I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden som rör inkomstbeskattningen
och beskattningen av fastigheter.
Utskottet avstyrker samtliga motioner och hänvisar
i flera fall till de pågående skatteöverläggningarna
och Fastighetsbeskattningsutredningens arbete.
Bostadsutskottet har avgivit ett yttrande över de
frågor som rör fastighetsbeskattningen.
Till betänkandet har fogats 23 reservationer (m, v,
kd och c) och två särskilda yttranden (m och v).
Motionerna
1997/98:N302 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilt avdrag för
dem som saknar allmänna kommunikationsmedel och för
dem som har långa avstånd till basservice.
1998/99:K354 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige även om
en gemensam stadga införs under alla förhållanden
bör kräva rätten att självständigt kunna ta ut skatt
för de EU-parlamentariker som valts i Sverige.
1998/99:Sk307 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatt
på tomträttsmark avskaffas för tomträttshavare.
1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
motverka svartarbete och skatteundandraganden,
20. att riksdagen beslutar avskaffa
generalklausulen.
1998/99:Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av
fastighetstaxeringsnämnder med lokalt inflytande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att sänka
fastighetsskatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att halvera
tomtvärdet.
1998/99:Sk611 av Marianne Andersson och Margareta
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett "idrottskonto".
1998/99:Sk612 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Karlsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn
elimineras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att förmånsbeskattningen av familjetjänster
reduceras.
1998/99:Sk613 av Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagändringar om att kostnader för eget
kampanjmaterial upp till en viss summa, förslagsvis
20 000 kr, skall vara avdragsgilla.
1998/99:Sk614 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, att också fastighetsägare som använder
egen arbetskraft skall vara berättigade till
skattereduktion.
1998/99:Sk615 av Ingvar Eriksson och Ola Karlsson
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändring i värderingsunderlaget för
fastighetstaxeringen i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1998/99:Sk617 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utjämning av
skattebelastningen över åren vid produktion av
vattenkraft.
1998/99:Sk618 av Göte Jonsson och Ingvar Eriksson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
underhåll av mangårdsbyggnader.
1998/99:Sk621 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ökat bilavdrag för arbetsresor i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1998/99:Sk623 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fastighetsskatt på
tomträttsmark.
1998/99:Sk631 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av nya
villkor för kompetensinvesteringar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om individuella
kompetenskonton,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för
kompetensinvesteringar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vinstperiodisering
för kompetensinvesteringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om finansiering av
förslagen.
1998/99:Sk632 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i skattelagstiftningen att tjänstesektorn
får möjlighet att expandera.
1998/99:Sk634 av Christel Anderberg (m) vari yrkas
att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen hos regeringen begär ett förslag angående
slopande av tvåårsgränsen för avdrag för kostnader
för dubbel bosättning.
1998/99:Sk635 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att treårsgränsen för avdragsrätt
för dubbelt boende avskaffas i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Sk648 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Östergötland bör
bli försökslän för lägre tjänsteskatt.
1998/99:Sk649 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning med
uppgift att inför 2000 reformera det svenska
skattesystemet med målsättningen att minska såväl de
internationella som de nationella incitamenten till
skattebrott.
1998/99:Sk650 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler
för tillfälligt arbete, dubbel bosättning m.m. i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk653 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för
donationer till ideella organisationer.
1998/99:Sk655 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
införandet av ett avdrag för hushålls- och
tomttjänster.
1998/99:Sk656 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förmånsvärdet på bilar som
tankas med alternativa bränslen.
1998/99:Sk667 av Runar Patriksson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad avdragsrätt för
användning av egen bil i arbetet.
1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utökade möjligheter till personliga "fallskärmar"
genom pensionsförsäkringar.
1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statlig och kommunal
verksamhet (avsnitt 2),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattepolitiken som
ett fördelningspolitiskt redskap (avsnitt 3.1),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en röd skatteväxling
(avsnitt 3.2),
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på
arbetskraft (avsnitt 4.2),
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om grön skatteväxling
(avsnitt 4.4),
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skatteuttaget
och sysselsättningen (avsnitt 4.5).
1998/99:Sk672 av Marianne Andersson m.fl.
(c,m,kd,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bilar som är
arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från
förmånsbeskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vid beräkningar
av förmånsvärde för fordon som inte är arbetsredskap
större hänsyn tas till det faktiska värdet av
förmånen.
1998/99:Sk674 av Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om en
avdragsrätt för pensionssparande som är knutet till
livstiden och inte kalenderåret i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1998/99:Sk675 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av tillämpningsföreskrifter om reseavdrag
för vissa idrottsfunktionärer.
1998/99:Sk676 av Karl-Göran Biörsmark och Elver
Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om avdragsrätt för vissa gåvor till
ideellt och humanitärt arbete.
1998/99:Sk677 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att lägga förslag till
utformning av regler för skatteavdrag för gåvor till
ideella föreningar och liknande ändamål.
1998/99:Sk678 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrade
avdragsmöjligheter för personvalskampanjkostnader.
1998/99:Sk679 av Helena Höij (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fastighetsskatt på tomt-
rättsmark.
1998/99:Sk680 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att reglerna
för fastighetsskatt förändras så att
energibesparande åtgärder inte leder till höjd
skatt.
1998/99:Sk682 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utvärdering av konsekvenserna av den nya
gränsgångarregeln mellan Sverige och Danmark.
1998/99:Sk683 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsgångare.
1998/99:Sk706 av Inger Segelström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att öka
tillväxten inom tjänstesektorn.
1998/99:Sk707 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
fastighetstaxeringen.
1998/99:Sk709 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av att
bytesringar stimuleras,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till skatteregler för bytesringar i
enlighet med vad i motionen anförts.
1998/99:Sk710 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrade skatteregler för
säsongsanställda.
1998/99:Sk714 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts
angående biodling och att detta beaktas i samband
med de kommande samtalen om skattesystemets
utformning.
1998/99:Sk715 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
återinföra en fast gräns på 15 bisamhällen under
vilken inte skattskyldighet föreligger.
1998/99:Sk730 av Torgny Danielsson och Hans Karlsson
(s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att se
över förmånsbeskattningen av fordon för funk-
tionshindrade.
1998/99:Sf214 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta
skatter,
4. att riksdagen beslutar införa en skattereduktion
för hemnära tjänster i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1998/99:So381 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om införande av avdragsrätt för gåvor till de
ideella hjälporganisationerna i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändring i gällande
skattelagstiftning i syfte att stimulera
föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
förändrad beskattning av personaloptioner i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatteväxling.
1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skatteväxling.
1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en fortsatt grön
skatteväxling.
1998/99:N230 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av lokala
taxeringsnämnder.
1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på
arbete och företagande.
1998/99:N274 av Göran Hägglund m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skatteväxling
från statlig fastighetsskatt på
vattenkraftsstationer till kommunal
fastighetsavgift.
1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m,kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beskattning av
tjänstebilar,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utredning av
förutsättningarna för individuella kompetenskonton,
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beskattning av
hushållstjänster.
1998/99:N329 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts under avsnittet Att
kunna leva på sin lön.
1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
krafttag mot svartjobben.
1998/99:N332 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inriktningen på
skattepolitiken.
1998/99:N334 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattesystem som
utvecklar näringslivet.
1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om glesbygdsavdrag.
1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatter och
avgifter.
1998/99:A238 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en eventuell
regelöversyn i syfte att underlätta
tjänsteproduktion i hushållssektorn och som omfattar
frivilligorganisationerna.
1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa
skattereduktion för hemnära tjänster.
1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att få till stånd en fungerande marknad för tjänster
riktade mot hushållen.
1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att reseavdrag
skall få räknas på den tid det tar att köra barn
till och från dagis.
1998/99:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär nya och
utvidgade utredningsdirektiv för
Fastighetsskatteutredningen enligt vad som anförts i
motionen.
1998/99:Bo237 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ROT-program.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1998/99:BoU2y) fogas som bilaga till detta
betänkande.
Utskottet
Inledning
Utskottet har senast behandlat frågor om
inkomstbeskattning i ett yttrande till
finansutskottet i november 1998. Yttrandet finns
fogat som bilaga 3 till finansutskottets betänkande
1998/99:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna, m.m. I det ärendet behandlades
motioner från den allmänna motionstiden i oktober
1998. Bl.a. ingick de skatteförslag som Moderaterna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
lagt fram i sina budgetalternativ för 1999.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som står bakom
budgeten för 1999, redovisade den inriktning av
skattepolitiken som de verkar för i särskilda
yttranden i ärendet.
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden angående inkomstbeskattning och
fastighetsbeskattning som återstår efter höstens
budgetbehandling. På motsvarande sätt behandlas
återstående allmänna motionsyrkanden om företags-
beskattning, moms och punktskatter i betänkandena
1998/99:SkU11-13.
Utredningar, m. m.
Skatteväxlingskommittén har i januari 1997 avlämnat
sitt slutbetänkande Skatter, miljö och
sysselsättning (SOU 1997:11). Kommittén har
analyserat energi- och miljöskatternas miljöpåverkan
och effekterna på näringslivets konkurrenskraft,
sysselsättningen, effektiviteten i
resursallokeringen och de offentliga finanserna.
Kommittén har vidare analyserat förutsättningarna
för och effekterna av olika slag av skatteväxling.
Tjänstebeskattningsutredningen har i Skatter,
tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) bl.a.
föreslagit att arbetsgivaravgifter och egenavgifter
för egenföretagare avskaffas i tjänstebranscher som
kan anses utgöra ett substitut till hemarbete och
svartarbete.
Fastighetstaxeringsutredningen (Fi 1997:06) ser för
närvarande över fastighetstaxeringen. Enligt
direktiven skall utredaren undersöka om gällande
regler på ett tillfredsställande sätt leder fram
till att taxeringsvärdena återspeglar
marknadsvärdena. Utredningen beräknas avsluta sitt
arbete i september 1999 (dir. 1997:36).
Fastighetsbeskattningskommittén (Fi 1998:06) har i
uppdrag att se över och utvärdera reglerna om
fastighetsskatt, m.m. Kommitténs uppdrag omfattar i
första hand fastighetsskatten på småhus och
hyreshus. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid
årsskiftet 1999/2000 (dir. 1998:20).
Regeringen har under hösten 1998 inbjudit
riksdagspartierna till överläggningar om skatte-
politikens inriktning. Överläggningarna skall
särskilt gälla frågan om det är möjligt att
förbättra betingelserna för hög tillväxt och hög
sysselsättning genom att stimulera arbete,
företagande, utbildning och sparande med
skattepolitiska åtgärder. Skatteöverläggningarna
pågår för närvarande.
Inkomstbeskattningen
Motionerna
I flera motioner framställs yrkanden med den
inriktning som Moderata samlingspartiet har
redovisat i sitt budgetalternativ för 1999. I motion
N329 yrkande 1 av Gunnar Hökmark (m) anförs att
Sverige behöver en skattepolitik som gör att
alltfler får så mycket kvar efter skatt att de kan
stå på egna ben och känna trygghet i den personliga
välfärden. Sänkta skatter skulle enligt motion A215
yrkande 2 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder
(m) också minska den omfattande svarta sektor som
enligt motionärerna har utvecklats inom den privata
tjänstesektorn. I motion Sk612 av Nils Fredrik
Aurelius och Ola Karlsson (m) anförs att minskade
skattekilar och större klarhet beträffande
förmånsbeskattningen skulle skapa ett stort antal
legala hushållstjänster och minska svartarbetet
(yrkande 1). Motionärerna föreslår också att förmån
av fri barnpassning, städning etc. åsätts ett
schablonvärde på t.ex. 100 kr i timmen för att
förenkla tillämpningen (yrkande 2). I motion Sf214
yrkande 1 av Ulf Kristersson m.fl. (m) anförs att
ett extra grundavdrag på 10 000 kr per barn vid den
kommunala beskattningen bör införas och att staten
bör vidta åtgärder som ger utrymme för sänkta
kommunalskatter. Vidare bör styrkta
barnomsorgskostnader göras avdragsgilla i anslutning
till att ett vårdnadsbidrag införs. I motion Sk632
av Anna Åkerhielm (m) begärs en ändring av
skattereglerna som ger tjänstesektorn en möjlighet
att expandera. I motion T818 yrkande 7 av Carl Bildt
m.fl. (m) framställs ett yrkande om beskattningen av
personaloptioner.
Några yrkanden gäller det förslag om en permanent
skattereduktion på 50 % för rotarbeten och
hushållstjänster som Moderaterna lagt fram
tillsamman med Kristdemokraterna och Folkpartiet.
Skattereduktion skall medges med 50 % av kostnaden
inklusive moms för arbete som utförts i hemmet eller
på den egna tomten. Skattereduktionen erhålls direkt
vid inköp om tjänsten köps från ett företag.
Yrkanden om en sådan skattereduktion framställs i
motionerna A802 yrkande 8 av Carl Bildt m.fl. (m)
och Sf214 yrkande 4 av Ulf Kristersson m.fl. (m). I
motion Sk655 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman
(m) hemställs om en utvidgning av rotavdraget till
hushålls- och tomttjänster. I motion N326 yrkande 65
av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd)
föreslås att en reduktion av arbetsgivaravgifter och
moms för hushållsnära tjänster prövas i två län,
varav ett storstadslän och ett glesbygdslän.
Vänsterpartiet anför i partimotion Sk671 av Gudrun
Schyman m.fl. (v) att det är viktigt att kvaliteten
i skola, vård och omsorg säkerställs innan ändringar
på skatteområdet övervägs (yrkande 1). Höga
marginalskatter utgör ett viktigt inslag när det
gäller att öka sammanhållningen i samhället och
stärka förtroendet för skattepolitiken (yrkande 2).
En kombination av skattelättnader för låg-
inkomsttagare och skattehöjningar för höginkomst-
tagare kan bidra till en ökad konsumtion. Sänkt
skatt för små företag och höjd skatt för stora
skulle ge en stimulans till småföretagen, som kan
väntas stå för nya jobb i framtiden (yrkande 5).
Sänkta arbetsgivaravgifter skulle kunna ge en ökad
sysselsättning i personalintensiva branscher. Härvid
bör dock branscher med egen växtkraft, t.ex.
databranschen, inte vara aktuella, och förslag om
avdrag eller sociala checkar för den som vill
utnyttja tjänster i hemmet bör inte genomföras. Inom
EU bör Sverige verka för ändringar i momsdirektivet
som ger större möjligheter till sänkt skatt på
tjänster (yrkande 6). Sverige bör skärpa
beskattningen av sådan produktion och konsumtion som
påverkar miljön negativt och intäkterna användas för
att sänka skatten på arbete inom löneintensiva
branscher (yrkande 8). Skattesänkningar bör ha en
fördelningsprofil som ökar den totala efterfrågan
och i första hand kompensera för det ökade uttaget
av allmän pensionsavgift. Detta kan ske genom höjt
grundavdrag för låga inkomster, ett permanent
förvärvsavdrag eller genom att den disponibla
inkomsten ökas på annat sätt. En möjlighet kan vara
en statligt finansierad kommunalskattesänkning
(yrkande 10). Motionärerna har i annat sammanhang
framställt ett yrkande om att den allmänna
pensionsavgiften skall omvandlas till en förhöjd
statlig inkomstskatt (motion 1998/99:Sf224).
Den inriktning av skattepolitiken som
Kristdemokraterna redovisat i sitt budgetalternativ
under hösten stöds i ett flertal yrkanden. I motion
N330 yrkande 18 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs
att en stor mängd vita jobb skulle kunna skapas inom
tjänstesektorn för hushållstjänster om en permanent
skattereduktion på 50 % genomförs i enlighet med
Kristdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas
gemensamma förslag. Vidare bör möjligheten för
arbetsgivare att erbjuda förmån av hemservice
förbättras genom att förmånsvärdet sätts ner från
187 kr till 120 kr per timme. Yrkanden om en sådan
skattereduktion framförs även i motionerna Bo237
yrkande 19 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) och
A810 yrkande 13 av Maria Larsson m.fl. (kd). I
motion Sk648 yrkande 1 av Dan Ericsson (kd)
hemställs att Östergötland får bli försökslän för
lägre tjänsteskatt.
I motion Sk649 av Holger Gustafsson (kd) anförs att
det är viktigt att komma till rätta med de problem
som uppstår därför att Sverige har väsentligt högre
skatter och andra skatteområden än grannländerna och
att en skattepolitisk reform bör genomföras som
minskar problemen och incitamenten till skattebrott.
I motion MJ238 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anförs att Skatteväxlingskommitténs slutsatser och
förslag bör förverkligas och att Sverige inom EU bör
verka för att enhällighet inte skall krävas för
beslut om ekonomiska styrmedel för en bättre miljö.
