I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner
från allmänna motionstiden 1998 om företags- och
kapitalbeskattning. Utskottet avstyrker samtliga
motioner.
Vid betänkandet fogas elva reservationer (m, v, kd,
c, fp och mp) och tre särskilda yttranden.
Motionerna
1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
utreda möjligheterna till uppskov med bolagsskatten
i vissa fall,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en översyn av
reglerna för företagare med hemmet som arbetsplats.
1998/99:Sk309 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att vin och
sprit ej skall ingå i avdragsramen för
representation.
1998/99:Sk602 av Inger René och Karin Falkmer (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till avveckling av sambeskattning gällande
förmögenheter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1998/99:Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att slopa
förmögenhetsskatten.
1998/99:Sk605 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om straffbeskattningen på
direkt aktieägande.
1998/99:Sk606 av Kent Olsson och Inger René (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen ånyo begär förslag
om införande av ett yrkesfiskaravdrag för svenska
yrkesfiskare i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om yrkesfiskaravdrag.
1998/99:Sk610 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om att sambeskattning av förmögenhet avskaf-
fas som ett första steg i ett totalt avskaffande av
förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Sk627 av Ingvar Eriksson och Jan Backman (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
gifta par och sambor likställs i
förmögenhetsskattehänseende.
1998/99:Sk630 av Göte Jonsson (m) vari, såvitt nu är
i fråga, yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
underlätta generationsväxlingar i företagen. [1]
1998/99:Sk633 av Ola Sundell och Nils Fredrik
Aurelius (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kvittning av
reaförlust för blandfonder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna
för reavinstskatt när kapitalet återinvesteras.
1998/99:Sk647 av Inga Berggren och Ingvar Eriksson
(m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
borttagande av förmögenhetsskatten i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk651 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att höja avdraget för
representation till 180 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Sk652 av Inger René (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avdragsbelopp för
restaurangtjänster.
1998/99:Sk653 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
bestämmelserna för skattefrihet för av ideella orga-
nisationer bedriven verksamhet.
1998/99:Sk654 av Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tydliga
avdragsregler för kultursponsring.
1998/99:Sk657 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att onoterad svensk aktie i kvittningshänseende bör
jämställas med noterad svensk aktie.
**FOOTNOTES**
[1]: Motionen avser slopad förmögenhetsskatt i
den del som behandlas här.
1998/99:Sk658 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ytterligare en schablonregel för
beräkning av skatt vid avyttring av aktier och
liknande finansiella instrument.
1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad rörlighet för
riskkapitalet,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på
ett åtgärdsprogram för bättre förutsättningar för
kunskapsföretagen i enlighet med vad i motionen
anförts.
1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det s.k. arbetande
kapitalet (avsnitt 3.2),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
internationell kontroll och minimiskatteregler
(avsnitt 3.2),
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om småföretagen
(avsnitt 4.3).
1998/99:Sk673 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
avdragsmöjligheter när fastighet eller lägenhet
används både för privat boende och för lokaler för
näringsverksamhet.
1998/99:Sk684 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett återinfört
riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning om
indirekta finansieringsformer för privata inves-
teringar i onoterade företag.
1998/99:Sk685 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förslag till regler för beskattning av utdelning och
reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag.
1998/99:Sk686 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
möjligheten att skjuta på reavinstbeskattningen vid
återinvesteringar i onoterade företag införs.
1998/99:Sk687 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,
c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
dubbelbeskattning på aktier till fullo slopas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge
Företagsskatteutredningen i uppdrag att lämna
förslag som undanröjer kvarstående diskriminering av
högriskföretag och de absolut minsta aktiebolagen.
1998/99:Sk688 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
en lönebaserad reserveringsmöjlighet som är särskilt
avsedd för mindre företag införs.
1998/99:Sk689 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn för att
avskaffa sambeskattningen inom ramen för oförändrade
intäkter av förmögenhetsskatten.
1998/99:Sk711 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att
rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden
utvidgas.
1998/99:Sk712 av Ingrid Näslund (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för
svenska fiskare,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen
att licensierade svenska yrkesfiskare kan uppnå
konkurrensneutralitet i skattehänseende i
förhållande till andra länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inrätta ett
fiskekonto.
1998/99:Sk716 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en analys av
effekterna av ändrade avskrivningsmöjligheter för
förstagångsupplåtna konstverk.
1998/99:Sk717 av Kenth Högström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av översyn av i
motionen nämnda regelverk.
1998/99:Sk718 av Kenth Högström m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ett för
dylika förvärv underlättande system.
1998/99:Sk721 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
förändrad lagstiftning för ideella föreningar.
1998/99:Sk731 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
yrkesfiskeavdrag, även för svenska fiskare, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
resultatutjämningsfond för fiskeföretag.
1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att all
möjlighet att tillåta avdrag för alkohol vid
representation skall tas bort.
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen
skall återkomma med förslag hur en avdragsrätt för
företag som köper konst direkt av konstnärer kan
konstrueras.
1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beskattningen av
idrottslig verksamhet.
1998/99:T402 av Per-Richard Molén m.fl. (m, fp, kd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkta skatter och
borttagande av företagsskatter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag för att få till
stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.
1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett
fiskekonto.
1998/99:MJ410 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om yrkesfiskaravdrag.
1998/99:MJ411 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för
svenska fiskare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av
fiskekonto.
1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det personliga
ägandet.
1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) vari yrkas
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
riskkapitalbolag,
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheterna
att klassa riskkapitalbolag som investmentbolag.
1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om de små
företagens tillgång till riskkapital.
1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
fåmansbolagsreglerna.
1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avskaffandet av
sambeskattningen.
Utskottet
Inledning
Skatteutskottet yttrade sig i höstas till
finansutskottet över ett stort antal yrkanden från
den allmänna motionstiden 1998 som behandlades
samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna för år 1999. Bland
dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i
företags- och kapitalbeskattningen som ingick i
partiernas alternativ till regeringens budgetförslag
för år 1999. Riksdagen tog ställning till yrkandena
den 2 december 1998 (bet. 1998/99:FiU1).
I det här betänkandet behandlar skatteutskottet
återstående yrkanden från den allmänna motionstiden
om företags- och kapitalbeskattningen. För när-
varande pågår arbeten på olika håll som kan komma
att påverka vissa av de skattefrågor som utskottet
tar upp i det följande. Ett prioriterat område i
regeringens arbete är att åstadkomma
regelförenklingar för småföretag. På skatteområdet
märks förslag som gäller slopande av merparten av de
s.k. stoppreglerna för fåmansföretag. Vidare arbetar
den s.k. Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) med
att försöka åstadkomma enklare skatteregler för
enskild näringsverksamhet och handelsbolag.
Småföretagsdelegationen har lagt fram en rad olika
förenklingsförslag som bereds vidare i en
arbetsgrupp som skall lämna en rapport till
regeringen under våren.
Också de överläggningar om skattesystemet som
regeringen inbjudit till kan komma att påverka
skattefrågor som behandlas i detta betänkande.
Överläggningarna skall särskilt gälla frågan om det
är möjligt att med skattepolitiska åtgärder
förbättra betingelserna för hög tillväxt och hög
sysselsättning genom att stimulera arbete,
företagande, utbildning och sparande. De ändrade
förutsättningar för skattesystemet som bl.a. följer
av den ökande internationaliseringen bör beaktas.
Utgångspunkten för överläggningarna är att åtgärder
inom skattepolitiken inte får äventyra starka
offentliga finanser eller en sund samhällsekonomi,
inte äventyra en god kvalitet inom skola, vård och
omsorg och inte leda till ökade klyftor i samhället.
Skattesystemet skall också vara enkelt, likformigt,
ha låga skattesatser och breda skattebaser.
Skattenivå i företaget, resultatutjämning
Motionerna
I motion Sk688 återkommer Marianne Andersson m.fl.
(c, m, kd, fp) till ett förslag om att införa en
reserveringsmöjlighet för mindre tjänsteföretag som
baseras på företagets löner till anställda. Kenth
Högström (s) vill i motion Sk717 utreda höjda
avsättningar till periodiseringsfond, uppmjukade
regler om återföring till ersättningsfond och ökade
möjligheter till inkomstutjämning och
pensionsavsättningar för idrottsmän, författare och
artister. Samma motionär efterlyser i motion Sk718
någon form av reservering för att underlätta
ersättningsanskaffning i samband med att staten
förvärvar skyddsvärda skogs- och naturområden.
I motion T402 yrkande 1 av Per-Richard Molén m.fl.
(m, fp, kd) förordas att riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen skall uttala sig
för att skatterna skall sänkas till EU-nivåer och
att skadliga företagsskatter skall tas bort.
Motionärerna tar upp villkoren för åkeriföretagen,
bl.a. nivån på drivmedelsbeskattningen.
Utskottets ställningstagande
Vid 1990-1991 års reform av företagsbeskattningen
rådde en bred enighet om att det då gällande
regelsystemet borde ersättas av ett system med lägre
skattesats och mer begränsade
reserveringsmöjligheter. Ett sådant system har flera
fördelar. Bl.a. minskar inlåsningen av kapital
samtidigt som mer likvärdiga skattemässiga villkor
kan ges för olika typer av investeringar och finan-
sieringsformer. Med minskade reserveringsmöjligheter
blev det möjligt att genomföra en kraftig sänkning
av bolagsskattesatsen från 52 % (ca 57 % om den
dåvarande vinstdelningsskatten räknas med) till 30
%. En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till
nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i
företagsbeskattningen under år 1994 som innebar
bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med
periodiseringsfond.
Skattereformen syftade även till att skapa neutrala
skatteregler som behandlar olika typer av
näringsverksamheter på ett så likformigt sätt som
möjligt. Vid tiden för genomförandet av
skattereformen kunde kravet på neutralitet inte
uppnås i fråga om enskild näringsverksamhet. Senare
har emellertid skattereglerna för enskild
näringsverksamhet också reformerats med huvudsakligt
syfte att skapa skattevillkor som är likvärdiga med
dem som gäller för aktiebolagen.
Utskottet anser att det är angeläget att
upprätthålla de principer som företagsbeskattningen
vilar på. Reserveringsmöjligheterna får därför inte
utformas så att det blir svårt att behålla en låg
skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa
principer att utöka reserverings- eller
avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa
branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.
Utskottet avstyrker de förslag om utvidgade
reserveringsmöjligheter som lagts fram i motionerna
Sk688, Sk717 och Sk718.
Beträffande motion T402 yrkande 1 vill utskottet
framhålla att företagsbeskattningen genom
skattereformen har getts en internationellt sett
konkurrenskraftig utformning. När det gäller
drivmedelsbeskattningen har utskottet nyligen
behandlat ett antal motionsyrkanden i betänkande
1998/99:SkU13 Vissa punktskattefrågor. Där framgår
bl.a. att åkerinäringens situation enligt vad
utskottet erfarit kommer att tas upp i de pågående
skattesamtal som regeringen inbjudit partierna till.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
även motion T402 yrkande 1.
Ägarbeskattning, m.m.
Motionerna
Per Westerberg m.fl. (m) yrkar i motion Sk670
yrkande 1 att dubbelbeskattningen av aktier skall
slopas och att ett riskkapitalavdrag skall
återinföras. Enligt motionens yrkande 5 bör särskild
uppmärksamhet ägnas åt kunskapsföretagen och deras
riskkapitalförsörjning.
Också i motion Sk687 yrkandena 1 och 2 av Kerstin
Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c) hemställs om slopad
dubbelbeskattning av aktier. Slopandet kan enligt
motionen inledas med att ägarbeskattningen avskaffas
för i vart fall ägare till onoterade företag.
Motionärerna vill också utreda hur reglerna skall
utformas så att högriskföretag och de minsta
aktiebolagen inte diskrimineras av att
ägarbeskattningen slopas.
Lennart Daléus m.fl. (c) hemställer i motion N238
yrkande 2 att riksdagen skall göra uttalande om att
det personliga ägandet skall värnas. Motionärerna
ser ett slopande av dubbelbeskattningen av aktier
som ett första steg i en politik för att sprida
ägandet utanför ett antal stora institutioner. En
annan motion som tar upp ägarspridningen är motion
Sk605 av Bertil Persson (m). I motionen begärs en
utredning i syfte att ändra skatteregler som enligt
motionären missgynnar direkt aktieägande förhållande
till ägande via institutioner.
Införande av riskkapitalavdrag och andra ändringar
i skattereglerna som tar sikte på riskfyllda
investeringar tas upp i ytterligare några motioner.
Enligt motion Sk684 yrkandena 1 och 2 av Ola
Karlsson m.fl. (m, kd, c) bör ett riskkapitalavdrag
återinföras, och indirekta finansieringsformer för
privata investeringar i onoterade företag bör
utredas. I motion N326 yrkandena 59 och 60 av Per
Westerberg och Göran Hägglund (m, kd) efterlyses en
utredning av möjligheterna till statliga
förlustgarantier om 50 % av riskkapitalbolagens
placeringar i onoterade bolag enligt dansk modell
och av möjligheterna att klassa riskkapitalbolag som
investmentbolag i skattehänseende. I motion N330
yrkande 12 vill Alf Svensson m.fl. (kd) att det
skall vidtas åtgärder som kan säkra tillgången på
riskkapital speciellt med tanke på de onoterade,
mindre och nya företagen.
Enligt motion Sk633 yrkande 2 av Ola Sundell och
Nils Fredrik Aurelius (m) bör reavinstbeskattningen
ses över i syfte att slopa beskattningen av
aktievinster som återinvesteras. Ett liknande
yrkande finns i motion Sk686 av Marianne Andersson
m.fl. (c, m, kd) med förslag om att införa en
möjlighet att skjuta upp reavinstbeskattningen vid
återinvesteringar i onoterade företag.
Ett förslag av Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion
Sk308 yrkande 8 tar utskottet upp i detta
sammanhang. Enligt motionen bör det utredas om det
är möjligt att ge nya och snabbväxande företag
uppskov med bolagsskatten så länge utdelning inte
sker.
Utskottets ställningstagande
Genom lagstiftning under hösten 1996 (prop.
1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13), som har
kompletterats under våren 1997 (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20) och våren 1998 (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20), har riksdagen
genomfört omfattande lättnader i beskattningen av
utdelning och reavinst på aktier i onoterade
företag. Lagstiftningen skall främja investeringar i
små och medelstora företag och skapa nya
arbetstillfällen i dessa företag. I den nyligen
framlagda proposition 1998/99:48 Skattefrågor och
investerarskydd har regeringen föreslagit en mindre
utvidgning i lättnadsreglerna, som utskottet kommer
att ta ställning till i ett annat sammanhang.
Ett problem med en mer generellt utformad lättnad i
ägarbeskattningen är att en sådan sannolikt skulle
bidra till att höja avkastningskravet på investe-
ringar i små företag och samtidigt få endast en
mycket begränsad betydelse för de större företagens
investeringar. Härtill kommer den mycket betydande
statsfinansiella kostnad som en generell
skattelättnad skulle innebära. Starka skäl talar
därför enligt utskottets mening mot att lättnaderna
i ägarbeskattningen utvidgas till andra än onoterade
företag.
I sammanhanget bör nämnas att frågor om
kapitalinkomstbeskattningen utgör en av de punkter
som tas upp i de överläggningar om skattesystemets
framtida utformning som regeringen har inbjudit
till. Vidare framgår det av budgetpropositionen
(prop. 1998/99:100 volym 1 s. 140) att regeringen
under den pågående mandatperioden avser att överväga
kapitalinkomstskattesatsens nivå.
Beträffande yrkandena om ett riskkapitalavdrag vill
utskottet nämna att ett tidsbegränsat sådant
infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla
till dess problemen kring de små och medelstora
företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent
lösning. Sedan sådana permanenta regler numera
införts i form av en selektiv lättnad i
ägarbeskattningen finns det enligt utskottets mening
inte längre samma motiv för ett särskilt
riskkapitalavdrag.
Med anledning av frågor som tagits upp i ett par av
motionerna vill utskottet också nämna att
Småföretagsdelegationen i betänkandet Kapitalför-
sörjning till småföretag (SOU 1998:93) har lämnat
förslag om bl.a. uppskjuten reavinstbeskattning vid
återinvestering i onoterade aktier, statliga
förlustgarantier till riskkapitalbolag och att dessa
skall klassas som investmentbolag i skattehänseende.
Som framgått tidigare bereds
Småföretagsdelegationens alla förslag i en
interdepartemental arbetsgrupp som senare kommer att
lämna en rapport till regeringen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sk605, Sk633 yrkande 2, Sk670 yrkandena 1
och 5, Sk684 yrkandena 1 och 2, Sk686, Sk687
yrkandena 1 och 2, N238 yrkande 2, N326 yrkandena 59
och 60 och N330 yrkande 12.
Utskottet får även med hänvisning till de ovan
nämnda förbättringarna för de mindre företagen som
har genomförts fr.o.m. 1998 års taxering avstyrka
förslaget i Lars Leijonborgs m.fl. (fp) motion Sk308
yrkande 8.
Fåmansföretag
Motionerna
I motion Sk671 yrkande 7 vill Gudrun Schyman m.fl.
(v) införa enklare regler för småföretagen med
utgångspunkt i förslag från Småföretagsdelegationen
och Stoppregelutredningen.
I motion Sk685 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp)
föreslås ändrade regler för beskattning av utdelning
och reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag
som bl.a. bygger på en huvudregel om att all
utdelning beskattas som kapitalinkomst om delägaren
tagit ut marknadsmässig lön.
Enligt motion T402 yrkande 2 av Per-Richard Molén
m.fl. (m, fp, kd) bör Småföretagsdelegationens
förslag genomföras för att få till stånd ett bättre
företagsklimat i Sverige.
I motion A215 yrkande 5 av Anne-Katrine Dunker och
Patrik Norinder (m) förordas att alla särregler för
ägare till småföretag slopas.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet nämnde inledningsvis är förenklingar
för småföretagen ett prioriterat område där ett
omfattande arbete pågår.
Förenklingsutredningen, vars arbete är inriktat på
skatteförhållandena för enskilda näringsidkare och
delägare i handelsbolag, ser över bl.a. redovis-
nings- som skatteregler med särskild inriktning på
företag i tjänstesektorn. Utredningen beräknas
avsluta sin verksamhet den 31 december 1999. I
Finansdepartementet bereds Stoppregelutredningens
betänkande Stoppreglerna (SOU 1998:116), i vilket
föreslagits att merparten av de s.k. stoppreglerna
skall avskaffas.
Småföretagsdelegationen tillkallades hösten 1996
för att identifiera problem och föreslå åtgärder för
att undanröja onödiga hinder för etablering och
tillväxt i småföretag. Delegationen förutsattes
arbeta nära näringslivets organisationer, fackliga
organisationer, statliga myndigheter och kommuner
och bygga sina förslag på kartläggningar av
småföretagens problem. Delegationen har lämnat flera
rapporter till regeringen. Den sista lämnades i juni
1998. En arbetsgrupp som leds av
Näringsdepartementet ser för närvarande över
Småföretagsdelegationens alla förslag. Arbetet skall
vara klart senast den 31 mars 1999.
Näringsdepartementet driver också ett projekt i
vilket man kommer att knyta till sig en
referensgrupp med representanter för små och växande
företag för att diskutera idéer och förslag samt att
få en testpanel för snabba reaktioner på arbetet med
enklare regler.
Utskottet förutsätter att de möjligheter som finns
till förenklingar kan tas till vara i det arbete som
nu pågår. Utskottet anser att ett ställningstagande
till de olika förslag som har lagts fram bör anstå i
avvaktan på resultatet av beredningsarbetet.
Utskottet avstyrker följaktligen de yrkanden om
tillkännagivanden till regeringen som förordas i
motionerna Sk671 yrkande 7, T402 yrkande 2 och A215
yrkande 5.
Som utskottet nämnde tidigare har riksdagen
beslutat om lättnader i ägarbeskattningen i
onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering.
Beslutet innebär att utdelningar och reavinster på
onoterade aktier delvis har undantagits från
beskattning, men också att den del av inkomsterna
som kapitalinkomstbeskattas hos aktiva delägare i
företaget har utvidgats. Dessa regler innebär en
schablonmässig fördelning av inkomsterna på en
kapitalinkomstdel och en tjänsteinkomstdel på
grundval av statslåneräntans nivå, ett
kapitalunderlag och ett löneunderlag. Det förslag
som läggs fram i motion Sk685 innebär en annan
schablon som utgår från vad som kan anses vara
marknadsmässig lön inom olika branscher. Enligt
motionärerna skulle Riksskatteverket tillsammans med
arbetsgivarorganisationerna ta fram ett antal
lönelistor för företagare och anställda i olika
branscher utifrån de arbetsbeskrivningar som finns
och med ledning härav fastställa vad som kan anses
vara en marknadsmässig lön. Om en marknadsmässig lön
inte kan beräknas på detta sätt skall det enligt
motionen finnas en alternativ beräkning som utgår
från ett kapitalunderlag och företagets lönesumma.
Utskottet kan inte finna att den schablon som
föreslås i motionen skulle ha sådana fördelar att
det kan vara motiverat att ändra i de nuvarande
reglerna. Utskottet avstyrker motion Sk685.
Ideella föreningar och stiftelser
Motionerna
I motionerna Sk653 yrkande 2 av Carl Erik Hedlund
(m), Sk721 av Tomas Eneroth m.fl. (s) och Kr519
yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås en
översyn av skattereglerna för ideella organisationer
i syfte att få en tydligare gräns mellan skattefri
verksamhet och skattepliktig näringsverksamhet.
Enligt den sistnämnda motionen har
skattemyndigheterna under det senaste året i vissa
fall hävdat att den idrottsliga verksamhet som
bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas
som näringsverksamhet. Det skulle enligt
motionärerna få omfattande konsekvenser inte minst
vad avser debitering av mervärdesskatt. För att
undvika omfattande problem kan det enligt motionä-
rerna vara nödvändigt med ett förtydligande i
skattelagstiftningen.
Utskottets ställningstagande
Stiftelse- och föreningskommittén lade i juni 1995
fram sitt slutbetänkade Översyn av skattereglerna
för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63).
Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Regeringen har nyligen tillsatt
ytterligare en utredning som bl.a. skall se över
skillnader i näringsverksamhetsbegreppet mellan
svenska regler och EG:s sjätte
mervärdesskattedirektiv, dvs. det problem kring
mervärdesskatten som har tagits upp i motion Kr519.
Utredningen skall även analysera de särskilda
skattepliktsregler som gäller för ideella
föreningars verksamhet (dir. 1999:10).
Utskottet anser att den pågående beredningen och
utredningen bör avvaktas och avstyrker motionärernas
begäran om tillkännagivanden till regeringen i
frågan.
Arbetslokal i egen bostad
Motionerna
I motion Sk308 yrkande 13 hemställer Lars Leijonborg
m.fl. (fp) att reglerna för företagare med hemmet
som arbetsplats skall ses över i syfte att förbättra
avdragsmöjligheterna. Också i motion Sk673 av
Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) förordas
utvidgade avdragsmöjligheter när det gäller
fastighet eller lägenhet som används både för privat
boende och för lokaler för näringsverksamhet.
I motion Sk711 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
tas frågan om avdrag för arbetsrum upp mot bakgrund
av att distansarbete enligt motionen blir allt
vanligare. Motionären yrkar att regeringen skall
lägga fram ett förslag om utvidgning av rätten till
skatteavdrag för arbetsrum i bostaden.
Utskottets ställningstagande
Under inkomstslaget tjänst medges avdrag för
arbetsrum i den egna bostaden endast i
undantagsfall. Det krävs en grundlig utredning om
att rummet används enbart för arbetet och vanligen
också att bostaden är större än om tvånget att hålla
arbetsrum inte förelegat. Bakgrunden till denna
praxis är att endast verkliga kostnader i en
förvärvsverksamhet skall kunna dras av från
inkomsterna av denna förvärvsverksamhet och att
privata levnadskostnader lämnas utanför.
När en privatbostad används i en näringsverksamhet
begränsas avdragsrätten till skälig del av kostnader
för hyra o.d., värme, vatten och avlopp samt
elektrisk ström. Avdrag medges även för kostnader i
övrigt som är omedelbart betingade av
näringsverksamheten (punkt 27 av anvisningarna till
23 § KL). En förutsättning är att en särskild del
har inrättats i bostaden för näringsverksamheten. Om
så ej är fallet kan avdrag medges med högst 2 000 kr
per år om arbete utförts minst 800 timmar i den egna
privatbostaden.
Stoppregelutredningen har i betänkandet
Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av den
ovan nämnda bestämmelsen och ansett att det inte
finns anledning att ompröva de valda schablonerna.
Distansarbetsutredningen (SOU 1998:115) har
föreslagit att löntagare skall kunna få avdrag för
arbetsrum enligt samma schablonregler som
näringsidkare. Båda de nämnda utredningarna bereds
för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser
att denna beredning bör avvaktas och avstyrker
motionsyrkandena.
Representationsavdrag för måltider
Motionerna
I två motioner yrkas om inskränkningar i gällande
regler om avdrag för representation. Enligt motion
Sk309 yrkande 21 av Alf Svensson m.fl. (kd) skall
reglerna ändras så att vin och sprit inte skall ingå
i avdragsramen för representation. Också i motion
So306 yrkande 11 av Thomas Julin m.fl. (mp) finns
ett yrkande om att avdrag inte skall medges för
alkohol i samband med representation.
I två motioner, Sk651 yrkande 1 av Carl Erik
Hedlund m.fl. (m) och Sk652 av Inger René (m),
hemställs om att representationsavdraget skall höjas
till det tidigare beloppet 180 kr.
Utskottets ställningstagande
Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen för
måltidsutgifter i samband med representation skulle
vara 180 kr exklusive mervärdesskatt fr.o.m.
inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en
halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades
avdragsramen ytterligare till 90 kr för att
förstärka statens inkomster med ca 500 miljoner
kronor. Av förenklingsskäl tilläts samtidigt att vin
och sprit får räknas med inom avdragsramen 90 kr
(prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).
Motsvarande yrkanden som de nu aktuella har prövats
av riksdagen vid flera tillfällen sedan hösten 1996
och har då avstyrkts. Utskottet finner inte
anledning för riksdagen att frångå tidigare
ställningstaganden och avstyrker följaktligen
motionerna.
Sponsring
Motionen
I motion Sk654 av Jan Backman (m) efterlyses
tydligare avdragsregler för kultursponsring.
Motionären anför bl.a. att avdragsrätten för
kultursponsring behandlas olika av myndigheterna.
Utskottets ställningstagande
Utgifter för sponsring kan i vissa fall vara
avdragsgilla som driftskostnader med hänsyn till det
reklamvärde och goodwillvärde som sponsorverksamhe-
ten kan innebära för ett företag. En grundläggande
förutsättning är då att sponsorn får en
motprestation som står i rimlig proportion till
insatsen. Utan motprestation torde bidraget bli
betraktat som gåva för vilken avdragsrätt inte
föreligger.
Utskottet står fast vid sitt tidigare
ställningstagande i denna fråga och anser att
avdragsrätt för sponsorverksamhet bör följa de
grundläggande principerna för avdragsrätt för
driftskostnader i näringsverksamhet.
Skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall
om en avdragsrätt är förenlig med dessa principer.
Under vissa förutsättningar kan det också vara
möjligt för ett sponsrande företag att ansöka om
förhandsbesked. Utskottet anser emellertid det inte
vara motiverat med en särskild avdragsrätt för
kultursponsring. Utskottet avstyrker motionen.
Konstinköp
Motionerna
I motion Sk716 av Inger Lundberg m.fl. (s) hemställs
att det görs en analys av effekterna av att ändra
skattereglerna så att inköp av förstagångsupplåtna
konstverk kan ge rätt till avskrivning eller avdrag.
I motion Kr274 yrkande 16 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) förordas att riksdagen uppdrar åt regeringen
att återkomma med ett förslag om hur en avdragsrätt
för företag som köper konst direkt av konstnärer kan
konstrueras.
Utskottets ställningstagande
Motionerna syftar bl.a. till att stödja konstnärlig
verksamhet genom att företag som köper konst får dra
av eller göra avskrivningar för konstverken.
Utskottet har vid tidigare behandling av liknande
förslag framhållit att utgångspunkten för
överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid
beskattningen i stället måste vara att åstadkomma
ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt
genom att företaget vid beskattningen får beakta de
kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och
som är hänförliga till denna.
I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not.
113) har fastslagits att avdrag för värdeminskning -
och därmed även för direktavdrag vid förvärvet -
skall vägras för konstföremål o.d. som utgör
inventarier i rörelse, när föremålen kan bedömas
vara värdebeständiga. Det har hävdats att undantag
från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga om
enklare konstföremål o.d. (se bl.a. prop.
1980/81:68).
Utskottet anser att det inte finns anledning att
införa en utvidgad avdragsrätt i det syfte som
motionärerna avser. Utskottet avstyrker följaktligen
motionerna Sk716 och Kr274 yrkande 16.
Yrkesfiskare
Motionerna
I motionerna Sk606 yrkandena 1 och 2 av Kent Olsson
och Inger René (m), Sk731 yrkande 1 av Jeppe
Johnsson och Ingvar Eriksson (m) och MJ410 yrkande 2
av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att ett
yrkesfiskaravdrag skall införas. Enligt motion Sk712
yrkandena 1 och 2 av Ingrid Näslund (kd) skall
skattereglerna ändras så att licensierade svenska
yrkesfiskare ges konkurrensneutralitet i
skattehänseende i förhållande till andra länder. I
motion MJ411 yrkande 2 anför Magnus Jacobsson m.fl.
(kd) att samma skattevillkor skall gälla för svenska
fiskare som för fiskare i våra grannländer.
I de nyss nämnda motionerna, Sk712 yrkande 3, Sk731
yrkande 3 och MJ411 yrkande 3, samt i motion MJ224
yrkande 37 av Alf Svensson m.fl. (kd) finns också
förslag om att införa en särskild möjlighet till
inkomstutjämning för svenska yrkesfiskare.
Utskottets ställningstagande
Vid en tidigare behandling av motsvarande yrkanden
förutsatte utskottet att regeringen efter en
beredning av frågan om yrkesfiskarnas
konkurrenssituation i förhållande till grannländerna
skulle återkomma till riksdagen med förslag som
tillgodoser motionärernas krav på
konkurrensneutralitet (bet. 1996/97:SkU13).
Utskottet förordade att riksdagen med anledning av
samtliga de motioner som behandlades som sin mening
skulle ge regeringen till känna vad utskottet hade
anfört. Riksdagen följde utskottet.
Regeringen tillkallade den 11 december 1997 en
särskild utredare med uppgift att kartlägga och
analysera det svenska yrkesfiskets långsiktiga kon-
kurrensförutsättningar och konkurrensvillkor i den
förändrade situation som medlemskapet i Europeiska
unionen innebär. Utredningen skulle jämföra
konkurrensförutsättningarna gentemot våra främsta
konkurrentländer, även i fråga om skattevillkoren,
och belysa den nuvarande politikens effekter på
svensk fiskenäring och statsfinansiella utgifter
samt sysselsättning.
Utredningen har i januari i år lämnat betänkandet
SOU 1993:3 Yrkesfiskets konkurrenssituation.
Betänkandet bereds för närvarande i Regerings-
kansliet.
Utskottet anser att den fortsatta beredningen bör
avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena, men
anser att de bör anses vara tillgodosedda med hänsyn
till riksdagens tidigare tillkännagivande och den
pågående beredningen.
Förmögenhetsskatt
Motionerna
I motion Sk602 av Inger René och Karin Falkmer (m)
föreslås att sambeskattningen av förmögenhet
avskaffas. I motion Sk603 yrkande 3 föreslår Inger
René och Kent Olsson (m) att förmögenhetsskatten
slopas. Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår i
motion Sk610 att sambeskattningen av förmögenhet
avskaffas som ett första steg mot slopad
förmögenhetsskatt. Enligt motion Sk627 av Ingvar
Eriksson och Jan Backman (m) bör gifta par och
sambor vara likställda i
förmögenhetsskattehänseende. I motion Sk630 av Göte
Jonsson (m) förordas, såvitt nu är i fråga, att
förmögenhetsskatten avvecklas. Inga Berggren och
Ingvar Eriksson (m) hemställer i motion Sk647
yrkande 3 att förmögenhetsskatten avvecklas och att
avvecklingen inleds med att sambeskattningen av
gifta slopas och att skattepliktsgränsen höjs från
900 000 kr till 1,2 miljoner kronor. Enligt motion
Sk689 av Sonia Karlsson (s) bör det ske en översyn i
syfte att avskaffa sambeskattningen inom ramen för
oförändrade intäkter av förmögenhetsskatten. Lars
Leijonborg m.fl. (fp) hemställer i motion A811
yrkande 14 att sambeskattningen av makar skall
upphävas.
Enligt motion Sk671 yrkande 3 av Gudrun Schyman
m.fl. bör det införas en snävare definition av
begreppet arbetande kapital och likartad behandling
av olika aktieslag.
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen i höstas av utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1999
avslog riksdagen motionsvägen framförda förslag om
slopad sambeskattning och successiv avveckling av
förmögenhetsskatten med hänvisning till att det
saknades statsfinansiellt utrymme för sådana
åtgärder. I sitt betänkande hänvisade
finansutskottet (bet. 1998/99:FiU1 s. 148) liksom
skatteutskottet i yttrande till finansutskottet
(1998/99:SkU1y) till vad som anförts i
budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:100
volym 1 s. 140) om att det kan finnas skäl att göra
överväganden beträffande såväl kapitalskattesatsen
som förmögenhetsskatten under mandatperioden. En
diskussion borde enligt skatteutskottet kunna föras
inom ramen för de skatteöverläggningar som
regeringen inbjudit till.
Skatteutskottet får med hänvisning till vad som
anförts avstyrka yrkandena om avveckling av
förmögenhetsskatten och slopad sambeskattning.
Utskottet avstyrker alltså motionerna Sk602, Sk603
yrkande 3, Sk610, Sk627, Sk630 i denna del, Sk647
yrkande 3, Sk689 och A811 yrkande 14.
Beträffande begreppet arbetande kapital och den
gränsdragning mellan olika aktieslag som görs vid
förmögenhetsbeskattningen har skatteutskottet
tidigare understrukit vikten av att regeringen gör
en ordentlig genomlysning av problemet i syfte att
skapa en långsiktig lösning (1997/98:SkU1y).
Utskottet avstyrker det förslag om ett
tillkännagivande till regeringen i frågan som förts
fram i motion Sk671 yrkande 3.
Kontroll av kapitalinkomster
Motionen
I motion Sk671 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
hemställs att riksdagen skall göra ett uttalande om
vikten av att Sverige internationellt och inom EU
aktivt verkar för bättre skattekontroll och en
minimiskattesats för kapitalinkomster.
Utskottets ställningstagande
Vid tidigare behandling av motsvarande
motionsyrkande har utskottet framhållit att
majoriteten bland EU-länderna visat ett starkt
intresse för att säkerställa en beskattning av
sparandet och att Sverige har ägnat stora ansträng-
ningar åt att få till stånd ett uppgiftslämnande på
gemenskapsnivå som liknar det som vi har i Sverige.
Vi har också lyckats få överenskommelser med olika
länder men det har ännu inte varit möjligt att uppnå
en enighet om ett gemensamt kontrollsystem.
Utskottet betonade enhälligt att Sverige kommer att
fortsätta med sina ansträngningar i denna riktning.
För närvarande pågår förhandlingar om ett direktiv
som bygger på en s.k. samexistensmodell. Den innebär
att medlemsländerna skall kunna välja att införa en
källskatt på minst 20 % eller att lämna uppgifter om
inkomsterna till den skattskyldiges hemland så att
beskattning i sin helhet kan ske där.
Utskottet hänvisar till det tidigare uttalandet och
anser att syftet med motionsyrkandet är tillgodosett
med vad utskottet anfört om inställningen från
svensk sida i denna fråga och om det pågående
arbetet. Utskottet avstyrker därför motion Sk671
yrkande 4.
Kvittning av reaförluster på aktier, m.m.
Motionerna
Ola Sundell (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) har i
tre motioner tagit upp frågor som rör bl.a.
behandlingen av reaförluster på aktier. I motion
Sk657 föreslås att förluster på marknadsnoterade
aktier bör kunna kvittas fullt ut mot vinster på
onoterade svenska aktier. Enligt motion Sk633
yrkande 1 bör reaförluster på andelar i blandfonder
få kvittas fullt ut mot intäkter i inkomstslaget
kapital. I motion Sk658 förordas en ny schablonregel
för beräkning av reavinstskatt på marknadsnoterade
aktier och liknande finansiella instrument, t.ex.
att anskaffningsvärdet bestäms till 50 % av noterade
värdet vid utgången av tredje året före
avyttringsåret.
Utskottets ställningstagande
Reaförluster får enligt huvudregeln kvittas endast
till 70 % mot reavinster, utdelningar och
ränteinkomster. Ett undantag från denna huvudregel
är att förluster på marknadsnoterade aktier och
liknande värdepapper - med hänsyn till det
risktagande som aktieinnehav är förenat med - till
100 % kan kvittas mot reavinster på värdepapper inom
samma kategori. Reglerna har nyligen ändrats i ett
par omgångar för att utvidga möjligheterna att
utnyttja förluster på onoterade aktier. Fr.o.m. 1998
års taxering kan full kvittning ske mot vinster på
andra onoterade aktier (prop. 1996/97:45, bet.
1996/97:SkU13). Fr.o.m. 1999 års taxering får full
kvittning av förluster på onoterade aktier ske även
mot vinster på marknadsnoterade aktier och liknande
värdepapper (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20).
Förluster på andelar i en fond omfattas av samma
kvittningsmöjligheter som marknadsnoterade aktier
m.m. under förutsättning att fonden till minst 75 %
består av aktier eller aktierelaterade instrument.
Förluster på andelar i räntefonder som består endast
av marknadsnoterade fordringar jämställs med
ränteutgift och blir på den grunden fullt
avdragsgilla mot kapitalinkomster. För blandade
fonder, som kan vara sammansatta av värdepapper av
olika slag, gäller dock huvudregeln för avdrag för
förluster, dvs. 70 % får dras av mot
kapitalinkomster.
De ovan nämnda reglerna har utformats för att
minska incitamenten till skatteplanering med
värdepappersaffärer, men tar samtidigt hänsyn till
de särskilda risker som är förenade med aktieaffärer
(se t.ex. SOU 1989:33 s. 196, prop. 1989/90:110
s. 391 och 428). Frågor kring kvittningsmöjlighe-
terna har tagits upp i Skattekontrollutredningens
delbetänkande SOU 1997:27
Kontroll-Reavinst-Värdepapper. Betänkandet är inte
färdigberett i denna del.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl för
riksdagen att med anledning av vad som anförts i
motionerna överväga ändringar i gällande regler.
Utskottet avstyrker motionerna Sk633 yrkande 1 och
Sk657.
Den nuvarande schablonregeln för beräkning av
anskaffningsvärdet för andra marknadsnoterade
instrument än optioner och terminer medger att
anskaffningskostnaden som ett alternativ till den
faktiska anskaffningskostnaden får bestämmas till 20
% av försäljningspriset efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Procentsatsen bestämdes vid
skattereformen genom en avvägning av önskemålet om
en effektiv reavinstbeskattning mot önskemålet att
underlätta i situationer när det finns svårigheter
att bevisa verkliga anskaffningsvärden, t.ex. när
aktierna ärvts (prop. 1989/90:110 s. 456). Utskottet
finner inte skäl att frångå denna bedömning.
Utskottet avstyrker följaktligen även motion Sk658.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skattenivå i företaget,
resultatutjämning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk688,
1998/99:Sk717, 1998/99:Sk718 och 1998/99:T402
yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande ägarbeskattning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk605, 1998/99:Sk633
yrkande 2, 1998/99:Sk670 yrkandena 1 och 5,
1998/99:Sk684 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk686,
1998/99:Sk687 yrkandena 1 och 2, 1998/99:N238
yrkande 2, 1998/99:N326 yrkandena 59 och 60 och
1998/99:N330 yrkande 12,
res. 2 (m, kd, c, fp)
3. beträffande uppskov med bolagsskatt
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk308 yrkande 8,
res. 3 (fp)
4. beträffande fåmansföretag
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk671 yrkande 7,
1998/99:
Sk685, 1998/99:T402 yrkande 2 och 1998/99:A215
yrkande 5,
res. 4 (m, kd, fp)
5. beträffande ideella föreningar och
stiftelser
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk653 yrkande 2,
1998/99:
Sk721 och 1998/99:Kr519 yrkande 7,
res. 5 (m)
6. beträffande arbetslokal i egen bostad
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 13,
1998/99:
Sk673 och 1998/99:Sk711,
res. 6 (m, kd, fp)
7. beträffande representationsavdrag för
måltider
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk309 yrkande 21,
1998/99:
So306 yrkande 11, 1998/99:Sk651 yrkande 1 och
1998/99:Sk652,
res. 7 (kd, mp)
8. beträffande sponsring
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk654,
res. 8 (m)
9. beträffande konstinköp
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk716 och
1998/99:Kr274 yrkande 16,
10. beträffande yrkesfiskare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk606 yrkandena 1
och 2, 1998/99:Sk712 yrkandena 1-3,
1998/99:Sk731 yrkandena 1 och 3, 1998/99:MJ224
yrkande 37, 1998/99:MJ410 yrkande 2 och 1998/99:
MJ411 yrkandena 2 och 3,
res. 9 (m, kd, c, fp)
11. beträffande förmögenhetsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk602, 1998/99:Sk603
yrkande 3, 1998/99:Sk610, 1998/99:Sk627,
1998/99:Sk630 i denna del, 1998/99:Sk647 yrkande
3, 1998/99:Sk671 yrkande 3, 1998/99:
Sk689 och 1998/99:A811 yrkande 14,
res. 10 (m, kd, c, fp)
res. 11 (v)
12. beträffande kontroll av
kapitalinkomster
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk671 yrkande 4,
13. beträffande kvittning av reaförluster
på aktier, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk633 yrkande 1,
1998/99:
Sk657 och 1998/99:Sk658.
Stockholm den 2 mars 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik
Graf (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund
(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie
Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Catharina Hagen
(m).
Reservationer
1. Skattenivå i företaget,
resultatutjämning (mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Trots att bolagsskatten i dag ligger på en rimlig
nivå kan företagandet inte expandera på det sätt som
behövs för att skapa tillväxt och trygga välståndet.
På skatteområdet är det i första hand nivån på
beskattningen av arbete och kapital som hindrar att
tillväxten tar ordentlig fart. Moderata
samlingspartiet har lagt fram ett stort antal
förslag om hur skattesystemet bör ändras för att
företagsklimatet skall bli bättre. Dessa förslag
avslogs i höstas av en majoritet i riksdagen vid
behandlingen av regeringens förslag om utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna m.m. (prop.
1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1). Nu är det emellertid
hög tid att riksdagen fattar de beslut som behövs
för att kostnaderna för att utveckla företag och att
anställa fler medarbetare kan sänkas avsevärt, inte
minst för att stimulera en expansion av
tjänstesektorn genom tillkomsten av många nya
småföretag.
