande av möjlighet att ge kommunal ersättning
för vård av egna barn i åldern 1-5 år.
1998/99:Ub256 av Margareta Israelsson m.fl. (s, m,
v, kd, c, fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av barnomsorg och skolbarnsomsorg
för romska barn.
1998/99:Ub260 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att göra
barnomsorgen tillgänglig för alla - även för dem som
arbetar under kvällar och helger.
1998/99:Ub261 av Ingrid Burman och Maggi Mikaelsson
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att förskollärare på
sikt skall bli den enda personalkategorin i
förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de som är
anställda i förskolan men saknar
förskollärarutbildning skall kunna få vidareutbilda
sig till detta,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förslag till
vidareutbildning av personal i förskolan med sikte
på att en enhetlig personalkategori skall arbeta i
förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att förskolechefens
ansvar och pedagogiska kompetens bör skrivas in i
läroplanen för förskolan 1-5 år (Lpfö).
1998/99:Ub264 av Margareta Israelsson m.fl. (s, m,
v, kd, c, fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla barn som bor i Sverige skall ha
rätt till en plats i barnomsorgen, oavsett om
föräldrarna arbetar eller blivit arbetslösa.
1998/99:Ub266 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändring av socialtjänstlagen rörande alla barns rätt
till barnomsorg i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om erforderlig
pedagogisk kompetens i arbetslaget inom förskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av psykolog-
och kuratorstöd inom förskolan.
1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ansvariga för
den pedagogiska verksamheten inom förskolan skall
vara förskollärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av tydliga
mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
samtliga barn erbjuds en plats inom den pedagogiskt
inriktade förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att chefen inom
förskolan skall vara en pedagogiskt utbildad ledare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och
personal inom förskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att de
barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges
möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
1998/99:Ub276 av Inger Davidson m.fl. (kd, s, m, v,
c, fp, och mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om barnomsorgslagens
allmänna råd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om personal- och
arbetssituationen inom barnomsorgen.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av mål och
planer för den pedagogiska verksamheten i
barnomsorg, förskola och grundskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
komplettering av läroplanen för förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av tydligt
tillsynsansvar för Skolverket och kommunerna vad
avser verksamheter inom förskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder i
utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i
metodik och organisation vid föräldraaktiva
förskolor.
1998/99:Sf214 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari
yrkas
3. att riksdagen beträffande stöd till barnomsorgen
som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts.
1998/99:Sf255 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om föräldrarnas
självklara rätt att välja omsorgsform för sina barn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kvaliteten inom den
kommunala barnomsorgen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förskolan.
1998/99:Sf612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lagreglering av
modersmålsstödet i förskolan.
1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om pedagogisk
förskola.
1998/99:So309 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätten att bli
kommunal dagbarnvårdare.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 50
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1998 om
förskoleverksamheten, dvs. förskola, familjedaghem
och kompletterande förskoleverksamhet (öppen
förskola).
Som en bakgrund till behandlingen av dessa för
utskottet relativt nya frågor redovisas
inledningsvis och i korthet följande.
Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom
Regeringskansliet för förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till
Utbildningsdepartementet. Efter förslag av
regeringen beslutade riksdagen hösten 1997 att
bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om
verksamheterna skulle så gott som oförändrade
flyttas över till skollagen (1985:1100) och där
inarbetas i ett särskilt kapitel, nämligen 2 a kap.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop.
1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). I ett nytt
skollagskapitel, 2 b kap., infördes bestämmelser om
förskoleklassen, en egen skolform bildad av den
tidigare s.k. sexårsverksamheten inom förskolan. De
nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1
januari 1998. Från samma tidpunkt övertog Skolverket
tillsynsansvaret för förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen och
länsstyrelserna.
En läroplan för förskolan, den första i sitt slag,
trädde i kraft den 1 augusti 1998, efter riksdagens
godkännande våren 1998 (prop. 1997/98:93, bet.
UbU16, rskr. 270). Läroplanen (Lpfö 98) gäller för
de förskolor för vilka kommunen är huvudman. Den
skall även ligga till grund för bedömningen av
kvalitetskravet vid tillståndsprövningen av enskilda
förskolor och vara vägledande för familjedaghemmens
verksamhet. Förskolans läroplan är till sin struktur
uppbyggd på i huvudsak samma sätt som övriga
läroplaner på skolans område och har formen av en
förordning.
Rätten att delta i förskoleverksamhet
Enligt skollagen svarar varje kommun för att barn
som är bosatta i Sverige och som stadigvarande
vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet (2 a
kap. 1 §). Förskoleverksamhet skall tillhandahållas
i den omfattning det behövs med hänsyn till
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller
barnets eget behov (2 a kap. 6 §). Kommunerna har
rätt att ta ut skäliga avgifter för plats i förskola
och familjedaghem som kommunen anordnar (2 a kap. 10
§). Som nämnts inledningsvis återfanns motsvarande
bestämmelser tidigare, före den 1 januari 1998, i
socialtjänstlagen (1980:620).
I flera motioner framställs yrkanden om att alla
barn bör ha rätt att delta i förskoleverksamhet.
Vänsterpartiet betonar i motion 1998/99:Ub266 att
grunden till ett livslångt lärande läggs redan i
förskolan. Det är då självklart att förskolan måste
vara tillgänglig för alla. Mot den bakgrunden måste
gällande lagregler ändras så att alla barns rätt
till barnomsorg tydliggörs (yrk. 1). Förälders
arbetslöshet, deltidsarbete eller föräldraledighet
skall inte kunna begränsa denna rätt. Det är barnens
behov av pedagogisk verksamhet som måste styra, inte
föräldrarnas behov av barntillsyn.
I motion 1998/99:Sf634 påtalar Folkpartiet att
många av de barn som allra mest skulle behöva den
pedagogiska förskolan i dag är utestängda. Antingen
har barnen inte rätt till plats på grund av att inte
båda föräldrarna arbetar, eller också är avgifterna
så höga att föräldrarna inte har råd. Samtidigt
pågår försöksverksamhet med deltidsförskolor för
dessa barn med hjälp av olika projektpengar. Ett
erbjudande om pedagogisk deltidsförskola till alla
barn bör inordnas i den ordinarie kommunala
planeringen och budgeten, anser motionärerna (yrk.
10). Också i motion 1998/99:Ub268 (fp) yrkande 4
understryks vikten av att samtliga barn från tre års
ålder erbjuds en plats inom den pedagogiskt
inriktade förskolan. Alla barn bör få denna
möjlighet att utvecklas. På ett tidigt stadium kan
då även barn med särskilda behov uppmärksammas.
Likaså begärs i motionerna 1998/99:Ub264 (s, m, v,
kd, c, fp, mp) och 1998/99:Ub245 (mp, fp) att
riksdagen gör ett uttalande om att alla barn som bor
i Sverige skall ha rätt att delta i
förskoleverksamhet. Detta skall gälla oavsett om
föräldrarna arbetar eller har blivit arbetslösa
eller, som tilläggs i den senare motionen, studerar
eller är hemma med yngre syskon.
Barnomsorgen bör enligt motion 1998/99:Ub260 (s)
vara tillgänglig för alla, även för föräldrar som
arbetar under kvällar och helger.
Lägre avgifter i barnomsorgen efterfrågas i motion
1998/99:Ub230 (s). Motionärerna skriver att det
främsta argumentet för detta är alla barns rätt till
en bra start i det livslånga lärandet. Ett annat
skäl är möjligheten för kvinnor att arbeta heltid
utan att de därmed får ökade barnomsorgskostnader
som äter upp hela den nya förtjänsten.
U t s k o t t e t har tidigare vid flera
tillfällen behandlat frågor om rätten att delta i
förskoleverksamhet (bet. 1997/98:UbU5 och UbU16 samt
yttr. 1998/99:UbU2y). Utskottet har ansett det
oroande att denna rätt på senare tid urholkats genom
att kommunerna successivt har skärpt reglerna för
rätten till barnomsorg. Vid sin senaste behandling
hänvisade utskottet till att regeringen i
budgetpropositionen för år 1999 tagit upp frågan om
förskola för barn till arbetslösa föräldrar.
Regeringen fann det orimligt att arbetslöshet i
familjen i nära hälften av landets kommuner innebär
att barnet mister platsen i barnomsorgen (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16 s. 41 f.). Vidare anförde
regeringen att det är viktigt att avgifterna inte
hindrar några barn från att delta i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Regeringen återkommer nu i 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) - som avlämnats
till riksdagen den 14 april - och redovisar att
utrymme skapas för att fr.o.m. år 2001 stegvis
genomföra en allmän förskola och maxtaxa i
barnomsorgen. Från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner överförs - enligt regeringens förslag
- 1 700 miljoner kronor till utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning år 2001 och
1 290 miljoner kronor år 2002 (prop. s. 184).
I samband med propositionen Utveckling och rättvisa
- en politik för storstaden på 2000-talet (prop.
1997/98:165) beräknades medel för treårsperioden 1
juli 1999-1 juli 2002 att fördelas till ett antal
kommuner för att bl.a. underlätta för dessa att
erbjuda förskola från tre års ålder till barn i
storstädernas utsatta bostadsområden. Regeringen
föreslår nu i den ekonomiska vårpropositionen att
medel avsätts även för andra halvåret 2002 för detta
ändamål (prop. s. 150).
När det gäller tider för öppethållande av
förskoleverksamhet anser utskottet att det givetvis
är önskvärt att verksamheten om möjligt även erbjuds
till barn vilkas föräldrar har obekväma arbetstider.
Det har dock ansetts leda för långt att uppställa
ett generellt krav på att verksamhet skall kunna
erbjudas även på andra tider än vad som kan anses
som normal arbetstid på dagtid under vardagar (prop.
1993/94:11 s. 33). Utskottet utgår från att
kommunerna löser denna fråga på lämpligt sätt.
Med hänvisning till vad utskottet anfört och
redovisat bör här behandlade motionsyrkanden avslås
av riksdagen.
De romska barnens behov av barnomsorg och
skolbarnsomsorg framhålls i motion 1998/99:Ub256 (s,
m, v, kd, c, fp, mp). Enligt motionen bör
Skolverkets uppdrag att undersöka hur
skolsituationen kan förbättras för romska elever
kompletteras med en undersökning av hur barnomsorgen
och skolbarnsomsorgen skall kunna göras mer
tillgänglig för dessa barn.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionen med hänvisning till följande.
Skolverket fick i regleringsbrevet för år 1998 i
uppdrag av regeringen att undersöka hur
skolsituationen för romska elever kan förbättras
samt att följa och utvärdera kommunernas insatser
för dem. Verket har den 1 mars 1999 redovisat
uppdraget genom rapporten Romer och den svenska
skolan. I rapporten föreslår verket att särskilda
statliga utvecklingsmedel skall avsättas för att
stödja lokalt arbete kring romska elevers
skolsituation. Medlen skall enligt förslaget
fördelas av Skolverket i samarbete med bl.a. romska
organisationer till kommuner med en hög andel romska
elever. Enligt Skolverket är det lämpligt att de
synpunkter verket för fram i fråga om romernas
skolsituation behandlas och beaktas i arbetet med
den översyn av skollagen som nyligen beslutats.
När det gäller barnomsorgen för de romska barnen
vill utskottet peka på att översynen av skollagen
också omfattar förskolan. Enligt direktiven skall
kommittén utreda hur struktur och bestämmelser kan
utformas för att spegla synen på förskolan som det
första steget i utbildningssystemet (dir. 1999:15).
Valfrihet och alternativa former av
förskoleverksamhet
Enligt gällande regler i 2 a kap. 2 § skollagen
bedrivs förskoleverksamhet i form av förskola,
familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet
(öppen förskola). Ett bolag, en förening, en
samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ
som yrkesmässigt vill driva en förskola skall ha
tillstånd till detta av den kommun där verksamheten
skall bedrivas (2 a kap. 13 §). Kommunen kan lämna
bidrag till enskild förskoleverksamhet. Sådant
bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte
oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i
motsvarande verksamhet (2 a kap. 17 §).
I motion 1998/99:Sf255 från Kristdemokraterna
framställs yrkanden som syftar till att föräldrar
skall ha en självklar rätt att välja barnomsorgsform
för sina barn. Sålunda uttrycks i motionen att alla
former av barnomsorg måste ses som komplement till
föräldrarnas omsorg och utgå från vad föräldrarna
anser är bäst för barnen (yrk. 2). En mångfald av
driftformer och en reell valmöjlighet för
föräldrarna bidrar till att höja kvalitetstänkandet
inom hela barnomsorgssektorn, menar motionärerna
(yrk. 6). Såväl kommunala som privata
barnomsorgsalternativ skall bedrivas under
kvalitetskontroll.
Även i motion 1998/99:Ub243 (kd) betonas vikten av
föräldrars och barns rätt till valfrihet och
mångfald när det gäller barnomsorg. Alternativa
omsorgsformer måste finnas och erbjudas (yrk. 1).
Detta åstadkommer man genom att även
familjedaghemmens behov uppmärksammas, framhåller
motionärerna (yrk. 6). Det handlar om att skapa
bättre förutsättningar för familjedaghemmen genom
utbildning, fortbildning, arbetsvillkor,
organisation, handledning och opinionsbildning, men
framför allt genom att de värderas likvärdigt med
andra omsorgsformer.
Enligt motion 1998/99:Ub226 (c) yrkande 3 bör
skärpta krav ställas på kommunerna att inte bara
acceptera utan också uppmuntra etablering av
familjedaghem, öppna förskolor och andra alternativa
barnomsorgsformer. En sådan mångfald får inte hotas
av att en läroplan införts för förskolan.
Betydelsen av öppna förskolor lyfts fram i
motionerna 1998/99:Sf255 (yrk. 7) och 1998/99:Ub243
(yrk. 7) från Kristdemokraterna. Motionärerna
redovisar att många kommuner gör besparingar genom
att lägga ned öppna förskolor, vilket långsiktigt är
förödande. Alla barn som inte har annan barnomsorg
utanför hemmet bör ha tillgång till en öppen
förskola, en viktig social träffpunkt för barn,
föräldrar och dagbarnvårdare.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet noterar att Skolverket i en rapport till
regeringen den 30 oktober 1998, Skolverkets arbete
med barnomsorgen - Planer och prioriteringar,
redovisat att verket avser att under den närmaste
treårsperioden prioritera insatser i fråga om
familjedaghem och öppen förskola. Verket anser det
angeläget att följa upp och utvärdera verksamheten i
familjedaghem när det gäller t.ex. innehåll,
organisation och personalens kompetens. Det är också
viktigt med en uppföljning och utvärdering av
verksamheten med den öppna förskolan i vad avser
tillgång och efterfrågan, organisationsformer och
innehåll i verksamheten.
Regeringen har i december 1998 uppdragit åt
Skolverket att utfärda Allmänna råd för
familjedaghem, fritidshem, öppen förskola och öppen
fritidsverksamhet. Uppdraget skall vara avslutat
senast den 1 augusti 1999.
I en promemoria, bilagd regeringsbeslutet, anges
att allmänna råd för familjedaghem bör ha sin
utgångspunkt i läroplanen för förskolan, men vara
anpassade till de ofta mycket olika förutsättningar
som familjedaghemmet kan ge för barns fostran och
omsorg. Viktigt är att den värdegrund som förskolans
verksamhet vilar på också tydliggörs för
familjedaghemmens verksamhet. Att i nära samverkan
med föräldrarna kunna anpassa och utveckla
verksamheten är en särskild kvalitet i
familjedaghemmet. Råden bör ge riktlinjer för hur
verksamheten kan bidra till barns omvårdnad,
utveckling och lärande. Familjedaghemmets
samhälleliga uppdrag i förhållande till barn och
föräldrar bör anges, liksom riktlinjer för
dagbarnvårdarens dagliga arbete inom olika områden.
De allmänna råden bör formuleras så att de också kan
fungera vägledande för kommunen i frågor som rör
ledning, uppföljning, utvärdering och tillsyn av
verksamheten.
Angående den öppna förskolan sägs i
regeringsuppdraget till Skolverket bl.a. att den är
ett värdefullt komplement inom förskoleverksamheten.
Allmänna råd för öppen förskola bör utgå från att
verksamheten, utifrån en med övrig
förskoleverksamhet gemensam värdegrund, även
fortsättningsvis skall profileras och utvecklas
utifrån lokala behov.
I motion 1998/99:Sf214 (m) yrkande 3 begärs ett
riksdagsuttalande om att bestämmelser om barnomsorg
liknande dem som gällde före den 1 januari 1995
snarast skall återinföras. Det skulle innebära att
alternativa barnomsorgsformer får lagstadgad rätt
och lagstadgat skydd, framhåller motionärerna.
Dessutom skulle lagändringen garantera kommunal
ersättning till alternativ barnomsorg som uppfyller
definierade krav. Det kan gälla föräldrakooperativ,
ideellt driven barnomsorg eller privat sådan.
Lagregler som gör det möjligt att utge kommunal
erättning för vård av egna barn i åldern 1-5 år
efterfrågas i motion 1998/99:Ub249 (kd) yrkande 2.
Motionären vill också att en försöksverksamhet
inleds med sådan kommunal ersättning (yrk. 1).
Även i motion 1998/99:So309 (mp) yrkande 8 förordas
att en förälder skall kunna bli kommunal
dagbarnvårdare åt eget barn med en ersättning som är
likvärdig med den som en "traditionell"
dagbarnvårdare får.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.
Riksdagen beslutade hösten 1994, efter förslag av
regeringen, att fr.o.m. den 1 januari 1995 upphäva
lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som trätt i kraft
den 1 juli 1994. Likaså upphävdes av riksdagen
tidigare antagna bestämmelser i 18 §
socialtjänstlagen om skyldighet för kommunerna att
ge bidrag till enskilda förskolor m.m., som skulle
ha trätt i kraft den 1 januari 1995. I stället
infördes nuvarande bestämmelser om att kommunerna
efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild
förskoleverksamhet (prop. 1994/95:61, bet. SoU8,
rskr. 105).
Utskottet behandlade under föregående riksmöte
liknande motionsyrkanden om återinförande av en
skyldighet för kommunerna att ge stöd till
alternativa barnomsorgsformer (bet. 1997/98:UbU5). I
betänkandet framhöll utskottet att enskild
barnomsorg kan berika barnomsorgen och bidra till en
positiv utveckling (s. 25). Utskottet fann
emellertid inte anledning att ändra reglerna om att
det är kommunen som avgör om bidrag kan lämnas till
enskild förskoleverksamhet (2 a kap. 17 §
skollagen). Som framgår av 1999 års ekonomiska
vårproposition avser regeringen att under
innevarande mandatperiod återkomma till frågan om ny
organisation av förskolan och om dess finansiering.
Läroplanen för förskolan - tillämplighet
och utformning
Läroplanen för förskolan, som trädde i kraft den 1
augusti 1998, gäller som inledningsvis nämnts för
kommunala förskolor. Den skall även ligga till grund
för bedömningen av kvalitetskravet vid
tillståndsprövningen av enskilda förskolor och vara
vägledande för familjedaghemmens verksamhet. Till
sin struktur är förskolans läroplan uppbyggd på i
huvudsak samma sätt som övriga läroplaner. Den anger
således förskolans värdegrund och uppdrag samt mål
och riktlinjer för verksamheten. Riktlinjerna i
läroplanen vänder sig till alla som arbetar i
förskolan samt till arbetslaget.
Frågan om läroplanens tillämplighet på annan
förskoleverksamhet än kommunal förskola tas upp i
tre motioner.
Enligt motion 1998/99:Ub243 (kd) yrkande 2 bör
regeringen formulera övergripande mål inklusive en
gemensam värdegrund i en läroplan som gäller för
alla barnomsorgsformer, dvs. förskola, familjedaghem
och öppen förskola. Den gemensamma läroplanen bör
kompletteras med riktlinjer för respektive
verksamhetsform.
I motion 1998/99:Ub226 (c) yrkande 1 föreslås att
riksdagen hos regeringen begär förslag till regler
som gör det möjligt för enskilda förskolor och
familjedaghem som uppfyller läroplanens krav att
ansluta sig till denna. Motionärerna menar att
kompetensen i verksamheten bör vara avgörande för
tillämpningen av läroplanen, inte vilken form man
valt för verksamheten.
Även i motion 1998/99:Ub229 (s) förs fram åsikten
att familjedaghemmen bör omfattas av läroplanen för
förskolan. Motionärerna hävdar att merparten av
dagbarnvårdarna numera arbetar med reglerad
arbetstid, och att de arbetar i grupper. De flesta
kommuner har också förskoleprogram vilka omfattar
såväl förskolan som familjedaghemmen och vilka
utvärderas. Kommunerna ställer i allmänhet krav på
att dagbarnvårdare skall vara utbildade barnskötare
eller förskollärare.
U t s k o t t e t vill framhålla att det inte
finns något hinder för att andra
förskoleverksamheter än den kommunala förskolan
tillämpar läroplanen eller delar av denna utifrån de
förutsättningar som respektive verksamhet ger.
När det särskilt gäller familjedaghemmen har
utskottet i det föregående redovisat att regeringen
givit Skolverket i uppdrag att utfärda allmänna råd
för bl.a. familjedaghem. I uppdraget anges att råden
bör ha sin utgångspunkt i läroplanen och att
läroplanens värdegrund skall tydliggöras också för
familjedaghem.
Motionsyrkandena avstyrks med det anförda.
Vikten av tydliga mål för den pedagogiska
verksamheten i förskolan betonas i motion
1998/99:Ub268 (fp) yrkande 3. Det bör finnas två
typer av mål, anser motionärerna. Ett mål som anger
inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet
och samtidigt uttrycker en önskad
kvalitetsutveckling (mål att sträva mot). Det andra
målet skall utgå från det enskilda barnets
förutsättningar och med hänsyn till detta uttrycka
vad barnet skall ha uppnått när barnet lämnar
förskolan (mål att uppnå).
U t s k o t t e t avstyrkte våren 1998 ett
motsvarande motionsyrkande om införande i läroplanen
av "mål att uppnå". Utskottet anförde då att
avsikten med mål att uppnå, när det gäller skolan,
är att målen skall kunna utvärderas och utgöra
grunden för en resultatbedömning. I förskolan är det
inte det enskilda barnets resultat som skall
utvärderas och inga betyg eller omdömen skall
utfärdas. Utskottet instämde därför med regeringen i
bedömningen att läroplanen för förskolan endast
skall innehålla en typ av mål, nämligen mål att
sträva mot för det enskilda barnets utveckling och
lärande (bet. 1997/98:UbU16 s. 9). Utskottet finner
inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Riksdagen bör alltså avslå motionsyrkandet.
Enligt Miljöpartiet i motion 1998/99:Ub801 saknar
läroplanen en rad viktiga inslag vad gäller t.ex.
inskolning, observationer, utvecklingssamtal med
föräldrar, etc. med fokusering på barns utveckling
(yrk. 3). Regeringen bör omgående påbörja arbetet
med en utvärdering av läroplanen i syfte att
utveckla denna till ett mer adekvat och fylligt
dokument.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Läroplanen skall tydliggöra förskolans uppdrag. Men
det är kommunerna som har ansvar för organisation
och arbetsformer. Enligt utskottets mening är det
självklart att varje barn i förskolan skall bemötas
utifrån sina egna förutsättningar och på sin egen
nivå. Utskottet understryker att föräldrasamarbetet
är grundläggande för förskolans verksamhet. I
läroplanen anges att personalen i arbetslaget
fortlöpande skall föra samtal med barnens föräldrar
om barnets trivsel, utveckling och lärande både i
och utanför förskolan samt genomföra
utvecklingssamtal. Personalen skall också ansvara
för att varje barn tillsammans med sina föräldrar
får en god introduktion i förskolan.
Det är viktigt, enligt motion 1998/99:Ub243 (kd),
att inte förskolans inriktning mot utbildning sker
på bekostnad av lek och omsorg. Motionärerna vill ha
en större betoning i läroplanen av barns
känslomässiga behov och lekbehov (yrk. 3). De menar
att social kompetens, språklig förmåga och
kreativitet stimuleras av ostrukturerad lek.
U t s k o t t e t anser att de skrivningar som
finns i läroplanen väl tillgodoser motionärernas
önskemål. Följande kan citeras ur läroplanen under
rubriken Förskolans uppdrag.
Leken är viktig för barns utveckling och lärande.
Ett medvetet bruk av leken för att främja varje
barns utveckling och lärande skall prägla
verksamheten i förskolan. I lekens och det
lustfyllda lärandets olika former stimuleras
fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till
symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och
lösa problem. Barnet kan i den skapande och
gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och
bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet med denna
hänvisning.
I motion 1998/99:Ub243 (kd) begär motionärerna också
att värdegrunden i läroplanen för förskolan, i
likhet med läroplanen för grundskolan, skall hänvisa
till den kristna traditionen i vårt land och den
etik som bygger på denna tradition (yrk. 4).
U t s k o t t e t konstaterade i sitt betänkande
om läroplanen för förskolan - med anledning av ett
motsvarande motionsyrkande - att Barnomsorg och
skolakommittén i sina formuleringar av värdegrunden
i förskolans läroplan inte tog upp någon hänvisning
till den etik som förvaltats av kristen tradition
(SOU 1997:157). Detta hade inte mött några
invändningar under remissbehandlingen av kommitténs
förslag. Utskottet ansåg inte att riksdagen borde
göra något uttalande i frågan utan avstyrkte
motionsyrkandet (bet. 1997/98:
UbU16 s. 9). Även det nu aktuella yrkandet bör
avslås av riksdagen.
Personalen i förskolan
Enligt motion 1998/99:Ub266 från Vänsterpartiet
måste det finnas erforderlig pedagogisk kompetens i
arbetslaget inom förskolan (yrk. 2). Motionärerna
pekar på att fortbildning behövs för att skapa och
behålla hög kvalitet i förskoleverksamheten. Av
särskild betydelse är möjligheten till
vidareutbildning för barnskötarna. På sikt ser
motionärerna det som naturligt att det skapas en
pedagogisk grundutbildning på högskolenivå,
omfattande 120 poäng, för all pedagogisk personal
inom förskolan. Dessutom bör det finnas möjlighet
för förskolepersonalen till fördjupade studier och
forskning.
Liknande yrkanden framställs i motion 1998/99:Ub261
(v), nämligen att förskollärare på sikt skall bli
den enda personalkategorin i förskolan (yrk. 1), att
anställda i förskolan utan förskollärarutbildning
skall kunna få vidareutbilda sig till förskollärare
(yrk. 2) samt att regeringen bör återkomma med
förslag till vidareutbildning av personal i
förskolan i syfte att få en enhetlig
personalkategori (yrk. 3).
Också i motion 1998/99:Ub268 (fp) yrkande 7 pekas
på vikten av att de barnskötare som i dag arbetar
inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning
till förskollärare. Målet måste vara att all
personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan skall
vara högskoleutbildad.
U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än
motionärerna om vikten av fortbildning och
vidareutbildning för förskolans personal. I
sammanhanget påminner utskottet om att
Lärarutbildningskommittén har i uppdrag att lämna
förslag till förnyelse av alla lärarutbildningar med
utgångspunkt i de förändringar som har skett inom
förskola, skola, vuxenutbildning, högskola och
samhället i övrigt (dir. 1997:54). Kommittén skall
inom kort slutredovisa sitt uppdrag. Riksdagen bör
mot bakgrund härav avslå motionsyrkandena.
Förskollärarna skall ha det pedagogiska ansvaret för
att läroplanens mål uppfylls i förskolan. Det hävdas
i motion 1998/99:Ub243 (kd) yrkande 8. Att
riktlinjerna i läroplanen vänder sig till
arbetslaget ger intrycket av att ansvaret är
utspritt på hela arbetslaget. Detta skapar
otydlighet i organisationen, anser motionärerna.
Särskilda riktlinjer till förskollärare i
läroplanen efterfrågas även i motion 1998/99:Ub226
(c) yrkande 4. Motionärerna framhåller att
personalens kvalifikationer är avgörande för den
pedagogiska verksamheten. Det bör därför finnas krav
på att det i förskolan finns förskollärare, något
som bör återspeglas i läroplanen.
Likaså krävs i motionerna 1998/99:Ub268 (fp)
yrkande 2 och 1998/99:Ub801 (mp) yrkande 4 i denna
del att det skrivs in i läroplanen att
förskollärarna är ansvariga för den pedagogiska
verksamheten inom förskolan.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i
samband med behandlingen av läroplanen då det gällde
liknande motionsyrkanden om förskollärarnas
pedagogiska ansvar och särskilda riktlinjer som
vänder sig till förskolläraren (bet. 1997/98:UbU16
s. 10). Utskottet skrev bl.a. följande.
Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck för
de krav som ställs på att den pedagogiska
verksamheten skall ha hög kvalitet. - - - Kommunerna
har ansvar för att kvaliteten i förskolan utvecklas.
Utskottet vill betona att det ankommer på dem att
organisera verksamheten och anskaffa den kompetens
som behövs för att målen i läroplanen för förskolan
skall kunna nås. I likhet med regeringen utgår
utskottet från att kommunerna satsar på en
välutbildad personal för att garantera hög
professionalitet. Som regeringen anmärker är
arbetslaget i dag det vanligaste sättet att
organisera arbetet i förskolan. Det är därför enligt
utskottets mening naturligt att riktlinjerna i
läroplanen vänder sig till arbetslaget.
Förskolechefens ansvar behandlas i tre motioner.
Enligt motion 1998/99:
Ub261 (v) bör bestämmelser om ansvar för
förskolechefen och krav på chefens pedagogiska
kompetens skrivas in i läroplanen (yrk. 4). I motion
1998/99:Ub268 (fp) markeras vikten av att chefen
inom förskolan är en pedagogiskt utbildad ledare
(yrk. 5). Det åligger chefen att ansvara för att
förskolans verksamhet följs upp och utvärderas i
förhållande till de mål förskolan har, anför
motionärerna. Liknande sypunkter framförs i motion
1998/99:Ub801 (mp), nämligen att det i skollagen,
med närmare beskrivning i läroplanen, bör tas in att
varje förskola skall ha en ansvarig föreståndare
(yrk. 4 delvis).
U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör
avslås av riksdagen.
Som utskottet anförde i sitt betänkande om
läroplanen för förskolan är ledningen av förskolan
en fråga för kommunala beslut och har inte centralt
reglerats. Utskottet är inte berett att föreslå att
bestämmelser om ansvar för en förskolechef införs i
läroplanen.
I motion 1998/99:Ub276 (kd, s, m, v, c, fp, mp)
yrkande 2 efterlyser motionärerna närmare
föreskrifter i allmänna råd i fråga om vem som har
ansvaret för säkerheten inom förskolan och vilka
krav som kan ställas.
Enligt samma motion yrkande 3 har antalet olyckor
ökat inom barnomsorgen. Personal har sagts upp på
grund av det ekonomiska läget, vilket lett till
större barngrupper och sämre vuxenkontroll.
Personal- och arbetssituationen måste förbättras så
att inte barnens bästa äventyras, betonar
motionärerna. - I motion 1998/99:Ub243 (kd) pekas på
behovet av att säkra kompetensen hos all personal
inom barnomsorg och skola för att se och kunna tolka
barns signaler när barn far illa (yrk. 5).
U t s k o t t e t erinrar om att det i 2 a kap. 3
§ skollagen föreskrivs att det inom
förskoleverksamheten skall finnas personal med sådan
utbildning eller erfarenhet att barnens behov av
omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan
tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig
sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara
ändamålsenliga.
Vidare vill utskottet fästa uppmärksamheten på att
frågan om säkerheten särskilt tagits upp i
direktiven till den nyligen beslutade kommittén för
översyn av skollagen, m.m. (dir. 1999:15). I
kommitténs uppdrag ingår att göra en översyn, och
vid behov föreslå förändringar, av andra regler för
att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet,
skydd och trygghet i barnomsorgs- och
skolverksamheten, särskilt i vad avser arbetsmiljö-
samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
Behovet av psykolog- och kuratorstöd inom förskolan
lyfts fram i motion 1998/99:Ub266 (v) yrkande 3. Det
är enligt motionärerna ytterst betydelsefullt att
personalen får handledning, särskilt i arbetet med
barn med särskilda behov. Likaså kan föräldrar och
barn behöva stöd.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
I samband med behandlingen under föregående
riksmöte av förslaget till läroplan för förskolan
avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden (bet.
1997/98:UbU16 s. 18). Utskottet anmärkte då att -
sedan bestämmelser om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg införts i skollagen och när
förskolan avsågs få en egen läroplan - en helhetssyn
på utveckling och lärande skall prägla
verksamheterna inom förskola och skola. Utskottet
förutsatte att detta för med sig en ökad samverkan
kring resurser, t.ex. när det gäller tillgång till
olika specialkompetenser. Dock är det kommunen som
arbetsgivare som har ansvar för hur arbetet inom
förskoleverksamheten organiseras och som skall se
till att det finns den kompetens bland personalen
som krävs för att målen med verksamheten skall nås.
Samarbetet mellan föräldrar och personal inom
förskolan tas upp i två motioner. Enligt motion
1998/99:Ub268 (fp) yrkande 6 måste samarbetet
ständigt utvärderas. Personalen måste ha utbildning
och kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig
information kring barnet som både familjen och
personalen behöver för ett gott samarbete.
Det påpekas i motion 1998/99:Ub801 (mp) yrkande 6
att i förskollärarutbildningen särskilt bör
uppmärksammas den speciella situation som ett nära
samarbete med föräldrar innebär. De lärarstuderande
bör få ökade kunskaper i metodik och organisation
vid föräldraaktiva skolor.
U t s k o t t e t hänvisar till att samarbetet
mellan förskola och hem är ett av de områden inom
vilka riktlinjer för arbetet preciseras i
läroplanen. Bland annat skall personalen i
arbetslaget ge föräldrarna möjligheter att utöva
inflytande över hur målen konkretiseras i den
pedagogiska planeringen, beakta föräldrarnas
synpunkter när det gäller planering och genomförande
av verksamheten samt se till att föräldrarna blir
delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Lärarutbildningarna är som nämnts i det föregående
under utredning i Lärarutbildningskommittén, som
inom kort kommer att slutredovisa sitt uppdrag.
Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Övriga frågor
I motionerna 1998/99:Ub220 (m) och 1998/99:Ub226 (c)
yrkande 2 begärs regler för fristående förskolor som
motsvarar dem för fristående skolor.
U t s k o t t e t påminner om att kommittén för
översyn av skollagen m.m. enligt sina direktiv skall
utreda om förskolan kan bilda en egen skolform inom
det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
(dir. 1999:15). Kommittén skall redovisa uppdraget
senast den 1 maj 2001.
I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är
utskottet inte berett att tillgodose motionärernas
önskemål. Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.
Miljöpartiet anser i motion 1998/99:Ub801 yrkande 5
att reglerna för tillsynen av förskolans verksamhet
är otydliga. Regler bör tas fram där ansvaret för
den löpande tillsynen läggs på kommunen med ett
överordnat ansvar för tillsynsverksamheten hos
Skolverket.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
I Skolverkets rapport om planer och prioriteringar
i verkets arbete med barnomsorgen (1998-10-30), som
utskottet redovisat i det föregående, framhöll
verket att det är viktigt att följa hur kommunerna
arbetar med uppföljning och utvärdering av
verksamheterna inom barnomsorgen. Skolverkets egen
tillsyn av barnomsorgen hade dittills begränsats
till enskilda ärenden. Några breda
kommungranskningar hade ännu inte gjorts, beroende
dels på att de nya läroplanerna började gälla först
under andra halvåret 1998, dels på att Skolverket
beslutat att se över sin tillsynsverksamhet. Enligt
vad utskottet inhämtat är avsikten den att förskolan
skall omfattas också av Skolverkets
kvalitetsgranskning.
Riksdagen bör enligt Vänsterpartiet i motion
1998/99:Sf612 yrkande 6 uttala sig för att
modersmålsstödet i förskolan regleras i lag. I
likhet med vad som gäller för grundskolan bör det
finnas bestämmelser om rätt för barn med annat
modersmål än svenska till träning och undervisning i
modersmålet.
U t s k o t t e t konstaterar att det i läroplanen
för förskolan (Lpfö 98) föreskrivs att förskolan
skall bidra till att barn med annat modersmål än
svenska får möjlighet att både utveckla det svenska
språket och sitt modersmål. För undervisningen i
modersmål i grundskolan finns kursplan och i
grundskoleförordningen finns föreskrifter om vilka
elever som är berättigade till sådan undervisning.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om
modersmålets betydelse som grund för språk- och
identitetsutveckling och att elever med flerspråkig
bakgrund bör erbjudas undervisning i modersmål från
förskolan till och med gymnasieskolan. Enligt
direktiven till kommittén för översyn av skollagen
m.m. skall kommittén föreslå de förändringar som
behövs för att åstadkomma en enhetlig och tydlig
terminologi och struktur i skollag, läroplaner och
skolformsförordningar, så att dessa bättre
harmonierar med varandra och speglar helheten i
skolväsendet (dir. 1999:15).
Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen med
hänvisning till det utredningsarbete som nu
påbörjas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rätt för alla barn att
delta i förskoleverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub226 yrkande 4,
1998/99:
Ub243 yrkande 8, 1998/99:Ub268 yrkande 2 och
1998/99:Ub801
yrkande 4 i denna del,
res .6 (m, kd, c, fp) -
delvis
13. beträffande inskrivning i läroplanen
av förskolechefens ansvar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub261 yrkande 4,
1998/99:
Ub268 yrkande 5 och 1998/99:Ub801 yrkande 4 i
denna del,
res. 1 (fp) - delvis
14. beträffande ansvaret för säkerheten
inom förskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub276 yrkande 2,
res. 7 (m, kd, fp)
15. beträffande personal- och
arbetssituationen inom barnomsorgen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub243 yrkande 5 och
1998/99:Ub276 yrkande 3,
res.4 (kd) - delvis
16. beträffande behovet av psykolog- och
kuratorstöd inom förskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub266 yrkande 3,
17. beträffande samarbetet mellan
föräldrar och personal
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 6 och
1998/99:Ub801 yrkande 6,
res. 1 (fp) - delvis
18. beträffande regler för fristående
förskolor som motsvarar dem för fristående
skolor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub220 och
1998/99:Ub226 yrkande 2,
res. 6 (m, kd, c, fp) -
delvis
19. beträffande tillsynen av förskolans
verksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 5,
20. beträffande lagreglering av
modersmålsstödet i förskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf612 yrkande 6.
Stockholm den 22 april 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Eva Johansson (s), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Torgny Danielsson (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia
Jonsson (c), Nalin Pekgul (s), Anders Sjölund (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Agneta Lundberg (s),
Ulf Nilsson (fp) och RosMarie Jönsson Neckö (s).
Reservationer
1. Rätt för alla barn att delta i
förskoleverksamhet, m.m. (mom. 1, 7, 11, 13
och 17) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Jag anser att alla barn från tre års ålder skall
erbjudas en plats i den pedagogiskt inriktade
förskolan, i enlighet med yrkandena i motionerna
1998/99:Ub268 och 1998/99:Sf634. Att delta i en
pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger
barnen stora möjligheter till individuell
utveckling. På ett tidigt stadium kan barn med
särskilda behov uppmärksammas, t.ex. barn med läs-
och skrivsvårigheter. I dag pågår försöksverksamhet
med deltidsförskolor för barn i utsatta områden med
hjälp av olika projektmedel. Enligt min mening bör
erbjudande om förskoleplats ingå i den ordinarie
kommunala planeringen och budgeten. Detta bör
riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkanden som
sin mening ge regeringen till känna.
Med en liberal kunskapssyn är det nödvändigt att en
förskola med höga ambitioner också har ett ansvar
för att vissa resultat uppnås under förskoletiden.
Tydliga mål bör därför finnas för den pedagogiska
verksamheten i förskolan. Utöver "mål att sträva
mot" bör det finnas mål som utgår från det enskilda
barnets förutsättningar och med hänsyn därtill
uttrycker vad barnet skall ha uppnått när det lämnar
förskolan (mål att uppnå). Det saknas i dag, vilket
visar vilken dålig tilltro regeringen har till små
barns möjligheter till lärande och till deras
högskoleutbildade lärares kompetens. Riksdagen bör
bifalla motion 1998/99:Ub268 yrkande 3.
Målet måste vara att all personal med pedagogiskt
ansvar inom förskolan skall vara högskoleutbildad.
Det är därför viktigt, anser jag, att de barnskötare
som i dag arbetar inom förskolan ges möjlighet till
vidareutbildning till förskollärare. Utskottet borde
ha tillstyrkt yrkande 7 i motion 1998/99:
Ub268.
Förskolechefen ansvarar för att förskolans
verksamhet följs upp och utvärderas i förhållande
till de mål förskolan har. Jag vill betona vikten av
att chefen för förskolan är en pedagogiskt utbildad
ledare och ställer mig bakom yrkandet om detta i
motion 1998/99:Ub268.
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina
barns fostran och utveckling. Förskolans arbete med
barnen skall därför ske i nära samarbete med
föräldrarna. Personalen måste ha utbildning och
kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig
information kring barnet som både familjen och
personalen behöver för ett gott samarbete. Jag vill
framhålla som centralt i detta sammanhang att
samarbetet mellan föräldrar och personal ständigt
utvärderas. Jag stöder yrkande 6 i motion
1998/99:Ub268.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 7, 11, 13 och 17 bort hemställa
1. beträffande rätt för alla barn att
delta i förskoleverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub268
yrkande 4 och 1998/99:Sf634 yrkande 10, med
anledning av motionerna 1998/99:Ub245,
1998/99:Ub264 och 1998/99:Ub266 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1998/99:Ub230 och
1998/99:Ub260 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
7. beträffande tydliga mål för den
pedagogiska verksamheten i förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
11. beträffande pedagogisk kompetens inom
förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande
7, med anledning av motionerna 1998/99:Ub261
yrkande 2 och 1998/99:Ub266 yrkande 2 samt med
avslag på motion 1998/99:Ub261 yrkandena 1 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. beträffande inskrivning i läroplanen
av förskolechefens ansvar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 5
samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub261
yrkande 4 och 1998/99:Ub801 yrkande 4 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
17. beträffande samarbetet mellan
föräldrar och personal
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 6
och med anledning av motion 1998/99:Ub801
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
2. Valfrihet och alternativa former av
förskoleverksamhet (mom. 3) - m, kd
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Anders Sjölund
(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Alla former av förskoleverksamhet måste enligt vår
mening ses som komplement till föräldrarnas omsorg
och utgå från vad föräldrarna anser är bäst för
barnen. Vikten av föräldrars och barns rätt till
valfrihet och mångfald när det gäller barnomsorgen
kan inte nog betonas. Alternativa former av
förskoleverksamhet måste finnas och erbjudas. En
mångfald av driftformer och reella valmöjligheter
bidrar också till att höja kvalitetstänkandet inom
barnomsorgssektorn. Såväl kommunala som privata
barnomsorgsalternativ skall bedrivas under
kvalitetskontroll. Det handlar även om att skapa
bättre förutsättningar för familjedaghemmen, framför
allt genom att de värderas likvärdigt med annan
förskoleverksamhet. Detta bör riksdagen med bifall
till motionerna 1998/99:Ub243 (yrk. 1 och 6) och
1998/99:Sf255 (yrk. 2 och 6) som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 3 bort hemställa
3. beträffande valfrihet och alternativa
former av förskoleverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub243
yrkandena 1 och 6 och 1998/99:Sf255 yrkandena 2
och 6 samt med anledning av motion 1998/99:Ub226
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. Valfrihet och alternativa former av
förskoleverksamhet, m.m. (mom. 3 och 6) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Skärpta krav bör enligt min mening ställas på
kommunerna att inte bara acceptera utan också
uppmuntra alternativa förskoleverksamheter. En
återinförd etableringsfrihet för familjedaghem,
öppna förskolor och andra alternativa
barnomsorgsformer är en viktig valfrihetsreform. Jag
vill understryka att mångfalden inte får hotas av
det förhållandet att en läroplan införts för
förskolan. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub226 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 1 i motion
1998/99:Ub226 hos regeringen begära förslag till
regler som gör det möjligt för enskilda förskolor
och familjedaghem som uppfyller läroplanens krav att
ansluta sig till denna. Jag anser att kompetensen i
verksamheten bör vara avgörande för tillämpligheten
av läroplanen, inte vilken form man valt för
verksamheten.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 3 och 6 bort hemställa
3. beträffande valfrihet och alternativa
former av förskoleverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub226 yrkande 3
samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub243
yrkandena 1 och 6 och 1998/99:Sf255 yrkandena 2
och 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
6. beträffande läroplanens tillämplighet
på annan förskoleverksamhet än kommunal
förskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub226 yrkande 1
samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub229
och 1998/99:Ub243 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Tillgång till öppen förskola, m.m. (mom.
4, 5, 9 och 15) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Många kommuner gör besparingar genom att lägga ned
öppna förskolor, vilket enligt vår mening
långsiktigt är förödande. Alla barn som inte har
annan barnomsorg utanför hemmet bör ha tillgång till
en öppen förskola. Denna är en viktig social
träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare
samt bedriver en stödjande verksamhet för de
familjer som har svaga sociala nätverk. Vi vill
lyfta fram betydelsen av öppna förskolor och ställer
oss därmed bakom motionerna 1998/99:Ub243 (yrk. 7)
och 1998/99:Sf255 (yrk. 7).
Vi anser att bestämmelser om barnomsorg liknande
dem som gällde före den 1 januari 1995 snarast skall
återinföras. Det skulle bl.a. innebära en skyldighet
för kommunerna att utge ersättning till alternativ
barnomsorg som uppfyller definierade krav. Det kan
gälla föräldrakooperativ, ideellt driven barnomsorg
eller privat sådan. Vi anser också att lagregler bör
införas som gör det möjligt att utge kommunal
ersättning för vård av egna barn i åldern 1-5 år. En
försöksverksamhet bör redan nu inledas med sådan
kommunal ersättning. Riksdagen bör med bifall till
motion 1998/99:Ub249 yrkandena 1 och 2 samt med
anledning av motionerna 1998/99:Sf214 yrkande 3 och
1998/99:So309 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna vad vi här anfört.
Läroplanen får inte innebära att verksamheten i
förskolan inriktas mot utbildning på bekostnad av
lek- och omsorgsdelen. Vi menar att det i läroplanen
bör göras en kraftigare betoning av barns
känslomässiga behov och lekbehov. Social kompetens,
språklig förmåga och kreativitet stimuleras av
ostrukturerad lek. I omsorgssituationer måste hänsyn
tas till barnens känslomässiga behov. Detta bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
Enligt vad vi inhämtat har antalet olyckor ökat
inom barnomsorgen. Personal har sagts upp på grund
av det ekonomiska läget, vilket lett till större
barngrupper och sämre vuxenkontroll. Vi vill
understryka att personal- och arbetssituationen inom
barnomsorgen måste förbättras så att inte barnens
bästa äventyras. Vi vill också peka på behovet av en
ansats för att säkra kompetensen hos all personal
inom barnomsorg och skola när det gäller att se och
upptäcka - att tolka - barns signaler när barn far
illa. Riksdagen bör med bifall till våra
motionsyrkanden göra ett uttalande till regeringen i
enlighet med vad vi nu anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 4, 5, 9 och 15 bort hemställa
4. beträffande tillgång till öppen
förskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub243
yrkande 7 och 1998/99:Sf255 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
5. beträffande skyldighet för kommun att
utge ersättning till privat barnomsorg m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub249 yrkandena
1 och 2 samt med anledning av motionerna
1998/99:Sf214 yrkande 3 och 1998/99:So309
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
9. beträffande betoning i läroplanen av
barns känslomässiga behov och lekbehov
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub243 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
15. beträffande personal- och
arbetssituationen inom barnomsorgen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub243
yrkande 5 och 1998/99:Ub276 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
5. Skyldighet för kommun att utge
ersättning till privat barnomsorg m.m.
(mom. 5) - m
Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Anders Sjölund
(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Vi anser att bestämmelser om barnomsorg liknande dem
som gällde före den 1 januari 1995 snarast skall
återinföras. Det skulle bl.a. innebära en skyldighet
för kommunerna att utge ersättning till alternativ
barnomsorg som uppfyller definierade krav. Det kan
gälla föräldrakooperativ, ideellt driven barnomsorg
eller privat sådan. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1998/99:Sf214 yrkande 3 samt med avslag
på motionerna 1998/99:Ub249 yrkandena 1 och 2 och
1998/99:So309 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 5 bort hemställa
5. beträffande skyldighet för kommun att
utge ersättning till privat barnomsorg m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf214 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub249
yrkandena 1 och 2 och 1998/99:So309 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. Förskollärarnas pedagogiska ansvar, m.m.
(mom. 12 och 18) - m, kd, c, fp
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Anders Sjölund
(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson
(c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Personalens kvalifikationer är avgörande för den
pedagogiska verksamhetens kvalitet. Det bör därför
finnas krav på att det i förskolan finns
förskollärare, något som bör återspeglas i
läroplanen. Genom särskilda riktlinjer som vänder
sig till förskollärarna bör alltså i läroplanen
skrivas in att förskollärarna har det pedagogiska
ansvaret. Vi vill att riksdagen gör ett uttalande
till regeringen om detta i enlighet med vad som
anförts i motionerna 1998/99:
Ub226 och 1998/99:Ub268.
Liknande regler som för fristående skolor bör gälla
också för fristående förskolor. Vi anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till lagregler på området och en redovisning av
eventuella ändringar som kan erfordras i
förordningstext. Riksdagen bör göra ett uttalande
till regeringen om detta i enlighet med här aktuella
motionsyrkanden.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 12 och 18 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub226
yrkande 4, 1998/99:Ub243 yrkande 8 och
1998/99:Ub268 yrkande 2 samt med anledning av
motion 1998/99:Ub801 yrkande 4 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
18. beträffande regler för fristående
förskolor som motsvarar dem för fristående
skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub220 och
1998/99:
Ub226 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
7. Ansvaret för säkerheten inom förskolan
(mom. 14) - m, kd, fp
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Anders Sjölund
(m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ulf Nilsson
(fp) anför:
Vi understryker vikten av att barn i
förskoleverksamheten skall kunna garanteras en säker
miljö. I dag saknas föreskrifter om vem som har
ansvaret för säkerheten och vilka krav som kan
ställas. Detta borde kunna konkretiseras i allmänna
råd. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet
hos regeringen begära att åtgärder snarast vidtas i
detta avseende.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 14 bort hemställa
14. beträffande ansvaret för säkerheten
inom förskolan
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub276 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,