I detta betänkande behandlas regeringens proposition
1998/99:78 Beräkning av återbetalningsskyldighet för
underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar
m.m. jämte motioner som väckts med anledning av
propositionen.
I propositionen föreslås ändrade regler för hur den
bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet inom
underhållsstödssystemet skall beräknas. Förslaget
innebär att grundavdraget i systemet höjs till
72 000 kr samtidigt som de procentsatser som
bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek höjs.
Vidare föreslås bl.a. att hänsyn skall tas till
realisationsförluster och avdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad vid
beräkningen av inkomstunderlaget för bestämmande av
återbetalningsskyldighet.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 november
1999 och tillämpas i fråga om
återbetalningsskyldighet för tid efter den
31 januari 2000.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag och
avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer.
Propositionen
I proposition 1998/99:78 Beräkning av
återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till
barn med särlevande föräldrar m.m. har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1030) om underhållsstöd.
Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1998/99:Sf10 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att riksdagen uttalar sig
för ett nytt system för underhållsstöd enligt de
principer som skisserats ovan.
1998/99:Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
återbetalningsbeloppen i normala inkomstlägen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att i obligatoriska
samarbetssamtal även reglera underhållsstödet.
1998/99:Sf12 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition
1998/99:78 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ett reformerat underhållsstöd i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:Sf13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rådgivning i samband
med separationer,
2. att riksdagen beslutar att återbetalningsärenden
överlämnas till kronofogden först efter fyra
månader,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
underhållsstöd där grund-avdraget är 48 000 kr och
procentnivåerna anpassats nedåt på ett sådant sätt
att de ekonomiska effekterna för statskassan blir
desamma,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring som beaktar vårdnadshavarens ekonomi i
de fall där statligt stöd utbetalas.
Utskottet
Gällande regler
Syftet med det nya systemet med underhållsstöd, som
gäller fr.o.m. februari 1997, var dels att genomföra
besparingar för det allmänna, dels att från
principiell synpunkt tydliggöra föräldrarnas
ekonomiska ansvar och garantera barnet en rimlig
försörjning. Det nya systemet ersatte systemet med
bidragsförskott (inkl. det förlängda
bidragsförskottet) och det särskilda bidraget till
vissa adoptivbarn.
Underhållsstöd lämnas med högst 1 173 kr per månad
och barn.
För det underhållsstöd som lämnas till barnet skall
den förälder som inte bor tillsammans med barnet
vara återbetalningsskyldig gentemot staten.
Återbetalningsskyldigheten, som är begränsad till 1
173 kr per barn och månad, är utformad som en viss
procent av den återbetalningsskyldiges årliga
bruttoinkomst efter ett avdrag på 24 000 kr.
Procentsatsen för fastställande av
återbetalningsbelopp är för ett barn 10 %, för två
barn 6,25 % för varje barn och för tre barn 5 % per
barn. Den totala procentsatsen ökar med en
procentenhet för varje ytterligare barn utöver tre.
Återbetalningsskyldigheten skall omprövas årligen
och fastställas utifrån senast tillgängliga taxering
efter det nämnda avdraget på 24 000 kr.
En bidragsskyldig som inte anser sig kunna betala
fastställt återbetalningsbelopp kan ansöka om
anstånd med betalningen.
För obetalda återbetalningsbelopp skall den
bidragsskyldige erlägga ränta, som fastställs
årligen av regeringen. Räntesatsen har för år 1999
fastställts till 4,1 %. Räntan är inte avdragsgill
vid taxeringen. Om det finns synnerliga skäl med
hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller
ekonomiska förhållanden, får försäkringskassan helt
eller delvis efterge statens fordran avseende
återbetalningsskyldighet jämte ränta.
Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt
återbetalningsbelopp och inte heller får anstånd med
betalningen, överlämnas fordran till
kronofogdemyndigheten. Enligt 4 §
indrivningsförordningen (1993:1229) skall en sådan
fordran överlämnas till kronofogdemyndigheten för
indrivning senast två månader efter det att den
skulle ha betalats. Fr.o.m. den 1 april 1999 har
tiden för överlämnande till kronofogdemyndigheten
förlängts till fem månader, om den bidragsskyldige
kan antas komma att slutbetala förfallna
återbetalningsbelopp.
Grundavdrag och procentsatser m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås dels att det grundavdrag
som får göras vid beräkning av en bidragsskyldig
förälders återbetalningsbelopp skall höjas från 24
000 kr till 72 000 kr, dels att de procentsatser som
bestämmer återbetalningsbeloppens storlek skall
höjas. Procentsatsen för ett barn skall därvid vara
14 %, för två barn 11,5 % per barn och för tre barn
10 % per barn. Den totala procentsatsen ökar
därefter med en procentenhet för varje ytterligare
barn utöver tre.
Det främsta syftet med de förslagna ändringarna är
enligt propositionen att underhållsstödssystemet
skall få en bättre fördelningspolitisk profil.
Vidare anges att gällande bestämmelser ibland kan
uppfattas som orimliga. Som exempel nämns att en
förälder med 6 250 kr i månaden i bruttolön och ett
barn får betala drygt 400 kr per månad i
återbetalningsbelopp. Samtidigt skall en förälder
med fem barn betala fullt återbetalningsbelopp först
vid en månadsinkomst på ca 36 700 kr. Vid en
bruttoinkomst på ca 26 000 kr i månaden lämnar
staten ett bidrag med nära 400 kr per månad för vart
och ett av de fem barnen. Exemplet visar enligt
propositionen att underhållsstödssystemet utifrån
fördelningspolitiska överväganden har varit mer
gynnsamt för höginkomsttagare än för
låginkomsttagare.
De föreslagna förändringarna får till följd att
återbetalningsbeloppet minskar för dem med de lägsta
inkomsterna, samtidigt som det ökar för dem med
högre inkomster. De innebär också att
bidragsskyldiga som har mer än ett barn med
underhållsstöd kommer att återbetala detta i dess
helhet vid lägre inkomster än i dagens system.
Utgångspunkten vid valet av procentsats är enligt
propositionen att bidragsskyldiga som endast har ett
barn inte i något fall skall få höjda
återbetalningsbelopp.
Såvitt gäller grundavdragets storlek har detta
enligt propositionen valts så att så få föräldrar
som möjligt genom fullgörande av sin
bidragsskyldighet skall hamna under
socialbidragsnormen. För att den enskilde skall ha
rimlig möjlighet att fullgöra sin
återbetalningsskyldighet och samtidigt ha en skälig
levnadsnivå är det enligt regeringen lämpligt att
avdraget fastställs till 72 000 kr om året.
De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1
november 1999 och tillämpas första gången i fråga om
återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31
januari 2000.
Förslagen bedöms leda till en statsfinansiell
besparing på ca 160 miljoner kronor per år.
Motionerna
Moderaterna
I motion Sf12 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs i
yrkandena 1 och 2 dels avslag på propositionen, dels
förslag om ett reformerat underhållsstöd som innebär
att särlevande föräldrar alltid skall ha det
ekonomiska ansvaret för barnen och att de gemensamt
skall vara skyldiga att sörja för dessa. Enligt
motionärerna skall statens ansvar begränsas till att
gälla barn vars föräldrar saknar egna medel eller
fall där fadern är okänd. Kan föräldern inte
uppfylla sitt ansvar skulle en modell kunna vara att
staten ger lån till försörjning av barnen. Vidare
skall underhållsstöd betalas direkt till
vårdnadshavaren och inte som i dag via
försäkringskassan.
Kristdemokraterna
Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf13 yrkande
3 förslag till underhållsstöd där grundavdraget är
48 000 kr och procentnivåerna anpassats nedåt på ett
sådant sätt att de ekonomiska effekterna för
statskassan blir desamma.
I samma motion yrkande 4 begärs förslag till sådan
ändring som beaktar vårdnadshavarens ekonomi i de
fall där statligt stöd utbetalas. Om den
underhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för
hela underhållsstödet bör enligt motionärerna en
inkomstprövning av den mottagande föräldern göras
innan statligt stöd utbetalas.
Centerpartiet
I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs
i yrkande 1 ett tillkännagivande om
återbetalningsbeloppen i normala inkomstlägen.
Motionärerna framhåller att underhållsskyldiga
föräldrar i normala inkomstlägen och med flera barn
kommer att få stora problem att återbetala
underhållsstödet. De anser därför att regeringen bör
återkomma med justerade återbetalningsbelopp som
omfördelar från föräldrar med färre barn till
föräldrar med flera barn.
Folkpartiet
I motion Sf10 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om ett nytt system för
underhållsstöd. Motionärerna förordar ett selektivt
stöd efter behov enligt en s.k.
nettokvotdelningsmodell. Metoden innebär att
underhållsbidraget bestäms genom att kostnaderna för
barnet fördelas mellan föräldrarna i relation till
deras nettoinkomster. Därefter kontrolleras att
varje förälder kan försörja sig själv. Om den
underhållsskyldige inte får kvar tillräckligt för
sin försörjning minskas underhållsbidraget. Om
boföräldern inte får tillräckligt kvar, får den
bidragsskyldige, om han eller hon kan, betala mer.
