I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 1999. I samband
därmed behandlas 92 motionsyrkanden. Utskottet
behandlar också regeringens skrivelse 1997/98:176
Lärandets verktyg - nationellt program för IT i
skolan.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsbelopp på alla punkter.
Förslagen innebär att arbetet med att utveckla
kvalitetssäkringsarbetet i skolan fortsätter.
Skolverket tillförs ytterligare medel för inrättande
av en till verket knuten nationell inspektionsnämnd
och medel för utveckling av nationella prov. Under
ett nytt anslag, Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna, anslås medel fr.o.m. den 1 juli
1999 för särskilda insatser för barn och ungdom samt
vuxna inom utbildningsområdet. Sammanlagt anvisas
för detta ändamål 220 miljoner kronor per helår
under en treårsperiod. Antalet platser inom
Kunskapslyftet samt försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning utökas.
Likaså under ett nytt anslag, Program för IT i
skolan, anvisas medel om 340 miljoner kronor för det
första året i en treårig satsning på
informationsteknik i skolan, såsom den beskrivits i
regeringens ovan nämnda skrivelse Lärandets verktyg.
Ett flertal motioner om innehållet i satsningen,
vilka i huvudsak ligger i linje med regeringens
intentioner på IT-området, avstyrks av utskottet.
Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut år
1999 enligt tidigare beslut, med tyngdpunkt på
naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Besparing
med 1,52 % görs på anslagen till grundläggande
utbildning och till forskning och forskarutbildning.
Det särskilda anslaget för stöd till studenter med
funktionshinder utökas med 5 miljoner kronor. De
blivande universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro
samt Högskolan i Karlskrona/Ronneby får egna anslag
till forskning och forskarutbildning. Även
Mitthögskolan och Malmö högskola får egna anslag
till forskning. Ca 100 miljoner kronor av
kostnaderna för Sunet år 1999 kommer att få
finansieras med avgifter från lärosätena. För att
möta en tidigare aviserad besparing inom
Utbildningsdepartementets område 1999 tas 530
miljoner kronor från tidigare reservationer och
anslagssparande i anspråk.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet står fast vid sina
egna förslag till utgiftsram, som avviker från den
ram finansutskottet har tillstyrkt. De redovisar
sina budgetalternativ i särskilda yttranden.
Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens
institut för handikappfrågor i skolan och inrätta
ett fristående institut för uppföljning och
utvärdering. De föreslår mer pengar till
skolutveckling och forskning inom skolväsendet,
läromedel för elever med handikapp samt svensk
undervisning i utlandet. Den kvalificerade
yrkesutbildningen bör öka mer än regeringen
föreslagit och antalet platser inom Kunskapslyftet
minska och en besparing göras på anslaget med 876
miljoner kronor. De föreslår också att ytterligare
medel tillförs IT-satsningen i skolan samt att
anslaget till utbildningssatsningen i
storstadsregionerna utgår. Moderaterna vill avskaffa
anslaget B 52 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor och inrätta ett nytt anslag, Medel att
fördela för grundutbildning och internationell
utveckling m.m., som skall användas för att
lärosäten som har fler sökande än studieplatser
skall kunna få utökade resurser. Det skall också
användas för omfördelning från lärosäten som inte
får tillräckligt många sökande i relation till
antalet platser. Även för forskning och
forskarutbildning föreslås ett nytt anslag, Medel
att fördela för forskning och forskarutbildning,
samtidigt som anslaget till Malmö högskola och
anslaget till Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor minskas.
Moderaterna föreslår större anslag till forskning
och forskarutbildning vid de blivande universiteten
i Karlstad, Växjö och Örebro, till Högskolan i
Karlskrona/Ronneby och till Sunet. De vill öka
anslagen till de fyra ämnesvetenskapliga
forskningsråden. Medlen för dyrbar vetenskaplig
utrustning bör enligt dem räknas upp. Moderaterna
anser också att det tidigare anslaget för Europeisk
forskningssamverkan skall återinföras och anslår
medel under ett nytt anslag. Ett minskat anslag
föreslås till Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Kristdemokraterna föreslår också ytterligare medel
till svensk undervisning i utlandet samt en
besparing på Kunskapslyftet om 80 miljoner kronor.
De vill ha en långsammare utbyggnad av den
grundläggande högskoleutbildningen och vill anvisa
mer pengar än regeringen till doktorandtjänster och
kompetenshöjning av lärarna. Vidare vill de öka
anslaget till Centrala studie-stödsnämnden i stället
för en höjd expeditionsavgift.
Centerpartiet anser att ett fristående
kvalitetsinstitut bör inrättas och minskar anslaget
till Skolverket avseende inrättande av
inspektionsnämnd. Särskilda resurser avsätts för
utveckling av läromedel för elever med läs- och
skrivsvårigheter. Utvecklingsanslaget bör minska och
anslaget till forskning inom skolväsendet öka för
forskning om läs- och skrivsvårigheter och
inrättande av professurer i didaktik. De blivande
universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt
Mitthögskolan och Högskolan i Karlskrona/Ronneby
föreslås få högre anslag medan anslaget B 52
minskas.
Folkpartiet föreslår en ökning av anslaget till
svensk undervisning i utlandet och en besparing på
Kunskapslyftet om 1 125 miljoner kronor. Ytterligare
resurser föreslås till kvalitetssäkring av
grundläggande högskoleutbildning, till ytterligare
doktorandtjänster och till sommaruniversitet.
Centrala studiestödsnämnden tillförs medel i
kompensation för en slopad höjning av
expeditionsavgiften. Folkpartiet föreslår också att
Forskningsrådsnämndens anslag ökas med ett belopp
som svarar mot tidigare neddragning av anslagen till
forskningsråden och som nämnden skall fördela mellan
råden.
Reservationer på olika punkter finns från
Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1998/99:1
Budgetpropositionen för 1999, utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i högskolelagen (1992:1434),
3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
(avsnitt 5.3.2),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om lärarutbildningar (avsnitt 5.3.4),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.5),
6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om studenter med funktionshinder i högskolan
(avsnitt 5.4.4),
7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om satsningar på forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor (avsnitt 5.6.5),
8. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning
för helårsstudenter och helårsprestationer som
regeringen förordar för de olika utbildningsområdena
för budgetåret 1999 (avsnitt 5.7.2),
9. att riksdagen medger att högst 530 000 000
kronor förs till anslag B 55 Ersättningar för
klinisk utbildning och forskning från reservationer
och anslagssparande enligt vad regeringen anför
(avsnitt 5.8, anslag B 55),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 1999 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till forskning som
finansieras under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser som innebär
åtaganden i enlighet med vad som regeringen förordar
under avsnittet 7.4,
11. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt sammanställning i
bilaga 4 till detta betänkande.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 respektive 2
till detta betänkande.
Skrivelsen
Regeringen har i skrivelse 1997/98:176 Lärandets
verktyg - nationellt program för IT i skolan berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som står i
skrivelsen.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden
1998
1998/99:Ub210 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa ett
fristående nationellt kvalitetsinstitut,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
informationstekniken i gymnasieskolan.
1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om de nationella
skolinspektörerna,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett nationellt
kvalitetsinstitut.
1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en något långsammare
utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa
kvaliteten på undervisningen.
1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
resurstilldelningssystemet i grundskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om elevvårdande
personal,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning och
fortbildning av lärare i informationsteknik.
1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
20. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 20
miljoner kronor, anslaget A 11, utgiftsområde 16,
till svenska skolor i utlandet.
1998/99:Ub410 av Marianne Andersson och Åsa
Torstensson (c) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att anvisa 1 miljon
kronor till ett utvecklingscentrum för COOP-
utbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
genom en överföring från anslaget A 1 Statens
skolverk till anslaget B 41.
1998/99:Ub412 av Yvonne Ångström och Åke Sandström
(fp, c) vari yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att använda medel från anslag B 52,
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor,
till de universitet och högskolor som har extra
kostnader för decentraliserad utbildning.
1998/99:Ub417 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att till utgiftsområde 16
anslag B 33 Högskolan i Borås anvisa 7 000 000 kr
mer än vad regeringen föreslagit.
1998/99:Ub422 av Anders Sjölund (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av anslagstilldelning till klinisk
utbildning och forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Umeå universitets
anslag för klinisk utbildning och forskning.
1998/99:Ub430 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen till B 24 Örebro universitet:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1999
anvisar 25 000 000 kr mer än vad regeringen
föreslagit eller således 78 136 000 kr.
1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillföra
ytterligare 50 miljoner kronor till
doktorandtjänster huvudsakligen inom humaniora,
utöver de 100 miljoner kronor som regeringen anslår,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att öka anslaget
till kompetenshöjning av lärare på högskolan med 50
miljoner kronor utöver vad regeringen anslår.
1998/99:Ub448 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättning för klinisk
utbildning och forskning.
1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär att den
återkommer med förslag angående direktiv till
utredning av systemet för studiestöd till
funktionshindrade,
12. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i
motionen anförts omfördela 300 miljoner kronor av de
1 490 miljoner kronor som anslagits till nationellt
program för IT i skolan till lärarutbildningen,
13. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i
motionen anförts omfördela 40 miljoner kronor av de
1 490 miljoner kronor som anslagits till nationellt
program för IT till forskning och utvecklingsarbete
inom området informationsteknik i skolan.
1998/99:Ub457 av Inger Davidson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten till tolkhjälp i
samband med högre utbildning.
1998/99:Ub460 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att
riksdagen till Karlstads universitet, B 20, för
budgetåret 1999 anvisar ytterligare 25 000 000 kr
eller således 77 913 000 kr.
1998/99:Ub462 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rätt för
Högskolan i Borås att tillgodoräkna sig ersättning
till designutbildning enligt den s.k.
designprislappen.
1998/99:Ub473 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, kd)
vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad i
motionen anförts beslutar att forskningsresurserna
vid Högskolan i Skövde, jämfört med 1998, under 1999
ökar med tio miljoner kronor och under 2000 och 2001
med ytterligare fem miljoner kronor per år.
1998/99:Ub479 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om mediepris-lapp
för helårsstudent och helårsprestation för 18
platser vid filmprogrammet vid Högskolan för
fotografi och film.
1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inte ändra i
högskolelagen vad avser tilldelning av vetenskaps-
områden.
1998/99:Ub711 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de svenska
utlandsskolorna,
2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
samverkansprojektet Dyslexi skall genomföras enligt
de riktlinjer som angivits i motionen och med de
uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att komma till rätta med allvarliga problem med den
nya gymnasieskolan,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att underlätta fortbildning av lärare och skolledare
i gymnasieskolan,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att CSN skall
ha full kostnadstäckning via statsbudgeten och att
beslutet om höjda expeditionsavgifter skall
upphävas,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vilken instans
som skall ha beslutsrätt vad gäller tilldelning till
högskola av vetenskapsområden,
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om speciellt
ansvar för information om nya rön inom vissa
vetenskapsgrenar,
67. att riksdagen hos regeringen begär att Statens
naturvetenskapliga forskningsråd får i uppdrag att
informera allmänheten om den genetiska forskningen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
70. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (tabell 2 i motionen),
71. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beräknad
fördelning på anslag inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för budgetåren
2000 och 2001 (tabell 2 i motionen).
1998/99:Ub802 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satsningen på
informationstekniken i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om genomförande av en
nationell skolpeng,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den eftergymnasiala
kvalificerade yrkesutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principerna gällande
fördelning av resurser till studieplatser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de nya
universiteten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satsningar på
forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om högpresterande
datorsystem,
10. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 2
Utveckling av skolväsende och barnomsorg, anvisa 305
736 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 3
Forskning inom skolväsendet, anvisa 16 040 000 kr
för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 4
Program för IT i skolan, anvisa 800 000 000 kr för
1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning anslag A 5
Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna,
skall utgå i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning anslag A 6
Statens institut för handikappfrågor i skolan, skall
utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 7
Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp, anvisa 22 361 000 kr för 1999
i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 12
Bidrag till svensk undervisning i utlandet, anvisa
86 346 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 15
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, anvisa 3
632 566 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning under nytt
anslag A 17 Nationellt kvalitetsinstitut, anvisa 200
000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
19. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 20
Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning, anvisa 77 913 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 22
Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning,
anvisa 63 025 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 24
Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning,
anvisa 63 136 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 28
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning, anvisa 31 381 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 30
Malmö högskola: Forskning, och forskarutbildning,
anvisa 30 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning anslag B 52
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor,
skall utgå i enlighet med vad som anförts i
motionen,
25. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 53
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor, anvisa 148 838 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 54
SUNET, anvisa 54 995 000 kr för 1999 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning under nytt
anslag B 56 Medel att fördela för forskning och
forskarutbildning, anvisa 275 799 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning under nytt
anslag B 57 Medel att fördela för grundutbildning
och internationell utveckling m.m., anvisa 151 165
000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
29. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 3
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, anvisa 231 546 000 kr för 1999 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
30. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 5
Medicinska forskningsrådet: Forskning, anvisa 361
658 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
31. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 7
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
anvisa 747 029 000 kr för 1999 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 9
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
anvisa 266 402 000 kr för 1999 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
33. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 18
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, anvisa 74
130 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
34. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning under nytt
anslag D 19 Europeisk forskningssamverkan, anvisa
295 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
35. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning anslag E 2
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m., anvisa 14 959 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av fler
doktorandtjänster,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om mer resurser till
forskningråden,
20. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (delvis).
1998/99:K231 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari
yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om IT-utbildning
för lärare i samhällsorienterande ämnen samt
skolbibliotekarier,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att alla elever
bör ges tillgång till dator,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om integrerad IT i
undervisningen.
1998/99:K282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
informationsteknikanvändningen i skolan.
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag
inom utgiftsområde 16 i enlighet med vad i motionen
anförts.
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
16. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställningen i bilaga
2 i motionen (delvis).
1998/99:So376 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om handikappanpassning
av högskolor och universitet.
1998/99:So455 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillgänglighet till
högre utbildning.
1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd till
funktionshindrade elever och studenter.
1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning kring
datorn som verktyg i skolan.
1998/99:T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund
(kd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en
"Internetskrivhörna" på varje skola, samt en egen e-
postadress till varje elev.
1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildningens
betydelse för IT-samhället.
Motion väckt med anledning av skrivelse
1997/98:176
1998/99:Ub3 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fler datorer i
skolan aldrig kan motivera att färre lärare
anställs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avsätta medel
för forskning och utvecklingsarbete inom området
informationsteknik i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avsätta IT-medel
för lärarutbildningen.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1997/98:169
(Propositionen jämte övriga motioner som väckts med
anledning av den avses bli behandlade i bet.
1998/99:UbU3.)
1997/98:Ub43 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett nationellt
kvalitetsinstitut.
1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om tillgång till
dator och egen e-postadress för alla elever,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett
fristående kvalitetsinstitut.
Utskottet
Inledning
Riksdagen skall inom kort fastställa utgiftsramar
för de olika utgiftsområdena budgetåret 1999.
Finansutskottet har den 19 november 1998 tillstyrkt
regeringens förslag att utgiftsramen för
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning skall omfatta 29 030 747 000
kr (bet. 1998/99:FiU1).
Utskottet behandlar i det följande regeringens
förslag till budget år 1999 för utgiftsområde 16 och
motionsyrkanden som berör detta. I regeringens
förslag ingår en satsning på ett nationellt program
för informationsteknik (IT) i skolan. Detta program
presenterades för riksdagen i skrivelse 1997/98:176,
som lämnades till riksdagen i juni 1998. Denna
skrivelse och budgetförslaget beträffande IT-
satsningen behandlas i det första avsnittet.
Därefter tar utskottet i tur och ordning upp de fem
verksamhetsområden som budgetförslaget omfattar
(avsnitten 2-6). Sist sammanfattas utskottets
ställningstagande till budgeten för hela
utgiftsområdet (avsnitt 7).
Motionsyrkanden som inte innefattar förslag till
anslagsbelopp eller anslagsvillkor för år 1999
kommer att behandlas i senare betänkanden från
utskottet.
1 Informationsteknik (IT) i skolan
Utskottet behandlar under detta avsnitt dels
regeringens skrivelse 1997/98:
176 Lärandets verktyg - nationellt program för IT i
skolan, dels anslaget A 4 Program för IT i skolan.
Skrivelsen från regeringen lämnades till riksdagen
i juni 1998, strax före riksdagens sommaruppehåll. I
1998 års ekonomiska vårproposition hade beräknats
1 490 miljoner kronor under tre år för en satsning
på informationsteknik (IT) i skolan (prop.
1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20, rskr. 318).
Innehållet i denna satsning presenteras i
skrivelsen, där regeringen redogör för sitt
initiativ till ett nationellt program för IT i
skolan.
I budgetpropositionen har ett nytt anslag -
anslaget A 4 - förts upp på statsbudgeten för
verksamheten med det nationella programmet.
Lärandets verktyg - nationellt program för IT i
skolan
Skrivelsen
Enligt regeringen är det nationella programmet för
IT i skolan inriktat på att förstärka lärares och
elevers möjligheter att använda IT som ett
pedagogiskt verktyg. Programmet omfattar
förskoleklassen, grundskolan, särskolan,
specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Under
åren 1999-2001 skall, som nämnts, 1 490 miljoner
kronor satsas på IT i skolan för bl.a.
- kompetensutveckling av lärare
-
- datorer som arbetsverktyg till lärare som
uppnår IT-certifikat
-
- Internet till skolor
-
- e-postadresser till samtliga elever och
lärare
-
- utveckling av IT-stöd till elever med
funktionshinder samt
-
- utveckling av det svenska och det
europeiska Skoldatanätet.
-
En särskild delegation har tillsatts av regeringen
för tiden från den 1 juni 1998 t.o.m. utgången av år
2001 för att planera och genomföra det nationella
programmet för IT i skolan. I Delegationen för IT i
skolan ingår företrädare för Utbildnings- och
Kommunikationsdepartementen samt för IT-
kommissionen, Skolverket, Stiftelsen för Kunskaps-
och Kompetensutveckling och Svenska Kommunförbundet.
Till delegationen har knutits ett kansli som svarar
för det operativa arbetet.
I det följande återges i sammandrag regeringens
redovisning i skrivelsen av programmets olika delar.
För att IT skall bidra till en utveckling av
undervisningen måste lärarna få goda förutsättningar
att utnyttja den nya tekniken, betonar regeringen i
skrivelsen. All verklig förändring av skolan måste
ske genom lärarna, som är och förblir nyckelpersoner
för lärandet. Lärare och skolledare kommer därför
att erbjudas en IT-utbildning som främst syftar till
att ge dem kunskaper i hur IT kan användas som ett
pedagogiskt verktyg. En utbildningsplan skall
fastställas av Delegationen för IT i skolan.
Utbildningen skall enligt skrivelsen vara uppdelad
i två huvuddelar. En del syftar till att ge lärarna
kunskaper om verktyget datorn i sig. Den andra
delen, som är utbildningens fokus, handlar om hur
datorn kan användas som ett pedagogiskt verktyg i
den dagliga verksamheten i skolan för att eleverna
skall nå olika former av kunskap.
Under treårsperioden 1999-2001 beräknas minst
60 000 lärare kunna ta del av denna
kompetensutveckling. Omfattningen av utbildningen
bör motsvara 2-4 veckors heltidsstudier. I
skrivelsen uttrycks att det är lämpligt att flera
lärare från en skola, t.ex. ett arbetslag, samtidigt
deltar i utbildningen så att de tillsammans kan
skaffa sig inspiration och kunskaper för att införa
förändrade arbetssätt på sin skola. De som efter
utbildningen uppfyller målen i utbildningsplanen får
ett IT-certifikat för lärare. De får därmed
disponera en multimediadator i hemmet för
yrkesmässigt bruk. Datorerna erbjuds skolhuvudmännen
som blir formella ägare.
Regeringen vill ge förutsättningar att ansluta
varje skola till Internet för att nätet skall kunna
användas direkt i undervisningen. Målet är att alla
skolor skall kunna få en snabb anslutning och att
Internet i princip skall kunna nås i varje klassrum.
Det är dock inte fråga om att staten skall överta
kostnaderna för Internetanslutning av skolor från
skolhuvudmännen. Statliga medel skall under en
begränsad period tillskjutas för att påskynda en
övergång till anslutningar med högre kapacitet.
Detta kan ske på olika sätt - genom utbyggnad av
lokala nät i skolan eller anslutning av skolan till
Internet, direkt eller via ett kommunalt nät. Beslut
om medel bör bli en fråga för Delegationen för IT i
skolan, anges det i skrivelsen. Bidrag betalas ut
till skolhuvudmännen.
Alla elever, lärare och skolledare i skolan skall
erbjudas möjligheter till en personlig e-postadress
och en egen brevlåda. Enligt regeringens bedömning
krävs särskilda insatser för att motverka att
tillgången till e-post varierar beroende på lokala
förhållanden. Det påpekas i skrivelsen att värdet av
tjänster för kommunikation ökar starkt ju fler som
har tillgång till dessa. Genom satsningen kan hela
skolsektorn få tillgång till e-post och därmed
bokstavligen en identitet på Internet.
För elever med funktionshinder har tillgången till
datorer och IT inneburit att de fått ett läs- och
skrivverktyg som de kan hantera självständigt. De
har också via Internet och e-post fått en
kunskapskälla och förutsättningar för kommunikation
som ger dem helt nya möjligheter till delaktighet
och jämlikhet. Regeringen anger att särskilda medel
skall avsättas för att stödja och påskynda
utvecklingen av bl.a. IT-baserade läromedel, s.k.
läromedia, för elever med funktionshinder.
Regeringen anmäler i skrivelsen att Delegationen
för IT i skolan även kommer att få i uppdrag att
avsätta särskilda medel för att på bästa sätt stödja
och påskynda utvecklingen av såväl det svenska som
det europeiska skoldatanätet.
Det svenska skoldatanätet drivs av Skolverket.
Syftet med nätet är ytterst att utveckla IT-
användningen i undervisningen. Regeringen framhåller
att Skoldatanätet är en webbplats som ger goda
förutsättningar för de svenska skolorna att hämta
information, publicera eget material och kommunicera
med skolor inom och utom landet. Under det fortsatta
arbetet med nätet kommer stor vikt att läggas vid
informationsinsatser och spridning av bra exempel på
hur den nya tekniken kan utnyttjas.
Det europeiska skoldatanätet (EUN), som tillkommit
på svenskt initiativ, är ett nätverk av nationella
och andra skoldatanätverk. Det bygger på tre s.k.
pelare: att underlätta samarbete mellan skolor i
Europa, att erbjuda ett utbud av pedagogiskt
innehåll eller undervisningstjänster samt att
erbjuda möjligheter till lärarutveckling. Nätverket
omfattar för närvarande EU:s 15 medlemsstater samt
Island, Norge och Schweiz. Enligt regeringen kommer
staterna inom Central- och Östeuropa att beredas
tillträde inom kort. Även Japan, USA och Kanada har
visat intresse för att samarbeta med det europeiska
skoldatanätet. Utvecklingen av EUN innebär att det
svenska skoldatanä-tet behöver anpassas för att
fungera ihop med de andra skoldatanäten som är
anslutna till det europeiska skoldatanätet, anför
regeringen.
Regeringens skrivelse innehåller, utöver det ovan
kort återgivna nationella programmet för IT i
skolan, också ett avsnitt om etiska frågor i samband
med skolornas användning av Internet. En översikt
lämnas över hur IT hittills har använts i skolan.
Där finns bl.a. uppgifter om antalet datorer och
tillgången till Internet i olika skolformer.
Inställningen till IT bland lärare och elever samt
forskningsresultat och erfarenheter av IT-projekt i
skolan refereras också, liksom arbetet med att
utveckla IT-baserade läromedel, s.k. läromedia. Ett
kapitel ägnas åt internationella exempel på arbete
med IT i skolan. När det gäller innehållet i dessa
avsnitt hänvisar utskottet till skrivelsen.
Motionerna
Med anledning av skrivelsen har väckts en motion.
Frågor som rör IT i skolundervisningen har dock
tagits upp i ett flertal motioner som avlämnats
under den allmänna motionstiden.
Moderata samlingspartiet betonar i sina motioner
1998/99:Ub210 yrkande 18, 1998/99:Ub802 yrkande 1
och 1998/99:T818 yrkande 3 att informationstekniken
måste införas och komma till användning i alla
skolor och på alla nivåer. Moderaterna anser att det
behövs en större satsning än regeringens för att
göra det möjligt att med hjälp av IT förnya,
modernisera och utveckla skolan. De pekar på att den
nya tekniken ger utomordentligt goda förutsättningar
för individualisering av undervisningen och för att
kompensera såväl funktionshinder som
inlärningshandikapp. Att integrera datoranvändningen
i alla ämnen är den viktigaste pedagogiska
förnyelseuppgiften under kommande år, hävdar de. Ett
antal utbildningsprojekt som syftar till att höja
lärarnas IT-kompetens måste därför startas.
Lärarutbildningarna måste moderniseras. Samtidigt
måste infrastrukturen på det informationstekniska
området byggas ut till bredbandsnät som möjliggör
höghastighetsöverföring över Internet av en stor
mängd information inom en kort tidrymd. Vidare måste
samarbetsavtal med de internationellt ledande
skolorna och universiteten avseende
distansutbildning initieras.
Liknande synpunkter förs fram i motion 1998/99:K282
(m) yrkande 5. Motionären anser bl.a. att varje elev
bör ha tillgång till e-post och att skolornas
datorer bör vara kopplade i nätverk. Därtill
framhålls i motionen att det bör finnas en dator på
högst var femte elev senast om 2-3 år och att alla
lärare måste få minst tre dagars IT-utbildning de
kommande åren.
Enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub3 yrkande 1
är det viktigt att det finns en balans mellan teknik
och pedagogik och att det finns mål även i
pedagogiska termer för kommunernas satsningar på IT
i skolan. Motionärerna vill markera sin bestämda
uppfattning att datorer aldrig kan ersätta den
personliga kontakten mellan elever och lärare. De
begär att riksdagen gör ett uttalande till
regeringen om att fler datorer i skolan aldrig kan
motivera att färre lärare anställs.
