Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag om ändrade skatteregler för värdering av
fordringar, skulder och kontanter i utländsk valuta.
Utskottet avstyrker därmed två motioner (m, kd) med
yrkanden om avslag på propositionen.
Reservationer har avgivits av m och kd.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:28 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om beskattnng av valutakursreserv.
I propositionen föreslås ändrade regler avseende
beskattning av fordringar och skulder i utländsk
valuta i företagssektorn. De nya reglerna beror på
ändrade civilrättsliga regler. Värdering skall ske
till balansdagens kurs. Befintliga
valutakursreserver återförs till beskattning under
en femårsperiod. Den schablonintäkt som beräknas på
valutakursreserven höjs till 74 % av
valutakursreserven multiplicerad med statslåneräntan
vid beskattningsårets utgång.
Lagförslagen har intagits som bilaga till
betänkandet.
Motionerna
1998/99:Sk12 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1998/99:28 i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk13 av Holger Gustafsson
m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1998/99:28.
Utskottet
Bakgrund
Vid 1990 års skattereform var avsikten att
fordringar och skulder i utländsk valuta i
näringsverksamhet vid beskattningen skulle värderas
genom en strikt tillämpning av balansdagens kurs.
Skälet var att förhindra skatteplanering genom att
behandla orealiserade vinster och förluster på samma
sätt. På grund av kritik under remissförfarandet
genomfördes inte den avsedda lösningen.
Invändningarna avsåg dels att det skulle kunna
uppstå likviditetsproblem om företag och
näringsidkare skulle beskattas för orealiserade
vinster, dels att den önskade lösningen skulle bryta
sambandet mellan beskattningen och gällande
redovisningsregler. Redovisningsreglerna innebar att
orealiserade förluster på långfristiga poster fick
kostnadsföras medan orealiserade vinster fick sättas
av till en valutakursreserv. Vid reformen valdes i
stället modellen att vid beskattningen medge avdrag
för avsättning av orealiserade vinster till
valutakursreserv. För att minimera olägenheten med
en olikformig behandling av orealiserade vinster och
förluster infördes en schablonbeskattning av
valutakursreserven. Avsikten var att neutralisera
företagens räntevinster. Schablonintäkten motsvarade
54 % av valutakursreserven multiplicerad med
statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.
Propositionen
Den 1 januari 1999 kommer innebörden av god
redovisningssed att ändras och innebära att
fordringar och skulder i utländsk valuta skall
värderas till balansdagens kurs (utom beträffande
säkrade poster). För att bibehålla sambandet mellan
redovisning och beskattning föreslår regeringen att
värderingsregeln i punkt 4 av anvisningarna till 24
§ kommunalskattelagen (1928:370) anpassas till
detta. Avsättning till valutakursreserv accepteras
inte längre. Om det föreligger en
valutasäkringsåtgärd får posten liksom nu tas upp
till det värde som motiveras av valutasäkringen om
samma värde används i bokföringen och en sådan
värdering står i överensstämmelse med god
redovisningssed. Befintliga valutakursreserver
återförs till beskattning under en femårsperiod. De
företag som vill kan återföra reserven omedelbart.
Schablonintäkten för kvarvarande valutakursreserver
höjs till 74 % av valutakursreserven multiplicerad
med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.
Förslaget träder i kraft den 1 januari 1999 och
tillämpas första gången vid 2000 års taxering. En
varaktig budgetförstärkning på 30 miljoner kronor
bedöms uppkomma på grund av att de ackumulerade
valutakursreserverna återförs till beskattning.
Motionerna
I motionerna Sk12 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk13
av Holger Gustafsson m.fl. (kd) yrkas avslag på
propositionen. I motionerna framhålls att förslaget
fått omfattande kritik vid remissbehandlingen. Det
har ifrågasatts om det behövs en skattemässig
reglering av frågan och om inte den föreslagna
avskattningsregeln är alltför oförmånlig. Flera
näringslivsorganisationer liksom NUTEK har förordat
en annan modell för beskattning än den regeringen
föreslagit. Motionärerna anser att regeringen bör
överväga om det behövs en beskattningsreglering
rörande fordringar och skulder i utländsk valuta och
i så fall återkomma till riksdagen med ett bättre
berett förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner att propositionens förslag anknyter
till de intentioner för beskattning av fordringar
och skulder i utländsk valuta som fanns i samband
med 1990 års skattereform men som då inte
genomfördes bl.a. med hänvisning till att sambandet
med redovisningsreglerna skulle brytas. När nu
redovisningsreglerna ändras anser utskottet att det
är viktigt att kopplingen mellan redovisning och
beskattning bibehålls och att det införs en ordning
med strikt värdering till balansdagens kurs utan
möjlighet för avsättning till valutakursreserv.
Ordningen innebär en likformig behandling av
orealiserade vinster och förluster vilket motverkar
skatteplanering. Utskottet ansluter sig därmed till
propositionens förslag och avstyrker bifall till
motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition
1998/99:28 och med avslag på motionerna
1998/99:Sk12 och 1998/99:Sk13 antar de vid
propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
2. lag om beskattning av valutakursreserv.
res. 1 (m, kd)
Stockholm den 24 november 1998
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo
Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik
Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s),
Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg
(s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).
Reservation
Beskattning av fordringar och skulder i
utländsk valuta
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina
Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Den av regeringen föreslagna modellen för
beskattning av kontanter, fordringar och skulder i
utländsk valuta har fått omfattande kritik vid
remissbehandlingen. Flera remissinstanser
ifrågasätter om det över huvud taget behövs en
skattemässig särreglering. De föreslagna
avskattningsreglerna anses vidare i flera remissvar
vara alltför oförmånliga. Flera
näringslivsorganisationer liksom NUTEK anser att en
i departementspromemorian redovisad alternativ
modell i stället borde väljas. Mot bakgrund av det
mycket splittrade remissutfallet och de tungt
vägande skäl som framförs för en förändring av
regeringens förslag anser vi att det bör avslås. Om
det behövs en skatteregel om värdering av fordringar
och skulder i utländsk valuta bör enligt vår mening
regeringen återkomma till riksdagen med ett bättre
berett förslag.
dels hemställt:
att riksdagen med bifall till
motionerna 1998/99:Sk12 och
1998/99:
Sk13 avslår proposition 1998/99:28
och som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts.