I detta betänkande behandlar utskottet tre
regeringsskrivelser om informationsteknik, nämligen
skrivelserna 1997/98:190 Elektronisk handel,
1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet och
1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i
samhället inför år 2000. Vidare behandlas 70
motionsyrkanden om olika IT-frågor som väckts dels
med anledning av skrivelserna, dels under den
allmänna motionstiden hösten 1998.
Regeringen lämnar i skrivelserna en beskrivning av
utvecklingen på IT-området samt redovisar vidtagna
och planerade åtgärder inom ramen för det nationella
handlingsprogrammet för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik. En samlad
politik redovisas för att främja en global och
marknadsledd elektronisk handel. Vidare redogörs för
hur arbetet med IT-omställningen i samhället inför
millennieskiftet fortskrider.
Utskottet anser att informationstekniken har stor
betydelse. Den påverkar vår produktionsförmåga och
våra levnadsmönster liksom förutsättningarna att
utveckla vår demokrati. Utskottet anser det därför
viktigt att ett målmedvetet och kraftfullt arbete
sker så att Sverige kan befästa sin tätposition som
IT-land. Det innebär bl.a. att fortsatta insatser
bör göras för att bygga ut en digital infrastruktur
för höghastighetsförbindelser och att hushåll och
företag i hela Sverige bör ges goda förutsättningar
att utnyttja den nya tekniken.
Utskottet konstaterar att elektronisk handel skapar
nya affärsmöjligheter som kan utgöra en drivkraft
för sysselsättning och tillväxt och ge konsumenterna
ökade möjligheter. Det är därför viktigt att
förutsättningar skapas så att Sverige kan bli
ledande i elektronisk handel.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
viktigt att ge arbetet med omställningen av datorer
och IT-system inför år 2000 högsta prioritet.
Omställningsarbetet måste därför ske målmedvetet och
kraftfullt i alla samhällssektorer, dvs. inom
myndigheter, kommuner, landsting, företag och
organisationer.
Enligt utskottets bedömning kommer syftet med
flertalet motionsyrkanden att tillgodoses i takt med
att handlingsprogrammet för att bredda och utveckla
användningen av IT genomförs. För IT-omställningen
inför år 2000 hänvisar utskottet till pågående
insatser och regeringens fortsatta lägesrapportering
till riksdagen. Något initiativ från riksdagens sida
med anledning av motionsyrkandena är enligt
utskottets mening inte erforderligt. Samtliga
yrkanden avstyrks därför.
Till betänkandet har fogats 11
reservationer. De frågor som
reservationerna avser samt de
partier som har avgett
reservationerna framgår
översiktligt av avsnittet
Hemställan i utskottets yttrande
(s. 52-53).
Skrivelserna
Skrivelse 1997/98:190 Elektronisk handel
I skrivelsen redovisar regeringen utgångspunkter för
en samlad politik för att främja en global och
primärt marknadsledd elektronisk handel. Här ges
även en översiktlig beskrivning av utvecklingen av
elektronisk handel, dess drivkrafter och möjligheter
samt dess effekter på tillväxt och sysselsättning.
Skrivelse 1998/99:2 Informationssamhället
inför 2000-talet
I skrivelsen lämnas en redovisning av utvecklingen
på IT-området. Vidtagna och pågående åtgärder inom
ramen för handlingsprogrammet för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik
redovisas.
Skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-
omställningen i samhället inför år 2000
I skrivelsen redovisas av regeringen vidtagna och
planerade åtgärder beträffande IT-omställningen
inför år 2000. En första samlad rapport av läget
inom väsentliga samhällsfunktioner lämnas. Därutöver
redogörs för hur arbetet med datoromställningar i
övriga samhällssektorer fortskrider.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelse
1998/99:2 Informations-samhället inför
2000-talet
1998/99:T1 av Eva Arvidsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av IT redan
i förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förbättrade årliga
redovisningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att initiera ett
folkbildningsarbete om konsumenternas möjligheter
med IT-stöd.
1998/99:T2 av Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att staten tar det
övergripande ansvaret för att de tjänster som krävs
för användandet av IT finns tillgängliga i hela
landet.
Motioner med anledning av skrivelse
1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen
i samhället inför år 2000
1998/99:T8 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det nya
personnumret.
1998/99:T9 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen som sin mening ger regeringen till känna
att den bör lägga fram förslag till IT-omställningen
i samhället inför år 2000.
1998/99:T10 av Inga Berggren m.fl. (m, s, v, kd, c,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
fungerande elförsörjning inför år 2000.
1998/99:T11 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunernas
situation inför år 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de finansiella
systemen inför år 2000,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om energisektorn inför
år 2000,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vården inför år
2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
konsumentperspektivet inför år 2000.
1998/99:T12 av Mikael Johansson m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kostnader för IT-
omställningen inför år 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beredskap om IT-
omställningen går snett,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nödvändiga
åtgärder vidtas för att de svenska
kärnkraftsreaktorerna skall vara stoppade under
timmarna kring årsskiftet 1999/2000.
Motioner från den allmänna motionstiden
hösten 1998
1998/99:T201 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om enhetliga
anslutningsavgifter för ISDN.
1998/99:T214 av Agne Hansson (c) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
förutsättning för utveckling av informationstekniken
i Kalmar län.
1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ISDN.
1998/99:T227 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(båda fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att erforderlig
upprustning av infrastrukturen i stort och den nya
teletekniken snabbas upp i sin utbyggnad för att
främja landskapets näringsliv och framtid.
1998/99:T231 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hela landet
snarast måste få tillgång till teleförbindelser som
klarar att överföra stora datamängder med hög
hastighet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att staten bör
verka för att teletaxorna så långt möjligt görs
avståndsoberoende.
1998/99:T801 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om införande av
enhetstaxa för ISDN- och ADSL-anslutning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ADSL-baserade
tjänster.
1998/99:T802 av andre vice talman Eva Zetterberg
m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att export av
avancerad kryptering skall tillåtas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kryptering
gällande krigsmateriel skall undantas från
tillåtelse om export.
1998/99:T803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utjämning av
klyftor mellan olika samhällsgrupper är ett av de
prioriterade områderna inom IT-området,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens ägande i IT-
relaterade företag,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en utredning angående inrättande av ett Statens
databanverk,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett mål för
den nationella IT-strategin skall vara att främja
och påskynda utvecklingen av det ekologiskt
uthålliga samhället.
1998/99:T805 av Ewa Thalén Finné (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kryptering.
1998/99:T807 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om verkställighet av det
telepolitiska målet.
1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbyggnad av ett
finmaskigt fibernät,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
telelagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om virtuella företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om digitala signaturer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kryptering,
6. att riksdagen begär att regeringen ger
länsstyrelserna uppdrag att följa och stödja
företagens utveckling av elektronisk handel,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om konsekvenser av
elektronisk handel.
1998/99:T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund
(båda kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att rätten till
kryptering behålls,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om äldres möjligheter
till utbildning och tillgång till datorer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
kartlägga konsekvenserna av IT-utvecklingen på
arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett regelverk som
inte missgynnar elektronisk handel.
1998/99:T810 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att, vid exponering
av elektromagnetiska fält, försiktighetsprincipen
skall gälla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en varningstext
bör finnas på mobiltelefoner, som varnar för alltför
flitigt användande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att forskningen på
radiofrekventa fält bör ökas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att forskning om
interaktion mellan elektriska fält i luftrummet
påbörjas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
undantagsklausulen för kontroll av apparater med en
uteeffekt på mindre än 7 W slopas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om SAR-värden för
mobiltelefoner görs officiella.
1998/99:T811 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett regionalt
IT-nät på landsbygden i Gävleborgs län.
1998/99:T812 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning om gemensamma principer för prissättning
på Internettjänster liksom om solidarisk fördelning
av kostnaderna för t.ex. ISDN-abonnemang.
1998/99:T813 av Lars Björkman och Ola Karlsson (båda
m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
konkurrensutsätta telenätet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillgång till
höghastighetskommunikation till likvärdiga priser i
hela landet.
1998/99:T814 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om IT-infrastruktur i
glesbygd.
1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om målsättningen för
IT-politiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om program för
infrastrukturutbyggnad,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kryptering och
digitala signaturer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om domännamn,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om elektronisk
handel,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statens roll i
IT-samhället,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en nystart för
IT-kommissionen.
1998/99:K231 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ledningar,
växlar, axe-system etc. skall hålla en jämförbar
standard och taxa över hela Sverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om IT-anpassning för
funktionshindrade,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att staten bör
frånhålla sig storskaliga planer på bredband för
alla.
1998/99:K282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om offentligägda
kommersiella webbplatser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en politik för att
ge landets alla skolor, hushåll och företag tillgång
till bredbandskommunikation.
1998/99:N237 av Runar Patriksson och Yvonne Ångström
(båda fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
utbyggnader för IT-satsningar och riktnummerreform
inom teleområdet.
1998/99:N275 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett initiativ för
att alla i sydöstra Sverige skall få tillgång till
modern telefoni och ISDN-uppkoppling till ett
enhetspris motsvarande abonnenternas i Stockholms
innerstad,
1998/99:N335 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om IT-frågor.
1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av
enhetstaxa för ISDN-anslutning.
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande tre
regeringsskrivelser om informationsteknik, nämligen
skrivelserna 1997/98:190 Elektronisk handel,
1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet och
1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i
samhället inför år 2000. Samtidigt behandlas 70
motionsyrkanden om olika IT-frågor som väckts dels
under den allmänna motionstiden hösten 1998, dels
med anledning av de aktuella regeringsskrivelserna.
I sammanhanget kan nämnas att under den allmänna
motionstiden hösten 1998 har en rad andra
motionsyrkanden väckts om informationsteknikens
utveckling och användning vilka behandlas av andra
utskott.
Utskottet har i samband med beredningen av ärendet
den 28 januari 1998 haft ett seminarium om fyra IT-
frågor, nämligen IT-infrastrukturens utveckling, IT
och demokrati, Informationsteknikens betydelse för
tillväxt och IT-omställningen i samhället inför
skiftet till år 2000.
Försvarsutskottet har den 21 januari 1999 avgett
yttrande till trafikutskottet över regeringens
skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-
omställningen i samhället inför år 2000 jämte
motioner (FöU2y). Yttrandet återfinns i bilaga 1
till betänkandet.
En förklaring av vissa informationstekniska begrepp
redovisas i bilaga 2.
Utskottet
1 Informationssamhället inför 2000-
talet
1.1 Bakgrund
1.1.1 Varför årlig IT-skrivelse?
Första gången riksdagen behandlade IT-frågor som ett
samlat politikområde var 1996. Riksdagen godkände då
regeringens förslag till mål och prioriterade
uppgifter för en nationell IT-strategi (prop.
1995/96:125, bet. 1995/96: TU19, rskr. 1995/96:282).
Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen
godkända betänkande vikten av att det redovisade
handlingsprogrammet genomfördes snabbt och
kraftfullt. Vidare konstaterade utskottet att det
rådde en betydande samsyn om informationsteknikens
möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i
positiv riktning. I utskottets betänkande
underströks vidare betydelsen av att
informationstekniken används i sådana former att
samhällsutvecklingen främjas och att risker för
regionala obalanser, försämrat integritetsskydd,
ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan
olika grupper i samhället motverkas.
För att stärka den parlamentariska förankringen gav
riksdagen regeringen till känna att regeringen
årligen borde återkomma till riksdagen med en
skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området.
Utskottet förutsatte vidare att målen för IT-
användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.
Regeringen har därefter hösten 1997 lämnat en
första redovisning av utvecklingen på IT-området och
presenterat sina bedömningar av centrala frågor för
att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning i
informationssamhället (skr. 1997/98:19, bet.
1997/98:TU7, rskr. 1997/98:66). Sedan år 1996 har
regeringen dessutom överlämnat förslag och
skrivelser till riksdagen som behandlat särskilda
delar inom det nationella handlingsprogrammet för
informationsteknik.
1.1.2 Vad innebär den nationella IT-strategin?
De av riksdagen år 1996 antagna målen för en
övergripande IT-strategi utgår från strävan att göra
informationstekniken till en central del i en
politik för tillväxt och sysselsättning samt att
värna andra grundläggande samhällsmål som demokrati
och rättvisa i informations- och kunskapssamhället.
Att skapa bred tillgång till information och kunskap
ger enligt strategin förutsättningar för ökad
delaktighet i samhällslivet och främjar
kunskapsutvecklingen. För att Sverige skall kunna
bibehålla en tätposition när det gäller tillgång
till och användning av informationsteknik anges att
teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och
utbildning på alla nivåer måste anpassas till de nya
förutsättningarna. Staten, kommunerna, landstingen,
näringslivet och arbetsmarknadens parter måste
därför alla bidra till att informationstekniken får
ett brett genomslag i Sverige.
Huvudinriktningen för den nationella IT-strategin
är att stimulera användningen av informationsteknik
på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara
katalysator och pådrivare och att underlätta
utvecklingen genom att anpassa regelverket till de
nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår
dessutom att genom olika åtgärder försöka förhindra
att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i samhället.
De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas.
1.1.3 Vad är statens främsta uppgifter?
Enligt den nationella IT-strategin är det tre
områden som skall prioriteras i syfte att främja
utvecklingen av informations- och kunskapssamhället,
nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets
informationsförsörjning. För varje område angavs i
1996 års riksdagsbeslut ett antal målsättningar.
Målen för statens insatser på rättsområdet är att
genomföra författ-ningsändringar inom prioriterade
rättsområden inom tre år samt att finna effektiva
former för en kontinuerlig juridisk uppföljning av
den snabba utvecklingen på IT-området.
Målet inom utbildningsområdet är att kunskaper om
informationsteknik och dess användningsmöjligheter
skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet
inom tre år.
Målet inom området för samhällets
informationsförsörjning är att utforma en väl
fungerande infrastruktur som ger hög tillgänglighet
till basinformation och som verkar
tillväxtbefrämjande.
Med utgångspunkt i målen för den övergripande
nationella IT-strategin redovisades i 1996 års
riksdagsbeslut ett handlingsprogram för att bredda
och utveckla IT-användningen. Utöver åtgärder inom
de tre prioriterade områdena redovisades åtgärder
inom ett stort antal samhällssektorer och
politikområden. Med hänsyn till den snabba
utvecklingen på IT-området angavs att programmet
borde betraktas som ett första samlat
åtgärdsprogram, som fortlöpande behöver anpassas och
vidareutvecklas.
1.2 Regeringens skrivelse 1998/99:2
Informationssamhället inför 2000-talet
Regeringen anger att den nationella IT-strategin
samt målen för denna ligger fast. Huvudinriktningen
skall även fortsättningsvis vara att stimulera
användningen av informationstekniken. En
marknadsmässig utveckling av nät, tillämpningar och
informationssystem samt valfrihet för användarna
skall förenas med politiskt fastställda mål och
riktlinjer för hur samhällets kommunikations- och
informationssystem skall fungera.
Målet är att alla skall ha lika möjligheter att
använda informationstekniken som ett medel för ökad
kunskap, demokrati och rättvisa.
Informationsteknikens möjligheter skall utnyttjas
för att skapa tillväxt och sysselsättning och därmed
öka Sveriges konkurrenskraft. Informationstekniken
skall vara ett medel för att utveckla
välfärdssamhället, öka medborgarnas livskvalitet
samt överbrygga de eventuella klyftor i samhället
som finns. Informationstekniken skall också användas
för att stödja grupper i samhället med särskilda
behov. Vidare kan informationstekniken vara ett
medel för att skapa en bra miljö.
Regeringen anger att även
fortsättningsvis bör rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning prioriteras. För
de närmaste åren anges följande mål för
dessa tre områden.
-_Författningsändringar inom prioriterade områden
skall vara genomförda senast under år 2000.
Effektiva former skall finnas för en kontinuerlig
juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på
området.
-_Kunskaper om informationsteknik och dess
användningsområden skall föras in på alla nivåer i
utbildningsväsendet senast under år 2000.
-_Det skall finnas en hög tillgänglighet till
basinformation genom en väl fungerande infrastruktur
för samhällets informationsförsörjning.
I skrivelsen framhålls vidare att ett gemensamt
regelverk för de liberaliserade telemarknaderna är
av väsentlig betydelse för utvecklingen på IT-
området. Den svenska målsättningen har varit och
kommer fortsättningsvis att vara att påverka det
framtida regelverket inom EU i riktning mot en
överskådlig och mer generell reglering som inte
hämmar den tekniska utvecklingen på området
samtidigt som användarna garanteras tillgång till
grundläggande tjänster.
1.3 Övergripande utgångspunkter
1.3.1 Motionsförslag
Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att
som mål för IT-politiken bör gälla att Sverige
senast år 2010 skall vara en av den globala ut-
vecklingens främsta nationer när det gäller varje
del av utnyttjandet av IT (yrkande 1). Politikens
roll är inte att bygga framtiden utan i stället att
röja väg för den företagsamhet och kreativitet som
ständigt söker nya vägar och nya möjligheter. I
stället för att inrikta politiken på regleringar,
likformighet och stora nationella enhetsprogram
måste politiken göra det lättare för människor och
företag att utvecklas i det samhälle som nu
successivt ersätter industrisamhället.
Enligt Moderata samlingspartiet bör vidare statens
verksamhet snabbt anpassas till IT-samhället
(yrkande 2). Alla statliga myndigheter, verk och
statliga företag bör ha en strategi för användningen
av IT som en viktig del i sitt informationsuppdrag
till medborgarna. Regeringen bör därför skyndsamt
återkomma till riksdagen med förslag till samlade
riktlinjer för webb-baserad information och
användning av Internet för kommunikation med
medborgarna.
Motionärerna anser att den strategiska ledningen av
IT-frågan i regeringen är oklar (yrkande 13).
Behovet av en tydlig politisk ledning är än större
mot bakgrund av att frågan i riksdagen behandlas av
flera utskott. Regeringens hantering av IT-
kommissionen bedöms av olika skäl ha försvagat
kommissionens ställning. En viktig orsak är att den
medvetet givits en mer undanskymd roll. Sverige har
de senaste åren tappat farten när det gäller
introduktion av informationsteknik på olika
samhällsområden. Motionärerna bedömer att regeringen
inte kan reparera den skada som skett. Behovet av
ledning för att åstadkomma ett ökat utnyttjande av
informationstekniken är därför oförändrat. Det är
framför allt tre uppgifter som bör sättas i
förgrunden, nämligen att skolan ges tillgång till
informationsteknikens alla möjligheter, att den
offentliga förvaltningen görs effektivare och
öppnare samt att sekelskiftesövergången kan ske på
ett kompetent och ansvarsfullt sätt.
Enligt motionen är det ytterst regeringens sak att
avgöra om den anser sig kunna leda IT-kommissionen
så att dessa centrala uppgifter kan skötas på ett
tillfredsställande sätt. Kan inte regeringen detta
bör IT-kommissionen ersättas av ett organ med ett
entydigt mandat och med nödvändiga resurser för att
kunna inspirera och leda Sveriges användning av
informationstekniken (yrkande 14).
Lars Björkman och Ola Karlsson (båda m) påminner i
motion T813 om att Telias infrastruktur har byggts
upp med skattemedel och avgifter som erlagts av
telekunderna. Den monopolställning som Telia har
genom att förfoga över detta nät utgör en effektiv
spärr för konkurrerande företag att erbjuda liknande
tjänster. Motionärerna förordar därför att andra
operatörer ges ökade möjligheter att i konkurrens
utnyttja nätet.
Sten Tolgfors (m) anger i motion K282 att regeringen
saknar visioner och förståelse för
informationsteknikens möjligheter. Regeringen
uppfattar informationstekniken som ett hot som kan
leda till kunskapsmässig och klassmässig
segregation. Regeringens grundläggande
förhållningssätt i IT-frågorna är statlig styrning
och politisk kontroll. Denna attityd gör att Sverige
går miste om en del av de möjligheter som
informationstekniken erbjuder. Enligt motionären
finns det ingen anledning att offentliga organ skall
driva kommersiella webbplatser och därmed konkurrera
med privata aktörer.
Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T808 om
digital allemansrätt att informationstekniken kan
bidra såväl till en kraftfull utveckling inom alla
samhällsområden och för alla människor som till att
skapa nya klyftor. Vilken effekt som blir avgörande
beror till stor del på den strategi som riksdagen
formulerar. Ett fundamentalt krav på IT-politiken är
därför klara och tydliga spelregler för marknadens
aktörer. Grunden för reglerna bör vara att främja
konkurrens och jämförbarhet mellan olika operatörer
i syfte att sätta konsumenternas behov och intressen
främst. För att främja konkurrensen bör därför en
översyn göras av telelagen så att Post- och
telestyrelsen får effektiva sanktionsinstrument i
det fall deras synpunkter på hur konkurrensen
hanteras inte efterlevs.
Gudrun Schyman m.fl. (v) anger i motion T803 att det
stora problemet inom IT-området är de skillnader som
finns i tillgång till och användning av IT mellan
människor från olika socialgrupper, mellan män och
kvinnor, mellan människor i olika åldrar, mellan
funktionshindrade och icke funktionshindrade, mellan
hög- och lågutbildade och mellan storstadsbor och
glesbygdsbor. Att utjämna klyftor mellan olika
samhällsgrupper bör därför vara ett av de
prioriterade områdena inom IT-politiken (yrkande 1).
Vidare framhålls i motionen att IT öppnar
möjligheter för en bättre resurshushållning.
Pappersåtgången kan exempelvis minskas drastiskt
genom elektronisk dokumenthantering, ökad användning
av elektronisk post, elektroniska konferenser och
annan informationsteknik. Även behovet av lokaler
kan minska med en ökad IT-användning eftersom lager,
arkivrum, kontorsytor, etc. kan göras mindre. Ökat
hemarbete leder vidare till ett förbättrat
utnyttjande av befintliga byggnader. Framför allt
kan ökad IT-användning väsentligen minska
transportbehovet, vilket ger stora miljövinster. Ur
miljösynpunkt är detta välkommet eftersom
energiåtgång och materialåtgång därmed kan minska.
Mot denna bakgrund framhålls att ett mål för den
nationella IT-strategin bör vara att främja och
påskynda utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt
samhälle (yrkande 11).
Motionärerna erinrar vidare om att staten i
allmänhet har stått för finansieringen av en stor
del av den utbildning och forskning som utgör
företagens intellektuella kapital. Eftersom det
sällan är privatekonomiskt lönsamt att satsa på
sådan utbildning och forskning, som i första hand
kommer till kollektiv nytta, är det nödvändigt att
stat och kommuner tar på sig detta ansvar. Men det
är också ett samhälleligt slöseri - och en orättvisa
gentemot skattebetalarna - att delar av detta
kapital utan vidare kan monopoliseras av ett
privatägt företag och dess aktieägare. Enligt
motionen bör därför staten bli bättre på att själv
söka patent och ta in royalties på de nya idéer och
produkter som tas fram i den statligt finansierade
forskningen. Staten bör också se till att de
kunskaper som tas fram med skattemedel kommer hela
samhället - både företag och enskilda - till godo
(yrkande 6).