Utfyllnadsbidrag från det allmänna bör utges endast
om föräldrarna inte själva kan sörja för sina barn.
Utskottets bedömning
Utskottet välkomnar regeringens förslag om en
höjning av grundavdraget från 24 000 kr till 72 000
kr. Enligt vad som anges i propositionen har
avdragets storlek valts så att så få föräldrar som
möjligt skall behöva hamna under socialbidragsnormen
genom att fullgöra sin bidragsskyldighet. Den valda
nivån på grundavdraget synes enligt utskottets
mening uppfylla detta krav. Det torde dock vara
ofrånkomligt att kostnaden för det höjda
grundavdraget finansieras inom ramen för
underhållsstödssystemet. Den av regeringen
föreslagna uppjusteringen av procentsatserna är ett
lämpligt sätt att finansiera kostnaden för det höjda
grundavdraget. Förslagen sammantaget leder till en
bättre fördelningspolitisk träffsäkerhet eftersom
återbetalningsbeloppen minskar för dem med de lägsta
inkomsterna och ökar för dem med högre inkomst.
Detta är särskilt viktigt inte minst mot bakgrund av
att det nuvarande systemet till viss del har fått
orimliga konsekvenser, vilket också påpekas i
propositionen. Även med den föreslagna höjningen av
procentsatserna kommer subventionen att vara större
ju fler barn den bidragsskyldige har. Om en
utvärdering skulle visa att den eftersträvade
omfördelningen mellan de olika grupperna
bidragsskyldiga inte till fullo uppnås, förutsätter
utskottet att regeringen återkommer till riksdagen.
Som nämnts finansieras höjningen av grundavdraget
med en justering av procentsatserna. Till följd av
en mer realistisk beräkning av de bidragsskyldigas
betalningsförmåga bedöms förslagen ge en besparing
på ca 160 miljoner kronor per år. Utskottet vill
tillägga att det av 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) framgår att en
särskild utredare skall tillsättas för att utreda
utgiftsutvecklingen inom underhållsstödet och lämna
förslag till utgiftsbegränsande åtgärder. I
vårpropositionen aviseras samtidigt en besparing på
underhållsstödet som - tillsammans med nyss nämnda
besparing - uppgår till 210 miljoner kronor per år
för åren 2000-2002. Det framgår vidare att
regeringen avser att föreslå ändrade regler för
utfyllnadsbidrag vid växelvis boende.
Med det anförda biträder utskottet propositionens
förslag om höjt grund-avdrag och justering av
procentsatser och avstyrker motionerna Sf12 yrkande
1, Sf13 yrkande 3 och Sf11 yrkande 1.
Vad gäller Moderaternas och Folkpartiets respektive
krav på ett nytt sy-stem för underhållsstöd
behandlade utskottet redan i samband med reformens
införande liknande krav (se bet. 1996/97:SfU3 s.
10). Utskottet, som förklarade att det nya systemet
för underhållsstöd ur principiell synpunkt innebär
att föräldrarnas ekonomiska ansvar tydliggörs och
att barnen garanteras en rimlig försörjning, hade
inte något att erinra mot den principiella
utformningen av underhållsstödet och avstyrkte
därmed motionsyrkandena i fråga. Även hösten 1998
(se bet. 1998/99:SfU1 s. 84) avstyrktes liknande
yrkanden med motiveringen att några genomgripande
förändringar av det nya underhållsstödssystemet inte
borde göras eftersom det varit i kraft endast en
kort tid. Utskottet finner inte skäl att frångå sitt
ställningstagande såvitt avser de grundläggande
principerna bakom underhållsstödssystemet.
Utskottet vill återigen (se bet. 1997/98:SfU1 s.
100) slå fast att en ordning där en boförälder, i
fall där den underhållsskyldige inte kan eller vill
betala eller är okänd, hänvisas till att söka
socialbidrag om han eller hon inte ensam kan sörja
för sina barn inte är acceptabel. Utskottet har
däremot ingen annan uppfattning än motionärerna vad
gäller särlevande föräldrars ekonomiska ansvar för
sina barn. Syftet med det nya systemet var som redan
nämnts att tydliggöra att det i första hand är
föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina
barn. Utskottet anser emellertid att det är lika
angeläget att barn garanteras en rimlig försörjning.
