Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
framställning i proposition 1998/99:1 avseende
anslagsbehov under utgiftsområde 5,
Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
Regeringen föreslår att totalt
2 871 318 000 kr anvisas till anslag inom detta
utgiftsområde.
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsramar för de olika anslagen.
Utskottet tar även ställning till
motioner som väckts i anslutning
till propositionen. Samtliga
motionsyrkanden besvaras eller
avstyrks. Till betänkandet är fogat
två reservationer och två särskilda
yttranden.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret
1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
enligt följande uppställning:
(tusental
kronor)
----------------------------------------------------------
A 1 Utrikesförvaltningen ramanslag 1 740 101
----------------------------------------------------------
A 2 Nordiskt samarbete ramanslag 1 480
----------------------------------------------------------
A 3 Ekonomiskt bistånd till ramanslag 5 486
svenska medborgare i
utlandet m.m.
----------------------------------------------------------
B 1 Bidrag till vissa obetecknat 491 608
internationella anslag
organisationer
----------------------------------------------------------
B 2 Nordiska ministerrådet obetecknat 290 043
anslag
----------------------------------------------------------
B 3 Organisationen för obetecknat 26 300
ekonomiskt samarbete och anslag
utveckling (OECD)
----------------------------------------------------------
B 4 Fredsfrämjande verksamhet ramanslag 146 333
----------------------------------------------------------
C 1 Svenska institutet ramanslag 51 826
----------------------------------------------------------
C 2 Övrig information om ramanslag 14 835
Sverige i utlandet
----------------------------------------------------------
D 1 Utredningar och andra ramanslag 1 409
insatser på det
utrikespolitiska området
----------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
D 2 Information och studier om ramanslag 9 000
säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling
-------------------------------------------------------------
D 3 Bidrag till Stockholms obetecknat 20 755
internationella anslag
fredsforskningsinstitut
-------------------------------------------------------------
D 4 Forskning till stöd för ramanslag 11 080
nedrustning och
internationell säkerhet
-------------------------------------------------------------
D 5 Utrikespolitiska Institutet obetecknat 10 216
anslag
-------------------------------------------------------------
D 6 Forskningsverksamhet av ramanslag 5 891
särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse
-------------------------------------------------------------
E 1 Inspektionen för strategiska ramanslag 16 027
produkter
-------------------------------------------------------------
E 2 Europainformation m.m. ramanslag 21 800
-------------------------------------------------------------
E 3 Föreningen Norden ramanslag 7 128
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa 2 871 318
-------------------------------------------------------------
Motionerna
1998/99:U206 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om NGO-
sekretariat och NGO-ambassadör,
1998/99:U301 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en
diplomatombudsman.
1998/99:U302 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen till Arena Norden för
budgetåret 1999 anvisar ett särskilt anslag om 1
600 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anvisar
anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan enligt uppställning:
--------------------------------------------------
Anslag (tusental Regeringens
Anslagsförändring
kronor) förslag
--------------------------------------------------
E 2 21 800 -1 600
Europainformation
m.m.
--------------------------------------------------
E 3 Föreningen 7 128 +1 600
Norden
--------------------------------------------------
Summa för 2 871 318 0
utgiftsområdet
--------------------------------------------------
1998/99:U303 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, c, fp)
vari yrkas att Föreningen Norden i enlighet med
sin anslagsframställan beviljas ett särskilt
anslag, utöver det allmänna verksamhetsanslaget,
motsvarande 1,6 miljoner kronor för
informationsinsatserna på Arena Norden.
1998/99:U304 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om svensk
diplomatisk närvaro,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en skyndsam
översyn av hur Sverige skall representeras
utomlands,
4. att riksdagen under anslag A 1
Utrikesförvaltningen anvisar
1 790 101 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen beslutar avveckla anslag D 2
Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:U703 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att stimulera engagemanget inom såväl föreningen
Norden som andra organisationer verksamma på
folklig nivå samt att verksamheten vid Arena
Norden som en permanent resurs för den nordiska
informationen i Sverige bör säkras.
1998/99:U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
informationsverksamheten i Arena Nordens regi
borde permanenteras och stärkas samt att
medelsökningen till EU-information minskas med
1,6 miljoner och att dessa medel tillförs
informationsinsatser i Fören-ingen Nordens regi,
1998/99:U805 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det
arktiska samarbetet måste ges högre politisk
prioritet, vilket bör ske genom att regeringen
får uppdraget att varje år till riksdagen lämna
en rapport över det arktiska samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
regeringen ges uppdraget att arbeta för att
parlamenten i alla de åtta ovannämnda länderna
får rätt att nominera en egen kandidat till den
samarbetskommitté som i dag har observatörsstatus
vid Arktiska rådets möten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
regeringen skall arbeta för att Arktiska rådets
samarbetskommitté får samma status som permanent
medlem vid mötena i Arktiska rådet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
regeringen i större utsträckning bör lyfta fram
och intensifiera de arktiska frågorna i
internationella forum som FN, EU, OSSE,
Barentssamarbetet och Nordiska rådet.
Utskottet
Allmänt om utgiftsområdet
Propositionen (s. 7-17)
Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och
internationell samverkan består av följande
verksamhetsområden:
- utrikesförvaltning,
- internationella organisationer,
- information om Sverige i utlandet,
- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
samt
- övriga utrikespolitiska frågor.
Regeringen anför att målet för utgiftsområdet är
att säkerställa Sveriges intressen i
förbindelserna med andra länder.
Vad gäller särskilda prioriteringar för år 1999
framhåller regeringen i propositionen att det är
nödvändigt att förbättra FN:s förmåga att
förhindra och tidigt ingripa i väpnade
konflikter. Nya typer av fredsfrämjande FN-
insatser måste utvecklas där politiska, militära,
humanitära, ekonomiska och sociala insatser
samverkar. Vidare konstaterar regeringen att det
närmare ett decennium efter det kalla krigets
slut ännu finns kärnvapen i högsta beredskap.
Regeringen verkar internationellt för att de
skall tas ur beredskapsläge som ett steg på vägen
mot kärnvapennedrustning. En annan prioriterad
uppgift är samarbetet inom EU, unionens
utvidgning och inre utveckling. Sveriges stöd
till Estland, Lettland, Litauen och Polen kommer
även fortsättningsvis att inriktas på att
underlätta deras förberedelser för medlemskap i
EU. När det gäller institutionella och andra
reformer i EU, fordras ett aktivt svenskt
engagemang syftande till snara uppgörelser.
Regeringen menar även att Sveriges ordförandeskap
i EU första halvåret år 2001 ställer skärpta krav
på utrikesförvaltningen under 1999.
Förberedelserna måste intensifieras vad gäller
personalplanering, kompetensutveckling och analys
av sakfrågor.
Regeringen framhåller även att det nya treåriga
samarbetsprogrammet med länderna i Central- och
Östeuropa är av särskild betydelse i arbetet med
att bidra till framväxten av en alleuropeisk
säkerhets- och samarbetsordning. Detta gäller
även relationerna med Ryssland och den
säkerhetspolitiska dialogen med Finland.
Regeringen framhåller även att ett viktigt led i
denna politik, som avspeglar regeringens höga
prioritering av en fortsatt utveckling av
samarbetet inom Östersjöområdet, kommer att vara
att medverka till att slutsatserna från toppmötet
mellan länderna i Östersjöstaternas råd och
handelsministermötet 1998 omsätts i praktiska
åtgärder.
Genomförandet av den av regeringen presenterade
skrivelsen om en förnyad Afrikapolitik (skr.
1997/98:122, bet. 1997/98:UU14, rskr.
1997/98:245) kommer att resa krav på
utrikesförvaltningen. En bred satsning kommer att
göras 1999 med syfte att utveckla förbindelserna
med södra Afrika.
A Utrikesförvaltningen
Propositionen (s. 19-22)
Verksamhetsområdet omfattar anslagen
Utrikesförvaltningen (Utrikesdepartementet och
utrikesrepresentationen), Nordiskt samarbete samt
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet.
Vad gäller anlaget A 1 Utrikesförvaltningen
menar regeringen att den höga ambitionsnivån
ställer krav på en väl fungerande förvaltning som
är anpassad till de uppgifter för
utrikespolitiken som en fortsatt
internationalisering, det växande ömsesidiga
beroendet mellan departementets traditionella
politik-områden samt EU-medlemskapet medför. En
viss omstrukturering av utrikesrepresentationen i
Afrika kommer att genomföras och en ny
utlandsmyndighet kommer att upprättas i Kampala
under 1999. Regeringens förslag till anslag för
1999 uppgår till 1 740 101 000 kr.
Från anslaget A 2 Nordiskt samarbete betalas
kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet
inom ramen för Nordiska ministerrådet och
Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan
samt för deltagande i vissa andra former av
nordiskt samarbete. Regeringen beräknar anslaget
för nästa budgetår till 1 480 000 kr.
Motionerna
Motionärerna bakom kommittémotion U805 (v) vill
fästa uppmärksamheten på det arktiska samarbetet.
I motionen framhålls att utvecklingen av detta
samarbete uppmärksammades genom att Nordiska
rådet redan i augusti 1993 anordnade den första
konferensen för parlamentariker i den arktiska
regionen. År 1996 bildade de fem nordiska
länderna, Ryssland, USA och Kanada det Arktiska
rådet, regeringarnas samarbetsorgan. Rådet har
bl.a. ansvar för övervakning av en rad
miljöforskningsprogram i det arktiska området.
Vid Arktiska rådets möten skall förutom de
beslutande regeringsföreträdarna även
representanter för olika
urbefolkningsorganisationer närvara som
permanenta medlemmar. Företrädare för icke-
arktiska stater, globala och regionala
organisationer samt frivilligorganisationer kan
genom en samarbetskommitté delta som observatörer
vid Arktiska rådets möten.
Motionärerna menar att samarbetet om Arktis är
viktigt, inte bara för de befolkningsgrupper som
bor i området, utan även för de internationella
relationerna, fred och säkerhet i hela världen
och för möjligheterna att skapa en ekologiskt
hållbar utveckling på hela jordklotet. De anför
också att resten av världens länder har ett
ansvar för den miljöförstöring som förekommer i
Arktis genom sina industriella processer och det
nedfall av organiska miljögifter, försurande
ämnen och tungmetaller detta för med sig samt
genom dumping av radioaktivt avfall. Den
miljöpåverkan detta medfört har redan förändrat
livsförutsättningarna för regionens bofasta
befolkning.
Motionärerna anför i yrkande 1 att det arktiska
samarbetet måste ges en högre politisk prioritet
och att detta bör ske genom att regeringen får i
uppdrag att varje år till riksdagen lämna en
rapport över det arktiska samarbetet.
I yrkande 2 begärs ett riksdagens
tillkännagivande om att regeringen ges i uppdrag
att verka för att parlamenten i de åtta
medlemsländerna får rätt att nominera en egen
kandidat till samarbetskommittén.
I yrkande 3 anförs att regeringen i Arktiska
rådet skall verka för att samarbetskommittén får
status som permanent medlem vid rådets möten,
dvs. samma status som företrädare för
urbefolkningarna.
Motionärerna menar i yrkande 4 att regeringen i
större utsträckning bör lyfta fram de arktiska
frågorna i internationella forum som FN, EU,
OSSE, Barentssamarbetet och i Nordiska rådet.
Kristdemokraterna menar i partimotion U206 (kd)
yrkande 11 att det nätverk mellan UD och
nationella samt internationella enskilda
organisationer som har byggts upp över åren
delvis har förstörts genom att regeringen upplöst
NGO-sekretariatet. Kristdemokraterna menar att
det är önskvärt att samarbetet mellan UD och
enskilda organisationer åter får en så fast form
som möjligt och att det sker bäst och snabbast
genom att återupprätta NGO-sekretariatet och en
NGO-ambassadör.
I kommittémotion U304 (m) anförs att
globaliseringen ställer allt större krav på en
modern och flexibel utrikesförvaltning och att
Utrikesdepartementet i en tid av snabb
internationalisering är i behov av ständig
förnyelse och tillräckliga resurser.
Motionärerna konstaterar att UD:s centrala
förvaltning nyligen har omorganiserats och menar
att det nu är nödvändigt att se över
fältorganisationen. De pekar på behovet av
diplomatisk närvaro i Minsk, de utomeuropeiska
industriländerna och i Nya Zeeland. De menar även
att framväxten av dynamiska ekonomier i främst
Asien och Latinamerika och snart Afrika ställer
högre krav på kontaktytor och kompetens. Vidare
framhålls att EU-medlemskapet och den framväxande
utrikes- och säkerhetspolitiken skärper kraven på
analys och kompetens samtidigt som det kan ge
vissa möjligheter till lättnader på andra
områden. Om detta begärs ett riksdagens
tillkännagivande i motionens yrkande 1.
I yrkande 2 begärs en översyn av hur Sverige
skall representeras utomlands. Det berör dels
utrikesrepresentationens omfattning, dels
fördelningen mellan verksamheten utomlands och i
Sverige. Motionärerna pekar bl.a. på möjligheten
till samverkan mellan de nordiska länderna och
mellan EU:s medlemsländer.
I yrkande 4 förslår motionärerna att riksdagen
anvisar 1 790 101 000 kr under anslaget A 1
Utrikesförvaltningen, dvs. 50 000 000 kr mer än
regeringens förslag.
I motion U301 (m) anförs att det är av största
vikt för den svenska utrikesförvaltningens
anseende att alltid den mest skickade och erfarna
personen blir den som representerar Sverige
gentemot andra stater och internationella
organisationer. Detta sker inte alltid menar
motionärerna och föreslår inrättandet av en
diskrimineringsombudsman för anställda i
utrikesförvaltningen.
