Skatteutskottets betänkande
1998/99:SKU10

Inkomstskatter, fastighetsbeskattning, m.m.


Innehåll

1998/99

SkU10

Sammanfattning

I  betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna  motionstiden  som rör inkomstbeskattningen
och beskattningen av fastigheter.
Utskottet avstyrker samtliga  motioner och hänvisar
i flera fall till de pågående skatteöverläggningarna
och    Fastighetsbeskattningsutredningens    arbete.
Bostadsutskottet  har  avgivit  ett yttrande över de
frågor som rör fastighetsbeskattningen.
Till betänkandet har fogats 23 reservationer (m, v,
kd och c) och två särskilda yttranden (m och v).

Motionerna

1997/98:N302 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilt  avdrag för
dem som saknar allmänna kommunikationsmedel  och för
dem som har långa avstånd till basservice.
1998/99:K354 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige även  om
en  gemensam  stadga  införs under alla förhållanden
bör kräva rätten att självständigt kunna ta ut skatt
för de EU-parlamentariker som valts i Sverige.
1998/99:Sk307 av Holger  Gustafsson  m.fl. (kd) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om att fastighetsskatt
på tomträttsmark avskaffas för tomträttshavare.
1998/99:Sk308  av  Lars  Leijonborg  m.fl. (fp) vari
yrkas
19.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen  anförts om behovet av att
motverka svartarbete och skatteundandraganden,
20.     att     riksdagen     beslutar     avskaffa
generalklausulen.
1998/99:Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  inrättande  av
fastighetstaxeringsnämnder med lokalt inflytande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen  anförts  om  att   sänka
fastighetsskatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om  att  halvera
tomtvärdet.
1998/99:Sk611  av  Marianne Andersson och  Margareta
Andersson  (c)  vari yrkas  att  riksdagen  som  sin
mening ger regeringen  till  känna  vad  i  motionen
anförts om införande av ett "idrottskonto".

1998/99:Sk612  av  Nils  Fredrik  Aurelius  och  Ola
Karlsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om nödvändigheten av
att skattekilarna  inom  den  privata tjänstesektorn
elimineras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om  nödvändigheten  av
att    förmånsbeskattningen    av    familjetjänster
reduceras.
1998/99:Sk613  av  Siw  Persson  (fp) vari yrkas att
riksdagen   hos   regeringen   begär  förslag   till
lagändringar    om    att    kostnader   för    eget
kampanjmaterial upp till en viss  summa, förslagsvis
20 000 kr, skall vara avdragsgilla.

1998/99:Sk614 av Ulf Björklund (kd)  vari  yrkas att
riksdagen  beslutar  om  sådan  ändring  i lagen  om
skattereduktion  för utgifter för byggnadsarbete  på
bostadshus, att också  fastighetsägare  som använder
egen   arbetskraft   skall   vara  berättigade  till
skattereduktion.

1998/99:Sk615 av Ingvar Eriksson  och  Ola  Karlsson
(m)  vari  yrkas  att riksdagen hos regeringen begär
förslag  till  ändring  i  värderingsunderlaget  för
fastighetstaxeringen  i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1998/99:Sk617 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna
vad   i   motionen   anförts  om  en  utjämning   av
skattebelastningen  över   åren  vid  produktion  av
vattenkraft.

1998/99:Sk618 av Göte Jonsson  och  Ingvar  Eriksson
(m)  vari  yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
underhåll av mangårdsbyggnader.

1998/99:Sk621 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen  begär  förslag  om
ökat  bilavdrag  för  arbetsresor i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1998/99:Sk623 av Ulf Björklund  (kd)  vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad   i   motionen  anförts  om  fastighetsskatt  på
tomträttsmark.

1998/99:Sk631 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i  motionen  anförts  om  behovet  av  nya
villkor för kompetensinvesteringar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om  individuella
kompetenskonton,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen  anförts  om  avdragsrätt  för
kompetensinvesteringar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen anförts om vinstperiodisering
för kompetensinvesteringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen  anförts  om  finansiering  av
förslagen.
1998/99:Sk632  av  Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen  begär  förslag  till sådan
ändring  i  skattelagstiftningen  att tjänstesektorn
får möjlighet att expandera.

1998/99:Sk634 av Christel Anderberg  (m)  vari yrkas
att  riksdagen  i  enlighet  med  vad som anförts  i
motionen  hos regeringen begär ett förslag  angående
slopande av  tvåårsgränsen  för avdrag för kostnader
för dubbel bosättning.

1998/99:Sk635 av Karin Falkmer  (m)  vari  yrkas att
riksdagen beslutar att treårsgränsen för avdragsrätt
för dubbelt boende avskaffas i enlighet med  vad som
anförts i motionen.

1998/99:Sk648 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Östergötland bör
bli försökslän för lägre tjänsteskatt.
1998/99:Sk649  av  Holger Gustafsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen  till
känna  vad  i  motionen  anförts om en utredning med
uppgift  att  inför  2000  reformera   det   svenska
skattesystemet med målsättningen att minska såväl de
internationella som de nationella incitamenten  till
skattebrott.

1998/99:Sk650  av  Bo  Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler
för tillfälligt arbete,  dubbel  bosättning  m.m.  i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk653 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om avdragsrätt för
donationer till ideella organisationer.
1998/99:Sk655 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman
(m)  vari  yrkas  att riksdagen som sin  mening  ger
regeringen till känna  vad  i  motionen  anförts  om
införandet   av   ett   avdrag   för  hushålls-  och
tomttjänster.

1998/99:Sk656 av Kia Andreasson (mp)  vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad i motionen anförts om förmånsvärdet på bilar som
tankas med alternativa bränslen.

1998/99:Sk667  av  Runar  Patriksson (fp) vari yrkas
att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen  till
känna vad i motionen anförts om ökad avdragsrätt för
användning av egen bil i arbetet.

1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
4. att  riksdagen hos regeringen begär förslag till
utökade möjligheter  till  personliga  "fallskärmar"
genom pensionsförsäkringar.
1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statlig och kommunal
verksamhet (avsnitt 2),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattepolitiken  som
ett fördelningspolitiskt redskap (avsnitt 3.1),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en röd skatteväxling
(avsnitt 3.2),
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  sänkt skatt på
arbetskraft (avsnitt 4.2),
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om grön skatteväxling
(avsnitt 4.4),
10. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till  känna  vad i motionen anförts om skatteuttaget
och sysselsättningen (avsnitt 4.5).
1998/99:Sk672    av    Marianne    Andersson   m.fl.
(c,m,kd,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om att  bilar  som  är
arbetsredskap   i  näringsverksamhet  undantas  från
förmånsbeskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om att vid beräkningar
av förmånsvärde för fordon som inte är arbetsredskap
större  hänsyn  tas  till  det  faktiska  värdet  av
förmånen.
1998/99:Sk674 av Margit  Gennser  (m) vari yrkas att
riksdagen  hos regeringen begär en utredning  om  en
avdragsrätt  för pensionssparande som är knutet till
livstiden och  inte  kalenderåret i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1998/99:Sk675 av Torgny  Danielsson  och Jarl Lander
(s)  vari  yrkas  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen  anförts  om
behovet  av tillämpningsföreskrifter  om  reseavdrag
för vissa idrottsfunktionärer.

1998/99:Sk676  av  Karl-Göran  Biörsmark  och  Elver
Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär  förslag  om  avdragsrätt för vissa gåvor till
ideellt och humanitärt arbete.

1998/99:Sk677 av Tuve  Skånberg  (kd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning  tillsätts  för  att  lägga  förslag  till
utformning av regler för skatteavdrag för gåvor till
ideella föreningar och liknande ändamål.

1998/99:Sk678 av Caroline Hagström  (kd)  vari yrkas
att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen  till
känna   vad   i   motionen   anförts    om   ändrade
avdragsmöjligheter för personvalskampanjkostnader.

1998/99:Sk679  av  Helena  Höij (kd) vari yrkas  att
riksdagen som sin mening ger  regeringen  till känna
vad  i motionen anförts om fastighetsskatt på  tomt-
rättsmark.

1998/99:Sk680  av Inger Strömbom (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin  mening  ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet  av  att  reglerna
för     fastighetsskatt     förändras     så     att
energibesparande   åtgärder  inte  leder  till  höjd
skatt.

1998/99:Sk682 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén
(s)  vari yrkas att riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till  känna vad i motionen anförts om en
utvärdering   av   konsekvenserna    av    den   nya
gränsgångarregeln mellan Sverige och Danmark.

1998/99:Sk683   av   Anders   Karlsson   och   Bengt
Silfverstrand  (s)  vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen  till  känna  vad  i  motionen
anförts om gränsgångare.

1998/99:Sk706  av  Inger  Segelström  m.fl. (s) vari
yrkas  att  riksdagen som sin mening ger  regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om  att  öka
tillväxten inom tjänstesektorn.

1998/99:Sk707 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna     vad     i     motionen      anförts     om
fastighetstaxeringen.
1998/99:Sk709 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om betydelsen  av  att
bytesringar stimuleras,
2. att  riksdagen  begär  att regeringen återkommer
med  förslag  till skatteregler  för  bytesringar  i
enlighet med vad i motionen anförts.
1998/99:Sk710 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin  mening  ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrade  skatteregler  för
säsongsanställda.

1998/99:Sk714  av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari  yrkas  att  riksdagen   som   sin  mening  ger
regeringen   till  känna  vad  i  motionen   anförts
angående biodling  och  att  detta beaktas i samband
med   de   kommande   samtalen   om  skattesystemets
utformning.

1998/99:Sk715 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd)  vari yrkas att riksdagen som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad i motionen anförts om att
återinföra en  fast  gräns  på  15 bisamhällen under
vilken inte skattskyldighet föreligger.

1998/99:Sk730 av Torgny Danielsson och Hans Karlsson
(s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet  av  att  se
över   förmånsbeskattningen   av  fordon  för  funk-
tionshindrade.
1998/99:Sf214  av  Ulf Kristersson  m.fl.  (m)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  behovet av sänkta
skatter,
4. att riksdagen beslutar införa en skattereduktion
för hemnära tjänster i enlighet med  vad som anförts
i motionen.
1998/99:So381 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär  en utredning
om  införande  av  avdragsrätt  för  gåvor  till  de
ideella hjälporganisationerna i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Ub801  av  Birger  Schlaug  m.fl.  (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om ändring i gällande
skattelagstiftning    i    syfte    att    stimulera
föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7.  att  riksdagen hos regeringen begär förslag  om
förändrad beskattning av personaloptioner i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatteväxling.
1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
27. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skatteväxling.
1998/99:MJ803  av  Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  en  fortsatt grön
skatteväxling.
1998/99:N230 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande  av lokala
taxeringsnämnder.
1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om sänkt skatt  på
arbete och företagande.
1998/99:N274 av Göran Hägglund m.fl. (kd) vari yrkas
13.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen  anförts  om skatteväxling
från        statlig        fastighetsskatt        på
vattenkraftsstationer          till         kommunal
fastighetsavgift.
1998/99:N326  av Per Westerberg och  Göran  Hägglund
(m,kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  beskattning  av
tjänstebilar,
54. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till  känna  vad i motionen anförts om utredning  av
förutsättningarna för individuella kompetenskonton,
65. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beskattning  av
hushållstjänster.
1998/99:N329 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts under avsnittet Att
kunna leva på sin lön.
1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
18.  att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till känna  vad  i  motionen  anförts  om behovet av
krafttag mot svartjobben.
1998/99:N332  av  Lars  Leijonborg  m.fl. (fp)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om inriktningen  på
skattepolitiken.
1998/99:N334  av Matz Hammarström  m.fl.  (mp)  vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  skattesystem  som
utvecklar näringslivet.
1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om glesbygdsavdrag.
1998/99:A215   av  Anne-Katrine  Dunker  och  Patrik
Norinder (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om  skatter  och
avgifter.
1998/99:A238  av Marianne Carlström m.fl.  (s)  vari
yrkas att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  en  eventuell
regelöversyn      i     syfte     att     underlätta
tjänsteproduktion i hushållssektorn och som omfattar
frivilligorganisationerna.

1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om   att  införa
skattereduktion för hemnära tjänster.
1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
13.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  åtgärder  för
att få till stånd en fungerande marknad för tjänster
riktade mot hushållen.
1998/99:A811  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp) vari
yrkas
12.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om att reseavdrag
skall  få  räknas på den tid det tar att  köra  barn
till och från dagis.
1998/99:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1.  att riksdagen  hos  regeringen  begär  nya  och
utvidgade           utredningsdirektiv           för
Fastighetsskatteutredningen enligt vad som anförts i
motionen.
1998/99:Bo237 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
19.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ROT-program.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1998/99:BoU2y)   fogas  som  bilaga    till   detta
betänkande.

Utskottet

Inledning

Utskottet   har   senast    behandlat    frågor   om
inkomstbeskattning     i     ett    yttrande    till
finansutskottet  i  november 1998.  Yttrandet  finns
fogat som bilaga 3 till  finansutskottets betänkande
1998/99:FiU1   Utgiftsramar    och    beräkning   av
statsinkomsterna,  m.m.  I  det  ärendet behandlades
motioner  från den allmänna motionstiden  i  oktober
1998. Bl.a. ingick de skatteförslag som Moderaterna,
Kristdemokraterna,   Centerpartiet  och  Folkpartiet
lagt   fram  i  sina  budgetalternativ   för   1999.
Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet,  som  står  bakom
budgeten  för  1999,  redovisade  den  inriktning av
skattepolitiken   som  de  verkar  för  i  särskilda
yttranden i ärendet.
I detta betänkande  behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden  angående   inkomstbeskattning   och
fastighetsbeskattning  som  återstår  efter  höstens
budgetbehandling.   På  motsvarande  sätt  behandlas
återstående allmänna  motionsyrkanden  om  företags-
beskattning,  moms  och  punktskatter i betänkandena
1998/99:SkU11-13.

Utredningar, m. m.

Skatteväxlingskommittén har  i januari 1997 avlämnat
sitt     slutbetänkande    Skatter,    miljö     och
sysselsättning    (SOU   1997:11).   Kommittén   har
analyserat energi- och miljöskatternas miljöpåverkan
och  effekterna  på  näringslivets  konkurrenskraft,
sysselsättningen,          effektiviteten          i
resursallokeringen  och  de  offentliga  finanserna.
Kommittén  har  vidare analyserat  förutsättningarna
för och effekterna av olika slag av skatteväxling.
Tjänstebeskattningsutredningen   har   i   Skatter,
tjänster  och  sysselsättning  (SOU  1997:17)  bl.a.
föreslagit  att arbetsgivaravgifter och egenavgifter
för egenföretagare  avskaffas i tjänstebranscher som
kan anses utgöra ett  substitut  till  hemarbete och
svartarbete.
Fastighetstaxeringsutredningen (Fi 1997:06) ser för
närvarande    över    fastighetstaxeringen.   Enligt
direktiven  skall utredaren  undersöka  om  gällande
regler på ett  tillfredsställande  sätt  leder  fram
till      att      taxeringsvärdena      återspeglar
marknadsvärdena.  Utredningen beräknas avsluta  sitt
arbete i september 1999 (dir. 1997:36).
Fastighetsbeskattningskommittén  (Fi 1998:06) har i
uppdrag  att  se  över  och  utvärdera  reglerna  om
fastighetsskatt, m.m. Kommitténs uppdrag  omfattar i
första   hand   fastighetsskatten   på   småhus  och
hyreshus. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid
årsskiftet 1999/2000 (dir. 1998:20).
Regeringen   har   under   hösten   1998   inbjudit
riksdagspartierna  till  överläggningar  om  skatte-
politikens    inriktning.   Överläggningarna   skall
särskilt  gälla   frågan   om  det  är  möjligt  att
förbättra betingelserna för  hög  tillväxt  och  hög
sysselsättning    genom    att   stimulera   arbete,
företagande,    utbildning    och    sparande    med
skattepolitiska   åtgärder.   Skatteöverläggningarna
pågår för närvarande.

