Informationssamhället inför 2000-talet



<div class="sidhuvud_publikation">Trafikutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1998/99:TU04</div>
<h1>Informationssamhället inför 2000-talet</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a></ul>
<pre>1998/99</pre>
<pre>TU4</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I   detta   betänkande   behandlar   utskottet   tre
regeringsskrivelser  om informationsteknik, nämligen
skrivelserna   1997/98:190    Elektronisk    handel,
1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet och
1998/99:40   Lägesrapport   om   IT-omställningen  i
samhället   inför  år  2000.  Vidare  behandlas   70
motionsyrkanden  om  olika IT-frågor som väckts dels
med  anledning  av  skrivelserna,   dels  under  den
allmänna motionstiden hösten 1998.</pre>
<pre>Regeringen lämnar i skrivelserna en  beskrivning av
utvecklingen  på IT-området samt redovisar  vidtagna
och planerade åtgärder inom ramen för det nationella
handlingsprogrammet  för  att  bredda  och  utveckla
användningen   av   informationsteknik.   En  samlad
politik  redovisas  för  att  främja  en global  och
marknadsledd elektronisk handel. Vidare redogörs för
hur  arbetet med IT-omställningen i samhället  inför
millennieskiftet fortskrider.</pre>
<pre>Utskottet  anser  att informationstekniken har stor
betydelse. Den påverkar  vår  produktionsförmåga och
våra  levnadsmönster  liksom  förutsättningarna  att
utveckla vår demokrati. Utskottet  anser  det därför
viktigt  att  ett målmedvetet och kraftfullt  arbete
sker så att Sverige  kan befästa sin tätposition som
IT-land. Det innebär bl.a.  att  fortsatta  insatser
bör  göras för att bygga ut en digital infrastruktur
för höghastighetsförbindelser  och  att  hushåll och
företag  i hela Sverige bör ges goda förutsättningar
att utnyttja den nya tekniken.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att elektronisk handel skapar
nya affärsmöjligheter  som  kan  utgöra en drivkraft
för sysselsättning och tillväxt och ge konsumenterna
ökade   möjligheter.  Det  är  därför  viktigt   att
förutsättningar   skapas  så  att  Sverige  kan  bli
ledande i elektronisk handel.</pre>
<pre>Utskottet delar regeringens  uppfattning att det är
viktigt att ge arbetet med omställningen  av datorer
och   IT-system  inför  år  2000  högsta  prioritet.
Omställningsarbetet måste därför ske målmedvetet och
kraftfullt   i   alla  samhällssektorer,  dvs.  inom
myndigheter,  kommuner,   landsting,   företag   och
organisationer.</pre>
<pre>Enligt  utskottets  bedömning  kommer  syftet med
flertalet motionsyrkanden att tillgodoses i takt med
att handlingsprogrammet för att bredda och  utveckla
användningen  av  IT genomförs. För IT-omställningen
inför  år  2000  hänvisar  utskottet  till  pågående
insatser och regeringens fortsatta lägesrapportering
till riksdagen. Något initiativ från riksdagens sida
med   anledning   av  motionsyrkandena   är   enligt
utskottets   mening  inte   erforderligt.   Samtliga
yrkanden avstyrks därför.</pre>
<pre>Till betänkandet har fogats 11
reservationer. De frågor som
reservationerna avser samt de
partier som har avgett
reservationerna framgår
översiktligt av avsnittet
Hemställan i utskottets yttrande
(s. 52-53).</pre>
<pre>Skrivelserna</pre>
<pre>Skrivelse 1997/98:190 Elektronisk handel</pre>
<pre>I skrivelsen redovisar regeringen utgångspunkter för
en samlad politik  för  att  främja  en  global  och
primärt  marknadsledd  elektronisk  handel.  Här ges
även  en översiktlig beskrivning av utvecklingen  av
elektronisk handel, dess drivkrafter och möjligheter
samt dess effekter på tillväxt och sysselsättning.</pre>
<pre>Skrivelse 1998/99:2 Informationssamhället
inför 2000-talet</pre>
<pre>I skrivelsen  lämnas  en redovisning av utvecklingen
på IT-området. Vidtagna  och  pågående åtgärder inom
ramen  för handlingsprogrammet för  att  bredda  och
utveckla    användningen    av    informationsteknik
redovisas.</pre>
<pre>Skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-
omställningen i samhället inför år 2000</pre>
<pre>I  skrivelsen redovisas av regeringen  vidtagna  och
planerade   åtgärder   beträffande  IT-omställningen
inför år 2000. En första  samlad  rapport  av  läget
inom väsentliga samhällsfunktioner lämnas. Därutöver
redogörs  för  hur arbetet med datoromställningar  i
övriga samhällssektorer fortskrider.</pre>
<a name="bprop"></a><h2></h2>
<a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>Motioner med anledning av skrivelse
1998/99:2 Informations-samhället inför
2000-talet</pre>
<pre>1998/99:T1 av Eva Arvidsson (s) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om behovet av IT redan
i förskolan,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  förbättrade årliga
redovisningar,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om att  initiera  ett
folkbildningsarbete  om  konsumenternas  möjligheter
med IT-stöd.</pre>
<pre>1998/99:T2 av Kristina Zakrisson (s) vari  yrkas att
riksdagen  som sin mening ger regeringen till  känna
vad  i  motionen  anförts  om  att  staten  tar  det
övergripande  ansvaret för att de tjänster som krävs
för användandet  av  IT  finns  tillgängliga  i hela
landet.</pre>
<pre>Motioner med anledning av skrivelse
1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen
i samhället inför år 2000</pre>
<pre>1998/99:T8  av  Stig  Sandström m.fl. (v) vari yrkas
att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen  till
känna   vad   i   motionen   anförts   om   det  nya
personnumret.</pre>
<pre>1998/99:T9 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas
att  riksdagen  i  enlighet  med  vad som anförts  i
motionen  som sin mening ger regeringen  till  känna
att den bör lägga fram förslag till IT-omställningen
i samhället inför år 2000.</pre>
<pre>1998/99:T10  av Inga Berggren m.fl. (m, s, v, kd, c,
fp) vari yrkas  att  riksdagen  som  sin  mening ger
regeringen  till  känna  vad  i motionen anförts  om
fungerande elförsörjning inför år 2000.</pre>
<pre>1998/99:T11 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om   kommunernas
situation inför år 2000,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  de  finansiella
systemen inför år 2000,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om energisektorn inför
år 2000,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts  om  vården  inför  år
2000,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna     vad      i     motionen     anförts     om
konsumentperspektivet inför år 2000.</pre>
<pre>1998/99:T12  av Mikael  Johansson  m.fl.  (mp)  vari
yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  kostnader för IT-
omställningen inför år 2000,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om beredskap  om  IT-
omställningen går snett,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  att  nödvändiga
åtgärder    vidtas     för     att     de    svenska
kärnkraftsreaktorerna  skall  vara  stoppade   under
timmarna kring årsskiftet 1999/2000.</pre>
<pre>Motioner från den allmänna motionstiden
hösten 1998</pre>
<pre>1998/99:T201 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen   anförts   om  enhetliga
anslutningsavgifter för ISDN.</pre>
<pre>1998/99:T214 av Agne Hansson (c) vari yrkas</pre>
<pre>17.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till   känna   vad   i  motionen   anförts   om   en
förutsättning för utveckling av informationstekniken
i Kalmar län.</pre>
<pre>1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ISDN.</pre>
<pre>1998/99:T227 av Elver  Jonsson  och Runar Patriksson
(båda fp) vari yrkas</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om att  erforderlig
upprustning av infrastrukturen  i  stort och den nya
teletekniken  snabbas  upp i sin utbyggnad  för  att
främja landskapets näringsliv och framtid.</pre>
<pre>1998/99:T231 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts  om  att  hela  landet
snarast  måste få tillgång till teleförbindelser som
klarar  att   överföra  stora  datamängder  med  hög
hastighet,</pre>
<pre>10. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att  staten bör
verka  för  att  teletaxorna  så långt möjligt  görs
avståndsoberoende.</pre>
<pre>1998/99:T801 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas</pre>
<pre>1.   att  riksdagen  beslutar  om  införande   av
enhetstaxa för ISDN- och ADSL-anslutning,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad   i  motionen  anförts  om  ADSL-baserade
tjänster.</pre>
<pre>1998/99:T802 av  andre  vice  talman  Eva Zetterberg
m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  att export  av
avancerad kryptering skall tillåtas,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  att kryptering
gällande    krigsmateriel    skall   undantas   från
tillåtelse om export.</pre>
<pre>1998/99:T803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om  att  utjämning  av
klyftor  mellan  olika  samhällsgrupper är ett av de
prioriterade områderna inom IT-området,</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens ägande i IT-
relaterade företag,</pre>
<pre>7. att riksdagen hos regeringen  begär förslag till
en  utredning  angående  inrättande av  ett  Statens
databanverk,</pre>
<pre>11. att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett mål för
den  nationella  IT-strategin  skall vara att främja
och   påskynda   utvecklingen   av  det   ekologiskt
uthålliga samhället.</pre>
<pre>1998/99:T805 av Ewa Thalén Finné  (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad i motionen anförts om kryptering.</pre>
<pre>1998/99:T807  av  Sonja  Fransson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger  regeringen  till känna
vad  i  motionen  anförts  om verkställighet av  det
telepolitiska målet.</pre>
<pre>1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  utbyggnad  av  ett
finmaskigt fibernät,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  en  översyn av
telelagen,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om virtuella företag,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om digitala signaturer,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kryptering,</pre>
<pre>6.   att   riksdagen  begär  att  regeringen  ger
länsstyrelserna   uppdrag   att   följa  och  stödja
företagens utveckling av elektronisk handel,</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om konsekvenser  av
elektronisk handel.</pre>
<pre>1998/99:T809 av Johnny Gylling  och  Amanda Grönlund
(båda kd) vari yrkas</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om att rätten  till
kryptering behålls,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  äldres möjligheter
till utbildning och tillgång till datorer,</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om behovet  av  att
kartlägga  konsekvenserna  av   IT-utvecklingen   på
arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena,</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om ett regelverk som
inte missgynnar elektronisk handel.</pre>
<pre>1998/99:T810 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om att, vid exponering
av  elektromagnetiska  fält,  försiktighetsprincipen
skall gälla,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om att en varningstext
bör finnas på mobiltelefoner, som varnar för alltför
flitigt användande,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om  att  forskningen på
radiofrekventa fält bör ökas,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om att forskning  om
interaktion  mellan  elektriska  fält  i  luftrummet
påbörjas,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i   motionen    anförts    om    att
undantagsklausulen  för kontroll av apparater med en
uteeffekt på mindre än 7 W slopas,</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  SAR-värden  för
mobiltelefoner görs officiella.</pre>
<pre>1998/99:T811  av  Per-Olof  Svensson  m.fl. (s) vari
yrkas  att  riksdagen som sin mening ger  regeringen
till känna vad  i  motionen anförts om ett regionalt
IT-nät på landsbygden i Gävleborgs län.</pre>
<pre>1998/99:T812 av Inger  Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen  till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  behovet  av en
utredning  om  gemensamma principer för prissättning
på Internettjänster  liksom om solidarisk fördelning
av kostnaderna för t.ex. ISDN-abonnemang.</pre>
<pre>1998/99:T813 av Lars Björkman och Ola Karlsson (båda
m) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i    motionen   anförts    om    att
konkurrensutsätta telenätet,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  tillgång  till
höghastighetskommunikation  till likvärdiga priser i
hela landet.</pre>
<pre>1998/99:T814 av Agneta Ringman  m.fl. (s) vari yrkas
att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen  till
känna vad i motionen  anförts  om IT-infrastruktur i
glesbygd.</pre>
<pre>1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om  målsättningen  för
IT-politiken,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad   i   motionen  anförts  om  program  för
infrastrukturutbyggnad,</pre>
<pre>10. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kryptering  och
digitala signaturer,</pre>
<pre>11.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om domännamn,</pre>
<pre>12. att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till  känna  vad  i  motionen anförts om elektronisk
handel,</pre>
<pre>13. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om statens  roll i
IT-samhället,</pre>
<pre>14.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen  anförts om en nystart för
IT-kommissionen.</pre>
<pre>1998/99:K231  av Helena Bargholtz  m.fl.  (fp)  vari
yrkas</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  att  ledningar,
växlar, axe-system  etc.  skall  hålla  en jämförbar
standard och taxa över hela Sverige,</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om IT-anpassning  för
funktionshindrade,</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen  anförts  om  att  staten  bör
frånhålla  sig  storskaliga  planer  på bredband för
alla.</pre>
<pre>1998/99:K282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  offentligägda
kommersiella webbplatser,</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen anförts om en politik för att
ge landets alla skolor, hushåll och företag tillgång
till bredbandskommunikation.</pre>
<pre>1998/99:N237 av Runar Patriksson och Yvonne Ångström
(båda fp) vari yrkas</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om   behovet  av
utbyggnader  för  IT-satsningar och riktnummerreform
inom teleområdet.</pre>
<pre>1998/99:N275 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  ett initiativ för
att alla i sydöstra Sverige skall få  tillgång  till
modern   telefoni   och  ISDN-uppkoppling  till  ett
enhetspris motsvarande  abonnenternas  i  Stockholms
innerstad,</pre>
<pre>1998/99:N335 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om IT-frågor.</pre>
<pre>1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  införande  av
enhetstaxa för ISDN-anslutning.</pre>
<pre>Inledning</pre>
<pre>Utskottet   behandlar   i   detta   betänkande   tre
regeringsskrivelser  om informationsteknik, nämligen
skrivelserna   1997/98:190    Elektronisk    handel,
1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet och
1998/99:40   Lägesrapport   om   IT-omställningen  i
samhället  inför  år  2000. Samtidigt  behandlas  70
motionsyrkanden om olika  IT-frågor  som väckts dels
under  den allmänna motionstiden hösten  1998,  dels
med anledning  av de aktuella regeringsskrivelserna.
I sammanhanget kan  nämnas  att  under  den allmänna
motionstiden   hösten   1998   har   en   rad  andra
motionsyrkanden   väckts   om  informationsteknikens
utveckling och användning vilka  behandlas  av andra
utskott.</pre>
<pre>Utskottet  har  i samband med beredningen av ärendet
den 28 januari 1998  haft ett seminarium om fyra IT-
frågor, nämligen IT-infrastrukturens  utveckling, IT
och  demokrati, Informationsteknikens betydelse  för
tillväxt  och  IT-omställningen  i  samhället  inför
skiftet till år 2000.</pre>
<pre>Försvarsutskottet  har  den  21  januari 1999 avgett
yttrande   till  trafikutskottet  över   regeringens
skrivelse    1998/99:40    Lägesrapport    om    IT-
omställningen   i  samhället  inför  år  2000  jämte
motioner (FöU2y).  Yttrandet  återfinns  i  bilaga 1
till betänkandet.</pre>
<pre>En  förklaring av vissa informationstekniska begrepp
redovisas i bilaga 2.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>1 Informationssamhället inför 2000-
talet</pre>
<pre>1.1 Bakgrund</pre>
<pre>1.1.1 Varför årlig IT-skrivelse?</pre>
<pre>Första gången riksdagen behandlade IT-frågor som ett
samlat politikområde var 1996. Riksdagen godkände då
regeringens   förslag   till  mål  och  prioriterade
uppgifter  för  en  nationell   IT-strategi   (prop.
1995/96:125, bet. 1995/96: TU19, rskr. 1995/96:282).
Trafikutskottet   framhöll   i   sitt  av  riksdagen
godkända  betänkande  vikten av att  det  redovisade
handlingsprogrammet    genomfördes     snabbt    och
kraftfullt.  Vidare konstaterade utskottet  att  det
rådde en betydande  samsyn  om informationsteknikens
möjligheter   att  påverka  samhällsutvecklingen   i
positiv   riktning.    I    utskottets    betänkande
underströks     vidare     betydelsen     av     att
informationstekniken  används  i  sådana  former att
samhällsutvecklingen  främjas  och  att  risker  för
regionala   obalanser,  försämrat  integritetsskydd,
ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan
olika grupper i samhället motverkas.</pre>
<pre>För att stärka den parlamentariska förankringen gav
riksdagen  regeringen   till  känna  att  regeringen
årligen  borde  återkomma  till   riksdagen  med  en
skrivelse som redovisar utvecklingen  på IT-området.
Utskottet  förutsatte  vidare  att  målen  för   IT-
användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.</pre>
<pre>Regeringen  har  därefter  hösten  1997  lämnat en
första redovisning av utvecklingen på IT-området och
presenterat sina bedömningar av centrala frågor  för
att  åstadkomma  ökad  tillväxt och sysselsättning i
informationssamhället   (skr.    1997/98:19,    bet.
1997/98:TU7,  rskr.  1997/98:66).  Sedan år 1996 har
regeringen    dessutom   överlämnat   förslag    och
skrivelser till  riksdagen  som  behandlat särskilda
delar  inom  det nationella handlingsprogrammet  för
informationsteknik.</pre>
<pre>1.1.2 Vad innebär den nationella IT-strategin?</pre>
<pre>De  av  riksdagen  år  1996  antagna  målen  för  en
övergripande IT-strategi utgår från strävan att göra
informationstekniken   till  en  central  del  i  en
politik  för tillväxt och  sysselsättning  samt  att
värna andra  grundläggande samhällsmål som demokrati
och rättvisa i  informations- och kunskapssamhället.
Att skapa bred tillgång till information och kunskap
ger  enligt  strategin   förutsättningar   för  ökad
delaktighet     i    samhällslivet    och    främjar
kunskapsutvecklingen.  För  att  Sverige skall kunna
bibehålla  en  tätposition  när det gäller  tillgång
till och användning av informationsteknik  anges att
teknik,  strukturer,  arbetsformer,  regelverk   och
utbildning på alla nivåer måste anpassas till de nya
förutsättningarna.  Staten, kommunerna, landstingen,
näringslivet  och  arbetsmarknadens   parter   måste
därför alla bidra till att informationstekniken  får
ett brett genomslag i Sverige.</pre>
<pre>Huvudinriktningen  för den nationella IT-strategin
är att stimulera användningen  av informationsteknik
på ett sätt som befrämjar kreativitet,  tillväxt och
sysselsättning.  Statsmakternas  roll  är  att  vara
katalysator   och   pådrivare  och  att   underlätta
utvecklingen genom att  anpassa  regelverket till de
nya förutsättningarna. I statsmakternas  roll  ingår
dessutom  att genom olika åtgärder försöka förhindra
att IT-utvecklingen  skapar nya klyftor i samhället.
De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas.</pre>
<pre>1.1.3 Vad är statens främsta uppgifter?</pre>
<pre>Enligt  den  nationella   IT-strategin  är  det  tre
områden som skall prioriteras  i  syfte  att  främja
utvecklingen av informations- och kunskapssamhället,
nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets
informationsförsörjning.  För varje område angavs  i
1996 års riksdagsbeslut ett antal målsättningar.</pre>
<pre>Målen för statens insatser  på  rättsområdet är att
genomföra  författ-ningsändringar inom  prioriterade
rättsområden  inom  tre  år samt att finna effektiva
former för en kontinuerlig  juridisk  uppföljning av
den snabba utvecklingen på IT-området.</pre>
<pre>Målet inom utbildningsområdet är att kunskaper  om
informationsteknik  och  dess användningsmöjligheter
skall föras in på alla nivåer  i utbildningsväsendet
inom tre år.</pre>
<pre>Målet     inom     området    för    samhällets
informationsförsörjning  är   att   utforma  en  väl
fungerande infrastruktur som ger hög  tillgänglighet
till      basinformation      och     som     verkar
tillväxtbefrämjande.</pre>
<pre>Med  utgångspunkt  i  målen  för den  övergripande
nationella  IT-strategin  redovisades   i  1996  års
riksdagsbeslut  ett handlingsprogram för att  bredda
och utveckla IT-användningen.  Utöver  åtgärder inom
de  tre  prioriterade områdena redovisades  åtgärder
inom   ett   stort    antal   samhällssektorer   och
politikområden.   Med   hänsyn   till   den   snabba
utvecklingen  på IT-området  angavs  att  programmet
borde    betraktas    som    ett    första    samlat
åtgärdsprogram, som fortlöpande behöver anpassas och
vidareutvecklas.</pre>
<pre>1.2 Regeringens skrivelse 1998/99:2
Informationssamhället inför 2000-talet</pre>
<pre>Regeringen  anger  att  den  nationella IT-strategin
samt målen för denna ligger fast.  Huvudinriktningen
skall  även  fortsättningsvis  vara  att   stimulera
användningen     av     informationstekniken.     En
marknadsmässig  utveckling av nät, tillämpningar och
informationssystem  samt  valfrihet  för  användarna
skall  förenas  med  politiskt  fastställda mål  och
riktlinjer  för  hur samhällets kommunikations-  och
informationssystem skall fungera.</pre>
<pre>Målet är att alla  skall  ha  lika  möjligheter att
använda informationstekniken som ett medel  för ökad
kunskap,        demokrati        och       rättvisa.
Informationsteknikens  möjligheter  skall  utnyttjas
för att skapa tillväxt och sysselsättning och därmed
öka  Sveriges konkurrenskraft.  Informationstekniken
skall    vara    ett    medel   för   att   utveckla
välfärdssamhället,  öka  medborgarnas   livskvalitet
samt  överbrygga  de  eventuella klyftor i samhället
som finns. Informationstekniken skall också användas
för att stödja grupper  i  samhället  med  särskilda
behov.  Vidare  kan  informationstekniken  vara  ett
medel för att skapa en bra miljö.</pre>
<pre>Regeringen     anger     att    även
fortsättningsvis    bör   rättsordningen,
utbildningen        och        samhällets
informationsförsörjning prioriteras.  För
de  närmaste  åren anges följande mål för
dessa tre områden.</pre>
<pre>-_Författningsändringar  inom  prioriterade  områden
skall   vara   genomförda   senast  under  år  2000.
Effektiva former skall finnas  för  en  kontinuerlig
juridisk  uppföljning av den snabba utvecklingen  på
området.</pre>
<pre>-_Kunskaper    om    informationsteknik   och   dess
användningsområden skall  föras  in på alla nivåer i
utbildningsväsendet senast under år 2000.</pre>
<pre>-_Det  skall  finnas  en  hög  tillgänglighet   till
basinformation genom en väl fungerande infrastruktur
för samhällets informationsförsörjning.</pre>
<pre>I  skrivelsen  framhålls  vidare  att  ett gemensamt
regelverk  för de liberaliserade telemarknaderna  är
av  väsentlig  betydelse  för  utvecklingen  på  IT-
området.  Den  svenska  målsättningen  har varit och
kommer  fortsättningsvis  att  vara att påverka  det
framtida  regelverket  inom  EU  i riktning  mot  en
överskådlig  och  mer  generell reglering  som  inte
hämmar   den   tekniska  utvecklingen   på   området
samtidigt som användarna  garanteras  tillgång  till
grundläggande tjänster.</pre>
<pre>1.3 Övergripande utgångspunkter</pre>
<pre>1.3.1 Motionsförslag</pre>
<pre>Carl  Bildt  m.fl.  (m) framhåller i motion T818 att
som  mål  för IT-politiken  bör  gälla  att  Sverige
senast år 2010  skall  vara  en  av  den globala ut-
vecklingens  främsta  nationer när det gäller  varje
del av utnyttjandet av  IT  (yrkande  1). Politikens
roll är inte att bygga framtiden utan i  stället att
röja  väg för den företagsamhet och kreativitet  som
ständigt  söker  nya  vägar  och  nya möjligheter. I
stället  för  att inrikta politiken på  regleringar,
likformighet  och   stora  nationella  enhetsprogram
måste politiken göra  det  lättare för människor och
företag  att  utvecklas  i  det   samhälle   som  nu
successivt ersätter industrisamhället.</pre>
<pre>Enligt Moderata samlingspartiet bör vidare statens
verksamhet   snabbt   anpassas   till   IT-samhället
(yrkande  2).  Alla  statliga myndigheter, verk  och
statliga företag bör ha en strategi för användningen
av IT som en viktig del  i  sitt informationsuppdrag
till medborgarna. Regeringen  bör  därför  skyndsamt
återkomma  till  riksdagen  med förslag till samlade
riktlinjer   för   webb-baserad   information    och
användning   av   Internet   för  kommunikation  med
medborgarna.</pre>
<pre>Motionärerna anser att den strategiska ledningen av
IT-frågan  i  regeringen  är  oklar   (yrkande  13).
Behovet av en tydlig politisk ledning är  än  större
mot bakgrund av att frågan i riksdagen behandlas  av
flera   utskott.   Regeringens   hantering   av  IT-
kommissionen  bedöms  av  olika  skäl  ha  försvagat
kommissionens ställning. En viktig orsak är  att den
medvetet givits en mer undanskymd roll. Sverige  har
de   senaste  åren  tappat  farten  när  det  gäller
introduktion    av   informationsteknik   på   olika
samhällsområden. Motionärerna bedömer att regeringen
inte kan reparera  den  skada  som skett. Behovet av
ledning för att åstadkomma ett ökat  utnyttjande  av
informationstekniken  är  därför  oförändrat. Det är
framför  allt  tre  uppgifter  som  bör   sättas   i
förgrunden,  nämligen  att  skolan ges tillgång till
informationsteknikens  alla  möjligheter,   att  den
offentliga   förvaltningen   görs   effektivare  och
öppnare samt att sekelskiftesövergången  kan  ske på
ett kompetent och ansvarsfullt sätt.</pre>
<pre>Enligt motionen är det ytterst regeringens sak  att
avgöra  om  den anser sig kunna leda IT-kommissionen
så att dessa  centrala  uppgifter  kan skötas på ett
tillfredsställande  sätt. Kan inte regeringen  detta
bör IT-kommissionen ersättas  av  ett  organ med ett
entydigt mandat och med nödvändiga resurser  för att
kunna  inspirera  och  leda  Sveriges  användning av
informationstekniken (yrkande 14).</pre>
<pre>Lars Björkman och Ola Karlsson (båda m)  påminner  i
motion  T813  om att Telias infrastruktur har byggts
upp med skattemedel  och  avgifter  som  erlagts  av
telekunderna.  Den  monopolställning  som  Telia har
genom  att  förfoga över detta nät utgör en effektiv
spärr för konkurrerande företag att erbjuda liknande
tjänster. Motionärerna  förordar  därför  att  andra
operatörer  ges  ökade  möjligheter att i konkurrens
utnyttja nätet.</pre>
<pre>Sten Tolgfors (m) anger i motion K282 att regeringen
saknar      visioner     och     förståelse      för
informationsteknikens     möjligheter.    Regeringen
uppfattar informationstekniken  som  ett hot som kan
leda    till    kunskapsmässig    och    klassmässig
segregation.        Regeringens        grundläggande
förhållningssätt  i IT-frågorna är statlig  styrning
och politisk kontroll. Denna attityd gör att Sverige
går  miste  om  en  del   av   de   möjligheter  som
informationstekniken  erbjuder.  Enligt   motionären
finns det ingen anledning att offentliga organ skall
driva kommersiella webbplatser och därmed konkurrera
med privata aktörer.</pre>
<pre>Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T808 om
digital  allemansrätt  att informationstekniken  kan
bidra såväl till en kraftfull  utveckling  inom alla
samhällsområden och för alla människor som till  att
skapa  nya klyftor. Vilken effekt som blir avgörande
beror till  stor  del  på den strategi som riksdagen
formulerar. Ett fundamentalt krav på IT-politiken är
därför klara och tydliga  spelregler  för marknadens
aktörer.  Grunden för reglerna bör vara  att  främja
konkurrens  och jämförbarhet mellan olika operatörer
i syfte att sätta konsumenternas behov och intressen
främst. För att  främja  konkurrensen  bör därför en
översyn   göras  av  telelagen  så  att  Post-   och
telestyrelsen  får  effektiva  sanktionsinstrument i
det  fall  deras  synpunkter  på  hur   konkurrensen
hanteras inte efterlevs.</pre>
<pre>Gudrun Schyman m.fl. (v) anger i motion T803 att det
stora problemet inom IT-området är de skillnader som
finns  i  tillgång till och användning av IT  mellan
människor från  olika  socialgrupper, mellan män och
kvinnor, mellan människor  i  olika  åldrar,  mellan
funktionshindrade och icke funktionshindrade, mellan
hög-  och  lågutbildade  och mellan storstadsbor och
glesbygdsbor.  Att  utjämna   klyftor  mellan  olika
samhällsgrupper   bör   därför  vara   ett   av   de
prioriterade områdena inom IT-politiken (yrkande 1).</pre>
<pre>Vidare  framhålls  i  motionen   att   IT   öppnar
möjligheter   för   en   bättre   resurshushållning.
Pappersåtgången  kan  exempelvis  minskas  drastiskt
genom elektronisk dokumenthantering, ökad användning
av  elektronisk  post, elektroniska konferenser  och
annan informationsteknik.  Även  behovet  av lokaler
kan minska med en ökad IT-användning eftersom lager,
arkivrum,  kontorsytor, etc. kan göras mindre.  Ökat
hemarbete   leder   vidare   till   ett   förbättrat
utnyttjande av  befintliga  byggnader.  Framför allt
kan    ökad    IT-användning    väsentligen   minska
transportbehovet, vilket ger stora  miljövinster. Ur
miljösynpunkt    är    detta    välkommet   eftersom
energiåtgång och materialåtgång därmed  kan  minska.
Mot  denna  bakgrund  framhålls  att ett mål för den
nationella  IT-strategin  bör  vara att  främja  och
påskynda  utvecklingen  av ett ekologiskt  uthålligt
samhälle (yrkande 11).</pre>
<pre>Motionärerna  erinrar  vidare   om  att  staten  i
allmänhet har stått för finansieringen  av  en  stor
del  av  den  utbildning  och  forskning  som  utgör
företagens   intellektuella  kapital.  Eftersom  det
sällan  är privatekonomiskt  lönsamt  att  satsa  på
sådan utbildning  och  forskning,  som i första hand
kommer till kollektiv nytta, är det  nödvändigt  att
stat  och  kommuner tar på sig detta ansvar. Men det
är också ett samhälleligt slöseri - och en orättvisa
gentemot  skattebetalarna   -  att  delar  av  detta
kapital  utan  vidare  kan  monopoliseras   av   ett
privatägt   företag   och  dess  aktieägare.  Enligt
motionen bör därför staten  bli  bättre på att själv
söka patent och ta in royalties på  de nya idéer och
produkter  som tas fram i den statligt  finansierade
forskningen.   Staten  bör  också  se  till  att  de
kunskaper som tas  fram  med skattemedel kommer hela
samhället - både företag och  enskilda  -  till godo
(yrkande 6).</pre>
<pre>I motionen understryks slutligen att staten  bara i
en  mycket begränsad omfattning kan styra den trafik
som går  på  de  elektroniska  vägarna. Staten borde
dock  kunna använda sitt ägande i  olika  IT-företag
till att skapa ett slags motsvarighet till Banverket
på  IT-området,   ett  Statens  databanverk.  Enligt
motionärerna bör det vara en politisk uppgift att se
till att tillgängligheten  till  de olika näten inte
förbehålls en informationsteknologisk  elit utan att
alla  kan  använda  den  nya  tekniken  till rimliga
kostnader.  Principen bör vara politiskt ansvar  och
samhällsägande  för  maximal tillgänglighet och stor
frihet   för   den  enskilde   att   använda   denna
samhälleliga teknologi.  Staten  uppmanas därför att
aktivera  sitt  ägande i IT-relaterade  företag  och
inte sälja ut de strategiska tillgångarna. Mot denna
bakgrund begärs att  en  utredning  tillsätts om att
inrätta ett Statens databanverk (yrkande 7).</pre>
<pre>1.3.2 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>IT-politiska utgångspunkter</pre>
<pre>Utskottet  anser att informationstekniken  har  stor
betydelse för möjligheterna att utveckla samhället i
positiv riktning.  Informationstekniken påverkar vår
produktionsförmåga och  våra  levnadsmönster  liksom
demokratiska  värden  såsom medborgarnas möjligheter
till  insyn och deltagande  i  samhällsutvecklingen.
Informationstekniken   bör   därför  inte  betraktas
enbart   som   ett  verktyg  för  att   uppnå   ökad
effektivitet och  måluppfyllelse inom olika områden.
Utskottet anser det  viktigt att ett målmedvetet och
kraftfullt arbete sker  så  att Sverige befäster sin
tätposition  som  IT-land och för  att  en  fortsatt
övergång   kan   ske   till    ett   kunskaps-   och
informationssamhälle.</pre>
<pre>Utskottet delar regeringens bedömning  att det inte
finns  skäl  att  redan  nu  ompröva  den nationella
strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att
huvudinriktningen  för  politiken på IT-området  bör
ligga  fast. Som utskottet  framhöll  våren  1996  i
samband  med  riksdagens  IT-beslut  förutsätts  att
målen      för     IT-användningen     kommer    att
vidareutvecklas   och  förtydligas.  Det  redovisade
handlingsprogrammet   förutsätts  vidare  genomföras
snabbt  och  kraftfullt.   Utskottet   ser  det  som
naturligt  att  i den fortsatta avrapporteringen  en
närmare beskrivning ges av hur de olika åtgärderna i
handlingsprogrammet  bidrar  till  att  uppfylla  de
övergripande  IT-politiska  målen. Det innebär också
att en tydligare redovisning  bör  ges  av  hur  IT-
användningen  i samhället utvecklas. Därmed kan mål-
och  resultatstyrningen   förbättras  vilket  enligt
utskottets  mening  är  av  särskild  betydelse  med
hänsyn till informationsteknikens  samhällsomdanande
kraft.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att i motion T818  (m)  riktas
invändningar  mot  såväl den nationella IT-strategin
som regeringens ledning  av  IT-politiken. Utskottet
har  inget att erinra mot utgångspunkterna  för  det
arbete  som  nu  pågår  för  att  föra  Sverige in i
informations-         och         kunskapssamhället.
Handlingsprogrammets  omfattning  och   den   snabba
takten i genomförandet möjliggör att användningen av
informationstekniken kan breddas och utvecklas i den
riktning   som  riksdagen  tidigare  angett.  Enligt
utskottets uppfattning  är  det  en bra strategi att
utnyttja informationsteknikens möjligheter att skapa
tillväxt och sysselsättning, utveckla demokratin och
skapa ett samhälle som bygger på jämlikhet, rättvisa
och    ekologisk    hållbarhet.    Det    nationella
handlingsprogrammets har också som utgångspunkt  att
möjliggöra  en  positiv  IT-utveckling samtidigt som
programmet beaktar de risker som finns. Utskottet är
inte berett att ompröva den nationella IT-strategin.</pre>
<pre>När  det gäller motionärernas  synpunkter  på  IT-
kommissionen  kan utskottet nämna att regeringen den
14  maj  1998 har  tillkallat  en  ny  IT-kommission
(K98/1737/1) för att analysera informationsteknikens
påverkan på sam- hällsutvecklingen. Anledningen till
ombildningen är att markera att kommissionens arbete
delvis har  fått en ny inriktning. Det betyder bl.a.
att informationsteknikens  påverkan  på samhället ur
ett  framtida  perspektiv skall betonas  ytterligare
och  att eventuella  problem  skall  analyseras  och
synliggöras  samtidigt som framtida möjligheter inom
IT-området skall  lyftas fram. Vidare gäller att den
nya  kommissionen  skall  bistå  regeringen  i  dess
arbete med IT-frågor  genom  att  ge råd och föreslå
konkreta åtgärder samt medverka till att information
sprids till allmänheten. Uppdraget sträcker sig över
en   femårsperiod.   Kommissionen  skall   -_förutom
rapporter om särskilda  frågor  -_årligen senast den
31 maj rapportera till regeringen.</pre>
<pre>Utskottet bedömer att IT-kommissionen  hittills har
gjort  ett  förtjänstfullt  arbete. IT-kommissionens
nya direktiv och arbetsformer  bör  också  vara  väl
ägnade  att  främja  en  ökad IT-användning i sådana
former att en positiv samhällsutveckling främjas.</pre>
<pre>Beträffande motion T803 (v)  yrkande  1, konstaterar
utskottet  att  motionärernas  önskemål om  att  IT-
utvecklingen  skall komma hela samhället  till  godo
överensstämmer   med   de   utgångspunkter  som  den
nationella    IT-strategin    vilar    på.    Enligt
handlingsprogrammet  för  att  bredda  och  utveckla
användningen  av informationsteknik  gäller  sålunda
att  alla  medborgare   skall  kunna  dra  nytta  av
informationsteknikens möjligheter.  Det  betyder att
samhället   genom   olika   åtgärder  skall  försöka
förhindra att IT-utvecklingen  skapar  nya klyftor i
samhället  och  överbrygga nuvarande klyftor  mellan
bl.a. befolkningsgrupper och regioner.</pre>
<pre>När  det gäller motionärernas  önskan  att  staten
skall spela  en  mer  aktiv roll (yrkandena 6 och 7)
delar     utskottet     deras    uppfattning     att
tillgängligheten till de  olika  kommunikationsnäten
bör vara så fri som möjligt och att  alla  bör kunna
använda  den  nya tekniken till rimliga priser.  Som
framgår av 1996  års  riksdagsbeslut om IT-politiken
gäller  att  en marknadsmässig  utveckling  av  nät,
tillämpningar  och informationssystem samt valfrihet
för   användarna   skall   förenas   med   politiskt
fastställda mål och  riktlinjer  för  hur samhällets
kommunikationssystem skall fungera.</pre>
<pre>Internetbaserad information</pre>
<pre>Beträffande  yrkande  13  i motion T818 (m)  om  att
regeringen skyndsamt bör  återkomma  till  riksdagen
med förslag till samlade riktlinjer för webb-baserad
information  för  myndigheternas  kommunikation  med
medborgarna  vill utskottet först hänvisa  till  att
sedan hösten 1997  finns  en  gemensam Internetplats
för  den  offentliga  sektorn  i Sverige  som  heter
Sverige  Direkt.  Syftet  är att ge  medborgarna  en
gemensam   ingång   till  den  offentliga   sektorns
information  på Internet.  Redaktionen  för  Sverige
Direkt ställer  vissa  minimikrav  på myndigheternas
webbplatser.  Kraven är att webbplatsen  är  godkänd
för publicering  av  den  aktuella  myndigheten, att
den  har uppgifter om senaste uppdatering,  att  den
har länkar och innehåll som regelbundet kontrolleras
samt att  den  har  en  välkomstsida  med  en tydlig
organisationsmarkering      och      uppgift      om
informationsansvarig.  Till  detta  kan  läggas  att
informationsservice  via  Internet  till medborgarna
numera  är  vanligt  förekommande  i  den   statliga
förvaltningen        och        att        hemsidor,
myndighetsinformation,    tjänster    och   konkreta
ärenderutiner  finns hos såväl centrala  som  lokala
myndigheter.</pre>
<pre>Utskottet vill  vidare  hänvisa till att regeringen
nyligen   i  en  skrivelse  till   riksdagen   (skr.
1997/98:19)  har  redovisat det pågående arbetet med
att  bygga  ut infrastrukturen  för  den  offentliga
sektorns  kunskaps-   och   informationsförsörjning.
Regeringen  bedömer  att  utvecklingen  mot  alltmer
datoriserade ärendeprocesser  är  bra  och  gör  det
möjligt  för  förvaltningen  att  arbeta bättre över
myndighetsgränser.  Regeringen  anser   vidare   att
samverkan  mellan  myndigheter  kan  bespara  staten
resurskrävande   uppbyggnader   av   databaser   och
förbättra  kvaliteten  i lagrad information. När det
gäller  IT-infrastrukturen   anser   regeringen  att
myndigheterna bör använda kommunikation  baserad  på
Internetstandarder   mot   medborgare  och  företag,
därför  att  tekniken  uppfyller  de  krav  som  kan
ställas på en öppen kommunikationsarkitektur.  Genom
myndigheternas  användning  av  system som bygger på
Internet åstadkoms en enhetlig miljö  för samverkan,
utveckling, drift och säkerhet.</pre>
<pre>Av skrivelsen framgår vidare att regeringen  anser
att   en   detaljstyrning   av   förvaltningens  IT-
utveckling varken är möjlig eller  önskvärd. Däremot
är det önskvärt att det finns fungerande  riktlinjer
för  uppbyggnaden  av en gemensam infrastruktur  för
den  offentliga  förvaltningen.   Arbetet   med  att
utveckla   riktlinjer   och  sprida  resultaten  bör
fördjupas   inom   områdena   för    självbetjäning,
uppgiftsinsamling från medborgare och  företag  samt
informationsspridning.  Riktlinjerna  bör  knyta  an
till  de  förvaltningspolitiska  målen och tjäna som
grund för styrning och uppföljning  inom IT-området.
Regeringen  anser att myndigheter vilkas  verksamhet
riktar sig främst  till  företag  och medborgare bör
erbjuda elektroniska tjänster för självbetjäning som
komplement till traditionella tjänster.  I begreppet
självbetjäning  ligger  möjligheten att elektroniskt
få tillgång till myndighetsinformation,  blanketter,
föreskrifter, lagar och förordningar. Självbetjäning
innebär   även   möjligheter   att  kunna  lämna  in
blanketter och uppgifter elektroniskt  till statliga
myndigheter    och   i   övrigt   initiera   ärenden
elektroniskt där  detta  är  möjligt med hänsyn till
lagstiftningen. Tjänsterna bör  bygga på hemsidor på
Internet,   elektroniska  blanketter,   elektroniskt
tillgänglig myndighetsinformation  samt elektroniskt
tillgängliga lagar och förordningar.</pre>
<pre>Utskottet anser mot denna bakgrund  att  genomförda
åtgärder  och pågående utvecklingsinsatser för  ökad
IT-användning   skapar   goda  möjligheter  för  att
myndigheternas service till  medborgare  och företag
kan vidareutvecklas och möta de förändrade  krav som
övergången till informationssamhället ställer.</pre>
<pre>Torget och Passagen</pre>
<pre>Beträffande  motion  K282  (m)  som ifrågasätter  om
offentliga organ bör driva kommersiella  webbplatser
vill utskottet först hänvisa till teknikutvecklingen
på  IT-området.  Under  senare  år  har skillnaderna
mellan    olika   former   av   tele-,   data-   och
massmediekommunikation minskat. Denna utveckling har
även påverkat  de  olika branscherna inom medie- och
kommunikationsområdet.      Den      internationella
utvecklingen  på  teleområdet  gör t.ex.  att  många
teleoperatörer väljer att utvidga  sina verksamheter
till      närliggande      affärsområden.      Denna
verksamhetsförändring  betraktas  som  affärsmässigt
nödvändig  och  som  en förutsättning för att  olika
moderna IT-tjänster skall kunna införas.</pre>
<pre>Vidare kan nämnas att  en  särskild  utredare  har
tillkallats  för  att  se  över behovet av samordnad
lagstiftning  för radio, TV och  televerksamhet.  Av
utredarens direktiv  framgår  bl.a.  att en prövning
skall   göras   av   om   det   behövs   ytterligare
lagstiftning  för  att  säkerställa  yttrandefrihet,
tillgänglighet   och   mångfald  inom  området   för
elektroniska  informationstjänster   samt   för  att
motverka   skadliga   konkurrensbegränsningar  (dir.
1997:95).</pre>
<pre>Utskottet vill vidare  tillägga  att  såväl  Telias
marknadsplats  på  Internet  "Passagen"  som Postens
motsvarighet    "Torget"    har   visat   sig   vara
framgångsrika.  Passagen  och  Torget  ligger  t.ex.
stadigt i toppen när det gäller antalet besökare hos
de svenska webbsidorna på Internet. Antalet besökare
på Torget beräknas i genomsnitt  uppgå  till 300 000
per    dag.    Därmed   har   Telia   kunnat   sälja
Internetabonnemang  och öka intäkterna genom en ökad
Internettrafik. Posten  har  gynnats  av  att Torget
bidragit till att den elektroniska handeln med varor
vuxit. Paketdistribution och girobetalningar  behövs
om  handeln  skall fungera och Posten har båda dessa
verksamheter.</pre>
<pre>Enligt utskottets  bedömning har Telias och Postens
satsningar på marknadsplatser  på  Internet bidragit
till  att  påskynda Internetanvändandet  i  Sverige.
Utskottet konstaterar  vidare  att i det framväxande
IT-samhället  kan  klara  kopplingar  finnas  mellan
offentliga   organs   kärnverksamhet    och    aktiv
Internetbaserad verksamhet. Enligt utskottets mening
vore  det  mot  denna bakgrund mindre välbetänkt att
införa ett generellt förbud för offentliga organ att
uppträda med kommersiella webbplatser på Internet.</pre>
<pre>Lagstiftnings- och marknadsfrågor</pre>
<pre>Utskottet vill beträffande  yrkandena  i  motionerna
T808 (c) och T813 (m) om en översyn av telelagen och
en konkurrensutsättning av telenätet erinra  om  att
den   svenska  telemarknaden  under  senare  år  har
genomgått  stora  förändringar  som påverkat statens
roll och ansvar. Avregleringen av  telemarknaden har
i  Sverige  liksom  i många andra europeiska  länder
medfört  att en helt ny  lagstiftning  har  införts.
Syftet med  den  svenska telelagen (1993:597) är att
på en öppen telemarknad  skapa  förutsättningar  för
staten  att  se  till att de telepolitiska målen kan
uppnås.</pre>
<pre>Den snabba utvecklingen  på  teleområdet  har sedan
lagens  tillkomst  föranlett  en rad regeländringar.
Det  gäller  exempelvis  regler  om   samtrafik  och
nummerportabilitet  i  syfte att främja uppbyggnaden
av   en  väl  fungerande  telemarknad.   Post-   och
telestyrelsen har vidare fått en utökad tillsynsroll
samt ett  tydligare  ansvar  som sektorsmyndighet på
teleområdet. Det tidigare avtalet  mellan staten och
Telia AB om särskilda åtaganden har  vidare  ersatts
med generella regler.</pre>
<pre>Utskottet vill fästa uppmärksamhet på att marknaden
på   telekommunikationsområdet   har  utvecklats  de
senaste  åren  genom  att  flera avtal  träffats  om
samtrafik mellan teleoperatörerna.  Samtrafiktaxorna
har  samtidigt  sjunkit  väsentligt  samtidigt   som
priskonkurrens  har  uppstått  även  när  det gäller
lokalsamtal. Vidare kan nämnas att investeringar har
påbörjats   av   andra   operatörer   i   med  Telia
konkurrerande uppkopplingsnät.</pre>
<pre>Enligt  utskottets  mening  finns  det  mot  denna
bakgrund  inte  skäl  att  ompröva den grundläggande
marknadsregleringen   på  telekommunikationsområdet.
Det betyder att konkurrensen  även  fortsättningsvis
bör betraktas som ett viktigt medel för att uppfylla
de  telepolitiska  målen.  Samma villkor  och  samma
förutsättningar   bör  gälla  för  alla  operatörer.
Inriktningen bör vara att uppnå  en  väl  fungerande
marknadssituation  som  gör det möjligt att utnyttja
telekommunikationer på ett aktivt sätt för att skapa
tillväxt      och      sysselsättning,      utveckla
välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet.</pre>
<pre>Utskottet vill slutligen  hänvisa  till  Post-  och
telestyrelsens  ansvar  att  följa  upp och redovisa
marknadsutveckling  och  regionala konsekvenser   på
telemarknaden.</pre>
<pre>Miljömål</pre>
<pre>Beträffande  motion  T803 (v)  yrkande  11,  om  att
tillföra den nationella  IT-strategin  ett miljömål,
vill  utskottet betona det klara samband  som  finns
mellan IT och miljö. I många fall är de miljövinster
som kan  uppnås genom IT-utvecklingen betydande. Med
möjligheter till distansarbete och distansutbildning
kan mycket  resande i dag framstå som onödigt. Många
transporter kan  samordnas och dirigeras effektivare
med  hjälp  av  datakommunikation   och   datorstödd
trafikledning. IT-utvecklingen gör det även  möjligt
att   enklare   lagra,   utbyta   och   transportera
information.</pre>
<pre>Informationstekniken minskar dock inte automatiskt
belastningen på miljön. Utskottet vill därför erinra
om  att  informationstekniken  enligt  gällande  IT-
politiska  riktlinjer  skall  utnyttjas  för att öka
medborgarnas   livskvalitet.   Därav  följer  enligt
utskottets   mening   att   utvecklingen   mot   ett
informationssamhälle   även   måste    innebära   en
utveckling  mot ett långsiktigt hållbart  ekologiskt
samhälle. Vidare  kan  erinras  om att målen för IT-
användningen   kommer   att   vidareutvecklas    och
förtydligas.</pre>
<pre>Med  hänvisning  till vad som ovan anförts avstyrker
utskottet motionerna  T803 (v) yrkandena 1, 6, 7 och
11, T808 (c) yrkande 2, T813 (m) yrkande 1, T818 (m)
yrkandena 1, 13 och 14 och K282 (m) yrkande 3.</pre>
<pre>1.4 Digital infrastruktur och regional
utveckling</pre>
<pre>1.4.1 Motionsförslag</pre>
<pre>Carl Bildt m.fl. (m) framhåller  i  motion  T818 att
det måste vara en statlig huvuduppgift att garantera
informationsteknikens infrastruktur och se till  att
snabba   kommunikationsmöjligheter   finns   i  hela
landet.  Det  innebär att bredbandsuppkoppling skall
vara möjlig för  företag  och hushåll i hela Sverige
till en rimlig kostnad. Infrastrukturutbyggnaden bör
i första hand ske på marknadens  villkor. Staten har
dock ett särskilt ansvar att driva  på  utvecklingen
inom  tre  områden,  nämligen  skolan,  vården   och
glesbygden.   För   att  kunna  utveckla  bruket  av
informationstekniken  framhålls att landets samtliga
grund- och gymnasieskolor  bör  vara uppkopplade med
bredbandsförbindelser    så   att   videokonferenser
möjliggörs senast år 2000.  För glesbygd, särskilt i
Norrland, kan det bli nödvändigt  att lämna särskilt
stöd för uppkoppling. Stödet skall  i  så  fall vara
begränsat   till  nödvändig  infrastruktur  och  den
tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt.</pre>
<pre>Lars Björkman  och Ola Karlsson (båda m) konstaterar
i motion T813 att  informationstekniken gör ständiga
framsteg. För alltfler företag blir goda möjligheter
till  kommunikation  med  IT  en  förutsättning  för
fortsatt  och  vidareutvecklad   verksamhet.  Enligt
motionärerna är det en självklarhet  att hela landet
bör ha tillgång till höghastighetskommunikation till
skäliga priser. Staten bör därför handla  upp  sådan
av Telia eller av andra operatörer.</pre>
<pre>I  motion  K282  av  Sten Tolgfors (m) framhålls att
varje hem och företag bör ges tillgång till bredband
till  ungefär  samma kostnad  som  telefonabonnemang
senast  om cirka  tre  år.  Aktörerna  på  marknaden
bedöms kunna  bygga  huvuddelen  av  de erforderliga
näten på kommersiella grunder. Staten  har endast en
roll  i  de  fall där ingen utbyggnad annars  skulle
komma till stånd.  Staten bör dock varken bygga, äga
eller driva bredbandsnäten utan i stället handla upp
bredbandskommunikation     av    privata    aktörer.
Befolkningsunderlag  och avstånd  kommer  att  styra
vilka   tekniska  lösningar   -   radio,   satellit,
optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.
I skolans  fall  anges  att  tjänsten  bredband  bör
upphandlas av Skolverket. Motionären förordar vidare
att  hushållen  bör  få göra s.k. ROT-avdrag för att
dra in bredbandsförbindelser i hemmen.</pre>
<pre>Johnny Gylling m.fl. (kd)  påtalar i motion T223 att
snabba   IT-förbindelser  för  distansarbetare   och
småföretagare   är   en   förutsättning   för   fler
arbetstillfällen  i  glesbygden.  Fortfarande är det
dock ca 15 % av Telias kunder som inte  erbjuds ISDN
till   rimlig   kostnad.  Exempelvis  kan  en  ISDN-
anslutning 35 km  från  Visby kosta 40 000 kr vilket
kan jämföras med ett anslutningspris mindre än 2 000
kr i Stockholm. I extrema  fall  kan  priset  på  en
ISDN-installation uppgå till 60 000 kr. Motionärerna
bedömer  dessa  prisskillnader  som  så orimliga att
åtgärder måste vidtas.</pre>
<pre>Centerpartiets utgångspunkt är enligt motion T808 av
Sven  Bergström  m.fl.  (c) att informationstekniken
skall  komma  alla  till del,  oavsett  kön,  ålder,
social och ekonomisk  bakgrund  eller  var man bor i
landet.   En   strategi   för  detta  innebär  bl.a.
satsningar på att bygga ut  infrastrukturen  i  hela
landet. Genom bredbandskommunikation i alla delar av
landet ökar möjligheten för företag att etablera sig
utanför  de tätbefolkade områdena runt storstäderna.
Centerpartiet   menar   att  staten  inte  helt  kan
frånhända sig ansvaret för  utbyggnad  av en digital
infrastruktur.  Ett statligt ansvarstagande  innebär
en  garanti  för  att   alla   får   tillgång   till
infrastrukturen på lika villkor. Centerpartiet menar
att  mycket  talar  för  att  en  snabb utbyggnad av
fibernät  till  hemmen skulle kunna bidra  till  ett
tekniskt  språng  som   leder  till  utveckling  och
förbättrad konkurrenskraft  i  hela landet. En sådan
utbyggnad  skulle innebära att staten  ansvarar  för
att bygga den  finmaskiga digitala infrastrukturen -
de elektroniska  grusvägarna  -  till  varje hem och
arbetsplats.  Marknadens  aktörer  bör  därefter  få
konkurrera   om   trafiken  på  förbindelser  mellan
knutpunkter  dit hushållen  ansluts  -  de  digitala
motorvägarna.    Motionärerna   förordar  mot  denna
bakgrund   att  regeringen  skall  utreda   hur   en
utbyggnad av  ett  finmaskigt  fibernät  kan ske och
till vilken kostnad.</pre>
<pre>Lennart  Daléus  m.fl. (c) framhåller i motion  N337
att   en  snabb  utbyggnad   av   den   elektroniska
infrastrukturen måste prioriteras. I avvaktan på att
ett  nationellt  nät  av  fiberoptiska  förbindelser
kommer   till  stånd  behövs  dock  andra  tekniker.
Enhetstaxa bör finnas för ISDN-anslutning.</pre>
<pre>Åsa Torstensson  (c)  understryker i motion T201 att
en   levande  skärgård  förutsätter   åretruntboende
befolkning,  bra  infrastruktur  och  tillgång  till
service    och    sysselsättning.    Den   nuvarande
prissättningen för anslutning till ISDN gör dock att
kostnaderna   blir  orimliga  på  många  ställen   i
skärgården. Motionären förordar därför att enhetliga
anslutningsavgifter tillämpas för ISDN på samma sätt
som för vanlig taltelefoni.</pre>
<pre>Agne  Hansson  framhåller  i  motion  T214  (c)  att
informationstekniken  spelar  en allt viktigare roll
för  möjligheterna  att  etablera  sysselsättning  i
olika delar av landet, inte minst på landsbygden och
ett glesbygdslän som Kalmar.  Det  är därför viktigt
att utbyggnaden av telenätet sker på ett sådant sätt
att en framsynt satsning på den nya tekniken kan ske
utan   hinder.   Motionären   förordar  därför   att
fiberoptiknätet snabbt byggs ut i länet.</pre>
<pre>Eskil Erlandsson (c) framhåller  i  motion  T801 att
många människor i dag flyttar ut från tätorterna och
arbetar  på  distans.  För  dessa är tillgången till
goda  elektroniska  kommunikationer   till   rimliga
priser   nödvändig.   En   snabb  utbyggnad  av  den
elektroniska    infrastrukturen     måste     därför
prioriteras.  Enligt  motionären är det en självklar
politisk uppgift att den  grundläggande teletjänsten
skall   innefatta   en   kvalitet    som   möjliggör
kommunikation  med ISDN-kapacitet eller  motsvarande
till enhetliga anslutningsavgifter (yrkande 1).</pre>
<pre>Motionären förordar  vidare  att  det  måste  vara
möjligt  att i hela landet kunna utnyttja avancerade
teletjänster. Det finns i dag nya tekniska lösningar
för att avsevärt  öka  kapaciteten i accessnätet med
exempelvis ADSL-baserade  tjänster  och VDSL. Det är
angeläget  att  denna teknik snabbt kan  erbjudas  i
hela landet till rimliga priser (yrkande 2).</pre>
<pre>Enligt motion N275  av  Agne Hansson m.fl. (c) krävs
en  utvidgning av det nationella  ansvaret  för  att
uppnå  väl  fungerande  och  rikstäckande  tele- och
datakommunikationer.  I åtskilliga delar av sydöstra
Sverige fungerar mobiltelefonin  bristfälligt  eller
inte  alls  samtidigt  som det finns brister i nätet
genom  avsaknad av AXE-växlar.  Även  indelningen  i
riktnummerområden   är   till   stor   nackdel   för
kommunerna i sydöstra Sverige jämfört med exempelvis
Stockholmsområdet. Sammantaget innebär dessa brister
ett  avsevärt  utvecklingshinder  för  många orter i
sydöstra  Sverige. Regeringen föreslås därför  få  i
uppdrag att  klarlägga  hur  sydöstra Sverige snabbt
och till låg kostnad kan få en  service  inom  tele-
och  datakommunikation  som  är  i klass med vad som
redan erbjuds i Stockholms innerstad.</pre>
<pre>Elver  Jonsson  och  Runar  Patriksson   (båda   fp)
framhåller  i  motion T227 vikten av att utbyggnaden
av den nya teletekniken  påskyndas  för  att  främja
utvecklingen i Dalsland.</pre>
<pre>Runar  Patriksson  och  Yvonne  Ångström  (båda  fp)
understryker  i  motion  N237  att  väl utbyggda och
fungerande  telekommunikationer  är av  mycket  stor
betydelse  i glesbygden. Kontakterna  med  omvärlden
via tele och  data måste vara tillförlitliga. Det är
även viktigt att  telekommunikationer  kan  användas
till  ett rimligt pris. Telias prisförändring  förra
hösten,  som  innebar  att samtal till intilliggande
riktnummerområde  skulle   räknas   som  rikssamtal,
visade  hur  hårt en avgiftshöjning slår  i  landets
glesbefolkade    delar.   Det   är   dags   för   en
riktnummerreform  i  Sverige  som  syftar  till  att
minska antalet riktnummerområden.</pre>
<pre>Helena Bargholtz m.fl. (fp) framhåller i motion K231
att  möjligheterna  att   kunna   använda  kabelnät,
satellit-TV  och  digitala markbundna  signaler  för
datakommunikation är  mycket  betydelsefulla. Staten
bör dock avstå från storskaliga  planer  på bredband
för alla.  Staten bör inte gå in för något  särskilt
system  eller lansera någon storskalig plan för  att
ge  alla  bredband.   Om  ingen  aktör  tillåts  att
dominera  marknaden kommer  konkurrensen,  på  samma
sätt som för  mobiltelefoni,  att driva ner priserna
(yrkande 9).</pre>
<pre>Motionärerna  framhåller  vidare   att  ledningar,
växlar,  AXE-system  etc.  skall hålla en  jämförbar
standard och taxa över hela Sverige. Staten skall ha
som  mål  att  alla  bör ha tillgång  till  Internet
(yrkande 7).</pre>
<pre>Gudrun Schyman m.fl. (v)  framhåller  i  motion N335
att  Vänsterpartiet  i  ett  flertal motioner  under
senare  år betonat vikten av att  hela  befolkningen
får tillgång  till IT. Motionärerna  föreslår därför
att staten ger  Telia  i  uppdrag att utreda vad ett
optiskt fibernät till alla  företag  i landet skulle
kosta.   Vänsterpartiet   anser  vidare  att   Telia
samtidigt bör få i uppdrag  att utreda också vad ett
fibernät till alla hushåll i  landet  skulle  kosta.
För  att  förnya  strukturen föreslås att ROT-avdrag
införs för att främja  utbyggnaden  av  ett  optiskt
fibernät till hushållen. Motionärerna påtalar vidare
att  det behövs en förbättrad samordning mellan  IT-
projekt   som   finansieras   offentligt  respektive
marknadsmässigt.</pre>
<pre>Kristina Zakrisson (s) framhåller  i  motion  T2 att
det  fortfarande  finns  orter  där tillgång till ny
informationsteknik  inte är lika god  som  på  andra
håll i landet. Att utvecklingen av ny teknik och nya
tillämpningar i dag är helt marknadsledd innebär att
satsningarna framför  allt  görs  inom  tätbefolkade
områden.  Detta är ett viktigt argument för  att  de
samhällsomfattande  tjänsterna som anges i telelagen
skall utvidgas till att  omfatta  även kommunikation
med   högre  kapacitet  än  telefonitjänst.   Enligt
motionärerna  borde  det  vara  lika  naturligt  att
staten  har det övergripande ansvaret för den formen
av  kommunikationer   som   t.ex.   för   vägar  och
järnvägar. Mot denna bakgrund begärs att staten  tar
det  övergripande  ansvaret  för att de tjänster som
krävs  för  användandet av IT finns  tillgängliga  i
hela landet.</pre>
<pre>I motion T231 av Berit Andnor m.fl. (s) anges att en
viktig hörnpelare  för  det svenska samhället är att
grundläggande service i form  av  vägar,  järnvägar,
flyg,  post och telekommunikationer erbjuds  i  hela
landet på  likvärdiga  villkor.  Staten  bör  därför
styra    utbyggnaden    av    höghastighetsnät   för
datakommunikation på ett sådant sätt att hela landet
ges likvärdiga utvecklingsmöjligheter  (yrkande  9).
Staten bör vidare verka för att teletaxorna så långt
möjligt görs avståndsoberoende (yrkande 10).</pre>
<pre>I  motion  T811 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) anges
att  de  offentliga   organisationerna  i  Gävleborg
tillsammans  med näringslivet  har  tagit  fram  ett
förslag  till  strategi   för   utveckling   av  IT-
infrastrukturen. Förslaget omfattar uppbyggnaden  av
en regional IT-infrastruktur med speciell inriktning
mot    att    bygga    IT-nät    till    de   mindre
landsbygdsområdena.          Parallellt          med
infrastruktursatsningen   planeras   en   omfattande
satsning     på     ett     ökat    användande    av
informationsteknik  bland  företagen  och  inom  den
offentliga  sektorn. Kostnaden  för  åtgärdspaketets
infrastrukturdel  har  beräknats  till  50  miljoner
kronor. Med hänsyn till att Gävleborgs län självt är
berett  att  satsa  25  miljoner kronor krävs enligt
motionen ett särskilt stimulansbidrag på 25 miljoner
kronor för att projektet skall kunna påbörjas.</pre>
<pre>I motion T814 av Agneta Ringman  m.fl. (s) framhålls
att alla enligt telelagen garanteras  tillgång  till
teletjänster  i  hela  landet.  Lagen ger dock ingen
garanti för rikstäckande höghastighetsöverföring  av
data och bild. Vad som är oroande är att det inte är
kommersiellt  lockande att ta ansvar för de delar av
landet som ligger  utanför  storstadsområdena. Detta
leder  i  sin  tur till ökade klyftor  och  regional
obalans. Regeringen  uppmanas  därför  att  med stor
kraft  motverka  ökade  klyftor  mellan  dem som har
tillgång till avancerade teletjänster och teleteknik
och dem som inte har det.</pre>
<pre>Inger  Lundberg  m.fl.  (s) anger i motion T812  att
Internet är på väg att spela  en  allt större roll i
det svenska samhället. I takt med att  Internet  får
större  betydelse  finns det anledning för samhället
att  överväga  om det  behövs  centralt  fastställda
principer för prissättning  på  Internet.  Det finns
också skäl att garantera att medborgare i alla delar
av landet har likvärdiga ekonomiska möjligheter  att
använda ny teknik.</pre>
<pre>Sonja  Fransson  (s) lämnar i motion T807 exempel på
de olika priser som  i  dag finns i landet för ISDN-
anslutning. Prisskillnaderna bedöms som så stora att
Telia   inte   uppfyller  de  telepolitiska   målen.
Motionären förordar i stället att likvärdiga villkor
skall gälla för  teletjänster  såväl i städer som på
landsbygden.</pre>
<pre>1.4.2 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Utgångspunkter för en digital infrastruktur</pre>
<pre>Utskottet anser att informationstekniken  har mycket
stor  betydelse  i  arbetet  med att stärka Sveriges
konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter.  För att
informationstekniken  skall  kunna användas av många
och  bli  en  verklig  drivkraft  för  tillväxt  och
välstånd    fordras   en   infrastruktur   som    är
tillgänglig,      kapacitetsstark,     säker     och
kostnadseffektiv. Tillgång  till  en  väl fungerande
infrastruktur  är  också av stor betydelse  för  den
regionala   utvecklingen. Allt-   för   dyra   eller
kapacitetssvaga   anslutningsmöjligheter   utgör  en
tillväxthämmande  faktor  för  främst de mindre  och
medelstora   företagen.   Även   möjligheten    till
distansarbete   och   distansutbildning   är  direkt
beroende av tillgången till IT-infrastruktur.</pre>
<pre>Utskottet  konstaterar  att de många motioner  som
väckts om den digitala infrastrukturen visar att det
finns  en betydande samsyn om  informationsteknikens
betydelse   för   den   nationella   och   regionala
utvecklingen. I ett regionalt och socialt perspektiv
är  tillgång  till  IT-infrastruktur  till   rimliga
priser av central betydelse. Det är en förutsättning
för  att  målet om en bred IT-användning i samhället
skall  kunna   förverkligas.  Det  innebär  att  den
digitala  infrastrukturen   skall  vara  tillgänglig
också  för  olika  grupper  i  samhället  som  t.ex.
funktionshindrade. På sikt handlar  det  om  att  på
bästa    sätt    försäkra    sig   om   en   gynnsam
samhällsutveckling i fråga om  såväl  sysselsättning
som  ekonomisk  tillväxt och välfärd. Genom  en  väl
utnyttjad  informationsteknik  kan  hela  vårt  land
utvecklas.</pre>
<pre>Bredbandsutbyggnad m.m.</pre>
<pre>Ett  stort  antal  motionärer  efterlyser  en  snabb
utbyggnad      av      moderna      kapacitetsstarka
bredbandsförbindelser  för att möjliggöra interaktiv
kommunikation för data,  ljud  och  rörliga  bilder.
Vissa motionärer förordar att utbyggnaden skall  ske
genom  optiska  fibrer  medan  andra  menar  att det
närmare  teknikvalet inte nu bör låsas fast eftersom
den  tekniska  utvecklingen  går  så  fort.  Förslag
framförs   vidare   om   att   staten  bör  påskynda
utbyggnaden   genom  bl.a.  offentlig   upphandling,
bildande av en  nätmyndighet - ett databanverk - och
införande  av möjlighet  till  s.k.  ROT-avdrag  för
hushållens bredbandsanslutning.</pre>
<pre>Utskottet anser att motionärerna tar upp väsentliga
frågeställningar.  Den snabba teknikutvecklingen och
den  snabbt  ökande  IT-användningen,   baserad   på
Internet, ställer krav på en allt kapacitetsstarkare
infrastruktur.   Utskottet   anser   därför  att  en
nationell  utbyggnad  av  digital infrastruktur  för
höghastighetsförbindelser     är      en      viktig
framtidsfråga. En samordnad nationell utbyggnad  för
bredbandig  digital  kommunikation aktualiserar dock
en rad frågor av såväl teknisk, lagstiftningsmässig,
ekonomisk som organisatorisk natur.</pre>
<pre>Utskottet vill först  erinra  om att statens ansvar
för infrastrukturen på IT-området i dag omfattar det
grundläggande telenätet. Genom telelagen  (1993:597)
fastställs  såsom  ett övergripande mål att enskilda
och myndigheter skall  få  tillgång  till  effektiva
telekommunikationer      till     lägsta     möjliga
samhällsekonomiska  kostnader.  I lagen regleras att
var  och  en  skall  ha  möjlighet  att   från   sin
stadigvarande  bostad  eller fasta verksamhetsställe
utnyttja telefonitjänst  till  ett rimligt pris inom
ett  allmänt  tillgängligt telenät.  Med  teletjänst
avses   här  överföring   av   tal,   telefax   samt
datakommunikation via låghastighetsmodem.</pre>
<pre>Som påtalas  i  flera  motioner  har dock kraven på
högre    kommunikationshastigheter   snabbt    ökat.
Utvecklingen av ny teknik och nya tillämpningar är i
dag  i  huvudsak   marknadsledd.   Det  innebär  att
investeringarna koncentreras till områden  där stora
trafikvolymer finns. Detta medför ofrånkomligen  att
investeringarna    i    första    hand   görs   inom
företagssektorn   och  att  satsningar   sker   inom
tätbefolkade områden.</pre>
<pre>Utskottet vill vidare  framhålla  att  den digitala
infrastrukturen  inom  flera kommuner för närvarande
byggs  ut genom s.k. stadsnät  där  kommunens  olika
drift-  och   serviceställen  knyts  ihop  med  fast
uppkopplade  datanät.   Satsningar   görs   även  på
länsnivå, där projekt pågår som bl.a. finansieras av
KK-stiftelsen   och   EU.   Vidare  kan  nämnas  att
teleoperatörerna kontinuerligt  uppgraderar sina nät
samtidigt som alternativa nät, som  t.ex.  elnät och
kabel-TV-nät,  utvecklas för att även kunna användas
för  telekommunikation.   Även   radioaccess   (dvs.
anslutning av abonnent till lokalstation genom radio
i  stället  för  tråd) i olika former förväntas öka,
och nya satellitbaserade system kan komma att byggas
ut. Av särskilt intresse  i  detta sammanhang är den
senaste   teknikutvecklingen  där   man   med   s.k.
färgseparering kan mångdubbla överföringskapaciteten
i befintlig fibertråd.</pre>
<pre>Som uppmärksammas  i  flera  motioner  kan man inte
vara  säker på var denna utbyggnad kommer  att  ske,
eller vilken  teknik  och  kompetens  som kommer att
behövas för att man skall kunna få tillgång till nya
tjänster. Det finns skäl att förmoda att vissa delar
av  landet, huvudsakligen de större orterna,  kommer
att få  tillgång  till  dessa  tjänster  tidigare än
andra orter.</pre>
<pre>Regeringen har mot denna bakgrund den 23  juli 1998
tillsatt   en  särskild  utredare  med  uppdrag  att
undersöka tillgången  till  avancerad  informations-
och  kommunikationsteknisk  infrastruktur   ur   ett
regionalt  och  socialt  perspektiv (K 1998:07, dir.
1998:61). Utredaren skall  kartlägga  den befintliga
infrastrukturen,   och   bl.a.   särskilt  undersöka
kommunernas  pågående  infrastrukturutbyggnad.   Med
kartläggningen som grund skall en analys göras av de
tekniska  utvecklingstendenserna  och  de  behov som
därvid kan väntas uppstå. Utredaren skall presentera
förslag  till  hur staten i samverkan med näringsliv
och teleoperatörer  kan  medverka  till  att  en god
regional    och   social   täckning   av   avancerad
informations-        och       kommunikationsteknisk
infrastruktur kan uppnås.  Uppdraget skall redovisas
senast den 11 juni 1999.</pre>
<pre>Utskottet  konstaterar  att de  olika  frågor  som
motionärerna   aktualiserar   om   utbyggnaden   och
prissättningen         av        bredband        och
höghastighetsförbindelser  ingår bland de frågor som
utredaren  har  att  klarlägga.   Det  gäller  bl.a.
önskemål om en kartläggning av kostnaderna  för  att
etablera  ett  nationellt bredbandsnät, frågan om en
nätmyndighet och  hur  staten eventuellt genom någon
form av partnerskap med  olika  aktörer kan medverka
till   och   främja  utbyggnaden  av  den   digitala
infrastrukturen.</pre>
<pre>Utskottet anser  att  det  är mycket viktigt att en
avancerad  informations-  och  kommunikationsteknisk
digital infrastruktur snabbt byggs  ut  i landet med
god   regional   och   social   täckning.   Pågående
utrednings-  och beredningsarbete är därför av  stor
betydelse. Utskottet  anser att något initiativ från
riksdagens sida inte nu  är erforderligt. Motionerna
T2 (s), T214 (c) yrkande 17,  T227  (fp)  yrkande 5,
T231  (s)  yrkande  9, T801 (c) yrkande 2, T808  (c)
yrkande 1, T811 (s),  T812  (s), T813 (m) yrkande 2,
T814 (s), T818 (m) yrkande 2,   K231  (fp) yrkandena
7 och 9, K282 (m) yrkande 6, N237 (fp) yrkande 5 och
N335 (v) yrkande 6 avstyrks därför av utskottet.</pre>
<pre>Prissättning</pre>
<pre>Utskottet  vill  framhålla  att  priserna  för  fast
telefoni  i Sverige i ett internationellt perspektiv
är bland världens  lägsta.  Enligt utskottets mening
är det angeläget att denna position  kan  bibehållas
såväl  när  det  gäller  traditionella tjänster  som
olika   nya   tjänster   på  teleområdet.   Av   det
telepolitiska  målet följer  också  att  alla  skall
kunna få tillgång  till  teletjänster  på likvärdiga
villkor.  I  sitt  av  riksdagen godkända betänkande
hösten  1997 har utskottet  tidigare  framhållit att
om  taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle  sjunka
till  följd  av  effektiv  konkurrens  så  får  inte
taxorna  i andra regioner påtagligt släpa efter utan
de  bör följa  den  genomsnittliga  prisutvecklingen
(prop.   1996/97:61,   bet.   1996/97:  TU5,   rskr.
1996/97:201). Vidare framhölls  att  det  är viktigt
att  prisutvecklingen  på telefonitjänsten följs  ur
ett konsumentperspektiv. Utskottet förutsatte därför
att  regeringen noga uppmärksammar  prisutvecklingen
och årligen rapporterar härom till riksdagen.</pre>
<pre>Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna
om en  utvidgning av begreppet bastelefoni, dvs. vad
som  enligt   telelagen   skall   inräknas   som  en
grundläggande    samhällstjänst,    vill   utskottet
framhålla  att  telemarknaden  är  föränderlig.  Den
tekniska utvecklingen driver ständigt  fram  nya och
bättre  produkter.  Fler aktörer på marknaden sätter
press på priserna och  tvingar  fram  nytänkande. En
ökad   internationalisering   innebär   också    att
telekommunikationerna inte längre är nationella utan
globala.  Av  dessa  skäl  är det svårt att under en
längre tid låsa definitionen  av  vilka tjänster som
skall  vara  samhällsomfattande  enligt   telelagen.
Utskottet  har  inget  att  erinra mot den nuvarande
definitionen  av  samhällsomfattande  tjänster.  Den
överensstämmer också  med  den definition som gjorts
inom EU. Utskottet menar således  att konsumenternas
grundläggande  behov  av  teletjänster   därmed  kan
tillgodoses.  Den  snabba tekniska utvecklingen  gör
det dock nödvändigt  att  fortlöpande  se över vilka
tjänster     som     skall    ingå    i    begreppet
samhällsomfattande  tjänster.  En  sådan  anpassning
följer också av det telepolitiska målet om att alla,
enskilda  och myndigheter,  i  landets  olika  delar
skall      ha      tillgång      till      effektiva
telekommunikationer.  Utskottet anser det därför fel
att i lagstiftningen binda  sig  vid en viss teknik,
t.ex.  ISDN.  Det  är  tjänsten som sådan  och  inte
tekniken som skall regleras.  En samhällsstyrning av
tekniken  kan  medföra  felbedömningar   och   stora
felinvesteringar.</pre>
<pre>Utskottet  anser  mot  denna  bakgrund  att  något
initiativ från riksdagens sida inte är erforderligt.
Motionerna T201 (c) yrkande 1, T223 (kd) yrkande  7,
T231(s)  yrkande  10,  T801 (c) yrkande 1, T807 (s),
T812 (s), N275 (c) yrkande  8 och N337 (c) yrkande 4
avstyrks därför av utskottet.</pre>
<pre>1.5 Domännamn</pre>
<pre>1.5.1 Vad är Domännamn?</pre>
<pre>Domännamn, som t.ex. riksdagen.se,  är ett företags,
en  privatpersons  eller  en organisations  namn  på
Internet.  Domännamnet  är  viktigt   då  man  söker
information  på  Internet,  och  dess betydelse  för
t.ex.  affärsverksamhet har uppmärksammats  alltmer.
Förutom nationella toppdomäner (t.ex. .se, .uk, .dk)
finns även  s.k.  generiska toppdomäner: .com, .org,
.net.  Dessa  adresser  är  till  skillnad  från  de
nationella inte geografiskt bundna.</pre>
<pre>Bruket av domännamn  har  sitt ursprung i en önskan
att  göra  adresseringen  på Internet  enklare.  Ett
domännamn  består  alltid av  grupper  av  bokstäver
eller   siffror   avdelade    med   tecknet   punkt.
Domännamnet är hierarkiskt uppbyggt med högsta nivån
kallad  toppdomän längst till höger.  Namnet  direkt
före toppdomänen  kallas huvuddomän och sedan kan en
eller  flera subdomäner  finnas.  Möjligheterna  att
registrera domännamn är begränsade. Företag som vill
registrera  ett namn som återspeglar företagets namn
eller  varumärke  kan  hamna  i  tvister  med  andra
företag   som   anser   sig   ha   samma  rätt  till
domännamnet.  Det  har  också  förekommit   att   en
privatperson  registrerat  ett känt företagsnamn som
domännamn  och  sedan  försökt   sälja   detta  till
högstbjudande. Detta är dock inte möjligt  enligt de
regler som för närvarande tillämpas för .se-domänen.</pre>
<pre>Internet har sitt ursprung i USA. Det övergripande
ansvaret  för  domännamn på Internet har av Internet
Society  (ISOC) delegerats  till  Internet  Assigned
Numbers    Authority     (IANA).    IANA    fördelar
toppdomänerna  till  olika  organisationer   världen
över.  I  Sverige har .se-domänen tidigare hanterats
av en privatperson  anställd  på  Kungliga  Tekniska
Högskolan  på  uppdrag  av IANA. Under 1997 övergick
administrationen   till  II-stiftelsen   (Stiftelsen
Internet Infrastruktur)  som grundats av ISOC-SE som
är  den  svenska avdelningen  av  Internet  Society.
Stiftelsen har i sin tur bildat ett bolag NIC-SE för
verksamheten  samt  nämnder för regelförvaltning och
prövning.</pre>
<pre>1.5.2 Motionsförslag</pre>
<pre>Carl Bildt m.fl. (m)  framhåller i motion T818 att i
Sverige och för den svenska domänen .se behövs ingen
ytterligare namnreglering. Risken är mycket stor att
en omfattande reglering  skulle innebära att utveck-
lingen stannar av. Patent-  och  registreringsverket
bör som hittills utöva namnkontroll på Internet, och
de regleringar som gäller i samhället  i  stort  bör
även gälla för den svenska domänen .se. Motionärerna
anger vidare att det är mycket angeläget att Sverige
internationellt  arbetar  för  att  utvecklingen  av
Internet   sker   på  användarnas  villkor  och  att
eventuell   lagstiftning    och   myndighetskontroll
begränsas.</pre>
<pre>1.5.3 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Regeringen har den  17 september   1998  tillsatt en
utredning  för  att  se  över hur organisationen  av
adresshanteringen fungerar  i  dag  samt om och i så
fall hur staten bör utöva tillsyn över  verksamheten
(K1998:09, dir. 1998:71). Utredaren skall</pre>
<pre>kartlägga  och  utvärdera den nu befintliga organisationen  av
tilldelning och registrering  av  domännamn  med  avseende  på
funktion,   tillgänglighet   och   prissättning,   insyn   och
ansvarsfrågor,</pre>
<pre>analysera  behovet av och undersöka möjligheterna till lösning
av tvister om tilldelat domännamn,</pre>
<pre>utreda statens  ansvar  med  tonvikt  på om staten skall utöva
tillsyn över hanteringen av domännamn och  i  så  fall hur den
skall vara utformad,</pre>
<pre>lämna  de författningsförslag som utredningen ger upphov  till
samt</pre>
<pre>utreda   behovet    av    funktioner   för   att   säkerställa
informationskvaliteten i domännamnsdatabasen.</pre>
<pre>Uppdraget skall redovisas senast den 15 juli 1999.</pre>
<pre>Utskottet anser att  det är ett samhällsintresse att
Internet fungerar väl.   Det  är  därmed viktigt att
den  svenska .se-domänen hanteras på  ett  sätt  som
garanterar  god tillgänglighet hos Internetsystemet.
Utskottet ser  därför  positivt  på att dessa frågor
utreds.     I     avvaktan    på    resultatet    av
utredningsarbetet avstyrker  utskottet  motion  T818
(m) yrkande 11.</pre>
<pre>1.6 Utbildningsinsatser</pre>
<pre>1.6.1 Motionsförslag</pre>
<pre>Eva  Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande  1
att målet  om att alla skall ha lika möjligheter att
använda informationstekniken  som ett medel för ökad
kunskap, demokrati och rättvisa  är  värdefullt. Vid
den kraftfulla satsning som för närvarande  görs för
att  föra  in IT i utbildningsväsendet är det därför
viktigt att  uppmärksamma  att även förskolan numera
är  en  del  av  det livslånga lärandet.  Motionären
framhåller mot denna  bakgrund  att det är angeläget
att   resurser   på   sikt   fördelas   även    till
förskoleverksamheten så att alla barn hunnit "smaka"
på en dator och den nya tekniken innan de börjar den
reguljära skolan.</pre>
<pre>1.6.2 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i
den  ekonomiska  vårpropositionen 1998  beräknat att
totalt 1,49 miljarder  kronor  skall  avsättas under
tre  år  för  en  satsning  på informationsteknik  i
skolan (prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20,
rskr.  318).  Programmet  för  informationsteknik  i
skolan består av olika delar:</pre>
<pre>kompetensutveckling av lärare</pre>
<pre>datorer som arbetsverktyg för lärare som uppnår IT-certifikat</pre>
<pre>Internet till skolor</pre>
<pre>e-postadresser till samtliga elever och lärare</pre>
<pre>utveckling av IT-stöd till elever med funktionshinder samt</pre>
<pre>utveckling av det svenska och det europeiska Skoldatanätet.</pre>
<pre>Det nationella programmet för IT  i  skolan omfattar
förskoleklassen, grundskolan, särskolan,  sameskolan
samt   gymnasieskolan.   För  att  bl.a.  förbereda,
planera  och genomföra det nationella programmet för
IT i skolan  har  regeringen  för perioden t.o.m. år
2001  tillsatt en särskild delegation,  Delegationen
för en särskild satsning på IT i skolan (U 1998:04).</pre>
<pre>Utskottet  konstaterar att förskolan i enlighet med
motionärens  önskemål,   ingår   i   det  nationella
programmet  för  IT  i  skolan. Utskottet  avstyrker
därför  motion  T1 i nu behandlad  del.  Syftet  med
motionsyrkandet   förutsätts    dock    komma    att
tillgodoses.</pre>
<pre>1.7 Äldre och funktionshindrade</pre>
<pre>1.7.1 Motionsförslag</pre>
<pre>Johnny   Gylling   och  Amanda  Grönlund  (båda  kd)
framhåller  i  motion  T809  yrkande  5  att  äldres
möjligheter att  använda  datorn  bör  uppmärksammas
mera.   Det   kan  gälla  behov  av  släktforskning,
nyhetssökning, konversation med släkt och vänner som
lever utomlands  eller annat som intresserar. Enligt
motionärerna skulle generationsklyftan kunna minskas
om även äldre fick  större möjligheter att närma sig
datorn   och  använda  den   som   ett   hjälpmedel.
Exempelvis  skulle gymnasiestuderande ungdomar kunna
utbilda äldre  några timmar i veckan. Den som frågar
efter en bok på  biblioteket bör vidare få hjälp att
finna informationen i datorn, snarare än att bara få
veta  när  boken  kommer.   På   detta  sätt  hjälps
förhoppningsvis  även  äldre  människor   in  i  IT-
världen,  samtidigt  som  verksamheten  på sikt  kan
förbättras och effektiviseras. I motionen  framhålls
vidare att de medborgarkontor som nu byggs upp  över
hela landet  kan spela en mycket viktig roll i detta
sammanhang.</pre>
<pre>Helena Bargholtz m.fl. (fp) framhåller i motion K231
yrkande   8   att   informationstekniken   bör  vara
tillgänglig för alla. Den måste därför i många  fall
anpassas  så  att även människor med funktionshinder
kan använda tekniken.  Det kan innebära att speciell
mjukvara och särskilda produkter måste utvecklas.</pre>
<pre>1.7.2 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Utskottet vill klargöra att den av riksdagen år 1996
fastställda nationella IT-strategin innebär att alla
människor   skall   kunna    dra   nytta   av   IT:s
möjligheter. En förutsättning  för att så kommer att
ske  är att kompetensutvecklingen  pågår  parallellt
med utvecklingen  av  informationssamhället  så  att
inte  nya klyftor uppstår. Äldre människor och vissa
funktionshindrade  kan ha svårt att utnyttja den nya
tekniken. Utskottet  anser att det därför är viktigt
att noga bevaka dessa gruppers intressen så att även
de kan dra nytta av de fördelar som tekniken kan ge.</pre>
<pre>För att  alla människor  skall  kunna  tillgodogöra
sig     IT:s     möjligheter     och     delta     i
informationssamhället    fordras    vidare    enligt
utskottets  mening att kraven på tillgänglighet  och
användbarhet    uppmärksammas    och    tillgodoses.
Utskottet  vill  vidare betona att för personer  med
svåra  funktionshinder  kan  en  ökad  IT-användning
innebära  helt  nya  möjligheter att leva ett aktivt
och självständigt liv.</pre>
<pre>För att ta till vara  de möjligheter som IT innebär
har Handikappinstitutet på regeringens uppdrag under
år 1998 redovisat ett förslag  till  IT-program  med
inriktning  på äldre personer och funktionshindrade.
I handlingsprogrammet,  som sammanlagt innehåller 15
prioriterade       åtgärder,       ingår       bl.a.
informationsinsatser,         forsknings-        och
utvecklingsinitiativ,    tillämpningsprogram     för
utveckling      och     förnyelse     inom     olika
samhällssektorer,    utbildningsinsatser    och   en
utbyggnad          av          bildtelefonitjänster.
Handikappinstitutet   anser   att   de    föreslagna
åtgärderna  i  huvudsak  bör kunna finansieras  inom
ramen för ordinarie verksamhet  och  i  enlighet med
ansvars-  och finansieringsprincipen. Denna  princip
innebär bl.a.  att  teleoperatörerna skall ta ansvar
för  att  teletjänsterna   och  teleutrustningen  är
anpassad  till  funktionshindrades  behov  samt  att
operatörerna   själva    skall    finansiera   denna
anpassning.  Av  regeringens skrivelse  framgår  att
förslaget  till  handlingsprogram   för   närvarande
bereds inom Regeringskansliet.</pre>
<pre>Utskottet  vill vidare nämna att en parlamentarisk
äldreberedning har tillkallats med uppdrag att skapa
förutsättningar  för  en  långsiktig  utveckling  av
äldrepolitiken  (dir. 1998:109). En utgångspunkt för
beredningsarbetet  är  de insatser som samhället kan
vidta för att underlätta  för  äldre  att  leva  ett
aktivt  liv  och  ha inflytande i samhället och över
sin vardag. I beredningens  uppdrag  ingår  som  ett
viktigt område utveckling av IT-hjälpmedel för äldre
i hemmiljö samt inom vård och omsorg. Utskottet vill
även  nämna  att  riksdagen  i  juni  1998  antog en
Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. För  att
följa upp arbetet med den nationella handlingsplanen
har   socialdepartementet   tillsatt   ett  särskilt
Äldreprojekt. Inom projektets ram kan stöd  ges  för
IT-utbildning för äldre.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida
inte är påkallat. Motionerna T809 (kd) yrkande 5 och
K231 (fp) yrkande 8 avstyrks följaktligen.</pre>
<pre>1.8 Virtuella företag</pre>
<pre>1.8.1 Vad är virtuella företag?</pre>
<pre>Med  "virtuella företag" avses företag som tack vare
användning  av  IT kan ha en begränsad kärna av egna
medarbetare  och  tillgångar   och   ett  omfattande
nätverk  av  olika fristående personer och  företag.
Det  betyder att  för  företaget  avgörande  värden,
processer och aktörer existerar och hanteras utanför
företagets   juridiska   enhet,   redovisningar  och
organisationsstruktur. Virtuella företag är därmed i
första    hand    en    samarbetsform   där   modern
informationsteknik används  för  att  dela kompetens
och resurser.</pre>
<pre>1.8.2 Motionsförslag</pre>
<pre>Sven  Bergström  m.fl. (c) framhåller i motion  T808
yrkande 3 att för  konsumenterna  är det viktigt att
hysa tilltro till virtuella företag, inte minst till
de företag som sätts samman av ett  nätverk av andra
företag  för  ett  speciellt  projekt.  Bl.a.  måste
frågor  om avtal lösas, såsom vem som egentligen  är
juridiskt  ansvarig  för ingångna avtal, vem som har
ansvar för redovisning m.m.</pre>
<pre>1.8.3 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Utskottet   konstaterar   att   den   snabbt   ökade
användningen   av  informationsteknik  påverkar  hur
arbetet    organiseras     inom     företagssektorn.
Traditionella strukturer ersätts därvid i vissa fall
av     olika     former     av     nätverk.    Denna
organisationsförändring berör inte bara företag utan
påverkar även strukturer inom myndigheter  och olika
organisationer.       Utvecklingen       av      nya
organisationsformer   kan  därmed  även  komma   att
aktualisera olika lagstiftningsfrågor och regelverk.</pre>
<pre>Utskottet  delar  motionärernas   uppfattning  att
konsumentintresset i denna nya framväxande miljö bör
beaktas.   Mot  bl.a.  denna  bakgrund  följer   IT-
kommissionen utvecklingen på området. Utskottet vill
vidare hänvisa  till det IT-rättsliga observatorium,
med uppgift att följa olika lagstiftningsfrågor, som
inrättats   med   anledning    av   IT-utvecklingen.
Observatoriets projekt Nya associationsformer kommer
bl.a.  att  rikta  intresse  mot  hur   IT-samhället
påverkar   associationsrätten,   avtalsrätten    och
arbetsrätten.</pre>
<pre>Utskottet  förutsätter  att  de  av  motionärerna
påtalade  frågorna  kommer  att behandlas inom ramen
för  det  fortsatta  arbetet  inom  IT-kommissionen.
Utskottet  anser  mot  denna  bakgrund   att   något
särskilt  tillkännagivande från riksdagens sida inte
är påkallat.  Utskottet avstyrker därför motion T808
(c) i nu behandlad del.</pre>
<pre>1.9 Konsumentfrågor</pre>
<pre>1.9.1 Motionsförslag</pre>
<pre>Eva Arvidsson (s)  framhåller  i motion T1 yrkande 3
att informationstekniken troligen inom bara några år
kommer   att  revolutionera  konkurrensmöjligheterna
inom konsumtionsområdet. Det är därför angeläget att
konsumenterna   får   kunskap   om   hur  pris-  och
kvalitetsuppgifter kan sökas på Internet.  Detta kan
lämpligast    ske    genom    att    initiera    ett
folkbildningsarbete  om  konsumenternas  möjligheter
att  utnyttja IT-stöd. Motionären framhåller  vidare
att insatserna  för  att  stärka  konsumentintresset
inte  bara  handlar  om lagar och förordningar  utan
även om att konsumenterna  från  början får vara med
och forma konsumentinformation via Internet.</pre>
<pre>1.9.2 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Utskottet anser att användning av informationsteknik
innebär  stora  möjligheter  för  konsumenterna  att
stärka sin ställning på marknaden. Konsumenterna kan
exempelvis   lättare   få   tillgång   till   viktig
information  och tillgång till ett större  utbud  av
varor  och  tjänster,  vilket  på  sikt  kan  främja
konkurrensen      och      ge      lägre     priser.
Informationstekniken  kan  även  medföra  förbättrad
tillgång till service för vissa grupper  såsom äldre
och  boende i glesbygd. För att konsumenterna  skall
kunna  dra  nytta  av  tekniken krävs emellertid som
framhålls   i   motionen   bl.a.    IT-kunskap   hos
konsumenterna.  Konsumenterna  måste  vidare   känna
förtroende  och  trygghet vid användning av Internet
för elektronisk handel.</pre>
<pre>Av    regeringens    skrivelse    framgår    att
konsumentfrågorna   för  närvarande   övervägs   och
behandlas i en rad olika sammanhang. Det gäller även
på  internationell  nivå  där  utvecklingen  på  IT-
området   utifrån   ett  brett   konsumentperspektiv
behandlas   av   bl.a.   OECD,   EU   och   Nordiska
ministerrådet.  I  IT-kommissionens   uppdrag  ingår
också   att   lämna  förslag  till  hur  användarens
intressen  kan tas  till  vara  inom  ramen  för  en
strävan att  åstadkomma  en  så  bred  användning av
tekniken  som  möjligt.  Vidare kan nämnas  att  det
rättsliga     observatoriet     tillsammans      med
Inrikesdepartementet  och  Swebizz under hösten 1998
genomfört   en   hearing   om   konsumentfrågor    i
informationssamhället.</pre>
<pre>Utskottet vill vidare hänvisa till att en särskild
utredare  har  tillkallats  den 30 juni 1998 för att
undersöka och kartlägga vilka  speciella  problem av
främst  marknadsrättslig  natur som konsumenten  kan
ställas    inför    i   samband   med    elektronisk
kommunikation i informationssamhället  (In  1998:06,
dir.  1998:64). Resultatet av utredarens inventering
skall följas  av  en analys om huruvida konsumentens
skydd i detta avseende behöver stärkas och, om så är
fallet,  på  vilka sätt  detta  lämpligen  bör  ske.
Utgångspunkten  skall vara att stärka konsumenternas
rättigheter i informationssamhället.  Det ingår dock
inte  i  utredarens  uppdrag  att  lämna lagförslag.
Utredarens  förslag  skall  redovisas senast  den  1
oktober 1999.</pre>
<pre>Konsumentfrågor på IT-området  behandlas  vidare av
den parlamentariska kommittén med uppgift att  lämna
förslag       beträffande       utformningen      av
konsumentpolitiken  inför  ett  nytt   sekel   (dir.
1999:1). Enligt direktiven skall kommittén bl.a.  se
över  användarvänligheten,  information  och service
till  konsumenter  av  informationsteknik och  lämna
förslag  till  hur dessa frågor  kan  lösas  på  ett
tillfredsställande  sätt.  Arbetet i den delen skall
redovisas senast i oktober 1999.</pre>
<pre>Utskottet   bedömer   att  den  snabba   tekniska
utvecklingen gör att konsumentfrågorna på IT-området
kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av
konsumentskydd  skall kunna  skapas  och  bibehållas
inom området. Mot  bakgrund av vad som redovisats om
pågående insatser kan  utskottet inte finna annat än
att konsumentfrågorna är  väl  uppmärksammade  i det
pågående    arbetet    både    på    nationell   och
internationell  nivå.  Utskottet förutsätter  vidare
att  Konsumentverket  och  konsumentorganisationerna
fortlöpande följer frågorna  och  vidtar de åtgärder
som    är    erforderliga    för    att   tillgodose
konsumenternas berättigade krav på IT-området.</pre>
<pre>Utskottet  anser  mot  denna  bakgrund  att  något
särskilt tillkännagivande från riksdagens sida  inte
är  påkallat.  Utskottet  avstyrker därför motion T1
yrkande 3.</pre>
<pre>1.10 Kartläggning och redovisning</pre>
<pre>1.10.1 Motionsförslag</pre>
<pre>Johnny  Gylling  och  Amanda  Grönlund   (båda   kd)
uppmärksammar    i   motion   T809   yrkande  8  att
arbetslivets   organisation  påverkas  radikalt   av
informationstekniken.  Omdaningen  från  storskaligt
till  småskaligt  förändrar  förutsättningarna   för
många av de fundament som den svenska välfärdsstaten
vilat  på.  Därmed  förändras förutsättningarna både
för trygghetssystemen  och statens möjligheter att i
framtiden    få    stora   intäkter    med    dagens
uppbördssystem.   Förändringarna   kommer   gradvis.
Dramatiska effekter lär inte uppstå från ett år till
ett  annat.  Enligt motionärerna  nödvändiggör  dock
dagens statsfinansiella  läge  en grundlig analys av
de  effekter  som  IT  kan medföra för  arbetslivets
organisation  och  struktur.  En  statlig  utredning
föreslås därför tillsättas  som  i första hand skall
kartlägga  konsekvenserna av den utveckling  som  nu
pågår och som  med  rimlig säkerhet kan förväntas de
närmaste fem till tio åren.</pre>
<pre>Eva Arvidsson (s) framhåller  i  motion T1 yrkande 2
att   utvecklingen   av  informationssamhället   för
närvarande    går    mycket     snabbt    och    att
förändringstakten  är  hög.  Regeringen  bör  därför
årligen  följa  upp  besluten  inom  IT-området  och
redovisa statistik. Det bör bl.a.  gälla  hur  många
som  har  tillgång  till  IT  och  hur  IT-kunskaper
beaktas inom lärarutbildningen. T.ex. kan  redovisas
om  alla  som  avlägger  lärarexamen  verkligen  har
kunskaper   om   och   egna   erfarenheter   av  hur
informationstekniken  kan  användas i undervisningen
(yrkande 2).</pre>
<pre>1.10.2 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att behovet  av  att kartlägga
konsekvenserna av IT-utvecklingen på arbetsmarknads-
och  socialförsäkringsområdet  har  berörts  av  IT-
kommissionen.  I rapporten Hur skall man  finansiera
välfärden i det globaliserade IT-samhället behandlas
frågan  hur  elektronisk  affärsverksamhet  i  öppna
nätverk  påverkar  möjligheterna  att  ta  ut  olika
skatter  (SOU  1998:153).  Enligt   en  bilaga  till
rapporten  med  titeln  Digitala  varor,  välfärdens
faror?  bedöms  den  elektroniska  handeln  på  sikt
innebära   stora   strukturella   förändringar   med
fundamentala   konsekvenser   för  samhällsekonomin.
Vidare  anges  att  utformningen  av   det   svenska
skattesystemet  kan  komma  att  utsättas  för stora
påfrestningar  som  ett resultat av den elektroniska
handeln. IT-kommissionen  har  vidare i rapporten IT
och  nationalstaten  tecknat fyra  framtidsscenarier
och sökt belysa frågor  såsom  hur  utvecklingen  av
elektronisk  handel  påverkar  nationella kärnfrågor
som bl.a. beskattning (SOU 1998:58).</pre>
<pre>Av IT-kommissionens arbetsplan  för verksamhetsåret
1999  framgår  att  kommissionen  skall  bevaka  och
analysera  informations- och kommunikationsteknikens
roll  i  samhället   i   syfte  att  synliggöra  och
informera om framtida möjligheter  och  problem samt
verka  för  att  nödvändiga insatser genomförs.  Det
betyder  att  ytterligare  insatser  kan  komma  att
genomföras inom  det  ämnesområde  som  motionärerna
påtalar.</pre>
<pre>Utskottet delar motionärernas uppfattning  att  det
är  angeläget att närmare klarlägga den elektroniska
handelns  påverkan på det svenska skattesystemet och
följderna för statens inkomster. Med hänvisning till
att regeringen  följer  utvecklingen och de insatser
som  sker  inom  IT-kommissionens   ram  förutsätter
utskottet att regeringen i nästa avrapportering till
riksdagen  närmare redovisar konsekvenserna  av  IT-
utvecklingen       på       arbetsmarknads-      och
socialförsäkringsområdena.</pre>
<pre>Beträffande motion T1 (s) delar  utskottet  det  som
motionären framhåller om vikten av att besluten inom
IT-området  följs  upp.  Det  gäller  särskilt  inom
utbildningsområdet   som   tillhör  ett  av  de  tre
prioriterade områdena inom den  nationella strategin
för   att   bredda  och  utveckla  användningen   av
informationsteknik.  I  sammanhanget  kan nämnas att
regeringen   den  25  juni  1998  har  gett  Statens
institut för kommunikationsanalys  (SIKA)  i uppdrag
att  utreda  uppbyggnaden  av ett samlat system  för
statistik    över    modern    informations-     och
kommunikationsteknik. Arbetet skall ske i samråd och
i  samarbete  med  övriga myndigheter/organisationer
med  statistikansvar   på   IT-området  eller  andra
angränsande arbetsuppgifter.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda  avstyrks motion T1
(s) yrkande 2 och T809 (kd) yrkande  8.  Syftet  med
motionsyrkandena    förutsätts    dock   komma   att
tillgodoses.</pre>
<pre>1.11 Hälsorisker med elektromagnetisk
strålning från mobiltelefoner</pre>
<pre>1.11.1 Elektromagnetisk strålning</pre>
<pre>Världshälsoorganisationen (WHO) har  nyligen  ställt
samman  ett faktablad om elektromagnetiska fält  och
hälsorisker  (WHO  faktablad  nr  193  maj 1998). Av
informationen framgår bl.a. följande:</pre>
<pre>Dagens mobiltelefonsystem utnyttjar frekvenser  på
mellan  800  och  1 800 MHz. Ny teknik håller på att
introduceras  som  använder  2  100  MHz  och  högre
frekvenser. En del av mobiltelefonens radiovågor tas
upp (absorberas) av  användaren  och ger upphov till
uppvärmning.  Hur djupt radiofrekvensfälten  tränger
in i vävnaden beror  på  fältens frekvens; djupet är
större    vid    lägre   frekvenser.    Enligt    de
internationella  tekniska  standarder  som  omfattar
tillverkningen av  mobiltelefoner  och  anläggningar
för   basstationer   får  dessa  inte  orsaka  någon
betydande uppvärmning över huvud taget.</pre>
<pre>När det gäller exponering av radiofrekventa fält av
låg intensitet - alltför  låg för att ge upphov till
någon betydande uppvärmning  -  är  effekterna  inte
helt klarlagda och kunskaperna om deras innebörd för
människors hälsa inte heller tillräcklig för att det
skall   finnas  anledning  att  begränsa  människors
exponering.</pre>
<pre>Beträffande  exponering  av radiofrekventa fält och
cancer finns det i dag inga  vetenskapliga bevis som
tyder   på  att  exponering  för  låga   nivåer   av
radiofrekventa  fält,  från t.ex. mobiltelefoner och
deras basstationer, orsakar eller främjar cancer.</pre>
<pre>Även om mobiltelefoner  avger  mycket mindre energi
än en basstation upptar användarens  kropp betydligt
mer  energi  från  en mobiltelefons antenn  än  från
basstationer.  Användarens  huvud  utsätts  för  den
högsta      koncentrerade       exponeringen      av
radiofrekvensfälten. Denna koncentrerade  exponering
begränsas  emellertid  av internationella riktlinjer
och nationella standarder  och får inte orsaka lokal
temperarturhöjning på över 1 °C.</pre>
<pre>1.11.2 Motionsförslag</pre>
<pre>Barbro Johansson (mp) konstaterar  i motion T810 att
forskning om elektromagnetiska fält har ökat i flera
länder. Det är i nuvarande läge för  tidigt att säga
något  om  effekterna  och  att  dra  slutsatser  om
eventuella skador. Det är dock påvisat  att  levande
celler  reagerar  med koncentrationsförändringar  av
kemiska   ämnen   i  cellen.   Vid   exponering   av
elektromagnetiska       fält        bör       därför
försiktighetsprincipen gälla (yrkande  1). Frånvaron
av  exakt  kunskap får inte bli en förevändning  för
att   inte   vidta    åtgärder   när   svåra   eller
oåterkalleliga skador kan befaras.</pre>
<pre>I motionen refereras till  en stor undersökning med
11 000 personer som utförts vid Arbetslivsinstitutet
och som visar på symtom såsom  trötthet,  huvudvärk,
minnesluckor och koncentrationsproblem. Värme på och
bakom örat, brännande hud, stickningar och  yrsel är
andra   besvär,   som   uppgavs   i  undersökningen.
Undersökningen, som är den största  i världen i sitt
slag, visar på att mer forskning behövs  vad  gäller
eventuella   allvarligare  konsekvenser  av  alltför
frekvent   pratande   i   mobiltelefon.   Motionären
efterlyser  mot   denna  bakgrund  en  varningstext,
liknande  den  som  finns   på   cigarettpaket,   på
mobiltelefonerna  för  att varna för alltför flitigt
användande (yrkande 2) .</pre>
<pre>Motionären  framhåller  att  den  explosionsartade
ökningen   av  mobiltelefoner   ökar   påverkan   av
elektromagnetiska  fält,  vilket  ger anledning till
att   ompröva   rekommendationer   som   i   nuläget
föreligger. De elektromagnetiska fälten, som utsänds
från     mobiltelefoner,     innebär     en     viss
temperaturhöjning    i    den   mänskliga   kroppen.
Exponeringen utgörs av s.k. radiofrekventa fält, och
från forskningshåll kan man  inte  bortse  ifrån att
radiofrekventa fält har inverkan på människokroppen.
Mot      denna     bakgrund     efterlyses     ökade
forskningsinsatser    om    elektromagnetiska   fält
(yrkande 3).</pre>
<pre>Motionären framhåller vidare   att  det  finns  en
mängd  olika  elektriska  fält,  som  samverkar  med
varandra.  Mot  denna  bakgrund efterlyses forskning
för att utröna hur alla tillkommande elektriska fält
samverkar i luften och hur  detta  eventuellt kommer
att påverka människor och djur (yrkande 4).</pre>
<pre>I  motionen  behandlas vidare den undantagsklausul
som finns bl.a.  i  Sverige  som anger att apparater
under  ett  visst  värde  (7  watt)   inte   behöver
kontrolleras.    Enligt    motionären    bör   denna
undantagsklausul  slopas  eftersom  ett stort  antal
mobiltelefoner  nu  kommer ut på marknaden  (yrkande
5).</pre>
<pre>I motionen begärs avslutningsvis  att  mätresultat
för  den  del  av  den  radiofrekventa  energin från
mobiltelefoner   som   tas   upp  av  vävnader  görs
officiella (yrkande 6).</pre>
<pre>1.11.3 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>Utskottet   vill   framhålla   att   mätningar   och
teoretiska    beräkningar    av    radiovågor   från
mobiltelefoner ger en något så när samstämmig  bild.
Vid normalt användande av mobiltelefoner understiger
absorptionen      gällande      gränsvärden      och
rekommendationer.  Mot  bakgrund  av  dagens samlade
kunskap   bedöms   därmed   inte   användandet    av
mobiltelefoner innebära några hälsorisker.</pre>
<pre>Även  om  det  råder  en  bred samstämmighet bland
huvuddelen  av  forskarvärlden  finns  det  dock  en
påtaglig  oro  om hälsorisker  med  elektromagnetisk
strålning  från mobiltelefoner.  Enligt  en  rapport
nyligen från  företaget  Stelacon  uppges 20 % av de
privata  mobiltelefonabonnenterna vara  oroliga  för
att strålningen är farlig.</pre>
<pre>Vidare kan  nämnas  att  i Sverige och Norge har en
större  undersökning  nyligen   genomförts  för  att
undersöka eventuella hälsoeffekter  av användande av
mobiltelefoner. Undersökningen innebar  att en enkät
skickades       ut      till      totalt      17 000
mobiltelefonanvändare.  Enkäten  visade  att  13 % i
Sverige  och  30  %  i  Norge rapporterade minst ett
symtom såsom huvudvärk och  yrsel  som  de  satte  i
samband  med  mobiltelefonerande. De som talade i en
GSM-telefon mer  än  en  timme om dagen rapporterade
närmare tre gånger så ofta huvudvärk jämfört med den
som ringde mindre än två minuter  per  dag.  Studien
visade  att  de  rapporterade  besvären  var markant
högre för dem med stark psykosocial press.</pre>
<pre>Mot bakgrund av den oro som finns bland allmänheten
i  många  länder för hälsorisker från elektrisk  och
kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar,
mobiltelefoner,  radio-  och  radarsändare pågår ett
omfattande internationellt och nationellt arbete för
att  klarlägga eventuella hälsorisker.  Som  exempel
kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan
år  1996   bedriver  ett  särskilt  projekt  rörande
elektromagnetiska  fält (EMF). Projektet är planerat
att löpa under fem år  och  målsättningen  är att nå
internationell  samsyn  när det gäller värdering  av
hälsorisker förknippade med  elektromagnetiska fält.
I    projektet    ingår   bl.a.   kunskapsvärdering,
forskningsinsatser,  utveckling  av  gränsvärden för
EMF samt råd för skyddsåtgärder.</pre>
<pre>I avvaktan på projektets resultat har  WHO utfärdat
ett   antal   rekommendationer.   Det  gäller  bl.a.
uppmaning   om  strikt  efterföljande  av   gällande
internationella  och nationella säkerhetsstandarder,
regler   för  lokalisering   av   basstationer   för
mobiltelefoni  och  åtgärder  för  att  motverka att
mobiltelefoner  stör  annan elektrisk utrustning.  I
sammanhanget kan vidare nämnas att till projektet är
knutet   en   rådgivande   kommitté   bestående   av
företrädare  för  de  länder som  stöder  projektet,
bl.a.  Sverige.  I  det  vetenskapliga   arbetet  är
Sverige representerat genom Karolinska institutet.</pre>
<pre>Regeringen    har    vidare   gett   Rådet   för
arbetslivsforskning i uppdrag  att  senast  år  2000
redovisa  en  utvärdering av elöverkänslighet. Under
våren 2000 planerar  rådet att anordna en konferens,
vars  syfte  bl.a.  är att  belysa  skilda  gruppers
åsikter  och  slutsatser   avseende  orsakerna  till
elöverkänslighet samt för att  diskutera  eventuella
hälsoeffekter av mobiltelefoni.</pre>
<pre>Strålskyddsinstitutet  (SSI)  har  vidare  utrett
strålningsförhållanden    kring   basstationer   där
teleantennerna   är   uppsatta.    SSI   anser   att
basstationerna   inte   innebär   någon   risk    ur
strålskyddssynpunkt.</pre>
<pre>Utskottet   konstaterar   att   frågor  om  bl.a.
mobiltelefoners    eventuella   hälsoeffekter    för
närvarande ägnas stor  uppmärksamhet.  Med  tanke på
den  snabbt  ökande  användningen av  mobiltelefoner
och olika IT-lösningar  är  det  otillfredsställande
att  många  människor känner osäkerhet  och  fruktan
inför  teknikens    eventuella   hälsoeffekter.  Mot
bakgrund  av den internationella kompetensuppbyggnad
som sker och  den  övervakning  som  görs av berörda
myndigheter anser dock inte utskottet  att riksdagen
nu  bör  ta  något  initiativ  i  frågan.  Utskottet
förutsätter  att regeringen fortsättningsvis  kommer
att lämna en redovisning  av de insatser som görs på
området.  Utskottet  avstyrker  mot  denna  bakgrund
motion T810 (mp).</pre>
<pre>Med  det anförda föreslår  utskottet  att  riksdagen
lägger      regeringens      skrivelse     1998/99:2
Informationssamhället    inför    2000-talet    till
handlingarna.</pre>
<pre>2 Elektronisk handel</pre>
<pre>2.1 Vad menas med elektronisk handel?</pre>
<pre>En skillnad brukar göras mellan direkt  och indirekt
elektronisk handel. Det förstnämnda innebär att hela
transaktionen  sker  elektroniskt över det  digitala
nätet, såväl beställning som betalning och leverans.
Vid indirekt elektronisk  handel beställs en produkt
elektroniskt  men  betalas  och/eller  levereras  på
traditionell  väg.  Det  finns i  dag  tre  tänkbara
aktörer  inom  den  elektroniska  handeln,  nämligen
näringslivet,  privatpersoner   och  den  offentliga
sektorn. I dagsläget är det handeln mellan företagen
som är, och kan förväntas bli, den  i  särklass mest
betydelsefulla.</pre>
<pre>2.2 Regeringens skrivelse 1997/98:190
Elektronisk handel</pre>
<pre>I skrivelsen lämnas en översikt av olika  frågor som
berörs   av   den   för   närvarande  mycket  snabba
utvecklingen av elektronisk handel. Vidare redovisas
regeringens     principiella     inställning     och
utgångspunkter för en samlad politik  för att främja
elektronisk handel.</pre>
<pre>Av  skrivelsen  framgår  att regeringen anser  att
förutsättningar bör skapas för en bred användning av
elektronisk handel i syfte att främja sysselsättning
och tillväxt. Utvecklingen bör  komma  alla  grupper
och  alla  delar  av  landet till del och eventuella
negativa   omställningseffekter    bör    minimeras.
Elektronisk handel är global till sin natur. För att
inte  fragmentera marknaden anser regeringen  därför
att  det   är   angeläget   att  i  största  möjliga
utsträckning nå överenskommelser  på global nivå vad
avser regler och villkor för elektronisk handel.</pre>
<pre>Regeringen   anser   att  utvecklingen   av   den
elektroniska   handeln   primärt   bör   drivas   av
marknadens aktörer. Detta  innebär  bl.a.  att olika
tekniska tillämpningar främst skall utvecklas av den
privata  sektorn. Regleringar bör tillgripas  endast
när branschstandarder och avtal inte är tillräckliga
åtgärder.</pre>
<pre>I skrivelsen  framhålls vidare att regeringen anser
att statens uppgift  bör  vara  att i internationell
samverkan och i samspel med näringslivet  och  andra
berörda aktörer såsom konsumentgrupper verka för_ett
effektivt     regelverk,    samordnade    offentliga
aktiviteter,       t.ex.       upphandling       och
utbildningsinsatser,  samt_en  tillgänglig och säker
teknisk  infrastruktur i syfte att  att  främja  den
elektroniska handeln.</pre>
<pre>2.3 Motionsförslag</pre>
<pre>2.3.1 Reformarbetets inriktning</pre>
<pre>Carl Bildt  m.fl.  (m)  framhåller i motion T818 att
den  elektroniska  handeln   kan  bidra  till  många
välfärdsvinster   samt  i  flera  fall   även   till
miljövinster.   Det   är    därför   av   vikt   att
förutsättningar skapas för en  effektiv  elektronisk
handel.  Moderata  samlingspartiet  anser  dock  att
regeringen   har   en   "vänta-och-se-attityd"  till
elektronisk handel, vilket  kan  medföra  att  vissa
handelssituationer   kommer   att  omfattas  av  ett
juridiskt vakuum där ingen vet  vad  som gäller. Det
innebär att lagstiftaren frånhänder sig  möjligheten
att    på   ett   tidigt   stadium   skapa   tydliga
förutsättningar  för handeln och därmed riskerar att
utvecklingen avstannar på grund av det osäkra läget.
Motionärerna förordar  i stället att ett målmedvetet
reformeringsarbete    påbörjas     omedelbart.     I
sammanhanget  påtalas vidare att lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av                   transporter
m.m.     av    alkoholvaror,     tobaksvaror     och
mineraloljeprodukter utgör en allvarlig inskränkning
i det personliga  integritetsskyddet  som  på  intet
sätt   kan   motiveras  med  eventuella  risker  för
skatteundandragande.</pre>
<pre>Johnny  Gylling   och   Amanda  Grönlund  (båda  kd)
framhåller i motion T809  yrkande 9 att utvecklingen
av den elektroniska handeln  gör  att svenska regler
och skattenivåer i längden inte kan  avvika  i någon
större  omfattning  från vad som gäller i omvärlden.
De understryker vikten  av  att  en översyn omgående
görs  av  de  regelverk  som  i  dag  tillämpas  vid
elektronisk handel. Enligt motionen bör dock inte en
alltför stor tilltro finnas till statens möjligheter
att    påskynda    elektronisk   handel   i   stort.
Motionärerna betraktar  det  som  självklart att det
skall  finnas  ett  regelverk  som  inte  missgynnar
elektronisk  handel.  Lika  självklart  är  det  att
offentliga  myndigheter, kommuner och landsting  bör
utnyttja alla  de  möjligheter som tekniken erbjuder
till rationaliseringar och effektiviseringar.</pre>
<pre>2.3.2 Småföretagens utvecklingsmöjligheter</pre>
<pre>I motion T808 yrkande  6 av Sven Bergström m.fl. (c)
konstateras  att  den  viktigaste   delen   av   den
elektroniska  handeln  är  och  kommer  att vara den
handel   som   sker  företag  emellan.  Utvecklingen
innebär  såväl  stora  möjligheter  som  risker  för
främst småföretagen. Genom elektronisk handel vidgas
marknaden   långt   utanför   gränserna.   Samtidigt
riskerar företag som  inte är med i utvecklingen att
halka   efter  i  den  affärsmässiga   utvecklingen.
Länsstyrelserna  föreslås  därför  få  i uppdrag att
följa  och  stödja företagens utveckling av  kunskap
och rutiner för elektronisk handel.</pre>
<pre>2.3.3 Konsekvenser av elektronisk handel</pre>
<pre>I motion T808  (c)  yrkande  7  framhålls att staten
redan  i  dag  går  miste om skatteintäkter,  främst
moms, genom handeln på  Internet. I takt med att den
elektroniska   handeln   ökar   bedöms   att   detta
skattebortfall  kommer  att  accelerera.  Företag  i
länder   med   höga   skatter  på   försäljning   av
information  riskerar  därmed   att  missgynnas,  då
konsumenterna lika gärna kan vända  sig till företag
i andra länder och köpa informationen.  Motionärerna
anser  mot denna bakgrund att det är nödvändigt  att
se över  den  tekniska utvecklingens påverkan på det
svenska skattesystemet  och dess påverkan på statens
inkomster.</pre>
<pre>2.3.4 Kryptering och digitala signaturer</pre>
<pre>Carl Bildt m.fl. (m) framhåller  i  motion  T818 att
kryptering  och digitala signaturer på ett effektivt
sätt kan öka  säkerheten vid elektronisk handel. Det
är angeläget att  på  bästa  sätt  förenkla  för  de
företag  som  arbetar med att utveckla dessa system.
Den exportkontroll  som rör krypteringsmjukvaran har
dock skapat stora problem  för  svenska  företag som
arbetar  med  denna typ av mjukvara. Regeringen  bör
därför  ta  initiativ   så   att   svenska  företags
möjligheter  inte  blir  sämre än möjligheterna  för
företag i andra länder.</pre>
<pre>I motion T805 av Ewa Thalén  Finné (m) framhålls att
rätten att kryptera elektronisk  post handlar om var
gränsen skall gå mellan statens, företagens  och den
enskildes   intressen.  Det  gäller  gränsen  mellan
medborgarnas   rätt   att   kommunicera  säkert  och
myndigheternas behov av att övervaka  sina  egna och
andra   länders  medborgare.  Motionären  anser  att
företag  och  privatpersoner  måste  ha  rätten  att
kryptera  all   sin  post,  även  den  som  går  via
Internet. Sveriges  riksdag  och regering bör därför
omgående arbeta för att möjliggöra  export  eller på
annat      sätt      spridning     av     avancerade
krypteringsprogram utan donering av krypteringsnyck-
lar.  För  att  inte  försvåra  teknikutbyte  mellan
svenska och amerikanska  företag  bör  dock under en
övergångstid  donering  av krypteringsnycklar  kunna
ske hos svenska eller europeiska myndigheter.</pre>
<pre>I motion T809 av Johnny Gylling  och Amanda Grönlund
(båda  kd) framhålls att den personlig  integriteten
är absolut.  Det  betyder  att  på  samma  sätt  som
offentlig  information  skall  vara  offentlig skall
sekretessbelagd information vara säker  mot obehörig
tillgång. Den rätt som finns i Sverige för  alla att
kryptera  information  är  därför självklar och  bör
bibehållas.</pre>
<pre>I motion T808 av Sven Bergström  m.fl. (c) framhålls
att,   om  utvecklingen  mot  allt  fler   oberoende
leverantörer   av  system  med  digitala  signaturer
fortsätter, kommer  det  att  vara  svårt  för såväl
säljare    som    konsumenter   att   använda   dem.
Framtagningen av en  standard  bör  i  stället ske i
internationella    standardiseringsorgan    och    i
samverkan  mellan branschföretag. Som uppmärksammats
vid den konferens  som  EU:s ministrar höll sommaren
1998  kan emellertid användningen  uppmuntras  genom
att   lagar  anpassas  så  att  digitala  signaturer
accepteras  på  samma  sätt som fysiska signaturer i
dag.   Det  är  viktigt  att   svensk   lagstiftning
förändras  i denna riktning snarast (yrkande 4). Den
avvaktande  attityd   som   kommer  till  uttryck  i
regeringens        skrivelse       bedöms        som
otillfredsställande.</pre>
<pre>Enligt motionen är det vidare avgörande för en ökad
användning av informationsteknik  att användarna har
tilltro  till den, att användare vågar  skicka  även
känslig information, såsom kontonummer eller hemliga
upplysningar, och att man kan lita på att avsändaren
är den som  hon/han utger sig för att vara. Sveriges
inställning bör  enligt motionärerna vara att handel
och kommunikationer  skall främjas. En rimlig väg är
därför  att  fortsätta  med  den  politik  som  ännu
gäller,  dvs.  att kryptering  inom  landet  är  fri
medan,  för  export   av   produkter   som  inte  är
tillgängliga   över   disk,   eller   vars   källkod
publicerats, restriktioner tillämpas (yrkande 5).</pre>
<pre>Andre  vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v) anger  i
motion T802  att  regeringens beslut i februari 1998
att  svensk  exportkontroll   skall   tillämpas  när
svenska   krypteringsprogram   görs  åtkomliga   via
Internet innebär att export av avancerad  kryptering
inte är tillåten. Skälet till detta beslut är främst
att  regeringen inte vill äventyra relationerna  med
USA  som   inte   accepterar   export  av  annat  än
lättforcerad kryptering. Motionärerna anser det inte
acceptabelt  att  USA  skall diktera  villkoren  för
internationella företag  och  förordar att export av
avancerad kryptering tillåts (yrkande 1).</pre>
<pre>I motionen framhålls vidare att  de internationella
överenskommelser  och konventioner som  Sverige  har
undertecknat  om  vapenexport   måste   följas.  För
kryptering som har med krigsmateriel att  göra skall
svensk exportkontroll tillämpas (yrkande 2).</pre>
<pre>2.4 Utskottets ställningstagande</pre>
<pre>2.4.1 Reformarbetets inriktning</pre>
<pre>Utskottet  konstaterar  att  genom  Internets starka
framväxt har elektronisk handel och andra  former av
elektronisk  affärskommunikation kommit att bli  ett
av    de    viktigaste    användningsområdena    för
informationsteknik.  Denna  utveckling innebär stora
möjligheter för svenska konsumenter  och för svenskt
näringsliv.   Sverige  är  väl  förberett  för   att
utnyttja  de  positiva   effekter  som  utvecklingen
möjliggör,  bl.a. genom att  vara  ett  av  världens
ledande och mest  utvecklade  länder  när det gäller
såväl tillgången till som användningen  av avancerad
informations- och kommunikationsteknik.</pre>
<pre>Utskottet  anser att Sverige bör sträva efter  att
bli  ledande  när  det  gäller  elektronisk  handel.
Kommunikationen  över  de  elektroniska näten skapar
nya   affärsmöjligheter,  vilket   verkar   som   en
drivkraft  för  att utveckla företagandet både i nya
och  redan etablerade  verksamheter  och  branscher.
Konsumenter  kan  genom  elektronisk handel få ökade
möjligheter att skaffa sig  information om varor och
tjänster  och  välja  från  ett  större  utbud.  Den
offentliga sektorn kan vidare öka  sin  interna  och
externa    effektivitet    genom    ökad   offentlig
upphandling på elektronisk väg och genom  anpassning
av   myndigheternas   informationssystem   till  den
moderna tekniken.</pre>
<pre>Utskottet   delar   regeringens  uppfattning  att
initiativ  och  ställningstaganden  för  att  främja
elektronisk  handel   bör   ha   tre   grundläggande
utgångspunkter. För det första är elektronisk handel
global.  Det  är  därför  angeläget  att  i  största
möjliga  utsträckning  nå överenskommelser på global
nivå vad avser regler och  villkor  för  elektronisk
handel.  För  det  andra  är  elektronisk  handel  i
huvudsak marknadsstyrd. För det tredje bör lagar och
regler  utformas  så att de underlättar utvecklingen
av  den  elektroniska  handeln.  Regelverken  bör  i
största  möjliga   utsträckning   vara   neutrala  i
förhållande till den teknik som används.</pre>
<pre>Beträffande   motion  T818  (m)  och  takten  i  det
nödvändiga     reformarbetet     delar     utskottet
motionärernas   uppfattning   om   vikten   av   ett
målmedvetet  lagstiftningsarbete.  Som  framhålls  i
regeringens skrivelse  ger  dock  expansionen av den
elektroniska handeln upphov till många  överväganden
inom  en  rad olika områden och den berör ett  stort
antal regelverk.  Det  finns  därför behov av att ta
ett  samlat  grepp om samtliga områden  som  berörs.
Initiativ inom  delområden  kan  leda  till  att  de
positiva  effekterna  av  den  elektroniska  handeln
uteblir  eller  i  värsta  fall  medför  hinder  för
utvecklingen.  Utskottet  vill  också  erinra om att
enligt den nationella strategin för att  bredda  och
utveckla   användningen  av  informationsteknik  har
reformeringen  av  rättsområdet pekats ut som ett av
tre   prioriterade   områden.    Det   innebär   att
författningsändringar  skall vara genomförda  senast
under år 2000 samtidigt  som  effektiva former skall
skapas för en kontinuerlig juridisk  uppföljning  av
den snabba utvecklingen på området.</pre>
<pre>Utskottet  förutsätter mot bakgrund av det anförda
att reformarbetet kommer att bedrivas kraftfullt och
att ett regelsystem snarast kan skapas som utvecklar
och inte missgynnar  elektronisk  handel.  Utskottet
avstyrker motion T818 (m) yrkande 12.</pre>
<pre>Utskottet  övergår  därefter  till motion T809  (kd)
yrkande  9 om en översyn av aktuella  regelverk  för
elektronisk  handel.  Som framhålls i skrivelsen har
staten ett ansvar för att  främja  den  elektroniska
handeln  genom  att anpassa regelverken samt  sprida
information och i  övrigt  stimulera användningen av
informationstekniken i syfte  att  främja tillväxt i
näringslivet    och    samtidigt   skydda   enskilda
konsumenter. En kontinuerlig  dialog om utvecklingen
av den elektroniska handeln med  både näringsliv och
konsumentorganisationer är av dessa  skäl  en viktig
del i regeringens arbete.</pre>
<pre>Utskottet  delar  för sin del den uppfattning  som
kommer  till  uttryck i  motionen  att  tydliga  och
neutrala skatteregler  som  inte innebär några extra
belastningar  på  elektronisk  handel   jämfört  med
traditionell  handel är en viktig förutsättning  för
utvecklingen  av   den   elektroniska  handeln.  Som
framhålls   i  regeringens  skrivelse   bör   därför
elektronisk handel  skattemässigt behandlas på samma
sätt som traditionell  handel.  Vidare  krävs regler
som är tydliga och lätta att tillämpa för att de som
är  skyldiga att betala en viss skatt på ett  enkelt
sätt skall kunna göra detta.</pre>
<pre>Utskottet  konstaterar därmed att syftet med Johnny
Gyllings och  Amanda  Grönlunds  (båda kd) förslag i
motion T809 yrkande 9 om en översyn  av  regelverken
för  elektronisk  handel  tillgodoses. Motionärernas
utgångspunkt  att  skapa  ett   regelverk  som  inte
missgynnar  elektronisk handel överensstämmer  också
med inriktningen av regeringens lagstiftningsarbete.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.</pre>
<pre>2.4.2 Småföretagens utvecklingsmöjligheter</pre>
<pre>Utskottet delar  den  uppfattning som Sven Bergström
m.fl. (c) framför i  motion  T808 att den viktigaste
delen av den elektroniska handeln  är och kommer att
vara  den  som  sker  företag  emellan. Utvecklingen
innebär  såväl  stora  möjligheter  som  risker  för
främst småföretagen. Genom elektronisk handel vidgas
marknaden långt utanför  nationsgränserna. Samtidigt
riskerar företag som inte  är med i utvecklingen att
förlora  marknadsandelar.  Småföretagen   har   stor
betydelse    för    tillväxt   och   sysselsättning.
Beräkningar finns som  visar  att  sju  av  tio  nya
arbetstillfällen  skapas  av  småföretag.   Särskilt
stark är deras expansion i tjänstesektorn.</pre>
<pre>Närings-  och teknikutvecklingsverket (NUTEK)  har
mot   denna  bakgrund   startat   projektet   IT   @
småföretag.  Projektets  syfte är att bidra till att
öka    kunskapen    om    och    användningen     av
informationsteknik  i  små  företag  och  på  så vis
stimulera den regionala utvecklingen. För att få  en
helhetsbild  av  pågående insatser sammanställs inom
projektet erfarenheter av olika lokala och regionala
IT-projekt i landet. Syftet är dels att ge möjlighet
till överblick och  samordning,  dels  att  förmedla
erfarenheter  och  kompetenser  mellan olika projekt
och aktörer.  Vidare kartläggs företagens  behov och
attityder.     Under     hösten    1998    har    en
enkätundersökning   av  3 500   svenska   småföretag
genomförts   för   att  klarlägga   hur   företagens
nuvarande situation,  förväntningar på och attityder
till informationsteknik ser ut.</pre>
<pre>Vidare  kan  nämnas  att   IT-kommissionen   genom
rapporterna IT och regional utveckling - 120 exempel
från  Sveriges  län  (SOU 1998:19), Hur offensiv IT-
användning  kan skapa tillväxt  för  mindre  företag
(SOU 1998:54)  och  IT  och regional utveckling (SOU
1998:79)    har    behandlat   informationsteknikens
påverkan   på   den  regionala   utvecklingen.   IT-
kommissionen   har    mot   denna   bakgrund   bl.a.
rekommenderat  regeringen   att  i  regionalpoltiken
tydligt beakta att utvecklingen  och användningen av
informationsteknik  får  en  ökande  betydelse   för
regionernas   välfärd.   Kommissionen   har   vidare
rekommenderat   regionala  och  lokala  aktörer  att
utarbeta regionala strategier för informationsteknik
och stimulera projekt  som  syftar  till att öka IT-
användningen och utveckla tjänster.</pre>
<pre>Elektronisk  handel  har  tidigare  i  många  fall
betraktats som ett verktyg främst anpassat för stora
företag     och     organisationer    och    då    i
rationaliseringssyfte  för att sänka inköpskostnader
eller  för att minska personalkostnader.   Utskottet
vill understryka  att den elektroniska handeln också
för med sig stora möjligheter  till tillväxt för små
och  medelstora företag. Steget från  hemmamarknaden
till en  expansion  via  en global marknad är numera
inom räckhåll för allt fler  företag. Det är viktigt
att   svenska  företag  kan  ta  till   vara   dessa
möjligheter.</pre>
<pre>Utskottet     anser     det    angeläget    att
informationsteknik och elektronisk  handel utnyttjas
också  som  en  drivkraft  för  regional utveckling.
Utskottet konstaterar samtidigt att  förutsättningar
för    landets    regioner    ser    olika   ut.   I
storstadsregionerna  finns  marknadskrafter   som  i
många  fall  driver  utvecklingen  snabbt  framåt. I
regioner  med  vikande befolkningsunderlag och  svag
sysselsättning kan  offentliga aktörer och då främst
kommuner, länsstyrelser  och  landsting  tillsammans
med  högskolor spela en aktiv roll för att  påskynda
utvecklingen.  Den  mängd  lokala  och regionala IT-
projekt som pågår runt om i landet vittnar  också om
att det hos såväl företag som offentliga organ finns
ett   stort   intresse   för   att   ta   till  vara
informationstekniken   som  drivkraft  för  regional
utveckling.</pre>
<pre>Utskottet ser positivt  på  denna  utveckling  och
förutsätter   att   länsstyrelserna,  som  har  till
uppgift  att  främja  den   regionala  utvecklingen,
aktivt  medverkar  till  att  skapa   ett   positivt
utvecklingsklimat för småföretag genom användning av
informationsteknik   och   elektronisk  handel.  Med
hänvisning  till  det  anförda  avstyrker  utskottet
motion   T808   (c)   yrkande    6.    Syftet    med
motionsyrkandet    förutsätts    dock    komma   att
tillgodoses.</pre>
<pre>2.4.3 Konsekvenser av elektronisk handel</pre>
<pre>Som framhålls i motion T808 (c) går staten  redan  i
dag  miste  om  skatteintäkter,  främst  moms, genom
handeln   på   Internet.  Även  om  förändringar   i
skattebaserna inte är någonting nytt, har de senaste
decenniernas  internationalisering  av  den  svenska
ekonomin  samt  tillväxten   av  elektronisk  handel
påskyndat denna utveckling.</pre>
<pre>Regeringen  anser  att  frågan  är   av   central
betydelse.  I skrivelsen konstateras att det svenska
skatteuttaget  minskar  om  skattebaser rör sig från
Sverige,  som  på vissa områden  har  relativt  höga
skatter, till länder  med  låga  eller  inga skatter
alls.  Konkurrensförhållandena mellan olika  företag
påverkas  också  av  att  skattesatserna  varierar i
olika  länder.  Skatteuttaget  kan  även  minska  om
kontrollmöjligheter    inte    utnyttjas    på   ett
tillfredsställande sätt. Regeringen säger sig därför
följa   frågan   med   uppmärksamhet.  Eftersom  den
elektroniska handeln är gränsöverskridande redovisar
regeringen det omfattande  arbete  som pågår i olika
internationella  forum  för att utveckla  gemensamma
regelverk  och en samsyn på  elektronisk  handel  ur
beskattningssynpunkt.</pre>
<pre>Som utskottet  tidigare angett har den elektroniska
handelns  påverkan   på   den   offentliga  ekonomin
behandlats av IT-kommissionen. I rapporten Hur skall
man  finansiera  välfärden  i det globaliserade  IT-
samhället  behandlas  frågan  om   hur   elektronisk
affärsverksamhet    i    öppna    nätverk   påverkar
möjligheter att ta ut olika skatter  (SOU 1998:153).
Enligt utredningsbilagan Digitala varor,  välfärdens
faror?  bedöms  den  elektroniska  handeln  på  sikt
innebära  stora  konsekvenser  för samhällsekonomin.
Vidare  anges  att  utformningen  av   det   svenska
skattesystemet  kan  komma  att  utsättas  för stora
påfrestningar  som  ett resultat av den elektroniska
handeln.</pre>
<pre>I  sammanhanget  kan  vidare   nämnas   att   IT-
kommissionen  i  rapporten IT och nationalstaten har
tecknat fyra framtidsscenarier  och  försökt  belysa
hur  utvecklingen  av  elektronisk  handel  påverkar
bl.a.  beskattningen (SOU 1998:58). Enligt rapporten
är  riskerna   för   kraftigt   och  snabbt  vikande
skatteintäkter   av  allt  att  döma  övervärderade.
Däremot  kan internethandeln  slå  hårt  mot  lokala
affärer som  skiv-  och  bokhandlare och spelbutiker
och  därigenom  göra  det svårare  att  upprätthålla
nationella      särregler     på      skatteområdet.
Informationsteknikens        konsekvenser        för
nationalstaten  bedöms i stället ligga i första hand
på  en annan nivå  till  följd  av  en  IT-relaterad
strukturomvandling.  Av  IT-kommissionens arbetsplan
för  verksamhetsåret 1999 framgår  att  kommissionen
kan komma  att  göra  ytterligare  studier  inom det
ämnesområde som motionärerna behandlar.</pre>
<pre>Utskottet delar motionärernas uppfattning att  det
är  angeläget att närmare klarlägga den elektroniska
handelns  påverkan på det svenska skattesystemet och
följderna   för    statens    inkomster.   Utskottet
förutsätter  att regeringen vid  nästa  rapportering
till   riksdagen    redovisar   sin   bedömning   av
konsekvenserna av elektronisk handel för företag och
offentlig sektor.</pre>
<pre>Med hänvisning till  det  anförda  avstyrks  motion
T808  (c)  yrkande  7.  Syftet  med  motionsyrkandet
förutsätts dock komma att tillgodoses.</pre>
<pre>2.4.4 Kryptering och digitala signaturer</pre>
<pre>Av  regeringens  skrivelse  framgår att frågorna  om
kryptering och digitala signaturer  är komplicerade.
Det    gäller    bl.a.   frågor   om   brottslighet,
exportkontroll och  digitala signaturers status. Ett
omfattande arbete pågår  mot  denna bakgrund såväl i
Sverige   som   internationellt.  Som   framgår   av
skrivelsen har Regeringskansliet utarbetat rapporten
Kryptopolitik - möjliga  svenska handlingslinjer och
departementspromemorian  Digitala  signaturer  -  en
teknisk och juridisk översikt  (Ds  1998:14). Enligt
skrivelsen förväntas ett samlat förslag  till svensk
ståndpunkt  om  användning  av kryptering föreläggas
riksdagen senare. En svensk ståndpunkt  om  digitala
signaturer  kommer enligt skrivelsen successivt  att
tas fram parallellt  med  att ett direktivförslag om
frågan  under  det närmaste året  behandlas  i  EU:s
ministerråd.</pre>
<pre>Enligt  utskottets   mening  är  en  grundläggande
förutsättning för elektronisk  handel  att  företag,
organisationer,   myndigheter   och   enskilda   har
förtroende   och   tillit  till  denna  handel.  Som
framhålls  i flera motioner  har  statsmakterna  ett
ansvar att se  till  att  det skapas förutsättningar
för säker kommunikation över  allmänna  nätverk  som
Internet  genom  bl.a. möjlighet till kryptering och
användning av digitala signaturer.</pre>
<pre>Detta är också regeringens  uppfattning. Enligt vad
utskottet erfarit är utgångspunkten  för regeringens
arbete  att  export  av  avancerad  kryptering   bör
tillåtas   med   undantag  för  kryptering  gällande
krigsmateriel. I sammanhanget  kan  också nämnas att
det  finns  en  ökad internationell samsyn  när  det
gäller   strävan  att   skapa   säkra   system   för
kommunikation och lagring av information.</pre>
<pre>I  avvaktan   på   att  regeringens  förutskickade
skrivelse redovisas avstyrker  utskottet  motionerna
T802 (v), T805 (m), T808 (c) yrkandena 4 och 5, T809
(kd)  yrkande  4  och T818 (m) yrkande 10. Utskottet
förutsätter att syftet  med samtliga motionsyrkanden
kommer att tillgodoses.</pre>
<pre>Med  det anförda föreslår  utskottet  att  riksdagen
lägger regeringens skrivelse 1997/98:190 Elektronisk
handel till handlingarna.</pre>
<pre>3 IT-omställningen inför år 2000</pre>
<pre>3.1 Vad beror problemet på?</pre>
<pre>Problemet beror på att årtal i datorer och IT-system
tidigare  av  utrymmesskäl angetts med två siffror i
stället för med  fyra,  dvs.  99 i stället för 1999.
Datorn uppfattar talet 00 som ett  lägre  tal än 99,
alltså  att  år  2000  kommer  före  år  1999. Felet
innebär  att  beräkningar,  sorteringar, jämförelser
etc.    kan    bli    felaktiga.   Funktionen    hos
mikroprocessorer  eller   s.k.   mikrochips  som  är
inbyggda i olika datastyrda system  och  som finns i
ett mycket stort antal kan vidare komma att påverkas
av övergången till år 2000. Ett ytterligare  problem
är  att  år  2000  är ett skottår. Om programmeraren
inte har tagit hänsyn  till  detta  blir följden att
problem även kan uppstå vid olika slags  beräkningar
av  dagar  under  året.  Till bilden hör vidare  att
problem kan uppstå redan i år eftersom årtalet 99 av
programmerare i vissa sammanhang  använts till annat
än att ange årtal.</pre>
<pre>3.2 Regeringens skrivelse 1998/99:40
Lägesrapport om IT-omställningen i
samhället inför år 2000</pre>
<pre>Skrivelsen   beskriver   regeringens   ansvar    och
organisationen av arbetet med IT-omställningen inför
år   2000.   Vidare   redovisas   hur   arbetet  med
datoromställningar fortskrider, och en första samlad
lägesrapportering presenteras.</pre>
<pre>Av  skrivelsen  framgår  att regeringen anser  att
frågan angående IT-omställningar inför år 2000 måste
ges  högsta  prioritet liksom  att  riksdagen  skall
hållas  informerad   om   utvecklingen.   Det  ökade
teknikberoendet  i  samhället  har  lett  till  ökad
sårbarhet   och   till   att  många  samhällsviktiga
funktioner  inbördes är beroende  av  varandra.  Den
sammantagna risken  för  störningar  i  samhället är
därmed   mycket   större   än   risken   inom  varje
samhällsfunktion för sig.</pre>
<pre>Enligt regeringens bedömning har medvetenheten  om
2000-frågan   ökat   väsentligt  hos  myndigheternas
ledningar  under  det  senaste  halvåret.  Flertalet
myndigheter  tar  nu  frågan  på  stort  allvar  och
arbetet  med  att säkra den  egna  verksamheten  har
kommit  en  god  bit   på   väg.   Myndigheter   med
sektorsansvar  har  i varierande grad och med delvis
olika  metodik  genomfört   granskningar   av   sina
respektive sektorer.</pre>
<pre>Med  det underlag som finns tillgängligt i dag kan
dock regeringen  inte  med  säkerhet  uttala  sig om
risken  för störningar i de för samhället viktigaste
sektorerna.  Sektorsmyndigheternas  arbete  med  att
granska  och  driva  på det fortsatta arbetet, följa
upp testresultat samt skapa beredskap för eventuella
störningar    bör    därför     enligt    skrivelsen
högprioriteras under år 1999.</pre>
<pre>Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i
arbetet  vilket regeringen bedömer  som  oroväckande
mot bakgrund  av  kommunernas  viktiga uppgifter som
distributörer   av   el,  värme  och  vatten,   m.m.
Störningar   inom   kommunerna    kan    leda   till
konsekvenser inte bara för deras invånare  utan även
för samhället i stort.</pre>
<pre>Regeringen  bedömer att medvetenheten om problemen
på många håll i samhället fortfarande är alltför låg
och måste höjas.  Inte  minst  gäller  detta små och
medelstora    företag   samt   konsumenter.   Saklig
information   till   såväl   företagsledningar   som
allmänheten  måste  spridas.  Arbetstakten  med  IT-
omställningarna  måste ökas väsentligt bland små och
medelstora företag  för  att  undvika driftstopp och
kedjeeffekter.</pre>
<pre>Regeringen poängterar hur viktigt det är att alla -
myndigheter,    kommuner,    landsting,     företag,
branschorganisationer  och andra aktörer - tar  sitt
ansvar och driver på omställningsarbetet.</pre>
<pre>Av skrivelsen framgår vidare  att  regeringen avser
att  återkomma  till  riksdagen  med ytterligare  en
rapportering  före  halvårsskiftet  1999  samt,  vid
behov, en sista rapportering under hösten 1999.</pre>
<pre>3.3 Motionsförslag</pre>
<pre>Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar  i motion T9
att  ett  avgörande  problem  för  arbetet  med  IT-
omställningen   i  samhället  är  ledarbrist.  Trots
upprepade initiativ  från Moderata samlingspartiet i
syfte  att  få regeringen  att  tillsätta  en  2000-
general med sakkunskap  i  frågan  för  att leda och
samordna   arbetet   med   IT-omställningen   saknas
fortfarande  en  övergripande  organisation  för hur
samhällsnyttiga   funktioner   skall   säkras   över
tusenårsskiftet.</pre>
<pre>Regeringens ovilja att tilldela nödvändiga resurser
för      omställningen     har     inneburit     att
tillfredsställande        lösningar       försenats.
Senfärdigheten    bedöms   kunna    få    allvarliga
konsekvenser.   Detta    bestyrks   av   regeringens
skrivelse som anger att kommunernas och landstingens
arbete med 2000-omställningen  är  alarmerande.  Mot
denna  bakgrund understryks betydelsen av att staten
inte helt  överlämnar  ansvaret  till  kommuner  och
landsting. Det krävs i stället ett tydligt ledarskap
från  regeringens  sida  för  att  de  kommuner  och
landsting  som  i  dag  inte har kommit tillräckligt
långt i sin omställning inför  tusenårsskiftet skall
kunna slutföra arbetet i tid.</pre>
<pre>Vidare påtalas att problem kan  komma  att uppstå i
telekommunikationssystemen.  Detta  kan  leda   till
allvarliga   konsekvenser   för   övriga   samhälls-
funktioner. Post- och telestyrelsen bör därför ges i
uppdrag  att snarast ta fram det underlag som  krävs
för att göra  en  säker  bedömning  av  riskerna för
störningar i telekommunikationerna.</pre>
<pre>Beträffande   Statskontorets  uppdrag  att  följa
myndigheternas    arbete     med    IT-omställningen
konstateras att Statskontoret har att förlita sig på
information från myndigheterna.  Detta är inte ägnat
att    underlätta    Statskontorets   uppdrag    att
kontrollera   berörda   myndigheter   eller   begära
information direkt från berörd  part. Likaså kan det
leda  till särskilda problem när det  gäller  frågor
som berör  flera  myndigheters ansvarsområdet. Detta
understryker  enligt   motionärerna  behovet  av  en
central ledningsfunktion.  Det bör vidare ankomma på
IT-kommissionen    att   objektivt    värdera    den
information    som   myndigheterna    lämnat.    IT-
kommissionen bör  också få i uppdrag att kontrollera
och övervaka arbetet i kommuner och landsting.</pre>
<pre>Regeringen  uppmanas   mot   denna   bakgrund  att
skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag  till
och   finansiering   av  de  i  motionen  redovisade
förslagen.</pre>
<pre>Johnny Gylling m.fl. (kd) hänvisar i motion T11 till
att enligt Svenska Kommunförbundet är många kommuner
sent ute med 2000-omställningen.  Fortfarande  finns
det  kommuner som inte alls har startat sitt arbete.
Detta  bedöms  som allvarligt då kommunerna ansvarar
för   många  viktiga   samhällsangelägenheter.   Som
exempel   nämns   de   funktionshindrades  behov  av
tekniska hjälpmedel. En  lämplig  förebild att följa
är  Tranås  kommun som har startat ett  nätverk  för
kommunens  företag  i  syfte  att  hitta  gemensamma
lösningar på liknande systemproblem (yrkande 1).</pre>
<pre>Motionärerna  framhåller  vidare att de finansiella
systemen ännu inte till fullo  är testade. Detta kan
leda  till kraftiga störningar i  betalningssystemen
med  åtföljande   samhällsproblem.   Regeringen  bör
därför genom Finansinspektionen kräva  redovisningar
av de finansiella instituten i god tid före  år 2000
(yrkande 2).</pre>
<pre>Beträffande energisektorn anges att ännu har  inte
alla  kommuner  kontrollerat  att elförsörjningen är
tryggad vid sekelskiftet år 2000.  Detta  är ytterst
allvarligt  eftersom samhället är mycket sårbart  om
inte  eltillförseln  fungerar.  Regeringen  uppmanas
därför  redovisa  vilka  åtgärder  man  tänker vidta
(yrkande 3).</pre>
<pre>Enligt  motionärerna  kan  heller  inte störningar
uteslutas  inom  hälso-  och sjukvården.  Sjukvården
tillhör ett prioriterat område vars verksamhet måste
fungera  med  hög säkerhet.  Regeringen  bör  därför
återkomma med en ny rapport i frågan (yrkande 4).</pre>
<pre>Motionärerna  framhåller   slutligen   att   varje
konsument skall kunna känna sig trygg vad gäller  el
och  vatten  till sin bostad samt säker på att såväl
tele-   som   allmänna   kommunikationer   fungerar.
Produkter  som  datorer   och  hushållsmaskiner  med
inbyggda  chips  måste  även vara  2000-skyddade.  I
regeringens  skrivelse  anges   att   leverantörerna
endast  "bör"  upplysa om eventuella risker.  Enligt
motionärerna  bör   regeringen   mot   den   angivna
bakgrunden  överväga att återkomma till riksdagen  i
avsikt att stärka konsumentlagstiftningen.</pre>
<pre>Inga Berggren  m.fl. (m, s, v, kd, c, fp) framhåller
i motion T10 att  dagens  samhälle är beroende av en
väl     fungerande     elförsörjning     med     hög
leveranssäkerhet. Elavbrott  kan  därför  leda  till
omfattande  störningar  i  viktiga samhälssystem och
förorsaka betydande materiella skador och ekonomiska
förluster hos elkunderna. Av  regeringens  skrivelse
framgår  dock  att ett betydande antal energiföretag
beräknas slutföra  omställningsarbetet  för  år 2000
först  under  tredje  och fjärde kvartalen 1999.  De
uppfyller därmed inte regeringens  krav  på att alla
verksamhetskritiska system skall vara åtgärdade  och
testade  och klara att tas i drift senast den 1 juni
1999. Motionärerna  anser  det därför nödvändigt att
regeringen  ställer  större  krav  på  arbetet  inom
elförsörjningen  och  att  regeringen   snarast  bör
tydliggöra för riksdagen hur den avser att  agera  i
frågan.</pre>
<pre>Stig  Sandström  m.fl.  (v)  påtalar i motion T8 att
problem och stora omprogrammeringsbehov  kan  uppstå
när   det   gäller  personnumren  vid  2000-skiftet.
Eftersom århundrade  inte  finns  med i personnumret
befaras att det kan bli problem av samma typ som med
gamla dataprogram som bara har två tecken för årtal.
Enligt motionärerna är det därför nödvändigt att ett
nationellt och enhetligt personnummer  införs  i god
tid  före  2000-skiftet  för  att  undvika  kaos och
identifikationsproblem på andra sida sekelskiftet.</pre>
<pre>Mikael Johansson m.fl. (mp) framhåller i motion  T12
att  regeringens  redovisning  av  kostnaden för IT-
omställningen  är  knapphändig  och  osäker.  Enligt
motionen  är  det  inte  osannolikt att den  angivna
kostnaden på 1,1 miljarder  kronor för att klara IT-
omställningen är otillräcklig.  Miljöpartiet  kräver
därför   att   regeringen  snarast  återkommer  till
riksdagen med en  reviderad beräkning av kostnaderna
inom det statliga området  och  samtidigt  redovisar
konsekvenserna för statsbudgeten (yrkande 1).</pre>
<pre>Vidare  anges  att  regeringens  skrivelse påvisar
uppenbara problem när det gäller styrningen  av  IT-
omställningen.  Miljöpartiet  ifrågasätter därför om
regeringen  verkligen  lyckas  garantera  driftklara
2000-säkrade system inom drygt ett  halvår  som  man
föresatt  sig.  Enligt motionen bör regeringen under
våren 1999 redovisa  för riksdagen hur man avser att
agera om IT-omställningen  under andra halvåret 1999
fortfarande   uppvisar   brister    som    gör   att
samhällsviktiga   funktioner   inte  kan  garanteras
(yrkande 2).</pre>
<pre>Motionärerna bedömer vidare att  riskerna för fel i
något  drift-  eller säkerhetspåverkande  datasystem
för kärnkraftsreaktorerna  är  väsentligt större vid
omslaget till år 2000 än de är normalt.  Därför  bör
de   svenska  kärnkrafts-reaktorerna  vara  stoppade
under  timmarna  kring årsskiftet 1999/2000 (yrkande
3).</pre>
<pre>3.4 Yttrande från försvarsutskottet</pre>
<pre>Försvarsutskottet    har   i   ett   yttrande   till
trafikutskottet den 21  januari  1999  behandlat IT-
omställningen  i samhället inför år 2000.  Yttrandet
avser dels två frågor  i  regeringens  skrivelse som
försvarsutskottet   vid   ett   flertal   tillfällen
tidigare  behandlat  och  som  bedömts  som särskilt
angelägna     ur     beredskapssynpunkt,    nämligen
elförsörjning    och    telekommunikationer,    dels
försvarsutskottets tidigare  principiella uttalanden
i frågor rörande IT-omställningen  inför  år 2000. I
yttrandet      behandlas      vidare      anknytande
motionsyrkanden.</pre>
<pre>Beträffande  elförsörjning  och  telekommunikationer
delar försvarsutskottet regeringens  uppfattning att
elsystemet     är     ett     av    de    viktigaste
infrastruktursystemen och att det har stor betydelse
för  alla andra samhällssektorer.  Försvarsutskottet
framhåller  att samhällets stora beroende av sårbara
tekniska system  inom  viktiga  infrastrukturområden
gör   att   svåra  störningar  snabbt  kan   medföra
allvarliga     konsekvenser      för      samhällets
funktionsförmåga.</pre>
<pre>Med anledning av regeringens redovisning om  läget
inom  de  viktiga samhällsfunktionerna elförsörjning
och  telekommunikationer  bedömer  försvarsutskottet
att det  alltjämt  finns  anledning  att med största
uppmärksamhet följa utvecklingen inom dessa områden.
Som  försvarsutskottet  ser  det  torde  brister   i
förmågan  inom dessa funktioner ha en negativ effekt
på den fredstida  beredskapen,  vilket  torde minska
samhällets  robusthet  mot störningar i samband  med
övergången till år 2000.</pre>
<pre>Försvarsutskottet förutsätter  att  om  brister  i
förmågan   inom   delfunktionen   Elförsörjning  och
funktionen Telekommunikationer konstateras i samband
med 1999 års kontrollstation bör regeringen redovisa
de åtgärder som den avser att vidta för att avhjälpa
dessa brister.</pre>
<pre>Mot bakgrund av det anförda anser försvarsutskottet
att motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp) och T11 (kd)
yrkande 3 inte behöver bifallas av riksdagen.</pre>
<pre>Under   rubriken   IT   inför   år   2000   hänvisar
försvarsutskottet    till    att   i   samband   med
budgetbehandlingarna hösten 1997  respektive  hösten
1998  (bet. 1997/98:FöU1 s. 35-38, bet. 1998/99:FöU1
s.   14-15)    behandlades   utförligt   frågan   om
omställningen av datorsystem m.m. inför år 2000. Vid
den  senaste  behandlingen  av  frågan  hösten  1998
noterade försvarsutskottet att frågan om IT-säkerhet
inför   år   2000   noga    följs   av   regeringen.
Försvarsutskottet       bedömde       dock       att
sekelskiftesanpassningen  av  datasystem  och  andra
system som innehåller datorstyrd  elektronik  är  en
ytterst  angelägen  fråga  och  därför  fortsatt bör
prioriteras  av  statsmakterna  och  av ansvariga  i
samhället  i övrigt. Försvarsutskottet  ansåg  också
att en stor  del  av samhällets verksamhet kan komma
att påverkas negativt,  om  brister  i systemen inte
hinner åtgärdas i tid. Försvarsutskottet  förutsatte
att   regeringen   återkommer   till   riksdagen  om
regeringen  befarar att säkerheten i samhällsviktiga
datasystem inte  kan  upprätthållas  vid  övergången
till år 2000.</pre>
<pre>Försvarsutskottet  konstaterar  att regeringen,  i
skrivelsen om beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred (skr. 1998/99:33), anser att frågan
angående IT-omställningar inför år  2000  måste  ges
högsta   prioritet   liksom   att   riksdagen  måste
informeras       om       utvecklingen.       Enligt
försvarsutskottets mening är det synnerligen viktigt
att  prioritera  och  vidta  åtgärder  inom kritiska
system och skapa erforderlig beredskap inom  viktiga
samhällsfunktioner.  Försvarsutskottet räknar därför
med  att regeringen återkommer  till  riksdagen  med
förslag  till  åtgärder  om  allvarliga störningar i
viktiga samhällsfunktioner kan befaras i samband med
övergången till år 2000.</pre>
<pre>Mot  denna bakgrund finner försvarsutskottet  inte
anledning  att  nu  föreslå  riksdagen  att  bifalla
motionerna  T9 (m), T11 (kd) yrkande 1 och T12  (mp)
yrkande 2.</pre>
<pre>3.5 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre>3.5.1 Högprioriterad fråga</pre>
<pre>Utskottet delar  regeringens uppfattning att arbetet
med omställningar  av  IT-system  inför  år  2000 är
mycket  viktigt  och  måste  ges  högsta  prioritet.
Omställningsarbetet   måste   ske   målmedvetet  och
kraftfullt inom alla samhällssektorer. Det är därför
nödvändigt  att  myndigheter,  kommuner,  landsting,
företag  och  organisationer  ägnar  frågan  största
möjliga uppmärksamhet. Trafikutskottet anser sålunda
i  likhet  med försvarsutskottet  att  sekelskiftes-
anpassningen  av  datasystem  och  andra  system som
innehåller   datorstyrd  elektronik  är  en  ytterst
angelägen fråga som bör prioriteras av statsmakterna
och av ansvariga i samhället i övrigt.</pre>
<pre>3.5.2 Lednings- och organisationsfrågor</pre>
<pre>Mot  bakgrund av  år  2000-frågans  komplexitet  och
omfattning  är,  som  framhålls  i  motion  T9  (m),
lednings-    och   organisationsfrågorna   av   stor
betydelse i arbetet  med att genomföra ett effektivt
och   framgångsrikt  omställningsarbete.   Utskottet
anser att den som är ansvarig för en viss verksamhet
i princip även bör vara ansvarig för att driva 2000-
omställningsarbetet.  Det skapar tydlighet och klara
ansvarsgränser.   Genom   regeringens    överordnade
uppföljnings-    och    samordningsarbete   och   de
fortlöpande  redovisningarna   till   riksdagen  ges
samtidigt   förutsättningar   för   en  samlad   och
målmedveten nationell samsyn.</pre>
<pre>Staten har framför allt ett ansvar att  se till att
den egna verksamheten fungerar så störningsfritt som
möjligt. Alla myndigheter har därför fått  i uppgift
att    åtgärda   2000-frågan   inom   sitt   område.
Statskontoret  skall följa myndigheternas arbete med
IT-omställningar  och  kvartalsvis  rapportera  till
regeringen. Genom tillsyns- och sektorsmyndigheterna
har   staten   ett   övergripande   ansvar  för  att
samhällsviktiga   funktioner   såsom   totalförsvar,
räddningstjänst,      hälso-      och      sjukvård,
telekommunikationer,     transporter,    finansiella
tjänster   samt   energi-   och    vattenförsörjning
fungerar.      Energi-     och     värmeförsörjning,
telekommunikationer    samt   vattenförsörjning   är
särskilt prioriterade områden.</pre>
<pre>Som framhålls i regeringens skrivelse omfattar dock
många   funktioner   såväl  offentlig   som   privat
verksamhet vilket innebär  att  ansvaret  för  dessa
verksamheter delas mellan staten och ett stort antal
andra  aktörer.  Ansvaret  för  att verksamheterna i
företag,   myndigheter   och   andra  organisationer
fungerar  ligger  ytterst  även  i  denna  fråga  på
verksamhetsledningarna.</pre>
<pre>Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa  till de
insatser som IT-kommissionen påbörjat för att  skapa
uppmärksamhet   kring  2000-frågan.  Regeringen  har
också tillkallat  en  särskild delegation - År 2000-
delegationen - som ett samverkansorgan mellan privat
och    offentlig   sektor   för    frågor    rörande
omställningen  (dir.  1998:10).  Delegationen följer
och  analyserar  arbetet med anpassningen  inför  år
2000 och utvärderar  löpande  hur arbetet i de olika
samhällssektorerna  fortlöper.  En  särskilt  viktig
uppgift för delegationen är att informera och stödja
små  och  medelstora  företag  vilka   tidigare  har
identifierats som en riskgrupp. Delegationen sprider
också   kunskap  och  information  till  berörda   i
samhället  samt   lämnar  analyser  och iakttagelser
löpande till regeringen.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion T9 (m).</pre>
<pre>3.5.3 Omställningsarbetet inom olika
samhällssektorer</pre>
<pre>Utskottet      övergår     därefter     till     det
omställningsarbete som pågår av IT-system inom olika
samhällssektorer  inför år 2000. Som uppmärksammas i
flera   motionsyrkanden    finns   det   ett   antal
samhällsområden där IT-omställningen  inför  år 2000
är av särskild betydelse.</pre>
<pre>Det     gäller    bl.a.    elförsörjning    och
telekommunikationer.  Samhällets  stora  beroende av
tekniska  system  inom  viktiga infrastrukturområden
gör  att  svåra  störningar   snabbt   kan   medföra
allvarliga      konsekvenser      för     samhällets
funktionsförmåga. Utskottet anser att  det finns all
anledning   att  med  största  uppmärksamhet   följa
utvecklingen  inom  dessa  områden.  Trafikutskottet
förutsätter  i  likhet  med  försvarsutskottet   att
regeringen   i   nästa   skrivelse   till  riksdagen
redovisar  vilka  åtgärder  den  har vidtagit  eller
kommer   att  vidta  för  att  avhjälpa   eventuella
brister.</pre>
<pre>Som framhålls  i  motion  T11  (kd)  yrkande  1  har
kommunerna   en  nyckelroll  i  omställningsarbetet.
Kommuner och landsting  ansvarar  som  huvudmän  för
flera  samhällsviktiga  funktioner.  Utskottet  vill
understryka  att  det i kommunernas och landstingens
roller som huvudmän  ligger  ett  helhetsansvar  för
anpassningsarbetet     och    2000-säkringen    inom
respektive samhällsfunktion. För omställningsarbetet
är det vidare viktigt som  anges  i motionen att man
försöker hitta gemensamma lösningar  på  problem och
att information härom sprids.</pre>
<pre>Beträffande de  finansiella systemen som behandlas i
motion  T11  (kd)  yrkande  2 framgår av regeringens
skrivelse   att   först   när  anpassningsåtgärderna
testats kan man få kunskap  om vilka svårigheter som
kan  uppstå.  Det  är därför ytterst  angeläget  att
testverksamheten  kommer  i  gång  snarast.  Finans-
inspektionens rapport  i  april 1999 bör därför, som
framhålls  i  regeringens  skrivelse,  innehålla  en
analys av institutens testresultat. Vidare är det av
stor  vikt  att analyser av motpartsrisker  (kunder,
leverantörer  etc.)  genomförs i större utsträckning
och att beredskapsplaner  förbereds i de finansiella
instituten.  Regeringen stödjer  Finansinspektionens
ansträngning att följa upp detta i särskild ordning.
Alla styrelser  och revisorer i finansiella institut
skall  vara väl informerade  om  anpassningsbehovet.
Där detta  inte  skett  bör  information  och analys
intensifieras.  Utskottet förutsätter att regeringen
i  enlighet  med  vad  som  anförs  i  den  aktuella
motionen redovisar det fortsatta omställningsarbetet
inom de finansiella  systemen  i  samband  med nästa
avrapportering till riksdagen.</pre>
<pre>Utskottet  delar  uppfattningen  i  motion  T11 (kd)
yrkande  4 om hälso- och sjukvårdens stora betydelse
i  samhället  och  att  patientsäkerheten  inte  får
äventyras.  Det  är  därför  ytterst  angeläget  att
viktiga  system  inom  sektorn anpassas till skiftet
till år 2000. Av regeringens  skrivelse  framgår att
tempot i anpassningsarbetet behöver höjas  hos vissa
sjukvårdshuvudmän   för   att  skapa  garantier  att
nödvändiga anpassningar av system hinner genomföras.
Vidare anges att eftersom alla  risker  i hälso- och
sjukvården  inte  kan  förutses  är det viktigt  att
sjukvårdshuvudmännen        ser       över       sin
beredskapsorganisation och testar  reservrutiner för
att  på  så  sätt  minska  följderna  av  eventuella
störningar.  Utskottet vill vidare hänvisa till  att
Landstingsförbundet  bedriver  ett omfattande arbete
med     sekelskiftesanpassningen.     Syftet     med
Landstingsförbundets  arbete  är att underlätta  och
stödja landstingens arbete med att anpassa IT-stödet
till år 2000.</pre>
<pre>Med anledning av regeringens skrivelse  och vad som
ovan  anförts  förutsätter  utskottet att regeringen
vid   nästa  redovisning  till  riksdagen   särskilt
behandlar  hälso-  och  sjukvården och de frågor som
motionärerna har uppmärksammat.</pre>
<pre>Beträffande   motion   T11   (kd)   yrkande   5   om
konsumenterna  och IT-omställningen  vill  utskottet
hänvisa till att enligt regeringens skrivelse bedöms
det som särskilt  angeläget  att varje producent och
leverantör   av  t.ex.  datorer  eller   finansiella
tjänster samt post- och telekommunikationer upplyser
brukare om hur  produkter  kommer  att  fungera  och
tjänster  tillhandahållas även efter skiftet. Därvid
bör  information   ges  om  hur  man  skall  försöka
bemästra   de   svårigheter    som    kan    uppstå.
Informationen  kan  också, påpekas det i skrivelsen,
avse  vilka  rättigheter  konsumenterna  har  enligt
t.ex. konsumentköplagen  om  en dator fallerar eller
hur    deras    TV-    och   videoapparater    eller
hushållsapparater kan påverkas  av IT-omställningen.</pre>
<pre>Utskottet vill vidare hänvisa  till  att  År  2000-
delegationen       planerar       en      omfattande
informationskampanj   till  allmänheten.   Kampanjen
kommer  att omfatta mer  specifika  konsumentfrågor,
såsom vad  som  gäller  när  en  konsument  köpt  en
kapitalvara  som  inte  fungerar när skiftet till år
2000 sker. Konsumentverket  som  den  huvudansvariga
myndigheten  på  konsumentområdet spelar  vidare  en
viktig roll i dessa  sammanhang.  Information kommer
att  finnas  på verkets hemsida. Myndigheten  kommer
också i år att  göra  särskilda informationsinsatser
riktade  till  kommunernas   konsumentvägledare.   I
sammanhanget  kan  nämnas  att  År 2000-delegationen
avser  att inrätta en informationstjänst  (Helpdesk)
dit allmänhet,  företag  m.fl.  kan  vända  sig  med
frågor.  Vidare  planeras  en särskild år 2000-dag i
TV.</pre>
<pre>Som ovan redovisats görs eller  planeras omfattande
insatser  av  informationskaraktär för  att  försöka
upplysa brukare  och  konsumenter  om de problem som
kan uppkomma. Utskottet vill för sin del understryka
betydelsen  av att producenter och leverantörer  tar
ansvar för att  försöka  bemästra de svårigheter som
kan uppstå.</pre>
<pre>Utskottet förutsätter att  omställningsarbetet inför
millennieskiftet bedrivs så effektivt och kraftfullt
att  skador  och  därmed  förknippade   anspråk   på
försäkringssystemen  i  största möjliga utsträckning
undviks. Utskottet anser  att  det  är angeläget att
klarhet    skapas    om    vad    som    gäller    i
försäkringssammanhang.</pre>
<pre>Enligt vad utskottet erfarit anser flertalet försäkringsbolag
att  skador på produkter till följd av datumfel inte
är     försäkringsbara.      När      det     gäller
privatförsäkringar  visar dock en jämförelse  mellan
de  fyra största bolagen,  som  täcker  80-85  %  av
marknaden,  att  det  finns  stora skillnader. Vissa
företag ersätter inte fel på grund av datumfel medan
andra tillämpar en förhöjd självrisk  eller  klargör
att  försäkringen  gäller  utan  undantag.  Samtliga
försäkringsbolag  avser  dock  att ersätta indirekta
fel som uppstår på produkter till följd av datumfel,
t.ex. brandskador. I sammanhanget  kan nämnas att om
inte  försäkringen  gäller så kan andra  möjligheter
finnas för konsumenten att få skadan avhjälpt, t.ex.
genom garantiåtaganden enligt konsumentköplagen.</pre>
<pre>Beträffande företagsförsäkringar  bedömer flertalet
i Sverige verksamma försäkringsbolag  att anpassning
och   kontroll   av   datorfunktioner   är   normalt
underhåll.   Skador   på  utrustning  som  beror  på
bristande  underhåll  är,   liksom   slitage,   inte
försäkringsbara.  I  likhet  med  vad som gäller för
privatförsäkringar gäller att brandskada,  inklusive
avbrott, ersätts om den orsakats av datumfel.  Vissa
försäkringsbolag har också aviserat en möjlighet att
medge   skydd   om  kunden  kan  visa  att  lämpliga
skadeförebyggande åtgärder är vidtagna.</pre>
<pre>Utskottet vill vidare erinra om att Konsumentverket
har  inlett förhandlingar  med  försäkringsbranschen
som  främst   syftar   till   att   säkerställa  att
försäkringsbolagen tydligt informerar  om eventuella
undantag   för  skador  som  har  samband  med   IT-
omställningen.  Konsumenternas  Försäkringsbyrå, som
har  till uppgift att bl.a. besvara  privatpersoners
frågor,        kartlägger       för       närvarande
försäkringsbolagens villkor för skador till följd av
datumfel   när   det    gäller   privatförsäkringar.
Konsumentverket  följer  även   frågan   genom   att
kartlägga  vilka  problem  som  kan bli aktuella för
konsumenterna och vilket rättsligt  skydd  de har om
de  skulle  drabbas  av  skador som har samband  med
övergången  till  år  2000. Vidare  kan  nämnas  att
tillsynsmyndigheten    för     försäkringsföretagen,
Finansinspektionen,  i sin rapport  Den  finansiella
sektorn  och  informationssystemen   inför  år  2000
angett att det för försäkringsindustrin är en viktig
del av anpassningsarbetet inför år 2000  att göra en
översyn av försäkringsvillkor och att tydliggöra för
kunderna försäkringarnas omfattning.</pre>
<pre>Utskottet  anser  det angeläget att ökad tydlighet
skapas  om  villkor  för   de   eventuella  krav  på
ersättning  för direkta eller indirekta  skador  som
kan  bli  en  följd  av  övergången  till  år  2000.
Utskottet förutsätter  därför att regeringen i nästa
avrapportering av omställningsarbetet till riksdagen
redovisar en beskrivning  av  de  försäkringsmässiga
konsekvenserna av millennieskiftet.</pre>
<pre>Mot bakgrund av vad som ovan anförts  om  pågående
och  planerade  insatser  samt  med  hänvisning till
regeringens aviserade rapportering av  den fortsatta
IT-omställningen  i  samhället  avstyrker  utskottet
motionerna  T10  (m, s, v, kd, c, fp) och T11  (kd).
Utskottet bedömer  att  syftet  med motionsyrkandena
torde bli tillgodosett.</pre>
<pre>3.5.4 Kostnader, redovisning och avställning av
kärnkraftsreaktorer</pre>
<pre>Utskottet övergår därefter till motion  T12 (mp) och
statens kostnader för IT-omställningen (yrkande  1).
I   regeringens   skrivelse   uppskattas  de  totala
kostnaderna för omställningsarbetet till 1,1 miljard
kronor.  Som  regeringen  framhåller   grundas  dock
beräkningen  på  ett ofullständigt underlag.  Nästan
häften av de statliga  myndigheterna  har  ännu inte
har gjort några fullständiga kostnadsuppskattningar.
Av skrivelsen framgår vidare att regeringen  bedömer
att kostnaderna för omställningen kan finansieras av
myndigheterna inom deras befintliga anslagsramar.</pre>
<pre>Statskontoret har därefter i en lägesrapport  från
januari  1999  uppskattat  de totala kostnaderna för
omställningsarbetet inom staten  till  1,3 miljarder
kronor.   Även  om  uppgiften  inte grundas  på  ett
fullständig redovisning från alla myndigheter bedöms
att  samtliga  myndigheter  som har  mer  väsentliga
kostnader för IT-omställningen har inräknats.</pre>
<pre>Utskottet  anser  att det är svårt  att  uppskatta
kostnaderna för omställningsarbetet  inom  hela  den
statliga  sektorn.  Med  hänsyn till att kostnaderna
för  samtliga  myndigheter med  mer  omfattande  IT-
verksamhet numera  har  beaktats bör dock den senast
angivna kostnadsuppgiften kunna bedömas som relativt
säker. Utskottet vill vidare  betona att arbetet med
IT-omställningar inför skiftet  till  år  2000  inte
enbart  är  av  negativ karaktär. IT-omställningarna
bidrar bl.a. till  moderniseringar och investeringar
i nya program och produkter,  vilket  medför  bättre
fungerande    verksamhet    och    ökad    säkerhet.
Omställningsarbetet    leder    också    till    att
verksamhetsledningarna  får  ökad  kunskap  om  sina
produktionsresurser  och  om  IT-frågor i allmänhet.
Det  betyder  att  kostnaderna för  IT-omställningen
även delvis kan betraktas  som  en  investering  för
framtiden.</pre>
<pre>När    det    gäller    omställningskostnadernas
finansiering  har  utskottet inga  invändningar  mot
principen   att   kostnaderna    bör    inrymmas   i
myndigheternas   ordinarie  anslagsramar.  Utskottet
förutsätter   att   regeringen   i   den   aviserade
återrapporteringen  till   riksdagen   redovisar  om
särskilda  medelsbehov skulle uppstå till  följd  av
omställningsarbetet          och          anknytande
beredskapsåtgärder.</pre>
<pre>Beträffande motionärernas önskemål om att ta del av
en redovisning av hur regeringen avser att  agera om
IT-omställningen   uppvisar   brister   (yrkande  2)
konstaterar    utskottet    att    detta    önskemål
överensstämmer   med   regeringens   avsikt.  Enligt
skrivelsen avser sålunda regeringen att  lämna en ny
redovisning till riksdagen före halvårsskiftet  1999
och   vid  behov  en  ytterligare  redovisning  före
årsskiftet 1999/2000.</pre>
<pre>Slutligen   när   det   gäller   säkerheten   vid
kärnkraftsverken  som  behandlas  i  motion T12 (mp)
yrkande  3  framgår  av  regeringens  skrivelse  att
omställningen  till år 2000 inte förväntas  innebära
något hot. Vidare  redovisas att åtgärder kommer att
vidtas för att minimera risken för driftstörningar.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion T12 (mp).</pre>
<pre>3.5.5 Personnummer</pre>
<pre>Utskottet konstaterar i likhet med vad som framhålls
i motion T8 (v) att  systemet  med  personnummer har
stor  betydelse  för en rad samhällssystem.  Det  är
därför   nödvändigt    att   personnummerhanteringen
fungerar effektivt och störningsfritt.</pre>
<pre>Sedan   den   1   januari  1998   gäller   enligt
folkbokföringslagen   (1991:481)   att   för   varje
folkbokförd    person   skall    ett    personnummer
fastställas som  identitetsbeteckning.  Personnumret
innehåller     födelsetid,     födelsenummer     och
kontrollsiffra.  Födelsetiden anges med sex siffror,
två för året, två för månaden och två för dagen i nu
nämnd ordning. Födelsenumret  består  av tre siffror
och  är  udda för män och jämnt för kvinnor.  Mellan
födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck
som byts mot  ett plustecken det år en person fyller
100 år. Om det inte är obehövligt skall födelsetiden
i personnumret  lagras  med  åtta siffror i register
som  förs med hjälp av automatisk  databehandling  -
fyra för året, två för månaden och två för dagen.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar därmed att för personnummer i
samhällsviktiga  system  baserade på IT-teknik skall
århundraden  anges  med  fyra  siffror.  Syftet  med
motion  T8  (v)  synes  därmed   vara  tillgodosett.
Motionsyrkandet avstyrks.</pre>
<pre>Med  det  anförda föreslår utskottet  att  riksdagen
lägger regeringens skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport
om IT-omställningen  i  samhället inför år 2000 till
handlingarna.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>Informationssamhället inför 2000-talet</pre>
<pre>1. beträffande övergripande utgångspunkter</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna   1998/99:T803  yrkandena 1,
6,  7 och 11, 1998/99:T808 yrkande 2, 1998/99:T813 yrkande  1,
1998/99:T818  yrkandena  1, 13 och 14 och 1998/99:K282 yrkande
3,</pre>
<pre>res. 1 (m)</pre>
<pre>res. 2 (v)</pre>
<pre>res. 3 (c)</pre>
<pre>2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.</pre>
<pre>att  riksdagen avslår motionerna   1998/99:T2,  1998/99:T214
yrkande  17,   1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9,
1998/99:T801 yrkande  2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811,
1998/99:T813 yrkande 2,  1998/99:T814, 1998/99:T818 yrkande 2,
1998/99:K231  yrkandena  7  och  9,  1998/99:K282  yrkande  6,
1998/99:N237 yrkande 5  och 1998/99:N335 yrkande 6,</pre>
<pre>res. 4 (m, kd, fp)</pre>
<pre>res. 5 (v)</pre>
<pre>res. 6 (c)</pre>
<pre>3. beträffande prissättning</pre>
<pre>att riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:T201  yrkande  1,
1998/99: T223 yrkande 7, 1998/99:T231 yrkande 10, 1998/99:T801
yrkande  1, 1998/99:T807, 1998/99:T812, 1998/99:N275 yrkande 8
och 1998/99: N337 yrkande 4,</pre>
<pre>res. 7 (kd, c)</pre>
<pre>4. beträffande domännamn</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T818 yrkande 11,</pre>
<pre>res. 8 (m)</pre>
<pre>5. beträffande utbildningsinsatser</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T1 yrkande 1,</pre>
<pre>6. beträffande äldre och funktionshindrade</pre>
<pre>att riksdagen  avslår  motionerna 1998/99:T809 yrkande 5 och
1998/99: K231 yrkande 8,</pre>
<pre>7. beträffande virtuella företag</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1997/98:T808 yrkande 3,</pre>
<pre>8. beträffande konsumentfrågor</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T1 yrkande 3,</pre>
<pre>9. beträffande kartläggning och redovisning</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna   1998/99:T1  yrkande  2 och
1998/99: T809 yrkande 8,</pre>
<pre>10.   beträffande   hälsorisker   med  elektromagnetisk
strålning från mobiltelefoner</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T810,</pre>
<pre>11.  beträffande  regeringens skrivelse  1998/99:2
Informationssamhället inför 2000-talet</pre>
<pre>att riksdagen lägger regeringens  skrivelse  1998/99:2  till
handlingarna,</pre>
<pre></pre>
<pre>Elektronisk handel</pre>
<pre>12. beträffande reformarbetets inriktning</pre>
<pre>att  riksdagen  avslår motionerna 1998/99:T809 yrkande 9 och
1998/99:T818 yrkande 12,</pre>
<pre>res. 9 (m)</pre>
<pre>13. beträffande småföretagens utvecklingsmöjligheter</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T808 yrkande 6,</pre>
<pre>14. beträffande konsekvenser av elektronisk handel</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T808 yrkande 7,</pre>
<pre>15. beträffande kryptering och digitala signaturer</pre>
<pre>att riksdagen avslår  motionerna  1998/99:T802,  1998/99:T805,
1998/99:T808  yrkandena 4 och 5, 1998/99:T809 yrkande  4   och
1998/99:T818 yrkande 10,</pre>
<pre>16.  beträffande   regeringens   skrivelse   1997/98:190
Elektronisk handel</pre>
<pre>att   riksdagen   lägger   regeringens   skrivelse
1997/98:190 till handlingarna,</pre>
<pre>IT-omställningen i samhället inför år 2000</pre>
<pre>17. beträffande 2000-arbetets ledning och organisation</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T9,</pre>
<pre>res. 10 (m)</pre>
<pre>18.   beträffande   omställningsarbetet   inom   olika
samhällssektorer</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna    1998/99:T10   och
1998/99:T11,</pre>
<pre>19.  beträffande  kostnader,  redovisning och avställning av
kärnkraftsreaktorer</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T12,</pre>
<pre>res. 11 (mp)</pre>
<pre>20. beträffande personnummer</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion  1998/99:T8,</pre>
<pre>21.   beträffande   regeringens   skrivelse    1998/99:40
Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000</pre>
<pre>att   riksdagen   lägger   regeringens  skrivelse
1998/99:40 till handlingarna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 2 mars 1999</pre>
<pre>På trafikutskottets vägnar</pre>
<pre>Monica Öhman</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Monica
Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-
Richard Molén (m), Jarl Lander (s),
Hans Stenberg (s), Karin Svensson
Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Krister Örnfjäder (s),
Lars Björkman (m), Monica Green
(s), Tuve Skånberg (kd), Birgitta
Wistrand (m), Mikael Johansson
(mp), Kenth Skårvik (fp), Claes-
Göran Brandin (s) och Sture
Arnesson (v).</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)</pre>
<pre>Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:</pre>
<pre>Vi anser att som mål för IT-politiken  bör gälla att
Sverige senast år 2010 skall vara en av  den globala
utvecklingens främsta nationer när det gäller  varje
del av utnyttjandet av IT. I stället för att inrikta
politiken  på  regleringar,  likformighet  och stora
nationella  enhetsprogram  måste politiken göra  det
lättare för människor och företag  att  utvecklas  i
det    samhälle    som    nu   successivt   ersätter
industrisamhället.</pre>
<pre>Det  betyder  att  statens verksamhet  snabbt  bör
anpassas    till   IT-samhället.    Alla    statliga
myndigheter, verk och företag bör ha en strategi för
användningen   av  IT  som  en  viktig  del  i  sitt
informationsuppdrag  till medborgarna och företagen.
Det finns däremot ingen anledning för det offentliga
att  driva  kommersiella   webbplatser   och  därmed
konkurrera  med  privata  aktörer.  Regeringen   bör
därför  skyndsamt  återkomma till riksdagen med för-
slag   till   samlade  riktlinjer   för   webbaserad
information  och   användningen   av   Internet  för
kommunikation med medborgarna.</pre>
<pre>Vi  anser  även  att  det  är  oklart  vem  som  i
regeringen har ansvar för IT-frågan. Sverige har  de
senaste  åren  tappat  farten  i  introduktionen  av
informationstekniken på olika samhällsområden.</pre>
<pre>Det är framför allt tre uppgifter som nu bör sättas
i  förgrunden, nämligen att skolan ges tillgång till
informationsteknikens   alla  möjligheter,  att  den
offentliga  förvaltningen   görs   effektivare   och
öppnare samt att sekelskiftesövergången ombesörjs på
ett    kompetent   och   ansvarsfullt sätt. Kan inte
regeringen   leda   IT-kommissionen   så  att  dessa
centrala  uppgifter sköts  på ett tillfredsställande
sätt bör IT-kommissionen ersättas av ett  organ  med
ett  entydigt mandat och med nödvändiga resurser för
att kunna skapa inspiration och ledning för Sveriges
användning av informationstekniken.</pre>
<pre>Vi vill även erinra om att Telias infrastruktur har
byggts upp med avgifter som erlagts av telekunderna.
Den monopolställning som Telia har genom att förfoga
över  detta   nät   utgör   en  effektiv  spärr  för
konkurrerande företag att erbjuda liknande tjänster.
Vi förordar därför att andra  operatörer  ges  ökade
möjligheter att i konkurrens utnyttja nätet.</pre>
<pre>I   övriga   delar  av  detta  avsnitt  delar  vi
majoritetens uppfattning.
Vi anser att utskottets  hemställan  under 1 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande övergripande utgångspunkter</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall  till  motionerna  1998/99:T818
yrkandena   1,  13  och  14,  1998/99:T813   yrkande   1   och
1998/99:K282   yrkande   3   samt  med  avslag  på  motionerna
1998/99:T803  yrkandena  1,  6, 7  och  11  samt  1998/99:T808
yrkande 2 som sin mening ger regeringen  till  känna  vad ovan
anförts,</pre>
<pre>2. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)</pre>
<pre>Karin  Svensson  Smith  (v)  och  Sture Arnesson (v)
anför:</pre>
<pre>Vi anser att det stora problemet inom  IT-området är
de skillnader som finns i tillgång och användning av
IT mellan människor från olika socialgrupper, mellan
män  och  kvinnor, mellan människor i olika  åldrar,
mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade,
mellan hög- och lågutbildade och mellan storstadsbor
och glesbygdsbor.  Att  utjämna klyftor mellan olika
samhällsgrupper   bör  därför   vara   ett   av   de
prioriterade områdena inom IT-politiken.</pre>
<pre>Vi anser vidare att den nationella IT-strategin bör
tillföras målet att främja och påskynda utvecklingen
av  det ekologiskt uthålliga  samhället.  IT  öppnar
möjligheter   vad  gäller  hushållningen  av  varor.
Pappersåtgången  kan  minskas drastiskt. Elektronisk
dokumenthantering, ökad  användning  av  elektronisk
post,    elektroniska    konferenser    och    annan
informationsteknik  kan ge lägre miljöbelastning  än
om motsvarande funktioner hanteras med äldre teknik.
Även  behovet  av lokaler  minskar  eftersom  lager,
arkivrum, kontorsytor,  etc.  kan göras mindre. Ökat
hemarbete   leder  till  ett  ökat  utnyttjande   av
befintliga byggnader.  Framför  allt  kan utökad IT-
användning    ge    en    väsentlig   minskning   av
transportbehovet,  vilket  ger   stora  miljövinster
eftersom  transportsektorn  är  den sektor  som  ger
störst negativ påverkan på miljön.  Ur miljösynpunkt
är   detta   välkommet  eftersom  energiåtgång   och
materialåtgång per capita minskar.</pre>
<pre>Staten har i  allmänhet stått för finansieringen av
en  stor del av den  utbildning  och  forskning  som
utgör  företagens  intellektuella  kapital. Eftersom
det sällan är privatekonomiskt lönsamt  att satsa på
sådan  utbildning  och  forskning som i första  hand
kommer till kollektiv nytta  är  det  nödvändigt att
stat och kommuner tar på sig detta ansvar.  Men  det
är också ett samhälleligt slöseri - och en orättvisa
gentemot   skattebetalarna  -  att  delar  av  detta
kapital  utan   vidare   kan  monopoliseras  av  ett
privatägt företag och dess  aktieägare. Staten borde
därför bli bättre på att själv söka patent och ta in
royalties på de nya idéer och produkter som tas fram
i den skattefinansierade forskningen. Men självklart
skall staten också se till att  de kunskaper som tas
fram med skattemedel kommer hela  samhället  -  både
företag och enskilda - till godo.</pre>
<pre>Staten  kan  bara i en mycket begränsad omfattning
styra den trafik som går på de elektroniska vägarna.
Men man borde kunna använda sitt ägande i sina olika
IT-företag till  att  skapa  ett  slags motsvarighet
till Statens banverk på IT-området.  Det  måste vara
en politisk uppgift att se till att tillgängligheten
till    de    olika   näten   inte   förbehålls   en
informationsteknisk  elit  utan att alla kan använda
den nya tekniken till rimliga  kostnader.  Principen
bör  vara  politiskt  ansvar och samhällsägande  för
maximal  tillgänglighet  och  stor  frihet  för  den
enskilde  att  använda  denna  samhälleliga  teknik.
Staten bör  således  aktivera sitt ägande i sina IT-
relaterade  företag  -  och   inte   sälja   ut   de
strategiska  tillgångarna. Mot denna bakgrund bör en
utredning tillsättas  om att inrätta en motsvarighet
till Banverket på IT-området, Statens databanverk.</pre>
<pre>I  övriga  delar  av  detta   avsnitt   delar   vi
majoritetens uppfattning.</pre>
<pre>Vi  anser  att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande övergripande utgångspunkter</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T803 yrkandena 1,
6, 7 och 11 samt med avslag på motionerna 1998/99:T808 yrkande
2, 1998/99:T818 yrkandena 1, 13 och 14, 1998/99:T813 yrkande 1
och 1998/99:K282 yrkande  3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>3. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)</pre>
<pre>Sven Bergström (c) anför:</pre>
<pre>Jag anser att informationstekniken  kan  bidra såväl
till en positiv utveckling inom alla samhällsområden
samtidigt  som  den  riskerar att leda till att  nya
klyftor skapas. Vilken  effekt  som blir dominerande
beror  till stor del på den strategi  som  riksdagen
formulerar.  Ett  fundamentalt krav är att klara och
tydliga spelregler  utformas för marknadens aktörer.
Grunden för reglerna  bör vara att främja konkurrens
och jämförbarhet mellan  olika  operatörer  för  att
sätta  konsumentens  behov och intressen främst. För
att främja konkurrensen  bör därför en översyn göras
av  telelagen  så att Post-  och  telestyrelsen  får
effektiva  sanktionsinstrument   i  det  fall  deras
synpunkter   på   hur  konkurrensen  hanteras   inte
efterlevs.</pre>
<pre>I  övriga  delar  av   detta   avsnitt   delar  vi
majoritetens uppfattning.</pre>
<pre>Jag anser att utskottets hemställan under 1  bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande övergripande utgångspunkter</pre>
<pre>att  riksdagen  med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande  2
och med avslag på  motionerna  1998/99:T803  yrkandena 1, 6, 7
och 11, 1998/99:T813 yrkande 1, 1998/99:T818 yrkandena  1,  13
och   14  och  1998/99:K282  yrkande  3  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>4. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)</pre>
<pre>Per-Richard  Molén  (m),  Johnny  Gylling  (kd), Tom
Heyman  (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg  (kd),
Birgitta Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp) anför:</pre>
<pre>Vi anser  att  staten  bör  ha  som huvuduppgift att
garantera informationsteknikens infrastruktur och se
till att möjligheter till snabb kommunikation  finns
i  hela landet. Det innebär att bredbandsuppkoppling
skall  vara  möjlig  för  företag och hushåll i hela
Sverige  till  en  rimlig kostnad.  Infrastrukturut-
byggnaden  bör  i  första  hand  ske  på  marknadens
villkor. Staten har  ett  särskilt  ansvar att driva
utvecklingen snabbare på tre områden. Det handlar om
skolan,   vården  och  glesbygden.  För  att   kunna
utveckla bruket  av informationstekniken bör landets
samtliga grund- och  gymnasieskolor vara uppkopplade
med bredbandsförbindelser  så  att  videokonferenser
möjliggörs senast år 2000. För glesbygd,  särskilt i
Norrland, kan det bli nödvändigt att lämna  särskilt
stöd  för  uppkoppling. Stödet skall i så fall  vara
begränsat  till   nödvändig  infrastruktur  och  den
tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt.</pre>
<pre>Aktörerna på marknaden  bör  kunna bygga huvuddelen
av näten på kommersiella grunder.  Staten har därmed
endast  ett  ansvar  i  de fall där ingen  utbyggnad
annars  skulle komma till  stånd.  Staten  bör  dock
varken bygga,  äga eller driva bredbandsnäten utan i
stället handla upp bredbandskommunikation av privata
aktörer. Tekniken  för  att  ge alla landets skolor,
hushåll      och      företag      tillgång     till
bredbandskommunikation   kan   komma  att   variera.
Befolkningsunderlag  och avstånd  kommer  att  styra
vilka   tekniska  lösningar   -   radio,   satellit,
optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.
Vidare bör  prövas  möjligheten  att  stimulera  och
påskynda en utbyggnad genom att införa möjlighet för
hushållen  att  få  göra  ROT-avdrag  för att dra in
bredbandsförbindelse i hemmen.</pre>
<pre>Vi anser att utskottets hemställan under  2  bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T813 yrkande
2, 1998/99:T818  yrkande  2 och 1998/99:K282 yrkande 6 och med
avslag  på  motionerna 1998/99:T2,  1998/99:T214  yrkande  17,
1998/99:T227  yrkande  5, 1998/99:T231 yrkande 9, 1998/99:T801
yrkande 2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811, 1998/99:T814,
1998/99: K231 yrkandena   7 och 9, 1998/99:N237 yrkande 5  och
1998/99: N335 yrkande 6  som  sin  mening  ger regeringen till
känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>5. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)</pre>
<pre>Karin  Svensson  Smith  (v) och Sture  Arnesson  (v)
anför:</pre>
<pre>Vi anser att hela befolkningen  bör få tillgång till
IT. Staten bör därför ge Telia i  uppdrag att utreda
vad ett fibernät till alla företag  i  landet skulle
kosta. Telia bör samtidigt ges i uppdrag  att utreda
kostnaden  för  ett  fibernät  till  alla hushåll  i
landet.  För  att  förnya  strukturen  och  påskynda
fiberutbyggnaden   till   hushållen   bör  möjlighet
införas till s.k. ROT-avdrag.</pre>
<pre>Vi  anser  vidare  att  det  behövs  en förbättrad
samordning   mellan   IT-projekt   som   finansieras
offentligt respektive marknadsmässigt.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Vi anser att utskottets hemställan under 2  bort  ha
följande lydelse:</pre>
<pre>2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.</pre>
<pre>att  riksdagen  med  bifall till motion 1998/99:N335 yrkande 6
och med avslag på motionerna  1998/99:T2, 1998/99:T214 yrkande
17,    1998/99:T227   yrkande  5,  1998/99:T231   yrkande   9,
1998/99:T801 yrkande 2,  1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811,
1998/99:T813 yrkande 2, 1998/99:T814,  1998/99:T818 yrkande 2,
1998/99:K231 yrkandena  7 och 9, 1998/99:K282  yrkande  6  och
1998/99:N237  yrkande  5  som  sin  mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>6. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)</pre>
<pre>Sven Bergström (c) anför:</pre>
<pre>Jag anser att informationstekniken  skall komma alla
till del, oavsett kön, ålder, social  och  ekonomisk
bakgrund eller var man bor i landet. En strategi för
detta  innebär  bl.a.  satsningar  på  att bygga  ut
infrastrukturen     i     hela     landet.     Genom
bredbandskommunikation  i  alla delar av landet ökar
möjligheten för företag att  etablera sig utanför de
tätbefolkade   områdena   runt   storstäderna.    En
förutsättning  för  att  detta  skall   ske  är  att
kommunikationen sker med samma prestanda och på lika
ekonomiska villkor i hela landet.</pre>
<pre>Traditionellt har staten tagit ansvar för  landets
infrastruktur  och  de  stora satsningar som gjorts.
Centerpartiet  menar  att  staten   inte   helt  kan
frånhända  sig  ansvaret för utbyggnad av en digital
infrastruktur. Ett  statligt  ansvarstagande innebär
också   en   garanti   för   allas   tillgång   till
infrastrukturen på lika villkor.</pre>
<pre>Den  snabbaste  tillgängliga  tekniken  i  dag  är
fiberoptiska  förbindelser. Centerpartiet menar  att
mycket talar för  att  en  snabb  utbyggnad av fiber
till  hemmen  skulle kunna bidra till  ett  tekniskt
språng  som leder  till  utveckling  och  förbättrad
konkurrenskraft i hela landet. En tänkt utbyggnad av
fiber till hemmen skulle innebära att staten tog ett
ansvar  för   att   bygga  den  finmaskiga  digitala
infrastrukturen - de elektroniska grusvägarna - till
varje hem och arbetsplats.  Marknadens  aktörer  bör
därefter  få  konkurrera om trafiken på förbindelser
mellan  knutpunkter   dit  hushållen  ansluts  -  de
digitala  motorvägarna.    Jag  förordar  mot  denna
bakgrund  att  regeringen  låter   utreda   hur   en
utbyggnad  av  ett  finmaskigt  fibernät kan ske och
till vilken kostnad.</pre>
<pre>Jag anser att utskottets hemställan  under 2 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T214  yrkande
17  och  1998/99:T808  yrkande  1 och med avslag på motionerna
1998/99:T2, 1998/99:T227 yrkande  5,  1998/99:T231  yrkande 9,
1998/99:T801 yrkande 2, 1998/99:T811, 1998/99:T813 yrkande  2,
1998/99:T814,  1998/99:T818  yrkande 2, 1998/99:K231 yrkandena
7 och 9, 1998/99: K282 yrkande  6,  1998/99:N237 yrkande 5 och
1998/99:N335  yrkande  6 som sin mening  ger  regeringen  till
känna vad ovan anförts,
7. Prissättning (mom. 3)</pre>
<pre>Sven Bergström  (c),  Johnny  Gylling  (kd) och Tuve
Skånberg (kd) anför:</pre>
<pre>Vi  anser att en snabb utbyggnad av den elektroniska
infrastrukturen  måste  prioriteras. De är en viktig
förutsättning  för att skapa  fler  arbetstillfällen
över  hela  landet.   Snabba   IT-förbindelser   ger
möjligheter  för distansarbete och småföretagare att
bo och arbeta  även  på  landsbygd och i glesbygd. I
avvaktan  på  ett  nationellt  nät  av  fiberoptiska
förbindelser kommer  dock andra tekniker att behövas
som ISDN eller liknande.  Fortfarande är det dock ca
15  % av Telias kunder som inte  erbjuds  ISDN  till
rimlig kostnad. Exempelvis kan en ISDN-anslutning 35
km från  Visby  kosta  40 000 kr vilket kan jämföras
med  ett  anslutningspris   på  under  2  000  kr  i
Stockholm.  I  extremfall  kan priset  på  en  ISDN-
installation uppgå till 60 000 kr.</pre>
<pre>Vi bedömer att dessa prisskillnader  är  orimliga.
ISDN  eller  motsvarande  bör göras tillgängligt för
alla på lika villkor, dvs.  anslutningsavgiften  bör
vara  densamma  över  hela  landet.  Vidare  bör  en
likvärdig      prissättning     på     tele-     och
kommunikationstjänster finnas i hela landet.</pre>
<pre>Vi anser att utskottets  hemställan  under 3 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>3. beträffande prissättning</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T201  yrkande
1,   1998/99:T223   yrkande   7,   1998/99:T801   yrkande   1,
1998/99:T807,   1998/99:T812,   1998/99:N275   yrkande  8  och
1998/99:N337   yrkande   4   samt   med  anledning  av  motion
1998/99:T231  yrkande 10 som sin mening  ger  regeringen  till
känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>8. Domännamn (mom. 4)</pre>
<pre>Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:</pre>
<pre>Vi  anser   att  den  nuvarande  organisationen  för
domännamnshanteringen i Sverige är väl anpassad till
marknadens krav  och fungerar väl. Statskontoret har
också i en utredning  år 1997 om Internet angett att
regelverket  för  hanteringen   av   domännamn   för
toppdomänen   .se   är   tillfyllest.  Statskontoret
bedömde     vidare     att    organisationen     för
domännamnshanteringen   har    förutsättningar   att
fungera bra. I sammanhanget kan tillfogas att varken
NIC-SE    eller   dess   ägare   II-stiftelsen    är
vinstdrivande  och  att det inte finns några privata
ägarintressen.   Eventuellt   överskott   som   inte
fonderas   avses   användas    för   forskning   och
utveckling av Internet i Sverige.</pre>
<pre>Vi anser mot denna  bakgrund  att  det  inte behövs
någon  ytterligare reglering av den svenska  domänen
.se. Risken  är uppenbar att en omfattande reglering
skulle innebära  att  utvecklingen  stannar  av. Det
betyder  att  det  nu pågående utredningsarbetet  om
domännamnshanteringen  bör  avbrytas. Vi vill vidare
framhålla  att det är mycket angeläget  att  Sverige
internationellt  arbetar  för  att  utvecklingen  av
Internet   sker   på  användarnas  villkor  och  att
eventuell   lagstiftning    och   myndighetskontroll
begränsas.  Vår  bedömning är att  det  skulle  vara
förödande  för  .se-domänen   om   vi  avviker  från
internationell praxis.</pre>
<pre>Vi anser att utskottets hemställan under  4  bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>4. beträffande domännamn</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande  11
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>9. Reformarbetets inriktning (mom. 12)</pre>
<pre>Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:</pre>
<pre>Vi anser att den elektroniska handeln kan bidra till
många  välfärdsvinster  samt  i flera fall även till
miljövinster.   Det   är   därför   av    vikt   att
förutsättningar  skapas  för en effektiv elektronisk
handel.   Regeringens  "vänta-och-se-attityd"   till
elektronisk  handel  riskerar  dock  att medföra att
vissa handelssituationer kommer att omfattas  av ett
juridiskt  vakuum där ingen vet vad som gäller.  Det
innebär att  lagstiftaren frånhänder sig möjligheten
att   på   ett   tidigt    stadium   skapa   tydliga
förutsättningar  för  handeln   och   därmed   också
riskerar att utvecklingen avstannar på grund av  det
osäkra läget.</pre>
<pre>Vi   förordar   i  stället  att  ett  målmedvetet
reformeringsarbete  påbörjas   omedelbart   och  att
resultatet av detta arbete anpassas till en fortsatt
utveckling  av  den  elektroniska  handeln.  Vi vill
vidare    påtala    att    lagen    (1998:506)    om
punktskattekontroll    av    transporter   m.m.   av
alkoholvaror,  tobaksvaror och  mineraloljeprodukter
utgör en allvarlig  inskränkning  i  det  personliga
integritetsskyddet  som  på intet sätt kan motiveras
med   eventuella  risker  för   skatteundandragande.
Regeringen  bör därför föreslå förändringar av denna
lag.</pre>
<pre>Vi anser att  utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>12. beträffande reformarbetets inriktning</pre>
<pre>att riksdagen med bifall  till  motion 1998/99:T818 yrkande 12
och med anledning av motion 1998/99:T809  yrkande  9  som  sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>10. 2000-arbetets ledning och organisation
(mom. 17)</pre>
<pre>Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:</pre>
<pre>Vi   bedömer   att   osäkerheten   om  riskerna  och
konsekvenserna av 2000-problematiken  fortfarande är
alldeles för stor. Säkerhetsfrågor och beredskap för
infrastruktur     inom    kritiska    områden    som
elförsörjning  och  telekommunikationer   måste  ges
högsta prioritet. Tidsfristen är nu mycket  kort och
tillgången   till  IT-kompetens,  framför  allt  vad
gäller de äldre  systemen,  är begränsad. Det gäller
att koncentrera all tillgänglig  kompetens och kraft
på     säkerhetsarbetet     för     att     begränsa
säkerhetsrisker,  minska  sårbarheten och bygga  upp
reservsystem.</pre>
<pre>Den uppföljning av IT-omställningen  inför  år 2000
som  initierats  av  regeringen är helt otillräcklig
och  måste  kompletteras   med   en   kraftfull  IT-
kommission  som ges resurser och uppdrag  att  svara
för samordning  och  ledning. Regeringen  bör därför
göra en kraftfull satsning  på  säkerhetsarbete  och
säkerhetstänkande  vilken dessutom kommer att utgöra
en viktig framtidsinvestering.</pre>
<pre>Vi anser att utskottets  hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>17. beträffande 2000-arbetets ledning och organisation</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motion
1998/99:T9 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>11. Kostnader, redovisning och avställning
av kärnkraftsreaktorer (mom. 19)</pre>
<pre>Mikael Johansson (mp) anför:</pre>
<pre>Jag anser att regeringens  redovisning  av kostnaden
för IT-omställningen är både knapphändig och osäker.
Fortfarande   saknas   fullständiga   uppgifter   om
kostnaderna  för  omställningsarbetet  för   en  rad
samhällsområden.       Vidare       gäller       att
beredskapsåtgärder  som  kan  bli nödvändiga i många
fall inte har kostnadsberäknats.  De  uppgifter  som
hittills    har    redovisats    har   heller   inte
kompletterats  med  någon konsekvensbeskrivning  som
belyser hur den slutliga  finansieringen skall lösas
eller  vilka andra projekt som  måste  senareläggas.
Miljöpartiet  kräver  därför  att regeringen snarast
återkommer  till  riksdagen  med en  redovisning  av
beräknade  kostnader inom det statliga  området  och
konsekvenser för statsbudgeten.</pre>
<pre>Jag  konstaterar  vidare  att  det  i  regeringens
skrivelse redovisas uppenbara problem när det gäller
styrningen   av   IT-omställningen.   Statskontorets
lägesredovisning  från  januari  1999 bekräftar  att
arbetet  går  långsammare  än  planerat.   Flertalet
myndigheter   är   försenade   i   sitt  arbete  med
provningen   av   år  2000-säkringen.  Statskontoret
bedömer också att risken för ytterligare förseningar
är betydande. Det är  därför  högst  osannolikt  att
regeringen  verkligen lyckas uppnå driftsklara 2000-
säkrade  system   inom  drygt  ett  halvår  som  man
föresatt sig. Frågan  blir då vad regeringen har för
beredskap  om  man  skulle   stöta   på  ytterligare
problem.  Regeringen  bör  därför  under våren  1999
redovisa för riksdagen hur man avser  att  agera  om
IT-omställningen    under    andra   halvåret   1999
fortfarande uppvisar brister som  gör att säkerheten
inom samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras.</pre>
<pre>Miljöpartiet de gröna anser vidare att riskerna för
fel   i   något   drift-  eller  säkerhetspåverkande
datasystem  i  kärnkraftsreaktorerna  är  väsentligt
större vid omslaget  till  årtalet  2000  än  de  är
normalt. Därför bör de svenska kärnkraftsreaktorerna
stängas under timmarna kring årsskiftet 1999/2000.</pre>
<pre>Jag anser att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>19.  beträffande  kostnader,  redovisning och avställning av
kärnkraftsreaktorer</pre>
<pre>att  riksdagen  med  bifall till motion  1998/99:T12  som  sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre></pre>
<pre>
Försvarsutskottets yttrande
1998/99:FöU2y</pre>
<pre>Lägesrapport om IT-omställningen i
samhället inför år 2000</pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre>Försvarsutskottet   vill   härmed   yttra  sig  över
skrivelse    1998/99:40    Lägesrapport    om    IT-
omställningen i samhället inför år 2000 jämte  vissa
motioner som väckts med anledning av skrivelsen.</pre>
<pre>Regeringen</pre>
<pre>I  skrivelsen  redovisas  av regeringen vidtagna och
planerade   åtgärder  beträffande   IT-omställningen
inför år 2000.  Till grund för regeringens bedömning
i   skrivelsen   ligger    de    redovisningar   som
myndigheterna lämnat till regeringen  den 1 okotober
1998. Redovisningar skall också lämnas  den  1  mars
1999 och den 1 oktober 1999.</pre>
<pre>Regeringens  slutsatser  och  bedömning  av aktuellt
läge  är  att  det ökade teknikberoendet i samhället
totalt  sett  har   lett  till  ökad  sårbaret.  Ett
ytterligare  problem är  att  många  samhällsviktiga
funktioner inbördes  är  beroende  av  varandra. Den
sammantagna  risken  för  störningar i samhället  är
mycket större än den risk som varje samhällsfunktion
för sig upplever.</pre>
<pre>Enligt regeringen har medvetenheten  om  år  2000-
frågan  ökat  väsentligt  hos myndigheternas ledning
under det senaste halvåret.  De  flesta  myndigheter
tar  nu frågan på stort allvar och arbetet  med  att
säkra den egna verksamheten har kommit en god bit på
väg.</pre>
<pre>Med det  underlag  som finns tillgängligt i dag kan
regeringen inte med säkerhet  uttala  sig  om risken
för   störningar   i  de  för  samhället  viktigaste
sektorerna.  Sektorsmyndigheternas  arbete  med  att
granska och driva  på  det  fortsatta arbetet, följa
upp testresultat samt skapa beredskap för eventuella
störningar  måste  därför  högprioriteras  under  år
1999.</pre>
<pre>Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i
arbetet, vilket regeringen bedömer  som  oroväckande
mot  bakgrund  av kommunernas viktiga uppgifter  som
distributörer  av   el,   värme   och  vatten,  m.m.
Störningar    inom   kommunerna   kan   leda    till
konsekvenser inte  bara för deras invånare utan även
för samhället i stort.</pre>
<pre>Regeringen bedömer också bl.a. att medvetenheten på
många håll i samhället  fortfarande  är  alltför låg
och  måste  höjas.  Inte minst gäller detta små  och
medelstora  företag  samt   konsumenter.  Takten  på
arbetet med IT-omställningarna måste ökas väsentligt
bland  små och medelstora företag  för  att  undvika
driftstopp  och  kedjeeffekter.  Regeringen kan inte
nog  poängtera  hur  viktigt det är   att    alla  -
myndigheter,   kommuner,   landsting,    företag,</pre>
<pre>branschorganisationer  och  andra aktörer - tar sitt
ansvar och driver på omställningsarbetet.</pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre>Försvarsutskottet behandlar följande  yrkanden  i de
motioner som väckts med anledning av skrivelsen.</pre>
<pre>I  motion  1998/99:T9 av Per-Richard Molén m.fl. (m)
pekar   motionärerna   bl.a.   på   den   brist   på
handlingskraft   som   präglar   arbetet   med   IT-
omställningen  inför  år  2000  ute  i  kommuner och
landsting.  Motionärerna understryker därför  vikten
av att staten  inte  helt  överlämnar  ansvaret till
kommuner  och landsting. Det är ytterst viktigt  att
en centralt  placerad  person  kan leda och samordna
hela det civila samhällets anpassning och tillse att
kommunikationen   mellan  samhällets   olika   delar
fungerar.</pre>
<pre>I motion 1998/99:T10  av  Inga Berggren m.fl. (m, s,
v,  kd,  c,  fp)  säger  motionärerna  att  särskilt
beträffande elförsörjningen  är  det  nödvändigt att
man  ligger  väl  framme tidsmässigt, eftersom  alla
samhällssektorer och  alla företag är beroende av en
fungerande  elförsörjning.  Motionärerna  framhåller
också att eftersom  energisektorn  ännu  inte  synes
uppfylla  regeringens  önskade  tidsplan  för  2000-
arbetet  är  det  nödvändigt  att regeringen ställer
större  krav  på  elsidans 2000-arbete  än  vad  som
ställs  på  andra samhällssektorer.  Regeringen  bör
snarast tydliggöra  för  riksdagen hur den avser att
agera i frågan.</pre>
<pre>
I motion 1998/99:T11 av Johnny  Gylling  m.fl.  (kd)
pekar motionärerna på kommunernas sena start med IT-
omställningen inför år 2000. Detta är allvarligt  då
kommunerna     ansvarar     för     många    viktiga
samhällsangelägenheter  (yrkande  1).  Det  pekas  i
motionen  också  på  samhällets  sårbarhet  om  inte
eltillförseln fungerar (yrkande 3).</pre>
<pre>I motion 1998/99:T12 av Mikael Johansson m.fl.  (mp)
framhålls  att  i  en  situation  där  otillräckliga
omställningsåtgärder för samhällsviktiga  funktioner
identifierats, men där staten förhåller sig  passiv,
inte kan accepteras. Motionärerna vill därför  under
våren   1999   ta  del  av  en  redovisning  av  hur
regeringen avser att agera om IT-omställningen inför
år  2000  under  andra   halvåret  1999  fortfarande
uppvisar   brister   som  gör  att   samhällsviktiga
funktioner inte kan garanteras  och därmed hotas vid
årsskiftet till år 2000 (yrkande 2).</pre>
<pre>Försvarsutskottet</pre>
<pre>Försvarsutskottet  avser  inte att  yttra  sig  över
skrivelsens samtliga avsnitt,  även om dessa i många
delar   berör  försvarsutskottets  beredningsområde.
Yttrandet  till  trafikutskottet  kommer  att ta upp
dels  två  frågor i skrivelsen som försvarsutskottet
vid ett flertal  tillfällen  tidigare  behandlat och
som försvarsutskottet bedömt som särskilt  angelägna
ur  beredskapssynpunkt,  nämligen elförsörjning  och
telekommunikationer,     dels     försvarsutskottets
tidigare principiella uttalanden  i  frågor  rörande
IT-omställningen inför år 2000.</pre>
<pre>I yttrandet behandlar försvarsutskottet endast  de
motioner som rör ovan angivna avseenden.</pre>
<pre>Elförsörjning och telekommunikationer</pre>
<pre>Försvarsutskottet  delar regeringens uppfattning att
elsystemet     är    ett    av     de     viktigaste
infrastruktursystemen  som har en stor betydelse för
alla  andra  samhällssektorer.  Samhällsutvecklingen
har under en lång tid karaktäriserats av ett allmänt
tilltagande   teknikberoende,    särskilt   av   väl
fungerande   telekommunikationer  och   datorsystem.
Enligt  skrivelsen  har  detta  beroende  förstärkts
under de  senaste  decennierna  och medfört ett allt
större elberoende i samhällsviktiga  funktioner  och
verksamheter.  Försvarsutskottet vill i sammanhanget
framhålla att samhällets  stora  beroende av sårbara
tekniska  sy-stem  inom viktiga infrastrukturområden
gör  att  svåra  störningar   snabbt   kan   medföra
allvarliga      konsekvenser      för     samhällets
funktionsförmåga.</pre>
<pre>Försvarsutskottet har vid sin senaste behandling av
förmågan   inom   delfunktionen  Elförsörjning   och
funktionen Telekommunikationer  hösten  1998  (prop.
1998/99:1  utg.omr.  6, bet. FöU1 s. 72) konstaterat
att   det   alltjämt   från    totalförsvarssynpunkt
föreligger  avgörande  brister inom  dessa  områden.
Utskottet  såg  då mot bakgrund  av  sina  upprepade
uttalanden  i fråga  om  den  vitala  betydelsen  av
uthållighet   inom    bl.a.    infrastrukturområdena
elförsörjning och telekommunikationer  med  stor oro
på att dessa funktioner alltjämt uppvisade avgörande
brister   i   förmågan.   Utskottet  förutsatte  att
regeringen  noga  följer  utvecklingen   vad   avser
förmågan   inom   delfunktionen   Elförsörjning  och
funktionen Telekommunikationer och  återkommer  till
riksdagen  med  en  utförlig redovisning av frågan i
samband med 1999 års kontrollstation.</pre>
<pre>Med anledning av vad  regeringen  nu  redovisar  i
skrivelsen     om     läget    inom    de    viktiga
samhällsfunktionerna        elförsörjning        och
telekommunikationer   bedömer  utskottet   att   det
alltjämt  finns  all  anledning   att   med  största
uppmärksamhet följa utvecklingen inom dessa områden.
Som utskottet ser det torde brister i förmågan  inom
dessa   funktioner  ha  en  negativ  effekt  på  den
fredstida    beredskapen,    vilket   torde   minska
samhällets robusthet mot störningar  i  samhället  i
samband med övergången till år 2000.</pre>
<pre>Försvarsutskottet  anser att om brister i förmågan
inom  delfunktionen  Elförsörjning   och  funktionen
Telekommunikationer    alltjämt   kan   komma    att
konstateras i samband med  1999  års kontrollstation
förutsätter utskottet att regeringen också redovisar
de åtgärder som den avser att vidta för att avhjälpa
dessa brister.</pre>
<pre>Mot  bakgrund  av  vad utskottet nu  anfört  anser
utskottet att motionerna  T10  (m,  s, v, kd, c, fp)
och  T11  (kd)  yrkande  3 inte behöver bifallas  av
riksdagen.</pre>
<pre>IT inför år 2000</pre>
<pre>I  samband  med  budgetbehandlingarna   hösten  1997
respektive hösten 1998 (bet. 1997/98:FöU1  s. 35-38,
bet.  1998/99:FöU1 s. 14-15) har utskottet utförligt
behandlat  frågan  om  omställningen  av datorsystem
m.m. inför år 2000. Utskottet har kunnat  konstatera
att  regeringen  vidtagit  ett  antal  åtgärder   på
området    i    syfte   att   förhindra   allvarliga
samhällsstörningar  i samband med övergången till år
2000.</pre>
<pre>Vid utskottets senaste  behandling av frågan hösten
1998 noterade utskottet att  frågan  om  IT-säkerhet
inför   år   2000  noga  följs  upp  av  regeringen.
Utskottet bedömde  dock att sekelskiftesanpassningen
av  datasystem  och  andra   system  som  innehåller
datorstyrd elektronik är en ytterst  angelägen fråga
och därför fortsatt bör prioriteras av statsmakterna
och  av  ansvariga  i samhället i övrigt.  Utskottet
bedömde  också  att  en   stor   del  av  samhällets
verksamhet  kan  komma  att  påverkas  negativt,  om
brister  i  systemen  inte hunnit  åtgärdas  i  tid.
Utskottet förutsatte att  regeringen återkommer till
riksdagen  om regeringen befarar  att  säkerheten  i
samhällsviktiga  datasystem  inte  kan upprätthållas
vid övergången till år 2000.</pre>
<pre>Försvarsutskottet vill i sammanhanget  uppmärksamma
att   regeringen   i   skrivelse  (skr.  1998/99:33)
Beredskapen mot svåra  påfrestningar  på samhället i
fred   bl.a.   tar   upp  frågor  om  elförsörjning,
telekommunikationer         och         IT-säkerhet.
Försvarsutskottet, som för närvarande  bereder denna
skrivelse,  har således anledning att återkomma till
dessa   frågor   ur   ett   totalförsvarsperspektiv.
Försvarsutskottet  kan  dock  redan   nu   glädjande
konstatera   att   regeringen,   i   skrivelsen   om
beredskapen  mot  svåra påfrestningar på samhället i
fred,  anser  att frågan  angående  IT-omställningar
inför år 2000 är  av  högsta  prioritet  liksom  att
riksdagen  hålls  informerad om utvecklingen. Enligt
utskottets mening är  det  synnerligen  viktigt  att
prioritera  och  vidta åtgärder inom kritiska system
och  skapa  erforderlig   beredskap   inom   viktiga
samhällsfunktioner. Utskottet kan sålunda räkna  med
att   regeringen   återkommer  till  riksdagen   med
förslag till åtgärder  om  allvarliga  störningar  i
viktiga samhällsfunktioner kan befaras i samband med
övergången till år 2000.</pre>
<pre>Mot   bakgrund   av   vad  utskottet  anfört  finner
utskottet inte anledning  att  nu  föreslå riksdagen
att  bifalla motionerna T9 (m), T11 (kd)  yrkande  1
och T12 (mp) yrkande 2.</pre>
<pre>Stockholm den 21 januari 1999</pre>
<pre>På försvarsutskottets vägnar</pre>
<pre>Henrik Landerholm</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm
(m), Tone Tingsgård (s), Christer Skoog
(s), Karin Wegestål (s), Åke Carnerö (kd),
Olle Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan
Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök
(m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Björn Leivik (m), Berndt
Sköldestig (s) och Rossana Valeria (v).</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Avvikande mening</pre>
<pre>Henrik  Landerholm,  Olle Lindström, Anna Lilliehöök
och Björn Leivik (alla m) anser:</pre>
<pre>Moderata   samlingspartiet   gör   bedömningen   att
osäkerheten  om riskerna och konsekvenserna av 2000-
problematiken    förblir    alldeles    för    stor.
Säkerhetsfrågor och beredskap för infrastruktur inom
kritiska     områden     som    elförsörjning    och
telekommunikationer  måste   ges  högsta  prioritet.
Tidsfristen är nu mycket kort  och  tillgänglig  IT-
kompetens,   framför   allt   vad  gäller  de  äldre
systemen, är mycket knapp. Det  gäller  att fokusera
all    tillgänglig    kompetens    och   kraft    på
säkerhetsarbetet  för att  begränsa säkerhetsrisker,
minska sårbarhet  och bygga upp reservsystem.</pre>
<pre>Den uppföljning av  IT-omställningen  inför år 2000
som  initierats  av  regeringen är helt otillräcklig
och  måste  kompletteras   med   en   kraftfull  IT-
kommission  som ges resurser och uppdrag  att  svara
för samordning  och ledning. Regeringen  bör göra en
kraftfull   satsning    på    säkerhetsarbete    och
säkerhetstänkande  som  dessutom  kommer  att utgöra
viktig  framtidsinvestering. Vi anser att motionerna
T9 och T10  bör  bifallas  och att riksdagen som sin
mening  ger regeringen till känna  vad  som  anförts
ovan.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Förklaring av vissa
informationstekniska begrepp
-------------------------------------
AccessnätDet  nät av teleledningar i
huvudsak  av koppartråd som
går från telefonstationerna
ut    till   de    enskilda
abonnenterna.
-------------------------------------
ADSL     Assymetric          Digital
Subscriber Line är den mest
kända av xDSL-tekniken  för
att                    höja
överföringskapaciteten   på
befintliga  kopparledningar
("uppskrämda
koppartrådar").  En variant
av  denna  teknik är  ADSL-
light  som  ger   en  något
lägre hastighet.
-------------------------------------
Analog   Ständigt       föränderliga
signaler som inte  kan visa
exakt  information  i   ett
visst    ögonblick    t.ex.
klocka     med      visare,
elektrisk     signal    som
representerar     mänskligt
tal.     Motsatsen     till
digital.
-------------------------------------
Asynkron Inte  samtidig. Möjligheten
att  göra  flera  processer
efter   varandra  utan  att
processerna behöver avbryta
varandra.
-------------------------------------
ATM      Asynchronous Transfer Model
är    en    mycket    snabb
bredbandsteknik  som skapar
förutsättningar         för
"elektroniska motorvägar"
-------------------------------------
AXE      Datorstyrda        digitala
telefonväxlar (stationer).
-------------------------------------
BandbreddSkillnaden    mellan    den
högsta      och      lägsta
frekvensen              för
nätverkssignaler  inom  ett
frekvensband.    Ju   högre
bandbredd,    desto   högre
frekvenser   kan    släppas
igenom. Bandbredden mäts  i
hertz  (Hz). Termen används
för       att      beskriva
genomströmningen av bitar i
ett nätverk  (bitar per se-
kund).   Enkelt    uttryckt
används  bandbredd synonymt
med     kapacitet,     dvs.
uttrycker     hur    mycket
information som  kan sändas
genom  en viss förbindelse.
Bandbredden  brukar indelas
i  "smalband"  (mindre   än
64kbit/s),       "wideband"
(mellan   64  kbit/s)   och
"bredband" (över 2Mbit/s).
-------------------------------------
Bit      Förkortning   av   engelska
binary  digit.  Bit är  den
minsta    del    en   dator
använder  och representerar
endera siffrorna  0 eller 1
i   ett  binärt  talsystem.
Bithastighet  uttrycker den
hastighet  som används  för
informationsöverföring.
Uttrycks    i   bitar   per
sekund,  bps  eller  bit/s.
Åtta bitar är en byte.
-------------------------------------
Bredband Bredband ger möjlighet till
en              interaktiv,
dubbelriktad, kommunikation
med  överföring  av   stora
datamängder      i      hög
hastighet.  Bredband brukar
definieras som  möjligheten
att överföra åtminstone två
megabit (miljon tecken) per
sekund (Mbps).
-------------------------------------
Byte     En grupp av bitar, vanligen
åtta stycken.
-------------------------------------
Digital  Av  engelskan digit=siffra.
Ett  exakt  värde  som  kan
representeras  med  ett tal
t.ex. på/av, 1/0. Motsatsen
till analog.
-------------------------------------
Digital  Elektronisk    underskrift.
signatur Används för att säkerställa
att     en     elektroniskt
överförd  informationsmängd
inte  har  förändrats,  för
att     säkerställa     vem
informationens avsändare är
samt     förhindra      att
avsändaren  senare förnekar
meddelandet.
-------------------------------------
Domäner  Ett  sätt  att  namnge  och
gruppera   datorer  som  är
anslutna till  Internet och
datorpostadresser        på
Internet.             t.ex.
riksdagen.se            där
"riksdagen" är samlingsnamn
för    alla    datorer    i
riksdagen och "se" står för
Sverige.
-------------------------------------
Informationssamhället
Informationssamhället
brukar  karakteriseras  som
ett  samhälle  med bl.a. en
hög kunskapsproduktion, ett
ökat       beroende      av
information,             ny
informationsteknik  i  form
av  dator-  och  teleteknik
och   framväxten   av    en
särskild informationssektor
i      ekonomin     bredvid
jordbruks-,  industri-  och
tjänstesektorn.
-------------------------------------
InformationsteknikTeknik för
insamlande,
lagring   och   bearbetning
samt kommunikation  av data
i olika former.
-------------------------------------
InteraktivIndividuell            och
dubbelriktad kommunikation.
-------------------------------------
Internet Sammanslutning   av   olika
datornätverk,  som använder
ett    protokoll    benämnt
TCP/IP,  som  sträcker  sig
runt hela jorden.  För  att
ansluta  sig  till Internet
behövs dator, modem  och en
anslutning  till nätet  via
någon operatör.
-------------------------------------
ISDN     Integrated Services Digital
Network   är  ett  digitalt
flertjänstnät  för  digital
trafik där tal, text,  bild
och data kan överföras över
en och samma ledning.
-------------------------------------
KrypteringEtt  begrepp  för att göra
meddelanden  oläsbara   för
utomstående,    dvs.    för
personer   som   inte   har
tillgång till de kodnycklar
som    används    för   att
kryptera meddelandet.
-------------------------------------
LMDS     Local            Multipoint
Distribution  Service,   ny
generation   radionät   för
snabb            interaktiv
Internettrafik       (20-30
Mbit/s)  Benämns  även  WBA
(Wireless         Broadband
Access).
-------------------------------------
Modem    MOdulator/DEModulator.
Översätter  mellan digitala
och analoga signaler.
-------------------------------------
Optisk   Tunn böjbar ledning av glas
fiber    eller plast genom vilken en
stråle   från   en  lysdiod
eller   laserdiod  passerar
som  kan  förmedla  digital
information,   kallas  även
för fiberkabel.
-------------------------------------
SamtrafikFysisk      och      logisk
sammankoppling  och  utbyte
av   trafik  mellan  opera-
törer.
-------------------------------------
SAR      SAR   (Specific  Absorption
Rate)  anges   i  watt  per
kilogram vävnad  och  mäter
den      del     av     den
radiofrekventa  energin som
tas upp i kroppen.
-------------------------------------
"Svart   Ren    nätkapacitet    utan
fiber"   systemutrustning.
-------------------------------------
UMTS     Universal            Mobile
Telecommunications  System,
Förutom de taltjänster  som
används       i      dagens
mobiltelefoni  avses  UMTS,
genom      att     utnyttja
bredbandig CDMA-teknik, att
stödja   dataöverföring   i
mycket  höga   hastigheter.
Detta   bedöms   möjliggöra
mobilt    användande     av
Internettjänster         av
multimediekaraktär.
-------------------------------------
Word     WWW,      funktionen     på
Wide Web Internet som medger att man
kan   hämta  sammanlänkande
information i form av text,
bild och ljud och användare
på  Internet  som  använder
ett hypertextbaserat system
(HTTP)  för  överföring  av
text, bild och ljud.
-------------------------------------
Webbsida En  närvaro  på  Internet i
form av ett antal webbsidor
samlade under en hemsida.
-------------------------------------
xDSL     En    familj    av    olika
likartade    tekniker   för
bredbandsöverföring      på
befintliga kopparledningar,
där  DSL  står  för Digital
Subscriber            Line.
Karakteristiskt         för
teknikerna    är   att   de
fungerar över högst ett par
kilometer ledning  och  att
överföringskapaciteten blir
högre  ju kortare ledningen
är.  Exempel  på  varianter
av  denna  teknik  är  HDSL
(High   data  rate  Digital
Subscriber    Line),    DSL
(Digital  Subscriber Line),
SDSL (Single  line  Digital
Subscriber    Line),   ADSL
(Assymetric  Digital   Sub-
scriber     Line),     CDSL
(Consumer           Digital
Subscriber  Line) och  VDSL
(Very high-bitrate  Digital
Subscriber Line).
-------------------------------------
-------------------------------------</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>