Skatteutskottets betänkande
1998/99:SKU07

Beskattning av råtallolja


Innehåll

1998/99
SkU7

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet med några mindre
justeringar  regeringens  förslag  om beskattning av
råtallolja.  Förslaget innebär att energiskatt  (med
en skattesats  som motsvarar den sammanlagda energi-
och  koldioxidskatt  som  tas  ut  på  eldningsolja)
införs på råtallolja som används för uppvärmning och
att  råtallolja  skattemässigt  skall  behandlas  på
väsentligen  samma  sätt  som  fossil  eldningsolja.
Samtidigt avstyrker utskottet de motioner som väckts
med anledning av propositionen.
Utskottets  m-,  kd-  och fp-ledamöter yrkar  i  en
gemensam   reservation  avslag   på   propositionen.
Reservation  har  även  avgivits av mp-ledamoten som
yrkar  att  skatten  på  råtallolja   endast   skall
motsvara  den  energiskatt  som  tas  ut  för fossil
eldningsolja oavsett förbrukarkategori.
Reservationer  har  vidare avgivits av m-, kd-  och
fp-ledmöterna till förmån  för motionsyrkanden bl.a.
om att regeringen skall återkomma  med  förslag till
lösning  av  problemet med råtallolja i samband  med
det aviserade  förslaget  till  ett nytt heltäckande
energiskattesystem.
I  betänkandet  behandlas  också ett  förslag  till
ändring i 9 kap. 9 b § lagen  om skatt på energi som
lagts fram i proposition 1998/99:18.

Propositionen

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition 1998/99:26  att  riksdagen  antar  de  i
propositionen framlagda förslagen till
1.  lag  om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
2. lag om  ändring  i lagen (1998:000) om ändring i
lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen i propositionen  innebär  att  energiskatt
införs  på  råtallolja  som används för uppvärmning.
Avsikten är att härigenom  söka minimera de negativa
effekter som energibeskattningen  indirekt  haft för
den  kemiska  förädlingsindustrins  råvaruinköp   av
råtallolja.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1999.
Lagförslagen  i  proposition 1998/99:26 har intagits
som bilaga till betänkandet.  Beträffande  förslaget
till  ändring  i  9 kap. 9 b § lagen (1994:1776)  om
skatt  på energi i proposition  1998/99:18  hänvisas
till lagförslag 2.5. i den propositionen.

Motionerna

1998/99:Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2.  att   riksdagen  beslutar  att  energiskatt  på
råtallolja  skall   tas   ut   på   samma  nivå  som
energiskatten på eldningsolja i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Sk8  av Rolf Kenneryd m.fl. (c)  vari  yrkas
att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattebefrielse  för
biobränsle.

1998/99:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om råtallolja.
1998/99:Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om en total översyn av
energiskatterna.
1998/99:Sk11  av  Johan  Pehrson och Camilla Dahlin-
Andersson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompensation
till berörda företag.

