I betänkandet behandlas ett antal motioner angående
moms från den allmänna motionstiden 1998.
Genomgående begärs lindringar av
mervärdesbeskattningen av olika slag i motionerna,
bl.a. lägre skatt på verksamhet inom
turistnäringarna, serveringstjänster, entré till
nöjesparker och djurparker, böcker,
alternativmedicin och alternativmedicinska behand-
lingsmetoder samt miljömärkta produkter. Dessutom
behandlas jämkningsregeln vid försäljning av
investeringsvaror i vissa fall, momsen för ideella
föreningar, tidpunkten för inbetalning av moms,
skattetillägg för periodiseringsfel samt
ytterligare några detaljfrågor. Utskottet avstyrker
samtliga motioner.
Reservationer har avgivits
av (m) avseende turistnäringarna (mom. 1),
serveringstjänster (mom. 2), nöjesparker och
djurparker (mom. 4), investeringsvaror m.m. (mom.
9), försäljning av konst på konstgallerier m.m.
(mom. 11) och skattetillägg (mom. 14);
av (kd) avseende teater m.m. (mom. 3), nöjesparker
och djurparker (mom. 4), böcker (mom. 5), ideella
föreningar (mom. 10), tidpunkt för inbetalningar av
moms (mom. 13) och skattetillägg (mom. 14); samt
av (mp) avseende miljömärkta produkter (mom. 7).
Dessutom har (m) avgivit ett särskilt yttrande
angående tidpunkt för inbetalning av moms.
Motionerna
1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
12. att riksdagen beslutar avskaffa skattetillägget
för fel i momsredovisningen.
1998/99:Sk309 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ideella
föreningar som bedriver versamhet typ second hand-
försäljning och där överskottet går till välgörande
ändamål skall vara momsbefriade.
1998/99:Sk604 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
alternativmedicin och alternativmedicinska
behandlingsmetoder bör jämställas med skolmedicin i
mervärdesskattehänseende.
1998/99:Sk619 av Karin Falkmer och Inger René (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
enhetlig och sänkt momssats för konstnärer,
konstgallerier och importerad konst.
1998/99:Sk620 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reducerad mervärdesskatt
för djurparker.
1998/99:Sk626 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av bl.a.
momssatserna för att skaffa nya arbetstillfällen
inom turistnäringen.
1998/99:Sk628 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till hur en successiv avveckling av
bokmomsen kan ske.
1998/99:Sk636 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en enhetlig matmoms på
högst 12 %.
1998/99:Sk637 av Lars Elinderson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mervärdesskatt för
särskilt boende.
1998/99:Sk651 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förutsättningarna
för hotell- och restaurangbranschen.
1998/99:Sk662 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att jämkning kan underlåtas
vid försäljning av fastighet i den omfattning som
köparen övertar jämkningsskyldigheten i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk663 av Kenneth Lantz och Ulla-Britt
Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillämpa samma
momssats på restauranger som i livsmedelsaffärer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hitta andra
vägar att återställa neutraliteten i beskattning
mellan restauranger och livsmedelsaffärer.
1998/99:Sk664 av Inger René (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om önskvärdheten av
likvärdiga momsvillkor för restauranger och
mataffärer.
1998/99:Sk665 av Lars Hjertén och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändring av lagen om mervärdesskatt.
1998/99:Sk691 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av
mervärdesskattelagen.
1998/99:Sk693 av Margit Gennser och Inger René (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
den viktigaste åtgärden för att främja
kulturklimatet i Sverige är att införa en gemensam
kulturmoms även innefattande böcker på 6 %.
1998/99:Sk694 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna
att momsbefria Nordens Ark.
1998/99:Sk695 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av
mervärdesbeskattningen på djurparker och andra
kulturella tjänster.
1998/99:Sk696 av Barbro Johansson och Yvonne Ruwaida
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning gällande möjligheter att på sikt moms-
befria miljömärkta varor och produkter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU
skall verka för att momsbefria miljömärkta varor och
produkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att till dess EU
tillåter momsbefrielse av miljömärkta produkter föra
saken vidare till EG-domstolen.
1998/99:Sk720 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ideella
föreningar aktiva inom kulturverksamheten.
1998/99:Sk722 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kulturmoms för
nöjesparker.
1998/99:Sk723 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av
mervärdesbeskattningen av djurparker och andra
kulturella tjänster.
1998/99:So312 av Marianne Andersson och Birgitta
Carlsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att befria godkänd
alternativmedicin från moms.
1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa momsen
på barnböcker,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning av
lägre eller borttagen moms på böcker,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kulturmoms.
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att bokmomsen
successivt skall avvecklas.
1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om mervärdesskatt
på ideella föreningar.
1998/99:MJ780 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en reducerad
momssats för beskattnng av djurparker.
1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m,kd) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändrade regler för skattetillägg för fel i
momsredovisningen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
momsredovisning.
1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om momssatserna.
Lagstiftning under senare år
Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en
långtgående anpassning av det svenska
mervärdesskattesystemet till EG:s
mervärdesskatteregler (prop. 1994/95:57, bet.
1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). De
nya bestämmelserna gavs en utformning som låg väl i
linje med det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet
(77/388/EEG), vilket bl.a. innebar att skattebasen
fick en omfattning som nära överensstämde med
direktivet. Även förfarandet anpassades till
direktivets bestämmelser, och dessutom infördes
bl.a. nya bestämmelser om jämkning av avdrag för
ingående skatt på fastigheter och andra
investeringsvaror, vilket också föreskrevs i
direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät
bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie
skattesatsen.
Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens
beskattning av import från andra EG-länder upphörde.
Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet
EU:s förordningar på tullområdet att bli direkt
gällande i svensk rätt. Under hösten 1994 beslutades
därför också att ersätta den tidigare
tullagstiftningen med ny lagstiftning som behövdes
för att komplettera gemenskapsförordningarna eller
för att genomföra relevanta direktiv med bäring på
tullförfarandet, bl.a. en ny tullag (prop.
1994/95:34, bet. 1994/95:SkU8, rskr. 1994/95:96, SFS
1994:1550).
Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i
mervärdesskattelagen (ML), bl.a. i syfte att anpassa
bestämmelserna om begagnade varor till de inom EU
gällande reglerna (prop. 1994/95:202, bet.
1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402, SFS 1995:700). I
samband härmed slopades också undantaget från
skatteplikt för omsättning och införsel av alster av
bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo.
Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv
genomfördes även andra förändringar i
mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna
avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av
kedjetransaktioner med råvaror placerade i
skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13,
rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).
Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades
vidare under hösten 1995 att införa nya
redovisningsregler (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:
SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).
Beloppsgränsen för att redovisa moms i
inkomstdeklarationen höjdes från 200 000 kr till en
miljon kr och redovisningsperioden kortades ner från
två månader till en månad. Beskattningsunderlag som
för beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10
miljoner kronor skulle medföra att deklarationen
skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter
utgången av den redovisningsperiod som deklarationen
avsåg. Om beskattningsunderlagen var lägre skulle
deklarationen liksom tidigare lämnas senast den 5:e
i andra månaden efter utgången av den redo-
visningsperiod som deklarationen avsåg.
Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för
deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter
redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner
kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.
1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades
inbetalningsdagarna i samband med
skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma
redovisningar, debiteringar och betalningar av moms
och andra skatter och avgifter som företagen
vanligen betalar - till den 12:e i andra månaden
efter redovisningsperioden (i januari och i vissa
fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i månaden
efter redovisningsperioden beroende på om
beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import, understigit eller överstigit 40
miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).
Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till
12 % fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:150
bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS
1995:931). Detta fick till följd att 21-
procentsnivån helt försvann ur systemet. Senare
infördes en ny skattenivå på 6 % för bl.a.
dagstidningar (prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12,
rskr. 1995/96:82, SFS1995:1365) och
biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet.
1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290, SFS 1996:536).
I syfte att ytterligare anpassa det svenska
mervärdesskattesystemet till sjätte
mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under
hösten 1996 om flera betydande förändringar inom
områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde
i kraft den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:10, bet.
1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS 1996:1327). Inom
utbildningsområdet begränsades skattefriheten i
princip till utbildning som anordnades av det
allmänna eller av en av det allmänna erkänd
utbildningsanordnare. De utbildningstjänster som kom
att omfattas av skatteplikten skulle beskattas på
normal nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades
skattefriheten för bl.a. konserter och olika
sceniska föreställningar vilka kom att beskattas med
6 %. Inom idrottsområdet begränsades skattefriheten
till tjänster som tillhandahölls av staten eller en
kommun eller en allmännyttig ideell förening.
Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet skulle
beskattas med 6 %.
År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en
möjlighet till gruppregistrering för företag i en
finansiell gruppering och för företag i
kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet.
1997/98:SkU29).
Under våren 1998 behandlades vidare en rad motioner
angående moms från den allmänna motionstiden 1997.
Av de frågor som då behandlades och som nu
återkommer i detta betänkande kan bl.a. nämnas lägre
skatt på böcker, inträde till djurparker, alternativ
sjukvård och konstförsäljning på gallerier. Dessutom
behandlades momsen på byggnadsarbeten på idrottsan-
läggningar, tidpunkten för inbetalning av moms samt
en del andra detaljfrågor. Utskottet avstyrkte
samtliga motioner, och riksdagen följde utskottets
hemställan (bet. 1997/98:SkU17).
Utskottet
Turistnäringarna
Gällande bestämmelser m.m.
Mervärdesskatten omfattar numera de flesta varor och
tjänster. Undantagna är endast vissa särskilt
uppräknade varor och tjänster som t.ex. sjukvård,
tandvård, social omsorg, bank- och
försäkringstjänster, fartyg och flygplan. Gällande
EG-direktiv innebär bl.a. att utöver den allmänna
skattenivån får finnas endast två lägre nivåer,
vardera lägst 5%. Vilka varor och tjänster som får
beskattas på en lägre nivå är också särskilt
angivet. I Sverige gäller följande skattesatser:
- 25 % = normalskattesats
- 12 % = hotellrums- och campingplatsuthyrning
personbefordran
transport i skidliftar
konstnärs försäljning av egna konstverk
import av konstverk, samlarföremål och
antikviteter
livsmedel
- 6 % = dagstidningar
entré till konserter samt cirkus-, biograf-
, teater-, opera- och
balettföreställningar och andra liknande
föreställningar
viss biblioteksverksamhet
viss museiverksamhet
upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk
rätt till ljud- och bildupptagning
idrottsområdet
Motionerna
I motion Sk626 av Rolf Gunnarsson (m) begärs en
översyn av skattesatserna inom turistnäringen för
att skapa förutsättningar för en expansion av denna
sektor som enligt motionären är en framtidsbransch
med stor sysselsättningspotential. I motion Sk691 av
Åsa Torstensson (c) yrkas att 12-procentsnivån skall
utsträckas till att omfatta även upplåtelse av
gästhamnsplats, dvs. samma nivå som rumsuthyrning på
hotell och upplåtelse av campingplats.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att mervärdesskatten är en
mycket viktig inkomstkälla för staten. Inkomsterna
av mervärdesskatten beräknas i år uppgå till ca
162,4 miljarder kronor. Utskottet är medvetet om att
nivån på mervärdesskatten i Sverige är
förhållandevis hög i ett internationellt perspektiv
men vill också framhålla att många av de möjligheter
som EG-rätten ger att ta ut lägre skatt på angelägna
områden har utnyttjats. Dit hör bl.a. den lägre
momsen på mat, resor, uthyrning av hotellrum och
campingplatser samt transport i skidliftar. De
svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör alltså en
omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta
både statsfinansernas krav och önskemålet om en
fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig
profil på skatten. Inte minst i det sistnämnda
hänseendet har hänsyn tagits till bl.a.
turistnäringens behov genom att det lågbeskattade
området kommit att omfatta flera verksamheter som
har typisk anknytning till turismen inom landet.
Förändringar av mervärdesskatten som har betydelse
för statens finanser bör, menar utskottet, ses i ett
större finanspolitiskt sammanhang. För närvarande
pågår mellan regeringen och de övriga politiska
partierna i riksdagen skattesamtal i syfte att
undersöka förutsättningarna för att uppnå en bred
samsyn kring en önskad skattereform. Utskottet
förutsätter att dessa och andra förändringar inom
mervärdesskatteområdet som är syssel-
sättningsbefrämjande kommer att behandlas i
skattesamtalen. Innan dessa samtal har slutförts är
det enligt utskottets mening inte lämpligt att göra
några ställningstaganden i fråga om
mervärdesskattenivån på olika verksamheter eller om
de lågbeskattade områdena bör utvidgas. Därtill
kommer att Sverige är bundet av gällande EG-direktiv
när det gäller vilka varor och tjänster som får
lågbeskattas, och dessa direktiv medger inte någon
lägre skattesats än den normala på upplåtelse av
gästhamnsplatser (se bilaga H till det s.k. sjätte
mervärdesskattedirektivet enligt rådets direktiv
92/77/EEG). Av anförda skäl avstyrker utskottet
motionerna Sk626 och Sk691.
Serveringstjänster
Gällande bestämmelser m.m.
Serveringstjänster beskattas på normal nivå, 25 %.
Tidigare var momsen på servering lika med momsen på
mat men fr.o.m. den 1 januari 1995 höjdes den till
den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte
medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se
prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95: SkU7 s. 80-
81).