I den situationen att den bidragsskyldige föräldern
inte kan fullgöra sin bidragsskyldighet är det
nödvändigt att barnet kan erhålla ekonomiskt stöd
via samhället. En ordning där underhållsstöd betalas
via försäkringskassan är därvid lämpligast.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf10
och Sf12 yrkande 2.
Beträffande kravet att även vårdnadshavarens
ekonomi skall beaktas anser utskottet liksom
tidigare (se bet. 1996/97:SfU1 s. 58) att ett system
där en behovsprövning sker i förhållande till
boförälderns ekonomi har många nackdelar. Ett sådant
system måste i så fall utformas så att
marginaleffekterna minimeras samtidigt som
administrationskostnaderna inte nämnvärt ökar.
Enligt utskottet skulle dock ett system där även
vårdnadshavarens ekonomi beaktas leda till betydande
svårigheter och tillika komma att ställa stora krav
på administrationen med åtföljande kostnader.
Utskottet gör vidare bedömningen att det är en
mycket liten grupp av boföräldrar som har höga
inkomster och som därmed skulle beröras samt att
statens inkomster inte skulle minska annat än
marginellt om en behovsprövning infördes. Dessutom
anser utskottet att fördelen med nuvarande regler,
som är enkla och entydiga och ger föräldrar i en
given situation möjlighet att överblicka sina
ekonomiska förpliktelser, i så fall skulle riskera
att gå förlorad. Utskottet är därför inte berett att
förorda en sådan ordning och avstyrker därmed motion
Sf13 yrkande 4.
Beräkning av kapitalinkomster, m.m.
Enligt 25 § lagen om underhållsstöd skall intäkt av
kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, vari ingår
realisationsvinster, vara en del av
beräkningsunderlaget. Någon bestämmelse om att
realisationsförluster skall räknas av finns inte.
Enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte
av bostad kan en skattskyldig fysisk person, som
redovisar en skattepliktig realisationsvinst vid
försäljning av en bostad, under vissa
förutsättningar medges ett uppskovsavdrag om han
eller hon förvärvat eller avser att förvärva en
ersättningsbostad.
Enligt vad som anges i propositionen har
försäkringskassan direkttillgång till
skatteregistret. I registret redovisas emellertid
realisationsvinsten netto, vilket medför att
försäkringskassan i varje ärende där
realisationsvinst förekommer måste begära
kompletterande uppgifter från skattemyndigheten.
Samma merarbete förekommer vid uppskovsavdrag vid
byte av bostad. För att undvika sådant merarbete för
både försäkringskassan och skattemyndigheten
föreslås att vid beräkning av kapitalinkomster
hänsyn skall tas till kvittningsgilla
realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av
bostad. Förslaget innebär att avdrag för
realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av
bostad skall beaktas vid beräkningen av
återbetalningsskyldighet. Förslaget föranleder en
ändring i 25 § lagen underhållsstöd.
I syfte att minska det administrativa krånglet
föreslås vidare att den ränteskillnad som kan uppstå
på grund av ändrat taxeringsbeslut skall återbetalas
till den bidragsskyldige endast om räntan uppgår
till minst 100 kr. Förslaget föranleder en ändring i
30 § andra stycket lagen om underhållsstöd.
För att klargöra att den omprövning som avses i
30 § första stycket samma lag endast rör
återbetalningsbeloppets storlek och inte frågan om
huruvida den bidragsskyldige över huvud taget är
återbetalningsskyldig, föreslås att ordet
"återbetalningsskyldighet" byts mot
"återbetalningsbelopp". Därmed tydliggörs samtidigt
att ett sådant omprövningsbeslut inte behöver delges
den bidragsskyldige enligt 14 § andra stycket lagen
om underhållsstöd.
De föreslagna ändringarna, som avses träda i kraft
den 1 november 1999 och tillämpas i fråga om
återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31
januari 2000, har inte föranlett några
motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i
dessa delar. Emellertid anser utskottet att
förslaget om ändring i 25 § lagen om underhållsstöd
bör kom-pletteras med en övergångsbestämmelse. En
sådan bestämmelse är nödvändig för att undvika att
en bidragsskyldig, som före ikraftträdande har sålt
sin bostad och fått uppskov med beskattningen enligt
lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad, vid en
senare försäljning av ersättningsbostaden får den
återbetalningsgrundande inkomsten enligt paragrafens
nya lydelse ökad med den beskattningsbara vinsten
från försäljningen av ursprungsbostaden. Eftersom
vid inkomstberäkningen avdrag under inkomstslaget
kapital inte beaktas enligt paragrafen i dess nu
gällande lydelse skulle, utan en sådan
övergångsbestämmelse, vinsten från försäljningen av
ursprungsbostaden komma att påverka inkomsten två
gånger. Detsamma gäller den situationen att den
bidragsskyldige före ikraftträdandet sålt sin bostad
och fått uppskov med beskattningen men sedan inte
köper någon ersättningsbostad eller inte bosätter
sig där inom föreskriven tid. Utskottet föreslår att
förslaget kompletteras med en övergångsbestämmelse
med nu nämnda innebörd och att den utformas så att
inkomst av kapital får minskas med ett belopp
motsvarande tidigare medgivet uppskovsavdrag. Någon
minskning härutöver är inte avsedd.
