I betänkandet behandlar utskottet regeringens
förslag till ändringar i skollagen som innebär att
utbildning i förskoleklass som anordnas av godkända
fristående skolor skall godkännas av Skolverket och
stå under tillsyn av verket. Kraven för godkännande
anpassas i huvudsak till vad som gäller för
fristående skolor. Också i fråga om bidrag till
fristående skola för förskoleklass föreslås en
reglering som stämmer överens med den som gäller för
fristående skolor, bl.a. att Skolverket beslutar om
rätt till bidrag.
När det gäller andra enskilda huvudmän än
fristående skolor, som vill anordna förskoleklass,
skall liksom hittills kommunen pröva frågan om
godkännande av utbildningen och ha tillsyn över
denna. Kommunen skall även fortsättningsvis bedöma
om kommunen kan lämna bidrag till sådan enskild
huvudman för utbildningen i förskoleklass.
Utskottets majoritet ställer sig till alla delar
bakom det som regeringen föreslår beträffande
fristående skolas förskoleklass och anser att
riksdagen skall anta lagförslagen. Likaså anser
utskottet att riksdagen skall godkänna regeringens
förslag att de svenska utlandsskolorna, efter
prövning av Skolverket, skall kunna få statsbidrag
för utbildning som motsvarar förskoleklassen.
I gemensamma reservationer vänder sig Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet mot förslaget att olika regler skall
gälla för samma typ av verksamhet. De vill ha samma
regler med Skolverket som beslutande myndighet och
tillsynsmyndighet för samtliga fristående
förskoleklasser, oavsett om dessa drivs av
fristående skolor eller i annan enskild regi.
Vänsterpartiet anser att endast fristående skola
skall få driva förskoleklass. I övrigt finns
reservationer på skilda punkter från m, v, kd, c och
fp.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1998/99:45 Fristående
förskoleklass föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om att statsbidrag får lämnas för utbildning som
motsvarar förskoleklassen vid en svensk
utlandsskola.
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta
betänkande.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
propositionen
1998/99:Ub4 av Lennart Gustavsson m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av skollagen att endast fristående
skola får rätt att bedriva fristående förskoleklass,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avveckling av
fristående förskoleklasser som inte är knutna till
fristående skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lika bestämmelser om
föreläggande eller återkallande av tillstånd för
fristående skola och fristående förskoleklass,
4. att riksdagen beslutar att de nya bestämmelserna
träder i kraft den 1 juli 2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
övergångsbestämmelser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
uppföljning av ekonomiska konsekvenser.
1998/99:Ub5 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en samlad
lagstiftning för förskoleklassen och det
obligatoriska skolväsendet,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av
skollagen att det för fristående grundskolor som
vill utöka verksamheten till att omfatta även
förskoleklass skall vara tillräckligt att anmäla
detta till Statens skolverk utan godkännande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
övergångsbestämmelser,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av
skollagen att fristående förskoleklasser som bedrivs
i enskild regi skall godkännas av Statens skolverk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bidrag till
fristående förskoleklasser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om barn med behov av
särskilt stöd.
1998/99:Ub6 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om
ändring i skollagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillståndsgivning
och tillsyn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principer för
fördelning av bidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om automatiskt
tillstånd att bedriva förskoleklass för godkända
friskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tydliga
verksamhetsavgränsningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om huvudprincipen att
alla elever skall ges lika goda förutsättningar att
fritt välja förskoleklass och skola.
1998/99:Ub7 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om frivillighet och
valfrihet som principer för deltagande i
förskoleklass,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en enhetlig
bedömning för samtliga fristående förskoleklasser
vid tillståndsgivning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att samma regler för
samtliga fristående förskoleklasser också bör gälla
vid bidragsgivningen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i skollagen, vad gäller möjligheten för
Statens skolverk att återkalla bidrag i de fall
rätten till sådana bidrag innebär påtagliga negativa
följder för skolväsendet i kommunen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i skollagen vad gäller elever med omfattande
behov av särskilt stöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bidrag från
elevernas hemkommuner till förskoleklasser i
anslutning till fristående skola som motsvarar
särskola,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
övergångsbestämmelser för ändringarna i skollagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvärdering och
uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna till
följd av ändringarna i skollagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förskoleklass vid
utlandsskolorna.
1998/99:Ub8 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att svensk
grundskola bör bli tioårig,
2. att riksdagen beslutar att en redan godkänd
fristående skola endast skall behöva anmäla till
Statens skolverk att den startar förskoleklass,
3. att riksdagen beslutar att kommunen skall vara
skyldig att lämna bidrag för samma antal undervisade
timmar inom förskoleklass i enskild regi som den
bedriver i egen regi,
4. att riksdagen beslutar att den fristående
skolans ansökan om att bli godkänd för att ha rätt
till bidrag skall vara Statens skolverk till handa
den 1 september kalenderåret innan
förskoleklassverksamheten startar,
5. att riksdagen beslutar att införa
övergångsregler för dem som vill starta
förskoleklass höstterminen 1999,
6. att riksdagen beslutar att kommunerna har
skyldighet - oavsett om detta skulle medföra
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för
kommunerna - att lämna bidrag till fristående skolor
för alla elever med särskilda behov,
7. att riksdagen beslutar att Statens skolverk
skall stå för godkännande, tillsyn samt
bidragsbedömning av fristående förskoleklass.
Motion väckt under allmänna motionstiden
1998
1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grundskolan
skall bli tioårig.
Utskottet
Inledning
Ansvaret inom Regeringskansliet för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen
överfördes den 1 juli 1996 från Socialdepartementet
till Utbildningsdepartementet. En rad åtgärder har
därefter vidtagits för att föra in dessa
verksamheter i utbildningssystemet. Efter förslag av
regeringen i propositionen Förskoleklass och andra
skollagsfrågor beslutade riksdagen hösten 1997 att
bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om
verksamheterna skulle i huvudsak oförändrade flyttas
över till skollagen (1985:1100) och där inarbetas i
ett särskilt kapitel, nämligen 2 a kap.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop.
1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). I ett nytt
skollagskapitel, 2 b kap., infördes bestämmelser om
förskoleklassen, en egen skolform bildad av den
tidigare s.k. sexårsverksamheten inom förskolan. De
nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1
januari 1998. Från samma tidpunkt övertog Skolverket
tillsynsansvaret för förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen och
länsstyrelserna.
Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera
varje barns utveckling och lärande och ligga till
grund för fortsatt skolgång. Från och med den 1
augusti 1998 har Läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) anpassats till att också
omfatta förskoleklassen och fritidshemmet (prop.
1997/98:94, bet. UbU18, rskr. 272).
Vid behandlingen hösten 1997 av den nämnda
propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor
gav riksdagen som sin mening regeringen till känna i
fråga om förskoleklass i enskild regi, att
regeringen snarast borde återkomma till riksdagen
med förslag till bestämmelser om tillståndsgivning,
bidrag, tillsyn av verksamheten samt de
övergångsbestämmelser som kunde behövas etc.
Bestämmelserna borde utformas på ett sätt som liknar
reglerna för fristående skolor (bet. 1997/98:UbU5,
rskr. 107).
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har
utarbetat en promemoria, Fristående förskoleklasser
- tillstånd, bidrag, tillsyn m.m. (dnr U97/4530/S
och U98/2622/S). Promemorian har remissbehandlats.
Rege-ringen har inhämtat Lagrådets yttrande över
promemorians förslag till ändring i skollagen.
Lagrådets synpunkter har beaktats i det lagförslag
avseende fristående förskoleklasser som nu lagts
fram för riksdagen.
Fristående förskoleklass - godkännande och
tillsyn m.m.
Regeringen anför i propositionen att ett syfte med
att inrätta förskoleklassen som egen skolform var
att stödja och stimulera en integrering av den
verksamhet som bedrivs för sexåringar och den som
bedrivs för yngre skolbarn. Förskoleklassen är en
del av skolan och omfattas av samma läroplan som det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Utbildningen i
förskoleklassen är det första steget när det gäller
att uppfylla läroplanens mål.
Enligt regeringen organiseras förskoleklassen i en
majoritet av landets kommuner i anslutning till
skolans lokaler. I många kommuner pågår även en
verksamhetsmässig integrering. En sådan integrering
är givetvis positiv också inom de fristående
skolorna, framhåller regeringen. Eftersom Statens
skolverk redan i dag enligt 9 kap. 1 § skollagen
prövar frågor om godkännande av fristående skolor,
bör Skolverket även pröva om en fristående skola
skall godkännas för att bedriva utbildning
motsvarande förskoleklassen. Om sådant godkännande
ges, skall utbildning som motsvarar förskoleklassen
stå under tillsyn av Skolverket. Skolorna skall
också vara skyldiga att delta i den uppföljning och
utvärdering som verket genomför. Även ärenden om
återkallande av godkännande skall prövas av
Skolverket, enligt regeringens förslag.
En verksamhetsmässig integrering är svår att uppnå
utan ett nära och dagligt samarbete mellan
personalen i förskoleklassen och skolan, anmärker
regeringen. Mot den bakgrunden bör för andra
enskilda anordnare av utbildning motsvarande
förskoleklassen än fristående skolor även i
fortsättningen gälla, att den kommun där
verksamheten anordnas beslutar om godkännande och
utövar tillsyn över utbildningen.