Inkomstbeskattningen

Motionerna

I  flera  motioner  framställs  yrkanden   med   den
inriktning    som   Moderata   samlingspartiet   har
redovisat i sitt budgetalternativ för 1999. I motion
N329 yrkande 1  av  Gunnar  Hökmark  (m)  anförs att
Sverige   behöver   en  skattepolitik  som  gör  att
alltfler får så mycket  kvar  efter skatt att de kan
stå på egna ben och känna trygghet  i den personliga
välfärden. Sänkta skatter skulle enligt  motion A215
yrkande 2 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder
(m)  också  minska den omfattande svarta sektor  som
enligt motionärerna  har utvecklats inom den privata
tjänstesektorn.  I  motion  Sk612  av  Nils  Fredrik
Aurelius och Ola Karlsson  (m)  anförs  att minskade
skattekilar    och    större   klarhet   beträffande
förmånsbeskattningen skulle  skapa  ett  stort antal
legala   hushållstjänster  och  minska  svartarbetet
(yrkande 1).  Motionärerna föreslår också att förmån
av  fri  barnpassning,   städning  etc.  åsätts  ett
schablonvärde  på t.ex. 100  kr  i  timmen  för  att
förenkla tillämpningen  (yrkande  2). I motion Sf214
yrkande 1 av Ulf Kristersson m.fl.  (m)  anförs  att
ett  extra grundavdrag på 10 000 kr per barn vid den
kommunala  beskattningen  bör införas och att staten
bör  vidta  åtgärder  som  ger  utrymme  för  sänkta
kommunalskatter.       Vidare      bör       styrkta
barnomsorgskostnader göras avdragsgilla i anslutning
till att ett vårdnadsbidrag  införs.  I motion Sk632
av   Anna   Åkerhielm  (m)  begärs  en  ändring   av
skattereglerna  som  ger tjänstesektorn en möjlighet
att expandera. I motion T818 yrkande 7 av Carl Bildt
m.fl. (m) framställs ett yrkande om beskattningen av
personaloptioner.
Några yrkanden gäller  det  förslag om en permanent
skattereduktion   på   50 %   för   rotarbeten   och
hushållstjänster    som   Moderaterna   lagt    fram
tillsamman  med Kristdemokraterna  och  Folkpartiet.
Skattereduktion  skall  medges med 50 % av kostnaden
inklusive moms för arbete som utförts i hemmet eller
på den egna tomten. Skattereduktionen erhålls direkt
vid  inköp  om  tjänsten  köps   från  ett  företag.
Yrkanden  om en sådan skattereduktion  framställs  i
motionerna  A802  yrkande  8 av Carl Bildt m.fl. (m)
och Sf214 yrkande 4 av Ulf Kristersson  m.fl. (m). I
motion Sk655 av Elizabeth Nyström och Lars  Björkman
(m)  hemställs om en utvidgning av rotavdraget  till
hushålls- och tomttjänster. I motion N326 yrkande 65
av  Per   Westerberg  och  Göran  Hägglund  (m,  kd)
föreslås att en reduktion av arbetsgivaravgifter och
moms för hushållsnära  tjänster  prövas  i  två län,
varav ett storstadslän och ett glesbygdslän.
Vänsterpartiet anför i partimotion Sk671 av  Gudrun
Schyman  m.fl. (v) att det är viktigt att kvaliteten
i skola, vård och omsorg säkerställs innan ändringar
på  skatteområdet   övervägs   (yrkande   1).   Höga
marginalskatter  utgör  ett  viktigt  inslag när det
gäller  att  öka  sammanhållningen  i samhället  och
stärka förtroendet för skattepolitiken  (yrkande 2).
En   kombination   av   skattelättnader   för   låg-
inkomsttagare  och  skattehöjningar  för höginkomst-
tagare  kan  bidra  till  en ökad konsumtion.  Sänkt
skatt  för  små  företag och höjd  skatt  för  stora
skulle ge en stimulans  till  småföretagen,  som kan
väntas  stå  för  nya  jobb i framtiden (yrkande 5).
Sänkta arbetsgivaravgifter  skulle  kunna ge en ökad
sysselsättning i personalintensiva branscher. Härvid
bör   dock  branscher  med  egen  växtkraft,   t.ex.
databranschen,  inte  vara  aktuella, och förslag om
avdrag  eller  sociala  checkar  för  den  som  vill
utnyttja tjänster i hemmet bör inte genomföras. Inom
EU bör Sverige verka för  ändringar i momsdirektivet
som  ger  större möjligheter  till  sänkt  skatt  på
tjänster   (yrkande    6).    Sverige   bör   skärpa
beskattningen av sådan produktion och konsumtion som
påverkar miljön negativt och intäkterna användas för
att  sänka  skatten  på  arbete  inom  löneintensiva
branscher (yrkande 8). Skattesänkningar  bör  ha  en
fördelningsprofil  som  ökar  den totala efterfrågan
och i första hand kompensera för  det  ökade uttaget
av allmän pensionsavgift. Detta kan ske  genom  höjt
grundavdrag   för   låga  inkomster,  ett  permanent
förvärvsavdrag  eller   genom   att  den  disponibla
inkomsten ökas på annat sätt. En  möjlighet kan vara
en   statligt   finansierad   kommunalskattesänkning
(yrkande 10). Motionärerna har  i  annat  sammanhang
framställt   ett   yrkande   om   att  den  allmänna
pensionsavgiften  skall  omvandlas till  en  förhöjd
statlig inkomstskatt (motion 1998/99:Sf224).
Den     inriktning    av    skattepolitiken     som
Kristdemokraterna  redovisat i sitt budgetalternativ
under hösten stöds i  ett flertal yrkanden. I motion
N330 yrkande 18 av Alf  Svensson  m.fl.  (kd) anförs
att en stor mängd vita jobb skulle kunna skapas inom
tjänstesektorn för hushållstjänster om en  permanent
skattereduktion  på  50  % genomförs i enlighet  med
Kristdemokraternas,  Folkpartiets  och  Moderaternas
gemensamma  förslag.  Vidare   bör  möjligheten  för
arbetsgivare  att  erbjuda  förmån   av   hemservice
förbättras  genom  att förmånsvärdet sätts ner  från
187 kr till 120 kr per  timme.  Yrkanden om en sådan
skattereduktion  framförs  även  i motionerna  Bo237
yrkande  19 av Ulla-Britt Hagström  m.fl.  (kd)  och
A810 yrkande  13  av  Maria  Larsson  m.fl.  (kd). I
motion   Sk648   yrkande  1  av  Dan  Ericsson  (kd)
hemställs att Östergötland  får  bli  försökslän för
lägre tjänsteskatt.
I motion Sk649 av Holger Gustafsson (kd) anförs att
det är viktigt att komma till rätta med  de  problem
som uppstår därför att Sverige har väsentligt  högre
skatter och andra skatteområden än grannländerna och
att  en  skattepolitisk  reform  bör  genomföras som
minskar problemen och incitamenten till skattebrott.
I motion MJ238 yrkande 5 av Alf Svensson  m.fl. (kd)
anförs  att Skatteväxlingskommitténs slutsatser  och
förslag bör förverkligas och att Sverige inom EU bör
verka för  att  enhällighet  inte  skall  krävas för
beslut om ekonomiska styrmedel för en bättre miljö.
Från  Centerpartiet anförs i motion N238 yrkande  6
av  Lennart   Daléus   m.fl.  (c)  att  skatten  och
avgifterna  på  arbete  måste   sänkas  för  att  ge
människor chansen att utveckla sina  idéer  och  att
detta bör ske genom en skatteväxling med sänkt skatt
på  arbetskraft  och  höjd  skatt  på  miljöskadliga
verksamheter. I motion MJ749 yrkande 27  av  Lennart
Daléus m.fl. (c) anförs att de svenska skatterna  på
utsläpp kan utvecklas ytterligare. T.ex. saknas ännu
någon  form  av  ekonomiskt  styrmedel vid utsläpp i
vatten. Det finns också enligt motionärerna skäl att
utveckla   miljöskatterna   på  naturresurser,   som
exempelvis  användning  av  färskvatten.   En  sådan
utveckling skulle kunna ge en bredare bas för miljö-
skatterna  och  utgöra  grunden för en skatteväxling
från arbete till naturresurser och miljöpåverkan som
leder  till  ett  radikalt  annorlunda   förhållande
mellan skattenivåerna på olika produktionsfaktorer.
I Folkpartiets partimotion Sk308 yrkande 19 av Lars
Leijonborg  m.fl.  (fp)  anförs  att en politik  med
skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida
moms och sänkta arbetsgivaravgifter inom den privata
tjänstesektorn  innebär  ett viktigt  steg  mot  ett
samhälle  där  hederligt arbete  lönar  sig  bättre.
Färre och enklare  regler  för företag leder också i
denna  riktning. I motion N332  yrkande  1  av  Lars
Leijonborg m.fl. (fp) redovisas de förslag som ingår
i en sådan skattepolitik. Rejäla skattelättnader för
hushållstjänster, slopat tredje steg i skatteskalan,
slopad dubbelbeskattning  av aktier, sänkt förmögen-
hetsskatt,  slopade socialavgifter  på  vinstandelar
och höjd avdragsrätt  för  pensionssparande.  Vidare
bör nystartade företag få uppskov med bolagsskatten,
den  förtida  momsinbetalningen  och skattetillägget
vid fel i momsredovisningen slopas  samt  generösare
avdragsregler införas för företagare med hemmet  som
arbetsplats.  I  motion  MJ803  yrkande  8  av  Lars
Leijonborg   m.fl.   (fp)   anförs   att   en   grön
skatteväxling  förutsätter  att  de miljöskatter som
tas   ut   på   miljöstörande   verksamhet   innebär
motsvarande sänkningar av skatten  på andra områden.
Industrins  internationella  konkurrenskraft   måste
beaktas. Miljöskatterna får inte driva företagen att
lägga sin verksamhet utomlands.
Miljöpartiets   yrkanden   om   en  socialekologisk
skatteväxling  som medför sänkta skatter  på  arbete
och höjda miljörelaterade  skatter  stöds  i  motion
N334  yrkande  2 av Matz Hammarström m.fl. (mp).  En
sådan skatteväxling  bidrar enligt motionärerna till
att utveckla näringslivet.
I  motion  A238  av Marianne  Carlström  m.fl.  (s)
anförs  att Tjänstebeskattningsutredningens  förslag
om avskaffade socialavgifter på tjänsteområdet också
bör gälla  verksamhet  som bedrivs i kooperativ form
eller      av     ideella     föreningar,      t.ex.
frivilligorganisationer som själva ordnar barnomsorg
m.m. I motion  Sk706  av  Inger Segelström m.fl. (s)
anförs att turist- och resebranschen  är  viktig för
tillväxten  i tjänstesektorn. Om svensk turistnäring
skall   kunna   hävda   sig   krävs   resurser   för
marknadsföring och  attraktiva  projekt.  Regeringen
bör  enligt  motionärerna  överväga  att  införa  en
bäddpeng  som  ett  sätt att expandera turistsektorn
och öka tillväxten i tjänstesektorn.

Utskottets ställningstagande

Regeringen     har     under     hösten     inbjudit
riksdagspartierna  till  överläggningar  om  skatte-
politikens   inriktning.   Överläggningarna    skall
särskilt   gälla   frågan  om  det  är  möjligt  att
förbättra betingelserna  för  hög  tillväxt  och hög
sysselsättning    genom    att   stimulera   arbete,
företagande,    utbildning    och    sparande    med
skattepolitiska åtgärder. De ändrade förutsättningar
för skattesystemet som bl.a. följer  av  den  ökande
internationaliseringen  bör beaktas. En utgångspunkt
för överläggningarna är att  åtgärder  inom  skatte-
politiken   inte   får  äventyra  starka  offentliga
finanser   eller  en  sund   samhällsekonomi,   inte
äventyra en god kvalitet inom skola, vård och omsorg
och  inte  leda  till  ökade  klyftor  i  samhället.
Skattesystemet   skall   också   vara   enkelt   och
likformigt   och  ha  låga  skattesatser  och  breda
skattebaser  samt   syfta   till   att   främja   en
miljövänlig utveckling av produktion och konsumtion.
Enligt  utskottets  mening är det värdefullt om det
går   att   finna   breda  överenskommelser   mellan
riksdagspartierna    om     viktiga     delar     av
skattesystemet.   Den   inriktning   som  regeringen
angivit  står  också  i  god  överensstämmelse   med
flertalet  nu  aktuella  yrkanden.  Utskottet  anser
emellertid  inte att det finns skäl att nu gå in  på
en  närmare  bedömning   av   dessa  utan  avstyrker
samtliga  motionsyrkanden  med hänvisning  till  att
resultatet av de pågående skatteöverläggningarna bör
avvaktas.

Kompetenskonton

Motionerna

I motion Sk631 av Patrik Norinder (m) anförs att det
är nödvändigt med nya regler  för  att  företag  och
individer  skall kunna utveckla sin kompetens i takt
med världsledande  länder  (yrkande 1). En möjlighet
att  spara  inkomst  före  skatt   på   individuella
kompetenskonton  för  egen  utbildning, kursavgifter
etc.  bör  införas  (yrkande  2).   Vidare   bör  en
avdragsrätt    för    ränta    på    studielån   för
grundutbildning  och för omkostnader i  samband  med
kompetensgivande  utbildning  införas  (yrkande  3).
Företag  skall  ges  rätt  att  avsätta  vinst  till
kompetensinvesteringar   i   företagets  medarbetare
(yrkande  4). Det bör enligt motionären  ankomma  på
regeringen   att  föreslå  en  lämplig  finansiering
(yrkande  5).  I  motion  N326  yrkande  54  av  Per
Westerberg  och  Göran  Hägglund  (m,kd)  begärs  en
utredning  av  förutsättningarna   för   att  införa
individuella kompetenskonton.

Utskottets ställningstagande

Inom  området  pågår  ett utredningsarbete på  flera
fronter.
Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kompetens
i småföretag (SOU 1998:77) föreslagit ett system med
individuella   kompetenskonton    som   i   huvudsak
överensstämmer   med  de  förslag  som  motionärerna
lägger    fram.    En    särskild     grupp     inom
Regeringskansliet  arbetar  för  närvarande med Små-
företagsdelegationens förslag och  skall  rapportera
till regeringen under våren 1999.
Vidare  har en arbetsgrupp med representanter  från
regeringen  och  parterna  på  arbetsmarknaden  i en
rapport den 3 september 1998 lagt fram förslag om en
stimulans  för  kompetensutvecklingen  i arbetslivet
genom      sänkta      arbetsgivaravgifter     under
utbildningstiden. Gruppen  har inte föreslagit någon
finansiering av förslaget men  anger  att  en  sådan
utgör en ovillkorlig förutsättning för att förslaget
skall   kunna   genomföras.  Eventuellt  kan  enligt
gruppen   en   delfinansiering   sökas   inom   EG:s
strukturfonder.
Regeringen  har   i   september  1998  tillsatt  en
särskild  utredare  med  uppgift   att  inför  nästa
programperiod   för   EG:s  strukturfonder   föreslå
inriktningen av ett nytt  program  för  det  mål som
enligt förslag från kommissionen skall omfatta bl.a.
anpassning   och   modernisering  av  politiken  och
systemen när det gäller  utbildning, yrkesutbildning
och  sysselsättning.  En av  utgångspunkterna  skall
vara förslagen i den nämnda  rapporten om kompetens-
utveckling i arbetslivet. Utredarens  förslag  skall
läggas   fram   i  slutet  av  februari  1999  (dir.
1998:76).
Enligt  utskottets  mening  utgör  en  satsning  på
kompetensutveckling ett viktigt inslag i den politik
som regeringen driver med stöd av Vänsterpartiet och
Miljöpartiet.   Tillväxt  och  sysselsättning  skall
stimuleras genom  att  alla får en möjlighet att öka
sin kunskap och kompetens.  Regeringen  har  också i
budgetpropositionen  aviserat  att  man  under våren
1999   kommer   att   lägga   fram  förslag  på  hur
kompetensutvecklingen i arbetslivet  kan stärkas och
att ett sådant förslag enligt regeringens  planering
skulle kunna träda i kraft den 1 januari år 2000. En
förutsättning  för  att  en  statlig stimulans skall
införas  är  dock  enligt vad regeringen  anför  att
arbetsmarknadens parter  bidrar  med  en ansvarsfull
delfinansiering.
Som  framgår av det anförda arbetar regeringen  med
frågan  om  utformningen  och  finansieringen  av en
stimulans  för  kompetensutveckling inom arbetslivet
och det finns enligt utskottets mening anledning att
anta att dessa frågor  kommer  att  diskuteras  inom
ramen   för   de   pågående  skatteöverläggningarna.
Utskottet anser att resultatet av regeringens arbete
och  de  pågående  skatteöverläggningarna   nu   bör
avvaktas.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda  motionerna
Sk631 yrkandena 1-5 och N326 yrkande 54.

Värdering av bilförmån

Bakgrund

Småföretagsdelegationen  har i rapporten Bättre  och
enklare regler (SOU 1997:186)  föreslagit att förmån
av fritt bränsle skall schablonbeskattas  så att den
byråkrati  med  körjournaler  och  liknande  som  nu
belastar    småföretagen    kan   undvikas.   Enligt
delegationens Förslagskatalog  (SOU  1998:94) skulle
förslaget   få   svagt   positiva   statsfinansiella
effekter.

Motionerna

I motion N326 yrkande 7 av Per Westerberg  och Göran
Hägglund  (m,  kd)  anför motionärerna att anställda
som har förmån av fri  bensin  måste föra körjournal
och specificera antalet körda mil i tjänsten för att
inte tvingas skatta för bensinförmånen.  De föreslår
en  översyn i syfte att granska den ökade tidsåtgång
som de nya reglerna medför för småföretagen.
I motion  Sk672  av Marianne Andersson m.fl. (c, m,
kd,   fp)  anförs  att   bilar   som   används   som
arbetsredskap i näringsverksamhet och nyttjas privat
i endast  mindre omfattning bör vara undantagna från
förmånsbeskattning.   Härigenom   skulle  företagare
slippa  en  mängd  administrativt  merarbete  liksom
risken  för  att  dubbelbeskattas  för flera  fordon
(yrkande 1). Vidare bör totalkostnaden för att hålla
bilen    kunna    proportioneras   mellan   närings-
verksamheten och den privata ekonomin med ledning av
reseräkningar. Det  merarbete  som dagens system ger
för  småföretagarna  skulle  på  detta   sätt  kunna
undvikas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Sedan  den  1  januari  1997 gäller en ny metod  för
värdering av förmån av helt  eller delvis fri bil. I
förhållande till tidigare regler  har  en uppdelning
skett i dels förmån av privat nyttjande av bil, dels
förmån  av  fritt  drivmedel. Drivmedelsförmånen  är
knuten  till  bilens  totala   körsträcka   med   en
möjlighet   för   den   skattskyldige  att  reducera
förmånen genom styrkt tjänstekörning.
En  förutsättning  för att  bilförmån  skall  anses
föreligga är att bilen använts privat i mer är ringa
omfattning, dvs. bilen  skall  ha körts privat i mer
än 100 mil eller fler än 10 gånger.  För  bilar  som
används    som    arbetsredskap   gäller   särskilda
jämkningsregler.
Enligt   utskottets   mening   har   reglerna   för
beskattning   av   bilförmån   fått   sin  nuvarande
utformning  som en följd av den kritik som  riktades
mot de tidigare  reglerna  för  att  de  innebar  en
alltför kraftig stimulans av tjänstebilsinnehavarnas
privata   körning.  Utskottet  är  medvetet  om  att
önskemålet   om   en  ur  miljösynpunkt  mer  rimlig
utformning har fört  med sig att reglerna blivit mer
komplicerade att tillämpa  för dem som har förmån av
fritt drivmedel, men anser att  reglerna  trots allt
måste   anses   utgöra   en   rimlig   kompromiss  i
sammanhanget.  Utskottet  är inte berett att  frångå
den  grundläggande  princip  för   beskattningen  av
bilförmån som de nuvarande reglerna  är  ett uttryck
för.
När  det gäller bilar som används som arbetsredskap
eller  privat  endast  i  ringa  omfattning  ger  de
nuvarande  reglerna enligt utskottets bedömning goda
möjligheter  att  uppnå ett rimligt utfall samtidigt
som reglerna genom  en  viss  schablonisering  hålls
enkla  och  förutsebara.  Vad  motionärerna anfört i
denna del föranleder enligt utskottets  mening  inte
någon annan bedömning.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna N326
yrkande 7 och Sk672 yrkandena 1 och 2.

Handikappades bilförmån

Motionen

I  motion  Sk730  yrkande 2 av Torgny Danielsson och
Hans Karlsson (s) anförs att företagare som använder
rullstol och är i behov  av en handikappanpassad bil
riskerar  att  få  ett  mycket   högt   förmånsvärde
eftersom  sådana  bilar  kräver större utrymmen  och
speciell   utrustning  och  därmed   betraktas   som
lyxbilar. Enligt  motionärerna bör reglerna ses över
så att handikappade inte missgynnas.

Utskottets ställningstagande

Bilstödet till funktionshindrade  fick sin nuvarande
form  den  1  oktober 1988. Stöd lämnas  bl.a.  till
personer som är beroende av bil för att försörja sig
eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller
genomgå   rehabilitering    med   utbildningsbidrag.
Bilstöd  lämnas  i  form  av bidrag  för  inköp  och
anpassning av motorfordon.
När  det gäller bestämmelserna  om  beskattning  av
bilförmån  ger nuvarande regler möjlighet att bortse
från anordningar  som är knutna till handikapp eller
sjukdom. Enligt Riksskatteverkets anvisningar (RSV S
1998:41) skall anordningar  som  betingas av sjukdom
eller handikapp hos förmånstagaren  inte  anses  som
sådan  extrautrustning  som  skall  påverka förmåns-
värdet.  I denna del har reglerna enligt  utskottets
bedömning en tillfredsställande utformning.
När det sedan  gäller  rullstolsbundnas behov av en
större  bil  -  t.ex.  till följd  av  att  särskild
utrustning behövs - finns  det inte på samma sätt en
uttrycklig reglering. Reglerna  innehåller  dock  en
allmän  regel  om  jämkning  vid synnerliga skäl som
enligt utskottets mening bör ge  ett utrymme för att
ta vissa hänsyn vid beskattningen.
I likhet med motionärerna anser utskottet  att  det
är   viktigt   att  skattereglerna  inte  missgynnar
handikappade. Som  framgår  av  det  anförda  har de
aktuella  reglerna  en  utformning  som  lämnar  ett
utrymme   för   den   typ   av  hänsynstaganden  som
motionären önskar. Utskottet  ser  därför inte något
skäl till tillkännagivanden till regeringen  i denna
fråga utan avstyrker motion Sk730 yrkande 2.

Miljövänliga förmånsbilar

Motionen

I  motion  Sk656  av  Kia Andreasson (mp) anförs att
bilar  som drivs med alternativa  bränslen  har  ett
förmånsvärde  som  är 40 000 till 50 000 kr högre än
en bensindriven bils  förmånsvärde.  Anledningen  är
att förmånsvärdet beräknas på marknadsvärdet. Miljö-
kostnaderna  bör  enligt  motionären räknas fram och
dras av från marknadsvärdet.

Utskottets ställningstagande

Nuvarande regler ger ett visst utrymme för att jämka
värdet   om   en  miljövänlig  förmånsbil   används.
Jämkning får ske  när  bilen ingår i en större grupp
av bilar, som deltar i ett  test  eller liknande för
utprovning  av  ny  eller  förbättrad  miljö-  eller
säkerhetsteknik   eller  dylikt  och  bilen  i   det
utförandet  inte finns  att  köpa  på  den  allmänna
marknaden  inom  Europeiska  unionens  medlemsländer
eller  EES-länderna.   Om  bilen  däremot  finns  på
marknaden  men  är  särskilt   dyr  därför  att  den
använder sig av ny teknik, t.ex. av miljöskäl, finns
det inte någon uttrycklig jämkningsgrund.
Frågan   om   den  skattemässiga  behandlingen   av
miljövänliga bilar  är  föremål  för  utredning inom
Trafikbeskattningsutredningen,  som  bl.a.   ser  på
fordonsskattens  utformning.  Översynen  gäller  den
lämpligaste  avvägningen  mellan  försäljningsskatt,
fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att
förbättra den samlade styreffekten  med  avseende på
trafiksäkerhet och miljö. Reglerna om beskattning av
bilförmån  ingår inte i uppdraget. Avsikten  är  att
utredningen skall vara avslutad i april 1999.
Enligt  utskottets   mening   är  det  viktigt  att
skattereglerna  medverkar  till  en   styrning   mot
användning   av   bilar  med  goda  miljöegenskaper.
Möjligheterna   att   få    till   stånd   en   ökad
miljöstyrning inom ramen för  de  olika punktskatter
som tas ut för bilar är nu föremål för utredning och
ett  resultat  är  att  vänta  till våren.  Även  om
reglerna  om  bilförmån  inte ingår  i  utredningens
uppdrag anser utskottet att  bedömningen  av behovet
av  ytterligare förbättringar av bilförmånsreglernas
miljöstyrning  bör anstå tills resultatet av Trafik-
beskattningsutredningens   överväganden   är  klart.
Utskottet  är  därför  inte nu berett att tillstyrka
ett tillkännagivande till  regeringen  om behovet av
en ändring av bilförmånsreglerna på denna punkt.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk656.

Resor till och från arbetet

Bakgrund

Avdraget för kostnad för resor med egen  bil  mellan
bostad och arbetsplats har fr.o.m. inkomståret  1998
höjts  från  13  kr  per  mil  till  15  kr per mil.
Samtidigt höjdes avdragsgränsen från 6 000 kr till 7
000 kr (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).
Avdrag  medges  endast  för resa mellan bostad  och
arbetsplats. Eventuell omväg  eller  tidsförlust när
barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan
ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motionerna

I  motion  Sk621  yrkande  2 av Ingvar Eriksson  (m)
hemställs  att  avdraget för arbetsresor  höjs  utan
någon samtidig höjning  av  gränsen  för  rätt  till
avdrag.
I  motion Sk667 av Runar Patriksson (fp) anförs att
avdragsgränsen  på 7 000 kr bör sänkas till 4 000 kr
när det gäller avdrag  för kostnad för bilresor till
och från arbetet.
I motion A811 yrkande 12  av  Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås att den tid det tar att köra barn till
och  från  dagis bör få räknas in  när  rätten  till
avdrag för resor till och från arbetet bestäms.

Utskottets ställningstagande

När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om
en uppjustering  av  det  avdragsgilla  beloppet för
resor med egen bil hade detta legat på 13  kr  sedan
1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav
då  anledning  till  en  uppjustering  av  avdraget.
Eftersom  den  nya nivån borde bestå under flera  år
bestämdes uppjusteringen  till 2 kr. Med hänsyn till
statsfinanserna   och  för  att   ge   åtgärden   en
tillfredsställande      fördelningsprofil     höjdes
samtidigt  gränsen  för avdragsgilla  kostnader  för
resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000
kr.  Konstruktionen innebar  att  åtgärden  fick  en
inriktning  mot dem med förhållandevis långa avstånd
mellan bostaden och arbetsplatsen.
Som  framgår  har  avsikten  varit  att  fastställa
avdragsbeloppet  för  resor med en viss marginal för
att på det sättet undvika  årliga  justeringar.  När
det gäller avdragsgränsen för resor har denna utöver
sin  fördelningspolitiska innebörd också en praktisk
betydelse  genom  att  den  bidrar till att förenkla
taxeringsarbetet. Utskottet ser  mot  denna bakgrund
inte någon anledning att nu överväga någon justering
av   de   aktuella  beloppen  och  avstyrker  därför
motionsyrkandena.
När det gäller  frågan  om  avdrag när barn lämnats
och  hämtats  under resan anser  utskottet  att  ett
avsteg från gällande  principer  vid  beräkningen av
tidsvinst skulle medföra kontroll- och tillämpnings-
svårigheter.  En  möjlighet att räkna denna  kostnad
skulle  också  innebära   en   klar  avvikelse  från
principen  om  att  avdrag  inte  bör   medges   för
levnadskostnader.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda  motionerna
Sk621 yrkande 2, Sk667 och A811 yrkande 12.

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt
arbete

Bakgrund

Utredningen  om  ökade  levnadskostnader  m.m.   (Fi
1997:17)  arbetar sedan november 1997 med en översyn
av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid
tjänsteresa,    tillfälligt    arbete   och   dubbel
bosättning. Översynen gäller även eventuella problem
som  beskattningen av förmåner vid  tillfälliga  och
kortvariga  anställningar  eller uppdrag kan medföra
(dir. 1997:128). I delbetänkandet  Avdrag  för ökade
levnadskostnader  vid  tjänsteresa  och  tillfälligt
arbete   (SOU  1998:56)  har  utredningen  behandlat
tjänsteresor  och tillfälligt arbete som pågår under
längre tid än två år. Utredningen föreslår bl.a. att
avdrag  för  kostnader   för   logi,   måltider  och
småutgifter  skall  kunna  medges  under  en  längre
period än två år utan att särskilda skäl föreligger.
Utredningen   föreslår  också  vissa  ändringar   av
schablonbeloppen.
Utredningens slutbetänkande  skall redovisas senast
den 1 september 1999.

Motionerna

I   flera  motioner  framställs  yrkanden   om   att
tvåårsgränsen   för   ökade   levnadskostnader   vid
tillfälligt arbete utanför bostadsorten skall slopas
snarast.  Sådana  yrkanden  framställs  i motionerna
Sk650  av  Bo Lundgren m.fl. (m), Sk634 av  Christel
Anderberg (m) och Sk635 av Karin Falkmer (m).

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet  inhämtat  har regeringen den 4
februari  1999 beslutat om en remiss  till  Lagrådet
som innehåller det av motionärerna begärda förslaget
om     slopad    tvåårsgräns.     Av     regeringens
propositionsförteckning  framgår  att en proposition
kommer att lämnas senare i vår.

Utskottet anser att regeringens förslag bör
avvaktas och avstyrker därför motionerna
Sk634, Sk635 och Sk650.


Resekostnader vid kortvariga uppdrag

Bakgrund

Avgörande  för gränsdragningen mellan  å  ena  sidan
resor mellan  arbete  och  bostad  och å andra sidan
tjänsteresor  är  begreppet  tjänsteställe.   Om  en
skattskyldig har flera arbeten eller uppdrag bestäms
tjänstestället  vid respektive uppdrag. Detta gäller
för musiker, föredragshållare,  m.fl. En resa mellan
bostaden och tjänstestället utgör  i dessa fall inte
en tjänsteresa. För andra yrkesgrupper gäller regler
som   innebär   att  bostaden  skall  anses   utgöra
tjänsteställe, t.ex. arbetstagare inom byggnads- och
anläggningsbranschen,  nämndemän,  m.fl.  För  dessa
utgör resor till arbetsplatsen tjänsteresor.

Motionen

I  motion Sk675 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s)  anförs  att  skattemyndigheterna  på vissa håll
vägrar  fotbollsdomare avdrag för resekostnaden  med
hänvisning  till  att det inte är fråga om en resa i
tjänsten utan resor  till och från arbetet. Eftersom
uppdragen hela tiden ligger  på  olika  orter är det
enligt motionären rimligt att betrakta bostaden  som
utgångspunkten för de olika uppdragen.

Utskottets ställningstagande

Den     översyn    som    Utredningen    om    ökade
levnadskostnader  m.m.  arbetar  med  (se föregående
rubrik)   gäller   också   eventuella  problem   med
beskattningen  av  förmåner  vid   tillfälliga   och
kortvariga anställningar eller uppdrag. I direktiven
tas   bl.a.  problemet  med  gränsdragningen  mellan
arbetsresor   och   tjänsteresor  upp.  Utredningens
slutbetänkande  skall   redovisas   senast   den   1
september 1999.
Enligt utskottets mening finns det ett nära samband
mellan  de  problem  som motionärerna tar upp och de
frågor  som  nu  utreds  av   Utredningen  om  ökade
levnadskostnader.  Utskottet  anser  att  det  finns
anledning  att  avvakta resultatet  av  utredningens
arbete  innan  ställning   tas   till   den  typ  av
förändringar   som   motionärerna  begär.  Utskottet
avstyrker därför motion Sk675.

Pensionsförsäkringar

Bakgrund

För löntagare i allmänhet är utrymmet för avdrag för
pensionsförsäkring   begränsat    till   ett   halvt
basbelopp  och  5 % av inkomsten mellan  10  och  20
basbelopp. Andra  regler  gäller  för  löntagare som
saknar pensionsrätt och näringsidkare.
Före 1995 uppgick löntagarnas avdragstak  till  ett
basbelopp  och  10  %  av inkomsten mellan 10 och 20
basbelopp. Beslutet att  sänka  taket till nuvarande
nivå  utgjorde  ett  led  i  finansieringen  av  EU-
medlemskapet och beräknades ge  en  förstärkning  på
800 miljoner kronor år 1998 (prop. 1994/95:203, bet.
1994/95:SkU28).

Motionerna

I  motion  Sk674  av  Margit  Gennser (m) anförs att
problemet med det begränsade utrymmet för avdrag för
pensionsförsäkring kan lösas med  ett avdragstak för
hela   livstiden.  En  sådan  gräns  skulle   enligt
motionären  kunna  läggas  vid  3,5 miljoner kronor.
Personer som elitidrottsmän, popstjärnor  och  andra
med  en  kort och intensiv period med höga inkomster
skulle på  detta  sätt  få  ett  vidgat  utrymme för
ekonomisk  planering.  Motionären  föreslår  att  en
utredning med denna inriktning tillsätts.
I  motion  Sk670  yrkande 4 av Per Westerberg m.fl.
(m)   anförs   att   möjligheten   till   personliga
"fallskärmar" genom pensionsförsäkring bör utvidgas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning  skulle förslaget om ett
avdragstak för hela livstiden  medföra ett betydande
statsfinansiellt bortfall och dessutom  innebära att
de  fördelningspolitiska principer som ligger  bakom
dagens  inkomstbeskattning  inte  längre  skulle  få
fullt   genomslag.  Utskottet  är  inte  berett  att
tillstyrka denna typ av förändringar.
Utskottet  är  inte heller berett att nu tillstyrka
en     utvidgning     av      avdragsrätten      för
pensionsförsäkringspremier.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda  motionerna
Sk670 yrkande 4 och Sk674.

Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor

Motionen

I  motion  Ub801  yrkande 2 av Birger Schlaug  m.fl.
(mp)  anförs  att  föräldrar  med  barn  i  kommunal
förskola  bör  ha  samma  möjlighet  att  ta  del  i
verksamheten som föräldrar  med  barn  i kooperativa
förskolor.     Skattelagstiftningen    bör    enligt
motionärerna ändras  så  att  det  blir  möjligt att
erbjuda skattefria ersättningar och rabatter till de
föräldrar  som  deltar  i  verksamheten  vid barnens
kommunala förskola.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  mening  finns det anledning  att
iaktta  en  viss  försiktighet när  det  gäller  att
tillskapa nya utrymmen  för  skattefria ersättningar
för  arbete  eftersom  det  finns  en  risk  att  de
utnyttjas för att kringgå beskattningen  och  därmed
orsakar    kontrollproblem.    En   möjlighet   till
skattebefrielse  för  personal  som  arbetar  på  en
kommunal förskola och har sitt barn i samma förskola
bör enligt utskottets mening också  kunna  ge upphov
till gränsdragningsproblem om inte avsikten  är  att
tillskapa en möjlighet till skattebefrielse även för
fast anställd förskolepersonal i denna situation.
Även  om  utskottet  således kan se problem med den
typ av skattebefrielse som motionärerna föreslår har
utskottet förståelse för  att det finns ett intresse
att    stimulera    föräldrar    att     delta     i
förskoleverksamhet  och  önskemålet om att slippa de
problem som en beskattning  i denna situation kan ge
upphov   till.   Ett  undantag  av   den   typ   som
motionärerna  önskar   har   också  tillskapats  för
hyresgästers       och       bostadsrättsinnehavares
självförvaltning   (prop.   1996/97:    119,    bet.
1996/97:SkU24).
Enligt  utskottets  mening  finns det anledning att
anta  att det nu aktuella förslaget  kan  komma  att
beröras  i  de  pågående skatteöverläggningarna, och
utskottet  anser  därför  att  resultatet  av  dessa
överläggningar bör avvaktas.
Utskottet avstyrker motion Ub801 yrkande 2.

Beskattning av EU-parlamentariker

Bakgrund

Europaparlamentet har  den 3 december 1998 lagt fast
riktlinjer för en stadga om bl.a. ledamöternas löner
och    beskattning.    Enligt     förslaget    skall
Europaparlamentets  ledamöter  inte betala  skatt  i
hemlandet.   Stadgan   är   ett   utflöde    av   de
beslutsmöjligheter    som    parlamentet    fått   i
Amsterdamfördraget.  Stadgan  förutsätter beslut  av
Europaparlamentet och ett enhälligt beslut av rådet.

Motionen

I  motion K354 yrkande 2 av Murad  Artin  m.fl.  (v)
anförs  att  Sverige  under  alla  förhållanden  bör
förbehålla  sig  rätten  att  ta ut skatt för de EU-
parlamentariker som valts i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör Sverige  verka  för att
Europaparlamentets    förslag    till   stadga   för
parlamentet  ändras  på  så sätt att  ledamöterna  i
Europaparlamentet kan beskattas  i hemlandet. Enligt
vad utskottet inhämtat är detta också  den linje som
regeringen driver i överläggningarna om parlamentets
förslag  till  stadga.  Det finns därför inte  någon
anledning till ett tillkännagivande  till regeringen
i denna fråga.
Utskottet  avstyrker  med  det anförda motion  K354
yrkande 2.

Avdrag för kampanjmaterial

Bakgrund

I ett avgörande från Regeringsrätten  (RÅ  1986 ref.
30)   har   riksdagsledamot   medgivits  avdrag  för
resekostnader  i  det  politiska arbetet  och  under
valrörelsen. Regeringsrätten  ansåg  att det ingår i
en   riksdagsledamots   arbetsuppgifter  att   hålla
kontakt med väljarna i den  egna  valkretsen och att
delta i det partipolitiska arbetet.
Riksskatteverket  har i ett brevsvar  den  23  juni
1998   anfört  att  avdrag   för   kostnader   under
valrörelse  bör  kunna medges den som är riksdagsman
men inte den som,  utan att vara riksdagsman, deltar
i en valrörelse för att bli invald i riksdagen.

Motionerna

I motion Sk613 av Siw Persson (fp) anförs att det är
en otillbörlig förmån för dem som redan är valda att
de medges avdrag för  sina  kampanjkostnader.  En så
uppenbar  orättvisa  måste  rättas till, annars blir
tanken med personval förfelad.  Lagen  bör ändras så
att kostnader för kampanjmaterial upp till  en  viss
summa, förslagsvis 20 000 kr, görs avdragsgilla.
I  motion Sk678 av Caroline Hagström (kd) hemställs
att diskrimineringen  av dem som bedriver valkampanj
utan att vara riksdagsledamot  måste upphöra och att
reglerna   om  avdrag  för  kampanjkostnader   måste
ändras.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets   mening   är  avdragsrätten  för
riksdagsmännens kampanjkostnader  en direkt följd av
att   riksdagsmännen   erhåller   en   skattepliktig
ersättning  under  sitt  uppdrag  och  att uppdraget
anses  omfatta  verksamhet  under  valkampanjer.   I
enlighet  med  de  principer som gäller vid inkomst-
beskattningen  uppkommer   i   denna   situation  en
avdragsrätt  för  de  kostnader som är förenade  med
uppdraget. Beroende på hur uppdraget utformats torde
motsvarande  gälla  för  ledamöter   i  andra  valda
församlingar som uppbär en skattepliktig  ersättning
under sitt uppdrag. Även kandidater som inte  har en
plats  i den församling som valet gäller torde kunna
ha rätt  avdrag  för  sina  kampanjkostnader  om  de
uppbär  en skattepliktig ersättning för sitt deltag-
ande i en valkampanj.
De  tekniska,   ekonomiska,   organisatoriska   och
praktiska   effekterna   av   det   nya  valsystemet
utvärderas  för närvarande av Rådet för  utvärdering
av  1998  års  val.   Rådet   skall   ägna  särskild
uppmärksamhet åt konsekvenserna av systemet  ur  ett
demokratiskt  perspektiv.  Arbetet med utvärderingen
skall vara avslutat senast den  1  juli  1999  (dir.
1997:87).
Utskottet   har   förståelse  för  den  kritik  som
motionärerna riktar  mot  de  nuvarande reglerna och
anser  att  det  kan  finnas  skäl att  överväga  en
förändring av skattereglerna i  denna  del,  även om
andra   lösningar  är  tänkbara.  Enligt  utskottets
uppfattning  torde frågan om en eventuell förändring
av de nu aktuella  skattereglerna kunna aktualiseras
i  anslutning  till  regeringens   överväganden  med
anledning  av den översyn som Rådet för  utvärdering
av 1998 års  val  nu  genomför.  Någon  åtgärd  från
riksdagen sida torde därför inte vara påkallad.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
Sk613 och Sk678.

Idrottskonto

Motionen

I  motion  Sk611 av Marianne Andersson och Margareta
Andersson (c) anförs att skatterna utgör ett problem
för den som  vinner  framgångar  inom  idrotten  och
tjänar  mycket  pengar  under  en  kort  tid. Enligt
motionärerna   vore   det  rimligt  att  införa  ett
idrottskonto   som   ger  samma   möjligheter   till
skatteutjämning över tiden som skogskontot.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt  vara  utformade  på  ett  sådant  sätt  att
undantag  för  olika   grupper   kan  undvikas,  och
utskottet har också vid tidigare tillfällen avstyrkt
yrkanden  om  olika  former av utjämningskonton  med
hänvisning  till  skattereformens  principer  om  en
likformig och enhetlig beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk611.

Biodling

Bakgrund

Vid   1991  års  skattereform   infördes   särskilda
skatteregler   för   hobbyverksamhet.   Inkomst   av
hobbyverksamhet  beskattas  under inkomst av tjänst.
Avdrag  får  göras för utgifter  som  erlagts  under
beskattningsåret  eller under något av de fem år som
föregår  beskattningsåret.  Avdrag  för  utgift  som
erlagts före  beskattningsåret  medges  endast i den
mån  utgiften överstiger eventuella inkomster  under
det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk
går  gränsen   mellan   hobbyverksamhet  och  näring
normalt vid 15 bikupor.

Motionenerna

I motion Sk714 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
anförs  att  beslutet  att  beskatta  hobbybiodlarna
kraftigt  påverkat  biodlingen   och   att   antalet
biodlare  som  är  anslutna  till Sveriges Biodlares
Riksförbund har minskat med 27 %.  För att säkra den
viktiga pollineringen bör biodlare med  upp  till 15
kupor    vara    befriade   från   bokförings-   och
anteckningsskyldighet och från skyldigheten att visa
att  vinst inte uppstått.  Denna  fråga  bör  enligt
motionärerna beaktas i skatteöverläggningarna.
I  motion   Sk715   av  Tuve  Skånberg  och  Holger
Gustafsson (kd) hemställs  att  den fasta gränsen på
15  bisamhällen  under  vilken skattskyldighet  inte
föreligger återinförs.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening  finns  det  anledning  att
undvika  att  ha  regler  som  gör  det  möjligt att
varaktigt  bedriva  en vinstgivande verksamhet  utan
att  den underkastas samma  skatteregler  som  andra
liknande verksamheter. Skattefriheten för inkomst av
hobbyverksamhet  avskaffades  därför  under 1991 års
skattereform  och särskilda regler för beskattningen
av sådan verksamhet infördes.
När det gäller  biodling  innebär  det  anförda att
eventuella  överskott  av  hobbybiodling kommer  att
beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter
från  år  då  någon inkomst inte  deklarerats  måste
kunna redovisa  sina  inkomster under ett sådant år.
De  krav  som ställs gäller  en  redovisning  av  de
inkomster  som   förekommit  och  ett  underlag  som
styrker utgifterna.  Enligt utskottets bedömning bör
en  sådan redovisning inte  medföra  alltför  mycket
besvär.
Utskottet   är   inte   berett   att  ompröva  sitt
ställningstagande  när  det gäller beskattningen  av
hobbyverksamhet och vidhåller att dessa skatteregler
även bör gälla för hobbybiodlare.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda  motionerna
Sk714 och Sk715.

Bytesringar

Bakgrund

I England har s.k. LETS  (Local  Exchange  and Trade
System)  vuxit fram och utgör ett mellanting  mellan
den  traditionella   marknaden  och  den  informella
sektorn.  Medlemmarna sätter  ut  annonser  om  sina
tjänster,  och   byten  som  sker  meddelas  ringens
bokförare.

Motionen

I motion Sk709 av  Kia  Andreasson  (mp)  anförs att
LETS  har  sociala  fördelar eftersom alla typer  av
människor kan ingå och  att ett sådant system skulle
vara  betydelsefullt  inte   minst   för  invandrare
(yrkande  1).  Regeringen  bör  enligt  motionärerna
återkomma  med  förslag  om  en skattebefrielse  för
bytesringar (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Byte av varor och tjänster i organiserad  form skall
i   princip   beskattas   och  undantag  från  dessa
principer skulle enligt utskottets  mening ge upphov
till   svåra  gränsdragnings-  och  kontrollproblem.
Utskottet  har  vid  upprepade  tillfällen  avstyrkt
liknande  yrkanden  och  vidhåller sin ståndpunkt  i
denna  fråga  och  avstyrker  således  motion  Sk709
yrkandena 1 och 2.

Glesbygdsavdrag

Motionerna

I motionerna N337 yrkande  6 av Lennart Daléus m.fl.
(c) och N302 yrkande 2 av Kjell  Ericsson (c) anförs
att personer som bor långt från de  områden  där  de
stora  infrastrukturinvesteringarna  sker  inte  kan
nyttiggöra  dessa  satsningar  och att kostnader som
uppstår på grund av långa avstånd  och  avsaknad  av
valfrihet  måste  kompenseras. En sådan kompensation
kan  enligt motionärerna  lättast  uppnås  genom  en
avdragsmöjlighet   som   knyts   till   boendet  och
tillgången    till   allmänna   kommunikationsmedel.
Regeringen bör enligt motionärerna utreda ett sådant
avdrag.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt utformas generellt för hela landet och andra
medel än skattereglerna  i  första hand användas för
att åstadkomma en regional utjämning.
En viktig del i det kommunala utjämningssystemet är
bl.a.   hänsynen  till  de  strukturella   kostnads-
skillnaderna,   där   de  viktigaste  faktorerna  är
kostnader  som  hänger  samman  med  åldersstruktur,
glesbygd och befolkningstäta  områden. Det kommunala
utjämningssystemet ger således  möjligheter  att  ta
regionala   hänsyn   av  den  typ  som  motionärerna
eftersträvar.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna N337
yrkande 6 och N302 yrkande 2.

Gåvor till ideella organisationer

Motionerna

I   fyra   motioner  framställs   yrkanden   om   en
avdragsrätt  för  gåvor till ideella organisationer,
ideella föreningar  och  till ideellt och humanitärt
arbete. Yrkandena finns i motionerna Sk653 yrkande 1
av Carl Erik Hedlund (m),  So381  yrkande  2 av Sten
Tolgfors (m), Sk677 av Tuve Skånberg (kd) och  Sk676
av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  vid  upprepade  tillfällen  avstyrkt
yrkanden   med   denna  inriktning  och  har  därvid
hänvisat till att  en  avdragsrätt  för gåvor skulle
utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990
års   skattereform   och   leda  till  ett  kraftigt
skattebortfall.
Utskottet vidhåller sin inställning i denna del och
avstyrker därför motionerna  Sk653  yrkande 1, So381
yrkande 2, Sk677 och Sk676.

Attraktiva områden

Motionen

I motion Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) tar
motionärerna  upp  de  problem som fastighetsskatten
ger  upphov  till  i  skärgården   och   begär   ett
tillkännagivande     till    regeringen    om    att
fastighetsskatten  bör   sänkas   till  1,3  %  1999
(yrkande  2)  och  att  endast halva tomtvärdet  bör
ligga till grund för fastighetsskatten (yrkande 4).

Yttrande

Bostadsutskottet har i sitt  yttrande framhållit att
förslag  om  fastighetsskattens  nivå  m.m.  nyligen
varit föremål  för  riksdagens  behandling  och  har
avstått från att på nytt sakbehandla dessa yrkanden.
Bostadsutskottet    har    hänvisat   till   höstens
behandling av dessa frågor.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns  det  inte  anledning
att     på    nytt    gå    in    på    frågan    om
fastighetsbeskattningens  nivå. Även utskottet får i
denna del hänvisa till höstens  behandling  av dessa
frågor i utskottets yttrande 1998/99:SkU1y.
När      det      gäller     de     problem     som
fastighetsbeskattningen   enligt   motionärerna  ger
upphov till i skärgården finns det enligt utskottets
mening    anledning    att    hänvisa    till    det
utredningsarbete    som    nu   pågår.   Fastighets-
beskattningskommittén  har i  uppdrag  att  behandla
frågan om hur fastighetsskatten  slår  i  skärgårds-
områdena   och   i   andra   attraktiva  områden.  I
Fastighetstaxeringsutredningens  uppdrag ingår bl.a.
att   undersöka  om  det  finns  någon  signifikativ
skillnad  mellan  permanent-  och  fritidsbostäder i
jämförbara lägen när det gäller överlåtelsepriser.
Enligt   utskottets   mening   bör   det   pågående
utredningsarbetet   avvaktas.   Utskottet  avstyrker
motion Sk603 yrkandena 2 och 4.

Tomträttsmark

Bakgrund

Vid         fastighetsbeskattningen        likställs
tomträttsinnehav  med  vanligt ägande. En konsekvens
är att det är tomträttsinnehavaren  och  inte ägaren
som  betalar  fastighetsskatt  för en fastighet  som
innehas      med     tomträtt.     Härvid     medges
tomträttsinnehavaren  avdrag för sin tomträttsavgäld
under inkomst av kapital.

Motionerna

I motionerna Sk307 yrkande  7  av  Holger Gustafsson
m.fl. (kd), Sk679 av Helena Höij (kd)  och  Sk623 av
Ulf Björklund (kd) hemställs att markägaren och inte
tomträttsinnehavaren  skall  var  skyldig att betala
fastighetsskatt för tomträttsmarken.

Yttrande

Bostadsutskottet   anser  att  det  som   anförs   i
motionerna inte ger  bostadsutskottet  anledning att
förorda  någon ändring när det gäller tomträttsinne-
havares skyldighet  att  betala  fastighetsskatt för
tomträttsmarken.   Enligt   utskottet    skulle   en
omläggning  sannolikt leda till krav från markägaren
på kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  delar   bostadsutskottets  bedömning  och
avstyrker därför motionerna  Sk307  yrkande 7, Sk679
och Sk623.

Energisparande åtgärder

Motionerna

I motion Sk615 av Ingvar Eriksson och  Ola  Karlsson
(m)  anförs  att  installation av värmepump ger  tre
poäng    vid    fastighetstaxeringen    medan    ett
konventionellt värmesystem  endast  ger  två  poäng.
Detta ger enligt motionärerna helt fel signaler  och
medför   att   önskvärda  energihushållningsåtgärder
motverkas.  Investeringar  som  leder  till  energi-
besparing bör  i stället premieras eller i vart fall
behandlas neutralt.  Motsvarande yrkanden framställs
i motionerna Sk680 av  Inger Strömbom (kd) och Sk707
yrkande 1 av Dan Ericsson (kd).

Yttrande

Bostadsutskottet anför att  de  principer som ligger
bakom fastighetsbeskattningen i vissa  fall kan leda
till  att  åtgärder  som  är önskvärda ur samhällets
synvinkel   delvis   blir  mindre   förmånliga   att
genomföra för den enskilde  fastighetsägaren och att
investeringar i energibesparande åtgärder eller byte
till mer miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel
på      sådana     åtgärder.     Sett     ur     ett
energihushållningsperspektiv  kan det således enligt
vad bostadsutskottet anför framstå som olyckligt att
åtgärder  som  i  vissa  fall  har  främjats   genom
statligt   stöd   samtidigt   leder   till  en  ökad
skattebelastning        för        fastighetsägaren.
Bostadsutskottet  anför  att det mot denna  bakgrund
kan  finnas  skäl  att överväga  möjligheterna  till
regeländringar inom  fastighetsskattesystemets  ram,
och  utskottet  konstaterar  att  Fastighetsbeskatt-
ningskommittén enligt sina direktiv  (dir.  1998:20)
bl.a.  skall  överväga  hur  miljöinvesteringar  och
andra  miljörelaterade  åtgärder bör påverka fastig-
hetsskatten. Motionerna avstyrks med hänvisning till
Fastighetsbeskattningskommitténs pågående arbete med
dessa frågor.

Utskottets ställningstagande

Som bostadsutskottet anfört  ingår det i Fastighets-
beskattningskommitténs  uppdrag   att  överväga  hur
miljöinvesteringar    och    andra   miljörelaterade
åtgärder  bör påverka fastighetsskatten.  Resultatet
av dessa överväganden  bör  enligt utskottets mening
avvaktas,  och  utskottet avstyrker  motionerna  med
hänvisning härtill  och  till  vad  bostadsutskottet
anfört. Motionerna Sk615, Sk680 och Sk707  yrkande 1
avstyrks således av utskottet.

Lokala taxeringsnämnder

Motionerna

I  motion  Sk603  yrkande  1  av Inger René och Kent
Olsson  (m)  anförs  att  det  finns  anledning  att
inrätta lokala fastighetstaxeringsnämnder med lokalt
inflytande för att tillvarata den  lokala  kunskapen
vid taxering.
Också  i  motion  N230 yrkande 4 av Rigmor Ahlstedt
(c)  hemställs  att  lokala   taxeringsnämnder   bör
återinföras  för  att få en så rättvis bedömning som
möjligt. Nämnderna  bör enligt motionären tillsättas
med   personer   som   har    såväl    person-   som
lokalkännedom.

Yttrande

Bostadsutskottet anför att det mot bakgrund  av  den
betydelse som taxeringsvärdet har bl.a. för nivån på
fastighetsskatten    givetvis   är   angeläget   att
taxeringen   ger   en   så   rättvisande   bild   av
marknadsvärdena    som    möjligt   och    att    de
särförhållanden som kan råda  på  en  ort  så  långt
möjligt  bör  beaktas. Bostadsutskottet anser därför
att det är angeläget  att  ta  till  vara den lokala
kunskapen  och om möjligt öka lekmannainflytandet  i
taxeringsförfarandet.    Eftersom    det   ingår   i
Fastighetstaxeringsutredningens uppdrag att överväga
hur  ett  förstärkt  lekmannainflytande kan  uppnås,
finns det enligt vad bostadsutskottet  anför  i sitt
yttrande skäl att avvakta utredningsresultatet.

Utskottets ställningstagande

I direktiven till Fastighetstaxeringsutredningen har
uppmärksammats den kritik som i olika sammanhang har
riktats   mot   att  den  lokala  kunskapen  inte  i
tillräcklig   utsträckning    tas    till   vara   i
taxeringsförfarandet. Utredaren har fått  i  uppdrag
att  undersöka  om  ett förstärkt lekmannainflytande
kan leda till ett bättre  taxeringsarbete  samt  att
lämna  förslag  till  hur  ett sådant inflytande kan
utformas.
Enligt         utskottets         mening        bör
Fastighetstaxeringsutredningens överväganden i dessa
delar avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk603
yrkande 1 och N230 yrkande 4.

Tilläggsdirektiv till
Fastighetsbeskattningskommittén

Bakgrund

Fastighetsbeskattningskommittén har till uppgift att
överväga  frågor om skattemässig neutralitet  mellan
olika upplåtelseformer.  I  direktiven framhålls att
det knappast är meningsfullt  att  enbart  diskutera
neutraliteten utifrån skattereglerna. Det anses vara
nödvändigt för kommittén att beakta statens åtgärder
för    bostadsfinansiering    och    reglerna    för
bostadsbidrag  i  en  analys  av neutralitetsfrågan.
Vidare framgår av direktiven att  kommittén särskilt
skall analysera om fastighetsskatten  i  kombination
med  räntebidragssystemet  innebär en diskriminering
av  nyinvesteringar  i  hyreshus   eller   ej.  Även
neutralitetsaspekterna     på    beskattningen    av
bostadsrättslägenheter    bör   enligt    direktiven
utvärderas.

Motionen

I motion Bo235 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
anförs  att Fastighetsbeskattningskommittén  bör  få
tilläggsdirektiv som vidgar utredningens möjligheter
att komma  med förslag om rättvisare boendekostnader
och som gör  det  möjligt  för  kommittén att ta med
skattereformens  effekter  och de försämrade  ränte-
bidragen i analysen.

Yttrande

Bostadsutskottet anför att det framgår av direktiven
att  sambanden  mellan fastighetsskatten  och  andra
förhållanden  som   kan   påverka  boendekostnaderna
kommer           att           diskuteras          i
Fastighetsbeskattningskommittén.  Även  om kommittén
inte   har   till   uppgift  att  lämna  förslag  om
exempelvis  reglerna  för   bostadsfinansiering  och
bostadsbidrag   får   det  enligt   bostadsutskottet
förutsättas att frågor  om  hur  bl.a.  dessa regler
samverkar  med skattereglerna kommer att analyseras.
Det  kan  enligt   bostadsutskottets  yttrande  inte
heller uteslutas att  denna  analys  och  eventuella
förslag  om ändringar inom fastighetsskattesystemets
ram  kan föranleda  överväganden  om  regeländringar
inom  andra   områden.   Det  kan  dock  enligt  vad
bostadsutskottet  anför inte  anses  nödvändigt  att
förslag   med   denna  inriktning   utarbetas   inom
Fastighetsbeskattningsutredningens      ram,     och
utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar bostadsutskottets bedömning  i denna
del och avstyrker således motion Bo235 yrkande 1.

Skattereduktion för byggnadsarbete

Bakgrund

Skattereduktion   för   byggnadsarbeten  medges  för
arbete under perioden den  15 april 1996-den 31 mars
1999.  Berättigade  är  ägare till  villor,  radhus,
fritidshus   och   hyreshus   med    bostäder   samt
bostadsrättsinnehavare. Skattereduktionen är 30 % av
arbetskostnaden   inklusive   moms.   Den   maximala
skattereduktionen har fr.o.m. den 18 mars 1998 höjts
till  14  000  kr  för  småhus och till 7 000 kr för
bostadsrättslägenhet. Den  som utför arbete måste ha
F-skattsedel. Skattereduktion  medges  inte för eget
eller anställdas arbete.

Motionen

I  motion Sk614 av Ulf Björklund (kd) hemställs  att
fastighetsägare  som använder egen arbetskraft skall
vara berättigade till skattereduktion.

Yttrande

Bostadsutskottet avstyrker  motionen  och  anför att
det  mot bakgrund av den begränsade återstående  tid
som skattereduktion kan beviljas inte finns skäl att
nu närmare överväga den föreslagna lagändringen.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets mening har rotavdraget tillkommit
som en tillfällig  skattelättnad  för  att skapa nya
arbetstillfällen  inom  byggnadssektorn.  Att  medge
skattereduktion  även  för  egen  arbetskraft ligger
därför  vid  sidan av det grundläggande  syftet  att
främja nya arbetstillfällen.
Som bostadsutskottet  anför  finns  det  med hänsyn
till den korta tid som nu återstår för tillämpningen
av dessa regler inte heller utrymme för den  typ  av
förändringar som motionären föreslår.
Utskottet avstyrker motion Sk614.

Mangårdsbyggnader

Bakgrund

Skattereformen     innebar    en    övergång    till
schablonbeskattning  även  för jordbrukets bostäder.
Avdrag för kostnader för underhåll kunde därför inte
göras i jordbruket. Utredningen  om förvaltningen av
vissa kulturmiljöer konstaterade i  sitt  betänkande
Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) att slotts-
och  herrgårdsmiljöerna  i  stor  utsträckning   var
hotade och att det främsta hotet var de förändringar
som skett i samband med skattereformen.
Hösten   1993   beslutade   riksdagen   införa   en
avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader
hänförliga till större mangårdsbyggnad på lantbruks-
enhet  genom  att  en  sådan  privatbostadsfastighet
efter  särskild  framställan  skulle  beskattas  som
näringsfastighet. Reglerna gäller  mangårdsbyggnader
med nybyggnadsår före år 1930 och en  yta  om  minst
400 kvadratmeter. De nya reglerna tillämpades första
gången vid 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, bet.
1993/94:SkU17).

Motionen

I  motion  Sk618 av Göte Jonsson och Ingvar Eriksson
(m) hemställs  att  avdragsrätten  för  underhåll av
mangårdsbyggnader återinförs.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  mening  innebär  de  regler  som
infördes  1995  att  det  skapades en möjlighet  att
under  vissa  villkor  få avdrag  för  underhåll  av
mangårdsbyggnader.  En förutsättning  för  en  sådan
rätt är dels att byggnaden  har  en viss storlek och
ålder, dels att en konsekvent näringsbeskattning  av
byggnaden  genomförs.  Utskottet  är mot bakgrund av
att  denna  möjlighet  nu  finns  inte  berett   att
överväga  ytterligare  möjligheter  till  avdrag för
underhåll  av  mangårdsbyggnad.  Utskottet avstryker
motion Sk618.

Fastighetsskatten på vattenkraftverk

Bakgrund

Tidigare   utgick  en  produktionsskatt   på   äldre
vattenkraftverk.  Skatten syftade till att dra in de
vinster som innehavare av äldre kraftverk kunde göra
därför att kostnaden  för  nyanläggning av kraftverk
var hög. I anslutning till Sveriges  medlemskap i EU
infördes   en  generell  produktionsbeskattning   av
elproduktion     i     vattenkraftverk     och    en
fastighetsskatt  på  industrienheter. Produktionsbe-
skattningen har sedermera omvandlats till en förhöjd
fastighetsskatt och denna  har i sin tur avskaffats.
På vattenkraftverk utgår numera  endast den allmänna
fastighetsskatten  på industrienheter.  Skattesatsen
uppgår till 0,5 %.

Motionen

I motion Sk617 av Laila Bäck m.fl. (s) hemställs att
fastighetsskatten    på     vattenkraftverk     görs
åldersberoende   på  samma  sätt  som  den  tidigare
produktionsskatten   på  vattenkraftverk.  En  sådan
utjämning  skulle  enligt   motionären  ge  en  ökad
stimulans för ökad kapacitet  genom  effektivisering
av gamla verk och nybyggnad i redan utbyggda älvar.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening utgår det inte  i dag någon
särskild        fastighetsskatt        på       just
elproduktionsenheter. Däremot omfattas dessa  av den
fastighetsskatt   på   0,5   %   som   tas   ut   av
industrienheter  som  ett  led  i  finansieringen av
medlemskapet  i EU. Utskottet anser inte  att  denna
fastighetsskatt bör differentieras i syfte att gynna
yngre  elproduktionsenheter   och  avstyrker  därför
motion Sk617.

Gränsgångare

Bakgrund

Enligt  det  nya  nordiska dubbelbeskattningsavtalet
och ett särskilt avtal  med Danmark har den tidigare
gränsgångarregeln upphört  att  gälla  i förhållande
till  Danmark  den  1 januari 1977. Detta innebär  i
princip att gränsgångare  i  Öresundsregionen  skall
beskattas  i  verksamhetslandet.  Enligt en särskild
övergångsbestämmelse kommer emellertid  de  tidigare
reglerna  fortfarande att gälla för dem som tidigare
behandlats  som  gränsgångare och som fortsätter att
uppfylla de villkor  som  gällt för tillämpningen av
dessa regler (prop. 1996/97:44, bet. 1996/97:SkU12).

Motionerna

I motionerna Sk682 av Marie  Granlund  och Lars-Erik
Lövdén  (s) och Sk683 av Anders Karlsson  och  Bengt
Silfverstrand     (s)    anförs    att    den    nya
gränsgångarregeln mellan  Sverige  och  Danmark  får
konsekvenser     för     gränskommunerna.     Enligt
motionärerna  gör  den  pressade  arbetsmarknaden  i
Malmö  att  malmöbor  söker  sig  till Köpenhamn för
arbete. De låga hyrorna i Malmö gör  också att många
danskar  bosätter  sig  i Malmö och arbetar  kvar  i
Köpenhamn. Härtill kommer  Öresundsbron  som  enligt
motionärerna kan komma att höja pendlingsnivån  från
dagens  1 500 till ca 15 000 år 2010, vilket med det
nya    dubbelbeskattningsavtalet    kan    ge    ett
skattebortfall  för  Malmö  på  ca  1  500  miljoner
kronor.    Med   nuvarande   regler   för   kommunal
skatteutjämning   skulle   övriga   kommuner  behöva
kompensera  Malmö med 1 400 miljoner kronor.  Enligt
motionärerna   är   det  viktigt  att  principen  om
beskattning   på   bostadsorten    återställs    för
pendlarna,  och  de  anser  att konsekvenserna av en
sådan beskattning behöver utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  mening  kommer   ett  eventuellt
skattebortfall  för  Malmöregionen  i  huvudsak  att
utjämnas  mellan  Sveriges alla kommuner inom  ramen
för gällande regler  om  skatteutjämning.  Utskottet
hade  också  i  samband  med  att  de  nya  reglerna
beslutades  anledning  att  ta upp denna fråga,  och
utskottet  utgick  då  ifrån att  regeringen  skulle
följa  utvecklingen  i Öresundsregionen  uppmärksamt
och  vid  behov  återkomma  till  riksdagen  med  de
förslag som kan erfordras.
Projektet  med  integrationen  av  Öresundsregionen
gäller enligt utskottets  mening inte bara frågan om
regionens  skatteunderlag  utan   en   mängd   andra
problem, och inom regeringen pågår nu ett omfattande
arbete   med  dessa  frågor.  Arbetet  samordnas  av
statsrådet    Leif    Pagrotsky   som   är   nordisk
samordningsminister.
När det gäller önskemålen  om  ett återinförande av
gränsgångarreglerna   bör   det  noteras   att   den
nuvarande beskattningsordningen  grundar  sig  på en
klar och internationellt vedertagen princip och  att
gränsgångarregeln slopats på begäran av Danmark. Det
är  enligt utskottets mening mot denna bakgrund inte
troligt  att Danmark nu skulle acceptera en återgång
till de gamla reglerna.
Enligt utskottets  mening finns det mot den angivna
bakgrunden   inte   någon    anledning    till   ett
tillkännagivande till regeringen i dessa frågor, och
utskottet  avstyrker  därför  motionerna  Sk682  och
Sk683.

