Näringsutskottets betänkande

1998/99:NU03

Utgiftsområde 21 Energi

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

NU3

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1998/99:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,

dels 11 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats
av företrädare för Närings- och
handelsdepartementet.

Sammanfattning

I riksdagens energipolitiska beslut år 1997
underströks vikten av att det energipolitiska
omställningsprogrammet blir föremål för en
kontinuerlig och ingående uppföljning, där uppnådda
resultat ställs mot anvisade resurser och uppställda
mål för åtgärderna. Utskottet konstaterar i
betänkandet att resultatredovisningen i
budgetpropositionen är inriktad på prestationer. I
takt med att programmet fortskrider kommer kraven på
resultatinformationen att öka. Utskottet välkomnar
att en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet
har tillsatts för frågan om utvärdering av de
energipolitiska åtgärderna. Arbetsgruppens insatser
bör, menar utskottet, leda till en
resultatredovisning som är baserad på en relevant
verksamhetsindelning. En sådan ger riksdagen
möjlighet att fortlöpande följa måluppfyllelse,
resursåtgång och fördelning av resurser inom det
energipolitiska omställningsprogrammet.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag till fördelning av ramen för utgiftsområde
21 Energi - totalt ca 1,7 miljarder kronor - på
olika anslag. Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, och Kristdemokraterna
deltar inte i beslutet om anslag. De erinrar i
särskilda yttranden om de budgetförslag som
framlagts av respektive parti. I förhållande till
regeringens förslag för utgiftsområdet ville
Moderata samlingspartiet minska utgiftsramen med 773
miljoner kronor, Kristdemokraterna med 60 miljoner
kronor och Folkpartiet med 790 miljoner kronor.
Företrädaren för Miljöpartiet understryker i ett
särskilt yttrande att partiet för efterföljande
budgetår önskar se ett högre anslag för
omställningsprogrammet.

Inledningsvis i betänkandet avstyrker utskottet ett
motionsyrkande om att den s.k. avvecklingslagen
skall upphävas. Enligt utskottets uppfattning är de
skäl som var vägledande för riksdagen att godkänna
avvecklingslagen fortfarande giltiga. I en
reservation (m, kd, fp) hävdas att de principiella
brister som vidlåder lagen är tydliga, vilket
bekräftas av den prövning som Regeringsrätten nu
genomför.

Utskottet tillstyrker regeringens begäran om
bemyndigande att även under år 1999 kunna överskrida
det tidigare uppförda anslaget för ersättning i
samband med avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket. Utskottet framhåller dock att
regeringen torde behöva utnyttja bemyndigandet
endast vid en situation då ett tidsmässigt tvingande
beslutsläge förekommer samtidigt med en tidpunkt då
riksdagen inte är sammankallad. I en reservation (m,
kd, fp) sägs att bemyndigandet är obehövligt och att
det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder sig
beslutanderätten över statens budgetmedel på det
angivna sättet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
till ett nytt stödsystem för landsbygdens
elektrifiering. Finansiering skall ske med intäkter
som Affärsverket svenska kraftnät har i sin
verksamhet. I sitt ställningstagande betonar
utskottet vikten av att bestämmelserna för stödet
ges en distinkt utformning, så att den utgiftsnivå
som regeringen har förutsatt kan hållas. Vidare
förutsätter utskottet att regeringen årligen till
riksdagen lämnar en redovisning om
kostnadsutvecklingen. Företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet är positiva till syftet med stödet
men kritiserar i en reservation utformningen av
bidraget. Reservanterna påpekar att förslaget
strider mot grundläggande principer för utformningen
av statens budget enligt bestämmelser i budgetlagen.
I stället anser reservanterna att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag om anslag
till stödet över statsbudgeten.

Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag
om investerings- och finansieringsplan m.m. för
Svenska kraftnät. I en reservation (c, mp) avvisas
detta förslag i de delar som berör Polenkabeln.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde
21 Energi att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 1 Bidrag för att minska
elanvändning besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300
miljoner kronor under åren 2000-2002 (avsnitt 4.4),

2. bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara energikällor besluta om
bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 570 miljoner kronor under åren
2000-2002 (avsnitt 4.4),

3. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 3 Åtgärder för effektivare
energianvändning besluta om åtgärder som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 21,4
miljoner kronor under åren 2000-2002 (avsnitt 4.4),

4. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 4 Energiforskning besluta om stöd
till forskning och utveckling inom energiområdet som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 952 miljoner kronor under åren 2000-2004
(avsnitt 4.4),

5. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd besluta om stöd
till utveckling av ny energiteknik i företag och
branscher som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 335 miljoner kronor under åren
2000-2004 (avsnitt 4.4),

6. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 6 Introduktion av ny energiteknik
besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000-2004
(avsnitt 4.4),

7. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 7 Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser besluta om åtgärder
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 23,6 miljoner kronor under åren 2000-2004
(avsnitt 4.4),

8. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999
enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten besluta att det under budgetåret 1998
uppförda ramanslaget B11 Ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om
ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,

9. som inriktning godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska
kraftnät för perioden 1999-[2001] enligt vad som
anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk,
under avsnittet Investerings- och finansieringsplan
samt beredskapsåtgärder,

10. godkänner omfattning och inriktning av
Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder
enligt vad som anförts i avsnittet 3 Statliga
myndigheter och verk, under avsnittet Investerings-
och finansieringsplan samt beredskapsåtgärder,

11. ger regeringen finansiella befogenheter rörande
Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som
anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk,
under avsnittet Finansiella befogenheter,

12. bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i
övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella
befogenheter i enlighet med vad som anförts i
avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, under
avsnittet Finansiella befogenheter,

13. bemyndigar regeringen att meddela närmare
föreskrifter om bidraget för statligt stöd åt
landsbygdens elförsörjning samt godkänner
finansieringen av verksamheten enligt vad regeringen
anför i avsnittet 5 Övrig verksamhet, under
avsnittet Det nya stödsystemet,

14. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning i
bilaga.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt
gäller yrkandet (20 delvis) att riksdagen för
budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde
21 Energi [med följande förändringar i förhållande
till regeringens förslag (mkr)]:

----------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens |
Anslagsförändring |
| |förslag | |
----------------------------------------------------
|Uo 21 Energi | 1 681 | -790|
----------------------------------------------------
|B 1 Bidrag för att | | |
|minska elanvändning | | |
| | | |
| | 355 | -187|
----------------------------------------------------
|B 2 Bidrag till | | |
|investeringar i | | |
|elproduktion från | | |
|förnybara energikällor | 135 | -71|
----------------------------------------------------
|B 3 Åtgärder för | | |
|effektivare | | |
|energianvändning | 65 | -34|
----------------------------------------------------
|B 4 Energiforskning | 398 | -209|
----------------------------------------------------
|B 5 Energiteknikstöd | 130 | -68|
----------------------------------------------------
|B 6 Introduktion av ny | | |
|energiteknik | | |
| | 230 | -121|
----------------------------------------------------
|B 9 Åtgärder för el- | | |
|och värmeförsörjning i | | |
|Sydsverige | 200 | -200|
----------------------------------------------------
|B 10 Nytt anslag: | | +100|
|Östsäkerhet | | |
----------------------------------------------------
1998/99:Sk707 av Dan Ericsson (kd) såvitt gäller
yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
stimulansåtgärd för tilläggsisolering.

1998/99:MJ747 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det investeringsbidrag som införts
enbart skall gå till teknikförbättring i befintliga
vattenkraftverk.

1998/99:MJ776 av Agne Hansson (c) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatt möjlighet att erhålla investeringsbidrag
för etablering av vindkraftverk.

1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt
gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förordning 1998:22 om statliga bidrag till vissa
investeringar inom energiområdet.

1998/99:N205 av Lars Björkman och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändrade regler för att stödja svensk
vindkraftteknik.

1998/99:N228 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de energipolitiska programmen,

6. slopar investeringsstöd för ny energiproduktion
i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt drift vid
kärnkraftverket i Barsebäck,

35. beslutar att upphäva avvecklingslagen den 31
december 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1998/99:N241 av Göran Hägglund m.fl. (kd) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen

2. beslutar att avskaffa anslaget B 11 Ersättning
för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,

3. avslår regeringens förslag om att bemyndiga
regeringen att överskrida anslaget B 11 Ersättning
för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,

4. beslutar att upphäva beslutet om att bemyndiga
regeringen att träffa och genomföra för staten
bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella
andra parter,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Delegationen för åtgärder för
el- och värmeförsörjningen i Sydsverige,

11. med följande ändring i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi (mkr):
----------------------------------------------------

Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------
B 9 Åtgärder för el-
och värmeförsörjning i
Sydsverige 200 -60
----------------------------------------------------
1998/99:N261 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidrag för konvertering från
elvärme samt bidrag till fjärrvärmeanslutning,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biobränslebaserad kraftvärme,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vindkraft,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om småskalig vattenkraft,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upphandlingsförfarande för ny
elproduktionsteknik med förnybara energislag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om teknikupphandling av
energieffektiv teknik,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunal energirådgivning m.m.,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om motoralkoholproduktion från
skogsråvara,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletterande användning av
anslaget för introduktion av ny energiteknik,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investeringsstöd för solvärme,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 21 Energi för åren 2000 och 2001
[med följande förändringar i förhållande till
regeringens förslag (mkr)]:

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
Anslag
Regeringens Miljöpartiet
förslag
----------------------------------------------------
Förslag Avvikelse från
Beräknat regeringen
----------------------------------------------------
1999 2000 2001 1999 2000 2001
----------------------------------------------------
Uo 21 Energi 1 681 1440 1715 470 455
----------------------------------------------------
B 1 Bidrag för
att minska
elanvändning 355 305 395 +110 +95
----------------------------------------------------
B 2 Bidrag till
investeringar i
elproduktion
från förnybara
energikällor 135 135 260 +157 +157
----------------------------------------------------
B 3 Åtgärder
för effektivare
energianvändning 65 65 115 +65 +65
----------------------------------------------------
B 4 398 405 413 +13 +13
Energiforskning
----------------------------------------------------
B 5 130 130 130 +20 +20
Energiteknikstöd
----------------------------------------------------
B 6
Introduktion av
ny energiteknik 230 230 230 +55 +55
----------------------------------------------------
B 10 Nytt
anslag: Bidrag
till solvärme +50 +50
----------------------------------------------------

13. bemyndigar regeringen att under år 1999 åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag till
investeringar i solvärme innebärande åtaganden om
högst 50 miljoner kronor vardera för åren 2000 till
och med 2002.

1998/99:N299 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen

2. beslutar att under B 1 inom utgiftsområde 21
Energi anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,

3. beslutar att under B 2 inom utgiftsområde 21
Energi anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. beslutar att under B 3 inom utgiftsområde 21
Energi anvisa ett anslag om 12 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,

5. beslutar att under B 4 inom utgiftsområde 21
Energi anvisa ett anslag om 368 056 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,

6. beslutar att under B 9 inom utgiftsområde 21
Energi anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1998/99:Bo505 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) såvitt
gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att investeringsbidraget till
utbyggnad av vattenkraftverk i mindre vattendrag i
kommande års budgetarbete skall slopas eller
överföras till teknikförbättring i befintliga
vattenkraftverk.

Utskottet

Inledning

Utgiftsområdet 21 Energi omfattar frågor avseende
tillförsel, distribution och användning av energi.
Det inkluderar vidare det program för omställning
och utveckling av energisystemet vars utformning
godkänts av riksdagen i juni 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12).

Finansutskottet har nyligen tillstyrkt regeringens
förslag till ramar för de olika utgiftsområdena
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1). För
utgiftsområde 21 Energi innebär det att utgiftsramen
för år 1999 är fastställd till ca 1 681
miljoner kronor. I förhållande till regeringens
förslag föreslogs en minskad utgiftsram med 773
miljoner kronor i Moderata samlingspartiets
partimotion 1998/99:Fi208, med 60 miljoner kronor i
partimotion 1998/99:Fi209 från Kristdemokraterna och
med 790 miljoner kronor i den av Folkpartiet
liberalerna framlagda partimotionen 1998/99:Fi211.
Dessa förslag har följts upp i reservationer av
företrädare för respektive parti. Företrädarna för
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna har i finansutskottet anslutit sig till
regeringens förslag till utgiftsram för detta
utgiftsområde vad avser budgetåret 1999.

Riksdagen kommer inom kort att fatta beslut om
utgiftsramarna på basis av finansutskottets
betänkande. I den fortsatta behandlingen av anslagen
inom det nu aktuella utgiftsområdet har
näringsutskottet förutsatt att riksdagen fastställer
utgiftsramarna i enlighet med vad finansutskottet
föreslagit.

Bedömning av regeringens
resultatredovisning

Bakgrund

Riksdagen beslutade i juni 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12) om målen för energipolitiken.
Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt
trygga tillgången på energi på med omvärlden
konkurrenskraftiga villkor. Den skall skapa villkor
för en effektiv energianvändning och en
kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg
negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt
underlätta omställningen till ett ekologiskt
uthålligt samhälle. Energipolitiken skall bidra till
en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. En
säker tillgång på el till ett rimligt pris är en
viktig förutsättning för den svenska industrins
internationella konkurrenskraft. Energipolitiken
skall utformas så att denna förutsättning bevaras.
Slutligen skall energipolitiken bidra till ett
breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i
Östersjöregionen.

Ett nytt energipolitiskt program har inrättats för
att åstadkomma den eftersträvade omställningen av
energisystemet. Programmet omfattar åtgärder som
syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska
användningen av el för uppvärmning, att utnyttja det
befintliga elsystemet effektivare och att öka
tillförseln av el och värme från förnybara
energikällor. Det innehåller vidare en långsiktig
satsning på forskning, utveckling och demonstration
av ny energiteknik. Målet är att under de närmaste
tio till femton åren kraftigt öka el- och
värmeproduktionen från förnybara energikällor och
utveckla kommersiellt lönsam teknik för
energieffektivisering. Investeringsbidrag kommer att
utgå under en femårsperiod (1998-2002) för att
stimulera en fortsatt utbyggnad av en ekologiskt
uthållig energiproduktion. Sammanlagt löper
energiomställningsprogrammet över en sjuårsperiod
fram t.o.m. år 2004. Kostnaden beräknas totalt komma
att uppgå till ca 9 miljarder kronor. Statens
energimyndighet har det huvudsakliga ansvaret för
att energiomställningsprogrammet blir genomfört.

I det betänkande från näringsutskottet som låg till
grund för riksdagens energipolitiska beslut våren
1997 (bet. 1996/97:NU12 s. 40) underströks vikten av
att de energipolitiska programmen blir föremål för
en kontinuerlig och ingående uppföljning, där
uppnådda resultat ställs mot anvisade resurser och
uppställda mål för åtgärderna. Utskottet noterade
regeringens avsikt att årligen informera riksdagen
om de resultat som uppnåtts. Det är önskvärt, menade
utskottet, att denna redovisning görs i samlad form
och att den ger information dels om hur insatta
medel har använts, dels - på sikt - om åtgärdernas
effekter. Även i betänkandet med anledning av
regeringens budgetförslag för år 1998 (bet.
1997/98:NU2 s. 12) betonade utskottet betydelsen av
att riksdagen i inledningsskedet av det nya
omställningsprogrammet - men även fortsättningsvis -
får ta del av en relevant uppföljningsinformation.
Denna redovisning borde, menade utskottet, vara
uppdelad på berörda verksamhetsområden som visar på
t.ex. antalet beviljade ansökningar, påbörjade
forskningsprogram, beräknade sparnivåer etc. Först
på längre sikt inställer sig frågan om vilka
effekter som insatserna har medfört. Detta talade
för, ansåg utskottet, att den nämnda redovisningen
inledningsvis bör byggas upp kring ett antal
lämpliga s.k. nyckeltal på en för riksdagen anpassad
nivå.