Regeringen anser att som villkor för godkännande
bör krävas att utbildningen i fristående
förskoleklass stimulerar varje barns utveckling och
lärande samt att den kan ligga till grund för
fortsatt skolgång. Vidare bör utbildningen svara mot
de allmänna mål och den värdegrund som gäller för
skolan. Dessa krav bör gälla oavsett om det är
Skolverket eller en kommun som prövar frågan om
godkännande. Därutöver bör för förskoleklass i
anslutning till fristående skola gälla samma krav på
öppenhet vid antagning som gäller för den fristående
skolan. I likhet med vad som gäller för fristående
skolor bör regeringen också bemyndigas att meddela
ytterligare villkor i fråga om utbildningen och om
antagningen till och ledningen av sådan utbildning.
Om verksamheten som motsvarar förskoleklassen inte
längre uppfyller kraven för godkännande bör, enligt
regeringen, kommunen respektive Skolverket återkalla
godkännandet för utbildningen. Beslut i ärenden om
godkännande och återkallande av godkännande bör få
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Regeringen föreslår att riksdagen antar de
ändringar i skollagen som föranleds av förslagen om
godkännande och tillsyn m.m. av fristående
förskoleklass, nämligen ändringar såvitt avser 2 b
kap. 6-9 §§ skollagen.
I flera motioner kritiseras regeringens förslag i
denna del.
Moderata samlingspartiet begär i motion 1998/99:Ub6
att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i skollagen såvitt avser godkännande av och
tillsyn över fristående förskoleklasser (yrk. 1
delvis). Moderaterna anser att alla fristående
alternativ skall behandlas likvärdigt. Att enbart
fristående skolor som vill bedriva utbildning som
motsvarar förskoleklassen skall bedömas av
Skolverket, medan övriga fristående intressenter som
önskar anordna liknande utbildning skall prövas av
kommunen är enligt deras mening feltänkt. De vill
att riksdagen uttalar sig för att Skolverket skall
ge tillstånd och utöva tillsyn i fråga om samtliga
fristående förskoleklasser, i likhet med vad som
gäller för fristående skolor (yrk. 2).
Också Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub7 vänder
sig mot att olika regler föreslås gälla för samma
typ av verksamhet. Tillståndsgivningen i fråga om
fristående förskoleklasser bör enligt dem utgå från
en enhetlig bedömning (yrk. 2). Det underlättar för
samtliga berörda om Skolverket ger tillstånd och
svarar för tillsyn även i det fall då en enskild
förskola är huvudman, menar motionärerna.
Riksdagen bör enligt Centerpartiet i motion
1998/99:Ub5 yrkande 4 besluta om en sådan ändring av
skollagen att fristående förskoleklasser som
anordnas i enskild regi skall godkännas av Statens
skolverk och inte av kommunen. Motionärerna betonar
att fristående förskoleklasser skall kunna verka på
samma villkor som kommunala, oavsett om
förskoleklasserna förs till skolan eller ej.
Enligt Folkpartiets motion 1998/99:Ub8 är det
svårbegripligt att Skolverket skall vara
tillsynsmyndighet för förskoleklass som drivs av
kommun eller fristående skola, medan kommunen skall
utöva tillsyn över fristående förskola som driver
förskoleklass. Motionärerna anser det vara
självklart att alla fristående förskoleklasser skall
godkännas och stå under tillsyn av Skolverket.
Riksdagen bör besluta om en sådan lagändring (yrk. 7
delvis).
Vänsterpartiet, däremot, menar i motion 1998/99:Ub4
att endast fristående skola skall få driva
fristående förskoleklass. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag till en ändring av
skollagen med denna innebörd (yrk.1). I motionen
uttrycks att det finns en risk att den
verksamhetsmässiga integrationen av förskoleklassen
och det obligatoriska skolväsendet uteblir om
enskilda fysiska och juridiska personer har
möjlighet att starta en fristående förskoleklass
utan att denna verksamhet bedrivs i nära anknytning
till en fristående skola. I konsekvens härmed anser
motionärerna att enskilda förskoleklasser som redan
har tillstånd men som inte drivs i anslutning till
en fristående skola bör avveckla sin verksamhet inom
en tidsperiod av t.ex. 3 år (yrk. 2).
U t s k o t t e t påminner, liksom regeringen, om
att ett syfte med att införa förskoleklassen som en
egen skolform inom det offentliga skolväsendet var
att skapa förutsättningar för en verksamhetsmässig
integrering av den s.k. sexårsverksamheten, skolan
och skolbarnsomsorgen och därigenom höja kvaliteten
i samtliga verksamheter. En utveckling mot
integrering av verksamheterna pågår redan nu i många
kommuner.
Ärenden om godkännande av fristående skolor som
motsvarar grundskolan och särskolan prövas i dag av
Skolverket, medan ärenden om tillstånd att anordna
förskoleklass prövas av den kommun där verksamheten
skall bedrivas. Utskottet ställer sig helt bakom
regeringens förslag att Skolverket i fortsättningen
skall ha hand om tillståndsgivningen för det fall
att den fristående skolan också vill anordna
förskoleklass. En harmonisering av reglerna
underlättar för fristående skolor att samordna
verksamhet som motsvarar förskoleklassen med skolans
övriga verksamhet. Den samlade verksamheten kommer
att stå under tillsyn av en och samma myndighet,
nämligen Skolverket.
För andra enskilda huvudmän än fristående skolor
som önskar bedriva verksamhet som motsvarar
förskoleklassen föreslås ingen ändring i
propositionen. Det innebär att det även i
fortsättningen är den kommun där verksamheten
bedrivs som ger godkännande och utövar tillsyn.
Enligt utskottets bedömning skulle det föra för
långt att nu föreskriva, som begärts i motioner, att
även exempelvis förskoleklasser vid enskilt drivna
förskolor skall godkännas av Skolverket och stå
under verkets tillsyn. Konsekvenserna av en sådan
ordning är inte tillräckligt utredda. Här är det
heller inte lika uttalat fråga om en integrering av
förskoleklassen och skolan, eftersom det inte är
samma huvudman för verksamheterna.
Regeringen har den 25 februari 1999 beslutat att
skollagen skall ses över av en parlamentariskt
sammansatt kommitté. Utskottet noterar att i
kommitténs uppdrag ingår att dels lämna förslag till
hur integrationen av förskoleklass, skola och
fritidshem skall regleras i skollagen, dels utreda
om och i så fall föreslå hur förskolan kan bilda en
egen skolform inom det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom (dir. 1999:15). Kommittén skall
redovisa uppdraget senast den 1 maj 2001.
I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är
utskottet inte berett att tillstyrka en sådan
förändring av gällande bestämmelser som föreslås i
motion 1998/99:Ub4, nämligen att fristående
förskoleklass endast skall få anordnas i anslutning
till fristående skola.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens
förslag till lagregler i fråga om kraven för
godkännande och återkallande av godkännande att
driva förskoleklass.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub4
yrkandena 1 och 2, 1998/99:Ub5 yrkande 4,
1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och 2, 1998/99:Ub7
yrkande 2 samt 1998/99:Ub8 yrkande 7 (delvis) antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100), såvitt avser 2 b kap. 6-9 §§.
En rätt för godkänd fristående skola att starta
förskoleklass föreslås i tre motioner.
Moderata samlingspartiet vill i motion 1998/99:Ub6
att en generell bestämmelse skall införas om
automatisk rätt för godkänd fristående skola att
tillfoga förskoleklass till övrig verksamhet (yrk. 4
delvis). Läroplanen och den tillsyn som Skolverket
utövar över fristående skolor utgör en tillräcklig
garanti, framhåller Moderaterna.
Enligt centerpartimotion 1998/99:Ub5 yrkande 2 är
det rimligt att nöja sig med en enkel anmälan till
Skolverket från godkända fristående grundskolor att
de utvidgar verksamheten till att omfatta även
förskoleklass.
Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub8 från
Folkpartiet besluta att en redan godkänd fristående
skola endast skall behöva anmäla till Skolverket att
den startar förskoleklass (yrk. 2).
U t s k o t t e t hänvisar till att enligt
gällande regler i skollagen måste en fristående
skola som godkänts för utbildning för vissa
årskurser och som vill utöka sin verksamhet med
ytterligare årskurser ansöka hos Skolverket om att
bli godkänd även för dessa (9 kap. 2 och 6 §§).
Förskoleklass är en egen skolform som till skillnad
från grundskolan är frivillig och som har ett eget
regelverk. Starka skäl talar, enligt utskottets
mening, för att fristående skola också vid
utvidgning av verksamheten med förskoleklass skall
vara skyldig att ansöka om godkännande hos
Skolverket.
Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.
