I betänkandet tillstyrker utskottet med några mindre
justeringar regeringens förslag om beskattning av
råtallolja. Förslaget innebär att energiskatt (med
en skattesats som motsvarar den sammanlagda energi-
och koldioxidskatt som tas ut på eldningsolja)
införs på råtallolja som används för uppvärmning och
att råtallolja skattemässigt skall behandlas på
väsentligen samma sätt som fossil eldningsolja.
Samtidigt avstyrker utskottet de motioner som väckts
med anledning av propositionen.
Utskottets m-, kd- och fp-ledamöter yrkar i en
gemensam reservation avslag på propositionen.
Reservation har även avgivits av mp-ledamoten som
yrkar att skatten på råtallolja endast skall
motsvara den energiskatt som tas ut för fossil
eldningsolja oavsett förbrukarkategori.
Reservationer har vidare avgivits av m-, kd- och
fp-ledmöterna till förmån för motionsyrkanden bl.a.
om att regeringen skall återkomma med förslag till
lösning av problemet med råtallolja i samband med
det aviserade förslaget till ett nytt heltäckande
energiskattesystem.
I betänkandet behandlas också ett förslag till
ändring i 9 kap. 9 b § lagen om skatt på energi som
lagts fram i proposition 1998/99:18.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:26 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i
lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen i propositionen innebär att energiskatt
införs på råtallolja som används för uppvärmning.
Avsikten är att härigenom söka minimera de negativa
effekter som energibeskattningen indirekt haft för
den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp av
råtallolja.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1999.
Lagförslagen i proposition 1998/99:26 har intagits
som bilaga till betänkandet. Beträffande förslaget
till ändring i 9 kap. 9 b § lagen (1994:1776) om
skatt på energi i proposition 1998/99:18 hänvisas
till lagförslag 2.5. i den propositionen.
Motionerna
1998/99:Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen beslutar att energiskatt på
råtallolja skall tas ut på samma nivå som
energiskatten på eldningsolja i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för
biobränsle.
1998/99:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om råtallolja.
1998/99:Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en total översyn av
energiskatterna.
1998/99:Sk11 av Johan Pehrson och Camilla Dahlin-
Andersson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompensation
till berörda företag.
Utskottet
Beskattning av råtallolja
Bakgrund
Råtallolja är en biprodukt vid framställningen av
pappersmassa. Oljan används som råvara vid
framställning av specialkemikalier, t.ex. lim, färg
m.m. I Sverige är det främst Arizona Chemical AB som
förädlar råtallolja till specialkemikalier. (Som en
biprodukt vid förädlingen utfås tallbeck, som kan
användas som bränsle, men inte för förädling. Becket
säljs som bränsle till bl.a. värmeverken.)
Råtallolja kan också användas som bränsle och
ersätter då främst eldningsolja. Råtallolja (och
tallbeck) är skattefria biobränslen. Fossila
bränslen, t.ex. eldningsolja, som används i
värmeproduktion är belagda med full energi- och
koldioxidskatt, medan förbrukningen vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet är
belagd med halv koldioxidskatt och ingen
energiskatt. Eftersom någon skatt inte tas ut på
råtallolja, har det blivit ekonomiskt fördelaktigt
att bränna den. Detta har lett till att priserna på
råtallolja drivits upp, vilket drabbat den kemiska
förädlingsindustrin som använder råtallolja som
råvara. Utformningen av energibeskattningen påverkar
således indirekt prisbildningen på råtallolja.
I skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot
eldning av råtallolja genom att den kompensation,
den s.k. nioöringen, som värmeverken erhöll vid
leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte
att råtallolja inte användes i värmeverket. (Syftet
med nioöringen var att ytterligare öka utrymmet för
användningen av biobränslen i värmeverk). Sedan
industrin börjat lägga om sin egen värmeproduktion
för att få tillgång till nioöringen ökade
kostnaderna för kompensationssystemet lavinartat
våren 1996. Riksdagen avskaffade därför nioöringen
och därmed också råtalloljespärren, fr.o.m. den 1
september 1996. Samtidigt uttalades avsikten att
överväga en ny form av ekonomiskt stöd till verk som
använder annat biobränsle än råtallolja för
framställning av värme till industrin (prop.