Regeringens resultatredovisning

I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1
utgiftsområde 21 Energi) erinras om att huvuddelen
av det nya energipolitiska programmet trädde i kraft
den 1 januari 1998. Regeringen framhåller att det
generellt sett ännu är för tidigt att uttala sig om
övergripande effekter av verksamheten inom det nya
programmet. Den redovisning som lämnas, i huvudsak
på anslagsnivå, tar därför sikte på prestationerna
hittills under år 1998.

Av propositionen framgår att Närings- och
handelsdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp för
att utforma en plan för utvärdering av det
energipolitiska programmet. Arbetsgruppen skall
redovisa sitt uppdrag senast den 1 januari 1999.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
redovisning av den slutliga utvärderingsplanen. I
samband med utvärderingsplanen kommer regeringen
även att redovisa en uppföljning av hur Statens
energimyndighets organisation fungerat under
myndighetens första verksamhetsår.

En distinktion görs i propositionen mellan åtgärder
som bedöms avkasta resultat på kort sikt och sådana
insatser som ger effekt först på längre sikt.
Åtgärder på kort sikt omfattar bidrag för att minska
elanvändning, bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara energikällor samt
åtgärder för effektivare energianvändning.

I propositionen lämnar regeringen information bl.a.
om att ansökningar med begäran om bidrag för
fjärrvärmeanslutning inkommit till ett sammanlagt
belopp om 260 miljoner kronor. Statens
energimyndighet beräknar att anslutningarna kan leda
till en minskning av den årliga elanvändningen med
0,25 TWh. I slutet av juni 1998 hade bidrag
utbetalats till ett belopp om ca 100 miljoner kronor
för 115 vindkraftsaggregat. Aggregaten beräknas
svara för en årsproduktion på 0,17 TWh el.
Ytterligare ansökningar om sammanlagt ca 25 miljoner
kronor behandlas för närvarande. Drygt 20
ansökningar om bidrag för produktion av
biobränslebaserad kraftvärme har inkommit. De
ansökta beloppen uppgår till sammanlagt 1 500
miljoner kronor. Under femårsperioden har 450
miljoner kronor beräknats för ändamålet. Hittills
har två anläggningar för nämnda produktion med en
sammanlagd eleffekt på 24 MW beviljats bidrag.
Slutligen sägs i resultatredovisningen att drygt 250
kommuner har sökt bidrag för kommunal
energirådgivning för år 1998.

Åtgärder på lång sikt omfattar stöd till
energiforskning samt utveckling och demonstration av
ny energiteknik. Hur verksamheten genomförs och
utvecklas kommer att kunna redovisas först år 1999,
bl.a. i samband med att den nämnda arbetsgruppen
inom Närings- och handelsdepartementet redovisar
resultatet av sitt uppdrag. Under det första
halvåret 1998 beslutades sammantaget om program och
projekt på 465 miljoner kronor med finansiering från
den långsiktiga delen av energiprogrammet. I
budgetpropositionen redovisas om forskningsinsatser
på olika ämnesområden, bl.a. forskning om
bränsleceller, vindkraft, solcellsteknik,
etanolproduktion från skogsråvara, gasturbinsystem
och materielteknik. Bland annat nämns att en
förprojekteringsstudie av en pilotanläggning för att
tillverka etanol ur skogsråvara har initierats vid
Energicentrum Norr i Skellefteå. Likaså har
demonstrationsstöd beviljats för en
högspänningsgenerator i Eskilstuna kraftvärmeverk.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis konstatera att
resultatredovisningen i budgetpropositionen har
förbättrats jämfört med tidigare år. Den redovisning
som lämnas i budgetpropositionen av de resultat som
hittills åstadkommits inom ramen för det
energipolitiska omställningsprogrammet är inriktad
på prestationer. Att på detta sätt i
inledningsskedet av programmet redovisa prestationer
ligger i linje med vad utskottet anförde i fjolårets
anslagsbetänkande för utgiftsområdet. Den invändning
som i detta skede kan riktas mot redovisningen är
att den uteslutande är bunden till anslagen och inte
till en ändamålsenlig verksamhetsindelning av
insatserna. Önskemål om en sådan ordning var, som
tidigare nämnts, en synpunkt som utskottet framförde
föregående år.

Samtidigt är det tillfredsställande att Närings-
och handelsdepartementet har tillsatt en särskild
arbetsgrupp för frågan om utvärdering av de
energipolitiska insatserna. I gruppens uppdrag ingår
att utforma en plan för utvärdering av det
energipolitiska programmet. Vidare åligger det
arbetsgruppen att granska och lämna eventuella
förslag på förändringar av de nu gällande
verksamhetsmålen för programmet, lämna förslag om
nyckeltal, indikatorer eller resultatmått och att
kartlägga möjliga indirekta effekter av åtgärderna.
Ett resultat av arbetsgruppens insatser bör således
vara en resultatredovisning som är uppbyggd kring en
relevant verksamhetsindelning ur vilken
energiomställningens resultat i förhållande till
insatta resurser kan avläsas. På så sätt kan
riksdagen fortlöpande följa utvecklingen och
successivt ta del av de erfarenheter som görs om
måluppfyllelse, resursåtgång och fördelning av
resurser inom det energipolitiska
omställningsprogrammet.

Lagen om kärnkraftens avveckling

Bakgrund

Enligt 1997 års energipolitiska beslut skall de två
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ställas av.
Bortfallet av el skall kompenseras genom effektivare
energianvändning, konvertering från elvärme,
hushållning med el samt tillförsel av el från andra
energikällor. Enligt beslutet skulle förhandlingar
upptas med Sydkraft AB om en stängning av en första
reaktor i Barsebäck före den 1 juli 1998 och en
andra reaktor före den 1 juli 2001. Regeringen
förordnande i juni 1997 f.d. generaldirektören Kaj
Janérus att vara statens förhandlare i frågan om
kompensation till Sydkraft AB för den indragna
rätten att driva kärnkraftverket i Barsebäck. Ett
villkor för avställningen av den andra reaktorn är
att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och minskad användning
av el. Vid sin behandling av förslaget betonade
utskottet (bet. 1996/97:NU12 s. 39) att innan en
stängning av den andra reaktorn kan genomföras bör
riksdagen ges möjlighet att pröva att
förutsättningarna för stängningen av
kärnkraftsreaktorn är uppfyllda. Enligt beslutet
skall vidare inte längre gälla något årtal då den
sista kärnkraftsreaktorn skall ha tagits ur drift.
Detta innebär att år 2010 inte längre gäller som
s.k. slutår för kärnkraftsavvecklingen. Före
innevarande mandatperiods utgång skall beslut fattas
avseende hur den fortsatta avställningen av
kärnkraftsreaktorer skall genomföras.

I reservationer från företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna
avstyrktes - från olika utgångspunkter - förslaget
om en stängning av kärnkraftverket i Barsebäck. I en
reservation av företrädaren för Miljöpartiet
förordades en stängning av minst tre
kärnkraftsreaktorer under de närmaste fem åren.

Enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling
(den s.k. avvecklingslagen), som trädde i kraft den
1 januari 1998, får regeringen besluta att rätten
att med stöd av tillstånd enligt lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet driva en kärnkraftsreaktor
för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla
vid en viss tidpunkt. I lagen sägs (3 §) att
regeringens beslut skall fattas med utgångspunkt i
att reaktorn skall ställas av vid den tidpunkt som
bäst gagnar syftet med omställningen av
energisystemet och dess genomförande. I anslutning
härtill framhålls det i lagen (1 §) att syftet med
omställningen är att åstadkomma en ekologisk och
ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på
förnybara energislag. I lagtexten uttalas också att
omställningen skall genomföras på ett sätt som gör
det möjligt att tillförsäkra svensk industri och
samhället i övrigt el på internationellt
konkurrenskraftiga villkor. Av lagen framgår vidare
att vid avgörande av när en reaktor skall tas ur
drift skall hänsyn tas till reaktorns geografiska
läge. För varje reaktor skall i övrigt beaktas andra
särskilda förhållanden såsom ålder, konstruktion och
betydelse för energisystemet.

Motionen

I motion 1998/99:N228 (m) yrkas att avvecklingslagen
skall upphävas med verkan från den 31 december 1998.
Lagen kritiseras från flera utgångspunkter.
Motionärerna hävdar att det allmänna syftet med
avvecklingslagen varken är preciserat eller
analyserat, t.ex. vad gäller rätten att tvångsvis ta
i anspråk annans egendom. Det påpekas vidare att all
lagstiftning i Sverige skall ges en generell
utformning. Lagar får inte stiftas för beslut som
avser ett enskilt fall. Motionärerna anser att de av
riksdagen antagna riktlinjerna för energipolitiken
endast behandlar reaktorerna i Barsebäck men inte
övriga reaktorer, och att avställningen av den andra
reaktorn i Barsebäck är villkorad av att bortfallet
av elproduktion kan kompenseras med ny elproduktion
och minskad användning av el. Mot denna bakgrund kan
lagen inte anses som annat än en lag enbart för att
stänga den första reaktorn i Barsebäck. Det saknas
också, anförs det, konsekvensanalyser vad gäller
ersättning till reaktorägarna, verkan på Sveriges
energiförsörjning, miljöeffekter och lagens
överensstämmelse med EG-rättsliga aspekter.

Kritik mot beslutet om avställning av
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck framställs också -
dock utan motsvarande yrkande - i bl.a.
partimotionerna 1998/99:Fi209 (kd) och 1998/99:Fi211
(fp).

Vissa kompletterande uppgifter

I samband med utskottets behandling av
avvecklingslagen (prop. 1996/97: 176, bet.
1997/98:NU5) gjorde utskottet bedömningen - efter
att ha inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet
(1997/98:KU3y) - att den föreslagna lagen om
kärnkraftens avveckling är förenlig med
regeringsformen (RF), Europakonventionen och EG-
rätten. Den prövning som konstitutionsutskottet
gjorde av lagen i förhållande till RF och
Europakonventionen, och som redovisades i yttrandet
till näringsutskottet, avsåg bl.a. omständigheten
att regeringsbeslut som fattas med stöd av
avvecklingslagen måste vara motiverat av att det
skall tillgodose angelägna allmänna intressen (RF)
respektive allmänna intressen (Europakonventionen).
Näringsutskottet kunde för sin del konstatera att
utformningen av reglerna om egendomsskydd i RF 2
kap. 18 § inte ger något entydigt svar på frågan om
vilka allmänna intressen som bör föreligga för att
motivera inskränkningar i enskildas rätt. Utskottet
påpekade att det inte heller i förarbetena till RF
på denna punkt lämnas någon närmare vägledning om
begreppets innebörd. I likhet med vad både
konstitutionsutskottet och regeringen hade anfört
var utskottets konklusion att bestämmelsens allmänna
utformning gör att det saknas grund för att anse att
den föreslagna lagstiftningen - liksom genomförandet
av omställningen av energisystemet - inte skulle
uppfylla kravet på att utgöra ett angeläget allmänt
intresse.

I en reservation (m, fp, kd) yrkades avslag på
regeringens proposition. I en annan reservation (mp)
förordades att vissa kompletteringar skulle infogas
i regeringens lagförslag, bl.a. vad gällde
bedömningsgrunder av den enskilda reaktorns
säkerhetsnivå och den återstående drifttid för
reaktorn på vilken ersättningsnivån skall beräknas.

Regeringen beslutade den 5 februari 1998, med
hänvisning till avvecklingslagen, att rätten enligt
de tidigare tillståndsbesluten att driva reaktorn
Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle
upphöra att gälla vid utgången av juni 1998.
Barsebäcks Kraft AB - som är ett helägt dotterbolag
till Sydkraft - ansökte den 26 februari 1998 hos
Regeringsrätten om rättsprövning av regeringens
beslut och yrkade dessutom att beslutet tills vidare
inte skulle gälla. Vidare ansökte Sydkraft den 2
april 1998 om rättsprövning alternativt resning i
fråga om regeringsbeslutet. Härutöver ansökte det
tyska företaget PreussenElektra Aktiengesellschaft,
som har stora ägarintressen i Sydkraft, den 23 april
1998 om rättsprövning alternativt resning i fråga om
regeringsbeslutet.

I ett avgörande den 14 maj 1998 förordnade
Regeringsrätten att regeringens beslut den 5
februari 1998 tills vidare inte skall gälla - s.k.
inhibition. Beslutet fattades med stöd av lagen
(1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut. I domen pekar Regeringsrätten
bl.a. på att ansökningarna om rättsprövning
aktualiserat flera komplicerade rättsfrågor, bl.a.
regeringsbeslutets förenlighet med EG-rätten. Av
beslutet framgår också att det inte kan uteslutas
att Regeringsrätten kan vara skyldig att inhämta
förhandsavgörande från EG-domstolen beträffande
vissa frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner ingen anledning att frångå sitt
ställningstagande som gjordes i samband med
behandlingen av avvecklingslagen. Utskottet vill
erinra om att det bakomliggande syftet med lagen är
att skapa ett ekologiskt uthålligt energisystem
byggt på förnybara energislag i vilket avvecklingen
av kärnkraften ingår som en strategisk del. Nu pågår
en rättslig prövning av beslutet att återkalla
rätten att driva Barsebäck 1, vilket regeringen
fattat med stöd av avvecklingslagen. I avvaktan på
utfallet av denna prövning vill utskottet hänvisa
till den genomgång av de komplicerade frågor som
gjordes i samband med avvecklingslagens
tillblivelse. Enligt utskottets uppfattning är de
skäl som var vägledande för riksdagen att godkänna
avvecklingslagen fortfarande giltiga. De argument
som motionärerna anser talar för att lagen skall
upphävas har prövats, och inget har tillkommit i
ärendet som gör att utskottet bör frånträda sin
redovisade uppfattning. Med det sagda avstyrker
utskottet den aktuella motionen i här berörd del.

Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket

Propositionen

Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:150, bet.
1997/98:FiU27) våren 1998 att godkänna det av
regeringen föreslagna anslaget (B 11) Ersättning för
avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. På
anslaget uppfördes 1 miljon kronor. Vidare ingick i
beslutet ett bemyndigande till regeringen att med
anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 - som
underlag för slutlig fastställelse i domstol -
träffa och genomföra för staten bindande avtal med
Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan
erfordras i samband med en överenskommelse om
ersättning i form av pengar eller egendom som staten
direkt eller indirekt förfogar över. Riksdagen
beslutade också att bemyndiga regeringen att under
budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen
(1996:1059) om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen)
besluta att anslaget får överskridas om ett
riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte
hinner inväntas.

Det sistnämnda bemyndigandet är sålunda begränsat
till att gälla år 1998. Regeringen hemställer därför
om ett nytt bemyndigande för år 1999. Om anslaget
behöver överskridas avser regeringen att under år
1999 återkomma med förslag till riksdagen i
tilläggsbudget eller särproposition. Begäran till
riksdagen går ut på att om ett sådant förfarande av
tidsskäl inte hinns med bör regeringen bemyndigas
besluta om överskridande när de övriga
förutsättningar som anges i 6 § andra stycket i
budgetlagen är uppfyllda. Om bemyndigandet att
överskrida ramanslaget utnyttjas kommer
överskridandet samt dess finansiering ingå i de
utfallsredovisningar som regeringen framöver skall
lämna till riksdagen.