I motionen understryks slutligen att staten bara i
en mycket begränsad omfattning kan styra den trafik
som går på de elektroniska vägarna. Staten borde
dock kunna använda sitt ägande i olika IT-företag
till att skapa ett slags motsvarighet till Banverket
på IT-området, ett Statens databanverk. Enligt
motionärerna bör det vara en politisk uppgift att se
till att tillgängligheten till de olika näten inte
förbehålls en informationsteknologisk elit utan att
alla kan använda den nya tekniken till rimliga
kostnader. Principen bör vara politiskt ansvar och
samhällsägande för maximal tillgänglighet och stor
frihet för den enskilde att använda denna
samhälleliga teknologi. Staten uppmanas därför att
aktivera sitt ägande i IT-relaterade företag och
inte sälja ut de strategiska tillgångarna. Mot denna
bakgrund begärs att en utredning tillsätts om att
inrätta ett Statens databanverk (yrkande 7).
1.3.2 Utskottets ställningstagande
IT-politiska utgångspunkter
Utskottet anser att informationstekniken har stor
betydelse för möjligheterna att utveckla samhället i
positiv riktning. Informationstekniken påverkar vår
produktionsförmåga och våra levnadsmönster liksom
demokratiska värden såsom medborgarnas möjligheter
till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen.
Informationstekniken bör därför inte betraktas
enbart som ett verktyg för att uppnå ökad
effektivitet och måluppfyllelse inom olika områden.
Utskottet anser det viktigt att ett målmedvetet och
kraftfullt arbete sker så att Sverige befäster sin
tätposition som IT-land och för att en fortsatt
övergång kan ske till ett kunskaps- och
informationssamhälle.
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte
finns skäl att redan nu ompröva den nationella
strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att
huvudinriktningen för politiken på IT-området bör
ligga fast. Som utskottet framhöll våren 1996 i
samband med riksdagens IT-beslut förutsätts att
målen för IT-användningen kommer att
vidareutvecklas och förtydligas. Det redovisade
handlingsprogrammet förutsätts vidare genomföras
snabbt och kraftfullt. Utskottet ser det som
naturligt att i den fortsatta avrapporteringen en
närmare beskrivning ges av hur de olika åtgärderna i
handlingsprogrammet bidrar till att uppfylla de
övergripande IT-politiska målen. Det innebär också
att en tydligare redovisning bör ges av hur IT-
användningen i samhället utvecklas. Därmed kan mål-
och resultatstyrningen förbättras vilket enligt
utskottets mening är av särskild betydelse med
hänsyn till informationsteknikens samhällsomdanande
kraft.
Utskottet konstaterar att i motion T818 (m) riktas
invändningar mot såväl den nationella IT-strategin
som regeringens ledning av IT-politiken. Utskottet
har inget att erinra mot utgångspunkterna för det
arbete som nu pågår för att föra Sverige in i
informations- och kunskapssamhället.
Handlingsprogrammets omfattning och den snabba
takten i genomförandet möjliggör att användningen av
informationstekniken kan breddas och utvecklas i den
riktning som riksdagen tidigare angett. Enligt
utskottets uppfattning är det en bra strategi att
utnyttja informationsteknikens möjligheter att skapa
tillväxt och sysselsättning, utveckla demokratin och
skapa ett samhälle som bygger på jämlikhet, rättvisa
och ekologisk hållbarhet. Det nationella
handlingsprogrammets har också som utgångspunkt att
möjliggöra en positiv IT-utveckling samtidigt som
programmet beaktar de risker som finns. Utskottet är
inte berett att ompröva den nationella IT-strategin.
När det gäller motionärernas synpunkter på IT-
kommissionen kan utskottet nämna att regeringen den
14 maj 1998 har tillkallat en ny IT-kommission
(K98/1737/1) för att analysera informationsteknikens
påverkan på sam- hällsutvecklingen. Anledningen till
ombildningen är att markera att kommissionens arbete
delvis har fått en ny inriktning. Det betyder bl.a.
att informationsteknikens påverkan på samhället ur
ett framtida perspektiv skall betonas ytterligare
och att eventuella problem skall analyseras och
synliggöras samtidigt som framtida möjligheter inom
IT-området skall lyftas fram. Vidare gäller att den
nya kommissionen skall bistå regeringen i dess
arbete med IT-frågor genom att ge råd och föreslå
konkreta åtgärder samt medverka till att information
sprids till allmänheten. Uppdraget sträcker sig över
en femårsperiod. Kommissionen skall -_förutom
rapporter om särskilda frågor -_årligen senast den
31 maj rapportera till regeringen.
Utskottet bedömer att IT-kommissionen hittills har
gjort ett förtjänstfullt arbete. IT-kommissionens
nya direktiv och arbetsformer bör också vara väl
ägnade att främja en ökad IT-användning i sådana
former att en positiv samhällsutveckling främjas.
Beträffande motion T803 (v) yrkande 1, konstaterar
utskottet att motionärernas önskemål om att IT-
utvecklingen skall komma hela samhället till godo
överensstämmer med de utgångspunkter som den
nationella IT-strategin vilar på. Enligt
handlingsprogrammet för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik gäller sålunda
att alla medborgare skall kunna dra nytta av
informationsteknikens möjligheter. Det betyder att
samhället genom olika åtgärder skall försöka
förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i
samhället och överbrygga nuvarande klyftor mellan
bl.a. befolkningsgrupper och regioner.
När det gäller motionärernas önskan att staten
skall spela en mer aktiv roll (yrkandena 6 och 7)
delar utskottet deras uppfattning att
tillgängligheten till de olika kommunikationsnäten
bör vara så fri som möjligt och att alla bör kunna
använda den nya tekniken till rimliga priser. Som
framgår av 1996 års riksdagsbeslut om IT-politiken
gäller att en marknadsmässig utveckling av nät,
tillämpningar och informationssystem samt valfrihet
för användarna skall förenas med politiskt
fastställda mål och riktlinjer för hur samhällets
kommunikationssystem skall fungera.
Internetbaserad information
Beträffande yrkande 13 i motion T818 (m) om att
regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen
med förslag till samlade riktlinjer för webb-baserad
information för myndigheternas kommunikation med
medborgarna vill utskottet först hänvisa till att
sedan hösten 1997 finns en gemensam Internetplats
för den offentliga sektorn i Sverige som heter
Sverige Direkt. Syftet är att ge medborgarna en
gemensam ingång till den offentliga sektorns
information på Internet. Redaktionen för Sverige
Direkt ställer vissa minimikrav på myndigheternas
webbplatser. Kraven är att webbplatsen är godkänd
för publicering av den aktuella myndigheten, att
den har uppgifter om senaste uppdatering, att den
har länkar och innehåll som regelbundet kontrolleras
samt att den har en välkomstsida med en tydlig
organisationsmarkering och uppgift om
informationsansvarig. Till detta kan läggas att
informationsservice via Internet till medborgarna
numera är vanligt förekommande i den statliga
förvaltningen och att hemsidor,
myndighetsinformation, tjänster och konkreta
ärenderutiner finns hos såväl centrala som lokala
myndigheter.
Utskottet vill vidare hänvisa till att regeringen
nyligen i en skrivelse till riksdagen (skr.
1997/98:19) har redovisat det pågående arbetet med
att bygga ut infrastrukturen för den offentliga
sektorns kunskaps- och informationsförsörjning.
Regeringen bedömer att utvecklingen mot alltmer
datoriserade ärendeprocesser är bra och gör det
möjligt för förvaltningen att arbeta bättre över
myndighetsgränser. Regeringen anser vidare att
samverkan mellan myndigheter kan bespara staten
resurskrävande uppbyggnader av databaser och
förbättra kvaliteten i lagrad information. När det
gäller IT-infrastrukturen anser regeringen att
myndigheterna bör använda kommunikation baserad på
Internetstandarder mot medborgare och företag,
därför att tekniken uppfyller de krav som kan
ställas på en öppen kommunikationsarkitektur. Genom
myndigheternas användning av system som bygger på
Internet åstadkoms en enhetlig miljö för samverkan,
utveckling, drift och säkerhet.
Av skrivelsen framgår vidare att regeringen anser
att en detaljstyrning av förvaltningens IT-
utveckling varken är möjlig eller önskvärd. Däremot
är det önskvärt att det finns fungerande riktlinjer
för uppbyggnaden av en gemensam infrastruktur för
den offentliga förvaltningen. Arbetet med att
utveckla riktlinjer och sprida resultaten bör
fördjupas inom områdena för självbetjäning,
uppgiftsinsamling från medborgare och företag samt
informationsspridning. Riktlinjerna bör knyta an
till de förvaltningspolitiska målen och tjäna som
grund för styrning och uppföljning inom IT-området.
Regeringen anser att myndigheter vilkas verksamhet
riktar sig främst till företag och medborgare bör
erbjuda elektroniska tjänster för självbetjäning som
komplement till traditionella tjänster. I begreppet
självbetjäning ligger möjligheten att elektroniskt
få tillgång till myndighetsinformation, blanketter,
föreskrifter, lagar och förordningar. Självbetjäning
innebär även möjligheter att kunna lämna in
blanketter och uppgifter elektroniskt till statliga
myndigheter och i övrigt initiera ärenden
elektroniskt där detta är möjligt med hänsyn till
lagstiftningen. Tjänsterna bör bygga på hemsidor på
Internet, elektroniska blanketter, elektroniskt
tillgänglig myndighetsinformation samt elektroniskt
tillgängliga lagar och förordningar.
Utskottet anser mot denna bakgrund att genomförda
åtgärder och pågående utvecklingsinsatser för ökad
IT-användning skapar goda möjligheter för att
myndigheternas service till medborgare och företag
kan vidareutvecklas och möta de förändrade krav som
övergången till informationssamhället ställer.
Torget och Passagen
Beträffande motion K282 (m) som ifrågasätter om
offentliga organ bör driva kommersiella webbplatser
vill utskottet först hänvisa till teknikutvecklingen
på IT-området. Under senare år har skillnaderna
mellan olika former av tele-, data- och
massmediekommunikation minskat. Denna utveckling har
även påverkat de olika branscherna inom medie- och
kommunikationsområdet. Den internationella
utvecklingen på teleområdet gör t.ex. att många
teleoperatörer väljer att utvidga sina verksamheter
till närliggande affärsområden. Denna
verksamhetsförändring betraktas som affärsmässigt
nödvändig och som en förutsättning för att olika
moderna IT-tjänster skall kunna införas.
Vidare kan nämnas att en särskild utredare har
tillkallats för att se över behovet av samordnad
lagstiftning för radio, TV och televerksamhet. Av
utredarens direktiv framgår bl.a. att en prövning
skall göras av om det behövs ytterligare
lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet,
tillgänglighet och mångfald inom området för
elektroniska informationstjänster samt för att
motverka skadliga konkurrensbegränsningar (dir.
1997:95).
Utskottet vill vidare tillägga att såväl Telias
marknadsplats på Internet "Passagen" som Postens
motsvarighet "Torget" har visat sig vara
framgångsrika. Passagen och Torget ligger t.ex.
stadigt i toppen när det gäller antalet besökare hos
de svenska webbsidorna på Internet. Antalet besökare
på Torget beräknas i genomsnitt uppgå till 300 000
per dag. Därmed har Telia kunnat sälja
Internetabonnemang och öka intäkterna genom en ökad
Internettrafik. Posten har gynnats av att Torget
bidragit till att den elektroniska handeln med varor
vuxit. Paketdistribution och girobetalningar behövs
om handeln skall fungera och Posten har båda dessa
verksamheter.
Enligt utskottets bedömning har Telias och Postens
satsningar på marknadsplatser på Internet bidragit
till att påskynda Internetanvändandet i Sverige.
Utskottet konstaterar vidare att i det framväxande
IT-samhället kan klara kopplingar finnas mellan
offentliga organs kärnverksamhet och aktiv
Internetbaserad verksamhet. Enligt utskottets mening
vore det mot denna bakgrund mindre välbetänkt att
införa ett generellt förbud för offentliga organ att
uppträda med kommersiella webbplatser på Internet.
Lagstiftnings- och marknadsfrågor
Utskottet vill beträffande yrkandena i motionerna
T808 (c) och T813 (m) om en översyn av telelagen och
en konkurrensutsättning av telenätet erinra om att
den svenska telemarknaden under senare år har
genomgått stora förändringar som påverkat statens
roll och ansvar. Avregleringen av telemarknaden har
i Sverige liksom i många andra europeiska länder
medfört att en helt ny lagstiftning har införts.
Syftet med den svenska telelagen (1993:597) är att
på en öppen telemarknad skapa förutsättningar för
staten att se till att de telepolitiska målen kan
uppnås.
Den snabba utvecklingen på teleområdet har sedan
lagens tillkomst föranlett en rad regeländringar.
Det gäller exempelvis regler om samtrafik och
nummerportabilitet i syfte att främja uppbyggnaden
av en väl fungerande telemarknad. Post- och
telestyrelsen har vidare fått en utökad tillsynsroll
samt ett tydligare ansvar som sektorsmyndighet på
teleområdet. Det tidigare avtalet mellan staten och
Telia AB om särskilda åtaganden har vidare ersatts
med generella regler.
Utskottet vill fästa uppmärksamhet på att marknaden
på telekommunikationsområdet har utvecklats de
senaste åren genom att flera avtal träffats om
samtrafik mellan teleoperatörerna. Samtrafiktaxorna
har samtidigt sjunkit väsentligt samtidigt som
priskonkurrens har uppstått även när det gäller
lokalsamtal. Vidare kan nämnas att investeringar har
påbörjats av andra operatörer i med Telia
konkurrerande uppkopplingsnät.
Enligt utskottets mening finns det mot denna
bakgrund inte skäl att ompröva den grundläggande
marknadsregleringen på telekommunikationsområdet.
Det betyder att konkurrensen även fortsättningsvis
bör betraktas som ett viktigt medel för att uppfylla
de telepolitiska målen. Samma villkor och samma
förutsättningar bör gälla för alla operatörer.
Inriktningen bör vara att uppnå en väl fungerande
marknadssituation som gör det möjligt att utnyttja
telekommunikationer på ett aktivt sätt för att skapa
tillväxt och sysselsättning, utveckla
välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet.
Utskottet vill slutligen hänvisa till Post- och
telestyrelsens ansvar att följa upp och redovisa
marknadsutveckling och regionala konsekvenser på
telemarknaden.
Miljömål
Beträffande motion T803 (v) yrkande 11, om att
tillföra den nationella IT-strategin ett miljömål,
vill utskottet betona det klara samband som finns
mellan IT och miljö. I många fall är de miljövinster
som kan uppnås genom IT-utvecklingen betydande. Med
möjligheter till distansarbete och distansutbildning
kan mycket resande i dag framstå som onödigt. Många
transporter kan samordnas och dirigeras effektivare
med hjälp av datakommunikation och datorstödd
trafikledning. IT-utvecklingen gör det även möjligt
att enklare lagra, utbyta och transportera
information.
Informationstekniken minskar dock inte automatiskt
belastningen på miljön. Utskottet vill därför erinra
om att informationstekniken enligt gällande IT-
politiska riktlinjer skall utnyttjas för att öka
medborgarnas livskvalitet. Därav följer enligt
utskottets mening att utvecklingen mot ett
informationssamhälle även måste innebära en
utveckling mot ett långsiktigt hållbart ekologiskt
samhälle. Vidare kan erinras om att målen för IT-
användningen kommer att vidareutvecklas och
förtydligas.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker
utskottet motionerna T803 (v) yrkandena 1, 6, 7 och
11, T808 (c) yrkande 2, T813 (m) yrkande 1, T818 (m)
yrkandena 1, 13 och 14 och K282 (m) yrkande 3.
1.4 Digital infrastruktur och regional
utveckling
1.4.1 Motionsförslag
Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att
det måste vara en statlig huvuduppgift att garantera
informationsteknikens infrastruktur och se till att
snabba kommunikationsmöjligheter finns i hela
landet. Det innebär att bredbandsuppkoppling skall
vara möjlig för företag och hushåll i hela Sverige
till en rimlig kostnad. Infrastrukturutbyggnaden bör
i första hand ske på marknadens villkor. Staten har
dock ett särskilt ansvar att driva på utvecklingen
inom tre områden, nämligen skolan, vården och
glesbygden. För att kunna utveckla bruket av
informationstekniken framhålls att landets samtliga
grund- och gymnasieskolor bör vara uppkopplade med
bredbandsförbindelser så att videokonferenser
möjliggörs senast år 2000. För glesbygd, särskilt i
Norrland, kan det bli nödvändigt att lämna särskilt
stöd för uppkoppling. Stödet skall i så fall vara
begränsat till nödvändig infrastruktur och den
tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt.
Lars Björkman och Ola Karlsson (båda m) konstaterar
i motion T813 att informationstekniken gör ständiga
framsteg. För alltfler företag blir goda möjligheter
till kommunikation med IT en förutsättning för
fortsatt och vidareutvecklad verksamhet. Enligt
motionärerna är det en självklarhet att hela landet
bör ha tillgång till höghastighetskommunikation till
skäliga priser. Staten bör därför handla upp sådan
av Telia eller av andra operatörer.
I motion K282 av Sten Tolgfors (m) framhålls att
varje hem och företag bör ges tillgång till bredband
till ungefär samma kostnad som telefonabonnemang
senast om cirka tre år. Aktörerna på marknaden
bedöms kunna bygga huvuddelen av de erforderliga
näten på kommersiella grunder. Staten har endast en
roll i de fall där ingen utbyggnad annars skulle
komma till stånd. Staten bör dock varken bygga, äga
eller driva bredbandsnäten utan i stället handla upp
bredbandskommunikation av privata aktörer.
Befolkningsunderlag och avstånd kommer att styra
vilka tekniska lösningar - radio, satellit,
optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.
I skolans fall anges att tjänsten bredband bör
upphandlas av Skolverket. Motionären förordar vidare
att hushållen bör få göra s.k. ROT-avdrag för att
dra in bredbandsförbindelser i hemmen.
Johnny Gylling m.fl. (kd) påtalar i motion T223 att
snabba IT-förbindelser för distansarbetare och
småföretagare är en förutsättning för fler
arbetstillfällen i glesbygden. Fortfarande är det
dock ca 15 % av Telias kunder som inte erbjuds ISDN
till rimlig kostnad. Exempelvis kan en ISDN-
anslutning 35 km från Visby kosta 40 000 kr vilket
kan jämföras med ett anslutningspris mindre än 2 000
kr i Stockholm. I extrema fall kan priset på en
ISDN-installation uppgå till 60 000 kr. Motionärerna
bedömer dessa prisskillnader som så orimliga att
åtgärder måste vidtas.
Centerpartiets utgångspunkt är enligt motion T808 av
Sven Bergström m.fl. (c) att informationstekniken
skall komma alla till del, oavsett kön, ålder,
social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i
landet. En strategi för detta innebär bl.a.
satsningar på att bygga ut infrastrukturen i hela
landet. Genom bredbandskommunikation i alla delar av
landet ökar möjligheten för företag att etablera sig
utanför de tätbefolkade områdena runt storstäderna.
Centerpartiet menar att staten inte helt kan
frånhända sig ansvaret för utbyggnad av en digital
infrastruktur. Ett statligt ansvarstagande innebär
en garanti för att alla får tillgång till
infrastrukturen på lika villkor. Centerpartiet menar
att mycket talar för att en snabb utbyggnad av
fibernät till hemmen skulle kunna bidra till ett
tekniskt språng som leder till utveckling och
förbättrad konkurrenskraft i hela landet. En sådan
utbyggnad skulle innebära att staten ansvarar för
att bygga den finmaskiga digitala infrastrukturen -
de elektroniska grusvägarna - till varje hem och
arbetsplats. Marknadens aktörer bör därefter få
konkurrera om trafiken på förbindelser mellan
knutpunkter dit hushållen ansluts - de digitala
motorvägarna. Motionärerna förordar mot denna
bakgrund att regeringen skall utreda hur en
utbyggnad av ett finmaskigt fibernät kan ske och
till vilken kostnad.
Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion N337
att en snabb utbyggnad av den elektroniska
infrastrukturen måste prioriteras. I avvaktan på att
ett nationellt nät av fiberoptiska förbindelser
kommer till stånd behövs dock andra tekniker.
Enhetstaxa bör finnas för ISDN-anslutning.
Åsa Torstensson (c) understryker i motion T201 att
en levande skärgård förutsätter åretruntboende
befolkning, bra infrastruktur och tillgång till
service och sysselsättning. Den nuvarande
prissättningen för anslutning till ISDN gör dock att
kostnaderna blir orimliga på många ställen i
skärgården. Motionären förordar därför att enhetliga
anslutningsavgifter tillämpas för ISDN på samma sätt
som för vanlig taltelefoni.
Agne Hansson framhåller i motion T214 (c) att
informationstekniken spelar en allt viktigare roll
för möjligheterna att etablera sysselsättning i
olika delar av landet, inte minst på landsbygden och
ett glesbygdslän som Kalmar. Det är därför viktigt
att utbyggnaden av telenätet sker på ett sådant sätt
att en framsynt satsning på den nya tekniken kan ske
utan hinder. Motionären förordar därför att
fiberoptiknätet snabbt byggs ut i länet.
Eskil Erlandsson (c) framhåller i motion T801 att
många människor i dag flyttar ut från tätorterna och
arbetar på distans. För dessa är tillgången till
goda elektroniska kommunikationer till rimliga
priser nödvändig. En snabb utbyggnad av den
elektroniska infrastrukturen måste därför
prioriteras. Enligt motionären är det en självklar
politisk uppgift att den grundläggande teletjänsten
skall innefatta en kvalitet som möjliggör
kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande
till enhetliga anslutningsavgifter (yrkande 1).
Motionären förordar vidare att det måste vara
möjligt att i hela landet kunna utnyttja avancerade
teletjänster. Det finns i dag nya tekniska lösningar
för att avsevärt öka kapaciteten i accessnätet med
exempelvis ADSL-baserade tjänster och VDSL. Det är
angeläget att denna teknik snabbt kan erbjudas i
hela landet till rimliga priser (yrkande 2).
Enligt motion N275 av Agne Hansson m.fl. (c) krävs
en utvidgning av det nationella ansvaret för att
uppnå väl fungerande och rikstäckande tele- och
datakommunikationer. I åtskilliga delar av sydöstra
Sverige fungerar mobiltelefonin bristfälligt eller
inte alls samtidigt som det finns brister i nätet
genom avsaknad av AXE-växlar. Även indelningen i
riktnummerområden är till stor nackdel för
kommunerna i sydöstra Sverige jämfört med exempelvis
Stockholmsområdet. Sammantaget innebär dessa brister
ett avsevärt utvecklingshinder för många orter i
sydöstra Sverige. Regeringen föreslås därför få i
uppdrag att klarlägga hur sydöstra Sverige snabbt
och till låg kostnad kan få en service inom tele-
och datakommunikation som är i klass med vad som
redan erbjuds i Stockholms innerstad.
Elver Jonsson och Runar Patriksson (båda fp)
framhåller i motion T227 vikten av att utbyggnaden
av den nya teletekniken påskyndas för att främja
utvecklingen i Dalsland.