Kommunernas beskattningsunderlag

Motionerna

I  motion  Sk710 av Laila Bäck m.fl. (s) anförs  att
turistkommuner   i   dag  går  miste  om  åtskilliga
skattekronor   eftersom    verksamheten    i    stor
utsträckning  bygger  på säsongsanställd arbetskraft
som inte är mantalsskriven  i  kommunen. Med det nya
statliga  bidrags-  och  utjämningssystemet   hamnar
dessa   kommuner   fel  eftersom  fördelningsnyckeln
bygger på invånarantal.  Ett  sätt  att  komma  till
rätta med detta vore att ändra skattereglerna så att
säsongsanställda  inom  turist- och servicebranschen
betalar skatt i den kommun  där arbetet utförts. Den
som  har en årsinkomst över t.ex.  60 000  kr  i  en
annan kommun skulle betala sin kommunalskatt där. De
kommuner  som  har  stor  del turism under en del av
året skulle på detta sätt kunna  vinna  tillbaka  en
del av sina förlorade skattekronor.
I  motion  N274  yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl.
(kd)    hemställs    att     fastighetsskatten    på
vattenkraftverk    växlas    till    en     kommunal
fastighetsavgift.  Detta  skulle enligt motionärerna
bli  en  mycket  kraftfull regionalpolitisk  insats.
Regeringen bör återkomma  med  ett förslag med denna
inriktning.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  mening  bör inkomstbeskattningen
även i fortsättningen ske i hemortskommunen. När det
gäller behovet av regional utjämning  till  följd av
att en kommunen har mycket turister bör denna  kunna
tillgodoses    inom    ramen   för   den   kommunala
skatteutjämningen.
När     det     gäller     fastighetsskatten     på
elproduktionsenheter bör noteras  att  den särskilda
skatten  på  dessa numera är avskaffad och  att  el-
produktionsenheter  endast  omfattas av den allmänna
fastighetsskatt   om   0,5 %   som    tas    ut   på
industrienheter.   Utskottet  anser  att  det  finns
bättre sätt att reglera  förhållandet  mellan staten
och kommunerna än att omvandla denna skatt  till  en
kommunal avgift.

Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sk710 och N274 yrkande 13.


Generalklausulen

Bakgrund

År  1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som
var  av   tillfällig  karaktär,  skärptes  1982  och
förlängdes  i  olika  omgångar  tills  den upphävdes
hösten  1992.  Den  1  juli 1995 återinfördes  lagen
(prop. 1994/95:209, SkU30).  Reglerna har senast den
1  januari  1998 givits en något  ändrad  utformning
(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU3).

Motionen

I motion Sk308  yrkande  20 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp)   hemställs  att  generalklausulen   avskaffas.
Motionärerna    anför    att   generalklausulen   är
svårbegriplig   och   helt   oförutsebar    för   de
skattskyldiga   och   därför   står   i   strid  med
fundamentala principer som syftar till att förhindra
godtycklig maktutövning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det ett starkt  behov
av   en   lagstadgad   tolkningsanvisning   som  ger
möjlighet  att  under  vissa förutsättningar angripa
förfaranden som inte kan  förhindras eller motverkas
med annan lagstiftning. Utskottet  avstyrker  motion
Sk308 yrkande 20.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande    inkomstbeskattningens
inriktning
att riksdagen avslår motionerna  1998/99:Sk308  yrkande  19,
1998/99:Sk612  yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,
1998/99:Sk648    yrkande    1,    1998/99:Sk649,
1998/99:Sk655, 1998/99:Sk671  yrkandena 1, 2, 5,
6,   8   och  10,  1998/99:Sk706,  1998/99:Sf214
yrkandena  1  och  4,  1998/99:T818  yrkande  7,
1998/99:MJ238 yrkande 5, 1998/99:
MJ749   yrkande  27,  1998/99:MJ803  yrkande  8,
1998/99:N238 yrkande 6, 1998/99:N326 yrkande 65,
1998/99:N329 yrkande 1, 1998/99:N330 yrkande 18,
1998/99:N332  yrkande 1, 1998/99:N334 yrkande 2,
1998/99:A215    yrkande     2,     1998/99:A238,
1998/99:A802 yrkande 8, 1998/99:A810  yrkande 13
och 1998/99:Bo237 yrkande 19,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
2. beträffande kompetenskonton
att  riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk631  yrkandena  1
och   2,   1998/99:Sk631   yrkandena   3-5   och
1998/99:N326 yrkande 54,
res. 4 (m)
res. 5 (kd)
res. 6 (c)
3. beträffande värdering av bilförmån
att riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:Sk672 yrkandena 1
och 2 och 1998/99:N326 yrkande 7,
res. 7 (m, kd)
4. beträffande handikappades bilförmån
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk730 yrkande 2,
res. 8 (m)
5. beträffande miljövänliga förmånsbilar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk656,
6.   beträffande   resor   till  och  från
arbetet
att  riksdagen avslår motionerna  1998/99:Sk621  yrkande  2,
1998/99:
Sk667 och 1998/99:A811 yrkande 12,
res. 9 (m)
7. beträffande  ökade levnadskostnader vid
tillfälligt arbete
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk634, 1998/99:Sk635
och 1998/99:Sk650,
res. 10 (m)
8.    beträffande    resekostnader     vid
kortvariga uppdrag
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk675,
res. 11 (m)
9. beträffande pensionsförsäkringar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk670  yrkande 4 och
1998/99:Sk674,
res. 12 (m)
10.   beträffande   föräldraaktivitet  vid
kommunala förskolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 2,
11.   beträffande   beskattning   av   EU-
parlamentariker
att riksdagen avslår motion 1998/99:K354,
12.      beträffande      avdrag       för
kampanjmaterial
att   riksdagen   avslår   motionerna   1998/99:Sk613    och
1998/99:Sk678,
13. beträffande idrottskonto
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk611,
14. beträffande biodling
att    riksdagen   avslår   motionerna   1998/99:Sk714   och
1998/99:Sk715,
res. 13 (kd)
15. beträffande bytesringar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk709 yrkandena 1 och 2,
res. 14 (mp)
16. beträffande glesbygdsavdrag
att riksdagen  avslår  motionerna 1997/98:N302 yrkande 2 och
1998/99:N337 yrkande 6,
res. 15 (c)
17.   beträffande   gåvor   till   ideella
organisationer
att  riksdagen avslår motionerna  1998/99:Sk653  yrkande  1,
1998/99:Sk676,  1998/99:Sk677  och 1998/99:So381
yrkande 2,
res. 16 (m, kd)
18. beträffande attraktiva områden
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk603 yrkandena 2 och 4,
res. 17 (m)
19. beträffande tomträttsmark
att  riksdagen avslår motionerna  1998/99:Sk307  yrkande  7,
1998/99:
Sk623 och 1998/99:Sk679,
res. 18 (kd)
20. beträffande energisparande åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk615, 1998/99:Sk680
och 1998/99:Sk707 yrkande 1,
res. 19 (m, kd)
21. beträffande lokala taxeringsnämnder
att riksdagen  avslår motionerna 1998/99:Sk603 yrkande 1 och
1998/99:N230 yrkande 4,
res. 20 (c)
22.  beträffande   tilläggsdirektiv   till
Fastighetsbeskattningskommittén
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo235 yrkande 1,
23.    beträffande   skattereduktion   för
byggnadsarbete
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk614,
res. 21 (kd)
24. beträffande mangårdsbyggnader
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk618,
25.   beträffande   fastighetsskatten   på
vattenkraftverk
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk617,
26. beträffande gränsgångare
att   riksdagen    avslår   motionerna   1998/99:Sk682   och
1998/99:Sk683,
27.         beträffande        kommunernas
beskattningsunderlag
att   riksdagen   avslår    motionerna   1998/99:Sk710   och
1998/99:N274 yrkande 13,
res. 22 (kd)
28. beträffande generalklausulen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk308 yrkande 20.
res. 23 (m, kd)
Stockholm den 16 februari 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg


I  beslutet  har deltagit: Arne Kjörnsberg  (s),  Bo
Lundgren  (m),   Lisbeth  Staaf-Igelström  (s),  Per
Rosengren (v), Holger  Gustafsson (kd), Carl Fredrik
Graf (m), Per Erik Granström  (s), Carl Erik Hedlund
(m),  Ulla  Wester  (s),  Lena  Sandlin  (s),  Marie
Engström   (v),   Helena  Höij  (kd),  Marietta   de
Pourbaix-Lundin  (m),   Yvonne  Ruwaida  (mp),  Rolf
Kenneryd (c) och Lars U Granberg (s).

Reservationer

1. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik  Graf  (m),  Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet vill skapa en grund  för en
förnyelse   av  det  svenska  samhället  baserad  på
enskilda människors initiativkraft och företagande i
syfte att värna och utveckla medborgarnas frihet och
välfärd. Vårt  mål  är att skapa förutsättningar för
så  många  nya  arbetstillfällen   i  företagen  att
arbetslösheten avskaffas som samhällsproblem och att
växla  lägre skatter på arbetsinkomster  mot  mindre
bidrag och  subventioner så att det blir möjligt att
kunna  leva på  sin  lön  och  bygga  upp  ett  eget
sparande.
Betydelsen    av   ett   sänkt   skattetryck   inom
tjänstesektorn   har   bl.a.   belysts   i   studien
Tjänsteföretagens        vardag        (Företagarnas
Riksorganisation).  Med de skattesänkningar  som  vi
föreslår  skulle en livskraftig  legal  marknad  för
exempelvis  hushållstjänster i Sverige kunna skapas.
Dagens skattekilar  och  det  krångel  som  den höga
beskattningsnivån  leder  till gör t.ex. att företag
som erbjuder privata hushållstjänster  helt  lagligt
har  svårt  att  hävda  sig  på marknaden. Samtidigt
uppskattar      Riksskatteverket     att      enbart
svartstädningen omsätter  ungefär  en miljard kronor
varje  år.  Om  skattekilarna  minskade  och  större
klarhet        kunde        skapas       beträffande
förmånsbeskattningen borde ett  stort  antal  legala
hushållstjänster    kunna   skapas   samtidigt   som
svartarbetet skulle minska  i  motsvarande  mån.  En
sådan   förändring  skulle  vara  lönsam  också  för
staten.
Vi föreslår  också  en  skattereduktion på 50 % för
privatpersoner      på      arbetskostnaden      för
hushållstjänster  som  utförs  i  det  egna  hemmet.
Kostnaden halveras direkt vid köp.  Vår bedömning är
att stimulansen för hushållstjänster  på  lite  sikt
kan  ge  upphov  till  mellan 50 000 och 100 000 nya
jobb.
Vår politik innebär skattesänkningar  som tar sikte
på  bl.a.  barnfamiljerna. Ett av förslagen  är  ett
grundavdrag   vid  den  kommunala  beskattningen  på
10 000  kr  per  år   och  barn  vid  sidan  av  ett
oförändrat  barnbidrag.   Vi  har  också  föreslagit
statliga  åtgärder  som  ger  utrymme   för   sänkta
kommunalskatter   samt   avdragsrätt   för   styrkta
barnomsorgskostnader     tillsammans     med     ett
vårdnadsbidrag.  Sammantaget innebär vår politik att
barnfamiljerna får  väsentligt  bättre  ekonomi  och
större valfrihet.
En politik med denna inriktning skapar en grund för
en  förnyelse,  tillväxt  och nya jobb i det svenska
samhället  och  värnar  och  utvecklar  medborgarnas
frihet och välfärd.
Det  anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1.      beträffande      inkomstbeskattningens
inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk612 yrkande
1, 1998/99:Sf214 yrkande 1, 1998/99:A215 yrkande
2,  1998/99:A802  yrkande  8, med  anledning  av
motionerna     1998/99:Sk308     yrkande     19,
1998/99:Sk632,    1998/99:Sk648    yrkande    1,
1998/99:Sk649, 1998/99:
Sk655,  1998/99:Sf214  yrkande  4,  1998/99:T818
yrkande 7, 1998/99:
N326   yrkande   65,  1998/99:N329  yrkande   1,
1998/99:N330 yrkande 18, 1998/99:N332 yrkande 1,
1998/99:A810 yrkande 13 och 1998/99:
Bo237 yrkande 19 och  med  avslag  på motionerna
1998/99:Sk612 yrkande 2, 1998/99:Sk671 yrkandena
1, 2, 5, 6, 8 och 10, 1998/99:
Sk706,  1998/99:MJ238  yrkande  5, 1998/99:MJ749
yrkande    27,    1998/99:MJ803    yrkande    8,
1998/99:N238 yrkande 6, 1998/99:N334  yrkande  2
och  1998/99:A238  som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.

2. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Vi  ser  det  som en viktig  uppgift  att  skapa  en
skattestruktur som gör att fler kan klara sig på sin
egen lön och inte  tvingas  vara  beroende av bidrag
för att få hushållsekonomin att gå  ihop. Därför har
vi   föreslagit   en   rad  åtgärder  som  gör   att
inkomsttagare får behålla  en större del av sin egen
lön  och därmed får möjlighet  att  påverka  och  få
kontroll  över  sin  egen  ekonomiska situation. Det
beloppsmässigt  mest  betydande   förslaget  är  ett
kraftigt    höjt   grundavdrag   i   den   kommunala
beskattningen.
Dessutom förhindrar  dagens skattesystem tillväxt i
sektorer av ekonomin där  det  egentligen både finns
ett  utbud och en efterfrågan. En  sådan  sektor  är
tjänstesektorn   för  hushållstjänster.  Inom  denna
sektor skulle en stor  mängd  vita jobb kunna uppstå
om  bara skattesystemet omformades.  Hundratusentals
hushåll  köper  i  dag svarta tjänster och tusentals
människor utför svartjobb.  Tjänstesektorn  kan  ges
helt    nya    möjligheter    att   växa   om   vita
hushållstjänster görs tillgängliga  för personer med
normala   inkomster.  Vi  föreslår  en  50-procentig
skattereduktion  för  de  privata  hushållens köp av
tjänster i det egna hemmet. Förslaget  kan beskrivas
som  att  det nuvarande rotsystemet permanentas  och
utvidgas rejält  så  att  det  vita  priset halveras
direkt  vid köpet. Tjänster för upp till  50 000  kr
per   år   kan    köpas    med    en    50-procentig
skattereduktion, som då uppgår till maximalt  25 000
kr per hushåll och år.
Vi  vill  också  underlätta för de arbetstagare som
erbjuds  hemservice   som   löneförmån   från   sina
arbetsgivare.  Dagens  förmånsvärde  är satt så högt
att få har råd att ta emot löneförmånen.  Det  beror
på att förmånsvärdet är satt utifrån dagens orimliga
skattebelastning  på  denna typ av tjänster. Om vårt
förslag  om  en  50-procentig   skattereduktion  för
hushållstjänster     förverkligas     bör      också
förmånsvärdet  sänkas på denna löneförmån. Då skulle
många  personer som  i  dag  arbetar  i  överhettade
branscher kunna ta emot denna typ av löneförmån, och
skattesystemet  blir därmed effektivitetsbefrämjande
samtidigt som det skapas nya arbetstillfällen.
Den svarta sektorn innebär betydande problem för de
företag som redan  finns. Vart femte företag drabbas
av konkurrens från den  svarta  sektorn.  I  en  del
branscher  är  det betydligt mer. Det leder till att
seriösa företagare  inte har en chans att konkurrera
om de inte också fuskar  med  vissa  regler. I några
branscher  har  detta  blivit  en  ond  cirkel,  där
företag   "tvingas"   fuska  för  att  överleva   på
marknaden. Dagens situation  riskerar  att leda till
en   kraftigt   urholkad   skattemoral.   Detta   är
naturligtvis  ett  mycket  allvarligt  problem.  Ett
fungerande     rättssamhälle     bygger    på    att
lagstiftningen    är    förankrad    i    människors
rättsuppfattning så att man av egen kraft och  vilja
lyder lagarna.
Den   ekonomiska  samhällsutvecklingen  går  mycket
snabbt  och   kraven   på   en  förbättrad  etik  på
skatteområdet är angelägna. Därför är tiden inne för
en ny skattereform. En reform  som  tar  hänsyn till
nya  problem  och  trender  som  snabbt utvecklas  i
Sverige  och  i  vår  internationella   och  alltmer
ekonomiskt  gränslösa  värld.  En  ny skattepolitisk
reform bör främst ta sikte på att minska  de problem
som   uppstår   då   Sverige  har  väsentligt  högre
skattenivåer och andra  beskattningsområden  än våra
grannländer, samt att skapa ett svenskt skattesystem
där incitamenten för skattebrott minimeras.
Därför  bör  regeringen  låta  utreda  hur ett nytt
skattesystem   bäst  kan  utformas  för  att  minska
incitamenten för skattebrott.
En skatteväxling  som innebär sänkt skatt på arbete
och höjda skatter på  energi,  miljöfarliga  utsläpp
och ändliga naturresurser bör genomföras.
Vi  föreslår  att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1.      beträffande      inkomstbeskattningens
inriktning
att  riksdagen  med  bifall  till   motionerna  1998/99:Sk649,
1998/99:Sf214  yrkande 4, 1998/99:MJ238  yrkande
5, 1998/99:N326 yrkande 65, 1998/99:N330 yrkande
18, 1998/99:A802 yrkande 8, 1998/99:A810 yrkande
13 och 1998/99:Bo237  yrkande  19, med anledning
av   motionerna   1998/99:Sk308   yrkande    19,
1998/99:Sk612  yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,
1998/99:Sk648    yrkande    1,    1998/99:Sk655,
1998/99:Sf214 yrkande 1, 1998/99:T818 yrkande 7,
1998/99:MJ803 yrkande 8, 1998/99:N238 yrkande 6,
1998/99:N329 yrkande  1,  1998/99:N332 yrkande 1
och 1998/99:A215 yrkande 2  och  med  avslag  på
motionerna 1998/99:Sk671 yrkandena 1, 2, 5, 6, 8
och 10, 1998/99:Sk706, 1998/99:MJ749 yrkande 27,
1998/99:N334  yrkande 2 och 1998/99:A238 som sin
mening  ger  regeringen   till  känna  vad  ovan
anförts.

3. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat
och  ekologiskt samhälle med en  stark  ekonomi  och
uthållig tillväxt.
Vi vill sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin
medger  och prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt
skatt för  låg- och medelinkomsttagare samt på före-
tagande och boende. Skatteväxling med sänkt skatt på
arbete och ökad skatt på miljöförstörande verksamhet
är en väg att  gå  mot ett hållbart samhälle. Det är
viktigt  att  staten  använder   skatterna  som  ett
instrument att styra produktion och  konsumtion  mot
en kretsloppsanpassning.
Vi har under hösten föreslagit att skatten för låg-
och     medelinkomsttagare     sänks     genom    en
skattereduktion  på  1  800  kr och har angivit  att
behovet  av  en  varaktig skattesänkning  för  dessa
grupper bäst löses genom ett förhöjt grundavdrag.
Vi har också föreslagit  att  arbetsgivaravgifterna
sänks  stegvis.  Under  1999  skulle  sänkningen  ha
uppgått  till närmare 1,5 miljarder  kronor  och  år
2001 kommer  nedsättningen  av  arbetgivaravgifterna
med vårt alternativ att uppgå till 8 %.
Vi  vill  jämna  vägen  för  ett nyföretagande  och
utveckling   genom   enklare   regler   och   bättre
förutsättningar  för  små  och  medelstora  företag.
Dubbelbeskattningen av företag bör enligt vår mening
på sikt avskaffas, och vi har varit  pådrivande  för
att   sänka   ägarbeskattningen   för  de  onoterade
bolagen.
Sänkta   skatter  på  arbete  och  företagande   är
nödvändigt  för  att  på  sikt klara en stark svensk
ekonomisk    utveckling.   Skattesänkningar    skall
finansieras. Ofinansierade skattesänkningar riskerar
annars att slå  tillbaka  mot  företagen  i  form av
högre räntor till följd av försvagade statsfinanser.
Det  är  därför mycket viktigt att positiva effekter
av sänkta  skatter,  såsom  ökad  sysselsättning och
högre tillväxt, inte tas ut i förväg.  För att skapa
utrymme  för sänkta skatter på arbete bör  skatterna
höjas på verksamheter  som  tar  i  anspråk naturens
resurser utan att automatiskt ersätta  de skador och
det slitage som uppstår. Vi föreslår en  höjning  av
miljö- och energiskatter.
Genom  att  skatteväxla på det sätt som vi föreslår
kan skatterna  på  arbete  sänkas  och  skatterna på
sådant  som är skadligt för miljön höjas.  Därigenom
minskar den  miljöskadliga verksamheten i omfattning
samtidigt som fler kan få arbete.
Miljöskatter  kan uppdelas i två större kategorier.
Skatt på utsläpp  och skatt på resursanvändning. Det
finns    skäl   att   utveckla    miljöskatter    på
naturresurser,  även  om en sådan skatt inte är lika
direkt    kopplad   till   ett    visst    påtagligt
miljöproblem.  Sådana  skatter är ett verkningsfullt
instrument  för  att  bidra   till   en  effektivare
resursanvändning   och   ett   långsiktigt  hållbart
samhälle. Användningen av naturresurser skapar också
en bredare och större skattebas  för miljöskatterna,
vilket  ger  större utrymme för skattesänkningar  på
andra områden.  Även  ur  ett  rent  skattepolitiskt
perspektiv   kan   skatt  på  en  naturresurs,   som
exempelvis användning  av  färskvatten,  vara mindre
snedvridande  och  därmed att föredra framför  olika
former av skatt på arbete.
På  sikt  kan  en skatteväxling  från  arbete  till
naturresurser  och   miljöpåverkan   leda  till  ett
jämfört  med  i dag radikalt annorlunda  förhållande
mellan skattenivån på olika produktionsfaktorer.
Vad som ovan anförts om skatteväxling bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1.      beträffande      inkomstbeskattningens
inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande
27 och 1998/99:N238  yrkande 6 och med avslag på
motionerna     1998/99:Sk308     yrkande     19,
1998/99:Sk612 yrkandena  1 och 2, 1998/99:Sk632,
1998/99:Sk648    yrkande    1,    1998/99:Sk649,
1998/99:Sk655, 1998/99:Sk671 yrkandena  1, 2, 5,
6,   8   och  10,  1998/99:Sk706,  1998/99:Sf214
yrkandena  1  och  4,  1998/99:T818  yrkande  7,
1998/99:MJ238  yrkande  5, 1998/99:MJ803 yrkande
8, 1998/99:N326 yrkande 65, 1998/99:N329 yrkande
1, 1998/99:N330 yrkande 18, 1998/99:N332 yrkande
1, 1998/99:N334 yrkande 2,  1998/99:A215 yrkande
2,   1998/99:A238,   1998/99:A802   yrkande   8,
1998/99:A810   yrkande  13   och   1998/99:Bo237
yrkande 19 som sin  mening  ger  regeringen till
känna vad ovan anförts.