1995/96:198, bet. SkU31). Utskottet uttalade i sitt
yttrande till finansutskottet i oktober 1996
(1996/97:SkU1y) över regeringens förslag om en
höjning av industrins koldioxidskatt att det var
medvetet om det problem som beskattningen utgör för
de företag som använder råtalloljaoljan som råvara.
Utskottet konstaterade att arbete med dessa frågor
pågick inom Regeringskansliet. Utskottet förutsatte
att detta arbete har en inriktning som innebär att
man får en spärr mot eldning av råtallolja som är
likvärdig med tidigare regler.
Utskottet har därefter i betänkande 1996/97:SkU16
behandlat frågan om ett stöd till de verk som
använder biobränslen för leverans av värme till
industrin. Riksdagen har på förslag av utskottet som
sin mening gett regeringen till känna att arbetet
med att ta fram en lösning utanför skattesystemet på
det problem som nioöringen var avsedd att lösa bör
påskyndas. I betänkande 1997/98:SkU18 (våren 1998)
uttalade utskottet att det är angeläget att
regeringen snarast för riksdagen redovisar arbetet
med att utforma en lösning för de verk som levererar
värme till industrin. Detta gavs regeringen till
känna.
Propositionen
I propositionen föreslås att energiskatt skall
införas på råtallolja som används för uppvärmning.
Råtallolja bör skattemässigt behandlas på
väsentligen samma sätt som eldningsolja. Syftet är
att söka minimera de negativa effekter som
energibeskattningen indirekt haft för den kemiska
förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.
Skatten på råtallolja föreslås motsvara den
sammanlagda energi- och koldioxidskatt som tas ut
för fossil eldningsolja. För att uppnå en
likabehandling med eldningsolja föreslås att det
system av lättnadsregler som modifierar
skattesatserna för olika förbrukarkategorier även
skall tillämpas på råtallolja.
Motionerna
I motion Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkas
avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna
anser att energi i framtiden bör beskattas dels
genom en allmän energiskatt som i princip bör vara
densamma för alla energislag och användningsområden,
dels genom miljöstyrande skatter (t.ex.
koldioxidskatt), som framför allt inriktas på
energislagets miljöförstörande effekter. Råtallolja
som är ett biobränsle skall därför inte belastas med
koldioxidskatt. I avvaktan på att lagstiftningen
anpassas till dessa krav hemställer motionärerna om
att riksdagen skall besluta att skatten på
råtallolja skall motsvara den energiskatt som tas ut
för eldningsolja oavsett förbrukarkategori (yrkande
2).
I motion Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om
avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna
anser att en sänkning av skatterna på energi är en
bättre lösning på problemet med råtalloljan.
Konsekvenserna av regeringens förslag är inte
tillräckligt belysta och redovisade. Det är också
oacceptabelt att det nuvarande systemet för
energibeskattning blir än mer oöverskådligt och
godtyckligt. Motionärerna uttrycker också tveksamhet
om att ta ut skatt på råtallolja som används som
bränsle eftersom man därigenom motverkar en ur
miljösynpunkt nyttig användning. Därutöver framhålls
att en råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad
gäller andra områden med liknande problem, t.ex.
spånskiveindustrin.
I motion Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) yrkas
avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna
anför att den i propositionen föreslagna beräkningen
av skatt på råtallolja är principiellt tveksam
eftersom det i praktiken innebär att koldioxidskatt
tas ut på ett biobränsle som vid förbränningen inte
ger upphov till nettoemission av koldioxid.
Motionärerna anser att energibeskattningen skall
utformas så att miljöbelastande energislag beskattas
hårdast medan miljövänliga och förnybara energislag
skall premieras.