Runar Patriksson och Yvonne Ångström (båda fp)
understryker i motion N237 att väl utbyggda och
fungerande telekommunikationer är av mycket stor
betydelse i glesbygden. Kontakterna med omvärlden
via tele och data måste vara tillförlitliga. Det är
även viktigt att telekommunikationer kan användas
till ett rimligt pris. Telias prisförändring förra
hösten, som innebar att samtal till intilliggande
riktnummerområde skulle räknas som rikssamtal,
visade hur hårt en avgiftshöjning slår i landets
glesbefolkade delar. Det är dags för en
riktnummerreform i Sverige som syftar till att
minska antalet riktnummerområden.
Helena Bargholtz m.fl. (fp) framhåller i motion K231
att möjligheterna att kunna använda kabelnät,
satellit-TV och digitala markbundna signaler för
datakommunikation är mycket betydelsefulla. Staten
bör dock avstå från storskaliga planer på bredband
för alla. Staten bör inte gå in för något särskilt
system eller lansera någon storskalig plan för att
ge alla bredband. Om ingen aktör tillåts att
dominera marknaden kommer konkurrensen, på samma
sätt som för mobiltelefoni, att driva ner priserna
(yrkande 9).
Motionärerna framhåller vidare att ledningar,
växlar, AXE-system etc. skall hålla en jämförbar
standard och taxa över hela Sverige. Staten skall ha
som mål att alla bör ha tillgång till Internet
(yrkande 7).
Gudrun Schyman m.fl. (v) framhåller i motion N335
att Vänsterpartiet i ett flertal motioner under
senare år betonat vikten av att hela befolkningen
får tillgång till IT. Motionärerna föreslår därför
att staten ger Telia i uppdrag att utreda vad ett
optiskt fibernät till alla företag i landet skulle
kosta. Vänsterpartiet anser vidare att Telia
samtidigt bör få i uppdrag att utreda också vad ett
fibernät till alla hushåll i landet skulle kosta.
För att förnya strukturen föreslås att ROT-avdrag
införs för att främja utbyggnaden av ett optiskt
fibernät till hushållen. Motionärerna påtalar vidare
att det behövs en förbättrad samordning mellan IT-
projekt som finansieras offentligt respektive
marknadsmässigt.
Kristina Zakrisson (s) framhåller i motion T2 att
det fortfarande finns orter där tillgång till ny
informationsteknik inte är lika god som på andra
håll i landet. Att utvecklingen av ny teknik och nya
tillämpningar i dag är helt marknadsledd innebär att
satsningarna framför allt görs inom tätbefolkade
områden. Detta är ett viktigt argument för att de
samhällsomfattande tjänsterna som anges i telelagen
skall utvidgas till att omfatta även kommunikation
med högre kapacitet än telefonitjänst. Enligt
motionärerna borde det vara lika naturligt att
staten har det övergripande ansvaret för den formen
av kommunikationer som t.ex. för vägar och
järnvägar. Mot denna bakgrund begärs att staten tar
det övergripande ansvaret för att de tjänster som
krävs för användandet av IT finns tillgängliga i
hela landet.
I motion T231 av Berit Andnor m.fl. (s) anges att en
viktig hörnpelare för det svenska samhället är att
grundläggande service i form av vägar, järnvägar,
flyg, post och telekommunikationer erbjuds i hela
landet på likvärdiga villkor. Staten bör därför
styra utbyggnaden av höghastighetsnät för
datakommunikation på ett sådant sätt att hela landet
ges likvärdiga utvecklingsmöjligheter (yrkande 9).
Staten bör vidare verka för att teletaxorna så långt
möjligt görs avståndsoberoende (yrkande 10).
I motion T811 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) anges
att de offentliga organisationerna i Gävleborg
tillsammans med näringslivet har tagit fram ett
förslag till strategi för utveckling av IT-
infrastrukturen. Förslaget omfattar uppbyggnaden av
en regional IT-infrastruktur med speciell inriktning
mot att bygga IT-nät till de mindre
landsbygdsområdena. Parallellt med
infrastruktursatsningen planeras en omfattande
satsning på ett ökat användande av
informationsteknik bland företagen och inom den
offentliga sektorn. Kostnaden för åtgärdspaketets
infrastrukturdel har beräknats till 50 miljoner
kronor. Med hänsyn till att Gävleborgs län självt är
berett att satsa 25 miljoner kronor krävs enligt
motionen ett särskilt stimulansbidrag på 25 miljoner
kronor för att projektet skall kunna påbörjas.
I motion T814 av Agneta Ringman m.fl. (s) framhålls
att alla enligt telelagen garanteras tillgång till
teletjänster i hela landet. Lagen ger dock ingen
garanti för rikstäckande höghastighetsöverföring av
data och bild. Vad som är oroande är att det inte är
kommersiellt lockande att ta ansvar för de delar av
landet som ligger utanför storstadsområdena. Detta
leder i sin tur till ökade klyftor och regional
obalans. Regeringen uppmanas därför att med stor
kraft motverka ökade klyftor mellan dem som har
tillgång till avancerade teletjänster och teleteknik
och dem som inte har det.
Inger Lundberg m.fl. (s) anger i motion T812 att
Internet är på väg att spela en allt större roll i
det svenska samhället. I takt med att Internet får
större betydelse finns det anledning för samhället
att överväga om det behövs centralt fastställda
principer för prissättning på Internet. Det finns
också skäl att garantera att medborgare i alla delar
av landet har likvärdiga ekonomiska möjligheter att
använda ny teknik.
Sonja Fransson (s) lämnar i motion T807 exempel på
de olika priser som i dag finns i landet för ISDN-
anslutning. Prisskillnaderna bedöms som så stora att
Telia inte uppfyller de telepolitiska målen.
Motionären förordar i stället att likvärdiga villkor
skall gälla för teletjänster såväl i städer som på
landsbygden.
1.4.2 Utskottets ställningstagande
Utgångspunkter för en digital infrastruktur
Utskottet anser att informationstekniken har mycket
stor betydelse i arbetet med att stärka Sveriges
konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. För att
informationstekniken skall kunna användas av många
och bli en verklig drivkraft för tillväxt och
välstånd fordras en infrastruktur som är
tillgänglig, kapacitetsstark, säker och
kostnadseffektiv. Tillgång till en väl fungerande
infrastruktur är också av stor betydelse för den
regionala utvecklingen. Allt- för dyra eller
kapacitetssvaga anslutningsmöjligheter utgör en
tillväxthämmande faktor för främst de mindre och
medelstora företagen. Även möjligheten till
distansarbete och distansutbildning är direkt
beroende av tillgången till IT-infrastruktur.
Utskottet konstaterar att de många motioner som
väckts om den digitala infrastrukturen visar att det
finns en betydande samsyn om informationsteknikens
betydelse för den nationella och regionala
utvecklingen. I ett regionalt och socialt perspektiv
är tillgång till IT-infrastruktur till rimliga
priser av central betydelse. Det är en förutsättning
för att målet om en bred IT-användning i samhället
skall kunna förverkligas. Det innebär att den
digitala infrastrukturen skall vara tillgänglig
också för olika grupper i samhället som t.ex.
funktionshindrade. På sikt handlar det om att på
bästa sätt försäkra sig om en gynnsam
samhällsutveckling i fråga om såväl sysselsättning
som ekonomisk tillväxt och välfärd. Genom en väl
utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land
utvecklas.
Bredbandsutbyggnad m.m.
Ett stort antal motionärer efterlyser en snabb
utbyggnad av moderna kapacitetsstarka
bredbandsförbindelser för att möjliggöra interaktiv
kommunikation för data, ljud och rörliga bilder.
Vissa motionärer förordar att utbyggnaden skall ske
genom optiska fibrer medan andra menar att det
närmare teknikvalet inte nu bör låsas fast eftersom
den tekniska utvecklingen går så fort. Förslag
framförs vidare om att staten bör påskynda
utbyggnaden genom bl.a. offentlig upphandling,
bildande av en nätmyndighet - ett databanverk - och
införande av möjlighet till s.k. ROT-avdrag för
hushållens bredbandsanslutning.
Utskottet anser att motionärerna tar upp väsentliga
frågeställningar. Den snabba teknikutvecklingen och
den snabbt ökande IT-användningen, baserad på
Internet, ställer krav på en allt kapacitetsstarkare
infrastruktur. Utskottet anser därför att en
nationell utbyggnad av digital infrastruktur för
höghastighetsförbindelser är en viktig
framtidsfråga. En samordnad nationell utbyggnad för
bredbandig digital kommunikation aktualiserar dock
en rad frågor av såväl teknisk, lagstiftningsmässig,
ekonomisk som organisatorisk natur.
Utskottet vill först erinra om att statens ansvar
för infrastrukturen på IT-området i dag omfattar det
grundläggande telenätet. Genom telelagen (1993:597)
fastställs såsom ett övergripande mål att enskilda
och myndigheter skall få tillgång till effektiva
telekommunikationer till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnader. I lagen regleras att
var och en skall ha möjlighet att från sin
stadigvarande bostad eller fasta verksamhetsställe
utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris inom
ett allmänt tillgängligt telenät. Med teletjänst
avses här överföring av tal, telefax samt
datakommunikation via låghastighetsmodem.
Som påtalas i flera motioner har dock kraven på
högre kommunikationshastigheter snabbt ökat.
Utvecklingen av ny teknik och nya tillämpningar är i
dag i huvudsak marknadsledd. Det innebär att
investeringarna koncentreras till områden där stora
trafikvolymer finns. Detta medför ofrånkomligen att
investeringarna i första hand görs inom
företagssektorn och att satsningar sker inom
tätbefolkade områden.
Utskottet vill vidare framhålla att den digitala
infrastrukturen inom flera kommuner för närvarande
byggs ut genom s.k. stadsnät där kommunens olika
drift- och serviceställen knyts ihop med fast
uppkopplade datanät. Satsningar görs även på
länsnivå, där projekt pågår som bl.a. finansieras av
KK-stiftelsen och EU. Vidare kan nämnas att
teleoperatörerna kontinuerligt uppgraderar sina nät
samtidigt som alternativa nät, som t.ex. elnät och
kabel-TV-nät, utvecklas för att även kunna användas
för telekommunikation. Även radioaccess (dvs.
anslutning av abonnent till lokalstation genom radio
i stället för tråd) i olika former förväntas öka,
och nya satellitbaserade system kan komma att byggas
ut. Av särskilt intresse i detta sammanhang är den
senaste teknikutvecklingen där man med s.k.
färgseparering kan mångdubbla överföringskapaciteten
i befintlig fibertråd.
Som uppmärksammas i flera motioner kan man inte
vara säker på var denna utbyggnad kommer att ske,
eller vilken teknik och kompetens som kommer att
behövas för att man skall kunna få tillgång till nya
tjänster. Det finns skäl att förmoda att vissa delar
av landet, huvudsakligen de större orterna, kommer
att få tillgång till dessa tjänster tidigare än
andra orter.
Regeringen har mot denna bakgrund den 23 juli 1998
tillsatt en särskild utredare med uppdrag att
undersöka tillgången till avancerad informations-
och kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett
regionalt och socialt perspektiv (K 1998:07, dir.
1998:61). Utredaren skall kartlägga den befintliga
infrastrukturen, och bl.a. särskilt undersöka
kommunernas pågående infrastrukturutbyggnad. Med
kartläggningen som grund skall en analys göras av de
tekniska utvecklingstendenserna och de behov som
därvid kan väntas uppstå. Utredaren skall presentera
förslag till hur staten i samverkan med näringsliv
och teleoperatörer kan medverka till att en god
regional och social täckning av avancerad
informations- och kommunikationsteknisk
infrastruktur kan uppnås. Uppdraget skall redovisas
senast den 11 juni 1999.
Utskottet konstaterar att de olika frågor som
motionärerna aktualiserar om utbyggnaden och
prissättningen av bredband och
höghastighetsförbindelser ingår bland de frågor som
utredaren har att klarlägga. Det gäller bl.a.
önskemål om en kartläggning av kostnaderna för att
etablera ett nationellt bredbandsnät, frågan om en
nätmyndighet och hur staten eventuellt genom någon
form av partnerskap med olika aktörer kan medverka
till och främja utbyggnaden av den digitala
infrastrukturen.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att en
avancerad informations- och kommunikationsteknisk
digital infrastruktur snabbt byggs ut i landet med
god regional och social täckning. Pågående
utrednings- och beredningsarbete är därför av stor
betydelse. Utskottet anser att något initiativ från
riksdagens sida inte nu är erforderligt. Motionerna
T2 (s), T214 (c) yrkande 17, T227 (fp) yrkande 5,
T231 (s) yrkande 9, T801 (c) yrkande 2, T808 (c)
yrkande 1, T811 (s), T812 (s), T813 (m) yrkande 2,
T814 (s), T818 (m) yrkande 2, K231 (fp) yrkandena
7 och 9, K282 (m) yrkande 6, N237 (fp) yrkande 5 och
N335 (v) yrkande 6 avstyrks därför av utskottet.
Prissättning
Utskottet vill framhålla att priserna för fast
telefoni i Sverige i ett internationellt perspektiv
är bland världens lägsta. Enligt utskottets mening
är det angeläget att denna position kan bibehållas
såväl när det gäller traditionella tjänster som
olika nya tjänster på teleområdet. Av det
telepolitiska målet följer också att alla skall
kunna få tillgång till teletjänster på likvärdiga
villkor. I sitt av riksdagen godkända betänkande
hösten 1997 har utskottet tidigare framhållit att
om taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle sjunka
till följd av effektiv konkurrens så får inte
taxorna i andra regioner påtagligt släpa efter utan
de bör följa den genomsnittliga prisutvecklingen
(prop. 1996/97:61, bet. 1996/97: TU5, rskr.
1996/97:201). Vidare framhölls att det är viktigt
att prisutvecklingen på telefonitjänsten följs ur
ett konsumentperspektiv. Utskottet förutsatte därför
att regeringen noga uppmärksammar prisutvecklingen
och årligen rapporterar härom till riksdagen.
Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna
om en utvidgning av begreppet bastelefoni, dvs. vad
som enligt telelagen skall inräknas som en
grundläggande samhällstjänst, vill utskottet
framhålla att telemarknaden är föränderlig. Den
tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och
bättre produkter. Fler aktörer på marknaden sätter
press på priserna och tvingar fram nytänkande. En
ökad internationalisering innebär också att
telekommunikationerna inte längre är nationella utan
globala. Av dessa skäl är det svårt att under en
längre tid låsa definitionen av vilka tjänster som
skall vara samhällsomfattande enligt telelagen.
Utskottet har inget att erinra mot den nuvarande
definitionen av samhällsomfattande tjänster. Den
överensstämmer också med den definition som gjorts
inom EU. Utskottet menar således att konsumenternas
grundläggande behov av teletjänster därmed kan
tillgodoses. Den snabba tekniska utvecklingen gör
det dock nödvändigt att fortlöpande se över vilka
tjänster som skall ingå i begreppet
samhällsomfattande tjänster. En sådan anpassning
följer också av det telepolitiska målet om att alla,
enskilda och myndigheter, i landets olika delar
skall ha tillgång till effektiva
telekommunikationer. Utskottet anser det därför fel
att i lagstiftningen binda sig vid en viss teknik,
t.ex. ISDN. Det är tjänsten som sådan och inte
tekniken som skall regleras. En samhällsstyrning av
tekniken kan medföra felbedömningar och stora
felinvesteringar.
Utskottet anser mot denna bakgrund att något
initiativ från riksdagens sida inte är erforderligt.
Motionerna T201 (c) yrkande 1, T223 (kd) yrkande 7,
T231(s) yrkande 10, T801 (c) yrkande 1, T807 (s),
T812 (s), N275 (c) yrkande 8 och N337 (c) yrkande 4
avstyrks därför av utskottet.
1.5 Domännamn
1.5.1 Vad är Domännamn?
Domännamn, som t.ex. riksdagen.se, är ett företags,
en privatpersons eller en organisations namn på
Internet. Domännamnet är viktigt då man söker
information på Internet, och dess betydelse för
t.ex. affärsverksamhet har uppmärksammats alltmer.
Förutom nationella toppdomäner (t.ex. .se, .uk, .dk)
finns även s.k. generiska toppdomäner: .com, .org,
.net. Dessa adresser är till skillnad från de
nationella inte geografiskt bundna.
Bruket av domännamn har sitt ursprung i en önskan
att göra adresseringen på Internet enklare. Ett
domännamn består alltid av grupper av bokstäver
eller siffror avdelade med tecknet punkt.
Domännamnet är hierarkiskt uppbyggt med högsta nivån
kallad toppdomän längst till höger. Namnet direkt
före toppdomänen kallas huvuddomän och sedan kan en
eller flera subdomäner finnas. Möjligheterna att
registrera domännamn är begränsade. Företag som vill
registrera ett namn som återspeglar företagets namn
eller varumärke kan hamna i tvister med andra
företag som anser sig ha samma rätt till
domännamnet. Det har också förekommit att en
privatperson registrerat ett känt företagsnamn som
domännamn och sedan försökt sälja detta till
högstbjudande. Detta är dock inte möjligt enligt de
regler som för närvarande tillämpas för .se-domänen.
Internet har sitt ursprung i USA. Det övergripande
ansvaret för domännamn på Internet har av Internet
Society (ISOC) delegerats till Internet Assigned
Numbers Authority (IANA). IANA fördelar
toppdomänerna till olika organisationer världen
över. I Sverige har .se-domänen tidigare hanterats
av en privatperson anställd på Kungliga Tekniska
Högskolan på uppdrag av IANA. Under 1997 övergick
administrationen till II-stiftelsen (Stiftelsen
Internet Infrastruktur) som grundats av ISOC-SE som
är den svenska avdelningen av Internet Society.
Stiftelsen har i sin tur bildat ett bolag NIC-SE för
verksamheten samt nämnder för regelförvaltning och
prövning.
1.5.2 Motionsförslag
Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att i
Sverige och för den svenska domänen .se behövs ingen
ytterligare namnreglering. Risken är mycket stor att
en omfattande reglering skulle innebära att utveck-
lingen stannar av. Patent- och registreringsverket
bör som hittills utöva namnkontroll på Internet, och
de regleringar som gäller i samhället i stort bör
även gälla för den svenska domänen .se. Motionärerna
anger vidare att det är mycket angeläget att Sverige
internationellt arbetar för att utvecklingen av
Internet sker på användarnas villkor och att
eventuell lagstiftning och myndighetskontroll
begränsas.
1.5.3 Utskottets ställningstagande
Regeringen har den 17 september 1998 tillsatt en
utredning för att se över hur organisationen av
adresshanteringen fungerar i dag samt om och i så
fall hur staten bör utöva tillsyn över verksamheten
(K1998:09, dir. 1998:71). Utredaren skall
kartlägga och utvärdera den nu befintliga organisationen av
tilldelning och registrering av domännamn med avseende på
funktion, tillgänglighet och prissättning, insyn och
ansvarsfrågor,
analysera behovet av och undersöka möjligheterna till lösning
av tvister om tilldelat domännamn,
utreda statens ansvar med tonvikt på om staten skall utöva
tillsyn över hanteringen av domännamn och i så fall hur den
skall vara utformad,
lämna de författningsförslag som utredningen ger upphov till
samt
utreda behovet av funktioner för att säkerställa
informationskvaliteten i domännamnsdatabasen.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 juli 1999.
Utskottet anser att det är ett samhällsintresse att
Internet fungerar väl. Det är därmed viktigt att
den svenska .se-domänen hanteras på ett sätt som
garanterar god tillgänglighet hos Internetsystemet.
Utskottet ser därför positivt på att dessa frågor
utreds. I avvaktan på resultatet av
utredningsarbetet avstyrker utskottet motion T818
(m) yrkande 11.
1.6 Utbildningsinsatser
1.6.1 Motionsförslag
Eva Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande 1
att målet om att alla skall ha lika möjligheter att
använda informationstekniken som ett medel för ökad
kunskap, demokrati och rättvisa är värdefullt. Vid
den kraftfulla satsning som för närvarande görs för
att föra in IT i utbildningsväsendet är det därför
viktigt att uppmärksamma att även förskolan numera
är en del av det livslånga lärandet. Motionären
framhåller mot denna bakgrund att det är angeläget
att resurser på sikt fördelas även till
förskoleverksamheten så att alla barn hunnit "smaka"
på en dator och den nya tekniken innan de börjar den
reguljära skolan.
1.6.2 Utskottets ställningstagande
Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i
den ekonomiska vårpropositionen 1998 beräknat att
totalt 1,49 miljarder kronor skall avsättas under
tre år för en satsning på informationsteknik i
skolan (prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20,
rskr. 318). Programmet för informationsteknik i
skolan består av olika delar:
kompetensutveckling av lärare
datorer som arbetsverktyg för lärare som uppnår IT-certifikat
Internet till skolor
e-postadresser till samtliga elever och lärare
utveckling av IT-stöd till elever med funktionshinder samt
utveckling av det svenska och det europeiska Skoldatanätet.
Det nationella programmet för IT i skolan omfattar
förskoleklassen, grundskolan, särskolan, sameskolan
samt gymnasieskolan. För att bl.a. förbereda,
planera och genomföra det nationella programmet för
IT i skolan har regeringen för perioden t.o.m. år
2001 tillsatt en särskild delegation, Delegationen
för en särskild satsning på IT i skolan (U 1998:04).
Utskottet konstaterar att förskolan i enlighet med
motionärens önskemål, ingår i det nationella
programmet för IT i skolan. Utskottet avstyrker
därför motion T1 i nu behandlad del. Syftet med
motionsyrkandet förutsätts dock komma att
tillgodoses.
1.7 Äldre och funktionshindrade
1.7.1 Motionsförslag
Johnny Gylling och Amanda Grönlund (båda kd)
framhåller i motion T809 yrkande 5 att äldres
möjligheter att använda datorn bör uppmärksammas
mera. Det kan gälla behov av släktforskning,
nyhetssökning, konversation med släkt och vänner som
lever utomlands eller annat som intresserar. Enligt
motionärerna skulle generationsklyftan kunna minskas
om även äldre fick större möjligheter att närma sig
datorn och använda den som ett hjälpmedel.
Exempelvis skulle gymnasiestuderande ungdomar kunna
utbilda äldre några timmar i veckan. Den som frågar
efter en bok på biblioteket bör vidare få hjälp att
finna informationen i datorn, snarare än att bara få
veta när boken kommer. På detta sätt hjälps
förhoppningsvis även äldre människor in i IT-
världen, samtidigt som verksamheten på sikt kan
förbättras och effektiviseras. I motionen framhålls
vidare att de medborgarkontor som nu byggs upp över
hela landet kan spela en mycket viktig roll i detta
sammanhang.
Helena Bargholtz m.fl. (fp) framhåller i motion K231
yrkande 8 att informationstekniken bör vara
tillgänglig för alla. Den måste därför i många fall
anpassas så att även människor med funktionshinder
kan använda tekniken. Det kan innebära att speciell
mjukvara och särskilda produkter måste utvecklas.
1.7.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill klargöra att den av riksdagen år 1996
fastställda nationella IT-strategin innebär att alla
människor skall kunna dra nytta av IT:s
möjligheter. En förutsättning för att så kommer att
ske är att kompetensutvecklingen pågår parallellt
med utvecklingen av informationssamhället så att
inte nya klyftor uppstår. Äldre människor och vissa
funktionshindrade kan ha svårt att utnyttja den nya
tekniken. Utskottet anser att det därför är viktigt
att noga bevaka dessa gruppers intressen så att även
de kan dra nytta av de fördelar som tekniken kan ge.
För att alla människor skall kunna tillgodogöra
sig IT:s möjligheter och delta i
informationssamhället fordras vidare enligt
utskottets mening att kraven på tillgänglighet och
användbarhet uppmärksammas och tillgodoses.
Utskottet vill vidare betona att för personer med
svåra funktionshinder kan en ökad IT-användning
innebära helt nya möjligheter att leva ett aktivt
och självständigt liv.
För att ta till vara de möjligheter som IT innebär
har Handikappinstitutet på regeringens uppdrag under
år 1998 redovisat ett förslag till IT-program med
inriktning på äldre personer och funktionshindrade.
I handlingsprogrammet, som sammanlagt innehåller 15
prioriterade åtgärder, ingår bl.a.
informationsinsatser, forsknings- och
utvecklingsinitiativ, tillämpningsprogram för
utveckling och förnyelse inom olika
samhällssektorer, utbildningsinsatser och en
utbyggnad av bildtelefonitjänster.
Handikappinstitutet anser att de föreslagna
åtgärderna i huvudsak bör kunna finansieras inom
ramen för ordinarie verksamhet och i enlighet med
ansvars- och finansieringsprincipen. Denna princip
innebär bl.a. att teleoperatörerna skall ta ansvar
för att teletjänsterna och teleutrustningen är
anpassad till funktionshindrades behov samt att
operatörerna själva skall finansiera denna
anpassning. Av regeringens skrivelse framgår att
förslaget till handlingsprogram för närvarande
bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet vill vidare nämna att en parlamentarisk
äldreberedning har tillkallats med uppdrag att skapa
förutsättningar för en långsiktig utveckling av
äldrepolitiken (dir. 1998:109). En utgångspunkt för
beredningsarbetet är de insatser som samhället kan
vidta för att underlätta för äldre att leva ett
aktivt liv och ha inflytande i samhället och över
sin vardag. I beredningens uppdrag ingår som ett
viktigt område utveckling av IT-hjälpmedel för äldre
i hemmiljö samt inom vård och omsorg. Utskottet vill
även nämna att riksdagen i juni 1998 antog en
Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. För att
följa upp arbetet med den nationella handlingsplanen
har socialdepartementet tillsatt ett särskilt
Äldreprojekt. Inom projektets ram kan stöd ges för
IT-utbildning för äldre.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida
inte är påkallat. Motionerna T809 (kd) yrkande 5 och
K231 (fp) yrkande 8 avstyrks följaktligen.
1.8 Virtuella företag
1.8.1 Vad är virtuella företag?
Med "virtuella företag" avses företag som tack vare
användning av IT kan ha en begränsad kärna av egna
medarbetare och tillgångar och ett omfattande
nätverk av olika fristående personer och företag.
Det betyder att för företaget avgörande värden,
processer och aktörer existerar och hanteras utanför
företagets juridiska enhet, redovisningar och
organisationsstruktur. Virtuella företag är därmed i
första hand en samarbetsform där modern
informationsteknik används för att dela kompetens
och resurser.
1.8.2 Motionsförslag
Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T808
yrkande 3 att för konsumenterna är det viktigt att
hysa tilltro till virtuella företag, inte minst till
de företag som sätts samman av ett nätverk av andra
företag för ett speciellt projekt. Bl.a. måste
frågor om avtal lösas, såsom vem som egentligen är
juridiskt ansvarig för ingångna avtal, vem som har
ansvar för redovisning m.m.
1.8.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den snabbt ökade
användningen av informationsteknik påverkar hur
arbetet organiseras inom företagssektorn.
Traditionella strukturer ersätts därvid i vissa fall
av olika former av nätverk. Denna
organisationsförändring berör inte bara företag utan
påverkar även strukturer inom myndigheter och olika
organisationer. Utvecklingen av nya
organisationsformer kan därmed även komma att
aktualisera olika lagstiftningsfrågor och regelverk.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
konsumentintresset i denna nya framväxande miljö bör
beaktas. Mot bl.a. denna bakgrund följer IT-
kommissionen utvecklingen på området. Utskottet vill
vidare hänvisa till det IT-rättsliga observatorium,
med uppgift att följa olika lagstiftningsfrågor, som
inrättats med anledning av IT-utvecklingen.
Observatoriets projekt Nya associationsformer kommer
bl.a. att rikta intresse mot hur IT-samhället
påverkar associationsrätten, avtalsrätten och
arbetsrätten.
Utskottet förutsätter att de av motionärerna
påtalade frågorna kommer att behandlas inom ramen
för det fortsatta arbetet inom IT-kommissionen.
Utskottet anser mot denna bakgrund att något
särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte
är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion T808
(c) i nu behandlad del.
1.9 Konsumentfrågor
1.9.1 Motionsförslag
Eva Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande 3
att informationstekniken troligen inom bara några år
kommer att revolutionera konkurrensmöjligheterna
inom konsumtionsområdet. Det är därför angeläget att
konsumenterna får kunskap om hur pris- och
kvalitetsuppgifter kan sökas på Internet. Detta kan
lämpligast ske genom att initiera ett
folkbildningsarbete om konsumenternas möjligheter
att utnyttja IT-stöd. Motionären framhåller vidare
att insatserna för att stärka konsumentintresset
inte bara handlar om lagar och förordningar utan
även om att konsumenterna från början får vara med
och forma konsumentinformation via Internet.
1.9.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att användning av informationsteknik
innebär stora möjligheter för konsumenterna att
stärka sin ställning på marknaden. Konsumenterna kan
exempelvis lättare få tillgång till viktig
information och tillgång till ett större utbud av
varor och tjänster, vilket på sikt kan främja
konkurrensen och ge lägre priser.
Informationstekniken kan även medföra förbättrad
tillgång till service för vissa grupper såsom äldre
och boende i glesbygd. För att konsumenterna skall
kunna dra nytta av tekniken krävs emellertid som
framhålls i motionen bl.a. IT-kunskap hos
konsumenterna. Konsumenterna måste vidare känna
förtroende och trygghet vid användning av Internet
för elektronisk handel.
Av regeringens skrivelse framgår att
konsumentfrågorna för närvarande övervägs och
behandlas i en rad olika sammanhang. Det gäller även
på internationell nivå där utvecklingen på IT-
området utifrån ett brett konsumentperspektiv
behandlas av bl.a. OECD, EU och Nordiska
ministerrådet. I IT-kommissionens uppdrag ingår
också att lämna förslag till hur användarens
intressen kan tas till vara inom ramen för en
strävan att åstadkomma en så bred användning av
tekniken som möjligt. Vidare kan nämnas att det
rättsliga observatoriet tillsammans med
Inrikesdepartementet och Swebizz under hösten 1998
genomfört en hearing om konsumentfrågor i
informationssamhället.
Utskottet vill vidare hänvisa till att en särskild
utredare har tillkallats den 30 juni 1998 för att
undersöka och kartlägga vilka speciella problem av
främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan
ställas inför i samband med elektronisk
kommunikation i informationssamhället (In 1998:06,
dir. 1998:64). Resultatet av utredarens inventering
skall följas av en analys om huruvida konsumentens
skydd i detta avseende behöver stärkas och, om så är
fallet, på vilka sätt detta lämpligen bör ske.
Utgångspunkten skall vara att stärka konsumenternas
rättigheter i informationssamhället. Det ingår dock
inte i utredarens uppdrag att lämna lagförslag.
Utredarens förslag skall redovisas senast den 1
oktober 1999.
Konsumentfrågor på IT-området behandlas vidare av
den parlamentariska kommittén med uppgift att lämna
förslag beträffande utformningen av
konsumentpolitiken inför ett nytt sekel (dir.
1999:1). Enligt direktiven skall kommittén bl.a. se
över användarvänligheten, information och service
till konsumenter av informationsteknik och lämna
förslag till hur dessa frågor kan lösas på ett
tillfredsställande sätt. Arbetet i den delen skall
redovisas senast i oktober 1999.
Utskottet bedömer att den snabba tekniska
utvecklingen gör att konsumentfrågorna på IT-området
kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av
konsumentskydd skall kunna skapas och bibehållas
inom området. Mot bakgrund av vad som redovisats om
pågående insatser kan utskottet inte finna annat än
att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det
pågående arbetet både på nationell och
internationell nivå. Utskottet förutsätter vidare
att Konsumentverket och konsumentorganisationerna
fortlöpande följer frågorna och vidtar de åtgärder
som är erforderliga för att tillgodose
konsumenternas berättigade krav på IT-området.
Utskottet anser mot denna bakgrund att något
särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte
är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion T1
yrkande 3.
1.10 Kartläggning och redovisning
1.10.1 Motionsförslag
Johnny Gylling och Amanda Grönlund (båda kd)
uppmärksammar i motion T809 yrkande 8 att
arbetslivets organisation påverkas radikalt av
informationstekniken. Omdaningen från storskaligt
till småskaligt förändrar förutsättningarna för
många av de fundament som den svenska välfärdsstaten
vilat på. Därmed förändras förutsättningarna både
för trygghetssystemen och statens möjligheter att i
framtiden få stora intäkter med dagens
uppbördssystem. Förändringarna kommer gradvis.
Dramatiska effekter lär inte uppstå från ett år till
ett annat. Enligt motionärerna nödvändiggör dock
dagens statsfinansiella läge en grundlig analys av
de effekter som IT kan medföra för arbetslivets
organisation och struktur. En statlig utredning
föreslås därför tillsättas som i första hand skall
kartlägga konsekvenserna av den utveckling som nu
pågår och som med rimlig säkerhet kan förväntas de
närmaste fem till tio åren.
Eva Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande 2
att utvecklingen av informationssamhället för
närvarande går mycket snabbt och att
förändringstakten är hög. Regeringen bör därför
årligen följa upp besluten inom IT-området och
redovisa statistik. Det bör bl.a. gälla hur många
som har tillgång till IT och hur IT-kunskaper
beaktas inom lärarutbildningen. T.ex. kan redovisas
om alla som avlägger lärarexamen verkligen har
kunskaper om och egna erfarenheter av hur
informationstekniken kan användas i undervisningen
(yrkande 2).
1.10.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att behovet av att kartlägga
konsekvenserna av IT-utvecklingen på arbetsmarknads-
och socialförsäkringsområdet har berörts av IT-
kommissionen. I rapporten Hur skall man finansiera
välfärden i det globaliserade IT-samhället behandlas
frågan hur elektronisk affärsverksamhet i öppna
nätverk påverkar möjligheterna att ta ut olika
skatter (SOU 1998:153). Enligt en bilaga till
rapporten med titeln Digitala varor, välfärdens
faror? bedöms den elektroniska handeln på sikt
innebära stora strukturella förändringar med
fundamentala konsekvenser för samhällsekonomin.
Vidare anges att utformningen av det svenska
skattesystemet kan komma att utsättas för stora
påfrestningar som ett resultat av den elektroniska
handeln. IT-kommissionen har vidare i rapporten IT
och nationalstaten tecknat fyra framtidsscenarier
och sökt belysa frågor såsom hur utvecklingen av
elektronisk handel påverkar nationella kärnfrågor
som bl.a. beskattning (SOU 1998:58).
Av IT-kommissionens arbetsplan för verksamhetsåret
1999 framgår att kommissionen skall bevaka och
analysera informations- och kommunikationsteknikens
roll i samhället i syfte att synliggöra och
informera om framtida möjligheter och problem samt
verka för att nödvändiga insatser genomförs. Det
betyder att ytterligare insatser kan komma att
genomföras inom det ämnesområde som motionärerna
påtalar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är angeläget att närmare klarlägga den elektroniska
handelns påverkan på det svenska skattesystemet och
följderna för statens inkomster. Med hänvisning till
att regeringen följer utvecklingen och de insatser
som sker inom IT-kommissionens ram förutsätter
utskottet att regeringen i nästa avrapportering till
riksdagen närmare redovisar konsekvenserna av IT-
utvecklingen på arbetsmarknads- och
socialförsäkringsområdena.
Beträffande motion T1 (s) delar utskottet det som
motionären framhåller om vikten av att besluten inom
IT-området följs upp. Det gäller särskilt inom
utbildningsområdet som tillhör ett av de tre
prioriterade områdena inom den nationella strategin
för att bredda och utveckla användningen av
informationsteknik. I sammanhanget kan nämnas att
regeringen den 25 juni 1998 har gett Statens
institut för kommunikationsanalys (SIKA) i uppdrag
att utreda uppbyggnaden av ett samlat system för
statistik över modern informations- och
kommunikationsteknik. Arbetet skall ske i samråd och
i samarbete med övriga myndigheter/organisationer
med statistikansvar på IT-området eller andra
angränsande arbetsuppgifter.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion T1
(s) yrkande 2 och T809 (kd) yrkande 8. Syftet med
motionsyrkandena förutsätts dock komma att
tillgodoses.
1.11 Hälsorisker med elektromagnetisk
strålning från mobiltelefoner
1.11.1 Elektromagnetisk strålning
Världshälsoorganisationen (WHO) har nyligen ställt
samman ett faktablad om elektromagnetiska fält och
hälsorisker (WHO faktablad nr 193 maj 1998). Av
informationen framgår bl.a. följande:
Dagens mobiltelefonsystem utnyttjar frekvenser på
mellan 800 och 1 800 MHz. Ny teknik håller på att
introduceras som använder 2 100 MHz och högre
frekvenser. En del av mobiltelefonens radiovågor tas
upp (absorberas) av användaren och ger upphov till
uppvärmning. Hur djupt radiofrekvensfälten tränger
in i vävnaden beror på fältens frekvens; djupet är
större vid lägre frekvenser. Enligt de
internationella tekniska standarder som omfattar
tillverkningen av mobiltelefoner och anläggningar
för basstationer får dessa inte orsaka någon
betydande uppvärmning över huvud taget.
När det gäller exponering av radiofrekventa fält av
låg intensitet - alltför låg för att ge upphov till
någon betydande uppvärmning - är effekterna inte
helt klarlagda och kunskaperna om deras innebörd för
människors hälsa inte heller tillräcklig för att det
skall finnas anledning att begränsa människors
exponering.
Beträffande exponering av radiofrekventa fält och
cancer finns det i dag inga vetenskapliga bevis som
tyder på att exponering för låga nivåer av
radiofrekventa fält, från t.ex. mobiltelefoner och
deras basstationer, orsakar eller främjar cancer.
Även om mobiltelefoner avger mycket mindre energi
än en basstation upptar användarens kropp betydligt
mer energi från en mobiltelefons antenn än från
basstationer. Användarens huvud utsätts för den
högsta koncentrerade exponeringen av
radiofrekvensfälten. Denna koncentrerade exponering
begränsas emellertid av internationella riktlinjer
och nationella standarder och får inte orsaka lokal
temperarturhöjning på över 1 °C.
1.11.2 Motionsförslag
Barbro Johansson (mp) konstaterar i motion T810 att
forskning om elektromagnetiska fält har ökat i flera
länder. Det är i nuvarande läge för tidigt att säga
något om effekterna och att dra slutsatser om
eventuella skador. Det är dock påvisat att levande
celler reagerar med koncentrationsförändringar av
kemiska ämnen i cellen. Vid exponering av
elektromagnetiska fält bör därför
försiktighetsprincipen gälla (yrkande 1). Frånvaron
av exakt kunskap får inte bli en förevändning för
att inte vidta åtgärder när svåra eller
oåterkalleliga skador kan befaras.
I motionen refereras till en stor undersökning med
11 000 personer som utförts vid Arbetslivsinstitutet
och som visar på symtom såsom trötthet, huvudvärk,
minnesluckor och koncentrationsproblem. Värme på och
bakom örat, brännande hud, stickningar och yrsel är
andra besvär, som uppgavs i undersökningen.
Undersökningen, som är den största i världen i sitt
slag, visar på att mer forskning behövs vad gäller
eventuella allvarligare konsekvenser av alltför
frekvent pratande i mobiltelefon. Motionären
efterlyser mot denna bakgrund en varningstext,
liknande den som finns på cigarettpaket, på
mobiltelefonerna för att varna för alltför flitigt
användande (yrkande 2) .
Motionären framhåller att den explosionsartade
ökningen av mobiltelefoner ökar påverkan av
elektromagnetiska fält, vilket ger anledning till
att ompröva rekommendationer som i nuläget
föreligger. De elektromagnetiska fälten, som utsänds
från mobiltelefoner, innebär en viss
temperaturhöjning i den mänskliga kroppen.
Exponeringen utgörs av s.k. radiofrekventa fält, och
från forskningshåll kan man inte bortse ifrån att
radiofrekventa fält har inverkan på människokroppen.
Mot denna bakgrund efterlyses ökade
forskningsinsatser om elektromagnetiska fält
(yrkande 3).
Motionären framhåller vidare att det finns en
mängd olika elektriska fält, som samverkar med
varandra. Mot denna bakgrund efterlyses forskning
för att utröna hur alla tillkommande elektriska fält
samverkar i luften och hur detta eventuellt kommer
att påverka människor och djur (yrkande 4).
I motionen behandlas vidare den undantagsklausul
som finns bl.a. i Sverige som anger att apparater
under ett visst värde (7 watt) inte behöver
kontrolleras. Enligt motionären bör denna
undantagsklausul slopas eftersom ett stort antal
mobiltelefoner nu kommer ut på marknaden (yrkande
5).
I motionen begärs avslutningsvis att mätresultat
för den del av den radiofrekventa energin från
mobiltelefoner som tas upp av vävnader görs
officiella (yrkande 6).
1.11.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att mätningar och
teoretiska beräkningar av radiovågor från
mobiltelefoner ger en något så när samstämmig bild.
Vid normalt användande av mobiltelefoner understiger
absorptionen gällande gränsvärden och
rekommendationer. Mot bakgrund av dagens samlade
kunskap bedöms därmed inte användandet av
mobiltelefoner innebära några hälsorisker.
Även om det råder en bred samstämmighet bland
huvuddelen av forskarvärlden finns det dock en
påtaglig oro om hälsorisker med elektromagnetisk
strålning från mobiltelefoner. Enligt en rapport
nyligen från företaget Stelacon uppges 20 % av de
privata mobiltelefonabonnenterna vara oroliga för
att strålningen är farlig.
Vidare kan nämnas att i Sverige och Norge har en
större undersökning nyligen genomförts för att
undersöka eventuella hälsoeffekter av användande av
mobiltelefoner. Undersökningen innebar att en enkät
skickades ut till totalt 17 000
mobiltelefonanvändare. Enkäten visade att 13 % i
Sverige och 30 % i Norge rapporterade minst ett
symtom såsom huvudvärk och yrsel som de satte i
samband med mobiltelefonerande. De som talade i en
GSM-telefon mer än en timme om dagen rapporterade
närmare tre gånger så ofta huvudvärk jämfört med den
som ringde mindre än två minuter per dag. Studien
visade att de rapporterade besvären var markant
högre för dem med stark psykosocial press.
Mot bakgrund av den oro som finns bland allmänheten
i många länder för hälsorisker från elektrisk och
kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar,
mobiltelefoner, radio- och radarsändare pågår ett
omfattande internationellt och nationellt arbete för
att klarlägga eventuella hälsorisker. Som exempel
kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan
år 1996 bedriver ett särskilt projekt rörande
elektromagnetiska fält (EMF). Projektet är planerat
att löpa under fem år och målsättningen är att nå
internationell samsyn när det gäller värdering av
hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält.
I projektet ingår bl.a. kunskapsvärdering,
forskningsinsatser, utveckling av gränsvärden för
EMF samt råd för skyddsåtgärder.
I avvaktan på projektets resultat har WHO utfärdat
ett antal rekommendationer. Det gäller bl.a.
uppmaning om strikt efterföljande av gällande
internationella och nationella säkerhetsstandarder,
regler för lokalisering av basstationer för
mobiltelefoni och åtgärder för att motverka att
mobiltelefoner stör annan elektrisk utrustning. I
sammanhanget kan vidare nämnas att till projektet är
knutet en rådgivande kommitté bestående av
företrädare för de länder som stöder projektet,
bl.a. Sverige. I det vetenskapliga arbetet är
Sverige representerat genom Karolinska institutet.
Regeringen har vidare gett Rådet för
arbetslivsforskning i uppdrag att senast år 2000
redovisa en utvärdering av elöverkänslighet. Under
våren 2000 planerar rådet att anordna en konferens,
vars syfte bl.a. är att belysa skilda gruppers
åsikter och slutsatser avseende orsakerna till
elöverkänslighet samt för att diskutera eventuella
hälsoeffekter av mobiltelefoni.
Strålskyddsinstitutet (SSI) har vidare utrett
strålningsförhållanden kring basstationer där
teleantennerna är uppsatta. SSI anser att
basstationerna inte innebär någon risk ur
strålskyddssynpunkt.
Utskottet konstaterar att frågor om bl.a.
mobiltelefoners eventuella hälsoeffekter för
närvarande ägnas stor uppmärksamhet. Med tanke på
den snabbt ökande användningen av mobiltelefoner
och olika IT-lösningar är det otillfredsställande
att många människor känner osäkerhet och fruktan
inför teknikens eventuella hälsoeffekter. Mot
bakgrund av den internationella kompetensuppbyggnad
som sker och den övervakning som görs av berörda
myndigheter anser dock inte utskottet att riksdagen
nu bör ta något initiativ i frågan. Utskottet
förutsätter att regeringen fortsättningsvis kommer
att lämna en redovisning av de insatser som görs på
området. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund
motion T810 (mp).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
lägger regeringens skrivelse 1998/99:2
Informationssamhället inför 2000-talet till
handlingarna.
2 Elektronisk handel
2.1 Vad menas med elektronisk handel?
En skillnad brukar göras mellan direkt och indirekt
elektronisk handel. Det förstnämnda innebär att hela
transaktionen sker elektroniskt över det digitala
nätet, såväl beställning som betalning och leverans.
Vid indirekt elektronisk handel beställs en produkt
elektroniskt men betalas och/eller levereras på
traditionell väg. Det finns i dag tre tänkbara
aktörer inom den elektroniska handeln, nämligen
näringslivet, privatpersoner och den offentliga
sektorn. I dagsläget är det handeln mellan företagen
som är, och kan förväntas bli, den i särklass mest
betydelsefulla.
I skrivelsen lämnas en översikt av olika frågor som
berörs av den för närvarande mycket snabba
utvecklingen av elektronisk handel. Vidare redovisas
regeringens principiella inställning och
utgångspunkter för en samlad politik för att främja
elektronisk handel.
Av skrivelsen framgår att regeringen anser att
förutsättningar bör skapas för en bred användning av
elektronisk handel i syfte att främja sysselsättning
och tillväxt. Utvecklingen bör komma alla grupper
och alla delar av landet till del och eventuella
negativa omställningseffekter bör minimeras.
Elektronisk handel är global till sin natur. För att
inte fragmentera marknaden anser regeringen därför
att det är angeläget att i största möjliga
utsträckning nå överenskommelser på global nivå vad
avser regler och villkor för elektronisk handel.
Regeringen anser att utvecklingen av den
elektroniska handeln primärt bör drivas av
marknadens aktörer. Detta innebär bl.a. att olika
tekniska tillämpningar främst skall utvecklas av den
privata sektorn. Regleringar bör tillgripas endast
när branschstandarder och avtal inte är tillräckliga
åtgärder.
I skrivelsen framhålls vidare att regeringen anser
att statens uppgift bör vara att i internationell
samverkan och i samspel med näringslivet och andra
berörda aktörer såsom konsumentgrupper verka för_ett
effektivt regelverk, samordnade offentliga
aktiviteter, t.ex. upphandling och
utbildningsinsatser, samt_en tillgänglig och säker
teknisk infrastruktur i syfte att att främja den
elektroniska handeln.
2.3 Motionsförslag
2.3.1 Reformarbetets inriktning
Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att
den elektroniska handeln kan bidra till många
välfärdsvinster samt i flera fall även till
miljövinster. Det är därför av vikt att
förutsättningar skapas för en effektiv elektronisk
handel. Moderata samlingspartiet anser dock att
regeringen har en "vänta-och-se-attityd" till
elektronisk handel, vilket kan medföra att vissa
handelssituationer kommer att omfattas av ett
juridiskt vakuum där ingen vet vad som gäller. Det
innebär att lagstiftaren frånhänder sig möjligheten
att på ett tidigt stadium skapa tydliga
förutsättningar för handeln och därmed riskerar att
utvecklingen avstannar på grund av det osäkra läget.
Motionärerna förordar i stället att ett målmedvetet
reformeringsarbete påbörjas omedelbart. I
sammanhanget påtalas vidare att lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter
m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och
mineraloljeprodukter utgör en allvarlig inskränkning
i det personliga integritetsskyddet som på intet
sätt kan motiveras med eventuella risker för
skatteundandragande.
Johnny Gylling och Amanda Grönlund (båda kd)
framhåller i motion T809 yrkande 9 att utvecklingen
av den elektroniska handeln gör att svenska regler
och skattenivåer i längden inte kan avvika i någon
större omfattning från vad som gäller i omvärlden.
De understryker vikten av att en översyn omgående
görs av de regelverk som i dag tillämpas vid
elektronisk handel. Enligt motionen bör dock inte en
alltför stor tilltro finnas till statens möjligheter
att påskynda elektronisk handel i stort.
Motionärerna betraktar det som självklart att det
skall finnas ett regelverk som inte missgynnar
elektronisk handel. Lika självklart är det att
offentliga myndigheter, kommuner och landsting bör
utnyttja alla de möjligheter som tekniken erbjuder
till rationaliseringar och effektiviseringar.
2.3.2 Småföretagens utvecklingsmöjligheter
I motion T808 yrkande 6 av Sven Bergström m.fl. (c)
konstateras att den viktigaste delen av den
elektroniska handeln är och kommer att vara den
handel som sker företag emellan. Utvecklingen
innebär såväl stora möjligheter som risker för
främst småföretagen. Genom elektronisk handel vidgas
marknaden långt utanför gränserna. Samtidigt
riskerar företag som inte är med i utvecklingen att
halka efter i den affärsmässiga utvecklingen.
Länsstyrelserna föreslås därför få i uppdrag att
följa och stödja företagens utveckling av kunskap
och rutiner för elektronisk handel.
2.3.3 Konsekvenser av elektronisk handel
I motion T808 (c) yrkande 7 framhålls att staten
redan i dag går miste om skatteintäkter, främst
moms, genom handeln på Internet. I takt med att den
elektroniska handeln ökar bedöms att detta
skattebortfall kommer att accelerera. Företag i
länder med höga skatter på försäljning av
information riskerar därmed att missgynnas, då
konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag
i andra länder och köpa informationen. Motionärerna
anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att
se över den tekniska utvecklingens påverkan på det
svenska skattesystemet och dess påverkan på statens
inkomster.
2.3.4 Kryptering och digitala signaturer
Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att
kryptering och digitala signaturer på ett effektivt
sätt kan öka säkerheten vid elektronisk handel. Det
är angeläget att på bästa sätt förenkla för de
företag som arbetar med att utveckla dessa system.
Den exportkontroll som rör krypteringsmjukvaran har
dock skapat stora problem för svenska företag som
arbetar med denna typ av mjukvara. Regeringen bör
därför ta initiativ så att svenska företags
möjligheter inte blir sämre än möjligheterna för
företag i andra länder.
I motion T805 av Ewa Thalén Finné (m) framhålls att
rätten att kryptera elektronisk post handlar om var
gränsen skall gå mellan statens, företagens och den
enskildes intressen. Det gäller gränsen mellan
medborgarnas rätt att kommunicera säkert och
myndigheternas behov av att övervaka sina egna och
andra länders medborgare. Motionären anser att
företag och privatpersoner måste ha rätten att
kryptera all sin post, även den som går via
Internet. Sveriges riksdag och regering bör därför
omgående arbeta för att möjliggöra export eller på
annat sätt spridning av avancerade
krypteringsprogram utan donering av krypteringsnyck-
lar. För att inte försvåra teknikutbyte mellan
svenska och amerikanska företag bör dock under en
övergångstid donering av krypteringsnycklar kunna
ske hos svenska eller europeiska myndigheter.
I motion T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund
(båda kd) framhålls att den personlig integriteten
är absolut. Det betyder att på samma sätt som
offentlig information skall vara offentlig skall
sekretessbelagd information vara säker mot obehörig
tillgång. Den rätt som finns i Sverige för alla att
kryptera information är därför självklar och bör
bibehållas.
I motion T808 av Sven Bergström m.fl. (c) framhålls
att, om utvecklingen mot allt fler oberoende
leverantörer av system med digitala signaturer
fortsätter, kommer det att vara svårt för såväl
säljare som konsumenter att använda dem.
Framtagningen av en standard bör i stället ske i
internationella standardiseringsorgan och i
samverkan mellan branschföretag. Som uppmärksammats
vid den konferens som EU:s ministrar höll sommaren
1998 kan emellertid användningen uppmuntras genom
att lagar anpassas så att digitala signaturer
accepteras på samma sätt som fysiska signaturer i
dag. Det är viktigt att svensk lagstiftning
förändras i denna riktning snarast (yrkande 4). Den
avvaktande attityd som kommer till uttryck i
regeringens skrivelse bedöms som
otillfredsställande.
Enligt motionen är det vidare avgörande för en ökad
användning av informationsteknik att användarna har
tilltro till den, att användare vågar skicka även
känslig information, såsom kontonummer eller hemliga
upplysningar, och att man kan lita på att avsändaren
är den som hon/han utger sig för att vara. Sveriges
inställning bör enligt motionärerna vara att handel
och kommunikationer skall främjas. En rimlig väg är
därför att fortsätta med den politik som ännu
gäller, dvs. att kryptering inom landet är fri
medan, för export av produkter som inte är
tillgängliga över disk, eller vars källkod
publicerats, restriktioner tillämpas (yrkande 5).
Andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v) anger i
motion T802 att regeringens beslut i februari 1998
att svensk exportkontroll skall tillämpas när
svenska krypteringsprogram görs åtkomliga via
Internet innebär att export av avancerad kryptering
inte är tillåten. Skälet till detta beslut är främst
att regeringen inte vill äventyra relationerna med
USA som inte accepterar export av annat än
lättforcerad kryptering. Motionärerna anser det inte
acceptabelt att USA skall diktera villkoren för
internationella företag och förordar att export av
avancerad kryptering tillåts (yrkande 1).
I motionen framhålls vidare att de internationella
överenskommelser och konventioner som Sverige har
undertecknat om vapenexport måste följas. För
kryptering som har med krigsmateriel att göra skall
svensk exportkontroll tillämpas (yrkande 2).
2.4 Utskottets ställningstagande
2.4.1 Reformarbetets inriktning
Utskottet konstaterar att genom Internets starka
framväxt har elektronisk handel och andra former av
elektronisk affärskommunikation kommit att bli ett
av de viktigaste användningsområdena för
informationsteknik. Denna utveckling innebär stora
möjligheter för svenska konsumenter och för svenskt
näringsliv. Sverige är väl förberett för att
utnyttja de positiva effekter som utvecklingen
möjliggör, bl.a. genom att vara ett av världens
ledande och mest utvecklade länder när det gäller
såväl tillgången till som användningen av avancerad
informations- och kommunikationsteknik.
Utskottet anser att Sverige bör sträva efter att
bli ledande när det gäller elektronisk handel.
Kommunikationen över de elektroniska näten skapar
nya affärsmöjligheter, vilket verkar som en
drivkraft för att utveckla företagandet både i nya
och redan etablerade verksamheter och branscher.
Konsumenter kan genom elektronisk handel få ökade
möjligheter att skaffa sig information om varor och
tjänster och välja från ett större utbud. Den
offentliga sektorn kan vidare öka sin interna och
externa effektivitet genom ökad offentlig
upphandling på elektronisk väg och genom anpassning
av myndigheternas informationssystem till den
moderna tekniken.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
initiativ och ställningstaganden för att främja
elektronisk handel bör ha tre grundläggande
utgångspunkter. För det första är elektronisk handel
global. Det är därför angeläget att i största
möjliga utsträckning nå överenskommelser på global
nivå vad avser regler och villkor för elektronisk
handel. För det andra är elektronisk handel i
huvudsak marknadsstyrd. För det tredje bör lagar och
regler utformas så att de underlättar utvecklingen
av den elektroniska handeln. Regelverken bör i
största möjliga utsträckning vara neutrala i
förhållande till den teknik som används.
Beträffande motion T818 (m) och takten i det
nödvändiga reformarbetet delar utskottet
motionärernas uppfattning om vikten av ett
målmedvetet lagstiftningsarbete. Som framhålls i
regeringens skrivelse ger dock expansionen av den
elektroniska handeln upphov till många överväganden
inom en rad olika områden och den berör ett stort
antal regelverk. Det finns därför behov av att ta
ett samlat grepp om samtliga områden som berörs.
Initiativ inom delområden kan leda till att de
positiva effekterna av den elektroniska handeln
uteblir eller i värsta fall medför hinder för
utvecklingen. Utskottet vill också erinra om att
enligt den nationella strategin för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik har
reformeringen av rättsområdet pekats ut som ett av
tre prioriterade områden. Det innebär att
författningsändringar skall vara genomförda senast
under år 2000 samtidigt som effektiva former skall
skapas för en kontinuerlig juridisk uppföljning av
den snabba utvecklingen på området.
Utskottet förutsätter mot bakgrund av det anförda
att reformarbetet kommer att bedrivas kraftfullt och
att ett regelsystem snarast kan skapas som utvecklar
och inte missgynnar elektronisk handel. Utskottet
avstyrker motion T818 (m) yrkande 12.
Utskottet övergår därefter till motion T809 (kd)
yrkande 9 om en översyn av aktuella regelverk för
elektronisk handel. Som framhålls i skrivelsen har
staten ett ansvar för att främja den elektroniska
handeln genom att anpassa regelverken samt sprida
information och i övrigt stimulera användningen av
informationstekniken i syfte att främja tillväxt i
näringslivet och samtidigt skydda enskilda
konsumenter. En kontinuerlig dialog om utvecklingen
av den elektroniska handeln med både näringsliv och
konsumentorganisationer är av dessa skäl en viktig
del i regeringens arbete.
Utskottet delar för sin del den uppfattning som
kommer till uttryck i motionen att tydliga och
neutrala skatteregler som inte innebär några extra
belastningar på elektronisk handel jämfört med
traditionell handel är en viktig förutsättning för
utvecklingen av den elektroniska handeln. Som
framhålls i regeringens skrivelse bör därför
elektronisk handel skattemässigt behandlas på samma
sätt som traditionell handel. Vidare krävs regler
som är tydliga och lätta att tillämpa för att de som
är skyldiga att betala en viss skatt på ett enkelt
sätt skall kunna göra detta.
Utskottet konstaterar därmed att syftet med Johnny
Gyllings och Amanda Grönlunds (båda kd) förslag i
motion T809 yrkande 9 om en översyn av regelverken
för elektronisk handel tillgodoses. Motionärernas
utgångspunkt att skapa ett regelverk som inte
missgynnar elektronisk handel överensstämmer också
med inriktningen av regeringens lagstiftningsarbete.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.
2.4.2 Småföretagens utvecklingsmöjligheter
Utskottet delar den uppfattning som Sven Bergström
m.fl. (c) framför i motion T808 att den viktigaste
delen av den elektroniska handeln är och kommer att
vara den som sker företag emellan. Utvecklingen
innebär såväl stora möjligheter som risker för
främst småföretagen. Genom elektronisk handel vidgas
marknaden långt utanför nationsgränserna. Samtidigt
riskerar företag som inte är med i utvecklingen att
förlora marknadsandelar. Småföretagen har stor
betydelse för tillväxt och sysselsättning.
Beräkningar finns som visar att sju av tio nya
arbetstillfällen skapas av småföretag. Särskilt
stark är deras expansion i tjänstesektorn.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har
mot denna bakgrund startat projektet IT @
småföretag. Projektets syfte är att bidra till att
öka kunskapen om och användningen av
informationsteknik i små företag och på så vis
stimulera den regionala utvecklingen. För att få en
helhetsbild av pågående insatser sammanställs inom
projektet erfarenheter av olika lokala och regionala
IT-projekt i landet. Syftet är dels att ge möjlighet
till överblick och samordning, dels att förmedla
erfarenheter och kompetenser mellan olika projekt
och aktörer. Vidare kartläggs företagens behov och
attityder. Under hösten 1998 har en
enkätundersökning av 3 500 svenska småföretag
genomförts för att klarlägga hur företagens
nuvarande situation, förväntningar på och attityder
till informationsteknik ser ut.
Vidare kan nämnas att IT-kommissionen genom
rapporterna IT och regional utveckling - 120 exempel
från Sveriges län (SOU 1998:19), Hur offensiv IT-
användning kan skapa tillväxt för mindre företag
(SOU 1998:54) och IT och regional utveckling (SOU
1998:79) har behandlat informationsteknikens
påverkan på den regionala utvecklingen. IT-
kommissionen har mot denna bakgrund bl.a.
rekommenderat regeringen att i regionalpoltiken
tydligt beakta att utvecklingen och användningen av
informationsteknik får en ökande betydelse för
regionernas välfärd. Kommissionen har vidare
rekommenderat regionala och lokala aktörer att
utarbeta regionala strategier för informationsteknik
och stimulera projekt som syftar till att öka IT-
användningen och utveckla tjänster.
Elektronisk handel har tidigare i många fall
betraktats som ett verktyg främst anpassat för stora
företag och organisationer och då i
rationaliseringssyfte för att sänka inköpskostnader
eller för att minska personalkostnader. Utskottet
vill understryka att den elektroniska handeln också
för med sig stora möjligheter till tillväxt för små
och medelstora företag. Steget från hemmamarknaden
till en expansion via en global marknad är numera
inom räckhåll för allt fler företag. Det är viktigt
att svenska företag kan ta till vara dessa
möjligheter.
Utskottet anser det angeläget att
informationsteknik och elektronisk handel utnyttjas
också som en drivkraft för regional utveckling.
Utskottet konstaterar samtidigt att förutsättningar
för landets regioner ser olika ut. I
storstadsregionerna finns marknadskrafter som i
många fall driver utvecklingen snabbt framåt. I
regioner med vikande befolkningsunderlag och svag
sysselsättning kan offentliga aktörer och då främst
kommuner, länsstyrelser och landsting tillsammans
med högskolor spela en aktiv roll för att påskynda
utvecklingen. Den mängd lokala och regionala IT-
projekt som pågår runt om i landet vittnar också om
att det hos såväl företag som offentliga organ finns
ett stort intresse för att ta till vara
informationstekniken som drivkraft för regional
utveckling.
Utskottet ser positivt på denna utveckling och
förutsätter att länsstyrelserna, som har till
uppgift att främja den regionala utvecklingen,
aktivt medverkar till att skapa ett positivt
utvecklingsklimat för småföretag genom användning av
informationsteknik och elektronisk handel. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion T808 (c) yrkande 6. Syftet med
motionsyrkandet förutsätts dock komma att
tillgodoses.
2.4.3 Konsekvenser av elektronisk handel
Som framhålls i motion T808 (c) går staten redan i
dag miste om skatteintäkter, främst moms, genom
handeln på Internet. Även om förändringar i
skattebaserna inte är någonting nytt, har de senaste
decenniernas internationalisering av den svenska
ekonomin samt tillväxten av elektronisk handel
påskyndat denna utveckling.
Regeringen anser att frågan är av central
betydelse. I skrivelsen konstateras att det svenska
skatteuttaget minskar om skattebaser rör sig från
Sverige, som på vissa områden har relativt höga
skatter, till länder med låga eller inga skatter
alls. Konkurrensförhållandena mellan olika företag
påverkas också av att skattesatserna varierar i
olika länder. Skatteuttaget kan även minska om
kontrollmöjligheter inte utnyttjas på ett
tillfredsställande sätt. Regeringen säger sig därför
följa frågan med uppmärksamhet. Eftersom den
elektroniska handeln är gränsöverskridande redovisar
regeringen det omfattande arbete som pågår i olika
internationella forum för att utveckla gemensamma
regelverk och en samsyn på elektronisk handel ur
beskattningssynpunkt.
Som utskottet tidigare angett har den elektroniska
handelns påverkan på den offentliga ekonomin
behandlats av IT-kommissionen. I rapporten Hur skall
man finansiera välfärden i det globaliserade IT-
samhället behandlas frågan om hur elektronisk
affärsverksamhet i öppna nätverk påverkar
möjligheter att ta ut olika skatter (SOU 1998:153).
Enligt utredningsbilagan Digitala varor, välfärdens
faror? bedöms den elektroniska handeln på sikt
innebära stora konsekvenser för samhällsekonomin.
Vidare anges att utformningen av det svenska
skattesystemet kan komma att utsättas för stora
påfrestningar som ett resultat av den elektroniska
handeln.
I sammanhanget kan vidare nämnas att IT-
kommissionen i rapporten IT och nationalstaten har
tecknat fyra framtidsscenarier och försökt belysa
hur utvecklingen av elektronisk handel påverkar
bl.a. beskattningen (SOU 1998:58). Enligt rapporten
är riskerna för kraftigt och snabbt vikande
skatteintäkter av allt att döma övervärderade.
Däremot kan internethandeln slå hårt mot lokala
affärer som skiv- och bokhandlare och spelbutiker
och därigenom göra det svårare att upprätthålla
nationella särregler på skatteområdet.
Informationsteknikens konsekvenser för
nationalstaten bedöms i stället ligga i första hand
på en annan nivå till följd av en IT-relaterad
strukturomvandling. Av IT-kommissionens arbetsplan
för verksamhetsåret 1999 framgår att kommissionen
kan komma att göra ytterligare studier inom det
ämnesområde som motionärerna behandlar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är angeläget att närmare klarlägga den elektroniska
handelns påverkan på det svenska skattesystemet och
följderna för statens inkomster. Utskottet
förutsätter att regeringen vid nästa rapportering
till riksdagen redovisar sin bedömning av
konsekvenserna av elektronisk handel för företag och
offentlig sektor.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
T808 (c) yrkande 7. Syftet med motionsyrkandet
förutsätts dock komma att tillgodoses.
2.4.4 Kryptering och digitala signaturer
Av regeringens skrivelse framgår att frågorna om
kryptering och digitala signaturer är komplicerade.
Det gäller bl.a. frågor om brottslighet,
exportkontroll och digitala signaturers status. Ett
omfattande arbete pågår mot denna bakgrund såväl i
Sverige som internationellt. Som framgår av
skrivelsen har Regeringskansliet utarbetat rapporten
Kryptopolitik - möjliga svenska handlingslinjer och
departementspromemorian Digitala signaturer - en
teknisk och juridisk översikt (Ds 1998:14). Enligt
skrivelsen förväntas ett samlat förslag till svensk
ståndpunkt om användning av kryptering föreläggas
riksdagen senare. En svensk ståndpunkt om digitala
signaturer kommer enligt skrivelsen successivt att
tas fram parallellt med att ett direktivförslag om
frågan under det närmaste året behandlas i EU:s
ministerråd.
Enligt utskottets mening är en grundläggande
förutsättning för elektronisk handel att företag,
organisationer, myndigheter och enskilda har
förtroende och tillit till denna handel. Som
framhålls i flera motioner har statsmakterna ett
ansvar att se till att det skapas förutsättningar
för säker kommunikation över allmänna nätverk som
Internet genom bl.a. möjlighet till kryptering och
användning av digitala signaturer.
Detta är också regeringens uppfattning. Enligt vad
utskottet erfarit är utgångspunkten för regeringens
arbete att export av avancerad kryptering bör
tillåtas med undantag för kryptering gällande
krigsmateriel. I sammanhanget kan också nämnas att
det finns en ökad internationell samsyn när det
gäller strävan att skapa säkra system för
kommunikation och lagring av information.
I avvaktan på att regeringens förutskickade
skrivelse redovisas avstyrker utskottet motionerna
T802 (v), T805 (m), T808 (c) yrkandena 4 och 5, T809
(kd) yrkande 4 och T818 (m) yrkande 10. Utskottet
förutsätter att syftet med samtliga motionsyrkanden
kommer att tillgodoses.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
lägger regeringens skrivelse 1997/98:190 Elektronisk
handel till handlingarna.
3 IT-omställningen inför år 2000
3.1 Vad beror problemet på?
Problemet beror på att årtal i datorer och IT-system
tidigare av utrymmesskäl angetts med två siffror i
stället för med fyra, dvs. 99 i stället för 1999.
Datorn uppfattar talet 00 som ett lägre tal än 99,
alltså att år 2000 kommer före år 1999. Felet
innebär att beräkningar, sorteringar, jämförelser
etc. kan bli felaktiga. Funktionen hos
mikroprocessorer eller s.k. mikrochips som är
inbyggda i olika datastyrda system och som finns i
ett mycket stort antal kan vidare komma att påverkas
av övergången till år 2000. Ett ytterligare problem
är att år 2000 är ett skottår. Om programmeraren
inte har tagit hänsyn till detta blir följden att
problem även kan uppstå vid olika slags beräkningar
av dagar under året. Till bilden hör vidare att
problem kan uppstå redan i år eftersom årtalet 99 av
programmerare i vissa sammanhang använts till annat
än att ange årtal.
3.2 Regeringens skrivelse 1998/99:40
Lägesrapport om IT-omställningen i
samhället inför år 2000
Skrivelsen beskriver regeringens ansvar och
organisationen av arbetet med IT-omställningen inför
år 2000. Vidare redovisas hur arbetet med
datoromställningar fortskrider, och en första samlad
lägesrapportering presenteras.