Utskottets överväganden
Motion U805 (v) behandlar frågor kring det
arktiska samarbetet. I yrkande 1 anförs att
samarbetet bör ges en högre politisk prioritet
samt att riksdagen bör erhålla en årlig skrivelse
om samarbetet.
Som motionärerna framhåller bildades det
Arktiska rådet 1996 av regeringarna i de fem
nordiska länderna, Ryssland, USA och Kanada. Vid
dess möten deltar även representanter för
urbefolkningarna.
Utskottet håller med motionärerna om att detta
samarbete är viktigt. Sveriges geografiska
belägenhet gör det särskilt centralt att vi kan
delta i ett internationellt samarbete kring
miljö, resursanvändning och situationen för
ursprungsbefolkningar i området runt Norra
Ishavet.
Det första mötet på ministernivå inom det
Arktiska rådet genomfördes hösten 1998, med
deltagande bl.a. från Sverige. Ministrarna antog
en deklaration som anger färdriktning och
målsättning för ett antal gemensamma aktiviteter,
särskilt på miljöområdet. Man fattade även beslut
om att inleda en rad projekt.
Utskottet konstaterar att Sverige har deltagit
aktivt i det Arktiska rådets arbete sedan dess
bildande 1996. Det under 1998 avhållna mötet på
ministernivå inom rådet utgör i sig en
manifestation av den politiska vikt som
regeringarna i staterna runt den norra polen
fäster vid detta samarbete. Utskottet välkomnar
detta.
Det konkreta samarbetet är emellertid ännu i ett
begynnande skede. Frågor kring finansiering och
struktur för samarbetet återstår att lösa och
beslutade projekt behöver genomföras.
Utskottet anser att det skulle vara av värde att
regeringen i någon form till riksdagen redovisar
det samarbete som pågår och som kommer att
initieras. Utskottet ser emellertid inte på detta
stadium att det föreligger behov av en årlig
skrivelse. Utskottet anser att regeringen bör
avgöra i vilka former samarbetets utformning och
framtida utveckling på lämpligaste sätt skall
komma till riksdagens kännedom.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motion U805 (v) yrkande 1 är besvarad.
I yrkande 2 begär motionärerna att parlamenten i
medlemsländerna får rätt att nominera en kandidat
till den ständiga parlamentarikerkommittén.
Utskottet noterar den centrala funktion som de
parlamentariska konferenserna har i anslutning
till rådets verksamhet. Enligt vad utskottet
erfarit har tre sådana konferenser ägt rum.
Utskottet lägger stor vikt vid att
parlamentariker från medlemsländerna har insyn i
arbetet inom Arktiska rådet.
Utskottet har inhämtat att genom ett beslut som
fattats under första halvåret 1998 har det
fastställts att varje medlemslands parlament
skall representeras i den ständiga
parlamentarikerkommittén av en person som
nomineras av det egna parlamentet.
Därmed är motionärernas syfte redan uppfyllt, och
utskottet anser att motion U805 (v) yrkande 2 är
besvarad.
Motionärerna menar i yrkande 3 att den ständiga
parlamentarikerkommittén bör få samma status som
företrädare för urbefolkningarna vid möten i
Arktiska rådet.
Utskottet kan konstatera att den ständiga
parlamentarikerkommittén har ställning som
observatör medan representanter för urbefolkning
och befolkningsminoriteter har ställning som
medlemmar i rådet. Utskottet noterar att ett av
syftena med samarbetet är att lyfta fram och
tillvarata urbefolkningarnas intressen. Detta
anser utskottet vara av mycket stor vikt för
samarbetets legitimitet och för att de människor
som bebor de nordliga områdena på de tre
kontinenterna är delaktiga i samarbetet.
Vidare förutsätter utskottet att det
parlamentariska inflytandet på samarbetet blir
tillgodosett genom den ständiga
parlamentarikerkommittén och möjligheten för
varje medlemslands parlament att nominera en
medlem till denna samt att den ständiga
parlamentarikerkommittén får tillfälle att genom
sin observatör i rådet få inblick i relevanta
frågor.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motion U805 (v) yrkande 3.
Vad gäller önskemålet i yrkande 4 att stärka det
arktiska samarbetet genom internationell
samverkan med andra internationella
organisationer kan det konstateras att ett sådant
initiativ redan tagits i EU:s ministerråd. Det
finländska initiativet om en nordlig dimension
inom EU, vilket erhållit svenskt stöd, är också
ett uttryck för detta. Detta hindrar inte att de
arktiska frågorna kan tas upp även i andra
sammanhang, inte minst vad gäller internationellt
miljösamarbete.
Därmed betraktar utskottet motion U805 (v)
yrkande 4 som besvarad.
Kristdemokraterna föreslår i motion U206 (kd)
yrkande 11 att sekretariatet för enskilda
organisationer återupprättas inom UD samt att en
ambassadörs-tjänst för dessa frågor inrättas.
Utrikesutskottet behandlade ett yrkande med
detta innehåll i betänkande 1997/98:UU1 och
anförde därvid bl.a. att det i samband med den
omorganisation som har genomförts inom UD
beslutades att ansvaret för kontakterna, avseende
den operativa delen av de enskilda
organisationernas biståndsverksamhet, skall ligga
inom respektive geografisk enhet. Den fördel man
ser med denna organisationsform är att de
enskilda organisationerna i sin dialog med UD får
tala med de personer och enheter som har
särskilda kunskaper med avseende på respektive
region och samarbetsland. Detta ligger också i
linje med att ansvaret för det offentliga
biståndet till samarbetsländerna efter
departementets omorganisation ligger på de
geografiska enheterna.
Utskottet anförde emellertid att det icke desto
mindre finns behov för en kontaktyta inom
departementet för organisationer som inte
tidigare har bedrivit biståndsverksamhet och för
de enskilda organisationenas/folkrörelsernas
dialog med regeringen i övergripande frågor kring
stödet till enskilda organisationers
biståndsverksamhet. Utskottet konstaterade att
Utrikesdepartementet därför har inrättat en
tjänst inom enheten för internationellt
utvecklingssamarbete med uppgift att vara central
kontaktpunkt inom departementet för enskilda
organisationer samt för att bevaka vad som händer
i andra givarländer och i multilaterala
sammanhang när det gäller de enskilda
organisationernas biståndsverksamhet.
Utskottet vill vidare uppmärksamma den
verksamhet som bedrivs inom ramen för
folkrörelserådet för utvecklingssamarbete. Enligt
vad utskottet erfarit sammankallas rådet vid två
tillfällen per år för en dialog mellan de
enskilda organisationerna och regeringen kring
enskilda organisationers biståndsverksamhet samt
även övergripande frågor inom
utvecklingssamarbetet.
Utskottet anser att frågan om att eventuellt
återinrätta en tjänst som NGO-ambassadör bör
behandlas av UD inom ramen för departementets
resurser i relation till andra angelägna behov
och prioriteringar av UD:s verksamhetsområde.
Med vad som anförts anser utskottet motion U206
(kd) yrkande 11 besvarad.