Motionerna
I motionerna Sk651 (yrkande 2) av Carl Erik Hedlund
m.fl. (m), Sk636 av Maud Ekendahl (m), Sk664 av
Inger René (m), A215 (yrkande 7) av Anne-Katrine
Dunker och Patrik Norinder (m) och Sk663 (yrkande 1)
av Kenneth Lantz och Ulla-Britt Hagström (kd) begärs
ett tillkännagivande om att momsen på
serveringstjänster bör ligga på samma nivå som på
livsmedel som köps i butiker, dvs. 12 %. Den
gällande ordningen missgynnar restaurangnäringen,
menar motionärerna, som också åberopar praktiska
skäl. I den sistnämnda motionen (yrkande 2) yrkas
alternativt någon annan motsvarande skattelättnad
för restaurangerna.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan medger EG-reglerna inte någon lägre
skattesats än den normala på serveringstjänster.
Sverige förhandlade sig heller inte till något
undantag på detta område i samband med
förhandlingarna om medlemskap. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna Sk651 i denna
del, Sk636, Sk664, A215 i denna del och Sk663
yrkandena 1 och 2.
Teater m.m.
Gällande bestämmelser m.m.
Skattesatsen för entré till teater, balett, opera
och cirkus är 6 %. Samma nivå gäller för viss
verksamhet på bibliotek och museer.
Motionen
I motion Kr272 (yrkande 11) av Inger Davidson m.fl.
(kd) yrkas avskaffande av momsen på teater, balett,
opera och cirkus liksom på de momspliktiga
verksamheterna på bibliotek och museer. Motionärerna
vill härigenom få människors hushållsbudget att
bättre räcka till för de själsliga behoven.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att bakgrunden till att
momsen fr.o.m. den 1 januari 1997 omfattar även de
verksamheter som motionärerna räknar upp är att EG-
reglerna inte medger något generellt undantag på
dessa områden. Utskottet har tidigare i total
enighet ställt sig bakom uppfattningen att Sverige
inte kunde komma ifrån att belägga denna sektor med
moms. Det bör också framhållas att man vid
avvägningen av en rimlig skattenivå gjorde
bedömningen att kultursektorn, vid en skattenivå på
sex procent och genom den avdragsrätt som samtidigt
uppkom, generellt sett hade fördel av moms-
beläggningen (se prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6
s. 22). Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker motion Kr272 i nu aktuell del.
Nöjesparker och djurparker
Gällande bestämmelser
Momsen på entréer till såväl nöjesparker som
djurparker är den generella, 25 %. I och för sig
medger EG-reglerna att en lägre moms tas ut på både
nöjesparker och djurparker men Sverige har inte
utnyttjat denna möjlighet.
Motionerna
I motion Sk722 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) yrkas
samma momsnivå på entrén till nöjesparker som till
konserter, teater, cirkus etc., dvs. 6 %. I
motionerna Sk620 av Inger René m.fl. (m), MJ780
(yrkande 2) av Dan Ericsson (kd), Sk694 av Kenth
Skårvik (fp) samt de likalydande Sk695 och Sk723,
båda av Per Lager m.fl. (mp), begärs att momsen på
djurparker av typ Nordens Ark eller Kolmårdens
Djurpark skall sänkas till 6 % eller slopas.
Utskottets ställningstagande
Med hänsyn till att de föreslagna momsreduceringarna
på inträde till nöjesparker och djurparker skulle
innebära minskade skatteinkomster för staten - vars
storlek skulle bero på vilken nivå som väljs och i
vilken omfattning nedsättning medges - är det enligt
utskottets mening inte lämpligt att ta ställning
till frågan vid sidan av de skattesamtal mellan
regeringen och de övriga politiska partierna som
förs för närvarande. Utskottet avstyrker därför
såväl motion Sk722 som motionerna Sk620, Sk694,
Sk695, Sk723 och MJ720 yrkande 2.
Böcker
Gällande bestämmelser
I Sverige beskattas böcker och tidskrifter med
normal skattesats, 25 %. EG-direktivet tillåter
reducerad skattesats på bl.a. böcker och tidskrifter
men Sverige har avstått från att använda denna
möjlighet till differentiering (se bl.a. bet.
1996/97:SkU6 s. 29).
Motionerna
I motion Sk693 av Margit Gennser och Inger René (m)
begärs en sänkning av momsen på böcker till 6 %,
medan det i motionerna Kr274 (yrkande 30) av Birger
Schlaug m.fl. (mp) och Sk628 (yrkande 1) av Ewa
Larsson m.fl. (mp) krävs en fullständig avveckling
av momsen på alla böcker. I motion Kr272 (yrkandena
7 och 8) föreslås antingen slopad moms på barnböcker
eller slopad eller lägre moms på alla böcker.
Utskottets ställningstagande
Även en minskad moms på böcker skulle innebära ett
bortfall av skatteinkomster för staten, och
storleken på ett sådant bortfall bör närmare
studeras inom ramen för de skattesamtal mellan
regeringen och de övriga politiska partierna som
tidigare berörts. Det är därför enligt utskottets
mening inte lämpligt att ta ställning till frågan
innan resultatet av samtalen föreligger. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet även
motionerna Sk628, Sk693, Kr272 och Kr274 i berörda
delar.
Alternativ sjukvård m.m.
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt
omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård
eller social omsorg. För skattefrihet krävs att
sjukvården omfattar sådana åtgärder som
definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården
tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av
någon med särskild legitimation att utöva
sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller
däremot inte skattefriheten.
Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.
Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas
enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs
till landet i anslutning till sådan utlämning eller
försäljning (3 kap. 23 § ML).
Motionerna
I motionerna Sk604 av Maud Ekendahl och Elizabeth
Nyström (m) och So312 (yrkande 3) av Marianne
Andersson och Birgitta Carlsson (c) yrkas
momsbefrielse för alternativmedicin och
alternativmedicinska behandlingsmetoder.
Motionärerna framhåller bl.a. att den nuvarande
ordningen missgynnar behandlingsformer av detta slag
och att riksdagen tidigare på skatteutskottets
hemställan gjort ett uttalande om att
alternativmedicinsk behandling bör jämställas med
skolmedicinsk behandling i skattehänseende.
Utskottets ställningstagande
Även frågan om en nedsättning eller befrielse av
momsen för alternativmedicin m.m. är av den
karaktären - på grund av det inkomstbortfall en
sådan nedsättning eller befrielse skulle innebära
för staten - att ett ställningstagande inte bör ske
innan de pågående skattesamtalen slutförts.
Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk604 och
So312 i nu berörd del.
Miljömärkta produkter
Gällande bestämmelser m.m.
Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns
inte i ML och inte heller i EG-direktiven om
mervärdesskatt. Sådana varor beskattas således
enligt generella regler.