Utskottet

Beskattning av råtallolja

Bakgrund

Råtallolja är en biprodukt  vid  framställningen  av
pappersmassa.   Oljan   används   som   råvara   vid
framställning  av specialkemikalier, t.ex. lim, färg
m.m. I Sverige är det främst Arizona Chemical AB som
förädlar råtallolja  till specialkemikalier. (Som en
biprodukt vid förädlingen  utfås  tallbeck,  som kan
användas som bränsle, men inte för förädling. Becket
säljs   som   bränsle   till   bl.a.   värmeverken.)
Råtallolja  kan  också  användas  som  bränsle   och
ersätter  då  främst  eldningsolja.  Råtallolja (och
tallbeck)   är   skattefria   biobränslen.   Fossila
bränslen,   t.ex.   eldningsolja,   som   används  i
värmeproduktion  är  belagda  med  full energi-  och
koldioxidskatt,     medan     förbrukningen      vid
tillverkningsprocessen  i  industriell verksamhet är
belagd   med   halv   koldioxidskatt    och    ingen
energiskatt.  Eftersom  någon  skatt  inte tas ut på
råtallolja,  har  det blivit ekonomiskt fördelaktigt
att bränna den. Detta  har lett till att priserna på
råtallolja drivits upp,  vilket  drabbat den kemiska
förädlingsindustrin  som  använder  råtallolja   som
råvara. Utformningen av energibeskattningen påverkar
således indirekt prisbildningen på råtallolja.
I  skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot
eldning  av  råtallolja  genom att den kompensation,
den  s.k.  nioöringen,  som värmeverken  erhöll  vid
leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte
att råtallolja inte användes  i värmeverket. (Syftet
med nioöringen var att ytterligare  öka utrymmet för
användningen  av  biobränslen  i  värmeverk).  Sedan
industrin  börjat lägga om sin egen  värmeproduktion
för   att   få  tillgång   till   nioöringen   ökade
kostnaderna  för   kompensationssystemet  lavinartat
våren 1996. Riksdagen  avskaffade  därför nioöringen
och därmed också råtalloljespärren,  fr.o.m.  den  1
september  1996.  Samtidigt  uttalades  avsikten att
överväga en ny form av ekonomiskt stöd till verk som
använder   annat   biobränsle   än   råtallolja  för
framställning   av   värme  till  industrin   (prop.
1995/96:198, bet. SkU31).  Utskottet uttalade i sitt
yttrande  till  finansutskottet   i   oktober   1996
(1996/97:SkU1y)   över  regeringens  förslag  om  en
höjning av industrins  koldioxidskatt  att  det  var
medvetet  om det problem som beskattningen utgör för
de företag  som använder råtalloljaoljan som råvara.
Utskottet konstaterade  att  arbete med dessa frågor
pågick inom Regeringskansliet.  Utskottet förutsatte
att detta arbete har en inriktning  som  innebär att
man  får en spärr mot eldning av råtallolja  som  är
likvärdig med tidigare regler.
Utskottet  har  därefter i betänkande 1996/97:SkU16
behandlat  frågan om  ett  stöd  till  de  verk  som
använder biobränslen  för  leverans  av  värme  till
industrin. Riksdagen har på förslag av utskottet som
sin  mening  gett  regeringen till känna att arbetet
med att ta fram en lösning utanför skattesystemet på
det problem som nioöringen  var  avsedd att lösa bör
påskyndas. I betänkande 1997/98:SkU18  (våren  1998)
uttalade   utskottet   att   det  är  angeläget  att
regeringen snarast för riksdagen  redovisar  arbetet
med att utforma en lösning för de verk som levererar
värme  till  industrin.  Detta  gavs regeringen till
känna.

Propositionen

I  propositionen  föreslås  att  energiskatt   skall
införas  på  råtallolja som används för uppvärmning.
Råtallolja   bör    skattemässigt    behandlas    på
väsentligen  samma  sätt som eldningsolja. Syftet är
att   söka  minimera  de   negativa   effekter   som
energibeskattningen  indirekt  haft  för den kemiska
förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.
Skatten   på   råtallolja  föreslås  motsvara   den
sammanlagda energi-  och  koldioxidskatt  som tas ut
för   fossil   eldningsolja.   För   att   uppnå  en
likabehandling  med  eldningsolja  föreslås att  det
system     av    lättnadsregler    som    modifierar
skattesatserna  för  olika  förbrukarkategorier även
skall tillämpas på råtallolja.