Lagförslaget i övrigt
I propositionens förslag till ändring av 25 § lagen
om underhållsstöd finns i första stycket punkten 2
en hänvisning till 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Utskottet anser att
hänvisningen rätteligen bör avse 14 mom. och
föreslår därför att punkten 2 ändras i enlighet
härmed.
Till följd av propositionens förslag om ett nytt
andra stycke i 25 § lagen om underhållsstöd bör den
i första stycket punkten 3 angivna hänvisningen
rätteligen avse tredje stycket. Utskottet föreslår
en justering i enlighet härmed.
Övriga frågor
Överlämnande av fordran till kronofogdemyndighet
Motionen
I motion Sf13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i
yrkande 2 beslut att återbetalningsärenden
överlämnas till kronofogdemyndigheten först efter
fyra månader. Motionärerna anser att om
försäkringskassan hade mer tid på sig skulle kassan
genom bl.a. information kunna förhindra att så många
ärenden går till indrivning.
Utskottets bedömning
Som redovisats ovan har genom en ändring i
indrivningsförordningen tiden för överlämnande av en
fordran till kronofogdemyndigheten i vissa fall
förlängts från två till fem månader fr.o.m. den 1
april 1999. Med hänsyn härtill finner utskottet inte
skäl att nu förorda någon generell förlängning av
tiden och avstyrker därför motion Sf13 yrkande 2.
Utskottet vill tillägga att Riksförsäkringsverket i
rapporten Underhållsstöd m.m. - förslag om ändringar
i lagen (RFV anser 1998:9) har föreslagit bl.a. att
det för varje bidragsskyldig skall inrättas ett
återbetalningskonto hos försäkringskassan och att
reglerna om preskription skall anpassas till detta.
Vidare föreslås att utbetalning av underhållsstöd
skall göras under den månad som stödet avser. Enligt
Riksförsäkringsverket förväntas de föreslagna
åtgärderna leda till att bidragsskyldiga i större
utsträckning kan fullgöra betalning utan att
ärendena överlämnas för indrivning. Rapporten är för
närvarande föremål för remissbehandling till den 30
juni 1999.
Samarbetssamtal
Gällande ordning
Enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) skall
kommunerna sörja för att föräldrar kan erbjudas
samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå
enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge
(samarbetssamtal).
Enligt 6 kap. 18 § föräldrabalken får domstolen i
mål om vårdnad, boende eller umgänge uppdra åt
socialnämnden eller något annat organ att i barnets
intresse anordna sådana samtal i syfte att nå
enighet mellan föräldrarna. Enligt vad som anges i
proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge
(s. 45) syftar samtalen till att föräldrarna skall
komma överens i frågor som gäller barnet och att det
behov föräldrarna kan ha av att tala om sina
ekonomiska mellanhavanden primärt får tillgodoses på
något annat sätt.
Motionerna
I motion Sf13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om rådgivning i
samband med separationer. En ändrad ekonomisk
situation kan enligt motionärerna skapa behov av
samtal och rådgivning, och det offentliga bör stödja
en utveckling som gör familjerådgivning tillgänglig
för alla.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf11
yrkande 2 ett tillkännagivande om att i
obligatoriska samarbetssamtal även reglera
underhållsstödet. Motionärerna anser att
samarbetssamtal via socialtjänsten bör vara
obligatoriska och föregå en eventuell
domstolsprövning. Avsikten med samtalen är att
föräldrarna skall komma överens i ett avtal där den
gemensamma vårdnaden och de ekonomiska
förhållandena, inkl. underhållsstödet, mellan
parterna regleras. Staten bör inte reglera det
ekonomiska förhållandet mellan föräldrarna, utan det
bör enligt motionärerna behandlas i ett sammanhang
tillsammans med umgängesrätt och vårdnad.
Utskottets bedömning
I samband med riksdagens behandling av proposition
1997/98:7 framhöll socialförsäkringsutskottet i
yttrande till lagutskottet (1997/98:SfU2y s. 6) att
utskottet såg det som positivt med samarbetssamtal
där det bör eftersträvas helhetslösningar med
beaktande av samtliga omständigheter av såväl
ekonomisk som annan natur. Enligt utskottet måste
sådana lösningar där föräldrar kommer överens och
kan träffa avtal om många både känslomässigt och på
annat sätt svåra frågor också anses vara till gagn
för barnen. Ett ytterligare skäl var enligt
utskottet att man därigenom undviker att slita
tvisterna i domstol. Utskottet ansåg dock att sådana
samtal inte bör vara obligatoriska.
I sitt av riksdagen godkända betänkande
1997/98:LU12 (s. 21) avstyrkte därefter lagutskottet
krav på att samarbetssamtal skall vara
obligatoriska. Lagutskottet uttalade dock (s. 56)
bl.a. att ett system där man eftersträvar
samförstånd mellan föräldrarna även när det gäller
föräldrarnas gemensamma underhållsskyldighet
gentemot barnet och inte enbart i frågor som rör
vårdnad, boende och umgänge är tilltalande och bör
inom en inte alltför avlägsen framtid övervägas
närmare tillsammans med frågor rörande vilka
insatser från samhällets sida som kan vara lämpliga
för att hjälpa föräldrar att nå sådana
överenskommelser. Detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.
Socialförsäkringsutskottet anser liksom tidigare
att samarbetssamtal måste ses som något i grunden
positivt och att det finns all anledning för bl.a.
domstolar att verka för att sådana kommer till
stånd. Utskottet anser vidare att hållbara
helhetslösningar, som inte enbart bör röra frågor om
vårdnad, boende och umgänge, därvid bör
eftersträvas. Samtalen bör dock inte göras
obligatoriska, främst med hänsyn till att ett tvång
att delta i sådana samtal knappast kan leda till att
fler tvister löses. Eftersom regeringen genom nyss
nämnda tillkännagivande redan uppmärksammats på den
i motion Sf11 yrkande 2 angivna frågan anser
utskottet att yrkandet i huvudsak får anses
tillgodosett. Även motion Sf13 yrkande 1 får anses
tillgodosett med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf12 yrkande 1,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande grundavdrag och
procentsatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Sf11 yrkande
1 och 1998/99:Sf13 yrkande 3 antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030)
om underhållsstöd såvitt avser 24 och 26 §§,
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
3. beträffande reformerat underhållsstöd
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf10 och
1998/99:Sf12 yrkande 2,
res. 1 (m) - delvis
res. 4 (fp)
4. beträffande vårdnadshavarens ekonomi
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf13 yrkande 4,
res. 5 (kd)
5. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, i den mån
förslaget inte berörts under mom. 2,
dels med den ändringen att i 25 § första stycket
2 hänvisningen till 3 § 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt i stället skall gälla
3 § 14 mom. nämnda lag,
dels med den ändringen att i 25 § första stycket
3 ordet "andra" byts mot ordet "tredje",
dels med den ändringen att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna skall ha följande
lydelse:
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999
och tillämpas första gången i fråga om
återbetalningsskyldighet som avser tid efter den
31 januari 2000.
2. Om en bidragsskyldigs inkomst av kapital har
ökats till följd av ett tidigare medgivet
uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om
uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdraget
medgivits vid en taxering som legat till grund
för fastställande av återbetalningsskyldighet
enligt 25 § i dess äldre lydelse får
kapitalinkomsten minskas med ett belopp
motsvarande uppskovsavdraget.
6. beträffande överlämnande av fordran
till kronofogdemyndighet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf13 yrkande 2,
res. 6 (kd)
7. beträffande samarbetssamtal
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf11 yrkande 2 och
1998/99:Sf13 yrkande 1.
res. 7 (kd)
res. 8 (c)
Stockholm den 18 maj 1999
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Margit Gennser (m), Ulla Hoffmann (v),
Rose-Marie Frebran (kd), Mariann Ytterberg (s),
Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny
Olander (s), Carlinge Wisberg (v), Fanny Rizell
(kd), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Mona Berglund Nilsson (s), Cecilia Magnusson (m),
Göte Wahlström (s) och Kenneth Johansson (c).
Reservationer
1. Avslag på propositionen och reformerat
underhållsstöd (mom. 1 och mom. 3)
Margit Gennser, Gustaf von Essen, Göran Lindblad och
Cecilia Magnusson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar
med "Utskottet välkomnar" och slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag, som syftar
till att rätta till de brister som dagens system
har, är både otillräckligt och orättfärdigt.
Förslagen är minst lika bristfälligt underbyggda som
förslagen i den ursprungliga propositionen från år
1996. Enligt utskottets mening krävs det i stället
ett nytt system grundat på helt andra utgångspunkter
än det nuvarande. Mot den bakgrunden anser utskottet
att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Utskottet anser vidare att regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett förslag om ett reformerat
underhållsstöd. Detta förslag skall bygga på
principen att föräldrar alltid har det ekonomiska
ansvaret för de egna barnen. Staten skall ställa
samma krav på föräldrar som lever tillsammans som på
dem som har separerat. Särlevande föräldrar skall
vara gemensamt skyldiga att ekonomiskt sörja för
sina barn utifrån försörjningsförmåga. Statens
uppgift skall även fortsättningsvis vara att bevaka
att separerade föräldrar uppfyller sina skyldigheter
och kräva in eventuella underhållsskulder. Statens
ansvar skall begränsas till att gälla barn vars
föräldrar saknar egna medel eller fall där fadern är
okänd. Kan föräldern inte uppfylla sitt ansvar
skulle en tänkbar modell kunna vara att staten ger
lån till försörjning av barnen. En viktig princip i
detta sammanhang är att underhållsstödet skall
betalas direkt till vårdnadshavaren och inte som i
dag till försäkringskassan. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf12 yrkande 1
avslår propositionen,
3. beträffande reformerat underhållsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf12 yrkande 2
och med avslag på motion 1998/99:Sf10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Grundavdrag och procentsatser (mom. 2)
Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar
med "Utskottet välkomnar" och slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare uttalat sig för en höjning
av grundavdraget till 48 000 kr. Enligt utskottets
mening är denna nivå både lämplig och rimlig och
regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
ett förslag där
grundavdraget är 48 000 kr och procentnivåerna har
anpassats på ett sådant sätt att de ekonomiska
effekterna för statskassan blir desamma som enligt
regeringens förslag. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande grundavdrag och procentsatser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 3
samt med avslag på regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
såvitt avser 24 och 26 §§ och motion
1998/99:Sf11 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Grundavdrag och procentsatser (mom. 2)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar
med "Utskottet välkomnar" och slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Det nuvarande underhållsstödet har enligt utskottet
inneburit att många föräldrar, i synnerhet de med
låga inkomster, inte har kunnat fullgöra sin
återbetalningsskyldighet. Grundavdraget på 24 000
kronor har inte varit tillräckligt för att skydda
låginkomsttagarna. Med den föreslagna höjningen till
72 000 kr åtgärdas problemen för dem med låga
inkomster, men förslaget skapar andra problem. För
normalinkomsttagare uppstår höga marginaleffekter
som inte är försvarbara.
Enligt utskottets mening är det självklart att
föräldrar skall ta ett ekonomiskt ansvar för barnen
även efter en separation. I kombination med höga
inkomstskatter, regler i andra bidragssystem samt
höga boendekostnader kan en bidragsskyldig förälder
redan i dag ha svårt att fullgöra sina åtaganden.
Förslaget, som innebär att föräldrar som är
bidragsskyldiga för flera barn får betala för det
höjda grundavdraget, leder till att dessa föräldrar
om de har inkomster i normala inkomstlägen kommer
att få stora problem att betala underhållsstödet.
Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett nytt förslag med
återbetalningsbelopp som omfördelar från föräldrar
med färre barn till föräldrar med flera barn. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande grundavdrag och procentsatser
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf11 yrkande 1
och med avslag på motion 1998/99:Sf13 yrkande 3
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
såvitt avser 24 och 26 §§,
dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Reformerat underhållsstöd (mom. 3)
Bo Könberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar
med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att föräldrarna skall ansvara för
barnens försörjning även efter en separation och att
underhållsstödet därför bör ersättas med ett
selektivt stöd som utges efter behov. Även framdeles
bör det dock finnas ett sy-stem med utfyllnadsbidrag
för att undvika att boföräldrar måste söka
socialbidrag.