Motionen
I motion Sk696 (yrkandena 1-3) av Barbro Johansson
och Yvonne Ruwaida (mp) begärs en utredning om att
befria miljömärkta varor och produkter från moms och
att Sverige agerar inom EU för att få till stånd
regler som medger en sådan befrielse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare enigt konstaterat att sådana
undantag som motionärerna förespråkar strider mot
gällande EG-direktiv. Utskottet vidhåller denna
uppfattning och anser dessutom att beskattningen
skulle kompliceras på ett olämpligt sätt om
undantagen skulle införas. Någon anledning för
Sverige att driva frågan inom EU finns enligt
utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför
motion Sk696.
Särskilt boende
Gällande bestämmelser m.m.
Tidigare gällde att en kommun fick göra avdrag för
ingående moms som belöpte på anskaffningar i
kommunens sociala omsorgsverksamhet (alltså bl.a.
vissa vårdinstitutioner) men inte för skatt som
avsåg bl.a. stadigvarande bostad. Sedan år 1996
gäller i stället det s.k. kommunkontosystemet enligt
lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen
får från ett särskilt konto för respektive kollektiv
ansöka om ersättning för mervärdesskatt som inte
dragits av enligt mervärdesskattelagen. På
motsvarande sätt som beträffande avdragsförbudet
medges inte ersättning för bl.a. ingående
mervärdesskatt som avser stadigvarande boende. Efter
önskemål från bl.a. Svenska Kommunförbundet
beslutade riksdagen våren 1998 att precisera
lagtexten och något vidga den i praxis etablerade
ersättningsrätten så att rätt till ersättning för
ingående mervärdesskatt föreligger även för sådana
särskilda boendeformer som äger rum i ålderdomshem,
sjukhem, gruppbostäder och servicehus - s.k.
omsorgsbostäder (prop. 1997/98:153, bet.
1997/98:FiU28).
Motionen
I motion Sk637 av Lars Elinderson (m) krävs större
enhetlighet beträffande tolkningen av ML såvitt
avser äldreboende, boende för senildementa m.fl. De
kommuner som tidigare gjort avdrag bör enligt
motionären behandlas generöst.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att de förhållanden som
motionären kritiserar inte längre regleras i
mervärdesskattelagen utan i annan lagstiftning som
innebär att ett annat system numera gäller. I och
för sig är det säkert riktigt att den tidigare
gränsdragningen mellan när avdrag fick göras och när
avdrag inte fick göras kunde ge upphov till tvister
och processer mellan kommuner och skattemyndigheter
men rimligen kommer de fall som möjligen kan finnas
kvar i domstolarna att snart vara avgjorda. Det
system som numera gäller - kommunkontosystemet - har
dessutom nyligen preciserats och ändrats i en för
kommunerna förmånlig riktning i vad avser
omsorgsbostäder, och hela systemet är nu på väg att
utvärderas. Syftet med motion Sk637 torde därmed
anses vara väsentligen uppfyllt, och utskottet
avstyrker därför motionen.
Investeringsvaror m.m.
Gällande bestämmelser m.m.
ML innehåller regler om att avdrag som gjorts för
ingående skatt hänförlig till förvärv eller import
av en investeringsvara skall jämkas om användningen
av varan ändras efter förvärvet eller om varan
avyttras. Med investeringsvaror avses i detta
sammanhang bl.a. fastigheter vars anskaffnings-
kostnad överstiger 200 000 kr (8 kap. 16 a-16 f §§
ML). En utredning ser över dessa regler (dir.
1997:127).
Motionen
I motion Sk662 av Carl Fredrik Graf (m) efterlyses
regler om att jämkning av avdrag för ingående skatt
skall kunna underlåtas i den omfattning som en
köpare övertar jämkningsskyldigheten. Motionären
menar att de nuvarande bestämmelserna leder till
onödigt negativa effekter. Han framhåller också att
man i t.ex. Danmark har infört en bestämmelse av
begärt slag.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen över
gällande bestämmelser m.m. ses reglerna för
närvarande över av en särskild utredare, och enligt
vad utskottet erfarit kommer ett betänkande att
avlämnas inom kort. Utskottet anser att resultatet
av utredningsarbetet bör avvaktas innan ställning
tas till frågan om en förändring av reglerna och
avstyrker därför motion Sk662.
Ideella föreningar
Gällande bestämmelser m.m.
Av 4 kap. 8 § ML framgår att allmännyttiga ideella
föreningar är befriade från moms om inkomsten är
befriad från inkomstskatt. Av RSV:s information
framgår vidare att en sådan förening inte skall ta
ut moms vid försäljning av varor, om försäljningen
har ett naturligt samband med den allmännyttiga
verksamheten eller huvudsakligen syftar till att ge
service till dem som deltar i den allmännyttiga
verksamheten eller av hävd har utnyttjats som
finansieringskälla för ideellt arbete. Att tillträde
till idrottsevenemang som arrangeras av en
allmännyttig ideell förening är undantaget från moms
är särskilt föreskrivet i 3 kap. 11 a § ML.
Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och
som bedriver näringsverksamhet skall betala moms för
skattepliktig omsättning av varor och tjänster. Det
är således ingen skillnad mellan dessa föreningar
och andra näringsidkare.
Motionerna
I motion Sk309 (yrkande 23) återkommer Alf Svensson
m.fl. (kd) med en begäran om ett tillkännagivande om
att second hand-försäljning som bedrivs av ideella
föreningar för välgörande ändamål bör befrias från
moms. I motion Kr 518 (yrkande 10) av Dan Kilhlström
m.fl. (kd) yrkas att någon moms på entré till
idrottsevenemang som arrangeras av ideell förening
inte skall utgå, även om föreningen inte är en
allmännyttig ideell förening.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att regeringen nyligen har
utfärdat direktiv till en översyn av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.
1999:10). Syftet är framför allt att se över
grundläggande begrepp i mervärdesskattelagen som
reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig
verksamhet för att åstadkomma en bättre
harmonisering till EG:s gemensamma momsregler.
Utredaren skall vidare särskilt analysera hur
mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag från
skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet
överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade
undantag från skatteplikt för organisationer utan
vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler
påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och
särskilt i förhållande till små och medelstora
företag. Resultatet av arbetet skall redovisas
senast den 1 juli 2000. Med hänsyn till detta
utredningsarbete anser utskottet att ett
ställningstagande till förändringar i
mervärdesskattesystemet bör anstå till dess att
resultatet av översynen föreligger. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk309 och Kr518 i
nu aktuella delar.
Försäljning av konst på konstgallerier m.m.
Gällande bestämmelser m.m.
Den generella skatteplikten för moms omfattar även
omsättning av konstverk. I fråga om försäljning av
konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder
först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller
mer (1 kap. 2 a § ML). I sådana fall är skattesatsen
begränsad till 12 % (7 kap. 1 § andra stycket ML).
Vid annan handel med konstverk tillämpas s.k.
vinstmarginalbeskattning som innebär att
beskattningen grundas på återförsäljarens
vinstmarginal (9 a kap. ML). Skattesatsen är då den
normala, dvs. 25 %.
Motionen
I motion Sk619 av Karin Falkmer och Inger René (m)
krävs att konstnärers och konstgalleriers
försäljning av konst samt konstgalleriernas
provision beskattas med endast 6 %. Motionärerna
åberopar dels kulturpolitiska skäl, dels den
oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande till
t.ex. Folkets Hus som kan sälja konst skattefritt.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt
EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad
skattesats i vad gäller just galleriers försäljning
av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på
konstnärernas försäljning av egna konstverk finns
visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till
6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också
mervärdesskatten vid import av konstverk,
samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. En
sådan förändring av beskattningen måste enligt
utskottets mening övervägas i ett större sammanhang
och kan inte bedömas avskilt från de skattesamtal
som pågår mellan de politiska partierna.
När det gäller argumentet att vissa föreningar kan
sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa
till den ovan berörda översynen av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. som
enligt direktiven bl.a. skall ta upp de
grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelag-
stiftningen om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m.
I uppdraget ingår bl.a. att undersöka om de
nuvarande reglerna ger upphov till snedvridningar i
konkurrenshänseende då verksamhet bedrivs av ideella
organisationer i konkurrens med motsvarande
verksamhet i privat regi. Mot bakgrund av att detta
utredningsarbete redan är på gång finns det enligt
utskottets mening inte någon anledning för riksdagen
att göra något tillkännagivande i frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk619.
Vissa verksamheter som bedrivs av ideella
föreningar
Gällande bestämmelser m.m.
Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har
en momspliktig omsättning får dra av moms på inköp
av varor och tjänster. Allmännyttiga ideella
föreningar, som är befriade från inkomstskatt och
moms, saknar således - liksom privatpersoner -
möjlighet att dra av momsen på sina inköp.
Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för
kostnader som är hänförliga till skattefri
verksamhet men kan i många fall få kompensation inom
ramen för systemet med mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting.
Motionerna
I motion Sk720 av Göran Holmqvist m.fl. (s) begärs
momsbefrielse för verksamheter inom kultursektorn
som bedrivs av ideella föreningar. I motion Sk665 av
Lars Hjertén och Elizabeth Nyström (m) föreslås en
temporär momsbefrielse för ombyggnadsarbeten och
nyproduktion av idrottsanläggningar som ägs av
ideella föreningar. Motionärerna jämför med
kommunerna och menar att den föreslagna åtgärden
skulle både stärka föreningarnas ekonomi och inverka
positivt på sysselsättningen inom byggsektorn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare erinrat om att syftet med att
undanta allmännyttiga ideella föreningars verksamhet
i vid utsträckning från mervärdesskatt är att stödja
dessa organisationer. Reglerna innebär emellertid
samtidigt att de allmännyttiga ideella föreningarna
får ställning som konsumenter i
mervärdesskattesammanhang och att de liksom andra
konsumenter saknar rätt till avdrag för ingående
mervärdesskatt på t.ex. byggkostnader. Utskottet
vill emellertid framhålla att även sådana frågor som
tangeras av motionärerna skall behandlas i den förut
omnämnda översynen av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. Enligt direktiven skall
nämligen utredaren uppmärksamma den situationen att
det nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen
medför nackdelar för de ideella föreningarna, vilket
kan bli fallet när konkurrerande kommersiella
företag beskattas med reducerad skattesats men har
en avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten som
den ideella föreningen saknar. I direktiven sägs
vidare att denna situation - genom nuvarande
tillämpning av reducerade skattesatser - framför
allt torde uppstå för föreningar som bedriver
kultur- och idrottsverksamhet. Det finns alltså
enligt utskottets mening anledning att avvakta
resultatet av det igångsatta utredningsarbetet innan
man tar ställning till sådana ändringar i systemet
som motionärerna efterlyser. Med det anförda
avstyrker utskottet bägge motionerna Sk720 och
Sk665.
Tidpunkt för inbetalning av moms
Gällande bestämmelser m.m.
Som framgår av den inledningsvis lämnade
redogörelsen gäller som inbetalningsdagar för momsen
den 12:e i andra månaden efter redovisningsperioden
(i januari och i vissa fall i augusti den 17:e)
respektive den 26:e i månaden efter
redovisningsperioden beroende på om
beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import, understigit eller överstigit 40
miljoner kronor (10 kap. 18 och 19 §§ samt 16 kap. 4
§ skattebetalningslagen).
Motionen
I motion N330 (yrkande 13) av Alf Svensson m.fl.
(kd) begärs förslag om en senareläggning av
momsinbetalningstidpunkterna. Syftet är att
inbetalningstidpunkten för de större företagen skall
förskjutas till den siste i varje månad. Enligt
motionärerna innebär nuvarande regler att många
företag inte hinner få betalt av sina kunder innan
momsen skall redovisas och betalas in.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare berört de samtal om skatterna
som för närvarande förs mellan regeringen och de
övriga politiska partierna och som syftar till att
undersöka förutsättningarna för att uppnå en bred
samsyn kring en önskad skattereform. Även frågan om
en ändring av tidpunkten för företagens inbetalning
av momsen är enligt utskottets mening av den
karaktären, på grund av de samhällsekonomiska
effekter en ändrad tidpunkt skulle innebära, att det
inte är lämpligt att ta definitiv ställning vid
sidan av dessa samtal. Utskottet avstyrker därför
även motion N330 i denna del.
Skattetillägg
Gällande bestämmelser m.m.
Om en oriktig uppgift gäller moms och avser
periodiseringsfel tas skattetillägg ut med 5 % av
den undandragna skatten. Regeringen har i april 1998
utfärdat direktiv (dir. 1998:34) till en
förutsättningslös översyn av
skattetilläggsinstitutet i syfte att utforma ett
sanktionssystem som uppfyller högt ställda krav på
effektivitet, förutsebarhet, likformighet och
rättssäkerhet. Utredningsuppdraget skall redovisas
före utgången av år 1999.
Motionenerna
I motion N326 (yrkande 11) yrkas att skattetillägget
för periodiseringsfel i momsredovisningen slopas i
de fall periodiseringsfelen inte varit till statens
nackdel eller varit av försumbara belopp. Även i
motion Sk308 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkas ett avskaffande av skattetillägget för
sådana fel i momsredovisningen som endast inneburit
att momsen betalats för sent.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att resultatet av den nyss nämnda
utredningen bör avvaktas innan ställning tas till
förslag som innebär förändringar i skattetilläggs-
institutet. Utskottet avstyrker således motionerna
N326 och Sk308 i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande turistnäringarna
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk626 och
1998/99:Sk691,
res. 1 (m)
2. beträffande serveringstjänster
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk636, 1998/99:Sk651
yrkande 2, 1998/99:Sk663, 1998/99:Sk664 och
1998/99:A215 yrkande 7,
res. 2 (m)
3. beträffande teater m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 11,
res. 3 (kd)
4. beträffande nöjesparker och
djurparker
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk620,
1998/99:Sk694, 1998/99:Sk695, 1998/99:Sk722,
1998/99:Sk723 och 1998/99:MJ780 yrkande 2,
res. 4 (m, kd)
5. beträffande böcker
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk628 yrkande 1,
1998/99: Sk693, 1998/99:Kr272 yrkandena 7 och 8
och 1998/99:Kr274 yrkande 30,
res. 5 (kd)
6. beträffande alternativ sjukvård m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk604 och
1998/99:So312 yrkande 3,
7. beträffande miljömärkta produkter
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk696 yrkandena 1-3,
res. 6 (mp)
8. beträffande särskilt boende
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk637,
9. beträffande investeringsvaror m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk662,
res. 7 (m)
10. beträffande ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk309 yrkande 23
och 1998/99:Kr518 yrkande 10,
res. 8 (kd)
11. beträffande försäljning av konst på
konstgallerier m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk619,
res. 9 (m)
12. beträffande vissa verksamheter som
bedrivs av ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk665 och
1998/99:Sk720,
13. beträffande tidpunkt för inbetalning
av moms
att riksdagen avslår motion 1998/99:N330 yrkande 13,
res. 10 (kd)
14. beträffande skattetillägg
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 12
och 1998/99:N326 yrkande 11.
res. 11 (m, kd)
Stockholm den 16 februari 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Per Rosengren (v),
Holger Gustafsson (kd), Carl
Fredrik Graf (m), Per Erik
Granström (s), Carl Erik Hedlund
(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin
(s), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Lars U
Granberg (s), Catharina Hagen (m)
och Claes Stockhaus (v).
Reservationer
1. Turistnäringarna (mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Sverige har det högsta skattetrycket bland
industriländerna enligt den senaste mätningen av
OECD, och nivån på det svenska skattetrycket är nu
den högsta som uppmätts sedan början av 1990-talet.
Under 1997 låg det svenska skattetrycket på 53,3 %
av BNP medan EU-genomsnittet låg på drygt 42 % av
BNP. Även när det gäller nivån på momsen ligger
Sverige jämte Danmark på topp inom EU med 25 %. Som
framhålls i motion Sk626 är över huvud taget skatten
på arbete i Sverige mycket hög i förhållande till
andra länder inom EU.
Det höga skattetrycket och den höga nivån på momsen
är förödande för ambitionen att öka sysselsättningen
i Sverige. Den drabbar många branscher hårt och
särskilt den svenska turistnäringen som konkurrerar
med andra länder om världens turister. Hotell och
restauranger, som är viktiga inom turistnäringen,
drabbas också av att de betalar full fastighetsskatt
och energiskatt. Denna näring har också fått sämre
möjligheter genom att det avdragsgilla beloppet för
representation har sänkts och att vi inte har någon
stimulans för arbetsmåltider. De momsnedsättningar
som för närvarande gäller är inte tillräckliga för
att väga upp denna negativa bild. Priserna i Sverige
trissas upp på ett sätt som gör landet mindre
attraktivt att besöka för utländska turister och
lockar svenska turister att turista i andra länder
än Sverige.
Samtidigt vill vi betona att turistnäringen i
Sverige är en bransch som är värd att satsa på,
särskilt i regioner som behöver arbetstillfällen,
dvs. glesbygder och avfolkningsbygder.
Turistnäringen har en stor potential och många
möjligheter till tillväxt. En expansion av turismen
i Sverige skulle leda till en ökad omsättning och
nya jobb inom kringliggande näringar och
verksamheter. För att stimulera till en ökning av
turismen i Sverige, vitalisera lusten till nya
initiativ, väcka intresse för arbete och nya
investeringar på detta område och göra gjorda
investeringar mera lönsamma behövs bl.a. att
mervärdesskattesatserna ses över.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Det innebär att vi
tillstyrker motion Sk626.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande turistnäringarnaarna
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk626 och med
anledning av motion 1998/99:Sk691 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts
angående momssatserna.
2. Serveringstjänster (mom. 2) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Vi delar uppfattningen i motion Sk651 (m) och övriga
nu behandlade motioner att hotell- och
restaurangbranschen är missgynnad av skattereglerna
på olika områden. Det gäller - som framhålls i den
berörda motionen - bl.a. arbetsgivaravgifterna som
är en tung pålaga för en bransch som behöver många
anställda för att bedriva verksamheten. Det gäller
även vissa inslag i inkomstskattesystemet, bl.a. att
avdragsrätten för representation nästan helt
försvunnit. Det gäller också det diskriminerande
uttaget av energiskatter som är mer oförmånligt för
restaurangerna än för livsmedelsindustrin.
Det gäller vidare inte minst
mervärdesskattesystemet, som innebär att momsen på
mat som serveras på restauranger beskattas avsevärt
högre än livsmedel som köps i butiker, vilket i sin
tur medför att restaurangernas relativa
konkurrenskraft minskar kraftigt. Detta problem är
större i Sverige än på de flesta andra håll i Europa
på grund av den höga nivån på den normala momsen som
är 25 %. Den stora skillnaden mellan restaurang-
momsen på 25 % och matmomsen på 12 % skapar också
en mängd praktiska och administrativa problem både
för de skattskyldiga och för myndigheterna. Hur
tokigt det kan bli illustreras bl.a. av att
restauranger med mat för avhämtning kan ta ut den
lägre skatten på denna del av verksamheten men måste
ta ut full moms om samma mat äts i lokalen.
Vi är medvetna om att EG-reglerna för närvarande
lägger hinder i vägen för en ändring av
restaurangmomsen i den riktning vi önskar men av en
hearing inom skatteutskottet med bl.a.
statssekreteraren i Finansdepartementet för
skattefrågor har vi erfarit att det pågår projekt
inom EU-kommissionen som syftar till att göra det
möjligt att minska skatten på arbetsintensiva
tjänster på olika sätt, ehuru dessa projekt ännu
inte lett till några konkreta resultat. Vi
förutsätter att regeringen i dessa och andra
sammanhang anstränger sig att påverka EG-reglerna så
att bl.a. momsnivån på serveringstjänster kan
sänkas.
En annan linje som också bör prövas av regeringen
är att utverka av EU att Sverige får en särskild
rättighet att sänka sin restaurangmoms. Till stöd
för en sådan ordning kan åberopas att flera länder
inom EU - bl.a. Storbritannien, Nederländerna,
Grekland och Irland - har en betydligt mindre moms
på restaurangtjänster än den normala i respektive
land.