Motionerna

I  motion  Sk7 av Yvonne Ruwaida  m.fl.  (mp)  yrkas
avslag på propositionen  (yrkande  1).  Motionärerna
anser  att  energi  i  framtiden bör beskattas  dels
genom en allmän energiskatt  som  i princip bör vara
densamma för alla energislag och användningsområden,
dels     genom    miljöstyrande    skatter    (t.ex.
koldioxidskatt),   som   framför  allt  inriktas  på
energislagets miljöförstörande  effekter. Råtallolja
som är ett biobränsle skall därför inte belastas med
koldioxidskatt.  I  avvaktan  på att  lagstiftningen
anpassas till dessa krav hemställer  motionärerna om
att   riksdagen   skall   besluta  att  skatten   på
råtallolja skall motsvara den energiskatt som tas ut
för eldningsolja oavsett förbrukarkategori  (yrkande
2).
I motion Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs  om
avslag  på  propositionen  (yrkande 1). Motionärerna
anser att en sänkning av skatterna  på  energi är en
bättre   lösning   på   problemet  med  råtalloljan.
Konsekvenserna  av  regeringens   förslag   är  inte
tillräckligt  belysta  och  redovisade. Det är också
oacceptabelt   att   det  nuvarande   systemet   för
energibeskattning  blir  än  mer  oöverskådligt  och
godtyckligt. Motionärerna uttrycker också tveksamhet
om att ta ut skatt på  råtallolja  som  används  som
bränsle  eftersom  man  därigenom  motverkar  en  ur
miljösynpunkt nyttig användning. Därutöver framhålls
att  en råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad
gäller  andra  områden  med  liknande problem, t.ex.
spånskiveindustrin.
I  motion Sk10 av Helena Höij  m.fl.  (kd)  yrkas
avslag  på  propositionen  (yrkande 1). Motionärerna
anför att den i propositionen föreslagna beräkningen
av  skatt  på  råtallolja  är  principiellt  tveksam
eftersom det i praktiken innebär  att koldioxidskatt
tas ut på ett biobränsle som vid förbränningen  inte
ger   upphov   till   nettoemission   av  koldioxid.
Motionärerna  anser  att  energibeskattningen  skall
utformas så att miljöbelastande energislag beskattas
hårdast medan miljövänliga  och förnybara energislag
skall premieras.
Även  i motion Sk11 av Johan  Pehrson  och  Camilla
Dahlin-Andersson   (båda   fp)   yrkas   avslag   på
propositionen  (yrkande 1). Att belägga ett särskilt
biobränsle  med samma  punktskatt  som  eldningsolja
innebär  i  praktiken   att   en   ny   princip  för
beskattning    införs    i    det    redan    mycket
svåröverskådliga  lapptäcke  som dagens energisystem
utgör, menar motionärerna. Vidare  framhålls  att en
råtalloljeskatt  kan verka prejudicerande vad gäller
andra   områden   med    liknande   problem,   t.ex.
spånskiveindustrin.

Utskottets ställningstagande

Enligt    utskottets   mening   medför    en    ökad
konkurrenskraft  för  biobränslen  ofrånkomligen  en
ökad  kostnadsnivå  för de verksamheter som använder
sig av råvaror som har  en alternativ användning som
bränsle.  Frågan  om  en  spärr  mot  användning  av
råtallolja   som  bränsle  har   vid   ett   flertal
tillfällen   varit   föremål   för   behandling   av
riksdagen. Utskottet  har  också  uttalat  att någon
form  av  spärr  mot  eldning  av  råtallolja  måste
tillskapas.  Energiöverenskommelsen  innebär att  en
omställning    av     energisystemet     mot    ökad
biobränsleanvändning   skall  genomföras.  En  sådan
omställning medför enligt utskottet också krav på en
anpassning   inom   andra   sektorer.   Den  kemiska
förädlingsindustrin  som  använder  råtallolja   som
råvara   har   till   följd   av   utformningen   av
energibeskattningen  fått  vidkännas  en  ökning  av
kostnaderna för sina råvaror.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är
viktigt  att  energi- och koldioxidbeskattningen har
en utformning som  ger  goda förutsättningar för den
svenska industrin att konkurrera internationellt och
som   säkrar   lönsamheten   för   investeringar   i
varuproduktion i Sverige. För  att  komma till rätta
med  den  negativa  inverkan som energibeskattningen
indirekt  har för den  kemiska  förädlingsindustrins
inköp av råtallolja  som  råvara bör användningen av
råtallolja   för   uppvärmningsändamål    motverkas.
Utskottet  anser  att  regeringens  förslag  är  väl
avvägt  för  att  uppnå  detta  mål.  Utskottet  har
således  inte  någon erinran mot regeringens förslag
om att energiskatt  skall  tas  ut på råtallolja som
används för uppvärmning.
I  motion  Sk7 föreslås att skatten  på  råtallolja
skall motsvara  den  energi-skatt  som  tas  ut  för
eldningsolja  oavsett  förbrukarkategori.  Utskottet
har förståelse för tanken med detta förslag eftersom
råtallolja  inte  ger  upphov till nettoemission  av
koldioxid. Med en sådan  lösning  kan  dock  inte de
lättnadsregler      som     gäller     för     olika
förbrukarkategorier tillämpas,  vilket  skulle  leda
till oönskade konsekvenser för massaindustrin som  i
dag bränner råtallolja av sådana kvaliteter som inte
kan  användas för förädlingsändamål. Utskottet anser
därför  att regeringens förslag om att skattemässigt
behandla  råtalloljan på samma sätt som eldningsolja
är att föredra.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker motionerna Sk7 yrkandena 1
och 2, Sk9  yrkande  1,  Sk10  yrkande  1  och  Sk11
yrkande 1.