I motion U304 (m) yrkande 1 föreslår motionärerna
att en utlandsmyndighet öppnas i Minsk samt att
ambassaden i Wellington åter öppnas.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att
Utrikesdepartementet under en följd av år varit
ålagd sparbeting. Så föreslås även gälla för 1999
under vilket år sparbetinget föreslås till 75
miljoner kronor. En utgångspunkt för alla
förändringar i Utrikesdepartementets verksamhet
måste därför vara en avvägning mellan oförändrat
höga utrikespolitiska ambitioner och begränsade
finansiella resurser. Detta blir tydligt vad
gäller Sveriges representation i utlandet. Ett
övervägande om att öppna en ny svensk
utlandsmyndighet måste, givet de finansiella
förutsättningar som råder, vägas mot andra
viktiga och prioriterade önskemål och behov inom
utrikesförvaltningen.
Vad gäller Vitryssland sker bevakningen genom
sidoackreditering från Moskva. I betänkande
1997/98:UU1 noterade utskottet att beslut om
upprättande av ett svenskt honorärkonsulat
fattats av Utrikesdepartementet men att vitryska
myndigheter inte gett tillstånd till detta med
hänvisning till att intern vitrysk lagstiftning
saknas. Enligt vad utskottet inhämtat har inte
frågan avancerat på den vitryska sidan under det
gångna året.
Utskottet gör bedömningen att den politiska
utvecklingen i Vitryssland är oroväckande och
delar motionärernas uppfattning att situationen i
landet vad gäller mänskliga rättigheter och
demokrati är besvärande. Liksom regeringen anser
utskottet att detta utgör grund för en mer aktiv
svensk närvaro i Minsk. Även om behovet finns kan
utskottet konstatera att vitryska myndigheter
hindrar detta. Det gäller inte bara upprättandet
av ett svenskt honorärkonsulat. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att samtliga västländer
tagit hem sina ambassadörer från Minsk med
anledning av att de vitryska myndigheterna sagt
upp hyresavtalen för dessa ambassaders lokaler.
Utskottet anser därmed att motion U304 (m)
yrkande 1 (delvis) är besvarad i denna del.
Vad avser Wellington fann utskottet i sina
betänkanden 1996/97:UU1 och 1997/98:UU1, om man
beaktar de sparkrav som åvilar
Utrikesdepartementet, att arrangemanget med
sidoackreditering från Canberra, Australien är
rimligt. Enligt utskottets bedömning har inte
något nytt framkommit som föranleder en
omprövning av detta ställningstagande.
Utskottet avstyrker därmed motion U304 (m)
yrkande 1(delvis) i berörd del.
I yrkande 2 i samma motion begärs en översyn av
hur Sverige skall representeras utomlands.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att UD
sedan 1996 genomfört en ny organisation i
Stockholm, efter en omfattande utredning, samt
att detta även medfört vissa förändringar i
relationerna med utlandsmyndigheterna. Särskilt
värt att notera är den omfattande reformeringen
av verksamhetsplaneringen som genomförts och som
underlättar ett effektivt och rationellt
utnyttjande av befintliga resurser. Utskottet kan
konstatera att alla de aspekter som motionärerna
pekar på redan har uppmärksammats av UD och dessa
kan bedömas och avvägas inom ramen för den nya
formen verksamhetsplanering som genomförts inom
departementet.
Utskottet noterar även att ett likartat yrkande
behandlades av utskottet i betänkande
1997/98:UU1. Utskottet anförde därvid i huvudsak
följande:
Som regeringen framhöll i propositionen 1997/98
var syftet med omorganisationen av
utrikesförvaltningen att stärka den operativa
verksamheten och genomföra rationaliseringar.
Inför omorganisationen genomfördes en utredning
som tog sin utgångspunkt i de förändringsbehov
som följer av den ökade internationaliseringen.
Motionärernas syfte i denna del torde därmed vara
tillgodosett.
Omorganisationen har medfört att de gamla
avdelningarna för politik, handel och bistånd har
ersatts med geografiska och funktionella enheter.
På de geografiska enheterna sker en integrerad
beredning av olika frågor rörande regioner och
länder vari inkluderas utrikes-, handels- och
biståndspolitiska aspekter. Även den
administrativa verksamheten inom UD har varit
föremål för en omfattande översyn, och en ny
organisation har trätt i kraft under 1997. Syftet
har varit att rationalisera och effektivisera det
administrativa arbetet inom departementet. Den
målsättningen har också uppnåtts, vilket medför
att resurser har kunnat flyttas över till den
operativa verksamheten.
En följd av omorganisationen är att
förutsättningar skapats för en förbättrad
verksamhetsplanering inom utrikesförvaltningen.
Ett huvudsyfte med denna planering är att
åstadkomma en väl avvägd struktur som medför att
de prioriteringar som fastställts av den
politiska ledningen kan genomföras. Inom ramen
för verksamhetsplaneringen behandlas även de
frågor som motionärerna pekar på som angelägna:
kostnadsdelningen med andra statliga
förvaltningar och myndigheter, fördelningen av
verksamheten hemma och på fältet, förbättrad
kommunikationsteknik samt samverkan med nordiska
länder och med andra medlemsländer inom EU.
Utformningen av verksamhetsplaneringen och den
höga ambitionsnivå som präglar denna skapar
enligt utskottets uppfattning grunden för en
kontinuerlig översyn av verksamheten inom
utrikesförvaltningen i syfte att bibehålla en hög
ambitionsnivå kopplad till effektivitet i
resursanvändningen.
Utskottet instämmer vidare i motionärernas
bedömning att förbättrad kommunikationsteknik,
och det alltmer omfattande öppna flödet av
information genom nya och gamla kanaler, kan
möjliggöra att bevakningen av
händelseutvecklingen i andra länder i framtiden
kan genomföras även på andra sätt än de
traditionella inom utrikesförvaltningen. Det
medför dock inte - vilket motionärerna också
konstaterar - ett minskat behov för diplomatisk
närvaro i olika länder. Det medför enligt
utskottets uppfattning i stället ett behov för
rapportering med delvis annan inriktning. Det
ökade informationsflödet ställer krav på ökade
insatser för att ge fördjupad
bakgrundsinformation och för att sammanfatta
komplexa händelseförlopp. Det medför även att
större resurser kan läggas ned på analys- och
strategifrågor i den utrikespolitiska bevakningen
inklusive EU-bevakningen.
Utskottet anser att de bedömningar som
redovisats ovan fortfarande är giltiga och ser
ingen anledning att nu ändra sitt
ställningstagande i frågan om en översyn om hur
Sverige skall representeras utomlands. Utskottet
har även vid föredragning av expeditionschefen i
Utrikesdepartementet inhämtat att frågan om
utrikesförvaltningens utformning och omfattning
är föremål för en löpande analys i departementet
för att verksamheten skall kunna anpassas till de
nya krav som uppkommer.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motion U304 (m) yrkande 2.
Utskottet noterar att motionären som står bakom
motion U301 (m) anför att personer som innehaft
politiska ämbeten ibland får tjänster inom den
svenska utrikesförvaltningen. För att inte
karriärdiplomater skall diskrimineras i relation
till förutvarande politiker vid
tjänstetillsättningar föreslår motionären att
inrättandet av en diskrimineringsombudsman för
anställda i utrikesförvaltningen prövas.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande
anföra att utnämning av personer som tidigare
innehaft politiska ämbeten i sig inte står i
strid med kravet på att det skall vara den bäst
skickade och erfarna personen som representerar
Sverige gentemot andra stater och internationella
organisationer. Till detta kommer även
bedömningar kring lämplighet för tjänsten och
möjligheterna för personen i fråga att tillvarata
svenska intressen på stationeringsorten och i
stationeringslandet.
Utskottet menar vidare att det är regeringens
sak att bedöma huruvida en enskild person
uppfyller dessa krav eller ej, eftersom det är
regeringens ansvar och prerogativ att utse chefer
för statliga verk och myndigheter i Sverige samt
myndighetschefer för ambassader och konsulat i
utlandet. Utskottet ser ingen anledning till att
riksdagen uttalar sig vare sig principiellt eller
vad gäller utnämningar specifikt inom UD. Den
kontroll som riksdagen genom
granskningsförfarandet i konstitutionsutskottet
utövar gentemot regeringen anser utskottet vara
tillfyllest.
Utskottet avstyrker därmed motion U301 (m).
I yrkande 4 i motion U304 (m) föreslår
motionärerna att riksdagen anvisar
1 790 101 000 kr under anslaget A 1
Utrikesförvaltningen.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller
anslaget Utrikesförvaltningen m.m. väl avvägda
och tillstyrker propositionens belopp under
verksamhetsområde A.
Därmed avstyrker utskottet motion U304 (m)
yrkande 4.
B Internationella organisationer
Propositionen (s. 23-31)
Inom verksamhetsområdet finansieras Sveriges
bidrag till Förenta nationerna, Europarådet,
Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska
ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD) samt
fredsfrämjande verksamhet.
Från anslaget B 1 betalas bl.a. obligatoriska
kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära
budget och FN:s fredsbevarande insatser.
Regeringen framhåller i propositionen att
Sverige arbetar för att förbättra
betalningsdisciplinen till FN, för rättvisare
bidragsskalor, samt en mer kostnadseffektiv och
modern förvaltning av organisationen. Sverige
stöder aktivt en övergång till en mål- och
resultatstyrd budgetprocess.
Regeringen konstaterar att medlemsstaterna under
1997 och 1998 har fattat beslut om reformåtgärder
som inneburit bl.a. inrättandet av en post som
biträdande generalsekreterare och sammanslagning
av vissa avdelningar. Regeringen anför att
reformarbetet inom FN måste fortsätta och även
omfatta övriga organisationer inom FN-systemet.
Från anslaget B 1 betalas även Sveriges bidrag
till Europarådets reguljära budget samt
obligatoriska debiteringar till pensionsbudgeten,
den extraordinära budgeten för den nyuppförda
byggnaden för MR-institutionerna, flera s.k.
partsavtal samt Europarådets ungdomsfond.
Regeringen framhåller att verksamheten i
Europarådet under året väl motsvarat de svenska
prioriteringarna och anför att det är av särskild
vikt att Europarådet tillförsäkras tillräckliga
resurser för att genomföra handlingsplanen från
toppmötet i december 1997.
Vidare betalas från anslaget B 1 obligatoriska
kostnader för Sveriges andel av OSSE:s
integrerade budget, gemensamt beslutade särskilda
budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, OSSE:s
skiljedomstol i Genève samt vissa andra av
organisationen debiterade gemensamma kostnader.
Regeringen framhåller Sveriges aktiva roll i
OSSE:s arbete som genom sitt breda
säkerhetsbegrepp, sin alleuropeiska medlemskrets
och sin transatlantiska karaktär är en av
pusselbitarna i den framväxande nya europeiska
säkerhetsordningen.
Från anslaget betalas även obligatoriska
kostnader för Sveriges deltagande i det
mellanstatliga samarbetet inom EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP).
Genomförandet sker genom beslut om gemensamma
åtgärder och ståndpunkter.
När Amsterdamfördraget träder i kraft 1999
införs ett nytt GUSP-instrument, s.k. gemensamma
strategier. Regeringen menar att genomförandet av
Amsterdamfördraget sannolikt ökar behovet för
krishantering inom ramen för EU-insatser.
Regeringen framhåller att finansieringen av för
Sverige prioriterade insatser måste säkerställas
även fortsättningsvis i syfte att möjliggöra ett
aktivt svenskt engagemang inom GUSP-samarbetet.
Anslaget har hittills använts i enlighet med
fastställda mål för att täcka kostnaderna för
insatser i de fall där enhälligt beslut av EU:s
medlemsstater fattats om nationell finansiering
av det gemensamma åtagandet inom EU.
Enligt regeringens förslag skall 491 608 000 kr
avsättas för anslaget B 1.
Från anslaget B 2 Nordiska ministerrådet bekostas
Sveriges andel av rådets budget. Regeringen
framhåller i propositionen att Sverige aktivt har
verkat för att utveckla det nordiska samarbetet
på tre huvudområden, inom-nordiskt samarbete,
Norden-EU/EES samt Norden-närområdet, i synnerhet
ett utvidgat Östersjösamarbete.
Regeringen förslår att 290 043 000 kr avsätts för
anslaget B 2 under 1999.
Vad gäller anslaget B 3 OECD anför regeringen att
svenska departement och myndigheter gör
bedömningen att de får en mycket god utdelning av
OECD-samarbetet.
Anslaget för 1999 bör enligt regeringen uppgå
till 26 300 000 kr.
Anslaget B 4 omfattar den fredsfrämjande
verksamheten. Över anslaget finansieras svensk
medverkan i internationella fredsfrämjande
insatser samt studier, seminarier och annan
verksamhet inom området. I propositionen
framhåller regeringen att efterfrågan på svensk
medverkan i internationella insatser styrs till
tid och omfång av faktorer som till största delen
ligger utanför regeringens kontroll.
Anslagsförbrukningen är någorlunda förutsägbar
vad gäller insatser där Sverige redan medverkar
medan den är svårförutsebar när det gäller nya
insatser.
Regeringen gör bedömningen att omfattningen av
det svenska deltagandet i internationella
insatser sannolikt blir oförändrad eller något
större år 1999. Regeringen tillägger att arbetet
med den fredsfrämjande verksamheten i högre grad
kommer att inriktas på konfliktförebyggande
åtgärder, bl.a. genom det handlingsprogram för
konfliktförebyggande verksamhet som är under
utarbetande.
Anslaget för år 1999 föreslås bli 146 300 000 kr.
Slutligen framhåller regeringen i propositionen
att finansiering av svensk medverkan i
internationella fredsfrämjande insatser även sker
genom utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6,
Totalförsvar, samt utgiftsområde 7,
Internationellt bistånd.
Utskottets överväganden
Regeringen framhåller i propositionen att
prioriteringarna för 1999 är fortsatt reformering
av FN, utveckling av konfliktförebyggande
verksamhet och skapandet av en all-europeisk
säkerhets- och samarbetsordning. Utskottet ser
positivt på dessa prioriteringar.
Utskottet kan konstatera att Sverige har ett
långvarigt engagemang inom FN och att Sverige
drivit ett aktivt stöd till FN för dess arbete
till förmån för ökad säkerhet och utveckling.
Utskottet kan även se tillbaka på en tid när
Sverige har varit medlem av säkerhetsrådet och
därvid konstatera att regeringen agerat aktivt
inom en rad centrala områden, bl.a. fortsatt
reformering av FN och en utveckling vad gäller
konfliktförebyggande åtgärder, konflikthantering
och fredsfrämjande insatser.
När det gäller interna reformer inom FN vill
utskottet understryka betydelsen av att Sverige
aktivt arbetar vidare för att förbättra
betalningsdisciplinen, för rättvisare
bidragsskalor och för en mer kostnadseffektiv och
modern förvaltning av organisationen.
Utskottet välkomnar inrättandet av en ny post
som biträdande generalsekreterare och att denna
post, liksom Högkommissarien för de mänskliga
rättigheterna tillsatts med kvinnor. Utskottet
vill framhålla att dessa utnämningar avsevärt
förbättrar kvinnorepresentationen på höga poster
inom FN-systemet. Detta har utskottet tidigare
framhållit som viktigt.
Vidare vill utskottet i denna del särskilt
notera den allt större säkerhetspolitiska
betydelse som OSSE har erhållit. OSSE, med sitt
breda säkerhetsbegrepp, sin stora europeiska
medlemskrets och transatlantiska karaktär utgör
en av hörnstenarna i byggandet av en all-
europeisk säkerhets- och samarbetsordning.
Utrikesutskottet vill också särskilt
uppmärksamma Europarådet som nästa år firar sitt
50-årsjubileum. Med sin breda medlemskrets, som
för närvarande omfattar 40 länder, har
Europarådet en viktig uppgift att fylla när det
gäller byggandet av ett nytt och bättre
integrerat Europa. Särskilt betydelsefullt är
organisationens arbete i de nya medlemsstaterna i
Central- och Östeuropa för att stärka demokratin
samt värna respekten för de mänskliga
rättigheterna och rättsstatens principer.
Europarådets domstol för de mänskliga
rättigheterna i Strasbourg har nyligen
omorganiserats för att bättre kunna möta den nya
situationen. Även ministerkommitténs och
parlamentariska församlingens arbete har
inriktats mot att övervaka samtliga
medlemsstaters förpliktelser. Mot bakgrund av att
Sverige tillhör kretsen av grundarländer noterar
utskottet med tillfredsställelse att regeringen
nu tillsatt en kommitté med uppgift att förbereda
den svenska delen av Europarådets 50-årsjubileum.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller
anslaget Internationella organisationer väl
avvägda och tillstyrker propositiones belopp
under verksamhetsområde B.
C Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 33-36)
Verksamhetsområdet Information om Sverige i
utlandet omfattar anslaget till Svenska
institutet för informations-, kultur- och
erfarenhetsutbyte med utlandet samt anslaget till
de svenska utlandsmyndigheterna för informations-
och kulturutbytesverksamhet och allmänna
främjandeinsatser.
Regeringen framhåller i propositionen att
verksamheten syftar till att skapa en positiv
bild av Sverige och förtroende för Sverige som
internationell samarbetspartner. Därmed främjas
svenska intressen vilket bidrar till tillväxt och
sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna
utgör regeringens främsta instrument för att
genomföra detta mål i enskilda länder.
När det gäller regeringens avsikter för 1999
skall, vad avser anslaget C 1 Svenska institutet,
insatser i Västeuropa prioriteras och vad gäller
anslaget
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall
insatser i Västeuropa, Nordamerika och vissa
länder i Asien prioriteras.
Regeringen framhåller att millennieskiftet och
Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret 2001
är informationstillfällen att uppmärksamma redan
under år 1999 och att kulturens centrala roll i
presentationen av Sverige därvid bör framhävas.
Regeringen gör bedömningen att insatserna inom
verksamhetsområdet har bidragit till att
säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna
med andra länder och till att göra
utrikespolitiken till ett bättre instrument i
näringspolitiken.
Regeringen föreslår att anslaget C 1 Svenska
institutet för budgetåret 1999 skall uppgå till
51 826 000 kr och att anslaget C 2 Övrig
information om Sverige i utlandet skall uppgå
till 14 835 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet kan liksom regeringen i propositionen
konstatera att det svenska ordförandeskapet inom
EU första halvåret år 2001 ställer särskilda krav
på informationsinsatser, både i Sverige och i
utlandet.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller
anslaget Information i utlandet väl avvägda och
tillstyrker propositionens belopp under
verksamhetsområde C.
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor m.m.
Propositionen (s. 37-42)
Regeringen framhåller i propositionen att
målsättningarna för verksamhetsområdet är att:
främja information och forskning om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid förha
Regeringen anför att målsättningarna för
verksamhetsområdet har uppfyllts väl under
budgetåret 1997 och första halvåret 1998.
Syftet med anslaget D 1 Utredningar och andra
insatser på det utrikespolitiska området är att
ge stöd till verksamhet som främjar svensk
utrikespolitik, framför allt vad gäller
nedrustnings- och säkerhetspolitik.
Genom en tilläggsbudget har 500 000 kr överförts
från anslaget D 1 till anslaget D 4 Forskning
till stöd för nedrustning och internationell
säkerhet under 1998 för att möta ökade kostnader
för tillhandahållande av svensk expertis till
FN:s särskilda kommission för eliminering av
massförstörelsevapen i Irak (UNSCOM).
Ändamålet med anslaget D 2 Information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling är att genom stöd till organisationer
och stiftelser främja studier och information om
nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor.
Anslaget D 3 utgör bidrag till verksamheten vid
Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut, SIPRI.
Syftet med anslaget D 4 är att tillföra
Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig
sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt
(FOA) vid förhandlingar om nedrustning,
rustningsbegränsning, internationell säkerhet
samt vid internationellt samarbete för att
motverka spridning av massförstörelsevapen.
Anslaget D 5 Utrikespolitiska Institutet syftar
till att främja intresset för internationella
frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom
forskning och information till allmänheten.
Motionen
I kommittémotion U304 (m) yrkande 6 anförs med
anledning av anslaget D 2 Information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
att det inte är rimligt att enskilda
organisationer skall särbehandlas vad avser
verksamhet av denna typ. Motionärerna menar att
det lätt kan skapa ett beroende av statsmakten
vilket inte är önskvärt och anför att detta
specialdestinerade anslag bör avvecklas.
Utskottets överväganden
Till grund för regeringens beslut om stöd till
enskilda organisationer som är verksamma med
frågor rörande säkerhetspolitik och
fredsfrämjande ligger förordningen (1993:983) om
statligt stöd för information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.