I det nya systemet bör respektive förälders
ekonomiska ansvar bestämmas genom att kostnaderna
för barnet fördelas mellan dem i relation till
storleken av deras nettoinkomster
(nettokvotdelningsmodell). Därefter kontrolleras att
varje förälder kan försörja sig själv. Om det
preliminärt beräknade bidraget är så stort att den
bidragsskyldige inte får tillräckligt kvar för sin
egen försörjning bör bidraget från den föräldern
minskas. Om boföräldern inte får kvar tillräckligt
för att klara sin försörjning bör den
bidragsskyldige föräldern - om han eller hon kan -
betala mer till barnet.
Utfyllnadsbidrag från det allmänna bör enligt
utskottet inte utges om föräldrarna själva har
förmåga att försörja sina barn. Barnets behov av
stöd bör beräknas utifrån schabloner som motsvarar
vad ett barn i en viss ålder kostar. Eftersom barns
försörjning måste gå före make/makas försörjning bör
inte makes eller sambos försörjningsbehov beaktas
vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Vidare bör
förbehållet för hemmavarande barn avskaffas.
Om barnet har egna inkomster eller föräldrarna har
sådana ekonomiska resurser att de själva kan
försörja sina barn skall rätten till
utfyllnadsbidrag inte prövas. Om föräldrarna
tillsammans inte har denna försörjningsmöjlighet bör
utfyllnadsbidraget från det allmänna motsvara
skillnaden mellan barnets behov av underhåll och vad
föräldrarna skall skjuta till enligt bestämmelserna
i föräldrabalken.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande reformerat underhållsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf10 och med
avslag på motion 1998/99:Sf12 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Vårdnadshavarens ekonomi (mom. 4)
Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar
med "Beträffande kravet" och slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det fel att
underhållsstöd utbetalas till boföräldern oberoende
av hur stora inkomster han eller hon har. För att
inte systemets legitimitet skall undergrävas måste
båda föräldrarnas ekonomiska situation och
möjligheter att försörja sina barn beaktas. Om den
bidragsskyldige inte är återbetalningsskyldig för
hela underhållsstödet bör därför en inkomstprövning
av boföräldern göras innan statligt stöd utbetalas.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag som innebär att boförälderns
ekonomi beaktas i de fall där statligt stöd
utbetalas. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande vårdnadshavarens ekonomi
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Överlämnande av fordran till
kronofogdemyndighet (mom. 6)
Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Överlämnande av fordran till
kronofogdemyndighet börjar med "Som redovisats" och
slutar med "juni 1999" bort ha följande lydelse:
Enligt nu gällande regler överlämnar
försäkringskassan vid utebliven återbetalning
ärendet till kronofogdemyndigheten redan efter två
månader. Om försäkringskassan hade mer tid på sig
skulle kassan bl.a. genom information till den
återbetalningsskyldige kunna förhindra att så många
ärenden går till indrivning. Utskottet anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag som innebär att återbetalningsärenden skall
överlämnas till kronofogdemyndigheten först efter
fyra månader. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande överlämnande av fordran till
kronofogdemyndighet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Samarbetssamtal (mom. 7)
Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Samarbetssamtal börjar med "I samband" och
slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att separerande föräldrar bör få
hjälp bl.a. med att sätta barnets bästa i första
rummet, att lära sig samarbeta på ett nytt sätt samt
att medverka till umgänge. En ändrad ekonomisk
situation i samband med en separation kan ofta skapa
behov av samtal och rådgivning och utskottet anser
att det offentliga har all anledning att stödja en
utveckling som gör rådgivning tillgänglig för alla.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande samarbetssamtal
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 1
och med anledning av motion 1998/99:Sf11 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Samarbetssamtal (mom. 7)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Samarbetssamtal börjar med "I samband" och
slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Kommunen har enligt socialtjänstlagen att sörja för
att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig
ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande
vårdnad, boende och umgänge. Sådana samarbetssamtal,
som bör föregå en eventuell domstolsprövning, bör
enligt utskottets mening vara obligatoriska.
Samtalen skall ha som syfte att leda fram till ett
avtal om såväl vårdnad, umgänge och boende som de
ekonomiska förhållanden som skall råda mellan
parterna. Även frågan om underhållsstöd bör därvid
regleras.
Genom samarbetssamtal kan föräldrarna uppnå mer
genomarbetade uppgörelser som utgår från barnets
bästa, samtidigt som många tvister kan undvikas.
Staten bör däremot inte reglera det ekonomiska
förhållandet mellan föräldrarna.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag som gör individuella generella
umgängesavtal med obligatoriska samarbetssamtal
möjliga. Detta bör riksdagen som son mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande samarbetssamtal
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf11 yrkande 2
och med anledning av motion 1998/99:Sf13 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.