4. Kompetenskonton (mom. 2) - m

Bo  Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),  Carl  Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

I det  nutida  samhället  förändras produktions- och
marknadsförutsättningarna   hastigt.   Arbetskraften
blir  alltmer  rörlig,  dels  därför  att  individer
frivilligt    byter    jobb,    dels   därför    att
arbetsmarknadssituationen föranleder  det. Samtidigt
har  investeringar  i kompetens fått en allt  större
betydelse. Det blir allt  viktigare att rätt kunskap
och   specialisering  finns  tillgänglig   i   olika
situationer.
Den ökade  rörligheten  hos  arbetskraften  gör att
alla företag inte är lika intresserade av att  satsa
på  de  anställdas  långsiktiga kompetensutveckling,
eftersom det finns en risk att företaget självt inte
får någon nytta av investeringen.
I den nya situationen  är  det rimligt att enskilda
individer i högre grad själva  tar  ansvar  för  sin
kompetensutveckling.  Det  ligger  i  den  enskildes
intresse     att     kunna     styra     sin    egen
kompetensutveckling     och    att    behålla    sin
professionalism. Många önskar  sig också möjligheter
till personlig utveckling och nya  utmaningar  genom
att  kunna  byta  inriktning  på  sitt  arbete några
gånger  i  livet.  Det är också ett samhällsintresse
att   människor  är  välutbildade   och   kan   möta
näringslivets och arbetsmarknadens behov.
Särskilt för de små företagen skulle en förbättring
av    de    enskildas    egna    möjligheter    till
kompetensutveckling   ha   stor  betydelse.  De  små
företagen    har    inte    tid    att   satsa    på
kompetensutveckling  när verksamheten  går  bra  och
beläggningen  är  hög och  vågar  inte  göra  sådana
satsningar när orderingången  viker och konjunkturen
går ner. Problemet skulle kunna  hanteras  bättre om
de  enskilda  själva i högre grad kunde stå för  sin
kompetensutveckling. Företaget skulle då kunna bidra
ekonomiskt i goda konjunkturer och ge möjlighet till
studier när verksamheten går sämre.
Småföretagsdelegationen  har  i  maj 1998 lagt fram
ett  förslag  om  individuella  kompetenskonton  som
syftar  till  att  ge alla kategorier  av  människor
tillgång till en statlig  stimulans  för  att förnya
och   underhålla   sin   utbildning  och  kompetens.
Delegationens förslag är avsett  att  omfatta  också
den  som  inte  har  någon  arbetsgivare eller är en
företagare. Delegationen föreslår  att  en  särskild
utredning  tillsätts  för  att utarbeta ett komplett
förslag.
Enligt  vår  mening bör förutsättningarna  för  att
genomföra Småföretagsdelegationens  förslag  utredas
snarast. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk631 yrkande
1 och 1998/99:N326 yrkande 54 och med avslag  på
motion   1998/99:Sk631  yrkandena  2-5  som  sin
mening  ger   regeringen  till  känna  vad  ovan
anförts.

5. Kompetenskonton (mom. 2) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Ökad personlig kompetens  är  helt avgörande för att
Sverige skall kunna hävda sig på världsmarknaden med
höga   löner.  Genom  en  hög  utbildningsnivå   och
avancerade    produkter    kan   Sverige   ligga   i
utvecklingens framkant. Kompetens  omfattar  förutom
formell  utbildning  också  erfarenheter,  praktiska
färdigheter, personligt kontaktnät, personlighet och
attityder.
Det   bör   vara   ett   gemensamt   intresse   för
arbetsgivare  och  varje  anställd  i  företaget att
utveckla  medarbetares  kompetens  för att  utveckla
såväl   företaget   som   den  enskildes  personliga
kvalifikationer.
Avdragsrätt  föreligger i dag  för  utbildning  som
arbetsgivaren      initierar       och      betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör
medge möjlighet att med avdragsrätt  sätta  in medel
på  ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt
utbildningskonto.  De  belopp  som genom förhandling
förs upp på kontot skall enbart  kunna  användas för
den  enskildes  egen kompetensutveckling. Med  denna
möjlighet är vi övertygade  om  att  det  gemensamma
ansvaret  och  den  individuella  drivkraften skulle
gynna alla parter.
Det anförda bör riksdagen med anledning  av  de  nu
aktuella  motionerna  som  sin  mening ge regeringen
till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande kompetenskonton
att  riksdagen  med  anledning  av   motionerna  1998/99:Sk631
yrkande 1-5 och 1998/99:N326 yrkande 54  som sin
mening   ger  regeringen  till  känna  vad  ovan
anförts.

6. Kompetenskonton (mom. 2) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

En  av  de  viktigaste   reformerna   är   att   öka
möjligheterna  till  återkommande utbildning. Mycket
av   dagens  företagsutbildning   eller   kompetens-
utveckling  ges i hög grad till dem som redan har en
god  utbildning.  De  med  störst  behov  av  längre
kompetenshöjande  utbildningar  kommer  ofta  inte i
åtnjutande  av  dessa. Möjligheten till återkommande
utbildning är fundamental  för  att  klara  en  allt
snabbare kunskapstillväxt.
Behovet   av   att   kunna   studera  under  längre
sammanhängande tid kommer att öka.  Finansiering  av
detta  kan  inte klaras varken av företaget eller av
den enskilde.  För att fler skall kunna ha möjlighet
till livslångt lärande  måste  det inrättas ett nytt
finansieringssystem - ett kompetenskonto  -  som ger
möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning  under
en utbildningstid mitt i livet.
Kompetenskontot skall vara knutet till den enskilde
med  möjlighet  att sätta av en del av sin lön eller
avstå från en del  av  löneökningen som den enskilde
själv förfogar över. Arbetsgivaren  svarar  för  att
tillskjuta en del.
Kompetenskontot  får  störst  nytta  om det används
tillsammans   med   arbetsgivarens  avsättning   för
kompetensutveckling.   Statens   insats   blir   att
skattemässigt      gynna      avsättningar      till
kompetenskontot.  Då båda parter måste komma överens
om  hur arbetsgivarens  del  skall  användas  stärks
incitamentet   att   kompetenskontot  används  i  en
långsiktig utbildnings-  och  utvecklingsplan,  till
gagn för både den enskilde och företaget.
Regeringen  har aviserat att man återkommer med ett
förslag men har  nu  dröjt  med  ett  besked alltför
länge.  Vi  inom  Centerpartiet  anser  att  det  är
nödvändigt att regeringen snarast återkommer med ett
förslag   till   kompetenskonto.  Det  anförda   bör
riksdagen   med  anledning   av   de   nu   aktuella
motionsyrkandena  som  sin mening ge regeringen till
känna.

dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande kompetenskonton
att  riksdagen  med  anledning   av  motionerna  1998/99:Sk631
yrkandena  1-5 och 1998/99:N326 yrkande  54  som
sin mening ger  regeringen  till  känna vad ovan
anförts.

7. Värdering av bilförmån (mom. 3) - m, kd

Bo  Lundgren  (m),  Holger  Gustafsson  (kd),   Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Reglerna   för   förmånsbeskattning   av  tjänstebil
ändrades    vid   årsskiftet   1996/1997.   Tidigare
uppskattades    värdet   av   att   den   anställdes
arbetsgivare betalade  bil  och  drivmedel  till ett
schablonbelopp.  Nu  ingår  inte längre drivmedel  i
detta schablonbelopp. Den anställde  är  tvungen att
föra  körjournal och specificera antal körda  mil  i
tjänsten   för   att   inte   tvingas   skatta   för
bensinförmånen  som  för lön. Tjänstebilsinnehavaren
och  företaget  tvingas   ägna  mycket  tid  åt  att
administrera denna redovisning.
Småföretagsdelegationen har  i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit en övergång
till   schablonbeskattning   för  att   minska   den
byråkrati och det krångel som  de nuvarande reglerna
medför.
Vi anser att en ny översyn bör  genomföras  i syfte
att förenkla reglerna. Härvid bör den byråkrati  och
det  krångel  som  reglerna medför för småföretagare
särskilt beaktas.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande värdering av bilförmån
att riksdagen med  bifall  till  motion 1998/99:N326 yrkande 7
och   med   anledning  av  motion  1998/99:Sk672
yrkandena 1 och  2 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.

8. Handikappades bilförmån (mom. 4) - m

Bo Lundgren (m), Carl  Fredrik  Graf  (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Den   som   är   i  behov  av  en  handikappanpassad
tjänstebil, t.ex.  en  rullstolsanvändare,  riskerar
med  nuvarande  skatteregler att få ett mycket  högt
förmånsbeskattningsvärde  eftersom  dessa bilar ofta
kräver  större utrymmen och speciell utrustning  och
därmed betraktas som lyxbilar.
Även om  nuvarande regler ger möjlighet att undanta
installerad extrautrustning är det enligt vår mening
inte bra att  den  som  är  handikappad skall behöva
åberopa  en  särskild undantagsregel  om  synnerliga
skäl   för  att  få   en   rimlig   behandling   vid
beskattningen.   Det   är   inte  heller  klart  var
gränserna   går  för  möjligheterna   att   tillämpa
jämkningregeln i dessa fall.
Vi   anser   att    de   nuvarande   reglerna   för
förmånsbeskattning bör ses över i syfte att ge dessa
en utformning som gör  att den som har en handikapp-
anpassad    tjänstebil    inte     missgynnas    vid
beskattningen.
Det  anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening   ge
regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande handikappades bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk730  yrkande  2
som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad
ovan anförts.

9. Resor till och från arbetet (mom. 6) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik  Graf  (m),  Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Sverige är ett glest bebott land. För många  hushåll
är    resorna   till   och   från   arbetet   långa.
Kollektivtrafiken  är i många fall inget alternativ.
Det är då nödvändigt  att  använda  bilen.  Dessutom
krävs  ofta  biltransporter för privata ändamål  för
att det skall  vara  möjligt  att  bo  kvar i mindre
tättbefolkade områden.
Denna  situation  kräver särskilda avvägningar  när
det   gäller  att  utforma   skattepolitiken.   Höjd
bensinskatt  och  andra  kostnadsökningar  försvagar
hushållsekonomin  och  gör att intresset för att  ta
arbete på större avstånd  från  hemmet  minskar. Det
minskar rörligheten på arbetsmarknaden.
Mot  denna  bakgrund  har vi under höstens  budget-
behandling  föreslagit  en   omedelbar  sänkning  av
bensinskatten  med  20  öre (vartill  kommer  moms).
Dessutom har vi föreslagit  att  avdraget  för resor
till  och  från arbetet höjs till 16 kr per mil  och
att det skall  inkludera resor till barnomsorg. Vårt
budgetförslag innebar vidare en sänkning av det icke
avdragsgilla beloppet  för  arbetsresor med 1 000 kr
till 6 000 kr för innevarande år.
Vi anser att det är viktigt  att  villkoren för att
använda bil för privata transporter  gör det möjligt
att vara bosatt och arbeta även i de glest befolkade
delarna av Sverige.
Regering bör lägga fram ett förslag i ienlighet med
det anförda.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande resor till och från arbetet
att riksdagen med bifall till motion  1998/99:Sk621 yrkande 2,
med  anledning  1998/99:A811 yrkande 12 och  med
avslag på motion  1998/99:Sk667  som  sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.

10. Ökade levnadskostnader vid tillfälligt
arbete (mom. 7) - m

Bo  Lundgren  (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl  Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Framtidens arbetsmarknad  kommer att ändras på många
sätt. Människor kommer att  byta arbetsgivare oftare
än  vad som varit fallet tidigare,  och  behovet  av
specialistkompetens   på   många   områden  gör  att
människor  kommer  att  behöva  resa  mer.   En  väl
fungerande   infrastruktur  kommer  att  göra  detta
möjligt.
Sannolikt kommer  det varken att vara möjligt eller
önskvärt  att  byta  bostad  i  samma  utsträckning.
Särskilt i familjer med  två  vuxna och barn innebär
det  alltid  en omställning att bryta  upp  från  de
lokala nätverk  som  bildats. Samhället måste därför
bejaka möjligheterna för människor att söka sig till
arbeten på andra platser än bostadsorten.
För att möta den moderna  arbetsmarknadens krav och
göra det möjligt för människor  att  vara rörliga på
arbetsmarknaden, menar vi att det nu är lämpligt att
förändra skattereglerna för tillfälligt  arbete  och
dubbel bosättning.
I   ett   delbetänkande  av  Utredningen  om  ökade
levnadsomkostnader m.m. (SOU 1998:56) föreslås bl.a.
att  den  tvåårsregel  som  gäller  vid  avdrag  för
kostnad för  ökade  levnadskostnader  i  samband med
tillfälligt arbete slopas. Det innebär att rätt till
avdrag för logikostnader skall föreligga under  hela
den  tid som tjänsteresan respektive det tillfälliga
arbetet  pågår. En lagrådsremiss har också beslutats
av regeringen.  Vi  utgår  från att regeringen under
våren  återkommer  med  en  proposition   om  slopad
tvåårsgräns vid tillfälligt arbete.
Bestämmelserna om ökade levnadskostnader innehåller
också  tidsgränser  när det gäller avdrag för  ökade
levnadskostnader  vid  dubbel  bosättning.  Även  på
denna punkt är det  viktigt att en förändring kommer
till stånd så snabbt  som  möjligt.  Det  är  därför
angeläget   att   det   fortsatta  utredningsarbetet
bedrivs  skyndsamt  och  att   regeringen  skyndsamt
återkommer  med  ett  förslag  som  innebär  att  de
tidsgränser   som   gäller  vid  avdrag  för   ökade
levnadskostnader slopas helt.
Det  anförda  bör  riksdagen   som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt:
7.  beträffande  ökade  levnadskostnader   vid
tillfälligt arbete
att  riksdagen  med  bifall till motionerna 1998/99:Sk634  och
1998/99:Sk650  och  med   anledning   av  motion
1998/99:Sk635 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.

11. Resekostnader vid kortvariga uppdrag
(mom. 8) - m

Bo  Lundgren  (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl  Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

De flesta som dömer  fotbollsmatcher  gör det på sin
fritid som en bisyssla. De har ett ordinarie  arbete
och   deltar  på  ledig  tid,  kvällar  och  helger.
Tillgången på domare tenderar att minska och trycket
på dem som är aktiva att resa ut i distrikten ökar.
På vissa  håll har dock skattemyndigheternas syn på
den reseersättning  som  utgår  tolkats  så  att det
blivit  en  orimlig  ekonomisk  belastning  för  den
enskilde.  Rätten till avdrag, med i dag motsvarande
15 kr per mil,  har  förvägrats  med hänvisning till
att det för varje enskilt uppdrag har varit fråga om
en resa till arbetet och inte en resa i tjänsten. Så
får t.ex. en domare som skall döma  en  match 100 km
från sitt hem själv stå för resekostnaderna med egen
bil 200 km tur och retur. Problemet drabbar glesbygd
med   långa  reseavstånd  och  utan  kollektivtrafik
särskilt hårt.
Vi anser  inte att det är rimligt att avdrag vägras
för resekostnader  som på detta eller andra liknande
sätt  har  ett  direkt   samband  med  ett  uppdrag.
Reglerna och tillämpningen  bör ses över i syfte att
få  till stånd ett rimligare beskattningsresultat  i
fall som dessa.
Det   anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 8 hemställt:
8.  beträffande  resekostnader  vid kortvariga
uppdrag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk675
som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.


12. Pensionsförsäkringar (mom. 9) - m

Bo  Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),  Carl  Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Vi anser  att  det  är  viktigt  att  det skapas bra
förutsättningar  för  ett  enskilt pensionssparande.
Det  långsiktiga  och  bundna  sparandet   ökar  den
enskildes  trygghet och kan dessutom bidra till  att
förbättra  företagens   riskkapitalförsörjning.  Ett
väsentligt led i att skapa  goda förutsättningar för
enskilt   sparande   för   egen   pensionering   var
införandet  av  det  individuella  pensionssparandet
1994.
Socialdemokraterna     har    härefter    försämrat
förutsättningarna för enskilt pensionssparande genom
beslutet  att  halvera avdragsrätten  för  pensions-
sparande. Man har  dessutom  höjt avkastningsskatten
på pensionssparande. De försämrade möjligheterna för
pensionssparande har bl.a. lett  till ett utflöde av
sparande  till  utlandet, där denna  beskattning  är
lägre.
Avdragsutrymmet för pensionsförsäkringar bör enligt
vår mening återställas  till  ett  basbelopp. Avdrag
bör dessutom medges för pensionssparande  för  makes
räkning.
Det   anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande pensionsförsäkringar
att  riksdagen  med bifall till motion 1998/99:Sk670 yrkande 4
och med anledning  av  motion  1998/99:Sk674 som
sin  mening ger regeringen till känna  vad  ovan
anförts.

13. Biodling (mom. 14) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

I samband med att skattereformen trädde i kraft 1991
avskaffades den gräns för hobbybiodling som tidigare
medgav att  en  biodlare  fick ha 15 bisamhällen. Nu
omfattas  biodlingen av den  allmänna  principen  om
skattskyldighet,    att    när   vinst   uppstår   i
näringsverksamhet skall den beskattas.
Skattereformens  beslut  om  nya  skatteregler  för
vinstgivande hobbyverksamhet medförde  att  biodlare
med  mycket  få  bisamhällen blev bokföringsskyldiga
för kostnader och  intäkter.  Vid  en revision måste
biodlaren kunna styrka att vinst inte  uppstått. Det
har förekommit att biodlare med ända ner  till  fyra
bisamhällen har tvingats lämna sådana uppgifter till
skattemyndigheterna.   Erfarenheten   visar  att  en
blygsam  vinst  uppstår  först  vid  ett innehav  av
närmare 15 bisamhällen.
Mot    denna    bakgrund    är    det   givet   att
riksdagsbeslutet på ett kraftigt sätt  har  påverkat
biodlingen.
En enkel och adekvat lösning av problemet, som inte
medför  några  kostnader,  är att riksdagen fastslår
att skattemyndigheterna skall  återgå till regeln om
att biodlare med upp till 15 bisamhällen är befriade
från bokförings- och anteckningsskyldighet  och inte
behöver styrka att de inte tjänat pengar på dessa 15
bisamhällen. Skattemyndigheterna skulle därmed också
få  resurser  frigjorda  till något mer meningsfullt
och  lönande  än att skattekontrollera  en  så  föga
lukrativ hobby.
Det  anförda  bör   riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande biodling
att riksdagen med  bifall  till  motion  1998/99:Sk715 och med
anledning av motion 1998/99:Sk714 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.

14. Bytesringar (mom. 15) - mp

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

Bytesringar  och liknande arrangemang är ett exempel
på hur man kan förbättra sammanhållningen inom vissa
områden  och  aktivera  hyresgästerna.  Bytesringar,
eller med en engelsk  term  Local Exchange and Trade
System, är ett system för att kunna byta varor eller
tjänster  med varandra, och dessa  system  kan  vara
informella  eller  mer  eller  mindre utvecklade med
bokföring   av   de   tillgångar  och  skulder   som
verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att
bra initiativ i denna riktning  uteblir  på grund av
krångel med beskattning av de vanligtvis ganska  små
värden som bytena rör sig kring.
Som  anförs  i motion Sk709 av Kia Andreasson m.fl.
(mp)  bör frågan  om  beskattningen  av  bytesringar
utredas  i  syfte att underlätta verksamhet av detta
slag. Det anförda  bör  riksdagen  som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt:
15. beträffande bytesringar
att riksdagen med anledning av motion  1998/99:Sk709 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.