Av skrivelsen framgår att regeringen anser att
frågan angående IT-omställningar inför år 2000 måste
ges högsta prioritet liksom att riksdagen skall
hållas informerad om utvecklingen. Det ökade
teknikberoendet i samhället har lett till ökad
sårbarhet och till att många samhällsviktiga
funktioner inbördes är beroende av varandra. Den
sammantagna risken för störningar i samhället är
därmed mycket större än risken inom varje
samhällsfunktion för sig.
Enligt regeringens bedömning har medvetenheten om
2000-frågan ökat väsentligt hos myndigheternas
ledningar under det senaste halvåret. Flertalet
myndigheter tar nu frågan på stort allvar och
arbetet med att säkra den egna verksamheten har
kommit en god bit på väg. Myndigheter med
sektorsansvar har i varierande grad och med delvis
olika metodik genomfört granskningar av sina
respektive sektorer.
Med det underlag som finns tillgängligt i dag kan
dock regeringen inte med säkerhet uttala sig om
risken för störningar i de för samhället viktigaste
sektorerna. Sektorsmyndigheternas arbete med att
granska och driva på det fortsatta arbetet, följa
upp testresultat samt skapa beredskap för eventuella
störningar bör därför enligt skrivelsen
högprioriteras under år 1999.
Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i
arbetet vilket regeringen bedömer som oroväckande
mot bakgrund av kommunernas viktiga uppgifter som
distributörer av el, värme och vatten, m.m.
Störningar inom kommunerna kan leda till
konsekvenser inte bara för deras invånare utan även
för samhället i stort.
Regeringen bedömer att medvetenheten om problemen
på många håll i samhället fortfarande är alltför låg
och måste höjas. Inte minst gäller detta små och
medelstora företag samt konsumenter. Saklig
information till såväl företagsledningar som
allmänheten måste spridas. Arbetstakten med IT-
omställningarna måste ökas väsentligt bland små och
medelstora företag för att undvika driftstopp och
kedjeeffekter.
Regeringen poängterar hur viktigt det är att alla -
myndigheter, kommuner, landsting, företag,
branschorganisationer och andra aktörer - tar sitt
ansvar och driver på omställningsarbetet.
Av skrivelsen framgår vidare att regeringen avser
att återkomma till riksdagen med ytterligare en
rapportering före halvårsskiftet 1999 samt, vid
behov, en sista rapportering under hösten 1999.
3.3 Motionsförslag
Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i motion T9
att ett avgörande problem för arbetet med IT-
omställningen i samhället är ledarbrist. Trots
upprepade initiativ från Moderata samlingspartiet i
syfte att få regeringen att tillsätta en 2000-
general med sakkunskap i frågan för att leda och
samordna arbetet med IT-omställningen saknas
fortfarande en övergripande organisation för hur
samhällsnyttiga funktioner skall säkras över
tusenårsskiftet.
Regeringens ovilja att tilldela nödvändiga resurser
för omställningen har inneburit att
tillfredsställande lösningar försenats.
Senfärdigheten bedöms kunna få allvarliga
konsekvenser. Detta bestyrks av regeringens
skrivelse som anger att kommunernas och landstingens
arbete med 2000-omställningen är alarmerande. Mot
denna bakgrund understryks betydelsen av att staten
inte helt överlämnar ansvaret till kommuner och
landsting. Det krävs i stället ett tydligt ledarskap
från regeringens sida för att de kommuner och
landsting som i dag inte har kommit tillräckligt
långt i sin omställning inför tusenårsskiftet skall
kunna slutföra arbetet i tid.
Vidare påtalas att problem kan komma att uppstå i
telekommunikationssystemen. Detta kan leda till
allvarliga konsekvenser för övriga samhälls-
funktioner. Post- och telestyrelsen bör därför ges i
uppdrag att snarast ta fram det underlag som krävs
för att göra en säker bedömning av riskerna för
störningar i telekommunikationerna.
Beträffande Statskontorets uppdrag att följa
myndigheternas arbete med IT-omställningen
konstateras att Statskontoret har att förlita sig på
information från myndigheterna. Detta är inte ägnat
att underlätta Statskontorets uppdrag att
kontrollera berörda myndigheter eller begära
information direkt från berörd part. Likaså kan det
leda till särskilda problem när det gäller frågor
som berör flera myndigheters ansvarsområdet. Detta
understryker enligt motionärerna behovet av en
central ledningsfunktion. Det bör vidare ankomma på
IT-kommissionen att objektivt värdera den
information som myndigheterna lämnat. IT-
kommissionen bör också få i uppdrag att kontrollera
och övervaka arbetet i kommuner och landsting.
Regeringen uppmanas mot denna bakgrund att
skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till
och finansiering av de i motionen redovisade
förslagen.
Johnny Gylling m.fl. (kd) hänvisar i motion T11 till
att enligt Svenska Kommunförbundet är många kommuner
sent ute med 2000-omställningen. Fortfarande finns
det kommuner som inte alls har startat sitt arbete.
Detta bedöms som allvarligt då kommunerna ansvarar
för många viktiga samhällsangelägenheter. Som
exempel nämns de funktionshindrades behov av
tekniska hjälpmedel. En lämplig förebild att följa
är Tranås kommun som har startat ett nätverk för
kommunens företag i syfte att hitta gemensamma
lösningar på liknande systemproblem (yrkande 1).
Motionärerna framhåller vidare att de finansiella
systemen ännu inte till fullo är testade. Detta kan
leda till kraftiga störningar i betalningssystemen
med åtföljande samhällsproblem. Regeringen bör
därför genom Finansinspektionen kräva redovisningar
av de finansiella instituten i god tid före år 2000
(yrkande 2).
Beträffande energisektorn anges att ännu har inte
alla kommuner kontrollerat att elförsörjningen är
tryggad vid sekelskiftet år 2000. Detta är ytterst
allvarligt eftersom samhället är mycket sårbart om
inte eltillförseln fungerar. Regeringen uppmanas
därför redovisa vilka åtgärder man tänker vidta
(yrkande 3).
Enligt motionärerna kan heller inte störningar
uteslutas inom hälso- och sjukvården. Sjukvården
tillhör ett prioriterat område vars verksamhet måste
fungera med hög säkerhet. Regeringen bör därför
återkomma med en ny rapport i frågan (yrkande 4).
Motionärerna framhåller slutligen att varje
konsument skall kunna känna sig trygg vad gäller el
och vatten till sin bostad samt säker på att såväl
tele- som allmänna kommunikationer fungerar.
Produkter som datorer och hushållsmaskiner med
inbyggda chips måste även vara 2000-skyddade. I
regeringens skrivelse anges att leverantörerna
endast "bör" upplysa om eventuella risker. Enligt
motionärerna bör regeringen mot den angivna
bakgrunden överväga att återkomma till riksdagen i
avsikt att stärka konsumentlagstiftningen.
Inga Berggren m.fl. (m, s, v, kd, c, fp) framhåller
i motion T10 att dagens samhälle är beroende av en
väl fungerande elförsörjning med hög
leveranssäkerhet. Elavbrott kan därför leda till
omfattande störningar i viktiga samhälssystem och
förorsaka betydande materiella skador och ekonomiska
förluster hos elkunderna. Av regeringens skrivelse
framgår dock att ett betydande antal energiföretag
beräknas slutföra omställningsarbetet för år 2000
först under tredje och fjärde kvartalen 1999. De
uppfyller därmed inte regeringens krav på att alla
verksamhetskritiska system skall vara åtgärdade och
testade och klara att tas i drift senast den 1 juni
1999. Motionärerna anser det därför nödvändigt att
regeringen ställer större krav på arbetet inom
elförsörjningen och att regeringen snarast bör
tydliggöra för riksdagen hur den avser att agera i
frågan.
Stig Sandström m.fl. (v) påtalar i motion T8 att
problem och stora omprogrammeringsbehov kan uppstå
när det gäller personnumren vid 2000-skiftet.
Eftersom århundrade inte finns med i personnumret
befaras att det kan bli problem av samma typ som med
gamla dataprogram som bara har två tecken för årtal.
Enligt motionärerna är det därför nödvändigt att ett
nationellt och enhetligt personnummer införs i god
tid före 2000-skiftet för att undvika kaos och
identifikationsproblem på andra sida sekelskiftet.
Mikael Johansson m.fl. (mp) framhåller i motion T12
att regeringens redovisning av kostnaden för IT-
omställningen är knapphändig och osäker. Enligt
motionen är det inte osannolikt att den angivna
kostnaden på 1,1 miljarder kronor för att klara IT-
omställningen är otillräcklig. Miljöpartiet kräver
därför att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med en reviderad beräkning av kostnaderna
inom det statliga området och samtidigt redovisar
konsekvenserna för statsbudgeten (yrkande 1).
Vidare anges att regeringens skrivelse påvisar
uppenbara problem när det gäller styrningen av IT-
omställningen. Miljöpartiet ifrågasätter därför om
regeringen verkligen lyckas garantera driftklara
2000-säkrade system inom drygt ett halvår som man
föresatt sig. Enligt motionen bör regeringen under
våren 1999 redovisa för riksdagen hur man avser att
agera om IT-omställningen under andra halvåret 1999
fortfarande uppvisar brister som gör att
samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras
(yrkande 2).
Motionärerna bedömer vidare att riskerna för fel i
något drift- eller säkerhetspåverkande datasystem
för kärnkraftsreaktorerna är väsentligt större vid
omslaget till år 2000 än de är normalt. Därför bör
de svenska kärnkrafts-reaktorerna vara stoppade
under timmarna kring årsskiftet 1999/2000 (yrkande
3).
3.4 Yttrande från försvarsutskottet
Försvarsutskottet har i ett yttrande till
trafikutskottet den 21 januari 1999 behandlat IT-
omställningen i samhället inför år 2000. Yttrandet
avser dels två frågor i regeringens skrivelse som
försvarsutskottet vid ett flertal tillfällen
tidigare behandlat och som bedömts som särskilt
angelägna ur beredskapssynpunkt, nämligen
elförsörjning och telekommunikationer, dels
försvarsutskottets tidigare principiella uttalanden
i frågor rörande IT-omställningen inför år 2000. I
yttrandet behandlas vidare anknytande
motionsyrkanden.
Beträffande elförsörjning och telekommunikationer
delar försvarsutskottet regeringens uppfattning att
elsystemet är ett av de viktigaste
infrastruktursystemen och att det har stor betydelse
för alla andra samhällssektorer. Försvarsutskottet
framhåller att samhällets stora beroende av sårbara
tekniska system inom viktiga infrastrukturområden
gör att svåra störningar snabbt kan medföra
allvarliga konsekvenser för samhällets
funktionsförmåga.
Med anledning av regeringens redovisning om läget
inom de viktiga samhällsfunktionerna elförsörjning
och telekommunikationer bedömer försvarsutskottet
att det alltjämt finns anledning att med största
uppmärksamhet följa utvecklingen inom dessa områden.
Som försvarsutskottet ser det torde brister i
förmågan inom dessa funktioner ha en negativ effekt
på den fredstida beredskapen, vilket torde minska
samhällets robusthet mot störningar i samband med
övergången till år 2000.
Försvarsutskottet förutsätter att om brister i
förmågan inom delfunktionen Elförsörjning och
funktionen Telekommunikationer konstateras i samband
med 1999 års kontrollstation bör regeringen redovisa
de åtgärder som den avser att vidta för att avhjälpa
dessa brister.
Mot bakgrund av det anförda anser försvarsutskottet
att motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp) och T11 (kd)
yrkande 3 inte behöver bifallas av riksdagen.
Under rubriken IT inför år 2000 hänvisar
försvarsutskottet till att i samband med
budgetbehandlingarna hösten 1997 respektive hösten
1998 (bet. 1997/98:FöU1 s. 35-38, bet. 1998/99:FöU1
s. 14-15) behandlades utförligt frågan om
omställningen av datorsystem m.m. inför år 2000. Vid
den senaste behandlingen av frågan hösten 1998
noterade försvarsutskottet att frågan om IT-säkerhet
inför år 2000 noga följs av regeringen.
Försvarsutskottet bedömde dock att
sekelskiftesanpassningen av datasystem och andra
system som innehåller datorstyrd elektronik är en
ytterst angelägen fråga och därför fortsatt bör
prioriteras av statsmakterna och av ansvariga i
samhället i övrigt. Försvarsutskottet ansåg också
att en stor del av samhällets verksamhet kan komma
att påverkas negativt, om brister i systemen inte
hinner åtgärdas i tid. Försvarsutskottet förutsatte
att regeringen återkommer till riksdagen om
regeringen befarar att säkerheten i samhällsviktiga
datasystem inte kan upprätthållas vid övergången
till år 2000.
Försvarsutskottet konstaterar att regeringen, i
skrivelsen om beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred (skr. 1998/99:33), anser att frågan
angående IT-omställningar inför år 2000 måste ges
högsta prioritet liksom att riksdagen måste
informeras om utvecklingen. Enligt
försvarsutskottets mening är det synnerligen viktigt
att prioritera och vidta åtgärder inom kritiska
system och skapa erforderlig beredskap inom viktiga
samhällsfunktioner. Försvarsutskottet räknar därför
med att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till åtgärder om allvarliga störningar i
viktiga samhällsfunktioner kan befaras i samband med
övergången till år 2000.
Mot denna bakgrund finner försvarsutskottet inte
anledning att nu föreslå riksdagen att bifalla
motionerna T9 (m), T11 (kd) yrkande 1 och T12 (mp)
yrkande 2.
3.5 Trafikutskottets ställningstagande
3.5.1 Högprioriterad fråga
Utskottet delar regeringens uppfattning att arbetet
med omställningar av IT-system inför år 2000 är
mycket viktigt och måste ges högsta prioritet.
Omställningsarbetet måste ske målmedvetet och
kraftfullt inom alla samhällssektorer. Det är därför
nödvändigt att myndigheter, kommuner, landsting,
företag och organisationer ägnar frågan största
möjliga uppmärksamhet. Trafikutskottet anser sålunda
i likhet med försvarsutskottet att sekelskiftes-
anpassningen av datasystem och andra system som
innehåller datorstyrd elektronik är en ytterst
angelägen fråga som bör prioriteras av statsmakterna
och av ansvariga i samhället i övrigt.
3.5.2 Lednings- och organisationsfrågor
Mot bakgrund av år 2000-frågans komplexitet och
omfattning är, som framhålls i motion T9 (m),
lednings- och organisationsfrågorna av stor
betydelse i arbetet med att genomföra ett effektivt
och framgångsrikt omställningsarbete. Utskottet
anser att den som är ansvarig för en viss verksamhet
i princip även bör vara ansvarig för att driva 2000-
omställningsarbetet. Det skapar tydlighet och klara
ansvarsgränser. Genom regeringens överordnade
uppföljnings- och samordningsarbete och de
fortlöpande redovisningarna till riksdagen ges
samtidigt förutsättningar för en samlad och
målmedveten nationell samsyn.
Staten har framför allt ett ansvar att se till att
den egna verksamheten fungerar så störningsfritt som
möjligt. Alla myndigheter har därför fått i uppgift
att åtgärda 2000-frågan inom sitt område.
Statskontoret skall följa myndigheternas arbete med
IT-omställningar och kvartalsvis rapportera till
regeringen. Genom tillsyns- och sektorsmyndigheterna
har staten ett övergripande ansvar för att
samhällsviktiga funktioner såsom totalförsvar,
räddningstjänst, hälso- och sjukvård,
telekommunikationer, transporter, finansiella
tjänster samt energi- och vattenförsörjning
fungerar. Energi- och värmeförsörjning,
telekommunikationer samt vattenförsörjning är
särskilt prioriterade områden.
Som framhålls i regeringens skrivelse omfattar dock
många funktioner såväl offentlig som privat
verksamhet vilket innebär att ansvaret för dessa
verksamheter delas mellan staten och ett stort antal
andra aktörer. Ansvaret för att verksamheterna i
företag, myndigheter och andra organisationer
fungerar ligger ytterst även i denna fråga på
verksamhetsledningarna.
Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till de
insatser som IT-kommissionen påbörjat för att skapa
uppmärksamhet kring 2000-frågan. Regeringen har
också tillkallat en särskild delegation - År 2000-
delegationen - som ett samverkansorgan mellan privat
och offentlig sektor för frågor rörande
omställningen (dir. 1998:10). Delegationen följer
och analyserar arbetet med anpassningen inför år
2000 och utvärderar löpande hur arbetet i de olika
samhällssektorerna fortlöper. En särskilt viktig
uppgift för delegationen är att informera och stödja
små och medelstora företag vilka tidigare har
identifierats som en riskgrupp. Delegationen sprider
också kunskap och information till berörda i
samhället samt lämnar analyser och iakttagelser
löpande till regeringen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion T9 (m).
3.5.3 Omställningsarbetet inom olika
samhällssektorer
Utskottet övergår därefter till det
omställningsarbete som pågår av IT-system inom olika
samhällssektorer inför år 2000. Som uppmärksammas i
flera motionsyrkanden finns det ett antal
samhällsområden där IT-omställningen inför år 2000
är av särskild betydelse.
Det gäller bl.a. elförsörjning och
telekommunikationer. Samhällets stora beroende av
tekniska system inom viktiga infrastrukturområden
gör att svåra störningar snabbt kan medföra
allvarliga konsekvenser för samhällets
funktionsförmåga. Utskottet anser att det finns all
anledning att med största uppmärksamhet följa
utvecklingen inom dessa områden. Trafikutskottet
förutsätter i likhet med försvarsutskottet att
regeringen i nästa skrivelse till riksdagen
redovisar vilka åtgärder den har vidtagit eller
kommer att vidta för att avhjälpa eventuella
brister.
Som framhålls i motion T11 (kd) yrkande 1 har
kommunerna en nyckelroll i omställningsarbetet.
Kommuner och landsting ansvarar som huvudmän för
flera samhällsviktiga funktioner. Utskottet vill
understryka att det i kommunernas och landstingens
roller som huvudmän ligger ett helhetsansvar för
anpassningsarbetet och 2000-säkringen inom
respektive samhällsfunktion. För omställningsarbetet
är det vidare viktigt som anges i motionen att man
försöker hitta gemensamma lösningar på problem och
att information härom sprids.
Beträffande de finansiella systemen som behandlas i
motion T11 (kd) yrkande 2 framgår av regeringens
skrivelse att först när anpassningsåtgärderna
testats kan man få kunskap om vilka svårigheter som
kan uppstå. Det är därför ytterst angeläget att
testverksamheten kommer i gång snarast. Finans-
inspektionens rapport i april 1999 bör därför, som
framhålls i regeringens skrivelse, innehålla en
analys av institutens testresultat. Vidare är det av
stor vikt att analyser av motpartsrisker (kunder,
leverantörer etc.) genomförs i större utsträckning
och att beredskapsplaner förbereds i de finansiella
instituten. Regeringen stödjer Finansinspektionens
ansträngning att följa upp detta i särskild ordning.
Alla styrelser och revisorer i finansiella institut
skall vara väl informerade om anpassningsbehovet.
Där detta inte skett bör information och analys
intensifieras. Utskottet förutsätter att regeringen
i enlighet med vad som anförs i den aktuella
motionen redovisar det fortsatta omställningsarbetet
inom de finansiella systemen i samband med nästa
avrapportering till riksdagen.
Utskottet delar uppfattningen i motion T11 (kd)
yrkande 4 om hälso- och sjukvårdens stora betydelse
i samhället och att patientsäkerheten inte får
äventyras. Det är därför ytterst angeläget att
viktiga system inom sektorn anpassas till skiftet
till år 2000. Av regeringens skrivelse framgår att
tempot i anpassningsarbetet behöver höjas hos vissa
sjukvårdshuvudmän för att skapa garantier att
nödvändiga anpassningar av system hinner genomföras.
Vidare anges att eftersom alla risker i hälso- och
sjukvården inte kan förutses är det viktigt att
sjukvårdshuvudmännen ser över sin
beredskapsorganisation och testar reservrutiner för
att på så sätt minska följderna av eventuella
störningar. Utskottet vill vidare hänvisa till att
Landstingsförbundet bedriver ett omfattande arbete
med sekelskiftesanpassningen. Syftet med
Landstingsförbundets arbete är att underlätta och
stödja landstingens arbete med att anpassa IT-stödet
till år 2000.
Med anledning av regeringens skrivelse och vad som
ovan anförts förutsätter utskottet att regeringen
vid nästa redovisning till riksdagen särskilt
behandlar hälso- och sjukvården och de frågor som
motionärerna har uppmärksammat.
Beträffande motion T11 (kd) yrkande 5 om
konsumenterna och IT-omställningen vill utskottet
hänvisa till att enligt regeringens skrivelse bedöms
det som särskilt angeläget att varje producent och
leverantör av t.ex. datorer eller finansiella
tjänster samt post- och telekommunikationer upplyser
brukare om hur produkter kommer att fungera och
tjänster tillhandahållas även efter skiftet. Därvid
bör information ges om hur man skall försöka
bemästra de svårigheter som kan uppstå.
Informationen kan också, påpekas det i skrivelsen,
avse vilka rättigheter konsumenterna har enligt
t.ex. konsumentköplagen om en dator fallerar eller
hur deras TV- och videoapparater eller
hushållsapparater kan påverkas av IT-omställningen.
Utskottet vill vidare hänvisa till att År 2000-
delegationen planerar en omfattande
informationskampanj till allmänheten. Kampanjen
kommer att omfatta mer specifika konsumentfrågor,
såsom vad som gäller när en konsument köpt en
kapitalvara som inte fungerar när skiftet till år
2000 sker. Konsumentverket som den huvudansvariga
myndigheten på konsumentområdet spelar vidare en
viktig roll i dessa sammanhang. Information kommer
att finnas på verkets hemsida. Myndigheten kommer
också i år att göra särskilda informationsinsatser
riktade till kommunernas konsumentvägledare. I
sammanhanget kan nämnas att År 2000-delegationen
avser att inrätta en informationstjänst (Helpdesk)
dit allmänhet, företag m.fl. kan vända sig med
frågor. Vidare planeras en särskild år 2000-dag i
TV.
Som ovan redovisats görs eller planeras omfattande
insatser av informationskaraktär för att försöka
upplysa brukare och konsumenter om de problem som
kan uppkomma. Utskottet vill för sin del understryka
betydelsen av att producenter och leverantörer tar
ansvar för att försöka bemästra de svårigheter som
kan uppstå.
Utskottet förutsätter att omställningsarbetet inför
millennieskiftet bedrivs så effektivt och kraftfullt
att skador och därmed förknippade anspråk på
försäkringssystemen i största möjliga utsträckning
undviks. Utskottet anser att det är angeläget att
klarhet skapas om vad som gäller i
försäkringssammanhang.
Enligt vad utskottet erfarit anser flertalet försäkringsbolag
att skador på produkter till följd av datumfel inte
är försäkringsbara. När det gäller
privatförsäkringar visar dock en jämförelse mellan
de fyra största bolagen, som täcker 80-85 % av
marknaden, att det finns stora skillnader. Vissa
företag ersätter inte fel på grund av datumfel medan
andra tillämpar en förhöjd självrisk eller klargör
att försäkringen gäller utan undantag. Samtliga
försäkringsbolag avser dock att ersätta indirekta
fel som uppstår på produkter till följd av datumfel,
t.ex. brandskador. I sammanhanget kan nämnas att om
inte försäkringen gäller så kan andra möjligheter
finnas för konsumenten att få skadan avhjälpt, t.ex.
genom garantiåtaganden enligt konsumentköplagen.
Beträffande företagsförsäkringar bedömer flertalet
i Sverige verksamma försäkringsbolag att anpassning
och kontroll av datorfunktioner är normalt
underhåll. Skador på utrustning som beror på
bristande underhåll är, liksom slitage, inte
försäkringsbara. I likhet med vad som gäller för
privatförsäkringar gäller att brandskada, inklusive
avbrott, ersätts om den orsakats av datumfel. Vissa
försäkringsbolag har också aviserat en möjlighet att
medge skydd om kunden kan visa att lämpliga
skadeförebyggande åtgärder är vidtagna.
Utskottet vill vidare erinra om att Konsumentverket
har inlett förhandlingar med försäkringsbranschen
som främst syftar till att säkerställa att
försäkringsbolagen tydligt informerar om eventuella
undantag för skador som har samband med IT-
omställningen. Konsumenternas Försäkringsbyrå, som
har till uppgift att bl.a. besvara privatpersoners
frågor, kartlägger för närvarande
försäkringsbolagens villkor för skador till följd av
datumfel när det gäller privatförsäkringar.
Konsumentverket följer även frågan genom att
kartlägga vilka problem som kan bli aktuella för
konsumenterna och vilket rättsligt skydd de har om
de skulle drabbas av skador som har samband med
övergången till år 2000. Vidare kan nämnas att
tillsynsmyndigheten för försäkringsföretagen,
Finansinspektionen, i sin rapport Den finansiella
sektorn och informationssystemen inför år 2000
angett att det för försäkringsindustrin är en viktig
del av anpassningsarbetet inför år 2000 att göra en
översyn av försäkringsvillkor och att tydliggöra för
kunderna försäkringarnas omfattning.
Utskottet anser det angeläget att ökad tydlighet
skapas om villkor för de eventuella krav på
ersättning för direkta eller indirekta skador som
kan bli en följd av övergången till år 2000.
Utskottet förutsätter därför att regeringen i nästa
avrapportering av omställningsarbetet till riksdagen
redovisar en beskrivning av de försäkringsmässiga
konsekvenserna av millennieskiftet.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om pågående
och planerade insatser samt med hänvisning till
regeringens aviserade rapportering av den fortsatta
IT-omställningen i samhället avstyrker utskottet
motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp) och T11 (kd).
Utskottet bedömer att syftet med motionsyrkandena
torde bli tillgodosett.
3.5.4 Kostnader, redovisning och avställning av
kärnkraftsreaktorer
Utskottet övergår därefter till motion T12 (mp) och
statens kostnader för IT-omställningen (yrkande 1).
I regeringens skrivelse uppskattas de totala
kostnaderna för omställningsarbetet till 1,1 miljard
kronor. Som regeringen framhåller grundas dock
beräkningen på ett ofullständigt underlag. Nästan
häften av de statliga myndigheterna har ännu inte
har gjort några fullständiga kostnadsuppskattningar.
Av skrivelsen framgår vidare att regeringen bedömer
att kostnaderna för omställningen kan finansieras av
myndigheterna inom deras befintliga anslagsramar.
Statskontoret har därefter i en lägesrapport från
januari 1999 uppskattat de totala kostnaderna för
omställningsarbetet inom staten till 1,3 miljarder
kronor. Även om uppgiften inte grundas på ett
fullständig redovisning från alla myndigheter bedöms
att samtliga myndigheter som har mer väsentliga
kostnader för IT-omställningen har inräknats.
Utskottet anser att det är svårt att uppskatta
kostnaderna för omställningsarbetet inom hela den
statliga sektorn. Med hänsyn till att kostnaderna
för samtliga myndigheter med mer omfattande IT-
verksamhet numera har beaktats bör dock den senast
angivna kostnadsuppgiften kunna bedömas som relativt
säker. Utskottet vill vidare betona att arbetet med
IT-omställningar inför skiftet till år 2000 inte
enbart är av negativ karaktär. IT-omställningarna
bidrar bl.a. till moderniseringar och investeringar
i nya program och produkter, vilket medför bättre
fungerande verksamhet och ökad säkerhet.
Omställningsarbetet leder också till att
verksamhetsledningarna får ökad kunskap om sina
produktionsresurser och om IT-frågor i allmänhet.
Det betyder att kostnaderna för IT-omställningen
även delvis kan betraktas som en investering för
framtiden.
När det gäller omställningskostnadernas
finansiering har utskottet inga invändningar mot
principen att kostnaderna bör inrymmas i
myndigheternas ordinarie anslagsramar. Utskottet
förutsätter att regeringen i den aviserade
återrapporteringen till riksdagen redovisar om
särskilda medelsbehov skulle uppstå till följd av
omställningsarbetet och anknytande
beredskapsåtgärder.
Beträffande motionärernas önskemål om att ta del av
en redovisning av hur regeringen avser att agera om
IT-omställningen uppvisar brister (yrkande 2)
konstaterar utskottet att detta önskemål
överensstämmer med regeringens avsikt. Enligt
skrivelsen avser sålunda regeringen att lämna en ny
redovisning till riksdagen före halvårsskiftet 1999
och vid behov en ytterligare redovisning före
årsskiftet 1999/2000.
Slutligen när det gäller säkerheten vid
kärnkraftsverken som behandlas i motion T12 (mp)
yrkande 3 framgår av regeringens skrivelse att
omställningen till år 2000 inte förväntas innebära
något hot. Vidare redovisas att åtgärder kommer att
vidtas för att minimera risken för driftstörningar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion T12 (mp).
3.5.5 Personnummer
Utskottet konstaterar i likhet med vad som framhålls
i motion T8 (v) att systemet med personnummer har
stor betydelse för en rad samhällssystem. Det är
därför nödvändigt att personnummerhanteringen
fungerar effektivt och störningsfritt.
Sedan den 1 januari 1998 gäller enligt
folkbokföringslagen (1991:481) att för varje
folkbokförd person skall ett personnummer
fastställas som identitetsbeteckning. Personnumret
innehåller födelsetid, födelsenummer och
kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror,
två för året, två för månaden och två för dagen i nu
nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror
och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan
födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck
som byts mot ett plustecken det år en person fyller
100 år. Om det inte är obehövligt skall födelsetiden
i personnumret lagras med åtta siffror i register
som förs med hjälp av automatisk databehandling -
fyra för året, två för månaden och två för dagen.
Utskottet konstaterar därmed att för personnummer i
samhällsviktiga system baserade på IT-teknik skall
århundraden anges med fyra siffror. Syftet med
motion T8 (v) synes därmed vara tillgodosett.
Motionsyrkandet avstyrks.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
lägger regeringens skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport
om IT-omställningen i samhället inför år 2000 till
handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
Informationssamhället inför 2000-talet
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T803 yrkandena 1,
6, 7 och 11, 1998/99:T808 yrkande 2, 1998/99:T813 yrkande 1,
1998/99:T818 yrkandena 1, 13 och 14 och 1998/99:K282 yrkande
3,
att riksdagen lägger regeringens skrivelse
1997/98:190 till handlingarna,
IT-omställningen i samhället inför år 2000
17. beträffande 2000-arbetets ledning och organisation
att riksdagen avslår motion 1998/99:T9,
res. 10 (m)
18. beträffande omställningsarbetet inom olika
samhällssektorer
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T10 och
1998/99:T11,
19. beträffande kostnader, redovisning och avställning av
kärnkraftsreaktorer
att riksdagen avslår motion 1998/99:T12,
res. 11 (mp)
20. beträffande personnummer
att riksdagen avslår motion 1998/99:T8,
21. beträffande regeringens skrivelse 1998/99:40
Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000
att riksdagen lägger regeringens skrivelse
1998/99:40 till handlingarna.
Stockholm den 2 mars 1999
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica
Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-
Richard Molén (m), Jarl Lander (s),
Hans Stenberg (s), Karin Svensson
Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Krister Örnfjäder (s),
Lars Björkman (m), Monica Green
(s), Tuve Skånberg (kd), Birgitta
Wistrand (m), Mikael Johansson
(mp), Kenth Skårvik (fp), Claes-
Göran Brandin (s) och Sture
Arnesson (v).
Reservationer
1. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:
Vi anser att som mål för IT-politiken bör gälla att
Sverige senast år 2010 skall vara en av den globala
utvecklingens främsta nationer när det gäller varje
del av utnyttjandet av IT. I stället för att inrikta
politiken på regleringar, likformighet och stora
nationella enhetsprogram måste politiken göra det
lättare för människor och företag att utvecklas i
det samhälle som nu successivt ersätter
industrisamhället.
Det betyder att statens verksamhet snabbt bör
anpassas till IT-samhället. Alla statliga
myndigheter, verk och företag bör ha en strategi för
användningen av IT som en viktig del i sitt
informationsuppdrag till medborgarna och företagen.
Det finns däremot ingen anledning för det offentliga
att driva kommersiella webbplatser och därmed
konkurrera med privata aktörer. Regeringen bör
därför skyndsamt återkomma till riksdagen med för-
slag till samlade riktlinjer för webbaserad
information och användningen av Internet för
kommunikation med medborgarna.
Vi anser även att det är oklart vem som i
regeringen har ansvar för IT-frågan. Sverige har de
senaste åren tappat farten i introduktionen av
informationstekniken på olika samhällsområden.
Det är framför allt tre uppgifter som nu bör sättas
i förgrunden, nämligen att skolan ges tillgång till
informationsteknikens alla möjligheter, att den
offentliga förvaltningen görs effektivare och
öppnare samt att sekelskiftesövergången ombesörjs på
ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Kan inte
regeringen leda IT-kommissionen så att dessa
centrala uppgifter sköts på ett tillfredsställande
sätt bör IT-kommissionen ersättas av ett organ med
ett entydigt mandat och med nödvändiga resurser för
att kunna skapa inspiration och ledning för Sveriges
användning av informationstekniken.
Vi vill även erinra om att Telias infrastruktur har
byggts upp med avgifter som erlagts av telekunderna.
Den monopolställning som Telia har genom att förfoga
över detta nät utgör en effektiv spärr för
konkurrerande företag att erbjuda liknande tjänster.
Vi förordar därför att andra operatörer ges ökade
möjligheter att i konkurrens utnyttja nätet.
I övriga delar av detta avsnitt delar vi
majoritetens uppfattning.
Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T818
yrkandena 1, 13 och 14, 1998/99:T813 yrkande 1 och
1998/99:K282 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1998/99:T803 yrkandena 1, 6, 7 och 11 samt 1998/99:T808
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
2. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)
Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v)
anför:
Vi anser att det stora problemet inom IT-området är
de skillnader som finns i tillgång och användning av
IT mellan människor från olika socialgrupper, mellan
män och kvinnor, mellan människor i olika åldrar,
mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade,
mellan hög- och lågutbildade och mellan storstadsbor
och glesbygdsbor. Att utjämna klyftor mellan olika
samhällsgrupper bör därför vara ett av de
prioriterade områdena inom IT-politiken.
Vi anser vidare att den nationella IT-strategin bör
tillföras målet att främja och påskynda utvecklingen
av det ekologiskt uthålliga samhället. IT öppnar
möjligheter vad gäller hushållningen av varor.
Pappersåtgången kan minskas drastiskt. Elektronisk
dokumenthantering, ökad användning av elektronisk
post, elektroniska konferenser och annan
informationsteknik kan ge lägre miljöbelastning än
om motsvarande funktioner hanteras med äldre teknik.
Även behovet av lokaler minskar eftersom lager,
arkivrum, kontorsytor, etc. kan göras mindre. Ökat
hemarbete leder till ett ökat utnyttjande av
befintliga byggnader. Framför allt kan utökad IT-
användning ge en väsentlig minskning av
transportbehovet, vilket ger stora miljövinster
eftersom transportsektorn är den sektor som ger
störst negativ påverkan på miljön. Ur miljösynpunkt
är detta välkommet eftersom energiåtgång och
materialåtgång per capita minskar.
Staten har i allmänhet stått för finansieringen av
en stor del av den utbildning och forskning som
utgör företagens intellektuella kapital. Eftersom
det sällan är privatekonomiskt lönsamt att satsa på
sådan utbildning och forskning som i första hand
kommer till kollektiv nytta är det nödvändigt att
stat och kommuner tar på sig detta ansvar. Men det
är också ett samhälleligt slöseri - och en orättvisa
gentemot skattebetalarna - att delar av detta
kapital utan vidare kan monopoliseras av ett
privatägt företag och dess aktieägare. Staten borde
därför bli bättre på att själv söka patent och ta in
royalties på de nya idéer och produkter som tas fram
i den skattefinansierade forskningen. Men självklart
skall staten också se till att de kunskaper som tas
fram med skattemedel kommer hela samhället - både
företag och enskilda - till godo.
Staten kan bara i en mycket begränsad omfattning
styra den trafik som går på de elektroniska vägarna.
Men man borde kunna använda sitt ägande i sina olika
IT-företag till att skapa ett slags motsvarighet
till Statens banverk på IT-området. Det måste vara
en politisk uppgift att se till att tillgängligheten
till de olika näten inte förbehålls en
informationsteknisk elit utan att alla kan använda
den nya tekniken till rimliga kostnader. Principen
bör vara politiskt ansvar och samhällsägande för
maximal tillgänglighet och stor frihet för den
enskilde att använda denna samhälleliga teknik.
Staten bör således aktivera sitt ägande i sina IT-
relaterade företag - och inte sälja ut de
strategiska tillgångarna. Mot denna bakgrund bör en
utredning tillsättas om att inrätta en motsvarighet
till Banverket på IT-området, Statens databanverk.
I övriga delar av detta avsnitt delar vi
majoritetens uppfattning.
Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T803 yrkandena 1,
6, 7 och 11 samt med avslag på motionerna 1998/99:T808 yrkande
2, 1998/99:T818 yrkandena 1, 13 och 14, 1998/99:T813 yrkande 1
och 1998/99:K282 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
3. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)
Sven Bergström (c) anför:
Jag anser att informationstekniken kan bidra såväl
till en positiv utveckling inom alla samhällsområden
samtidigt som den riskerar att leda till att nya
klyftor skapas. Vilken effekt som blir dominerande
beror till stor del på den strategi som riksdagen
formulerar. Ett fundamentalt krav är att klara och
tydliga spelregler utformas för marknadens aktörer.
Grunden för reglerna bör vara att främja konkurrens
och jämförbarhet mellan olika operatörer för att
sätta konsumentens behov och intressen främst. För
att främja konkurrensen bör därför en översyn göras
av telelagen så att Post- och telestyrelsen får
effektiva sanktionsinstrument i det fall deras
synpunkter på hur konkurrensen hanteras inte
efterlevs.
I övriga delar av detta avsnitt delar vi
majoritetens uppfattning.
Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1998/99:T803 yrkandena 1, 6, 7
och 11, 1998/99:T813 yrkande 1, 1998/99:T818 yrkandena 1, 13
och 14 och 1998/99:K282 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)
Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd),
Birgitta Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp) anför:
Vi anser att staten bör ha som huvuduppgift att
garantera informationsteknikens infrastruktur och se
till att möjligheter till snabb kommunikation finns
i hela landet. Det innebär att bredbandsuppkoppling
skall vara möjlig för företag och hushåll i hela
Sverige till en rimlig kostnad. Infrastrukturut-
byggnaden bör i första hand ske på marknadens
villkor. Staten har ett särskilt ansvar att driva
utvecklingen snabbare på tre områden. Det handlar om
skolan, vården och glesbygden. För att kunna
utveckla bruket av informationstekniken bör landets
samtliga grund- och gymnasieskolor vara uppkopplade
med bredbandsförbindelser så att videokonferenser
möjliggörs senast år 2000. För glesbygd, särskilt i
Norrland, kan det bli nödvändigt att lämna särskilt
stöd för uppkoppling. Stödet skall i så fall vara
begränsat till nödvändig infrastruktur och den
tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt.
Aktörerna på marknaden bör kunna bygga huvuddelen
av näten på kommersiella grunder. Staten har därmed
endast ett ansvar i de fall där ingen utbyggnad
annars skulle komma till stånd. Staten bör dock
varken bygga, äga eller driva bredbandsnäten utan i
stället handla upp bredbandskommunikation av privata
aktörer. Tekniken för att ge alla landets skolor,
hushåll och företag tillgång till
bredbandskommunikation kan komma att variera.
Befolkningsunderlag och avstånd kommer att styra
vilka tekniska lösningar - radio, satellit,
optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.
Vidare bör prövas möjligheten att stimulera och
påskynda en utbyggnad genom att införa möjlighet för
hushållen att få göra ROT-avdrag för att dra in
bredbandsförbindelse i hemmen.
Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T813 yrkande
2, 1998/99:T818 yrkande 2 och 1998/99:K282 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1998/99:T2, 1998/99:T214 yrkande 17,
1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9, 1998/99:T801
yrkande 2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811, 1998/99:T814,
1998/99: K231 yrkandena 7 och 9, 1998/99:N237 yrkande 5 och
1998/99: N335 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
5. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)
Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v)
anför:
Vi anser att hela befolkningen bör få tillgång till
IT. Staten bör därför ge Telia i uppdrag att utreda
vad ett fibernät till alla företag i landet skulle
kosta. Telia bör samtidigt ges i uppdrag att utreda
kostnaden för ett fibernät till alla hushåll i
landet. För att förnya strukturen och påskynda
fiberutbyggnaden till hushållen bör möjlighet
införas till s.k. ROT-avdrag.
Vi anser vidare att det behövs en förbättrad
samordning mellan IT-projekt som finansieras
offentligt respektive marknadsmässigt.
Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N335 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1998/99:T2, 1998/99:T214 yrkande
17, 1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9,
1998/99:T801 yrkande 2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811,
1998/99:T813 yrkande 2, 1998/99:T814, 1998/99:T818 yrkande 2,
1998/99:K231 yrkandena 7 och 9, 1998/99:K282 yrkande 6 och
1998/99:N237 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
6. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)
Sven Bergström (c) anför:
Jag anser att informationstekniken skall komma alla
till del, oavsett kön, ålder, social och ekonomisk
bakgrund eller var man bor i landet. En strategi för
detta innebär bl.a. satsningar på att bygga ut
infrastrukturen i hela landet. Genom
bredbandskommunikation i alla delar av landet ökar
möjligheten för företag att etablera sig utanför de
tätbefolkade områdena runt storstäderna. En
förutsättning för att detta skall ske är att
kommunikationen sker med samma prestanda och på lika
ekonomiska villkor i hela landet.
Traditionellt har staten tagit ansvar för landets
infrastruktur och de stora satsningar som gjorts.
Centerpartiet menar att staten inte helt kan
frånhända sig ansvaret för utbyggnad av en digital
infrastruktur. Ett statligt ansvarstagande innebär
också en garanti för allas tillgång till
infrastrukturen på lika villkor.
Den snabbaste tillgängliga tekniken i dag är
fiberoptiska förbindelser. Centerpartiet menar att
mycket talar för att en snabb utbyggnad av fiber
till hemmen skulle kunna bidra till ett tekniskt
språng som leder till utveckling och förbättrad
konkurrenskraft i hela landet. En tänkt utbyggnad av
fiber till hemmen skulle innebära att staten tog ett
ansvar för att bygga den finmaskiga digitala
infrastrukturen - de elektroniska grusvägarna - till
varje hem och arbetsplats. Marknadens aktörer bör
därefter få konkurrera om trafiken på förbindelser
mellan knutpunkter dit hushållen ansluts - de
digitala motorvägarna. Jag förordar mot denna
bakgrund att regeringen låter utreda hur en
utbyggnad av ett finmaskigt fibernät kan ske och
till vilken kostnad.
Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T214 yrkande
17 och 1998/99:T808 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1998/99:T2, 1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9,
1998/99:T801 yrkande 2, 1998/99:T811, 1998/99:T813 yrkande 2,
1998/99:T814, 1998/99:T818 yrkande 2, 1998/99:K231 yrkandena
7 och 9, 1998/99: K282 yrkande 6, 1998/99:N237 yrkande 5 och
1998/99:N335 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
7. Prissättning (mom. 3)
Sven Bergström (c), Johnny Gylling (kd) och Tuve
Skånberg (kd) anför:
Vi anser att en snabb utbyggnad av den elektroniska
infrastrukturen måste prioriteras. De är en viktig
förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen
över hela landet. Snabba IT-förbindelser ger
möjligheter för distansarbete och småföretagare att
bo och arbeta även på landsbygd och i glesbygd. I
avvaktan på ett nationellt nät av fiberoptiska
förbindelser kommer dock andra tekniker att behövas
som ISDN eller liknande. Fortfarande är det dock ca
15 % av Telias kunder som inte erbjuds ISDN till
rimlig kostnad. Exempelvis kan en ISDN-anslutning 35
km från Visby kosta 40 000 kr vilket kan jämföras
med ett anslutningspris på under 2 000 kr i
Stockholm. I extremfall kan priset på en ISDN-
installation uppgå till 60 000 kr.
Vi bedömer att dessa prisskillnader är orimliga.
ISDN eller motsvarande bör göras tillgängligt för
alla på lika villkor, dvs. anslutningsavgiften bör
vara densamma över hela landet. Vidare bör en
likvärdig prissättning på tele- och
kommunikationstjänster finnas i hela landet.
Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande prissättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T201 yrkande
1, 1998/99:T223 yrkande 7, 1998/99:T801 yrkande 1,
1998/99:T807, 1998/99:T812, 1998/99:N275 yrkande 8 och
1998/99:N337 yrkande 4 samt med anledning av motion
1998/99:T231 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
8. Domännamn (mom. 4)
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:
Vi anser att den nuvarande organisationen för
domännamnshanteringen i Sverige är väl anpassad till
marknadens krav och fungerar väl. Statskontoret har
också i en utredning år 1997 om Internet angett att
regelverket för hanteringen av domännamn för
toppdomänen .se är tillfyllest. Statskontoret
bedömde vidare att organisationen för
domännamnshanteringen har förutsättningar att
fungera bra. I sammanhanget kan tillfogas att varken
NIC-SE eller dess ägare II-stiftelsen är
vinstdrivande och att det inte finns några privata
ägarintressen. Eventuellt överskott som inte
fonderas avses användas för forskning och
utveckling av Internet i Sverige.
Vi anser mot denna bakgrund att det inte behövs
någon ytterligare reglering av den svenska domänen
.se. Risken är uppenbar att en omfattande reglering
skulle innebära att utvecklingen stannar av. Det
betyder att det nu pågående utredningsarbetet om
domännamnshanteringen bör avbrytas. Vi vill vidare
framhålla att det är mycket angeläget att Sverige
internationellt arbetar för att utvecklingen av
Internet sker på användarnas villkor och att
eventuell lagstiftning och myndighetskontroll
begränsas. Vår bedömning är att det skulle vara
förödande för .se-domänen om vi avviker från
internationell praxis.
Vi anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande domännamn
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Reformarbetets inriktning (mom. 12)
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:
Vi anser att den elektroniska handeln kan bidra till
många välfärdsvinster samt i flera fall även till
miljövinster. Det är därför av vikt att
förutsättningar skapas för en effektiv elektronisk
handel. Regeringens "vänta-och-se-attityd" till
elektronisk handel riskerar dock att medföra att
vissa handelssituationer kommer att omfattas av ett
juridiskt vakuum där ingen vet vad som gäller. Det
innebär att lagstiftaren frånhänder sig möjligheten
att på ett tidigt stadium skapa tydliga
förutsättningar för handeln och därmed också
riskerar att utvecklingen avstannar på grund av det
osäkra läget.
Vi förordar i stället att ett målmedvetet
reformeringsarbete påbörjas omedelbart och att
resultatet av detta arbete anpassas till en fortsatt
utveckling av den elektroniska handeln. Vi vill
vidare påtala att lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter
utgör en allvarlig inskränkning i det personliga
integritetsskyddet som på intet sätt kan motiveras
med eventuella risker för skatteundandragande.
Regeringen bör därför föreslå förändringar av denna
lag.
Vi anser att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande reformarbetets inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 12
och med anledning av motion 1998/99:T809 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. 2000-arbetets ledning och organisation
(mom. 17)
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:
Vi bedömer att osäkerheten om riskerna och
konsekvenserna av 2000-problematiken fortfarande är
alldeles för stor. Säkerhetsfrågor och beredskap för
infrastruktur inom kritiska områden som
elförsörjning och telekommunikationer måste ges
högsta prioritet. Tidsfristen är nu mycket kort och
tillgången till IT-kompetens, framför allt vad
gäller de äldre systemen, är begränsad. Det gäller
att koncentrera all tillgänglig kompetens och kraft
på säkerhetsarbetet för att begränsa
säkerhetsrisker, minska sårbarheten och bygga upp
reservsystem.
Den uppföljning av IT-omställningen inför år 2000
som initierats av regeringen är helt otillräcklig
och måste kompletteras med en kraftfull IT-
kommission som ges resurser och uppdrag att svara
för samordning och ledning. Regeringen bör därför
göra en kraftfull satsning på säkerhetsarbete och
säkerhetstänkande vilken dessutom kommer att utgöra
en viktig framtidsinvestering.
Vi anser att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande 2000-arbetets ledning och organisation
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:T9 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
11. Kostnader, redovisning och avställning
av kärnkraftsreaktorer (mom. 19)
Mikael Johansson (mp) anför:
Jag anser att regeringens redovisning av kostnaden
för IT-omställningen är både knapphändig och osäker.
Fortfarande saknas fullständiga uppgifter om
kostnaderna för omställningsarbetet för en rad
samhällsområden. Vidare gäller att
beredskapsåtgärder som kan bli nödvändiga i många
fall inte har kostnadsberäknats. De uppgifter som
hittills har redovisats har heller inte
kompletterats med någon konsekvensbeskrivning som
belyser hur den slutliga finansieringen skall lösas
eller vilka andra projekt som måste senareläggas.
Miljöpartiet kräver därför att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med en redovisning av
beräknade kostnader inom det statliga området och
konsekvenser för statsbudgeten.
Jag konstaterar vidare att det i regeringens
skrivelse redovisas uppenbara problem när det gäller
styrningen av IT-omställningen. Statskontorets
lägesredovisning från januari 1999 bekräftar att
arbetet går långsammare än planerat. Flertalet
myndigheter är försenade i sitt arbete med
provningen av år 2000-säkringen. Statskontoret
bedömer också att risken för ytterligare förseningar
är betydande. Det är därför högst osannolikt att
regeringen verkligen lyckas uppnå driftsklara 2000-
säkrade system inom drygt ett halvår som man
föresatt sig. Frågan blir då vad regeringen har för
beredskap om man skulle stöta på ytterligare
problem. Regeringen bör därför under våren 1999
redovisa för riksdagen hur man avser att agera om
IT-omställningen under andra halvåret 1999
fortfarande uppvisar brister som gör att säkerheten
inom samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras.
Miljöpartiet de gröna anser vidare att riskerna för
fel i något drift- eller säkerhetspåverkande
datasystem i kärnkraftsreaktorerna är väsentligt
större vid omslaget till årtalet 2000 än de är
normalt. Därför bör de svenska kärnkraftsreaktorerna
stängas under timmarna kring årsskiftet 1999/2000.
Jag anser att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande kostnader, redovisning och avställning av
kärnkraftsreaktorer
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T12 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Försvarsutskottets yttrande
1998/99:FöU2y
Lägesrapport om IT-omställningen i
samhället inför år 2000
Till trafikutskottet
Försvarsutskottet vill härmed yttra sig över
skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-
omställningen i samhället inför år 2000 jämte vissa
motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
Regeringen
I skrivelsen redovisas av regeringen vidtagna och
planerade åtgärder beträffande IT-omställningen
inför år 2000. Till grund för regeringens bedömning
i skrivelsen ligger de redovisningar som
myndigheterna lämnat till regeringen den 1 okotober
1998. Redovisningar skall också lämnas den 1 mars
1999 och den 1 oktober 1999.
Regeringens slutsatser och bedömning av aktuellt
läge är att det ökade teknikberoendet i samhället
totalt sett har lett till ökad sårbaret. Ett
ytterligare problem är att många samhällsviktiga
funktioner inbördes är beroende av varandra. Den
sammantagna risken för störningar i samhället är
mycket större än den risk som varje samhällsfunktion
för sig upplever.
Enligt regeringen har medvetenheten om år 2000-
frågan ökat väsentligt hos myndigheternas ledning
under det senaste halvåret. De flesta myndigheter
tar nu frågan på stort allvar och arbetet med att
säkra den egna verksamheten har kommit en god bit på
väg.
Med det underlag som finns tillgängligt i dag kan
regeringen inte med säkerhet uttala sig om risken
för störningar i de för samhället viktigaste
sektorerna. Sektorsmyndigheternas arbete med att
granska och driva på det fortsatta arbetet, följa
upp testresultat samt skapa beredskap för eventuella
störningar måste därför högprioriteras under år
1999.
Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i
arbetet, vilket regeringen bedömer som oroväckande
mot bakgrund av kommunernas viktiga uppgifter som
distributörer av el, värme och vatten, m.m.
Störningar inom kommunerna kan leda till
konsekvenser inte bara för deras invånare utan även
för samhället i stort.
Regeringen bedömer också bl.a. att medvetenheten på
många håll i samhället fortfarande är alltför låg
och måste höjas. Inte minst gäller detta små och
medelstora företag samt konsumenter. Takten på
arbetet med IT-omställningarna måste ökas väsentligt
bland små och medelstora företag för att undvika
driftstopp och kedjeeffekter. Regeringen kan inte
nog poängtera hur viktigt det är att alla -
myndigheter, kommuner, landsting, företag,
branschorganisationer och andra aktörer - tar sitt
ansvar och driver på omställningsarbetet.
Motionerna
Försvarsutskottet behandlar följande yrkanden i de
motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
I motion 1998/99:T9 av Per-Richard Molén m.fl. (m)
pekar motionärerna bl.a. på den brist på
handlingskraft som präglar arbetet med IT-
omställningen inför år 2000 ute i kommuner och
landsting. Motionärerna understryker därför vikten
av att staten inte helt överlämnar ansvaret till
kommuner och landsting. Det är ytterst viktigt att
en centralt placerad person kan leda och samordna
hela det civila samhällets anpassning och tillse att
kommunikationen mellan samhällets olika delar
fungerar.
I motion 1998/99:T10 av Inga Berggren m.fl. (m, s,
v, kd, c, fp) säger motionärerna att särskilt
beträffande elförsörjningen är det nödvändigt att
man ligger väl framme tidsmässigt, eftersom alla
samhällssektorer och alla företag är beroende av en
fungerande elförsörjning. Motionärerna framhåller
också att eftersom energisektorn ännu inte synes
uppfylla regeringens önskade tidsplan för 2000-
arbetet är det nödvändigt att regeringen ställer
större krav på elsidans 2000-arbete än vad som
ställs på andra samhällssektorer. Regeringen bör
snarast tydliggöra för riksdagen hur den avser att
agera i frågan.
I motion 1998/99:T11 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
pekar motionärerna på kommunernas sena start med IT-
omställningen inför år 2000. Detta är allvarligt då
kommunerna ansvarar för många viktiga
samhällsangelägenheter (yrkande 1). Det pekas i
motionen också på samhällets sårbarhet om inte
eltillförseln fungerar (yrkande 3).
I motion 1998/99:T12 av Mikael Johansson m.fl. (mp)
framhålls att i en situation där otillräckliga
omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktioner
identifierats, men där staten förhåller sig passiv,
inte kan accepteras. Motionärerna vill därför under
våren 1999 ta del av en redovisning av hur
regeringen avser att agera om IT-omställningen inför
år 2000 under andra halvåret 1999 fortfarande
uppvisar brister som gör att samhällsviktiga
funktioner inte kan garanteras och därmed hotas vid
årsskiftet till år 2000 (yrkande 2).
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet avser inte att yttra sig över
skrivelsens samtliga avsnitt, även om dessa i många
delar berör försvarsutskottets beredningsområde.
Yttrandet till trafikutskottet kommer att ta upp
dels två frågor i skrivelsen som försvarsutskottet
vid ett flertal tillfällen tidigare behandlat och
som försvarsutskottet bedömt som särskilt angelägna
ur beredskapssynpunkt, nämligen elförsörjning och
telekommunikationer, dels försvarsutskottets
tidigare principiella uttalanden i frågor rörande
IT-omställningen inför år 2000.
I yttrandet behandlar försvarsutskottet endast de
motioner som rör ovan angivna avseenden.
Elförsörjning och telekommunikationer
Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning att
elsystemet är ett av de viktigaste
infrastruktursystemen som har en stor betydelse för
alla andra samhällssektorer. Samhällsutvecklingen
har under en lång tid karaktäriserats av ett allmänt
tilltagande teknikberoende, särskilt av väl
fungerande telekommunikationer och datorsystem.
Enligt skrivelsen har detta beroende förstärkts
under de senaste decennierna och medfört ett allt
större elberoende i samhällsviktiga funktioner och
verksamheter. Försvarsutskottet vill i sammanhanget
framhålla att samhällets stora beroende av sårbara
tekniska sy-stem inom viktiga infrastrukturområden
gör att svåra störningar snabbt kan medföra
allvarliga konsekvenser för samhällets
funktionsförmåga.
Försvarsutskottet har vid sin senaste behandling av
förmågan inom delfunktionen Elförsörjning och
funktionen Telekommunikationer hösten 1998 (prop.
1998/99:1 utg.omr. 6, bet. FöU1 s. 72) konstaterat
att det alltjämt från totalförsvarssynpunkt
föreligger avgörande brister inom dessa områden.
Utskottet såg då mot bakgrund av sina upprepade
uttalanden i fråga om den vitala betydelsen av
uthållighet inom bl.a. infrastrukturområdena
elförsörjning och telekommunikationer med stor oro
på att dessa funktioner alltjämt uppvisade avgörande
brister i förmågan. Utskottet förutsatte att
regeringen noga följer utvecklingen vad avser
förmågan inom delfunktionen Elförsörjning och
funktionen Telekommunikationer och återkommer till
riksdagen med en utförlig redovisning av frågan i
samband med 1999 års kontrollstation.
Med anledning av vad regeringen nu redovisar i
skrivelsen om läget inom de viktiga
samhällsfunktionerna elförsörjning och
telekommunikationer bedömer utskottet att det
alltjämt finns all anledning att med största
uppmärksamhet följa utvecklingen inom dessa områden.
Som utskottet ser det torde brister i förmågan inom
dessa funktioner ha en negativ effekt på den
fredstida beredskapen, vilket torde minska
samhällets robusthet mot störningar i samhället i
samband med övergången till år 2000.
Försvarsutskottet anser att om brister i förmågan
inom delfunktionen Elförsörjning och funktionen
Telekommunikationer alltjämt kan komma att
konstateras i samband med 1999 års kontrollstation
förutsätter utskottet att regeringen också redovisar
de åtgärder som den avser att vidta för att avhjälpa
dessa brister.
Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört anser
utskottet att motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp)
och T11 (kd) yrkande 3 inte behöver bifallas av
riksdagen.
IT inför år 2000
I samband med budgetbehandlingarna hösten 1997
respektive hösten 1998 (bet. 1997/98:FöU1 s. 35-38,
bet. 1998/99:FöU1 s. 14-15) har utskottet utförligt
behandlat frågan om omställningen av datorsystem
m.m. inför år 2000. Utskottet har kunnat konstatera
att regeringen vidtagit ett antal åtgärder på
området i syfte att förhindra allvarliga
samhällsstörningar i samband med övergången till år
2000.
Vid utskottets senaste behandling av frågan hösten
1998 noterade utskottet att frågan om IT-säkerhet
inför år 2000 noga följs upp av regeringen.
Utskottet bedömde dock att sekelskiftesanpassningen
av datasystem och andra system som innehåller
datorstyrd elektronik är en ytterst angelägen fråga
och därför fortsatt bör prioriteras av statsmakterna
och av ansvariga i samhället i övrigt. Utskottet
bedömde också att en stor del av samhällets
verksamhet kan komma att påverkas negativt, om
brister i systemen inte hunnit åtgärdas i tid.
Utskottet förutsatte att regeringen återkommer till
riksdagen om regeringen befarar att säkerheten i
samhällsviktiga datasystem inte kan upprätthållas
vid övergången till år 2000.
Försvarsutskottet vill i sammanhanget uppmärksamma
att regeringen i skrivelse (skr. 1998/99:33)
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i
fred bl.a. tar upp frågor om elförsörjning,
telekommunikationer och IT-säkerhet.
Försvarsutskottet, som för närvarande bereder denna
skrivelse, har således anledning att återkomma till
dessa frågor ur ett totalförsvarsperspektiv.
Försvarsutskottet kan dock redan nu glädjande
konstatera att regeringen, i skrivelsen om
beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i
fred, anser att frågan angående IT-omställningar
inför år 2000 är av högsta prioritet liksom att
riksdagen hålls informerad om utvecklingen. Enligt
utskottets mening är det synnerligen viktigt att
prioritera och vidta åtgärder inom kritiska system
och skapa erforderlig beredskap inom viktiga
samhällsfunktioner. Utskottet kan sålunda räkna med
att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till åtgärder om allvarliga störningar i
viktiga samhällsfunktioner kan befaras i samband med
övergången till år 2000.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört finner
utskottet inte anledning att nu föreslå riksdagen
att bifalla motionerna T9 (m), T11 (kd) yrkande 1
och T12 (mp) yrkande 2.
Stockholm den 21 januari 1999
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm
(m), Tone Tingsgård (s), Christer Skoog
(s), Karin Wegestål (s), Åke Carnerö (kd),
Olle Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan
Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök
(m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Björn Leivik (m), Berndt
Sköldestig (s) och Rossana Valeria (v).
Avvikande mening
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Anna Lilliehöök
och Björn Leivik (alla m) anser:
Moderata samlingspartiet gör bedömningen att
osäkerheten om riskerna och konsekvenserna av 2000-
problematiken förblir alldeles för stor.
Säkerhetsfrågor och beredskap för infrastruktur inom
kritiska områden som elförsörjning och
telekommunikationer måste ges högsta prioritet.
Tidsfristen är nu mycket kort och tillgänglig IT-
kompetens, framför allt vad gäller de äldre
systemen, är mycket knapp. Det gäller att fokusera
all tillgänglig kompetens och kraft på
säkerhetsarbetet för att begränsa säkerhetsrisker,
minska sårbarhet och bygga upp reservsystem.
Den uppföljning av IT-omställningen inför år 2000
som initierats av regeringen är helt otillräcklig
och måste kompletteras med en kraftfull IT-
kommission som ges resurser och uppdrag att svara
för samordning och ledning. Regeringen bör göra en
kraftfull satsning på säkerhetsarbete och
säkerhetstänkande som dessutom kommer att utgöra
viktig framtidsinvestering. Vi anser att motionerna
T9 och T10 bör bifallas och att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
ovan.
Förklaring av vissa
informationstekniska begrepp
-------------------------------------
AccessnätDet nät av teleledningar i
huvudsak av koppartråd som
går från telefonstationerna
ut till de enskilda
abonnenterna.
-------------------------------------
ADSL Assymetric Digital
Subscriber Line är den mest
kända av xDSL-tekniken för
att höja
överföringskapaciteten på
befintliga kopparledningar
("uppskrämda
koppartrådar"). En variant
av denna teknik är ADSL-
light som ger en något
lägre hastighet.
-------------------------------------
Analog Ständigt föränderliga
signaler som inte kan visa
exakt information i ett
visst ögonblick t.ex.
klocka med visare,
elektrisk signal som
representerar mänskligt
tal. Motsatsen till
digital.
-------------------------------------
Asynkron Inte samtidig. Möjligheten
att göra flera processer
efter varandra utan att
processerna behöver avbryta
varandra.
-------------------------------------
ATM Asynchronous Transfer Model
är en mycket snabb
bredbandsteknik som skapar
förutsättningar för
"elektroniska motorvägar"
-------------------------------------
AXE Datorstyrda digitala
telefonväxlar (stationer).
-------------------------------------
BandbreddSkillnaden mellan den
högsta och lägsta
frekvensen för
nätverkssignaler inom ett
frekvensband. Ju högre
bandbredd, desto högre
frekvenser kan släppas
igenom. Bandbredden mäts i
hertz (Hz). Termen används
för att beskriva
genomströmningen av bitar i
ett nätverk (bitar per se-
kund). Enkelt uttryckt
används bandbredd synonymt
med kapacitet, dvs.
uttrycker hur mycket
information som kan sändas
genom en viss förbindelse.
Bandbredden brukar indelas
i "smalband" (mindre än
64kbit/s), "wideband"
(mellan 64 kbit/s) och
"bredband" (över 2Mbit/s).
-------------------------------------
Bit Förkortning av engelska
binary digit. Bit är den
minsta del en dator
använder och representerar
endera siffrorna 0 eller 1
i ett binärt talsystem.
Bithastighet uttrycker den
hastighet som används för
informationsöverföring.
Uttrycks i bitar per
sekund, bps eller bit/s.
Åtta bitar är en byte.
-------------------------------------
Bredband Bredband ger möjlighet till
en interaktiv,
dubbelriktad, kommunikation
med överföring av stora
datamängder i hög
hastighet. Bredband brukar
definieras som möjligheten
att överföra åtminstone två
megabit (miljon tecken) per
sekund (Mbps).
-------------------------------------
Byte En grupp av bitar, vanligen
åtta stycken.
-------------------------------------
Digital Av engelskan digit=siffra.
Ett exakt värde som kan
representeras med ett tal
t.ex. på/av, 1/0. Motsatsen
till analog.
-------------------------------------
Digital Elektronisk underskrift.
signatur Används för att säkerställa
att en elektroniskt
överförd informationsmängd
inte har förändrats, för
att säkerställa vem
informationens avsändare är
samt förhindra att
avsändaren senare förnekar
meddelandet.
-------------------------------------
Domäner Ett sätt att namnge och
gruppera datorer som är
anslutna till Internet och
datorpostadresser på
Internet. t.ex.
riksdagen.se där
"riksdagen" är samlingsnamn
för alla datorer i
riksdagen och "se" står för
Sverige.
-------------------------------------
Informationssamhället
Informationssamhället
brukar karakteriseras som
ett samhälle med bl.a. en
hög kunskapsproduktion, ett
ökat beroende av
information, ny
informationsteknik i form
av dator- och teleteknik
och framväxten av en
särskild informationssektor
i ekonomin bredvid
jordbruks-, industri- och
tjänstesektorn.
-------------------------------------
InformationsteknikTeknik för
insamlande,
lagring och bearbetning
samt kommunikation av data
i olika former.
-------------------------------------
InteraktivIndividuell och
dubbelriktad kommunikation.
-------------------------------------
Internet Sammanslutning av olika
datornätverk, som använder
ett protokoll benämnt
TCP/IP, som sträcker sig
runt hela jorden. För att
ansluta sig till Internet
behövs dator, modem och en
anslutning till nätet via
någon operatör.
-------------------------------------
ISDN Integrated Services Digital
Network är ett digitalt
flertjänstnät för digital
trafik där tal, text, bild
och data kan överföras över
en och samma ledning.
-------------------------------------
KrypteringEtt begrepp för att göra
meddelanden oläsbara för
utomstående, dvs. för
personer som inte har
tillgång till de kodnycklar
som används för att
kryptera meddelandet.
-------------------------------------
LMDS Local Multipoint
Distribution Service, ny
generation radionät för
snabb interaktiv
Internettrafik (20-30
Mbit/s) Benämns även WBA
(Wireless Broadband
Access).
-------------------------------------
Modem MOdulator/DEModulator.
Översätter mellan digitala
och analoga signaler.
-------------------------------------
Optisk Tunn böjbar ledning av glas
fiber eller plast genom vilken en
stråle från en lysdiod
eller laserdiod passerar
som kan förmedla digital
information, kallas även
för fiberkabel.
-------------------------------------
SamtrafikFysisk och logisk
sammankoppling och utbyte
av trafik mellan opera-
törer.
-------------------------------------
SAR SAR (Specific Absorption
Rate) anges i watt per
kilogram vävnad och mäter
den del av den
radiofrekventa energin som
tas upp i kroppen.
-------------------------------------
"Svart Ren nätkapacitet utan
fiber" systemutrustning.
-------------------------------------
UMTS Universal Mobile
Telecommunications System,
Förutom de taltjänster som
används i dagens
mobiltelefoni avses UMTS,
genom att utnyttja
bredbandig CDMA-teknik, att
stödja dataöverföring i
mycket höga hastigheter.
Detta bedöms möjliggöra
mobilt användande av
Internettjänster av
multimediekaraktär.
-------------------------------------
Word WWW, funktionen på
Wide Web Internet som medger att man
kan hämta sammanlänkande
information i form av text,
bild och ljud och användare
på Internet som använder
ett hypertextbaserat system
(HTTP) för överföring av
text, bild och ljud.
-------------------------------------
Webbsida En närvaro på Internet i
form av ett antal webbsidor
samlade under en hemsida.
-------------------------------------
xDSL En familj av olika
likartade tekniker för
bredbandsöverföring på
befintliga kopparledningar,
där DSL står för Digital
Subscriber Line.
Karakteristiskt för
teknikerna är att de
fungerar över högst ett par
kilometer ledning och att
överföringskapaciteten blir
högre ju kortare ledningen
är. Exempel på varianter
av denna teknik är HDSL
(High data rate Digital
Subscriber Line), DSL
(Digital Subscriber Line),
SDSL (Single line Digital
Subscriber Line), ADSL
(Assymetric Digital Sub-
scriber Line), CDSL
(Consumer Digital
Subscriber Line) och VDSL
(Very high-bitrate Digital
Subscriber Line).
-------------------------------------
-------------------------------------