Det anförda bör enligt vår mening riksdagen, med
bifall till motionerna Sk651 yrkande 2, Sk664 och
A215 i denna del och med anledning av övriga nu
behandlade motioner, som sin mening ge regeringen
till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande serveringstjänster
att riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Sk651 yrkande 2, 1998/99:Sk664 och
1998/99:A215 yrkande 7 och med anledning av
motionerna 1998/99:Sk636 och 1998/99:Sk663 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts angående mervärdesskatten på
serveringstjänster.
3. Teater m.m. (mom. 3) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Som framhålls i motion Kr272 (kd) kan de ekonomiska
marginalerna vara ansträngda för många hushåll,
t.ex. småbarnsfamiljer och pensionärer, och risken
kan vara stor att hushållsbudgeten aldrig räcker
till för att tillgodose de själsliga behoven. För
att möjliggöra för fler medborgare att ta del av och
själva vara delaktiga i kulturlivet vill vi därför
att regeringen ser över kulturmomsen. Syftet bör
vara att undersöka möjligheterna att helt avskaffa
momsen på teater-, balett- och operaföreställningar
samt cirkus. Även den verksamhet på bibliotek och
museer som i dag är momspliktig bör enligt vår
mening befrias från moms. Vi anser att riksdagen bör
göra ett uttalande om detta i enlighet med
motionärernas önskemål.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande teater m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272
yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts om kulturmoms.
4. Nöjesparker och djurparker (mom. 4) - m,
kd
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Många svenska djurparker bedriver i dag under hård
ekonomisk press ett seriöst och förtjänstfullt
forsknings- och utvecklingsarbete. De bidrar också
till att bevara och förmedla vårt gemensamma
kulturarv och den biologiska mångfalden åt kommande
generationer. Djurparker av den typ som
representeras av t.ex. Nordens Ark och Kolmårdens
Djurpark och många mindre lokala parker har en
mycket stor betydelse för att väcka barns och
ungdomars intresse för djur och natur och är också
mycket värdefulla från folkbildningssynpunkt. Det
finns enligt vår mening inga bärande skäl för att
konkurrensmässigt missgynna djurparker i förhållande
till museiverksamhet och andra kulturarrangemang som
belastas med bara 6 % moms. Momsen på djurparker bör
därför sänkas till denna nivå. Detta
ställningstagande står i samklang med EG:s
mervärdesskattedirektiv som tillåter ett lägre
skatteuttag på bl.a. djurparker. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag med denna inriktning som
kan gälla från och med nästa år. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Sk620 och motion MJ780
i denna del, varigenom övriga motioner angående
momsen på djurparker i allt väsentligt får anses
tillgodosedda. Motion Sk722 avstyrks.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande nöjesparker och djurparker
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk620 och
1998/99:MJ780 yrkande 2, med anledning av
motionerna 1998/99:Sk694, 1998/99:Sk695 och
1998/99:Sk723 och med avslag på motion
1998/99:Sk722 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts angående mervärdesskatten
på djurparker.
5. Böcker (mom. 5) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till barnens behov av stimulerande
läsupplevelser för att få intresse för läsning, öva
upp läsförmågan och utveckla språket finner vi det
ytterst oroande att läsandet uppenbarligen tenderar
att minska hos barnen. Hittills gjorda satsningar
inom litteraturen på distribution, teknikstöd m.m.
räcker inte till för att förbättra situationen just
för barnböcker utan ytterligare åtgärder måste
vidtas för att främja barnens läsvanor och
tillgodose deras behov av stimulerande läsning. Att
göra barnböcker billigare och mera tillgängliga för
barnfamiljerna genom en momsreduktion är enligt vår
mening viktigare än skattemyndigheternas eventuella
problem med avgränsningen och uppbörden. Att
reducera skatten på barnböcker ligger helt i linje
med EG-rätten. Mot bakgrund härav anser vi att
regeringen snarast bör lägga fram förslag om sänkt
moms på barnböcker från och med den 1 januari år
2000 för att göra dem billigare och mera åtkomliga
för barnfamiljerna. Skattebortfallet vid en sådan
åtgärd torde vara marginellt och regeringen har
säkert inte några svårigheter att finna en lämplig
finansiering. Riksdagen bör, med anledning av de nu
behandlade motionerna, som sin mening ge regeringen
detta till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande böcker
att riksdagen med anledning av motionerna
1998/99:Sk628 yrkande 1, 1998/99:Sk693,
1998/99:Kr272 yrkandena 7 och 8 och
1998/99:
Kr274 yrkande 30 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts
angående sänkt mervärdesskatt på
barnböcker.
6. Miljömärkta produkter (mom. 7) - mp
Yvonne Ruwaida (mp) har
dels anfört följande:
I vår tid är det viktigt att på olika sätt medverka
till att stoppa eller åtminstone minska den runt om
i världen tilltagande miljöförstöringen till följd
av bl.a. miljöskadliga odlingsmetoder. Genom att
sänka skatten - och därigenom priset - på bl.a.
frukt och grönsaker som producerats på ett
ekologiskt riktigt sätt skulle vi i Sverige kunna
bidra till att styra efterfrågan mot en miljömässigt
bättre konsumtion, som också för de flesta bör vara
mera hälsosam. Ekologiskt odlande bönder både i
utlandet och i Sverige skulle få det lättare att
finna avsättning för sina produkter, och därigenom
skulle produktionen av sådana från miljösynpunkt
mera värdefulla varor kunna öka. Som krävs i
motionen bör därför regeringen åläggas att utreda
hur man på sikt kan momsbefria miljömärkta varor och
produkter. Den svenska regeringen bör också uppmanas
att anstränga sig att påverka EU i riktning mot ett
ekologiskt bättre samhälle på detta område. Med det
anförda tillstyrks motion Sk696 yrkandena 1 och 2.
Yrkande 3 i motionen - som det dock är lätt att
känna sympati för - avstyrks.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande miljömärkta produkter
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk696 yrkandena 1
och 2 och med avslag på motion 1998/99:Sk696
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts angående märkning och
momsbefrielse av ekologiskt odlade produkter.
7. Investeringsvaror m.m. (mom. 9) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Vi delar motionärens uppfattning att skyldigheten
att i vissa fall - bl.a. försäljning - jämka den
ingående skatten hänförlig till det tidigare
förvärvet av investeringsvaror eller fastigheter,
inklusive ny-, till- eller ombyggnad, leder till en
rad negativa effekter, vilka belyses närmare i
motion Sk662. Detta sker enligt vår mening helt i
onödan. Efter dansk förebild kan man undanröja
problemet genom att i lagen ta in en bestämmelse om
att jämkning vid försäljning av fastighet kan
underlåtas i den omfattning som köparen övertar
jämkningsskyldigheten. Vi anser i likhet med
motionären bakom motion Sk662 att en sådan
bestämmelse bör införas och föreslår att riksdagen
gör ett tillkännagivande härom. Med detta
tillstyrker vi också motionen.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande investeringsvaror m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk662
som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts angående skyldigheten att
jämka mervärdesskatten på investeringsvaror
m.m.
8. Ideella föreningar (mom. 10) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Gällande regler innebär en osäkerhet huruvida second
hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar
och vars överskott går till välgörande ändamål,
hjälpverksamhet och liknande är skattefri eller ej.
Den förening som gör en felbedömning kan om det vill
sig illa råka ut för efterbeskattning.
Kristdemokraterna anser att denna osäkerhet bör
undanröjas. Det är enligt vår mening fel att
beskatta föreningar som bedriver t.ex. second hand-
verksamhet med detta syfte, och vi vill att det av
lagen klart skall framgå att denna typ av verksamhet
skall vara skattefri så att de förutsättningar som
skall råda för föreningarna är helt klara.
Arrangörer av biståndsverksamhet skall inte behöva
sväva i tvivelsmål om huruvida de kan bli utsatta
för beskattning efteråt genom att någon myndighet
senare tar upp frågan till prövning. I dessa
verksamheter finns sällan eller aldrig några pengar
avsatta för senare skatterevisioner eftersom
överskottet redan har skänkts till bistånd.
Riksdagen bör göra ett uttalande härom. Motion Sk309
i denna del stillstyrks.
Inom Kristdemokraterna anser vi vidare att man bör
värna om de ideella organisationernas möjligheter
att bedriva en bred verksamhet, speciellt i en tid
när man kan se en ökning av våld, missbruk och andra
problem bland unga. Att lägga ytterligare
administrativa och ekonomiska bördor på
föreningslivet är att motverka denna strävan. För
närvarande utgår moms, låt vara reducerad, på
tillträde till idrottsliga evenemang och utövande av
idrottslig verksamhet som arrangeras av annan än
staten, någon kommun eller en allmännyttig ideell
förening. Vi anser att alla ideella föreningar skall
vara befriade från moms och tillstyrker därför även
motion Kr518 i denna del.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande ideella föreningar
att riksdagen med bifall till motionerna
1998/99:Sk309 yrkande 23 och 1998/99:Kr518
yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.
9. Försäljning av konst på konstgallerier
m.m. (mom. 11) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Konstgallerierna utför en viktig kulturgärning som
har väsentlig betydelse för både konstnärerna och
den konstintresserade allmänheten. Momsregler av
olika slag försvårar emellertid galleriernas
möjligheter att bedriva sin verksamhet. Momssatsen
för en tavla som säljs genom lagerförsäljning från
ett konstgalleri ligger på 25 %, vartill kommer en
avgift på 5 % för "droit de suite". Vissa ideella
organisationer kan däremot förmedla och försälja
konst utan momspålägg, och denna skillnad mellan
gallerier och ideella organisationer försämrar
givetvis galleriernas konkurrenssituation.
Vi håller med motionärerna om att detta är en
orättvisa som försämrar galleriernas
konkurrenssituation. Reglerna får den konsekvensen
att en tavla som säljs på ett galleri blir avsevärt
dyrare än en likadan tavla som säljs genom
exempelvis Folkets Hus. Vi tycker i och för sig att
det är bra att regeringen har uppmärksammat frågan i
den nya momsutredningen men vi anser att vikten av
att något görs bör markeras genom ett uttalande av
riksdagen.
En annan åtgärd, som bör vidtas så snart som
möjligt, är att sänka momsen på konstnärernas egna
överlåtelser av konstverk till 6 % fr.o.m. den 1
januari 2000. Enligt Finansdepartementet medger EG-
reglerna en lägre skattesats än den normala för
sådan försäljning om även momsen på importerade
konstverk m.m. reduceras.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Det innebär att vi i
väsentlig del tillstyrker motion Sk619.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande försäljning av konst på
konstgallerier m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk619 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
10. Tidpunkt för inbetalning av moms
(mom. 13) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Den tidigarelagda redovisnings- och
betalningstidpunkten avseende moms för företag med
en omsättning över 40 miljoner kronor försämrar
dessa företags likviditet och försvårar för dem att
satsa på nya investeringar och - inte minst - nya
anställningar. Det är dessutom enligt vår mening
principiellt felaktigt att man skall tvingas betala
moms för varor och tjänster innan man själv fått
betalt av kunderna. Även EU-kommissionen har i en
rekommendation till medlemsländerna i november 1994
uttalat att momsen inte bör krävas in förrän
företagen fått fakturan betald. Mot bakgrund härav
ställer vi oss bakom motion N330 i denna del och
föreslår att inbetalningstidpunkten för företag med
en årsomsättning över 40 miljoner kronor skjuts fram
till den sista dagen i månaden efter
redovisningsperioden. Den ändrade tidpunkten bör av
budgetskäl gälla fr.o.m. kommande årsskifte.
dels vid moment 13 hemställt:
13. beträffande tidpunkt för inbetalning av
moms
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N330 yrkande 13
hos regeringen begär förslag om ändrad
inbetalningstidpunkt för moms i enlighet med vad
ovan anförts.
11. Skattetillägg (mom. 14) - m, kd
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Skattetilläggen vid periodiseringsfel drabbar
företagen på ett sätt som inte står i rimlig
proportion till den begångna förseelsen. Ofta är det
en felbedömning angående rätt redovisningsperiod och
inte något undandragandesyfte som orsakat felet, och
staten förlorar inga pengar eller gör endast en
försumbar förlust. Skattetilläggen i dessa fall är
stötande och strider mot det allmänna
rättsmedvetandet. Skattetilläggen bör därför slopas
helt i de fall periodiseringsfelen inte varit till
statens nackdel eller är av försumbart belopp. Med
det anförda tillstyrker vi motion N326 i berörd del.
Härigenom får även motion Sk308 anses tillgodosedd.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande skattetillägg
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 11
och med anledning av motion 1998/99:Sk308
yrkande 12 begär att regeringen skyndsamt lägger
fram förslag av innebörd att skattetilläggen för
periodiseringsfel i momsredovisningen slopas.
Särskilt yttrande
Tidpunkt för inbetalning av moms (mom. 13)
- m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) anför:
Vi håller med reservanterna bakom reservation 10 om
att man inte bör ha ett system som innebär att
företagen måste betala in moms till staten innan de
själva fått betalt för sina fakturor. Vi anser att
problemet löses bäst genom att alla företag - inte
bara de mindre - skall få betala in skatten den 12:e
i andra månaden efter uppbördsmånaden. Motsvarande
yrkande (1998/99:Sk310 yrkande 4) behandlades vid
höstens budgetdebatt (bet. 1998/99:FiU1). Vi kommer
att driva detta krav i riksdagen även i
fortsättningen.