Motionen

I motion 1998/99:N241 (kd) yrkas att riksdagen
avslår regeringens begäran om ett nytt bemyndigande
att överskrida anslaget. Motionärernas uppfattning
är att den valda beslutsordningen strider mot
budgetlagen. Det rimliga vore, hävdas det, att
regeringen efter slutförda förhandlingar kommer till
riksdagen med ett besked om kostnaden och förslag
till finansiering.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagens beslut att bemyndiga regeringen att, som
underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa
och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft
AB och eventuella andra parter som kan erfordras i
samband med ersättning för förluster till följd av
avställningen av Barsebäck 1, är inte tidsbegränsat
och gäller således även under år 1999. Däremot är
det i detta sammanhang aktuella bemyndigandet att
under angivna villkor få överskrida anslaget till
följd av en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft
endast ettårigt och gäller till utgången av
innevarande budgetår.

Enligt 6 § budgetlagen får regeringen tillfälligt
överskrida ett ramanslag med högst 10 % av anvisat
anslag (s.k. anslagskredit). Överskridanden
därutöver kräver ett nytt riksdagsbeslut. Enligt
regeringsformen (9 kap. 5 §) kan riksdagen under
löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny
beräkning av statsinkomsterna samt ändra anslag och
anvisa nya anslag. Huvudregeln är således att
regeringen skall återkomma till riksdagen på
tilläggsbudget med en begäran att få beräkna ett
förändrat anslag när det anslagsbelopp som gällde
vid budgeteringstillfället av olika omständigheter
framstår som otillräckligt. Men regeringen kan också
inhämta riksdagens bemyndigande att få överskrida
ett ramanslag - utan ny anslagsberäkning - om detta
är nödvändigt för att i en verksamhet täcka
särskilda utgifter som inte var kända när anslaget
anvisades, eller för att ett av riksdagen beslutat
ändamål för anslaget skall uppfyllas.

I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1
finansplanen, avsnitt 6.7) begär regeringen ett
sådant generellt bemyndigande. Bemyndigandet går ut
på att regeringen under budgetåret 1999 får besluta
att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål
får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på
tilläggsbudget inte hinner inväntas och om
överskridandet ryms inom det fastställda
utgiftstaket för staten. De ändamål för vilka
bemyndigandet begärs avser regelstyrd verksamhet,
icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av
garantier samt oförutsedda avgifter. Regeringen gör
bedömningen att det även framdeles endast
undantagsvis kommer att bli nödvändigt att utnyttja
det begärda bemyndigandet. Finansutskottet (bet.
1998/99:FiU1) har nyligen tillstyrkt regeringens
begäran om ett sådant generellt bemyndigande.
Riksdagen kommer inom kort att fatta beslut om
nämnda bemyndigande med utgångspunkt i
finansutskottets betänkande. Av budgetpropositionen
framgår att regeringen i anslutning till
utgiftsområdena 21 Energi och 26 Statsskuldsräntor
m.m. avser att lägga separata förslag om
bemyndiganden rörande överskridanden av vissa
anslag.

I samband med behandlingen av regeringens begäran
om att erhålla ett bemyndigande för budgetåret 1998
att överskrida anslaget beträffande Barsebäcksverket
bereddes näringsutskottet tillfälle att yttra sig
till finansutskottet i ärendet. I yttrandet till
finansutskottet (1997/98:NU9y) tillstyrkte
näringsutskottet regeringens begäran om ett sådant
bemyndigande. Dock ansåg utskottet (s. 6) att det i
detta ärende av budgetskäl men också av hänsyn till
riksdagens ansvar vore att föredra om riksdagen fick
fatta beslut om en höjning av anslaget. Utskottet
erinrade också om bestämmelsen i budgetlagen om att
regeringen vid risk för överskridande av
utgiftstaket skall vidta åtgärder, eller föreslå
riksdagen nödvändiga åtgärder. I en avvikande mening
(m, fp, kd) anfördes att innebörden av det
föreslagna ramanslaget och de föreslagna
bemyndigandena är att riksdagen över huvud taget
inte kommer att beröras av ärendets vidare hantering
- annat än att i efterhand bli informerad om det
ekonomiska utfallet av regeringens olika åtgärder.

I finansutskottets ställningstagande till
regeringens begäran om bemyndigande att få
överskrida nämnda anslag påpekades (bet.
1997/98:FiU27 s. 72) att grundregeln alltid bör vara
att behov av extra medel som överstiger
kreditgränsen i första hand skall begäras på
tilläggsbudget. Det vore önskvärt, fortsatte
finansutskottet, om möjlighet gavs för riksdagen att
fatta beslut om en sådan anslagsförändring om den
skulle aktualiseras. Finansutskottet hänvisade
vidare till att utskottet vid flera tillfällen
framhållit betydelsen av transparens i regeringens
budgetförslag. För att riksdagen skall kunna fatta
beslut på fullgott beslutsunderlag krävs att de
anslag som föreslås är uppsatta med realistiska
belopp. Dock uttryckte finansutskottet förståelse
för att regeringen inte kunde ange en preciserad
bedömning av belastningen på statsbudgeten för
ersättningen för avvecklingen av reaktorn.
Finansutskottets bedömning var att det begärda
bemyndigandet låg inom ramen för såväl budgetlagens
bokstav som dess intentioner. Samtidigt
konstaterades att bemyndigandet om rätten att
överskrida anslaget gäller under budgetåret 1998.
Därefter upphör det begärda bemyndigandet att gälla.

Vid en eventuell uppgörelse med staten skall
Sydkraft AB enligt uppgift inkalla en extra
bolagsstämma som skall godkänna avtalet om
ersättning till företaget för beslut av regeringen
att upphäva rätten att driva reaktorn Barsebäck 1.
Avtalet träffas alltså från Sydkrafts sida under
förbehåll av den extra bolagsstämmans godkännande.
Innan bolagsstämman kan fatta ett beslut måste -
enligt krav från Aktiespararnas Riksförbund - också
en opartisk bedömare utvärdera avtalet och dess
konsekvenser för aktieägarna som ett underlag för
ställningstagandet på bolagsstämman.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först konstatera att
beslutssituationen för riksdagen nu skiljer sig åt
jämfört med våren 1998 när riksdagen lämnade sitt
bemyndigande för innevarande år. Med hänsyn till att
riksdagen fattade beslut om detta bemyndigande i
juni 1998 var det instundande sommaruppehållet ett
vägande skäl för att medge ett bemyndigande. Även om
riksmötet formellt pågår under hela året tillmättes
de av regeringen åberopade tidsskälen betydelse.
Också det faktum att allmänna val skulle äga rum i
september 1998 var en omständighet som vid
beslutstillfället talade för att svårigheter kunde
föreligga att snabbt fatta ett riksdagsbeslut om ett
nytt anslag.

Nu - hösten 1998 - är det utskottets bedömning att
motsvarande svårigheter som skulle förhindra
regering och riksdag att skyndsamt fatta beslut inte
finns för handen. Utskottets uppfattning är tvärtom
att det framöver - ända fram till sommaren 1999 -
inte föreligger några hinder för riksdagen att
snabbt behandla ett förslag från regeringen om ett
anslagsöverskridande och sättet på vilket ett sådant
skall finansieras. Därutöver kan konstateras att
beslutsgången på motpartssidan hos Sydkraft AB är
sådan att utskottet även av det skälet bedömer att
något tidsmässigt pressat tidsläge inte kommer att
uppträda.

På motsvarande sätt som inför sommaruppehållet 1998
kan det emellertid med hänvisning till
sommaruppehållet 1999 finnas skäl för riksdagen att
bevilja det begärda bemyndigandet. Enligt utskottets
mening torde dock behovet av att utnyttja
bemyndigandet kunna begränsas till en situation när
två villkor samtidigt är uppfyllda: dels att det är
fråga om ett tidsmässigt tvingande beslutsläge, dels
att denna situation förekommer vid en tidpunkt då
riksdagen inte är sammankallad.

Med dessa förutsättningar tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motion
1998/99:N241 (kd) i här berörd del.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

I det följande redovisas regeringens förslag till
olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande
förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas
utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande
avsnitt. En sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag inom
utgiftsområdet redovisas i bilaga.

Omställning och utveckling av energisystemet

Propositionen

Det energipolitiska programmets huvudinriktning är -
som tidigare nämnts - en långsiktig satsning på
forskning, utveckling och demonstration av ny
energiteknik. Programmet löper över en sjuårsperiod
fram till år 2004. Till utgiftsområdet hör också
energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser innefattande ett program för
utveckling av energisystemet i bl.a. Baltikum och
Östeuropa. Som tidigare beskrivits är ett villkor
för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck
att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och minskad användning
av el. Programmets huvudingredienser är en satsning
på forskning, utveckling och demonstration av ny
energiteknik, effektivare energianvändning,
elhushållning, konvertering från el samt tillförsel
av el från andra energikällor. Under en femårsperiod
lämnas investeringsbidrag till utbyggnad av el- och
värmeproduktion samt till effektivisering och
minskad användning av el i bostadssektorn.

Motionerna

En förtida kärnkraftsavveckling är en åtgärd som har
betydande räckvidd och påverkar energiförsörjningen,
miljön, hushållens ekonomi, investeringarna,
industrisysselsättningen och samhällsekonomin i
stort, heter det i motion 1998/99:N228 (m).
Motionärerna understryker att en stängning av
Barsebäck 1 får omedelbara och direkta konsekvenser
för statens finanser. I motionen konstateras att
några besked om sådana kostnadskonsekvenser inte
lämnas i budgetpropositionen. Frånvaron av
information på denna punkt motiveras - från
regeringens sida - med att det skulle vara dålig
förhandlingstaktik att ange kostnaden innan
förhandlingarna med Sydkraft har slutförts.
Samtidigt, argumenterar motionärerna, innebär
energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna,
Centerpartiet och Vänsterpartiet att en stängning
skall beslutas av regeringen med stöd av
avvecklingslagen - helt oberoende av några
förhandlingar. I motionen anmärks också att
regeringen genom förslag i 1998 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150) tvingade igenom
ett nytt ramanslag för ersättning vid avveckling av
en reaktor i Barsebäcksverket uppfört med 1 miljon
kronor. I kritisk ton hävdas att beloppet uppenbart
inte avsåg att täcka kostnaden för avveckling av
kärnkraftverket i Barsebäck eller ens till arvodet
till den av regeringen anlitade advokatfirman.
Motionärerna vill informera om att redan i september
1998 fanns sju räkningar från den aktuella
advokatfirman på sammanlagt 1,7 miljoner kronor.

I samma motion erinras också om att de tidigare
energipolitiska programmen har utvärderats vid ett
flertal tillfällen, senast av Energikommissionen
(SOU 1995:139), Riksrevisionsverket (RRV 1996:44)
och Riksdagens näringsutskotts arbetsgrupp för
uppföljnings- och utvärderingsfrågor (1996/97:URD1).
Dessa utvärderingar har alla, menar motionärerna,
påvisat allvarliga brister. Programmens struktur har
i utvärderingarna ansetts vara svåröverskådlig och
resultatuppföljningen bristfällig. Programmen har
gripit in i varandra på ett osystematiskt sätt,
vilket försvårat möjligheterna att utvärdera
kostnadseffektiviteten i de enskilda programmen. Det
nya energipolitiska omställningsprogrammet utgör,
hävdas det i motionen, väsentligen en upprepning av
det program som infördes vid 1991 års
energipolitiska uppgörelse. Motionärerna anser att
bristen på nytänkande är påtaglig. I ekonomiska
termer innebär den 'kraftfulla' politiken en
marginell ökning av statens årliga insatser från ca
1 200 miljoner kronor till ca 1 400 miljoner kronor,
heter det. I motion 1998/99:N299 (m) redovisas
Moderata samlingspartiets förslag till besparingar
under respektive anslag, vilka redovisas senare i
betänkandet.

Kristdemokraterna har instämt i huvuddragen när det
gäller omställningsprogrammet, lyder budskapet i
motion 1998/99:N241 (kd). Partiets företrädare
beklagar dock i motionen riksdagens beslut när det
gäller avställningen av den första
Barsebäcksreaktorn. De villkor som riksdagen slagit
fast för stängningen av den andra reaktorn i
Barsebäck borde också ha fått gälla för den första
reaktorn. Motionärerna riktar kritik mot att
riksdagens beslut togs utan att de ekonomiska
effekterna är kända. I motionen yrkas att riksdagen
skall upphäva beslutet att bemyndiga regeringen att
träffa och genomföra för staten bindande avtal med
Sydkraft AB och eventuellt andra parter.

Folkpartiet liberalerna uttalar i partimotionen
1998/99:Fi211 sitt stöd till
energiomställningsprogrammet, men förordar att
takten i programmet dras ner och genomförs under en
längre tidsperiod, vilket ger besparingar på de
enskilda anslagen på sammanlagt 790 miljoner kronor
för budgetåret 1999. De besparingar som partiet
föreslår redovisas under respektive anslag senare i
betänkandet. Folkpartiet föreslår också - förutom
besparingarna - att ett nytt anslag på 100 miljoner
kronor skall inrättas för budgetåret 1999 med syfte
att användas för insatser för ökad kärnsäkerhet i
Östeuropa.

I motion 1998/99:N261 (mp) meddelas att till följd
av överenskommelsen mellan Miljöpartiet,
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om
statsbudgeten för år 1999 innehåller Miljöpartiets
budgetförslag avseende detta budgetår inte några
avvikelser från regeringens förslag vad gäller
utgiftsområde 21 Energi. Däremot yrkar Miljöpartiet
att 1 910 respektive 2 170 miljoner kronor skall
påföras utgiftsområde 21 för budgetåren 2000 och
2001, dvs. 470 respektive 455 miljoner kronor över
den utgiftsnivå som regeringen har beräknat för de
två åren. I Miljöpartiets förslag till utgiftsramar
för dessa år ingår också ett nytt anslag som skall
användas till bidrag för investeringar i solvärme.
Partiet föreslår en total planeringsram för detta
ändamål om 250 miljoner kronor över perioden
1998-2001. För åren 2000 och 2001 skall det nya
anslaget tillföras 50 miljoner kronor årligen.
Övriga förslag som partiet har till utgiftsökningar
i förhållande till regeringens planerade
utgiftsnivåer för budgetåren 2000 och 2001 anmäls
under respektive anslag i det följande.

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 113,4
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till ca 115,5 respektive ca
117,2 miljoner kronor.

Statens energimyndighet bildades den 1 januari 1998.
Myndigheten ansvarar för merparten av
myndighetsfunktionerna på energiområdet. I
myndighetens ansvar ingår myndighetsuppgifterna inom
tillförsel- och distributionsområdet,
energiberedskapen och den kommunala
energiplaneringen samt myndighetsuppgifter med
anknytning till naturresursplanering. Statens
energimyndighet är nätmyndighet enligt ellagen
(1997:857). Myndigheten skall bevaka
energimarknadernas och energisystemets utveckling
och analysera sambanden mellan energiteknik, miljö
och ekonomisk tillväxt. Den ansvarar för
planeringsunderlaget inom området och för att
kunskaperna om energisystemet utvecklas genom
prognoser, systemstudier, utvärderingar och
analyser. Under ansvarsområdet ligger att främja den
långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att
stödja marknadsintroduktion av ny och miljövänlig
energiteknik. Upphandlingen av energieffektiv teknik
skall samordnas med annan verksamhet för
energieffektivisering. Statens energimyndighet har
ett samordnande ansvar för informationen på
energiområdet. En viktig uppgift är att sammanställa
och sprida information om energimarknaderna,
energisystemet och om sambanden mellan energi, miljö
och ekonomisk tillväxt. Myndigheten har särskilt
sektorsansvar för arbetet med ekologiskt uthållig
utveckling inom energiområdet och skall integrera
miljöfrågorna på ett aktivt sätt i verksamheten. Med
hänsyn till de energipolitiska målen skall vid
fullföljandet av sektorsansvaret hänsyn också tas
till behovet av en ekonomiskt, socialt och
kulturellt hållbar utveckling. Ett viktigt område är
klimatfrågorna vilket motiverar insatser från
myndigheten såväl internationellt som nationellt.
Myndigheten har huvudansvaret för att verkställa
merparten av de energipolitiska programmen och ett
samordningsansvar för omställnings-åtgärderna. Den
kommer att följa programmens genomförande genom att
ta fram resultat och metoder och underlag för
utvärdering av åtgärderna och redovisning av
effekterna.

Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag till förvaltningsanslag för
Statens energimyndighet.

Bidrag för att minska elanvändning (B 1)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 355
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till 305 respektive 395 miljoner
kronor.

Anslaget disponeras för stöd enligt förordningen
(1997:635) om statligt bidrag till vissa
investeringar för att minska elanvändningen i
bostäder och vissa lokaler samt förordningen
(1997:634) om statligt bidrag till investering

för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda
byggnader till fjärrvärme. Stöd lämnas i form av
bidrag. Förutom bidrag för konvertering av
fastigheter till fjärrvärme ges stöd för utbyggnad
av fjärrvärmenätet. Förordningen för detta stöd har
anmälts till Europeiska kommissionen för granskning
av förordningens förenlighet med statsstödsreglerna.

Riksdagen har godkänt (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:NU2) en ekonomisk planeringsram för anslaget
om sammantaget 1 650 miljoner kronor för perioden
1998-2002. I budgetpropositionen anmäler regeringen
sin bedömning att en omfördelning av ramanslaget
över tidsperioden 1999-2002 bör göras. Regeringen
föreslår att en större del av anslaget skall
användas under den senare delen av perioden, jämfört
med de anslagsbelopp som beräknades i
budgetpropositionen för år 1998. Det innebär att
anslagsbeloppen åren 1999 och 2000 minskas med 45
miljoner kronor jämfört med tidigare beräkningar;
avsikten är att sedan öka anslaget med 45 miljoner
kronor per år under budgetåren 2001 och 2002.
Anledningen är att det finns behov av att sänka
kostnaden för konvertering från direktverkande el
till annat distributionssystem för värme om det
skall vara möjligt att nå det av regering och
riksdag uppsatta målet. För att sänka kostnaden
krävs ett utvecklingsarbete. Statens energimyndighet
samfinansierar tillsammans med branschen projekt i
sådant syfte.

I propositionen föreslås vidare att regeringen
skall få möjlighet att göra åtaganden även efter det
aktuella budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden. Riksdagen bör bemyndiga regeringen
att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) föreslås att anslaget
skall tas bort från statsbudgeten. Motionärerna ser
ändamålet med anslaget som en del av planerna på en
förtida avveckling av kärnkraften som enligt deras
uppfattning bl.a. leder till kraftigt ökade
kostnader för hushållen.

Konvertering behöver inte leda till en minskad
energiåtgång, sägs det i motion 1998/99:Sk707 (kd).
Däremot leder tilläggsisolering till en stark effekt
vad gäller energibesparing, anför motionären.
Regeringen bör i det fortsatta arbetet med
energiprogrammet pröva frågan om stimulansåtgärd för
tilläggsisolering på motsvarande sätt som gäller för
konvertering från elvärme till annan uppvärmning,
lyder budskapet.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 187 miljoner
kronor.

Totalt - påtalas det i motion 1998/99:N261 (mp) -
förbrukas årligen ca 30 TWh el för
uppvärmningsändamål i bostäder och lokaler. Det är
möjligt, enligt beräkningar som motionärerna
hänvisar till, att konvertera ytterligare ca 24 TWh
från oljeeldning, kombipannor och annan uppvärmning
till fjärrvärme. För att klara den långsiktiga
kärnkraftsavvecklingen bör inriktningen vara att i
första hand konvertera de 12 TWh elvärme som är
möjliga till fjärrvärme. Därutöver bör ytterligare 6
TWh elvärme kunna konverteras till individuell
biobränsle och till solvärme. Inriktningen för den
närmaste femårsperioden bör vara, fortsätter
motionärerna, att konvertera 2 Twh elvärme,
huvuddelen till fjärrvärme. Det motsvarar elvärmen
till 100 000 småhus. Med en grov uppskattning om
investeringar på i genomsnitt 70 000 kronor per hus,
blir den totala kostnaden för konverteringen 7
miljarder kronor under femårsperioden. För en
bidragsnivå på 30 % fordras en planeringsram på 2
100 miljoner kronor, konstateras det. För åren 2000
och 2001 anser motionärerna att anslaget behöver
uppföras med 510 respektive 445 miljoner kronor,
dvs. 110 respektive 95 miljoner kronor utöver
regeringens beräkning.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt 1997 års energipolitiska beslut är
inriktningen på bidragen att konvertering till
fjärrvärme skall prioriteras framför andra åtgärder.
Härutöver finns bidrag som syftar till att stimulera
till åtgärder i de områden där det inte är
ekonomiskt rimligt att konvertera till fjärrvärme.
Den största delen av kostnaden för konvertering från
direktverkande el till annan uppvärmningsform utgörs
av kostnaden för att ersätta elradiatorerna med
annat distributionssystem. Bidragen har därför
utformats så att de riktas mot denna del av
kostnaden. Syftet med förslaget att göra en
omfördelning av anslaget över tiden är - som framgår
av propositionen - att invänta teknisk utveckling på
området. Målsättningen att minska elanvändningen för
uppvärmning av bostäder och lokaler med 1,5 TWh
kvarstår.

Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor
(B 2)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 135
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till 135 respektive 260 miljoner
kronor.

Anslaget disponeras för bidrag till vissa
investeringar inom energiområdet. Stödet lämnas i
form av bidrag till investeringar i
biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och
småskalig vattenkraft samt för utveckling och
provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik
för elproduktion med förnybara energislag.
Investeringarna i småskalig vattenkraft torde i
huvudsak komma att gälla utnyttjande av redan
befintliga regleringar samt förbättrad turbinteknik.
Förordningen (1998:22) om statligt stöd till vissa
investeringar inom energiområdet trädde i kraft i
februari 1998. Ett förslag till förordning om
upphandling av ny elproduktionsteknik har anmälts
till Europeiska kommissionen för granskning enligt
statsstödsreglerna.

Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 920 miljoner kronor för perioden
1998-2002. Även under detta anslag anmäls i
budgetpropositionen en omfördelning av ramanslaget
över tidsperioden 1999-2002. En större del av
anslaget bör, skriver regeringen, användas under
senare delen av perioden. Det innebär att
anslagsbeloppet under vart och ett av åren 1999 och
2000 minskas med 80 miljoner kronor, jämfört med de
beräknade anslagsbelopp som angavs i
budgetpropositionen för 1998. En motsvarande höjning
sker med 80 miljoner kronor under vart och ett av
åren 2001 och 2002. Regeringen föreslås vidare få
möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella
budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden. Riksdagen bör bemyndiga regeringen
att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser att det är olyckligt
med statliga bidrag som tenderar att bara bli en
löpande subvention av gammal, befintlig teknik,
framhålls det i motion 1998/99:N228 (m). Staten bör
särskilt inte subventionera en vattenkraftsutbyggnad
som regelmässigt leder till konflikt med viktiga
miljöintressen och som inte tillför mer än en
marginell elproduktion, sägs det. Av Sveriges 1 550
vattenkraftverk svarar de 1 200 minsta för enbart
2,4 procent av vattenkraftsproduktionen.
Motionärerna anser att i den mån småskaliga
vattenkraftsprojekt kan realiseras utan påtaglig
miljöpåverkan bör de komma till stånd utan bidrag
från staten.

Även detta anslag bör tas bort, anser motionärerna
bakom motion 1998/99:N299 (m). Uppfattningen är att
regeringens förslag till anslag är en del av
planerna på en förtida avveckling av kärnkraften som
bl.a. leder till ett ökat behov av exploatering och
utbyggnad av annan elproduktion.

I motion 1998/99:N205 (m) behandlas
förutsättningarna för den svenska
vindkraftstekniken. Motionärerna vill fästa
uppmärksamheten på att utvecklingen av
svensktillverkade vindkraftverk har stött på stora
ekonomiska svårigheter. För närvarande importeras i
princip 100 % av de nyinstallerade verken från annat
land, hävdar motionärerna. Staten har dock bestämt
att stödja nyinvesteringar i vindkraftverk, och en
direktsubvention sker således när nya sådana byggs.
Det påpekas i motionen att kravet för statens stöd
bl.a. är att den installerade effekten inte får
underskrida 200 kW. Motionärerna vill att
regelverket för bidrag till investeringar ändras. De
önskar i första hand att hela subventionen slopas,
men anför att åtminstone de för svenska tillverkare
hämmande kraven bör omarbetas.

I vårt land går utbyggnaden av vindkraft betydligt
långsammare jämfört med andra länder, påpekas det i
motion 1998/99:MJ776 (c). Denna energikälla håller
nu på att successivt introduceras i det svenska
energisystemet. Motionären konstaterar att det sedan
år 1991 är möjligt att erhålla investeringsbidrag
för att underlätta introduktionen av vindkraft i
Sverige. Möjligheten att få bidrag bör långsiktigt
finnas kvar för att ge stabilitet och trovärdighet
åt vindkraftsinvesteringar, lyder yrkandet i
motionen.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 71 miljoner
kronor.

Bidrag till småskalig vattenkraftsutbyggnad bör
inte utgå, uttalas det i motion 1998/99:MJ803 (fp).
I stället bör regeringen ge Statens naturvårdsverk i
uppdrag att genomföra en inventering av uppdämda
vattendrag som kan restaureras i syfte att återskapa
strömmande vatten.

I motion 1998/99:N261 (mp) sägs att det finns
möjlighet att öka produktionen av el och värme i
biobränslebaserad kraftvärme med ca 33 TWh, varav 11
TWh elproduktion. Med föreslagna bidragsnivåer och
planerad utbyggnadstakt beräknar motionärerna för
biobränslebaserad kraftvärme en planeringsram på 600
miljoner kronor under femårsperioden. Inriktningen
för den närmaste femårsperioden bör vara att öka
elproduktionen i biobränslebaserad kraftvärme med
3,5 TWh, varav 2 TWh i befintliga anläggningar och
1,5 TWh i nybyggda anläggningar. I motionen bedöms
vindkraften kunna åstadkomma en ökad årlig
elproduktion om ca 1,5 TWh över en fem-årsperiod.
Totalt räknar motionärerna med att potentialen är 12
TWh i ökad elproduktion för att ersätta
kärnkraftsel. För att åstadkomma detta föreslår
Miljöpartiet en stödnivå om 25 % samt ett anslag på
200 miljoner kronor per år, dvs. en planeringsram om
totalt 1 miljard kronor över fem år. Vad gäller den
småskaliga vattenkraften avvisas regeringens
utbyggnadsplaner. Som en konsekvens av denna
ståndpunkt anser motionärerna att 145 miljoner skall
tas bort från den av riksdagen beslutade
planeringsramen för utbyggnad av småskalig
vattenkraft under anslaget för perioden 1998-2002.
Slutligen menar motionärerna att anslaget skall
kunna tillämpas på all ny produktionsteknik för
förnybara energislag - inte bara begränsat till ny
elproduktionsteknik. För detta utvidgade ändamål
förordas en total planeringsram på 100 miljoner
kronor för åren 1998-2002.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Vänsterpartiet har i energiuppgörelsen enats om att
anslå medel till utbyggnad av små vattenkraftverk,
trots att det beslutet hotar de kvarvarande
vattendrag som måste sparas, lyder det kritiska
budskapet i motion 1998/99:MJ747 (mp). Det borde
vara möjligt, anförs det, att ta bort stödet, eller
omvandla det till stöd för att förbättra och
teknikutveckla redan befintlig vattenkraft.

En liknande ståndpunkt intas i motion 1998/99:Bo505
(mp). De nu aktuella utbyggnaderna av mindre
vattendrag är i regel inte kommersiellt motiverade,
men med bidraget har det blivit en klart bättre
"affär" för exploatörerna. Nu kommer ansökningarna
in - som en följd av bidraget - för att få bygga ut
vissa vattendrag; en utveckling som Miljöpartiet
varnade för, påtalar motionärerna. Det vore att
föredra, som framgår av yrkandet i motionen, om
pengarna användes för teknikförbättringar i
befintliga vattenkraftverk, menar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Målet är att åstadkomma en ökad årlig elproduktion
från landbaserade vindkraftverk med 0,5 TWh inom fem
år. För att det skall vara möjligt att uppnå detta
mål utformas bidragen så att de ger största möjliga
utbyte och främjar val av effektiv teknik. Det är,
enligt uppgift, motiven till att vindkraftverk skall
ha en eleffekt på minst 200 kW. Innan en eventuell
förändring av bidragsreglerna övervägs skall den
planerade utvärderingen av resultatet av
omställningsprogrammet avvaktas. Vidare har
regeringen tillkallat en särskild utredare
(departementsrådet Kjell Svensson) med uppdrag (dir.
1998:35) att utreda förutsättningar för lokalisering
av vindkraft. Utredaren skall bl.a. redovisa behov
av förstärkning av lokala elnät i samband med
utbyggnad av vindkraft. I det sammanhanget skall
behovet av och förutsättningar för ekonomisk
ersättning till nätägare övervägas. Även denna
utredning skall avvaktas innan ett eventuellt
ställningstagande till den framtida utformningen av
stödet kan göras.

Bidragsnivån till investeringar i biobränslebaserad
kraftvärme är fastlagd till 3 000 kr per kW
elproduktionskapacitet. Drygt 20 ansökningar om
bidrag har hittills inkommit till Statens
energimyndighet, och de ansökta beloppen är avsevärt
högre än det belopp som anvisats för stödet. Enligt
uppgift bedöms därför stödnivån om 3000 kr per kW
som tillräcklig. Även här skall nivån på bidraget
övervägas i samband med den nyssnämnda utvärderingen
av omställningsprogrammet.

Regeringen har i maj 1998 tillkallat en särskild
utredare (generaldirektör Lars Ljung) med uppdrag
(dir. 1998:37) att se över det gällande systemet med
leveranskoncessioner. Utredaren skall också behandla
vissa frågor med anknytning till
koncessionssystemet, däribland utformningen av
reglerna för mottagningsplikt av el från små
producenter. Utredaren skall senast den 1 november
1999 redovisa resultatet av sitt arbete.

I det energipolitiska beslutet år 1997 betonades
vikten av att investeringar i vattenkraft sker med
hänsyn till dess miljö- och omgivningspåverkan. Av
förordningen (1998:22) om statliga bidrag till vissa
investeringar inom miljöområdet framgår att stödet
avser investeringar i miljöanpassad vattenkraft.
Statens energimyndighet får i samråd med Statens
naturvårdsverk och Fiskeriverket föreskriva vilka
miljökrav ett vattenkraftverk skall uppfylla för att
anses som miljöanpassat. Gällande vattenlag- och
naturresurslagstiftning ger möjlighet att förhindra
utbyggnad av skyddsvärda vattendrag. Ca 20
ansökningar om bidrag har inkommit till Statens
energimyndighet. Dessa bereds för närvarande. Bland
annat arbetar myndigheten med att utforma en närmare
definition av begreppet miljöanpassad
vattenkraftsutbyggnad. Något beslut om bidrag har
ännu inte fattats.

Åtgärder för effektivare energianvändning (B 3)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 65
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till 65 respektive 115 miljoner
kronor.

Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare
energianvändning i enlighet med riktlinjerna i 1997
års energipolitiska beslut. Anslaget omfattar
teknikupphandling, information, utbildning,
provning, märkning och certifiering av
energikrävande utrustning samt kommunal
energirådgivning. Förordningen (1998:806) för
teknikupphandling har anmälts till Europeiska
kommissionen för granskning av dess förenlighet med
statsstödsreglerna. Riksdagen godkände (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) hösten 1997 ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 446 miljoner
kronor för perioden 1998-2002.

Även under detta anslag anmäler regeringen sin
avsikt att genomföra en omfördelning av ramen så att
tyngdpunkten resursmässigt sett ligger på den senare
delen av perioden. Det innebär att anslagsbeloppet
under vart och ett av åren 1999 och 2000 minskas med
25 miljoner kronor, jämfört med de beräknade nivåer
som angavs i budgetpropositionen för år 1998, för
att sedan öka med 25 miljoner kronor under vart och
ett av åren 2001 och 2002 i förhållande till den
ursprungliga beräkningen.

I propositionen sägs också att regeringen bör få
möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella
budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden. Riksdagen föreslås bemyndiga
regeringen att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) yrkas att ett anslag om 12
miljoner kronor skall anvisas för budgetåret 1999,
dvs. en minskning av anslaget med 53 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag. Motionärerna menar
att verksamheten med upphandling av energieffektiv
teknik bör få ett fortsatt stöd. Det uttalas också i
motionen att satsningar på informationsåtgärder bör
genomföras för att minska sökkostnaderna för hushåll
och företag.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 34 miljoner
kronor.

I motion 1998/99:N261 (mp) argumenteras för att det
gamla programmets inriktning skall följas i det
fortsatta teknikupphandlingsprogrammet. Programmet
måste, sägs det, tilldelas rimliga resurser
motsvarande 60 miljoner kronor per år, dvs. en total
planeringsram om 300 miljoner kronor över fem år. I
motionen välkomnas att energirådgivningen har
återupptagits; detta är ett långsiktigt åtagande som
kräver kontinuitet, fasta politiska signaler och en
successivt uppräknad anslagsnivå. Motionärerna
hänvisar till att Miljöpartiet tidigare har
föreslagit att 75 miljoner kronor per år, totalt 375
miljoner kronor över perioden 1998-2002, skall
anvisas till kommunal energirådgivning.

Energiforskning (B 4)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är ca
398 miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till ca 405 respektive 413
miljoner kronor.

Anslaget disponeras för bidrag till stöd för
forskning och utveckling på energiområdet.
Naturvetenskapliga forskningsrådet,
Teknikvetenskapliga forskningsrådet,
Byggforskningsrådet,
Kommunikationsforskningsberedningen och Statens
energimyndighet disponerar delar av anslaget.
Statens energimyndighet ansvarar för redovisningen
av den verksamhet som finansieras över anslaget.
Förordningen (1998:222) om stöd till energiforskning
trädde i kraft den 15 juni 1998. I förordningen
finns bestämmelser om stöd till energiforskning i
enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. I
programmet ingår stöd till energiforskning,
forskning om energisystemet, forsknings-samarbete
med länderna i Östersjöregionen och etanolproduktion
från skogsråvara.

Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 2 800 miljoner kronor för perioden
1998-2004. Ramen fördelas enligt följande: 2 310
miljoner kronor avser energiforskning, 210 miljoner
kronor skall riktas mot forskning om energisystemet
och 70 miljoner kronor är destinerade till
forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen
samt 210 miljoner kronor att användas för
etanolproduktion från skogsråvara.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i
samband med stöd till energiforskning göra åtaganden
även efter det aktuella budgetåret. Sådana
bemyndiganden behövs även för år 1999 för att
möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i
forsknings- och utvecklingsarbetet. Riksdagen
föreslås bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) uttalas att statens stöd
till energiforskning är viktigt och på sikt bör öka.
Dock avvisar motionärerna satsningarna på
etanolproduktion, vilken bör lyftas ur den sjuåriga
ekonomiska planeringsramen. I motionen föreslås att
anslaget minskas med 30 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 209 miljoner
kronor.

Uppfattningen i motion 1998/99:N261 (mp) är att det
behövs ny kunskap inom hela området biobaserade
drivmedel. Såväl miljöeffekter som produktionsteknik
och distributionssystem behöver utredas och
utvecklas. Den största resursbasen, anförs det, för
ett svenskt förnybart drivmedelssystem är skogen.
Därför är det av största vikt att forskning och
utveckling på drivmedel från skogsråvara
intensifieras. För detta sistnämnda ändamål föreslås
i motionen en planeringsram för de nyss angivna åren
om 300 miljoner kronor - ett belopp som ligger 90
miljoner kronor över nivån i det energipolitiska
beslutet.

Energiteknikstöd (B 5)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 130
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till samma belopp.

Anslaget disponeras av Statens energimyndighet och
skall användas för stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher.
Forskningsinsatser som är strategiska för
teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan
mellan staten och näringslivet. Förordningen
(1998:653) om statligt stöd till energiteknik trädde
i kraft i juli 1998. I förordningen finns
bestämmelser om stöd till ny energiteknik i enlighet
med 1997 års energipolitiska stöd.

Anslaget inrättades i juni 1998 (prop. 1997/98:150,
bet. 1997/98:FiU27). Den verksamhet som finansieras
över anslaget stöddes tidigare av medel från
Energiteknikfonden, som upphörde i samband med
anslagets tillblivelse. Beslutet innebar ingen
förändring av verksamhetens omfattning. Sedan fonden
avskaffades och anslaget inrättades har 12,3
miljoner kronor betalats ut från anslaget.

I programmet ingår stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher. Riksdagens
beslut år 1997 om energipolitiken och statsbudgeten
för budgetåret 1998 innebar att den dåvarande
Energiteknikfonden förstärktes med utfästelse om en
ekonomisk ram om sammantaget 870 miljoner kronor för
perioden 1998-2004.

Stöd till demonstration av bl.a. ny teknik för
överföring av elkraft och nya koncept för
gasturbinsystem finansieras över anslaget. Målet är
att stödet till demonstration på kort sikt skall
bidra till att göra ny teknik med tekniska och
miljömässiga fördelar konkurrenskraftig med
traditionell teknik.

För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och
långsiktighet i verksamheten är det nödvändigt att
åtaganden kan göras även efter det aktuella
budgetåret. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen
att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 68 miljoner
kronor.

I motion 1998/99:N261 (mp) pläderas för att en
ekonomisk planeringsram om sammantaget 1 miljard
kronor behövs för perioden 1998-2004, dvs. 130
miljoner kronor utöver ramen i det energipolitiska
beslutet. Detta motiveras i motionen bl.a. med att
en kraftig satsning måste göras på
demonstrationsanläggningar i full skala för ny
biobränslebaserad kraftvärmeteknik och nya
tillämpningar av vindkraft. För åren 2000 och 2001
beräknas att anslaget behöver tillföras 150 miljoner
kronor årligen, dvs. 20 miljoner kronor utöver
regeringens beräkning.

Introduktion av ny energiteknik (B 6)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 230
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till samma belopp.

Anslaget disponeras för att främja utvecklingen av
teknik baserad på förnybara energislag och effektiv
energianvändning i industriella processer i försöks-
eller fullskaleanläggningar. Förordningen (1998:654)
om energiteknikbidrag trädde i kraft den 15 juli
1998. I förordningen finns bestämmelser om stöd till
ny energiteknik i enlighet med 1997 års
energipolitiska beslut. Riksdagen godkände hösten
1997 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 1 610 miljoner
kronor för perioden 1998-2004.

För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och
långsiktighet i verksamheten är det nödvändigt att
åtaganden kan göras även efter det aktuella
budgetåret. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen
att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 121 miljoner
kronor.

Farhågor uttalas i motion 1998/99:N261 (mp) för att
det kan vara svårt att hitta en lämplig värd för ett
projekt med en demonstrationsanläggning i full skala
på grund av den höga risknivån. För att minska
risken för det energiföretag som skall stå som värd
bör, anser motionärerna, vissa garantier kunna
ställas mot kostnader för driftsavbrott m.m. Medel
för detta bör kunna tas ur detta anslag. I motionen
föreslås en kraftigare satsning för ändamålet
jämfört med regeringens förslag. Tidigare har
förslag - som i motionen vidhålls - lämnats av
Miljöpartiet på att anslaget skall ges en
planeringsram om sammanlagt 2 000 miljoner kronor
för perioden 1998-2004, dvs. 390 miljoner kronor
utöver ramen i det energipolitiska beslutet.
Motionärerna beräknar att anslaget för budgetåren
2000 och 2001 behöver tillföras 285 miljoner kronor
årligen, dvs. 55 miljoner kronor utöver regeringens
beräkning.

Vissa kompletterande uppgifter

Det statliga stödet till energiforskning,
energiteknisk utveckling och demonstration måste
vara förenligt med EG:s regler för statsstöd. EG-
kommissionen har godkänt förordningarna (1998:222)
om stöd till energiforskning, (1998:653) om statligt
stöd till energiteknik och (1998:654) om
energiteknikbidrag. Enligt uppgift medger inte EG:s
statsstödsregler den form av driftstöd som föreslås
i motion 1998/99:N261 (mp) eftersom stöd efter det
att varan eller processen har introducerats på
marknaden eller vid kommersiell exploatering inte är
förenligt med statsstödsreglerna.

Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser (B 7)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 50
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till samma belopp. Regeringen
begär att få möjlighet att göra åtaganden även efter
det aktuella budgetåret och fördela åtaganden över
sjuårsperioden (se nedan). Riksdagen föreslås
bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden.

Anslaget disponeras för energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser. Riksdagen godkände
år 1997 utformningen av ett sjuårigt program för ett
ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. I
programmet ingår energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser som en viktig del i
strategin för minskad klimatpåverkan. Riksdagen
godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget uppgående
till sammantaget 350 miljoner kronor för perioden
1998-2004.

Insatserna skall huvudsakligen avse s.k. gemensamt
genomförande inom ramen för klimatkonventionen. Med
gemensamt genomförande avses att parter med höga
åtgärdskostnader för utsläppsminskningar tillsammans
med ett mottagarland med lägre åtgärdskostnader
vidtar åtgärder i detta land och i gengäld erhåller
en kreditering som kan räknas av mot egna utsläpp
vid uppfyllande av åtaganden att minska eller
begränsa utsläpp av växthusgaser.

Regeringen har beviljat ca 290 miljoner kronor för
den aktuella verksamheten under perioden 1993-1997.
Huvuddelen har använts för långivning till
anläggningsägare för att finansiera investeringar i
uppvärmningssektorn. Under perioden t.o.m. år 1997
har programmet omfattat 66 projekt, varav 55 är
färdigställda och tagna i drift. Hittills under år
1998 har ytterligare 9 projekt initierats. Projekten
har genomförts i bl.a. Estland, Lettland, Litauen
och Ryssland. Sammantaget har Statens
energimyndighet beräknat att de hittills genomförda
investeringarna har medfört en minskning av
utsläppen med 340 000 ton koldioxid per år jämfört
med situationen innan insatserna genomförts. Mot
bakgrund av klimatöverenskommelsen i Kyoto,
erfarenheterna under pilotfasen och de genomförda
utvärderingarna av insatser på energiområdet avser
regeringen att nu förändra inriktningen för de
energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatserna. Förändringarna utgör en anpassning
till besluten i klimatkonventionen. Syftet är också
att ytterligare tydliggöra insatsernas överordnade
klimatpolitiska karaktär. Avsikten är vidare att så
långt möjligt säkerställa att insatserna kan räknas
Sverige till godo som en del av Sveriges åtagande
inom ramen för EU:s gemensamma förpliktelse enligt
Kyotoprotokollet.

Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag till anslag för detta ändamål.

Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet (B 8)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 5
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till samma belopp.

Anslaget disponeras för utgifter för förluster i
samband med lånegarantier som har lämnats enligt
dels förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, dels
förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden m.m. Ställda garantier enligt
förordningen om statlig garanti för utvinning m.m.
av olja, naturgas eller kol har avvecklats
successivt och avser numera enbart verksamhet inom
naturgasområdet. Dessa garantier är bundna genom
avtal (prop. 1987/88:72, bet. 1987/88:NU16).
Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor
(prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25). Den
31 december 1997 uppgick summan av utestående
garantier till ca 116 miljoner kronor. Någon avgift
för garantin tas inte ut. Motsvarande belopp
belastar i stället anslaget. Under år 1997 har inga
förluster uppkommit som en följd av infriade
garantier enligt förordningen om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol. Varken
garantiavgifter eller återbetalningar av tidigare
infriade statliga garantier har inlevererats under
året.

Prognosen för anslagsbelastningen visar att inga
garantier beräknas behöva bli infriade under in-
nevarande budgetår. Beräknade förluster uppgår till
5 miljoner kronor för vart och ett av åren 1999,
2000 och 2001.

Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag till anslag för detta ändamål.

Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige
(B 9)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 200
miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 finns inga
medel beräknade för ändamålet.

Anslaget disponeras för åtgärder som stärker el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige. Regeringen
beslutade år 1997 att inrätta Delegationen för
Energiförsörjning i Sydsverige (ordförande:
landshövding Göte Bernhardsson) som i enlighet med
sin instruktion (1998:62) skall utveckla el- och
värmeförsörjningen i regionen. Den skall redovisa
sitt arbete till regeringen senast den 1 oktober
1999. Riksdagen godkände hösten 1997 ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 400 miljoner
kronor för åren 1998 och 1999.

Åtgärder skall vidtas för att under de närmaste
åren kompensera bortfallet av el från de bägge
reaktorerna i Barsebäck genom effektivare
energianvändning, konvertering samt hushållning med
och tillförsel av el från andra energikällor. Även
om de föreslagna insatserna innebär en full
kompensation med avseende på energibalansen i landet
som helhet är det regeringens bedömning att
särskilda åtgärder krävs för att utveckla el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige. Åtgärderna bör
kunna gälla såväl energihushållning och minskad
elanvändning som utbyggnad av el- och
värmeproduktion. Delegationen skall bidra med
planerings- och projekteringsstöd och utreda behovet
av investeringar i infrastruktur. Effektivare
energianvändning och en ökad användning av förnybara
energislag är angelägna mål liksom ett bättre
utnyttjande av det befintliga naturgasnätet.

Ett förslag till förordning om statligt stöd till
energiförsörjningen i Sydsverige har anmälts till
EG-kommissionen. Under förutsättning av
kommissionens godkännande avses stödordningen träda
i kraft så fort som möjligt. Det faktum att
förordningen ännu inte kunnat tillämpas innebär att
beslut om att ekonomiskt stödja utvecklingsarbete
endast har förekommit i undantagsfall.

Delegationen har överlämnat en redogörelse för
verksamheten under första halvåret 1998. Under denna
period har ett omfattande kontaktnät byggts upp och
kunskaper har på detta sätt vunnits om pågående
forskning vid universitet och högskolor och om
utvecklingsverksamhet inom det privata näringslivet
och hos myndigheter. Verksamheten att sätta i gång
åtgärder som stärker regionens el- och
värmeförsörjning har påbörjats genom den
informationsverksamhet och de kontakter som
delegationen har initierat. Enligt regeringen har
ett stort antal projektförslag lämnats in till
delegationen. Förslagen har varit föremål för en
prelimär behandling och beslut har fattats om vilka
förslag som delegationen avser att driva vidare
under förutsättning att den nyssnämnda förordningen
godkänns.

Motionerna

Förslaget att anslå 200 miljoner kronor till
delegationen för energiförsörjningen i Sydsverige
avvisas i motion 1998/99:N299 (m). Motionärerna
anser att inrättandet av ett särskilt åtgärdsprogram
för den sydliga landsdelen är en följd av den
planerade förtida avvecklingen av Barsebäcksverket.
Nedläggningen, sägs det, får till följd att
elproduktion motsvarande 60 % av elbehovet i Skåne
bortfaller.

I motion 1998/99:N241 (kd) sägs att delegationen är
obehövlig och bör avvecklas. Motionärerna menar att
de särskilda insatser som kan komma att behövas för
el- och värmeförsörjningen i Sydsverige kan hanteras
av Energimyndigheten. I motionen yrkas att de medel
som är avsatta för delegationens verksamhet under år
1999 skall minskas med 60 miljoner kronor.

Även i Folkpartiets partimotion 1998/99:Fi211
avvisas regeringens förslag och motionärerna
föreslår alltså att inga medel skall tillföras
anslaget.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 1997 om riktlinjer för
energipolitiken. Den svenska energipolitikens mål är
att på kort och lång sikt trygga tillgången på
energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.
Den skall skapa villkoren för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv svensk
energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,
miljö och klimat samt underlätta omställningen till
ett ekologiskt uthålligt samhälle. För att nå dessa
mål har riksdagen beslutat om ett energipolitiskt
program för omställningen av det svenska
energisystemet. Programmet omsluter totalt ca 9
miljarder kronor och avser tiden fram t.o.m. år
2004. Det nämnda beloppet omfattar dels insatser för
forskning och utveckling under sju år om totalt 5,6
miljarder kronor, dels åtgärder för att kompensera
bortfallet av elproduktion från kärnkraftverket i
Barsebäck på 3,1 miljarder kronor.

De förslag till anslag som regeringen framlagt för
riksdagen i budgetpropositionen finner utskottet
vara i överensstämmelse med detta program. Den
resultatredovisning som regeringen har presenterat i
form av vissa prestationer som hittills åstadkommits
i programmet ger riksdagen nu en viss information om
den valda inriktningen. Dock vill utskottet åter
erinra om vikten av en resultatredovisning som är
framsprungen ur en verksamhetsindelning av
programmet och i vilken anslagen ingår som
finansieringskällor. I takt med att programmet
fortskrider med projekt som avslutas, anläggningar
som tas i bruk etc. kommer kraven på
resultatinformationen att stiga i termer av effekter
av åtgärderna i förhållande till de uppsatta målen.
Det är också, enligt utskottets uppfattning, viktigt
att riksdagen fortlöpande erhåller information om
resursåtgången i form av efterfrågan på bidrag och
projektmedel; en beredskap måste finnas att överväga
fördelningen inom den energipolitiska budgetramen på
9 miljarder kronor.

Vad gäller de synpunkter som uttalas från
företrädarna för Moderata samlingspartiet så
överensstämmer de med vad som framförts vid tidigare
tillfällen och som utskottet har avvisat. Utskottet
har funnit dessa invändningar starkt överdrivna och
framhållit vikten av att omställningen till en mer
ekologiskt hållbar produktion av elektricitet skall
genomföras på sådant sätt att svensk industri och
samhällslivet i övrigt tillförsäkras el till
internationellt konkurrenskraftiga priser. Ett
villkor för stängningen av den andra reaktorn i
Barsebäck är, som tidigare beskrivits, att
bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och minskad användning
av el. Innan en stängning av den reaktorn kan
genomföras bör riksdagen ges möjlighet att pröva om
förutsättningarna för en stängning av reaktorn är
uppfyllda (se bet. 1996/97:NU12 s. 39).

Utskottet konstaterar att Kristdemokraterna stöder
regeringens förslag till anslag, förutom nivån på
anslaget till åtgärder i Sydsverige. Även
Folkpartiet stödjer i princip
omställningsprogrammets inriktning, men förordar en
längre genomförandetid som ger upphov till en mindre
anslagsbelastning under år 1999 jämfört med
regeringens förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1999
inom utgiftsområde 21 Energi (se bilaga). Likaså
tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till
riksdagsbeslut som lagts fram i budgetpropositionen.
Samtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks därmed.

Affärsverket svenska kraftnät

Propositionen

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät)
driver och förvaltar det svenska stamnätet och de
statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:
87, bet. 1990/91:NU38). Svenska kraftnät är enligt
förordningen (1994:1806) om systemansvaret för
elektrisk ström sedan den 1 januari 1995
systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857).
Svenska kraftnät skall enligt riksdagens beslut
ansvara för driften av stamnätet, den löpande
momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets
övergripande driftsäkerhet.

Verksamheten vid Svenska kraftnät finansieras helt
genom intäkterna från verkets affärsverksamhet, med
undantag för elberedskapsverksamheten som täcks med
anslag på statsbudgeten.

Under år 1997 bildade Svenska kraftnät tillsammans
med Vattenfall AB och det polska företaget Polish
Power Grid Company (PPGC) SwePol Link AB. Bolagets
uppgift är att bygga, äga, driva och underhålla den
s.k. Polenkabeln - en likströmsförbindelse mellan
Sverige (Karlshamn) och Polen (Dunowo). Bolaget ägs
till 51 % av Svenska kraftnät, 48 % av Vattenfall
och 1 % av PPGC. Investeringarna i
affärsverkskoncernen har under år 1997 uppgått till
totalt 589 miljoner kronor. Av detta belopp stod
affärsverket för 279 miljoner kronor och SwePol Link
AB för 310 miljoner kronor. Investeringarna i
stamnätet och utlandsförbindelserna uppgick till 167
miljoner kronor. Investeringarna i
optofiberförbindelser uppgick till 75 miljoner
kronor och i tele- och informationssystem till 37
miljoner kronor.

Regeringen beviljade under år 1997 Svenska kraftnät
koncession för Polenkabeln. Svenska kraftnät ansökte
våren 1998 om komplettering av den beviljade
koncessionen i syfte att möjliggöra ett annat mer
miljövänligt tekniskt utförande av
överföringsförbindelsen. Regeringen biföll i augusti
1998 Svenska kraftnäts ansökan. Under år 1997
tecknades ett flertal avtal rörande Polenkabeln,
bl.a. ett långsiktigt transiteringsavtal mellan
SwePol Link och Vattenfall. I avtalet åtar sig
Vattenfall att täcka SwePol Links kostnader för
Polenkabeln mot att Vattenfall får rätt att utnyttja
kabelns kapacitet. Betalningsåtagandet och rätten
att utnyttja kabelns kapacitet minskas om SwePol
Link utnyttjar optioner till att teckna
transiteringsavtal med andra parter.

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och
finansieringsplan för åren 1999-2001 sammanfattas i
tabellen nedan. Planen bygger på verkets långsiktiga
investeringsplanering för stamnätet inklusive
utlandsförbindelserna. Investeringarna inom
affärsverkskoncernen under perioden beräknas
beloppsmässigt till ca 3 156 miljoner kronor. Planen
omfattar dels investeringar i stamnätet och
utrustning för telekommunikation (inklusive
optofibrer) om ca 1 510 miljoner kronor, dels
investeringen i Polenkabeln om ca 1 646 miljoner
kronor. Investerings- och finansieringsplanen
omfattar åtgärder i stamnätet till följd av
avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.
Dessa investeringar beräknas uppgå till sammanlagt
360 miljoner kronor, varav 350 miljoner kronor
utfaller under perioden 1999-2001. Koncernens
investeringar i telekommunikationer och
informationssystem beräknas till ca 150 miljoner
kronor och i optoförbindelser till ca 110 miljoner
kronor.

Affärsverkskoncernen svenska kraftnäts investerings-
och finansieringsplan åren 1999-2001 (miljoner
kronor)

----------------------------------------------------
AnskaffatPrognos BudgetBeräknat
Beräknat
t.o.m.1997 1998 1999 2000 2001
----------------------------------------------------
Investeringar
----------------------------------------------------
- Investeringar
exkl.
Polenlänken
450 540
279 408 520
----------------------------------------------------
- Polenlänken
310 810 68
1578
----------------------------------------------------
Summa
investeringar 589 608 520
1218 2028
----------------------------------------------------
Finansiering
----------------------------------------------------
Amortering av
externa lån

500
----------------------------------------------------
Egen
finansiering -
använt till 351
delägarlån till
SwePol Link
----------------------------------------------------
Egen
finansiering -
övrig 780 410 450 608 520
----------------------------------------------------
Extern
upplåning,
SwePol Link 309 457
1578
----------------------------------------------------
Summa
finansiering 589 1 608 520
218 2028
----------------------------------------------------

Affärsverkets investeringsverksamhet skall
finansieras med egna medel. Investeringarna i
Polenkabeln, som är avsedda att genomföras i
dotterbolaget SwePol Link AB, planeras att
finansieras dels genom extern upplåning om ca 1 578
miljoner kronor, dels genom delägarlån om sammanlagt
ca 680 miljoner kronor. Svenska kraftnäts andel av
delägarlånen beräknas till ca 350 miljoner kronor.
Regeringen anser att den nu redovisade investerings-
och finansieringsplanen för Svenska kraftnäts
verksamhetsområde för treårspe-rioden 1999-2001,
samt omfattning och inriktning av verkets
beredskapsåtgärder, bör godkännas.

Regeringen föreslår att Svenska kraftnät under år
1999 får rätt att ta upp lån i och utanför
Riksgäldskontoret inom en sammanlagd ram om 2 000
miljoner kronor, vilket motsvarar nivån på den
nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att teckna
borgen för och lämna kreditgarantier till bolag, i
vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och
andelar, intill ett sammanlagt belopp om
1 500 miljoner kronor (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:NU2). Nivån är beräknad på förutsättningen
att Svenska kraftnät skall lämna borgen eller
kreditgarantier till SwePol Link AB. Regeringen
föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 1999.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att inom en
total ram om 135 miljoner kronor besluta i frågor
som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag
inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde. Regeringen
föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 1999.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att ge
Svenska kraftnät rätt att besluta om förvärv och
avyttring av aktier och bildande av bolag inom en
ram av högst 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår
att detta bemyndigande kvarstår oförändrat under år
1999.

Vad gäller placering av likvida medel föreslår
regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 1999 låta Svenska kraftnät placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret i enlighet med
nu gällande ordning.

Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag beträffande Svenska kraftnät.

Vissa kompletterande uppgifter

Likströmsförbindelsen mellan Sverige och Polen - den
s.k. Polenkabeln - tillståndsprövas på ett flertal
sätt. Frågan om nätkoncession prövas enligt ellagen
(1997:857), ledningens miljöpåverkan enligt lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (den
s.k. naturresurslagen - NRL), vattenlagen (1983:291)
och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Rätten
att uppföra ledningsstationer (bygglov) bedöms
enligt plan- och bygglagen (1987:10). Affärsverket
svenska kraftnäts investerings- och
finansieringsplan och finansiella befogenheter
prövas årligen av riksdagen i samband med
behandlingen av budgetpropositionen.

Regeringen gav i juli 1997 Svenska kraftnät
tillstånd enligt ellagen att anlägga Polenkabeln
(nätkoncession). Enligt denna lag ankommer det på
regeringen att pröva ansökningar om
utlandsförbindelser. En nätkoncession skall enligt
ellagen förenas med de villkor för anläggningens
utförande och utnyttjande som behövs av
säkerhetsskäl eller som annars behövs från allmän
synpunkt, vilket bl.a. innefattar villkor för skydd
mot störningar på berörd natur- och kulturmiljö. I
beslutet angav regeringen att kabelns miljöpåverkan
i den aktuella sträckningen inte kunde anses vara av
den omfattningen att en prövning enligt 4 kap. NRL
var nödvändig. Regeringsprövning enligt 4 kap. 1 § i
NRL är obligatorisk för vissa anläggningar med stor
miljö- eller omgivningspåverkan.
Sjökabelförbindelser ingår inte bland dessa. Enligt
4 kap. 2 § i NRL kan dock regeringen i det enskilda
fallet besluta att även andra anläggningar än de som
nämns i förstnämnda paragraf skall prövas enligt 4
kap. NRL. Det gäller anläggningar som kan antas få
betydande omfattning eller bli av genomgripande
beskaffenhet. Regeringen ansåg vid
prövningstillfället att Polenkabeln inte kunde antas
få så betydande effekter att tillåtlighetsprövning
enligt 4 kap. 2 § NRL borde ske.

I december 1997 avslog byggnadsnämnden i Karlshamn
en ansökan från SwePol Link AB om bygglov för en
omriktarstation i anslutning till kabeln.
Länsstyrelsen i Blekinge län avvisade under våren
1998 ett överklagande från SwePol Link AB med
anledning av detta beslut i byggnadsnämnden. Miljö-
och hälsoskyddsnämnden i Ronneby sade i februari
1998 nej - med hänvisning till befarade
klorgasutsläpp - till planerna på ett elektrodnät i
havet för Polenkabeln. I mars 1998 beslöt regeringen
- efter överklagande av SwePol LinkAB - att upphäva
besluten av Karlshamns kommun och länsstyrelsen i
Blekinge län att inte medge bygglov för
omriktarstationen. I sina beslut hade Karlshamns
kommun och länsstyrelsen i Blekinge län ansett att
en detaljplan måste upprättas för att pröva markens
lämplighet för de aktuella byggnaderna och att
bygglov inte kunde beviljas innan dess. Regeringens
beslut innebar att kravet på detaljplan avvisades
och att ärendet överlämnades till Karlshamns kommun
för ny prövning.

I april 1998 inkom Svenska kraftnät med en ansökan
till regeringen om komplettering av den koncession
för Polenkabeln som regeringen beviljade sommaren
1997. Kompletteringen avsåg ett ändrat tekniskt
utförande av överföringsförbindelsen vad gäller
strömåterledningen. Av ansökan framgick att i
stället för att utnyttja havsvattnet för
strömåterledning avsågs denna ske via två
återledningskablar mellan Sverige och Polen. De
planerade elekrodstationerna med tillhörande kablar
skulle därför inte behöva anläggas. Därmed, sades
det, kan miljöpåverkan från överföringsförbindelsen
reduceras. I augusti 1998 biföll regeringen Svenska
kraftnäts ansökan om en ny teknisk lösning för
kabeln.

Tillstånd enligt kontinentalsockellagen för
utläggande av Polenkabeln är ett följdbeslut till
beslutet om nätkoncession enligt ellagen.
Nätkoncessionsbeslutet omfattar endast tillstånd på
svenskt territorium. Svenska kraftnät ansökte i
februari 1998, med komplettering i maj 1998, om
tillstånd att lägga ut likströmskabel enligt 15 a §
kontinentalsockellagen. Prövning enligt denna
bestämmelse är tillämplig på kontinentalsockeln
utanför Sveriges territorialgräns. Regeringen
beslutade i oktober 1998 att ge Affärsverket svenska
kraftnät tillstånd att lägga ut likströmskabel samt
två 20 kV-kablar (metalliska återledare) på ett
område som omfattar kontinentalsockeln från Sveriges
territorialgräns till gränsen för Sveriges
ekonomiska zon.

Prövningen enligt vattenlagen avser bl.a. rätten
att i vattnet lägga ut kabeln och att gräva
kabeldike nära stranden (tillåtlighetsprövning),
eventuella ersättningar för olägenheter vid
kabelläggningen, uppföljning (prov) av effekter på
fisket (eventuellt innefattande Mörrums ån) och det
företagsekonomiska värdet av projektet.
Huvudförhandlingar rörande vattendom sker i dagarna.
Avsikten är att vattendom skall publiceras i
december 1998. Vattenlagen upphävs den 1 januari
1999, varvid bestämmelserna i lagen infogas i
miljöbalken (1998:808). Övergångsbestämmelser för de
lagar som skall ingå i miljöbalken är införda i
lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens framlagda förslag
rörande verksamheten vid Svenska kraftnät.
Ställningstagandet innefattar de delar av
finansierings- och investeringsplanen samt i övrigt
finansiella befogenheter och förpliktelser som avser
byggandet av Polenkabeln. Den omfattande prövning
som omgärdar projektet gör att utskottet inte ser
några skäl för riksdagen att vidta någon särskild
åtgärd. Utskottet noterar att en ny teknisk lösning
för kabeln skall genomföras som kommer att innebära
- i förhållande till den ursprungliga planläggningen
- en minskad miljöbelastning i berörda områden.

I detta sammanhang finner utskottet anledning att
erinra om skälen till att denna
överföringsförbindelse mellan Sverige och Polen
etableras. Polenkabeln innebär att överskott
respektive underskott i ländernas elproduktion kan
regleras genom överföring av kraft. Därmed minskar i
båda länderna behoven av att upprätthålla
reservkapacitet, liksom kraven på utbyggnad av
elproduktionsanläggningar. På så sätt uppnås
ekonomiska och miljömässiga fördelar i båda länderna
som också till viss del kommer övriga länder i
regionen till del.

Landsbygdens elektrifiering

Propositionen

Enligt ellagen är innehavare av nätkoncession
skyldig att på skäliga villkor ansluta en elabonnent
till ledningsnätet. Med begreppet skäligt avses i
detta sammanhang bl.a. att kostnaden för anslutning
skall motsvara de verkliga kostnaderna med tillägg
för skälig avkastning i verksamheten. I normala fall
är anslutningskostnaderna inte så stora att de kan
anses vara oskäligt betungande för hushållen. I
glesbygden, inte minst i skogs- och fjällbygderna,
kan dock anslutningskostnaderna i vissa fall bli
oöverstigligt stora för det enskilda hushållet. Det
rör sig ofta om fall där en anslutning kräver
förhållandevis omfattande ledningsdragning i oländig
terräng. Enligt beräkningar som Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) gjorde på
regeringens uppdrag hösten 1996 uppgick de vid denna
tidpunkt oelektrifierade helårsbebodda fastigheterna
till 137 stycken. Den genomsnittliga kostnaden per
fastighet beräknades till ca 1,7 miljoner kronor. I
denna kostnadsuppskattning medräknas dock inte de
fastigheter för vilka kostnaderna för anslutning kan
anses ligga inom intervallet för normal
anslutningsavgift, dvs. under ca 20 000 kr. Antalet
sådana fastigheter var enligt NUTEK 21 stycken av de
totalt 137 fastigheterna. Övriga hushåll som kan
komma i fråga för en elektrifiering uppgår alltså
till 116 stycken. Den totala kostnaden för att
ansluta dessa hushåll beräknas uppgå till ca 200
miljoner kronor.

Regeringen framhåller att en tillfredsställande
tillgång till elektricitet är en viktig
förutsättning för ett fortsatt boende och en
framtida utveckling av de aktuella fastigheterna och
berörda bygderna. Av det skälet bör kvarvarande
helårsbebodda hushåll i landsbygden som i dag saknar
el beredas tillfälle att till en rimlig kostnad
anslutas till elnätet eller på annat sätt få en
tillfredsställande elförsörjning. I
budgetpropositionen föreslås att ett tidsbegränsat
statligt bidragssystem inrättas för att möjliggöra
detta fr.o.m. år 1999.

Avsikten är att stöd skall utgå till nyanläggning
av elektriska förbindelser. Ett krav skall finnas på
minst fem års helårsboende innan frågan om bidrag
kan komma i fråga. Berörda fastighetsägare skall
betala en anslutningsavgift motsvarande en normal
anslutningsavgift. Om och på vilket sätt en
elektrifiering skall genomföras blir beroende på en
bedömning i varje enskilt fall med avseende på
kostnaderna och förutsättningarna för en
leveranssäker elförsörjning.

Berättigad till bidrag skall vara företag, eller
motsvarande, som innehar nätkoncession enligt
ellagen. Bidrag kan också utgå till anläggningar för
lokala elverk. Stöd skall inte utgå till kostnader
för drift och underhåll av elnät. Regeringens
bedömning är att bidragsprogrammet i ett första steg
skall kunna begränsas till att omfatta 10 miljoner
kronor per år under en femårsperiod. Prognosen
grundar sig på att alternativa former för
elektrifiering i många fall kan åstadkommas och att
alla fastigheter inte har önskemål om
elektrifiering. Regeringen föreslår i propositionen
att stödet skall finansieras med intäkter som
Svenska kraftnät har i sin verksamhet och att
regeringen får rätt att meddela närmare föreskrifter
om bidraget.

Vissa kompletterande uppgifter

Statligt stöd för landsbygdens elektrifiering har
funnits alltsedan 1940-talet. Stödet har
finansierats från ett anslag i statsbudgeten. Våren
1980 beslutade riksdagen (prop. 1979/80:100 bil. 17,
bet. 1979/80:NU36) om ett tioårigt stödprogram för
detta ändamål. I programmet ingick stöd för
upprustning med 2 miljoner kronor per år under fem
år (t.o.m. budgetåret 1984/85) och för
nyanläggningar med 2,5 miljoner kronor per år under
tio år (t.o.m. budgetåret 1989/90). På förslag av
näringsutskottet (bet. 1989/90:NU25 s. 7) beslutade
riksdagen att anvisa ytterligare medel till
främjandet av landsbygdens elektrifiering på ett för
budgetåret 1990/91 återinrättat anslag med ett
belopp om 2,5 miljoner kronor. Påföljande budgetår
upphörde anslaget och har därefter inte varit
uppfört på statsbudgeten. De närmare bestämmelserna
- som fortfarande gäller - för bidraget regleras i
förordningen (1959:369) om statligt stöd åt
landsbygdens elförsörjning. Av denna framgår bl.a.
att Statens energimyndighet är den myndighet som
prövar behovet av och beviljar stöd. I föreliggande
förslag från regeringen förutsätts att Svenska
kraftnät övertar den roll som Statens
energimyndighet har på detta område som
bidragsmyndighet.

I budgetpropositionen beräknas att intäkterna från
den avgiftsfinansierade verksamheten inom Svenska
kraftnät skall uppgå till drygt 2 miljarder kronor
budgetåret 1999. Svenska kraftnäts verksamhetsplan
för åren 1999-2001 innehåller ett budgeterat
resultat på 456, 470 respektive 487 miljoner kronor
vid ett avkastningskrav på 7 % av justerat eget
kapital. Det utdelningskrav som staten ställer på
Svenska kraftnät uppgår till 65 % av resultatet.
Utdelningen redovisas på statsbudgetens inkomstsida
(inkomsttitel 2116 Affärsverket svenska kraftnäts
inlevererade utdelning och inleverans av
motsvarighet till statlig skatt) och beräknas år
1999 uppgå till 297 miljoner kronor.

I ellagen (4 kap. 1 §) sägs att nättariffer skall
vara skäliga och utformade på sakliga grunder.
Hänsyn skall tas till kravet på rimlig avkastning i
nätverksamheten. I en prövning som nätmyndigheten
gjort av Affärsverket svenska kraftnäts nätavgifter
(Nätmyndigheten dnr 963-96-12100) sägs att andra
kostnader än sådana som är påkallade i verksamheten
utifrån en affärsmässig bedömning inte får läggas
till grund för avgifterna. Reglerna om skäliga
nättariffer gäller nätverksamhet generellt och något
undantag för stamnäten föreligger inte. I lagen
uttalas också (12 kap. 6 §) att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela
förskrifter om avgifter för myndighets verksamhet
som sker med stöd av ellagen. I förordning
(1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska
kraftnät sägs (16 §) att Svenska kraftnäts medel får
användas för de ändamål som regeringen har
fastställt i investeringsplanen och de övriga
föreskrifter som avser Svenska kraftnäts verksamhet.
Några närmare riktlinjer för Svenska kraftnäts
avgiftsuttag utöver detta finns inte. Det sagda
innebär att stamnätstariffen inte får vara utformad
så att den täcker kostnaden för elektrifieringen av
vissa glesbygdsfastigheter - denna aktivitet kan
inte sägas vara affärsmässigt motiverad. I den
investerings- och finansieringsplan som har
behandlats i det föregående avsnittet fanns
följaktligen inte heller kostnaderna för glesbygdens
elektrifiering upptagna. Elektrifieringen kommer
därmed att finansieras via det avkastningskrav som
regering och riksdag ställer på Affärsverket svenska
kraftnät, och som för år 1999 - som nyss nämndes -
enligt planerna skall inlevereras till statsbudgeten
och beräknas uppgå till 297 miljoner kronor.

I lag (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k.
budgetlagen) sägs (17 §) att statens inkomster och
utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på
statsbudgeten. I den proposition som låg till grund
för riksdagens beslut (prop. 1995/96:220, bet.
1996/97:KU3) anförde regeringen (s. 43) att
bruttoprincipen särskilt har uppmärksammats eftersom
strävan har varit att ge en tydligare bild av
statens åtaganden och att underlätta förståelsen av
statsbudgeten. Enligt regeringens uppfattning, sades
det, bör bruttoprincipen vara vägledande vid
utformningen av statsbudgeten och redovisningen mot
anslag och inkomsttitlar. I finansutskottets
yttrande (1995/96:FiU8y) till konstitutionsutskottet
med anledning av propositionen påtalades (s. 13) att
om väsentliga delar av den statliga verksamheten
inte redovisas över statsbudgeten finns risk att de
utanförstående delarna inte tas upp till prövning i
samband med budgetbehandlingen på samma sätt som den
övriga budgetbehandlingen. Likaså, fortsatte
finansutskottet, minskar värdet av att fastställa
utgiftsramar om vissa utgifter inte omfattas av dem.
Konstitutionsutskottet anslöt sig (s. 23) till
finansutskottets bedömning i den berörda delen.

Inför näringsutskottet har företrädare för Närings-
och handelsdepartementet lämnat bl.a. följande
kompletterande upplysningar. Bidraget skall inte
täcka kostnader för drift och underhåll. Det skall
utgå som en engångssumma, och därefter får berörd
nätkoncessionsinnehavare svara för underhållet på
den aktuella ledningen. De föreskrifter som
regeringen avser att utarbeta som vägledning för
Svenska kraftnäts prövning av bidragsansökningarna
kommer att vara omfattande, med bl.a. krav på
särredovisning av antal ansökningar, kostnader och
antalet elektrifierade hushåll. Regeringen skall i
budgetpropositionen, eller i annat lämpligt
sammanhang, redovisa sådan uppföljningsinformation
för riksdagen att kontroll möjliggörs av t.ex.
kostnadsutvecklingen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
nytt stödsystem för den fortsatta elektrifieringen
av hushåll i glesbygden. Det är enligt utskottets
mening positivt att staten tar ett förnyat ansvar
för att underlätta upprättandet av elförsörjning
till oelektrifierade helårsbebodda
glesbygdsfastigheter.

Det kan dock anföras vissa principiella
betänkligheter mot utformningen av det föreslagna
stödet, bl.a. mot bakgrund av bestämmelserna i
budgetlagen att statens utgifter och inkomster skall
göras tydliga och bruttoredovisas i statsbudgeten.
Utskottet utgår från att det avkastningskrav som
finns uppsatt för Svenska kraftnät minskas
motsvarande den kostnad som bidragssystemet för med
sig; detta för att undvika risken för
sammanblandning av det avkastningskrav som grundas
på affärsmässiga grunder - på vilket
avgiftssättningen bygger - och kostnaden för
stödsystemet vars finansiering utgår från andra
principer.

Bidraget är alltså tidsbegränsat och avses att
upphöra efter denna period. Utskottet vill betona
vikten av att bestämmelserna för stödprogrammet ges
en distinkt utformning, så att den utgiftsnivå som
regeringen har förutsatt kan hållas och så att en
noggrann uppföljning från regeringens och riksdagens
sida blir möjlig. Utskottet förutsätter vidare en
årlig redovisning från regeringen till riksdagen om
stödprogrammet så att en fortlöpande kontroll av
kostnadsutvecklingen kan äga rum. Med det sagda
tillstyrker utskottet regeringens förslag om nytt
stödsystem för landsbygdens elektrifiering.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagen om kärnkraftens
avveckling

att riksdagen avslår motion 1998/99:N228 yrkande 35,

res. 1 (m, kd, fp)

2. beträffande ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 moment 8 och med avslag på
motion 1998/99:N241 yrkande 3 bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1999 enligt 6 §
andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten
besluta att det under budgetåret 1998 uppförda
ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om
ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,

res. 2 (m, kd, fp)
- villk. res. 1

3. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde
21 Energi

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 momenten 1-7 och 14 och med
avslag på motionerna 1998/99:Fi211 yrkande 20 i
denna del, 1998/99:Sk707 yrkande 2,
1998/99:MJ747 yrkande 2, 1998/99:MJ776 yrkande
1, 1998/99:MJ803 yrkande 2, 1998/99:N205,
1998/99:N228 yrkandena 5, 6 och 22, 1998/99:N241
yrkandena 2, 4, 9 och 11, 1998/99:N261 yrkandena
2-13, 1998/99:
N299 yrkandena 2-6 och 1998/99:Bo505 yrkande 3

a) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 1 Bidrag för att minska
elanvändning, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300
000 000 kr under åren 2000-2002,

b) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 570
000 000 kr under åren 2000-2002,

c) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 3 Åtgärder för
effektivare energianvändning, besluta om
åtgärder som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 21 400 000 kr under
åren 2000-2002,

d) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 4 Energiforskning,
besluta om stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 952 000 000
kr under åren 2000-2004,

e) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd,
besluta om stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 335 000 000 kr under åren 2000-2004,

f) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 6 Introduktion av ny
energiteknik, besluta om stöd till introduktion
av ny energiteknik som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 000
000 kr under åren 2000-2004,

g) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget B 7 Energipolitiskt
motiverade internationella klimatinsatser,
besluta om åtgärder som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 23 600 000
kr under åren 2000-2004,

h) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens
förslag i bilaga,

4. beträffande Affärsverket svenska
kraftnät

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 momenten 9-12

a) som inriktning godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen
svenska kraftnät för perioden 1999-2001 i
enlighet med vad som anges i propositionen,

b) godkänner omfattning och inriktning av
Affärsverket svenska kraftnäts
beredskapsåtgärder i enlighet med vad som anges
i propositionen,

c) ger regeringen finansiella befogenheter
rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet
med vad som anges i propositionen,

d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i
övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät
finansiella befogenheter i enlighet med vad som
anges i propositionen,

res. 3 (c, mp)

5. beträffande landsbygdens
elektrifiering

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 moment 13 bemyndigar regeringen
att meddela närmare föreskrifter om bidrag för
statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning samt
godkänner finansieringen av verksamheten i
enlighet med vad som anges i propositionen.

res. 4 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 1 december 1998

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s) (mom. 4
och 5), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*,
Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren (s), Ola
Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Marie
Granlund (s), Gunilla Wahlén (v) (mom. 4 och 5),
Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m) (mom. 4 och
5), Matz Hammarström (mp), Åke Sandström (c), Eva
Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt
(m) (mom. 1-3)*, Karl Gustav Abramsson (s) (mom.
1-3) och Lennart Värmby (v) (mom. 1-3).

*) Har ej deltagit i beslutet under moment 3

Reservationer

1. Lagen om kärnkraftens avveckling (mom.
1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
lagen om kärnkraftens avveckling bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning föreligger nu skäl
för att frångå de ställningstaganden som gjordes av
utskottsmajoriteten i samband med behandlingen av
avvecklingslagen. Det faktum att Regeringsrätten
förordnat om inhibition av regeringens beslut att
förbjuda driften vid Barsebäck 1 visar att de
principiella invändningar som riktas mot
avvecklingslagen i motion 1998/99:N228 (m) måste
beaktas. Enligt utskottets uppfattning är det
nödvändigt att utan tidsfördröjan upphäva
avvecklingslagen. De principiella brister som
vidlåder lagen är tydliga, vilket bekräftas av den
prövning som Regeringsrätten nu genomför. Förutom
principiella juridiska tillkortakommanden framstår
avsaknaden av beslutsunderlag vad gäller effekter i
övrigt av lagens tillämpning - såsom omfattningen av
ersättning till reaktorägarna, verkan på Sveriges
energiförsörjning, miljöeffekter och lagens
överensstämmelse med EG-rättsliga aspekter - som i
högsta grad otillfredsställande.

Med det sagda tillstyrker utskottet den aktuella
motionen i här berörd del och föreslår att riksdagen
upphäver avvecklingslagen den 31 december 1998.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande lagen om kärnkraftens
avveckling

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N228 yrkande 35
antar följande

Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:1320)
om kärnkraftens avveckling

Härigenom föreskrivs att lagen (1997:1320) om
kärnkraftens avveckling skall upphöra att gälla vid
utgången av december 1998.

2. Ersättning för avveckling av en reaktor
i Barsebäcksverket (mom. 2)

Under förutsättning av avslag på reservation 1

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),
Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Eva Flyborg
(fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning föreligger inte några
som helst hinder för riksdagen att snabbt behandla
ett förslag från regeringen om ett
anslagsöverskridande och sättet på vilket ett sådant
skall finansieras. Det kan också konstateras att
beslutsgången på motpartssidan hos Sydkraft AB är
sådan att något tidsmässigt pressat tidsläge inte
kommer att uppträda. Det faktum att motpartssidan
sammankallar en extra bolagsstämma med uppgift att
pröva avtalet gör att utskottet anser att en
motsvarande tillämpning beträffande ersättningen bör
ske på den statliga sidan. Det bemyndigande som
regeringen begär är alltså obehövligt.

Men utskottet vill också uttala det principiellt
felaktiga i att bifalla regeringens förslag på denna
punkt. Det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder
sig beslutanderätten över statens budgetmedel på det
angivna sättet. Om bemyndigandet utnyttjas kommer
detta att innebära att riksdagen först i efterhand
får tillfälle att behandla en inte obetydlig
anslagsbelastning. Utskottets uppfattning är att en
sådan beslutsordning med hänsyn tagen till
riksdagens finansmakt inte kan godtas. Dessa skäl
talar för, menar utskottet, att riksdagen inte bör
bifalla det av regeringen föreslagna bemyndigandet,
utan i stället skall förslag om anslagsöverskridande
samt finansieringen av ett sådant föreläggas
riksdagen för avgörande. Det utskottet nu har anfört
bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion
1998/99:N241 (kd) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N241 yrkande 3
och med avslag på proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 moment 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Affärsverket svenska kraftnät (mom. 4)

Matz Hammarström (mp) och Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
Affärsverket svenska kraftnät bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens
förslag beträffande Svenska kraftnät som innebär att
finansiellt utrymme och befogenheter tilldelas
projektet Polenlänken. Enligt utskottets uppfattning
är förslaget illa genomtänkt och bör därför inte
genomföras. Det finns långt mer angelägna
investeringsbehov än en elkabel mellan Sverige och
Polen. Betydligt större resurser måste läggas på att
åstadkomma ökad energieffektivitet och användning av
förnybar energi som ersättning för kärnkraft och
fossila bränslen i såväl Sverige som Polen.

Huvudproblemet med kabeln är miljöstörningarna,
främst i form av elektromagnetiska fält och obotliga
skador på Blekinges känsliga kustområden samt
sannolik påverkan på fiskbeståndet.

Den finansierings- och investeringplan som
regeringen framlagt för riksdagens godkännande ger
de finansiella förutsättningarna för det fortsatta
arbetet med kabelförbindelsen. Utskottet kan inte
ställa sig bakom denna plan för åren 1999-2001 och i
övrigt de finansiella befogenheter som begärs av
regeringen i de delar som berör Polenkabeln och för
det bolag - SwePol Link AB - som bildats för
ändamålet. Enligt utskottets mening bör det ankomma
på regeringen att på lämpligt sätt besluta om att
Svenska kraftnät och SwePol Link AB inte ikläder
staten sådana ekonomiska förpliktelser som innebär
finansiella och juridiska svårigheter att avbryta
projektet.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört
avstyrks regeringens förslag beträffande Svenska
kraftnät i de delar som berör Polenlänken.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande Affärsverket svenska
kraftnät

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 momenten 9-12

a) som inriktning godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen
svenska kraftnät för perioden 1999-2001 i
enlighet med vad utskottet anfört,

b) godkänner omfattning och inriktning av
Affärsverket svenska kraftnäts
beredskapsåtgärder i enlighet med vad utskottet
anfört,

c) ger regeringen finansiella befogenheter
rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet
med vad utskottet anfört,

d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i
övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät
finansiella befogenheter i enlighet med vad
utskottet anfört.

4. Landsbygdens elektrifiering (mom. 5)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
landsbygdens elektrifiering bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill inledningsvis uttala en positiv
inställning till att staten - inom givna gränser -
kan lämna bidrag för att underlätta upprättandet av
elförsörjning till oelektrifierade helårsbebodda
glesbygdsfastigheter.

Emellertid kan utskottet inte ställa sig bakom
regeringens framlagda förslag till nytt stödsystem
för landsbygdens elektrifiering. Skälet är att
förslaget strider mot grundläggande principer för
utformningen av statens budget enligt vad som
regleras i budgetlagen. Det är anmärkningsvärt att
regeringen för riksdagen framlägger ett förslag som
så uppenbart strider mot de riktlinjer som riksdagen
och regeringen i andra sammanhang säger sig värna
och som i så hög grad är förknippade med budgetlagen
- t.ex. taket för de offentliga utgifterna som är
ett bärande element i budgetpolitiken. En grundsten
är att det offentliga åtagandet skall avspeglas i
statsbudgeten.

Enligt utskottets uppfattning är det inte
ändamålsenligt att låta Svenska kraftnäts
avgiftsinkomster och den avkastning som affärsverket
skall leverera in till statsbudgeten tas i anspråk
för ett i princip renodlat regionalpolitiskt
ändamål; det bidrag som Svenska kraftnät skall
utbetala av sina rörelseinkomster i sin
affärsdrivande verksamhet måste betraktas som ett
artfrämmande inslag i verksamheten. Utskottet sätter
också frågetecken för att Svenska kraftnät, som har
ett ansvar för att affärsmässigt förvalta landets
storkraftnät, skall använda egna administrativa
resurser för att pröva bidrag till
nätkoncessionshavare för nätdragning till
glesbygdsfastigheter. Enligt utskottets mening finns
det en beprövad handläggningsordning för detta stöd
som enligt den i sammanhanget aktuella förordningen
ombesörjs av Statens energimyndighet.

Utskottet kan inte acceptera att riksdagen
frånhänder sig kontroll över statens medel på det
sätt som förutsätts i regeringens förslag;
innebörden är att prövningen av bidraget under fem
år överlåts till Svenska kraftnät, där utbetalningen
av bidraget är resultatet av en intern
bokföringsmässig transaktion. Utskottet ser det som
principiellt angeläget att värna riksdagens
finansmakt och att frågan om glesbygdens
elektrifiering årligen underställs riksdagens
prövning.

Som tidigare nämnts motsätter sig inte utskottet
att statligt stöd inom den angivna kostnadsramen
utbetalas till elektrifieringen av oelektrifierade
helårsbebodda fastigheter. Dock bör kostnaden för
ändamålet anvisas över statsbudgeten. Regeringen bör
därför återkomma till riksdagen - t.ex. i den
kommande ekonomiska vårpropositionen - med ett
förslag till anslag och hur detta skall finansieras.
I detta sammanhang bör också klarare riktlinjer för
bidragsgivningen lämnas. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande landsbygdens
elektrifiering

att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1
utgiftsområde 21 moment 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 3)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och
Stefan Hagfeldt (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000
och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den sociala
tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom
att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.
Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi
förordar har redovisats i motion 1998/99:N299 (m).
Denna syn på vilka anslag som bör anvisas för
energipolitiska ändamål bygger på de principiella
utgångspunkter som Moderata samlingspartiet anser
bör gälla för energipolitiken och som framgår av
motion 1998/99:N228 (m).

Sammanlagt har vi föreslagit - med anförda
motiveringar under berörda anslag i detta betänkande
- en minskning av ramen för utgiftsområde 21 Energi
med 773 miljoner kronor år 1999.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 3)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

Kristdemokraterna har instämt i huvuddragen när det
gäller omställningsprogrammet, men vi beklagar
riksdagens beslut i fråga om avställningen av den
första Barsebäcksreaktorn. De villkor som riksdagen
fastslagit för stängning av den andra reaktorn i
Barsebäck, dvs. att ny elenergi skall tillföras
eller motsvarande mängd sparas, borde också ha fått
gälla för den första reaktorn. Vi förordar att genom
eleffektivisering, utveckling och infasning av
förnybar elproduktion kunna fasa ut kärnkraft och på
sikt också energitillförsel som bygger på fossila
bränslen. Målet bör vara ett omställningsarbete som
syftar till att bygga ett ekologiskt uthålligt
energisystem utan drastiska prisförändringar, risk
för elbrist och därmed ytterligare påfrestningar på
välfärd och sysselsättning.

Denna principiella syn är styrande för den
anslagsfördelning som Kristdemokraterna anser bör
gälla inom utgiftsområdet och som har redovisats i
motion 1998/99:N241 (kd). Vi betraktar den
delegation som tillsatts för Sydsverige som
obehövlig; de speciella insatser som kan komma att
behövas för el- och värmeförsörjningen i denna
landsdel bör kunna hanteras av Energimyndigheten.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 3)

Eva Flyborg (fp) anför:

Med rådande höga arbetslöshet och instabila
offentliga finanser är en långsiktig energipolitik
som syftar till en successiv omställning av
energisystemet att föredra framför en kortsiktig
politik som leder till snabba och kraftiga
elprishöjningar. Riksdagens beslut våren 1997 att
snabbavveckla kärnkraften kommer med stor
sannolikhet att medföra en försämrad miljö. Likaså
riskerar det långsiktiga investeringsklimatet att
fördärvas i sådan omfattning att det innebär ett
direkt hot mot arbetstillfällena och välfärden. Mot
denna bakgrund beklagar jag avsaknaden av
bedömningar och analyser av konsekvenserna av den
förordade avvecklingen av kärnkraftverket i
Barsebäck - inte minst de budgetära effekterna. De
medel som är kopplade till stängningen av
kärnkraftverket i Barsebäck borde i stället användas
för en kraftfull satsning på kärnsäkerhet i
Östeuropa.

Det är mot denna bakgrund som Folkpartiet i motion
1998/99:Fi211 förordar att budgetmedel satsas på
ändamål där nyttan blir störst, nämligen att
restaurera osäkra och misskötta kärnkraftsreaktorer
i öst, framför det enorma resursslöseri som en
förtida avstängning av Barsebäcksverket innebär. En
sådan snabbstängning av kärnkraftverket i Barsebäck
får inte komma i fråga. Av det skälet behöver inte
heller det beslutade energiomställningsprogrammet -
som finansieras via anslagen B 1-B 7 och B 9 -
genomföras i den forcerade takt som förutsätts i det
energipolitiska beslutet. Det kan utsträckas över
ytterligare åtminstone två år. Folkpartiet anser
också att de särskilda åtgärderna för el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige skall slopas.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.

4. Anslag för budgetåren 2000 och 2001
(mom. 3)

Matz Hammarström (mp) anför:

Med hänsyn till överenskommelsen mellan
Miljöpartiet, regeringen och Vänsterpartiet om
statsbudgeten för år 1999 innehåller Miljöpartiets
budgetförslag för detta år på utgiftsområde 21
Energi inte några avvikelser från regeringens
förslag. Dock vill jag i anslutning till detta
ställningstagande ge uttryck för Miljöpartiets syn
på vad som långsiktigt bör gälla för det
energipolitiska omställningsprogrammet.

Energisystemet måste genomgå en total omställning
som innebär en elproduktion med förnybara energislag
och en slutgiltig avveckling av kärnkraften till år
2010. Detta år bör återinföras som slutår för
kärnkraftsavvecklingen. Under de närmaste fem åren
bör minst tre kärnkraftsreaktorer stängas, samtidigt
som koldioxidutsläppen från energisektorn minskar.
En långt större målmedvetenhet krävs i
energipolitiken för att de högt ställda
målsättningarna skall kunna nås och göra Sverige
till ett ekologiskt föregångsland inom denna sektor.
Miljöpartiet anser att regeringens tillvägagångssätt
för energiomställningen är alltför försiktig; en
långt mer kraftfull strategi måste utformas för att
åstadkomma ett förändrat beteende på marknaden bland
såväl producenter som konsumenter.

Miljöpartiet förordar därför att mycket stora
satsningar genomförs på utbyggnad av kraft- och
värmeproduktion från förnybara energikällor. Mot
denna bakgrund vill jag se mycket kraftiga
resursförstärkningar under anslagen för budgetåren
2000 och 2001, på det sätt som framgår av motion
1998/99:N261 (mp). Den totala budgetramen för
budgetåren 2000 och 2001 beräknar alltså partiet
till 1 910 respektive 2 170 miljoner kronor, dvs.
470 respektive 455 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. I dessa budgetramar ingår också
- som tidigare nämnts i betänkandet - att ett nytt
anslag inrättas för att främja utbyggnaden av
solvärme.

Jag vill också understryka - mot bakgrund av vad
som sägs i motionerna 1998/99:MJ747 (mp) och
1998/99:Bo505 (mp) - vikten av att det
investeringsbidrag som avses gå till utbyggnad av
små vattenkraftverk slopas, eller enbart används för
teknikförbättring i befintliga vattenkraftverk. Från
Miljöpartiets sida kommer vi inför förhandlingar med
regeringen om kommande års budget att verka för att
det energipolitiska omställningsprogrammet inte
skall innehålla bidrag som stimulerar till fortsatt
utbyggnad av orörda vattendrag.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år
1999

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Regeringens m v kd c
förslag
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Statens energimyndighet: 113 434
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Bidrag för att minska elanvändning 355 000 -355
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från 135 000 -135
förnybara energikällor 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning 65 000 -53
000 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Energiforskning 398 056 -30
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Energiteknikstöd 130 000
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 6 Introduktion av ny energiteknik 230 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 7 Energipolitiskt motiverade internationella 50 000
klimatinsatser
-------------------------------------------------------------------------------
B 8 Täckande av förluster i anledning av statliga 5 000
garantier inom energiområdet
-------------------------------------------------------------------------------
B 9 Åtgärder för el- och värmeförsörjning i 200 000 -200 -60
Sydsverige 000 000
-------------------------------------------------------------------------------
B Nytt anslag: Östsäkerhet
10
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 1 681 -773 ±0 -60 ±
490 000 000
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------