15. Glesbygdsavdrag (mom. 16) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Boende   långt   från   de  områden  där  de  större
infrastrukturinvesteringarna     sker    kan    inte
nyttiggöra  sig  dessa  satsningar.  Kostnader   som
uppstår  på  grund  av långa avstånd och avsaknad av
valfrihet måste kompenseras.  Detta  kan inte enbart
ske via ett höjt reseavdrag utan måste  ske också på
annat  vis.  Att bo på landsbygden innebär  att  man
måste ha bil,  oftast  behöver  man dessutom två. En
sådan   kompensation   kan   lättast  hanteras   via
skattsedeln med avdragsmöjligheter  som  knyts  till
boende   och   möjligheter   att  utnyttja  allmänna
kommunikationer.
En utgångspunkt för avdraget bör vara att definiera
en basservice och finna ett system  som  innebär ett
differentierat   avdrag  beroende  på  avstånd   och
tillgång till basservice.  Centerpartiet har vid ett
flertal  tillfällen  begärt  att   regeringen  skall
utreda ett glesbygdsavdrag. Vårt krav  på  utredning
kvarstår.
Regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa
ett  glesbygdsavdrag. Det anförda bör riksdagen  som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 16 hemställt:
16. beträffande glesbygdsavdrag
att  riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N302 yrkande
2 och  1998/99:N337 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.

16. Gåvor till ideella organisationer (mom.
17) - m, kd

Bo  Lundgren   (m),  Holger  Gustafsson  (kd),  Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

I Sverige testamenteras  årligen  stora  belopp  som
donationer  till  ideella ändamål, som forskning och
museiverksamhet, liksom till ideella föreningar, som
kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. I
länder   som   har   en   utvecklad   tradition   av
skatteavdrag även för större eller mindre donationer
under donatorns levnad har betydande belopp donerats
som   möjliggjort   stora  satsningar   på   idrott,
forskning och andra välgörande ändamål.
Med   ett   allt   högre   skattetryck   och   ökat
bidragsberoende  har medborgarna  fått  allt  mindre
marginaler    för    att     klara     förändringar.
Arbetslösheten i landet har varit hög länge, och det
har  satt  sina  spår  i en ökning av socialbidrags-
sökande. Det är emellertid  inte  bara de ekonomiska
påfrestningarna  som  ökat för alltfler,  utan  även
sociala problem, som inte  har  en  direkt  koppling
till  ekonomin,  tenderar  att  öka.  Bland  de mest
drabbade  grupperna finner man kvinnor, ensamstående
med barn, äldre  med  låga pensioner, mentalt sjuka,
hemlösa och ungdomar med drogproblem.
Det    allmänna    välfärdssystemet     har    inte
förutsättningar  att kunna klara av alla hjälpbehov.
När statens och kommunernas skyddsnät inte klarar av
de behov som finns,  är det desto angelägnare att de
som   visar  solidaritet   med   sina   medmänniskor
uppmuntras    att   aktivt   stödja   kompletterande
verksamheter. Insamlingar  av olika slag är i dag av
en rätt stor omfattning.
Det  utförs också ett fantastiskt  arbete  inom  de
ideella  organisationer,  som  har möjligheterna att
kunna ge snabb hjälp baserad på  medmänsklighet utan
att vara låsta av alltför strikta regelverk. Behoven
är  emellertid  vida  större  än  de  resurser   som
organisationerna har.
För  att  uppmuntra  enskilda donationer till olika
former av ideell verksamhet kan det finnas anledning
att överväga en avdragsrätt  för  gåvor till ideella
och  humanitära  ändamål.  Denna typ av  avdragsrätt
finns  i  många  andra  länder  som  t.ex.  Danmark,
Belgien,   Holland,  Frankrike,  Kanada   och   USA.
Enskilda  donatorer  skulle  säkert  uppmuntras  att
skänka mer,  om  man  visste  att  man kunde få göra
avdrag i deklarationen.
Vi  anser  att frågan om en avdragsrätt  för  gåvor
till ideella  organisationer  och  till  ideellt och
humanitärt bistånd bör utredas i syfte att klarlägga
såväl   fördelarna  som  nackdelarna  med  en  sådan
ordning.
Det  anförda   bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 17 hemställt:
17.    beträffande    gåvor    till    ideella
organisationer
att  riksdagen   med  anledning  av  motionerna  1998/99:Sk653
yrkande  1,  1998/99:Sk676,   1998/99:Sk677  och
1998/99:So381  yrkande  2  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad ovan anförts.

17. Attraktiva områden (mom. 18) - m

Bo  Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),  Carl  Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Fastighetsskatten  slår  hårt  mot många familjer. I
kombination      med      väsentligt      uppräknade
taxeringsvärden  får skatten förödande effekter  för
många boende i skärgårdskommuner  och  boende  längs
våra kuster. I flera kommuner i Bohuslän har skatten
för  småhus i genomsnitt höjts med mer än 50 % under
1990-talet.   Många   som   drabbas  hårt  av  dessa
orättfärdiga höjningar är fiskare  och  äldre. Äldre
som köpt ett hus i unga år, betalt sina lån på huset
för att få en ålderdom utan större utgifter  drabbas
nu av så höga skatter att många måste sälja sina hus
för att kunna betala skatten.
Vi  har  för  innevarande år föreslagit en generell
sänkning av fastighetsskatten  till  1,3 % och anser
att  en  fortsatt  generell sänkning bör  genomföras
2000  och 2001. Vidare  bör  enligt  vår  mening  de
orimliga  regionala  skillnaderna  lindras genom att
endast     halva     markvärdet    tas    med    vid
fastighetsbeskattningen.
Det  anförda  bör  riksdagen   som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 18 hemställt:
18. beträffande attraktiva områden
att riksdagen med anledning av  motion 1998/99:Sk603 yrkandena
2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.

18. Tomträttsmark (mom. 19) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Underlaget för statlig fastighetsskatt  är värdet på
såväl  byggnad som mark. I dag utgår fastighetsskatt
även på  tomträttsmark som tomträttsinnehavaren inte
äger utan  hyr t.ex. av en kommun. Det är en orimlig
princip att  betala  skatt för fast egendom man inte
äger.   Det  är  inte  acceptabelt   att   jämställa
tomträttsinstitutet med äganderätt i detta avseende.
Kristdemokraterna   anser  att  fastighetsskatt  på
tomträttsmark inte skall tas ut av tomträttshavaren,
utan i förekommande fall  direkt  av markägaren. Det
bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till
riksdagen med förslag i frågan.
Det  anförda  bör  riksdagen  som  sin   mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 19 hemställt:
19. beträffande tomträttsmark
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk307 yrkande
7,  1998/99:Sk623  och  1998/99:Sk679  som   sin
mening   ger  regeringen  till  känna  vad  ovan
anförts.

19. Energisparande åtgärder (mom. 20) - m,
kd

Bo  Lundgren  (m),   Holger  Gustafsson  (kd),  Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Det  är  viktigt att skattereglerna  inte  motverkar
energisparande  investeringar som villaägare gör. De
metoder som används för att fastställa en fastighets
marknadsvärde    vid     fastighetstaxeringen     är
schablonmässiga  och  det  finns  därför en risk att
investeringar   i   miljövänliga   och   energisnåla
alternativ   får   ett   omotiverat   genomslag   på
fastighetens   taxeringsvärde.   Många   gånger  kan
marknadsvärdet   öka  mindre  vid  en  miljöanpassad
investering   än   vid    en    icke   miljöanpassad
investering.
Det  är  viktigt  att fastighetsbeskattningen  inte
motverkar    energisparande    eller    miljövänliga
investeringar.  Det  anförda  bör  riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 20 hemställt:
20. beträffande energisparande åtgärder
att  riksdagen  med  anledning  av  motionerna  1998/99:Sk615,
1998/99:Sk680, 1998/99:Sk707 yrkande  1  som sin
mening   ger  regeringen  till  känna  vad  ovan
anförts.

20. Lokala taxeringsnämnder (mom. 21) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Lokala taxeringsnämnder  bör åter införas för att få
en  så  rättvis  bedömning  som  möjligt.  De  skall
tillsättas med personer som har  såväl  person-  som
lokalkännedom.  Detta ger bättre förutsättningar för
en rättvis bedömning i taxeringsfrågor.
Det  anförda  bör   riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 21 hemställt:
21. beträffande lokala taxeringsnämnder
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk603 yrkande
1 och 1998/99:N230  yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.

21. Skattereduktion för byggnadsarbete
(mom. 23) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Enligt nuvarande regler utgör  arbete  som utförs av
fastighetsföretag på företagets fastigheter med egna
anställda   inte   grund   för  skattereduktion.   I
praktiken innebär begränsningen att ett mycket stort
antal fastighetsägare undantas  från möjligheten att
erhålla  skattereduktion.  Det handlar  om  alla  de
stora   och   små   byggföretag   som    också    är
fastighetsägare  och  som  utnyttjar  anställda inom
entreprenaddelen  av företaget eller koncernen  till
att   utföra   renoveringsarbeten    på   det   egna
fastighetsbeståndet.   Genom   att  på  detta   sätt
samutnyttja anställda i extern entreprenadverksamhet
i  underhållet  av  egna fastigheter  kan  företagen
aktivt arbeta för att  upprätthålla sysselsättningen
också i tider då byggkonjunkturen är svag.
Med  den  inriktning  som   skattereduktionen   för
byggnadsarbete  har  i  dag  är det inte rimligt att
fastighetsägare som anlitar egen arbetskraft inte är
berättigade  till  skattereduktion.  Reglerna  leder
till konkurrensbegränsning  och  i  värsta fall till
att fastighetsägare tvingas friställa sina anställda
för  att  anlita  ett  annat företag för  nödvändiga
arbeten.
Det  anförda  bör  riksdagen   som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 23 hemställt:
23.     beträffande    skattereduktion     för
byggnadsarbete
att riksdagen  med  bifall  till  motion 1998/99:Sk614 som sin
mening  ger  regeringen  till  känna  vad   ovan
anförts.

22. Kommunernas beskattningsunderlag (mom.
27) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Den   fastighetsskatt   som   i   dag   tas   ut  på
elproduktionsenheter         aktualiserar        ett
kristdemokratiskt  förslag  som   skulle   gynna  de
vattenkraftsproducerande länen. Vårt förslag  är att
fastighetsskatten  i  ett  längre  perspektiv växlas
över till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle
bli  en  mycket  kraftfull regionalpolitisk  insats,
inte minst för de  län  som producerar el baserad på
vattenkraft.
Regeringen bör återkomma  med  förslag  till hur en
successivt   sänkt   fastighetsskatt  i  ett  längre
perspektiv skall kunna  växlas över till en kommunal
fastighetsavgift.   Särskilt    bör    utredas   hur
fastighetsskatten  på vattenkraft skall kunna  komma
de vattenkraftproducerande kommunerna och länen till
del vid en framtida skatteväxling.
Det  anförda  bör  riksdagen   som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 27 hemställt:
27.           beträffande          kommunernas
beskattningsunderlag
att riksdagen med  bifall  till motion 1998/99:N274 yrkande 13
och med avslag på motion 1998/99:Sk710  som  sin
mening   ger  regeringen  till  känna  vad  ovan
anförts.

23. Generalklausulen (mom. 28) - m, kd

Bo  Lundgren  (m),   Holger  Gustafsson  (kd),  Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

En förutsättning för ett  fungerande skattesystem är
att  det  finns  en tillfredsställande  kontroll  av
skatteunderlaget.  Det  ligger  i  alla  medborgares
intresse att skattemyndigheterna har ambitioner  att
motverka  skattefusk.  För  oss  är det centralt att
denna strävan inte kränker den enskildes  integritet
och rättssäkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den  förra
borgerliga  regeringen. Därefter har den återinförts
- och skärpts  - av Socialdemokraterna. Vi anser att
den  står i strid  med  fundamentala  principer  som
syftar  till  att förhindra godtycklig maktutövning.
Dess tillämpning  är  svårbegriplig och helt oförut-
sägbar för de skattskyldiga.
I rättssäkerhetens idé  ligger  att  reglerna skall
vara  fasta  och klara så att medborgarna  därigenom
kan  förutse  och   förstå  konsekvenserna  av  sitt
handlande. Människor  måste  ha  förutsättningar att
känna  till  var  gränsen  går mellan  tillåtet  och
förbjudet och klart veta vilka  sanktionerna  är  om
bestämmelserna   överträds.   Generalklausulen   bör
därför avskaffas.
Det   anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels vid moment 28 hemställt:
28. beträffande generalklausulen
att  riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk308 yrkande 20
som sin  mening  ger  regeringen  till känna vad
ovan anförts.
Särskilda yttranden

1. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Budgetsaneringen   har  drabbat  både  statlig   och
kommunal verksamhet hårt. Besparingskraven har bl.a.
inneburit  minskad sysselsättning  och  det  har  då
främst varit  kvinnojobb inom den offentliga sektorn
som har gått förlorade.  När  vi nu kan se slutet på
saneringsperioden är det viktigt att vi säkerställer
kvaliteten i skola, vård och omsorg och inte ger oss
in på stora ofinansierade skattesänkningar som än en
gång kan äventyra de offentliga finanserna.
Till  stor  del  innebär  skatteuttaget  i  dag  en
omfördelning  av  inkomsterna   över   livet.   Höga
marginalskatter,  dvs. stark progressivitet ger inte
så       stora      omfördelningseffekter.       Men
fördelningspolitiken  handlar  också om att skapa en
solidaritet    mellan    individerna.     Där     är
progressiviteten  ett  viktigt  inslag  för  att öka
samhällssammanhållningen.  Vänsterpartiet anser  att
det är bra med en sådan beskattning och har tidigare
också framfört behovet av ytterligare nivåer för att
förstärka det progressiva inslaget  och  få  en  mer
rättvis fördelningspolitik.
Sparkvoten har ökat dramatiskt på senare år och det
är  främst hushåll i de högre inkomstskikten som har
ökat  sitt sparande. Ett ökat skatteuttag som riktar
in  sig   på  de  högre  inkomstskikten  kan  därför
huvudsakligen  antas påverka dessa gruppers sparande
och  inte  hushållens   totala   konsumtion.   Genom
skattelättnader  för  de  lägre  inkomstskikten  kan
hushållens  totala  konsumtion  i  stället förväntas
öka.      Vänsterpartiet      förespråkar     därför
skattelättnader för lägre och normala inkomster.
Skatter  har  mindre att göra med  sysselsättningen
och arbetslösheten än vad många ibland tror. Däremot
kan   skatterna   ha    stor   betydelse   för   hur
arbetslösheten   fördelas   könsmässigt.    Minskade
skatter  som  ger  en minskad offentlig sektor leder
t.ex.   till   att   framför   allt   kvinnojobb   i
kommunsektorn    försvinner.    När    det    gäller
arbetsgivaravgifter  kan resultaten variera beroende
på i vilken sektor som  förändringen sker. Speciellt
inom  vissa  delar  av  den  privata  tjänstesektorn
skulle en sänkning av arbetsgivaravgifterna kunna ge
en  ökad  sysselsättning. Detta  gäller  särskilt  i
branscher där  personalkostnaderna  är  den  största
utgiftsposten för företagen.
Vänsterpartiet  har  i tidigare motioner föreslagit
att  pengar  skall  reserveras   för  reducering  av
arbetsgivaravgifter inom den privata  tjänstesektorn
och  redovisat att vi vill undanta de branscher  som
har egen  växtkraft,  t.ex.  databranschen.  Vi  har
också avvisat alla förslag om skatteavdrag/pigavdrag
eller  sociala  checkar  för  den  som vill utnyttja
privata tjänster, t.ex. i hemmet.
En annan framkomlig väg för ökad sysselsättning kan
vara  riktade  momssänkningar.  På så sätt  kan  man
skapa en ökad efterfrågan, vilket  skulle kunna leda
till  fler  arbeten.  Vänsterpartiet  har   tidigare
föreslagit  att  en  sådan  momssänkning införs inom
restaurangbranschen, dels för  att  öka efterfrågan,
dels   för  att  få  en  likformig  beskattning   av
livsmedel.  Inom EU förs i dag också diskussioner om
förändringar  i  momsdirektivet  som  innebär större
möjligheter att använda sig av lägre momssatser inom
delar av tjänstesektorn. Det är viktigt  att Sverige
stöder sådana förändringar.
Vänsterpartiet förespråkar ett aktivt användande av
skatt på energi och miljöavgifter för att  skapa ett
samhälle i ekologisk balans. Vänsterpartiet  ser det
som  nödvändigt  att  på  sikt  öka skatteuttaget på
energi  och sådan konsumtion som påverkar  miljön  i
negativ riktning.  Dessa  höjningar måste emellertid
ses  i  ett samhällsekonomiskt  sammanhang  som  tar
hänsyn       till        sysselsättnings-        och
fördelningspolitiska   effekter.   Sådana  krav  kan
tillgodoses    genom   att   intäkterna   från    de
miljörelaterade  skattehöjningarna  används  för att
sänka   skatten   på  arbete,  t.ex.  genom  riktade
sänkningar     inom     löneintensiva     branscher.
Verksamheter   som   genererar    samhällsekonomiska
förluster när man tar hänsyn till miljökostnader bör
ta sitt ansvar redan i dag.
En grön skatteväxling löser inte alla  problem. Den
bidrar   t.ex.  inte  automatiskt  till  en  rättvis
fördelning  av  skattetrycket,  varken  mellan olika
inkomstgrupper  eller  mellan  städer och landsbygd.
Det kan också vara ett problem att  en ökande del av
skattebasen   utgörs   av   något   oönskat,    dvs.
miljöförstöring.  Trots  detta är det viktigt att vi
använder skatteväxling som  ett ekonomiskt styrmedel
där det är lämpligt och där det  kan  åstadkomma  en
hållbar utveckling. Samtidigt måste vi kombinera den
med andra metoder på de områden där en skatteväxling
är mindre lämplig.
I  takt  med att statsfinanserna förbättras kan det
skapas möjligheter att minska det samlade uttaget av
skatter.  Enligt   Vänsterpartiets  mening  bör  ett
finansiellt       utrymme        användas        för
sysselsättningsfrämjande   åtgärder.   I   praktiken
innebär detta skattesänkningar med fördelningsprofil
i   syfte   att   öka   den   totala  efterfrågan  i
samhällsekonomin.
För att tillgodose fördelningsprofilen  bör  sådana
skattesänkningar  i  första  hand kompensera för det
ökade  uttaget  av allmänna pensionsavgifter.  Detta
kan  ske  t.ex. genom  höjt  grundavdrag  för  lägre
inkomster,  ett  förvärvsavdrag  eller på annat sätt
som  ökar  den disponibla inkomsten.  Vänsterpartiet
har    bl.a.    föreslagit    att    den    allmänna
pensionsavgiften    omvandlas    till   en   statlig
inkomstskatt (jfr 1998/99:Sf224).  En  möjlighet kan
vidare  vara  en  statligt  finansierad sänkning  av
kommunalskatterna.  I  praktiken  förutsätter  detta
någon form av ökade statsbidrag  eller  en breddning
av den kommunala skattebasen.

2. Mangårdsbyggnader (mom. 24) - m

Bo  Lundgren  (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl  Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Vi  har  lagt  fram  förslag  om  ett  utvidgat  och
permanent rot-avdrag på 50 % för tjänster som utförs
i  det  egna hemmet.  Förslaget  innebär  bl.a.  att
arbetskostnaden  för  underhåll  och reparationer av
egnahem   och   därmed   halveras  även  jordbrukets
mangårdsbyggnader direkt vid inköp.

Motionärernas önskemål om bättre
förutsättningar för reparationer
och underhåll av mangårdsbyggnader
tillgodoses således om
Moderaternas, Kristdemokraternas
och Folkpartiets gemensamma förslag
om en permanent skattereduktion
införs. Vi har därför inte något
yrkande när det gäller förslaget om
särskilda regler för jordbrukets
mangårdsbyggnader.

Bostadsutskottets yttrande
1998/99:BoU2y
Vissa frågor om
fastighetsbeskattningen, m.m.

Till skatteutskottet
Skatteutskottet    har    berett    bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande  över ett antal motioner
från  1998  års allmänna motionstid  angående  bl.a.
fastighetsskatt och reavinstbeskattning av bostäder.
Bostadsutskottet  behandlar  i yttrandet motionerna
1998/99:Sk307  (kd)  yrkande  7, 1998/99:Sk601  (m),
1998/99:Sk603 (m), 1998/99:Sk614 (kd), 1998/99:Sk615
(m),   1998/99:Sk623   (kd),   1998/99:Sk666   (kd),
1998/99:
Sk679 (kd), 1998/99:Sk680 (kd),  1998/99:Sk681  (c),
1998/99:Sk707   (kd)  yrkande  1,  1998/99:N230  (c)
yrkande 4 samt 1998/99:Bo235 (v) yrkande 1.
Sammanfattning

Bostadsutskottet    avstyrker    de    motioner   om
fastighetsskatt, fastighetstaxering, skattereduktion
och   reavinstbeskattning  som  behandlas  i   detta
yttrande. Utskottet hänvisar bl.a. till att pågående
utredningsarbete bör avvaktas.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet  har  vid  ett  flertal  tillfällen
framhållit     den     centrala     betydelse    som
fastighetsskatten  och övriga skatter  som  påverkar
boendekostnaderna   har   i   ett   bostadspolitiskt
sammanhang. I samband  med utskottets överväganden i
skattefrågor  har bl.a. nivån  på  fastighetsskatten
samt härtill anknytande  frågor diskuterats. Förslag
med  denna  inriktning  fördes   fram  i  ett  antal
motioner   från   1998   års   allmänna  motionstid.
Flertalet av dessa motionsförslag  har behandlats av
finansutskottet     i    betänkande    1998/99:FiU1.
Bostadsutskottet     har     också     genom     ett
protokollsutdrag yttrat  sig  över  motionerna  till
finansutskottet.  Riksdagen  tog den 2 december 1998
ställning    till    finansutskottets    betänkande.
Bostadsutskottet kan konstatera  att  även  en av de
motioner   som   nu  är  aktuella  för  beredning  i
skatteutskottet  tar   upp   motsvarande  frågor  om
fastighetsskattenivån  m.m.  Mot   bakgrund  av  att
riksdagen  nyligen  behandlat  förslag   med   samma
inriktning  gör  utskottet  inte  nu  någon  förnyad
sakbehandling  av  de förslag som förs fram i motion
1998/99:Sk603 (m) yrkandena  2-4.  Utskottet  kan  i
stället   hänvisa  till  de  ställningstaganden  som
respektive    parti    redovisat   i   samband   med
riksdagsbehandlingen i december 1998.