Från Centerpartiet anförs i motion N238 yrkande 6
av Lennart Daléus m.fl. (c) att skatten och
avgifterna på arbete måste sänkas för att ge
människor chansen att utveckla sina idéer och att
detta bör ske genom en skatteväxling med sänkt skatt
på arbetskraft och höjd skatt på miljöskadliga
verksamheter. I motion MJ749 yrkande 27 av Lennart
Daléus m.fl. (c) anförs att de svenska skatterna på
utsläpp kan utvecklas ytterligare. T.ex. saknas ännu
någon form av ekonomiskt styrmedel vid utsläpp i
vatten. Det finns också enligt motionärerna skäl att
utveckla miljöskatterna på naturresurser, som
exempelvis användning av färskvatten. En sådan
utveckling skulle kunna ge en bredare bas för miljö-
skatterna och utgöra grunden för en skatteväxling
från arbete till naturresurser och miljöpåverkan som
leder till ett radikalt annorlunda förhållande
mellan skattenivåerna på olika produktionsfaktorer.
I Folkpartiets partimotion Sk308 yrkande 19 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anförs att en politik med
skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida
moms och sänkta arbetsgivaravgifter inom den privata
tjänstesektorn innebär ett viktigt steg mot ett
samhälle där hederligt arbete lönar sig bättre.
Färre och enklare regler för företag leder också i
denna riktning. I motion N332 yrkande 1 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) redovisas de förslag som ingår
i en sådan skattepolitik. Rejäla skattelättnader för
hushållstjänster, slopat tredje steg i skatteskalan,
slopad dubbelbeskattning av aktier, sänkt förmögen-
hetsskatt, slopade socialavgifter på vinstandelar
och höjd avdragsrätt för pensionssparande. Vidare
bör nystartade företag få uppskov med bolagsskatten,
den förtida momsinbetalningen och skattetillägget
vid fel i momsredovisningen slopas samt generösare
avdragsregler införas för företagare med hemmet som
arbetsplats. I motion MJ803 yrkande 8 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anförs att en grön
skatteväxling förutsätter att de miljöskatter som
tas ut på miljöstörande verksamhet innebär
motsvarande sänkningar av skatten på andra områden.
Industrins internationella konkurrenskraft måste
beaktas. Miljöskatterna får inte driva företagen att
lägga sin verksamhet utomlands.
Miljöpartiets yrkanden om en socialekologisk
skatteväxling som medför sänkta skatter på arbete
och höjda miljörelaterade skatter stöds i motion
N334 yrkande 2 av Matz Hammarström m.fl. (mp). En
sådan skatteväxling bidrar enligt motionärerna till
att utveckla näringslivet.
I motion A238 av Marianne Carlström m.fl. (s)
anförs att Tjänstebeskattningsutredningens förslag
om avskaffade socialavgifter på tjänsteområdet också
bör gälla verksamhet som bedrivs i kooperativ form
eller av ideella föreningar, t.ex.
frivilligorganisationer som själva ordnar barnomsorg
m.m. I motion Sk706 av Inger Segelström m.fl. (s)
anförs att turist- och resebranschen är viktig för
tillväxten i tjänstesektorn. Om svensk turistnäring
skall kunna hävda sig krävs resurser för
marknadsföring och attraktiva projekt. Regeringen
bör enligt motionärerna överväga att införa en
bäddpeng som ett sätt att expandera turistsektorn
och öka tillväxten i tjänstesektorn.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har under hösten inbjudit
riksdagspartierna till överläggningar om skatte-
politikens inriktning. Överläggningarna skall
särskilt gälla frågan om det är möjligt att
förbättra betingelserna för hög tillväxt och hög
sysselsättning genom att stimulera arbete,
företagande, utbildning och sparande med
skattepolitiska åtgärder. De ändrade förutsättningar
för skattesystemet som bl.a. följer av den ökande
internationaliseringen bör beaktas. En utgångspunkt
för överläggningarna är att åtgärder inom skatte-
politiken inte får äventyra starka offentliga
finanser eller en sund samhällsekonomi, inte
äventyra en god kvalitet inom skola, vård och omsorg
och inte leda till ökade klyftor i samhället.
Skattesystemet skall också vara enkelt och
likformigt och ha låga skattesatser och breda
skattebaser samt syfta till att främja en
miljövänlig utveckling av produktion och konsumtion.
Enligt utskottets mening är det värdefullt om det
går att finna breda överenskommelser mellan
riksdagspartierna om viktiga delar av
skattesystemet. Den inriktning som regeringen
angivit står också i god överensstämmelse med
flertalet nu aktuella yrkanden. Utskottet anser
emellertid inte att det finns skäl att nu gå in på
en närmare bedömning av dessa utan avstyrker
samtliga motionsyrkanden med hänvisning till att
resultatet av de pågående skatteöverläggningarna bör
avvaktas.
Kompetenskonton
Motionerna
I motion Sk631 av Patrik Norinder (m) anförs att det
är nödvändigt med nya regler för att företag och
individer skall kunna utveckla sin kompetens i takt
med världsledande länder (yrkande 1). En möjlighet
att spara inkomst före skatt på individuella
kompetenskonton för egen utbildning, kursavgifter
etc. bör införas (yrkande 2). Vidare bör en
avdragsrätt för ränta på studielån för
grundutbildning och för omkostnader i samband med
kompetensgivande utbildning införas (yrkande 3).
Företag skall ges rätt att avsätta vinst till
kompetensinvesteringar i företagets medarbetare
(yrkande 4). Det bör enligt motionären ankomma på
regeringen att föreslå en lämplig finansiering
(yrkande 5). I motion N326 yrkande 54 av Per
Westerberg och Göran Hägglund (m,kd) begärs en
utredning av förutsättningarna för att införa
individuella kompetenskonton.
Utskottets ställningstagande
Inom området pågår ett utredningsarbete på flera
fronter.
Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kompetens
i småföretag (SOU 1998:77) föreslagit ett system med
individuella kompetenskonton som i huvudsak
överensstämmer med de förslag som motionärerna
lägger fram. En särskild grupp inom
Regeringskansliet arbetar för närvarande med Små-
företagsdelegationens förslag och skall rapportera
till regeringen under våren 1999.
Vidare har en arbetsgrupp med representanter från
regeringen och parterna på arbetsmarknaden i en
rapport den 3 september 1998 lagt fram förslag om en
stimulans för kompetensutvecklingen i arbetslivet
genom sänkta arbetsgivaravgifter under
utbildningstiden. Gruppen har inte föreslagit någon
finansiering av förslaget men anger att en sådan
utgör en ovillkorlig förutsättning för att förslaget
skall kunna genomföras. Eventuellt kan enligt
gruppen en delfinansiering sökas inom EG:s
strukturfonder.
Regeringen har i september 1998 tillsatt en
särskild utredare med uppgift att inför nästa
programperiod för EG:s strukturfonder föreslå
inriktningen av ett nytt program för det mål som
enligt förslag från kommissionen skall omfatta bl.a.
anpassning och modernisering av politiken och
systemen när det gäller utbildning, yrkesutbildning
och sysselsättning. En av utgångspunkterna skall
vara förslagen i den nämnda rapporten om kompetens-
utveckling i arbetslivet. Utredarens förslag skall
läggas fram i slutet av februari 1999 (dir.
1998:76).
Enligt utskottets mening utgör en satsning på
kompetensutveckling ett viktigt inslag i den politik
som regeringen driver med stöd av Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. Tillväxt och sysselsättning skall
stimuleras genom att alla får en möjlighet att öka
sin kunskap och kompetens. Regeringen har också i
budgetpropositionen aviserat att man under våren
1999 kommer att lägga fram förslag på hur
kompetensutvecklingen i arbetslivet kan stärkas och
att ett sådant förslag enligt regeringens planering
skulle kunna träda i kraft den 1 januari år 2000. En
förutsättning för att en statlig stimulans skall
införas är dock enligt vad regeringen anför att
arbetsmarknadens parter bidrar med en ansvarsfull
delfinansiering.
Som framgår av det anförda arbetar regeringen med
frågan om utformningen och finansieringen av en
stimulans för kompetensutveckling inom arbetslivet
och det finns enligt utskottets mening anledning att
anta att dessa frågor kommer att diskuteras inom
ramen för de pågående skatteöverläggningarna.
Utskottet anser att resultatet av regeringens arbete
och de pågående skatteöverläggningarna nu bör
avvaktas.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sk631 yrkandena 1-5 och N326 yrkande 54.
Värdering av bilförmån
Bakgrund
Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån
av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den
byråkrati med körjournaler och liknande som nu
belastar småföretagen kan undvikas. Enligt
delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle
förslaget få svagt positiva statsfinansiella
effekter.
Motionerna
I motion N326 yrkande 7 av Per Westerberg och Göran
Hägglund (m, kd) anför motionärerna att anställda
som har förmån av fri bensin måste föra körjournal
och specificera antalet körda mil i tjänsten för att
inte tvingas skatta för bensinförmånen. De föreslår
en översyn i syfte att granska den ökade tidsåtgång
som de nya reglerna medför för småföretagen.
I motion Sk672 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,
kd, fp) anförs att bilar som används som
arbetsredskap i näringsverksamhet och nyttjas privat
i endast mindre omfattning bör vara undantagna från
förmånsbeskattning. Härigenom skulle företagare
slippa en mängd administrativt merarbete liksom
risken för att dubbelbeskattas för flera fordon
(yrkande 1). Vidare bör totalkostnaden för att hålla
bilen kunna proportioneras mellan närings-
verksamheten och den privata ekonomin med ledning av
reseräkningar. Det merarbete som dagens system ger
för småföretagarna skulle på detta sätt kunna
undvikas (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för
värdering av förmån av helt eller delvis fri bil. I
förhållande till tidigare regler har en uppdelning
skett i dels förmån av privat nyttjande av bil, dels
förmån av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är
knuten till bilens totala körsträcka med en
möjlighet för den skattskyldige att reducera
förmånen genom styrkt tjänstekörning.
En förutsättning för att bilförmån skall anses
föreligga är att bilen använts privat i mer är ringa
omfattning, dvs. bilen skall ha körts privat i mer
än 100 mil eller fler än 10 gånger. För bilar som
används som arbetsredskap gäller särskilda
jämkningsregler.
Enligt utskottets mening har reglerna för
beskattning av bilförmån fått sin nuvarande
utformning som en följd av den kritik som riktades
mot de tidigare reglerna för att de innebar en
alltför kraftig stimulans av tjänstebilsinnehavarnas
privata körning. Utskottet är medvetet om att
önskemålet om en ur miljösynpunkt mer rimlig
utformning har fört med sig att reglerna blivit mer
komplicerade att tillämpa för dem som har förmån av
fritt drivmedel, men anser att reglerna trots allt
måste anses utgöra en rimlig kompromiss i
sammanhanget. Utskottet är inte berett att frångå
den grundläggande princip för beskattningen av
bilförmån som de nuvarande reglerna är ett uttryck
för.
När det gäller bilar som används som arbetsredskap
eller privat endast i ringa omfattning ger de
nuvarande reglerna enligt utskottets bedömning goda
möjligheter att uppnå ett rimligt utfall samtidigt
som reglerna genom en viss schablonisering hålls
enkla och förutsebara. Vad motionärerna anfört i
denna del föranleder enligt utskottets mening inte
någon annan bedömning.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna N326
yrkande 7 och Sk672 yrkandena 1 och 2.
Handikappades bilförmån
Motionen
I motion Sk730 yrkande 2 av Torgny Danielsson och
Hans Karlsson (s) anförs att företagare som använder
rullstol och är i behov av en handikappanpassad bil
riskerar att få ett mycket högt förmånsvärde
eftersom sådana bilar kräver större utrymmen och
speciell utrustning och därmed betraktas som
lyxbilar. Enligt motionärerna bör reglerna ses över
så att handikappade inte missgynnas.
Utskottets ställningstagande
Bilstödet till funktionshindrade fick sin nuvarande
form den 1 oktober 1988. Stöd lämnas bl.a. till
personer som är beroende av bil för att försörja sig
eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller
genomgå rehabilitering med utbildningsbidrag.
Bilstöd lämnas i form av bidrag för inköp och
anpassning av motorfordon.
När det gäller bestämmelserna om beskattning av
bilförmån ger nuvarande regler möjlighet att bortse
från anordningar som är knutna till handikapp eller
sjukdom. Enligt Riksskatteverkets anvisningar (RSV S
1998:41) skall anordningar som betingas av sjukdom
eller handikapp hos förmånstagaren inte anses som
sådan extrautrustning som skall påverka förmåns-
värdet. I denna del har reglerna enligt utskottets
bedömning en tillfredsställande utformning.
När det sedan gäller rullstolsbundnas behov av en
större bil - t.ex. till följd av att särskild
utrustning behövs - finns det inte på samma sätt en
uttrycklig reglering. Reglerna innehåller dock en
allmän regel om jämkning vid synnerliga skäl som
enligt utskottets mening bör ge ett utrymme för att
ta vissa hänsyn vid beskattningen.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det
är viktigt att skattereglerna inte missgynnar
handikappade. Som framgår av det anförda har de
aktuella reglerna en utformning som lämnar ett
utrymme för den typ av hänsynstaganden som
motionären önskar. Utskottet ser därför inte något
skäl till tillkännagivanden till regeringen i denna
fråga utan avstyrker motion Sk730 yrkande 2.
Miljövänliga förmånsbilar
Motionen
I motion Sk656 av Kia Andreasson (mp) anförs att
bilar som drivs med alternativa bränslen har ett
förmånsvärde som är 40 000 till 50 000 kr högre än
en bensindriven bils förmånsvärde. Anledningen är
att förmånsvärdet beräknas på marknadsvärdet. Miljö-
kostnaderna bör enligt motionären räknas fram och
dras av från marknadsvärdet.
Utskottets ställningstagande
Nuvarande regler ger ett visst utrymme för att jämka
värdet om en miljövänlig förmånsbil används.
Jämkning får ske när bilen ingår i en större grupp
av bilar, som deltar i ett test eller liknande för
utprovning av ny eller förbättrad miljö- eller
säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det
utförandet inte finns att köpa på den allmänna
marknaden inom Europeiska unionens medlemsländer
eller EES-länderna. Om bilen däremot finns på
marknaden men är särskilt dyr därför att den
använder sig av ny teknik, t.ex. av miljöskäl, finns
det inte någon uttrycklig jämkningsgrund.
Frågan om den skattemässiga behandlingen av
miljövänliga bilar är föremål för utredning inom
Trafikbeskattningsutredningen, som bl.a. ser på
fordonsskattens utformning. Översynen gäller den
lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt,
fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att
förbättra den samlade styreffekten med avseende på
trafiksäkerhet och miljö. Reglerna om beskattning av
bilförmån ingår inte i uppdraget. Avsikten är att
utredningen skall vara avslutad i april 1999.
Enligt utskottets mening är det viktigt att
skattereglerna medverkar till en styrning mot
användning av bilar med goda miljöegenskaper.
Möjligheterna att få till stånd en ökad
miljöstyrning inom ramen för de olika punktskatter
som tas ut för bilar är nu föremål för utredning och
ett resultat är att vänta till våren. Även om
reglerna om bilförmån inte ingår i utredningens
uppdrag anser utskottet att bedömningen av behovet
av ytterligare förbättringar av bilförmånsreglernas
miljöstyrning bör anstå tills resultatet av Trafik-
beskattningsutredningens överväganden är klart.
Utskottet är därför inte nu berett att tillstyrka
ett tillkännagivande till regeringen om behovet av
en ändring av bilförmånsreglerna på denna punkt.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk656.
Resor till och från arbetet
Bakgrund
Avdraget för kostnad för resor med egen bil mellan
bostad och arbetsplats har fr.o.m. inkomståret 1998
höjts från 13 kr per mil till 15 kr per mil.
Samtidigt höjdes avdragsgränsen från 6 000 kr till 7
000 kr (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).
Avdrag medges endast för resa mellan bostad och
arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när
barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan
ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.
Motionerna
I motion Sk621 yrkande 2 av Ingvar Eriksson (m)
hemställs att avdraget för arbetsresor höjs utan
någon samtidig höjning av gränsen för rätt till
avdrag.
I motion Sk667 av Runar Patriksson (fp) anförs att
avdragsgränsen på 7 000 kr bör sänkas till 4 000 kr
när det gäller avdrag för kostnad för bilresor till
och från arbetet.
I motion A811 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås att den tid det tar att köra barn till
och från dagis bör få räknas in när rätten till
avdrag för resor till och från arbetet bestäms.
Utskottets ställningstagande
När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om
en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för
resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan
1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav
då anledning till en uppjustering av avdraget.
Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år
bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till
statsfinanserna och för att ge åtgärden en
tillfredsställande fördelningsprofil höjdes
samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för
resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000
kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en
inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd
mellan bostaden och arbetsplatsen.
Som framgår har avsikten varit att fastställa
avdragsbeloppet för resor med en viss marginal för
att på det sättet undvika årliga justeringar. När
det gäller avdragsgränsen för resor har denna utöver
sin fördelningspolitiska innebörd också en praktisk
betydelse genom att den bidrar till att förenkla
taxeringsarbetet. Utskottet ser mot denna bakgrund
inte någon anledning att nu överväga någon justering
av de aktuella beloppen och avstyrker därför
motionsyrkandena.