Ett grundläggande krav på skattesystemet är att
näringsverksamhet som drivs här i landet får samma
villkor som gäller för näringsverksamheten i de
länder som våra företag konkurrerar med. I motion
T402 tas särskilt upp den svenska åkeribranschens
problem. Motionärerna pekar på de höga svenska
skatterna, bl.a. drivmedelsskatterna, som blir en
stor kostnadsbelastning för svenska företag vid
jämförelse med företag i övriga Europa. Vi stöder
motionen och anser att regeringen måste sätta i gång
med ett målmedvetet arbete för att undanröja skatter
som skadar svensk näringsverksamhet som drivs i
konkurrens med företag i andra länder. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande skattenivå i företaget,
resultatutjämning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T402 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om skattenivå, m.m. och
avslår motionerna 1998/99:Sk688, 1998/99:
Sk717 och 1998/99:Sk718.
2. Ägarbeskattning, m.m. (mom. 2) - m, kd,
c, fp
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Rolf Kenneryd (c), Johan
Pehrson (fp) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster
som införts i Sverige är begränsad till onoterade
företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå
vidare och införa regler som avskaffar
dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna
skall utformas i enlighet med de regler som gällde
under år 1994 och som infördes på initiativ av den
dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på
regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning
av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. I
sammanhanget bör tas upp sådana frågor om
småföretagens riskkapitalförsörjning m.m. som har
aktualiserats i flera motioner. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av samtliga de motioner som behandlas
under detta moment.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande ägarbeskattning, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk605,
1998/99:
Sk633 yrkande 2, 1998/99:Sk670 yrkandena 1 och
5, 1998/99:Sk684 yrkandena 1 och 2,
1998/99:Sk686, 1998/99:Sk687 yrkandena 1 och 2,
1998/99:N238 yrkande 2, 1998/99:N326 yrkandena
59 och 60 och 1998/99:N330 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.
3. Uppskov med bolagsskatt (mom. 3) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Nya snabbväxande företag avstår ofta från
utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa
allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna
ibland av stora skattebetalningar. En utredning bör
tillsättas med uppdrag att granska möjligheterna att
ge nya företag uppskov med bolagsskatten så länge
inga utdelningar sker. Det skulle underlätta
situationen för en typ av företag som Sverige
behöver många av under kommande år. Jag tillstyrker
motion Sk308 yrkande 8.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande uppskov med bolagsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk308 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om utredning av möjligheterna
att ge nya företag uppskov med bolagsskatt.
4. Fåmansföretag (mom. 4) - m, kd, fp
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp) och
Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Det är angeläget att eliminera de tillväxthämmande
inslag som nuvarande diskriminerande särregler för
fåmansföretag utgör. Utgångspunkten för en reform
måste vara att delägare i fåmansföretag skall
beskattas på samma sätt som delägare i icke
fåmansägda företag. En självklarhet är att alla s.k.
stoppregler för fåmansföretag slopas. Vidare bör
utdelning till få-mansföretagaren beskattas som
inkomst av kapital, om ägaren har tagit ut lön som
minst motsvarar den som en anställd kollega i samma
yrke har. De förslag om enklare regler som
Småföretagsdelegationen har lagt fram måste bli en
framträdande del av ett kommande reformpaket för
småföretagandet.
Vi föreslår att riksdagen med anledning av
motionerna beslutar om ett tillkännagivande till
regeringen om en reformering av reglerna för
småföretagandet.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande fåmansföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk671
yrkande 7, 1998/99:Sk685, 1998/99:T402 yrkande 2
och 1998/99:A215 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reserva-
tionen om reglerna för småföretag.
5. Ideella föreningar och stiftelser
(mom. 5) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Enligt gällande rätt är en stiftelse eller en ideell
förening som har till huvudsakligt ändamål att utöva
hjälpverksamhet bland behövande befriad från
skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet
under förutsättning att verksamheten bedrivs i en
omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på
stiftelsens eller föreningens tillgångar. Reglerna
är vaga och ger i många fall upphov till osäkerhet
om hur de slår i det enskilda fallet. Under det
senaste året har skattemyndigheterna också i vissa
fall hävdat att den idrottsliga verksamhet som
bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas
som näringsverksamhet enligt EG:s regelsystem trots
att verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs
med något vinstsyfte. En sådan tillämpning leder
till omfattande konsekvenser inte minst vad avser
debitering av mervärdesskatt.
För att undvika omfattande problem med gällande
gränsdragning mellan skattebefriad verksamhet och
beskattad verksamhet kan ett förtydligande i
skattelagstiftningen krävas. Regeringen bör därför
se till att den fortsatta beredningen av de ideella
föreningarnas och stiftelsernas skatteförhållanden
sker med stor skyndsamhet. Detta bör ges regeringen
till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande ideella föreningar och
stiftelser
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk653
yrkande 2, 1998/99:Sk721 och 1998/99:Kr519
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i reservationen om
skyndsam beredning av frågorna kring de ideella
föreningarnas och stiftelsernas skatteregler.
6. Arbetslokal i egen bostad (mom. 6) - m,
kd, fp
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp) och
Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Möjligheterna att utnyttja bostaden i samband med
förvärvsarbete har ökat dramatiskt till följd av
teknikens utveckling. Nya företag startas inte
sällan med hemmet som bas. Nuvarande schablonmässiga
regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan
emellertid ge ett oförmånligare resultat i för-
hållande till om arbetslokal förhyrts i en annan
fastighet. På samma sätt kan nuvarande hårda praxis
innebära att den som arbetar på distans från sitt
hem inte får avdrag för faktiska kostnader för
hemarbetet. Den pågående beredningen av dessa frågor
bör leda till nya avdragsregler som förhindrar att
företagande och distansarbete diskrimineras bara för
att det utförs i lokaler eller andra utrymmen i
anslutning till den egna bostaden.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande arbetslokal i egen bostad
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk308
yrkande 13, 1998/99:Sk673 och 1998/99:Sk711 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservationen om avdragsmöjligheterna
vid företagande och distansarbete i bostaden.
7. Representationsavdrag för måltider
(mom. 7) - kd, mp
Holger Gustafsson (kd), Helena Höij (kd) och Yvonne
Ruwaida (mp) har
dels anfört följande:
När staten genom avdragsreglerna för representation
subventionerar alkoholkonsumtion motverkas de mål
som samhället har ställt upp för att minska
alkoholkonsumtionen. Att subventionen dessutom utgår
vid alkoholförtäring i samband med arbetet ger också
fel signaler, eftersom frånvaron av alkohol i
arbetet bör vara ett särskilt viktigt delmål i
arbetet för att begränsa alkoholkonsumtionen.
Reglerna om att kostnader för alkohol inte skall
ingå i avdraget för representation har lång
tradition i Sverige och bör värnas. Avdragsrätten
har funnits bara sedan hösten 1995 och infördes för
att göra reglerna enklare. Vi är i och för sig
tveksamma till om ändringen verkligen har inneburit
någon nämnvärd förenkling. Emellertid kan vi inte
acceptera att viktiga alkoholpolitiska målsättningar
åsidosätts vid skattereglernas utformning. Reglerna
bör därför ändras på nytt så att de inte tillåter
att alkohol ingår i avdragsramen för representation.
Därmed tillstyrker vi motionerna Sk309 yrkande 21
och So306 yrkande 11.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande representationsavdrag för
måltider
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk309
yrkande 21 och 1998/99:So306 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen om att avdraget för representa-
tion inte skall omfatta alkohol och avslår
motionerna 1998/99:Sk651 yrkande 1 och
1998/99:Sk652.
8. Sponsring (mom. 8) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
Den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för
sponsormedel är inte entydig. Detta leder till en
osäkerhet som kan påverka möjligheten för olika
organisationer att få tillgång till sponsormedel.
Regeringen bör se över frågan och återkomma till
riksdagen med förslag som undanröjer osäkerheten om
gällande skatteregler.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk654 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om tydligare avdragsregler.
9. Yrkesfiskare (mom. 10) - m, kd, c, fp
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Rolf Kenneryd (c), Johan
Pehrson (fp) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Vid behandlingen av motionsyrkanden med samma
innehåll hösten 1996 uttalade riksdagen att
regeringen skulle lägga fram ett förslag som löser
problemet med att våra svenska yrkesfiskare inte kan
konkurrera på samma villkor som yrkesfiskare i våra
grannländer. I Danmark har införts ett yrkes-
fiskaravdrag som är väsentligt större än det avdrag
för ökade levnadskostna-der som medges enligt de
svenska reglerna. Utskottet anser att regeringens
beredning av denna fråga har dragit ut på tiden på
ett anmärkningsvärt sätt. Sedan utredningsarbetet nu
har slutförts bör frågan emellertid kunna behandlas
desto skyndsammare i fortsättningen. Vi anser att
riksdagen bör begära av regeringen att den lägger
fram ett förslag om ett särskilt yrkesfiskaravdrag
under innevarande riksmöte. Yrkesfiskaravdraget bör
utformas i enlighet med de danska reglerna. Detta
innebär samtidigt att det ur ett EU-perspektiv
troligen inte finns något hinder att införa ett
yrkesfiskaravdrag i Sverige. Eftersom ett sådant
avdrag torde vara att jämställa med offentligt stöd
i Romfördragets mening förutsätter vi emellertid att
regeringen snabbt informerar kommissionen om
lagstiftningen.
Vi föreslår att riksdagen med anledning av samtliga
här behandlade motioner ger regeringen till känna
vad som anförts i reservationen.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande yrkesfiskare
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk606
yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk712 yrkandena 1-3,
1998/99:Sk731 yrkandena 1 och 3, 1998/99:MJ224
yrkande 37, 1998/99:MJ410 yrkande 2 och
1998/99:MJ411 yrkandena 2 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i
reservationen om ett skatteavdrag för yrkes-
fiskare.
10. Förmögenhetsskatt (mom. 11) - m, kd, c,
fp
Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl
Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Rolf Kenneryd (c), Johan
Pehrson (fp) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Internationaliseringen medför att det är svårt för
ett enskilt land att driva skattepolitik utan hänsyn
till utvecklingen i omvärlden. Det gäller inte minst
kapitalskatterna, t.ex. förmögenhetsskatten. Vi
anser att förmögenhetsskatten bör avskaffas stegvis.
Det är lämpligt att inleda avvecklingen med att sam-
beskattningen slopas och att fribeloppet höjs
alternativt att skattesatsen sänks.
Förmögenhetsskatten bör därefter fasas ut så att den
är borta inom ett par år.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande förmögenhetsskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk602,
1998/99:
Sk603 yrkande 3, 1998/99:Sk610, 1998/99:Sk627,
1998/99:Sk630 i denna del, 1998/99:Sk647 yrkande
3, 1998/99:Sk689 och 1998/99:A811 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservationen om avveckling av
förmögenhetsskatten och avslår motion
1998/99:Sk671 yrkande 3.
11. Förmögenhetsskatt (mom. 11) - v
Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är viktigt att det s.k. arbetande
kapitalet i företagen är undantaget från
förmögenhetsbeskattning. Den definition av arbetande
kapital som finns i gällande lagstiftning är
emellertid inte helt lyckad och har bl.a. medfört
att mångmiljardärer förmögenhetsskattebefrias. Vi
anser att det behövs en snävare definition av
begreppet arbetande kapital. Vidare bör olika
aktieslag behandlas på likartat sätt vid
förmögenhetsbeskattningen. Vi tillstyrker
Vänsterpartiets motion Sk671 yrkande 3 om ett
tillkännagivande till regeringen i frågan.
Vi har biträtt utskottets ställningstagande till de
övriga motioner som behandlas under detta moment.
dels vid moment 11 hemställt:
11. beträffande förmögenhetsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk671 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om en snävare definition av
begreppet arbetande kapital och likartad
behandling av olika aktieslag samt avslår
motionerna 1998/99:Sk602, 1998/99:Sk603 yrkande
3, 1998/99:Sk610, 1998/99:Sk627, 1998/99:
Sk630 i denna del, 1998/99:Sk647 yrkande 3,
1998/99:Sk689 och 1998/99:A811 yrkande 14.
Särskilda yttranden
1. Skattenivå i företaget,
resultatutjämning (mom. 1) - c
Rolf Kenneryd (c) anför:
Centerpartiet presenterade under den allmänna
motionstiden i höstas olika förslag som syftar till
att genom bl.a. sänkta skatter på företagande skapa
förutsättningar för växande företag och därmed
välstånd och ökad sysselsättning. Särskilt lyfte vi
fram småföretagarnas problem. Vi hävdar att skatter
och avgifter på arbete måste sänkas för att ge
människor en chans att utveckla sina idéer i
företag, vilket skapar flera jobb.
Riksdagen avvisade i ett beslut den 2 december 1998
vårt alternativ till regeringens budgetförslag och
därmed även våra förslag om sänkta skatter och
avgifter. De frågor som tas upp i det här
betänkandet är sådant som kvarstår sedan
budgetfrågorna behandlades. En mer heltäckande bild
av våra förslag inom den ekonomiska politiken och
skattepolitiken framgår av det betänkande från
finansutskottet som låg till grund för
riksdagsbehandlingen (bet. 1998/99:FiU1).
2. Skattenivå i företaget,
resultatutjämning (mom. 1) - fp
Johan Pehrson (fp) anför:
Folkpartiet väckte under den allmänna motionstiden i
höstas ett förslag om en skattereform i fyra steg
med skattesänkningar på sammanlagt ca 65 miljarder
kronor. Med en ny skattereform vill vi bl.a. genom
en kraftig sänkning av skatten på arbete skapa
förutsättningar för tillväxt och företagande.
De förslag som behandlas här gäller vissa
kvarstående frågor på företagsbeskattningens och
kapitalbeskattningens område. En fullständigare bild
av Folkpartiets skattepolitik framgår av våra
motionsförslag som behandlades i höstas i
finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1.
3. Representationsavdrag för måltider (mom.
7) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) anför:
Den tidigare genomförda reduceringen av
avdragsramen för representation från 180 till 90 kr
per person och måltid riskerar att motverka sitt
syfte av flera skäl. Restaurangnäringen är en
väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med en
lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för
denna typ av förändringar. Denna sektor är
personalintensiv och genererar många
arbetstillfällen. Sannolikt genomför numera många
företag i stället representation i egna lokaler med
egen personal. Eftersom neddragningen av repre-
sentationsavdraget kan komma att i väsentlig grad
minska förutsättningarna för branschen att bibehålla
respektive skapa nya arbetstillfällen bör avdrags-
ramen i stället återställas till den tidigare nivån.