Vänsterpartiet vill också i motionerna 1998/99:Ub3
yrkande 3 och 1998/99:Ub454 yrkande 12 att IT-medel
skall avsättas under treårsperioden till datorstöd i
lärarutbildningen. Det är viktigt, menar de, att
lärarstuderande under utbildningstiden får disponera
en dator som ett nödvändigt arbetsredskap.
I samma motioner 1998/99:Ub3 yrkande 2 och
1998/99:Ub454 yrkande 13 från Vänsterpartiet
föreslås även att en del av IT-medlen avsätts till
forskning och utvecklingsarbete inom området
informationsteknik i skolan. Motionärerna pekar på
att man egentligen inte vet i vilken grad IT
omskapar villkoren för undervisning och inlärning
och på vilket sätt elev- och lärarrollen förändras.
Forskningsinsatser kring datorn som arbetsverktyg i
skolan efterfrågas också i motion 1998/99:T808 (c)
yrkande 12. Kunskapen om hur datorer påverkar
undervisning och arbetssätt behöver öka, framhåller
motionärerna.
Yrkanden som särskilt tar sikte på utbildning och
fortbildning av lärare i informationsteknik har
framställts i två motioner. I motion 1998/99:Ub246
yrkande 8 från Kristdemokraterna konstateras att de
skärpta krav som fr.o.m. år 1998 ställs på blivande
lärare när det gäller förmåga att behärska IT är
nödvändiga men senkomna. Motionärerna begär att en
plan för rullande fortbildning av redan examinerade
lärare snarast skall utarbetas av Högskoleverket i
samverkan med lärosätena. - I motion 1998/99:K231
(fp) yrkande 12 anförs att det finns en risk för att
lärare, som själva saknar kunskaper i användandet av
IT som instrument för källsökning, inte förmår
handleda elever i hur IT skall användas i modernt
utredningsarbete. Riksdagen bör uttala sig för att
samtliga lärare i samhällsorienterande ämnen samt
skolbibliotekarier ges möjligheter att fortbilda sig
i praktisk IT-användning.
Betydelsen av att varje elev har en egen e-
postadress lyfts fram i motions-yrkanden. Enligt
motion 1998/99:T809 (kd) yrkande 6 bör som
minimistandard gälla att varje elev har en egen e-
postadress och att det finns tillgång till en
"Internetskrivhörna" som kan användas för gränslös
kommunikation. - Folkpartiet anmärker i motion
1998/99:Ub1 yrkande 11, som avser gymnasieskolan,
att somliga elever har tillgång till datorer och IT
i hemmet, medan andra inte har samma möjligheter.
Det kan få till följd att eleverna delas in i ett A-
och ett B-lag. Alla elever borde därför i skolan få
tillgång till dator och en egen e-postadress. Detta
understryks också i motion 1998/99:K231 (fp) yrkande
13. Motionärerna anför att det bör vara naturligt
för en elev som gör hemuppgifter att via dator
ställa frågor till lärarna eller för en lärare att
ge kompletterande uppgifter till eleverna.
Informationstekniken måste integreras i
undervisningen (yrkande 14).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att den treåriga satsningen på
informationsteknik (IT) i skolan, som den beskrivs i
regeringens skrivelse, är angelägen.
Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig
utbildning. Däri ligger även en kompensatorisk
uppgift för skolan, nämligen att ge alla elever
kunskaper oavsett bakgrund, kön eller bostadsort.
Detta är inte minst viktigt när det gäller elevernas
rätt att få kunskaper om och förtrogenhet med att
använda IT som förberedelse för kommande arbetsliv
och delaktighet i samhälls-livet.
Utskottet konstaterar att det inte finns några
motstridiga uppfattningar i skrivelsen och
motionerna i fråga om betydelsen av att lärare
behärskar IT för att tekniken skall kunna användas
som ett pedagogiskt verktyg för lärande. Sedan den 1
januari 1998 ingår också i målen för lärarexamina
att studenter för att få examen skall ha förmåga att
använda datorer och andra informationstekniska
hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur
dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen i
skolan (bilaga 3 till högskoleförordningen
1993:100). I direktiven till
Lärarutbildningskommittén sägs att
informationstekniken innebär att nya former för
lärande utvecklas (dir. 1997:54). Kommittén skall
därför överväga behovet av ytterligare insatser i
lärarutbildningarna. Kommitténs uppdrag skall
redovisas senast den 3 maj 1999.
Den särskilda utbildningen av lärare inom det
nationella programmet för IT i skolan skall syfta
till att ge lärarna grundläggande kunskaper om IT
som ett pedagogiskt och professionellt verktyg.
Utskottet vill erinra om att kommunerna har ansvaret
för fortbildning av lärare. Den särskilda
utbildningssatsningen med statliga medel tar inte
över detta fortbildningsansvar, men den kan
komplettera och förstärka kommunala insatser.
Enligt utskottets mening är det viktigt att IT-
tekniken underordnas pedagogiken i skolans
undervisning. Utskottet hänvisar till att regeringen
i skrivelsen framhåller att en undervisning där
eleverna själva söker kunskap inte ersätter lärarens
roll att ge grundläggande kunskaper. Det finns inte
någon automatik i att en satsning på IT i skolan på
något enkelt vis ger eleven förmåga till kritiskt
förhållningssätt. Det är genom en målmedveten
undervisning som eleverna utvecklar denna förmåga
(skr. s. 11). Utskottet instämmer i denna
uppfattning.
När det gäller satsningen på utbyggnad av
infrastrukturen är det i vid mening tillgängligheten
till Internet i kommunens skolor som skall utvecklas
och öka, oavsett från vilken nivå den enskilda
kommunen startar. Enligt vad utskottet inhämtat från
Delegationen för IT i skolan är avsikten att det
statliga stödet skall vara så flexibelt och
generellt utformat att det låter sig förenas med
olika val av IT-strategier, så att kommunerna kan
dra full nytta av tidigare gjorda satsningar.
Såväl i regeringens skrivelse som i en del av
motionerna uttrycks angelägenheten av att elever och
lärare får egen e-postadress samt tillgång till
datorer för att utnyttja denna form av
kommunikation. Utskottet vill, i likhet med
regeringen, understryka att värdet av e-posttjänsten
ökar ju fler som har tillgång till densamma.
Utskottet ser det som viktigt att IT kan bidra till
en ökad internationalisering av utbildningen. Genom
Internet ges nya möjligheter till kontakt och
erfarenhetsutbyte med elever i andra länder.
Utskottet vill särskilt peka på de möjligheter till
internationella kontakter som skapas genom
utvecklingen av det europeiska skoldatanätet, EUN.
I skrivelsen relateras en översikt över forskning
om IT i skolan som gjorts på uppdrag av Skolverket
och som publicerats i år (skr. s. 35). Resultatet
från studien visar att den samlade kunskapen om IT:s
effekter på skola och undervisning fortfarande är
liten. Skolverket har även initierat en utvärdering
av IT-användningen i skolväsendet som genomförs av
pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet i
samarbete med Linköpings universitet. Arbetet
inleddes under hösten 1995 och kommer att
slutrapporteras under år 1999.
Därtill har utskottet inhämtat att Stiftelsen för
Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen,
har tagit fram ett förslag till utformning av ett
sammanhållet forskningsprogram om lärande och IT.
Programmet syftar till att i nationell samverkan
främja forskning om IT i skola/utbildning och att
långsiktigt främja tillgången på kvalificerade
forskare inom området. Stiftelsen beslutade i juni
1998 om finansiering av de delar inom
programförslaget som omfattar forskarutbildning,
totalt 55 miljoner kronor. Stiftelsen avser att i
början av år 1999 besluta om resurser för
forskningsprojekt, ytterligare forskarutbildning
m.m.
Det kan också nämnas att regeringens IT-kommission
i skrivelse till regeringen (Kommunikationsdep.) i
mars 1998 föreslagit att frågan om ett
kunskapssökande arbetssätt i skolan skall bli
föremål för vetenskaplig forskning. Det är enligt
dem speciellt viktigt att jämföra IT-stödd
undervisning med mera traditionella
utbildningsformer.
Sammanfattningsvis finner utskottet att nu
behandlade motionsyrkanden ligger i linje med
intentionerna i skrivelsen och till stor del kommer
att tillgodoses när regeringens planerade program
för IT i skolan genomförs. Enligt utskottets mening
bör riksdagen därför avslå motionsyrkandena.
Regeringens skrivelse bör läggas till handlingarna.
Anslaget A 4 Program för IT i skolan
I budgetpropositionen hänvisar regeringen till att
medel om totalt 1 490 miljoner kronor under tre år
för en satsning på informationsteknik i skolan har
beräknats i 1998 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20, rskr.
318). Medlen skall användas i kommuner m.m. för att
stimulera IT-utvecklingen i skolan, såsom beskrivits
i regeringens ovan återgivna skrivelse om ett
nationellt program för IT i skolan.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret
1999 anvisar 340 miljoner kronor för verksamheten
under ett nytt särskilt ramanslag A 4 Program för IT
i skolan. Enligt regeringens beräkningar kommer
resterande medel att fördelas med 500 miljoner
kronor år 2000 och 650 miljoner kronor år 2001.
Från anslaget skall även betalas kostnaderna för
arbetet inom Delegationen för IT i skolan.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin
budgetmotion 1998/99:Ub802 en betydligt kraftigare
IT-satsning på skolan än den regeringen gör. De
anser att riksdagen under det nya anslaget bör
anvisa 800 miljoner kronor för budgetåret 1999
(yrkande 12). För de återstående två åren i
treårssatsningen på IT i skolan beräknar
motionärerna 1 325 miljoner kronor år 2000 och 1 298
miljoner kronor år 2001 eller totalt ca 3,5
miljarder kronor.
U t s k o t t e t påminner om att riksdagen inte
hade något att erinra mot regeringens beräkning av
IT-medlen i den ekonomiska vårpropositionen.
Utskottet anser att riksdagen för budgetåret 1999
bör anvisa ett anslagsbelopp på 340 miljoner kronor,
i enlighet med regeringens förslag, och avslå
motionsyrkandet.
2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning
Inledning
Verksamhetsområdet omfattar anslag till skolmyndigheter,
utveckling och forskning inom området, särskilda
stödinsatser för elever med handikapp, de statliga
skolorna (sameskolorna, specialskolorna och statens
skolor för vuxna) samt Svenska EU-programkontoret
för utbildning och kompetensutveckling. Vidare finns
anslag för viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet, driften av kompletterande skolor m.m.
och till svensk undervisning i utlandet. I
verksamhetsområdet ingår också den särskilda
vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet - och
försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning.
Det är kommunerna, och i vissa fall landstingen,
som har verksamhetsansvaret för förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg (barnomsorg), förskoleklass,
grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal
vuxenutbildning, särvux och svenskundervisning för
invandrare (sfi). Det generella statsbidraget till
kommunerna (utg.omr. 25. Allmänna bidrag till
kommunerna) bidrar till en del till kostnaderna för
verksamheten. Resterande del täcks till övervägande
del av kommunalskattemedel.
Utskottet ger först i detta avsnitt en redovisning
av resultat inom verksamhetsområdet grundad på
regeringens redovisning och bedömning av resultaten
i propositionen. Därefter behandlas vissa frågor om
kvalitet och likvärdighet, bl.a. förslag om
inrättande av en nationell inspektionsnämnd,
förslag till storstadssatsning på
utbildningsområdet, den särskilda
vuxenutbildningssatsningen och dansundervisningen i
grundskolan. Regeringens skrivelse 1997/98:176
Lärandets verktyg - nationellt program för IT i
skolan samt anslag till Program för IT i skolan har
behandlats i det föregående. Sedan behandlas anslag
inom verksamhetsområdet. Sist behandlas vissa
resursfrå-gor.
Resultatinformation
Målet för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
(barnomsorg) är att genom pedagogisk gruppverksamhet
stimulera barns utveckling och lärande samt bidra
till goda uppväxtvillkor. Barn i behov av särskilt
stöd skall ges den omsorg de behöver. Den 1 augusti
1998 infördes en läroplan för förskolan (Lpfö 98).
Full behovstäckning har i stort sett uppnåtts inom
barnomsorgen. Ca 85 % av de förvärvsarbetande och
studerande föräldrarnas barn har plats inom
barnomsorgen. Fortfarande står dock många barn med
arbetslösa föräldrar utanför barnomsorgen, även om
antalet kommuner där barn till arbetslösa får
behålla sin plats i barnomsorgen har ökat något
under år 1998. Vid slutet av år 1997 var 72 % av
alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i någon form av
förskoleverksamhet, vilket var en ökning med 2 %
jämfört med året innan. Regeringen upplyser om att
så gott som samtliga kommuner nu uppfyller kraven på
behovstäckning, vilket innebär att de kan erbjuda
plats i barnomsorgen inom 3-4 månader för barn till
föräldrar som arbetar eller studerar. Antalet barn
var år 1997 ca 363 000 i förskola och ca 96 000 i
familjedaghem. Av barnen i åldrarna 7-9 år var 58 %
inskrivna i fritidshem eller familjedaghem.
I samtliga verksamhetsformer har gruppstorlekarna
ökat och personaltätheten minskat under 1990-talet.
Samtidigt har utbildningsnivån bland de anställda
successivt höjts. År 1997 hade 59 % av personalen i
förskolor och fritidshem förskollärar- eller
fritidspedagogutbildning. Endast 2 % saknade formell
utbildning för arbete med barn. År 1990 uppgick
dessa andelar till 50 % respektive 7,5 %.
Preliminära siffror från Skolverket visar att den
totala kostnaden per inskrivet barn inklusive 6-
åringar för år 1997 minskade med 7 % i fasta priser
jämfört med år 1996, vilket i första hand beror på
lägre lokalkostnader.
Praktiskt taget samtliga 6-åringar var år 1997
inskrivna i förskola eller skola. Den
sexårsverksamhet som bedrivits inom ramen för
förskolan är sedan den 1 januari 1998 en egen
frivillig skolform, förskoleklassen. Läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har
anpassats för att, fr.o.m. den 1 augusti 1998, även
omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.
Målet för skolan är att alla barn och ungdomar
oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala
och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång
till likvärdig utbildning av hög kvalitet. Alla barn
skall ges förutsättningar att nå målen i skollagen,
läroplanerna och kursplanerna.
Av de elever som lämnade grundskolan våren 1997 har
94 % ett fullständigt slutbetyg. Det är ett i
princip oförändrat resultat jämfört med året innan.
Elevantalet i grundskolan ökade med 2,2 % till ca
950 000 mellan år 1996 och år 1997. Preliminära
uppgifter från Skolverket visar att den totala
kostnaden för grundskolan ökade med 2,2 % till 49,6
miljarder kronor mellan 1996 och 1997, mätt i fasta
priser. Undervisningskostnaden per elev bedöms vara
oförändrad.
Regeringen framhåller att grundskolans resultat är
goda även internationellt sett. Det finns dock
problem i matematik och i vissa naturorienterande
ämnen och för elever i behov av särskilt stöd.
Resultaten i matematik har förbättrats väsentligt
sedan 1980-talet. Enligt den världsomspännande
undersökningen TIMSS (Third International
Mathematics and Science Study) redovisade de svenska
13-åriga eleverna år 1997 ett bra resultat i
matematik jämfört med de övriga 20 deltagande
länderna.
Av de elever som lämnat grundskolan gick 98 %
direkt vidare till studier i gymnasieskolan. Andelen
elever som kom in på sitt förstahandsval har de
senaste tre åren varit ca 85 %. Av de elever som
påbörjade gymnasieskolan på nationella program eller
2- och 3-åriga linjer läsåret 1993/94 fullföljde
80 % sin utbildning inom fyra år. Regeringens
bedömning är att gymnasieskolans resultat på sikt
kommer att förbättras, bl.a. när kraven på godkända
betyg i matematik, svenska och engelska från
grundskolan slår igenom. Drygt 40 % av eleverna
studerar på det naturvetenskapliga eller det
samhällsvetenskapliga programmet. Andelen flickor på
det naturvetenskapliga programmet uppgick läsåret
1997/98 till närmare 41 %, vilket är en liten ökning
jämfört med året innan. Andelen elever på
specialutformade program ökade, medan andelen elever
på omvårdnadsprogrammet och industriprogrammet
fortsatte att sjunka läsåret 1997/98. Andelen elever
som studerar på ett individuellt program har varit
relativt konstant under de senaste åren, ca 5 % av
det totala antalet elever i gymnasieskolan.
TIMSS-undersökningen visar att Sverige när det
gäller resultaten för gymnasieelevers kunskaper kom
mycket högt i matematik och högst i naturvetenskap.
Kostnaden per elev i gymnasieskolan bedöms enligt
preliminära uppgifter från Skolverket vara i stort
sett oförändrad år 1997 jämfört med året innan.
Av 73 600 elever med slutbetyg från nationellt
eller specialutformat program från gymnasieskolan
våren 1997 uppnådde 60 700 elever (83 %)
grundläggande behörighet till högre utbildning. Av
de elever som uppnådde grundläggande behörighet
började 17 % i högskolan på hösten. Andelen är
oförändrad vid jämförelse med direktövergången för
elever med avgångsbetyg från våren 1996.
Elevantalet i den obligatoriska särskolan har sedan
läsåret 1992/93 ökat med ca 30 % och i
gymnasiesärskolan med nära 20 %. I en rapport från
Skolverket 1996/97 anges en av orsakerna till
ökningen vara att lätt utvecklingsstörda elever i
och med de nya styrdokumenten inte har möjlighet att
nå grundskolans mål. Hösten 1997 hade föräldrar till
430 elever valt att, med stöd av den
försöksverksamhet med utökat föräldrainflytande som
pågår t.o.m. läsåret 1999/2000, låta sina barn gå i
grundskola i stället för i särskola.
Målen för den kommunala vuxenutbildningen, som
inbegriper grundläggande vuxenutbildning, gymnasial
vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar och den
särskilda satsningen på Kunskapslyftet, är att ge
vuxna möjligheter att få ny kunskap och komplettera
tidigare utbildning i takt med samhällets utveckling
och arbetslivets krav.
Enligt Skolverkets uppföljning för hösten 1997
uppgick det totala antalet personer i den kommunala
vuxenutbildningen, inbegripet Kunskapslyftet, till
233 670. Första halvåret 1998 genomfördes totalt 141
700 årsstudieplatser inom den gymnasiala
vuxenutbildningen, varav 105 000 platser inom
Kunskapslyftet. Andelen utbildningar med
yrkesinriktningar har ökat till 39 %. Andelen kurser
i allmänna ämnen uppgick till 57 % och
orienteringskurser till 4 %. Av deltagarna hösten
1997 var i genomsnitt 67 % kvinnor. Regeringen
informerar om att en fristående utvärdering, som
genomförts av Göteborgs universitet på uppdrag av
Kunskapslyftskommittén och som redovisats i juli
1998, visar att 80 % av deltagarna är
tillfredsställda med sina studier och att 87 % var
motiverade att delta i utbildningen. Vad gäller de
kvantitativa målen för Kunskapslyftet konstaterar
regeringen att kommunerna lyckats väl med att uppnå
uppsatta volymkrav.
Särvux hade enligt Skolverkets uppföljningar för
hösten 1997 totalt 3 997 studerande. Antalet
studerande har ökat med drygt 1 300 personer sedan
läsåret 1992/93. Regeringen bedömer att denna ökning
troligen kan förklaras av att särvux blivit mer känt
i och med övergången till kommunalt huvudmannaskap
och att den på många håll har integrerats i den
kommunala vuxenutbildningen. Av de studerande
läsåret 1997/98 läste 48 % på grundsärskolenivå, 37
% på träningsskolenivå och 15 % på
gymnasiesärskolenivå.
Antalet studerande i svenskundervisning för
invandrare (sfi) kulminerade läsåret 1994/95. Detta
läsår deltog 61 017 studerande i sfi. Därefter har
antalet studerande minskat med 33 %. Läsåret 1996/97
var antalet studerande 41 134. Av de studerande som
var nybörjare 1994/95 hade 44 % läsåret 1996/97
uppnått sfi-nivån.
Regeringen informerar också utförligt om Sveriges
deltagande på skolområdet i internationellt
samarbete bl.a. inom EU, OECD, Europarådet, Unesco
och Nordiska ministerrådet. Sverige deltar bl.a. i
EU:s program inom utbildningsområdet - Sokrates och
Leonardo. Sverige deltar också aktivt bl.a. i OECD:s
arbete på utbildningsområdet bl.a. med att utveckla
indikatorer inom utbildningsområdet, det s.k. INES-
projektet.
När det gäller jämställdhet i skolan redovisar
regeringen bl.a. att antalet kvinnor bland lärare
och skolledare fortsätter att vara den stora gruppen
och att den ökar. I grundskolan och gymnasieskolan
har mellan läsåren 1993/94 och 1997/98 antalet
manliga lärare minskat med sammanlagt 3 500 medan
antalet kvinnliga lärare har ökat med 800. När det
gäller skolledare minskar antalet män i både
grundskolan och gymnasieskolan.
Kvalitet och likvärdighet
I utvecklingsplanen för förskola, skola och
vuxenutbildning (skr. 1996/97:
112, bet. UbU13) redogjorde regeringen för sin
grundläggande syn på utbildningsväsendet och angav
prioriteringar för den kommande tvåårsperioden.
Arbetet med att utveckla utbildningens kvalitet och
likvärdighet prioriterades. I 1998 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150) presenterades ett
program i tio punkter i syfte att stärka skolans
kvalitet och trygga en nationellt likvärdig skola.
För genomförande av programmet beräknades 110
miljoner kronor årligen under perioden 1999-2001.
Regeringen framhåller i föreliggande proposition att
satsningen på att höja kvaliteten och trygga
likvärdigheten fortsätter. Regeringen betonar att
grunden för kvalitetshöjning i skolan måste läggas i
det lokala utvecklingsarbetet. Varje skola måste
vara öppen för ständig utveckling så att
intentionerna i skolreformerna kan förverkligas.
Skolverket skall bl.a. utveckla, kontrollera och
stödja kvalitetssäkringsarbetet inom skolväsendet.
Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet på nationell
nivå har Skolverkets kontrollerande uppgifter
kompletterats med nationella kvalitetsgranskningar
genom statliga utbildningsinspektörer knutna till
myndigheten. Den nationella kvalitetsgranskningen av
skolan har startat under hösten 1998 med ca 30
utbildningsinspektörer.
Regeringen har för avsikt att ytterligare utveckla
kvalitetssäkringsarbetet genom att inrätta och till
Skolverket knyta en nationell inspektionsnämnd i
vilken utbildningsinspektörerna skall ingå.
Inspektionsnämnden skall granska skolan på direkt
uppdrag av regeringen. Inspektörerna skall lämna
offentliga rapporter över sin granskning av enskilda
skolor och kommuner. Enligt regeringen bör
inspektionsnämnden inrättas den 1 juli 1999.
Regeringen har beräknat 13 miljoner kronor under
anslaget A 1 Statens skolverk för verksamheten under
år 1999.
För att stärka möjligheterna att kvalitetssäkra
såväl betyg som resultatredovisning kommer
Skolverket att få ett nytt uppdrag att utveckla och
bygga upp en provbank för kunskapsbedömning i flera
ämnen och kurser både för grundskola och
gymnasieskola. Provbanken skall också vara ett stöd
för lärares arbete med att värdera det egna arbetet
och elevernas resultat. Regeringen har beräknat 10
miljoner kronor per år under perioden 1999-2001 för
Skolverkets arbete med utveckling av nationella prov
(anslaget A 1).
I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub210
yrkande 5 föreslås införandet av ett fristående
nationellt kvalitetsinstitut med uppgift att granska
och utvärdera alla grund- och gymnasieskolors
uppnådda resultat och kvalitet. Uppgifterna att
svara för uppföljning och utvärdering lyfts i
huvudsak bort från Skolverket. Moderaterna har
vidare i motion 1998/99:Ub802 yrkandena 14 och 18
under ett nytt anslag beräknat sammanlagt 200
miljoner kronor för införande av ett nationellt
kvalitetsinstitut år 1999. Kvarvarande verksamhet
inom Skolverket föreslås samtidigt sammanföras med
verksamheten inom Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) och anslaget till
sistnämnda verksamhet utgår. Enligt Centerpartiets
motioner 1998/99:
Ub227 yrkande 18 och 1997/98:Ub43 yrkande 5 bör ett
nationellt kvalitetsinstitut inrättas med uppgift
att bl.a. jämföra kommuner och skolor. Institutet
bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter.
Vidare anser Centerpartiet i motion 1998/99:Ub227
yrkande 17 att beslutet att inrätta
skolinspektörerna är ett steg i fel riktning och att
det bör återkallas. Anslaget A 1 Statens skolverk
har minskats med 13 miljoner kronor i Centerpartiets
budgetalternativ (motion 1998/99:Fi210 yrkande 16 i
denna del). Även i Folkpartiets motion 1998/99:Ub1
yrkande 17 begärs att ett från Skolverket fristående
kvalitetsinstitut inrättas. Det skall arbeta med
stöd och råd, nationella jämförelser och utvärdering
samt utbildning i kvalitetsfrågor.
U t s k o t t e t anser att det är av mycket stor
vikt att de nationellt fastlagda målen i skollag,
läroplaner och kursplaner följs upp och att
resultaten granskas. Det decentraliserade och
målstyrda system som gäller inom skol-området har
många fördelar. Det förutsätter dock att en kontroll
av resultaten görs på alla nivåer i skolan. Utan en
sådan kontroll kan kvalitet och likvärdighet inte
garanteras i längden. Utskottet vill betona att
frågor om kvalitetssäkring av skolan är ett
gemensamt ansvar för staten och kommunerna.