När det gäller frågan om avdrag när barn lämnats
och hämtats under resan anser utskottet att ett
avsteg från gällande principer vid beräkningen av
tidsvinst skulle medföra kontroll- och tillämpnings-
svårigheter. En möjlighet att räkna denna kostnad
skulle också innebära en klar avvikelse från
principen om att avdrag inte bör medges för
levnadskostnader.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sk621 yrkande 2, Sk667 och A811 yrkande 12.
Ökade levnadskostnader vid tillfälligt
arbete
Bakgrund
Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi
1997:17) arbetar sedan november 1997 med en översyn
av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid
tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel
bosättning. Översynen gäller även eventuella problem
som beskattningen av förmåner vid tillfälliga och
kortvariga anställningar eller uppdrag kan medföra
(dir. 1997:128). I delbetänkandet Avdrag för ökade
levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt
arbete (SOU 1998:56) har utredningen behandlat
tjänsteresor och tillfälligt arbete som pågår under
längre tid än två år. Utredningen föreslår bl.a. att
avdrag för kostnader för logi, måltider och
småutgifter skall kunna medges under en längre
period än två år utan att särskilda skäl föreligger.
Utredningen föreslår också vissa ändringar av
schablonbeloppen.
Utredningens slutbetänkande skall redovisas senast
den 1 september 1999.
Motionerna
I flera motioner framställs yrkanden om att
tvåårsgränsen för ökade levnadskostnader vid
tillfälligt arbete utanför bostadsorten skall slopas
snarast. Sådana yrkanden framställs i motionerna
Sk650 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk634 av Christel
Anderberg (m) och Sk635 av Karin Falkmer (m).
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen den 4
februari 1999 beslutat om en remiss till Lagrådet
som innehåller det av motionärerna begärda förslaget
om slopad tvåårsgräns. Av regeringens
propositionsförteckning framgår att en proposition
kommer att lämnas senare i vår.
Utskottet anser att regeringens förslag bör
avvaktas och avstyrker därför motionerna
Sk634, Sk635 och Sk650.
Resekostnader vid kortvariga uppdrag
Bakgrund
Avgörande för gränsdragningen mellan å ena sidan
resor mellan arbete och bostad och å andra sidan
tjänsteresor är begreppet tjänsteställe. Om en
skattskyldig har flera arbeten eller uppdrag bestäms
tjänstestället vid respektive uppdrag. Detta gäller
för musiker, föredragshållare, m.fl. En resa mellan
bostaden och tjänstestället utgör i dessa fall inte
en tjänsteresa. För andra yrkesgrupper gäller regler
som innebär att bostaden skall anses utgöra
tjänsteställe, t.ex. arbetstagare inom byggnads- och
anläggningsbranschen, nämndemän, m.fl. För dessa
utgör resor till arbetsplatsen tjänsteresor.
Motionen
I motion Sk675 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s) anförs att skattemyndigheterna på vissa håll
vägrar fotbollsdomare avdrag för resekostnaden med
hänvisning till att det inte är fråga om en resa i
tjänsten utan resor till och från arbetet. Eftersom
uppdragen hela tiden ligger på olika orter är det
enligt motionären rimligt att betrakta bostaden som
utgångspunkten för de olika uppdragen.
Utskottets ställningstagande
Den översyn som Utredningen om ökade
levnadskostnader m.m. arbetar med (se föregående
rubrik) gäller också eventuella problem med
beskattningen av förmåner vid tillfälliga och
kortvariga anställningar eller uppdrag. I direktiven
tas bl.a. problemet med gränsdragningen mellan
arbetsresor och tjänsteresor upp. Utredningens
slutbetänkande skall redovisas senast den 1
september 1999.
Enligt utskottets mening finns det ett nära samband
mellan de problem som motionärerna tar upp och de
frågor som nu utreds av Utredningen om ökade
levnadskostnader. Utskottet anser att det finns
anledning att avvakta resultatet av utredningens
arbete innan ställning tas till den typ av
förändringar som motionärerna begär. Utskottet
avstyrker därför motion Sk675.
Pensionsförsäkringar
Bakgrund
För löntagare i allmänhet är utrymmet för avdrag för
pensionsförsäkring begränsat till ett halvt
basbelopp och 5 % av inkomsten mellan 10 och 20
basbelopp. Andra regler gäller för löntagare som
saknar pensionsrätt och näringsidkare.
Före 1995 uppgick löntagarnas avdragstak till ett
basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20
basbelopp. Beslutet att sänka taket till nuvarande
nivå utgjorde ett led i finansieringen av EU-
medlemskapet och beräknades ge en förstärkning på
800 miljoner kronor år 1998 (prop. 1994/95:203, bet.
1994/95:SkU28).
Motionerna
I motion Sk674 av Margit Gennser (m) anförs att
problemet med det begränsade utrymmet för avdrag för
pensionsförsäkring kan lösas med ett avdragstak för
hela livstiden. En sådan gräns skulle enligt
motionären kunna läggas vid 3,5 miljoner kronor.
Personer som elitidrottsmän, popstjärnor och andra
med en kort och intensiv period med höga inkomster
skulle på detta sätt få ett vidgat utrymme för
ekonomisk planering. Motionären föreslår att en
utredning med denna inriktning tillsätts.
I motion Sk670 yrkande 4 av Per Westerberg m.fl.
(m) anförs att möjligheten till personliga
"fallskärmar" genom pensionsförsäkring bör utvidgas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning skulle förslaget om ett
avdragstak för hela livstiden medföra ett betydande
statsfinansiellt bortfall och dessutom innebära att
de fördelningspolitiska principer som ligger bakom
dagens inkomstbeskattning inte längre skulle få
fullt genomslag. Utskottet är inte berett att
tillstyrka denna typ av förändringar.
Utskottet är inte heller berett att nu tillstyrka
en utvidgning av avdragsrätten för
pensionsförsäkringspremier.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sk670 yrkande 4 och Sk674.
Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor
Motionen
I motion Ub801 yrkande 2 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) anförs att föräldrar med barn i kommunal
förskola bör ha samma möjlighet att ta del i
verksamheten som föräldrar med barn i kooperativa
förskolor. Skattelagstiftningen bör enligt
motionärerna ändras så att det blir möjligt att
erbjuda skattefria ersättningar och rabatter till de
föräldrar som deltar i verksamheten vid barnens
kommunala förskola.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att
iaktta en viss försiktighet när det gäller att
tillskapa nya utrymmen för skattefria ersättningar
för arbete eftersom det finns en risk att de
utnyttjas för att kringgå beskattningen och därmed
orsakar kontrollproblem. En möjlighet till
skattebefrielse för personal som arbetar på en
kommunal förskola och har sitt barn i samma förskola
bör enligt utskottets mening också kunna ge upphov
till gränsdragningsproblem om inte avsikten är att
tillskapa en möjlighet till skattebefrielse även för
fast anställd förskolepersonal i denna situation.
Även om utskottet således kan se problem med den
typ av skattebefrielse som motionärerna föreslår har
utskottet förståelse för att det finns ett intresse
att stimulera föräldrar att delta i
förskoleverksamhet och önskemålet om att slippa de
problem som en beskattning i denna situation kan ge
upphov till. Ett undantag av den typ som
motionärerna önskar har också tillskapats för
hyresgästers och bostadsrättsinnehavares
självförvaltning (prop. 1996/97: 119, bet.
1996/97:SkU24).
Enligt utskottets mening finns det anledning att
anta att det nu aktuella förslaget kan komma att
beröras i de pågående skatteöverläggningarna, och
utskottet anser därför att resultatet av dessa
överläggningar bör avvaktas.
Utskottet avstyrker motion Ub801 yrkande 2.
Beskattning av EU-parlamentariker
Bakgrund
Europaparlamentet har den 3 december 1998 lagt fast
riktlinjer för en stadga om bl.a. ledamöternas löner
och beskattning. Enligt förslaget skall
Europaparlamentets ledamöter inte betala skatt i
hemlandet. Stadgan är ett utflöde av de
beslutsmöjligheter som parlamentet fått i
Amsterdamfördraget. Stadgan förutsätter beslut av
Europaparlamentet och ett enhälligt beslut av rådet.
Motionen
I motion K354 yrkande 2 av Murad Artin m.fl. (v)
anförs att Sverige under alla förhållanden bör
förbehålla sig rätten att ta ut skatt för de EU-
parlamentariker som valts i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör Sverige verka för att
Europaparlamentets förslag till stadga för
parlamentet ändras på så sätt att ledamöterna i
Europaparlamentet kan beskattas i hemlandet. Enligt
vad utskottet inhämtat är detta också den linje som
regeringen driver i överläggningarna om parlamentets
förslag till stadga. Det finns därför inte någon
anledning till ett tillkännagivande till regeringen
i denna fråga.
Utskottet avstyrker med det anförda motion K354
yrkande 2.
Avdrag för kampanjmaterial
Bakgrund
I ett avgörande från Regeringsrätten (RÅ 1986 ref.
30) har riksdagsledamot medgivits avdrag för
resekostnader i det politiska arbetet och under
valrörelsen. Regeringsrätten ansåg att det ingår i
en riksdagsledamots arbetsuppgifter att hålla
kontakt med väljarna i den egna valkretsen och att
delta i det partipolitiska arbetet.
Riksskatteverket har i ett brevsvar den 23 juni
1998 anfört att avdrag för kostnader under
valrörelse bör kunna medges den som är riksdagsman
men inte den som, utan att vara riksdagsman, deltar
i en valrörelse för att bli invald i riksdagen.
Motionerna
I motion Sk613 av Siw Persson (fp) anförs att det är
en otillbörlig förmån för dem som redan är valda att
de medges avdrag för sina kampanjkostnader. En så
uppenbar orättvisa måste rättas till, annars blir
tanken med personval förfelad. Lagen bör ändras så
att kostnader för kampanjmaterial upp till en viss
summa, förslagsvis 20 000 kr, görs avdragsgilla.
I motion Sk678 av Caroline Hagström (kd) hemställs
att diskrimineringen av dem som bedriver valkampanj
utan att vara riksdagsledamot måste upphöra och att
reglerna om avdrag för kampanjkostnader måste
ändras.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är avdragsrätten för
riksdagsmännens kampanjkostnader en direkt följd av
att riksdagsmännen erhåller en skattepliktig
ersättning under sitt uppdrag och att uppdraget
anses omfatta verksamhet under valkampanjer. I
enlighet med de principer som gäller vid inkomst-
beskattningen uppkommer i denna situation en
avdragsrätt för de kostnader som är förenade med
uppdraget. Beroende på hur uppdraget utformats torde
motsvarande gälla för ledamöter i andra valda
församlingar som uppbär en skattepliktig ersättning
under sitt uppdrag. Även kandidater som inte har en
plats i den församling som valet gäller torde kunna
ha rätt avdrag för sina kampanjkostnader om de
uppbär en skattepliktig ersättning för sitt deltag-
ande i en valkampanj.
De tekniska, ekonomiska, organisatoriska och
praktiska effekterna av det nya valsystemet
utvärderas för närvarande av Rådet för utvärdering
av 1998 års val. Rådet skall ägna särskild
uppmärksamhet åt konsekvenserna av systemet ur ett
demokratiskt perspektiv. Arbetet med utvärderingen
skall vara avslutat senast den 1 juli 1999 (dir.
1997:87).
Utskottet har förståelse för den kritik som
motionärerna riktar mot de nuvarande reglerna och
anser att det kan finnas skäl att överväga en
förändring av skattereglerna i denna del, även om
andra lösningar är tänkbara. Enligt utskottets
uppfattning torde frågan om en eventuell förändring
av de nu aktuella skattereglerna kunna aktualiseras
i anslutning till regeringens överväganden med
anledning av den översyn som Rådet för utvärdering
av 1998 års val nu genomför. Någon åtgärd från
riksdagen sida torde därför inte vara påkallad.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk613 och Sk678.
Idrottskonto
Motionen
I motion Sk611 av Marianne Andersson och Margareta
Andersson (c) anförs att skatterna utgör ett problem
för den som vinner framgångar inom idrotten och
tjänar mycket pengar under en kort tid. Enligt
motionärerna vore det rimligt att införa ett
idrottskonto som ger samma möjligheter till
skatteutjämning över tiden som skogskontot.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt vara utformade på ett sådant sätt att
undantag för olika grupper kan undvikas, och
utskottet har också vid tidigare tillfällen avstyrkt
yrkanden om olika former av utjämningskonton med
hänvisning till skattereformens principer om en
likformig och enhetlig beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk611.
Biodling
Bakgrund
Vid 1991 års skattereform infördes särskilda
skatteregler för hobbyverksamhet. Inkomst av
hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst.
Avdrag får göras för utgifter som erlagts under
beskattningsåret eller under något av de fem år som
föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som
erlagts före beskattningsåret medges endast i den
mån utgiften överstiger eventuella inkomster under
det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk
går gränsen mellan hobbyverksamhet och näring
normalt vid 15 bikupor.
Motionenerna
I motion Sk714 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
anförs att beslutet att beskatta hobbybiodlarna
kraftigt påverkat biodlingen och att antalet
biodlare som är anslutna till Sveriges Biodlares
Riksförbund har minskat med 27 %. För att säkra den
viktiga pollineringen bör biodlare med upp till 15
kupor vara befriade från bokförings- och
anteckningsskyldighet och från skyldigheten att visa
att vinst inte uppstått. Denna fråga bör enligt
motionärerna beaktas i skatteöverläggningarna.
I motion Sk715 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (kd) hemställs att den fasta gränsen på
15 bisamhällen under vilken skattskyldighet inte
föreligger återinförs.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att
undvika att ha regler som gör det möjligt att
varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet utan
att den underkastas samma skatteregler som andra
liknande verksamheter. Skattefriheten för inkomst av
hobbyverksamhet avskaffades därför under 1991 års
skattereform och särskilda regler för beskattningen
av sådan verksamhet infördes.
När det gäller biodling innebär det anförda att
eventuella överskott av hobbybiodling kommer att
beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter
från år då någon inkomst inte deklarerats måste
kunna redovisa sina inkomster under ett sådant år.
De krav som ställs gäller en redovisning av de
inkomster som förekommit och ett underlag som
styrker utgifterna. Enligt utskottets bedömning bör
en sådan redovisning inte medföra alltför mycket
besvär.
Utskottet är inte berett att ompröva sitt
ställningstagande när det gäller beskattningen av
hobbyverksamhet och vidhåller att dessa skatteregler
även bör gälla för hobbybiodlare.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sk714 och Sk715.
Bytesringar
Bakgrund
I England har s.k. LETS (Local Exchange and Trade
System) vuxit fram och utgör ett mellanting mellan
den traditionella marknaden och den informella
sektorn. Medlemmarna sätter ut annonser om sina
tjänster, och byten som sker meddelas ringens
bokförare.
Motionen
I motion Sk709 av Kia Andreasson (mp) anförs att
LETS har sociala fördelar eftersom alla typer av
människor kan ingå och att ett sådant system skulle
vara betydelsefullt inte minst för invandrare
(yrkande 1). Regeringen bör enligt motionärerna
återkomma med förslag om en skattebefrielse för
bytesringar (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Byte av varor och tjänster i organiserad form skall
i princip beskattas och undantag från dessa
principer skulle enligt utskottets mening ge upphov
till svåra gränsdragnings- och kontrollproblem.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt
liknande yrkanden och vidhåller sin ståndpunkt i
denna fråga och avstyrker således motion Sk709
yrkandena 1 och 2.
Glesbygdsavdrag
Motionerna
I motionerna N337 yrkande 6 av Lennart Daléus m.fl.
(c) och N302 yrkande 2 av Kjell Ericsson (c) anförs
att personer som bor långt från de områden där de
stora infrastrukturinvesteringarna sker inte kan
nyttiggöra dessa satsningar och att kostnader som
uppstår på grund av långa avstånd och avsaknad av
valfrihet måste kompenseras. En sådan kompensation
kan enligt motionärerna lättast uppnås genom en
avdragsmöjlighet som knyts till boendet och
tillgången till allmänna kommunikationsmedel.
Regeringen bör enligt motionärerna utreda ett sådant
avdrag.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt utformas generellt för hela landet och andra
medel än skattereglerna i första hand användas för
att åstadkomma en regional utjämning.
En viktig del i det kommunala utjämningssystemet är
bl.a. hänsynen till de strukturella kostnads-
skillnaderna, där de viktigaste faktorerna är
kostnader som hänger samman med åldersstruktur,
glesbygd och befolkningstäta områden. Det kommunala
utjämningssystemet ger således möjligheter att ta
regionala hänsyn av den typ som motionärerna
eftersträvar.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna N337
yrkande 6 och N302 yrkande 2.
Gåvor till ideella organisationer
Motionerna
I fyra motioner framställs yrkanden om en
avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer,
ideella föreningar och till ideellt och humanitärt
arbete. Yrkandena finns i motionerna Sk653 yrkande 1
av Carl Erik Hedlund (m), So381 yrkande 2 av Sten
Tolgfors (m), Sk677 av Tuve Skånberg (kd) och Sk676
av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt
yrkanden med denna inriktning och har därvid
hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle
utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990
års skattereform och leda till ett kraftigt
skattebortfall.
Utskottet vidhåller sin inställning i denna del och
avstyrker därför motionerna Sk653 yrkande 1, So381
yrkande 2, Sk677 och Sk676.
Attraktiva områden
Motionen
I motion Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) tar
motionärerna upp de problem som fastighetsskatten
ger upphov till i skärgården och begär ett
tillkännagivande till regeringen om att
fastighetsskatten bör sänkas till 1,3 % 1999
(yrkande 2) och att endast halva tomtvärdet bör
ligga till grund för fastighetsskatten (yrkande 4).
Yttrande
Bostadsutskottet har i sitt yttrande framhållit att
förslag om fastighetsskattens nivå m.m. nyligen
varit föremål för riksdagens behandling och har
avstått från att på nytt sakbehandla dessa yrkanden.
Bostadsutskottet har hänvisat till höstens
behandling av dessa frågor.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det inte anledning
att på nytt gå in på frågan om
fastighetsbeskattningens nivå. Även utskottet får i
denna del hänvisa till höstens behandling av dessa
frågor i utskottets yttrande 1998/99:SkU1y.
När det gäller de problem som
fastighetsbeskattningen enligt motionärerna ger
upphov till i skärgården finns det enligt utskottets
mening anledning att hänvisa till det
utredningsarbete som nu pågår. Fastighets-
beskattningskommittén har i uppdrag att behandla
frågan om hur fastighetsskatten slår i skärgårds-
områdena och i andra attraktiva områden. I
Fastighetstaxeringsutredningens uppdrag ingår bl.a.
att undersöka om det finns någon signifikativ
skillnad mellan permanent- och fritidsbostäder i
jämförbara lägen när det gäller överlåtelsepriser.
Enligt utskottets mening bör det pågående
utredningsarbetet avvaktas. Utskottet avstyrker
motion Sk603 yrkandena 2 och 4.
Tomträttsmark
Bakgrund
Vid fastighetsbeskattningen likställs
tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens
är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren
som betalar fastighetsskatt för en fastighet som
innehas med tomträtt. Härvid medges
tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld
under inkomst av kapital.
Motionerna
I motionerna Sk307 yrkande 7 av Holger Gustafsson
m.fl. (kd), Sk679 av Helena Höij (kd) och Sk623 av
Ulf Björklund (kd) hemställs att markägaren och inte
tomträttsinnehavaren skall var skyldig att betala
fastighetsskatt för tomträttsmarken.
Yttrande
Bostadsutskottet anser att det som anförs i
motionerna inte ger bostadsutskottet anledning att
förorda någon ändring när det gäller tomträttsinne-
havares skyldighet att betala fastighetsskatt för
tomträttsmarken. Enligt utskottet skulle en
omläggning sannolikt leda till krav från markägaren
på kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar bostadsutskottets bedömning och
avstyrker därför motionerna Sk307 yrkande 7, Sk679
och Sk623.
Energisparande åtgärder
Motionerna
I motion Sk615 av Ingvar Eriksson och Ola Karlsson
(m) anförs att installation av värmepump ger tre
poäng vid fastighetstaxeringen medan ett
konventionellt värmesystem endast ger två poäng.
Detta ger enligt motionärerna helt fel signaler och
medför att önskvärda energihushållningsåtgärder
motverkas. Investeringar som leder till energi-
besparing bör i stället premieras eller i vart fall
behandlas neutralt. Motsvarande yrkanden framställs
i motionerna Sk680 av Inger Strömbom (kd) och Sk707
yrkande 1 av Dan Ericsson (kd).
Yttrande
Bostadsutskottet anför att de principer som ligger
bakom fastighetsbeskattningen i vissa fall kan leda
till att åtgärder som är önskvärda ur samhällets
synvinkel delvis blir mindre förmånliga att
genomföra för den enskilde fastighetsägaren och att
investeringar i energibesparande åtgärder eller byte
till mer miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel
på sådana åtgärder. Sett ur ett
energihushållningsperspektiv kan det således enligt
vad bostadsutskottet anför framstå som olyckligt att
åtgärder som i vissa fall har främjats genom
statligt stöd samtidigt leder till en ökad
skattebelastning för fastighetsägaren.
Bostadsutskottet anför att det mot denna bakgrund
kan finnas skäl att överväga möjligheterna till
regeländringar inom fastighetsskattesystemets ram,
och utskottet konstaterar att Fastighetsbeskatt-
ningskommittén enligt sina direktiv (dir. 1998:20)
bl.a. skall överväga hur miljöinvesteringar och
andra miljörelaterade åtgärder bör påverka fastig-
hetsskatten. Motionerna avstyrks med hänvisning till
Fastighetsbeskattningskommitténs pågående arbete med
dessa frågor.
Utskottets ställningstagande
Som bostadsutskottet anfört ingår det i Fastighets-
beskattningskommitténs uppdrag att överväga hur
miljöinvesteringar och andra miljörelaterade
åtgärder bör påverka fastighetsskatten. Resultatet
av dessa överväganden bör enligt utskottets mening
avvaktas, och utskottet avstyrker motionerna med
hänvisning härtill och till vad bostadsutskottet
anfört. Motionerna Sk615, Sk680 och Sk707 yrkande 1
avstyrks således av utskottet.
Lokala taxeringsnämnder
Motionerna
I motion Sk603 yrkande 1 av Inger René och Kent
Olsson (m) anförs att det finns anledning att
inrätta lokala fastighetstaxeringsnämnder med lokalt
inflytande för att tillvarata den lokala kunskapen
vid taxering.
Också i motion N230 yrkande 4 av Rigmor Ahlstedt
(c) hemställs att lokala taxeringsnämnder bör
återinföras för att få en så rättvis bedömning som
möjligt. Nämnderna bör enligt motionären tillsättas
med personer som har såväl person- som
lokalkännedom.
Yttrande
Bostadsutskottet anför att det mot bakgrund av den
betydelse som taxeringsvärdet har bl.a. för nivån på
fastighetsskatten givetvis är angeläget att
taxeringen ger en så rättvisande bild av
marknadsvärdena som möjligt och att de
särförhållanden som kan råda på en ort så långt
möjligt bör beaktas. Bostadsutskottet anser därför
att det är angeläget att ta till vara den lokala
kunskapen och om möjligt öka lekmannainflytandet i
taxeringsförfarandet. Eftersom det ingår i
Fastighetstaxeringsutredningens uppdrag att överväga
hur ett förstärkt lekmannainflytande kan uppnås,
finns det enligt vad bostadsutskottet anför i sitt
yttrande skäl att avvakta utredningsresultatet.
Utskottets ställningstagande
I direktiven till Fastighetstaxeringsutredningen har
uppmärksammats den kritik som i olika sammanhang har
riktats mot att den lokala kunskapen inte i
tillräcklig utsträckning tas till vara i
taxeringsförfarandet. Utredaren har fått i uppdrag
att undersöka om ett förstärkt lekmannainflytande
kan leda till ett bättre taxeringsarbete samt att
lämna förslag till hur ett sådant inflytande kan
utformas.
Enligt utskottets mening bör
Fastighetstaxeringsutredningens överväganden i dessa
delar avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk603
yrkande 1 och N230 yrkande 4.
Tilläggsdirektiv till
Fastighetsbeskattningskommittén
Bakgrund
Fastighetsbeskattningskommittén har till uppgift att
överväga frågor om skattemässig neutralitet mellan
olika upplåtelseformer. I direktiven framhålls att
det knappast är meningsfullt att enbart diskutera
neutraliteten utifrån skattereglerna. Det anses vara
nödvändigt för kommittén att beakta statens åtgärder
för bostadsfinansiering och reglerna för
bostadsbidrag i en analys av neutralitetsfrågan.
Vidare framgår av direktiven att kommittén särskilt
skall analysera om fastighetsskatten i kombination
med räntebidragssystemet innebär en diskriminering
av nyinvesteringar i hyreshus eller ej. Även
neutralitetsaspekterna på beskattningen av
bostadsrättslägenheter bör enligt direktiven
utvärderas.
Motionen
I motion Bo235 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
anförs att Fastighetsbeskattningskommittén bör få
tilläggsdirektiv som vidgar utredningens möjligheter
att komma med förslag om rättvisare boendekostnader
och som gör det möjligt för kommittén att ta med
skattereformens effekter och de försämrade ränte-
bidragen i analysen.
Yttrande
Bostadsutskottet anför att det framgår av direktiven
att sambanden mellan fastighetsskatten och andra
förhållanden som kan påverka boendekostnaderna
kommer att diskuteras i
Fastighetsbeskattningskommittén. Även om kommittén
inte har till uppgift att lämna förslag om
exempelvis reglerna för bostadsfinansiering och
bostadsbidrag får det enligt bostadsutskottet
förutsättas att frågor om hur bl.a. dessa regler
samverkar med skattereglerna kommer att analyseras.
Det kan enligt bostadsutskottets yttrande inte
heller uteslutas att denna analys och eventuella
förslag om ändringar inom fastighetsskattesystemets
ram kan föranleda överväganden om regeländringar
inom andra områden. Det kan dock enligt vad
bostadsutskottet anför inte anses nödvändigt att
förslag med denna inriktning utarbetas inom
Fastighetsbeskattningsutredningens ram, och
utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar bostadsutskottets bedömning i denna
del och avstyrker således motion Bo235 yrkande 1.
Skattereduktion för byggnadsarbete
Bakgrund
Skattereduktion för byggnadsarbeten medges för
arbete under perioden den 15 april 1996-den 31 mars
1999. Berättigade är ägare till villor, radhus,
fritidshus och hyreshus med bostäder samt
bostadsrättsinnehavare. Skattereduktionen är 30 % av
arbetskostnaden inklusive moms. Den maximala
skattereduktionen har fr.o.m. den 18 mars 1998 höjts
till 14 000 kr för småhus och till 7 000 kr för
bostadsrättslägenhet. Den som utför arbete måste ha
F-skattsedel. Skattereduktion medges inte för eget
eller anställdas arbete.
Motionen
I motion Sk614 av Ulf Björklund (kd) hemställs att
fastighetsägare som använder egen arbetskraft skall
vara berättigade till skattereduktion.
Yttrande
Bostadsutskottet avstyrker motionen och anför att
det mot bakgrund av den begränsade återstående tid
som skattereduktion kan beviljas inte finns skäl att
nu närmare överväga den föreslagna lagändringen.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening har rotavdraget tillkommit
som en tillfällig skattelättnad för att skapa nya
arbetstillfällen inom byggnadssektorn. Att medge
skattereduktion även för egen arbetskraft ligger
därför vid sidan av det grundläggande syftet att
främja nya arbetstillfällen.
Som bostadsutskottet anför finns det med hänsyn
till den korta tid som nu återstår för tillämpningen
av dessa regler inte heller utrymme för den typ av
förändringar som motionären föreslår.
Utskottet avstyrker motion Sk614.
Mangårdsbyggnader
Bakgrund
Skattereformen innebar en övergång till
schablonbeskattning även för jordbrukets bostäder.
Avdrag för kostnader för underhåll kunde därför inte
göras i jordbruket. Utredningen om förvaltningen av
vissa kulturmiljöer konstaterade i sitt betänkande
Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) att slotts-
och herrgårdsmiljöerna i stor utsträckning var
hotade och att det främsta hotet var de förändringar
som skett i samband med skattereformen.
Hösten 1993 beslutade riksdagen införa en
avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader
hänförliga till större mangårdsbyggnad på lantbruks-
enhet genom att en sådan privatbostadsfastighet
efter särskild framställan skulle beskattas som
näringsfastighet. Reglerna gäller mangårdsbyggnader
med nybyggnadsår före år 1930 och en yta om minst
400 kvadratmeter. De nya reglerna tillämpades första
gången vid 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, bet.
1993/94:SkU17).
Motionen
I motion Sk618 av Göte Jonsson och Ingvar Eriksson
(m) hemställs att avdragsrätten för underhåll av
mangårdsbyggnader återinförs.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening innebär de regler som
infördes 1995 att det skapades en möjlighet att
under vissa villkor få avdrag för underhåll av
mangårdsbyggnader. En förutsättning för en sådan
rätt är dels att byggnaden har en viss storlek och
ålder, dels att en konsekvent näringsbeskattning av
byggnaden genomförs. Utskottet är mot bakgrund av
att denna möjlighet nu finns inte berett att
överväga ytterligare möjligheter till avdrag för
underhåll av mangårdsbyggnad. Utskottet avstryker
motion Sk618.
Fastighetsskatten på vattenkraftverk
Bakgrund
Tidigare utgick en produktionsskatt på äldre
vattenkraftverk. Skatten syftade till att dra in de
vinster som innehavare av äldre kraftverk kunde göra
därför att kostnaden för nyanläggning av kraftverk
var hög. I anslutning till Sveriges medlemskap i EU
infördes en generell produktionsbeskattning av
elproduktion i vattenkraftverk och en
fastighetsskatt på industrienheter. Produktionsbe-
skattningen har sedermera omvandlats till en förhöjd
fastighetsskatt och denna har i sin tur avskaffats.
På vattenkraftverk utgår numera endast den allmänna
fastighetsskatten på industrienheter. Skattesatsen
uppgår till 0,5 %.
Motionen
I motion Sk617 av Laila Bäck m.fl. (s) hemställs att
fastighetsskatten på vattenkraftverk görs
åldersberoende på samma sätt som den tidigare
produktionsskatten på vattenkraftverk. En sådan
utjämning skulle enligt motionären ge en ökad
stimulans för ökad kapacitet genom effektivisering
av gamla verk och nybyggnad i redan utbyggda älvar.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening utgår det inte i dag någon
särskild fastighetsskatt på just
elproduktionsenheter. Däremot omfattas dessa av den
fastighetsskatt på 0,5 % som tas ut av
industrienheter som ett led i finansieringen av
medlemskapet i EU. Utskottet anser inte att denna
fastighetsskatt bör differentieras i syfte att gynna
yngre elproduktionsenheter och avstyrker därför
motion Sk617.
Gränsgångare
Bakgrund
Enligt det nya nordiska dubbelbeskattningsavtalet
och ett särskilt avtal med Danmark har den tidigare
gränsgångarregeln upphört att gälla i förhållande
till Danmark den 1 januari 1977. Detta innebär i
princip att gränsgångare i Öresundsregionen skall
beskattas i verksamhetslandet. Enligt en särskild
övergångsbestämmelse kommer emellertid de tidigare
reglerna fortfarande att gälla för dem som tidigare
behandlats som gränsgångare och som fortsätter att
uppfylla de villkor som gällt för tillämpningen av
dessa regler (prop. 1996/97:44, bet. 1996/97:SkU12).
Motionerna
I motionerna Sk682 av Marie Granlund och Lars-Erik
Lövdén (s) och Sk683 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) anförs att den nya
gränsgångarregeln mellan Sverige och Danmark får
konsekvenser för gränskommunerna. Enligt
motionärerna gör den pressade arbetsmarknaden i
Malmö att malmöbor söker sig till Köpenhamn för
arbete. De låga hyrorna i Malmö gör också att många
danskar bosätter sig i Malmö och arbetar kvar i
Köpenhamn. Härtill kommer Öresundsbron som enligt
motionärerna kan komma att höja pendlingsnivån från
dagens 1 500 till ca 15 000 år 2010, vilket med det
nya dubbelbeskattningsavtalet kan ge ett
skattebortfall för Malmö på ca 1 500 miljoner
kronor. Med nuvarande regler för kommunal
skatteutjämning skulle övriga kommuner behöva
kompensera Malmö med 1 400 miljoner kronor. Enligt
motionärerna är det viktigt att principen om
beskattning på bostadsorten återställs för
pendlarna, och de anser att konsekvenserna av en
sådan beskattning behöver utvärderas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening kommer ett eventuellt
skattebortfall för Malmöregionen i huvudsak att
utjämnas mellan Sveriges alla kommuner inom ramen
för gällande regler om skatteutjämning. Utskottet
hade också i samband med att de nya reglerna
beslutades anledning att ta upp denna fråga, och
utskottet utgick då ifrån att regeringen skulle
följa utvecklingen i Öresundsregionen uppmärksamt
och vid behov återkomma till riksdagen med de
förslag som kan erfordras.
Projektet med integrationen av Öresundsregionen
gäller enligt utskottets mening inte bara frågan om
regionens skatteunderlag utan en mängd andra
problem, och inom regeringen pågår nu ett omfattande
arbete med dessa frågor. Arbetet samordnas av
statsrådet Leif Pagrotsky som är nordisk
samordningsminister.
När det gäller önskemålen om ett återinförande av
gränsgångarreglerna bör det noteras att den
nuvarande beskattningsordningen grundar sig på en
klar och internationellt vedertagen princip och att
gränsgångarregeln slopats på begäran av Danmark. Det
är enligt utskottets mening mot denna bakgrund inte
troligt att Danmark nu skulle acceptera en återgång
till de gamla reglerna.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna
bakgrunden inte någon anledning till ett
tillkännagivande till regeringen i dessa frågor, och
utskottet avstyrker därför motionerna Sk682 och
Sk683.
Kommunernas beskattningsunderlag
Motionerna
I motion Sk710 av Laila Bäck m.fl. (s) anförs att
turistkommuner i dag går miste om åtskilliga
skattekronor eftersom verksamheten i stor
utsträckning bygger på säsongsanställd arbetskraft
som inte är mantalsskriven i kommunen. Med det nya
statliga bidrags- och utjämningssystemet hamnar
dessa kommuner fel eftersom fördelningsnyckeln
bygger på invånarantal. Ett sätt att komma till
rätta med detta vore att ändra skattereglerna så att
säsongsanställda inom turist- och servicebranschen
betalar skatt i den kommun där arbetet utförts. Den
som har en årsinkomst över t.ex. 60 000 kr i en
annan kommun skulle betala sin kommunalskatt där. De
kommuner som har stor del turism under en del av
året skulle på detta sätt kunna vinna tillbaka en
del av sina förlorade skattekronor.
I motion N274 yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl.
(kd) hemställs att fastighetsskatten på
vattenkraftverk växlas till en kommunal
fastighetsavgift. Detta skulle enligt motionärerna
bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats.
Regeringen bör återkomma med ett förslag med denna
inriktning.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör inkomstbeskattningen
även i fortsättningen ske i hemortskommunen. När det
gäller behovet av regional utjämning till följd av
att en kommunen har mycket turister bör denna kunna
tillgodoses inom ramen för den kommunala
skatteutjämningen.
När det gäller fastighetsskatten på
elproduktionsenheter bör noteras att den särskilda
skatten på dessa numera är avskaffad och att el-
produktionsenheter endast omfattas av den allmänna
fastighetsskatt om 0,5 % som tas ut på
industrienheter. Utskottet anser att det finns
bättre sätt att reglera förhållandet mellan staten
och kommunerna än att omvandla denna skatt till en
kommunal avgift.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sk710 och N274 yrkande 13.
Generalklausulen
Bakgrund
År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som
var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och
förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes
hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen
(prop. 1994/95:209, SkU30). Reglerna har senast den
1 januari 1998 givits en något ändrad utformning
(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU3).
Motionen
I motion Sk308 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) hemställs att generalklausulen avskaffas.
Motionärerna anför att generalklausulen är
svårbegriplig och helt oförutsebar för de
skattskyldiga och därför står i strid med
fundamentala principer som syftar till att förhindra
godtycklig maktutövning.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det ett starkt behov
av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger
möjlighet att under vissa förutsättningar angripa
förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas
med annan lagstiftning. Utskottet avstyrker motion
Sk308 yrkande 20.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk631 yrkandena 1
och 2, 1998/99:Sk631 yrkandena 3-5 och
1998/99:N326 yrkande 54,
res. 4 (m)
res. 5 (kd)
res. 6 (c)
3. beträffande värdering av bilförmån
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk672 yrkandena 1
och 2 och 1998/99:N326 yrkande 7,
res. 7 (m, kd)
4. beträffande handikappades bilförmån
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk730 yrkande 2,
res. 8 (m)
5. beträffande miljövänliga förmånsbilar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk656,
6. beträffande resor till och från
arbetet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk621 yrkande 2,
1998/99:
Sk667 och 1998/99:A811 yrkande 12,
res. 9 (m)
7. beträffande ökade levnadskostnader vid
tillfälligt arbete
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk634, 1998/99:Sk635
och 1998/99:Sk650,
res. 10 (m)
8. beträffande resekostnader vid
kortvariga uppdrag
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk675,
res. 11 (m)
9. beträffande pensionsförsäkringar
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk670 yrkande 4 och
1998/99:Sk674,
res. 12 (m)
10. beträffande föräldraaktivitet vid
kommunala förskolor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 2,
11. beträffande beskattning av EU-
parlamentariker
att riksdagen avslår motion 1998/99:K354,
12. beträffande avdrag för
kampanjmaterial
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk613 och
1998/99:Sk678,
13. beträffande idrottskonto
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk611,
14. beträffande biodling
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk714 och
1998/99:Sk715,
res. 13 (kd)
15. beträffande bytesringar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk709 yrkandena 1 och 2,
res. 14 (mp)
16. beträffande glesbygdsavdrag
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N302 yrkande 2 och
1998/99:N337 yrkande 6,
res. 15 (c)
17. beträffande gåvor till ideella
organisationer
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk653 yrkande 1,
1998/99:Sk676, 1998/99:Sk677 och 1998/99:So381
yrkande 2,
res. 16 (m, kd)
18. beträffande attraktiva områden
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk603 yrkandena 2 och 4,
res. 17 (m)
19. beträffande tomträttsmark
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk307 yrkande 7,
1998/99:
Sk623 och 1998/99:Sk679,
res. 18 (kd)
20. beträffande energisparande åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk615, 1998/99:Sk680
och 1998/99:Sk707 yrkande 1,
res. 19 (m, kd)
21. beträffande lokala taxeringsnämnder
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk603 yrkande 1 och
1998/99:N230 yrkande 4,
res. 20 (c)
22. beträffande tilläggsdirektiv till
Fastighetsbeskattningskommittén
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo235 yrkande 1,
23. beträffande skattereduktion för
byggnadsarbete
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk614,
res. 21 (kd)
24. beträffande mangårdsbyggnader
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk618,
25. beträffande fastighetsskatten på
vattenkraftverk
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk617,
26. beträffande gränsgångare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk682 och
1998/99:Sk683,
27. beträffande kommunernas
beskattningsunderlag
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk710 och
1998/99:N274 yrkande 13,
res. 22 (kd)
28. beträffande generalklausulen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk308 yrkande 20.
res. 23 (m, kd)
Stockholm den 16 februari 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo
Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik
Graf (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund
(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie
Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf
Kenneryd (c) och Lars U Granberg (s).
Reservationer
1. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Moderata samlingspartiet vill skapa en grund för en
förnyelse av det svenska samhället baserad på
enskilda människors initiativkraft och företagande i
syfte att värna och utveckla medborgarnas frihet och
välfärd. Vårt mål är att skapa förutsättningar för
så många nya arbetstillfällen i företagen att
arbetslösheten avskaffas som samhällsproblem och att
växla lägre skatter på arbetsinkomster mot mindre
bidrag och subventioner så att det blir möjligt att
kunna leva på sin lön och bygga upp ett eget
sparande.
Betydelsen av ett sänkt skattetryck inom
tjänstesektorn har bl.a. belysts i studien
Tjänsteföretagens vardag (Företagarnas
Riksorganisation). Med de skattesänkningar som vi
föreslår skulle en livskraftig legal marknad för
exempelvis hushållstjänster i Sverige kunna skapas.
Dagens skattekilar och det krångel som den höga
beskattningsnivån leder till gör t.ex. att företag
som erbjuder privata hushållstjänster helt lagligt
har svårt att hävda sig på marknaden. Samtidigt
uppskattar Riksskatteverket att enbart
svartstädningen omsätter ungefär en miljard kronor
varje år. Om skattekilarna minskade och större
klarhet kunde skapas beträffande
förmånsbeskattningen borde ett stort antal legala
hushållstjänster kunna skapas samtidigt som
svartarbetet skulle minska i motsvarande mån. En
sådan förändring skulle vara lönsam också för
staten.
Vi föreslår också en skattereduktion på 50 % för
privatpersoner på arbetskostnaden för
hushållstjänster som utförs i det egna hemmet.
Kostnaden halveras direkt vid köp. Vår bedömning är
att stimulansen för hushållstjänster på lite sikt
kan ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya
jobb.
Vår politik innebär skattesänkningar som tar sikte
på bl.a. barnfamiljerna. Ett av förslagen är ett
grundavdrag vid den kommunala beskattningen på
10 000 kr per år och barn vid sidan av ett
oförändrat barnbidrag. Vi har också föreslagit
statliga åtgärder som ger utrymme för sänkta
kommunalskatter samt avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader tillsammans med ett
vårdnadsbidrag. Sammantaget innebär vår politik att
barnfamiljerna får väsentligt bättre ekonomi och
större valfrihet.
En politik med denna inriktning skapar en grund för
en förnyelse, tillväxt och nya jobb i det svenska
samhället och värnar och utvecklar medborgarnas
frihet och välfärd.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande inkomstbeskattningens
inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk612 yrkande
1, 1998/99:Sf214 yrkande 1, 1998/99:A215 yrkande
2, 1998/99:A802 yrkande 8, med anledning av
motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,
1998/99:Sk632, 1998/99:Sk648 yrkande 1,
1998/99:Sk649, 1998/99:
Sk655, 1998/99:Sf214 yrkande 4, 1998/99:T818
yrkande 7, 1998/99:
N326 yrkande 65, 1998/99:N329 yrkande 1,
1998/99:N330 yrkande 18, 1998/99:N332 yrkande 1,
1998/99:A810 yrkande 13 och 1998/99:
Bo237 yrkande 19 och med avslag på motionerna
1998/99:Sk612 yrkande 2, 1998/99:Sk671 yrkandena
1, 2, 5, 6, 8 och 10, 1998/99:
Sk706, 1998/99:MJ238 yrkande 5, 1998/99:MJ749
yrkande 27, 1998/99:MJ803 yrkande 8,
1998/99:N238 yrkande 6, 1998/99:N334 yrkande 2
och 1998/99:A238 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.
2. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Vi ser det som en viktig uppgift att skapa en
skattestruktur som gör att fler kan klara sig på sin
egen lön och inte tvingas vara beroende av bidrag
för att få hushållsekonomin att gå ihop. Därför har
vi föreslagit en rad åtgärder som gör att
inkomsttagare får behålla en större del av sin egen
lön och därmed får möjlighet att påverka och få
kontroll över sin egen ekonomiska situation. Det
beloppsmässigt mest betydande förslaget är ett
kraftigt höjt grundavdrag i den kommunala
beskattningen.
Dessutom förhindrar dagens skattesystem tillväxt i
sektorer av ekonomin där det egentligen både finns
ett utbud och en efterfrågan. En sådan sektor är
tjänstesektorn för hushållstjänster. Inom denna
sektor skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå
om bara skattesystemet omformades. Hundratusentals
hushåll köper i dag svarta tjänster och tusentals
människor utför svartjobb. Tjänstesektorn kan ges
helt nya möjligheter att växa om vita
hushållstjänster görs tillgängliga för personer med
normala inkomster. Vi föreslår en 50-procentig
skattereduktion för de privata hushållens köp av
tjänster i det egna hemmet. Förslaget kan beskrivas
som att det nuvarande rotsystemet permanentas och
utvidgas rejält så att det vita priset halveras
direkt vid köpet. Tjänster för upp till 50 000 kr
per år kan köpas med en 50-procentig
skattereduktion, som då uppgår till maximalt 25 000
kr per hushåll och år.
Vi vill också underlätta för de arbetstagare som
erbjuds hemservice som löneförmån från sina
arbetsgivare. Dagens förmånsvärde är satt så högt
att få har råd att ta emot löneförmånen. Det beror
på att förmånsvärdet är satt utifrån dagens orimliga
skattebelastning på denna typ av tjänster. Om vårt
förslag om en 50-procentig skattereduktion för
hushållstjänster förverkligas bör också
förmånsvärdet sänkas på denna löneförmån. Då skulle
många personer som i dag arbetar i överhettade
branscher kunna ta emot denna typ av löneförmån, och
skattesystemet blir därmed effektivitetsbefrämjande
samtidigt som det skapas nya arbetstillfällen.
Den svarta sektorn innebär betydande problem för de
företag som redan finns. Vart femte företag drabbas
av konkurrens från den svarta sektorn. I en del
branscher är det betydligt mer. Det leder till att
seriösa företagare inte har en chans att konkurrera
om de inte också fuskar med vissa regler. I några
branscher har detta blivit en ond cirkel, där
företag "tvingas" fuska för att överleva på
marknaden. Dagens situation riskerar att leda till
en kraftigt urholkad skattemoral. Detta är
naturligtvis ett mycket allvarligt problem. Ett
fungerande rättssamhälle bygger på att
lagstiftningen är förankrad i människors
rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja
lyder lagarna.
Den ekonomiska samhällsutvecklingen går mycket
snabbt och kraven på en förbättrad etik på
skatteområdet är angelägna. Därför är tiden inne för
en ny skattereform. En reform som tar hänsyn till
nya problem och trender som snabbt utvecklas i
Sverige och i vår internationella och alltmer
ekonomiskt gränslösa värld. En ny skattepolitisk
reform bör främst ta sikte på att minska de problem
som uppstår då Sverige har väsentligt högre
skattenivåer och andra beskattningsområden än våra
grannländer, samt att skapa ett svenskt skattesystem
där incitamenten för skattebrott minimeras.
Därför bör regeringen låta utreda hur ett nytt
skattesystem bäst kan utformas för att minska
incitamenten för skattebrott.
En skatteväxling som innebär sänkt skatt på arbete
och höjda skatter på energi, miljöfarliga utsläpp
och ändliga naturresurser bör genomföras.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande inkomstbeskattningens
inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk649,
1998/99:Sf214 yrkande 4, 1998/99:MJ238 yrkande
5, 1998/99:N326 yrkande 65, 1998/99:N330 yrkande
18, 1998/99:A802 yrkande 8, 1998/99:A810 yrkande
13 och 1998/99:Bo237 yrkande 19, med anledning
av motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,
1998/99:Sk612 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,
1998/99:Sk648 yrkande 1, 1998/99:Sk655,
1998/99:Sf214 yrkande 1, 1998/99:T818 yrkande 7,
1998/99:MJ803 yrkande 8, 1998/99:N238 yrkande 6,
1998/99:N329 yrkande 1, 1998/99:N332 yrkande 1
och 1998/99:A215 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1998/99:Sk671 yrkandena 1, 2, 5, 6, 8
och 10, 1998/99:Sk706, 1998/99:MJ749 yrkande 27,
1998/99:N334 yrkande 2 och 1998/99:A238 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
3. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat
och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och
uthållig tillväxt.
Vi vill sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin
medger och prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt
skatt för låg- och medelinkomsttagare samt på före-
tagande och boende. Skatteväxling med sänkt skatt på
arbete och ökad skatt på miljöförstörande verksamhet
är en väg att gå mot ett hållbart samhälle. Det är
viktigt att staten använder skatterna som ett
instrument att styra produktion och konsumtion mot
en kretsloppsanpassning.
Vi har under hösten föreslagit att skatten för låg-
och medelinkomsttagare sänks genom en
skattereduktion på 1 800 kr och har angivit att
behovet av en varaktig skattesänkning för dessa
grupper bäst löses genom ett förhöjt grundavdrag.
Vi har också föreslagit att arbetsgivaravgifterna
sänks stegvis. Under 1999 skulle sänkningen ha
uppgått till närmare 1,5 miljarder kronor och år
2001 kommer nedsättningen av arbetgivaravgifterna
med vårt alternativ att uppgå till 8 %.
Vi vill jämna vägen för ett nyföretagande och
utveckling genom enklare regler och bättre
förutsättningar för små och medelstora företag.
Dubbelbeskattningen av företag bör enligt vår mening
på sikt avskaffas, och vi har varit pådrivande för
att sänka ägarbeskattningen för de onoterade
bolagen.
Sänkta skatter på arbete och företagande är
nödvändigt för att på sikt klara en stark svensk
ekonomisk utveckling. Skattesänkningar skall
finansieras. Ofinansierade skattesänkningar riskerar
annars att slå tillbaka mot företagen i form av
högre räntor till följd av försvagade statsfinanser.
Det är därför mycket viktigt att positiva effekter
av sänkta skatter, såsom ökad sysselsättning och
högre tillväxt, inte tas ut i förväg. För att skapa
utrymme för sänkta skatter på arbete bör skatterna
höjas på verksamheter som tar i anspråk naturens
resurser utan att automatiskt ersätta de skador och
det slitage som uppstår. Vi föreslår en höjning av
miljö- och energiskatter.
Genom att skatteväxla på det sätt som vi föreslår
kan skatterna på arbete sänkas och skatterna på
sådant som är skadligt för miljön höjas. Därigenom
minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning
samtidigt som fler kan få arbete.
Miljöskatter kan uppdelas i två större kategorier.
Skatt på utsläpp och skatt på resursanvändning. Det
finns skäl att utveckla miljöskatter på
naturresurser, även om en sådan skatt inte är lika
direkt kopplad till ett visst påtagligt
miljöproblem. Sådana skatter är ett verkningsfullt
instrument för att bidra till en effektivare
resursanvändning och ett långsiktigt hållbart
samhälle. Användningen av naturresurser skapar också
en bredare och större skattebas för miljöskatterna,
vilket ger större utrymme för skattesänkningar på
andra områden. Även ur ett rent skattepolitiskt
perspektiv kan skatt på en naturresurs, som
exempelvis användning av färskvatten, vara mindre
snedvridande och därmed att föredra framför olika
former av skatt på arbete.
På sikt kan en skatteväxling från arbete till
naturresurser och miljöpåverkan leda till ett
jämfört med i dag radikalt annorlunda förhållande
mellan skattenivån på olika produktionsfaktorer.
Vad som ovan anförts om skatteväxling bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande inkomstbeskattningens
inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande
27 och 1998/99:N238 yrkande 6 och med avslag på
motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,
1998/99:Sk612 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,
1998/99:Sk648 yrkande 1, 1998/99:Sk649,
1998/99:Sk655, 1998/99:Sk671 yrkandena 1, 2, 5,
6, 8 och 10, 1998/99:Sk706, 1998/99:Sf214
yrkandena 1 och 4, 1998/99:T818 yrkande 7,
1998/99:MJ238 yrkande 5, 1998/99:MJ803 yrkande
8, 1998/99:N326 yrkande 65, 1998/99:N329 yrkande
1, 1998/99:N330 yrkande 18, 1998/99:N332 yrkande
1, 1998/99:N334 yrkande 2, 1998/99:A215 yrkande
2, 1998/99:A238, 1998/99:A802 yrkande 8,
1998/99:A810 yrkande 13 och 1998/99:Bo237
yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
4. Kompetenskonton (mom. 2) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
I det nutida samhället förändras produktions- och
marknadsförutsättningarna hastigt. Arbetskraften
blir alltmer rörlig, dels därför att individer
frivilligt byter jobb, dels därför att
arbetsmarknadssituationen föranleder det. Samtidigt
har investeringar i kompetens fått en allt större
betydelse. Det blir allt viktigare att rätt kunskap
och specialisering finns tillgänglig i olika
situationer.
Den ökade rörligheten hos arbetskraften gör att
alla företag inte är lika intresserade av att satsa
på de anställdas långsiktiga kompetensutveckling,
eftersom det finns en risk att företaget självt inte
får någon nytta av investeringen.
I den nya situationen är det rimligt att enskilda
individer i högre grad själva tar ansvar för sin
kompetensutveckling. Det ligger i den enskildes
intresse att kunna styra sin egen
kompetensutveckling och att behålla sin
professionalism. Många önskar sig också möjligheter
till personlig utveckling och nya utmaningar genom
att kunna byta inriktning på sitt arbete några
gånger i livet. Det är också ett samhällsintresse
att människor är välutbildade och kan möta
näringslivets och arbetsmarknadens behov.
Särskilt för de små företagen skulle en förbättring
av de enskildas egna möjligheter till
kompetensutveckling ha stor betydelse. De små
företagen har inte tid att satsa på
kompetensutveckling när verksamheten går bra och
beläggningen är hög och vågar inte göra sådana
satsningar när orderingången viker och konjunkturen
går ner. Problemet skulle kunna hanteras bättre om
de enskilda själva i högre grad kunde stå för sin
kompetensutveckling. Företaget skulle då kunna bidra
ekonomiskt i goda konjunkturer och ge möjlighet till
studier när verksamheten går sämre.
Småföretagsdelegationen har i maj 1998 lagt fram
ett förslag om individuella kompetenskonton som
syftar till att ge alla kategorier av människor
tillgång till en statlig stimulans för att förnya
och underhålla sin utbildning och kompetens.
Delegationens förslag är avsett att omfatta också
den som inte har någon arbetsgivare eller är en
företagare. Delegationen föreslår att en särskild
utredning tillsätts för att utarbeta ett komplett
förslag.
Enligt vår mening bör förutsättningarna för att
genomföra Småföretagsdelegationens förslag utredas
snarast. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk631 yrkande
1 och 1998/99:N326 yrkande 54 och med avslag på
motion 1998/99:Sk631 yrkandena 2-5 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
5. Kompetenskonton (mom. 2) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Ökad personlig kompetens är helt avgörande för att
Sverige skall kunna hävda sig på världsmarknaden med
höga löner. Genom en hög utbildningsnivå och
avancerade produkter kan Sverige ligga i
utvecklingens framkant. Kompetens omfattar förutom
formell utbildning också erfarenheter, praktiska
färdigheter, personligt kontaktnät, personlighet och
attityder.
Det bör vara ett gemensamt intresse för
arbetsgivare och varje anställd i företaget att
utveckla medarbetares kompetens för att utveckla
såväl företaget som den enskildes personliga
kvalifikationer.
Avdragsrätt föreligger i dag för utbildning som
arbetsgivaren initierar och betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör
medge möjlighet att med avdragsrätt sätta in medel
på ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt
utbildningskonto. De belopp som genom förhandling
förs upp på kontot skall enbart kunna användas för
den enskildes egen kompetensutveckling. Med denna
möjlighet är vi övertygade om att det gemensamma
ansvaret och den individuella drivkraften skulle
gynna alla parter.
Det anförda bör riksdagen med anledning av de nu
aktuella motionerna som sin mening ge regeringen
till känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk631
yrkande 1-5 och 1998/99:N326 yrkande 54 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
6. Kompetenskonton (mom. 2) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
En av de viktigaste reformerna är att öka
möjligheterna till återkommande utbildning. Mycket
av dagens företagsutbildning eller kompetens-
utveckling ges i hög grad till dem som redan har en
god utbildning. De med störst behov av längre
kompetenshöjande utbildningar kommer ofta inte i
åtnjutande av dessa. Möjligheten till återkommande
utbildning är fundamental för att klara en allt
snabbare kunskapstillväxt.
Behovet av att kunna studera under längre
sammanhängande tid kommer att öka. Finansiering av
detta kan inte klaras varken av företaget eller av
den enskilde. För att fler skall kunna ha möjlighet
till livslångt lärande måste det inrättas ett nytt
finansieringssystem - ett kompetenskonto - som ger
möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning under
en utbildningstid mitt i livet.
Kompetenskontot skall vara knutet till den enskilde
med möjlighet att sätta av en del av sin lön eller
avstå från en del av löneökningen som den enskilde
själv förfogar över. Arbetsgivaren svarar för att
tillskjuta en del.
Kompetenskontot får störst nytta om det används
tillsammans med arbetsgivarens avsättning för
kompetensutveckling. Statens insats blir att
skattemässigt gynna avsättningar till
kompetenskontot. Då båda parter måste komma överens
om hur arbetsgivarens del skall användas stärks
incitamentet att kompetenskontot används i en
långsiktig utbildnings- och utvecklingsplan, till
gagn för både den enskilde och företaget.
Regeringen har aviserat att man återkommer med ett
förslag men har nu dröjt med ett besked alltför
länge. Vi inom Centerpartiet anser att det är
nödvändigt att regeringen snarast återkommer med ett
förslag till kompetenskonto. Det anförda bör
riksdagen med anledning av de nu aktuella
motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk631
yrkandena 1-5 och 1998/99:N326 yrkande 54 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
7. Värdering av bilförmån (mom. 3) - m, kd
Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Reglerna för förmånsbeskattning av tjänstebil
ändrades vid årsskiftet 1996/1997. Tidigare
uppskattades värdet av att den anställdes
arbetsgivare betalade bil och drivmedel till ett
schablonbelopp. Nu ingår inte längre drivmedel i
detta schablonbelopp. Den anställde är tvungen att
föra körjournal och specificera antal körda mil i
tjänsten för att inte tvingas skatta för
bensinförmånen som för lön. Tjänstebilsinnehavaren
och företaget tvingas ägna mycket tid åt att
administrera denna redovisning.
Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit en övergång
till schablonbeskattning för att minska den
byråkrati och det krångel som de nuvarande reglerna
medför.
Vi anser att en ny översyn bör genomföras i syfte
att förenkla reglerna. Härvid bör den byråkrati och
det krångel som reglerna medför för småföretagare
särskilt beaktas.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande värdering av bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 7
och med anledning av motion 1998/99:Sk672
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.
8. Handikappades bilförmån (mom. 4) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Den som är i behov av en handikappanpassad
tjänstebil, t.ex. en rullstolsanvändare, riskerar
med nuvarande skatteregler att få ett mycket högt
förmånsbeskattningsvärde eftersom dessa bilar ofta
kräver större utrymmen och speciell utrustning och
därmed betraktas som lyxbilar.
Även om nuvarande regler ger möjlighet att undanta
installerad extrautrustning är det enligt vår mening
inte bra att den som är handikappad skall behöva
åberopa en särskild undantagsregel om synnerliga
skäl för att få en rimlig behandling vid
beskattningen. Det är inte heller klart var
gränserna går för möjligheterna att tillämpa
jämkningregeln i dessa fall.
Vi anser att de nuvarande reglerna för
förmånsbeskattning bör ses över i syfte att ge dessa
en utformning som gör att den som har en handikapp-
anpassad tjänstebil inte missgynnas vid
beskattningen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande handikappades bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk730 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
9. Resor till och från arbetet (mom. 6) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Sverige är ett glest bebott land. För många hushåll
är resorna till och från arbetet långa.
Kollektivtrafiken är i många fall inget alternativ.
Det är då nödvändigt att använda bilen. Dessutom
krävs ofta biltransporter för privata ändamål för
att det skall vara möjligt att bo kvar i mindre
tättbefolkade områden.
Denna situation kräver särskilda avvägningar när
det gäller att utforma skattepolitiken. Höjd
bensinskatt och andra kostnadsökningar försvagar
hushållsekonomin och gör att intresset för att ta
arbete på större avstånd från hemmet minskar. Det
minskar rörligheten på arbetsmarknaden.
Mot denna bakgrund har vi under höstens budget-
behandling föreslagit en omedelbar sänkning av
bensinskatten med 20 öre (vartill kommer moms).
Dessutom har vi föreslagit att avdraget för resor
till och från arbetet höjs till 16 kr per mil och
att det skall inkludera resor till barnomsorg. Vårt
budgetförslag innebar vidare en sänkning av det icke
avdragsgilla beloppet för arbetsresor med 1 000 kr
till 6 000 kr för innevarande år.
Vi anser att det är viktigt att villkoren för att
använda bil för privata transporter gör det möjligt
att vara bosatt och arbeta även i de glest befolkade
delarna av Sverige.
Regering bör lägga fram ett förslag i ienlighet med
det anförda.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande resor till och från arbetet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk621 yrkande 2,
med anledning 1998/99:A811 yrkande 12 och med
avslag på motion 1998/99:Sk667 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
10. Ökade levnadskostnader vid tillfälligt
arbete (mom. 7) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Framtidens arbetsmarknad kommer att ändras på många
sätt. Människor kommer att byta arbetsgivare oftare
än vad som varit fallet tidigare, och behovet av
specialistkompetens på många områden gör att
människor kommer att behöva resa mer. En väl
fungerande infrastruktur kommer att göra detta
möjligt.
Sannolikt kommer det varken att vara möjligt eller
önskvärt att byta bostad i samma utsträckning.
Särskilt i familjer med två vuxna och barn innebär
det alltid en omställning att bryta upp från de
lokala nätverk som bildats. Samhället måste därför
bejaka möjligheterna för människor att söka sig till
arbeten på andra platser än bostadsorten.
För att möta den moderna arbetsmarknadens krav och
göra det möjligt för människor att vara rörliga på
arbetsmarknaden, menar vi att det nu är lämpligt att
förändra skattereglerna för tillfälligt arbete och
dubbel bosättning.
I ett delbetänkande av Utredningen om ökade
levnadsomkostnader m.m. (SOU 1998:56) föreslås bl.a.
att den tvåårsregel som gäller vid avdrag för
kostnad för ökade levnadskostnader i samband med
tillfälligt arbete slopas. Det innebär att rätt till
avdrag för logikostnader skall föreligga under hela
den tid som tjänsteresan respektive det tillfälliga
arbetet pågår. En lagrådsremiss har också beslutats
av regeringen. Vi utgår från att regeringen under
våren återkommer med en proposition om slopad
tvåårsgräns vid tillfälligt arbete.
Bestämmelserna om ökade levnadskostnader innehåller
också tidsgränser när det gäller avdrag för ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning. Även på
denna punkt är det viktigt att en förändring kommer
till stånd så snabbt som möjligt. Det är därför
angeläget att det fortsatta utredningsarbetet
bedrivs skyndsamt och att regeringen skyndsamt
återkommer med ett förslag som innebär att de
tidsgränser som gäller vid avdrag för ökade
levnadskostnader slopas helt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt:
7. beträffande ökade levnadskostnader vid
tillfälligt arbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk634 och
1998/99:Sk650 och med anledning av motion
1998/99:Sk635 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
11. Resekostnader vid kortvariga uppdrag
(mom. 8) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
De flesta som dömer fotbollsmatcher gör det på sin
fritid som en bisyssla. De har ett ordinarie arbete
och deltar på ledig tid, kvällar och helger.
Tillgången på domare tenderar att minska och trycket
på dem som är aktiva att resa ut i distrikten ökar.
På vissa håll har dock skattemyndigheternas syn på
den reseersättning som utgår tolkats så att det
blivit en orimlig ekonomisk belastning för den
enskilde. Rätten till avdrag, med i dag motsvarande
15 kr per mil, har förvägrats med hänvisning till
att det för varje enskilt uppdrag har varit fråga om
en resa till arbetet och inte en resa i tjänsten. Så
får t.ex. en domare som skall döma en match 100 km
från sitt hem själv stå för resekostnaderna med egen
bil 200 km tur och retur. Problemet drabbar glesbygd
med långa reseavstånd och utan kollektivtrafik
särskilt hårt.
Vi anser inte att det är rimligt att avdrag vägras
för resekostnader som på detta eller andra liknande
sätt har ett direkt samband med ett uppdrag.
Reglerna och tillämpningen bör ses över i syfte att
få till stånd ett rimligare beskattningsresultat i
fall som dessa.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande resekostnader vid kortvariga
uppdrag
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk675
som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
12. Pensionsförsäkringar (mom. 9) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är viktigt att det skapas bra
förutsättningar för ett enskilt pensionssparande.
Det långsiktiga och bundna sparandet ökar den
enskildes trygghet och kan dessutom bidra till att
förbättra företagens riskkapitalförsörjning. Ett
väsentligt led i att skapa goda förutsättningar för
enskilt sparande för egen pensionering var
införandet av det individuella pensionssparandet
1994.
Socialdemokraterna har härefter försämrat
förutsättningarna för enskilt pensionssparande genom
beslutet att halvera avdragsrätten för pensions-
sparande. Man har dessutom höjt avkastningsskatten
på pensionssparande. De försämrade möjligheterna för
pensionssparande har bl.a. lett till ett utflöde av
sparande till utlandet, där denna beskattning är
lägre.
Avdragsutrymmet för pensionsförsäkringar bör enligt
vår mening återställas till ett basbelopp. Avdrag
bör dessutom medges för pensionssparande för makes
räkning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 9 hemställt:
9. beträffande pensionsförsäkringar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk670 yrkande 4
och med anledning av motion 1998/99:Sk674 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
13. Biodling (mom. 14) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
I samband med att skattereformen trädde i kraft 1991
avskaffades den gräns för hobbybiodling som tidigare
medgav att en biodlare fick ha 15 bisamhällen. Nu
omfattas biodlingen av den allmänna principen om
skattskyldighet, att när vinst uppstår i
näringsverksamhet skall den beskattas.
Skattereformens beslut om nya skatteregler för
vinstgivande hobbyverksamhet medförde att biodlare
med mycket få bisamhällen blev bokföringsskyldiga
för kostnader och intäkter. Vid en revision måste
biodlaren kunna styrka att vinst inte uppstått. Det
har förekommit att biodlare med ända ner till fyra
bisamhällen har tvingats lämna sådana uppgifter till
skattemyndigheterna. Erfarenheten visar att en
blygsam vinst uppstår först vid ett innehav av
närmare 15 bisamhällen.
Mot denna bakgrund är det givet att
riksdagsbeslutet på ett kraftigt sätt har påverkat
biodlingen.
En enkel och adekvat lösning av problemet, som inte
medför några kostnader, är att riksdagen fastslår
att skattemyndigheterna skall återgå till regeln om
att biodlare med upp till 15 bisamhällen är befriade
från bokförings- och anteckningsskyldighet och inte
behöver styrka att de inte tjänat pengar på dessa 15
bisamhällen. Skattemyndigheterna skulle därmed också
få resurser frigjorda till något mer meningsfullt
och lönande än att skattekontrollera en så föga
lukrativ hobby.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt:
14. beträffande biodling
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk715 och med
anledning av motion 1998/99:Sk714 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.
14. Bytesringar (mom. 15) - mp
Yvonne Ruwaida (mp) har
dels anfört följande:
Bytesringar och liknande arrangemang är ett exempel
på hur man kan förbättra sammanhållningen inom vissa
områden och aktivera hyresgästerna. Bytesringar,
eller med en engelsk term Local Exchange and Trade
System, är ett system för att kunna byta varor eller
tjänster med varandra, och dessa system kan vara
informella eller mer eller mindre utvecklade med
bokföring av de tillgångar och skulder som
verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att
bra initiativ i denna riktning uteblir på grund av
krångel med beskattning av de vanligtvis ganska små
värden som bytena rör sig kring.
Som anförs i motion Sk709 av Kia Andreasson m.fl.
(mp) bör frågan om beskattningen av bytesringar
utredas i syfte att underlätta verksamhet av detta
slag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt:
15. beträffande bytesringar
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk709 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
15. Glesbygdsavdrag (mom. 16) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Boende långt från de områden där de större
infrastrukturinvesteringarna sker kan inte
nyttiggöra sig dessa satsningar. Kostnader som
uppstår på grund av långa avstånd och avsaknad av
valfrihet måste kompenseras. Detta kan inte enbart
ske via ett höjt reseavdrag utan måste ske också på
annat vis. Att bo på landsbygden innebär att man
måste ha bil, oftast behöver man dessutom två. En
sådan kompensation kan lättast hanteras via
skattsedeln med avdragsmöjligheter som knyts till
boende och möjligheter att utnyttja allmänna
kommunikationer.
En utgångspunkt för avdraget bör vara att definiera
en basservice och finna ett system som innebär ett
differentierat avdrag beroende på avstånd och
tillgång till basservice. Centerpartiet har vid ett
flertal tillfällen begärt att regeringen skall
utreda ett glesbygdsavdrag. Vårt krav på utredning
kvarstår.
Regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa
ett glesbygdsavdrag. Det anförda bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 16 hemställt:
16. beträffande glesbygdsavdrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N302 yrkande
2 och 1998/99:N337 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
16. Gåvor till ideella organisationer (mom.
17) - m, kd
Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
I Sverige testamenteras årligen stora belopp som
donationer till ideella ändamål, som forskning och
museiverksamhet, liksom till ideella föreningar, som
kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. I
länder som har en utvecklad tradition av
skatteavdrag även för större eller mindre donationer
under donatorns levnad har betydande belopp donerats
som möjliggjort stora satsningar på idrott,
forskning och andra välgörande ändamål.
Med ett allt högre skattetryck och ökat
bidragsberoende har medborgarna fått allt mindre
marginaler för att klara förändringar.
Arbetslösheten i landet har varit hög länge, och det
har satt sina spår i en ökning av socialbidrags-
sökande. Det är emellertid inte bara de ekonomiska
påfrestningarna som ökat för alltfler, utan även
sociala problem, som inte har en direkt koppling
till ekonomin, tenderar att öka. Bland de mest
drabbade grupperna finner man kvinnor, ensamstående
med barn, äldre med låga pensioner, mentalt sjuka,
hemlösa och ungdomar med drogproblem.
Det allmänna välfärdssystemet har inte
förutsättningar att kunna klara av alla hjälpbehov.
När statens och kommunernas skyddsnät inte klarar av
de behov som finns, är det desto angelägnare att de
som visar solidaritet med sina medmänniskor
uppmuntras att aktivt stödja kompletterande
verksamheter. Insamlingar av olika slag är i dag av
en rätt stor omfattning.
Det utförs också ett fantastiskt arbete inom de
ideella organisationer, som har möjligheterna att
kunna ge snabb hjälp baserad på medmänsklighet utan
att vara låsta av alltför strikta regelverk. Behoven
är emellertid vida större än de resurser som
organisationerna har.
För att uppmuntra enskilda donationer till olika
former av ideell verksamhet kan det finnas anledning
att överväga en avdragsrätt för gåvor till ideella
och humanitära ändamål. Denna typ av avdragsrätt
finns i många andra länder som t.ex. Danmark,
Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA.
Enskilda donatorer skulle säkert uppmuntras att
skänka mer, om man visste att man kunde få göra
avdrag i deklarationen.
Vi anser att frågan om en avdragsrätt för gåvor
till ideella organisationer och till ideellt och
humanitärt bistånd bör utredas i syfte att klarlägga
såväl fördelarna som nackdelarna med en sådan
ordning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 17 hemställt:
17. beträffande gåvor till ideella
organisationer
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk653
yrkande 1, 1998/99:Sk676, 1998/99:Sk677 och
1998/99:So381 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
17. Attraktiva områden (mom. 18) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Fastighetsskatten slår hårt mot många familjer. I
kombination med väsentligt uppräknade
taxeringsvärden får skatten förödande effekter för
många boende i skärgårdskommuner och boende längs
våra kuster. I flera kommuner i Bohuslän har skatten
för småhus i genomsnitt höjts med mer än 50 % under
1990-talet. Många som drabbas hårt av dessa
orättfärdiga höjningar är fiskare och äldre. Äldre
som köpt ett hus i unga år, betalt sina lån på huset
för att få en ålderdom utan större utgifter drabbas
nu av så höga skatter att många måste sälja sina hus
för att kunna betala skatten.
Vi har för innevarande år föreslagit en generell
sänkning av fastighetsskatten till 1,3 % och anser
att en fortsatt generell sänkning bör genomföras
2000 och 2001. Vidare bör enligt vår mening de
orimliga regionala skillnaderna lindras genom att
endast halva markvärdet tas med vid
fastighetsbeskattningen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 18 hemställt:
18. beträffande attraktiva områden
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk603 yrkandena
2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
18. Tomträttsmark (mom. 19) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Underlaget för statlig fastighetsskatt är värdet på
såväl byggnad som mark. I dag utgår fastighetsskatt
även på tomträttsmark som tomträttsinnehavaren inte
äger utan hyr t.ex. av en kommun. Det är en orimlig
princip att betala skatt för fast egendom man inte
äger. Det är inte acceptabelt att jämställa
tomträttsinstitutet med äganderätt i detta avseende.
Kristdemokraterna anser att fastighetsskatt på
tomträttsmark inte skall tas ut av tomträttshavaren,
utan i förekommande fall direkt av markägaren. Det
bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till
riksdagen med förslag i frågan.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 19 hemställt:
19. beträffande tomträttsmark
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk307 yrkande
7, 1998/99:Sk623 och 1998/99:Sk679 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
19. Energisparande åtgärder (mom. 20) - m,
kd
Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att skattereglerna inte motverkar
energisparande investeringar som villaägare gör. De
metoder som används för att fastställa en fastighets
marknadsvärde vid fastighetstaxeringen är
schablonmässiga och det finns därför en risk att
investeringar i miljövänliga och energisnåla
alternativ får ett omotiverat genomslag på
fastighetens taxeringsvärde. Många gånger kan
marknadsvärdet öka mindre vid en miljöanpassad
investering än vid en icke miljöanpassad
investering.
Det är viktigt att fastighetsbeskattningen inte
motverkar energisparande eller miljövänliga
investeringar. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 20 hemställt:
20. beträffande energisparande åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk615,
1998/99:Sk680, 1998/99:Sk707 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
20. Lokala taxeringsnämnder (mom. 21) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Lokala taxeringsnämnder bör åter införas för att få
en så rättvis bedömning som möjligt. De skall
tillsättas med personer som har såväl person- som
lokalkännedom. Detta ger bättre förutsättningar för
en rättvis bedömning i taxeringsfrågor.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 21 hemställt:
21. beträffande lokala taxeringsnämnder
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk603 yrkande
1 och 1998/99:N230 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
21. Skattereduktion för byggnadsarbete
(mom. 23) - kd
Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har
dels anfört följande:
Enligt nuvarande regler utgör arbete som utförs av
fastighetsföretag på företagets fastigheter med egna
anställda inte grund för skattereduktion. I
praktiken innebär begränsningen att ett mycket stort
antal fastighetsägare undantas från möjligheten att
erhålla skattereduktion. Det handlar om alla de
stora och små byggföretag som också är
fastighetsägare och som utnyttjar anställda inom
entreprenaddelen av företaget eller koncernen till
att utföra renoveringsarbeten på det egna
fastighetsbeståndet. Genom att på detta sätt
samutnyttja anställda i extern entreprenadverksamhet
i underhållet av egna fastigheter kan företagen
aktivt arbeta för att upprätthålla sysselsättningen
också i tider då byggkonjunkturen är svag.
Med den inriktning som skattereduktionen för
byggnadsarbete har i dag är det inte rimligt att
fastighetsägare som anlitar egen arbetskraft inte är
berättigade till skattereduktion. Reglerna leder
till konkurrensbegränsning och i värsta fall till
att fastighetsägare tvingas friställa sina anställda
för att anlita ett annat företag för nödvändiga
arbeten.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 23 hemställt:
23. beträffande skattereduktion för
byggnadsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk614 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
Den fastighetsskatt som i dag tas ut på
elproduktionsenheter aktualiserar ett
kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de
vattenkraftsproducerande länen. Vårt förslag är att
fastighetsskatten i ett längre perspektiv växlas
över till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle
bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats,
inte minst för de län som producerar el baserad på
vattenkraft.
Regeringen bör återkomma med förslag till hur en
successivt sänkt fastighetsskatt i ett längre
perspektiv skall kunna växlas över till en kommunal
fastighetsavgift. Särskilt bör utredas hur
fastighetsskatten på vattenkraft skall kunna komma
de vattenkraftproducerande kommunerna och länen till
del vid en framtida skatteväxling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 27 hemställt:
27. beträffande kommunernas
beskattningsunderlag
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N274 yrkande 13
och med avslag på motion 1998/99:Sk710 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
23. Generalklausulen (mom. 28) - m, kd
Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij
(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är
att det finns en tillfredsställande kontroll av
skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares
intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att
motverka skattefusk. För oss är det centralt att
denna strävan inte kränker den enskildes integritet
och rättssäkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra
borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts
- och skärpts - av Socialdemokraterna. Vi anser att
den står i strid med fundamentala principer som
syftar till att förhindra godtycklig maktutövning.
Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförut-
sägbar för de skattskyldiga.
I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall
vara fasta och klara så att medborgarna därigenom
kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt
handlande. Människor måste ha förutsättningar att
känna till var gränsen går mellan tillåtet och
förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om
bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör
därför avskaffas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 28 hemställt:
28. beträffande generalklausulen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk308 yrkande 20
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.
1) - v
Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har
dels anfört följande:
Budgetsaneringen har drabbat både statlig och
kommunal verksamhet hårt. Besparingskraven har bl.a.
inneburit minskad sysselsättning och det har då
främst varit kvinnojobb inom den offentliga sektorn
som har gått förlorade. När vi nu kan se slutet på
saneringsperioden är det viktigt att vi säkerställer
kvaliteten i skola, vård och omsorg och inte ger oss
in på stora ofinansierade skattesänkningar som än en
gång kan äventyra de offentliga finanserna.
Till stor del innebär skatteuttaget i dag en
omfördelning av inkomsterna över livet. Höga
marginalskatter, dvs. stark progressivitet ger inte
så stora omfördelningseffekter. Men
fördelningspolitiken handlar också om att skapa en
solidaritet mellan individerna. Där är
progressiviteten ett viktigt inslag för att öka
samhällssammanhållningen. Vänsterpartiet anser att
det är bra med en sådan beskattning och har tidigare
också framfört behovet av ytterligare nivåer för att
förstärka det progressiva inslaget och få en mer
rättvis fördelningspolitik.
Sparkvoten har ökat dramatiskt på senare år och det
är främst hushåll i de högre inkomstskikten som har
ökat sitt sparande. Ett ökat skatteuttag som riktar
in sig på de högre inkomstskikten kan därför
huvudsakligen antas påverka dessa gruppers sparande
och inte hushållens totala konsumtion. Genom
skattelättnader för de lägre inkomstskikten kan
hushållens totala konsumtion i stället förväntas
öka. Vänsterpartiet förespråkar därför
skattelättnader för lägre och normala inkomster.
Skatter har mindre att göra med sysselsättningen
och arbetslösheten än vad många ibland tror. Däremot
kan skatterna ha stor betydelse för hur
arbetslösheten fördelas könsmässigt. Minskade
skatter som ger en minskad offentlig sektor leder
t.ex. till att framför allt kvinnojobb i
kommunsektorn försvinner. När det gäller
arbetsgivaravgifter kan resultaten variera beroende
på i vilken sektor som förändringen sker. Speciellt
inom vissa delar av den privata tjänstesektorn
skulle en sänkning av arbetsgivaravgifterna kunna ge
en ökad sysselsättning. Detta gäller särskilt i
branscher där personalkostnaderna är den största
utgiftsposten för företagen.
Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit
att pengar skall reserveras för reducering av
arbetsgivaravgifter inom den privata tjänstesektorn
och redovisat att vi vill undanta de branscher som
har egen växtkraft, t.ex. databranschen. Vi har
också avvisat alla förslag om skatteavdrag/pigavdrag
eller sociala checkar för den som vill utnyttja
privata tjänster, t.ex. i hemmet.
En annan framkomlig väg för ökad sysselsättning kan
vara riktade momssänkningar. På så sätt kan man
skapa en ökad efterfrågan, vilket skulle kunna leda
till fler arbeten. Vänsterpartiet har tidigare
föreslagit att en sådan momssänkning införs inom
restaurangbranschen, dels för att öka efterfrågan,
dels för att få en likformig beskattning av
livsmedel. Inom EU förs i dag också diskussioner om
förändringar i momsdirektivet som innebär större
möjligheter att använda sig av lägre momssatser inom
delar av tjänstesektorn. Det är viktigt att Sverige
stöder sådana förändringar.
Vänsterpartiet förespråkar ett aktivt användande av
skatt på energi och miljöavgifter för att skapa ett
samhälle i ekologisk balans. Vänsterpartiet ser det
som nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på
energi och sådan konsumtion som påverkar miljön i
negativ riktning. Dessa höjningar måste emellertid
ses i ett samhällsekonomiskt sammanhang som tar
hänsyn till sysselsättnings- och
fördelningspolitiska effekter. Sådana krav kan
tillgodoses genom att intäkterna från de
miljörelaterade skattehöjningarna används för att
sänka skatten på arbete, t.ex. genom riktade
sänkningar inom löneintensiva branscher.
Verksamheter som genererar samhällsekonomiska
förluster när man tar hänsyn till miljökostnader bör
ta sitt ansvar redan i dag.
En grön skatteväxling löser inte alla problem. Den
bidrar t.ex. inte automatiskt till en rättvis
fördelning av skattetrycket, varken mellan olika
inkomstgrupper eller mellan städer och landsbygd.
Det kan också vara ett problem att en ökande del av
skattebasen utgörs av något oönskat, dvs.
miljöförstöring. Trots detta är det viktigt att vi
använder skatteväxling som ett ekonomiskt styrmedel
där det är lämpligt och där det kan åstadkomma en
hållbar utveckling. Samtidigt måste vi kombinera den
med andra metoder på de områden där en skatteväxling
är mindre lämplig.
I takt med att statsfinanserna förbättras kan det
skapas möjligheter att minska det samlade uttaget av
skatter. Enligt Vänsterpartiets mening bör ett
finansiellt utrymme användas för
sysselsättningsfrämjande åtgärder. I praktiken
innebär detta skattesänkningar med fördelningsprofil
i syfte att öka den totala efterfrågan i
samhällsekonomin.
För att tillgodose fördelningsprofilen bör sådana
skattesänkningar i första hand kompensera för det
ökade uttaget av allmänna pensionsavgifter. Detta
kan ske t.ex. genom höjt grundavdrag för lägre
inkomster, ett förvärvsavdrag eller på annat sätt
som ökar den disponibla inkomsten. Vänsterpartiet
har bl.a. föreslagit att den allmänna
pensionsavgiften omvandlas till en statlig
inkomstskatt (jfr 1998/99:Sf224). En möjlighet kan
vidare vara en statligt finansierad sänkning av
kommunalskatterna. I praktiken förutsätter detta
någon form av ökade statsbidrag eller en breddning
av den kommunala skattebasen.
2. Mangårdsbyggnader (mom. 24) - m
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har
dels anfört följande:
Vi har lagt fram förslag om ett utvidgat och
permanent rot-avdrag på 50 % för tjänster som utförs
i det egna hemmet. Förslaget innebär bl.a. att
arbetskostnaden för underhåll och reparationer av
egnahem och därmed halveras även jordbrukets
mangårdsbyggnader direkt vid inköp.
Motionärernas önskemål om bättre
förutsättningar för reparationer
och underhåll av mangårdsbyggnader
tillgodoses således om
Moderaternas, Kristdemokraternas
och Folkpartiets gemensamma förslag
om en permanent skattereduktion
införs. Vi har därför inte något
yrkande när det gäller förslaget om
särskilda regler för jordbrukets
mangårdsbyggnader.
Bostadsutskottets yttrande
1998/99:BoU2y
Vissa frågor om
fastighetsbeskattningen, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner
från 1998 års allmänna motionstid angående bl.a.
fastighetsskatt och reavinstbeskattning av bostäder.
Bostadsutskottet avstyrker de motioner om
fastighetsskatt, fastighetstaxering, skattereduktion
och reavinstbeskattning som behandlas i detta
yttrande. Utskottet hänvisar bl.a. till att pågående
utredningsarbete bör avvaktas.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen
framhållit den centrala betydelse som
fastighetsskatten och övriga skatter som påverkar
boendekostnaderna har i ett bostadspolitiskt
sammanhang. I samband med utskottets överväganden i
skattefrågor har bl.a. nivån på fastighetsskatten
samt härtill anknytande frågor diskuterats. Förslag
med denna inriktning fördes fram i ett antal
motioner från 1998 års allmänna motionstid.
Flertalet av dessa motionsförslag har behandlats av
finansutskottet i betänkande 1998/99:FiU1.
Bostadsutskottet har också genom ett
protokollsutdrag yttrat sig över motionerna till
finansutskottet. Riksdagen tog den 2 december 1998
ställning till finansutskottets betänkande.
Bostadsutskottet kan konstatera att även en av de
motioner som nu är aktuella för beredning i
skatteutskottet tar upp motsvarande frågor om
fastighetsskattenivån m.m. Mot bakgrund av att
riksdagen nyligen behandlat förslag med samma
inriktning gör utskottet inte nu någon förnyad
sakbehandling av de förslag som förs fram i motion
1998/99:Sk603 (m) yrkandena 2-4. Utskottet kan i
stället hänvisa till de ställningstaganden som
respektive parti redovisat i samband med
riksdagsbehandlingen i december 1998.
Fastighetsskatt och fastighetstaxering
Tomträttsmark
I tre motioner, 1998/99:Sk307 (kd) yrkande 7,
1998/99:Sk623 (kd) och 1998/99:Sk679 (kd), tas upp
frågor om fastighetsskatt på tomträttsmark.
Gemensamt för dessa motioner är att motionärerna
hävdar att markägaren, och inte tomträttshavaren,
skall betala fastighetsskatten för tomträttsmarken.
Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och
fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare
med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till
fastighetsskatt. Vad som anförs i de aktuella
motionerna ger inte bostadsutskottet anledning att
förorda någon förändring i detta avseende. En
omläggning av skatteskyldigheten skulle sannolikt
föranleda krav från markägaren på en kompensation
inom ramen för tomträttsavgälden. Motionerna
avstyrks således.
Energibesparande åtgärder
Förslag om att energibesparande åtgärder på en
fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde
respektive höjd fastighetsskatt förs fram i
motionerna 1998/99:Sk615 (m), 1998/99:Sk680 (kd) och
1998/99:Sk707 (kd) yrkande 1. Motionärerna menar att
de nuvarande reglerna motverkar önskvärda
energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.
I de gällande regelsystemen för fastighetstaxering
och fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar
som gjorts i energibesparande syfte. Huvudprincipen
är att investeringar som leder till höjt
marknadsvärde för en fastighet också leder till höjt
taxeringsvärde och därmed höjd fastighetsskatt.
Bostadsutskottet kan instämma i att dessa principer
i vissa fall kan leda till att åtgärder som är
önskvärda ur samhällets synvinkel delvis blir mindre
förmånliga att genomföra för den enskilde
fastighetsägaren. Investeringar i energibesparande
åtgärder eller byte till mer miljövänliga
uppvärmningsmetoder är exempel på sådana åtgärder.
Sett ur ett energihushållningsperspektiv kan det
således framstå som olyckligt att åtgärder som i
vissa fall har främjats genom statligt stöd
samtidigt leder till en ökad skattebelastning för
fastighetsägaren. Som förordas i de aktuella
motionerna kan det mot denna bakgrund finnas skäl
att överväga möjligheterna till regeländringar inom
fastighetsskattesystemets ram. Samtidigt bör
givetvis en strävan vara att reglerna för taxering
och uttag av fastighetsskatt skall vara så enkla och
enhetliga som möjligt.
Bostadsutskottet kan konstatera att
Fastighetsbeskattningskommittén enligt sina direktiv
(dir. 1998:20) bl.a. skall överväga frågor om
undantag från de generella reglerna för
fastighetsskatt. En av de frågor som kommittén
därvid skall ta ställning till är hur
miljöinvesteringar och andra miljörelaterade
åtgärder bör påverka fastighetsskatten. I direktiven
nämns som tänkbara lösningar att underlaget för
fastighetsskatten sätts ned eller att särskilda
regler införs om skattereduktion för
miljöinvesteringar.
Överväganden med den inriktning som motionärerna
förordat kommer således att komma till stånd inom
ramen för Fastighetsbeskattningskommitténs pågående
arbete. Något tillkännagivande från riksdagen i
frågan i enlighet med motionsförslagen kan mot denna
bakgrund inte anses erforderligt.
Lokala taxeringsnämnder
I motionerna 1998/99:Sk603 (m) yrkande 1 och
1998/99:N230 (c) yrkande 4 föreslås att det inrättas
taxeringsnämnder med ett lokalt inflytande. Enligt
motiveringen i motionerna skulle detta leda till att
man bättre tar till vara den lokala kunskapen och
därigenom också får en rättvisare bedömning i
taxeringssammanhang.
I direktiven (dir. 1997:36) till
Fastighetstaxeringsutredningen har uppmärksammats
den kritik som i olika sammanhang har riktats mot
att den lokala kunskapen inte i tillräcklig
utsträckning tas till vara i taxeringsförfarandet.
Utredaren har fått i uppdrag att undersöka om ett
förstärkt lekmannainflytande kan leda till ett
bättre taxeringsarbete samt lämna förslag till hur
ett sådant inflytande kan utformas.
Utredningsarbetet kommer att avslutas före
halvårsskiftet år 1999.
Mot bakgrund av den betydelse som taxeringsvärdet
har bl.a. för nivån på fastighetsskatten är det
givetvis angeläget att taxeringen ger en så
rättvisande bild av marknadsvärdena som möjligt. De
särförhållanden som kan råda på en ort bör så långt
det är möjligt beaktas. Bostadsutskottet anser
därför att det är angeläget att ta till vara den
lokala kunskapen och om möjligt öka
lekmannainflytandet i taxeringsförfarandet.
Eftersom det ingår i Fastighetstaxeringsutredningens
uppdrag att överväga hur ett förstärkt lekmanna-
inflytande kan uppnås finns det skäl att avvakta
utredningsresultaten.
Motionerna avstyrks med hänvisning till det
anförda.
Tilläggsdirektiv för Fastighetsbeskattningskommittén
Vänsterpartiet hävdar i sin partimotion
1998/99:Bo235 att det föreligger orättvisor mellan
olika boendeformer som beror såväl på reglerna för
fastighetsskatt samt övrig bostadsbeskattning som på
de försämrade villkoren för räntebidrag. I motionens
yrkande 1 föreslås att riksdagen skall begära att
Fastighetsbeskattningskommittén skall erhålla
utvidgade direktiv som innebär att dessa
förhållanden analyseras och att förslag för
rättvisare boendekostnader redovisas.
Fastighetsbeskattningskommittén har till uppgift
att överväga frågor om skattemässig neutralitet
mellan olika upplåtelseformer. I direktiven
framhålls emellertid att det knappast är
meningsfullt att enbart diskutera neutraliteten
utifrån skattereglerna. Det anses vara nödvändigt
för kommittén att beakta statens åtgärder för
bostadsfinansiering och reglerna för bostadsbidrag i
en analys av neutralitetsfrågan. Vidare framgår av
direktiven att kommittén särskilt skall analysera om
fastighetsskatten i kombination med ränte-
bidragssystemet innebär en diskriminering av
nyinvesteringar i hyreshus eller ej. Även
neutralitetsaspekterna på beskattningen av
bostadsrättslägenheter bör enligt direktiven
utvärderas.
Sambanden mellan fastighetsskatten och andra
förhållanden som kan påverka boendekostnaderna
kommer således att diskuteras i Fastighetsbeskatt-
ningskommittén. Även om kommittén inte har till
uppgift att lämna förslag om exempelvis reglerna för
bostadsfinansiering och bostadsbidrag får det
förutsättas att frågor om hur bl.a. dessa regler
samverkar med skattereglerna kommer att analyseras.
Det kan inte uteslutas att denna analys och
eventuella förslag om ändringar inom
fastighetsskattesystemets ram kan föranleda
överväganden om regeländringar inom andra områden.
Det kan dock inte anses nödvändigt att förslag med
denna inriktning utarbetas inom
Fastighetsbeskattningsutredningens ram.
Bostadsutskottet avstyrker därför motion
1998/99:Bo235 (v) yrkande 1.
Skattereduktion för byggnadsarbete - Rot-
avdrag
Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete -
s.k. Rot-avdrag - medgavs ursprungligen för utgifter
under tiden den 15 april 1996-den 31 december 1997.
Perioden har sedermera förlängts, och enligt
gällande lag (1996:725) får utgifter för
byggnadsarbeten t.o.m. den 31 mars 1999 beaktas vid
skattereduktion.
I motion 1998/99:Sk614 (kd) diskuteras ett av de
villkor som gäller för att skattereduktion för
byggnadsarbete skall kunna beviljas. Motionärens
invändningar gäller de bestämmelser som innebär att
arbete som utförs av ett fastighetsföretags
anställda på företagets egna fastigheter inte
berättigar till skattereduktion. Dessa bestämmelser
anses leda till en konkurrensbegränsning eller till
att fastighetsföretag friställer den egna
arbetskraften. Motionären föreslår att riksdagen
beslutar om sådana förändringar i lagen om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus att också fastighetsägare som använder
egen arbetskraft skall vara berättigad till
skattereduktion.
Enligt den aktuella lagen beviljas endast
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten som
utförts senast den 31 mars 1999. I motionen föreslås
inte någon förändring i detta avseende. Enligt
bostadsutskottets uppfattning finns det mot bakgrund
av den begränsade återstående tid som
skattereduktion kan beviljas inte skäl att nu
närmare överväga den föreslagna lagändringen. Motion
1998/99:Sk614 (kd) avstyrks således.
Reavinstbeskattning vid försäljning av
bostadsfastigheter
I tre motioner tas frågor upp om reglerna för
reavinstbeskattning vid försäljning av
bostadsfastigheter.
I motion 1998/99:Sk601 (m) framhålls en rad
förhållanden som enligt motionärerna visar att
gällande regelsystem är oacceptabelt. Problemen
anses dessutom accentueras i samband med att
nuvarande övergångsregler upphör att gälla år 2000.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att nuvarande
övergångsregler förlängs med två år (yrkande 1) och
att en grundlig översyn av reglerna för
reavinstbeskattning genomförs under denna tid
(yrkande 2).
Även i motionerna 1998/99:Sk666 (kd) och
1998/99:Sk681 (c) riktas kritik mot reavinstreglerna
samt föreslås att en översyn genomförs.
Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa
regler avseende reavinstbeskattning vid försäljning
av fastigheter kan behöva ses över. De problem som
motionärerna pekar på synes dock inte i första hand
vara av bostadspolitisk karaktär utan snarare frågor
som det ankommer på skatteutskottet att överväga.
Det gäller exempelvis svårigheter att korrekt
beräkna, redovisa och kontrollera underlaget för
reavinstskatten. Bostadsutskottet avstår därför från
ett närmare ställningstagande till förslagen i de
aktuella motionerna.
Stockholm den 26 januari 1999
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart
Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg
(v), Ulf Björklund (kd), Sten
Andersson (m), Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Ahlstedt (c), Carina
Adolfsson (s) och Ewa Thalén Finné
(m).
Avvikande meningar
1. Tomträttsmark
Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)
anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Utskottet börjar med "Enligt lagen"
och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i de aktuella kd-motionerna bör systemet
med fastighetsskatt på sikt avskaffas. I avvaktan på
att en avveckling kan genomföras bör som
motionärerna förordar principiella felaktigheter i
fastighetsskattesystemet rättas till. En sådan
felaktighet gäller uttaget av fastighetsskatt för
tomträttsmark. Fastighetsskatten för tomträttsmark
bör betalas av markägaren och inte som i dag av
tomträttshavaren. Det bör ankomma på regeringen att
utforma de nödvändiga författningsändringarna och
snarast återkomma till riksdagen med förslag i
frågan.
Bostadsutskottet anser att riksdagen med anledning
av motionerna 1998/99:Sk307 (kd) yrkande 7,
1998/99:Sk623 (kd) och 1998/99:Sk679 (kd) som sin
mening bör ge regeringen till känna vad ovan
anförts.
2. Lokala taxeringsnämnder
Rigmor Ahlstedt (c) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Utskottet börjar med "Mot bakgrund" och slutar med
"det anförda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet tillstyrker de aktuella
motionsförslagen 1998/99:N230 (c) yrkande 4 och
1998/99:Sk603 (m) yrkande 1 om att lokala
taxeringsnämnder bör återinföras. De lokala
taxeringsnämnderna bör tillgodose behovet av såväl
person- som lokalkännedom. Detta ger bättre
förutsättningar för en rättvis bedömning i
taxeringsfrågor, särskilt i samband med
genomförandet av reduktion av
fastighetsbeskattningen för fastboende i
skärgårdarna.
3. Tilläggsdirektiv för
Fastighetsbeskattningskommittén
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser att
den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken Utskottet börjar med "Sambanden mellan"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Under förra mandatperioden tillsatte regeringen en
bostadspolitisk utredning. Utredningens direktiv
medgav emellertid inte att ett helhetsgrepp kunde
tas i frågan om hur rättvisa boendekostnader skall
kunna uppnås. När nu den för boendekostnaderna
väsentliga frågan om fastighetsskattesystemet utreds
har direktiven åter utformats så ett en heltäckande
analys av boendekostnaderna undviks. Det är därför
angeläget att Fastighetsbeskattningskommittén ges
tilläggsdirektiv för sitt arbete.
Bostadsutskottet tillstyrker förslaget i
Vänsterpartiets partimotion om att kommittén bör ges
direktiv som innebär ett utvidgat mandat att
genomföra en bred analys av boendekostnadernas
utveckling. I denna analys bör bl.a. effekterna på
boendekostnaderna av skattereformen och de
försämrade räntebidragen klarläggas.
Tilläggsdirektiven bör också innebära ett mandat för
kommittén att lämna förslag om åtgärder för
rättvisare boendekostnader som ligger utanför
fastighetsskattesystemets ram.
Vad ovan anförts innebär att bostadsutskottet
tillstyrker motion 1998/99:
Bo235 (v) yrkande 1.
4. Skattereduktion för byggnadsarbete -
Rot-avdrag
Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik
Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Ewa Thalén
Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets
yttrande som under rubriken Utskottet börjar med
"Enligt den" och slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs
i motion 1998/99:
Sk614 (kd). Med den inriktning som skattereduktionen
för byggnadsarbete har i dag är det inte rimligt att
fastighetsägare som använder egen arbetskraft inte
är berättigade till skattereduktion. Reglerna leder
till konkurrensbegränsning och i värsta fall till
att fastighetsägare tvingas friställa sina egna
anställda för att i stället anlita ett annat företag
för nödvändiga arbeten. Vad utskottet anfört i denna
fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Vad gäller frågan om villkoren i övrigt för ett
fortsatt och utvidgat stöd till s.k. Rot-åtgärder
hänvisar bostadsutskottet till de förslag som
tidigare presenterats i motioner av m, kd och fp
respektive c.
5. Reavinstbeskattning vid försäljning av
bostadsfastigheter
Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik
Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Ewa Thalén
Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets
yttrande som under rubriken Utskottet börjar med
"Bostadsutskottet vill" och slutar med "aktuella
motionerna" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i de aktuella motionerna leder det
komplicerade regelsystemet för reavinstbeskattning
vid försäljning av fastigheter många gånger till
oförutsägbara resultat. Betydande svårigheter kan
föreligga att korrekt beräkna reavinsten och ta
hänsyn till alla de faktorer som kan påverka
skattenivån. Effekterna av reavinstbeskattningen
upplevs inte sällan som orimliga och orättvisa av de
enskilda fastighetsägarna. Exempelvis gäller detta
vid generationsskiften. När de nuvarande
övergångsreglerna för reavinstbeskattningen upphör
år 2000 accentueras dessutom detta problem.
Bostadsutskottet tillstyrker förslagen i de
aktuella motionerna om att en översyn bör genomföras
av reglerna för reavinstbeskattningen av
fastigheter. Gällande övergångsregler bör förlängas
i avvaktan på att nya permanenta regler kan träda i
kraft. I den förordade översynen är det angeläget
att regelsystemet utformas på ett sådant sätt att
störningar inte uppkommer på bostadsmarknaden. Det
är således angeläget att systemet inte ger några
inlåsningseffekter eller på annat sätt försvårar
fastighetsöverlåtelser.
Särskilt yttrande
Tomträttsmark
Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik
Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m) anför:
Det är vår uppfattning att tomträttsinstitutet är en
förlegad form av reglering som försätter den
enskilde tomträttshavaren i ett beroendeförhållande
till kommunen. De motiv som en gång angavs som skäl
till tomträttsinstitutets införande har spelat ut
sin roll. Upplåtelse av mark genom tomträtt medför i
dag inte några fördelar varken för
kommunen/markägaren eller för tomträttshavaren.
Upplåtelseformen kan tvärtom leda till stor
osäkerhet vad gäller de ekonomiska förutsättningarna
för husägaren.
Ett stort problem gäller grunderna för
fastställande av tomträttsavgälderna. I de aktuella
kd-motionerna tas upp ett problem som har samband
med denna fråga, nämligen hur fastighetsskatt skall
tas ut på tomträttsmark. Dessa problem får givetvis
sin lösning vid en avveckling av
tomträttsinstitutet. Med denna utgångspunkt finns
inte anledning att överväga olika förslag om att
reformera tomträttsinstitutet. Riksdagen bör i
stället verka för att förslag utarbetas om att nya
tomträtter inte skall kunna bildas och om åtgärder i
syfte att underlätta utförsäljning av befintliga
tomträtter.
Vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang.