I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
1997/98:125 med redovisning för fördelningen av
medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret
1997. Inga motioner har väckts med anledning av
skrivelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen
till handlingarna.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen 1997/98:125 lämnas en redogörelse för
förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en
översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och
Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna
arvsfonden under budgetåret 1997. Slutligen anges
några områden som enligt regeringens mening särskilt
bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur
fonden.
Utskottet
Allmänt om Allmänna arvsfonden
Allmänna arvsfonden inrättades år 1928.
Kvarlåtenskap efter personer som saknar arvingar och
som inte skrivit testamente tillfaller Allmänna
arvsfonden. Förutom genom arv kan fonden få egendom
genom bl.a. gåva eller testamente.
Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn,
ungdomar och personer med funktionshinder.
Försöksverksamhet som beviljas stöd skall vara
nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från
den reguljära verksamheten. Stöd får lämnas till
organisationer som bedriver ideell verksamhet.
Offentlig huvudman kan beviljas stöd för
utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl,
t.ex. när en kommun vill genomföra ett projekt
tillsammans med en förening. Närmare bestämmelser om
fonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna
arvsfonden (arvsfondslagen).
Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av
Kammarkollegiet som en särskild fond. Fondens
bokförda värde uppgick den 31 december 1997 till ca
704 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 2 072
miljoner kronor.
Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden
Enligt 8 § arvsfondslagen beslutar regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet om
fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden. För år
1997 fanns det ca 333 miljoner kronor att fördela ur
fonden. Av detta belopp var 25 % avsett att fördelas
till projekt för ungdomar mellan 12 och 25 år och
resterande medel till projekt för barn under 12 år
och för personer med funktionshinder.
Under år 1997 har drygt 54 miljoner kronor
fördelats till 89 projekt med syfte att utveckla och
förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år.
Bl.a. har, inom ramen för ett treårigt projekt, stöd
beviljats till verksamheter för barn som av olika
skäl står utanför den reguljära barnomsorgen.
Projektet syftar till att öka dessa barns
integrationsmöjligheter i samhället. Medel ur fonden
har vidare ställts till Folkhälsoinstitutets
förfogande för fördelning till ideella
organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger
i linje med den nationella handlingsplanen för
alkohol- och drogförebyggande arbete. Vidare har,
som ett led i regeringens satsning på information om
FN:s barnkonvention, medel ur fonden utgivits till
projekt som skall öka kunskaperna om konventionen i
kommuner och landsting. Verksamheter med syfte att
utveckla stöd till barn med funktionshinder och
deras familjer har också erhållit stöd från Allmänna
arvsfonden. Stöd har lämnats till projekt som
inriktat sig på information och utbildning, bl.a.
rörande skadeförebyggande verksamhet, barnmisshandel
och stamning. Insatser som syftar till att stödja
utsatta barn och ungdomar och deras föräldrar har
också beviljats stöd ur fonden, liksom projekt med
inriktning på fritid och idrott, kulturverksamhet,
datateknik och miljöarbete.
Ca 40 miljoner kronor har fördelats till verksamhet
till förmån för ungdomar mellan 12 och 25 år.
Dessutom har det genom fyra särskilda
regeringsbeslut delegerats till Ungdomsstyrelsen att
fördela sammanlagt 22 miljoner kronor till särskilt
angivna satsningar inom ungdomsområdet. Stöd har
bl.a. utgivits till projekt med syfte att stärka
ungdomars delaktighet och inflytande i samhället.
Olika projekt för utsatta barn och ungdomar har
erhållit medel ur fonden, bl.a. verksamheter som
arbetar med att förebygga sociala problem, t.ex.
brotts- och drogförebyggande projekt, samt projekt
för integration och mot främlingsfientlighet och
rasism. Stöd till ungdomars nyskapande projekt utan
något särskilt uttalat socialt syfte, t.ex. inom
kultur- och medieområdet, har också beviljats,
liksom stöd till projekt som särskilt vänder sig
till flickor och unga kvinnor. Verksamheter för att
stärka unga människors egen makt mot våld i medierna
har erhållit medel. Stöd har slutligen också
beviljats bl.a. för att utveckla nya och alternativa
arbetsmarknadsprojekt för unga arbetslösa samt för
att utveckla kooperativ verksamhet på
gymnasieskolorna.
Vad beträffar verksamhet till förmån för personer
med funktionshinder har ca 89 miljoner kronor
fördelats till 165 projekt. Medel har bl.a.
beviljats till verksamheter som kan förbättra
boendesituationen för personer med psykiska
funktionshinder. Projekt med syfte att förbättra
arbetssituationen för funktionshindrade har också
erhållit medel ur fonden. Stöd har vidare beviljats
till ideella organisationer för att de skall kunna
informera om FN:s standardregler för att
tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet. Medel har vidare
tilldelats projekt rörande informationsteknik,
medier, fritid och idrott samt kultur. Projekt som
rör kvinnor med funktionshinder har också erhållit
medel. Stöd har också beviljats projekt som syftar
till att öka möjligheterna för funktionshindrade
personer med invandrarbakgrund att ta del av och bli
delaktiga i samhälls- och föreningsgemenskap. Nästan
36 miljoner kronor har fördelats till projekt med
syfte att informera allmänhet, beslutsfattare m.fl.
om effekterna av olika funktionshinder samt ge
funktionshindrade kunskap om aktuell lagstiftning
m.m. Verksamheter som syftar till att bilda anhörig-
och andra stödgrupper samt projekt som prövar nya
rehabiliteringsmetoder har också beviljats stöd.
Bland övriga verksamheter som erhållit stöd ur
fonden kan nämnas projekt kring tillgänglighet och
organisationsutveckling.
Kommande inriktning för stöd ur Allmänna
arvsfonden
I skrivelsen redovisar regeringen den framtida
inriktningen av stöd till respektive målgrupp men
anför att det även finns vissa områden där det kan
finnas anledning att göra insatser som är gemensamma
för de olika målgrupperna. Regeringen har bl.a. för
avsikt att genom en särskild satsning stödja
idrottsrörelsens utveckling av verksamhet för
fondens målgrupper, främst på lokal nivå. Fortsatta
insatser för att stärka brukarinflytandet genom
utveckling av olika kooperativa lösningar bör också
göras, heter det i skrivelsen.
När det gäller verksamhet till förmån för barn
anser regeringen att projekt som riktar sig till
följande grupper av barn bör prioriteras, nämligen
barn i utsatta storstadsområden där många föräldrar
är långtidsarbetslösa, ensamstående eller invandrare
eller har sociala problem, barn med ingen eller
dålig kontakt med en av föräldrarna, barn till
missbrukare eller psykiskt sjuka föräldrar, barn som
misshandlats eller varit vittne till våld inom
familjen samt barn med neuropsykiatriska problem
eller andra funktionshinder. Enligt regeringen
behöver vidare bevakningen av samhällsfrågorna ur
ett barnperspektiv liksom barns och ungdomars
delaktighet i kultur- och samhällslivet utvecklas. I
skrivelsen framhålls också vikten av att aktörer
inom den frivilliga sektorn finns med och utvecklar
olika slag av stöd i föräldraskapet.
Beträffande verksamhet till förmån för ungdomar
framhåller regeringen bl.a. projekt som ger utrymme
för och tar till vara unga människors
initiativförmåga, kunskaper och kreativitet. Även
projekt som stärker jämlikheten mellan olika
ungdomsgrupper och mellan könen kommer enligt
regeringen att prioriteras. Regeringen anser det
vidare angeläget att stödja projekt inom
föreningslivet för unga, icke professionella utövare
av främst musik. Regeringen har för avsikt att
avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för att
uppmuntra nätverk mellan lokala föreningar som
driver utvecklingsprojekt i storstädernas utsatta
bostadsområden. Särskild uppmärksamhet kommer
slutligen att ges projekt som gäller ungdomsutbyte
mellan kommuner och kommundelar som representerar
skilda sociala miljöer.
Vad slutligen gäller verksamhet till förmån för
personer med funktionshinder framhålls i skrivelsen
utvecklingsverksamhet för att minska fördomar och
motverka negativa attityder och därigenom förbättra
bemötandet av funktionshindrade personer. Även andra
projekt som syftar till inflytande, ökat
självbestämmande, valfrihet och oberoende för
personer med funktionshinder bör fortsättningsvis
prioriteras. Regeringen framhåller vidare
verksamheter rörande tillgänglighet i vid
bemärkelse, informationsteknik samt utvecklandet av
alternativa stöd- och boendeformer för personer med
psykiska funktionshinder.
Utskottets bedömning
Skrivelsen, som inte föranlett någon motion, bör
inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Stockholm den 20 oktober 1998
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m),
Susanne Eberstein (s), Margareta Israelsson (s),
Rinaldo Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny
Öhman (s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v),
Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp) och Catherine Persson (s).