Översyn av energibeskattningen, m.m.

Bakgrund

Inom   Regeringskansliet   pågår   en   översyn   av
energibeskattningens framtida utformning. Till grund
för  översynen  ligger riksdagens beslut i juni 1997
om energipolitikens  inriktning  (prop.  1996/97:84,
bet.  1996/97:NU12),  betänkanden  som avlämnats  av
Skatteväxlingskommittén     (SOU    1997:11)     och
Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-
kommissionens   förslag   till   direktiv    om   en
omstrukturering    av    gemenskapens   regler   för
beskattning av energiprodukter (med inriktningen att
införa minimiskattenivåer  för  samtliga energislag,
dvs.  även el, kol och naturgas).  Regeringen  avser
att under  1999  återkomma  till  riksdagen  med ett
förslag till ett nytt energiskattesystem.

Motionerna

I motion Sk9 (m) anförs att regeringen bör återkomma
med förslag till en långsiktig lösning på  problemet
med  råtallolja  som  ryms  inom  en  reformerad och
principiellt godtagbar energibeskattning utan sådana
skattehöjningar   som  föreslås  i  nu  föreliggande
proposition. I avvaktan  på  ett  sådant förslag bör
berörda  företag  kunna  erhålla  kompensation   för
eventuellt  ökade kostnader. Motionärerna hemställer
att riksdagen  som  sin  mening  ger  regeringen det
anförda till känna (yrkande 2).
I motion Sk10 (kd) anförs att regeringen  i stället
för    att   införa   nya   specialbestämmelser   om
energiskatt   bör   återkomma  med  ett  heltäckande
förslag som erbjuder  långsiktiga  lösningar även på
problemet  med  råtallolja. Skatteväxlingskommitténs
betänkande  bör ligga  till  grund  för  regeringens
pågående arbete  med  ett  nytt  energiskattesystem.
Enligt  motionärerna bör detta ges  regeringen  till
känna (yrkande 2).
I motion  Sk11  (fp) begärs ett tillkännagivande om
vad som anförts om kompensation till berörda företag
(yrkande  2).  I  avvaktan   på  att  problemet  med
råtalloljan får en långsiktig och godtagbar lösning,
vilket bör ske i samband med reformeringen  av  hela
energiskattesystemet, bör någon form av kompensation
till berörda företag övervägas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens  förslag
om  beskattning av råtallolja. Något skäl att begära
att regeringen  skall  återkomma  till riksdagen med
förslag  till  lösning av problemet med  råtalloljan
föreligger inte.  Likaså  saknas skäl att begära att
regeringen skall överväga någon form av kompensation
till berörda företag. Inom  Regeringskansliet  pågår
en  översyn  av  energibeskattningen. Till grund för
översynen   ligger  bl.a.   Skatteväxlingskommitténs
betänkande. Enligt utskottets mening bör resultat av
den pågående  översynen  avvaktas.  Med  det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Biobränslen

Motionen

I  motion Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs  ett
tillkännagivande   om   att   biobränslen   även   i
fortsättningen  skall vara befriade från energi- och
koldioxidskatt. Motionärerna  framhåller att en ökad
användning  och förädling av biobränslen  ger  stora
möjligheter för  företagande och sysselsättning runt
om   i   landet   och   har    därmed   också   stor
regionalpolitisk  betydelse. Vidare  anförs  att  en
bred  marknadsintroduktion   av   biodrivmedel  samt
elproduktion    från    biobränslen    är    viktiga
utvecklingssteg   för   ett  hållbart  energisystem.
Införande  av  skatt  på  biobränslen  skulle  hämma
utvecklingen inom branschen.  Andra  biobränslen  än
råtallolja bör därför inte beläggas med skatt.

Utskottets ställningstagande

Till  biobränslen räknas vanliga trädbränslen (t.ex.
ved, bark,  flis,  spån)  men även energiskog (sälg,
asp),  ettåriga  grödor och vissa  biprodukter  från
industrin (t.ex. råtallolja  från massaindustrin). I
dag  gäller  full  skattefrihet  för  användning  av
biobränslen   för   andra   ändamål   än  drift   av
motordrivna   fordon.   Inom   ramen   för  de  s.k.
pilotprojekten kan dock skattebefrielse  medges även
för biobränslen som används för motordrift.
Överväganden  om biobränslenas konkurrenskraft  och
beskattningen av  biobränslen  utgör  en  del  i det
arbete  med  en översyn av energiskatterna som pågår
inom Regeringskansliet.  Det  skall också nämnas att
regeringen  bedriver  en  målmedveten   satsning  på
alternativa  biobränslen  i  syfte  att  säkra   ett
tillräckligt  underlag  för en inhemsk produktion av
bl.a. biodrivmedel.
Utskottet delar i princip motionärernas inställning
om  att  andra  biobränslen  än  råtallolja  även  i
fortsättningen skall  vara  skattefria men anser mot
bakgrund  av det anförda att något  tillkännagivande
till regeringen inte behövs.

Lagförslagen

Enligt  2  kap.   11   §   första  stycket  2  lagen
(1994:1776) om skatt på energi  (LSE)  skall energi-
och koldioxidskatt inte betalas för trädbränslen som
säljs  eller  förbrukas för motordrift vid  samtidig
produktion  av  värme   och  elektrisk  kraft  i  en
kraftvärmeanläggning. Utskottet har i det föregående
tillstyrkt  regeringens förslag  om  att  råtallolja
skattemässigt  skall  behandlas  på  samma  sätt som
eldningsolja. Till följd härav bör 2 kap. 11  §  LSE
ändras  på  så  sätt  att det i paragrafen anges att
undantaget   i  punkt  2  inte   skall   gälla   för
råtallolja.
Av  samordningsskäl  behandlar  utskottet  i  detta
sammanhang  ett  förslag till ändring i 9 kap. 9 b §
LSE som lagts fram  i proposition 1998/99:18 och som
tillstyrkts i betänkande 1998/99:SkU6. Ändringen bör
i  enlighet  med  utskottets   hemställan   göras  i
huvudförfattningen. Till följd härav bör regeringens
förslag  till  lag om ändring i lagen (1998:000)  om
ändring  i lagen  (1994:1776)  om  skatt  på  energi
(lagförslag 2.2) inte genomföras.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande beskattning av råtallolja
att  riksdagen   med  bifall till propositionerna 1998/99:26
och 1998/99:18 såvitt nu  är  i  fråga  samt med
avslag  på  motionerna  1998/99:Sk7, 1998/99:Sk9
yrkande   1,   1998/99:Sk10   yrkande    1   och
1998/99:Sk11 yrkande 1
dels   antar   det   i   proposition  1998/99:26
framlagda förslaget till
lag  om  ändring  i lagen (1994:1776)  om  skatt  på
energi  med  den ändringen  att  förslaget  tillförs
följande ändringar i 2 kap. 11 § och 9 kap. 9 b §

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag

-----------------------------------------------------
2 kap.
11 §
-----------------------------------------------------
Energiskatt och  koldioxidskatt  skall  inte betalas
för
1. metan som framställs genom biologiska processer,
2.   trädbränsle  som  säljs  eller  förbrukas  för
motordrift  vid  samtidig  produktion  av  värme och
elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,
3.   bränsle   som  tillhandahålls  i  en  särskild
förpackning om högst en liter,
4. bränsle enligt  1  kap.  3 a § som till följd av
bränslets beskaffenhet förlorats  i  samband med att
det    framställts,    bearbetats,   lagrats   eller
transporterats,
5.  bränsle enligt 1 kap. 3 a § som levererats till
en mottagare  i  ett annat EG-land under villkor som
anges  i 3 kap. 30  a  §  första  stycket  3  och  4
mervärdesskattelagen  (1994:200),  i  den omfattning
som skattefrihet gäller i det EG-landet.
-----------------------------------------------------
Första stycket  2 gäller
dock inte råtallolja
-----------------------------------------------------
Första  stycket 4 gäller dock för varumottagare  och
skatterepresentant  som  avses  i  4 kap. 8 § endast
bränsle   som   förlorats   under   transport   till
varumottagaren.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag

-----------------------------------------------------
9 kap.
9 b §
----------------------------------------------------
I  fall  som  avses i 9 §   I  fall som avses i 9 §
får              beskatt-  får             beskatt-
ningsmyndigheten    efter  ningsmyndigheten   efter
ansökan    bestämma    en  ansökan    bestämma   en
preliminär     koldioxid-  preliminär    koldioxid-
skattesats  enligt vilken  skattesats        eller,
skatt  skall tas ut under  beträffande  råtallolja,
ett kalenderår.            en            preliminär
energiskattesats  enligt
vilken  skatt skall  tas
ut under ett kalenderår.
-----------------------------------------------------
Har beslut om preliminär skattesats  meddelats skall
sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått
ut,  komplettera  sin ansökan med uppgifter  om  hur
mycket  bränsle  som   förbrukats   under  året  och
försäljningsvärdet  på de produkter som  framställts
under året. Beskattningsmyndigheten  skall för varje
sökande  fatta  slutligt beslut om skattenedsättning
för det bränsle som  förbrukats  under kalenderåret.
Genom  beslutet  kan  skatt  påföras sökanden  eller
återbetalas till honom.
Den  komplettering  som avses i andra stycket skall
ha kommit in till beskattningsmyndigheten  före mars
månads utgång året efter det kalenderår som  ansökan
avser.
Kan  sökandens uppgifter inte läggas till grund för
en tillförlitlig  beräkning  eller  saknas uppgifter
från honom, får slutligt beslut om skattenedsättning
fattas efter skälig grund.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna  i 5 kap.
1-11  §§  och  16-18   §§
lagen    (1984:151)    om
punktskatter          och
prisregleringsavgifter
skall  tillämpas på skatt
som påförs  med  stöd  av
andra stycket.
-----------------------------------------------------
dels   avslår   det  i  proposition   1998/99:26
framlagda förslaget  till lag om ändring i lagen
(1998:000) om ändring  i  lagen  (1994:1776)  om
skatt på energi,
res. 1 (m, kd, fp)
res. 2 (mp)
2.       beträffande       översyn      av
energibeskattningen, m.m.
att  riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:Sk9  yrkande  2,
1998/99:Sk10 yrkande 2 och  1998/99:Sk11 yrkande
2,
res. 3 (m)
res. 4 (kd)
res. 5 (fp)
3. beträffande biobränslen
att riksdagen avslår motion  1998/99:Sk8.