Genom förordningen (1997:702) om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i
kraft den 1 november 1997, har införts en skyldighet
för varje kommun och skola att årligen göra en
skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den
kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
skolplanen respektive arbetsplanen. En
kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av
dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts,
dels vilka åtgärder som behöver vidtas om målen inte
har uppnåtts. Skolverkets instruktion ändrades
samtidigt så att verket nu också skall utveckla,
kontrollera och stödja kvalitetsarbetet i
skolväsendet. Utskottet noterar att Skolverket inom
kort kommer att ge ut allmänna råd för kommuners och
skolors kvalitetsredovisningar. Det är också viktigt
med den förstärkning som har gjorts på nationell
nivå av Skolverkets kontrollerande uppgifter genom
att verket har kompletterats med nationella
kvalitetsgranskningar genom statliga
utbildningsinspektörer knutna till myndigheten.
Ubildningsinspektörerna har fått tre uppdrag för år
1998: rektorsfunktionen, elever med behov av
särskilt stöd samt läs- och skrivprocessen.
Skolverket har också enligt regleringsbrev för 1998
i uppdrag att utveckla indikatorer som belyser
kvalitetsutvecklingen inom såväl barnomsorg som det
obligatoriska skolväsendet och de frivilliga
skolformerna.
Enligt utskottets uppfattning fyller den nationella
kvalitetsgranskningen en viktig uppgift. Utskottet
anser att konstruktionen med en nämnd knuten till
den ansvariga sektorsmyndigheten är att föredra
framför i motionsyrkandena föreslagna fristående
kvalitetsinstitut. Utskottet anser i likhet med
regeringen att inspektionsnämnden bör bli ett
komplement till Skolverkets reguljära verksamhet.
Detta kommer att bidra till att viktiga
synergieffekter uppnås för den totala verksamheten.
Utskottet vill också peka på att utskottet tidigare
vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt
motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som de
nu aktuella, bl.a. i samband med budgetproposition
för år 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 16, bet. UbU1
s. 61).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 5, 1998/99:Ub1
yrkande 17, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och
1998/99:Ub227 yrkande 18 om ett fristående
kvalitetsinstitut. Utskottet avstyrker med samma
motivering även motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 17,
1998/99:Ub802 yrkandena 14 och 18 samt 1998/99:Fi210
yrkande 16 i denna del. Utskottet anser att de av
regeringen beräknade medlen - ytterligare 13
miljoner kronor för år 1999 - till inspektionsnämnd
och utbildningsinspektörer bör anvisas av riksdagen.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det
nya betygssystemet tydliggör skolans resultat på ett
helt annat sätt än tidigare. Det är ett instrument
bland flera för bättre kontroll av utbildningens
kvalitet och likvärdighet. Utskottet är positivt
till att regeringen avser att ge Skolverket ett nytt
uppdrag att utveckla och bygga upp en provbank i
fler ämnen och kurser både för grundskolan och
gymnasieskolan. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag att 10 miljoner kronor tillförs
Skolverkets anslag för utveckling av nationella
prov.
Utskottet återkommer närmare till beräkningen av
anslaget A 1 Skolverket (s. 28).
Utskottet vill i sammanhanget även peka på att det
generella statsbidraget till kommuner och landsting
har utökats för att bidra till en höjd kvalitet i
bl.a. skolan. Regeringen har framhållit att det är
viktigt att kommunerna inom skolverksamheten
särskilt prioriterar insatser för elever med behov
av särskilt stöd. Skolverket har i uppdrag att följa
hur de ökade resurserna påverkar skolans utveckling
och kvalitet (regleringsbrev för år 1998).
Storstadssatsningen inom utbildningsområdet
Enligt proposition Utveckling och rättvisa - en
politik för storstaden på 2000-talet (prop.
1997/98:165, bet. 1998/99:AU2) bör medel bl.a.
fördelas till särskilda insatser för barn och ungdom
samt vuxna inom utbildningsområdet. Regeringen
föreslår i budgetpropositionen att för ändamålet
sammanlagt 220 miljoner kronor per helår anvisas
under en treårsperiod med början den 1 juli 1999
under ett nytt ramanslag benämnt A 5 Förstärkning av
utbildning i storstadsregionerna. För budgetåret
1999 har sålunda beräknats 110 miljoner kronor.
Medlen skall i huvudsak fördelas i de lokala
utvecklingsavtal som avses bli tecknade med
storstadskommunerna. Regeringen avser att tillsätta
en storstadsdelegation som skall få till uppgift att
utveckla och samordna den nationella
storstadspolitiken. Delegationen skall också bereda
regeringens beslut om godkännande av
utvecklingsavtal och fördelning av medel samt följa
upp utvecklingsavtalen.
Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor per
helår skall fördelas till ett antal kommuner för att
underlätta för dessa att erbjuda förskola från tre
års ålder till barn i storstädernas utsatta
bostadsområden. Syftet är att förbättra barns
integrationsmöjligheter i samhället. Regeringen
anser att förskola bör erbjudas minst tre timmar om
dagen för att barn i dessa områden skall få tillgång
till förskolans pedagogiska verksamhet och stöd i
sin språkutveckling.
Regeringen föreslår vidare att 50 miljoner kronor
per helår anvisas för särskilda insatser för
språkutveckling i skolan i utsatta storstadsområden.
Bidraget skall stimulera skolor i invandrartäta
områden att hitta nya vägar att bidra till elevernas
språkutveckling.
Regeringen har beslutat att rikta särskilda
utbildningsinsatser för lågutbildade och arbetslösa
vuxna samt för invandrare och sfi-studerande främst
i storstadsregionerna. Under anslaget Förstärkning
av utbildning i storstadsregionerna föreslås 20
miljoner kronor per helår för att ge möjlighet till
praktik kombinerad med svenskundervisning för vuxna
invandrare.
Regeringen informerar även om att den avser att
tillsätta en arbetsgrupp med representanter från
berörda storstadskommuner i syfte att öka andelen
invandrare i vuxenutbildningen och i Kunskapslyftet.
Arbetsgruppen skall ges i uppdrag att bl.a. utarbeta
förslag till motivationsskapande insatser och i
samarbete med kommuner bedriva samarbetsprojekt och
stimulera erfarenhetsutbyte.
I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802
yrkande 13 yrkas att anslaget A 5 Förstärkning av
utbildning i storstadsregionerna skall utgå.
Motionärerna anser att de specifika krav som bl.a.
ställs i vissa storstadsområden för att tillförsäkra
alla elever en god grundutbildning kan motivera
specifika insatser. Problemen skall dock inte lösas
genom tillfälliga statsbidrag och projekt.
U t s k o t t e t vill i likhet med regeringen
peka på att den sociala miljön och den pedagogiska
stimulans som barn möter under barndomsåren påverkar
deras förutsättningar för utveckling och lärande.
Barn i socialt utsatta områden står många gånger
utanför den reguljära barnomsorgen. Utskottet anser
att det är angeläget att inte minst barn i dessa
områden får tillgång till förskolans pedagogiska
verksamhet och får stöd i sin språkutveckling.
Kunskaper i det svenska språket är av stor betydelse
för barns möjligheter att kommunicera och delta i
gemenskap med andra. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det i förskolorna i de utsatta
områdena bör läggas stor vikt vid en medveten
satsning på det svenska språket.
Enligt utskottets uppfattning är det också viktigt
med särskilda insatser för språkutveckling i skolan
i utsatta storstadsområden. En av skolans viktigaste
uppgifter är att skapa goda möjligheter för
elevernas språkutveckling. Det svenska språket är
nyckeln till samhället, till arbetsliv och vidare
utbildning. I de utsatta storstadsområdena med få
elever med svenska som modersmål, skapas en
språkmiljö i och utanför skolan som försvårar
språkinlärningen genom att det ges för få naturliga
tillfällen att använda det svenska språket.
Utskottet är därför positivt till det föreslagna
bidraget som syftar till att stimulera skolor i
dessa områden att hitta nya vägar för att bidra till
invandrarelevers språkutveckling.
Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att
det är viktigt att vuxna invandrare som har en
yrkesutbildning från sitt hemland ges en möjlighet
att praktisera inom sitt yrkesområde i kombination
med svenskundervisning.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det är
mycket angeläget att en särskild utbildningssatsning
för barn, ungdom och vuxna görs i storstädernas
utsatta områden i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker således regeringen förslag
under anslaget A 5 Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna och avstyrker motion
1998/99:Ub802 yrkande 13.
Den särskilda vuxenutbildningssatsningen
Den femåriga satsningen på vuxenutbildningen,
Kunskapslyftet, inleddes den 1 juli 1997. Avsikten
är att man under genomförandeperioden i praktiskt
utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall
pröva former och få erfarenheter som kan ligga till
grund för en successiv reformering av
vuxenutbildningen. Målgruppen är i första hand
arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar
treårig gymnasial utbildning. I den särskilda
vuxenutbildningssatsningen ingår även resurser för
den kvalificerade yrkesutbildningen. Tillsammans med
de medel - motsvarande 10 000 platser - som avsätts
direkt till folkhögskolorna och fördelas via
Folkbildningsrådet (utg.omr. 17) omfattade
satsningen ursprungligen 100 000 platser. I samband
med 1997 års ekonomiska vårproposition beslutade
riksdagen om en utökning av antalet platser i
Kunskapslyftet med 10 000 redan hösten 1997 (prop.
1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284).
Vidare beslöts att ett begränsat antal kommuner
skall få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen
på grundskolenivå. Regeringen aviserade i
vårpropositionen 1997 även en utökning med
ytterligare 10 000 platser höstterminerna 1998, 1999
och 2000.
Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa
utformningen av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för
att fristående nationella utvärderingar genomförs.
Kommittén skall göra en årlig avrapportering för att
möjliggöra en successiv reformering av
vuxenutbildningen. Den 1 april 1998 överlämnades
betänkandet Vuxenutbildning och livslångt lärande,
situationen inför och under första året med
Kunskapslyftet (SOU 1998:51) till regeringen.
Regeringen informerar om att den under våren 1999 i
utvecklingsplanen avser att presentera riktlinjer
för den fortsatta reformeringen av
vuxenutbildningen. Skolverket övertog fr.o.m. den 1
juli 1998 ansvaret för att leda och följa arbetet
med Kunskapslyftet på uppdrag från regeringen.
Skolverket svarar bl.a. för fördelningen av
statsbidrag till kommunerna.
För år 1999 beräknas medel motsvarande 106 550
årsstudieplatser i vuxenutbildning (genomsnitt av
antalet platser för våren respektive hösten) varav
ca 5 000 platser avser stöd till grundläggande
vuxenutbildning.
Försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning (KY) har pågått sedan den 1 juli
1996. Försöksverksamheten leds av kommittén för
kvalificerad yrkesutbildning. Målet för verksamheten
är att pröva nya eftergymnasiala utbildningar, nya
pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen
skall förena praktisk inriktning med fördjupade
teoretiska kunskaper. Antalet platser i
försöksverksamheten är 8 800 hösten 1998. I enlighet
med vad som angavs i 1998 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150) har regeringen
beräknat medel för en utökning av antalet platser
till 12 000 våren 1999. Försöksverksamheten förlängs
t. o. m. år 2001, vilket också aviserades i
vårpropositionen. Regeringens utgångspunkt är att
försöksverksamheten därefter skall övergå i reguljär
verksamhet. Regeringen informerar om att den avser
att återkomma till riksdagen i denna fråga senast
under våren 2000.
Sammantaget har regeringen i enlighet med den i
1998 års ekonomiska vårproposition redovisade
fördelningen av platser beräknat anslaget A 15
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna till 4 508
566 000 kr för år 1999.
I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802
yrkande 3 föreslås att antalet platser i den
eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen ökas
till 17 200. Motionärerna framhåller bl.a. att
kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsplatser
kommer att utgöra en allt viktigare del i
strävandena att skapa goda förutsättningar för fler
nya jobb. I yrkande 17 i motionen föreslås en
besparing på 876 miljoner kronor på anslaget för
särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt
Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub242 yrkande 1 är
utbyggnaden av vuxenutbildningen alltför omfattande
mot bakgrund av risken för bristande kvalitet; det
finns bl.a. en uttalad brist på vuxenpedagogiskt
utbildade lärare. Utbyggnaden bör därför begränsas
till 7 500 nya platser per år i stället för 10 000
platser. I motion 1998/99:Ub711 (kd) yrkande 2 i
denna del föreslås en besparing på 80 miljoner
kronor på anslaget, vilket motsvarar en minskning av
antalet platser i vuxenutbildning med 2 500 i
förhållande till regeringens förslag. Enligt
Folkpartiets motion 1998/99:Fi211 yrkande 16
(delvis) bör en minskning göras av anslaget med
1 125 miljoner kronor. Miljöpartiet föreslår i
motion 1998/99:Ub801 yrkande 70 (delvis) en
besparing om 60 miljoner kronor på anslaget.
U t s k o t t e t har tidigare vid flera
tillfällen, senast i samband med behandlingen av
budgeten för innevarande år (prop. 1997/98:1
utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 29), framhållit vikten av
att åtgärder vidtas i syfte att höja de
lågutbildades kompetensnivå så att den motsvarar
arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt
lärande. Utskottet har också betonat att satsningen
på vuxenutbildning för dem som saknar fullständig
gymnasial utbildning är utomordentligt viktig för
att förhindra att de som har låg utbildning
varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med
omstruktureringar inom näringslivet och den
offentliga verksamheten. Utskottet noterar att
Kunskapslyftet har mötts av ett mycket stort
intresse både hos målgrupperna för satsningen, dvs.
vuxna som helt eller delvis saknar treårig
gymnasieutbildning, och i kommunerna. Samtliga
kommuner anordnar nu utbildning inom Kunskapslyftet.
Enligt regeringen har ett stort antal kommuner under
det första verksamhetsåret mer än väl uppnått de
volymmål som satts upp. Kommunerna väntar en
fortsatt stor tillströmning under hösten 1998 och
för år 1999. Kommunernas ansökningar om statligt
stöd under 1999 tyder på att ambitionerna i
kommunerna fortsätter att vara höga, heter det i
propositionen.
Riksdagen hade inte något att erinra mot vad
regeringen anförde i 1997 års ekonomiska
vårproposition om utbyggnaden av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen (prop. 1996/97:150, bet.
FiU20, rskr. 284).
Utskottet är positivt till att antalet platser inom
den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen
ökas till 12 000 fr.o.m. våren 1999. Av regeringens
redovisning i propositionen framgår bl.a. att
betydligt fler ansökningar har inkommit än vad
kommittén för kvalificerad yrkesutbildning har haft
medel att fördela. Det är relativt få personer som
hittills har slutfört utbildningen. Enligt kommittén
har drygt 700 personer avslutat utbildningen t.o.m.
våren 1998. Av vad som var känt vid
utbildningstidens utgång hade ca 75 % av dessa löfte
om anställning inom tre månader. Kommittén har
träffat avtal om utvärdering av försöksverksamheten
och en rapport skall lämnas under hösten 1999.
Kommittén skall avge sitt slutbetänkande före
utgången av år 1999.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till omfattning av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen inbegripet platser för
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
och anser därmed att motionerna 1998/99:Ub242
yrkande 1, 1998/99:Ub711 yrkande 2 (delvis),
1998/99:
Ub801 yrkande 70 (delvis), 1998/99:Ub802 yrkandena 3
och 17 samt 1998/99:Fi211 yrkande 16 (delvis) bör
avslås. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
begärda anslagsbeloppet.
Förberedande dansundervisning i grundskolan
Försöksverksamhet med förberedande dansundervisning
i grundskolan bedrivs sedan år 1981. Verksamheten
pågår i Stockholm, Göteborg och Malmö i årskurserna
4-9. Den förberedande dansundervisningen sker
samordnad med vanlig grundskoleundervisning efter en
jämkad timplan. Skolverket har på regeringens
uppdrag utvärderat försöksverksamheten.
Utvärderingen visar bl.a. att avstegen från
grundskolans timplan är så stora att eleverna inte
får betyg i vissa ämnen. Antalet ämnen där eleverna
saknar betyg varierar mellan två och fyra beroende
på var utbildningen anordnas. I samtliga tre skolor
saknar eleverna betyg i ämnet idrott och hälsa och i
övrigt kan betyg saknas i bild, slöjd och teknik.
Regeringen föreslår att försöksverksamheten med
förberedande dansundervisning övergår i permanent
verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1999. En permanentning
av verksamheten kräver vissa ändringar i skollagen
(1985:1100). Det gäller dels frågan om avvikelser
från timplanen, dels frågan om interkommunal
ersättning. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer ges ett bemyndigande att för
särskilda utbildningar meddela föreskrifter om
avvikelser från timplanen (ändring i 4 kap. 3 a §).
Vidare föreslås att en ändring görs i 4 kap. 8 § i
fråga om rätt till interkommunal ersättning. De
kommuner som anordnar dansundervisning skall inte
vara skyldiga att sörja för kostnadsfri skolskjuts
för eleverna (ändring i 4 kap. 7 §).
För urval bland behöriga sökande till
gymnasieskolan gäller fr.o.m. den 1 januari 1998 att
meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de
16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De nya
urvalsreglerna har inneburit att danseleverna inte
har kunnat konkurrera med sina betyg vid intagningen
till gymnasieskolan hösten 1998. De har varit
hänvisade till intagning via den fria kvoten, vilket
anses missgynna danseleverna. Av utvärderingen
framgår att nästan hälften av eleverna söker andra
utbildningar än yrkesdansarutbildningen. Regeringen
pekar på att utvärderingen har visat att den stora
jämkning som eleverna har haft i försöksverksamheten
behövs för att upprätthålla utbildningens kvalitet.
Regeringen informerar om att den har för avsikt att
införa en bestämmelse som innebär att också elever
som deltagit i den förberedande dansutbildningen i
grundskolan skall kunna tas in på betygsurval.
Vidare anser regeringen att betyg alltid skall
sättas i ämnet idrott och hälsa. Regeringen upplyser
också om att den i samband med permanentningen av
verksamheten avser att ta bort den möjlighet för
skolorna som finns inom försöksverksamheten att
avråda en elev från att delta i fortsatt
dansundervisning.
U t s k o t t e t konstaterar att
försöksverksamheten med den förberedande
dansundervisningen i grundskolan har pågått sedan
lång tid tillbaka och att den har utvärderats av
Skolverket. Utskottet anser i likhet med regeringen
att försöksverksamheten nu bör permanentas.
Utskottet, som endast behandlar regeringens förslag
till riksdagsbeslut dvs. de förslag till ändringar i
skollagen som krävs för att den förberedande
dansundervisningen i grundskolan skall kunna
permanentas, föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen.
Det ankommer på regeringen att i förordning besluta
i övriga frågor i samband med permanentningen av
verksamheten, t.ex. om betyg.
Anslag
A 1 Statens skolverk
Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare på
skolområdet. Skolverkets uppdrag är att genom
uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkringsarbete,
särskilda utvecklingsinsatser, tillsyn samt
nyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att
de mål och de riktlinjer förverkligas för förskola,
skola och vuxenutbildning, som riksdagen och
regeringen har fastställt.
Regeringen ägnar frågor om redovisning och
bedömning av resultat ett stor utrymme i
propositionen, vilket utskottet anser vara positivt.
Av denna redovisning framgår bl.a. att Skolverket
under året har intensifierat verksamheten med att
påskynda den lokala utvecklingen mot ett mål- och
resultatstyrt system, att arbetet med att säkra
utbildningens kvalitet och likvärdighet är
prioriterat, att tillsynsverksamheten har ökat och
att ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs.
Skolverket har också redovisat sin strategi för att
nå ut till skolväsendets personal med relevanta
forskningsresultat. Ett särskilt policyprogram har
tagits fram: Kunskapsnyttjande och
forskningsanvändning - Strategier för Skolverkets
roll i kunskapsöverföringen mellan forskningen och
skolan.
Regeringen har beräknat anslaget till Statens
skolverk till 270 481 000 kr. I detta belopp ingår
bl.a. medel för inrättande av inspektionsnämnd och
utbildningsinspektörer (13 miljoner kronor) och
utveckling av nationella prov (10 miljoner kronor).
Regeringen har också beräknat 6 miljoner kronor för
Skolverkets övertagande av det administrativa
ansvaret för Kunskapslyftet. Regeringen anser att
Skolverket även för budgetåret 1999 bör få disponera
högst 8 miljoner kronor från detta anslag för att
stödja forskning under anslaget A 3 Forskning inom
skolområdet.
Utskottet har ovan under avsnittet Kvalitet och
likvärdighet behandlat förslagen om inspektionsnämnd
och utveckling av nationella prov jämte
motionsyrkanden och därvid tillstyrkt regeringens
förslag.
Utskottet har inget att erinra mot
medelsberäkningen och anser att det av regeringen
begärda beloppet, 270 481 000 kr, bör anvisas till
Statens skolverk. Utskottet är därmed inte berett
att tillstyrka förslagen om en överföring av medel
från detta anslag till Högskolan i Borås i motion
1998/99:Ub417 (c) respektive till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla i motion 1998/99:
Ub410 (c) yrkande 2.
A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Syftet med verksamheterna under anslaget är att
utveckla de nationella mål- och styrdokumenten och
att ge stöd och stimulans till utveckling av
skolväsendet och barnomsorgen.
Regeringen framhåller att Skolverket bedriver ett
nödvändigt och viktigt arbete med medel från detta
anslag. Bland annat pågår ett arbete med en total
översyn av mål- och styrdokumenten. Ett omfattande
referens- och kommentarmaterial och
kunskapsöversikter utarbetas. En stor del av
anslaget omfattar stöd till kompetensutveckling av
skolans personal och skolutveckling. Från anslaget
bekostas också den statliga rektorsutbildningen.
Medlen används också till övergripande projekt såsom
IT, jämställdhet och miljö. Enligt regeringen bör
Skolverket bedriva verksamheterna under anslaget med
i huvudsak samma inriktning som hittills. Ökad
tyngdpunkt bör dock ges på utvecklingsinsatser som
ett led i den successiva reformeringen av
vuxenutbildningen.
Lärarhögskolan i Stockholm kommer att få i uppdrag
att i samverkan med Svenska Kommunförbundet utveckla
IT-baserade läromedel för svenska som andraspråk och
för sfi. För detta ändamål har 1,5 miljoner kronor
beräknats.
Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs
medel för det i det föregående (s. 21) nämnda
tiopunktsprogrammet avseende kostnader för kontakter
med arbetslivet, satsningar på naturvetenskap,
teknik och miljö, kostnader i samband med införandet
av gymnasieexamen samt satsning för att främja
kulturen i skolan. Regeringen har beräknat
sammanlagt 87 miljoner kronor för dessa insatser. En
del av medlen avses stå till regeringens förfogande
för senare beslut om fördelning.
Regeringen har också föreslagit en överföring av
vissa medel samt anslagssparandet från det tidigare
anslaget Genomförande av skolreformer. Regeringen
har beräknat anslaget till sammanlagt 297 736 000
kr.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1998/99:Ub802 yrkande 10 att anslaget tillförs
ytterligare 8 miljoner kronor för bl.a. fortbildning
av lärare och försöksverksamhet med IT i
gymnasieskolan. Enligt Centerpartiets motion
1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis) bör 10 miljoner
kronor av de medel som föreslås stå till regeringens
förfogande avsättas för utveckling av läromedel för
elever med läs- och skrivsvårigheter. Från anslaget
överförs vidare 7 miljoner kronor till anslaget A 3
Forskning inom skolväsendet. Miljöpartiet föreslår i
motion 1998/99:Ub801 yrkande 10 att ett särskilt
dyslexiprojekt genomförs. Motionärerna anser att en
samverkan mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA),
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),
Skolverket, vissa universitetsforskare och de aktiva
intresseorganisationena inom området skulle ge
förutsättningar för att nå väsentliga framsteg i
dyslexifrågan. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få
uppdraget att samordna och administrativt leda
verksamheten. Sammanlagt föreslås 20 miljoner kronor
till projektet. 10 miljoner kronor föreslås under
detta anslag och 10 miljoner kronor under anslaget A
7 Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp. I yrkandena 17 och 18 i
motionen föreslås åtgärder för att komma till rätta
med allvarliga problem i den nya gymnasieskolan.
Motionärerna pekar på att många gymnasieskolor har
lyckats väl med sina uppgifter men att det på många
håll föreligger allvarliga brister som kräver
omedelbara åtgärder. De ser två problemområden,
undervisning i kärnämnen på yrkesförberedande
program och den tunga studiebördan för elever på
teoretiska program. Det arbetas för högtryck i
skolorna för att komma till rätta med problemen. För
att underlätta detta arbete föreslås en ökning av
anslaget med 10 miljoner kronor för fortbildning i
organisatoriska och metodiska frågor i den nya
gymnasieskolan.
U t s k o t t e t vill när det gäller yrkandet om
försöksverksamhet med IT i gymnasieskolan hänvisa
till vad utskottet anförde vid behandlingen av ett i
huvudsak likartat yrkande i samband med
budgetpropositionen för år 1998. Utskottet betonade
bl.a. att informationstekniken ger nya
förutsättningar för skolarbetet vad gäller såväl
innehåll i undervisningen som arbetsformer och
pedagogik. Utskottet var emellertid inte berett att
tillstyrka yrkandet om en särskild
försöksverksamhet. Utskottet har samma uppfattning
nu men vill också hänvisa till vad utskottet har
anfört om IT i skolan under avsnitt 1 ovan.
Utskottet avstyrker motion 1998/99:Ub802 yrkande 10
i denna del.
Utskottet behandlade även frågor om ökade medel för
fortbildningsinsatser för lärare för ett år sedan
(bet. 1997/98:UbU1 s. 63). Utskottet erinrade bl.a.
om att det i första hand är kommunernas ansvar att
se till att lärare och skolledare får fortbildning.
Utskottet pekade också på att Skolverket har ett
ansvar att stödja utvecklingsarbete och
kompetensutveckling bl.a. med medel från detta
anslag. Utskottet var emellertid inte berett att
tillstyrka ytterligare medel under anslaget.
Utskottet har samma uppfattning nu och avstyrker
därmed motionerna 1998/99:Ub801 yrkandena 17 och 18
och 1998/99:
Ub802 yrkande 10 i denna del.
Även förslaget om ett särskilt dyslexiprojekt har
behandlats och avstyrkts av utskottet tidigare,
senast för ett år sedan (bet. 1997/98:UbU1 s. 33).
Utskottet behandlade också frågor om läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi utförligt i samband med
regeringens förslag om läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, m.m. (prop. 1997/98:94, bet. UbU18 s.
15-19). Utskottet hänvisar till vad utskottet då
anförde. Bland annat har en ändring nu gjorts i 5
kap. 1 § grundskoleförordningen som innebär att
rektor åläggs ett tydligt ansvar för att ett
åtgärdsprogram upprättas för elever med behov av
särskilda stödåtgärder. Utskottet vill också peka på
att utredningen om funktionshindrade elever i skolan
har lämnat sitt slutbetänkande FUNKIS -
funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66).
Utredningens förslag rör bl.a. den statliga
läromedelsproduktionen. Betänkandet bereds f.n. i
Regeringskansliet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1998/99:Ub801 yrkande
10 och 1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
föreslår att det begärda beloppet, 297 736 000 kr,
anvisas under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende
och barnomsorg. Utskottet avstyrker därmed även
motion 1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis) såvitt
avser frågan om överföring av medel till anslaget A
3 Forskning inom skolväsendet.
A 3 Forskning inom skolväsendet
Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig
grund öka kunskapen om det svenska skolväsendets
förutsättningar och resultat samt nyttiggörandet av
denna kunskap. Skolverkets anslag för forskning var
föremål för en kraftig besparing inför budgetåret
1997.
Regeringen informerar bl.a. om att Skolverket har
utarbetat ett särskilt policyprogram för att nå ut
till skolväsendets personal med relevanta
forskningsresultat.
Skolverket har i uppdrag att redovisa en plan för
inriktningen av sin framtida forskningsverksamhet
samt samarbete med övriga forskningsorgan. I
avvaktan på denna redovisning är regeringen inte
beredd att föreslå utökade resurser. Regeringen
anser dock att Skolverket - om verket bedömer det
erforderligt - skall få använda högst 8 miljoner
kronor från anslaget A 1 Statens skolverk för att
fortsätta påbörjad forskningsverksamhet. Regeringen
föreslår att 8 040 000 kr anvisas under anslaget
Forskning inom skolområdet.
I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802
yrkande 11 föreslås en ökning av anslaget med 8
miljoner kronor. Enligt Centerpartiets budgetmotion
1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis) bör anslaget ökas
med 20 miljoner kronor. Motionärerna anser att
forskningen kring läs- och skrivsvårigheter bör
förstärkas genom ett av Skolverket initierat
projekt. För detta ändamål beräknas 10 miljoner
kronor. Vidare bör 10 miljoner kronor användas för
att förstärka den didaktiska forskningen. Skolverket
bör ges i uppdrag att tillsammans med
lärarhögskolorna inrätta professurer i didaktik.
U t s k o t t e t ansluter sig till regeringens
bedömning och anser att Skolverkets redovisning av
en plan för verkets framtida forskningsverksamhet
bör avvaktas innan ytterligare medel anvisas under
anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp, 8 040 000 kr, och avstyrker
motionerna 1998/99:Ub802 yrkande 11 och
1998/99:Fi210 yrkande 16 i denna del.
A 4 Program för IT i skolan
Regeringens skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg
- nationellt program för IT i skolan samt anslaget
Program för IT i skolan behandlas av utskottet i det
föregående under avsnitt 1.
A 5 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna
Utskottet har ovan under avsnittet
Storstadssatsningen inom utbildningsområdet
behandlat och tillstyrkt regeringens förslag under
anslaget Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna. Med hänvisning härtill
tillstyrker utskottet även regeringens förslag till
anslagsbelopp, 110 000 000 kr, för budgetåret 1999.
A 6 Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)
skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till
kommunerna och sådana fristående skolor som står
under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla,
framställa och distribuera läromedel för synskadade,
rörelsehindrade, hörselskadade/döva och
utvecklingsstörda elever. SIH skall genom sina
insatser verka för att minimera de svårigheter som
kan uppstå för elever med funktionshinder.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att en utveckling har skett mot en ökad flexibilitet
i användningen av konsulentresurserna och att
konsulenterna intensifierat sina insatser vad gäller
att verka för att individuella åtgärdsprogram
upprättas. SIH har också gjort en analys av i vilken
utsträckning läromedelsframställningen svarar mot
respektive målgrupps behov. SIH har därvid
konstaterat att de gravt synskadade eleverna i allt
väsentligt får de grundläggande läromedlen utgivna i
punktskrift eller som talböcker, men att det
alltjämt föreligger vissa brister i behovstäckningen
för övriga grupper.
Utredningen om funktionshindrade elever i skolan
har lämnat sitt slutbetänkande FUNKIS -
funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66) till
regeringen. Utredningens förslag rör bl.a. SIH:s
verksamhet. Betänkandet har nyligen remissbehandlats
och bereds för närvarande i Regeringskansliet. I
avvaktan på detta anser regeringen att de mål som
lagts fast för SIH bör gälla även under år 1999.
Regeringen har beräknat anslaget till 119 351 000
kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp. Som utskottet har redovisat
under avsnittet Kvalitet och likvärdighet föreslås i
moderaternas motion 1998/99:Ub802 yrkande 14 bl.a.
en sammanslagning av Skolverket och SIH och att
anslaget till SIH skall utgå. Utskottet hänvisar
till sina överväganden i det föregående.
A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen
(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa
läromedel, dels kostnader för utveckling och
produktion av, samt information om läromedel för
elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas
även olika utvecklingsinsatser för elever med
funktionshinder. Målet är att framställa läromedel
och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god
kvalitet för att tillgodose målgruppens behov.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att det nu föreligger ett trendbrott i
utvecklingsarbetet genom att antalet tryckta
läromedel minskar till förmån för datorbaserade
läromedel och digitala läroböcker.
Förslagen från utredningen om funktionshindrade
elever i skolan i betänkandet FUNKIS -
funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66) rör
bl.a. den statliga läromedelsproduktionen.
Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 2 november.
Regeringen avvaktar beredningen av ärendet och
föreslår en oförändrad nivå på anslaget i
förhållande till år 1998. Regeringen har beräknat
anslaget till 21 361 000 kr.
I moderaternas motion 1998/99:Ub802 yrkande 15
föreslås en ökning av anslaget med 1 miljon kronor
mot bakgrund av att det är ett prioriterat område.
U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna
att utveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp är en angelägen verksamhet.
Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning
att anslaget bör vara oförändrat nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag
till anslagsbelopp och avstyrker yrkandet.
A 8 Specialskolor och resurscenter
Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn
och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller
talskada en till varje elevs förutsättningar
anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Resurscentren skall genom utredning och träning
främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt
informera och kompetensutveckla föräldrar, lärare
och övrig personal.
Den tidigare nämnda FUNKIS-utredningen har
redovisat förslag rörande specialskolorna och
Tomtebodaskolans resurscenters framtida
huvudmannaskap, finansiering, målgrupp och
inriktning. I avvaktan på den slutliga beredningen
av utredningens förslag anser regeringen att
nuvarande mål för verksamheten tills vidare bör
ligga fast. Det totala elevantalet beräknas öka med
ca 30 elever under läsåret 1998/99. Regeringen
bedömer att kostnaden för den beräknade elevökningen
ryms inom nuvarande kostnadsram med hänsyn till det
anlagssparande som finns vid specialskolorna.
Regeringen har beräknat anslaget till 432 580 000
kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 9 Särskilda insatser på skolområdet
Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt
förordningen (1991:931) om statsbidrag till
särskilda insatser på skolområdet till kommuner för
samordnade utbildningsinsatser avseende särskild
undervisning på sjukhus m.m. och samordnade
regionala utbildningsinsatser för elever med
funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag
till vissa riksrekryterande utbildningar för elever
med funktionshinder.
Även detta anslag berörs av förslagen i FUNKIS-
utredningens slutbetänkande. Regeringen informerar
om att en särskild utredare har fått i uppdrag att
se över systemet med den nuvarande
sjukhusundervisningen. Elevantalet vid
riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever
beräknas öka något, medan det beräknas vara i stort
sett på oförändrad nivå vid riksgymnasierna för döva
och hörselskadade elever.
Regeringen har beräknat anslaget för år 1999 till
271 351 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 10 Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna,
integrerad samisk undervisning och samisk förskole-
och fritidsverksamhet. Utbildningen vid sameskolorna
och den integrerade samiska undervisningen har som
mål att bevara och utveckla det samiska språket och
den samiska kulturen genom att ge samiska barn en
utbildning med samisk inriktning. Sameskolstyrelsen
har som särskild uppgift att utveckla, framställa
och distribuera läromedel för samisk undervisning.
Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en
kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskole-
och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Från
anslaget utbetalas också bidrag till Samernas
folkhögskola.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att 161 elever gick i sameskolan (6 skolor) under
läsåret 1997/98. Den integrerade verksamheten
omfattade 134 elever. Regeringen pekar på vissa
brister i Sameskolstyrelsens resultatredovisning.
Vidare är uppföljningen och utvärderingen av
verksamheten inte tillfredsställande. Regeringen
anser att Sameskolstyrelsens uppföljning och
utvärdering av sin verksamhet liksom
kvalitetssäkringen av undervisningen och
redovisningen till regeringen måste förbättras
betydligt.
Regeringen har beräknat anslaget till 34 408 000
kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola
Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa
riksrekryterande utbildningar, kostnader för
Sveriges anslutning till examensorganisationen
International Baccalaureate Organisation i Genève
och IB-utbildningar, riksinternatskolor,
internationella grund- och gymnasieskolor, kostnader
för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige och
ersättning för kostnader för nordiska elever.
Regeringen informerar bl.a. om att utlandssvenska
elevers intresse för studier vid någon av
riksinternatskolorna håller sig på en oförändrad
nivå medan intresset hittills har varit litet för
den nyinrättade möjligheten för utlandssvenska
elever till skolgång i Sverige vid andra skolor än
riksinternatskolor. Skolverket har i uppdrag att
följa utvecklingen och utvärdera systemet.
Slutrapport skall lämnas den 30 april 2001.
Regeringen har beräknat anslaget till 122 531 000
kr för år 1999.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av
utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna
innebär i korthet att statsbidrag lämnas till
huvudmannen för en svensk utlandsskola,
distansundervisning, kompletterande svensk
undervisning och undervisning vid utländsk skola
(internationell skola). Från anslaget bekostas även
löneförmåner m.m. för nationellt anställda lärare
m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till
Riksföreningen Sverigekontakt.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att antalet elever i reguljär utbildning var 1 248
läsåret 1997/98. Antalet elever som deltog i
distans-undervisning med handledning var 93 och i
kompletterande svensk undervisning 3 555. Antalet
elever i svenska sektioner vid internationella
skolor var 212. Vidare var det totala antalet
svenska elever vid Europaskolorna 277.
Regeringen bedömer att antalet elever vid
Europaskolorna kommer att öka även nästa år och har
därför beräknat en ökning av medlen med 2 669 000
kr.
Den 1 juli 1998 infördes ändringar i
statsbidragssystemet, som innebar lägre
ersättningsbelopp till huvudmännen för
utlandsundervisningen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16,
bet. UbU1, rskr. 108). Regeringen informerar om att
den via Skolverkets redovisningar kommer att följa
kostnadsutvecklingen för undervisningen utomlands.
Regeringen har beräknat anslaget till 72 346 000 kr
för år 1999.
I flera motioner föreslås att anslaget tillförs
ytterligare medel. Enligt Moderata samlingspartiets
motion 1998/99:Ub802 yrkande 16 bör ytterligare 14
miljoner kronor anslås. Motionärerna framhåller att
de svenska skolorna i utlandet underlättar svenskars
möjligheter att tjänstgöra utomlands och att
skolorna fungerar som betydelsefulla marknadsförare
av Sverige. I Kristdemokraternas motion
1998/99:Ub711 yrkande 1 anförs att de berörda
skolorna drabbas hårt av den beslutade besparingen
och därför bör 10 miljoner kronor anvisas utöver
regeringens förslag. I Folkpartiets motion
1998/99:Ub268 yrkande 20 föreslås att ytterligare
20 miljoner kronor anvisas. Motionärerna pekar på
att det är viktigt att det finns tillgång till
svenska skolor i utlandet. Svenska barn som bor
utomlands bör ses som en framtida tillgång för
Sverige.
U t s k o t t e t hänvisar till vad utskottet
anförde i samband med behandlingen av de ändrade
reglerna för ersättningsbelopp till huvudmännen för
utlandsskolorna (bet. 1997/98:UbU1 s. 69). Utskottet
delade regeringens uppfattning att anslaget till
svensk undervisning i utlandet inte kan undantas
från besparingar, trots att de svenska skolorna och
den kompletterande svenskundervisningen är viktiga
för de svenskar som bor utomlands. Utskottet vill i
det här sammanhanget peka på att regeringen har för
avsikt att följa kostnadsutvecklingen för
undervisningen i utlandet.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna
1998/99:Ub268 yrkande 20, 1998/99:Ub711 yrkande 1
och 1998/99:Ub802 yrkande 16 och bifalla regeringens
förslag till anslagsbelopp.
A 13 Statens skolor för vuxna
Målet för Statens skolor för vuxna (SSV) i
Norrköping och Härnösand är att öka tillgängligheten
av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla i
form av distansutbildning undervisningsverksamhet
som motsvarar kommunal vuxenutbildning. Anslaget
tillförs inkomster för uppdragsutbildning, avgifter
för studiematerial och andra hjälpmedel samt
ansökningsavgifter och prövningsavgifter.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att skolorna tillförts särskilda medel inom ramen
för Kunskapslyftet för utvecklingsarbete avseende
läromedel och pedagogik. Skolorna har under år 1997
genomfört utbildning för totalt 23 229 kursdeltagare
inom den anslagsfinansierade verksamheten, vilket är
en ökning med 19 % jämfört med året innan.
Regeringen pekar på att Distansutbildningskommittén
(DUKOM) i sitt slutbetänkande (SOU 1998:84) har
föreslagit att SSV-skolorna organisatoriskt inordnas
i det utvecklingscentrum för distansutbildning som
föreslogs i propositionen Regional tillväxt - för
arbete och välfärd (prop. 1997/98:62). Regeringen
avser att under år 1999 återkomma i frågan om SSV:s
framtida utformning och roll inom
distansutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anslår det
begärda anslagsbeloppet, 39 343 000 kr, för år 1999.
A 14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildningen
Från anslaget bekostas statsbidrag till
kompletterande skolor enligt förordningen
(1996:1206) om fristående skolor, vissa andra
skolor, bl.a. Katrineholms Tekniska skola, och viss
kursverksamhet. Medel utgår enligt särskilda beslut
från regeringen också till försöksverksamhet och
utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet.
I enlighet med vad som redovisats i propositionen
Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden
på 2000-talet (prop. 1997/98:165) avsätts för år
1999 5 miljoner kronor för utvecklingsinsatser i
syfte att stimulera rekryteringen av lågutbildade
vuxna i storstäderna till Kunskapslyftet. Regeringen
informerar om att den avser att tillsätta en
arbetsgrupp med representanter från berörda kommuner
för att bedriva utvecklingsarbetet. Regeringen har i
september 1998 beslutat om en särskild satsning för
att utveckla vuxenpedagogiken. Av anslagssparandet
avsätts sammanlagt 10 miljoner kronor under åren
1998 och 1999 för detta ändamål.
En särskild utredare har haft i uppdrag (dir.
1997:42) att se över det statliga stödet till
kompletterande skolor. Betänkandet Fristående skolor
med statlig tillsyn inom olika områden (SOU 1998:11)
har remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande
i Regeringskansliet. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund ett oförändrat belopp för dessa skolor.
Regeringen föreslår att 3,2 miljoner kronor förs
över till detta anslag från utgiftsområde 1,
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
U t s k o t t e t föreslår att det begärda
anslagsbeloppet, 142 483 000 kr, anvisas för år
1999.
A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
Utskottet har i det föregående behandlat den
särskilda vuxenutbildningssatsningen. Utskottet
föreslår att riksdagen med avslag på
motionsyrkandena anvisar det av regeringen begärda
anslagsbeloppet, 4 508 566 000 kr.
A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling
Svenska EU-programkontoret administrerar EU:s
utbildningsprogram, vissa program inom Europeiska
socialfonden och andra internationella program i
Sverige. Programkontorets verksamhet startade den 1
juli 1995.
Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.
att programkontorets verksamhetsområde har utökats
och att ansökningsvolymen i utbildningsprogrammen
har ökat i omfattning under år 1997 samtidigt som de
nya program som skall träda i kraft från år 2000 är
under utveckling. Programkontoret fick under år 1997
regeringens uppdrag att bistå vissa stater inom
Östersjöområdet, särskilt de baltiska staterna, i
deras förberedelser för att få delta i EU-samarbete
på utbildningsområdet.
Regeringen föreslår mot bakgrund av de nya uppdrag
som tillkommit och volymökningen i
utbildningsprogrammen en medelsförstärkning om 2,5
miljoner kronor för år 1999. Regeringen har beräknat
anslaget till 11 915 000 kr.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det begärda anslagsbeloppet.
Vissa övriga resursfrågor
I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802
yrkande 2 föreslås att en nationell skolpeng införs
och för detta ändamål har motionärerna beräknat 50
miljarder kronor för åren 2000 och 2001. De anser
att en nationell skolpeng säkrar resurser till
skolan och elevers valfrihet samt bidrar till att ge
alla skolor ökad självständighet. De framhåller att
en mer generaliserad fördelning av skolresurserna
inte utesluter att hänsyn tas till särskilda behov.
U t s k o t t e t har tidigare vid ett flertal
tillfällen, senast vid behandlingen av
budgetpropositionen för år 1998 (bet. 1997/98:UbU1
s. 35), avstyrkt motionsyrkanden om en nationell
skolpeng. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
En schablonberäknad nationell skolpeng ger inte de
grundläggande förutsättningarna för att kraven på en
likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever
skall kunna uppfyllas. Utskottet har tidigare
betonat att resurser till skolans verksamhet skall
fördelas med utgångspunkt i behov som enskilda
elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt
har. Det är därför inte rimligt att återinföra en
central resursfördelning.
Utskottet har också uppmärksammat att det finns
oroande signaler om att elever med behov av särskilt
stöd inte får den undervisning de har rätt till.
Utskottet vill betona att skolans verksamhet måste
vara utformad så att den genom stöd och stimulans
ger varje elev möjlighet att nå målen. Eftersom
olika individer har olika förutsättningar och behov,
måste undervisningen anpassas efter dessa. Utskottet
vill även i detta sammanhang peka på att kommuner
och landsting får ett utökat statsbidrag under
perioden 1997- 2000 för att åstadkomma höjd kvalitet
i skola, vård och omsorg. Regeringen har framhållit
att det är särskilt viktigt att kommunerna inom
skolverksamheten prioriterar insatser för elever med
behov av särskilt stöd. Utskottet vill kraftigt
understryka det angelägna i att så sker. Utskottet
noterar att Skolverket enligt regleringsbrev för år
1998 inom ramen för sina utvärderingsinsatser skall
följa hur det resurstillskott som kommunerna
tilldelas under åren 1997-2000 påverkar skolans
utveckling och kvalitet.
Utskottet anser att motion 1998/99:Ub802 yrkande 2
med hänvisning till det anförda bör avslås av
riksdagen.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub246
yrkandena 1 och 6 ett nytt resurstilldelningssystem
för grundskolan. De föreslår ett system som ger alla
skolor en tillräcklig basresurs per elev, lika stor
för alla elever, och en tilläggsresurs som varierar
med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd.
Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader
bör anpassas efter den enskilda skolans faktiska
kostnader (yrkande 1). Motionärerna framhåller
vidare att det är nödvändigt att elevvården inte
utarmas på resurser. I tilläggsresursen för elever
med behov av särskilt stöd bör även ingå resurser
för elevvården (yrkande 6).
U t s k o t t e t har tidigare flera gånger
behandlat och avstyrkt motsvarande förslag, senast i
samband med behandlingen av budgetpropositionen för
år 1998 (bet. 1997/98:UbU1 s. 35). Utskottet fann
att motionärerna gav uttryck för en misstro mot
kommunernas förmåga att fullgöra sina åligganden på
skolområdet, vilket utskottet inte ville instämma i.
Trots det mycket kärva ekonomiska läge som många
kommuner befinner sig i borde riksdagen hävda deras
ansvar för att skolans verksamhet bedrivs i enlighet
med de bestämmelser som riksdagen har beslutat och
att skolans undervisning når de mål som
statsmakterna har fastställt. Utskottet var inte
berett att föreslå några förändringar i den gällande
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det
gäller skolans resurser, t.ex. genom att införa
centrala föreskrifter för fördelningen av resurser.
Det bör även framgent vara kommunerna själva som
beslutar hur resurser skall tilldelas respektive
skola i kommunen. Utskottet hänvisade också till att
kommunsektorn under de kommande åren kommer att få
höjda generella statsbidrag, avsedda bl.a. för
skolan. Utskottet vill även peka på vad utskottet
har redovisat ovan om Skolverkets uppdrag att följa
hur det resurstillskott som kommunerna tilldelas
under åren
1997-2000 påverkar skolans utveckling och kvalitet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1998/99:Ub246 yrkandena 1 och 6.
3 Universitet och högskolor
Resultatredovisning
I budgetbesluten hösten 1996 och hösten 1997
godkände riksdagen vad regeringen i respektive
budgetproposition hade förordat om omfattningen av
och principerna för utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen 1997-1999 respektive 1998-2000
(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100
och prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr.
108). Sammantaget innebär de beslut som fattades att
högskolan skulle tillföras resurser för ytterligare
63 000 permanenta helårsplatser under perioden.
Utbyggnadens tyngdpunkt skulle ligga på
naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Enligt
beslutet hösten 1996 skulle utbyggnaden år 1997 och
1999 huvudsakligen ske vid de mindre och medelstora
högskolorna.
Regeringen redovisar i årets budgetproposition hur
det gått budgetåret 1997. Sammantaget har lärosätena
registrerat ca 21 400 fler helårsstudenter än vad
regeringen mot bakgrund av riksdagens beslut har
krävt i utbildningsuppdrag till de olika lärosätena.
Antalet helårsstudenter i naturvetenskaplig och
teknisk utbildning i hela landet översteg
utbildningsuppdragens minimital med 7 %.
Av redovisningarna i propositionen framgår också
att antalet helårsprestationer vid universitet och
högskolor under 1997 betydligt överträffade det
antal som lärosätena kunde få ersättning för enligt
de s.k. takbeloppen inom respektive anslag. Denna
"överproduktion" motsvarar knappt 685 miljoner
kronor. Utskottet noterar att Riksrevisionsverket
(RRV) i sin årliga rapport till regeringen 1998 har
påpekat att en majoritet av universiteten och
högskolorna under 1997 visat ett negativt resultat
(årets kapitalförändring). Lärosätenas kostnader har
alltså varit större än intäkterna för det året. RRV
anser att ett antal universitet och högskolor
fortfarande visar brister i rutinerna för
budgetering och uppföljning av verksamheten och
därmed inte har tillfredsställande kontroll över
intäkter och kostnader. Detta medför enligt RRV risk
att underskott eller befarade underskott inte
upptäcks i tid för att ledningen skall hinna vidta
åtgärder.
När det gäller kvaliteten i verksamheten påpekar
regeringen (prop. s. 79) att det ytterst ankommer på
varje enskild högskola att säkra och utveckla denna.
Statsmakternas uppgift är att understödja och
kontrollera att kvaliteten inom olika områden av
utbildning och forskning underhålls. Högskoleverkets
utvärderingar och tillsynsansvar är ett led i denna
uppgift. Regeringen anser det viktigt att
Högskoleverket utvecklar goda metoder för att bedöma
kvaliteten.
Intresset för högre utbildning har ökat. Mellan
hösten 1994 och hösten 1997 ökade antalet nya
sökande (dvs. sökande som inte tidigare varit
högskolestuderande) från under 100 000 till 123 500.
Bland gymnasieungdomar är intresset för högre
utbildning större än någonsin. En jämförelse mellan
åren 1993 och 1997 visar att andelen av befolkningen
som sökt till högskolan har ökat i alla
åldersgrupper. För åldersgruppen upp till 20 år har
denna andel ökat från 36 % till 51 %. Att döma av
studieintresset bör det enligt regeringens mening
vara möjligt att nå målet att minst 50 % av dagens
20-åringar skall ha studerat i högskolan när de
fyllt 35 år.
Regeringen konstaterar att det under femårsperioden
1993-1998 har skett ett trendbrott vad gäller
rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar inom såväl gymnasieskolan som
högskolan. En viktig rekryteringsväg till sådan
högskoleutbildning har varit det s.k. basåret.
Basåret har också visat sig ha en viktig roll i
rekryteringen av kvinnor till teknisk och
naturvetenskaplig högskoleutbildning.
I utbildningsuppdragen till lärosätena för perioden
1997-1999 ingår mål för antalet examina av vissa
slag. Ännu kan utfallet bara avläsas för det första
året i perioden, men enligt regeringen kan man
konstatera att en kraftig ökning av examinationen
krävs för att högskolorna skall nå målen för antalet
grundskollärarexamina med inriktning på årskurserna
4-9, för antalet gymnasielärarexamina och för
antalet apotekarexamina.
För perioden 1997-1999 har statsmakterna för första
gången satt upp mål för antalet examina i
forskarutbildningen inom olika vetenskapsområden.
Resultaten av verksamheten år 1997 visar enligt
regeringen att en kraftig ökning av antalet
forskarexamina inom det naturvetenskapliga området
krävs för att målet skall nås för denna
treårsperiod. Av dem som avlade doktorsexamen eller
licentiatexamen år 1997 är var tredje kvinna.
Beslutsinstans för tilldelning av vetenskapsområde
Regeringen föreslår att 2 kap. 5 § högskolelagen
(1992:1434) ändras så att det blir regeringen och
inte Högskoleverket som skall besluta i ärenden där
en högskola som inte är universitet ansöker om att
tilldelas vetenskapsområde. Högskoleverket har i
skrivelse till regeringen påtalat problemet med att
verket fattar beslut om vetenskapsområden men inte
beslutar om resurserna för forskarutbildning vid en
högskola. Med den föreslagna ändringen skapas en
beslutsordning där inrättande av en verksamhet och
beslut om resurser till denna blir sammanhängande.
Kristdemokraterna avstyrker i motion 1998/99:Ub483
den föreslagna ändringen (yrk. 5). De anser att
Högskoleverkets kvalitetsprövning är av stor vikt,
att verkets roll bör utvecklas och att regeringens
förslag är ett steg i fel riktning. Miljöpartiet
vill enligt motion 1998/99:Ub801 att regeringen
skall besluta i dessa ärenden i samverkan med
Högskoleverket, och att en ansökan skall avslås om
regeringen och Högskoleverket inte når enighet (yrk.
50). Motionärerna hänvisar till vikten av garantier
för att kvalitetsbedömningen sker på ett kompetent
sätt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lagändring och avslår
motionsyrkandena.
Att en högskola som inte är universitet efter
prövning skall kunna tilldelas ett eller flera
vetenskapsområden, och därmed rätt att anordna
forskarutbildning inom detta eller dessa områden,
beslutades av riksdagen hösten 1997 efter förslag i
proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr.
1997/98: 12). Regeringens förslag var då att
Högskoleverket skulle besluta i dessa frågor, vilket
riksdagen godtog. Varken i propositionen eller i de
motioner som väcktes med anledning av den togs
frågan upp om det är lämpligt att beslut om
vetenskapsområde fattas av en annan instans än den
som beslutar om resurserna. När det gäller de nu
väckta motionerna, där vikten av Högskoleverkets
prövning framhålls, vill utskottet liksom regeringen
(prop. s. 14) peka på att det följer av 7 kap. 2 §
regeringsformen att regeringen vid sin beredning av
sådana ärenden har att hämta in upplysningar och
yttranden från berörda myndigheter. En formlig
skyldighet för regeringen att avslå ansökningar som
Högskoleverket avstyrkt är enligt utskottets mening
otänkbar.
Studenter med funktionshinder
Antalet studenter i högskolan som har
funktionshinder har enligt vad som redovisas i
propositionen stigit i fyra år i rad, från närmare
500 läsåret 1993/94 till drygt 1 100 budgetåret
1997. För stöd till studenter med funktionshinder är
universitet och högskolor skyldiga att i mån av
behov avsätta 0,15 % av sina anslag till
grundläggande högskoleutbildning samt av ersättning
som de får från landsting för vårdutbildning. För
kostnader som överstiger dessa belopp kan lärosätena
ansöka om täckning ur särskilda medel som disponeras
av Stockholms universitet. Budgetåret 1997 räckte
dessa centralt disponerade medel till att täcka 63 %
av de kostnader vid lärosätena som översteg den
obligatoriska avsättningen.
Regeringen begär riksdagens godkännande av att ett
tillskott av resurser om 5 miljoner kronor anvisas
för stöd till funktionshindrade studenter. Utskottet
återkommer till anslagsbeloppet längre fram i detta
avsnitt.
Med anledning av att antalet studenter med
funktionshinder kan förväntas öka i samband med den
kraftiga utbyggnaden av högskolan avser regeringen
att tillsätta en utredning för att bl.a. se över
systemet med stöd till studenter med
funktionshinder.
Vänsterpartiet, som stöder förslaget om en
utredning, vill enligt motion 1998/99:Ub454 att
direktiven till denna skall utformas så att
uppdraget blir att granska funktionshindrades totala
studiesituation (yrk. 11). Folkpartiet framhåller i
motion 1998/99:So465 att utredningen bör komma i
gång utan dröjsmål och att det i utredningsuppdraget
bör ingå att göra en kartläggning av
otillfredsställda stödbehov (yrk. 23). Motionärerna
pekar också på vikten av att ansvariga för
lokalutformningen vid universitet och högskolor har
tillräckliga kunskaper om olika funktionshinder för
att kunna anpassa lokalernas utformning till
funktionshindrade studenters behov. Även
Kristdemokraterna pekar i motion 1998/99:So376 på
lokalernas betydelse, men även på kringservice och
tillgång till tolktjänst (yrk. 5). Rätten till
tolkhjälp i samband med högskoleutbildning tas också
upp i motion 1998/99:Ub457 (kd). Centerpartiet anser
enligt motion 1998/99:So455 det angeläget att en
central instans inrättas, som får till uppgift att
bevaka, följa upp och utvärdera de
funktionshindrades högskolesituation (yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om tillkännagivanden i denna fråga.
Den handikappolitiska reform som trädde i kraft den
1 januari 1994 präglas av ett synsätt som innebär
att personer med funktionshinder skall ha samma rätt
som andra till valfrihet, integritet och delaktighet
i samhällslivet. Att högskolan skall vara
tillgänglig för alla är en viktig princip. En
särskild utredare arbetar sedan ett drygt år
tillbaka med att kartlägga och analysera frågan om
bemötandet av personer med funktionshinder (dir.
1997:24). I hans uppdrag ingår att se över hur
kraven på bl.a. valfrihet, inflytande och
information till funktionshindrade personer
respekteras inom olika områden. Slutbetänkande från
utredningen väntas i februari nästa år. Utskottet
har erfarit att regeringen, mot bakgrund bl.a. av
vissa publicerade resultat från utredningen, nyligen
har gett Högskoleverket i uppdrag att inventera
situationen vid universitet och högskolor för
studenter med funktionshinder och analysera de
framtida behoven av stöd till sådana studenter.
Verket skall bl.a. granska hur universitet och
högskolor lever upp till FN:s standardregler om
delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade inom
samhällets alla områden. Uppdraget skall redovisas
till regeringen i januari år 2000. Innan utredningen
om bemötandet har slutförts och Högskoleverket har
genomfört det nyss givna uppdraget är det enligt
utskottets mening inte befogat att riksdagen tar
ställning till behovet av en permanent central
instans.
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Inom utgiftsområde 16 finns ett särskilt anslag till
ersättningar för klinisk utbildning och forskning.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting
och kommuner (sjukvårds- respektive
tandvårdshuvudmän) för att statlig utbildning och
forskning inom de medicinska och odontologiska
områdena får tillgång till respektive huvudmans
sjukvårds- och tandvårdsorganisation. Utskottet
återkommer till anslagsbeloppet längre fram i detta
avsnitt.
Ersättningen regleras i avtal mellan staten och
huvudmännen. Enligt regeringen (prop. s. 90) är
avtalen, som slöts år 1989 respektive 1992, numera i
väsentliga avseenden obsoleta därigenom att
styrsystemet för grundläggande högskoleutbildning
kraftigt har förändrats. Riksdagen har de senaste
åren upprepade gånger i motioner gjorts uppmärksam
på att de gällande avtalen missgynnar vissa
lärosäten, bl.a. Umeå universitet. I ett betänkande
våren 1997 skrev utbildningsutskottet, i samband med
att utskottet avstyrkte motioner i frågan, att
utskottet utgick från att regeringen i kontakterna
med Landstingsförbundet eftersträvar en lösning som
både ger större rättvisa mellan lärosätena än
nuvarande avtal gör och tillgodoser lärosätenas
behov av att kunna styra användningen av medlen
(bet. 1996/97:UbU9 s. 20). Avtalen gäller tills
vidare med en uppsägningstid på fem år. Som
meddelades redan i förra årets budgetproposition har
en särskild utredare tillsatts för att biträda
Utbildningsdepartementet med att genomföra en
översyn och omförhandling av avtalen (prop.
1997/98:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.2.2.2). För
närvarande förs överläggningar med
Landstingsförbundet (prop. s. 90).
I motion 1998/99:Ub422 (m) påtalar motionären att
bristerna i avtalet för det medicinska området (ALF-
avtalet) är uppenbara men likväl kvarstår, trots
utskottets nyss återgivna uttalande. Det behövs en
översyn av anslags-tilldelningen till klinisk
utbildning och forskning (yrk. 1). För att kunna
säkerställa en hög kvalitet på läkarutbildning,
forskning och forskarutbildning i Umeå, något som är
av avgörande betydelse för den framtida
försörjningen med läkare i Norrlandslänen, krävs en
relevant medelstilldelning som likställer Umeå
universitet med andra svenska lärosäten med
motsvarande uppgift, anser motionären (yrk. 2).
Samma problem tas upp i motion 1998/99:Ub448 (fp),
där motionären skriver att riksdagen med kraft bör
verka för att det anslag för klinisk utbildning och
forskning som respektive lärosäte tilldelas skall
baseras på det studerandeantal i läkarutbildningen
och det statliga anslag för forskning och
forskarutbildning som respektive lärosäte har.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionerna och vill i sammanhanget anföra följande.
I sak har utskottet samma uppfattning som
motionärerna om att det nuvarande ALF-avtalet är
otillfredsställande. Det senare har många orsaker.
En är att antalet platser i läkarutbildningen numera
inte bestäms av statsmakterna, vilket var fallet när
avtalet slöts, utan av respektive lärosäte. Det är
självfallet angeläget att regeringen så snart som
möjligt finner en lösning. Eftersom det är fråga om
ett avtal mellan flera parter och det nuvarande
avtalet dessutom har så lång uppsägningstid som fem
år kan dock varken riksdagen eller regeringen med
omedelbar verkan få till stånd en bättre ordning.
Utskottet utgår från att regeringen med kraft driver
på en förändring av de nuvarande avtalsvillkoren. De
problem som motionärerna påtalar är väl kända och
tillkännagivanden till regeringen enligt
motionsyrkandena därmed överflödiga.
Ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer
Regeringen begär riksdagens godkännande av de i
propositionen (s. 112) föreslagna beloppen för
ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer inom de olika
utbildningsområdena. De belopp som gäller för
budgetåret 1998 har räknats upp med pris- och
löneomräkning 2,12 % och därefter reducerats med
besparing 1,52 %. Ersättningsbeloppens storlek, de
s.k. pris- lapparna, skiljer sig kraftigt mellan
olika utbildningsområden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
de föreslagna ersättningsbeloppen.
Inom vilka utbildningsområden ett visst lärosäte får
tillgodoräkna sig ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer - dvs. vilka prislappar som får
tillämpas - anges av regeringen i regleringsbrev. I
motion 1998/99:Ub479 (fp, m, kd) begärs att
Göteborgs universitet skall få tillämpa prislappen
för utbildningsområdet media för 18 helårsstudenter
inom det nystartade filmprogrammet vid
universitetet. Göteborgs universitet har hittills
inte fått rätt att tillämpa prislappen för
utbildningsområdet media. Enligt motion
1998/99:Ub462 (s) bör Högskolan i Borås få tillämpa
prislappen för utbildningsområdet design för fler än
23 helårsstudenter inom designutbildningen vid
högskolan. Det totala antalet helårsstudenter i
denna utbildning är 60, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.
Anslagsbeloppen till de olika lärosätena är
beräknade utifrån vissa antaganden om
utbildningsvolymen vid respektive lärosäte inom
olika utbildningsområden. Regeringens beslut att en
viss prislapp får tillämpas vid ett lärosäte innebär
emellertid numera att lärosätet kan avräkna
helårsstudenter och helårsprestationer enligt denna
prislapp utan annan begränsning än den som ligger i
det takbelopp som åsatts lärosätet. Fram t.o.m.
budgetåret 1995/96 (18 månader) fanns en sådan
begränsning, men den togs bort i och med budgetåret
1997. När det gäller Högskolan i Borås framgår det
av propositionen att denna högskola budgetåret 1997
haft avsevärt fler helårsstudenter och
helårsprestationer än vad högskolan kunnat få
ersättning för inom takbeloppet. Det är alltså
takbeloppet, och därmed anslagsbeloppet för
grundläggande utbildning, som är problemet för
designutbildningen vid Högskolan i Borås. Utskottet
är inte berett att föreslå ett högre anslagsbelopp
än det som regeringen har föreslagit för år 1999.
När det gäller filmutbildningen vid Göteborgs
universitet noterar utskottet att universitetet har
valt att starta denna och inledningsvis avsätta
särskilda resurser till den, fastän universitetet
inte har haft rätt att tillämpa prislappen för
utbildningsområdet media. Media har de högsta
ersättningsbeloppen av alla utbildningsområden.
Genom att regeringen bestämmer vilka
utbildningsområdens prislappar som får tillämpas vid
olika lärosäten kan statsmakterna i någon mån
påverka utbildningsutbudets fördelning över landet,
utan att lärosätena fråntas möjligheten att göra
sina egna prioriteringar. Utskottet anser att det
bör vara regeringen som gör en samlad bedömning av i
vilka fall prislapparna för olika utbildningsområden
bör få tillämpas av fler lärosäten än hittills. Det
är därför inte lämpligt att riksdagen med anledning
av yrkanden i motioner som gäller ett enstaka
lärosäte gör uttalanden om utbildningsområden just
vid detta lärosäte.
Anslag till universitet och högskolor budgetåret
1999
De anslagsbelopp som regeringen föreslår för
grundläggande utbildning vid de olika lärosätena
bygger på de tidigare besluten om omfattning och
inriktning av utbyggnaden av grundläggande
högskoleutbildning budgetåret 1999.
Moderata samlingspartiet framför i motion
1998/99:Ub802 invändningar när det gäller
principerna för fördelning av resurser till
grundläggande högskoleutbildning (yrk. 4). Liksom
tidigare anser moderaterna att
resursfördelningssystemet skall bygga på principerna
om högskolans faktiska prestationer,
kvalitetskriterier och studenternas val. Den
viktigaste och grundläggande drivkraften för
utbyggnad av den högre utbildningen skall vara
högskolornas konkurrens om studenterna. Det bör
införas en ny princip innebärande att lärosäten som
inte får tillräckligt många sökande i förhållande
till antalet platser skall överföra ej utnyttjade
medel till ett nytt anslag, i motionen kallat B 57
Medel att fördela för grundutbildning och
internationell utveckling m.m. Genom detta anslag
skall lärosäten som har fler sökande än
studieplatser kunna erhålla utökade resurser, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Frågan om att bygga in en kvalitetspremie i
resursfördelningssystemet har behandlats i riksdagen
upprepade gånger, senast våren 1998 (bet. 1997/98:
UbU12 s. 11 f.). Utskottet är fortfarande av den
uppfattningen att det program för systematisk
granskning av lärosätenas kvalitetsarbete som
Högskoleverket genomför stimulerar lärosätenas
arbete med kvalitetsutveckling. Resultaten av de
granskningar som genomförts efter att den förra
budgetpropositionen lades fram redovisas nu under
respektive lärosätes anslag. Genom att
Högskoleverkets bedömningar publiceras i tryckta
rapporter och även bekantgörs på detta sätt i
budgetpropositionen förstärks incitamentet till
lärosätena att ytterligare utveckla sitt
kvalitetsarbete. Utredningen om uppföljning av 1993
års universitets- och högskolereform (RUT -93)
noterade i sitt slutbetänkande Reform och förändring
att resurstilldelningssystemet egentligen är
ofullständigt, eftersom det från början bedömdes
behöva en kvalitetskomponent som emellertid inte
infördes, men att kvalitetspremien inte förefaller
saknas av någon (SOU 1996:21 s. 61).
De nuvarande reglerna för resursfördelning
innefattar att lärosätena i efterskott får avräkna
helårsstudenter och helårsprestationer enligt de
s.k. prislapparna. Om antalet helårsstudenter och
helårsprestationer vid ett lärosäte under ett
budgetår är mindre än vad det anvisade takbeloppet
medger ersättning för, får outnyttjat takbelopp tas
med till följande år i form av anslagssparande. Dock
får högst 10 % av takbeloppet sparas till nästa
budgetår. Även helårsprestationer som man inte kan
få ersättning för inom takbeloppet ett visst år får
föras över till följande budgetår. Dessa möjligheter
att överföra både över- och underprestationer
byggdes in i resursfördelningssystemet redan när
detta infördes efter förslag från den dåvarande
regeringen våren 1993 (prop. 1992/93:169, bet.
UbU14, rskr. 363). Genom denna ordning får
lärosätena rimligt utrymme att göra egna
prioriteringar och rimlig överblick över vilka
resurser de disponerar. En ordning som skulle
innebära att anslag dras in under ett redan påbörjat
budgetår (t.ex. på grund av svag
studenttillströmning till en viss utbjuden
utbildning) är enligt utskottets uppfattning inte
förenlig med det självständiga ansvar som
universitet och högskolor numera har för sin
verksamhet. Den situationen att ett lärosäte över en
period av flera år inte har haft så många studenter
och redovisat så många prestationer att takbeloppen
utnyttjats, har hittills inte inträffat. Tvärtom har
- som framgått av inledningen till detta avsnitt -
de allra flesta lärosäten presterat väsentligt mer
än vad de fått ersättning för inom ramen för
anslagen.
När det gäller naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar förordar regeringen att tyngdpunkten i
utbyggnaden av högskolan budgetåren 1999 och 2000
skall ligga inom dessa områden, att Göteborgs
universitet skall anvisas 1,5 miljoner kronor för
ett nationellt resurscentrum i matematik och att
Lunds universitet för år 1999 skall anvisas 5
miljoner kronor för att vidmakthålla
trafikflygarutbildning i Ljungbyhed.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna
vad regeringen förordat.
Utskottet noterar beträffande
trafikflygarutbildning i Ljungbyhed att regeringen
som en planeringsförutsättning räknar med att Lunds
universitet för år 2000 engångsvis skall erhålla 5
miljoner kronor för denna utbildning. Statens
skolverk har fått ett uppdrag att i samråd med
Högskoleverket och Luftfartsverket göra en översyn
av det statliga stödet till olika flygutbildningar.
Uppdraget skall redovisas till regeringen i februari
1999.
Regeringen har låtit Högskoleverket följa
verksamheten med s.k. NT-utbildning med särskilt
vuxenstudiestöd. Högskoleverkets bedömning är att
erfarenheterna och resultaten av satsningen i
huvudsak är positiva. Regeringen delar denna
bedömning. Enligt propositionen har efter den sista
antagningen hösten 1998 samtliga 9 000 platser i NT-
utbildning med särskilt vuxenstudiestöd utnyttjats.
Utskottet har emellertid under hand erfarit att det,
sedan terminen kommit i gång och registreringarna
kunnat sammanställas, visat sig att en mindre del av
platserna inte heller i denna sista omgång har
kunnat fyllas.
Regeringen förordar vidare att det för lärarutbildningarnas
forskningsanknytning skall anvisas 26,1 miljoner
kronor och för lärarutbildares kompetensutveckling
5,2 miljoner kronor år 1999. Dessa belopp motsvarar
vad som i förra årets budgetproposition angavs som
planeringsförutsättningar för år 1999.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen förordat.
Utskottet noterar att regeringen bedömer att de
tidigare beslutade examensmålen för
grundskollärarutbildning med inriktning på
årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildning för
perioderna 2000-2002 och 2003-2005 skall ligga fast.
För att examensmålen skall kunna nås måste
högskolorna enligt regeringens bedömning öka
rekryteringen av redan ämnesutbildade till de
praktisk-pedagogiska utbildningarna. Vidare
motiverar skolans långsiktiga behov att minst
hälften av det totala antalet examinerade
grundskollärare och gymnasielärare bör ha inriktning
på områdena matematik, naturvetenskap och teknik.
För grundskollärarexamen med inriktning på
årskurserna 1-7 bör det ske en fortsatt minskning
under de kommande perioderna. I fråga om barn- och
ungdomspedagogisk examen är behovet fortsatt svårt
att bedöma, och regeringen avser att återkomma i
denna fråga.
När det gäller konstnärliga utbildningar förordar
regeringen att det även år 1999 anvisas 4 miljoner
kronor till samarbetsprojekt mellan
designutbildningar, tekniska utbildningar och
näringslivet. Projekten skall genomföras så att
erfarenheterna långsiktigt tas till vara i
högskolans verksamhet. De skall slutligt redovisas
efter budgetåret 1999. Vidare förordar regeringen
att Kungl. Musikhögskolan i Stockholm anvisas
4 208 000 kr för integrering av kammarmusikalisk
utbildning som hittills bedrivits vid Stiftelsen
Edsbergs Musikinstitut. Anslaget till stiftelsen
reduceras med motsvarande belopp. Slutligen förordar
regeringen att de sju konstnärliga högskolorna i
Stockholm sammanlagt tillförs 875 000 kr för
förstärkning av resurserna med anledning av att
regeringen fastslagit nivåerna för styrelsearvoden
och bl.a. bestämt att arvode skall utgå även till
studenternas representanter i styrelserna.
U t s k o t t e t tillstyrker att riksdagen
godkänner vad regeringen förordat.
Regeringen meddelar i propositionen att
Högskoleverket i november 1997 och i mars 1998 fått
i uppdrag att se över arkitekt- och
designutbildningarna och bl.a. komma med förslag om
förändringar t.ex. vad gäller utbildningarnas
innehåll, omfattning och organisation. I uppdraget
ingår också att kartlägga forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete inom dessa områden. Uppdraget
skall redovisas till regeringen i februari 1999. När
det gäller de konstnärliga högskolorna i Stockholm
(utom Kungl. Konsthögskolan) skall en arbetsgrupp
inom Regeringskansliet analysera kostnader för ett
eventuellt campus för konst förlagt till
Konstfacksområdet. En särskild utredare har fått i
uppdrag att undersöka förutsättningarna för en
verksamhetsmässig integrering mellan de berörda
konstnärliga högskolorna. Regeringen avser att
återkomma i frågan under år 1999.
Som nämnts i det föregående förordar regeringen ett
tillskott av resurser för stöd till studenter med
funktionshinder på 5 miljoner kronor år 1999. Därmed
skulle de medel som disponeras centralt för detta
ändamål uppgå till 14 589 000 kr. Medlen anvisas
under anslaget till Stockholms universitet:
Grundutbildning; Stockholms universitet har som ett
särskilt uppdrag att fördela dessa medel.
U t s k o t t e t tillstyrker att riksdagen
godkänner vad regeringen förordat.
I regeringens budgetförslag ingår vissa satsningar
på forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor. Under anslaget till forskning och
forskarutbildning vid Uppsala universitet har
regeringen beräknat ytterligare medel för
Gustavianum samt medel för ett centrum för forskning
och utbildning om Förintelsen och andra folkmord.
Lunds universitet föreslås få ytterligare medel till
verksamheten vid Skissernas museum och till ökade
hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för
Biomedicinskt centrum. Umeå universitet föreslås få
medel för hyreskostnader för ett kemiskt-biologiskt
centrum och för forskning vid Centrum för molekylär
medicin samt för verksamheten vid Demografiska
databasen. Linköpings universitet föreslås få medel
för ett teknik- och naturvetenskapscentrum kallat
Himmel och hav. Kungl. Tekniska högskolan föreslås
få medel för hyreskostnader för ett nytt bibliotek.
Luleå tekniska universitet föreslås få ytterligare
medel för uppbyggnad av forskning och
forskarutbildning inom det humanistisk-
samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Flertalet
av dessa satsningar var i förra årets
budgetproposition angivna som
planeringsförutsättningar för budgetåret 1999.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen har förordat.
Planerna på ett centrum vid Uppsala universitet för
utbildning och forskning om Förintelsen och andra
folkmord presenterades för riksdagen i proposition
1997/98:117 (bet. UbU17, rskr. 271). Inga
resurstillskott beräknas nu för Stockholms
universitet och Kungl. Tekniska högskolan budgetåret
1999 för det planerade Fysikcentrum, vilket i förra
årets budgetproposition angavs som
planeringsförutsättning för år 1999. Sådana
tillskott anges nu i stället som
planeringsförutsättning för budgetåret 2000.
Anslagen till forskning och forskarutbildning vid
universiteten, inklusive Karolinska institutet och
Kungl. Tekniska högskolan, föreslås nu bli anvisade
per vetenskapsområde, inte som tidigare per
fakultet. Detsamma gäller de blivande nya
universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt
Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Detta överensstämmer
med vad riksdagen förra året beslutade med anledning
av proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr.
1997/98:12).
Även Mitthögskolan och Malmö högskola, som hittills
varken har tilldelats vetenskapsområde eller fått
ställning som universitet, föreslås få särskilda
anslag för forskning. Till de övriga mindre och
medelstora högskolorna samt Idrottshögskolan i
Stockholm och Lärarhögskolan i Stockholm föreslås
liksom tidigare medel för forskning under anslaget B
53 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor.
Moderata samlingspartiet kritiserar i motion
1998/99:Ub802 regeringens handläggning beträffande
de nya universiteten (yrk. 5). Enligt motionärerna
har Sverige, genom regeringens beslut att mot
Högskoleverkets förslag ge även Högskolan i Växjö
och Högskolan i Örebro ställning som universitet,
fått tre nya universitet som av regeringen inte ges
rimliga förutsättningar att leva upp till
förväntningarna. Moderaterna vill genomföra en
stegvis ökning av anslagen till forskning och
forskarutbildning i Växjö och Örebro med 10, 15
respektive 25 miljoner kronor vardera per år under
den kommande treårsperioden, medan Karlstads
universitet ges en anslagsram år 1999 som är 25
miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit
och som de två följande åren ökar med ytterligare 25
miljoner kronor per år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motion 1998/99:Ub802 yrkande 5. Regeringen markerar
i propositionen (s. 105) att dess beslut att göra
högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro till
universitet innebär ett åtagande av regeringen för
en framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten
såväl av utbildning som forskning. Utskottet noterar
också att de tre blivande universiteten redan år
1998 fick en påtaglig ökning av sina anslagsposter
under anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor. I regeringens
förslag till budget för år 1999 får nu Karlstads
universitet ytterligare 10 miljoner kronor till
forskning och forskarutbildning. Jämfört med
budgetåret 1997 har därmed anslagen till forskning
och forskarutbildning vid vart och ett av de tre
blivande universiteten ökat med drygt 74 %. Även
Mitthögskolan har fått en ökning av samma
storleksordning. Regeringen har ännu inte tagit
ställning till Mitthögskolans ansökan om ställning
som universitet fr.o.m. år 2000.
Anslagsbeloppen inom verksamhetsområdet Universitet
och högskolor har av regeringen som tidigare nämnts
beräknats med hänsyn till beslutad utbyggnad och
dess fördelning mellan lärosäten samt i enlighet med
vad regeringen har förordat om naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar, lärarutbildningar,
konstnärliga utbildningar, stöd till
funktionshindrade studenter och satsningar på
forskning och forskarutbildning. Beloppen har pris-
och löneomräknats med 2,12 % och räknats ner med
besparing 1,52 %. Regeringens förslag till
anslagsbelopp framgår av bilaga 4 till detta
betänkande.
Under anslaget B 51 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. föreslås ett belopp som är
väsentligt lägre än de beräknade utgifterna. Det
gäller anslagsposten Momsmerkostnader för Chalmers
tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping. Regeringen anmäler sin avsikt att
återkomma om finansieringen av momsmerkostnaderna
för budgetåret 1999.
Även under anslaget B 54 Sunet har regeringen
föreslagit ett anslagsbelopp som är betydligt lägre
än de kostnader som regeringen beräknar för år 1999.
Enligt regeringen måste universiteten och
högskolorna själva genom avgifter finansiera
merparten av kostnaderna för Sunet under de närmaste
åren. För år 1999 kan den avgiftsfinansierade delen
beräknas till ca 100 miljoner kronor. Den
avgiftsfinansierade kostnaden för Sunet skall enligt
regeringen fördelas mellan lärosätena i proportion
till högskolesektorns totala intäkter. I praktiken
innebär detta enligt utskottets uppfattning att
resurserna till övrig verksamhet vid universitet och
högskolor krymper mer än vad som följer av
besparingen på 1,52 %. Att kostnader för Sunets
uppgradering kunde komma att behöva finansieras med
avgifter från lärosätena aviserades i proposition
1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.14.
I proposition 1995/96:22 om vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000 aviserades en
besparing inom Utbildningsdepartementets område år
1999 med 1 miljard kronor. Av beräkningstekniska
skäl har den kommande besparingen år 1999 i
budgetpropositionerna för åren 1997 och 1998 förts
upp under anslaget till Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning. Sedan en del av
besparingen efter förslag i den senaste
vårpropositionen överflyttats till utgiftsområde 15
kvarstår år 1999 en besparing på 530 miljoner kronor
för vilken regeringen inte har funnit utrymme inom
utgiftsramen för utgiftsområde 16. Det nu föreslagna
anslagsbeloppet under B 55 Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning är därför 530 miljoner
kronor lägre än de beräknade utgifterna, vilka
följer av de tidigare nämnda avtalen mellan staten
och vissa sjukvårds- och tandvårdshuvudmän.
Regeringens förslag är att underskottet år 1999
skall täckas genom att reservationer och
anslagssparande från budgetåren 1995/96 (arton
månader) och 1997 på vissa anslag får föras till
anslaget B 55.
Fyra oppositionspartier för i motioner fram andra
budgetförslag än regeringen för verksamhetsområdet
Universitet och högskolor. Deras avvikelser från
regeringens förslag framgår av bilaga 4 till detta
betänkande.
Moderaternas budgetalternativ i motion
1998/99:Ub802 (yrk. 8, 19-28) innebär att anslagen
till forskning och forskarutbildning vid de blivande
nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro ökas
utöver regeringens förslag med respektive 25, 10 och
10 miljoner kronor. Även för Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, som moderaterna vill bygga upp
till ett IT-universitet, föreslås i motionen 10
miljoner kronor utöver regeringens förslag till
anslaget för forskning och forskarutbildning.
Moderaterna anser att resurserna till forskning vid
Malmö högskola bör byggas upp successivt, och de
föreslår för år 1999 knappt 21 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit. Vidare föreslås att
anslaget B 52 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. avskaffas. Ett nytt anslag B 57
Medel att fördela för grundutbildning och
internationell utveckling m.m. föreslås bli uppfört
med drygt 151 miljoner kronor år 1999. Detta skall
kunna användas för att ge lärosäten som har fler
sökande än studieplatser utökade resurser. På
motsvarande sätt föreslås ett nytt anslag B 56 Medel
att fördela för forskning och forskarutbildning bli
uppfört med knappt 276 miljoner kronor år 1999. Det
avses bli använt för att ge ökade resurser till
forskning och forskarutbildning vid de universitet
och högskolor som regeringen vill tilldela
obetydliga ökningar och som håller hög kvalitet,
uppnår goda resultat och drar till sig många
sökande. Moderaterna föreslår att anslaget B 53
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor minskas med 50 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag. Vidare vill de öka
anslaget B 54 Sunet med 20 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Moderaterna anser att det är
viktigt att Sunet verkar för att Internetkompetensen
höjs i Sverige och att Sunet stöder och fördjupar
det alltmer nödvändiga samarbetet mellan de
kommersiella Internetleverantörerna.
Kristdemokraterna välkomnar i motion 1998/99:Ub711
högskolesatsningen, men de anser att den bör ske i
långsammare takt (yrk. 2). Av en annan motion
(1998/99:Ub483), som utskottet kommer att behandla
senare, framgår att kristdemokraterna vill att
utbyggnaden år 1999 skall omfatta 7 500 nya platser.
De vill tillföra 50 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för fler doktorandtjänster,
huvudsakligen inom humaniora, och 50 miljoner kronor
utöver regeringens förslag till kompetenshöjning av
lärarna inom högskolan. De sistnämnda förslagen
framförs även i motion 1998/99:Ub447 (yrk. 4 och 9).
Det kristdemokratiska budgetalternativet innebär att
anslagen B 1-B 54 minskas med sammanlagt 317
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiets budgetalternativ enligt motion
1998/99:Fi210 (yrk. 16) innebär för forskning och
forskarutbildning 25 miljoner kronor mer än
regeringen föreslagit till vartdera Karlstads, Växjö
och Örebro universitet och till Mitthögskolan och 10
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till
Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Under anslaget B 52
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
föreslår Centerpartiet 10 miljoner kronor mindre än
regeringen föreslagit. Även i motionerna
1998/99:Ub430 (c) yrkande 1 och 1998/99:Ub460 (c)
föreslås 25 miljoner kronor mer till forskning och
forskarutbildning vid Örebro respektive Karlstads
universitet.
Folkpartiets budgetförslag i motionerna
1998/99:Fi211 (yrk. 16) och 1998/99:Ub803 (yrk. 20)
innebär utöver regeringens förslag 210 miljoner
kronor till kvalitetssäkring av grundutbildningen,
100 miljoner kronor till fler doktorandtjänster och
95 miljoner kronor till sommaruniversitet. Av
praktiska skäl för Folkpartiet upp summan av dessa
ökningar, 405 miljoner kronor, under anslaget B 52
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
Folkpartiet påpekar (mot. 1998/99:Ub803 yrk. 3) att
utan disputerade lärare kan lärosätena inte erbjuda
den vetenskapliga kvalitet som studenterna har rätt
till.
Ytterligare 7 miljoner kronor till Högskolan i
Borås föreslås i motion 1998/99:Ub417 (c), där
motionären skriver att anslaget i propositionen har
dragits ner med ett liknande belopp. Hon föreslår
att ökningen skall finansieras genom motsvarande
minskning av anslaget A 1 Statens skolverk. - I
motion 1998/99:Ub473 (c, m, kd) föreslås en ökning
av forskningsresurserna år 1999 till Högskolan i
Skövde med 10 miljoner kronor jämfört med budgetåret
1998. Motionärerna framhåller att Högskoleverket i
sina magisterexamensprövningar har givit Högskolan i
Skövde goda vitsord. - En överföring av 1 miljon
kronor från anslaget A 1 Statens skolverk till
anslaget B 41 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning föreslås i motion 1998/99: Ub410 (c)
för etablering av ett utvecklingscentrum för COOP-
utbildningen, som är ett profilområde för denna
högskola (yrk. 2). - I motion 1998/99: Ub412 (fp, c)
föreslås ett bemyndigande för regeringen att använda
medel från anslaget B 52 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor till de högskolor som har
extra kostnader för decentraliserad utbildning.
Decentralisering av kurser från Umeå till
Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik medför
exempelvis en kostnadsökning för Umeå universitet på
cirka 10 miljoner kronor, meddelar motionärerna.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp inom verksamhetsområdet
Universitet och högskolor och avstyrker samtliga nu
redovisade motionsyrkanden i berörda delar.
Riksdagen fattade redan för två år sedan beslut om
en utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen år 1999 med 15 000
helårsplatser. Kristdemokraternas budgetförslag
innebär att de vill frångå detta. Såväl Moderaternas
som Centerpartiets förslag förutsätter en högre
utgiftsram för utgiftsområde 16 än den som
regeringen föreslagit och som finansutskottet
nyligen har tillstyrkt. Folkpartiets förslag är inte
möjligt att förverkliga inom den av regeringen
föreslagna utgiftsramen annat än genom en minskning
av Kunskapslyftet, något som utskottet i föregående
avsnitt har avstyrkt. När det gäller Högskolan i
Borås vill utskottet påpeka att takbeloppet till
denna högskola i propositionen föreslås ökat i en
omfattning som motsvarar den beslutade ökningen av
permanenta helårsplatser där år 1999. Att det totala
anslagsbeloppet inte föreslås ökat i motsvarande
omfattning beror på en minskning av det särskilda
åtagandet år 1999 när det gäller s.k. NT-platser.
Motion 1998/99:Ub473 förutsätter en högre utgiftsram
eller att något annat anslag inom utgiftsramen
sänks, vilket utskottet inte kan ställa sig bakom.
Det anslagsbelopp som regeringen har föreslagit för
anslaget A 1 Statens skolverk har utskottet i det
föregående tillstyrkt och därmed avstyrkt motionerna
1998/99:Ub410 yrkande 2 och 1998/99:Ub417. Varje
lärosäte bestämmer själv om sitt utbildningsutbud
och om undervisningsformer och förläggning i tid och
rum. Då det nuvarande resurstilldelningssystemet
beslutades år 1993 utgick utskottet från att
högskolestyrelserna i det nya systemet skulle komma
att vara beredda att ta minst lika stort ansvar som
dittills för kompetensförsörjningen i landet och i
sin respektive region (bet. 1992/93:UbU14 s. 36).
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra
något tillkännagivande i enlighet med motion
1998/99:Ub412.
U t s k o t t e t anser också att riksdagen i
enlighet med regeringens förslag bör medge att högst
530 000 000 kr förs till anslaget B 55 Ersättningar
för klinisk utbildning och forskning från
reservationer och anslagssparande.
Utskottet noterar i detta sammanhang att frågan om
besparingen på 530 miljoner kronor inte har fått
någon lösning inför år 2000.
4 Högskolemyndigheter
Högskoleverket
Högskoleverket är central myndighet för frågor som
rör universitet och högskolor med offentlig huvudman
samt enskilda anordnare av utbildning på
högskolenivå vilka har tillstånd att utfärda
examina.
Under myndighetsanslaget redovisar regeringen
Högskoleverkets uppgifter och det arbete som utförts
av verket inom de olika verksamhetsgrenarna
nationella kvalitetsbedömningar, beskrivning och
analys, tillsyn, stöd och utvecklingsinsatser för
universitet och högskolor, rekrytering till högre
utbildning samt internationell rörlighet.
Regeringen anför att Högskoleverket, som inrättades
den 1 juli 1995, successivt har fått ett större
ansvarsområde. Arbetet med att utvärdera och säkra
högskoleutbildningarnas kvalitet har tillsammans med
tillsynsuppgiften varit de centrala uppgifterna.
Verket har också på regeringens uppdrag fullföljt
ett flertal utredningar.
För budgetåret 1999 föreslår regeringen att till
Högskoleverket anvisas 129 113 000 kr.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det begärda anslagsbeloppet.
Verket för högskoleservice
Verket för högskoleservice (VHS) skall på uppdrag av
universitet och högskolor biträda vid antagningen av
studenter, med juridisk rådgivning och service, med
rådgivning och service i fråga om administrativ
utveckling och ADB samt vid upphandling av i första
hand utrustning. Verksamheten vid myndigheten
finansieras med avgifter, med undantag för
systemutveckling och systemunderhåll av
datorbaserade system som finansieras med
anslagsmedel.
Regeringen redovisar att den produktivitetsökning
som har åstadkommits bl.a. genom VHS:s
utvecklingsprojekt "nytt antagningssystem" medför
att verket kan sänka kostnaden per sökande med 5 %
för år 1999.
VHS beräknas erhålla 53 800 000 kr i
avgiftsintäkter bugetåret 1999. I propositionen
föreslås ett anslag till VHS på 10 177 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till medel under anslaget.
Centrala studiestödsnämnden
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor.
Nämnden skall på ett rationellt och ekonomiskt
ansvarsfullt sätt svara för beviljning av studiestöd
och administration av återbetalning av studielån,
effektivisera hanteringen av ärenden med iakttagande
av kraven på likformighet och rättssäkerhet samt
kraftfullt verka för att information om studiestöden
når alla berörda grupper i samhället.
Enligt regeringen visar CSN:s årsredovisning för år
1997 att myndigheten har haft vissa svårigheter att
uppfylla de för myndigheten fastställda målen.
Regeringens satsning på utbyggnad inom högskolan och
vuxenutbildning inom Kunskapslyftet medförde en
kraftigt ökad belastning på CSN till följd av ett
stort antal ansökningar om studiestöd respektive
särskilt utbildningsbidrag. För innevarande budgetår
1998 har CSN fått ökade resurser och har därmed
kunnat förbättra sin service till de studerande och
låntagarna. Sammantaget har anvisats 314 miljoner
kronor, efter ett tillskott på 60 miljoner kronor
våren 1998. I tilläggsbudget för år 1998 föreslås en
ytterligare anslagsökning om 22,5 miljoner kronor,
vilket tillstyrkts av utbildnings- och
finansutskotten (prop. 1998/99:1, volym 1, yttr.
UbU1y, bet. FiU11).
Regeringen föreslår att riksdagen till CSN för
budgetåret 1999 anvisar 313 566 000 kr.
Det anges i propositionen att avsikten är att
återbetalningsverksamhetens administrationskostnader
skall täckas av intäkter från avgifter. För att
uppnå de ekonomiska målen för verksamheten höjs
expeditionsavgiften från den
1 januari 1999, vilket ger en resursförstärkning på
20 miljoner kronor.
Regeringen aviserar att en översyn av myndighetens
resurser kan bli aktuell efter det att den av
regeringen tillsatta utredaren för översyn av CSN:s
organisation och resursbehov har redovisat sina
slutsatser. Utredaren har den 17 november överlämnat
sitt slutbetänkande CSN - en myndighet i ständig
förändring (SOU 1998:131).
Såväl Kristdemokraterna som Folkpartiet motsätter
sig en höjning av expeditionsavgiften. De har i sina
respektive budgetförslag, nämligen motionerna
1998/99:Ub711 (kd) yrkande 2 i denna del och
1998/99:Ub803 (fp) yrkande 20 i denna del, ökat
anslaget till CSN med 20 miljoner kronor.
Miljöpartiet anser i motion 1998/99:Ub801 yrkande 31
att CSN skall ha full kostnadstäckning via
statsbudgeten och att beslutet om höjd
expeditionsavgift skall upphävas. Miljöpartiet vill
tillföra CSN 50 miljoner kronor i budgeten för år
2000.
U t s k o t t e t påminner om att riksdagen
ställde sig bakom de beräkningar av medel som
gjordes i 1998 års ekonomiska vårproposition, då
höjningen av expeditionsavgiften för år 1999
aktualiserades (prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y,
bet. FiU20, rskr. 318). Regeringen har sedermera
utfärdat förordning (1998:656) om ändring i
studiestödsförordningen med en höjning av
expeditionsavgiften från 72 kr till 100 kr (8 kap. 1
§). Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 1999.
Utskottet har inte något att erinra mot
medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör med
avslag på motionsyrkandena anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 313 566 000 kr, för
budgetåret 1999.
5 Nationella och internationella
forskningsresurser
Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationell
och internationell forskning avseende medel för
bl.a. forskningsråd, vissa forskningsinstitut,
nationella forskningsbibliotek och europeiskt
forskningssamarbete.
Vissa tidigare beslutade besparingar inom
verksamhetsområdet
Riksdagen beslutade hösten 1996, efter förslag från
regeringen i budgetpropositionen för år 1997, om en
neddragning av forskningsrådens och
Forskningsrådsnämndens anslag samt anslaget till
rymdforskning med i genomsnitt ca 14 % eller totalt
231,7 miljoner kronor (prop. 1996/97:1, bet. UbU1,
rskr. 100). Besparingarna motiverades av det
statsfinansiella läget och av de stora resurser för
forskning som tillförts forskningsstiftelserna. Det
bedömdes att huvuddelen av besparingarna skulle
kunna kompenseras genom medel från stiftelserna.
Riksdagen har därefter, efter förslag från
regeringen i budgetpropositionen för år 1998,
beslutat om besparingar på resurserna för
medlemskapen i internationella
forskningsorganisationer och för dyrbar vetenskaplig
utrustning samt på forskningsrådens anslag till ett
sammanlagt belopp om ca 150 miljoner kronor (prop.
1997/98:1, bet. UbU1, rskr. 108). Ansvaret för att
göra avvägningen mellan internationella och
nationella forskningsresurser lades över på
respektive forskningsråd. Det innebar att det
särskilda anslaget till europeisk
forskningssamverkan, under vilket Sveriges
deltagande i internationella
forskningsorganisationer i huvudsak hade
finansierats, avskaffades. Resurserna för
medlemskapen i de internationella organisationerna
fördes över till de olika forskningsrådens anslag,
men minskades därvid med sammanlagt 77 miljoner
kronor. Medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning
och högpresterande datorsystem minskades med 68
miljoner kronor. Av detta senare belopp utgjordes 25
miljoner kronor av en ren besparing, medan 43
miljoner kronor inbesparades genom en omläggning
till lånefinansiering och ett uppskjutande av
kostnader. Forskningsrådens anslag minskades med
sammanlagt 5 miljoner kronor. Detta bedömdes som
möjligt eftersom forskarutbytet med utlandet hade
fått betydligt bättre förutsättningar genom
tillkomsten av nya forskningsfinansiärer, bl.a.
Stiftelsen för internationalisering av högre
utbildning och forskning, STINT.
Regeringen redovisar nu att besparingen på de
internationella forskningsresurserna (ca 45 miljoner
kronor på Naturvetenskapliga forskningsrådets
forskningsanslag och ca 17 miljoner kronor på
anslaget för rymdforskning) under budgetåret 1998
har kompenserats, och likaså under budgetåret 1999
kommer att kompenseras, genom att ansvarig myndighet
givits dispositionsrätt till anslagssparande från
det tidigare anslaget D 18 Europeisk
forskningssamverkan. I fråga om dyrbar vetenskaplig
utrustning innebär omläggningen av
finansieringssystemet en temporär besparing. Dessa
åtgärder sammantagna har enligt regeringen gjort det
möjligt att senarelägga effekterna av besparingarna
till år 2000.
När det gäller hur besparingarna senare skall
fördelas avser regeringen att återkomma till
riksdagen. Vid fördelningen kommer bl.a. förslagen
från utredningen Forskning 2000 (SOU 1998:128) att
beaktas. Regeringen beräknar vidare att år 2001
återföra 21 miljoner kronor till anslaget för dyrbar
vetenskaplig utrustning. Återföringen finansieras
inom utgiftsområdets ram.
Besparingarna inom forskningsrådens verksamhet
under budgetåret 1998 har enligt regeringen i
huvudsak kunnat kompenseras genom en förbättrad
samverkan mellan råd och forskningsstiftelser.
Forskningssystemet har tillförts ytterligare
resurser genom forskningsstiftelsernas verksamhet.
Resultatredovisning
För budgetåret 1997 infördes vissa nya
verksamhetsmål för forskningsråden,
Forskningsrådsnämnden (FRN) och Rymdstyrelsen.
Myndigheterna skall t.ex. ägna ökad uppmärksamhet åt
forskningens samhällsrelevans samt stödja forskning
som är strategisk för såväl forskningens utveckling
som samhällets behov. Myndigheterna skall även
stödja tvärvetenskaplig forskning, både över ämnes-
och sektorsgränser. Myndigheterna skall sedan
tidigare prioritera förnyelsen inom forskningen,
rikta särskild uppmärksamhet mot den internationella
anknytningen, öka antalet internationella
utvärderingar av svensk forskning, förstärka
informationen om forskning och forskningsresultat
samt verka för jämställdhet vid granskning av
ansökningar om och fördelning av forskningsmedel.
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en
sammanfattande redogörelse för forskningsrådens,
FRN:s och Rymdstyrelsens redovisningar utifrån
verksamhetsmålen för budgetåret 1997. Redogörelsen
åtföljs av vissa slutsatser. Enligt regeringens
bedömning visar utvärderingar och
publiceringsstatistik att den svenska forskningen
ligger vid forskningsfronten inom många
ämnesområden. Svensk forskning har generellt god
kvalitet, men uppvisar vissa brister i vetenskaplig
förnyelse. För att stärka den nyskapande forskningen
och underlätta etableringen av nya
forskningsinriktningar är det angeläget att
forskningsråden ökar andelen bidrag som yngre
forskare självständigt ansvarar för. Det finns
enligt regeringen fortfarande brister när det gäller
jämställdhet i forskningen. Utifrån myndigheternas
redovisningar kan regeringen konstatera att den
svenska forskningen överlag är starkt internationell
till sin karaktär och kvalitetsbedömningen sker i
internationell belysning. Genom deltagandet i
internationella forskningsorganisationer ges svenska
forskare dessutom möjlighet att delta i forskning
som är alltför komplex eller kostsam för ett enskilt
land. Det finns enligt regeringen fortfarande behov
av att vidareutveckla insatserna för
forskningsinformation mot bredare målgrupper, t.ex.
inom delar av det tekniska området.
I avsnittet om resultatinformation finns även
uppgifter om nationella forskningsbibliotek, Rådet
för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU (EU/FoU-rådet), Institutet för
Rymdfysik (IRF) och Polarforskningssekretariatet.
Enligt regeringens bedömning behöver
forskningsbibliotekens resurser ytterligare
förstärkas, utöver den satsning på
biblioteksdatabassystemet LIBRIS som tidigare
gjorts. Denna fråga bereds för närvarande inom
Utbildningsdepartementet. Måluppfyllelsen för
EU/FoU-rådet har varit god då rådets verksamhet,
särskilt inom informations-, rådgivnings- och
samordningsområdena, har bidragit till att förbättra
förutsättningarna för ett starkt svenskt deltagande
i EU:s ramprogram för FoU. En internationell
utvärdering av svensk plasma- och rymdfysik som
genomförts under våren 1997 gav en mycket positiv
bild av IRF:s forskningsverksamhet. Regeringen anser
slutligen att Polarforskningssekretariatets
verksamhet fungerat väl då forskningsplanering och
logistik givit svenska forskare möjlighet att på ett
kostnadseffektivt sätt bedriva forskning i
polartrakterna.
Anslag till nationella och internationella
forskningsresurser
Propositionen
En sammanställning av regeringens förslag till anslagsbelopp
för budgetåret 1999 under de olika anslagen inom
verksamhetsområdet finns i bilaga 4, anslagen D 1-D
18.
Vid anslagsberäkningen har medel från
Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens anslag
förts över till anslaget D 16 Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU,
EU/FoU-rådet, med anledning av ändrad finansiering
av forskningsmyndigheternas kontor i Bryssel.
Regeringens prognoser för utgiftsutvecklingen under
anslaget D 17 Särskilda utgifter för
forskningsändamål budgetåret 1999 har föranlett en
minskning av anslaget med 40 miljoner kronor.
Motsvarande medel avses bli återförda budgetåret
2000. Planerade insatser inom FoU-området kommer
nästa år att finansieras genom utnyttjande av
anslagssparandet under anslaget som innevarande
budgetår beräknas uppgå till ca 153 miljoner kronor.
Beträffande övriga anslag inom verksamhetsområdet
har regeringen inte funnit anledning att föreslå
några förändringar.
Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden bör
enligt regeringen ges fortsatt möjlighet att åta sig
mer långsiktigt projektstöd. Regeringen begär därför
bemyndigande att under år 1999 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning som finansieras under verksamhetsområdet
Nationella och internationella forskningsresurser.
Vilka belopp som det begärda bemyndigandet skall
omfatta anges i propositionen (avsnitt 7.4).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anslår i sin alternativa budget som
redovisas i motion 1998/99:Ub802 sammanlagt 405
miljoner kronor mer än regeringen inom
verksamhetsområdet. De vill öka anslaget till vart
och ett av de fyra ämnesvetenskapliga
forskningsråden med 25 miljoner kronor, en
uppräkning med 100 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag (yrk. 29-32). Medlen för dyrbar
vetenskaplig utrustning bör enligt deras mening ökas
med 10 miljoner kronor för att rädda användningen av
de högpresterande datorsystemen, de s.k.
superdatorerna (yrk. 9 och 33). De anser också att
det tidigare anslaget för Europeisk
forskningssamverkan skall återinföras och anslår
under ett nytt anslag D 19 ett belopp på 295
miljoner kronor (yrk. 34). De pekar på att det finns
många skäl för internationell samverkan inom
forskningens område. Bland annat kräver fortsatta
framsteg, inte minst inom naturvetenskap och teknik,
sådana investeringar att de är omöjliga för ett
enskilt land att klara.
Folkpartiet anmärker i motion 1998/99:Ub803 yrkande
9 att den neddragning som gjordes under förra
mandatperioden på forskningsrådens anslag är
oacceptabel. I sitt budgetalternativ tillför de
Forskningsrådsnämnden ytterligare 230 miljoner
kronor för fördelning till de olika forskningsråden
(yrk. 20 i denna del).
Miljöpartiet föreslår i sin budgetmotion
1998/99:Ub801 yrkande 70 i denna del att
Forskningsrådsnämnden tilldelas ökade resurser under
anslagen D 1 (8 miljoner kronor) och D 2 (2 miljoner
kronor) för att nämnden skall samordna och leda ett
antal i motionen förordade projekt som gäller
dyslexi, sensorer, samspelet människa-maskin samt
riskanalys. De anser vidare att forskningsråden bör
få i uppdrag att inventera vilka forskningsrön som
kan förväntas ha stora samhällskonsekvenser och att
ta ett speciellt ansvar för information om nya rön
inom sådana verksamhetsgrenar (yrk. 66). Som ett
pilotprojekt bör Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) få till uppgift att informera allmänheten om
den gentekniska forskningen. För detta ändamål
tillskjuts extra medel om 20 miljoner kronor till
NFR (yrk. 67).