Fristående förskoleklass - bidrag och
avgifter
När det gäller bidrag till en fristående skola som
godkänts för att bedriva utbildning som motsvarar
förskoleklassen föreslår regeringen i propositionen
en reglering som överensstämmer med den som gäller
för fristående skolor som motsvarar grundskolan
respektive särskolan. Den godkända fristående skolan
skall av Skolverket förklaras berättigad till
bidrag. Sådan förklaring skall dock inte lämnas om
etableringen av en ny fristående förskoleklass
medför påtagliga negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen, eller om skolan
tar ut otillåtna avgifter. På samma grunder kan
verket återkalla rätten till bidrag. Skolverkets
beslut i dessa frågor får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Regeringens förslag innebär en skyldighet för
hemkommunen att tilldela bidrag till en fristående
skola som motsvarar grundskolan och som förklarats
berättigad till stöd. Bidraget skall ges enligt
samma grunder som tillämpas för kommunens egen
förskoleklass. Kommunen skall dock inte vara skyldig
att lämna bidrag för den del av verksamheten som
överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om
året eller för elev som tas emot före höstterminen
det år då eleven fyller sex år. Har en elev ett
omfattande behov av särskilt stöd, skall kommunen
inte vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda
stödet, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter skulle uppstå för kommunen.
Enligt regeringen skall utbildningen som den
fristående skolan får bidrag för vara avgiftsfri.
För verksamhet som överstiger 15 timmar i veckan
eller 525 timmar om året får dock skäliga avgifter
tas ut. Skäliga avgifter får även tas ut för barn
som tas emot före höstterminen det år då de fyller
sex år.
Förskoleklass i anslutning till fristående skola
som motsvarar särskolan skall enligt förslaget
tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner. I likhet
med vad som gäller för fristående särskolor utgår
regeringen från att parterna kommer överens om
beloppet.
Regeringen understryker att den kommun där
verksamheten bedrivs skall ha rätt till insyn i
förskoleklassens verksamhet i de fristående skolor
som får kommunala bidrag. Fristående skolor som
driver förskoleklass med offentligt stöd skall också
delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
När det gäller förskoleklass med annan enskild
anordnare än fristående skola beslutar kommunen
enligt gällande bestämmelser om bidrag skall utgå. I
sådana fall kan kommunen lämna bidrag, men har ingen
skyldighet att göra det. Regeringen anser att dessa
regler skall gälla även fortsättningsvis.
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till ändrad lydelse av 2 b kap. 10, 12 och
13 §§ samt införande av fem nya paragrafer, 2 b
kap. 10 a-e §§, i skollagen.
Även de av regeringen föreslagna principerna för
bidrag till huvudmän för fristående förskoleklasser
bemöts med kritik i flera motioner, i
överensstämmelse med motionärernas inställning till
frågorna om godkännande och tillsyn.
Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1998/99:Ub6
avslag på regeringens förslag till ändring i
skollagen i denna del (yrk. 1 delvis). Moderaterna
vill att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen om att bidraget till alla fristående
alternativ skall bestämmas efter samma grunder som
kommunerna tillämpar i fråga om de egna
förskoleklasserna (yrk. 3). De delar inte
regeringens uppfattning att en fristående skola
skall kunna nekas bidrag för sin förskoleklass -
även om den formellt är godkänd av Skolverket - i
det fall etableringen, enligt berörd kommun, kan
anses medföra s.k. påtagliga negativa följder.
Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub7
yrkande 3 att samma regler för samtliga fristående
förskoleklasser också bör gälla vid
bidragsgivningen. Det är Skolverket som bör besluta
om rätt till bidrag för både fristående skolor och
andra enskilda huvudmän som anordnar förskoleklass.
Alla fristående förskoleklasser som blivit godkända
bör ha rätt till offentlig finansiering, enligt
Centerpartiets motion 1998/99:Ub5 yrkande 5. Det är
fel, hävdar motionärerna, att bedöma fristående
förskoleklassers verksamhet utifrån konsekvenserna
för kommunala förskoleklasser, eftersom det svenska
skolväsendet enligt skollagen omfattar även
fristående förskoleklasser.
Folkpartiet begär i motion 1998/99:Ub8 att
riksdagen beslutar att Statens skolverk skall bedöma
rätten till bidrag för fristående förskoleklass,
oavsett om denna drivs av en fristående skola eller
av annan enskild anordnare (yrk. 7 delvis).
U t s k o t t e t har i det föregående tillstyrkt
att riksdagen antar regeringens förslag till nya
regler för godkännande och tillsyn av fristående
förskoleklass som anordnas i anslutning till
fristående skola. I konsekvens härmed ställer sig
utskottet också bakom regeringens förslag till
bidragsregler som, när det gäller förskoleklass med
fristående skola som huvudman, har anpassats till
reglerna för fristående skolor i 9 kap. skollagen.
Utskottet är inte berett att föreslå att
motionärernas önskemål om lika behandling i
bidragshänseende av förskoleklasser i enskild regi
skall tillgodoses. En närmare analys krävs av bl.a.
de ekonomiska konsekvenserna av sådana förändringar.
Riksdagen bör med bifall till regeringens förslag i
denna del och med avslag på motionerna 1998/99:Ub5
yrkande 5, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och 3,
1998/99:Ub7 yrkande 3 och 1998/99:Ub8 yrkande 7
(delvis) anta regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 §,
10 a § första och andra styckena, 10 b § första
stycket, 10 d § samt 12 och 13 §§.
En fristående skolas ansökan om att bli godkänd för
att ha rätt till bidrag för nystartad förskoleklass
bör enligt Folkpartiet i motion 1998/99:Ub8 yrkande
4 vara Skolverket till handa den 1 september
kalenderåret innan utbildningen startar, och inte
den 1 april som regeringen föreslår.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med
avslag på motionsyrkandet antar regeringens förslag
till lydelse av 2 b kap. 10 a § tredje stycket
skollagen.
Den föreslagna bestämmelsen har anpassats till vad
som gäller i fråga om ansökningstid för bidrag till
nystartad fristående skola, nämligen ´före den 1
april kalenderåret innan skolan startar´ (9 kap.
6 §). Beslut om nämnda ansökningsdatum för de
fristående skolornas del togs av riksdagen våren
1995. Beslutet motiverades av kommunernas behov av
ytterligare planeringstid.
Frågan om bidrag till fristående skola som i sin
förskoleklass tar emot elever med omfattande behov
av särskilt stöd tas upp i fyra motioner.
Enligt Moderaternas motion 1998/99:Ub6 måste
huvudprincipen vara att alla elever skall ges lika
goda förutsättningar att fritt välja förskoleklass
och skola (yrk. 6). Den skrivning som regeringen
valt innebär risk för att elever i behov av särskilt
stöd per definition fråntas rätten att välja, vilket
inte är rimligt. Motionärerna förordar därför att
den föreslagna bestämmelsen om att kommunen i vissa
fall inte skall vara skyldig att lämna bidrag för
särskilt stöd till elever i fristående skolas
förskoleklass skall utgå ur lagtexten (yrk. 1
delvis).
Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub7
yrkande 5 att riksdagen avslår regeringens förslag
till ändring i skollagen vad gäller elever med
omfattande behov av särskilt stöd. De anser att
ersättning för särskilt stöd skall utgå oavsett om
eleven går i förskoleklass i anslutning till en
kommunal eller fristående skola eller i
förskoleklass i annan enskild regi.
I motion 1998/99:Ub5 understryker Centerpartiet att
friheten att välja skola skall vara till för alla.
Kommunerna bör därför åläggas att ge fristående
förskoleklasser ersättning för barn med behov av
särskilt stöd på samma vilkor som gäller för de
kommunala förskoleklasserna, om inte synnerliga skäl
föreligger häremot (yrk. 6).
Folkpartiet vill i motion 1998/99:Ub8 att riksdagen
beslutar att kommunerna skall ha skyldighet -
oavsett om detta skulle medföra organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter för kommunerna - att
lämna bidrag till fristående skolor för alla elever
med särskilda behov (yrk. 6). Valfrihet är inte
mindre viktigt för dessa elever, betonar
motionärerna.
U t s k o t t e t har tidigare, när det gäller
motsvarande begränsning av kommunens skyldighet att
lämna bidrag till fristående grundskolor för elever
med ett omfattande behov av särskilt stöd, anfört
följande (bet. 1996/97:UbU4 s. 7).
Man kan inte bortse från att en skola - kommunal
eller fristående - kan ha mycket svårt att
tillhandahålla lokaler, tekniska hjälpmedel
och/eller specialpedagogiska insatser som en viss
funktionshindrad elev behöver. Kommunen har som
nämnts en oavvislig skyldighet att tillgodose
elevens behov, men det är inte orimligt att kommunen
i det läget har rätt att hänvisa eleven till den
skola som har de bästa möjligheterna att göra detta.
Om den möjligheten inte fanns, skulle rätten att
välja skola kunna medföra t.ex. att en kommun som
gjort stora investeringar i en av sina skolor för
att tillgodose en elev med ett visst funktionshinder
tvingas finansiera motsvarande åtgärder i en annan
kommunal skola eller en fristående skola, om
nämligen den funktionshindrade eleven önskar byta
skola eller om en annan elev, som har liknande behov
och som skulle ha kunnat utnyttja samma
investeringar, väljer en annan skola. Utskottet vill
understryka att de organisatoriska eller ekonomiska
svårigheterna skall vara betydande, om den
fristående skolan skall kunna neka att ta emot en
elev eller kommunen neka att betala den fristående
skolan för det särskilda stöd som eleven behöver.
Utskottet gör samma ställningstagande i frågan, när
det gäller bidrag till fristående skola för elever
med omfattande behov av särskilt stöd i
förskoleklass. Därmed anser utskottet att riksdagen
med avslag på här aktuella motionsyrkanden bör
bifalla regeringens förslag.
I motion 1998/99:Ub8 yrkande 3 går Folkpartiet emot
regeringens förslag om att antalet
bidragsberättigade timmar i förskoleklass i
anslutning till fristående skola skall fastställas
till 525 timmar. De menar att enskilda
utbildningsanordnare måste kunna bedriva
undervisning på likartade villkor som kommunen. Det
bör därför inte finnas något timtak angivet.
Riksdagen bör besluta att kommunen skall vara
skyldig att lämna bidrag för samma antal undervisade
timmar inom förskoleklass i enskild regi som den
egna undervisningen inom förskoleklassen omfattar.
U t s k o t t e t hänvisar till att enligt
skollagen är kommunen skyldig att anvisa plats i
förskoleklass. Utbildningen i förskoleklass skall
omfatta minst 525 timmar om året och skall inom
detta timtak vara avgiftsfri (2 b kap. 2 och 5 §§).
Det kommunala bidraget till fristående skolor som
motsvarar grundskolan har anpassats till denna
bestämmelse om kommunens avgiftsfria undervisning i
egen förskoleklass. Det finns emellertid inget som
hindrar att kommunen lämnar bidrag för fler timmar.
Riksdagen bör med bifall till regeringens förslag
avslå motionsyrkandet.
U t s k o t t e t har i det föregående ställt sig
bakom regeringens förslag i frågor om
bidragsberättigade timmar och bidrag för elever med
omfattande behov av särskilt stöd i fristående
skolas förskoleklass och avstyrkt motions-yrkanden i
motsvarande delar. Riksdagen bör alltså enligt
utskottets mening anta regeringens förslag till
lagbestämmelser i dessa frågor, nämligen 2 b kap. 10
b § andra stycket skollagen.
Verksamhetsidén med förskoleklassens verksamhet och
fritidsverksamheten totalintegrerade över hela
skoldagen är olycklig, anmärker Moderata
samlingspartiet i motion 1998/99:Ub6 yrkande 5. En
tydlig avgränsning mellan förskoleklassens
undervisningstid och fritidsverksamheten är
väsentlig för att både stärka betydelsen av den
skolförberedande verksamheten och samtidigt ge
möjligheter till alternativa omsorgsformer. Av detta
skäl är det angeläget att utforma
tillståndsgivningen så att det ställs krav på
huvudmannen att skilja på dessa två uppgifter.
U t s k o t t e t ser positivt på den utveckling
mot integrering av verksamheterna med förskoleklass,
grundskola och skolbarnsomsorg som nu pågår i
kommunerna. Att åstadkomma en sådan integrering var
ett av motiven för att införa förskoleklassen, den
tidigare s.k. sexårsverksamheten, som en egen
skolform inom det offentliga skolväsendet (prop.
1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107).
I sammanhanget finner utskottet det vara av
intresse att nämna att Skolverket är i färd med att
i samtliga kommuner granska de avgifter som tas ut
för barn i förskoleklass med heldagsomsorg. Denna
studie som skall avse förhållandena i mars 1999
ingår som en del i verkets kartläggning av
avgifterna i förskolor och fritidshem. Bakgrunden
till granskningen är att Skolverket under våren 1998
fick signaler från föräldrar som kan tyda på att
vissa kommuner tar ut sådana avgifter för sexåringar
i förskoleklass med heldagsomsorg att man i
praktiken också avgiftsbelägger förskoleklassens
verksamhet. Som utskottet nyss nämnt skall
förskoleklassens verksamhet vara avgiftsfri upp till
525 timmar per år (2 b kap. 5 § skollagen).
Med hänvisning till att en granskning har påbörjats
som rör den av motionärerna efterfrågade
avgränsningen av verksamheterna i heldagsomsorgen
anser utskottet att det inte behövs något uttalande
i frågan från riksdagen. Motionsyrkandet avstyrks.
Kristdemokraterna kommenterar i motion 1998/99:Ub7
yrkande 6 regeringens förslag till lagtext i fråga
om bidrag från elevernas hemkommuner för
förskoleklass i anslutning till fristående skola som
motsvarar särskolan. I likhet med vad som gäller för
fristående särskolor utgår regeringen från att
parterna kommer överens om beloppet. Motionärerna
understryker att det är viktigt att bidragen till
särskolorna garanteras. Stor vikt bör läggas vid det
enskilda barnets behov.
U t s k o t t e t anser att riksdagen med avslag
på motionsyrkandet bör anta regeringens förslag till
lydelse av 2 b kap. 10 c § skollagen.
Också bestämmelsen om bidrag för förskoleklass till
fristående särskola har anpassats till motsvarande
bestämmelse för fristående särskolor (9 kap. 6 a §
skollagen). När det särskilt gäller det enskilda
barnets behov i särskolans förskoleklass har
regeringen uttryckligen i propositionen
Förskoleklass och andra skollagsfrågor angett att
det är viktigt att det finns utrymme för flexibla
lösningar, där hänsyn tas till barnets individuella
förutsättningar och specifika behov (prop. 1997/98:6
s. 45 f.). Utskottet utgår från att kommunerna tar
sitt ansvar i detta avseende.
I samma motion, 1998/99:Ub7, vänder sig
Kristdemokraterna mot att rätten till bidrag för
fristående skolas förskoleklass skall kunna
återkallas av Skolverket i det fall denna rätt
innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet
i kommunen (yrk. 4). I propositionen markeras att
detta främst kommer att vara aktuellt om elevantalet
ökar markant. Motionärerna kan inte tolka detta på
annat sätt än att om en fristående förskoleklass
visat sig vara för populär, eller riskerar att bli
det, förlorar den rätten till bidrag. Att
tillkomsten av en ny förskoleklass kan innebära att
en redan befintlig förskoleklass tvingas lägga ned,
får inte användas som argument för att inskränka
valfriheten. Riksdagen bör avslå lagförslaget i
denna del.
U t s k o t t e t noterar återigen att den
föreslagna bestämmelsen om återkallande av rätt till
bidrag stämmer överens med vad som gäller för
fristående skolor (9 kap. 12 § skollagen). Vid
införandet av bestämmelsen för fristående skolor
anförde utskottet att en fristående skola som växer
kraftigt, utöver vad som förutsågs när bidragsrätten
beviljades, kan komma att göra det omöjligt för
kommunerna att fullgöra sina skyldigheter gentemot
eleverna. Utskottet ansåg därför att en möjlighet
att återkalla bidragsrätt var nödvändig (bet.
1996/97:UbU4 s. 14). Kommunerna är skyldiga att
anvisa plats i förskoleklassen fr.o.m. höstterminen
det år då barnet fyller sex år till dess att barnet
skall börja fullgöra sin skolplikt (2 b kap. 2 §).
Enligt utskottets bedömning bör en bestämmelse om
återkallande av bidragsrätt finnas också för
fristående skolas förskoleklass. Utskottet
tillstyrker alltså regeringens förslag. Riksdagen
bör med avslag på motionsyrkandet anta 2 b kap. 10 e
§ skollagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser,
m.m.
Ändringarna i skollagen skall enligt propositionen
träda i kraft den 1 juli 1999.
Regeringen föreslår att sådana fristående skolor,
och även övriga enskilda utbildningsanordnare, som
före lagens ikraftträdande har fått tillstånd att
bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen
skall anses godkända enligt de nya bestämmelserna.
De fristående skolor som fått ett sådant tillstånd
skall också anses ha förklarats berättigade till
bidrag i enlighet med de nya bestämmelserna.
De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär att
såväl fristående skolor som andra enskilda
utbildningsanordnare som vill påbörja utbildningen
läsåret 1999/2000 kan göra det om de fått tillstånd
enligt nu gällande regler före den 1 juli 1999. I
fråga om fristående skolor som vill påbörja
utbildningen läsåret 2000/01 krävs enligt regeringen
- med hänsyn till att skolan skall ha ansökt om
godkännande före den 1 april året innan verksamheten
startar - en övergångsbestämmelse av innebörd att
ansökningstiden för det läsåret senareläggs till
´före den 1 september 1999´.
I motion 1998/99:Ub4 yrkande 4 från Vänsterpartiet
begärs att riksdagen beslutar att de nya
bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2000.
U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens
förslag om ikraftträdande den 1 juli 1999.
Motionsyrkandet avstyrks.
Förslaget i propositionen till övergångsbestämmelser
har föranlett flera motionsyrkanden.
Moderata samlingspartiet påpekar i motion
1998/99:Ub6 att förslaget innebär att de fristående
skolor som ännu inte driver men vill starta
förskoleklasser inte kan komma i gång därmed förrän
tidigast hösten 2000. Med Moderaternas förslag om
automatisk rätt för godkänd fristående skola att
också anordna förskoleklass kan verksamheten börja
redan fr.o.m. läsåret 1999/2000. Regeringens förslag
till övergångsbestämmelser i motsvarande del bör
avslås (yrk. 1 och 4, båda delvis).
Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:Ub5 yrkande 3
bör ett förenklat förfarande, där godkända
fristående skolor endast behöver anmäla att de
startar förskoleklass, kombineras med
övergångsbestämmelser för innevarande år att en
anmälan skall göras till Skolverket senast den 1
juli.
Också Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub7 anser
att det är olyckligt att verksamhetsstarten fördröjs
med ett år för de fristående skolor som planerat för
utbildning i förskoleklass till hösten. Motionärerna
menar att om sista dag för ansökan ändras till den 1
juni, kan verksamheten få ett godkännande för start
fr.o.m. höstterminen 1999 (yrk. 7).
I motion 1998/99:Ub8 yrkande 5 begär Folkpartiet
att riksdagen beslutar att införa övergångsregler
för fristående skola som vill starta förskoleklass
höstterminen 1999.
Enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub4 bör
kommunens yttrande inhämtas innan fristående skola
som redan driver förskoleklass förklaras godkänd av
Skolverket och berättigad till bidrag (yrk. 5).
U t s k o t t e t erinrar om att enligt det
utredningsförslag som ligger till grund för
propositionen skulle ändringarna i skollagen träda i
kraft den 1 mars 1999 och tillämpas på utbildning
som äger rum efter den 1 juli 1999. Godkänd
fristående skola föreslogs kunna ansöka om tillstånd
hos Skolverket före den 1 april 1999 för att anordna
förskoleklass fr.o.m. läsåret 1999/2000.
I sitt remissvar över promemorian anförde
Skolverket att det var orimligt att verket, med
nuvarande beslutsgång, skulle hinna handlägga och
fatta beslut om tillstånd för fristående skolor att
anordna förskoleklasser före starten av läsåret
1999/2000. Skolverket föreslog att de ansökningar om
tillstånd att anordna förskoleklass som inkommer
till Skolverket från fristående skolor som för
närvarande inte bedriver sådan utbildning skall avse
tillstånd först fr.o.m. läsåret 2000/01. På så sätt
får kommunerna möjlighet att yttra sig över
ansökningarna.
En fristående skola som före ikraftträdandet av
ändringarna i skollagen får kommunens tillstånd att
anordna förskoleklass i enlighet med nuvarande
bestämmelser kan dock starta utbildningen hösten
1999.
Riksdagen bör enligt utskottet med avslag på
motionsyrkandena anta regeringens förslag till
övergångsbestämmelser med anledning av ändringarna i
skollagen.
U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen
antar lagförslaget i övrigt, i den mån det inte har
behandlats i det föregående.
Ekonomiska konsekvenser
I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall
kommuner och landsting inte åläggas nya
arbetsuppgifter eller skyldigheter, utan att de
samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på
annat sätt än med höjda skatter. Regeringen bedömer
i propositionen att förslaget till skollagsändringar
inte medför förändrade kostnader för kommunerna.
Förslaget innebär, enligt regeringens mening, ett
oförändrat kommunalt åtagande genom att rätten till
utbildning om 525 timmar i förskoleklass redan i dag
utnyttjas av i stort sett landets samtliga
sexåringar, med undantag för dem som valt att börja
i skolan vid sex års ålder.
I motion 1998/99:Ub4 yrkande 6 uttrycker
Vänsterpartiet farhågor att förslaget faktiskt
kommer att innebära ökade kommunala kostnader, såsom
t.ex. kostnader för lokaler. Motionärerna menar att
Skolverket bör ges i uppdrag att göra en uppföljning
av de ekonomiska konsekvenserna av
skollagsändringarna.
Liknande synpunkter förs fram av Kristdemokraterna
i motion 1998/99:Ub7 yrkande 8. De förutsätter att
det kommer att göras en ordentlig utvärdering och
uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna till
följd av ändringarna i skollagen. Om beslutet bygger
på en felaktig beräkningsgrund bör frågan behandlas
på nytt, anför motionärerna.
U t s k o t t e t finner inte anledning att
ifrågasätta den bedömning som regeringen gjort.
Samtidigt utgår utskottet från att de ekonomiska
konsekvenserna av nu behandlade förslag kommer att
följas upp. Något uttalande av riksdagen i denna
fråga behövs inte. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Förskoleklass vid svensk utlandsskola
Statsbidrag för svensk undervisning i utlandet
lämnas enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag
till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Som villkor för statsbidrag gäller bl.a. att
utbildningen skall anordnas enligt grundskolans och
gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och
timplaner.
I propositionen redovisas att det finns ett 30-tal
svenska utlandsskolor i Europa, Asien, Afrika och
Sydamerika. I de flesta skolorna har barn i
sexårsåldern skrivits in i årskurs 1 och dessa
elever ingår således i bidragsunderlaget för
statsbidraget till utlandsskolan. Vid övriga skolor
anordnas separat verksamhet för sexåringar. Nästan
alla skolor bedriver också förskoleverksamhet för
yngre barn. För denna verksamhet liksom för den
separata sexårsverksamheten utgår inte något
statsbidrag. Kostnaderna täcks via avgifter.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen
godkänner att statsbidrag får lämnas för utbildning
som motsvarar förskoleklassen vid en svensk
utlandsskola fr.o.m. läsåret 2000/01 efter prövning
av Statens skolverk. Regeringen framhåller att
utlandsskolorna följer den svenska läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Läroplanen
omfattar sedan den 1 augusti 1998 även
förskoleklassen. Det bör därför vara möjligt också
för utlandsskolorna att anordna förskoleklasser med
statsbidrag.
En utlandsskola, som vill bli berättigad till
bidrag för utbildning motsvarande förskoleklassen
fr.o.m. läsåret 2000/01, skall enligt regeringen
ansöka härom hos Skolverket före den 1 september
1999. Vid sin bedömning bör verket tillämpa samma
kriterier som för prövning av en utlandsskola, anför
regeringen. Förskoleklassen skall också omfattas av
den uppföljning och utvärdering som verket genomför
av utlandsskolorna. Skolverkets beslut om
statsbidrag för inrättande av förskoleklass bör få
överklagas hos regeringen.
I motion 1998/99:Ub7 yrkande 9 från
Kristdemokraterna förordas, också när det gäller
utlandsskolorna, att slutdatum för ansökan om bidrag
sätts till den 1 juni 1999 för de skolor som
planerat för förskoleklass fr.o.m. höstterminen
1999.
U t s k o t t e t instämmer med regeringen att
utlandsskolorna, som följer den svenska läroplanen
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet (Lpo 94), skall ha rätt till
statsbidrag även för utbildning som motsvarar
förskoleklassen. När det gäller ansökningstid för
statsbidrag till utlandsskola för förskoleklass,
finner utskottet det inte rimligt att Skolverket
skall åläggas att behandla ansökan som kommer in
senast den 1 juni 1999 i sådan tid att utbildningen
i förskoleklassen kan starta redan fr.o.m.
höstterminen 1999.
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkandet
godkänna vad regeringen föreslår om att statsbidrag
får lämnas för utbildning som motsvarar
förskoleklassen vid en svensk utlandsskola.
Övriga frågor
Frågor om skolstart och tioårig grundskola
aktualiseras i fyra motioner.
Enligt Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub7
yrkande 1 bör frivillighet och valfrihet gälla som
principer för deltagande i förskoleklass.
Motionärerna motsätter sig bestämt en obligatorisk
skolstart för alla sexåringar. Varje förälder skall
kunna välja verksamhetsform för sitt barn. Detta val
gäller såväl kommunal som fristående förskola,
familjedaghem och förskoleklass. För att ge en reell
möjlighet till individuella val måste rättvisa
regler skapas.
Folkpartiet pläderar i motionerna 1998/99:Ub8
yrkande 1 och 1998/99:
Ub268 yrkande 9 för en tioårig grundskola, där
förskoleklassen utgör det första året. De hävdar att
i en tioårig grundskola blir undervisningen mera
flexibel och skolan kan möta eleven på hans eller
hennes nivå. Den utökade tiden bör användas till att
ytterligare befästa de baskunskaper som skolan i dag
inte lyckas ge många elever, framhåller
motionärerna.
I centerpartimotion 1998/99:Ub5 yrkande 1 begärs
ett riksdagsuttalande om att regeringen bör
återkomma med förslag till en samlad lagstiftning
för förskoleklassen och det obligatoriska
skolväsendet. Förslaget bör inriktas mot en närmare
integrering och på sikt sammanläggning av
skolformerna.
U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på
att en omfattande skollagsöversyn kommer att göras
av den nyligen beslutade kommittén för översyn av
skollagen m.m. Enligt direktiven för kommittén skall
denna föreslå hur skollagen kan moderniseras genom
att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas
till ett målstyrt skolväsende och till den
ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun
(dir. 1999:15). Kommittén skall vidare överväga hur
skollagen bör utformas för att tydliggöra det
kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och
likvärdighet. Bland annat skall kommittén lämna
förslag till hur integrationen av förskoleklass,
skola och fritidshem skall regleras i skollagen.
Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 1 maj
2001.
Med hänvisning till det arbete som nu inleds i den
parlamentariskt sammansatta kommittén, anser
utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
En ändring av reglerna om återkallande av
godkännande för fristående skola föreslås av
Vänsterpartiet i motion 1998/99:Ub4 yrkande 3.
Motionärerna har uppmärksammat den skillnad som
kommer att råda mellan reglerna för fristående
förskoleklass och fristående skola när det gäller
återkallande av godkännande. De anser att det är
rimligt att de bestämmelser som gäller för
förskoleklassen också gäller för skolan.
U t s k o t t e t konstaterar att enligt nuvarande
och föreslagna regler för förskoleklassen i 2 b kap.
12 och 13 §§ skollagen skall ett beslut om
återkallande av godkännande gälla med omedelbar
verkan samt böter kunna utdömas för den som utan
godkännande bedriver utbildning som motsvarar
förskoleklassen. Motsvarande bestämmelser finns inte
för fristående skolor. I fråga om dem gäller att
skolverksamheten upphör först när beslutet om
återkallande av godkännande vinner laga kraft (jfr 9
kap. 12 och 17 §§ skollagen). Det finns i dag inte
heller något stöd i lag för att bötfälla den som
bedriver skolverksamhet utan tillstånd.
De återgivna reglerna för förskoleklassen, som
också gäller i motsvarande mån för
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, är så gott
som oförändrade överförda till skollagen från
socialtjänstlagen. Med hänsyn till att barnomsorgen
har hand om små barn har strängare regler ansetts
vara motiverade.
Utskottet hänvisar till att den nyligen beslutade
kommittén för översyn av skollagen m.m. har i
uppdrag att se över terminologi och struktur i
skollag, läroplaner och skolformsförordningar, så
att dessa bättre harmonierar med varandra och
speglar helheten i skolväsendet (dir. 1999:15). I
avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är
utskottet inte berett att föreslå en sådan
anpassning av olika skollagsregler som motionärerna
vill ha. Därmed avstyrker utskottet motion
1998/99:Ub4 yrkande 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regler för godkännande av
och tillsyn över fristående förskoleklasser
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub4 yrkandena
1 och 2, 1998/99:Ub5 yrkande 4, 1998/99:Ub6
yrkandena 1 (delvis) och 2, 1998/99:Ub7 yrkande
2 samt 1998/99:Ub8 yrkande 7 (delvis) antar
regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100), såvitt avser 2 b kap. 6-9
§§,
res. 1 (m, kd, c, fp) -
delvis
res. 2 (v) - delvis
2. beträffande rätt för godkänd fristående
skola att starta förskoleklass
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 2,
1998/99:Ub6 yrkande 4 (delvis) och 1998/99:Ub8
yrkande 2,
res. 1(m, kd, c, fp) -
delvis
3. beträffande bidrag till huvudmän för
fristående förskoleklasser, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub5 yrkande
5, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och 3,
1998/99:Ub7 yrkande 3 samt 1998/99:Ub8 yrkande 7
(delvis) antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 §,
10 a § första och andra styckena, 10 b § första
stycket, 10 d § samt 12 och 13 §§,
res. 1 (m, kd, c, fp) -
delvis
4. beträffande ansökningstid för bidrag
till fristående skola för nystartad
förskoleklass
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub8 yrkande 4
antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 a § tredje
stycket,
res. 3 (fp) - delvis
5. beträffande bidrag till fristående
skola för elever med omfattande behov av
särskilt stöd i förskoleklass
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna
del och med avslag på motionerna 1998/99:Ub5
yrkande 6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6,
1998/99:Ub7 yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkande 6,
samtliga i denna del, godkänner vad utskottet
anfört,
res. 1 (m, kd, c, fp) -
delvis
6. beträffande bidragsberättigade timmar i
fristående skolas förskoleklass
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna
del och med avslag på motion 1998/99:Ub8 yrkande
3 (delvis) godkänner vad utskottet anfört,
res. 3 (fp) - delvis
7. beträffande lagbestämmelser om
bidragsberättigade timmar och bidrag för elever
med omfattande behov av särskilt stöd i
fristående skolas förskoleklass
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub5 yrkande
6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6, 1998/99:Ub7
yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkandena 3 och 6,
samtliga i denna del, antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen, såvitt avser 2
b kap. 10 b § andra stycket,
res. 4 (m, kd, c) -
(villk. mom. 5)
res. 3 (fp) - delvis
(villk. mom. 5 och 6)
8. beträffande tydlig avgränsning mellan
förskoleklassens verksamhet och
fritidsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub6 yrkande 5,
res. 5 (m) - delvis
9. beträffande bidrag för förskoleklass
till fristående skola som motsvarar särskolan
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 6
antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 c §,
res. 6 (kd, fp) - delvis
10. beträffande återkallelse av rätt till
bidrag för fristående skolas förskoleklass
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 4
antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 e §,
res. 6 (kd, fp) - delvis
11. beträffande ikraftträdande
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub4 yrkande 4
antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser punkt 1 i
övergångsbestämmelserna,
12. beträffande övergångsbestämmelser i
övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub4 yrkande
5, 1998/99:Ub5 yrkande 3, 1998/99:Ub6 yrkandena
1 och 4 (båda delvis), 1998/99:Ub7 yrkande 7 och
1998/99:Ub8 yrkande 5 antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen, såvitt avser
punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna,
res. 5 (m) - delvis
res. 7 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
13. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen, i den mån det inte har behandlats
under föregående moment,
14. beträffande uppföljning av ekonomiska
konsekvenser
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub4 yrkande 6 och
1998/99:Ub7 yrkande 8,
res. 2 (v)- delvis
res. 8 (kd) - delvis
15. beträffande förskoleklass vid svensk
utlandsskola
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 9
godkänner vad regeringen föreslår om att
statsbidrag får lämnas för utbildning som
motsvarar förskoleklassen vid en svensk
utlandsskola,
16. beträffande skolstart och tioårig
grundskola
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 1,
1998/99:Ub7 yrkande 1, 1998/99:Ub8 yrkande 1 och
1998/99:Ub268 yrkande 9,
res. 8 (kd) - delvis
res. 7 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
17. beträffande återkallande av
godkännande för en fristående skola
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub4 yrkande 3.
res. 2 (v) - delvis
Stockholm den 22 april 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig
(v), Eva Johansson (s), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m),
Tomas Högström (m), Torgny
Danielsson (s), Lennart Gustavsson
(v), Erling Wälivaara (kd), Gunnar
Goude (mp), Sofia Jonsson (c),
Nalin Pekgul (s), Anders Sjölund
(m), Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson
(fp) och RosMarie Jönsson Neckö
(s).
Reservationer
1. Regler för godkännande av och tillsyn
över fristående förskoleklasser, m.m. (mom.
1, 2, 3 och 5) - m, kd, c, fp
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson
(c), Anders Sjölund (m), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi vänder oss mot att olika regler för godkännande
och tillsyn föreslås gälla för samma typ av
verksamhet. Att enbart fristående skolor som vill
bedriva utbildning som motsvarar förskoleklassen
skall bedömas av Skolverket, medan övriga fristående
intressenter som önskar anordna liknande utbildning
skall prövas av kommunen är enligt vår mening
feltänkt. Fristående förskoleklasser skall kunna
verka på samma villkor som kommunala, oavsett om
förskoleklasserna förs till skolan eller ej.
Regeringen bör enligt vår mening skyndsamt återkomma
till riksdagen med förslag till lagregler som
tillgodoser vår uppfattning att samtliga fristående
förskoleklasser, oavsett om de drivs av fristående
skolor eller i annan enskild regi, skall godkännas
och stå under tillsyn av Skolverket. I avvaktan
härpå bör riksdagen anta det föreliggande
lagförslaget såvitt avser 2 b kap. 6-9 §§ skollagen.
Enligt vår mening bör det införas en automatisk
rätt för godkänd fristående skola att starta
förskoleklass efter en enkel anmälan till
Skolverket. Läroplanen och den tillsyn som
Skolverket utövar över fristående skolor måste anses
utgöra en tillräcklig garanti för verksamheten.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till sådana lagregler. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
I överensstämmelse med vår inställning till frågor
om godkännande och tillsyn av fristående
förskoleklass anser vi att principerna för bidrag
till huvudmän för fristående förskoleklasser bör
vara att samma regler skall gälla för samtliga
fristående förskoleklasser. Det är Skolverket som
bör besluta om rätt till bidrag för både fristående
skolor och andra enskilda huvudmän som anordnar
förskoleklass. Bidraget till alla fristående
alternativ skall bestämmas efter samma grunder som
kommunerna tillämpar i fråga om de egna
förskoleklasserna. Också när det gäller
bestämmelserna om bidrag till huvudmän för
fristående förskoleklasser bör regeringen snarast
återkomma till riksdagen med förslag till enhetliga
lagregler i enlighet med vad som anförts i våra
motionsyrkanden. I avvaktan på ett nytt lagförslag
bör riksdagen anta regeringens förslag till ändring
i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 §, 10 a §
första och andra styckena, 10 b § första stycket, 10
d § samt 12 och 13 §§.
Alla elever skall enligt vår mening ges lika goda
förutsättningar att fritt välja förskoleklass och
skola. Den föreslagna bestämmelsen att kommunen i
vissa fall inte skall vara skyldig att lämna bidrag
för elever med omfattande behov av särskilt stöd i
fristående skolas förskoleklass bör därför utgå ur
lagtexten. Kommunerna bör ge fristående
förskoleklasser ersättning för barn med behov av
särskilt stöd på samma villkor som gäller för de
kommunala förskoleklasserna. Valfrihet är inte
mindre viktigt för dessa elever. Riksdagen bör
bifalla våra motionsyrkanden i ärendet och avslå
regeringens förslag i denna del.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 2, 3 och 5 bort hemställa
1. beträffande regler för godkännande av
och tillsyn över fristående förskoleklasser
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub6 yrkande
2 och 1998/99:Ub7 yrkande 2, med anledning av
motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 4, 1998/99:Ub6
yrkande 1 (delvis) och 1998/99:Ub8 yrkande 7
(delvis) samt med avslag på motion 1998/99:Ub4
yrkandena 1 och 2 dels antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
såvitt avser 2 b kap. 6-9 §§, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om ett nytt lagförslag,
2. beträffande rätt för godkänd fristående
skola att starta förskoleklass
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub6 yrkande 4 (delvis) samt med
anledning av motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 2
och 1998/99:Ub8 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande bidrag till huvudmän för
fristående förskoleklasser, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub5 yrkande
5, 1998/99:Ub6 yrkande 3 och 1998/99:Ub7 yrkande
3 samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub6
yrkande 1 (delvis) och 1998/99:Ub8 yrkande 7
(delvis) dels antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10
§, 10 a § första och andra styckena, 10 b §
första stycket, 10 d § samt 12 och 13 §§, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om ett nytt lagförslag,
5. beträffande bidrag till fristående
skola för elever med omfattande behov av
särskilt stöd i förskoleklass
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub5 yrkande
6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6, 1998/99:Ub7
yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkande 6, samtliga i
denna del, samt med avslag på regeringens
förslag i denna del godkänner vad som ovan
anförts,
2. Regler för godkännande av och tillsyn
över fristående förskoleklasser, m.m. (mom.
1, 14 och 17) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)
anför:
Enligt vår uppfattning finns det en risk att den
eftersträvade verksamhetsmässiga integrationen av
förskoleklassen och skolan uteblir, om enskilda
fysiska och juridiska personer har möjlighet att
starta en fristående förskoleklass utan att denna
verksamhet bedrivs i nära anslutning till en
fristående skola. Vi menar att endast fristående
skola skall kunna få godkännande att driva
förskoleklass. I konsekvens härmed anser vi att
enskilda förskoleklasser med annan huvudman än
fristående skola, som redan har tillstånd, bör
avveckla verksamheten inom en tidsperiod på
exempelvis tre år. Riksdagen bör med bifall till
motion 1998/99:Ub4 (yrk.1 och 2) hos regeringen
begära förslag till en ändring av skollagen med
denna innebörd.
Som anförs i motion 1998/99:Ub4 bör Skolverket få i
uppdrag att göra en uppföljning av de ekonomiska
konsekvenserna av de nu föreslagna ändringarna i
skollagen. Det finns, anser vi, en risk för att
förslagen faktiskt kommer att innebära ökade
kommunala kostnader, såsom t.ex. kostnader för
lokaler. Vad vi nu anfört bör riksdagen med bifall
till vårt motionsyrkande som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi har uppmärksammat att det kommer att finnas en
skillnad mellan bestämmelserna för fristående
förskoleklass och fristående skola, när det gäller
återkallande av godkännande att bedriva utbildning.
Enligt nu aktuella lagregler för förskoleklass skall
ett beslut om återkallande av godkännande gälla med
omedelbar verkan samt böter kunna utdömas för den
som utan godkännande bedriver utbildning som
motsvarar förskoleklassen. Motsvarande regler finns
inte för fristående skolor. Vi anser att det är
rimligt att de bestämmelser som gäller för
förskoleklassen också gäller för skolan. Detta bör
riksdagen med bifall till vårt motionsyrkande härom
som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 14 och 17 bort hemställa
1. beträffande regler för godkännande av
och tillsyn över fristående förskoleklasser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub4 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub5
yrkande 4, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och
2, 1998/99:Ub7 yrkande 2 och 1998/99:Ub8 yrkande
7 (delvis) dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100), såvitt
avser 2 b kap. 6-9 §§, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts om
ett nytt lagförslag,
14. beträffande uppföljning av ekonomiska
konsekvenser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub4 yrkande 6
och med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande återkallande av godkännande
för en fristående skola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub4 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts.
3. Ansökningstid för bidrag till fristående
skola för nystartad förskoleklass, m.m.
(mom. 4, 6, 7, 12 och 16) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Jag anser att en fristående skolas ansökan om att
bli godkänd för att ha rätt till bidrag för
nystartad förskoleklass skall vara Skolverket till
handa före den 1 september kalenderåret innan
utbildningen startar, och inte före den 1 april som
regeringen föreslår. Riksdagen bör med bifall till
motionsyrkandet i frågan anta bestämmelsen i 2 b
kap. 10 a § tredje stycket skollagen med den
ändringen att tidpunkten skall vara "den 1
september".
Enligt min mening bör det inte fastställas något
timtak när det gäller bidragsberättigade timmar i
förskoleklass i anslutning till fristående skola.
Kommunen skall vara skyldig att lämna bidrag för
samma antal undervisade timmar i förskoleklass i
enskild regi som den egna undervisningen inom
förskoleklassen omfattar. Riksdagen bör alltså
bifalla motion 1998/99:Ub8 yrkande 3.
Med hänvisning till vad jag nyss anfört om
bidragsberättigade timmar i fristående skolas
förskoleklass och till mitt ställningstagande i
reservation 1 (mom. 5) i fråga om bidrag för elever
med omfattande behov av särskilt stöd, föreslår jag
beträffande lagbestämmelserna, att riksdagen avslår
regeringens förslag till ändring i skollagen, såvitt
avser 2 b kap. 10 b § andra stycket.
Det bör vara möjligt för en fristående skola som
ligger långt framme i planeringen att starta
förskoleklass redan höstterminen 1999. Regeringen
bör snarast möjligt föranstalta om åtgärder i detta
syfte. Vad jag nu anfört med anledning av
regeringens förslag till övergångsbestämmelser bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande
5 som sin mening ge regeringen till känna.
Förskoleklassen bör enligt min mening utgöra det
första året i en tioårig grundskola. Den utökade
tiden bör användas till att ytterligare befästa de
baskunskaper som skolan skall ge eleverna. I en
tioårig grundskola blir undervisningen mera flexibel
och skolan kan möta eleven på hans eller hennes
nivå. Jag vill att riksdagen, med bifall till
Folkpartiets motionsyrkanden i ärendet, gör ett
uttalande till regeringen av denna innebörd.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 4, 6, 7, 12 och 16 bort hemställa
4. beträffande ansökningstid för bidrag
till fristående skola för nystartad
förskoleklass
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande 4
och med anledning av regeringens förslag i denna
del antar 2 b kap. 10 a § tredje stycket
skollagen med den ändringen att den i stycket
angivna tidpunkten skall vara den 1 september,
6. beträffande bidragsberättigade timmar i
fristående skolas förskoleklass
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande 3
(delvis) och med avslag på regeringens förslag i
denna del godkänner vad som ovan anförts,
7. beträffande lagbestämmelser om
bidragsberättigade timmar och bidrag för elever
med omfattande behov av särskilt stöd i
fristående skolas förskoleklass
att riksdagen - vid bifall till reservation 1 under
moment 5
och till denna reservation under moment 6 -
med
bifall till motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 6,
1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6, 1998/99:
Ub7 yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkandena 3 och 6,
samtliga i denna del, avslår regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen, såvitt avser 2
b kap. 10 b § andra stycket,
12. beträffande övergångsbestämmelser i
övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande 5,
med anledning av motionerna 1998/99:Ub5 yrkande
3, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 4 (båda delvis)
och 1998/99:Ub7 yrkande 7 samt med avslag på
motion 1998/99:Ub4 yrkande 5 dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser punkt 2 i
övergångsbestämmelserna, dels med avslag på
regeringens förslag såvitt avser punkt 3 i
övergångsbestämmelserna som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande skolstart och tioårig
grundskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub8 yrkande
1 och 1998/99:Ub268 yrkande 9 samt med avslag på
motionerna 1998/99:
Ub5 yrkande 1 och 1998/99:Ub7 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. Lagbestämmelser om bidragsberättigade
timmar och bidrag för elever med omfattande
behov av särskilt stöd i fristående skolas
förskoleklass (mom. 7) - m, kd, c
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson
(c), Anders Sjölund (m) och Catharina Elmsäter-Svärd
(m) anför:
Med hänvisning till vårt ställningstagande i
reservation 1 under moment 5 i fråga om bidrag till
fristående skola för elever med omfattande behov av
särskilt stöd i förskoleklass, föreslår vi
beträffande lagbestämmelserna att riksdagen antar
regeringens förslag till 2 b kap. 10 b § andra
stycket skollagen med den ändringen att andra
meningen utgår ur lagtexten. Vi anser att
huvudregeln skall vara att alla elever oavsett behov
av stöd skall ha lika rätt att välja skola.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 7 bort hemställa
7. beträffande lagbestämmelser om
bidragsberättigade timmar och bidrag för elever
med omfattande behov av särskilt stöd i
fristående skolas förskoleklass
att riksdagen - vid bifall till reservation 1
under moment 5 - med bifall till motionerna
1998/99:Ub5 yrkande 6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och
6, 1998/99:Ub7 yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkande 6,
samtliga i denna del, med anledning av regeringens
förslag i denna del samt med avslag på motion
1998/99:Ub8 yrkande 3 (delvis) antar följande
lydelse av 2 b kap. 10 b § andra stycket skollagen:
Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för
den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i
veckan eller 525 timmar om året eller för elev som
tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex
år.
5. Tydlig avgränsning mellan
förskoleklassens verksamhet och
fritidsverksamheten, m.m. (mom. 8 och 12) -
m
Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Anders Sjölund
(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Vi anser att verksamhetsidén med förskoleklassens
verksamhet och fritidsverksamheten totalintegrerade
över hela skoldagen är olycklig. Men genom att
förskoleklassernas undervisningstid nu tydliggörs i
propositionen, skapas förutsättningar för att stärka
betydelsen av skolförberedande verksamhet och
samtidigt ge möjligheter till alternativa skolformer
och barnomsorgsalternativ. Det är enligt vår mening
angeläget att även utforma tillståndsgivningen så
att krav ställs på huvudmannen att skilja på dessa
två uppgifter, bl.a. för att uppföljning och
utvärdering av förskoleklassernas verksamhet skall
vara möjlig. Detta bör riksdagen med bifall till
vårt motionsyrkande i ärendet som sin mening ge
regeringen till känna.
Regeringens förslag till övergångsbestämmelser
innebär att de fristående skolor, som ännu inte
driver men vill starta förskoleklasser, inte kan
göra detta förrän tidigast hösten 2000. Med vårt
förslag om automatisk rätt för godkänd fristående
skola att också anordna förskoleklass kan
verksamheten börja redan fr.o.m. läsåret 1999/2000.
Regeringens förslag till övergångsbestämmelser i
motsvarande del bör avslås. Riksdagen bör bifalla
vår motion 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 4, båda i
denna del.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 8 och 12 bort hemställa
8. beträffande tydlig avgränsning mellan
förskoleklassens verksamhet och
fritidsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub6 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. beträffande övergångsbestämmelser i
övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub6
yrkandena 1 och 4 (båda delvis), med anledning av
motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 3, 1998/99:Ub7
yrkande 7 och 1998/99:Ub8 yrkande 5 samt med avslag
på motion 1998/99:Ub4 yrkande 5 dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,
såvitt avser punkt 2 i övergångsbestämmelserna, dels
med avslag på regeringens förslag i motsvarande del
beslutar att punkt 3 i övergångsbestämmelserna skall
ha följande lydelse:
3. För en fristående skola som vid lagens
ikraftträdande inte bedriver verksamhet motsvarande
förskoleklassen och som vill ha bidrag enligt 2 b
kap. 10 a § från och med läsåret 1999/2000 gäller
att en godkänd fristående skola skall anses ha
automatiskt tillstånd att bedriva utbildning som
motsvarar förskoleklassen.
6. Bidrag för förskoleklass till fristående
skola som motsvarar särskolan, m.m. (mom. 9
och 10) - kd, fp
När det gäller bidrag från elevernas hemkommuner för
förskoleklass i anslutning till fristående skola som
motsvarar särskolan utgår regeringen i propositionen
från att parterna kommer överens om beloppet. Vi
vill understryka att det är viktigt att bidragen
till särskolorna garanteras. Stor vikt bör läggas
vid det enskilda barnets behov. Riksdagen bör anta
lagbestämmelsen, men med bifall till vårt
motionsyrkande i frågan som sin mening ge regeringen
till känna vad vi här anfört.
Vi vänder oss mot att rätten till bidrag för
fristående skolas förskoleklass skall kunna
återkallas av Skolverket i det fall denna rätt
innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet
i kommunen. Vi kan inte tolka detta på annat sätt än
att om en fristående förskoleklass visat sig vara
för populär, eller riskerar att bli det, förlorar
den rätten till bidrag. Tillkomsten av en ny
förskoleklass får inte användas som argument för att
inskränka valfriheten, även om detta innebär att en
redan befintlig förskoleklass tvingas lägga ned.
Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub7
yrkande 4 avslå regeringens förslag till 2 b kap. 10
e § skollagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 9 och 10 bort hemställa
9. beträffande bidrag för förskoleklass
till fristående skola som motsvarar särskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 6
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 c
§, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
10. beträffande återkallelse av rätt till
bidrag för fristående skolas förskoleklass
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 4
avslår regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 e §,
7. Övergångsbestämmelser i övrigt, m.m.
(mom. 12 och 16) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Jag anser med anledning av regeringens förslag till
övergångsbestämmelser, att ett förenklat förfarande,
där godkända fristående skolor endast behöver anmäla
att de startar förskoleklass, bör kombineras med
särskilda åtgärder för innevarande år. Dessa bör
syfta till att en fristående skola som vill börja
verksamhet med utbildning i förskoleklass hösten
1999 endast skall behöva anmäla detta till
Skolverket. Detta bör riksdagen med bifall till
yrkande 3 i motion 1998/99:Ub5 som sin mening ge
regeringen till känna.
I enlighet med vad som anförs i motion 1998/99:Ub5
yrkande 1 bör regeringen återkomma till riksdagen
med förslag till en samlad lagstiftning för
förskoleklassen och det obligatoriska skolväsendet.
Förslaget bör inriktas mot en integrering och på
sikt sammanläggning av de båda skolformerna.
Riksdagen bör bifalla det nämnda motionsyrkandet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under momenten 12 och 16 bort hemställa
12. beträffande övergångsbestämmelser i
övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub5 yrkande 3,
med anledning av motionerna 1998/99:Ub6
yrkandena 1 och 4 (båda delvis), 1998/99:Ub7
yrkande 7 och 1998/99:Ub8 yrkande 5 samt med
avslag på motion 1998/99:Ub4 yrkande 5 dels
antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen, såvitt avser punkt 2 i
övergångsbestämmelserna, dels med avslag på
regeringens förslag såvitt avser punkt 3 i
övergångsbestämmelserna som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande skolstart och tioårig
grundskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub5 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub7
yrkande 1, 1998/99:Ub8 yrkande 1 och
1998/99:Ub268 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Uppföljning av ekonomiska konsekvenser,
m.m. (mom. 14 och 16) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att göra en
uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna av de nu
föreslagna ändringarna i skollagen. Det finns, menar
vi, en risk för att förslagen faktiskt kommer att
innebära att de fristående skolorna inte får
nödvändiga anslag, såsom anslag till kostnader för
lokaler. Om beslutet bygger på en felaktig
beräkningsgrund bör frågan behandlas på nytt. Vad vi
nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub7 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.
Enligt vår mening bör frivillighet och valfrihet
gälla som principer för deltagande i förskoleklass.
Vi motsätter oss bestämt en obligatorisk skolstart
för alla sexåringar. Varje förälder skall kunna
välja verksamhetsform för sitt barn. Valet kan
gälla såväl kommunal som fristående förskola,
familjedaghem och förskoleklass. Vi betonar att
rättvisa regler måste skapas för att ge föräldrar en
reell möjlighet till individuella val. Detta bör
riksdagen med bifall till vår motion i ärendet som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 14 och 16 bort hemställa
14. beträffande uppföljning av ekonomiska
konsekvenser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 8
och med avslag på motion 1998/99:Ub4 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
16. beträffande skolstart och tioårig
grundskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub5
yrkande 1, 1998/99:Ub8 yrkande 1 och
1998/99:Ub268 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
1. Regler för godkännande av och tillsyn
över fristående förskoleklasser (mom. 1) -
v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)
anför:
Vid utskottets behandling av regeringens förslag
till regler för godkännande av och tillsyn över
fristående förskoleklasser (mom. 1) har vi inte
vunnit stöd för vårt eget förslag (res. 2 i motsv.
del). Vi stöder nu i andra hand - jämte
Socialdemokraterna och Miljöpartiet - regeringens
förslag. För det fall att vår reservation under
moment 1 faller i kammaren, avser Vänsterpartiet att
i andra hand stödja vad Socialdemokraterna och
Miljöpartiet i betänkandet har förordat om regler
för godkännande av och tillsyn över fristående
förskoleklasser.
2. Övergångsbestämmelser i övrigt, m.m.
(mom. 12 och 15) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi anser att det är olyckligt att de fristående
skolor som planerat för start av förskoleklass till
hösten inte kan börja sin verksamhet på grund av att
övergångsbestämmelserna i regeringens förslag
ändrats i förhållande till utredningens förslag. Om
sista datum för ansökan om godkännande hos
Skolverket hade satts till den 1 juni skulle den
planerade verksamheten ha kunnat bedrivas fr.o.m.
höstterminen 1999.
Även när det gäller de svenska utlandsskolorna hade
den 1 juni enligt vår uppfattning varit ett rimligt
slutdatum för ansökan hos Skolverket om rätt till
statsbidrag för förskoleklass redan fr.o.m. läsåret
1999/2000.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)