Utskottet menar att bidrag till verksamhet av
detta slag ligger väl i linje med Sveriges
allmänna utrikespolitiska överväganden, där
säkerhetspolitiska frågor har kommit att få en
allt större betydelse.
Utskottet vill vidare framhålla att anslaget
fyller en viktig funktion för att bidra till
ökade kunskaper samt att stimulera intresse och
engagemang för frågor som rör global och
europeisk säkerhet och fredsfrämjande utveckling.
Stödet till organisationer och stiftelser för
detta ändamål har därför en viktig funktion.
Enligt vad som framgår av regeringens
redovisning i propositionen utgick under
budgetåret 1997 stöd till 13 organisationer
omfattande 102 olika projekt. För budgetåret 1998
har beslut fattats om stöd till 15 organisationer
och 79 projekt. Utskottets uppfattning är att
verksamheten inom området har en god
spridningseffekt och att anslaget bör bibehållas.
Utskottet avstyrker därmed motion U304 (m)
yrkande 6.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller
anslaget Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor väl avvägda och tillstyrker propositionens
förslag under verksamhetsområde D.
E Övriga utrikespolitiska frågor
Propositionen (s. 43-47)
I verksamhetsområdet ingår anslagen E 1 för
Inspektionen för strategiska produkter (ISP), E 2
Europainformation m.m. samt, fr.o.m. budgetåret
1999 anslaget E 3 föreningen Norden.
ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll
enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och
lagen (1998:397) om strategiska produkter.
Inspektionen skall även vara svensk myndighet
enligt Sveriges åtaganden inom ramen för icke-
spridning av kemiska vapen. Inspektionen har till
sitt förfogande dels det parlamentariska
sammansatta exportkontrollrådet (EKR), dels det
teknisk-vetenskapliga rådet (TVR). Kostnaderna
för verksamheten täcks av avgifter som redovisas
mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten.
Avgiften tas ut av företag vars produkter
omfattas av kontrollen över krigsmateriel och
varor med dubbla användningsområden.
Vad gäller Europainformationen framhåller
regeringen i propositionen att
informationsverksamheten under 1997 och första
halvåret 1998 varit starkt inriktad på att
informera den breda allmänheten om EU:s
medlemsländers regeringskonferens och resultatet
av denna, Amsterdamfördraget. Fördraget godkändes
av riksdagen den 29 april 1998.
Regeringen har under 1998 infört nya möjligheter
för ideella organisationer och stiftelser att
söka projektbidrag för informations- och
kunskapshöjande insatser om EU.
Regeringen föreslår att anslaget E 2 tillförs 14
000 000 kr för år 1999. Regeringen vill kunna
bedriva en aktiv informationsverksamhet till den
svenska allmänheten. Den skall bestå bl.a. av
seminarier, hearingar, materialproduktion i olika
former, en mer omfattande distribution samt
marknadsföring. De nya medlen skall även användas
till projektbidrag för ideella organisationer och
stiftelser för informations- och kunskapshöjande
insatser om EU.
Över anslaget E 3 utbetalas medel till
föreningen Nordens verksamhet. Anslaget till
föreningen Norden överförs fr.o.m. budgetåret
1999 från utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid till utgiftsområde 5.
Regeringen framhåller att bakgrunden till denna
ändring är att ett nära samarbete med
frivilligorganisationer, där Föreningen Norden
intar en särställning, är ett viktigt inslag i
det nordiska samarbetet.
Motionerna
Ett flertal motioner, kommittémotion U704 (v)
yrkande 10, kommittémotion U302 (kd) yrkandena 1
och 2, U703 (fp) yrkande 6 samt flerpartimotion
U303 (kd, fp, c), tar upp den verksamhet som
bedrivs av Föreningen Norden och
informationsverksamheten inom Arena Norden.
Motionärerna framhåller bl.a. att det i
Stockholm har saknats en utåtriktad nordisk
informationsverksamhet i och med att Nordiska
rådets sekretariat flyttade från Stockholm till
Köpenhamn. Därför tog Föreningen Norden initiativ
till ett Nordens informationscentrum, Arena
Norden, som inledde sin verksamhet i slutet av
1995.
Motionärerna menar att det är av största vikt
att förutsättningar skapas för att Arena Norden
skall kunna fortsätta sin verksamhet. Efter att
under budgetåret 1998 genom särskilt beslut ha
erhållit ett stöd om 1 000 000 kr innehåller
budgetpropositionen för 1999 ej något anslag för
denna verksamhet. Motionärerna finner detta
förvånande eftersom Arena Norden övertagit större
delen av de informationsuppgifter som tidigare
handhades av svenska delegationens kansli och
även av presidiesekretariatet när det var
lokaliserat till Stockholm.
I motionerna U704 (v) yrkande 10, U302 (kd)
yrkande 2 samt flerpartimotion U303 (kd, fp, c)
anförs det att föreningen Norden bör beviljas ett
särskilt anslag för att kunna fortsätta att driva
Arena Norden, utöver det allmänna
verksamhetsanslaget E 3 föreningen Norden,
motsvarande 1 600 000 kr. Finansieringen bör ske
inom ramen för utgiftsområde 5 genom att anslaget
E 2 Europainformation sänks med motsvarande
belopp.
Utskottets överväganden
I motionerna U703 (fp) yrkande 6, U704 (v)
yrkande 10, U302 (kd) yrkandena 1 och 2 samt U303
(kd, fp, c) tar motionärerna upp Arena Nordens
verksamhet.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att Arena
Norden ursprungligen är ett initiativ som tagits
av föreningen Norden. Utskottet noterar att de
behov som verksamheten avses tillgodose är
angelägna vilket bl.a. resulterat i att Arena
Norden 1998 erhöll särskilda medel för sin
verksamhet.
Utskottet behandlade yrkanden om stöd till Arena
Nordens verksamhet i sitt betänkande 1997/98:UU18
om det nordiska samarbetet (skr. 1997/98:73,
redog. 1997/98:NR1, rskr. 1997/98:246 och
1997/98:247) och framhöll att utskottet i
yttrande till finansutskottet 1997/98:UU3y
tillstyrkt regeringens förslag att genom
engångsomfördelningar anslå 1 miljon kronor till
Arena Norden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det är värdefullt att det i Sverige finns ett
forum för information om Norden och nordiskt
samarbete. Utskottet menar att det är viktigt att
finna en långsiktigt hållbar lösning för den
nordiska informationsverksamheten och att denna
utformas i dialog mellan ansvarig företrädare för
regeringen och föreningen Norden.
Utskottet har inhämtat att en sådan dialog pågår
samt att regeringen verkar för att en
informationsverksamhet upprättas i Sverige på
grundval av nordisk samfinansiering. Frågan har
bl.a. behandlats i Nordiska samarbetskommittén
inom Nordiska ministerrådet.