Fastighetsskatt och fastighetstaxering

Tomträttsmark

I  tre  motioner,  1998/99:Sk307   (kd)  yrkande  7,
1998/99:Sk623 (kd) och 1998/99:Sk679  (kd),  tas upp
frågor    om   fastighetsskatt   på   tomträttsmark.
Gemensamt för  dessa  motioner  är  att motionärerna
hävdar  att  markägaren,  och inte tomträttshavaren,
skall betala fastighetsskatten för tomträttsmarken.
Enligt   lagen   om  statlig  fastighetsskatt   och
fastighetstaxeringslagen  jämställs  tomträttshavare
med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet  till
fastighetsskatt.   Vad  som  anförs  i  de  aktuella
motionerna ger inte  bostadsutskottet  anledning att
förorda  någon  förändring  i  detta  avseende.   En
omläggning  av  skatteskyldigheten  skulle sannolikt
föranleda  krav  från markägaren på en  kompensation
inom   ramen   för   tomträttsavgälden.   Motionerna
avstyrks således.

Energibesparande åtgärder

Förslag  om  att  energibesparande  åtgärder  på  en
fastighet inte skall  leda  till höjt taxeringsvärde
respektive   höjd  fastighetsskatt   förs   fram   i
motionerna 1998/99:Sk615 (m), 1998/99:Sk680 (kd) och
1998/99:Sk707 (kd) yrkande 1. Motionärerna menar att
de    nuvarande   reglerna    motverkar    önskvärda
energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.
I de gällande  regelsystemen för fastighetstaxering
och fastighetsskatt  särbehandlas inte investeringar
som gjorts i energibesparande  syfte. Huvudprincipen
är   att   investeringar   som   leder   till   höjt
marknadsvärde för en fastighet också leder till höjt
taxeringsvärde   och  därmed  höjd  fastighetsskatt.
Bostadsutskottet kan  instämma i att dessa principer
i  vissa  fall kan leda till  att  åtgärder  som  är
önskvärda ur samhällets synvinkel delvis blir mindre
förmånliga    att   genomföra   för   den   enskilde
fastighetsägaren.  Investeringar  i energibesparande
åtgärder    eller   byte   till   mer   miljövänliga
uppvärmningsmetoder  är  exempel på sådana åtgärder.
Sett  ur  ett energihushållningsperspektiv  kan  det
således framstå  som  olyckligt  att  åtgärder som i
vissa   fall   har  främjats  genom  statligt   stöd
samtidigt leder  till  en  ökad skattebelastning för
fastighetsägaren.  Som  förordas   i   de   aktuella
motionerna  kan  det mot denna bakgrund finnas  skäl
att överväga möjligheterna  till regeländringar inom
fastighetsskattesystemets   ram.    Samtidigt    bör
givetvis  en  strävan vara att reglerna för taxering
och uttag av fastighetsskatt skall vara så enkla och
enhetliga som möjligt.
Bostadsutskottet       kan      konstatera      att
Fastighetsbeskattningskommittén enligt sina direktiv
(dir.  1998:20)  bl.a.  skall   överväga  frågor  om
undantag    från    de   generella   reglerna    för
fastighetsskatt.  En  av  de  frågor  som  kommittén
därvid   skall   ta   ställning    till    är    hur
miljöinvesteringar    och    andra   miljörelaterade
åtgärder bör påverka fastighetsskatten. I direktiven
nämns  som  tänkbara  lösningar att  underlaget  för
fastighetsskatten  sätts  ned  eller  att  särskilda
regler     införs     om     skattereduktion     för
miljöinvesteringar.
Överväganden  med den inriktning  som  motionärerna
förordat kommer  således  att  komma till stånd inom
ramen för Fastighetsbeskattningskommitténs  pågående
arbete.  Något  tillkännagivande  från  riksdagen  i
frågan i enlighet med motionsförslagen kan mot denna
bakgrund inte anses erforderligt.

Lokala taxeringsnämnder

I   motionerna  1998/99:Sk603  (m)  yrkande  1   och
1998/99:N230 (c) yrkande 4 föreslås att det inrättas
taxeringsnämnder  med  ett lokalt inflytande. Enligt
motiveringen i motionerna skulle detta leda till att
man bättre tar till vara  den  lokala  kunskapen och
därigenom  också  får  en  rättvisare  bedömning   i
taxeringssammanhang.
I      direktiven      (dir.      1997:36)     till
Fastighetstaxeringsutredningen   har  uppmärksammats
den kritik som i olika sammanhang  har  riktats  mot
att   den   lokala   kunskapen  inte  i  tillräcklig
utsträckning tas till  vara  i taxeringsförfarandet.
Utredaren har fått i uppdrag att  undersöka  om  ett
förstärkt   lekmannainflytande  kan  leda  till  ett
bättre taxeringsarbete  samt  lämna förslag till hur
ett      sådant     inflytande     kan     utformas.
Utredningsarbetet    kommer    att   avslutas   före
halvårsskiftet år 1999.
Mot  bakgrund av den betydelse som  taxeringsvärdet
har bl.a.  för  nivån  på  fastighetsskatten  är det
givetvis   angeläget   att   taxeringen  ger  en  så
rättvisande bild av marknadsvärdena  som möjligt. De
särförhållanden som kan råda på en ort  bör så långt
det  är  möjligt  beaktas.  Bostadsutskottet   anser
därför  att  det  är  angeläget att ta till vara den
lokala    kunskapen    och    om     möjligt     öka
lekmannainflytandet      i     taxeringsförfarandet.
Eftersom det ingår i Fastighetstaxeringsutredningens
uppdrag  att  överväga hur ett  förstärkt  lekmanna-
inflytande kan  uppnås  finns  det  skäl att avvakta
utredningsresultaten.
Motionerna   avstyrks   med  hänvisning  till   det
anförda.

Tilläggsdirektiv för Fastighetsbeskattningskommittén

Vänsterpartiet    hävdar    i    sin     partimotion
1998/99:Bo235  att det föreligger orättvisor  mellan
olika boendeformer  som  beror såväl på reglerna för
fastighetsskatt samt övrig bostadsbeskattning som på
de försämrade villkoren för räntebidrag. I motionens
yrkande 1 föreslås att riksdagen  skall  begära  att
Fastighetsbeskattningskommittén     skall    erhålla
utvidgade    direktiv    som   innebär   att   dessa
förhållanden   analyseras  och   att   förslag   för
rättvisare boendekostnader redovisas.
Fastighetsbeskattningskommittén  har  till  uppgift
att  överväga  frågor  om  skattemässig  neutralitet
mellan    olika   upplåtelseformer.   I   direktiven
framhålls   emellertid    att    det   knappast   är
meningsfullt  att  enbart  diskutera   neutraliteten
utifrån  skattereglerna.  Det  anses vara nödvändigt
för  kommittén  att  beakta  statens   åtgärder  för
bostadsfinansiering och reglerna för bostadsbidrag i
en analys av neutralitetsfrågan. Vidare  framgår  av
direktiven att kommittén särskilt skall analysera om
fastighetsskatten    i    kombination   med   ränte-
bidragssystemet   innebär   en   diskriminering   av
nyinvesteringar   i   hyreshus   eller    ej.   Även
neutralitetsaspekterna     på    beskattningen    av
bostadsrättslägenheter    bör   enligt    direktiven
utvärderas.

Sambanden   mellan  fastighetsskatten   och   andra
förhållanden  som   kan   påverka  boendekostnaderna
kommer således att diskuteras  i  Fastighetsbeskatt-
ningskommittén.  Även  om  kommittén inte  har  till
uppgift att lämna förslag om exempelvis reglerna för
bostadsfinansiering   och  bostadsbidrag   får   det
förutsättas att frågor  om  hur  bl.a.  dessa regler
samverkar  med skattereglerna kommer att analyseras.
Det  kan  inte   uteslutas   att  denna  analys  och
eventuella     förslag     om     ändringar     inom
fastighetsskattesystemets    ram    kan    föranleda
överväganden  om  regeländringar inom andra områden.
Det kan dock inte anses  nödvändigt  att förslag med
denna        inriktning        utarbetas        inom
Fastighetsbeskattningsutredningens              ram.
Bostadsutskottet     avstyrker     därför     motion
1998/99:Bo235 (v) yrkande 1.

Skattereduktion för byggnadsarbete - Rot-
avdrag

Skattereduktion  för  utgifter för byggnadsarbete  -
s.k. Rot-avdrag - medgavs ursprungligen för utgifter
under tiden den 15 april  1996-den 31 december 1997.
Perioden   har  sedermera  förlängts,   och   enligt
gällande   lag    (1996:725)    får   utgifter   för
byggnadsarbeten t.o.m. den 31 mars  1999 beaktas vid
skattereduktion.
I motion 1998/99:Sk614 (kd) diskuteras  ett  av  de
villkor  som  gäller  för  att  skattereduktion  för
byggnadsarbete  skall  kunna  beviljas.  Motionärens
invändningar gäller de bestämmelser som innebär  att
arbete   som   utförs   av   ett  fastighetsföretags
anställda   på  företagets  egna  fastigheter   inte
berättigar till  skattereduktion. Dessa bestämmelser
anses leda till en  konkurrensbegränsning eller till
att   fastighetsföretag    friställer    den    egna
arbetskraften.  Motionären  föreslår  att  riksdagen
beslutar   om   sådana   förändringar   i  lagen  om
skattereduktion  för utgifter för byggnadsarbete  på
bostadshus att också  fastighetsägare  som  använder
egen   arbetskraft   skall   vara   berättigad  till
skattereduktion.
Enligt   den   aktuella   lagen   beviljas   endast
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten som
utförts senast den 31 mars 1999. I motionen föreslås
inte  någon  förändring  i  detta  avseende.  Enligt
bostadsutskottets uppfattning finns det mot bakgrund
av    den    begränsade    återstående    tid    som
skattereduktion   kan  beviljas  inte  skäl  att  nu
närmare överväga den föreslagna lagändringen. Motion
1998/99:Sk614 (kd) avstyrks således.

Reavinstbeskattning vid försäljning av
bostadsfastigheter

I  tre  motioner tas  frågor  upp  om  reglerna  för
reavinstbeskattning      vid      försäljning     av
bostadsfastigheter.
I  motion  1998/99:Sk601  (m)  framhålls   en   rad
förhållanden   som  enligt  motionärerna  visar  att
gällande  regelsystem   är  oacceptabelt.  Problemen
anses  dessutom  accentueras   i   samband  med  att
nuvarande övergångsregler upphör att  gälla år 2000.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att nuvarande
övergångsregler förlängs med två år  (yrkande 1) och
att    en   grundlig   översyn   av   reglerna   för
reavinstbeskattning   genomförs   under   denna  tid
(yrkande 2).
Även    i   motionerna   1998/99:Sk666   (kd)   och
1998/99:Sk681 (c) riktas kritik mot reavinstreglerna
samt föreslås att en översyn genomförs.
Bostadsutskottet   vill  inte  utesluta  att  vissa
regler avseende reavinstbeskattning  vid försäljning
av fastigheter kan behöva ses över. De  problem  som
motionärerna  pekar på synes dock inte i första hand
vara av bostadspolitisk karaktär utan snarare frågor
som det ankommer  på  skatteutskottet  att överväga.
Det   gäller   exempelvis  svårigheter  att  korrekt
beräkna, redovisa  och  kontrollera  underlaget  för
reavinstskatten. Bostadsutskottet avstår därför från
ett  närmare  ställningstagande  till förslagen i de
aktuella motionerna.
Stockholm den 26 januari 1999

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart
Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg
(v), Ulf Björklund (kd), Sten
Andersson (m), Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Ahlstedt (c), Carina
Adolfsson (s) och Ewa Thalén Finné
(m).

Avvikande meningar

1. Tomträttsmark

Ulf  Björklund  (kd)  och Ulla-Britt  Hagström  (kd)
anser att den del av bostadsutskottets  yttrande som
under rubriken Utskottet börjar med  "Enligt  lagen"
och  slutar med  "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i de aktuella kd-motionerna bör systemet
med fastighetsskatt på sikt avskaffas. I avvaktan på
att   en   avveckling   kan   genomföras   bör   som
motionärerna  förordar  principiella felaktigheter i
fastighetsskattesystemet   rättas   till.  En  sådan
felaktighet  gäller  uttaget av fastighetsskatt  för
tomträttsmark. Fastighetsskatten  för  tomträttsmark
bör  betalas  av  markägaren och inte som i  dag  av
tomträttshavaren. Det  bör ankomma på regeringen att
utforma  de  nödvändiga författningsändringarna  och
snarast  återkomma  till  riksdagen  med  förslag  i
frågan.
Bostadsutskottet  anser att riksdagen med anledning
av   motionerna  1998/99:Sk307   (kd)   yrkande   7,
1998/99:Sk623  (kd)  och  1998/99:Sk679 (kd) som sin
mening  bör  ge  regeringen  till   känna  vad  ovan
anförts.

2. Lokala taxeringsnämnder

Rigmor   Ahlstedt   (c)   anser   att  den  del   av
bostadsutskottets   yttrande   som  under   rubriken
Utskottet börjar med  "Mot bakgrund"  och slutar med
"det anförda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet     tillstyrker     de    aktuella
motionsförslagen  1998/99:N230  (c)  yrkande  4  och
1998/99:Sk603   (m)   yrkande   1   om   att  lokala
taxeringsnämnder    bör   återinföras.   De   lokala
taxeringsnämnderna bör  tillgodose  behovet av såväl
person-   som   lokalkännedom.   Detta  ger   bättre
förutsättningar   för   en   rättvis   bedömning   i
taxeringsfrågor,     särskilt    i    samband    med
genomförandet         av        reduktion         av
fastighetsbeskattningen     för     fastboende     i
skärgårdarna.

3. Tilläggsdirektiv för
Fastighetsbeskattningskommittén

Owe  Hellberg  (v)  och Sten Lundström (v) anser att
den  del  av bostadsutskottets  yttrande  som  under
rubriken Utskottet  börjar  med   "Sambanden mellan"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Under förra mandatperioden tillsatte  regeringen en
bostadspolitisk  utredning.  Utredningens   direktiv
medgav  emellertid  inte  att ett helhetsgrepp kunde
tas i frågan om hur rättvisa  boendekostnader  skall
kunna  uppnås.  När  nu  den  för  boendekostnaderna
väsentliga frågan om fastighetsskattesystemet utreds
har direktiven åter utformats så ett  en heltäckande
analys av boendekostnaderna undviks. Det  är  därför
angeläget  att  Fastighetsbeskattningskommittén  ges
tilläggsdirektiv för sitt arbete.
Bostadsutskottet     tillstyrker     förslaget    i
Vänsterpartiets partimotion om att kommittén bör ges
direktiv   som  innebär  ett  utvidgat  mandat   att
genomföra  en   bred  analys  av  boendekostnadernas
utveckling. I denna  analys  bör bl.a. effekterna på
boendekostnaderna   av   skattereformen    och    de
försämrade         räntebidragen         klarläggas.
Tilläggsdirektiven bör också innebära ett mandat för
kommittén   att   lämna   förslag  om  åtgärder  för
rättvisare  boendekostnader   som   ligger   utanför
fastighetsskattesystemets ram.
Vad   ovan  anförts  innebär  att  bostadsutskottet
tillstyrker motion 1998/99:
Bo235 (v) yrkande 1.

4. Skattereduktion för byggnadsarbete -
Rot-avdrag

Ulf  Björklund   (kd),   Sten  Andersson  (m),  Inga
Berggren  (m), Ulla-Britt Hagström  (kd),  Carl-Erik
Skårman (m),  Rigmor  Ahlstedt  (c)  och  Ewa Thalén
Finné  (m)  anser  att  den del av bostadsutskottets
yttrande  som under rubriken  Utskottet  börjar  med
"Enligt den"  och slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs
i motion 1998/99:
Sk614 (kd). Med den inriktning som skattereduktionen
för byggnadsarbete har i dag är det inte rimligt att
fastighetsägare  som  använder egen arbetskraft inte
är berättigade till skattereduktion.  Reglerna leder
till  konkurrensbegränsning och i värsta  fall  till
att  fastighetsägare  tvingas  friställa  sina  egna
anställda för att i stället anlita ett annat företag
för nödvändiga arbeten. Vad utskottet anfört i denna
fråga  bör  riksdagen  som  sin mening ge regeringen
till känna.
Vad gäller frågan om villkoren  i  övrigt  för  ett
fortsatt  och  utvidgat  stöd till s.k. Rot-åtgärder
hänvisar  bostadsutskottet   till   de  förslag  som
tidigare  presenterats i motioner av m,  kd  och  fp
respektive c.

5. Reavinstbeskattning vid försäljning av
bostadsfastigheter

Ulf  Björklund   (kd),   Sten  Andersson  (m),  Inga
Berggren  (m), Ulla-Britt Hagström  (kd),  Carl-Erik
Skårman (m),  Rigmor  Ahlstedt  (c)  och  Ewa Thalén
Finné  (m)  anser  att  den del av bostadsutskottets
yttrande  som under rubriken  Utskottet  börjar  med
"Bostadsutskottet  vill"  och  slutar  med "aktuella
motionerna" bort ha följande lydelse:
Som  framhålls i de aktuella motionerna  leder  det
komplicerade  regelsystemet  för reavinstbeskattning
vid  försäljning av fastigheter  många  gånger  till
oförutsägbara  resultat.  Betydande  svårigheter kan
föreligga  att  korrekt  beräkna reavinsten  och  ta
hänsyn  till  alla  de  faktorer   som  kan  påverka
skattenivån.   Effekterna  av  reavinstbeskattningen
upplevs inte sällan som orimliga och orättvisa av de
enskilda fastighetsägarna.  Exempelvis  gäller detta
vid    generationsskiften.    När    de    nuvarande
övergångsreglerna  för reavinstbeskattningen  upphör
år 2000 accentueras dessutom detta problem.
Bostadsutskottet   tillstyrker   förslagen   i   de
aktuella motionerna om att en översyn bör genomföras
av    reglerna    för    reavinstbeskattningen    av
fastigheter. Gällande övergångsregler  bör förlängas
i avvaktan på att nya permanenta regler  kan träda i
kraft.  I  den  förordade översynen är det angeläget
att regelsystemet  utformas  på  ett sådant sätt att
störningar  inte uppkommer på bostadsmarknaden.  Det
är således angeläget  att  systemet  inte  ger några
inlåsningseffekter  eller  på  annat  sätt försvårar
fastighetsöverlåtelser.
Särskilt yttrande

Tomträttsmark

Sten  Andersson  (m),  Inga Berggren (m),  Carl-Erik
Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m) anför:

Det är vår uppfattning att tomträttsinstitutet är en
förlegad  form  av  reglering   som   försätter  den
enskilde  tomträttshavaren i ett beroendeförhållande
till kommunen.  De motiv som en gång angavs som skäl
till tomträttsinstitutets  införande  har  spelat ut
sin roll. Upplåtelse av mark genom tomträtt medför i
dag     inte     några     fördelar    varken    för
kommunen/markägaren   eller  för   tomträttshavaren.
Upplåtelseformen   kan  tvärtom   leda   till   stor
osäkerhet vad gäller de ekonomiska förutsättningarna
för husägaren.
Ett    stort   problem   gäller    grunderna    för
fastställande  av tomträttsavgälderna. I de aktuella
kd-motionerna tas  upp  ett  problem som har samband
med denna fråga, nämligen hur  fastighetsskatt skall
tas ut på tomträttsmark. Dessa problem  får givetvis
sin     lösning     vid     en     avveckling     av
tomträttsinstitutet.  Med  denna  utgångspunkt finns
inte  anledning  att överväga olika förslag  om  att
reformera  tomträttsinstitutet.   Riksdagen   bör  i
stället  verka för att förslag utarbetas om att  nya
tomträtter inte skall kunna bildas och om åtgärder i
syfte att  underlätta  utförsäljning  av  befintliga
tomträtter.
Vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang.