I betänkandet behandlar utskottet ett sjuttiotal
motionsyrkanden huvudsakligen från den allmänna
motionstiden 1998. Yrkandena rör energibeskattning,
vägtrafikbeskattning, alkohol och tobak samt vissa
andra punktskattefrågor.
Utskottet föreslår, med anledning av en motion, ett
tillkännagivande om förmånligare beskattning av
eldrivna fordon. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats 23 reservationer (m, v,
kd och c) samt ett särskilt yttrande (c).
Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition
1997/98:145
1997/98:Jo66 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU
skall driva kravet att införa en gemensam kol-
dioxidavgift.
Motion väckt under allmänna motionstiden
1997
1997/98:N219 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energitorv som biobränsle.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
1998
1998/99:Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.
1998/99:Sk607 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sänkt bensinskatt.
1998/99:Sk608 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
borttagande av den skattefria försäljningen.
1998/99:Sk621 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sänkt bensinpris i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om aviserade årliga
bensinskattehöjningar.
1998/99:Sk622 av Ronny Olander (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa ett energisystem
som ger en kostnadsneutral effekt för naturgasen
gentemot andra energikällor, och som möjliggör en
utbyggnad till gagn för miljön när man ersätter
andra fossila bränslen.
1998/99:Sk624 av Liselotte Wågö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att snarast
sänka den svenska ölskatten.
1998/99:Sk625 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast anpassa den
svenska ölskatten till i första hand dansk nivå.
1998/99:Sk638 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om successivt sänkt
bensinskatt och sänkt fordonsskatt på dieselbilar.
1998/99:Sk639 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sänkning av bensin-
skatten.
1998/99:Sk640 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bensinskatten.
1998/99:Sk641 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge privatpersoner rätt
att köpa och föra in finsk röd olja för
uppvärmningsändamål.
1998/99:Sk642 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lågbeskattad
dieselolja skall tillåtas i motorredskap för
industrier och kommersiell verksamhet.
1998/99:Sk643 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att likställa
fordonsskatten för äldre och nyare dieselfordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lika beskattning av
diesel- och bensinfordon,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om höjd skatt på
diesel.
1998/99:Sk644 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en stegvis fortsatt anpassning av den svenska
ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor
gentemot omvärlden uppnås.
1998/99:Sk645 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
potatisförädlingsindustrin i Sverige.
1998/99:Sk661 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
reklamskatt och höjd mervärdesskatt på dagstidningar
till 21 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk668 av Matz Hammarström och Kia Andreasson
(mp) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av
14 a § i fordonsskattelagen i enlighet med vad i
motionen anförts.
1998/99:Sk669 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
beskattningen av el i produktionsledet snarast
avvecklas.
1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om produktionsskatter
(avsnitt 4.4).
1998/99:Sk692 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattefrihet för bensin
som ej betalas av kunden.
1998/99:Sk697 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
skattereglernas betydelse för omställning av
energisystemet och uppbyggande av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.
1998/99:Sk698 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om glesbygdsbe-
folkningens problem med långa pendlingsavstånd och
höga drivmedelsskatter.
1998/99:Sk699 av Jan-Evert Rådhström (m) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen utreder de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkning av
miljödieselskatten till internationell nivå i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk700 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svenskt jordbruks
konkurrenskraft,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beskattning av el
och eldningsolja i jordbrukets näringsverksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en anpassning av
jordbrukets dieselskatter i näringsverksamheten till
nivån i konkurrentländerna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
handelsgödselskatten.
1998/99:Sk701 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett
fullskaleförsök med momsbefrielse på biodrivmedel.
1998/99:Sk702 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatterna på
miljödiesel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om harmonisering av
fordonsskatten.
1998/99:Sk703 av Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en likvärdig vägtrafikbe-
skattning av nya dieselbilar i förhållande till
äldre dieselbilar och bensindrivna bilar.
1998/99:Sk704 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
avskaffa reklamskatten.
1998/99:Sk705 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om båtskatt eller höjd
registeravgift för fritidsbåtar.
1998/99:Sk708 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om olika typer av
vägskatter för busstrafik.
1998/99:Sk713 av Marina Pettersson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att införa
en produktionsavgift för svenskproducerade
trädgårdsprodukter.
1998/99:Sk724 av Siv Holma och Peter Pedersen m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
en parlamentarisk utredning tillsätts med direktiv
att utarbeta förslag på hur differentierad skatt på
fordonsbränsle kan tas ut samt på hur differentierad
beskattning av bilismen utifrån regionala skillnader
kan se ut.
1998/99:Sk725 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska
incitament för att främja och påskynda
marknadsintroduktionen av s.k. miljöfordon.
1998/99:Sk726 av Agneta Lundberg och Kerstin
Kristiansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattebefrielse från energiskatt och
koldioxidskatt på bränslen som används i viss
försöksverksamhet samt miljöklassning av ett sådant
bränsle.
1998/99:Sk727 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt på öl.
1998/99:Sk728 av Per Bill (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att
flygplatsbutiker ges möjlighet att fortsätta sälja
alkoholhaltiga drycker om än beskattade till
resenärer inom EU.
1998/99:Sk729 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om punktskatterna och den
organiserade brottsligheten.
1998/99:U507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att arbeta för att
en gemensam koldioxidavgift införs.
1998/99:U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att beslut om
miniminivåer för miljöavgifter på koldioxid och
andra miljöskadliga utsläpp skall kunna fattas med
kvalificerad majoritet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige skall
hävda fortsatt undantag för reglerna för införsel av
alkoholdrycker från andra medlemsländer.
1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om regler för
införsel av alkohol från annat EU-land.
1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om punktskatterna
på alkohol.
1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om undantaget i EU
beträffande införselregler för alkohol.
1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
slopande av reklamskatten i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en reformering av
den nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beskattningen
av motorcyklar.
1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skatter på
förnybara bränslen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en plan för
befrielse från koldioxidskatt och energiskatt, samt
stöd till produktionsanläggningar för etanol.
1998/99:T229 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fritidsbåtar.
1998/99:T230 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fordonsskatten.
1998/99:T629 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av båtavgift/båtskatt.
1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inom EU
harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.
1998/99:MJ241 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en anpassning av den
svenska koldioxidbeskattningen samt att den svenska
trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma
konkurrensvillkor som inom det övriga EU och inom
våra viktigaste konkurrentländer.
1998/99:MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sänkningar av de konkurrenshämmande kostnader som
el-, olje- och dieselskatterna utgör i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
mineralgödselskatten.
1998/99:MJ256 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sänkt skatt för arbetsredskap i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatten på
handelsgödsel.
1998/99:MJ750 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen ser till att
också fossilt avfall beläggs med koldioxidskatt som
övriga fossila bränslen.
1998/99:MJ778 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen
internationellt bör agera för att samtliga
subventioner av fossil energi skall upphöra,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen
internationellt bör agera för en koldioxidskatt på
global nivå,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen bör
verka för att införa en koldioxidskatt på EU-nivå.
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljöavgifter
och miljöskatter i EU alltid skall vara minimiregler
och att avgifterna skall hanteras av
medlemsländerna,
1998/99:MJ782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ekonomiska
styrmedel.
1998/99:N228 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
harmonisering av energibeskattningen mellan de
nordiska länderna,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att fiskal
energibeskattning endast skall ske i
konsumtionsledet,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
koldioxidbeskattning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om internalisering
av externa kostnader i energipriserna.
Utskottet
Energibeskattning
Utredningar m.m.
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av
energibeskattningens framtida utformning. Översynen
sker i en interdepartemental arbetsgrupp. Till grund
för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997
om energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12), de betänkanden som avlämnats av
Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och
Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-
kommissionens förslag KOM(97) 30 om ett nytt energi-
beskattningsdirektiv med inriktningen att införa
minimiskatter för samtliga energislag, dvs. även el,
kol och naturgas. Kommissionens förslag omfattar all
form av indirekt beskattning, utom moms. Tanken är
inte att det skall införas någon ny skatt genom
direktivförslaget. Syftet är att skapa en gemensam
ram för beskattningsåtgärder på energiområdet.
Samtidigt innebär förslaget en ökad flexibilitet för
medlemsstaterna i förhållande till det nuvarande
mineraloljedirektivet. Sverige stöder i stort
förslaget och verkar för ett snart antagande.
Den övergripande uppgiften för arbetsgruppen inom
Regeringskansliet är att göra en i huvudsak
lagteknisk översyn som leder till ett ramverk för
ett robust och väl fungerande
energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa
ett enklare och mer överskådligt system med en
klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och
miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i
sitt slutbetänkande redovisat en ny
energibeskattningsmodell där energiskatten,
koldioxidskatten och svavelskatten kompletteras med
en trafik- och miljöskatt. Modellen innebär stora
förändringar i förhållande till dagens system och
utgör en utgångspunkt för översynen.
Arbetsgruppen kommer att behandla utformningen av
beskattningen för industrin, trädgårds- och
jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom
fjärr- och kraftvärmesektorerna. En fråga som kommer
att tas upp är beskattningen av biobränslen. En
annan fråga är hur naturgasens miljöfördelar jämfört
med olja och kol skall beaktas i
energibeskattningen. De samhällsekonomiska
konsekvenserna samt möjligheten att genom
skattesystemet styra mot de mål som uttalats i den
energipolitiska propositionen kommer att analyseras.
Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft.
I arbetsgruppens översyn ingår även den planerade
omläggningen av produktionsskatten på
kärnkraftsproducerad el till en effektskatt.
Inom Regeringskansliet övervägs för närvarande hur
den inledda översynen av energibeskattningen skall
fortsätta. Detta kommer, enligt vad utskottet erfar,
också att diskuteras i de påbörjade skattesamtalen
mellan de politiska partierna.
Kommissionens förslag om ett nytt direktiv om
energibeskattning behandlas fortfarande av rådets
arbetsgrupp för finansiella frågor.
En proposition om skatt på avfall är aviserad till
mars månad 1999.
Energibeskattningens allmänna inriktning
I motion N228 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att
koldioxidbeskattningen måste bygga på en europeisk
samordning eftersom effekten annars kan bli att
produktionen flyttar till andra länder (yrkande 29)
och att man bör vara försiktig med att internalisera
miljökostnaderna i energipriset eftersom detta kan
leda till ett slags statlig prispolitik med
ineffektivitet och misshushållning som följd
(yrkande 30).
I motion MJ782 av Göte Jonsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om vad som anförts om
ekonomiska styrmedel (yrkande 16). Motionärerna
anser att nya ekonomiska styrmedel framför allt bör
innefatta skatterabatter i syfte att uppnå en
snabbare introduktion av ny teknik och
miljövänligare produkter. Som exempel anges det
snabba införandet av katalytisk avgasrening som
skatterabatten på katalysatorsförsedda bilar ledde
till.
I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivanden om att Sverige bör verka
för att beslut om miniminivåer för miljöavgifter på
koldioxid och andra miljöskadliga utsläpp skall
kunna fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 5).
Motionärerna anser till skillnad från regeringen att
det i första hand är en miljöfråga och inte en
skattefråga. Så länge beslut måste fattas med
enhällighet omöjliggörs i praktiken målet om en
gemensam miniminivå för avgifter på koldioxid.
I motionerna Jo66 av Eva Eriksson m.fl. (fp),
yrkande 4, och U507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),
yrkande 8, begärs tillkännagivanden om att Sverige i
EU skall verka för att en gemensam koldioxidavgift
införs. Vidare anser motionärerna att regeringen
hade bort och bör driva frågan om att beslut om
miljöskatter inte skall kräva enhällighet i rådet.
I motion MJ778 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
begärs tillkännagivanden om att regeringen
internationellt bör agera för en koldioxidskatt på
global nivå. Det har visat sig svårt att införa en
sådan skatt på en meningsfull nivå nationellt;
därför är det av stor vikt att frågan drivs i
internationella sammanhang (yrkande 4). Regeringen
bör också verka för att en koldioxidskatt införs på
EU-nivå. Motionärerna anser dock att miljöavgifter
och miljöskatter i EU skall vara minimiregler och
avgifterna skall hanteras av medlemsländerna
(yrkandena 5 och 6).
I motion N219 av Ola Sundell (m) begärs ett
tillkännagivande om att torv som energikälla skall
jämställas med annan bioenergi när det gäller
beskattning och tillämpning av övriga styrmedel. Det
är också angeläget att energitorven även
fortsättningsvis är undantagen från koldioxidskatt.
I motion MJ778 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
yrkande 3 anförs att fossil energi såsom kol och
olja subventioneras globalt med flera miljarder
årligen. I Sverige subventioneras förbränning av
torv, vilket leder till ökad växthuseffekt och
försämrad konkurrenskraft för biobränslen.
Motionärerna anser att målet för regeringens
internationella agerande bör vara att samtliga
subventioner av fossil energi skall upphöra. På det
nationella planet bör subventionen av torv
avvecklas.
I motion MJ750 av Gudrun Lindvall (mp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att
fossilt avfall - i likhet med vad som gäller för
fossila bränslen - skall beläggas med koldioxidskatt
(yrkande 1).
I motion Sk622 av Ronny Olander (s) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om att
skapa ett energisystem som ger en kostnadsneutral
effekt för naturgasen gentemot andra energikällor,
och som möjliggör en utbyggnad till gagn för miljön
när andra fossila bränslen ersätts. Motionärerna
anser att regeringen inom ramen för den pågående
översynen av energiskatterna bör ta fasta på de i
Sverige uppnådda och redovisade miljöfördelarna med
naturgasanvändning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det
är viktigt att Sverige håller en fortsatt hög
ambitionsnivå när det gäller att begränsa
koldioxidutsläppen. Sverige har också tillsammans
med några andra länder valt att ligga steget före
vid beskattningen av koldioxidutsläpp och tar på
detta sätt ett särskilt ansvar för de globala
miljöproblem och risker som utsläppen av
växthusgaser ger upphov till. Utskottet ser positivt
på att regeringen i olika internationella fora på
ett aktivt sätt söker förmå andra länder att följa
efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel.
Detta kan också sägas vara målet med Sveriges
agerande på detta område. Om målet uppnås minskar
behovet av särskilda regler för den
konkurrensutsatta industrin i Sverige.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det
är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma
minimiregler för beskattning av energi och koldioxid
kan uppnås. Inom EU har Sverige verkat för att
minimiskattesatser skall införas också på naturgas
och kol och tillsammans med andra länder sökt få
till stånd en lösning som innebär att nuvarande
mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och
koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar har
lett fram till att EU-kommissionen lagt fram förslag
till ett nytt direktiv om energibeskattning.
Förslaget, som för närvarande behandlas i rådet,
innebär en större flexibilitet än nuvarande regler
vad avser möjligheterna till skattedifferentieringar
av bränslen utifrån miljöegenskaper. Även om
biobränslena föreslås omfattas av skatteplikt kommer
medlemsländerna enligt förslaget att vara fria att
tillämpa reducerade skattesatser eller full
skattebefrielse. Svårigheterna att nå en
överenskommelse som innebär ett åtagande för
medlemsländerna att införa en positiv skattesats för
alla energiprodukter bör dock som utskottet tidigare
påpekat inte underskattas.
Sammanfattningsvis anser utskottet att Sverige
aktivt driver frågan om en energi- och
koldioxidbeskattning i olika internationella forum
och samarbetar härvid med likasinnade länder.
Frågan om majoritetsbeslut om miljöstyrande skatter
och avgifter bör införas inom EU (ministerrådet) har
varit aktuell under förhandlingarna om
Amsterdamfördraget. Sverige visade tillsammans med
flera andra stater en relativt stor öppenhet när det
gäller att diskutera en övergång till kvalificerad
majoritet i syfte att förbättra effektiviteten i
rådets beslutsfattande men har ansett att undantag
bör göras för vissa frågor som ligger nära
nationalstaternas kärna, bl.a. skatter. Enligt
Amsterdamfördraget gäller fortfarande enhällighet
för beslut om skatter. Utskottet har när frågan
tidigare behandlats av utskottet ansett att det
finns skäl att vidhålla en avvaktande inställning.
Fördraget innebär dock att miljöfrågorna fått en
ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och
miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera
klargöranden som överensstämmer med de svenska
önskemålen. Även formerna för beslut om åtgärder för
att uppnå miljömålen har ändrats.
När det gäller naturgas vill utskottet erinra om
att i den pågående översynen av energibeskattningen,
som bl.a. syftar till en ökad miljörelatering av
systemet, ingår att behandla frågan hur naturgasens
miljöfördelar jämfört med olja och kol skall beaktas
i energibeskattningen. Även frågan om torv som varit
föremål för utredning inom Skatteväxlingskommittén
och Riksrevisionsverket ingår i den översyn som
pågår inom Regeringskansliet. Statliga subventioner
(direkta bidrag, prisreglering, räntesubventioner
samt skattereduceringar) kan ge upphov till oönskade
bieffekter, som exempelvis snedvridning av
konkurrensen eller negativ miljöpåverkan. Det är
därför enligt utskottets mening angeläget att
subventionerna blir föremål för granskning och, om
negativ påverkan kan påvisas, även omprövas. Detta
torde också vara en förutsättning för att arbetet
med andra ekonomiska styrmedel skall vara
framgångsrikt. Regeringen har enligt vad som uttalas
i den miljöpolitiska propositionen (prop.
1997/98:145) för avsikt att låta gör en systematisk
genomgång av samtliga subventioner inom
miljöområdet.
Utskottet anser inte att riksdagen skall föregripa
regeringens kommande förslag om skatt på avfall med
något uttalande i den riktning som motionären i
motion MJ750 önskar.
Med det anförda och med hänvisning till den
pågående översynen av energibeskattningen avstyrker
utskottet de aktuella motionsyrkandena. Det skall
också nämnas att många av de frågor som aktualiseras
i motionerna kommer att tas upp i de
skatteöverläggningar mellan regeringen och de
politiska partierna som nu inletts.
Jordbrukets energiskatt
I motion Sk700 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m) anförs
att det svenska jordbruket måste få likvärdiga
villkor med sina konkurrentländer. Ett
konkurrenskraftigt jordbruk är också en
förutsättning för att livsmedelssektorn skall kunna
utvecklas (yrkande 1). Ett stort problem är de
särskilda skatter och avgifter på produktionsmedel
som belastar näringsverksamheten. Motionärerna
föreslår därför sänkt skatt på eldningsolja som
används inom jordbruket och att elskatten slopas
(yrkande 2). Vidare begärs ett tillkännagivande om
att skatten på handelsgödsel bör avskaffas (yrkande
4). Motionären pekar på att sambandet mellan skatten
och kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga
miljöstyrande effekten är svår att uppskatta.
Skatten blir i stället en pålaga som kraftigt
försämrar det svenska jordbruket och livs-
medelsindustrins konkurrenskraft.
I motion MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) begärs
förslag hos regeringen om sänkta skatter för
jordbruket (yrkandena 1 och 2). Utöver villkor som
är likvärdiga med andra näringsgrenar måste
jordbruket också ges villkor som är likvärdiga i
förhållande till konkurrentländerna inom EU, anser
motionärerna. Det är därför nödvändigt att skatten
på diesel, eldningsolja, el och mineralgödsel sänks.
I motion MJ256 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs
om att dieselskatten för arbetsredskap som används
inom jord- och skogsbruket skall sänkas med 1:70 kr
per liter (yrkande 2). Vidare hemställs om en
utredning av skatten på handelsgödsel (yrkande 4).
Enligt motionärerna bör det utredas om de senaste
årens kraftiga höjningar av skatten på handelsgödsel
har haft några positiva effekter när det gäller att
minska närsaltläckaget. Även möjligheten att använda
andra styrmedel än skatt bör utredas.
I motion Sk645 av Ingvar Eriksson och Jeppe
Johnsson (m) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om potatisförädlingsindustrin i
Sverige. Motionärerna anser att dieselskatten i ett
första steg bör sänkas med 1 700 kr/m3 olja. Vidare
bör skatten på mineralgödsel tas bort eller bli
föremål för en kraftig sänkning. Om inte de höga och
konkurrenssnedvridande produktionsmedelsskatterna
slopas eller sänks måste industrin kompenseras
intill dess att konkurrenterna inom EU har lika
förutsättningar.
I motion MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande
3 hemställer motionärerna om harmoniserade avgifter
och skatter för jordbruket inom EU. Motionärerna
anser att Sverige inom EU med kraft bör driva frågan
om harmonisering av avgifter och skatter för
jordbruksnäringen. För att snabbt komma till rätta
med nuvarande olägenheter krävs dock snabba beslut i
enlighet med den s.k. Björkska utredningen - En
livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).
Utskottets ställningstagande
En viktig del i den genomgripande översyn av
energibeskattningen som pågår inom Regeringskansliet
är att analysera utformningen av energibeskattningen
för jordbruket.
I betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige
(SOU 1997:167) som utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion överlämnade till
regeringen i december 1997 finns bl.a. ett
energiskatteförslag som kommer att behandlas inom
ramen för den pågående översynen av energi-
beskattningens framtida utformning. Utredningen
föreslår bl.a. att jordbruket i
beskattningshänseende får samma villkor som
tillverkningsindustrin vad gäller el och
eldningsolja. Om övriga EU-länder inom två år inte
höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller
avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja
och handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala
svenska produktionsskatterna för jordbruket anpassas
till beskattningsnivåer som gäller i Sveriges
konkurrentländer.
Finansministern har i svar på en skriftlig fråga
(1998/99:232) den 20 januari 1999 anfört att
jordbrukets energibeskattning kan komma att
aktualiseras i samband med de överläggningar om
skattepolitikens framtida utformning som inletts med
samtliga riksdagspartier.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta
något initiativ med anledning av motionsyrkandena
utan avvakta resultatet av den pågående översynen
och skatteöverläggningarna. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Värmeleveranser till industrin
I motion Sk697 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s)
begärs ett tillkännagivande om att skattereglerna
måste ses över så att dessa utgör ett stöd vid
omställningen av energisystemet och uppbyggandet av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme. I dag har
många fjärrvärmebolag problem med att få industrin
att ansluta sig till fjärrvärmenätet eftersom
skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin,
anför motionärerna.
Tidigare behandling
Riksdagen har under hösten 1997 utvidgat
skattenedsättningen för värmeleveranser till
industrin så att nedsättning av skatten även erhålls
enligt 0,8-procentsregeln. Detta gäller för annat
fossilt bränsle än bensin och omärkt olja som
förbrukats för framställning av värme för industrin
(prop. 1997/98:18, bet. SkU6). Sedan den 1 januari
1998 har således industrin och fjärrvärmeverken
samma villkor för sin produktion av värme för
industriella ändamål.
När det gäller biobränslen har frågan om en
förstärkning av biobränslenas konkurrenskraft sedan
den s.k. nioöringen avskaffades den 1 september 1996
föranlett ett tillkännagivande till regeringen om
att arbetet med att ta fram en lösning utanför
skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).
(Syftet med nioöringen som värmeverken erhöll vid
leverans av värme till industrin var bl.a. att öka
utrymmet för användningen av de skattebefriade bio-
bränslena i värmeverk.) Detta ansågs särskilt
angeläget för att de investeringsbeslut som fattas
inte påverkas negativt. Våren 1998 vidhöll utskottet
sin inställning att det är viktigt att biobränslenas
konkurrenssituation inte försämras inom
värmesektorn. Någon form av lösning måste därför
utarbetas för de verk som levererar bränsle till
industrin. Utskottet anförde att ett eventuellt stöd
till verk som använder biobränslen för framställning
av värme till industrin kan behöva underställas
kommissionen och att det därför kan vara svårt att
lägga fram ett förslag som kan genomföras
omedelbart. Utskottet ansåg dock att det var
angeläget att regeringen snarast för riksdagen
redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning.
Vad utskottet anfört gavs regeringen till känna
(bet. 1997/98:SkU18).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om
vikten av att biobränslenas konkurrenssituation inom
värmesektorn förbättras. Utskottet delar dock
uppfattningen inom Regeringskansliet att ett
ställningstagande till frågan hur
konkurrensproblemen för biobränslena skall lösas och
vad som möjligen bör komma i stället för den slopade
värmekompensationen (nioöringen) bör anstå till
dess att den pågående översynen av energiskatterna
har avslutats. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen.
Industrins och växthusnäringens energiskatt
I motion N228 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att den
viktigaste uppgiften på energiskatteområdet är att
få till stånd en ökad harmonisering av energibe-
skattningen mellan de nordiska länderna; i annat
fall hotas effektiviteten på den gemensamma,
nordiska elmarknaden, vilket leder till
samhällsekonomiska kostnader och en ökad
miljöpåverkan (yrkande 27). Motionärerna anser att
de särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och
kärnkraft bör slopas. I produktionsledet bör endast
miljöstyrande skatter och avgifter användas. Den
fiskala energibeskattningen bör enligt motionärerna
ske endast i konsumtionsledet (yrkande 28).
I motion Sk669 av Elizabeth Nyström och Björn
Leivik (m) begär motionärerna ett tillkännagivande
om avskaffande av produktionsskatten på el.
I motion Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om vad som anförts om
produktionsskatter. Motionärerna förespråkar ett
aktivt användande av skatt på energi och
miljöavgifter för att skapa ett samhälle i ekologisk
balans. Beskattningen måste dock utformas på sådant
sätt att den inte äventyrar sysselsättningen. Flera
produktionsskatter har denna effekt, menar
motionärerna. Det bör därför övervägas att i större
utsträckning övergå till en renodlad
konsumtionsbeskattning. Beskattning av produktion
bör endast användas i de fall man önskar att viss
produktion skall upphöra eller begränsas (yrkande
9).
I motion MJ241 av Caroline Hagström (kd) yrkande 1
yrkas att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till koldioxidbeskattning som ger de svenska
växthusodlarna samma produktionsvillkor som deras
främsta konkurrenter inom övriga EU. Även i övrigt
bör de svenska produktionsskatterna på energi
anpassas till europeiska förhållanden.
Utskottets ställningstagande
I den energiskattemodell som tagits fram av
Skatteväxlingskommittén redovisas olika metoder för
beskattning av industrin som medger att de grund-
läggande principerna för energibeskattningen
upprätthålls samtidigt som industrin ges rimliga
arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med
olika former av reducerad koldioxidskatt för
industri, växthusnäring, värmeproduktion och
elproduktion i kombination med bidrag för
biobränslen respektive kondensel.
Skatteväxlingskommitténs betänkande ligger till
grund för den pågående översynen av
energiskattesystemet.
När det gäller produktionsbeskattningen av el har
det anförts att denna ger upphov till problem för
den elintensiva industrin så länge förhållandena på
elmarknaden är sådana att beskattningen leder till
ökade kostnader för elanvändarna. Detta var också
anledningen till riksdagens beslut att avskaffa den
del av fastighetsskatten på vattenkraftverk som
svarade mot den tidigare produktionsskatten (prop.
1997/98:150 s. 175, bet. 1997/98:FiU20). Det skall
också tilläggas att det inom ramen för den pågående
översynen av hela energibeskattningen prövas i
vilken takt beskattningen av el i produktionsledet
skall avvecklas. Även den planerade omläggningen av
produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till
en effektskatt ingår i översynen.
Den 1 juli 1997 fördubblades koldioxidskatten för
industrin och växthusnäringen från 25 % till 50 %.
Samtidigt infördes skattelättnader för
energiintensiv verksamhet av följande innebörd. Om
ett företags koldioxidskattebelastning överstiger
0,8 % av försäljningsvärdet medger beskattningsmyn-
digheten nedsättning av skatten så att den
överskjutande skattebelastningen inte överstiger 12
% av den generella nivån (0,8-procentsregeln). Den
särskilda nedsättningsregeln var ett uttryck för
ambitionen att upprätthålla en hög generell
koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda
villkor för industrin och växthusnäringen att den
internationella konkurrenskraften inte försvagades
(prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU1).
Växthusnäringen har under hösten 1997 fått en
permanentning av reglerna om nedsättning redan vid
inköp av bränslet (prop. 1997/98:18, bet.
1997/98:SkU6). I ärendet har regeringen uttalat att
en motsvarande ordning bör kunna införas också för
industrins nedsättning enligt 0,8-procentsregeln.
Behovet av finansiering gör dock att frågan övervägs
ytterligare.
Frågor som rör utformningen av de regler som gäller
för industrin och växthusnäringen ingår i den
översyn av det framtida energiskattesystemet som
pågår inom Regeringskansliet. Utskottet anser att
resultatet av detta utredningsarbete liksom de
pågående skatteöverläggningarna mellan regeringen
och de politiska partierna bör avvaktas och
avstyrker därför motionsyrkandena.
Finsk, rödmärkt olja för uppvärmning
I motion Sk641 av Olle Lindström (m) begärs ett
tillkännagivande om att privatpersoner bör ha rätt
att köpa och föra in finsk röd olja för uppvärm-
ningsändamål utan att behöva betala både svensk och
finsk punktskatt. Dessutom tas svensk punktskatt ut
efter den nivå som gäller för oljor som används för
fordonstrafik. Motionären anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag härom.
Tidigare behandling
Frågan om införsel av finsk röd uppvärmningsolja har
varit föremål för riksdagens behandling vid ett
flertal tillfällen. Bl.a. under 1998 behandlades
frågan vid tre tillfällen (bet. 1997/98:SkU18, bet.
1997/98:SkU25 och bet. 1998/99:SkU1). I samtliga
fall avslogs motionsyrkanden om att ändring av de
svenska reglerna. I betänkande 1997/98:SkU25
tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att
finsk, rödmärkt olja som i Sverige används för upp-
värmningsändamål skall beskattas som eldningsolja
(prop. 1997/98:140). Ändringen trädde i kraft den 1
juli 1998. Med anledning av motionsyrkande om
införsel av finsk rödmärkt olja uttalade utskottet
bl.a.