Även i motion Sk11 av Johan Pehrson och Camilla
Dahlin-Andersson (båda fp) yrkas avslag på
propositionen (yrkande 1). Att belägga ett särskilt
biobränsle med samma punktskatt som eldningsolja
innebär i praktiken att en ny princip för
beskattning införs i det redan mycket
svåröverskådliga lapptäcke som dagens energisystem
utgör, menar motionärerna. Vidare framhålls att en
råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad gäller
andra områden med liknande problem, t.ex.
spånskiveindustrin.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening medför en ökad
konkurrenskraft för biobränslen ofrånkomligen en
ökad kostnadsnivå för de verksamheter som använder
sig av råvaror som har en alternativ användning som
bränsle. Frågan om en spärr mot användning av
råtallolja som bränsle har vid ett flertal
tillfällen varit föremål för behandling av
riksdagen. Utskottet har också uttalat att någon
form av spärr mot eldning av råtallolja måste
tillskapas. Energiöverenskommelsen innebär att en
omställning av energisystemet mot ökad
biobränsleanvändning skall genomföras. En sådan
omställning medför enligt utskottet också krav på en
anpassning inom andra sektorer. Den kemiska
förädlingsindustrin som använder råtallolja som
råvara har till följd av utformningen av
energibeskattningen fått vidkännas en ökning av
kostnaderna för sina råvaror.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är
viktigt att energi- och koldioxidbeskattningen har
en utformning som ger goda förutsättningar för den
svenska industrin att konkurrera internationellt och
som säkrar lönsamheten för investeringar i
varuproduktion i Sverige. För att komma till rätta
med den negativa inverkan som energibeskattningen
indirekt har för den kemiska förädlingsindustrins
inköp av råtallolja som råvara bör användningen av
råtallolja för uppvärmningsändamål motverkas.
Utskottet anser att regeringens förslag är väl
avvägt för att uppnå detta mål. Utskottet har
således inte någon erinran mot regeringens förslag
om att energiskatt skall tas ut på råtallolja som
används för uppvärmning.
I motion Sk7 föreslås att skatten på råtallolja
skall motsvara den energi-skatt som tas ut för
eldningsolja oavsett förbrukarkategori. Utskottet
har förståelse för tanken med detta förslag eftersom
råtallolja inte ger upphov till nettoemission av
koldioxid. Med en sådan lösning kan dock inte de
lättnadsregler som gäller för olika
förbrukarkategorier tillämpas, vilket skulle leda
till oönskade konsekvenser för massaindustrin som i
dag bränner råtallolja av sådana kvaliteter som inte
kan användas för förädlingsändamål. Utskottet anser
därför att regeringens förslag om att skattemässigt
behandla råtalloljan på samma sätt som eldningsolja
är att föredra.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker motionerna Sk7 yrkandena 1
och 2, Sk9 yrkande 1, Sk10 yrkande 1 och Sk11
yrkande 1.
Översyn av energibeskattningen, m.m.
Bakgrund
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av
energibeskattningens framtida utformning. Till grund
för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997
om energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12), betänkanden som avlämnats av
Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och
Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-
kommissionens förslag till direktiv om en
omstrukturering av gemenskapens regler för
beskattning av energiprodukter (med inriktningen att
införa minimiskattenivåer för samtliga energislag,
dvs. även el, kol och naturgas). Regeringen avser
att under 1999 återkomma till riksdagen med ett
förslag till ett nytt energiskattesystem.
Motionerna
I motion Sk9 (m) anförs att regeringen bör återkomma
med förslag till en långsiktig lösning på problemet
med råtallolja som ryms inom en reformerad och
principiellt godtagbar energibeskattning utan sådana
skattehöjningar som föreslås i nu föreliggande
proposition. I avvaktan på ett sådant förslag bör
berörda företag kunna erhålla kompensation för
eventuellt ökade kostnader. Motionärerna hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen det
anförda till känna (yrkande 2).
I motion Sk10 (kd) anförs att regeringen i stället
för att införa nya specialbestämmelser om
energiskatt bör återkomma med ett heltäckande
förslag som erbjuder långsiktiga lösningar även på
problemet med råtallolja. Skatteväxlingskommitténs
betänkande bör ligga till grund för regeringens
pågående arbete med ett nytt energiskattesystem.
Enligt motionärerna bör detta ges regeringen till
känna (yrkande 2).
I motion Sk11 (fp) begärs ett tillkännagivande om
vad som anförts om kompensation till berörda företag
(yrkande 2). I avvaktan på att problemet med
råtalloljan får en långsiktig och godtagbar lösning,
vilket bör ske i samband med reformeringen av hela
energiskattesystemet, bör någon form av kompensation
till berörda företag övervägas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
om beskattning av råtallolja. Något skäl att begära
att regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag till lösning av problemet med råtalloljan
föreligger inte. Likaså saknas skäl att begära att
regeringen skall överväga någon form av kompensation
till berörda företag. Inom Regeringskansliet pågår
en översyn av energibeskattningen. Till grund för
översynen ligger bl.a. Skatteväxlingskommitténs
betänkande. Enligt utskottets mening bör resultat av
den pågående översynen avvaktas. Med det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Biobränslen
Motionen
I motion Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att biobränslen även i
fortsättningen skall vara befriade från energi- och
koldioxidskatt. Motionärerna framhåller att en ökad
användning och förädling av biobränslen ger stora
möjligheter för företagande och sysselsättning runt
om i landet och har därmed också stor
regionalpolitisk betydelse. Vidare anförs att en
bred marknadsintroduktion av biodrivmedel samt
elproduktion från biobränslen är viktiga
utvecklingssteg för ett hållbart energisystem.
Införande av skatt på biobränslen skulle hämma
utvecklingen inom branschen. Andra biobränslen än
råtallolja bör därför inte beläggas med skatt.
Utskottets ställningstagande
Till biobränslen räknas vanliga trädbränslen (t.ex.
ved, bark, flis, spån) men även energiskog (sälg,
asp), ettåriga grödor och vissa biprodukter från
industrin (t.ex. råtallolja från massaindustrin). I
dag gäller full skattefrihet för användning av
biobränslen för andra ändamål än drift av
motordrivna fordon. Inom ramen för de s.k.
pilotprojekten kan dock skattebefrielse medges även
för biobränslen som används för motordrift.
Överväganden om biobränslenas konkurrenskraft och
beskattningen av biobränslen utgör en del i det
arbete med en översyn av energiskatterna som pågår
inom Regeringskansliet. Det skall också nämnas att
regeringen bedriver en målmedveten satsning på
alternativa biobränslen i syfte att säkra ett
tillräckligt underlag för en inhemsk produktion av
bl.a. biodrivmedel.
Utskottet delar i princip motionärernas inställning
om att andra biobränslen än råtallolja även i
fortsättningen skall vara skattefria men anser mot
bakgrund av det anförda att något tillkännagivande
till regeringen inte behövs.
Lagförslagen
Enligt 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen
(1994:1776) om skatt på energi (LSE) skall energi-
och koldioxidskatt inte betalas för trädbränslen som
säljs eller förbrukas för motordrift vid samtidig
produktion av värme och elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning. Utskottet har i det föregående
tillstyrkt regeringens förslag om att råtallolja
skattemässigt skall behandlas på samma sätt som
eldningsolja. Till följd härav bör 2 kap. 11 § LSE
ändras på så sätt att det i paragrafen anges att
undantaget i punkt 2 inte skall gälla för
råtallolja.
Av samordningsskäl behandlar utskottet i detta
sammanhang ett förslag till ändring i 9 kap. 9 b §
LSE som lagts fram i proposition 1998/99:18 och som
tillstyrkts i betänkande 1998/99:SkU6. Ändringen bör
i enlighet med utskottets hemställan göras i
huvudförfattningen. Till följd härav bör regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
(lagförslag 2.2) inte genomföras.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med bifall till propositionerna 1998/99:26
och 1998/99:18 såvitt nu är i fråga samt med
avslag på motionerna 1998/99:Sk7, 1998/99:Sk9
yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och
1998/99:Sk11 yrkande 1
dels antar det i proposition 1998/99:26
framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi med den ändringen att förslaget tillförs
följande ändringar i 2 kap. 11 § och 9 kap. 9 b §
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
11 §
-----------------------------------------------------
Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas
för
1. metan som framställs genom biologiska processer,
2. trädbränsle som säljs eller förbrukas för
motordrift vid samtidig produktion av värme och
elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,
3. bränsle som tillhandahålls i en särskild
förpackning om högst en liter,
4. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av
bränslets beskaffenhet förlorats i samband med att
det framställts, bearbetats, lagrats eller
transporterats,
5. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som levererats till
en mottagare i ett annat EG-land under villkor som
anges i 3 kap. 30 a § första stycket 3 och 4
mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning
som skattefrihet gäller i det EG-landet.
-----------------------------------------------------
Första stycket 2 gäller
dock inte råtallolja
-----------------------------------------------------
Första stycket 4 gäller dock för varumottagare och
skatterepresentant som avses i 4 kap. 8 § endast
bränsle som förlorats under transport till
varumottagaren.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
9 b §
----------------------------------------------------
I fall som avses i 9 § I fall som avses i 9 §
får beskatt- får beskatt-
ningsmyndigheten efter ningsmyndigheten efter
ansökan bestämma en ansökan bestämma en
preliminär koldioxid- preliminär koldioxid-
skattesats enligt vilken skattesats eller,
skatt skall tas ut under beträffande råtallolja,
ett kalenderår. en preliminär
energiskattesats enligt
vilken skatt skall tas
ut under ett kalenderår.
-----------------------------------------------------
Har beslut om preliminär skattesats meddelats skall
sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått
ut, komplettera sin ansökan med uppgifter om hur
mycket bränsle som förbrukats under året och
försäljningsvärdet på de produkter som framställts
under året. Beskattningsmyndigheten skall för varje
sökande fatta slutligt beslut om skattenedsättning
för det bränsle som förbrukats under kalenderåret.
Genom beslutet kan skatt påföras sökanden eller
återbetalas till honom.
Den komplettering som avses i andra stycket skall
ha kommit in till beskattningsmyndigheten före mars
månads utgång året efter det kalenderår som ansökan
avser.
Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för
en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter
från honom, får slutligt beslut om skattenedsättning
fattas efter skälig grund.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i 5 kap.
1-11 §§ och 16-18 §§
lagen (1984:151) om
punktskatter och
prisregleringsavgifter
skall tillämpas på skatt
som påförs med stöd av
andra stycket.
-----------------------------------------------------
dels avslår det i proposition 1998/99:26
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi,
res. 1 (m, kd, fp)
res. 2 (mp)
2. beträffande översyn av
energibeskattningen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 2,
1998/99:Sk10 yrkande 2 och 1998/99:Sk11 yrkande
2,
res. 3 (m)
res. 4 (kd)
res. 5 (fp)
3. beträffande biobränslen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk8.
Stockholm den 24 november 1998
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Carl Fredrik Graf
(m), Per Erik Granström (s), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie
Engström (v), Helena Höij (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd
(c), Johan Pehrson (fp), Lars U
Granberg (s), Catharina Hagen (m)
och Kenneth Lantz (kd).
Reservationer
1. Beskattning av råtallolja (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson
(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening är regeringens förslag om
beskattning av råtallolja illa genomtänkt och kommer
bl.a. att leda till att det nuvarande systemet för
energibeskattning blir än mer oöverskådligt och
godtyckligt. Därtill kommer att omfattningen av den
faktiska användningen av råtallolja som bränsle och
förekomsten av internationell handel inte
tillräckligt har analyserats. Att belasta ett
biobränsle som råtallolja med en fiktiv
koldioxidskatt är dessutom en principiellt tveksam
lösning. En annan allvarlig invändning mot förslaget
som vi vill framhålla är att införandet av
energiskatt på råtallolja kan verka prejudicerande
vad gäller andra biobränslen som har en alternativ
användning som råvara, t.ex. spån.
Spånskiveindustrin har i dag till följd av energi-
skattesystemets utformning liknande problem som den
kemiska förädlingsindustrin. Det kan heller inte
uteslutas att problem kan uppstå inom andra områden.
Vi delar regeringens bedömning att det är viktigt
att energi- och koldioxidbeskattningen har en
utformning som ger goda förutsättningar för den
svenska industrin att konkurrera internationellt och
som säkrar lönsamheten för investeringar i
varuproduktion i Sverige. Detta borde, anser vi,
leda till sänkt och inte ökad skattebelastning. Med
det anförda avstyrker vi propositionen.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk9 yrkande
1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och 1998/99:Sk11
yrkande 1, med anledning av motion 1998/99:Sk7
yrkande 1 och proposition 1998/99:18 såvitt nu
är i fråga samt med avslag på proposition
1998/99:26 och motion 1998/99:Sk7 yrkande 2
dels avslår de i proposition 1998/99:26 framlagda förslagen
till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi
2. lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels antar det i proposition 1998/99:18
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi såvitt avser 9
kap. 9 b §,
2. Beskattning av råtallolja (mom. 1)
Yvonne Ruwaida (mp) har
dels anfört följande:
Från Miljöpartiets sida delar vi delar inställningen
i motion Sk7 att energi i framtiden bör beskattas
dels genom en allmän energiskatt som i princip bör
vara densamma för alla energislag och
användningsområden, dels genom miljöstyrande
skatter, t.ex. koldioxidskatt, som framför allt bör
inriktas på energislagets miljöförstörande effekter.
I konsekvens härmed bör råtallolja som är ett
biobränsle och inte ger upphov till nettoemission av
koldioxid inte belastas med en skatt som motsvarar
den sammanlagda energiskatten och koldioxidskatten
för eldningsolja utan endast med energiskatt. Med en
sådan ändring kan förslaget accepteras som en
provisorisk lösning.
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av
energibeskattningens framtida utformning. Enligt vår
mening bör översynen innefatta ett helhetsgrepp över
hela energibeskattningen, inklusive den
skattemässiga behandlingen av råtallolja, och där
våra nu framförda synpunkter beaktas. I avvaktan på
ett sådant förslag anser vi att skatt på råtallolja
skall tas ut med belopp som motsvarar energiskatten
för eldningsolja, dvs. för närvarande 743 kr/m3,
oavsett förbrukarkategori.
Med det anförda tillstyrks motion Sk7.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med anledning av propositionerna 1998/99:26 och
1998/99:18 såvitt nu är i fråga, med bifall till
motion 1998/99:Sk7 och med avslag på motionerna
1998/99:Sk9 yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1
och 1998/99:Sk11 yrkande 1
dels antar det i proposition 1998/99:26
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi med de ändringar
utskottet föreslagit dock att i den i
propositionen föreslagna nya paragrafen 2 kap. 1
a § orden "utom koldioxidskatt" skjuts in mellan
orden "sammanlagda skatt" och "som tas"
dels avslår det i proposition 1998/99:26
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi,
3. Översyn av energibeskattningen, m.m.
(mom. 2)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till en långsiktig lösning på problemet
med råtallolja i samband med det aviserade förslaget
till ett nytt heltäckande energiskattesystem. Det är
enligt vår uppfattning angeläget att understryka att
det nya förslaget inte skall innefatta sådan
skattehöjning som föreslås i nu föreliggande
proposition. I avvaktan på ett sådant förslag bör
berörda företag kunna erhålla någon form av
kompensation för eventuellt ökade kostnader. Vad som
nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk9 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1998/99:Sk10 yrkande 2
och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Översyn av energibeskattningen, m.m.
(mom. 2)
Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) har
dels anfört följande:
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av
energibeskattningens framtida utformning och
regeringen avser att under 1999 återkomma till
riksdagen med ett förslag till ett nytt
energiskattesystem. Vi anser att regeringens
kommande förslag bör vara heltäckande och hållbart
samt erbjuda långsiktiga lösningar vad gäller den
skattemässiga behandlingen av biobränslen, inklusive
råtallolja, i stället för att som nu föreslå att nya
specialbestämmelser om energiskatt införs som i alla
avseenden strider mot de slutsatser som
Skatteväxlingskommittén slog fast i sitt betänkande.
Skattetrycket bör som kommittén föreslagit
omfördelas från arbetskraft till miljöbelastande
utsläpp, ändliga naturresurser och energi. Det är
enligt vår mening angeläget att
Skatteväxlingskommitténs förslag beaktas i det
pågående arbetet med ett nytt energiskattesystem.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk10 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande
2 och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Översyn av energibeskattningen, m.m.
(mom. 2)
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Vi inom Folkpartiet liberalerna anser att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till en
långsiktig lösning på problemet med råtallolja i
samband med det aviserade förslaget till ett nytt
heltäckande energiskattesystem. I avvaktan på ett
sådant förslag bör berörda företag kunna erhålla
någon form av kompensation för eventuellt ökade
kostnader. Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk11 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande
2 och 1998/99:Sk10 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.