En sammanställning av de nämnda partiernas
budgetalternativ återfinns i bilaga 4.
Utskottets bedömning
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till
anslagsbelopp inom verksamhetsområdet nationella och
internationella forskningsresurser och avstyrker
motionsyrkandena om ökningar av anslag.
När det gäller resurser för medlemskap i
internationella forskningsorganisationer samt för
dyrbar vetenskaplig utrustning hänvisar utskottet
till vad regeringen anfört om sin avsikt att
återkomma till riksdagen i fråga om fördelningen av
besparingarna inom verksamhetsområdet.
Det bör ankomma på berörda forskningsfinansierande
organ, exempelvis Forskningsrådsnämnden, att ta
ställning till olika projektförslag. Utskottet är
inte berett att föreslå att riksdagen beslutar om en
särskild medelsanvisning för vissa projekt. I fråga
om information om genteknik vill utskottet fästa
uppmärksamheten på att regeringen har tillsatt en
parlamentarisk kommitté som skall utreda den moderna
bioteknikens möjligheter och risker (dir. 1997:120).
En viktig fråga är hur behovet av kunskap och
diskussion om etiska aspekter av biotekniken bättre
skall kunna tillgodoses i framtiden. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 juni 2000.
Utskottet erinrar om att Forskningsrådsnämnden och
samtliga forskningsråd har ansvar för att samverka
med det omgivande samhället och att informera om
forskningens resultat. Utskottet avstyrker därmed
också motion 1998/99:Ub801 yrkande 66.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det
begärda bemyndigandet som gör det möjligt för
forskningsråden och Forskningsrådsnämnden att även
fortsättningsvis åta sig mer långsiktigt
projektstöd. Utskottet har informerats om att det
pågår en dialog mellan Utbildningsdepartementet och
berörda myndigheter i syfte att uppnå en ökad
överensstämmelse mellan beräknade utestående
förpliktelser och begärda bemyndiganden.
6 Gemensamma ändamål
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Svenska unescorådet har till uppgift att för
Sveriges del vara ett sådant nationellt
samarbetsorgan som - enligt stadgan för Förenta
nationernas organisation för utbildning, vetenskap
och kultur (Unesco) - skall samordna de viktigaste
nationella organen inom Unescos område med
organisationens verksamhet. Rådet skall främja
Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska
insatser inom ramen för organisationens program.
Anslaget (E 1), som disponeras av Svenska
unescorådet, används till största delen för
medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser
medlemsavgifter till fonden för konventionen om
världens natur- och kulturarv, Unesco:s
internationella kulturfond och det internationella
centret för konservering i Rom (ICCROM). Från
anslaget betalas även de administrativa kostnaderna
för Svenska unescorådet.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E
1 för budgetåret 1999 anvisar ett anslag på
37 162 000 kr.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
det begärda anslagsbeloppet.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m.
De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2)
avser utvecklingen av system som skall leda till
effektiviseringar och kostnadsminskningar i
myndigheternas verksamheter eller av system som ger
ökad tillgång till information nationellt och
internationellt. Från anslaget finansieras också
viss övergripande statistik. Anslaget kan även tas i
anspråk för vissa andra myndighetsövergripande
verksamheter av tillfällig art. Under anslaget finns
särskilda medel avsatta för
barnomsorgsundersökningar.
I en till utskottet den 16 november 1998 inkommen
skrivelse från Utbildningsdepartementet korrigeras
vissa uppgifter i propositionstexten under anslaget.
Rätteligen skall enligt departementet anges att en
jämförelse mellan budget och utfall år 1997 visar
ett anslagssparande om 15,7 miljoner kronor. Vidare
skall anges att anslagsbelastningen för innevarande
budgetår är beräknad till 13,7 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E
2 för budgetåret 1999 anvisar ett anslag på
19 959 000 kr. För innevarande budgetår har
anslagits 22,5 miljoner kronor. Till följd av
anslagssparandet räknar regeringen med att anslaget
tillfälligt kan minskas med ca 3 miljoner kronor
nästa budgetår.
Moderata samlingspartiet anser i sin budgetmotion
1998/99:Ub802 att en besparing om 5 miljoner kronor
är möjlig inom anslaget E 2. De vill därför att
riksdagen anvisar 14 959 000 kr (yrk. 35).
U t s k o t t e t, som inte har något att invända
mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen
bör avslå motionsyrkandet och följa regeringens
förslag.
7 Anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning
En sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas budgetförslag för
utgiftsområde 16 finns i bilaga 4 till detta
betänkande.
Utskottet har i de föregående avsnitten redovisat
sin bedömning av regeringens och motionärernas
förslag till anslag år 1999 inom de olika
verksamhetsområdena inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning och därvid tagit ställning
till samtliga berörda yrkanden.
Med hänvisning till vad som där anförts föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till regeringens
förslag för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställningen i bilaga
3.
Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 (yrk.
71) att riksdagen skall ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslagsbelopp inom detta
utgiftsområde budgetåren 2000 och 2001. De belopp
som motionärerna förordar uppgår sammanlagt till 50
miljoner kronor mer än de belopp som regeringen i
propositionen anger som beräknade för de nämnda
budgetåren.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Motionärernas förslag förutsätter högre
utgiftsramar än de som regeringen preliminärt har
beräknat för de båda budgetåren 2000 och 2001.
Finansutskottet har nyligen föreslagit riksdagen att
godkänna de sistnämnda som riktlinje för regeringens
budgetarbete och att avslå Miljöpartiets ramförslag
(bet. 1998/99:FiU1). Regeringen har inte lagt fram
något förslag till anslagsbelopp inom de preliminärt
beräknade utgiftsramarna. Riksdagen bör avvakta
regeringens förslag och således inte göra något
tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande informationsteknik i
skolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11,
1998/99:Ub3 yrkandena 1, 2 och 3, 1998/99:Ub210
yrkande 18, 1998/99:Ub246 yrkande 8,
1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13, 1998/99:Ub802
yrkande 1, 1998/99:K231 yrkandena 12, 13 och 14,
1998/99:K282 yrkande 5, 1998/99:T808 yrkande 12,
1998/99:T809 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande
3 samt lägger skrivelse 1997/98:
176 till handlingarna,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (v)
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
2. beträffande ett fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 5,
1998/99:
Ub1 yrkande 17, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och
1998/99:Ub227 yrkande 18,
res. 1 (m) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
3. beträffande förberedande
dansundervisning i grundskolan
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100),
4. beträffande införandet av en nationell
skolpeng
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub802 yrkande 2,
res. 1(m) - delvis
5. beträffande resurstilldelningssystemet
i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkandena 1 och 6,
res. 3 (kd) - delvis
6. beträffande beslutsinstans för
tilldelning av vetenskapsområde
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub483 yrkande
5 och 1998/99:Ub801 yrkande 50 antar regeringens
förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434),
res. 3 (kd) - delvis
7. beträffande förhållandena för
funktionshindrade studenter i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 11,
1998/99: Ub457, 1998/99:So376 yrkande 5,
1998/99:So455 yrkande 8 och 1998/99:So465
yrkande 23,
res. 6 (kd, fp)
res. 4 (c) - delvis
8. beträffande avtal om ersättningar för
klinisk utbildning och forskning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub422 och
1998/99:Ub448,
res. 7 (m, fp)
9. beträffande tillämpningen av vissa
prislappar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub462 och
1998/99:Ub479,
10. beträffande principerna för fördelning
av resurser till grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub802 yrkande 4,
res. 1 (m) - delvis
11. beträffande de nya universiteten
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub802 yrkande 5,
res. 1 (m) - delvis
12. beträffande information om nya rön
inom vissa vetenskapsgrenar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 66,
13. beträffande anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 1999,
m.m.
att riksdagen
a) godkänner vad regeringen förordat om
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
(yrk. 3),
b) godkänner vad regeringen förordat om
lärarutbildningar (yrk. 4),
c) godkänner vad regeringen förordat om
konstnärliga utbildningar (yrk. 5),
d) godkänner vad regeringen förordat om
tillskott av resurser för stöd till studenter
med funktionshinder (yrk. 6),
e) godkänner vad regeringen förordat om
satsningar på forskning och forskarutbildning
(yrk. 7),
f) godkänner de belopp som regeringen förordat för ersättning
för helårsstudenter och helårsprestationer inom
de olika utbildningsområdena för budgetåret 1999
(yrk. 8),
g) medger att högst 530 000 000 kr förs till
anslaget B 55 Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning från reservationer och
anslagssparande enligt vad regeringen anför
(avsnitt 5.8) (yrk. 9),
h) bemyndigar regeringen att under år 1999 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till forskning som finansieras
under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser som innebär
åtaganden i enlighet med vad som regeringen
förordar under avsnittet 7.4 (yrk. 10),
i) med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 17,
1998/99:Ub242 yrkande 1, 1998/99:
Ub268 yrkande 20, 1998/99:Ub410 yrkande 2,
1998/99:Ub412, 1998/99:Ub417, 1998/99:Ub430
yrkande 1, 1998/99:Ub447 yrkandena 4 och 9,
1998/99:Ub460, 1998/99:Ub473, 1998/99:Ub711
yrkandena 1 och 2, 1998/99:Ub801 yrkandena 10,
17, 18, 31, 67 och 70, 1998/99:Ub802 yrkandena
3, 8-35, 1998/99:Ub803 yrkandena 3, 9 och 20 i
denna del, 1998/99:Fi210 yrkande 16 och
1998/99:Fi211 yrkande 16 i denna del för
budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställningen i
bilaga 3 (yrk. 11),
14. beträffande anslagsfördelning inom
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåren 2000 och
2001
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 71.
Stockholm den 1 december 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m)1, Eva Johansson
(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd)1,
Lars Hjertén (m)1, Majléne Westerlund Panke (s),
Tomas Högström (m)1, Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd)1, Per Bill (m)1, Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c)1 och Barbro Westerholm (fp)1.
1 Har ej deltagit i beslutet under moment 13.
Reservationer
1. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.
1, 2, 4, 10 och 11)
Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per
Bill (alla m) anför:
Den nya informationstekniken måste införas och komma
till användning i alla skolor och på alla nivåer. Vi
vill göra en större satsning än den regeringen gör
för att med hjälp av IT förnya, modernisera och
utveckla skolans arbetsformer. Att integrera
datoranvändningen i alla ämnen är enligt vår mening
den viktigaste pedagogiska förnyelseuppgiften under
kommande år. Vår IT-satsning består av en utbyggnad
av den informationstekniska infrastrukturen,
utbildningsprojekt för att höja lärarnas IT-
kompetens samt satsningar på distansutbildning. Alla
landets skolor bör senast vid utgången av år 2000
vara anknutna till Internet med bredbandsnät. I
lärarutbildningen måste tydliggöras att IT är det
viktigaste nya pedagogiska instrumentet i skolan. Vi
vill också initiera samarbetsavtal med
internationellt ledande skolor och universitet
avseende distansutbildning. Vad vi nu anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub210
yrkande 18, 1998/99:Ub802 yrkande 1 och 1998/99:T818
yrkande 3 och med anledning av motion 1998/99:K282
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att den nationella uppföljningen och
utvärderingen är viktig, men otillräcklig i sin
nuvarande form. Kvalitetsfrågorna måste få en mer
framskjuten plats i den svenska skolan. Enligt vår
uppfattning bör ett fristående kvalitetsinstitut med
uppgift att granska och utvärdera alla grund- och
gymnasieskolor inrättas snarast. Samtidigt bör
uppgifterna att svara för uppföljning och
utvärdering lyftas bort från Skolverket. Riksdagen
bör med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43 yrkande
5, 1998/99:Ub1 yrkande 17 och 1998/99:Ub227 yrkande
18 som sin mening ge regeringen till känna vad vi
här har anfört.
Vi anser att en nationell skolpeng bör införas. Vi
har i vårt budgetalternativ beräknat 50 miljarder
kronor för detta ändamål fr.o.m. år 2000. En
nationell skolpeng säkrar resurser till skolan och
bidrar till att ge alla skolor en ökad
självständighet. En nationell skolpeng är också ett
medel för att garantera valfrihet för eleverna. Vi
vill betona att en mer generaliserad fördelning av
skolresurserna inte utesluter att hänsyn tas till
särskilda behov. Regeringen bör snarast återkomma
till riksdagen med förslag om införande av en
nationell skolpeng. Riksdagen bör med bifall till
motion 1998/99:Ub802 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Resursfördelningssystemet till den grundläggande
utbildningen skall enligt vår mening bygga på
principerna om högskolans faktiska prestationer,
kvalitetskriterier och studentens val. Utbyggnaden
av högskolan skall alltså inte göras utifrån
politiska förtecken. Den viktigaste och
grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den
högre utbildningen skall vara högskolornas
konkurrens om studenterna. Vi anser därför att en ny
princip skall införas beträffande anslagssparande
inom ramen för högskolor och universitet. Lärosäten
som inte får tillräckligt många sökande i relation
till antalet platser skall vara skyldiga att
överföra ej utnyttjade medel till ett nytt anslag,
som skall användas för att lärosäten som har fler
sökande än studieplatser skall kunna få utökade
resurser. Riksdagen bör med bifall till motion
1998/99: Ub802 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Sverige har genom regeringens beslut fått tre nya
universitet, som av regeringen inte ges rimliga
förutsättningar att leva upp till förväntningarna.
Vi kan inte frigöra oss från tanken att det i första
hand var en taktisk grund för detta beslut. Sådant
undergräver förtroendet för universitetsbegreppet
och för kvalitetsbegreppet inom det
utbildningspolitiska området. Dessa lärosäten
behöver en successiv resursförstärkning för
forskning och forskarutbildning för att kunna
uppfylla kraven på universitet. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub802 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 2, 4, 10 och 11 bort hemställa
1. beträffande informationsteknik i
skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub210
yrkande 18, 1998/99:Ub802 yrkande 1 och
1998/99:T818 yrkande 3, med anledning av motion
1998/99:K282 yrkande 5 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11, 1998/99:Ub3
yrkandena 1, 2 och 3, 1998/99:Ub246 yrkande 8,
1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13, 1998/99:K231
yrkandena 12, 13 och 14, 1998/99:T808 yrkande 12
och 1998/99:T809 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts samt
lägger skrivelse 1997/98:176 till handlingarna,
2. beträffande ett fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 5, 1998/99:Ub1 yrkande 17 och
1998/99:Ub227 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande införandet av en nationell
skolpeng
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub802 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
10. beträffande principerna för fördelning
av resurser till grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub802 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
11. beträffande de nya universiteten
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub802 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. Informationsteknik i skolan (mom. 1)
Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (båda v)
anför:
En utvärdering som gjorts om användningen av IT i
skolan visar att de utvecklingsprocesser som har
kommit i gång än så länge har en teknisk slagsida.
Vi menar att det är viktigt att det finns mål även i
pedagogiska termer för kommunernas satsningar på den
nya tekniken. Det är vår bestämda uppfattning att
datorer i skolundervisningen inte får medföra att
färre lärare anställs. Datorer kan aldrig ersätta
den personliga kontakten mellan lärare och elever. I
dag vet man väldigt lite om i vilken grad IT
omskapar villkoren för undervisning och inlärning.
Vi vill att det inom det nationella programmet för
IT i skolan avsätts medel dels för forskning och
utvecklingsarbete inom området, dels för datorstöd
åt lärarstuderande. Det är viktigt att de blivande
lärarna redan under utbildningstiden blir förtrogna
med datorn som pedagogiskt verktyg. Vad vi nu har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub3 och med anledning av motion
1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 1 bort hemställa
1. beträffande informationsteknik i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub3 yrkandena
1, 2 och 3, med anledning av motionerna
1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13 och
1998/99:T808 yrkande 12 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11, 1998/99:Ub210
yrkande 18, 1998/99:Ub246 yrkande 8,
1998/99:Ub802 yrkande 1, 1998/99:K231 yrkandena
12, 13 och 14, 1998/99:K282 yrkande 5,
1998/99:T809 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts samt lägger skrivelse
1997/98:176 till handlingarna,
3. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.
1, 5 och 6)
Yvonne Andersson och Erling Wälivaara (båda kd)
anför:
Användningen av informationsteknik i skolan kommer
på sikt att leda till en genomgripande förändring av
undervisningsformerna. De skärpta krav som fr.o.m.
år 1998 ställs på blivande lärare när det gäller
förmåga att behärska IT är därför nödvändiga, men
senkomna. Användningen av IT i undervisningen ger
nya möjligheter för eleverna att söka kunskaper och
kontakter med omvärlden. IT ger möjlighet till mer
individualiserad och effektiv undervisning för t.ex.
invandrarelever med språkträning, elever med läs-
och skrivsvårigheter, extraträning i matematik m.m.,
vilket öppnar nya möjligheter för lärarprofessionen.
Vi vill att en plan för rullande fortbildning av
redan examinerade lärare snarast utarbetas av
Högskoleverket i samverkan med lärosätena. Vi vill
också lyfta fram att som minimistandard i skolan bör
gälla att varje elev har en egen e-postadress och
att det finns tillgång till en "Internetskrivhörna"
där elever och lärare får chans att prova på
gränslös kommunikation. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1998/99:
Ub246 yrkande 8 och 1998/99:T809 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
Enligt vår uppfattning bör
resurstilldelningssystemet i grundskolan vara
konstruerat så att det ger alla skolor en
tillräcklig basresurs per elev. Denna resurs bör
vara lika stor för alla elever. Därutöver bör det
finnas en tilläggsresurs som varierar med de
enskilda elevernas behov av hjälp och stöd. Bidrag
till lokalkostnader och andra kringkostnader bör
anpassas efter den enskilda skolans faktiska
kostnader. Vi anser också att det är nödvändigt att
elevvården inte utarmas utan får tillräckliga
resurser. Medel för elevvården bör inräknas i den
föreslagna tilläggsresursen. Riksdagen bör med
bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkandena 1 och 6
som sin mening ge regeringen till känna vad vi här
har anfört.
Vi kristdemokrater motsätter oss regeringens
förslag att regeringen, och inte som hittills
Högskoleverket, skall besluta i frågor om att
tilldela en högskola som inte är universitet ett
eller flera vetenskapsområden. Detta är ett steg i
fel riktning och försvagar kvalitetskontrollen.
Högskoleverket bör utveckla sin roll som kontrollant
av kvaliteten inom högskolan. Högskoleverkets
bedömning att en högskola har förutsättningar för
att bedriva forskning och forskarutbildning inom ett
vetenskapsområde behöver inte automatiskt leda till
att högskolan tilldelas resurser för detta.
Riksdagen bör alltså med anledning av motionerna
1998/99:Ub483 yrkande 5 och 1998/99:Ub801 yrkande 50
avslå regeringens förslag till lag om ändring i
högskolelagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 5 och 6 bort hemställa
1. beträffande informationsteknik i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246 yrkande
8 och 1998/99:T809 yrkande 6, med anledning av
motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11 och
1998/99:K231 yrkande 13 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Ub3 yrkandena 1, 2 och 3,
1998/99:Ub210 yrkande 18, 1998/99:Ub454
yrkandena 12 och 13, 1998/99:Ub802 yrkande 1,
1998/99:K231 yrkandena 12 och 14, 1998/99:K282
yrkande 5, 1998/99:T808 yrkande 12 och
1998/99:T818 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts samt
lägger skrivelse 1997/98:176 till handlingarna,
5. beträffande resurstilldelningssystemet
i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkandena
1 och 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
6. beträffande beslutsinstans för
tilldelning av vetenskapsområde
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub483
yrkande 5 och 1998/99:Ub801 yrkande 50 avslår
regeringens förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434),
4. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.
1, 2 och 7)
Sofia Jonsson (c) anför:
Kunskapen om hur IT-användning påverkar undervisning
och arbetssätt i skolan behöver öka. Därför måste
det göras särskilda satsningar på forskning kring
datorn som verktyg för lärande. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 12 som
sin mening ge regeringen till känna.
Enligt min mening bör ett fristående
kvalitetsinstitut inrättas med uppgift att jämföra
data kommun för kommun och skola för skola. Det bör
också ha till uppgift att utveckla och förfina
metoder för utvärdering och stödja kommunerna i
deras eget arbete bl.a. genom att erbjuda expertis
på området. Institutet bör vara fristående och inte
ha myndighetsuppgifter, som även fortsättningsvis
bör åligga Skolverket. Huvudmannaskapet för
institutet bör övervägas, t.ex. om det skall omfatta
lärar-, elev- och föräldraorganisationerna och
arbetsgivarna i Svenska Kommunförbundet. Jag anser
att regeringen närmare bör utreda frågan och ta
initiativ till inrättandet av ett sådant institut.
Riksdagen bör med bifall till motionerna
1997/98:Ub43 yrkande 5 och 1998/99:Ub227 yrkande 18
och med anledning av motionerna 1998/99:Ub1 yrkande
17 och 1998/99:Ub210 yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna vad som här anförts.
Den pågående utredningen om bemötandet av
funktionshindrade och det aviserade uppdraget till
Högskoleverket är mycket viktiga. Det står enligt
min mening redan nu klart att en central instans bör
inrättas, som får till uppgift att bevaka, följa upp
och utvärdera de funktionshindrade studenternas
situation i högskolan. Den bör också ge råd och stöd
och driva handikappfrågorna utifrån den enskildes
perspektiv och behov. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:So455
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1, 2 och 7 bort hemställa
1. beträffande informationsteknik i
skolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande
12, med anledning av motion 1998/99:Ub3 yrkande
2 samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub1
yrkande 11, 1998/99:Ub3 yrkandena 1 och 3,
1998/99:Ub210 yrkande 18, 1998/99:Ub246 yrkande
8, 1998/99:
Ub454 yrkandena 12 och 13, 1998/99:Ub802 yrkande
1, 1998/99:
K231 yrkandena 12, 13 och 14, 1998/99:K282
yrkande 5, 1998/99:
T809 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts samt lägger skrivelse 1997/98:176
till handlingarna,
2. beträffande ett fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 5 och 1998/99:Ub227 yrkande 18 och med
anledning av motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 17
och 1998/99:Ub210 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande förhållandena för
funktionshindrade studenter i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So455 yrkande 8
och med anledning av motionerna 1998/99:Ub454
yrkande 11, 1998/99:Ub457, 1998/99:So376 yrkande
5 och 1998/99:So465 yrkande 23 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.
1 och 2)
Barbro Westerholm (fp) anför:
Jag vill understryka betydelsen av att alla
gymnasieelever i skolan får tillgång till dator och
egen e-postadress så att de får kunskap om och vana
att använda informationstekniken. Det finns annars
en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och
ett B-lag beroende på om de har tillgång till IT i
hemmet eller inte. Användningen av IT måste
integreras i undervisningen. Det bör t.ex. vara
naturligt för en elev som gör hemuppgifter att via
dator ställa frågor till lärarna och för en lärare
att ge kompletterande uppgifter till eleverna. En
integrering av IT i undervisningen ställer också
krav på att lärarna själva kan använda tekniken som
instrument för källsökning. Samtliga lärare i
samhällsorienterande ämnen, men också
skolbibliotekarier, bör därför ges möjligheter att
fortbilda sig i praktisk IT-användning. Riksdagen
bör enligt min mening bifalla motionerna 1998/99:Ub1
yrkande 11 och 1998/99:K231 yrkandena 12, 13 och 14.
Skolan behöver en kvalitetsinstans som enbart
arbetar med kvalitetsfrågor. Alla elever skall ha
rätt att få veta vilken kvalitet deras utbildning
har i ett nationellt perspektiv. Enligt Folkpartiets
uppfattning bör ett från Skolverket fristående
kvalitetsinstitut inrättas. Det skall arbeta med
stöd och råd, nationella jämförelser och
utvärderingar och med utbildning i kvalitetsfrågor.
Institutet skulle kunna bestå av företrädare för
universitet och högskolor, kommuner, ideella
organisationer och näringslivet. Ett fristående
kvalitetsinstitut bör även kunna kritisera brister i
den förda regeringspolitiken vilket en
kvalitetsinstans som Skolverket inte har rätt till.
Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub1
yrkande 17 och med anledning av motionerna 1997/98:
Ub43 yrkande 5, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och
1998/99:Ub227 yrkande 18 som sin mening ge
regeringen till känna vad som här har anförts.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 1 och 2 bort hemställa
1. beträffande informationsteknik i
skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub1 yrkande
11 och 1998/99:K231 yrkandena 12, 13 och 14, med
anledning av motion 1998/99:T809 yrkande 6 samt
med avslag på motionerna 1998/99:Ub3 yrkandena
1, 2 och 3, 1998/99:Ub210 yrkande 18,
1998/99:Ub246 yrkande 8, 1998/99:Ub454 yrkandena
12 och 13, 1998/99:Ub802 yrkande 1, 1998/99:K282
yrkande 5, 1998/99:T808 yrkande 12 och
1998/99:T818 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts samt
lägger skrivelse 1997/98:176 till handlingarna,
2. beträffande ett fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 17
och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43
yrkande 5, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och
1998/99:Ub227 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Förhållandena för funktionshindrade
studenter i högskolan (mom. 7)
Den pågående utredningen om bemötandet av
funktionshindrade och det nyligen givna uppdraget
till Högskoleverket är mycket viktiga. Vi anser att
den utredning som Högskoleverket skall genomföra bör
avse att granska dessa studenters totala
studiesituation. Såväl lokalernas utformning som
kringservice och tillgång till tolkhjälp måste
uppmärksammas. Utredningen bör kartlägga
otillfredsställda stödbehov och överväga hur de som
är ansvariga för lokalutformningen vid universitet
och högskolor skall få tillräckliga kunskaper om
olika funktionshinder. Vad vi här har anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub454
yrkande 11, 1998/99:Ub457, 1998/99:So376 yrkande 5
och 1998/99:So465 yrkande 23 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 7 bort hemställa
7. beträffande förhållandena för
funktionshindrade studenter i högskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub454
yrkande 11, 1998/99:Ub457, 1998/99:So376 yrkande
5 och 1998/99:So465 yrkande 23 och med avslag på
motion 1998/99:So455 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Avtal om ersättningar för klinisk
utbildning och forskning (mom. 8)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Per Bill (m) och Barbro Westerholm (fp) anför:
Vi anser att regeringen med det snaraste måste se
till att de nuvarande orättvisorna i fördelningen av
ersättningen för klinisk utbildning och forskning
undanröjs. För den framtida läkarförsörjningen i
Norrlandslänen är det av avgörande betydelse att en
hög kvalitet på läkarutbildning, forskning och
forskarutbildning i Umeå kan säkerställas även
framgent. För detta krävs en relevant
medelstilldelning som likställer Umeå universitet
med andra svenska lärosäten med motsvarande uppgift.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1998/99:Ub422 och 1998/99:Ub448 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 8 bort hemställa
8. beträffande avtal om ersättningar för
klinisk utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub422 och
1998/99: Ub448 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 1999 (mom. 13)
Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per
Bill (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit
en alternativ budget för år 1999. Den framgår av
reservation 16 i finansutskottets betänkande
1998/99:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där
en utgiftsram på 29 110 833 000 kr. Eftersom detta
avviker från det som finansutskottet har tillstyrkt,
har vi valt att inte reservera oss här men vill
redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget
för 1999.
När det gäller verksamhetsområdet Barnomsorg, skola
och vuxenutbildning vill vi framhålla följande.
Kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats
i den svenska skolan. Vi föreslår inrättande av ett
fristående nationellt kvalitetsinstitut för
uppföljning och utvärdering och en sammanslagning av
Skolverket och Statens institut för handikappfrågor
i skolan (SIH). Uppgifterna att svara för
uppföljning och utvärdering lyfts i huvudsak från
Skolverket till det nya kvalitetsinstitutet som i
vårt budgetalternativ tilldelas 200 miljoner kronor.
Anslaget till SIH utgår. I reservation 1 har vi
närmare utvecklat vår syn på ett fristående
kvalitetsinstitut.
Vi föreslår att anslaget A 2 Utveckling av
skolväsende och barnomsorg ökas med 8 miljoner
kronor. Medlen är bl.a. avsedda för
fortbildningsinsatser för lärare och
försöksverksamhet med IT i gymnasieskolan. Anslaget
A 3 Forskning inom skolväsendet tillförs också 8
miljoner kronor.
Moderata samlingspartiet har konsekvent drivit
frågor som rör den nya informationsteknikens
betydelse för utveckling, förnyelse och
modernisering. Den nya informationstekniken måste
införas och komma till användning i alla skolor och
på alla nivåer. Alla skolor skall vara anslutna till
Internet och kunna använda informationstekniken inom
undervisningen. I vårt budgetalternativ anslår vi
sammanlagt ca 3,5 miljarder kronor under den
kommande treårsperioden. För budgetåret 1999
föreslår vi 800 miljoner kronor under anslaget A 4
Program för IT i skolan, dvs. en ökning av anslaget
med 460 miljoner kronor.
Vi föreslår att det nya anslaget A 5 Förstärkning
av utbildning i storstadsregionerna utgår. De
specifika krav som bl.a. ställs i vissa
storstadsområden för att tillförsäkra alla elever en
god grundutbildning kan motivera specifika insatser.
Problemen skall dock inte lösas genom tillfälliga
statsbidrag och särskilda projekt. Vi anser att
utveckling och produktion av läromedel för elever
med handikapp är ett prioriterat område och föreslår
en ökning av anslaget A 7 med 1 miljon kronor. Vi
föreslår vidare att anslaget A 12 Bidrag till svensk
undervisning i utlandet ökas med 14 miljoner kronor.
De svenska skolorna i utlandet underlättar svenskars
möjligheter att tjänstgöra utomlands och de fungerar
också som betydelsefulla marknadsförare av Sverige.
När det gäller anslaget till Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna anser vi att
regeringen överbetonar behovet av vuxenutbildning
och underskattar behovet av kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning (KY). Vi anser att
antalet platser i KY-utbildningen bör utökas till 17
200. Vi föreslår vidare en besparing på sammanlagt
876 miljoner kronor på anslaget A 15. Antalet
platser i vuxenutbildningen bör minskas i den
omfattning som motsvarar vårt besparingsförslag och
vårt förslag till utökning av KY-utbildningen.
Som framgår av reservation 1 anser vi att
utbyggnaden av universitet och högskolor - både av
grundutbildning och av forskning och
forskarutbildning - skall ske i en takt som
motsvarar intresset bland de sökande och inte som i
dag utifrån politiska förtecken. Ett nytt anslag, B
57, bör inrättas från vilket lärosäten som har fler
sökande än studieplatser i grundutbildningen skall
kunna få utökade resurser. Vi anser att anslaget B
52 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
skall avskaffas. Till det nya anslaget B 57 vill vi
anvisa 151 165 000 kr, vilket motsvarar de av
regeringen föreslagna anslagsposterna 1-6 under
B 52. Också för forskning och forskarutbildning vill
vi införa ett nytt anslag, B 56 Medel att fördela
för forskning och forskarutbildning. Till det vill
vi anslå 275 799 000 kr, i vilken summa ingår de av
regeringen föreslagna anslagsposterna 7, 8 och 9
under B 52. De blivande universiteten i Karlstad,
Växjö och Örebro bör få en ökning av sina anslag
till forskning och forskarutbildning, med 25, 10
respektive 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag för år 1999 och en ytterligare ökning
stegvis de två därpå följande åren. Högskolan i
Karlskrona/Ronneby bör ges möjlighet att bli en
komplett specialhögskola inom informationsteknik och
så småningom ett IT-universitet. Vi föreslår därför
10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till
denna högskolas anslag till forskning och
forskarutbildning. Regeringens nya forskningsanslag
till Malmö högskola är för stort och bör minskas med
20 915 000 kr. Anslaget B 53 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
kan minskas med 50 miljoner kronor. Till Sunet vill
vi anvisa 20 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit. Som ett nationellt kunskaps- och
kompetenscentrum av yppersta slag skall Sunet verka
för att Internetkompetensen höjs i Sverige och
stödja och fördjupa det alltmer nödvändiga
samarbetet mellan de kommersiella
Internetleverantörerna.
I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 405
miljoner kronor mer än regeringen inom
verksamhetsområdet Nationella och internationella
forskningsresurser för förstärkning av
forskningsråden, internationellt forskningssamarbete
samt medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi
ökar anslagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,
Naturvetenskapliga forskningsrådet och
Teknikvetenskapliga forskningsrådet med 25 miljoner
kronor till vartdera rådet, en uppräkning med 100
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi
anser att det förutvarande anslaget för Europeisk
forskningssamverkan skall återinföras och anslår
under ett nytt anslag på statsbudgeten, D 19, ett
belopp på 295 miljoner kronor. Enligt vår mening
finns det många skäl för internationell samverkan.
Fortsatta framsteg, inte minst inom naturvetenskap
och teknik, kräver sådana investeringar att de är
omöjliga för ett enskilt land att klara. På flera
områden krävs dessutom internationell lagstiftning
och standardisering, varför svenska initiativ i det
avseendet förutsätter deltagande i den
internationella forskningsmiljön. Anslaget Medel för
dyrbar vetenskaplig utrustning bör tillföras 10
miljoner kronor för att rädda användningen av de
högpresterande datorsystemen, s.k. superdatorer.
Beträffande området Gemensamma ändamål anser vi att
en besparing om 5 miljoner kronor är möjlig inom
anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. Vi föreslår
därför ett med detta belopp minskat anslag.
2. Anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 1999 (mom. 13)
Yvonne Andersson och Erling Wälivaara (båda kd)
anför:
Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en
alternativ budget för år 1999. Den framgår av
reservation 17 i finansutskottets betänkande
1998/99:
FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där en
utgiftsram på 28 663 747 000 kr. Eftersom detta
avviker från det som finansutskottet har tillstyrkt,
har vi valt att inte reservera oss här men vill
redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget
för 1999.
När det gäller verksamhetsområdet Barnomsorg, skola
och vuxenutbildning föreslår vi att anslaget A 12
Bidrag till svensk undervisning i utlandet tillförs
ytterligare 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Vi anser att den av riksdagen beslutade
(prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1)
besparingen på 20 miljoner kronor drabbar
undervisningen vid de svenska utlandsskolorna hårt.
Vi kristdemokrater välkomnar satsningen på
vuxenutbildning och Kunskapslyftet som innebär att
motiverade människor får nya möjligheter till
kunskaper. Vi anser dock att den utbyggnadstakt som
regeringen förespråkar är alltför snabb, bl.a. finns
det en uttalad lärarbrist särskilt vad gäller
vuxenpedagogiskt utbildade lärare. Vi anser att
utbyggnadstakten bör vara 7 500 platser i stället
för regeringens förslag om 10 000 platser. Vi har
därför i vårt budgetalternativ minskat anslaget A 15
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna med 80
miljoner kronor vilket motsvarar en minskning av
antalet platser med 2 500.
Vi välkomnar högskolesatsningen som regeringen gör,
men vill varna för att en alltför hög takt i
utbyggnaden innebär risk för att kvaliteten i
utbildningen blir lidande. Därför vill vi utöka
antalet platser i en något lugnare takt än den
regeringen föreslår. År 1999 bör det tillkomma 7 500
nya platser, och utbyggnaden bör fortsätta med lika
stort antal nya platser de två följande åren, alltså
även år 2000 och 2001. Därtill bör komma en särskild
satsning med 5 000 platser i storstäderna år 2000.
Samtliga dessa platser skall vara permanenta. Den
lugnare utbyggnadstakten ger också utrymme för att
förstärka forskarutbildningen med 50 miljoner
kronor, vilket bidrar till att öka antalet
disputerade lärare. Dessutom avsätter vi 50 miljoner
kronor till kompetensutveckling i pedagogik för
högskolans lärare. Konsekvensen av våra förslag är
att anslagen till universitet och högskolor minskas
med 317 miljoner kronor. Anslagsförändringarna som
vi föreslår bör fördelas mellan anslagen B 1-B 54.
Inom området Högskolemyndigheter vill vi öka
anslaget till Centrala
studiestödsnämnden med 20 miljoner kronor, eftersom
vi motsätter oss beslutet om höjd expeditionsavgift.
Tillskottet avser att kompensera det inkomstbortfall
som uppstår om avgiften inte höjs.
3. Anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 1999 (mom. 13)
Sofia Jonsson (c) anför:
Centerpartiet har i motioner föreslagit en
alternativ budget för år 1999. Den framgår av
reservation 18 i finansutskottets betänkande
1998/99:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där
en utgiftsram på 30 030 747 000 kr. Eftersom detta
avviker från det som finansutskottet har tillstyrkt,
har vi valt att inte reservera oss här men vill
redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget
för 1999.
När det gäller anslagen under verksamhetsområdet
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning har vi i vårt
budgetalternativ föreslagit en minskning av anslaget
A 1 Statens skolverk med 13 miljoner kronor eftersom
vi anser att beslutet att inrätta särskilda
utbildningsinspektörstjänster var ett steg i fel
riktning och att det bör återkallas. Ett fristående
kvalitetsinstitut bör inrättas. Vi har i reservation
4 närmare utvecklat vår syn på ett sådant institut.
Enligt vår uppfattning bör 10 miljoner kronor av
anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg avsättas för utveckling av läromedel för
elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare bör en
överföring på 7 miljoner kronor göras från detta
anslag till anslaget A 8 Forskning inom
skolväsendet. Sistnämnda anslag bör ökas med
sammanlagt 20 miljoner kronor. Forskningen om läs-
och skrivsvårigheter bör förstärkas genom ett
särskilt av Skolverket initierat projekt. För detta
ändamål har vi beräknat 10 miljoner kronor. Vidare
bör 10 miljoner kronor användas för att förstärka
den didaktiska forskningen. Skolverket bör ges i
uppdrag att tillsammans med lärarhögskolorna inrätta
professurer i didaktik. Medlen bör senare överföras
till de lärarhögskolor vid vilka professurerna
inrättas.
Regeringens förslag till anslag till universitet
och högskolor innebär att satsningar på de högskolor
som skall bli universitet uteblir. Detta är en ren
oförskämdhet. En förutsättning för de nya
universitetens framgång är att de får fortsätta att
expandera. Vårt budgetförslag innebär att Karlstads
universitet, Växjö universitet och Örebro
universitet utöver regeringens förslag för 1999
tillförs 25 miljoner kronor vardera under anslagen
till forskning och forskarutbildning och att
Mitthögskolan också tillförs ytterligare 25 miljoner
kronor för forskning. Även Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, som har tilldelats
vetenskapsområdet Teknik, bör tillföras ytterligare
10 miljoner kronor för forskning och
forskarutbildning. Anslaget B 52 kan samtidigt
minskas med 10 miljoner kronor.
4. Anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 1999 (mom. 13)
Barbro Westerholm (fp) anför:
Folkpartiet har i motioner föreslagit en alternativ
budget för år 1999. Den framgår av reservation 19 i
finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1. För
utgiftsområde 16 föreslår vi där en utgiftsram på
28 471 miljoner kronor. Eftersom detta avviker från
det som finansutskottet har tillstyrkt, har vi valt
att inte reservera oss här men vill redovisa vår
inställning till utgiftsområdets budget för 1999.
När det gäller anslagen under verksamhetsområdet
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning vill vi
framhålla följande.
Det är viktigt att det finns tillgång till svenska
skolor utomlands. Svenska barn som bor utomlands bör
ses som en framtida resurs för Sverige. I vårt
budgetalternativ tillför vi därför anslaget A 12
Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20
miljoner kronor. Verksamheten inom Kunskapslyftet
har hittills påverkats av ett uppdämt behov, men
enligt vår mening kan volymen i ett
fortvarighetstillstånd bedömas ligga ca 25 % under
den nuvarande nivån. Vi föreslår en minskning av
anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna med 1 125 miljoner kronor.
Vi anser det avgörande att undervisningen och
forskningen vid universitet och högskolor håller god
kvalitet. Utan disputerade lärare kan inte våra
lärosäten erbjuda den vetenskapliga kvalitet på
undervisningen som studenterna har rätt till.
Anslagen till universitet och högskolor bör enligt
vår mening utökas med 210 miljoner kronor för
kvalitetssäkring av undervisningen. Vidare bör det
tillföras 100 miljoner kronor att fördelas till
universitet och högskolor för anställning av
doktorander. Vi vill dessutom anslå 95 miljoner
kronor för att lärosätena skall kunna bedriva
sommarkurser. Av praktiska skäl föreslår vi att
dessa ökningar, sammanlagt 405 miljoner kronor, görs
på anslaget B 52.
Inom området Högskolemyndigheter anslår vi
ytterligare 20 miljoner kronor till Centrala
studiestödsnämnden. Vi motsätter oss en höjning av
expeditionsavgiften vid CSN och kompenserar för
intäktsbortfallet med en ökning av anslaget.
Neddragningen under förra mandatperioden på
forskningsrådens anslag anser vi vara oacceptabel.
Inom verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser tillför vi därför
Forskningsrådsnämnden 230 miljoner kronor som
nämnden får fördela bland de olika forskningsråden.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)
Förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434)
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag
till anslagsfördelning.
------------------------------------------------------------
Verksamhetsområde Utskottets
------------------------------------------------------------
Anslag förslag
---------------------------------------------------
A Barnomsorg, skola och vuxenutbildning
------------------------------------------------------------
1 Statens skolverk (ram) 270 481
------------------------------------------------------------
2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 297 736
(ram)
------------------------------------------------------------
3 Forskning inom skolväsendet (ram) 8 040
------------------------------------------------------------
4 Program för IT i skolan (ram) 340 000
------------------------------------------------------------
5 Förstärkning av utbildning i 110 000
storstadsregionerna (ram)
------------------------------------------------------------
6 Statens institut för handikappfrågor i 119 351
skolan (ram)
------------------------------------------------------------
7 Skolutveckling och produktion av läromedel 21 361
för elever med handikapp (ram)
------------------------------------------------------------
8 Specialskolor och resurscenter (ram) 432 580
------------------------------------------------------------
9 Särskilda insatser på skolområdet (ram) 271 351
------------------------------------------------------------
10 Sameskolstyrelsen (ram) 34 408
------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------
11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande 122 531
grundskola och gymnasieskola (ram)
------------------------------------------------------------
12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 72 346
(ram)
------------------------------------------------------------
13 Statens skolor för vuxna (ram) 39 343
------------------------------------------------------------
14 Bidrag till viss verksamhet inom 142 483
vuxenutbildning (ram)
------------------------------------------------------------
15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 4 508 566
(ram)
------------------------------------------------------------
16 Svenska EU-programkontoret för utbildning 11 915
och kompetensutveckling (ram)
------------------------------------------------------------
------------------------------------
B Universitet och högskolor m.m.
------------------------------------------------------------
1 Uppsala universitet: Grundutbildning (ram) 767 778
------------------------------------------------------------
2 Uppsala universitet: Forskning och 971 152
forskarutbildning (ram)
------------------------------------------------------------
3 Lunds universitet: Grundutbildning (ram) 1 021 779
------------------------------------------------------------
4 Lunds universitet: Forskning och 977 719
forskarutbildning (ram)
------------------------------------------------------------
5 Göteborgs universitet: Grundutbildning 934 914
(ram)
------------------------------------------------------------
6 Göteborgs universitet: Forskning och 795 590
forskarutbildning (ram)
------------------------------------------------------------
7 Stockholms universitet: Grundutbildning 664 487
(ram)
------------------------------------------------------------
8 Stockholms universitet: Forskning och 787 066
forskarutbildning (ram)
------------------------------------------------------------
9 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 696 244
------------------------------------------------------------
10 Umeå universitet: Forskning och 551 157
forskarutbildning (ram)
------------------------------------------------------------
------------------------------------
E Gemensamma ändamål
------------------------------------------------------------
1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco 37 162
m.m. (ram)
------------------------------------------------------------
2 Utvecklingsarbete inom 19 959
Utbildningsdepartementets område m.m. (ram)
------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 29 030 747
------------------------------------------------------------
Förslag till anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag (ram) Regeringens Oppositionsp
förslag
-------------------------------------------------------------------------------
m kd c fp mp
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A Barnomsorg och vuxenutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Statens skolverk 270 481
-------------------------------------------------------------------------------
A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 297 736 +8 000
000
-------------------------------------------------------------------------------
A 3 Forskning inom skolväsendet 8 040 +8 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 4 Program för IT i skolan 340 000 +460 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 5 Förstärkning av utbildning i 110 000 -110 000
storstadsregionerna
-------------------------------------------------------------------------------
A 6 Statens institut för handikappfrågor i 119 351 -119 351
skolan
-------------------------------------------------------------------------------
A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel 21 361 +1 000
för elever med handikapp
-------------------------------------------------------------------------------
A 8 Specialskolor och resurscenter 432 580
-------------------------------------------------------------------------------
A 9 Särskilda insatser på skolområdet 271 351
-------------------------------------------------------------------------------
A Sameskolstyrelsen 34 408
10
-------------------------------------------------------------------------------
A Bidrag till viss verksamhet motsvarande 122 531
11 grundskola och gymnasieskola
-------------------------------------------------------------------------------
A Bidrag till svensk undervisning i utlandet 72 346 +14 000 +10 000
12
-------------------------------------------------------------------------------
A Statens skolor för vuxna 39 343
13
-------------------------------------------------------------------------------
A Bidrag till viss verksamhet inom 142 483
14 vuxenutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
A Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 4 508 566 -876 000 -80 000
15
-------------------------------------------------------------------------------
A Svenska EU-programkontoret för utbildning 11 915
16 och kompetensutveckling
-------------------------------------------------------------------------------
A Nationellt kvalitetsinstitut (nytt anslag) +200 000
17
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B Universitet och högskolor
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Uppsala universitet: Grundutbildning 767 778
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Uppsala universitet: Forskning och 971 152
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Lunds universitet: Grundutbildning 1 021 779
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Lunds universitet: Forskning och 977 719
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning 934 914
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B 6 Göteborgs universitet: Forskning och 795 590
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 7 Stockholms universitet: Grundutbildning 664 487
-------------------------------------------------------------------------------
B 8 Stockholms universitet: Forskning och 787 066
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B 9 Umeå universitet: Grundutbildning 696 244
-------------------------------------------------------------------------------
B Umeå universitet: Forskning och 551 157
10 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Linköpings universitet: Grundutbildning 673 278
11
-------------------------------------------------------------------------------
B Linköpings universitet: Forskning och 359 011
12 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Karolinska institutet: Grundutbildning 284 051
13
-------------------------------------------------------------------------------
B Karolinska institutet: Forskning och 612 081
14 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 692 578
15
-------------------------------------------------------------------------------
B Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och 524 621
16 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Luleå tekniska universitet: 365 143
17 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Luleå tekniska universitet: Forskning och 182 953
18 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Karlstads universitet: Grundutbildning 287 585
19
-------------------------------------------------------------------------------
B Karlstads universitet: Forskning och 52 913 +25 000
20 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Växjö universitet: Grundutbildning 239 841
21
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B Växjö universitet: Forskning och 53 025 +10 000
22 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Örebro universitet: Grundutbildning 292 056
23
-------------------------------------------------------------------------------
B Örebro universitet: Forskning och 53 136 +10 000
24 forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Mitthögskolan: Grundutbildning 408 299
25
-------------------------------------------------------------------------------
B Mitthögskolan: Forskning 52 628
26
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 136 079
27 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning 21 381 +10 000
28 och forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Malmö högskola: Grundutbildning 374 126
29
-------------------------------------------------------------------------------
B Malmö högskola: Forskning 50 915 -20 915
30
-------------------------------------------------------------------------------
B Danshögskolan: Grundutbildning 22 730
31
-------------------------------------------------------------------------------
B Dramatiska institutet: Grundutbildning 54 675
32
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Borås: Grundutbildning 167 702
33
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan Dalarna: Grundutbildning 201 985
34
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan på Gotland: Grundutbildning 57 697
35
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Gävle: Grundutbildning 197 973
36
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 137 379
37
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 218 695
38
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 155 421
39
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Skövde: Grundutbildning 138 131
40
-------------------------------------------------------------------------------
B Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 115 526
41 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Idrottshögskolan i Stockholm: 34 884
42 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Konstfack: Grundutbildning 98 599
43
-------------------------------------------------------------------------------
B Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 46 461
44
-------------------------------------------------------------------------------
B Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 87 506
45 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Lärarhögskolan i Stockholm: 284 727
46 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Mälardalens högskola: Grundutbildning 295 865
47
-------------------------------------------------------------------------------
B Operahögskolan i Stockholm: 13 728
48 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Södertörns högskola: Grundutbildning 148 737
49
-------------------------------------------------------------------------------
B Teaterhögskolan i Stockholm: 22 332
50 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
B Enskilda och kommunala 1 488 850
51 högskoleutbildningar m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B Särskilda utgifter inom universitet och 336 612 -336 612
52 högskolor m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B Forskning och konstnärligt 198 838 -50 000
53 utvecklingsarbete vid vissa
högskolor
-------------------------------------------------------------------------------
B Sunet 34 995 +20 000
54
-------------------------------------------------------------------------------
B Ersättningar för klinisk utbildning och 1 056 161
55 forskning
-------------------------------------------------------------------------------
B Medel att fördela för forskning och +275 799
56 forskarutbildning (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
B Medel att fördela för grundutbildning och +151 165
57 internationell utveckling m.m.
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
B Besparingar på anslag till universitet och -317
58 högskolor m.m. (B 1-B 54) (nytt 000
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
C Högskolemyndigheter
-------------------------------------------------------------------------------
C 1 Högskoleverket 129 113
-------------------------------------------------------------------------------
C 2 Verket för högskoleservice 10 177
-------------------------------------------------------------------------------
C 3 Centrala studiestödsnämnden 313 566 +20 000
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
D Nationella och internationella
forskningsresurser
-------------------------------------------------------------------------------
D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och 90 585
forskningsinformation
-------------------------------------------------------------------------------
D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 22 200
000
-------------------------------------------------------------------------------
D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 206 546 +25 000
forskningsrådet: Forskning
-------------------------------------------------------------------------------
D 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 10 777
forskningsrådet: Förvaltning
-------------------------------------------------------------------------------
D 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning 336 658 +25 000
-------------------------------------------------------------------------------
D 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 10 336
-------------------------------------------------------------------------------
D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: 722 029 +25 000
Forskning
-------------------------------------------------------------------------------
D 8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: 20 656
Förvaltning
-------------------------------------------------------------------------------
D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 241 402 +25 000
Forskning
-------------------------------------------------------------------------------
D Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 8 415
10 Förvaltning
-------------------------------------------------------------------------------
D Rymdforskning 121 446
11
-------------------------------------------------------------------------------
D Kungl. biblioteket 196 145
12
-------------------------------------------------------------------------------
D Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 8 360
13
-------------------------------------------------------------------------------
D Institutet för rymdfysik 38 056
14
-------------------------------------------------------------------------------
D Polarforskningssekretariatet 22 670
15
-------------------------------------------------------------------------------
D Rådet för forsknings- och 11 556
16 utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
-------------------------------------------------------------------------------
D Särskilda utgifter för forskningsändamål 86 516
17
-------------------------------------------------------------------------------
D Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 64 130 +10 000
18
-------------------------------------------------------------------------------
D Europeisk forskningssamverkan (nytt +295 000
19 anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
E Gemensamma ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco 37 162
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
E 2 Utvecklingsarbete inom 19 959 -5 000
Utbildningsdepartementets område m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 29 030 747 +80 086 -367
för 000
utgiftsområdet
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Anm. Fp:s här angivna ram är 110 miljoner kronor större än motsvarande belopp
betänkandet 1998/99:FiU1. Enligt motion 1998/99:Sf634 yrkande 11 bör anslaget A