När det gäller den svenska beskattningen av olja som
köpts i beskattat skick i t.ex. Finland ger
cirkulationsdirektivet utrymme för en sådan när det
gäller s.k. ovanliga transporter. Härigenom undviks
att skatteskillnader mellan länderna leder till att
enskilda transporterar farliga ämnen i egna tankar,
dunkar etc. Enligt utskottets mening finns det skäl
att söka undvika denna typ av skattemotiverade
transporter. Motionen avstyrktes.
Utskottets ställningstagande
Gemenskapsrätten medger uttryckligen att mineralolja
som köpts i beskattat skick i en annan medlemsstat
än där förbrukning sker beskattas på nytt i
förbrukarlandet om oljan transporteras med ovanliga
transportsätt av enskilda individer eller för deras
räkning. Denna bestämmelse finns i artikel 9.3 i
rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.
cirkulationsdirektivet. Med ovanliga transportsätt
avses enligt artikeln transport av bränslen på annat
sätt än i fordons tankar eller lämpliga reservdunkar
liksom transport av flytande eldningsbränsle på
annat sätt än med tankar som används vid yrkesmässig
handel.
Avsikten med bestämmelsen är att medlemsstaterna
skall kunna hindra att privatpersoner för större
mängder med bränsle mellan länderna. Enligt
utskottets mening är det angeläget att det i
gemenskapslagstiftningen finns en sådan möjlighet
att komma till rätta med denna typ av transporter.
Sverige har alltsedan inträdet i EU använt sig av
den möjlighet som direktivet medger såvitt gäller
beskattning av privatimport av mineraloljor. Artikel
9.3 i direktivet ligger till grund för den svenska
lagregeln på området (4 kap. 11 § lagen (1994:1776)
om skatt på energi).
Bestämmelsen i energiskattelagen, såvitt gäller
eldningsolja, innebär att privatpersoner blir
skyldiga att betala svensk punktskatt om flytande
bränsle som är avsett för uppvärmning förs in till
Sverige, antingen direkt av en privatperson eller av
någon som agerar på dennes uppdrag (prop. 1995/96:57
s. 44).
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att
Sverige även fortsättningsvis skall använda sig av
den möjlighet som cirkulationsdirektivet ger utrymme
för när det gäller att hindra skattemotiverade
transporter av farliga ämnen. Det är angeläget att
behålla den svenska skattebasen samt att av
säkerhetsskäl söka undvika att enskilda individer
transporterar större mängder farliga ämnen i tankar,
dunkar etc.
Det har från vissa håll gjorts gällande att den
svenska lagstiftningen står i strid med EG-rätten,
nämligen att det skall vara möjligt för
privatpersoner att för eget bruk föra in t.ex.
rödmärkt finsk olja för uppvärmning utan att erlägga
svensk punktskatt om transporten sker i tankar,
dunkar etc. som uppfyller särskilda säkerhetskrav.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande.
Vad gäller motorbränsle är det sedvanliga sättet
för privatpersoner att transportera sådant bränsle i
ett fordons bränsletank eller i reservdunkar. Den
som för privat ändamål för in motorbränsle till
Sverige från ett annat EU-land i fordonstank eller
reservdunk är heller inte skyldig att betala svensk
skatt för bränslet. När det gäller flytande bränsle
avsett för uppvärmning är det sedvanligt att
transporten sker yrkesmässigt (dvs. att transporten
ombesörjs av oljeleverantören eller någon som denna
anlitat för transporten) och i tankar som används i
yrkesmässig handel. Det är däremot inte vanligt att
privatpersoner transporterar eldningsolja för eget
bruk i tankar och dunkar och särskilt inte i hyrda
eller lånade tankfordon. Den som för privat bruk
eller för någon privatpersons räkning för in
eldningsolja till Sverige från ett annat medlemsland
blir således skattskyldig för bränslet i Sverige.
Sammanfattningsvis anser utskottet att någon
ändring av de svenska reglerna inte bör ske.
Motionen avstyrks.
Vägtrafik
Utredningar m.m.
Trafikbeskattningsutredningen (TBU ) gör en översyn
av beskattningen som omfattar såväl lätta som tunga
fordon (dir. 1996:37). Översynen koncentreras till
vad som är den lämpligaste avvägningen mellan
försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och
koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade
styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och
miljö. Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i
de principöverväganden Kommunikationskommittén
lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av
vägtrafiken (SOU 1996:165).
TBU har i september 1997 lagt fram delbetänkandet
Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1997:126). I
betänkandet redovisas överväganden om bl.a.
försäljningsskatten och fordonsskatten på
motorcyklar, personbilar och tunga fordon.
Betänkandet har remissbehandlats i sedvanlig
ordning. Tilläggsdirektiv beslutades i januari och
oktober månad 1998 (dir. 1998:7 och 1998:92).
Utredningen skall avlämna sitt slutbetänkande den
31 mars 1999.
Beskattning av fordonsbränslen regleras av det s.k.
mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om
harmonisering av strukturerna för punktskatter på
mineraloljor). Av direktivet följer att vissa
minimiskattenivåer måste iakttas vad gäller
beskattningen av samtliga fordonsbränslen, dvs.
såväl fossila som förnyelsebara drivmedel.
Mineraloljedirektivet ger dock medlemsstaterna
möjlighet att medge skattelättnader för bränslen som
används i försöksverksamhet inom ramen för
pilotprojekt som syftar till att utveckla mer
miljövänliga bränslen. Regeringen ger med stöd av
energiskattelagens bestämmelser om pilotprojekt
(2 kap. 12 § LSE) skattenedsättning för vissa
biodrivmedel i enlighet med de riktlinjer som angavs
i budgetpropositionen för 1998.
Enligt uppgift avser regeringen att hos
kommissionen ansöka om ett undantag enligt
mineraloljedirektivet så att Sverige skall ges rätt
att generellt ge skattebefrielse eller nedsättning
av skatt för biodrivmedel.
Drivmedelsbeskattning
I motion T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om en reformering av den
nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen
(yrkande 4 delvis). Motionärerna anser att
Naturvårdsverkets förslag till införande av
miljöklass 1 för bensin med hårdare miljökrav än de
i dag gällande miljöklasserna 2 och 3 bör
prioriteras och att skatten på sådan bensin skall
vara lägre än för annan bensin.
I motion Sk643 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås
ett tillkännagivande om att skatten på diesel skall
höjas så att den motsvarar energiskatten på bensin
(yrkande 3).
I motion T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs
att regeringen bör återkomma till riksdagen med en
plan för befrielse från koldioxidskatt och energi-
skatt samt för stöd till produktionsanläggningar för
etanol (yrkande 14). Vidare framhålls vikten av att
skatter och andra pålagor inte utformas så att de
hindrar utvecklingen av alternativa bränslen. Staten
måste medverka till att stimulera marknaden på detta
område (yrkande 12). I motion Sk701 av Tuve Skånberg
(kd) begärs ett tillkännagivande om att ett
fullskaleförsök med skattebefriade biodrivmedel bör
genomföras i Skåne.
I motion Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs
förslag från regeringen om åtgärder för skattefrihet
för biobaserade drivmedel (yrkande 21). För att nå
en miljömässigt hållbar utveckling och göra
biobränslena konkurrenskraftiga gentemot fossila
bränslen är det enligt motionärerna angeläget att
miljövänliga biobaserade drivmedel befrias från
skatt. Regeringen bör inom EU verka för skattefrihet
för biodrivmedel. Olika försöksverksamheter och
projekt räcker inte för att utveckla en marknad för
sådana bränslen.
I motion Sk725 av Ewa Larsson (mp) hemställs om ett
tillkännagivande om behovet av ekonomiska incitament
för att främja och påskynda marknadsintroduktionen
av s.k. miljöfordon. Exempel på olika ekonomiska
incitament som enligt motionären bör vidtas är
nedsatt fordonsskatt, lägre förmånsbeskattning för
miljöfordon och skattebefrielse eller
skattereduktion på icke fossila drivmedel.
I motion Sk726 av Agneta Lundberg och Kerstin
Kristiansson (s) begärs ett tillkännagivande om att
bränslen som används i viss försöksverksamhet skall
befrias från energi- och koldioxidskatt samt att
dieseloljedelen i en blandning av 85 % diesel och 15
% etanol hänförs till miljöklass I. Motionärerna
anser att dessa frågor bör ingå som en del i arbetet
med en översyn av energiskattesystemet som pågår
inom Regeringskansliet.
I ett flertal motioner begärs att bensinskatten
skall sänkas.
I motion Sk607 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ett
tillkännagivande om vad som anförts om sänkt
bensinskatt. För att leva upp till devisen "Hela
Sverige skall leva" är det enligt motionären helt
nödvändigt att bensinskatten sänks. Bilen har stor
betydelse och är helt nödvändig för att människor i
glesbygd skall kunna leva ett normalt liv och delta
i olika aktiviteter samt för att ta sig till från
sina arbetsplatser. I motion Sk621 av Ingvar
Eriksson (m) yrkas att regeringen skall återkomma
med förslag om sänkt skatt på bensin med 25 öre per
liter (yrkande 1). Vidare anser motionären att
beslut om årliga höjningar av bensinskatten inte
skall fattas och att detta bör ges regeringen till
känna (yrkande 3). I motion Sk638 av Olle Lindström
(m) begärs tillkännagivande om en successivt sänkt
bensinskatt (yrkande delvis). De senaste årens
skattehöjningar har drabbat människor i glesbygd
särskilt hårt. Bensinskatten bör sänkas med ca två
kronor per liter. I motion Sk639 av Ola Sundell (m)
begärs tillkännagivande om en sänkning av bensin-
skatten. Enligt motionären slår hög skatt på bensin
mot dem i samhället som har det sämst ställt. Den
höga skatten har också lett till att ungefär hälften
av landets bilägare inte anser sig ha råd att byta
till en nyare bil. Till följd härav har Sverige i
dag Europas äldsta bilpark. Den höga
skattebelastningen på bensin är således
kontraproduktiv ur miljösynpunkt, menar motionären.
Härutöver skulle en sänkt skatt innebära en
förbättrad rörlighet på arbetsmarknaden, underlätta
för människor i glesbygd att bo kvar samt stärka
konkurrenskraften för Sverige som turistland.
Yrkanden om sänkt bensinskatt framförs också i
motion Sk640 av Per-Samuel Nisser (m). Motionären
framhåller att bilen är ett måste för att vardagen
skall fungera för många människor. Bensinskatten bör
därför sänkas så att enskilda och familjer har råd
att äga och köra bil. En skattesänkning är också
angelägen ur miljösynpunkt.
I motion T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m)
yrkande 4 delvis anförs att skatten på bensin bör
sänkas med 25 öre per liter. Några beslut om
fortsatta årliga höjningar av bensinskatten skall
inte fattas. Därutöver anser motionärerna att
bensinskatten skall vara enhetlig i hela landet.
Utskottets ställningstagande
Trafikbeskattningsutredningen (TBU) gör en översyn
av vägtrafikens samlade beskattning. Översynen har
koncentrerats till att avse avvägningen mellan
försäljningsskatt, fordonsskatt och energi- och
koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade
styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och
miljö.
Enligt utskottets mening bör det pågående
utredningsarbetet inom TBU som till viss del även
har koppling till de energiskatter som är föremål
för översyn inom Regeringskansliet avvaktas innan
ställning tas till frågor om mer genomgripande
förändringar av drivmedelsbeskattningen. Enligt vad
utskottet erfarit kommer frågan om
drivmedelsbeskattning även att övervägas under de
pågående skatteöverläggningarna mellan regeringen
och de politiska partierna. Utskottet avstyrker
därför de aktuella motionerna om sänkning respektive
höjning av skatten på drivmedel.
Vad gäller introduktion och beskattning av
biodrivmedel som aktualiseras i ett flertal motioner
gör utskottet följande bedömning.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en
fortsatt introduktion av biobränslen för
fordonsdrift är angelägen. Detta är också
regeringens uppfattning. Introduktionen bör dock -
som regeringen anfört - av samhällsekonomiska och
statsfinansiella skäl ske i den takt som är möjlig
och lämplig. Vägverket skall följa uppbyggnaden och
vid behov föreslå stimulansåtgärder för att
upprätthålla utbyggnadstakten av drivmedel med en
låginblandning av biobaserad alkohol eller etrar av
alkohol. Vidare bör Vägverket enligt vad som anförts
i den trafikpolitiska propositionen verka för att
fortsatta satsningar på biobaserade drivmedel
genomförs i begränsade fordonsflottor. Regeringen
har också gett en särskild utredare i uppdrag att
lämna förslag till ett samverkansprojekt för att
främja en regional satsning på biogasproduktion,
distribution och lokala fordonsflottor för
biogasdrift.
Enligt utskottets mening genomför regeringen en
målmedveten satsning på alternativa drivmedel i
syfte att säkra ett tillräckligt underlag för en
inhemsk produktion.
När det gäller beskattningen av biodrivmedel ser
utskottet positivt på att regeringen, i avvaktan på
ett nytt och mer tillfredsställande direktiv om
energibeskattning, avser att inom ramen för den s.k.
pilotprojektbestämmelsen fortsätta att ge
skattenedsättningar för vissa alternativa drivmedel
i enlighet med de riktlinjer som angavs i
budgetpropositionen för år 1998. Detta innebär
fortsatt befrielse från koldioxidskatt för alla
biobränslen. Vidare kommer liksom i dag bioetanol
för ren etanoldrift, bioetanol för inblandning i
bensin och dieselolja samt bioetanoldelen i ETBE för
inblandning i bensin vara befriat från energiskatt.
Enligt uttalande i den transportpolitiska
propositionen bör vidare, inom ramen för vad
tillämpningen av pilotprojektdispenser medger,
inblandning av upp till 5 % rapsmetylester (RME)
och/eller 15 % etanol i dieselolja inte påverka
beskattningen av dieseloljan. Detta innebär att
dieseloljan i dessa bränsleblandningar med stöd av
pilotprojektbestämmelsen skall kunna beskattas
enligt miljöklass 1 trots att miljökriterierna
härför i energiskattelagen inte är uppfyllda.
Enligt uppgift från Finansdepartementet avser
regeringen att hos kommissionen ansöka om ett
undantag enligt mineraloljedirektivet så att Sverige
skall ges rätt att generellt ge skattebefrielse
eller nedsättning av skatt för biodrivmedel.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas
anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande med anledning av motionerna.
Regional differentiering
I motion Sk698 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
glesbygdsbefolkningens problem med långa
pendlingsavstånd och höga drivmedelskostnader.
Motionärerna förordar en differentiering av
drivmedelsskatten mellan glesbygdslänen och övriga
landet. En sänkning av bensinskatten med 2 kronor
per liter är enligt motionärerna inte orimligt.
Även i motion Sk724 av Siv Holma och Peter Pedersen
m.fl. (v) tas frågan om differentierad skatt på
fordonsbränsle upp. Motionärerna anser att en
parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift
att utarbeta förslag till differentierad skatt på
fordonsbränsle som gynnar resande i glesbygd.
Utredningen bör också lämna förslag till en
differentierad beskattning av bilismen utifrån
regionala skillnader.
Utredningar m.m.
Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har
bl.a. behandlats i Vägtullutredningens (K 1994:03)
slutbetänkande Finansieringslösningar för Göteborgs-
och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82).
Utredningen konstaterar att energiskatten i huvudsak
tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens
depåer och att man måste skapa regler som gör det
möjligt att vid beskattningen ta hänsyn till och
kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten
måste omfatta samtliga drivmedel som levereras inom
regionen, även drivmedel som säljs på marinor och
till industrin och jordbruket. Vidare måste
uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt
utredningen ett väsentligt merarbete. För att komma
till rätta med skatteundandraganden och fusk och för
att motverka att systemet utnyttjas på ett inte
avsett sätt krävs att det införs olika former av
förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen
redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka
systemet på ett tillfredsställande sätt, men detta
förutsätter att berörda myndigheter ges resursför-
stärkningar. Det är dock enligt utredningen
oundvikligt att gränshandel uppkommer och att
konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade
sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en
regional fordonsskatt än en regional bensinskatt och
att varken en regional fordonsskatt eller en
regional drivmedelsskatt kan generera de medel som
krävs för att finansiera Göteborgsöverenskommelsen.
Kommunikationskommittén konstaterar i sitt
slutbetänkande att behovet av en variation i
skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas
genom att drivmedelsskatterna inom vägtrafiken
bestäms med hänsyn till effekterna för
landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel
av lokal karaktär läggs ovanpå den nationella nivån
för att klara tätortsproblemen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka den i
motionerna föreslagna differentieringen av
fordonsbränsle. Sedan 1980 är fordonsskatten för
personbilar nedsatt för bilägare i vissa
glesbygdskommuner. Nedsättningen uppgår till 384
kr/år. Enligt utskottet bör denna nedsättning
bibehållas och uppgå till samma belopp som nu
gäller. Detta är också regeringens uppfattning
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Fordonsskatt på dieseldrivna personbilar
I motion Sk638 av Olle Lindström (m) begärs ett
tillkännagivande om sänkt fordonsskatt på
dieseldrivna bilar (yrkande delvis). Motionären
anser att den höga skatten på nya dieselbilar i
förhållande till äldre dieseldrivna fordon är
negativ ur miljösynpunkt.
I motion Sk643 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås
ett tillkännagivande om att en enhetlig fordonsskatt
införs för dieseldrivna personbilar (yrkande 1).
Motionärerna framhåller att nytillverkade
dieselbilar är miljövänligare än äldre dieselfordon.
Genom att införa en enhetlig skatt kan
miljötänkandet öka. Enligt motionärerna finns det
varken miljöskäl eller ekonomiska skäl att beskatta
personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar
bör därför beskattas på samma sätt som de
bensindrivna personbilarna (yrkande 2).
I motion Sk703 av Agne Hansson (c) anförs att
vägtrafikbeskattningen av nya dieselbilar och
bensindrivna bilar bör vara likvärdig. Motionären
pekar på att vägtrafikskatten för en normalstor ny
dieseldriven personbil är drygt tre gånger så hög
som motsvarande bensindrivna bil. Detta motverkar
enligt motionären en önskvärd utveckling mot ett mer
miljövänligt trafiksystem.
I motion T230 av Sven Bergström m.fl. (c) framhålls
vikten av att fordonsskatten på dieseldrivna
personbilar förändras så att större vikt läggs vid
bilens miljöegenskaper. Fordonsskatten för äldre
dieseldrivna personbilar bör därför höjas och
skatten för nyare fordon sänkas (yrkande 11).
Motionärerna anser dock att fördelningspolitiska
skäl måste vägas in vid en omfördelning av
fordonsskatten för dessa personbilar.
Bakgrund
När kilometerskatten ersattes med dieselskatt
medförde hänsynen till den tunga trafikens
konkurrensförutsättningar att beskattningen av
diesel sattes till en lägre nivå än den som gäller
för bensin. För att få en balans när det gäller
personbilar genomfördes en femdubbling av
fordonsskatten för dieseldrivna personbilar.
Eftersom det rörde sig om en kraftig ökning
begränsades denna till kommande års modeller. För
1993 och tidigare års modell stannade höjningen vid
en fördubbling (prop. 1992/93:124, bet.
1992/93:SkU13). Riksdagens beslut sommaren 1996 att
slopa försäljningsskatten för personbilar i
stimulanssyfte finansierades med en höjning av
fordonsskatten med 50 % den 1 oktober 1996. Denna
höjning begränsades dock till 15 % för dieselfordon
av årsmodell 1994 och senare (prop. 1995/96:222,
bet. 1995/96:FiU15). Genom beslutet har en viss
utjämning av fordonsskatten på nya och gamla
dieseldrivna personbilar skett.
Fordonsskatten på en ny dieseldriven personbil
uppgår i dag till 2 245 kr (900 kg). För en
dieseldriven personbil med en årsmodellsbeteckning
som är 1993 eller äldre är fordonsskatten dock 1 172
kr. Fordonsskatten för en motsvarande bensindriven
bil är 585 kr.
Utskottets ställningstagande
I sitt yttrande till trafikutskottet över den
trafikpolitiska propositionen 1997/98:56 ansåg
utskottet i likhet med regeringen att det saknas
skäl att tillämpa en efter tjänstevikt
differentierad fordonsskatt på personbilar.
Skillnaden mellan olika personbilsmodeller när det
gäller vägslitage är obetydlig, och skatten är inte
heller utformad med hänsyn till miljö- eller trafik-
säkerhet. Utskottet delade också uppfattningen att
det då saknades tillräckligt underlag för att
förändra fordonsskatterna så att de i första hand
tar sikte på att åstadkomma ett system som främjar
ett säkert och ekologiskt hållbart transportsystem.
Med hänsyn härtill, och till att fordonsskatterna
också till viss del har koppling till de
energiskatter som är föremål för översyn, ansåg
utskottet i likhet med regeringen att det pågående
utredningsarbetet skulle avvaktas innan några
förändringar i fordonsskattesystemets grundläggande
uppbyggnad gjordes. Även frågan om en utjämning av
beskattningen mellan äldre och nyare dieselper-
sonbilar borde anstå i avvaktan på att utrednings-
arbetet inom Trafikbeskattningsutredningen
slutförts.
Trafikutskottet delade skatteutskottets bedömning
vilket godkändes av riksdagen (bet. 1997/98:TU10).
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och
avstyrker därmed motionerna.
Elbilar
I motion Sk668 av Matz Hammarström och Kia
Andreasson (mp) yrkas att riksdagen skall besluta om
en sådan ändring av fordonsskattelagen att elbilar i
miljöklass 1 E befrias från fordonsskatt.
Utskottets ställningstagande
Sedan den 1 januari 1995 gäller enligt 14 a §
fordonsskattelagen att personbilar och andra lätta
fordon i miljöklass 1 är befriade från fordonsskatt
under de första fem åren från det att fordonet blir
skattepliktigt första gången (prop. 1994/95:55, bet.
1994/95:SkU5). Skälet till att dessa fordon
befriades från fordonsskatt var att kompensera
fordonen för att försäljningsskatt skulle tas ut som
för motsvarande fordon i miljöklass 2, dvs.
skattelättnaden som fanns för fordon tillhörigt
miljöklass 1 togs bort för att överensstämma med
EG:s regler på området.
Fr.o.m. den 1 januari 1997 har försäljningsskatten
för personbilar slopats (prop. 1996/97:14, bet.
SkU8). Redan den 11 juni 1996 undantogs personbilar
i miljöklasserna 1 och 2 från försäljningsskatt
(prop. 1995/96:222, bet. FiU15, SkU13y).
Personbilar som drivs med elektricitet (miljöklass
1E) är befriade från försäljningsskatt sedan den 1
januari 1995.
Försäljningsskattebefrielse gäller även för
lastbilar och bussar som är inrättade för drift med
elektricitet från batterier i fordonet fram till och
med den 31 december år 2000 (prop. 1997/98:140,
bet. SkU25).
Personbilar som drivs med el är således befriade
från försäljningsskatt men inte från fordonsskatt.
Bensindrivna personbilar hänförliga till miljöklass
1 är befriade från försäljningsskatt samt
fordonsskatt under de fem första åren.
Utskottet kan således konstatera att elbilar har
kommit att få en oförmånligare behandling i
beskattningshänseende än bensindrivna bilar. Detta
kan inte anses förenligt med statsmakternas
intentioner att underlätta elbilarnas introduktion
på marknaden. Utskottet anser därför, i likhet med
motionärerna, att personbilar och andra lätta fordon
som drivs med elektricitet bör beskattas på samma
sätt som motsvarande fordon i miljöklass 1.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen
med ett förslag härom. Det anförda bör riksdagen med
anledning av motion Sk668 som sin mening ge
regeringen till känna.
Åkerinäringen, m.m.
I motion Sk699 av Jan-Evert Rådhström (m) begärs ett
tillkännagivande om behovet av att utreda de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkt
miljödieselskatt till internationell nivå.
Motionären anför att svensk miljödiesel har en
mycket hög kvalitet i förhållande till våra
grannländer inom EU. Att utländska åkare inte
använder den svenska dieseln under transporter i
Sverige beror på den höga beskattningen. Det är
enligt motionären angeläget ur såväl miljö- som
konkurrenssynpunkt att frågan om en sänkning av den
svenska dieselskatten utreds.
I motion Sk702 av Kenneth Lantz (kd) begärs
tillkännagivanden om vad i motionen anförts om
skatterna på miljödiesel och harmonisering av
fordonsskatten (yrkandena 1 och 2). Motionären
framhåller att kostnadsläget för svensk åkerinäring
är högt i jämförelse med flertalet andra europeiska
länder. För att förbättra den svenska åkerinäringens
konkurrensvillkor bör skatten på svensk miljödiesel
sänkas. En sådan åtgärd skulle även bidra till en
förbättrad miljö eftersom utländska åkare skulle
kunna tanka renare diesel i Sverige i stället för
att fylla tankarna med en sämre produkt från ett
annat land. Ett annat viktigt steg för att förbättra
situationen för den svenska åkerinäringen är att
harmonisera fordonsskatten så att samma regler
gäller för samtliga åkare som trafikerar Sverige.
I motion Sk708 av Jarl Lander och Anita Jönsson
(båda s) anförs att utländska bussföretag som kör
turister i Sverige har generösare villkor än svenska
bussföretag på motsvarande uppdrag i Europa eftersom
Sverige varken tar ut vägskatter, vägtrafikavgift
eller vägmoms. Motionärerna anser att Sverige bör
driva frågan om att införa en form motsvarande den
tunga vägtrafikens vinjettsystem för trafik på de
större vägarna även för busstrafiken (yrkande 2).
Bakgrund och tidigare behandling
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det
gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,
Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare
infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7).
Beträffande fordonsskatten på tunga fordon
föreslår Trafikbeskattningsutredningen i sitt
delbetänkande att denna inte förändras på annat sätt
än som följer av det nyligen införda
Eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet.
1997/98:SkU7). Kommunikationskommitténs förslag om
en differentiering av fordonsskatten med hänsyn till
användningsområde bör inte genomföras.
Frågan om fordonsskatt och vägavgift för lastbilar
behandlades av Riksdagen senast i samband med den
trafikpolitiska propositionen (1997/98:56, bet.
1997/98:TU10). Med anledning av propositionen och
motionsyrkanden om harmonisering av regler, avgifter
och skatter och svensk åkerinärings
konkurrensvillkor gjorde trafikutskottet följande
bedömning:
Utskottet konstaterar att regeringen avser att
prioritera det arbete som pågår med att ta fram ett
nytt direktiv om fordonsskatt, vägtullar och
vägavgifter. Enligt skatteutskottets mening har
övergången från fordonsskatt till vägavgifter för
vissa tunga fordon genomförts för att eliminera ett
allvarligt hinder för de svenska åkarnas möjlighet
att konkurrera inom Europa. De flesta åkare som
använder sitt fordon utanför Sverige slipper nu
erlägga vägavgifter i Danmark, Tyskland etc., och
detta har uppnåtts utan någon egentlig ökning av det
svenska skatteuttaget. Trafikutskottet finner det
angeläget att Sverige verkar för en utveckling av
vägavgiftssystemet i önskvärd riktning. Detta är
också regeringens uppfattning. - - -
Vidare hänvisade trafikutskottet till följande
uttalande från skatteutskottet med anledning av
motionsyrkande om harmoniserade fordonsskatter och
marknadspris på diesel.
Skatteutskottet konstaterar att
internationaliseringen av transportmarknaden lägger
hinder i vägen för en fullt genomförd
marginalkostnadsprissättning. Vidare kan
transportnäringens internationella
konkurrenssituation medföra att avsteg måste göras
från en i övrigt motiverad beskattning.
Skatteutskottet betonar dock att Sverige vid
utformningen av sina regler bör undvika att delta i
en skattekonkurrens med andra länder och i stället
välja att gå steget före. Som regeringen anför är
det samtidigt viktigt att hänsyn tas till de
styreffekter som kan uppkomma om prissättningen inom
Sverige blir alltför ojämn. - - - Trafikutskottet
finner inte anledning till annan bedömning än den
skatteutskottet redovisat i sitt yttrande.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottets ställningstagande
När det gäller drivmedelsbeskattningen har utskottet
i det föregående anfört att pågående
utredningsarbete bör avvaktas innan ställning tas
till frågor om mer genomgripande förändringar av
drivmedelsbeskattningen. Även frågor om ändrad
fordonsbeskattning för åkerinäringen bör anstå i
avvaktan på att arbetet inom Trafikbeskattnings-
utredningen slutförts. Såvitt utskottet erfarit
kommer åkerinäringens situation också att tas upp i
de pågående skattesamtalen mellan regeringen och de
politiska partierna. Utskottet avstyrker med det
anförda motionsyrkandena.
Traktorer och motorredskap
I motion Sk642 av Olle Lindström (m) begärs ett
tillkännagivande om att jordbruk, skogsbruk,
industri och andra kommersiella verksamheter skall
tillåtas använda lågbeskattad grön olja i sina
motorredskap och andra arbetsfordon. I motion Sk700
av Ola Karlsson och Lars Björkman (m) begärs ett
tillkännagivande om att jordbrukets dieselskatter
bör anpassas till den nivå som gäller i
grannländerna (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Beslut om användning av högbeskattad, miljöklassad
dieselolja i jordbrukstraktorer, terminaltraktorer,
motorredskap och terrängfordon fattades av riksdagen
våren 1995 (prop. 1994/95:203, bet. SkU28).
Enligt utskottets mening medför de ökade
miljökraven på motordrivna fordon att det blir allt
viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför.
Arbetsfordonen hade tidigare av olika skäl inte
kommit att omfattas av kravet på användning av
miljöklassat drivmedel, och tillfälliga lösningar
måste tillgripas för att komma till rätta med detta
förhållande. Beslutet våren 1995 att även
arbetsfordon skall omfattas av kravet på användning
av högbeskattad miljöklassad dieselolja löste dessa
problem.
Mot bakgrund av de pågående skatteöverläggningarna
mellan regeringen och de politiska partierna anser
utskottet att riksdagen inte nu bör göra ett
särskilt undantag för denna fordonskategori.
Motionerna avstyrks därför.
Motorcyklar
I motion T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om vad som anförts om
beskattningen av motorcyklar (yrkande 17). Enligt
motionärerna bör nuvarande accis (försäljningsskatt)
på motorcyklar på sikt slopas. Vidare framhålls att
Trafikbeskattningsutredningens förslag om en
femdubblad fordonsskatt är orealistisk.
Utredning, m.m.
Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i sitt
delbetänkande Bilen, miljön och säkerheten
(SOU1997:126) föreslagit att den sedan lång tid
gällande beskattningen efter tjänstevikt slopas för
lätta fordon och i stället ersätts med en
enhetsskatt. Utredningen föreslår att
enhetsskattebeloppet för bensindrivna personbilar
och motorcyklar bestäms till 1 100 kr per år.
Förslaget innebär en kraftig höjning för motorcyklar
eftersom fordonsskatten för dessa för närvarande
uppgår till högst 220 kr per år. Utredningen menar
att trafiksäkerhetsskäl gör att det är mycket svårt
att motivera lägre fordonsskatt på motorcyklar än på
personbilar. I den trafikpolitiska propositionen
anförde regeringen att den delade utredningens
bedömning att det saknas skäl att tillämpa en efter
tjänstevikt differentierad fordonsskatt på person-
bilar. Regeringen var dock inte beredd att föreslå
någon ändring i fordonsskattesystemets grundläggande
uppbyggnad utan ansåg att ytterligare underlag
behövdes för att utforma fordonsskatterna så att de
i första hand tar sikte på att åstadkomma ett system
som främjar ett säkert och ekologiskt hållbart
transportsystem. Vidare anfördes att
fordonsskatterna till viss del har koppling till de
energiskatter som är föremål för översyn inom
Regeringskansliet och att denna översyn borde
avvaktas.
Skatteutskottet och trafikutskottet delade denna
inställning (bet. 1997/98:TU10, SkU2y). Detta blev
också riksdagens beslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i
motionen om att accisen på motorcyklar skall slopas.
När det gäller fordonsskatten vidhåller utskottet
sin tidigare inställning om att utredningsarbetet
inom TBU bör avvaktas. Motionen avstyrks.
Kundförluster
I motion Sk692 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ett
tillkännagivande om att bensinstationerna skall
befrias från skatt för bensin som tankats men som
"kunden" inte betalat för.
Före den 1 januari 1995 behövde energiskatt,
bensinskatt, koldioxidskatt eller dieselskatt inte
redovisas på leveranser som skett med förlust på
grund av bristande betalning. Kravet var att det
skulle röra sig om en konstaterad förlust, och
redovisningsskyldigheten skulle fullgöras om
betalning senare skulle inflyta. Frågan om avdrag
för kundförluster behandlades av utskottet i samband
med behandlingen av proposition 1994/95:54 Ny lag om
skatt på energi (bet. 1994/95:SkU4). I propositionen
föreslogs bl.a. att reglerna om kundförluster skulle
slopas eftersom EG:s regler på området inte gav
utrymme för denna typ av skattebefrielse för
bränslen. Utskottet delade denna bedömning och
anförde även att man inte bör ha en ordning där
redovisningsskyldigheten bortfaller vid bristande
betalning, eftersom detta innebär en stimulans till
ett högre risktagande än annars när det gäller
kreditförsäljning. Vidare ansåg utskottet att
bränsleskatten kan ses som en avgift för den
miljöbelastning som uppkommer vid användning och att
denna kostnad inte bortfaller vid en utebliven
betalning. Utskottet tillstyrkte propositionen i
denna del.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och
avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Alkohol och tobak
Alkohol- och tobaksbeskattningen
Motionerna
I motion Sk729 av Bertil Persson (m) begärs ett
tillkännagivande om punktskatter på alkohol och
tobak och den organiserade brottsligheten. Motionä-
ren anser att de svenska punktskatterna på
cigaretter och alkoholdrycker måste harmoniseras
med omvärldens för att man skall få bukt med den
omfattande och organiserade illegala handeln med
dessa produkter.
I motion Sk624 av Liselotte Wågö (m) begärs ett
tillkännagivande om behovet av att sänka den svenska
ölskatten. För att svenska bryggerier skall kunna
överleva och konkurrera på lika villkor med övriga
EU-länder, framför allt Danmark, krävs enligt
motionären en sänkning av ölskatten med 50 %.
I motion Sk625 av Anna Åkerhielm (m) begärs ett
tillkännagivande om att anpassa den svenska
ölskatten till i första hand dansk nivå. Motionären
anför att en harmonisering av ölskatten behövs för
att stoppa den illegala hanteringen av starköl.
I motion Sk644 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) begärs ett tillkännagivande om att en
stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten
bör genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor
gentemot omvärlden uppnås till år 2000.
I motion Sk727 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) begärs ett tillkännagivande om
sänkt skatt på öl.
I motion So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om vad som anförts om
punktskatten på alkoholdrycker (yrkande 10).
Innebörden är att sjukvårdskostnader som orsakats av
alkoholbruk skall betalas av alkoholkonsumenterna
och inte som i dag av alla skattebetalare.
Bakgrund m.m.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige en
treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari 1998)
under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte
överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka
stimulansen för en övergång till alkoholsvagare
drycker och motverka den ökande gränshandeln
genomfördes dock en omläggning till en enhetlig
skatt på öl redan den 1 januari 1997. Samtidigt
höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl från 2,25
volymprocent till den övre gränsen inom EU för
tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs. 2,8
volymprocent. För att uppnå en oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).
Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på
cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes
den del av skatten som är relaterad till detaljhan-
delspriset från 17,8 % till 39,2 %. För skatten på
cigaretter innebär det en sänkning med 14 %.
Systemet för automatisk uppräkning av punktskatterna
på alkohol och tobak har slopats (prop. 1997/98:150,
bet. 1997/98:FiU20). Det skattebelopp som tas ut vid
viss privatinförsel respektive import av cigaretter
har därefter justerats så att de överensstämmer med
gällande cigarettskatt (prop. 1998/99:18, bet
1998/99:SkU6).
Riksdagen beslöt under våren 1998 att anta
regeringens förslag om förbättrad kontroll av vissa
punktskattepliktiga varor (prop. 1997/98:100, bet.
1997/98:SkU28). De nya reglerna innebär att tullen
fått utökade befogenheter att kontrollera
yrkesmässiga vägtransporter av alkoholvaror,
tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Tullen kan
påföra skatt och omhänderta varor medan
punktskatteplikten utreds och skatten är obetald.
Enligt den nya lagen får en tullmyndighet också
undersöka om postförsändelser (kommersiella och
privata) från ett annat EU-land innehåller alkohol-
eller tobaksvaror. Alkoholdrycker och tobaksvaror
som förs in av resande för privat bruk kan
omhändertas av tullen, om det finns en påtaglig risk
att den skattskyldige inte kommer att betala
skatten. Förblir skatten obetald, skall varorna
kunna förverkas efter beslut av domstol.
Utskottets ställningstagande
Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv
alkoholpolitik som syftar till att minska alkoholens
skadeverkningar genom en minskad total konsumtion.
Detta sker främst genom en kombination av höga
skatter och restriktioner som på olika sätt
begränsar tillgängligheten (t.ex.
detaljhandelsmonopol, regler för servering,
åldersgränser för inköp, begränsning av
privatinförsel etc.) samt olika alkoholförebyggande
insatser. Som utskottet tidigare anfört finns det
inte något skäl att minska ambitionerna med den
svenska alkoholpolitiken därför att man inom EU har
en annan syn än Sverige på dessa frågor.
Sveriges medlemskap i EU och en ökad internationell
rörlighet ställer nya krav på alkoholpolitiken.
Bl.a. har förutsättningarna för att använda pris-
instrumentet som alkoholpolitiskt medel försvagats i
och med EU-inträdet. De förebyggande insatserna har
blivit allt viktigare och ambitionsnivån i det
alkoholförebyggande arbetet har höjts såväl på
nationell som på lokal och regional nivå. Tullens
befogenheter att kontrollera ändrades också radikalt
i och med medlemskapet. Gränskontrollerna i EU-
trafik försvann. Någon utökning av skattekontrollen
och skattemyndighetens befogenheter genomfördes inte
i samband med EU-inträdet. Situationen ändrades dock
den 1 juli 1998 då punktskattekontrollagen trädde i
kraft och tullen fick ökade kontrollbefogenheter
beträffande yrkesmässig hantering av tobaks- och
alkoholvaror, distansförsäljning av sådana varor och
kommersiella eller privata postförsändelser som
kommer från ett annat EG-land.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är viktigt ur såväl fiskal synpunkt som
folkhälsosynpunkt att den illegala införseln av
alkohol och tobak hindras, inte minst för att
motverka att organiserad brottslighet får sitt fäste
i Sverige. Åtgärder har vidtagits och ytterligare
arbete pågår för att få bukt med detta problem.
Bl.a. har varusmugglingslagen varit föremål för
översyn och Punktskatteutredningen (dir. 1997:152)
överväger för närvarande om krav på säkerhet för
betalning av skatt i samband med transport av
obeskattade varor bör utvidgas. Kraven på säkerhet
skall täcka samtliga de fall som inte täcks av de
krav på säkerhet som finns i EG:s tullagstiftning.
Alkoholutredningen har i sitt betänkande
(SOU 1998:156) föreslagit att förvärv av olovligt
försåld spritdryck, vin eller starköl skall
kriminaliseras.
Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen mot en
ökad internationalisering och rörlighet gör att
alkoholpolitiken med tiden kan få ytterligare ändrat
innehåll både vad gäller mål och instrument.
Mot bakgrund av det åtgärder som nyligen vidtagits
och förbereds är det enligt utskottets mening för
närvarande inte lämpligt att genomföra någon av de
skattesänkningar som motionärerna förespråkar i
syfte att anpassa den svenska prisnivån till vad som
gäller inom EU. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna om sänkt skatt på alkoholdrycker.
Krav på att belägga tobak med en extra skatt som
specialdestineras till vissa hälso- och
sjukvårdsverksamheter har tidigare avstyrkts av
utskottet med motiveringen att även denna bör
underställas en normal budgetprövning. Utskottet
vidhåller sin inställning och avstyrker därmed
motion So306 yrkande 10.
Införsel
I motion So228 yrkande 14 av Ulf Kristersson m.fl.
(m) begär motionärerna ett tillkännagivande om att
Sverige bör höja gränsen för införsel till 30 liter
öl, 10 liter vin och 2 liter sprit den 1 januari
1999, fördubbla mängden den 1 juli 1999 och helt
slopa kvoterna den 1 januari år 2000.
I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)
anförs att Sverige bör hävda fortsatt undantag för
reglerna om införsel av alkoholdrycker från andra
medlemsländer (yrkande 8). Även i motion So461 av
Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om fortsatt undantag för reglerna
om införsel av alkoholdrycker från andra EU-länder
(yrkande 6).
Gällande bestämmelser
Enligt EG-reglerna får den som reser mellan EU-
länder medföra minst 10 liter sprit, 90 liter vin,
110 liter öl och 800 cigaretter utan att betala
skatt i införsellandet om varorna inköpts beskattade
i en annan EU-stat och är avsedda för privat
konsumtion.
Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde
Sverige och Finland ett undantag från EG-reglerna
för att kunna behålla strängare införselregler.
Danmark har sedan tidigare ett liknande undantag.
Med stöd av undantaget har Sverige begränsat den
privata införseln som får ske utan att den resande
betalar skatt till 1 liter starksprit eller 3 liter
starkvin, 5 liter annat vin och 15 liter starköl. I
dessa kvoter ingår varor som har beskattats i annat
EU-land och varor som har inköpts taxfree under
resan.
Enligt rådets direktiv 96/99/EG får Sverige, t.o.m.
den 30 juni år 2000, fortsätta att tillämpa de
kvantitativa begränsningarna. Den svenska inställ-
ningen är att undantaget i fråga om privatinförseln
förlängs automatiskt såvida inte ett enigt
rådsbeslut om motsatsen fattas. Danmark och Finland
har accepterat att tillämpa EG:s införselregler
fr.o.m. den 31 december år 2003. Enligt en
protokollsanteckning senareläggs Danmarks och
Finlands avvecklingsdatum om Sverige vid nästa
förhandlingsomgång får en senareläggning av
avvecklingen.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skulle det vara svårt för
Sverige att upprätthålla en hög prisnivå på
alkoholdrycker utan det svenska undantaget från EG:s
regler om införsel. Det är därför som det anförs i
motionerna U509 och So461 viktigt att Sverige
fortsätter att hävda detta undantag. Detta är också
regeringens uppfattning. Något tillkännagivande i
saken behövs därför inte. Motionerna avstyrks. Med
det anförda avstyrks också yrkandet i motion So228
om ett successivt avskaffande av det svenska
undantaget.
Taxfree
I motion Sk608 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström
(m) hemställs om ett tillkännagivande om att Sverige
bör verka för att borttagandet av den skattefria
försäljningen vid resor inom EU skall senareläggas.
Enligt motionärerna kan en slopad taxfreeförsäljning
ge försämrade kommunikationer, ökade
transportkostnader och dessutom leda till att
transporter via tredjeland gynnas.
I motion Sk728 av Per Bill (m) hemställs om ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om vikten
av att flygplatsbutiker ges möjlighet till fortsatt
försäljning av alkoholhaltiga drycker, om än
beskattade, till resenärer inom EU.
Gällande bestämmelser, m.m.
Fram till den 1 juli 1999 får medlemsstaterna inom
EU skattebefria varor som tillhandahålls i
taxfreebutiker och som tas med den resandes
personliga bagage vid flyg- eller sjöresa från en
medlemsstat till en annan. Detsamma gäller varor som
kan köpas ombord på ett flygplan eller ett fartyg i
passagerartrafik inom gemenskapen. Befrielsen
omfattar dock endast de kvantiteter som kan föras in
från tredje land utan att tull skall betalas. Detta
undantag upphör automatiskt och skattefri
försäljning av varor som tas med i bagaget kan
därför inte ske i exportbutiker och ombord på fartyg
och luftfartyg efter den 30 juni 1999. En fortsatt
möjlighet till skattebefrielse skulle kräva dels ett
förslag från kommissionen, dels att medlemsstaterna
fattade ett enhälligt beslut med detta innehåll.
Kommissionen och flertalet medlemsstater har
hittills avvisat tanken på fortsatt skattebefrielse.
Försäljning i taxfreebutiker eller på fartyg och
flygplan till resenärer till tredje land kan dock
fortgå även efter att den skattefria försäljningen
inom EU upphört.
För förbrukning ombord finns inte något krav på att
varorna efter den 30 juni 1999 skall vara
beskattade. Skattefriheten för konsumtion ombord kan
således behållas tills vidare, dvs. till dess att
rådet på kommissionens förslag har infört
gemenskapsbestämmelser om proviantering.
Sjöfartsverket har gjort en konsekvensutredning
för svenska färjelinjer av att den skattefria
försäljningen upphör. Kommissionären Mario Monti har
under hösten 1997 riktat en uppmaning till de
näringsidkare som bedriver taxfreeförsäljning att
påbörja sina förberedelser inför ett slopande av
denna möjlighet. Frågan har också tagits upp från
svensk sida vid ett möte med EU:s
transportministerråd i slutet av år 1997.
Regeringen har den 18 december 1997 tillsatt en
särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
förfarandereglerna för punktskatter m.m. (dir
1997:152). Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag
till åtgärder för kontroll av proviantering för
skattefri försäljning och förbrukning ombord på
transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän
översyn av förordningen (1994:1694) om viss
proviantering m.m. samt analysera EG:s regler på
taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska
provianteringsöverenskommelsen. Vidare skall
utredaren med anledning av att taxfreehandeln i EU-
intern trafik skall upphöra den 1 juli 1999 lägga
fram förslag till hur försäljningen av beskattade
varor ombord på transportmedel skall hanteras
skattemässigt. Sistnämnda frågor har redovisats i
betänkandet Beskattning utan taxfree (SOU 1998:126).
Utredningsarbetet i övrigt skall vara avslutat
senast den 1 december 1999.
Utredningen föreslår bl.a. att en ny lag om
exportbutiker skall ersätta motsvarande regler som i
dag finns i tullagstiftningen. Enligt förslaget
skall regeringen även fortsättningsvis meddela
tillstånd som bara kan ges till flygplatshållaren.
Försäljningen i exportbutikerna skall endast få ske
till resande till tredje land och endast avse
obeskattade gemenskapsvaror. Utredningen anser att
det ligger i sakens natur att exportbutikerna endast
är avsedda för skattefria varor. Om försäljning
skulle kunna ske av såväl beskattade som obeskattade
varor skulle bl.a. kontrollen försvåras, sägs det.
Utskottets ställningstagande
Som anförts ovan kräver en fortsatt möjlighet till
skattebefrielse för varor som tillhandahålls i
taxfreebutiker vid viss passagerartrafik inom EU
dels ett förslag från kommissionen, dels att
medlemsstaterna fattar ett enhälligt beslut med
detta innehåll. Vid det informella toppmötet mellan
stats- och regeringscheferna i oktober 1998 i
Pörtschach gav medlemsländerna, bl.a. Sverige,
kommissionen i uppdrag att belysa konsekvenserna av
en begränsad förlängning. Kommissionen skall svara
senast i början av mars månad. Därefter skall Ekofin
ta ställning i frågan. Sverige har alltså redan
medverkat till åtgärder som torde ligga i linje med
vad som begärs i motion Sk608, men utskottet bör i
dag inte uttala sig om vilken ställning regeringen
skall inta när kommissionens rapport föreligger.
Motion Sk608 avstyrks.
Vad beträffar yrkandet om att flygplatsbutiker
skall få sälja beskattade varor till resenärer inom
EU anser utskottet i likhet med utredningen att
försäljning från flygplatsbutiker endast skall få
ske till resande till länder utanför EU och endast
avse skattefria varor. Förutom kontrollsvårigheter
skulle motionärens förslag också kräva en ändring av
alkohollagens bestämmelser om
detaljhandelsmonopolet, vilket utskottet inte kan
ställa sig bakom.
Utskottet avstyrker motionen.
Övriga punktskatter
Reklamskatt
I motion Sk661 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
reklamskatt och höjd mervärdesskatt på dagstid-
ningar. Motionärerna anför att reklamskatten ger
upphov till snedvridningar i sin nuvarande form och
att den inte är förenlig med EG-rätten. För att
uppnå bättre konkurrensneutralitet mellan
dagstidningar och tidskrifter anser motionärerna att
mervärdesskatten på dagstidningar bör höjas till 21
%. Även i motion Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att reklamskatten bör slopas och att
regeringen bör återkomma med förslag härom (yrkande
8).
I motion Sk704 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c,
fp) anförs bl.a. att reklamskatten är en extraskatt
på information och marknadsföring som gör det
svårare och dyrare för företag att sälja. Därtill
träffar skatten i sin nuvarande utformning i högre
grad mindre företag än större. Motionärerna anser
att reklamskatten skall avskaffas och begär ett
tillkännagivande härom till regeringen.
Utredning
Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör
reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa
reklamskatten!).
Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG-
rätten är föremål för prövning i Regeringsrätten.
Utskottets bedömning
Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa
reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Utskottet vill
erinra om att skälet till att reklamskatten inte
helt slopades i enlighet med vad 1996 års
reklamskatteutredning föreslog var finansiella.
Utskottet som tillstyrkte förslaget om slopad skatt
på reklamtrycksaker men ej annan reklam framhöll i
sitt yttrande till finansutskottet att åtgärden kan
leda till nya nackdelar för reklam i annan form och
försämra konkurrensförhållandena exempelvis för
gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet
förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen
och återkommer till dessa frågor så snart som
utvecklingen motiverar detta. Utskottet vidhåller
sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därför
de aktuella motionsyrkandena.
Fritidsbåtar
I motion T229 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 8
anförs att en båtskatt bör införas för att
finansiera sjösäkerhetsarbetet och kostnaderna för
det rörliga friluftslivet.
I motion T629 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand (s)
anförs att regeringen bör lägga fram ett förslag om
införande av en båtskatt. Motionären anför att
samhällets totala kostnader för sjösäkerhet etc.
sammantaget med de stora och obeskattade
förmögenhetsvärden som återfinns i fritidsbåtar
talar för att en regelrätt båtskatt snarast möjligt
bör införas.
I motion Sk705 av Karin Olsson m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att skatt på
fritidsbåtar eller höjd registeravgift bör införas
för fritidsbåtar.
Tidigare behandling
Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild
utredare att närmare belysa vilka kostnader
fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga
hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i
betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt
register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har
avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att
samhällets intäkter från båtlivet enligt
utredningens beräkningar vida överstiger
kostnaderna.
I budgetpropositionen 1998/99:1 utgiftsområde 22
har regeringen gjort den bedömningen att frågan om
hur register för fritidsbåtar bör utformas bör
utredas vidare och avser att återkomma till
riksdagen under 1999 med ett konkret förslag.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade
förslag avvaktas och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena.
En avgift på trädgårdsprodukter
I motion Sk713 av Marina Pettersson (s) begärs ett
tillkännagivande om att införa en produktionsavgift
på svenskproducerade trädgårdsprodukter. Avgiften
skall enligt motionären användas för branschens
gemensamma insatser, som forskning, teknik- och
metodutveckling och säljfrämjande åtgärder.
Tidigare behandling
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och
expansion har i december 1997 lagt fram betänkandet
En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).
Utredningen redovisar att det i Danmark och
Nederländerna finns lagstadgade system för uttag av
produktionsavgifter inom trädgårdssektorn och att
avgifterna finansierar fonder som används för
näringens gemensamma behov. För att trygga den
svenska trädgårdsnäringens behov av
utvecklingsinsatser föreslår utredningen att staten
anvisar 15 miljoner kronor per år under en
femårsperiod att användas som en kollektiv resurs
för branschens gemensamma utveckling.
Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande
senast i betänkande 1997/98:SkU18. Motionen
avstyrktes med anledning av att frågan om särskilda
fonder för trädgårdsnäringens gemensamma behov och
även frågan om hur dessa skall finansieras var
aktuell inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Frågan om särskilda fonder för trädgårdsnäringens
gemensamma behov är fortfarande aktuell för
överväganden inom Regeringskansliet.
Utskottet vidhåller att regeringens
ställningstagande bör avvaktas och är därför inte
berett att tillstyrka ett tillkännagivande till
regeringen i frågan. Motionen avstyrks.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk645, 1998/99:Sk700
yrkandena 1, 2 och 4, 1998/99:MJ224 yrkande 3,
1998/99:MJ254 yrkandena 1 och 2 samt
1998/99:MJ256 yrkandena 2 och 4,
res. 3 (m, kd)
res. 4 (c)
3. beträffande värmeleveranser till
industrin
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk697,
4. beträffande industrins och
växthusnäringens energiskatt
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk669, 1998/99:Sk671
yrkande 9, 1998/99:MJ241 yrkande 1 och
1998/99:N228 yrkandena 27 och 28,
res. 5 (m)
res. 6 (kd)
5. beträffande finsk rödmärkt olja för
uppvärmning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk641,
res. 7 (m)
6. beträffande drivmedelsbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk306 yrkande 21,
1998/99:Sk643 yrkande 3, 1998/99:Sk701,
1998/99:Sk725, 1998/99:
Sk726, 1998/99:T220 yrkande 4 delvis och
1998/99:T223 yrkandena 12 och 14,
res. 8 (m)
res. 9 (kd)
res. 10 (c)
7. beträffande sänkning av bensinskatten
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk607, 1998/99:Sk621
yrkandena 1 och 3, 1998/99:Sk638 delvis,
1998/99:Sk639, 1998/99:
Sk640 samt 1998/99:T220 yrkande 4 delvis,
res. 11 (m)
8. beträffande regional differentiering
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk698 och
1998/99:Sk724,
9. beträffande fordonsskatt på
dieseldrivna personbilar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk638 delvis,
1998/99:Sk643 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk703
samt 1998/99:T230 yrkande 11,
res. 12 (m)
res. 13 (v)
res. 14 (c)
10. beträffande elbilar
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk668 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. beträffande åkerinäringen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk699, 1998/99:Sk702
och 1998/99:Sk708 yrkande 2,
res. 15 (m, kd)
12. beträffande traktorer och
motorredskap
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk642 och
1998/99:Sk700 yrkande 3,
res. 16 (m)
13. beträffande motorcyklar
att riksdagen avslår motion 1998/99:T220 yrkande 17,
res. 17 (m)
14. beträffande kundförluster
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk692,
15. beträffande alkohol- och
tobaksbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk624,
1998/99:Sk625, 1998/99:Sk644, 1998/99:Sk727,
1998/99:Sk729 och 1998/99:So306 yrkande 10,
res. 18 (m)
16. beträffande införsel
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:U509 yrkande 8,
1998/99:So228 yrkande 14 och 1998/99:So461
yrkande 6,
res. 19 (m)
res. 20 (kd)
17. beträffande taxfree
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk608 och
1998/99:Sk728,
res. 21 (m)
18. beträffande reklamskatt
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk661, 1998/99:Sk704
och 1998/99:Kr519 yrkande 8,
res. 22 (m, kd)
19. beträffande skatt på fritidsbåtar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk705, 1998/99:T229
yrkande 8 och 1998/99:T629 yrkande 2,
res. 23 (m) - motiv.
20. beträffande en avgift på
trädgårdsprodukter
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk713.
Stockholm den 16 februari 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v),
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Per
Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund (m), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin (s), Helena Höij (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Lars U Granberg (s),
Catharina Hagen (m) och Claes Stockhaus (v).
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Klimatfrågan är det största miljöproblemet och en
global överlevnadsfråga för mänskligheten. Därför
måste Sverige bedriva en offensiv klimatpolitik och
fullgöra sina internationella åtaganden på området.
Koldioxidbeskattningen kan stödja klimatpolitiken
genom att medverka till en begränsning av utsläppen
från fossila bränslen. Den förutsätter dock
åtminstone en europeisk samordning, eftersom
effekten annars blir att produktion flyttar till
andra länder. Man bör också vara försiktig med att
internalisera miljökostnader i energipriset eftersom
man riskerar att hamna i ett slags statlig
prispolitik som leder till ineffektivitet och sämre
resurshushållning.
Miljöskatter bör ses som ett komplement till
miljöpolitiken. En avvägning mellan miljöskatter och
andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds-
lagstiftning, informationsinsatser etc., måste
göras. Miljöskatterna är mest effektiva när de
riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att
åtgärda. Nya ekonomiska styrmedel bör enligt vår
mening framför allt innefatta skatterabatter i syfte
att uppnå en snabbare introduktion av ny teknik och
miljövänligare produkter. Ett gott exempel är det
snabba införandet av katalytisk avgasrening som
skatterabatten på katalysatorförsedda bilar ledde
till.
När det gäller de befintliga energiskatterna finns
det utrymme för en omfördelning så att skatterna
blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende av
energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den
utsträckning det skall förekomma, tas ut
proportionellt mot energiinnehållet. I dag är
exempelvis energiskatten lägre på kol än på olja,
vilket inte är motiverat.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ782 yrkande
16 och 1998/99:N228 yrkandena 29 och 30 samt med
avslag på motionerna 1998/99:Sk622, 1998/99:U507
yrkande 8, 1998/99:U509 yrkande 5, 1997/98:Jo66
yrkande 4, 1998/99:MJ750 yrkande 1,
1998/99:MJ778 yrkandena 3-6 och 1997/98:N219 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
Enligt vår mening är det angeläget att en gemensam
koldioxidskatt införs i EU. Så länge beslut härom
måste fattas med enhällighet omöjliggörs i praktiken
vårt mål om en gemensam minimiavgift för
miljöavgifter på koldioxid och andra skadliga
utsläpp liksom målet om att sänkta avgifter på
avlönat arbete skall "växlas" mot högre avgifter på
miljöförstörande produktion. Trots att fem partier i
riksdagen krävt ökad överstatlighet och effektivare
beslut när det gäller miljöavgifter har regeringen
visat sig ointresserad av att driva frågan med
motiveringen att det är fråga om en skatt och därför
skall omfattas av samma beslutsregler som övriga
skatter, dvs. enhällighet. Vi kristdemokrater anser
att det i första hand rör sig om en miljöfråga och
inte en skattefråga och därmed bör besluten kunna
fattas med kvalificerad majoritet. Regeringen måste
nu med kraft verka för att detta skall bli möjligt.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U509 yrkande 5,
med anledning av motion 1998/99:U507 yrkande 8
samt med avslag på motionerna 1998/99:Sk622,
1997/98:Jo66 yrkande 4, 1998/99:MJ750 yrkande 1,
1998/99:MJ778 yrkandena 3-6, 1998/99:MJ782
yrkande 16, 1997/98:N219 och 1998/99:N228
yrkandena 29 och 30 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
3. Jordbrukets energiskatt (mom. 2)
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Sverige bör inom EU med kraft driva frågan om
harmonisering av avgifter och skatter för
jordbruksnäringen. I avvaktan härpå måste enligt vår
mening det svenska jordbrukets energiskatter sänkas
till en nivå som är likvärdig med vad som gäller i
våra främsta konkurrentländer. De skatter och
avgifter som belastar den svenska råvaruproduktionen
har oftast inte sin motsvarighet i
konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids
till svenska jordbruksproducenters nackdel.
Energiskatter finns också i Danmark men är avdrags-
gilla i momsberäkningen och utgör därför ingen
belastning.
Därutöver måste jordbruket ges villkor som är
likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett
konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för
att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas.
Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk
betydelse och svarar för en stor del av
arbetstillfällena i landet. Som det är i dag
behandlas lantbrukare som producerar vår mat som
privatpersoner när de debiteras skatt på elenergi
som används i deras lantbruksföretag. Ett
lantbruksföretag som tillverkar sitt eget foder har
alltså högre energiskatt vid denna produktion än vad
ett fodertillverkningsföretag har. Om tillverkningen
sker i fodertillverkningsindustrin påförs ingen
elskatt, eftersom industrin är befriad från sådan
skatt. Detsamma gäller skatten på eldningsolja. Ett
lantbruksföretag får betala högre skatt på olja som
används vid torkning av spannmål än vad de företag
gör som tar emot och torkar spannmål. Industrin får
nämligen tillämpa de avdrags- och nedsättningsmöj-
ligheter som finns till skillnad från lantbrukaren.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på
handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det
svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens
konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte
i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-
länder.
Det finns också anledning att understryka att det
enbart är drygt 1 % av kväveläckaget till Östersjön
som kommer från svenskt åkerbruk. Regeringen bör
därför låta utreda om skatten på handelsgödsel har
haft några positiva effekter när det gäller att
minska närsaltläckaget. Visar det sig att skatten
inte haft någon sådan effekt bör den avskaffas. I
samband härmed bör även möjligheterna att använda
andra styrmedel än skatter i syfte att begränsa
närsaltläckaget övervägas.
Sammanfattningsvis anser vi att det är hög tid att
förslagen från Utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion (den s.k. Björkska utred-
ningen) genomförs. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande jordbrukets energiskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk700
yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ224 yrkande 3,
1998/99:MJ254 yrkande 1 och 1998/99:MJ256
yrkandena 2 och 4 samt med anledning av
motionerna 1998/99:Sk645, 1998/99:Sk700 yrkande
4 och 1998/99:MJ254 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
4. Jordbrukets energiskatt (mom. 2)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och
expansion (den s.k. Björkska utredningen) visar att
den svenske bonden tvingas arbeta med betydligt
högre kostnader i form av skatter och avgifter än
bönder i våra främsta konkurrentländer. Vi inom
Centerpartiet anser att de ekonomiska villkoren
måste förbättras och att den extra ryggsäck som
svenska bönder tvingas bära måste lyftas av.
Centerpartiet har i anslutning till höstens bud-
getbehandling föreslagit att intentionerna i Björks
utredning skall fullföljas och föreslår slopad
elskatt samt sänkt skatt på eldningsolja för
jordbruksföretag i likhet med vad som gäller inom
båda områdena för tillverkningsindustrin.
Jordbrukarna bör även kompenseras för att de betalar
ett högre pris på diesel än kollegerna i
konkurrentländerna. Genom Centerpartiets initiativ
har frågan om jordbrukets energibeskattning också
aktualiserats i de pågående skattesamtalen mellan
regeringen och de politiska partierna.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande jordbrukets energiskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk700
yrkandena 1 och 2 och 1998/99:MJ254 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1998/99:Sk645,
1998/99:Sk700 yrkande 4, 1998/99:MJ224 yrkande
3, 1998/99:MJ254 yrkande 2 och 1998/99:MJ256
yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.
5. Industrins och växthusnäringens
energiskatt (mom. 4)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Det är statens uppgift att fastställa ramar och
villkor som medför att hushåll och företag ges
långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening
är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer
nu skyndsamt antas.
Energibeskattningen måste göras konkurrensneutral.
Fiskala skatter bör endast tas ut i konsumtionsledet
medan miljöstyrande skatter och avgifter bör
användas endast i produktionsledet. De särskilda
produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft
skall således slopas.
När det gäller produktionsskatterna på el har den
elintensiva industrin drabbats särskilt hårt, och
för dessa företag räcker det inte med den sänkning
som genomfördes våren 1998. Produktionsskatten på el
innebär att dessa företag får allt svårare att klara
sig på den internationella marknaden, vilket leder
till att nödvändiga långsiktiga investeringar inte
genomförs.
En annan viktig uppgift på energiskatteområdet är
att få till stånd en ökad harmonisering av
energibeskattningen mellan de nordiska länderna.
Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper
hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska
elmarknaden. De samlade produktionsresurserna
utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder
till samhällsekonomiska kostnader och en ökad
miljöpåverkan.
Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av
yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma
produktionsvillkor som sin främsta konkurrenter inom
EU.
Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande industrins och växthusnäringens
energiskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk669 och
1998/99:N228 yrkandena 27 och 28, med anledning
av motion 1998/99:MJ241 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1998/99:Sk671 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
6. Industrins och växthusnäringens
energiskatt (mom. 4)
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska
växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en
reducering av priser och intäkter som en anpassning
till de nivåer som finns inom EU. Det är därför,
menar vi, rimligt att de svenska
produktionsskatterna på energi också anpassas till
europeiska förhållanden. I likhet med vad som anförs
i motion MJ241 anser vi att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag till reducerad
koldioxidskatt för växthusnäringen. Det är av
yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma
produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter
inom EU. I annat fall är risken stor att näringen på
sikt slås ut.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande industrins och växthusnäringens
energiskatt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:MJ241 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk669,
1998/99:Sk671 yrkande 9 och 1998/99:N228
yrkandena 27 och 28 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad ovan anförts.
7. Finsk rödmärkt olja för uppvärmning
(mom. 5)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Genomförandet av den inre marknaden innebär att
privatpersoner skall ha möjlighet att köpa och
förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har
också anpassats till dessa krav, och den som så
önskar kan i dag normalt köpa t.ex. kapitalvaror i
ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att
detta föranleder någon beskattning. En inre marknad
utan gränshinder och med god funktion ökar
konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar
till en harmonisering av medlemsländernas
skatteregler.
De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga
hinder för de privatpersoner som vill föra in finsk
rödmärkt olja för andra ändamål än drift av
motordrivna fordon. Den privatperson som vill
använda finsk rödmärkt olja för att värma sin villa
i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk
punktskatt.
Dubbelbeskattningen gör att det i praktiken inte är
möjligt för privatpersoner att köpa finsk rödmärkt
olja och använda den för uppvärmning i Sverige. Den
ändring som trädde i kraft den 1 juli 1998 och som
innebär att förbrukaren skall få tillbaka
mellanskillnaden mellan den högre och den lägre
svenska energiskattesatsen medför ingen skillnad
härvidlag.
De svenska reglerna på detta område står enligt
vår mening i strid med principen om konsumenternas
fria tillgång till den gemensamma inre marknaden. På
samma sätt som när det gäller andra varor måste det
vara möjligt för en person att köpa finsk olja och
föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex. för
uppvärmning av sin villa. Om det finns
prisskillnader som beror på skatten, utgör inte
detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde.
I stället måste problemet lösas genom en
harmonisering av skattereglerna.
Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma
med ett förslag som innebär att det bör bli möjligt
för privatpersoner att köpa och föra in finsk,
rödmärkt olja för uppvärmningsändamål.
Också företagare får betala dubbel punktskatt på
eldningsoljan. Visserligen har de möjlighet att
begära återbetalning av den låga finska skatten men
detta löser inte problemet med den felaktiga svenska
beskattningen. Ett förslag måste därför även ge
företagarna rimliga möjligheter att köpa
eldningsolja där den är billigast.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande finsk rödmärkt olja för
uppvärmning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk641 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
8. Drivmedelsbeskattning (mom. 6)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Den teknikutveckling som pågår i alla
biltillverkande länder kommer att resultera i mer
energieffektiva fordon. Ett etappmål kan vara en
familjebil med en bränsleförbrukning på ca 0,4
liter/mil. Detta uppnår man genom att vidareutveckla
och produktionsanpassa material och komponenter.
Bilismens miljöpåverkan är heller inte statisk. I
takt med att bilparken moderniseras, reduceras
miljöpåverkan. I dag sköts ca 60 % av
transportarbetet med avgasrenade bilar. Därigenom
har också utsläppen minskat betydligt jämfört med
när de första beräkningarna rörande bilismens
miljökonsekvenser gjordes. Vi anser att det är hög
tid att bedömningar avseende de olika
transportslagens samhällsekonomiska påverkan görs
mot bakgrund av effekterna av ny reningsteknik och
av de samhällsekonomiska intäkterna.
Vidare anser vi att Naturvårdverkets förslag till
införande av miljöklasss 1 för bensin med strängare
miljökrav än de i dag gällande miljöklasserna 2 och
3 bör prioriteras och att skatten på sådan bensin
skall vara lägre än för annan bensin.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande drivmedelsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T220 yrkande 4
delvis och med avslag på motionerna
1998/99:Sk306 yrkande 21, 1998/99:Sk643 yrkande
3, 1998/99:Sk701, 1998/99:Sk725, 1998/99:
Sk726 och 1998/99:T223 yrkandena 12 och 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
9. Drivmedelsbeskattning (mom. 6)
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Sverige har mycket goda förutsättningar att
framställa förnybara drivmedel för fordon.
Biodrivmedel har en gynnsam effekt på mängden
koldioxidutsläpp, på den inhemska marknaden och på
handelsbalansen. Biodrivmedlens goda effekt på
miljön och på att skapa arbetstillfällen och en
konkurrenskraftig gröda för svenskt jordbruk gör det
mycket angeläget att fasa ut fossila bränslen till
förmån för förnyelsebara biodrivmedel. Vi anser att
en introduktion av biobränslen bör ske både genom
låginblandning och genom att utveckla nya motorer
som kan drivas med ren alkohol. Låginblandning av
största möjliga halt som klaras utan modifieringar i
befintliga motorer ger omedelbart en marknad för
inhemsk produktion i stor skala. Därigenom skapas
också förutsättningar för introduktion av fordon med
ren alkoholdrift.
Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att
skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen
av alternativa bränslen utan staten måste medverka
till att stimulera marknaden inom detta område.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande drivmedelsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T223 yrkande 12
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk306
yrkande 21, 1998/99:Sk643 yrkande 3,
1998/99:Sk701, 1998/99:Sk725, 1998/99:Sk726,
1998/99:
T220 yrkande 4 delvis och 1998/99:T223 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
10. Drivmedelsbeskattning (mom. 6)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
De skadliga utsläppen från biltrafiken måste
reduceras bl.a. genom en övergång från fossila till
biobaserade drivmedel. Målet på kort sikt bör vara
att introducera biobaserade drivmedel i stor skala i
hela landet. Det brådskar därför med åtgärder för
att främja den inhemska tillverkningen av bl.a.
etanol som bränsle. Förutsättningarna för sådan
produktion finns i landet, vilket är positivt för
miljön och tillväxten samt skapar åtskilliga
arbetstillfällen.
Inom ramen för de s.k. pilotprojekten har
regeringen givit skattefrihet för bl.a. etanol.
Försöksverksamhet finns även på andra områden, och
det är viktigt att denna verksamhet följs upp så att
den kan tillåtas av EG-kommissionen.
För att nå en miljömässigt hållbar utveckling och
göra biobränslena konkurrenskraftiga gentemot
fossila bränslen är det angeläget att regeringen ger
skattebefrielse för miljövänliga, biobaserade
drivmedel. Inom EU bör Sverige vara pådrivande och
verka för en möjlighet till generell skattefrihet
för biobaserade drivmedel. Olika försöksverksamheter
och projekt räcker inte för att utveckla en marknad
för sådana bränslen.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande drivmedelsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk306 yrkande 21
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk643
yrkande 3, 1998/99:Sk701, 1998/99:Sk725,
1998/99:Sk726, 1998/99:T220 yrkande 4 delvis och
1998/99:T223 yrkandena 12 och 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
11. Sänkning av bensinskatten (mom. 7)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
För enskilda människors välfärd är goda
kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer
underlättar arbetspendling och är ett väsentligt
inslag för en god livskvalitet och ökar
möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med
en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många
människor varken ha fungerande arbetsliv eller
socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i
glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett
aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en
bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är
kraftigt underskattad. Regeringen har i den
trafikpolitiska propositionen anfört att
Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i uppdrag
att göra en översyn av vägtrafikens samlade
beskattning.
För att redan nu underlätta för hushållen föreslår
vi att den höjning av skatten på bensin med 25 öre
som regeringen genomförde den 1 juli 1997 återtas.
Vi avvisar vidare bestämt alla idéer om en fortsatt
årlig ökning av bensinskatten med 10 öre.
Ytterligare bensinskattesänkningar bör genomföras.
Därutöver anser vi att bensinskatten skall vara
enhetlig i hela landet.
Det skall också tilläggas att Sverige har en av
Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur
miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre
kolväten och kväveoxid och drar även ofta mindre
bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge
många hushåll en möjlighet att på sikt byta den
gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.
Den höga skatten på bensin kan således sägas vara
kontraproduktiv ur miljösynpunkt.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande sänkning av bensinskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk607,
1998/99:
Sk621 yrkandena 1 och 3, 1998/99:Sk639,
1998/99:Sk640 och 1998/99:T220 yrkande 4 delvis
samt med avslag på motion 1998/99:Sk638 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
12. Fordonsskatt på dieseldrivna
personbilar (mom. 9)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening är det önskvärt att Sveriges
bilpark förnyas och föryngras. En sådan förnyelse är
bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur
miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten
missgynnar emellertid de nya dieselbilarna och
motverkar en sådan utveckling. De nya
dieselmotorerna har en bättre avgasrening än de
gamla och är dessutom avgjort bättre ur
miljösynpunkt än många bensinmotorer. Vi anser att
den höga fordonsskatten på dieselfordon skall sänkas
så att nya moderna dieselbilar inte missgynnas på
det sätt som sker i dag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande fordonsskatt på dieseldrivna
personbilar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk638 delvis och
med avslag på motionerna 1998/99:Sk643 yrkandena
1 och 2, 1998/99:
Sk703 samt 1998/99:T230 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
13. Fordonsskatt på dieseldrivna
personbilar (mom. 9)
Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har
dels anfört följande:
En för staten angelägen uppgift är att ge impulser
till marknaden så att miljötänkandet ökar. När det
gäller fordonsbeskattningen sker detta lämpligast
genom att dels sänka skatten för miljövänliga
alternativ, dels höja skatten för sådana alternativ
som är mindre fördelaktiga ur miljösynpunkt.
Nytillverkade dieseldrivna bilar är ett
miljövänligt alternativ. Trots detta är
fordonsskatten i Sverige på nya dieselbilar dubbelt
så hög som skatten på äldre fordon. Vi menar att
miljötänkandet skulle öka om en enhetlig skatt
införs för äldre och nyare dieselfordon.
Vi menar också att det i dag varken finns
miljömässiga eller ekonomiska skäl att beskatta
personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar
bör därför beskattas på samma sätt som bensindrivna
bilar.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande fordonsskatt på dieseldrivna
personbilar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk643 yrkandena 1
och 2 och med anledning av motionerna
1998/99:Sk638 delvis, 1998/99:
Sk703 och 1998/99:T230 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
14. Fordonsskatt på dieseldrivna
personbilar (mom. 9)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det är angeläget att fordonsskatten för dieseldrivna
personbilar förändras så att större vikt läggs vid
bilens miljöegenskaper. I dag föreligger en helt
omotiverad skillnad i vägtrafikskatt mellan nya och
äldre dieseldrivna fordon. De som fortsätter att
köra med äldre dieselbilar, som är betydligt
skadligare ur miljösynpunkt på grund av att
katalysatorrening saknas, gynnas i beskatt-
ningshänseende framför den som byter till en ny
dieselbil med katalysatorrening. Därigenom motverkas
en föryngring av dieselbilparken. För att främja ett
miljövänligare trafiksystem måste en övergång till
likvärdig vägtrafikbeskattning mellan nya och äldre
dieseldrivna fordon komma till stånd. Dock måste
fördelningspolitiska skäl vägas in vid omfördelning
av fordonsskatten för dessa personbilar.
Lika svårmotiverad ur miljösynpunkt är skillnaden i
vägtrafikskatt mellan nya dieselbilar och
bensindrivna bilar. Vägtrafikskatten för en
normalstor ny dieseldriven personbil är drygt tre
gånger så hög som motsvarande bensindriven bil. Även
denna skillnad i beskattning bör jämnas ut.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande fordonsskatt på dieseldrivna
personbilar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T230 yrkande 11
och med anledning av motionerna 1998/99:Sk638
delvis, 1998/99:Sk643 yrkandena 1 och 2 och
1998/99:Sk703 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
15. Åkerinäringen, m.m. (mom. 11)
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig
för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle
och högre personalkostnader för svenska åkare
innebär stora konkurrensnackdelar gentemot många
andra europeiska åkerier. Sverige har en av de
äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordons-
kostnaden är näst högst i Europa. Dieselkostnaden
inklusive skatt är en av de högsta.
Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i
Europa. Detta innebär att utländska buss- och
lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa.
Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det
är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med
sina högre löne- och skattekostnader samt strängare
miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur
till att åkerier lägger ner, går i konkurs eller i
vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista
åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta
blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv,
att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste
frågan för åkerinäringen är sänkta skatter.
Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas
för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera
med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att
harmonisera fordonsbeskattningen med omvärlden.
Vi anser att regeringen bör utreda de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkning av
miljödieselskatten till internationell nivå.
Ett viktigt steg har tagits genom Sveriges
anslutning till Eurovinjettsystemet, men reglerna
har här fått en utformning som lett till kraftiga
försämringar för vissa svenska fordonskategorier
(jfr bet. 1997/98:SkU7). För den svenska
åkerinäringen har dock anslutningen utgjort en
nödvändig åtgärd för att något förbättra
konkurrenskraften.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande åkerinäringen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk699 och
1998/99:Sk702 samt med avslag på motion
1998/99:Sk708 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
16. Traktorer och motorredskap (mom. 12)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Det svenska kravet på användning av högbeskattad
dieselolja i arbetsfordon som används i jordbruk,
skogsbruk, industri och andra kommersiella verk-
samheter innebär en kraftig och omotiverad fördyring
för dessa verksamheter. Trots att det rör sig om
arbetsfordon som används i produktion utanför det
allmänna vägnätet belastas de med samma skatter som
de fordon som använder vägnätet fullt ut.
Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har
inte någon motsvarighet inom EU. Flertalet EU-länder
har i likhet med Finland inte något krav på
användning av högbeskattad olja i motorredskap,
jordbrukstraktorer etc. EU:s regler föreskriver
endast att högbeskattad olja skall användas i väg-
trafik. Beslut har nu fattats om ett gemensamt
system för märkning av lågbeskattad olja. Även
enligt detta direktiv begränsar sig kravet på
användning av den högbeskattade oljan till fordon
som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen arbetar
för närvarande med att ta fram ett lämpligt
märkämne.
Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i
Sverige beskattas på samma sätt som i flertalet
övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte
behöva konkurrera på villkor som på denna punkt är
väsentligt sämre än de som gäller för företag inom
övriga EU-länder. Svenska företag som använder
maskiner i sin verksamhet skall inte behöva åka till
Finland och tanka för att på det sättet få tillgång
till bränsle på samma villkor som de finska företa-
garna. Skatter som snedvrider konkurrensen gentemot
omvärlden och bidrar till ökad gränshandel är inte
förenliga med ett bra företagarklimat och medför att
arbetstillfällen försvinner från vårt land.
Grunden för den konkurrenssnedvridning som de
svenska företagarna utsätts för är i första hand att
Sverige i motsats till övriga EU-länder trafik-
beskattar motorredskap, jordbrukstraktorer och andra
fordon som främst används utanför vägnätet. Det
skulle vara ett framsteg för EU om Sverige upphörde
med sin extrabeskattning av motorredskapen och
anslöt sig till vad som gäller inom andra länder.
Vi föreslår att trafikbeskattningen av
dieselbränsle för motorredskap snarast slopas.
Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan
utformas på ett sådant sätt att stimulansen för
användning av den bästa miljöklassade dieseloljan
bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att
den grönfärgade olja som används i denna typ av
fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 12 hemställt:
12. beträffande traktorer och motorredskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk642 och
1998/99:Sk700 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
17. Motorcyklar (mom. 13)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Försäljningsskatten på personbilar slopades för två
år sedan. Enligt vår mening bör även
försäljningsskatten på motorcyklar på sikt upphävas.
Vi motsätter oss att Trafikbeskattningsutredningens
förslag om en femdubblad fordonsskatt på motorcyklar
genomförs.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande motorcyklar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T220 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
18. Alkohol- och tobaksbeskattningen
(mom. 15)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
De höga svenska punktskatterna på alkohol är och har
alltid varit ett incitament för husbehovssmuggling
eller köp och konsumtion av smugglade varor i mer
eller mindre avancerade former bland många
medborgare. I ett läge där de svenska priserna på
alkoholdrycker kraftigt skiljer sig från övriga EU-
länders ser välorganiserade brottssyndikat möjlighet
att tjäna stora pengar på smuggling av dessa varor,
med en allt grövre brottslighet som följd. Det finns
således mycket starka skäl att reducera
förutsättningarna för den välorganiserade
brottsligheten genom att harmoniera de svenska
punktskatterna med omvärldens.
Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700
personer direkt och påverkar sysselsättningen för
mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en
förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör
åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga
villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en
industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling
och svenska arbetstillfällen behållas.
EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens
konkurrenssituation då den svenska ölskatten
påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande
gör det. Den 1 januari 1997 sänktes skatten på öl
starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kr per
volymprocent i syfte att motverka den ökande
gränshandeln. Vi kan i dag konstatera att sänkningen
var otillräcklig. Även med den nya skatten kvarstår
en betydande skillnad jämfört med t.ex. Danmark.
Gränshandeln och smugglingen fortgår. Detta påverkar
allvarligt den svenska bryggerinäringens
överlevnadsmöjligheter på sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra
grannländer av störst betydelse, dels för att den
redan har en stark tradition, dels därför att
reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per
person från annat EU-land. Gränshandeln har enligt
vår mening nu antagit sådana proportioner att det är
nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den
genomförda skattesänkningen har varit otillräcklig
för att den önskade effekten på gränshandeln skall
uppnås. Erfarenheterna från gränshandeln mellan
Danmark och Tyskland och England och Frankrike
bestyrker att en gränshandel av denna
storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer
än försumbar.
Enligt vår mening måste möjligheten nu prövas att
genom ytterligare skattesänkning komma åt de
skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens
och okontrollerad införsel utan att det stimulerar
till ytterligare ökning av alkoholintaget per
capita. Det finns sannolikt utrymme för en stegvis
sänkning av ölskatten till en med utlandet mer
konkurrenskraftig nivå utan att statens totala
inkomster minskar eller att risken för ökad
alkoholkonsumtion stiger.
Regeringen bör snarast analysera effekterna av en
sådan anpassning av den svenska
alkoholbeskattningen. Härvid bör beaktas att en
stegvis sänkning till nivån i våra konkurrentländer
förtar en stor del av de psykologiska mekanismer som
annars leder till en stor försäljningsökning om
sänkningen genomförs i ett steg.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt:
15. beträffande alkohol- och
tobaksbeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk624,
1998/99:Sk625, 1998/99:Sk644, 1998/99:Sk727 och
1998/99:Sk729 samt med avslag på motion
1998/99:So306 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
19. Införsel (mom. 16)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
När Sverige blev medlem i EU framhöll Moderata
samlingspartiet att vår alkoholpolitik först och
främst är en nationell angelägenhet. Vad gäller reg-
lerna för införsel av alkohol och tobak uppnåddes en
tidsmässig kompromiss som i korthet innebar att
Sverige erhöll samma begränsning av rätten till
införsel som Danmark redan erhållit. Begränsningen
skulle tas upp till förnyad prövning hösten 1996. Så
skedde också, varvid Sverige erhöll en ny tidsfrist
fram till den 30 juni år 2000.
Eftersom Sverige nu har kommit överens med de
övriga medlemsländerna att få ha kvar undantaget
ograverat till år 2000, anser vi att den successiva
avveckling som förordas i motion So228 (m) bör
inledas i samband med att undantaget skall
omförhandlas, med målet att Sverige får samma
införselregler som gäller för övriga EU-medlemmar.
Detta ger oss en god möjlighet att se över den
svenska alkoholpolitiken och göra eventuella
nödvändiga justeringar av den. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 16 hemställt:
16. beträffande införsel
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So228 yrkande 14
och med avslag på motionerna 1998/99:U509
yrkande 8 och 1998/99:
So461 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.
20. Införsel (mom. 16)
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Vid förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige,
Danmark och Finland en rättighet att ha mer
restriktiva regler för införsel av bl.a.
alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Vi anser
att Sverige skall hävda ett fortsatt undantag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 16 hemställt:
16. beträffande införsel
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U509 yrkande 8,
med anledning av motion 1998/99:So461 yrkande 6
och med avslag på motion 1998/99:So228 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
21. Taxfree (mom. 17)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
När taxfreeförsäljningen upphör anser vi i likhet
motionären i motion Sk728 att flygplatsbutiker skall
ges möjlighet att få sälja beskattade varor till
resenärer inom EU. Ur konkurrenssynpunkt borde det
vara en självklarhet att SAS Trading och andra
företag som finns innanför tullfiltret kan fortsätta
att sälja alkoholhaltiga drycker om än beskattade
till resenärer inom EU. Enligt vår uppfattning bör
Systembolagets monopol avvecklas. Att förslaget
skulle kräva en ändring av alkohollagens bestämmelse
om detaljhandelsmonopolet utgör således inte något
hinder mot att genomföra motionärens förslag.
Kontrollen av verksamheten i flygplatsbutikerna blir
måhända svårare om såväl beskattade som obeskattade
varor får säljas. Svårigheterna torde knappast vara
av sådan art att de inte går att lösa.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 17 hemställt:
17. beträffande taxfree
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk728 och med
avslag på motion 1998/99:Sk608 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
22. Reklamskatt (mom. 18)
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Avskaffa reklamsskatten är budskapet från
regeringens egen utredare. Förslaget har också
välkomnats av de flesta remissinstanser. Vi delar
denna inställning.
Den nuvarande reklamsskatten torde inte vara
förenlig med EG-rätten och den är heller inte
konkurrensneutral. Beskattningen medför stora
snedvridningar och andra problem för alla som
berörs.
Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer
påverkas såväl direkt som indirekt av det höga
skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt
skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna
och därmed sämre förutsättningar att frivilligt
bidra till föreningarnas verksamhet. Till det kommer
de direkta effekterna av skatter på spel och
verksamheten i föreningarna.
Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam
som säljs av idrottsföreningar och -förbund. Det
gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam
m.m. Även av förenklingsskäl bör reklamskatten
således slopas.
Skatten är också en extraskatt på information och
marknadsföring som gör det svårare och dyrare för
företag att sälja sina produkter. Därtill kommer att
skatten i sin nuvarande utformning i högre grad
träffar mindre företag än större. Större företag kan
trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera
dessa till kunderna. Många mindre företag har inte
denna möjlighet utan vänder sig i stor utsträckning
till gratistidningarna och träffas därmed av
skatten. Även om den slopade reklamskatten på
reklamstrycksaker visserligen kan sägas vara bra för
denna sektor så leder åtgärden till rubbade kon-
kurrensförhållanden mellan olika typer av företag
och till försämrad konkurrenskraft för
gratistidningar.
Som framhålls i motionerna Sk661, Sk704 och Kr519
bör reklamskatten slopas helt, och regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med ett sådant
förslag.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 18 hemställt:
18. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk661,
1998/99:
Sk704 och 1998/99:Kr519 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
23. Skatt på fritidsbåtar (mom. 19,
motiveringen)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
anfört följande:
Vi motsätter oss regeringens planer på införande av
både obligatoriskt båtregister och en eventuell
båtskatt.
I likhet med en miljon båtägare, Datainspektionen
och Sjöfartsverket anser vi att återinförande av ett
statligt, obligatoriskt båtregister inte är
motiverat av vare sig olycksskäl eller miljöskäl.
Den särskilde utredare som hade regeringens uppdrag
att närmare belysa vilka kostnader
fritidsbåtstrafiken orsakar samhället samt överväga
hur dessa kostnader skall betalas har avvisat en
särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets
intäkter från båtlivet vida överstiger kostnaderna.
I likhet med utredaren anser vi att en särskild
båtskatt är omotiverad.
Med det anförda avstyrker vi nu aktuella
motionsyrkanden.
Särskilt yttrande
Energibeskattningens allmänna inriktning
Centerpartiets politik är inriktad mot ett
decentraliserat och ekologiskt samhälle med en stark
ekonomi och uthållig tillväxt. Skatteväxling med
sänkt skatt på arbete och ökad skatt på
miljöförstörande verksamhet är en bra väg för nå ett
hållbart samhälle. Det är viktigt att staten
använder skatterna som ett instrument att styra
produktion och konsumtion mot en krets-
loppsanspassning. Vi förordar således höjd skatt på
miljö- och energiskatter för att ge utrymme för
sänkta skatter på arbete.
Vidare anser vi att produktionsskatten på
kärnkraftsel skall höjas. Centerpartiet är
pådrivande i arbetet för omställningen till ett
ekologiskt hållbart energisystem. Bruk av energi
från ekologiskt hållbara energikällor måste främjas
framför ändliga energikällor. Som ett led i
påskyndandet av energiomställningen bör produktionen
beskattas i högre mån än i dag. Det sker förslagsvis
med 1 öre per kWh från år 1999 och därefter lika
stor årlig ökning till 3 öre år 2001. De ökade
kväveoxidutsläppen ger en negativ miljöpåverkan och
måste därför motarbetas. Vi anser att utsläppen
måste minska med 40 % fram till år 2005. För att nå
detta mål bör avgifterna för utsläpp av kväveoxid
öka. Sverige har också mycket låga priser på
elenergi. Beslutet förra året om att avskaffa den
del av fastighetsskatten på vattenkraftverk som
svarade mot den tidigare produktionsskatten bör
enligt vår mening ändras. Motivet till sänkningen
var att gynna den elintensiva industrin men det
saknades belägg för att så skulle vara fallet.
Inför behandlingen av årets budget har vi redovisat
Centerpartiets politik på området, och vi avser att
återkomma till dessa frågor under våren.