Utskottet utgår från att regeringen möjliggör
fortsatt verksamhet, i avvaktan på beslut i
Nordiska ministerrådet under 1999.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motionerna U704 (v) yrkande 10, U302 (kd)
yrkandena 1 och 2 och U303 (kd, fp, c) samt anser
att motion U703 (fp) yrkande 6 är besvarad.
Utskottet finner regeringens förslag vad
gäller anslaget Övriga utrikespolitiska
frågor väl avvägda och tillstyrker
propositionens förslag under
verksamhetsområde E.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande det arktiska samarbetet
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 1 besvarad med vad
utskottet anfört,
2. beträffande den ständiga parlamentarikerkommittén
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
3. beträffande den ständiga parlamentarikerkommitténs status
att riksdagen avslår motion 1998/99:U805 yrkande 3,
4. beträffande samverkan mellan Arktiska rådet
och andra internationella organisationer
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 4 besvarad med vad
utskottet anfört,
5. beträffande dialogen mellan Utrikesdepartementet och enskilda
organisationer samt folkrörelser
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U206 yrkande 11 besvarad med vad
utskottet anfört,
6. beträffande Sveriges representation i Minsk
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis) besvarad
med vad utskottet anfört,
7. beträffande Sveriges representation i Wellington
att riksdagen avslår motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis),
res. 1 (m, fp)
8. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands
att riksdagen avslår motion 1998/99:U304 yrkande 2,
res. 2 (m)
9. beträffande en diplomatombudsman
att riksdagen avslår motion 1998/99:U301,
10. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 (prop. 1998/99:1
utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1998/99:U302
yrkandena 1 och 2, 1998/99:U303, 1998/99:U304 yrkandena 4 och 6 samt 1998/
99:U704 yrkande 10 för budgetåret 1999 under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar anslag enligt
kolumnen Utskottets förslag i tabell 2 i den bilaga som är fogad till detta
betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av
tabellen,
11. beträffande informationsverksamheten inom Arena Norden
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U703 yrkande 6 besvarad
med vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 november 1998
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören
Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Ingrid Näslund (kd), Bertil
Persson (m), Urban Ahlin (s), Liselotte Wågö (m), Carina Hägg (s), Agneta
Brendt (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),
Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (
fp).
Reservationer
1. Sveriges representation i Wellington (mom. 7)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Vad avser"
och slutar med "i berörd del" bort ha följande lydelse:
När det gäller Nya Zeeland konstaterar utskottet att det är ett dynamiskt
industriland. Landet har även en för Sverige särskilt intressant
samhällsutveckling. Utskottet finner att arrangemanget med
sidoackreditering från Canberra, Australien, ej är tillfredsställande.
Utskottet anser därför att den svenska ambassaden i Wellington åter bör
öppnas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker därmed motion U304 (m) yrkande 1 (delvis).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Sveriges representation i Wellington
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis
) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. En översyn av Sveriges representation utomlands (mom. 8)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 11 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att globaliseringen ställer allt större krav på
en modern och flexibel utrikesförvaltning. Relationerna till omvärlden blir
viktigare för var dag som går. Detta gäller såväl det traditionella
utrikespolitiska området som det handelspolitiska området och
biståndssamarbetet. I en tid av snabb internationalisering bör därför
enligt utskottets uppfattning den svenska utrikesförvaltningens
övergripande struktur ses över.
Utskottet menar att en utgångspunkt bör vara att se över de långsiktiga
ekonomiska ramar som är rimliga för utrikesrepresentationen och
Utrikesdepartementet i Sverige. En analys bör också göras av de kostnader
för utrikesförvaltningen som bör belasta andra delar av svensk förvaltning
och svenskt samhällsliv i övrigt.
Vidare anser utskottet att förutom frågan om utrikesrepresentationens
omfattning och arbetsuppgifter bör också fördelningen mellan verksamheten
utomlands och i Sverige övervägas. Förbättrad kommunikationsteknik kan
möjliggöra administrativa och andra lösningar för framtiden som kan ge
utrymme för förbättrad svensk diplomatisk närvaro. De möjligheter som
samverkan inom Norden och inom EU ger bör också belysas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion U304 (m) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U304 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan (mom. 10)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anför:
Den 19 november 1998 beslutade en majoritet i finansutskottet bestående av
socialdemokrater samt vänster- och miljöpartister att fastställa ekonomiska
ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
När en majoritet nu genom beslutet i finansutskottet den 19 november om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken,
deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 5. För budgetåret 1999 förordar vi de förslag till
anslagsfördelning som framgår av Moderata samlingspartiets parti- och
kommittémotioner.
2. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling (mom. 10, motion U304
yrkande 6)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet anser att fria och frivilliga organisationer bör
få stöd enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade
anslag. Vi menar att en särbehandling av vissa organisationer, med
utgångspunkt i deras verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt
beroende av statsmakten och att anslaget därmed bör utmönstras.
Tabell 1: Regeringens och partiernas anslagsförslag gällande utgiftsområde
5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
1 000-tal kronor
Anslag Anslags-typ Regeringens förslag m v kd
A 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 740 101 +50 000
A 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 480
A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (
ram) 5 486
B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer (obet) 491
608
B 2 Nordiska ministerrådet (obet) 290 043
B 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (
obet) 26 300
B 4 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 146 333 -146 3331
C 1 Svenska Institutet (ram) 51 826
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet (ram) 14 835
D 1 Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området (ram) 1 409
D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling (ram) 9 000 -9 0002
D 3 Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) (obet) 20 755
D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (
ram) 11 080
D 5 Utrikespolitiska Institutet (obet) 10 216
D 6 Forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse (ram) 5 891
E 1 Inspektionen för strategiska produkter (ram) 16 027
E 2 Europainformation m.m. (ram) 21 800 -1 600 -1 600
E 3 Föreningen Norden (ram) 7 128 +1 600 +1 600
Summa för utgiftsområdet 2 871 318 -105 333
±0 ±0
1I motionen yrkas att medlen förs över till utgiftsområde 7.
Yrkandet behandlas av finansutskottet.
2Anslaget föreslås avvecklas.
Tabell 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning. Företrädare för Moderata samlingspartiet har avgivit ett
särskilt yttrande angående utgiftsområde 5.
Verksamhetsområde
Anslag Utskottets förslag
A Utrikesförvaltningen m.m.
A 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 740 101
A 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 480
A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (ram)
5 486
B Internationella organisationer
B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer (obet.) 491
608
B 2 Nordiska ministerrådet (obet.) 290 043
B 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (obet
.) 26 300
B 4 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 146 333
C Information om Sverige i utlandet
C 1 Svenska Institutet (ram) 51 826
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet (ram) 14 835
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området (ram
) 1 409
D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling (ram) 9 000
D 3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (
SIPRI) (obet.) 20 755
D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (
ram) 11 080
D 5 Utrikespolitiska Institutet (obet.) 10 216
D 6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse (ram) 5 891
E Övriga utrikespolitiska frågor
E 1 Inspektionen för strategiska produkter (ram) 16 027
E 2 Europainformation m.m. (ram) 21 800
E 3 Föreningen Norden (ram) 7 128