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Carl Fredrik Graf
(m), Per Erik Granström (s), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie
Engström (v), Helena Höij (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd
(c), Johan Pehrson (fp), Lars U
Granberg (s), Catharina Hagen (m)
och Kenneth Lantz (kd).

Reservationer

1. Beskattning av råtallolja (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf  (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson
(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Enligt   vår   mening  är  regeringens  förslag   om
beskattning av råtallolja illa genomtänkt och kommer
bl.a. att leda till  att  det nuvarande systemet för
energibeskattning  blir  än  mer  oöverskådligt  och
godtyckligt. Därtill kommer att  omfattningen av den
faktiska användningen av råtallolja  som bränsle och
förekomsten    av    internationell    handel   inte
tillräckligt   har  analyserats.  Att  belasta   ett
biobränsle   som   råtallolja    med    en    fiktiv
koldioxidskatt  är  dessutom en principiellt tveksam
lösning. En annan allvarlig invändning mot förslaget
som  vi  vill  framhålla   är   att   införandet  av
energiskatt  på  råtallolja kan verka prejudicerande
vad gäller andra biobränslen  som  har en alternativ
användning      som      råvara,     t.ex.     spån.
Spånskiveindustrin har i dag  till  följd av energi-
skattesystemets utformning liknande problem  som den
kemiska  förädlingsindustrin.  Det  kan  heller inte
uteslutas att problem kan uppstå inom andra områden.
Vi  delar  regeringens bedömning att det är  viktigt
att  energi-   och   koldioxidbeskattningen  har  en
utformning  som  ger goda  förutsättningar  för  den
svenska industrin att konkurrera internationellt och
som   säkrar   lönsamheten   för   investeringar   i
varuproduktion i  Sverige.  Detta  borde,  anser vi,
leda till sänkt och inte ökad skattebelastning.  Med
det anförda avstyrker vi propositionen.

dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande beskattning av råtallolja
att  riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk9  yrkande
1,  1998/99:Sk10   yrkande  1  och  1998/99:Sk11
yrkande 1, med anledning  av  motion 1998/99:Sk7
yrkande 1 och proposition 1998/99:18  såvitt  nu
är  i  fråga  samt  med  avslag  på  proposition
1998/99:26 och motion 1998/99:Sk7 yrkande 2
dels  avslår de i proposition 1998/99:26  framlagda  förslagen
till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi
2. lag  om  ändring  i  lagen  (1998:000)  om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels    antar   det   i  proposition  1998/99:18
framlagda förslaget till  lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi  såvitt  avser  9
kap. 9 b §,

2. Beskattning av råtallolja (mom. 1)

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

Från Miljöpartiets sida delar vi delar inställningen
i  motion  Sk7  att energi i framtiden bör beskattas
dels genom en allmän  energiskatt  som i princip bör
vara    densamma    för    alla    energislag    och
användningsområden,    dels    genom   miljöstyrande
skatter, t.ex. koldioxidskatt, som  framför allt bör
inriktas på energislagets miljöförstörande effekter.
I  konsekvens  härmed  bör  råtallolja  som  är  ett
biobränsle och inte ger upphov till nettoemission av
koldioxid  inte belastas med en skatt som  motsvarar
den sammanlagda  energiskatten  och koldioxidskatten
för eldningsolja utan endast med energiskatt. Med en
sådan  ändring  kan  förslaget  accepteras   som  en
provisorisk lösning.
Inom   Regeringskansliet   pågår   en   översyn  av
energibeskattningens framtida utformning. Enligt vår
mening bör översynen innefatta ett helhetsgrepp över
hela      energibeskattningen,     inklusive     den
skattemässiga  behandlingen  av  råtallolja, och där
våra nu framförda synpunkter beaktas.  I avvaktan på
ett sådant förslag anser vi att skatt på  råtallolja
skall  tas ut med belopp som motsvarar energiskatten
för eldningsolja,  dvs.  för  närvarande  743 kr/m3,
oavsett förbrukarkategori.
Med det anförda tillstyrks motion Sk7.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med anledning av propositionerna  1998/99:26 och
1998/99:18 såvitt nu är i fråga, med bifall till
motion  1998/99:Sk7 och med avslag på motionerna
1998/99:Sk9  yrkande  1,  1998/99:Sk10 yrkande 1
och 1998/99:Sk11 yrkande 1
dels   antar   det   i  proposition   1998/99:26
framlagda förslaget till  lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi  med de ändringar
utskottet   föreslagit   dock   att   i  den   i
propositionen föreslagna nya paragrafen 2 kap. 1
a § orden "utom koldioxidskatt" skjuts in mellan
orden "sammanlagda skatt" och "som tas"
dels   avslår   det   i  proposition  1998/99:26
framlagda förslaget till  lag om ändring i lagen
(1998:000)  om  ändring i lagen  (1994:1776)  om
skatt på energi,

3. Översyn av energibeskattningen, m.m.
(mom. 2)

Bo  Lundgren,  Carl  Fredrik   Graf,   Marietta   de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med  förslag till en långsiktig lösning på problemet
med råtallolja i samband med det aviserade förslaget
till ett nytt heltäckande energiskattesystem. Det är
enligt vår uppfattning angeläget att understryka att
det  nya   förslaget   inte  skall  innefatta  sådan
skattehöjning  som  föreslås   i   nu   föreliggande
proposition.  I  avvaktan på ett sådant förslag  bör
berörda  företag  kunna   erhålla   någon   form  av
kompensation för eventuellt ökade kostnader. Vad som
nu   anförts   bör   riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.

dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk9 yrkande 2 och
med avslag på motionerna  1998/99:Sk10 yrkande 2
och 1998/99:Sk11 yrkande 2  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Översyn av energibeskattningen, m.m.
(mom. 2)

Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) har

dels anfört följande:

Inom   Regeringskansliet   pågår   en   översyn   av
energibeskattningens    framtida    utformning   och
regeringen  avser  att  under  1999  återkomma  till
riksdagen    med   ett   förslag   till   ett   nytt
energiskattesystem.   Vi   anser   att   regeringens
kommande  förslag bör vara heltäckande och  hållbart
samt erbjuda  långsiktiga  lösningar  vad gäller den
skattemässiga behandlingen av biobränslen, inklusive
råtallolja, i stället för att som nu föreslå att nya
specialbestämmelser om energiskatt införs som i alla
avseenden    strider    mot    de   slutsatser   som
Skatteväxlingskommittén slog fast i sitt betänkande.
Skattetrycket    bör   som   kommittén    föreslagit
omfördelas  från  arbetskraft  till  miljöbelastande
utsläpp, ändliga naturresurser  och  energi.  Det är
enligt       vår      mening      angeläget      att
Skatteväxlingskommitténs   förslag   beaktas  i  det
pågående  arbetet  med  ett nytt energiskattesystem.
Det  anförda  bör  riksdagen   som   sin  mening  ge
regeringen till känna.

dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion  1998/99:Sk10  yrkande  2
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande
2  och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Översyn av energibeskattningen, m.m.
(mom. 2)

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Vi inom Folkpartiet liberalerna anser att regeringen
bör återkomma  till  riksdagen  med  förslag till en
långsiktig  lösning  på  problemet med råtallolja  i
samband med det aviserade  förslaget  till  ett nytt
heltäckande  energiskattesystem.  I avvaktan på  ett
sådant  förslag  bör berörda företag  kunna  erhålla
någon  form  av kompensation  för  eventuellt  ökade
kostnader. Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen,
m.m.
att riksdagen  med  bifall  till motion 1998/99:Sk11 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande
2 och 1998/99:Sk10 yrkande 2  som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.