Näringsutskottets betänkande
1998/99:NU03

Utgiftsområde 21 Energi

Innehåll

1998/99


NU3


Ärendet


I detta betänkande behandlas


dels  proposition  1998/99:1  (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,


dels 11 motioner från allmänna motionstiden.


Upplysningar i ärendet har inför  utskottet  lämnats
av       företrädare      för      Närings-      och
handelsdepartementet.


Sammanfattning
I  riksdagens   energipolitiska   beslut   år   1997
underströks   vikten   av  att  det  energipolitiska
omställningsprogrammet   blir    föremål    för   en
kontinuerlig  och ingående uppföljning, där uppnådda
resultat ställs mot anvisade resurser och uppställda
mål   för  åtgärderna.   Utskottet   konstaterar   i
betänkandet      att     resultatredovisningen     i
budgetpropositionen  är  inriktad på prestationer. I
takt med att programmet fortskrider kommer kraven på
resultatinformationen att  öka.  Utskottet välkomnar
att  en  särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet
har  tillsatts  för  frågan  om  utvärdering  av  de
energipolitiska  åtgärderna. Arbetsgruppens insatser
bör,    menar    utskottet,     leda     till     en
resultatredovisning  som  är  baserad på en relevant
verksamhetsindelning.   En   sådan   ger   riksdagen
möjlighet  att  fortlöpande  följa   måluppfyllelse,
resursåtgång  och  fördelning av resurser  inom  det
energipolitiska omställningsprogrammet.


Utskottet  tillstyrker  i  betänkandet  regeringens
förslag till  fördelning  av ramen för utgiftsområde
21  Energi  - totalt ca 1,7 miljarder  kronor  -  på
olika anslag.  Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet,  Folkpartiet, och Kristdemokraterna
deltar  inte i beslutet  om  anslag.  De  erinrar  i
särskilda   yttranden   om   de   budgetförslag  som
framlagts  av  respektive parti. I förhållande  till
regeringens   förslag   för   utgiftsområdet   ville
Moderata samlingspartiet minska utgiftsramen med 773
miljoner kronor,  Kristdemokraterna  med 60 miljoner
kronor  och  Folkpartiet  med  790 miljoner  kronor.
Företrädaren  för  Miljöpartiet understryker  i  ett
särskilt  yttrande  att  partiet  för  efterföljande
budgetår   önskar   se   ett    högre   anslag   för
omställningsprogrammet.


Inledningsvis i betänkandet avstyrker utskottet ett
motionsyrkande  om  att  den  s.k.  avvecklingslagen
skall upphävas. Enligt utskottets uppfattning  är de
skäl  som  var vägledande för riksdagen att godkänna
avvecklingslagen    fortfarande    giltiga.   I   en
reservation  (m, kd, fp) hävdas att de  principiella
brister  som  vidlåder   lagen  är  tydliga,  vilket
bekräftas  av den prövning  som  Regeringsrätten  nu
genomför.


Utskottet  tillstyrker   regeringens   begäran   om
bemyndigande att även under år 1999 kunna överskrida
det  tidigare  uppförda  anslaget  för  ersättning i
samband    med    avveckling   av   en   reaktor   i
Barsebäcksverket.  Utskottet   framhåller  dock  att
regeringen   torde  behöva  utnyttja   bemyndigandet
endast vid en situation då ett tidsmässigt tvingande
beslutsläge förekommer  samtidigt med en tidpunkt då
riksdagen inte är sammankallad. I en reservation (m,
kd, fp) sägs att bemyndigandet är obehövligt och att
det  är  oacceptabelt att riksdagen  frånhänder  sig
beslutanderätten  över  statens  budgetmedel  på det
angivna sättet.


Utskottet  ställer  sig  bakom  regeringens förslag
till    ett   nytt   stödsystem   för   landsbygdens
elektrifiering.  Finansiering skall ske med intäkter
som  Affärsverket  svenska   kraftnät   har   i  sin
verksamhet.   I   sitt   ställningstagande   betonar
utskottet  vikten  av  att bestämmelserna för stödet
ges en distinkt utformning,  så  att den utgiftsnivå
som  regeringen  har  förutsatt  kan hållas.  Vidare
förutsätter  utskottet att regeringen  årligen  till
riksdagen     lämnar      en      redovisning     om
kostnadsutvecklingen.  Företrädarna   för   Moderata
samlingspartiet,   Kristdemokraterna,  Centerpartiet
och Folkpartiet är positiva  till  syftet med stödet
men  kritiserar  i  en  reservation utformningen  av
bidraget.   Reservanterna  påpekar   att   förslaget
strider mot grundläggande principer för utformningen
av statens budget enligt bestämmelser i budgetlagen.
I stället anser  reservanterna  att  regeringen  bör
återkomma  till  riksdagen med ett förslag om anslag
till stödet över statsbudgeten.


Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag
om  investerings-  och  finansieringsplan  m.m.  för
Svenska kraftnät. I  en  reservation (c, mp) avvisas
detta förslag i de delar som berör Polenkabeln.


Propositionen
I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde
21 Energi att riksdagen


1. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om   ramanslaget   B  1  Bidrag   för   att   minska
elanvändning  besluta   om   bidrag   som  inklusive
tidigare  åtaganden  innebär utgifter på  högst  300
miljoner kronor under åren 2000-2002 (avsnitt 4.4),


2. bemyndigar regeringen  att  under  år  1999,  i
fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till investeringar i
elproduktion  från förnybara energikällor besluta om
bidrag  som  inklusive  tidigare  åtaganden  innebär
utgifter på högst  570  miljoner  kronor  under åren
2000-2002 (avsnitt 4.4),


3. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om   ramanslaget   B   3  Åtgärder  för  effektivare
energianvändning besluta  om  åtgärder som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter  på  högst  21,4
miljoner kronor under åren 2000-2002 (avsnitt 4.4),


4. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om  ramanslaget  B 4 Energiforskning besluta om stöd
till forskning och utveckling inom energiområdet som
inklusive tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på
högst  952  miljoner  kronor  under  åren  2000-2004
(avsnitt 4.4),


5. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd besluta  om stöd
till  utveckling  av  ny  energiteknik i företag och
branscher som inklusive tidigare  åtaganden  innebär
utgifter  på  högst  335  miljoner kronor under åren
2000-2004 (avsnitt 4.4),


6. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget B 6 Introduktion  av  ny energiteknik
besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst  1  150  miljoner kronor under åren  2000-2004
(avsnitt 4.4),


7. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om  ramanslaget  B   7   Energipolitiskt  motiverade
internationella klimatinsatser  besluta  om åtgärder
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst  23,6  miljoner  kronor  under  åren 2000-2004
(avsnitt 4.4),


8. bemyndigar regeringen att under budgetåret  1999
enligt  6  §  andra  stycket  lagen  (1996:1059)  om
statsbudgeten  besluta att det under budgetåret 1998
uppförda ramanslaget  B11  Ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket  får överskridas om
ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,


9.  som  inriktning  godkänner  investerings-   och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska
kraftnät  för  perioden  1999-[2001]  enligt vad som
anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk,
under  avsnittet Investerings- och finansieringsplan
samt beredskapsåtgärder,


10.  godkänner   omfattning   och   inriktning   av
Affärsverket  svenska  kraftnäts  beredskapsåtgärder
enligt  vad  som  anförts  i  avsnittet  3  Statliga
myndigheter och verk, under avsnittet  Investerings-
och finansieringsplan samt beredskapsåtgärder,


11. ger regeringen finansiella befogenheter rörande
Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som
anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk,
under avsnittet Finansiella befogenheter,


12.  bemyndigar  regeringen  att  låta Affärsverket
svenska  kraftnät  ta  upp  lån och placera  likvida
medel  i och utanför Riksgäldskontoret  samt  att  i
övrigt ge  Affärsverket svenska kraftnät finansiella
befogenheter  i  enlighet  med  vad  som  anförts  i
avsnittet  3  Statliga  myndigheter  och verk, under
avsnittet Finansiella befogenheter,


13.  bemyndigar  regeringen  att  meddela   närmare
föreskrifter   om  bidraget  för  statligt  stöd  åt
landsbygdens    elförsörjning     samt     godkänner
finansieringen av verksamheten enligt vad regeringen
anför   i   avsnittet   5  Övrig  verksamhet,  under
avsnittet Det nya stödsystemet,


14.  för  budgetåret 1999  anvisar  anslagen  under
utgiftsområde   21   Energi  enligt  uppställning  i
bilaga.


Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:




1998/99:Fi211 av Lars  Leijonborg  m.fl. (fp) såvitt
gäller  yrkandet  (20  delvis)  att  riksdagen   för
budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde
21  Energi  [med följande förändringar i förhållande
till regeringens förslag (mkr)]:




----------------------------------------------------
|Anslag                 |Regeringens   |
Anslagsförändring                                  |
|                       |förslag       |           |
----------------------------------------------------
|Uo 21 Energi           |       1 681  |       -790|
----------------------------------------------------
|B 1 Bidrag för att     |              |           |
|minska elanvändning    |              |           |
|                       |              |           |
|                       |         355  |       -187|
----------------------------------------------------
|B 2 Bidrag till        |              |           |
|investeringar i        |              |           |
|elproduktion från      |              |           |
|förnybara energikällor |         135  |        -71|
----------------------------------------------------
|B 3 Åtgärder för       |              |           |
|effektivare            |              |           |
|energianvändning       |          65  |        -34|
----------------------------------------------------
|B 4 Energiforskning    |         398  |       -209|
----------------------------------------------------
|B 5 Energiteknikstöd   |         130  |        -68|
----------------------------------------------------
|B 6 Introduktion av ny |              |           |
|energiteknik           |              |           |
|                       |         230  |       -121|
----------------------------------------------------
|B 9 Åtgärder för el-   |              |           |
|och värmeförsörjning i |              |           |
|Sydsverige             |         200  |       -200|
----------------------------------------------------
|B 10 Nytt anslag:      |              |       +100|
|Östsäkerhet            |              |           |
----------------------------------------------------
1998/99:Sk707  av  Dan  Ericsson  (kd) såvitt gäller
yrkandet  (2)  att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
stimulansåtgärd för tilläggsisolering.




1998/99:MJ747  av  Marianne  Samuelsson  m.fl.  (mp)
såvitt gäller yrkandet  (2)  att  riksdagen  som sin
mening  ger  regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts  om  att det investeringsbidrag som  införts
enbart skall gå  till teknikförbättring i befintliga
vattenkraftverk.




1998/99:MJ776  av Agne  Hansson  (c)  såvitt  gäller
yrkandet  (1)  att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till  känna  vad  i  motionen  anförts om
fortsatt  möjlighet  att  erhålla investeringsbidrag
för etablering av vindkraftverk.




1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp) såvitt
gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen  till  känna  vad  i motionen anförts  om
förordning  1998:22 om statliga  bidrag  till  vissa
investeringar inom energiområdet.




1998/99:N205  av Lars Björkman och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas  att  riksdagen  som  sin  mening ger
regeringen  till  känna  vad  i motionen anförts  om
ändrade     regler    för    att    stödja    svensk
vindkraftteknik.




1998/99:N228  av  Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen


5. som sin mening  ger  regeringen till känna vad i
motionen anförts om de energipolitiska programmen,


6. slopar investeringsstöd  för ny energiproduktion
i enlighet med vad som anförts i motionen,


22. som sin mening ger regeringen  till känna vad i
motionen    anförts    om    fortsatt    drift   vid
kärnkraftverket i Barsebäck,


35.  beslutar att upphäva avvecklingslagen  den  31
december  1998  i  enlighet  med  vad  som anförts i
motionen.


1998/99:N241  av  Göran  Hägglund m.fl. (kd)  såvitt
gäller yrkandena att riksdagen


2. beslutar att avskaffa  anslaget  B 11 Ersättning
för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,


3.  avslår  regeringens  förslag  om att  bemyndiga
regeringen att överskrida anslaget B  11  Ersättning
för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,


4.  beslutar  att upphäva beslutet om att bemyndiga
regeringen  att  träffa  och  genomföra  för  staten
bindande avtal med  Sydkraft  AB  och med eventuella
andra parter,


9. som sin mening ger regeringen till  känna  vad i
motionen  anförts  om  Delegationen för åtgärder för
el- och värmeförsörjningen i Sydsverige,


11.  med  följande  ändring   i   förhållande  till
regeringens    förslag   anvisar   anslagen    under
utgiftsområde 21 Energi (mkr):
----------------------------------------------------


Anslag                  Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------
B 9 Åtgärder för el-
och värmeförsörjning i
Sydsverige                        200           -60
----------------------------------------------------
1998/99:N261  av  Birger  Schlaug  m.fl. (mp) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen


2. som sin mening ger regeringen till  känna  vad i
motionen  anförts  om  bidrag  för konvertering från
elvärme samt bidrag till fjärrvärmeanslutning,


3. som sin mening ger regeringen  till  känna vad i
motionen anförts om biobränslebaserad kraftvärme,


4. som sin mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om vindkraft,


5.  som  sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om småskalig vattenkraft,


6. som sin  mening  ger regeringen till känna vad i
motionen  anförts om upphandlingsförfarande  för  ny
elproduktionsteknik med förnybara energislag,


7. som sin  mening  ger regeringen till känna vad i
motionen    anförts    om    teknikupphandling    av
energieffektiv teknik,


8. som sin mening ger regeringen  till  känna vad i
motionen anförts om kommunal energirådgivning m.m.,


9. som sin mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  motoralkoholproduktion  från
skogsråvara,


10. som sin  mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts  om  kompletterande  användning  av
anslaget för introduktion av ny energiteknik,


11.  som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investeringsstöd för solvärme,


12. som  sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts  om  beräknad  fördelning på anslag
inom utgiftsområde 21 Energi för  åren 2000 och 2001
[med   följande  förändringar  i  förhållande   till
regeringens förslag (mkr)]:


----------------------------------------------------


----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
Anslag
Regeringens       Miljöpartiet
förslag
----------------------------------------------------
Förslag  Avvikelse från
Beräknat         regeringen
----------------------------------------------------
1999  2000 2001   1999  2000  2001
----------------------------------------------------
Uo 21 Energi    1 681  1440 1715          470   455
----------------------------------------------------
B 1 Bidrag för
att minska
elanvändning      355   305  395         +110   +95
----------------------------------------------------
B 2 Bidrag till
investeringar i
elproduktion
från förnybara
energikällor     135    135  260         +157  +157
----------------------------------------------------
B 3 Åtgärder
för effektivare
energianvändning   65    65  115          +65   +65
----------------------------------------------------
B 4               398   405  413          +13   +13
Energiforskning
----------------------------------------------------
B 5               130   130  130          +20   +20
Energiteknikstöd
----------------------------------------------------
B 6
Introduktion av
ny energiteknik   230   230  230          +55   +55
----------------------------------------------------
B 10 Nytt
anslag: Bidrag
till solvärme                             +50  +50
----------------------------------------------------


13. bemyndigar regeringen att under år 1999 åta sig
ekonomiska förpliktelser  i  samband med bidrag till
investeringar  i solvärme innebärande  åtaganden  om
högst 50 miljoner  kronor vardera för åren 2000 till
och med 2002.


1998/99:N299  av Per  Westerberg  m.fl.  (m)  såvitt
gäller yrkandena att riksdagen


2. beslutar att  under  B  1  inom utgiftsområde 21
Energi anvisa ett anslag om 0 kr  i enlighet med vad
som anförts i motionen,


3.  beslutar  att  under B 2 inom utgiftsområde  21
Energi anvisa ett anslag  om 0 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,


4.  beslutar att under B 3  inom  utgiftsområde  21
Energi anvisa ett anslag om 12 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,


5. beslutar  att  under  B  4 inom utgiftsområde 21
Energi  anvisa  ett  anslag  om 368  056  000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,


6.  beslutar  att under B 9 inom  utgiftsområde  21
Energi anvisa ett  anslag om 0 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen.


1998/99:Bo505 av Gudrun  Lindvall  m.fl. (mp) såvitt
gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att investeringsbidraget  till
utbyggnad  av vattenkraftverk i mindre vattendrag  i
kommande  års   budgetarbete   skall   slopas  eller
överföras   till   teknikförbättring   i  befintliga
vattenkraftverk.


Utskottet
Inledning




Utgiftsområdet  21  Energi omfattar frågor  avseende
tillförsel, distribution  och  användning av energi.
Det  inkluderar vidare det program  för  omställning
och utveckling  av  energisystemet  vars  utformning
godkänts av riksdagen i juni 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12).


Finansutskottet  har nyligen tillstyrkt regeringens
förslag  till ramar  för  de  olika  utgiftsområdena
(prop.   1998/99:1,    bet.    1998/99:FiU1).    För
utgiftsområde 21 Energi innebär det att utgiftsramen
för  år  1999  är  fastställd  till  ca       1  681
miljoner  kronor.  I  förhållande  till  regeringens
förslag  föreslogs  en  minskad  utgiftsram med  773
miljoner    kronor   i   Moderata   samlingspartiets
partimotion 1998/99:Fi208,  med 60 miljoner kronor i
partimotion 1998/99:Fi209 från Kristdemokraterna och
med  790  miljoner  kronor  i  den   av  Folkpartiet
liberalerna  framlagda  partimotionen 1998/99:Fi211.
Dessa  förslag har följts  upp  i  reservationer  av
företrädare  för  respektive parti. Företrädarna för
Vänsterpartiet, Centerpartiet  och  Miljöpartiet  de
gröna   har  i  finansutskottet  anslutit  sig  till
regeringens   förslag   till  utgiftsram  för  detta
utgiftsområde vad avser budgetåret 1999.


Riksdagen  kommer inom kort  att  fatta  beslut  om
utgiftsramarna    på   basis   av   finansutskottets
betänkande. I den fortsatta behandlingen av anslagen
inom    det   nu   aktuella    utgiftsområdet    har
näringsutskottet förutsatt att riksdagen fastställer
utgiftsramarna  i  enlighet  med vad finansutskottet
föreslagit.




Bedömning av regeringens
resultatredovisning




Bakgrund




Riksdagen beslutade i juni 1997  (prop.  1996/97:84,
bet.  1996/97:NU12)  om  målen  för energipolitiken.
Energipolitikens mål är att på kort  och  lång  sikt
trygga   tillgången   på  energi  på  med  omvärlden
konkurrenskraftiga villkor.  Den skall skapa villkor
för    en   effektiv   energianvändning    och    en
kostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med låg
negativ  påverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt
underlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt
uthålligt samhälle. Energipolitiken skall bidra till
en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. En
säker  tillgång på el till ett rimligt  pris  är  en
viktig  förutsättning  för  den  svenska  industrins
internationella   konkurrenskraft.   Energipolitiken
skall  utformas så att denna förutsättning  bevaras.
Slutligen   skall  energipolitiken  bidra  till  ett
breddat  energi-,   miljö-   och  klimatsamarbete  i
Östersjöregionen.


Ett nytt energipolitiskt program  har inrättats för
att  åstadkomma  den eftersträvade omställningen  av
energisystemet.  Programmet  omfattar  åtgärder  som
syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska
användningen av el för uppvärmning, att utnyttja det
befintliga  elsystemet   effektivare   och  att  öka
tillförseln   av   el   och   värme  från  förnybara
energikällor.  Det innehåller vidare  en  långsiktig
satsning på forskning,  utveckling och demonstration
av ny energiteknik. Målet  är  att under de närmaste
tio   till   femton  åren  kraftigt  öka   el-   och
värmeproduktionen  från  förnybara  energikällor och
utveckla     kommersiellt    lönsam    teknik    för
energieffektivisering. Investeringsbidrag kommer att
utgå  under  en  femårsperiod  (1998-2002)  för  att
stimulera en fortsatt  utbyggnad  av  en  ekologiskt
uthållig    energiproduktion.    Sammanlagt    löper
energiomställningsprogrammet  över  en  sjuårsperiod
fram t.o.m. år 2004. Kostnaden beräknas totalt komma
att  uppgå  till  ca  9  miljarder  kronor.  Statens
energimyndighet  har  det huvudsakliga ansvaret  för
att energiomställningsprogrammet blir genomfört.


I det betänkande från näringsutskottet som låg till
grund  för riksdagens energipolitiska  beslut  våren
1997 (bet. 1996/97:NU12 s. 40) underströks vikten av
att de energipolitiska  programmen  blir föremål för
en   kontinuerlig  och  ingående  uppföljning,   där
uppnådda  resultat  ställs mot anvisade resurser och
uppställda  mål för åtgärderna.  Utskottet  noterade
regeringens avsikt  att  årligen informera riksdagen
om de resultat som uppnåtts. Det är önskvärt, menade
utskottet, att denna redovisning  görs i samlad form
och  att  den  ger information dels om  hur  insatta
medel har använts,  dels  - på sikt - om åtgärdernas
effekter.  Även  i  betänkandet   med  anledning  av
regeringens   budgetförslag   för   år  1998   (bet.
1997/98:NU2 s. 12) betonade utskottet  betydelsen av
att   riksdagen   i  inledningsskedet  av  det   nya
omställningsprogrammet - men även fortsättningsvis -
får  ta del av en relevant  uppföljningsinformation.
Denna  redovisning  borde,  menade  utskottet,  vara
uppdelad på berörda verksamhetsområden som visar  på
t.ex.   antalet   beviljade  ansökningar,  påbörjade
forskningsprogram,  beräknade  sparnivåer etc. Först
på  längre  sikt  inställer  sig  frågan   om  vilka
effekter  som  insatserna  har medfört. Detta talade
för, ansåg utskottet, att den  nämnda  redovisningen
inledningsvis   bör   byggas  upp  kring  ett  antal
lämpliga s.k. nyckeltal på en för riksdagen anpassad
nivå.




Regeringens resultatredovisning




I budgetpropositionen för  år  1999 (prop. 1998/99:1
utgiftsområde 21 Energi) erinras  om  att huvuddelen
av det nya energipolitiska programmet trädde i kraft
den  1 januari 1998. Regeringen framhåller  att  det
generellt  sett ännu är för tidigt att uttala sig om
övergripande  effekter  av verksamheten inom det nya
programmet. Den redovisning  som  lämnas, i huvudsak
på  anslagsnivå, tar därför sikte på  prestationerna
hittills under år 1998.


Av   propositionen   framgår   att   Närings-   och
handelsdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp för
att  utforma   en   plan   för  utvärdering  av  det
energipolitiska  programmet.   Arbetsgruppen   skall
redovisa  sitt  uppdrag  senast  den 1 januari 1999.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
redovisning  av  den slutliga utvärderingsplanen.  I
samband  med  utvärderingsplanen  kommer  regeringen
även att redovisa  en  uppföljning  av  hur  Statens
energimyndighets    organisation    fungerat   under
myndighetens första verksamhetsår.


En distinktion görs i propositionen mellan åtgärder
som bedöms avkasta resultat på kort sikt  och sådana
insatser  som  ger  effekt  först  på  längre  sikt.
Åtgärder på kort sikt omfattar bidrag för att minska
elanvändning,    bidrag    till    investeringar   i
elproduktion   från   förnybara  energikällor   samt
åtgärder för effektivare energianvändning.


I propositionen lämnar regeringen information bl.a.
om  att  ansökningar  med   begäran  om  bidrag  för
fjärrvärmeanslutning inkommit  till  ett  sammanlagt
belopp    om    260    miljoner    kronor.   Statens
energimyndighet beräknar att anslutningarna kan leda
till  en minskning av den årliga elanvändningen  med
0,25  TWh.   I  slutet  av  juni  1998  hade  bidrag
utbetalats till ett belopp om ca 100 miljoner kronor
för  115  vindkraftsaggregat.   Aggregaten  beräknas
svara   för  en  årsproduktion  på  0,17   TWh   el.
Ytterligare ansökningar om sammanlagt ca 25 miljoner
kronor   behandlas    för   närvarande.   Drygt   20
ansökningar    om   bidrag   för    produktion    av
biobränslebaserad   kraftvärme   har   inkommit.  De
ansökta  beloppen  uppgår  till  sammanlagt   1  500
miljoner   kronor.   Under  femårsperioden  har  450
miljoner kronor beräknats  för  ändamålet.  Hittills
har  två  anläggningar för nämnda produktion med  en
sammanlagd  eleffekt  på  24  MW  beviljats  bidrag.
Slutligen sägs i resultatredovisningen att drygt 250
kommuner    har    sökt    bidrag    för    kommunal
energirådgivning för år 1998.


Åtgärder   på   lång   sikt   omfattar   stöd  till
energiforskning samt utveckling och demonstration av
ny  energiteknik.  Hur  verksamheten  genomförs  och
utvecklas kommer att kunna redovisas först  år 1999,
bl.a.  i  samband  med  att den nämnda arbetsgruppen
inom  Närings-  och  handelsdepartementet  redovisar
resultatet  av  sitt  uppdrag.   Under   det  första
halvåret 1998 beslutades sammantaget om program  och
projekt på 465 miljoner kronor med finansiering från
den   långsiktiga   delen   av  energiprogrammet.  I
budgetpropositionen redovisas  om forskningsinsatser
på   olika   ämnesområden,   bl.a.   forskning    om
bränsleceller,       vindkraft,      solcellsteknik,
etanolproduktion från  skogsråvara,  gasturbinsystem
och  materielteknik.  Bland  annat  nämns   att   en
förprojekteringsstudie av en pilotanläggning för att
tillverka  etanol  ur skogsråvara har initierats vid
Energicentrum   Norr  i   Skellefteå.   Likaså   har
demonstrationsstöd       beviljats       för      en
högspänningsgenerator i Eskilstuna kraftvärmeverk.




Utskottets bedömning




Utskottet    vill   inledningsvis   konstatera   att
resultatredovisningen   i   budgetpropositionen  har
förbättrats jämfört med tidigare år. Den redovisning
som lämnas i budgetpropositionen  av de resultat som
hittills    åstadkommits   inom   ramen   för    det
energipolitiska  omställningsprogrammet  är inriktad
på    prestationer.    Att    på    detta   sätt   i
inledningsskedet av programmet redovisa prestationer
ligger i linje med vad utskottet anförde i fjolårets
anslagsbetänkande för utgiftsområdet. Den invändning
som  i  detta skede kan riktas mot redovisningen  är
att den uteslutande är bunden till anslagen och inte
till   en  ändamålsenlig   verksamhetsindelning   av
insatserna.  Önskemål  om  en sådan ordning var, som
tidigare nämnts, en synpunkt som utskottet framförde
föregående år.


Samtidigt  är det tillfredsställande  att  Närings-
och handelsdepartementet  har  tillsatt  en särskild
arbetsgrupp   för   frågan   om  utvärdering  av  de
energipolitiska insatserna. I gruppens uppdrag ingår
att   utforma  en  plan  för  utvärdering   av   det
energipolitiska   programmet.   Vidare  åligger  det
arbetsgruppen  att  granska  och  lämna   eventuella
förslag   på   förändringar   av   de   nu  gällande
verksamhetsmålen  för  programmet, lämna förslag  om
nyckeltal, indikatorer eller  resultatmått  och  att
kartlägga  möjliga indirekta effekter av åtgärderna.
Ett resultat  av arbetsgruppens insatser bör således
vara en resultatredovisning som är uppbyggd kring en
relevant     verksamhetsindelning      ur     vilken
energiomställningens  resultat  i  förhållande  till
insatta  resurser  kan  avläsas.  På  så   sätt  kan
riksdagen   fortlöpande   följa   utvecklingen   och
successivt  ta  del  av  de erfarenheter som görs om
måluppfyllelse,  resursåtgång   och   fördelning  av
resurser        inom       det       energipolitiska
omställningsprogrammet.




Lagen om kärnkraftens avveckling




Bakgrund




Enligt 1997 års energipolitiska  beslut skall de två
kärnkraftsreaktorerna   i  Barsebäck   ställas   av.
Bortfallet av el skall kompenseras genom effektivare
energianvändning,   konvertering    från    elvärme,
hushållning med el samt tillförsel av el från  andra
energikällor.  Enligt  beslutet skulle förhandlingar
upptas med Sydkraft AB om  en stängning av en första
reaktor i Barsebäck före den  1  juli  1998  och  en
andra  reaktor  före  den  1  juli  2001. Regeringen
förordnande  i juni 1997 f.d. generaldirektören  Kaj
Janérus att vara  statens  förhandlare  i  frågan om
kompensation  till  Sydkraft  AB  för  den  indragna
rätten  att  driva kärnkraftverket i Barsebäck.  Ett
villkor för avställningen  av  den andra reaktorn är
att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och minskad användning
av  el.  Vid  sin  behandling av förslaget  betonade
utskottet (bet. 1996/97:NU12  s.  39)  att  innan en
stängning  av den andra reaktorn kan genomföras  bör
riksdagen    ges    möjlighet    att    pröva    att
förutsättningarna       för      stängningen      av
kärnkraftsreaktorn  är  uppfyllda.  Enligt  beslutet
skall vidare inte längre  gälla  något  årtal då den
sista kärnkraftsreaktorn skall ha tagits  ur  drift.
Detta  innebär  att  år  2010 inte längre gäller som
s.k.   slutår   för   kärnkraftsavvecklingen.   Före
innevarande mandatperiods utgång skall beslut fattas
avseende   hur   den  fortsatta   avställningen   av
kärnkraftsreaktorer skall genomföras.


I  reservationer  från  företrädarna  för  Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet  och  Kristdemokraterna
avstyrktes - från olika utgångspunkter  -  förslaget
om en stängning av kärnkraftverket i Barsebäck. I en
reservation   av   företrädaren   för   Miljöpartiet
förordades     en    stängning    av    minst    tre
kärnkraftsreaktorer under de närmaste fem åren.


Enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling
(den s.k. avvecklingslagen),  som trädde i kraft den
1 januari 1998, får regeringen  besluta  att  rätten
att  med stöd av tillstånd enligt lagen (1984:3)  om
kärnteknisk  verksamhet  driva  en kärnkraftsreaktor
för att utvinna kärnenergi skall  upphöra  att gälla
vid  en  viss  tidpunkt.  I  lagen  sägs  (3  §) att
regeringens  beslut skall fattas med utgångspunkt  i
att reaktorn skall  ställas  av vid den tidpunkt som
bäst    gagnar    syftet   med   omställningen    av
energisystemet och  dess  genomförande. I anslutning
härtill framhålls det i lagen  (1  §) att syftet med
omställningen  är  att  åstadkomma en ekologisk  och
ekonomiskt   hållbar  energiförsörjning   byggd   på
förnybara energislag.  I lagtexten uttalas också att
omställningen skall genomföras  på  ett sätt som gör
det  möjligt  att  tillförsäkra svensk industri  och
samhället   i   övrigt   el    på    internationellt
konkurrenskraftiga villkor. Av lagen framgår  vidare
att  vid  avgörande  av  när en reaktor skall tas ur
drift  skall hänsyn tas till  reaktorns  geografiska
läge. För varje reaktor skall i övrigt beaktas andra
särskilda förhållanden såsom ålder, konstruktion och
betydelse för energisystemet.




Motionen




I motion 1998/99:N228 (m) yrkas att avvecklingslagen
skall upphävas med verkan från den 31 december 1998.
Lagen   kritiseras    från   flera   utgångspunkter.
Motionärerna  hävdar att  det  allmänna  syftet  med
avvecklingslagen    varken   är   preciserat   eller
analyserat, t.ex. vad gäller rätten att tvångsvis ta
i anspråk annans egendom. Det påpekas vidare att all
lagstiftning  i  Sverige   skall   ges  en  generell
utformning.  Lagar får inte stiftas för  beslut  som
avser ett enskilt fall. Motionärerna anser att de av
riksdagen antagna  riktlinjerna  för energipolitiken
endast  behandlar reaktorerna i Barsebäck  men  inte
övriga reaktorer, och att avställningen av den andra
reaktorn  i Barsebäck är villkorad av att bortfallet
av elproduktion  kan kompenseras med ny elproduktion
och minskad användning av el. Mot denna bakgrund kan
lagen inte anses som  annat än en lag enbart för att
stänga den första reaktorn  i  Barsebäck. Det saknas
också,  anförs  det, konsekvensanalyser  vad  gäller
ersättning till reaktorägarna,  verkan  på  Sveriges
energiförsörjning,    miljöeffekter    och    lagens
överensstämmelse med EG-rättsliga aspekter.


Kritik    mot    beslutet    om    avställning   av
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck framställs också -
dock    utan   motsvarande   yrkande   -   i   bl.a.
partimotionerna 1998/99:Fi209 (kd) och 1998/99:Fi211
(fp).




Vissa kompletterande uppgifter




I   samband    med    utskottets    behandling    av
avvecklingslagen    (prop.    1996/97:   176,   bet.
1997/98:NU5)  gjorde utskottet bedömningen  -  efter
att ha inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet
(1997/98:KU3y)   -   att  den  föreslagna  lagen  om
kärnkraftens    avveckling     är    förenlig    med
regeringsformen  (RF),  Europakonventionen  och  EG-
rätten.  Den  prövning  som   konstitutionsutskottet
gjorde   av   lagen  i  förhållande  till   RF   och
Europakonventionen,  och som redovisades i yttrandet
till näringsutskottet,  avsåg  bl.a.  omständigheten
att   regeringsbeslut   som   fattas  med  stöd   av
avvecklingslagen  måste vara motiverat  av  att  det
skall tillgodose angelägna  allmänna  intressen (RF)
respektive  allmänna intressen (Europakonventionen).
Näringsutskottet  kunde  för  sin del konstatera att
utformningen  av reglerna om egendomsskydd  i  RF  2
kap. 18 § inte  ger något entydigt svar på frågan om
vilka allmänna intressen  som  bör föreligga för att
motivera inskränkningar i enskildas  rätt. Utskottet
påpekade att det inte heller i förarbetena  till  RF
på  denna  punkt  lämnas någon närmare vägledning om
begreppets  innebörd.   I   likhet   med   vad  både
konstitutionsutskottet  och  regeringen  hade anfört
var utskottets konklusion att bestämmelsens allmänna
utformning gör att det saknas grund för att anse att
den föreslagna lagstiftningen - liksom genomförandet
av  omställningen  av  energisystemet - inte  skulle
uppfylla kravet på att utgöra  ett angeläget allmänt
intresse.


I  en  reservation  (m, fp, kd) yrkades  avslag  på
regeringens proposition. I en annan reservation (mp)
förordades att vissa kompletteringar  skulle infogas
i   regeringens   lagförslag,   bl.a.   vad   gällde
bedömningsgrunder    av   den   enskilda   reaktorns
säkerhetsnivå  och  den   återstående  drifttid  för
reaktorn på vilken ersättningsnivån skall beräknas.


Regeringen  beslutade  den  5  februari  1998,  med
hänvisning till avvecklingslagen,  att rätten enligt
de  tidigare  tillståndsbesluten att driva  reaktorn
Barsebäck  1  för   att  utvinna  kärnenergi  skulle
upphöra  att  gälla  vid   utgången  av  juni  1998.
Barsebäcks Kraft AB - som är  ett helägt dotterbolag
till  Sydkraft - ansökte den 26  februari  1998  hos
Regeringsrätten   om  rättsprövning  av  regeringens
beslut och yrkade dessutom att beslutet tills vidare
inte skulle gälla.  Vidare  ansökte  Sydkraft  den 2
april  1998  om rättsprövning alternativt resning  i
fråga om regeringsbeslutet.  Härutöver  ansökte  det
tyska  företaget PreussenElektra Aktiengesellschaft,
som har stora ägarintressen i Sydkraft, den 23 april
1998 om rättsprövning alternativt resning i fråga om
regeringsbeslutet.


I  ett  avgörande   den   14  maj  1998  förordnade
Regeringsrätten  att  regeringens   beslut   den   5
februari  1998  tills vidare inte skall gälla - s.k.
inhibition. Beslutet  fattades  med  stöd  av  lagen
(1988:205)     om     rättsprövning     av     vissa
förvaltningsbeslut.  I  domen  pekar Regeringsrätten
bl.a.   på   att   ansökningarna   om  rättsprövning
aktualiserat  flera komplicerade rättsfrågor,  bl.a.
regeringsbeslutets  förenlighet  med  EG-rätten.  Av
beslutet  framgår  också  att det inte kan uteslutas
att  Regeringsrätten kan vara  skyldig  att  inhämta
förhandsavgörande   från   EG-domstolen  beträffande
vissa frågor.




Utskottets ställningstagande




Utskottet  finner ingen anledning  att  frångå  sitt
ställningstagande   som   gjordes   i   samband  med
behandlingen  av  avvecklingslagen.  Utskottet  vill
erinra om att det bakomliggande syftet  med lagen är
att  skapa  ett  ekologiskt  uthålligt  energisystem
byggt  på förnybara energislag i vilket avvecklingen
av kärnkraften ingår som en strategisk del. Nu pågår
en  rättslig  prövning  av  beslutet  att  återkalla
rätten  att  driva  Barsebäck  1,  vilket regeringen
fattat med stöd av avvecklingslagen.  I  avvaktan på
utfallet  av  denna prövning vill utskottet  hänvisa
till den genomgång  av  de  komplicerade  frågor som
gjordes     i    samband    med    avvecklingslagens
tillblivelse.  Enligt  utskottets  uppfattning är de
skäl som var vägledande för riksdagen  att  godkänna
avvecklingslagen  fortfarande  giltiga.  De argument
som  motionärerna  anser  talar för att lagen  skall
upphävas  har prövats, och inget  har  tillkommit  i
ärendet som  gör  att  utskottet  bör  frånträda sin
redovisade  uppfattning.  Med  det  sagda  avstyrker
utskottet den aktuella motionen i här berörd del.




Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket




Propositionen




Riksdagen   beslutade   (prop.   1997/98:150,   bet.
1997/98:FiU27)   våren  1998  att  godkänna  det  av
regeringen föreslagna anslaget (B 11) Ersättning för
avveckling  av  en reaktor  i  Barsebäcksverket.  På
anslaget uppfördes  1 miljon kronor. Vidare ingick i
beslutet ett bemyndigande  till  regeringen  att med
anledning  av  avvecklingen  av  Barsebäck  1  - som
underlag  för  slutlig  fastställelse  i  domstol  -
träffa  och  genomföra för staten bindande avtal med
Sydkraft AB och  med eventuella andra parter som kan
erfordras  i  samband   med  en  överenskommelse  om
ersättning i form av pengar eller egendom som staten
direkt  eller  indirekt  förfogar   över.  Riksdagen
beslutade också att bemyndiga regeringen  att  under
budgetåret  1998  enligt  6  §  andra  stycket lagen
(1996:1059)  om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen)
besluta  att  anslaget   får   överskridas   om  ett
riksdagsbeslut  om  ökning  av  anslagsbeloppet inte
hinner inväntas.


Det sistnämnda bemyndigandet är  sålunda  begränsat
till att gälla år 1998. Regeringen hemställer därför
om  ett  nytt  bemyndigande för år 1999. Om anslaget
behöver överskridas  avser  regeringen  att under år
1999   återkomma   med  förslag  till  riksdagen   i
tilläggsbudget eller  särproposition.  Begäran  till
riksdagen går ut på att om ett sådant förfarande  av
tidsskäl  inte  hinns  med bör regeringen bemyndigas
besluta    om   överskridande    när    de    övriga
förutsättningar  som  anges  i  6  § andra stycket i
budgetlagen  är  uppfyllda.  Om  bemyndigandet   att
överskrida      ramanslaget     utnyttjas     kommer
överskridandet samt  dess  finansiering  ingå  i  de
utfallsredovisningar  som  regeringen framöver skall
lämna till riksdagen.




Motionen




I  motion  1998/99:N241  (kd)  yrkas  att  riksdagen
avslår regeringens begäran om ett  nytt bemyndigande
att  överskrida anslaget. Motionärernas  uppfattning
är  att   den  valda  beslutsordningen  strider  mot
budgetlagen.  Det  rimliga  vore,  hävdas  det,  att
regeringen efter slutförda förhandlingar kommer till
riksdagen  med  ett  besked om kostnaden och förslag
till finansiering.




Vissa kompletterande uppgifter




Riksdagens beslut att  bemyndiga regeringen att, som
underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa
och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft
AB och eventuella andra  parter  som kan erfordras i
samband med ersättning för förluster  till  följd av
avställningen  av Barsebäck 1, är inte tidsbegränsat
och gäller således  även  under  år 1999. Däremot är
det  i  detta sammanhang aktuella bemyndigandet  att
under angivna  villkor  få  överskrida anslaget till
följd  av  en  förhandlingsuppgörelse  med  Sydkraft
endast  ettårigt   och   gäller   till  utgången  av
innevarande budgetår.


Enligt  6 § budgetlagen får regeringen  tillfälligt
överskrida  ett  ramanslag med högst 10 % av anvisat
anslag    (s.k.    anslagskredit).    Överskridanden
därutöver  kräver ett  nytt  riksdagsbeslut.  Enligt
regeringsformen  (9  kap.  5  §) kan riksdagen under
löpande  budgetår  på  tilläggsbudget   göra  en  ny
beräkning av statsinkomsterna samt ändra  anslag och
anvisa   nya  anslag.  Huvudregeln  är  således  att
regeringen   skall   återkomma   till  riksdagen  på
tilläggsbudget  med en begäran att  få  beräkna  ett
förändrat anslag  när  det  anslagsbelopp som gällde
vid budgeteringstillfället av  olika  omständigheter
framstår som otillräckligt. Men regeringen kan också
inhämta  riksdagens  bemyndigande att få  överskrida
ett ramanslag - utan ny  anslagsberäkning - om detta
är  nödvändigt  för  att  i  en   verksamhet   täcka
särskilda  utgifter  som inte var kända när anslaget
anvisades, eller för att  ett  av riksdagen beslutat
ändamål för anslaget skall uppfyllas.


I budgetpropositionen för år 1999  (prop. 1998/99:1
finansplanen,  avsnitt  6.7)  begär  regeringen  ett
sådant generellt bemyndigande. Bemyndigandet  går ut
på  att regeringen under budgetåret 1999 får besluta
att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål
får överskridas  om  ett riksdagsbeslut om anslag på
tilläggsbudget   inte   hinner   inväntas   och   om
överskridandet    ryms    inom    det    fastställda
utgiftstaket  för  staten.  De   ändamål  för  vilka
bemyndigandet  begärs  avser regelstyrd  verksamhet,
icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av
garantier samt oförutsedda  avgifter. Regeringen gör
bedömningen   att   det   även   framdeles    endast
undantagsvis  kommer att bli nödvändigt att utnyttja
det  begärda  bemyndigandet.  Finansutskottet  (bet.
1998/99:FiU1)  har  nyligen  tillstyrkt  regeringens
begäran  om  ett  sådant   generellt   bemyndigande.
Riksdagen  kommer  inom  kort  att  fatta beslut  om
nämnda     bemyndigande    med    utgångspunkt     i
finansutskottets  betänkande. Av budgetpropositionen
framgår   att   regeringen    i    anslutning   till
utgiftsområdena  21  Energi och 26 Statsskuldsräntor
m.m.   avser   att   lägga   separata   förslag   om
bemyndiganden   rörande  överskridanden   av   vissa
anslag.


I samband med behandlingen  av  regeringens begäran
om att erhålla ett bemyndigande för  budgetåret 1998
att överskrida anslaget beträffande Barsebäcksverket
bereddes  näringsutskottet tillfälle att  yttra  sig
till finansutskottet  i  ärendet.  I  yttrandet till
finansutskottet      (1997/98:NU9y)      tillstyrkte
näringsutskottet  regeringens begäran om ett  sådant
bemyndigande. Dock  ansåg utskottet (s. 6) att det i
detta ärende av budgetskäl  men också av hänsyn till
riksdagens ansvar vore att föredra om riksdagen fick
fatta  beslut om en höjning av  anslaget.  Utskottet
erinrade  också om bestämmelsen i budgetlagen om att
regeringen    vid    risk   för   överskridande   av
utgiftstaket  skall vidta  åtgärder,  eller  föreslå
riksdagen nödvändiga åtgärder. I en avvikande mening
(m,  fp,  kd)  anfördes   att   innebörden   av  det
föreslagna    ramanslaget    och    de    föreslagna
bemyndigandena  är  att  riksdagen över huvud  taget
inte kommer att beröras av ärendets vidare hantering
- annat än att i efterhand  bli  informerad  om  det
ekonomiska utfallet av regeringens olika åtgärder.


I     finansutskottets    ställningstagande    till
regeringens   begäran   om   bemyndigande   att   få
överskrida    nämnda    anslag    påpekades    (bet.
1997/98:FiU27 s. 72) att grundregeln alltid bör vara
att    behov   av   extra   medel   som   överstiger
kreditgränsen   i   första  hand  skall  begäras  på
tilläggsbudget.   Det   vore   önskvärt,   fortsatte
finansutskottet, om möjlighet gavs för riksdagen att
fatta beslut om en sådan  anslagsförändring  om  den
skulle   aktualiseras.   Finansutskottet   hänvisade
vidare  till  att  utskottet  vid  flera  tillfällen
framhållit  betydelsen  av transparens i regeringens
budgetförslag. För att riksdagen  skall  kunna fatta
beslut  på  fullgott  beslutsunderlag  krävs att  de
anslag  som  föreslås  är  uppsatta  med realistiska
belopp.  Dock  uttryckte finansutskottet  förståelse
för att regeringen  inte  kunde  ange  en preciserad
bedömning  av  belastningen  på  statsbudgeten   för
ersättningen    för    avvecklingen   av   reaktorn.
Finansutskottets  bedömning   var  att  det  begärda
bemyndigandet låg inom ramen för  såväl budgetlagens
bokstav     som    dess    intentioner.    Samtidigt
konstaterades   att   bemyndigandet  om  rätten  att
överskrida anslaget gäller  under  budgetåret  1998.
Därefter upphör det begärda bemyndigandet att gälla.


Vid   en  eventuell  uppgörelse  med  staten  skall
Sydkraft   AB   enligt   uppgift  inkalla  en  extra
bolagsstämma   som   skall   godkänna   avtalet   om
ersättning till företaget för  beslut  av regeringen
att  upphäva rätten att driva reaktorn Barsebäck  1.
Avtalet  träffas  alltså  från  Sydkrafts sida under
förbehåll  av den extra bolagsstämmans  godkännande.
Innan bolagsstämman  kan  fatta  ett  beslut måste -
enligt krav från Aktiespararnas Riksförbund  - också
en  opartisk  bedömare  utvärdera  avtalet  och dess
konsekvenser  för  aktieägarna som ett underlag  för
ställningstagandet på bolagsstämman.




Utskottets ställningstagande




Utskottet     vill     först      konstatera     att
beslutssituationen för riksdagen nu  skiljer  sig åt
jämfört  med  våren  1998 när riksdagen lämnade sitt
bemyndigande för innevarande år. Med hänsyn till att
riksdagen fattade beslut  om  detta  bemyndigande  i
juni  1998  var det instundande sommaruppehållet ett
vägande skäl för att medge ett bemyndigande. Även om
riksmötet formellt  pågår under hela året tillmättes
de  av  regeringen åberopade  tidsskälen  betydelse.
Också det  faktum  att allmänna val skulle äga rum i
september   1998  var  en   omständighet   som   vid
beslutstillfället  talade  för att svårigheter kunde
föreligga att snabbt fatta ett riksdagsbeslut om ett
nytt anslag.


Nu - hösten 1998 - är det utskottets  bedömning att
motsvarande   svårigheter   som   skulle   förhindra
regering och riksdag att skyndsamt fatta beslut inte
finns för handen. Utskottets uppfattning är  tvärtom
att  det  framöver - ända fram till sommaren 1999  -
inte  föreligger  några  hinder  för  riksdagen  att
snabbt  behandla  ett förslag från regeringen om ett
anslagsöverskridande och sättet på vilket ett sådant
skall finansieras.  Därutöver  kan  konstateras  att
beslutsgången  på  motpartssidan  hos Sydkraft AB är
sådan att utskottet även av det skälet  bedömer  att
något  tidsmässigt  pressat tidsläge inte kommer att
uppträda.


På motsvarande sätt som inför sommaruppehållet 1998
kan    det    emellertid   med    hänvisning    till
sommaruppehållet  1999 finnas skäl för riksdagen att
bevilja det begärda bemyndigandet. Enligt utskottets
mening   torde   dock  behovet   av   att   utnyttja
bemyndigandet kunna  begränsas till en situation när
två villkor samtidigt  är uppfyllda: dels att det är
fråga om ett tidsmässigt tvingande beslutsläge, dels
att denna situation förekommer  vid  en  tidpunkt då
riksdagen inte är sammankallad.


Med  dessa  förutsättningar  tillstyrker  utskottet
regeringens    förslag    och    avstyrker    motion
1998/99:N241 (kd) i här berörd del.




Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi




I  det  följande redovisas regeringens förslag till
olika anslag  inom  utgiftsområdet  och  motsvarande
förslag  i  aktuella  motioner.  Därefter  redovisas
utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande
avsnitt.   En  sammanställning  av  regeringens  och
oppositionspartiernas   förslag   till  anslag  inom
utgiftsområdet redovisas i bilaga.




Omställning och utveckling av energisystemet




Propositionen




Det energipolitiska programmets huvudinriktning är -
som  tidigare  nämnts  - en långsiktig  satsning  på
forskning,  utveckling  och   demonstration   av  ny
energiteknik.  Programmet löper över en sjuårsperiod
fram till år 2004.  Till  utgiftsområdet  hör  också
energipolitiskt      motiverade      internationella
klimatinsatser   innefattande   ett   program    för
utveckling  av  energisystemet  i bl.a. Baltikum och
Östeuropa. Som tidigare beskrivits  är  ett  villkor
för  stängningen  av  den andra reaktorn i Barsebäck
att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och minskad användning
av el. Programmets huvudingredienser  är en satsning
på  forskning,  utveckling och demonstration  av  ny
energiteknik,     effektivare      energianvändning,
elhushållning, konvertering från el  samt tillförsel
av el från andra energikällor. Under en femårsperiod
lämnas investeringsbidrag till utbyggnad  av el- och
värmeproduktion   samt   till   effektivisering  och
minskad användning av el i bostadssektorn.




Motionerna




En förtida kärnkraftsavveckling är en åtgärd som har
betydande räckvidd och påverkar energiförsörjningen,
miljön,    hushållens    ekonomi,   investeringarna,
industrisysselsättningen  och   samhällsekonomin   i
stort,   heter   det   i  motion  1998/99:N228  (m).
Motionärerna  understryker   att   en  stängning  av
Barsebäck 1 får omedelbara och direkta  konsekvenser
för  statens  finanser.  I motionen konstateras  att
några  besked  om  sådana kostnadskonsekvenser  inte
lämnas   i   budgetpropositionen.    Frånvaron    av
information   på   denna   punkt  motiveras  -  från
regeringens  sida - med att det  skulle  vara  dålig
förhandlingstaktik    att   ange   kostnaden   innan
förhandlingarna   med   Sydkraft    har   slutförts.
Samtidigt,   argumenterar   motionärerna,    innebär
energiuppgörelsen     mellan     Socialdemokraterna,
Centerpartiet  och Vänsterpartiet att  en  stängning
skall   beslutas   av   regeringen   med   stöd   av
avvecklingslagen   -   helt   oberoende   av   några
förhandlingar.   I  motionen   anmärks   också   att
regeringen  genom  förslag  i  1998  års  ekonomiska
vårproposition (prop.  1997/98:150)  tvingade igenom
ett nytt ramanslag för ersättning vid  avveckling av
en reaktor i Barsebäcksverket uppfört med  1  miljon
kronor.  I kritisk ton hävdas att beloppet uppenbart
inte avsåg  att  täcka  kostnaden  för avveckling av
kärnkraftverket i Barsebäck eller ens  till  arvodet
till   den  av  regeringen  anlitade  advokatfirman.
Motionärerna vill informera om att redan i september
1998  fanns   sju   räkningar   från   den  aktuella
advokatfirman på sammanlagt 1,7 miljoner kronor.


I  samma  motion  erinras också om att de  tidigare
energipolitiska programmen  har  utvärderats vid ett
flertal  tillfällen,  senast  av  Energikommissionen
(SOU  1995:139), Riksrevisionsverket  (RRV  1996:44)
och  Riksdagens   näringsutskotts   arbetsgrupp  för
uppföljnings- och utvärderingsfrågor (1996/97:URD1).
Dessa  utvärderingar  har  alla, menar motionärerna,
påvisat allvarliga brister. Programmens struktur har
i utvärderingarna ansetts vara  svåröverskådlig  och
resultatuppföljningen  bristfällig.  Programmen  har
gripit  in  i  varandra  på  ett osystematiskt sätt,
vilket   försvårat   möjligheterna   att   utvärdera
kostnadseffektiviteten i de enskilda programmen. Det
nya  energipolitiska  omställningsprogrammet  utgör,
hävdas det i motionen,  väsentligen en upprepning av
det   program   som   infördes    vid    1991    års
energipolitiska  uppgörelse.  Motionärerna anser att
bristen  på  nytänkande  är påtaglig.  I  ekonomiska
termer   innebär  den  'kraftfulla'   politiken   en
marginell  ökning av statens årliga insatser från ca
1 200 miljoner kronor till ca 1 400 miljoner kronor,
heter  det.  I  motion  1998/99:N299  (m)  redovisas
Moderata samlingspartiets  förslag  till besparingar
under  respektive anslag, vilka redovisas  senare  i
betänkandet.


Kristdemokraterna har instämt i huvuddragen när det
gäller  omställningsprogrammet,  lyder  budskapet  i
motion  1998/99:N241   (kd).   Partiets  företrädare
beklagar dock i motionen riksdagens  beslut  när det
gäller      avställningen      av     den     första
Barsebäcksreaktorn. De villkor som  riksdagen slagit
fast  för  stängningen  av  den  andra  reaktorn   i
Barsebäck  borde  också ha fått gälla för den första
reaktorn.  Motionärerna   riktar   kritik   mot  att
riksdagens   beslut  togs  utan  att  de  ekonomiska
effekterna är  kända. I motionen yrkas att riksdagen
skall upphäva beslutet  att bemyndiga regeringen att
träffa och genomföra för  staten  bindande avtal med
Sydkraft AB och eventuellt andra parter.


Folkpartiet  liberalerna  uttalar  i  partimotionen
1998/99:Fi211         sitt         stöd         till
energiomställningsprogrammet,   men   förordar   att
takten  i programmet dras ner och genomförs under en
längre tidsperiod,  vilket  ger  besparingar  på  de
enskilda  anslagen på sammanlagt 790 miljoner kronor
för budgetåret  1999.  De  besparingar  som  partiet
föreslår redovisas under respektive anslag senare  i
betänkandet.  Folkpartiet  föreslår  också - förutom
besparingarna - att ett nytt anslag på  100 miljoner
kronor skall inrättas för budgetåret 1999  med syfte
att  användas  för insatser för ökad kärnsäkerhet  i
Östeuropa.


I motion 1998/99:N261  (mp) meddelas att till följd
av     överenskommelsen     mellan     Miljöpartiet,
Socialdemokraterna     och     Vänsterpartiet     om
statsbudgeten  för år 1999 innehåller  Miljöpartiets
budgetförslag avseende  detta  budgetår  inte  några
avvikelser   från  regeringens  förslag  vad  gäller
utgiftsområde  21 Energi. Däremot yrkar Miljöpartiet
att 1 910 respektive  2  170  miljoner  kronor skall
påföras  utgiftsområde  21  för budgetåren 2000  och
2001, dvs. 470 respektive 455  miljoner  kronor över
den utgiftsnivå som regeringen har beräknat  för  de
två  åren. I Miljöpartiets förslag till utgiftsramar
för dessa  år  ingår också ett nytt anslag som skall
användas till bidrag  för  investeringar i solvärme.
Partiet  föreslår en total planeringsram  för  detta
ändamål  om   250   miljoner  kronor  över  perioden
1998-2001. För åren 2000  och  2001  skall  det  nya
anslaget   tillföras  50  miljoner  kronor  årligen.
Övriga förslag  som partiet har till utgiftsökningar
i    förhållande    till    regeringens    planerade
utgiftsnivåer för budgetåren  2000  och  2001 anmäls
under respektive anslag i det följande.




Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)




Propositionen




Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 113,4
miljoner  kronor.  För  åren  2000 och 2001 beräknar
regeringen  anslaget  till  ca 115,5  respektive  ca
117,2 miljoner kronor.




Statens energimyndighet bildades den 1 januari 1998.
Myndigheten     ansvarar     för    merparten     av
myndighetsfunktionerna    på    energiområdet.     I
myndighetens ansvar ingår myndighetsuppgifterna inom
tillförsel-         och        distributionsområdet,
energiberedskapen      och       den       kommunala
energiplaneringen   samt   myndighetsuppgifter   med
anknytning    till   naturresursplanering.   Statens
energimyndighet   är   nätmyndighet  enligt  ellagen
(1997:857).      Myndigheten       skall      bevaka
energimarknadernas  och  energisystemets  utveckling
och analysera sambanden mellan  energiteknik,  miljö
och    ekonomisk    tillväxt.   Den   ansvarar   för
planeringsunderlaget   inom   området  och  för  att
kunskaperna   om   energisystemet  utvecklas   genom
prognoser,    systemstudier,    utvärderingar    och
analyser. Under ansvarsområdet ligger att främja den
långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att
stödja marknadsintroduktion  av  ny  och miljövänlig
energiteknik. Upphandlingen av energieffektiv teknik
skall    samordnas    med   annan   verksamhet   för
energieffektivisering.  Statens  energimyndighet har
ett   samordnande   ansvar   för  informationen   på
energiområdet. En viktig uppgift är att sammanställa
och   sprida   information   om   energimarknaderna,
energisystemet och om sambanden mellan energi, miljö
och  ekonomisk  tillväxt. Myndigheten  har  särskilt
sektorsansvar för  arbetet  med  ekologiskt uthållig
utveckling  inom energiområdet och  skall  integrera
miljöfrågorna på ett aktivt sätt i verksamheten. Med
hänsyn  till  de  energipolitiska  målen  skall  vid
fullföljandet av  sektorsansvaret  hänsyn  också tas
till   behovet   av   en   ekonomiskt,  socialt  och
kulturellt hållbar utveckling. Ett viktigt område är
klimatfrågorna   vilket  motiverar   insatser   från
myndigheten såväl  internationellt  som  nationellt.
Myndigheten  har  huvudansvaret  för  att verkställa
merparten av de energipolitiska programmen  och  ett
samordningsansvar  för  omställnings-åtgärderna. Den
kommer att följa programmens  genomförande genom att
ta  fram  resultat  och  metoder  och  underlag  för
utvärdering   av   åtgärderna  och  redovisning   av
effekterna.




Inga   motioner   har  väckts   med   anledning   av
regeringens  förslag   till  förvaltningsanslag  för
Statens energimyndighet.




Bidrag för att minska elanvändning (B 1)




Propositionen




Regeringens förslag till  anslag  för år 1999 är 355
miljoner  kronor.  För åren 2000 och  2001  beräknar
regeringen anslaget till 305 respektive 395 miljoner
kronor.




Anslaget disponeras  för  stöd  enligt  förordningen
(1997:635)    om    statligt   bidrag   till   vissa
investeringar  för  att   minska   elanvändningen  i
bostäder   och   vissa  lokaler  samt   förordningen
(1997:634) om statligt bidrag till investering


för   ombyggnad  och   anslutning   av   eluppvärmda
byggnader  till  fjärrvärme.  Stöd  lämnas i form av
bidrag.   Förutom   bidrag   för   konvertering   av
fastigheter till fjärrvärme ges stöd  för  utbyggnad
av fjärrvärmenätet. Förordningen för detta stöd  har
anmälts  till Europeiska kommissionen för granskning
av förordningens förenlighet med statsstödsreglerna.


Riksdagen   har   godkänt  (prop.  1997/98:1,  bet.
1997/98:NU2) en ekonomisk planeringsram för anslaget
om sammantaget 1 650  miljoner  kronor  för perioden
1998-2002. I budgetpropositionen anmäler  regeringen
sin  bedömning  att  en  omfördelning av ramanslaget
över tidsperioden 1999-2002  bör  göras.  Regeringen
föreslår   att  en  större  del  av  anslaget  skall
användas under den senare delen av perioden, jämfört
med    de    anslagsbelopp    som    beräknades    i
budgetpropositionen  för  år  1998.  Det innebär att
anslagsbeloppen  åren 1999 och 2000 minskas  med  45
miljoner kronor jämfört  med  tidigare  beräkningar;
avsikten  är att sedan öka anslaget med 45  miljoner
kronor  per  år  under  budgetåren  2001  och  2002.
Anledningen  är  att  det  finns  behov av att sänka
kostnaden  för  konvertering från direktverkande  el
till  annat distributionssystem  för  värme  om  det
skall vara  möjligt  att  nå  det  av  regering  och
riksdag  uppsatta  målet.  För  att  sänka kostnaden
krävs ett utvecklingsarbete. Statens energimyndighet
samfinansierar tillsammans med branschen  projekt  i
sådant syfte.


I  propositionen  föreslås  vidare  att  regeringen
skall få möjlighet att göra åtaganden även efter det
aktuella   budgetåret  och  fördela  åtaganden  över
femårsperioden.  Riksdagen  bör bemyndiga regeringen
att besluta om sådana åtaganden.




Motionerna




I  motion  1998/99:N299  (m) föreslås  att  anslaget
skall tas bort från statsbudgeten.  Motionärerna ser
ändamålet med anslaget som en del av  planerna på en
förtida  avveckling av kärnkraften som enligt  deras
uppfattning   bl.a.   leder   till   kraftigt  ökade
kostnader för hushållen.


Konvertering  behöver  inte  leda  till en  minskad
energiåtgång, sägs det i motion 1998/99:Sk707  (kd).
Däremot leder tilläggsisolering till en stark effekt
vad   gäller   energibesparing,   anför  motionären.
Regeringen   bör   i   det  fortsatta  arbetet   med
energiprogrammet pröva frågan om stimulansåtgärd för
tilläggsisolering på motsvarande sätt som gäller för
konvertering från elvärme  till  annan  uppvärmning,
lyder budskapet.


Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 187 miljoner
kronor.


Totalt - påtalas det i motion 1998/99:N261  (mp)  -
förbrukas    årligen    ca    30    TWh    el    för
uppvärmningsändamål  i  bostäder och lokaler. Det är
möjligt,   enligt   beräkningar   som   motionärerna
hänvisar till, att konvertera  ytterligare ca 24 TWh
från oljeeldning, kombipannor och  annan uppvärmning
till  fjärrvärme.  För  att  klara  den  långsiktiga
kärnkraftsavvecklingen bör inriktningen vara  att  i
första  hand  konvertera  de  12  TWh elvärme som är
möjliga till fjärrvärme. Därutöver bör ytterligare 6
TWh  elvärme  kunna  konverteras  till   individuell
biobränsle och till solvärme. Inriktningen  för  den
närmaste   femårsperioden   bör   vara,   fortsätter
motionärerna,   att   konvertera   2   Twh  elvärme,
huvuddelen  till fjärrvärme. Det motsvarar  elvärmen
till 100 000  småhus.  Med  en  grov uppskattning om
investeringar på i genomsnitt 70 000 kronor per hus,
blir  den  totala  kostnaden  för  konverteringen  7
miljarder  kronor  under  femårsperioden.   För   en
bidragsnivå  på  30  % fordras en planeringsram på 2
100 miljoner kronor, konstateras  det. För åren 2000
och  2001  anser  motionärerna att anslaget  behöver
uppföras  med 510 respektive  445  miljoner  kronor,
dvs.  110  respektive   95  miljoner  kronor  utöver
regeringens beräkning.




Vissa kompletterande uppgifter




Enligt   1997   års   energipolitiska    beslut   är
inriktningen  på  bidragen  att  konvertering   till
fjärrvärme skall prioriteras framför andra åtgärder.
Härutöver finns bidrag som syftar till att stimulera
till   åtgärder   i  de  områden  där  det  inte  är
ekonomiskt rimligt  att  konvertera till fjärrvärme.
Den största delen av kostnaden för konvertering från
direktverkande el till annan uppvärmningsform utgörs
av  kostnaden  för  att ersätta  elradiatorerna  med
annat  distributionssystem.   Bidragen   har  därför
utformats   så  att  de  riktas  mot  denna  del  av
kostnaden.  Syftet   med   förslaget   att  göra  en
omfördelning av anslaget över tiden är - som framgår
av propositionen - att invänta teknisk utveckling på
området. Målsättningen att minska elanvändningen för
uppvärmning  av  bostäder  och lokaler med  1,5  TWh
kvarstår.




Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor
(B 2)




Propositionen




Regeringens förslag till anslag  för  år 1999 är 135
miljoner  kronor.  För  åren 2000 och 2001  beräknar
regeringen anslaget till 135 respektive 260 miljoner
kronor.




Anslaget   disponeras   för   bidrag    till   vissa
investeringar  inom energiområdet. Stödet  lämnas  i
form    av    bidrag    till     investeringar     i
biobränslebaserad   kraftvärme,   vindkraftverk  och
småskalig   vattenkraft  samt  för  utveckling   och
provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik
för   elproduktion    med    förnybara   energislag.
Investeringarna  i  småskalig  vattenkraft  torde  i
huvudsak  komma  att  gälla  utnyttjande   av  redan
befintliga regleringar samt förbättrad turbinteknik.
Förordningen  (1998:22) om statligt stöd till  vissa
investeringar inom  energiområdet  trädde  i kraft i
februari   1998.  Ett  förslag  till  förordning  om
upphandling  av  ny  elproduktionsteknik har anmälts
till Europeiska kommissionen  för  granskning enligt
statsstödsreglerna.


Riksdagen  godkände  hösten 1997 (prop.  1997/98:1,
bet. 1997/98:NU2)  ekonomiska  ramar för anslaget om
sammantaget   920  miljoner  kronor   för   perioden
1998-2002.  Även   under   detta   anslag  anmäls  i
budgetpropositionen en omfördelning  av  ramanslaget
över   tidsperioden  1999-2002.  En  större  del  av
anslaget  bör,  skriver  regeringen,  användas under
senare   delen   av   perioden.   Det   innebär  att
anslagsbeloppet under vart och ett av åren  1999 och
2000 minskas med 80 miljoner kronor, jämfört  med de
beräknade     anslagsbelopp     som     angavs     i
budgetpropositionen för 1998. En motsvarande höjning
sker  med  80  miljoner kronor under vart och ett av
åren 2001 och 2002.  Regeringen  föreslås  vidare få
möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella
budgetåret     och     fördela     åtaganden    över
femårsperioden.  Riksdagen bör bemyndiga  regeringen
att besluta om sådana åtaganden.




Motionerna




Moderata samlingspartiet  anser att det är olyckligt
med statliga bidrag som tenderar  att  bara  bli  en
löpande  subvention  av  gammal,  befintlig  teknik,
framhålls det i motion 1998/99:N228 (m). Staten  bör
särskilt inte subventionera en vattenkraftsutbyggnad
som  regelmässigt  leder  till  konflikt med viktiga
miljöintressen  och  som  inte  tillför  mer  än  en
marginell elproduktion, sägs det.  Av Sveriges 1 550
vattenkraftverk  svarar de 1 200 minsta  för  enbart
2,4     procent     av     vattenkraftsproduktionen.
Motionärerna   anser  att  i  den   mån   småskaliga
vattenkraftsprojekt  kan  realiseras  utan  påtaglig
miljöpåverkan  bör  de  komma till stånd utan bidrag
från staten.


Även detta anslag bör tas  bort, anser motionärerna
bakom motion 1998/99:N299 (m).  Uppfattningen är att
regeringens  förslag  till  anslag  är   en  del  av
planerna på en förtida avveckling av kärnkraften som
bl.a. leder till ett ökat behov av exploatering  och
utbyggnad av annan elproduktion.


I     motion     1998/99:N205     (m)     behandlas
förutsättningarna        för       den       svenska
vindkraftstekniken.    Motionärerna    vill    fästa
uppmärksamheten     på    att    utvecklingen     av
svensktillverkade vindkraftverk  har  stött på stora
ekonomiska svårigheter. För närvarande  importeras i
princip 100 % av de nyinstallerade verken från annat
land,  hävdar motionärerna. Staten har dock  bestämt
att stödja  nyinvesteringar  i vindkraftverk, och en
direktsubvention sker således  när nya sådana byggs.
Det påpekas i motionen att kravet  för  statens stöd
bl.a.  är  att  den  installerade effekten inte  får
underskrida   200   kW.   Motionärerna    vill   att
regelverket för bidrag till investeringar ändras. De
önskar  i första hand att hela subventionen  slopas,
men anför  att åtminstone de för svenska tillverkare
hämmande kraven bör omarbetas.


I vårt land  går utbyggnaden av vindkraft betydligt
långsammare jämfört  med andra länder, påpekas det i
motion 1998/99:MJ776 (c).  Denna  energikälla håller
nu  på  att  successivt introduceras i  det  svenska
energisystemet. Motionären konstaterar att det sedan
år 1991 är möjligt  att  erhålla  investeringsbidrag
för  att  underlätta introduktionen av  vindkraft  i
Sverige. Möjligheten  att  få bidrag bör långsiktigt
finnas kvar för att ge stabilitet  och  trovärdighet
åt   vindkraftsinvesteringar,   lyder   yrkandet   i
motionen.


Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 71  miljoner
kronor.


Bidrag  till  småskalig  vattenkraftsutbyggnad  bör
inte utgå, uttalas det i motion  1998/99:MJ803 (fp).
I stället bör regeringen ge Statens naturvårdsverk i
uppdrag  att  genomföra en inventering  av  uppdämda
vattendrag som kan restaureras i syfte att återskapa
strömmande vatten.


I  motion 1998/99:N261  (mp)  sägs  att  det  finns
möjlighet  att  öka  produktionen  av el och värme i
biobränslebaserad kraftvärme med ca 33 TWh, varav 11
TWh  elproduktion. Med föreslagna bidragsnivåer  och
planerad  utbyggnadstakt  beräknar  motionärerna för
biobränslebaserad kraftvärme en planeringsram på 600
miljoner  kronor under femårsperioden.  Inriktningen
för den närmaste  femårsperioden  bör  vara  att öka
elproduktionen  i  biobränslebaserad kraftvärme  med
3,5 TWh, varav 2 TWh  i  befintliga anläggningar och
1,5 TWh i nybyggda anläggningar.  I  motionen bedöms
vindkraften   kunna   åstadkomma   en   ökad   årlig
elproduktion  om  ca  1,5 TWh över en fem-årsperiod.
Totalt räknar motionärerna med att potentialen är 12
TWh   i   ökad   elproduktion    för   att   ersätta
kärnkraftsel.  För  att  åstadkomma  detta  föreslår
Miljöpartiet en stödnivå om 25 % samt  ett anslag på
200 miljoner kronor per år, dvs. en planeringsram om
totalt 1 miljard kronor över fem år. Vad  gäller den
småskaliga    vattenkraften    avvisas   regeringens
utbyggnadsplaner.   Som  en  konsekvens   av   denna
ståndpunkt anser motionärerna att 145 miljoner skall
tas   bort   från   den   av   riksdagen   beslutade
planeringsramen   för   utbyggnad    av    småskalig
vattenkraft  under  anslaget för perioden 1998-2002.
Slutligen  menar  motionärerna  att  anslaget  skall
kunna  tillämpas på  all  ny  produktionsteknik  för
förnybara  energislag  - inte bara begränsat till ny
elproduktionsteknik.  För  detta  utvidgade  ändamål
förordas  en  total planeringsram  på  100  miljoner
kronor för åren 1998-2002.


Socialdemokraterna,        Centerpartiet        och
Vänsterpartiet  har i energiuppgörelsen enats om att
anslå medel till  utbyggnad  av små vattenkraftverk,
trots   att   det  beslutet  hotar  de   kvarvarande
vattendrag som  måste  sparas,  lyder  det  kritiska
budskapet  i  motion  1998/99:MJ747  (mp). Det borde
vara möjligt, anförs det, att ta bort  stödet, eller
omvandla  det  till  stöd  för  att  förbättra   och
teknikutveckla redan befintlig vattenkraft.


En liknande ståndpunkt intas i motion 1998/99:Bo505
(mp).   De   nu  aktuella  utbyggnaderna  av  mindre
vattendrag är  i regel inte kommersiellt motiverade,
men med bidraget  har  det  blivit  en  klart bättre
"affär"  för  exploatörerna. Nu kommer ansökningarna
in - som en följd  av bidraget - för att få bygga ut
vissa  vattendrag; en  utveckling  som  Miljöpartiet
varnade  för,  påtalar  motionärerna.  Det  vore att
föredra,  som  framgår  av  yrkandet i motionen,  om
pengarna   användes   för   teknikförbättringar    i
befintliga vattenkraftverk, menar motionärerna.




Vissa kompletterande uppgifter




Målet  är  att åstadkomma en ökad årlig elproduktion
från landbaserade vindkraftverk med 0,5 TWh inom fem
år. För att  det  skall vara möjligt att uppnå detta
mål utformas bidragen  så att de ger största möjliga
utbyte och främjar val av  effektiv  teknik. Det är,
enligt uppgift, motiven till att vindkraftverk skall
ha en eleffekt på minst 200 kW. Innan  en  eventuell
förändring  av  bidragsreglerna  övervägs skall  den
planerade    utvärderingen    av    resultatet    av
omställningsprogrammet    avvaktas.    Vidare    har
regeringen    tillkallat    en   särskild   utredare
(departementsrådet Kjell Svensson) med uppdrag (dir.
1998:35) att utreda förutsättningar för lokalisering
av vindkraft. Utredaren skall  bl.a.  redovisa behov
av  förstärkning  av  lokala  elnät  i  samband  med
utbyggnad  av  vindkraft.  I det sammanhanget  skall
behovet   av  och  förutsättningar   för   ekonomisk
ersättning   till  nätägare  övervägas.  Även  denna
utredning  skall   avvaktas   innan  ett  eventuellt
ställningstagande till den framtida  utformningen av
stödet kan göras.


Bidragsnivån till investeringar i biobränslebaserad
kraftvärme  är  fastlagd  till  3  000  kr  per   kW
elproduktionskapacitet.   Drygt  20  ansökningar  om
bidrag   har   hittills   inkommit    till   Statens
energimyndighet, och de ansökta beloppen är avsevärt
högre än det belopp som anvisats för stödet.  Enligt
uppgift  bedöms  därför stödnivån om 3000 kr per  kW
som tillräcklig. Även  här  skall  nivån på bidraget
övervägas i samband med den nyssnämnda utvärderingen
av omställningsprogrammet.


Regeringen  har i maj 1998 tillkallat  en  särskild
utredare (generaldirektör  Lars  Ljung)  med uppdrag
(dir. 1998:37) att se över det gällande systemet med
leveranskoncessioner. Utredaren skall också behandla
vissa      frågor      med      anknytning      till
koncessionssystemet,   däribland   utformningen   av
reglerna   för   mottagningsplikt  av  el  från  små
producenter. Utredaren  skall  senast den 1 november
1999 redovisa resultatet av sitt arbete.


I det energipolitiska beslutet  år  1997  betonades
vikten  av att investeringar i vattenkraft sker  med
hänsyn till  dess  miljö- och omgivningspåverkan. Av
förordningen (1998:22) om statliga bidrag till vissa
investeringar inom miljöområdet  framgår  att stödet
avser  investeringar  i  miljöanpassad  vattenkraft.
Statens  energimyndighet  får  i samråd med  Statens
naturvårdsverk  och Fiskeriverket  föreskriva  vilka
miljökrav ett vattenkraftverk skall uppfylla för att
anses  som miljöanpassat.  Gällande  vattenlag-  och
naturresurslagstiftning  ger möjlighet att förhindra
utbyggnad   av   skyddsvärda   vattendrag.   Ca   20
ansökningar  om  bidrag  har inkommit  till  Statens
energimyndighet. Dessa bereds  för närvarande. Bland
annat arbetar myndigheten med att utforma en närmare
definition      av      begreppet      miljöanpassad
vattenkraftsutbyggnad.  Något  beslut om bidrag  har
ännu inte fattats.




Åtgärder för effektivare energianvändning (B 3)




Propositionen




Regeringens förslag till anslag  för  år  1999 är 65
miljoner  kronor.  För  åren  2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till 65 respektive  115 miljoner
kronor.




Anslaget  disponeras för åtgärder för en effektivare
energianvändning  i enlighet med riktlinjerna i 1997
års  energipolitiska   beslut.   Anslaget   omfattar
teknikupphandling,      information,     utbildning,
provning,     märkning    och    certifiering     av
energikrävande      utrustning     samt     kommunal
energirådgivning.   Förordningen    (1998:806)   för
teknikupphandling   har   anmälts   till  Europeiska
kommissionen för granskning av dess förenlighet  med
statsstödsreglerna.    Riksdagen   godkände   (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:NU2)  hösten 1997 ekonomiska
ramar  för  anslaget  om  sammantaget  446  miljoner
kronor för perioden 1998-2002.


Även  under  detta  anslag anmäler  regeringen  sin
avsikt att genomföra en omfördelning av ramen så att
tyngdpunkten resursmässigt sett ligger på den senare
delen av perioden. Det  innebär  att anslagsbeloppet
under vart och ett av åren 1999 och 2000 minskas med
25 miljoner kronor, jämfört med de  beräknade nivåer
som angavs i budgetpropositionen för  år  1998,  för
att  sedan öka med 25 miljoner kronor under vart och
ett av  åren  2001  och  2002 i förhållande till den
ursprungliga beräkningen.


I propositionen sägs också  att  regeringen  bör få
möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella
budgetåret     och     fördela     åtaganden    över
femårsperioden.    Riksdagen    föreslås   bemyndiga
regeringen att besluta om sådana åtaganden.




Motionerna




I motion 1998/99:N299 (m) yrkas att ett anslag om 12
miljoner kronor skall anvisas för  budgetåret  1999,
dvs. en minskning av anslaget med 53 miljoner kronor
jämfört  med regeringens förslag. Motionärerna menar
att verksamheten  med  upphandling av energieffektiv
teknik bör få ett fortsatt stöd. Det uttalas också i
motionen att satsningar  på informationsåtgärder bör
genomföras för att minska sökkostnaderna för hushåll
och företag.


Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211  till 34 miljoner
kronor.


I motion 1998/99:N261 (mp) argumenteras för att det
gamla  programmets  inriktning  skall följas  i  det
fortsatta  teknikupphandlingsprogrammet.  Programmet
måste,  sägs   det,   tilldelas   rimliga   resurser
motsvarande 60 miljoner kronor per år, dvs. en total
planeringsram om 300 miljoner kronor över fem  år. I
motionen   välkomnas   att   energirådgivningen  har
återupptagits; detta är ett långsiktigt åtagande som
kräver kontinuitet, fasta politiska  signaler och en
successivt   uppräknad   anslagsnivå.   Motionärerna
hänvisar   till   att   Miljöpartiet   tidigare  har
föreslagit att 75 miljoner kronor per år, totalt 375
miljoner  kronor  över  perioden  1998-2002,   skall
anvisas till kommunal energirådgivning.




Energiforskning (B 4)




Propositionen




Regeringens  förslag  till  anslag för år 1999 är ca
398 miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar
regeringen  anslaget  till  ca  405  respektive  413
miljoner kronor.




Anslaget  disponeras  för  bidrag  till   stöd   för
forskning    och    utveckling   på   energiområdet.
Naturvetenskapliga                  forskningsrådet,
Teknikvetenskapliga                 forskningsrådet,
Byggforskningsrådet,
Kommunikationsforskningsberedningen    och   Statens
energimyndighet   disponerar   delar   av  anslaget.
Statens  energimyndighet  ansvarar för redovisningen
av  den  verksamhet som finansieras  över  anslaget.
Förordningen (1998:222) om stöd till energiforskning
trädde i kraft  den  15  juni  1998.  I förordningen
finns  bestämmelser  om stöd till energiforskning  i
enlighet  med  1997 års  energipolitiska  beslut.  I
programmet   ingår    stöd   till   energiforskning,
forskning  om  energisystemet,  forsknings-samarbete
med länderna i Östersjöregionen och etanolproduktion
från skogsråvara.


Riksdagen godkände  hösten  1997  (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för  anslaget  om
sammantaget  2  800  miljoner  kronor  för  perioden
1998-2004.  Ramen  fördelas  enligt följande: 2  310
miljoner kronor avser energiforskning,  210 miljoner
kronor  skall riktas mot forskning om energisystemet
och  70  miljoner   kronor   är   destinerade   till
forskningssamarbete  med länderna i Östersjöregionen
samt   210   miljoner  kronor   att   användas   för
etanolproduktion från skogsråvara.


Riksdagen har  årligen  bemyndigat regeringen att i
samband med stöd till energiforskning göra åtaganden
även   efter   det   aktuella   budgetåret.   Sådana
bemyndiganden  behövs  även  för  år  1999  för  att
möjliggöra    kontinuitet   och   långsiktighet    i
forsknings-   och    utvecklingsarbetet.   Riksdagen
föreslås bemyndiga regeringen  att besluta om sådana
åtaganden.




Motionerna




I motion 1998/99:N299 (m) uttalas  att  statens stöd
till energiforskning är viktigt och på sikt bör öka.
Dock    avvisar    motionärerna    satsningarna   på
etanolproduktion, vilken bör lyftas  ur den sjuåriga
ekonomiska planeringsramen. I motionen  föreslås att
anslaget minskas med 30 miljoner kronor jämfört  med
regeringens förslag.


Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 209 miljoner
kronor.


Uppfattningen i motion 1998/99:N261 (mp) är att det
behövs  ny  kunskap  inom  hela  området biobaserade
drivmedel. Såväl miljöeffekter som produktionsteknik
och   distributionssystem   behöver   utredas    och
utvecklas.  Den största resursbasen, anförs det, för
ett svenskt förnybart  drivmedelssystem  är  skogen.
Därför  är  det  av  största  vikt att forskning och
utveckling    på    drivmedel    från    skogsråvara
intensifieras. För detta sistnämnda ändamål föreslås
i motionen en planeringsram för de nyss angivna åren
om  300  miljoner kronor - ett belopp som ligger  90
miljoner kronor  över  nivån  i  det energipolitiska
beslutet.




Energiteknikstöd (B 5)




Propositionen




Regeringens förslag till anslag för  år  1999 är 130
miljoner  kronor.  För  åren  2000 och 2001 beräknar
regeringen anslaget till samma belopp.




Anslaget disponeras av Statens  energimyndighet  och
skall  användas  för  stöd  till  utveckling  av  ny
energiteknik     i     företag     och    branscher.
Forskningsinsatser    som    är   strategiska    för
teknikutvecklingen  skall  genomföras   i  samverkan
mellan   staten   och   näringslivet.   Förordningen
(1998:653) om statligt stöd till energiteknik trädde
i   kraft   i   juli   1998.  I  förordningen  finns
bestämmelser om stöd till ny energiteknik i enlighet
med 1997 års energipolitiska stöd.


Anslaget inrättades i juni 1998 (prop. 1997/98:150,
bet. 1997/98:FiU27). Den  verksamhet som finansieras
över  anslaget  stöddes  tidigare   av   medel  från
Energiteknikfonden,  som  upphörde  i  samband   med
anslagets   tillblivelse.   Beslutet  innebar  ingen
förändring av verksamhetens omfattning. Sedan fonden
avskaffades   och  anslaget  inrättades   har   12,3
miljoner kronor betalats ut från anslaget.


I  programmet ingår  stöd  till  utveckling  av  ny
energiteknik  i  företag  och  branscher. Riksdagens
beslut år 1997 om energipolitiken  och statsbudgeten
för  budgetåret  1998  innebar  att  den   dåvarande
Energiteknikfonden förstärktes med utfästelse  om en
ekonomisk ram om sammantaget 870 miljoner kronor för
perioden 1998-2004.


Stöd  till  demonstration  av  bl.a.  ny teknik för
överföring   av   elkraft   och   nya   koncept  för
gasturbinsystem finansieras över anslaget.  Målet är
att  stödet  till  demonstration  på kort sikt skall
bidra  till  att  göra  ny  teknik med tekniska  och
miljömässiga    fördelar    konkurrenskraftig    med
traditionell teknik.


För   att  möjliggöra  fortsatt   kontinuitet   och
långsiktighet  i  verksamheten är det nödvändigt att
åtaganden  kan  göras   även   efter   det  aktuella
budgetåret. Riksdagen föreslås bemyndiga  regeringen
att besluta om sådana åtaganden.




Motionerna




Folkpartiets förslag till besparing på detta  anslag
uppgår  enligt motion 1998/99:Fi211 till 68 miljoner
kronor.


I motion  1998/99:N261  (mp)  pläderas  för  att en
ekonomisk  planeringsram  om  sammantaget  1 miljard
kronor  behövs  för  perioden  1998-2004,  dvs.  130
miljoner  kronor  utöver ramen i det energipolitiska
beslutet. Detta motiveras  i  motionen bl.a. med att
en     kraftig     satsning    måste    göras     på
demonstrationsanläggningar   i  full  skala  för  ny
biobränslebaserad    kraftvärmeteknik     och    nya
tillämpningar  av vindkraft. För åren 2000 och  2001
beräknas att anslaget behöver tillföras 150 miljoner
kronor  årligen,  dvs.  20  miljoner  kronor  utöver
regeringens beräkning.




Introduktion av ny energiteknik (B 6)




Propositionen




Regeringens  förslag  till anslag för år 1999 är 230
miljoner kronor. För åren  2000  och  2001  beräknar
regeringen anslaget till samma belopp.




Anslaget  disponeras för att främja utvecklingen  av
teknik baserad  på förnybara energislag och effektiv
energianvändning i industriella processer i försöks-
eller fullskaleanläggningar. Förordningen (1998:654)
om energiteknikbidrag  trädde  i  kraft  den 15 juli
1998. I förordningen finns bestämmelser om stöd till
ny    energiteknik   i   enlighet   med   1997   års
energipolitiska  beslut.  Riksdagen  godkände hösten
1997 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU2)  ekonomiska
ramar  för  anslaget  om  sammantaget 1 610 miljoner
kronor för perioden 1998-2004.


För   att  möjliggöra  fortsatt   kontinuitet   och
långsiktighet  i  verksamheten är det nödvändigt att
åtaganden  kan  göras   även   efter   det  aktuella
budgetåret. Riksdagen föreslås bemyndiga  regeringen
att besluta om sådana åtaganden.




Motionerna




Folkpartiets förslag till besparing på detta  anslag
uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 121 miljoner
kronor.


Farhågor uttalas i motion 1998/99:N261 (mp) för att
det kan vara svårt att hitta en lämplig värd för ett
projekt med en demonstrationsanläggning i full skala
på  grund  av  den  höga  risknivån.  För att minska
risken för det energiföretag som skall  stå som värd
bör,  anser  motionärerna,  vissa  garantier   kunna
ställas  mot  kostnader för driftsavbrott m.m. Medel
för detta bör kunna  tas ur detta anslag. I motionen
föreslås  en  kraftigare   satsning   för  ändamålet
jämfört   med  regeringens  förslag.  Tidigare   har
förslag - som  i  motionen  vidhålls  -  lämnats  av
Miljöpartiet   på   att   anslaget   skall   ges  en
planeringsram  om  sammanlagt  2 000 miljoner kronor
för  perioden  1998-2004, dvs. 390  miljoner  kronor
utöver   ramen  i  det   energipolitiska   beslutet.
Motionärerna  beräknar  att  anslaget för budgetåren
2000 och 2001 behöver tillföras  285 miljoner kronor
årligen, dvs. 55 miljoner kronor utöver  regeringens
beräkning.




Vissa kompletterande uppgifter




Det    statliga    stödet    till   energiforskning,
energiteknisk  utveckling  och  demonstration  måste
vara  förenligt med EG:s regler för  statsstöd.  EG-
kommissionen  har  godkänt förordningarna (1998:222)
om stöd till energiforskning, (1998:653) om statligt
stöd   till   energiteknik    och    (1998:654)   om
energiteknikbidrag. Enligt uppgift medger  inte EG:s
statsstödsregler  den form av driftstöd som föreslås
i motion 1998/99:N261  (mp)  eftersom stöd efter det
att  varan  eller  processen  har  introducerats  på
marknaden eller vid kommersiell exploatering inte är
förenligt med statsstödsreglerna.




Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser (B 7)




Propositionen




Regeringens förslag till anslag  för  år  1999 är 50
miljoner  kronor.  För  åren  2000 och 2001 beräknar
regeringen  anslaget till samma  belopp.  Regeringen
begär att få möjlighet att göra åtaganden även efter
det aktuella  budgetåret  och fördela åtaganden över
sjuårsperioden   (se  nedan).   Riksdagen   föreslås
bemyndiga   regeringen   att   besluta   om   sådana
åtaganden.




Anslaget disponeras  för  energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser.  Riksdagen  godkände
år 1997 utformningen av ett sjuårigt program för ett
ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem.  I
programmet    ingår    energipolitiskt    motiverade
internationella klimatinsatser som en viktig  del  i
strategin   för  minskad  klimatpåverkan.  Riksdagen
godkände  hösten   1997   (prop.   1997/98:1,   bet.
1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget uppgående
till  sammantaget  350  miljoner kronor för perioden
1998-2004.


Insatserna skall huvudsakligen  avse s.k. gemensamt
genomförande inom ramen för klimatkonventionen.  Med
gemensamt  genomförande  avses  att  parter med höga
åtgärdskostnader för utsläppsminskningar tillsammans
med  ett  mottagarland  med  lägre  åtgärdskostnader
vidtar åtgärder i detta land och i gengäld  erhåller
en  kreditering  som  kan räknas av mot egna utsläpp
vid  uppfyllande  av  åtaganden   att  minska  eller
begränsa utsläpp av växthusgaser.


Regeringen har beviljat ca 290 miljoner  kronor för
den  aktuella verksamheten under perioden 1993-1997.
Huvuddelen   har   använts   för   långivning   till
anläggningsägare för att finansiera investeringar  i
uppvärmningssektorn.  Under  perioden t.o.m. år 1997
har  programmet  omfattat 66 projekt,  varav  55  är
färdigställda och  tagna  i drift. Hittills under år
1998 har ytterligare 9 projekt initierats. Projekten
har  genomförts i bl.a. Estland,  Lettland,  Litauen
och    Ryssland.     Sammantaget     har     Statens
energimyndighet  beräknat att de hittills genomförda
investeringarna  har   medfört   en   minskning   av
utsläppen  med  340 000 ton koldioxid per år jämfört
med  situationen innan  insatserna  genomförts.  Mot
bakgrund    av   klimatöverenskommelsen   i   Kyoto,
erfarenheterna  under  pilotfasen  och de genomförda
utvärderingarna  av insatser på energiområdet  avser
regeringen  att  nu  förändra  inriktningen  för  de
energipolitiskt      motiverade      internationella
klimatinsatserna. Förändringarna utgör en anpassning
till besluten i klimatkonventionen.  Syftet är också
att  ytterligare tydliggöra insatsernas  överordnade
klimatpolitiska  karaktär. Avsikten är vidare att så
långt möjligt säkerställa  att insatserna kan räknas
Sverige till godo som en del  av  Sveriges  åtagande
inom  ramen  för EU:s gemensamma förpliktelse enligt
Kyotoprotokollet.


Inga  motioner   har   väckts   med   anledning   av
regeringens förslag till anslag för detta ändamål.




Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet (B 8)




Propositionen




Regeringens  förslag  till  anslag  för år 1999 är 5
miljoner  kronor.  För  åren 2000 och 2001  beräknar
regeringen anslaget till samma belopp.




Anslaget  disponeras för utgifter  för  förluster  i
samband med  lånegarantier  som  har  lämnats enligt
dels förordningen (1981:717) om statlig  garanti för
utvinning  m.m.  av  olja, naturgas eller kol,  dels
förordningen  (1988:805)   om   statligt   stöd   ur
Energiteknikfonden  m.m.  Ställda  garantier  enligt
förordningen  om  statlig garanti för utvinning m.m.
av   olja,  naturgas  eller   kol   har   avvecklats
successivt  och  avser numera enbart verksamhet inom
naturgasområdet. Dessa  garantier  är  bundna  genom
avtal   (prop.   1987/88:72,   bet.   1987/88:NU16).
Garantiramen  uppgår  till  1  000  miljoner  kronor
(prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25).  Den
31   december  1997  uppgick  summan  av  utestående
garantier  till ca 116 miljoner kronor. Någon avgift
för  garantin   tas   inte  ut.  Motsvarande  belopp
belastar i stället anslaget.  Under år 1997 har inga
förluster  uppkommit  som  en  följd   av   infriade
garantier enligt förordningen om statlig garanti för
utvinning  m.m.  av olja, naturgas eller kol. Varken
garantiavgifter eller  återbetalningar  av  tidigare
infriade  statliga garantier har inlevererats  under
året.


Prognosen  för  anslagsbelastningen  visar att inga
garantier  beräknas  behöva bli infriade  under  in-
nevarande budgetår. Beräknade  förluster uppgår till
5 miljoner  kronor för vart och ett  av  åren  1999,
2000 och 2001.


Inga  motioner   har   väckts   med   anledning   av
regeringens förslag till anslag för detta ändamål.




Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige
(B 9)




Propositionen




Regeringens  förslag  till anslag för år 1999 är 200
miljoner kronor. För åren  2000  och 2001 finns inga
medel beräknade för ändamålet.




Anslaget disponeras för åtgärder som stärker el- och
värmeförsörjningen    i    Sydsverige.    Regeringen
beslutade  år  1997  att  inrätta  Delegationen  för
Energiförsörjning    i    Sydsverige    (ordförande:
landshövding  Göte Bernhardsson) som i enlighet  med
sin instruktion  (1998:62)  skall  utveckla  el- och
värmeförsörjningen  i  regionen.  Den skall redovisa
sitt  arbete till regeringen senast  den  1  oktober
1999.  Riksdagen  godkände  hösten  1997  ekonomiska
ramar  för  anslaget  om  sammantaget  400  miljoner
kronor för åren 1998 och 1999.


Åtgärder  skall  vidtas  för  att under de närmaste
åren  kompensera  bortfallet  av el  från  de  bägge
reaktorerna    i    Barsebäck    genom   effektivare
energianvändning, konvertering samt  hushållning med
och  tillförsel av el från andra energikällor.  Även
om  de   föreslagna   insatserna   innebär  en  full
kompensation med avseende på energibalansen i landet
som   helhet   är  det  regeringens  bedömning   att
särskilda åtgärder  krävs  för  att utveckla el- och
värmeförsörjningen  i  Sydsverige.   Åtgärderna  bör
kunna  gälla  såväl  energihushållning  och  minskad
elanvändning    som    utbyggnad    av    el-    och
värmeproduktion.   Delegationen   skall   bidra  med
planerings- och projekteringsstöd och utreda behovet
av   investeringar   i   infrastruktur.  Effektivare
energianvändning och en ökad användning av förnybara
energislag  är  angelägna  mål   liksom  ett  bättre
utnyttjande av det befintliga naturgasnätet.


Ett förslag till förordning om statligt  stöd  till
energiförsörjningen  i  Sydsverige  har anmälts till
EG-kommissionen.     Under     förutsättning      av
kommissionens  godkännande avses stödordningen träda
i  kraft  så  fort   som  möjligt.  Det  faktum  att
förordningen ännu inte  kunnat tillämpas innebär att
beslut  om att ekonomiskt  stödja  utvecklingsarbete
endast har förekommit i undantagsfall.


Delegationen  har  överlämnat  en  redogörelse  för
verksamheten under första halvåret 1998. Under denna
period  har ett omfattande kontaktnät byggts upp och
kunskaper  har  på  detta  sätt  vunnits om pågående
forskning  vid  universitet  och  högskolor  och  om
utvecklingsverksamhet inom det privata  näringslivet
och hos myndigheter. Verksamheten att sätta  i  gång
åtgärder    som    stärker    regionens    el-   och
värmeförsörjning    har    påbörjats    genom    den
informationsverksamhet    och   de   kontakter   som
delegationen har initierat.  Enligt  regeringen  har
ett  stort  antal  projektförslag  lämnats  in  till
delegationen.  Förslagen  har  varit  föremål för en
prelimär behandling och beslut har fattats  om vilka
förslag  som  delegationen  avser  att  driva vidare
under  förutsättning att den nyssnämnda förordningen
godkänns.




Motionerna




Förslaget   att   anslå  200  miljoner  kronor  till
delegationen  för energiförsörjningen  i  Sydsverige
avvisas  i  motion  1998/99:N299  (m).  Motionärerna
anser att inrättandet av ett särskilt åtgärdsprogram
för  den sydliga  landsdelen  är  en  följd  av  den
planerade  förtida avvecklingen av Barsebäcksverket.
Nedläggningen,   sägs   det,   får  till  följd  att
elproduktion motsvarande 60 % av  elbehovet  i Skåne
bortfaller.


I motion 1998/99:N241 (kd) sägs att delegationen är
obehövlig och bör avvecklas. Motionärerna menar  att
de  särskilda insatser som kan komma att behövas för
el- och värmeförsörjningen i Sydsverige kan hanteras
av Energimyndigheten.  I motionen yrkas att de medel
som är avsatta för delegationens verksamhet under år
1999 skall minskas med 60 miljoner kronor.


Även   i  Folkpartiets  partimotion   1998/99:Fi211
avvisas   regeringens   förslag   och   motionärerna
föreslår  alltså  att  inga  medel  skall  tillföras
anslaget.




Utskottets ställningstagande




Riksdagen  beslöt   våren  1997  om  riktlinjer  för
energipolitiken. Den svenska energipolitikens mål är
att  på  kort och lång  sikt  trygga  tillgången  på
energi på  med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.
Den   skall  skapa   villkoren   för   en   effektiv
energianvändning   och  en  kostnadseffektiv  svensk
energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,
miljö och klimat samt  underlätta omställningen till
ett ekologiskt uthålligt  samhälle. För att nå dessa
mål har riksdagen beslutat  om  ett  energipolitiskt
program    för    omställningen   av   det   svenska
energisystemet.  Programmet  omsluter  totalt  ca  9
miljarder kronor och  avser  tiden  fram  t.o.m.  år
2004. Det nämnda beloppet omfattar dels insatser för
forskning  och utveckling under sju år om totalt 5,6
miljarder kronor,  dels  åtgärder för att kompensera
bortfallet av elproduktion  från  kärnkraftverket  i
Barsebäck på 3,1 miljarder kronor.


De  förslag till anslag som regeringen framlagt för
riksdagen  i  budgetpropositionen  finner  utskottet
vara  i  överensstämmelse  med  detta  program.  Den
resultatredovisning som regeringen har presenterat i
form av vissa prestationer som hittills åstadkommits
i programmet ger riksdagen nu en viss information om
den  valda  inriktningen.  Dock  vill utskottet åter
erinra  om vikten av en resultatredovisning  som  är
framsprungen    ur    en   verksamhetsindelning   av
programmet   och  i  vilken   anslagen   ingår   som
finansieringskällor.   I  takt  med  att  programmet
fortskrider med projekt  som  avslutas, anläggningar
som    tas   i   bruk   etc.   kommer   kraven    på
resultatinformationen att stiga i termer av effekter
av åtgärderna  i förhållande till de uppsatta målen.
Det är också, enligt utskottets uppfattning, viktigt
att riksdagen fortlöpande  erhåller  information  om
resursåtgången  i  form av efterfrågan på bidrag och
projektmedel; en beredskap måste finnas att överväga
fördelningen inom den energipolitiska budgetramen på
9 miljarder kronor.


Vad   gäller  de  synpunkter   som   uttalas   från
företrädarna   för   Moderata   samlingspartiet   så
överensstämmer de med vad som framförts vid tidigare
tillfällen  och som utskottet har avvisat. Utskottet
har funnit dessa  invändningar starkt överdrivna och
framhållit vikten av  att  omställningen till en mer
ekologiskt hållbar produktion  av elektricitet skall
genomföras  på sådant sätt att svensk  industri  och
samhällslivet   i   övrigt   tillförsäkras  el  till
internationellt   konkurrenskraftiga   priser.   Ett
villkor för stängningen  av  den  andra  reaktorn  i
Barsebäck   är,   som   tidigare   beskrivits,   att
bortfallet  av  elproduktion  kan  kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och minskad användning
av  el.  Innan  en  stängning  av  den reaktorn  kan
genomföras bör riksdagen ges möjlighet  att pröva om
förutsättningarna  för  en stängning av reaktorn  är
uppfyllda (se bet. 1996/97:NU12 s. 39).


Utskottet konstaterar att  Kristdemokraterna stöder
regeringens förslag till anslag,  förutom  nivån  på
anslaget    till   åtgärder   i   Sydsverige.   Även
Folkpartiet        stödjer         i         princip
omställningsprogrammets inriktning, men förordar  en
längre genomförandetid som ger upphov till en mindre
anslagsbelastning   under   år   1999   jämfört  med
regeringens förslag.


Med   det  anförda  tillstyrker  utskottet  de   av
regeringen  föreslagna  anslagen för budgetåret 1999
inom  utgiftsområde 21 Energi  (se  bilaga).  Likaså
tillstyrks  de  övriga  här  aktuella förslagen till
riksdagsbeslut som lagts fram i budgetpropositionen.
Samtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks därmed.




Affärsverket svenska kraftnät




Propositionen




Affärsverket  svenska  kraftnät  (Svenska  kraftnät)
driver och förvaltar det  svenska  stamnätet  och de
statligt  ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:
87, bet. 1990/91:NU38).  Svenska  kraftnät är enligt
förordningen   (1994:1806)  om  systemansvaret   för
elektrisk   ström   sedan   den   1   januari   1995
systemansvarig  myndighet enligt ellagen (1997:857).
Svenska  kraftnät  skall  enligt  riksdagens  beslut
ansvara  för   driften  av  stamnätet,  den  löpande
momentana elbalansen  och det svenska kraftsystemets
övergripande driftsäkerhet.


Verksamheten vid Svenska  kraftnät finansieras helt
genom intäkterna från verkets  affärsverksamhet, med
undantag för elberedskapsverksamheten  som täcks med
anslag på statsbudgeten.


Under år 1997 bildade Svenska kraftnät  tillsammans
med  Vattenfall  AB och det polska företaget  Polish
Power Grid Company  (PPGC)  SwePol Link AB. Bolagets
uppgift är att bygga, äga, driva  och underhålla den
s.k.  Polenkabeln  - en likströmsförbindelse  mellan
Sverige (Karlshamn)  och Polen (Dunowo). Bolaget ägs
till 51 % av Svenska kraftnät,  48  %  av Vattenfall
och    1    %    av    PPGC.    Investeringarna    i
affärsverkskoncernen  har under år 1997 uppgått till
totalt 589 miljoner kronor.  Av  detta  belopp  stod
affärsverket för 279 miljoner kronor och SwePol Link
AB   för  310  miljoner  kronor.  Investeringarna  i
stamnätet och utlandsförbindelserna uppgick till 167
miljoner       kronor.       Investeringarna       i
optofiberförbindelser   uppgick   till  75  miljoner
kronor  och i tele- och informationssystem  till  37
miljoner kronor.


Regeringen beviljade under år 1997 Svenska kraftnät
koncession för Polenkabeln. Svenska kraftnät ansökte
våren  1998   om   komplettering  av  den  beviljade
koncessionen i syfte  att  möjliggöra  ett annat mer
miljövänligt       tekniskt       utförande       av
överföringsförbindelsen. Regeringen biföll i augusti
1998   Svenska  kraftnäts  ansökan.  Under  år  1997
tecknades  ett  flertal  avtal  rörande Polenkabeln,
bl.a.  ett  långsiktigt  transiteringsavtal   mellan
SwePol  Link  och  Vattenfall.  I  avtalet  åtar sig
Vattenfall  att  täcka  SwePol  Links  kostnader för
Polenkabeln mot att Vattenfall får rätt att utnyttja
kabelns  kapacitet.  Betalningsåtagandet och  rätten
att  utnyttja kabelns kapacitet  minskas  om  SwePol
Link   utnyttjar    optioner    till    att   teckna
transiteringsavtal med andra parter.


Svenska  kraftnäts  förslag till investerings-  och
finansieringsplan för  åren 1999-2001 sammanfattas i
tabellen nedan. Planen bygger på verkets långsiktiga
investeringsplanering   för    stamnätet   inklusive
utlandsförbindelserna.     Investeringarna      inom
affärsverkskoncernen    under    perioden   beräknas
beloppsmässigt till ca 3 156 miljoner kronor. Planen
omfattar   dels   investeringar   i  stamnätet   och
utrustning    för    telekommunikation    (inklusive
optofibrer)  om  ca  1  510  miljoner  kronor,  dels
investeringen  i  Polenkabeln  om  ca 1 646 miljoner
kronor.    Investerings-   och   finansieringsplanen
omfattar  åtgärder   i   stamnätet   till  följd  av
avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna  i  Barsebäck.
Dessa  investeringar  beräknas uppgå till sammanlagt
360  miljoner  kronor,  varav  350  miljoner  kronor
utfaller   under   perioden  1999-2001.   Koncernens
investeringar     i     telekommunikationer      och
informationssystem  beräknas  till  ca  150 miljoner
kronor  och i optoförbindelser till ca 110  miljoner
kronor.


Affärsverkskoncernen svenska kraftnäts investerings-
och  finansieringsplan   åren   1999-2001  (miljoner
kronor)




----------------------------------------------------
AnskaffatPrognos BudgetBeräknat
Beräknat
t.o.m.1997 1998   1999  2000   2001
----------------------------------------------------
Investeringar
----------------------------------------------------
- Investeringar
exkl.
Polenlänken
450   540
279     408                 520
----------------------------------------------------
- Polenlänken
310     810           68
1578
----------------------------------------------------
Summa
investeringar     589                  608    520
1218   2028
----------------------------------------------------
Finansiering
----------------------------------------------------
Amortering av
externa lån


500
----------------------------------------------------
Egen
finansiering -
använt till               351
delägarlån till
SwePol Link
----------------------------------------------------
Egen
finansiering -
övrig             780     410    450   608    520
----------------------------------------------------
Extern
upplåning,
SwePol Link       309     457
1578
----------------------------------------------------
Summa
finansiering      589         1        608    520
218    2028
----------------------------------------------------




Affärsverkets      investeringsverksamhet      skall
finansieras  med  egna   medel.   Investeringarna  i
Polenkabeln,   som  är  avsedda  att  genomföras   i
dotterbolaget   SwePol   Link   AB,   planeras   att
finansieras dels  genom extern upplåning om ca 1 578
miljoner kronor, dels genom delägarlån om sammanlagt
ca 680 miljoner kronor.  Svenska  kraftnäts andel av
delägarlånen  beräknas till ca 350 miljoner  kronor.
Regeringen anser att den nu redovisade investerings-
och  finansieringsplanen   för   Svenska   kraftnäts
verksamhetsområde   för  treårspe-rioden  1999-2001,
samt   omfattning   och   inriktning    av   verkets
beredskapsåtgärder, bör godkännas.


Regeringen föreslår att Svenska kraftnät  under  år
1999   får  rätt  att  ta  upp  lån  i  och  utanför
Riksgäldskontoret  inom  en  sammanlagd ram om 2 000
miljoner  kronor,  vilket  motsvarar  nivån  på  den
nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret.


Regeringen har riksdagens bemyndigande  att  teckna
borgen  för och lämna kreditgarantier till bolag,  i
vilka Svenska  kraftnät förvaltar statens aktier och
andelar,   intill    ett    sammanlagt   belopp   om
1 500 miljoner   kronor   (prop.   1997/98:1,   bet.
1997/98:NU2). Nivån är beräknad  på  förutsättningen
att  Svenska  kraftnät  skall  lämna  borgen   eller
kreditgarantier  till  SwePol  Link  AB.  Regeringen
föreslår  att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 1999.


Regeringen har av riksdagen bemyndigats att inom en
total ram om  135  miljoner  kronor besluta i frågor
som rör förvärv av aktier eller  bildande  av  bolag
inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde. Regeringen
föreslår  att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 1999.


Regeringen  har  av  riksdagen  bemyndigats  att ge
Svenska  kraftnät  rätt  att  besluta om förvärv och
avyttring av aktier och bildande  av  bolag  inom en
ram av högst 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår
att detta bemyndigande kvarstår oförändrat under  år
1999.


Vad  gäller  placering  av  likvida  medel föreslår
regeringen  att riksdagen bemyndigar regeringen  att
under år 1999  låta Svenska kraftnät placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret i enlighet med
nu gällande ordning.


Inga   motioner  har   väckts   med   anledning   av
regeringens förslag beträffande Svenska kraftnät.




Vissa kompletterande uppgifter




Likströmsförbindelsen mellan Sverige och Polen - den
s.k. Polenkabeln  -  tillståndsprövas på ett flertal
sätt. Frågan om nätkoncession  prövas enligt ellagen
(1997:857),  ledningens miljöpåverkan  enligt  lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (den
s.k. naturresurslagen - NRL), vattenlagen (1983:291)
och lagen (1966:314)  om  kontinentalsockeln. Rätten
att  uppföra  ledningsstationer   (bygglov)   bedöms
enligt  plan-  och bygglagen (1987:10). Affärsverket
svenska      kraftnäts       investerings-       och
finansieringsplan   och   finansiella   befogenheter
prövas   årligen   av   riksdagen   i   samband  med
behandlingen av budgetpropositionen.


Regeringen   gav   i  juli  1997  Svenska  kraftnät
tillstånd  enligt ellagen  att  anlägga  Polenkabeln
(nätkoncession).  Enligt  denna  lag ankommer det på
regeringen      att     pröva     ansökningar     om
utlandsförbindelser.  En  nätkoncession skall enligt
ellagen  förenas  med de villkor  för  anläggningens
utförande   och   utnyttjande    som    behövs    av
säkerhetsskäl  eller  som  annars behövs från allmän
synpunkt, vilket bl.a. innefattar  villkor för skydd
mot störningar på berörd natur- och  kulturmiljö.  I
beslutet  angav regeringen att kabelns miljöpåverkan
i den aktuella sträckningen inte kunde anses vara av
den omfattningen  att  en prövning enligt 4 kap. NRL
var nödvändig. Regeringsprövning enligt 4 kap. 1 § i
NRL är obligatorisk för  vissa anläggningar med stor
miljö-           eller           omgivningspåverkan.
Sjökabelförbindelser ingår inte bland  dessa. Enligt
4 kap. 2 § i NRL kan dock regeringen i det  enskilda
fallet besluta att även andra anläggningar än de som
nämns  i förstnämnda paragraf skall prövas enligt  4
kap. NRL.  Det  gäller anläggningar som kan antas få
betydande  omfattning  eller  bli  av  genomgripande
beskaffenhet.       Regeringen       ansåg       vid
prövningstillfället att Polenkabeln inte kunde antas
få  så  betydande effekter att tillåtlighetsprövning
enligt 4 kap. 2 § NRL borde ske.


I december  1997 avslog byggnadsnämnden i Karlshamn
en ansökan från  SwePol  Link  AB  om bygglov för en
omriktarstation    i    anslutning    till   kabeln.
Länsstyrelsen  i  Blekinge län avvisade under  våren
1998  ett  överklagande  från  SwePol  Link  AB  med
anledning av  detta beslut i byggnadsnämnden. Miljö-
och hälsoskyddsnämnden  i  Ronneby  sade  i februari
1998    nej   -   med   hänvisning   till   befarade
klorgasutsläpp  - till planerna på ett elektrodnät i
havet för Polenkabeln. I mars 1998 beslöt regeringen
- efter överklagande  av SwePol LinkAB - att upphäva
besluten av Karlshamns  kommun  och  länsstyrelsen i
Blekinge    län   att   inte   medge   bygglov   för
omriktarstationen.  I  sina  beslut  hade Karlshamns
kommun och länsstyrelsen i Blekinge län  ansett  att
en  detaljplan måste upprättas för att pröva markens
lämplighet  för  de  aktuella  byggnaderna  och  att
bygglov  inte kunde beviljas innan dess. Regeringens
beslut innebar  att  kravet  på detaljplan avvisades
och att ärendet överlämnades till  Karlshamns kommun
för ny prövning.


I april 1998 inkom Svenska kraftnät  med en ansökan
till  regeringen om komplettering av den  koncession
för Polenkabeln  som  regeringen  beviljade sommaren
1997.  Kompletteringen  avsåg  ett  ändrat  tekniskt
utförande  av  överföringsförbindelsen   vad  gäller
strömåterledningen.   Av  ansökan  framgick  att   i
stället   för   att   utnyttja    havsvattnet    för
strömåterledning    avsågs   denna   ske   via   två
återledningskablar  mellan  Sverige  och  Polen.  De
planerade elekrodstationerna  med tillhörande kablar
skulle  därför inte behöva anläggas.  Därmed,  sades
det, kan  miljöpåverkan från överföringsförbindelsen
reduceras.  I augusti 1998 biföll regeringen Svenska
kraftnäts ansökan  om  en  ny  teknisk  lösning  för
kabeln.


Tillstånd    enligt    kontinentalsockellagen   för
utläggande av Polenkabeln  är  ett  följdbeslut till
beslutet    om    nätkoncession    enligt   ellagen.
Nätkoncessionsbeslutet omfattar endast  tillstånd på
svenskt  territorium.  Svenska  kraftnät  ansökte  i
februari  1998,  med  komplettering  i maj 1998,  om
tillstånd att lägga ut likströmskabel  enligt 15 a §
kontinentalsockellagen.   Prövning   enligt    denna
bestämmelse   är  tillämplig  på  kontinentalsockeln
utanför   Sveriges    territorialgräns.   Regeringen
beslutade i oktober 1998 att ge Affärsverket svenska
kraftnät tillstånd att  lägga ut likströmskabel samt
två  20  kV-kablar (metalliska  återledare)  på  ett
område som omfattar kontinentalsockeln från Sveriges
territorialgräns    till    gränsen   för   Sveriges
ekonomiska zon.


Prövningen enligt vattenlagen  avser  bl.a.  rätten
att   i  vattnet  lägga  ut  kabeln  och  att  gräva
kabeldike   nära  stranden  (tillåtlighetsprövning),
eventuella   ersättningar    för   olägenheter   vid
kabelläggningen, uppföljning (prov)  av  effekter på
fisket (eventuellt innefattande Mörrums ån)  och det
företagsekonomiska      värdet     av     projektet.
Huvudförhandlingar rörande vattendom sker i dagarna.
Avsikten  är  att  vattendom   skall   publiceras  i
december  1998.  Vattenlagen  upphävs den 1  januari
1999,  varvid  bestämmelserna  i  lagen   infogas  i
miljöbalken (1998:808). Övergångsbestämmelser för de
lagar  som  skall  ingå  i miljöbalken är införda  i
lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.


Utskottets ställningstagande




Utskottet tillstyrker regeringens  framlagda förslag
rörande    verksamheten    vid   Svenska   kraftnät.
Ställningstagandet   innefattar    de    delar    av
finansierings-  och investeringsplanen samt i övrigt
finansiella befogenheter och förpliktelser som avser
byggandet av Polenkabeln.  Den  omfattande  prövning
som  omgärdar  projektet gör att utskottet inte  ser
några skäl för riksdagen  att  vidta  någon särskild
åtgärd. Utskottet noterar att en ny teknisk  lösning
för  kabeln skall genomföras som kommer att innebära
- i förhållande till den ursprungliga planläggningen
- en minskad miljöbelastning i berörda områden.


I detta  sammanhang  finner utskottet anledning att
erinra     om     skälen     till     att      denna
överföringsförbindelse   mellan  Sverige  och  Polen
etableras.   Polenkabeln   innebär   att   överskott
respektive underskott i ländernas  elproduktion  kan
regleras genom överföring av kraft. Därmed minskar i
båda    länderna   behoven   av   att   upprätthålla
reservkapacitet,   liksom  kraven  på  utbyggnad  av
elproduktionsanläggningar.   På   så   sätt   uppnås
ekonomiska och miljömässiga fördelar i båda länderna
som  också  till  viss  del  kommer  övriga länder i
regionen till del.




Landsbygdens elektrifiering




Propositionen




Enligt   ellagen   är  innehavare  av  nätkoncession
skyldig att på skäliga villkor ansluta en elabonnent
till ledningsnätet.  Med  begreppet  skäligt avses i
detta sammanhang bl.a. att kostnaden för  anslutning
skall  motsvara de verkliga kostnaderna med  tillägg
för skälig avkastning i verksamheten. I normala fall
är anslutningskostnaderna  inte  så stora att de kan
anses  vara  oskäligt  betungande för  hushållen.  I
glesbygden, inte minst i  skogs-  och fjällbygderna,
kan  dock  anslutningskostnaderna i vissa  fall  bli
oöverstigligt  stora för det enskilda hushållet. Det
rör  sig  ofta om  fall  där  en  anslutning  kräver
förhållandevis omfattande ledningsdragning i oländig
terräng.  Enligt   beräkningar   som   Närings-  och
teknikutvecklingsverket     (NUTEK)     gjorde    på
regeringens uppdrag hösten 1996 uppgick de vid denna
tidpunkt oelektrifierade helårsbebodda fastigheterna
till  137 stycken. Den genomsnittliga kostnaden  per
fastighet  beräknades till ca 1,7 miljoner kronor. I
denna kostnadsuppskattning  medräknas  dock  inte de
fastigheter för vilka kostnaderna för anslutning kan
anses    ligga    inom    intervallet   för   normal
anslutningsavgift, dvs. under  ca 20 000 kr. Antalet
sådana fastigheter var enligt NUTEK 21 stycken av de
totalt  137 fastigheterna. Övriga  hushåll  som  kan
komma i fråga  för  en  elektrifiering uppgår alltså
till  116  stycken.  Den totala  kostnaden  för  att
ansluta dessa hushåll  beräknas  uppgå  till  ca 200
miljoner kronor.


Regeringen  framhåller  att  en  tillfredsställande
tillgång    till    elektricitet    är   en   viktig
förutsättning  för  ett  fortsatt  boende   och   en
framtida utveckling av de aktuella fastigheterna och
berörda  bygderna.  Av  det  skälet  bör kvarvarande
helårsbebodda hushåll i landsbygden som i dag saknar
el  beredas  tillfälle  att  till en rimlig  kostnad
anslutas  till elnätet eller på  annat  sätt  få  en
tillfredsställande          elförsörjning.         I
budgetpropositionen föreslås  att  ett tidsbegränsat
statligt bidragssystem inrättas för  att  möjliggöra
detta fr.o.m. år 1999.


Avsikten  är  att stöd skall utgå till nyanläggning
av elektriska förbindelser. Ett krav skall finnas på
minst fem års helårsboende  innan  frågan  om bidrag
kan  komma  i  fråga.  Berörda fastighetsägare skall
betala en anslutningsavgift  motsvarande  en  normal
anslutningsavgift.   Om   och   på  vilket  sätt  en
elektrifiering skall genomföras blir  beroende på en
bedömning  i  varje  enskilt  fall  med avseende  på
kostnaderna    och    förutsättningarna    för    en
leveranssäker elförsörjning.


Berättigad  till  bidrag skall vara företag,  eller
motsvarande,   som  innehar   nätkoncession   enligt
ellagen. Bidrag kan också utgå till anläggningar för
lokala elverk. Stöd  skall  inte utgå till kostnader
för  drift  och  underhåll  av  elnät.   Regeringens
bedömning är att bidragsprogrammet i ett första steg
skall  kunna begränsas till att omfatta 10  miljoner
kronor  per  år  under  en  femårsperiod.  Prognosen
grundar  sig   på   att   alternativa   former   för
elektrifiering  i många fall kan åstadkommas och att
alla    fastigheter    inte    har    önskemål    om
elektrifiering.  Regeringen föreslår i propositionen
att  stödet  skall  finansieras   med  intäkter  som
Svenska  kraftnät  har  i  sin  verksamhet  och  att
regeringen får rätt att meddela närmare föreskrifter
om bidraget.




Vissa kompletterande uppgifter




Statligt  stöd  för landsbygdens elektrifiering  har
funnits    alltsedan    1940-talet.    Stödet    har
finansierats  från ett anslag i statsbudgeten. Våren
1980 beslutade riksdagen (prop. 1979/80:100 bil. 17,
bet. 1979/80:NU36)  om  ett tioårigt stödprogram för
detta  ändamål.  I  programmet   ingick   stöd   för
upprustning  med  2 miljoner kronor per år under fem
år    (t.o.m.   budgetåret    1984/85)    och    för
nyanläggningar  med 2,5 miljoner kronor per år under
tio år (t.o.m. budgetåret  1989/90).  På  förslag av
näringsutskottet  (bet. 1989/90:NU25 s. 7) beslutade
riksdagen   att  anvisa   ytterligare   medel   till
främjandet av landsbygdens elektrifiering på ett för
budgetåret  1990/91   återinrättat  anslag  med  ett
belopp om 2,5 miljoner  kronor.  Påföljande budgetår
upphörde  anslaget  och  har  därefter   inte  varit
uppfört  på statsbudgeten. De närmare bestämmelserna
- som fortfarande  gäller  - för bidraget regleras i
förordningen   (1959:369)   om  statligt   stöd   åt
landsbygdens elförsörjning. Av  denna  framgår bl.a.
att  Statens  energimyndighet  är den myndighet  som
prövar behovet av och beviljar stöd.  I föreliggande
förslag  från  regeringen  förutsätts  att   Svenska
kraftnät    övertar    den    roll    som    Statens
energimyndighet    har    på    detta   område   som
bidragsmyndighet.


I budgetpropositionen beräknas att  intäkterna från
den  avgiftsfinansierade  verksamheten inom  Svenska
kraftnät skall uppgå till drygt  2  miljarder kronor
budgetåret  1999.  Svenska kraftnäts verksamhetsplan
för   åren  1999-2001  innehåller   ett   budgeterat
resultat  på 456, 470 respektive 487 miljoner kronor
vid ett avkastningskrav  på  7  %  av  justerat eget
kapital.  Det  utdelningskrav som staten ställer  på
Svenska kraftnät  uppgår  till  65  % av resultatet.
Utdelningen redovisas på statsbudgetens  inkomstsida
(inkomsttitel  2116  Affärsverket  svenska kraftnäts
inlevererade    utdelning    och    inleverans    av
motsvarighet  till  statlig skatt) och  beräknas  år
1999 uppgå till 297 miljoner kronor.


I ellagen (4 kap. 1  §)  sägs att nättariffer skall
vara  skäliga  och  utformade  på  sakliga  grunder.
Hänsyn skall tas till  kravet på rimlig avkastning i
nätverksamheten.  I en prövning  som  nätmyndigheten
gjort av Affärsverket  svenska kraftnäts nätavgifter
(Nätmyndigheten  dnr 963-96-12100)  sägs  att  andra
kostnader än sådana  som är påkallade i verksamheten
utifrån en affärsmässig  bedömning  inte  får läggas
till  grund  för  avgifterna.  Reglerna  om  skäliga
nättariffer gäller nätverksamhet generellt och något
undantag  för  stamnäten  föreligger  inte.  I lagen
uttalas också (12 kap. 6 §) att regeringen eller den
myndighet   som  regeringen  bestämmer  får  meddela
förskrifter om  avgifter  för  myndighets verksamhet
som   sker   med  stöd  av  ellagen.  I   förordning
(1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska
kraftnät sägs (16 §) att Svenska kraftnäts medel får
användas  för  de   ändamål   som   regeringen   har
fastställt   i   investeringsplanen  och  de  övriga
föreskrifter som avser Svenska kraftnäts verksamhet.
Några  närmare  riktlinjer   för  Svenska  kraftnäts
avgiftsuttag  utöver  detta finns  inte.  Det  sagda
innebär att stamnätstariffen  inte får vara utformad
så att den täcker kostnaden för  elektrifieringen av
vissa  glesbygdsfastigheter  - denna  aktivitet  kan
inte  sägas  vara  affärsmässigt  motiverad.  I  den
investerings-   och   finansieringsplan    som   har
behandlats   i   det   föregående   avsnittet  fanns
följaktligen inte heller kostnaderna för glesbygdens
elektrifiering  upptagna.  Elektrifieringen   kommer
därmed  att finansieras via det avkastningskrav  som
regering och riksdag ställer på Affärsverket svenska
kraftnät,  och  som för år 1999 - som nyss nämndes -
enligt planerna skall inlevereras till statsbudgeten
och beräknas uppgå till 297 miljoner kronor.


I  lag  (1996:1059)   om  statsbudgeten  (den  s.k.
budgetlagen) sägs (17 §)  att  statens inkomster och
utgifter  skall budgeteras och redovisas  brutto  på
statsbudgeten.  I den proposition som låg till grund
för  riksdagens  beslut   (prop.  1995/96:220,  bet.
1996/97:KU3)   anförde  regeringen   (s.   43)   att
bruttoprincipen särskilt har uppmärksammats eftersom
strävan  har varit  att  ge  en  tydligare  bild  av
statens åtaganden  och att underlätta förståelsen av
statsbudgeten. Enligt regeringens uppfattning, sades
det,  bör  bruttoprincipen   vara   vägledande   vid
utformningen  av statsbudgeten och redovisningen mot
anslag   och   inkomsttitlar.   I   finansutskottets
yttrande (1995/96:FiU8y) till konstitutionsutskottet
med anledning av propositionen påtalades (s. 13) att
om väsentliga delar  av  den  statliga  verksamheten
inte redovisas över statsbudgeten finns risk  att de
utanförstående delarna inte tas upp till prövning  i
samband med budgetbehandlingen på samma sätt som den
övriga    budgetbehandlingen.    Likaså,   fortsatte
finansutskottet,  minskar värdet av  att  fastställa
utgiftsramar om vissa utgifter inte omfattas av dem.
Konstitutionsutskottet   anslöt   sig  (s. 23)  till
finansutskottets bedömning i den berörda delen.


Inför näringsutskottet har företrädare för Närings-
och   handelsdepartementet  lämnat  bl.a.   följande
kompletterande  upplysningar.  Bidraget  skall  inte
täcka  kostnader  för drift och underhåll. Det skall
utgå som en engångssumma,  och  därefter  får berörd
nätkoncessionsinnehavare  svara  för underhållet  på
den   aktuella   ledningen.   De  föreskrifter   som
regeringen  avser  att utarbeta som  vägledning  för
Svenska kraftnäts prövning  av  bidragsansökningarna
kommer  att  vara  omfattande,  med  bl.a.  krav  på
särredovisning  av antal ansökningar, kostnader  och
antalet elektrifierade  hushåll.  Regeringen skall i
budgetpropositionen,   eller   i   annat    lämpligt
sammanhang,  redovisa  sådan uppföljningsinformation
för  riksdagen  att  kontroll  möjliggörs  av  t.ex.
kostnadsutvecklingen.




Utskottets ställningstagande




Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
nytt stödsystem för den  fortsatta  elektrifieringen
av  hushåll  i glesbygden. Det är enligt  utskottets
mening positivt  att  staten  tar ett förnyat ansvar
för  att  underlätta upprättandet  av  elförsörjning
till          oelektrifierade          helårsbebodda
glesbygdsfastigheter.


Det   kan   dock   anföras    vissa    principiella
betänkligheter  mot  utformningen  av det föreslagna
stödet,  bl.a.  mot  bakgrund  av  bestämmelserna  i
budgetlagen att statens utgifter och inkomster skall
göras  tydliga och bruttoredovisas i  statsbudgeten.
Utskottet  utgår  från  att  det avkastningskrav som
finns   uppsatt   för   Svenska   kraftnät   minskas
motsvarande den kostnad som bidragssystemet  för med
sig;    detta    för    att   undvika   risken   för
sammanblandning av det avkastningskrav  som  grundas
på     affärsmässiga    grunder    -    på    vilket
avgiftssättningen   bygger   -   och  kostnaden  för
stödsystemet  vars  finansiering  utgår  från  andra
principer.


Bidraget  är  alltså  tidsbegränsat och  avses  att
upphöra efter denna period.  Utskottet  vill  betona
vikten av att bestämmelserna för stödprogrammet  ges
en  distinkt  utformning, så att den utgiftsnivå som
regeringen har  förutsatt  kan  hållas och så att en
noggrann uppföljning från regeringens och riksdagens
sida  blir möjlig. Utskottet förutsätter  vidare  en
årlig redovisning  från regeringen till riksdagen om
stödprogrammet så att  en  fortlöpande  kontroll  av
kostnadsutvecklingen  kan  äga  rum.  Med  det sagda
tillstyrker  utskottet  regeringens förslag om  nytt
stödsystem för landsbygdens elektrifiering.


Hemställan
Utskottet hemställer


1.  beträffande  lagen   om   kärnkraftens
avveckling


att riksdagen avslår motion 1998/99:N228 yrkande 35,


res. 1 (m, kd, fp)


2.  beträffande  ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket


att  riksdagen  med  bifall   till   proposition   1998/99:1
utgiftsområde  21  moment  8  och  med avslag på
motion   1998/99:N241   yrkande   3   bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1999 enligt  6 §
andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten
besluta  att  det under budgetåret 1998 uppförda
ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket  får  överskridas  om
ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,


res.  2  (m,  kd,  fp)
- villk. res. 1


3.  beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde
21 Energi


att   riksdagen   med   bifall  till  proposition  1998/99:1
utgiftsområde 21 momenten 1-7  och  14  och  med
avslag på motionerna 1998/99:Fi211 yrkande 20  i
denna     del,    1998/99:Sk707    yrkande    2,
1998/99:MJ747  yrkande  2, 1998/99:MJ776 yrkande
1,   1998/99:MJ803  yrkande   2,   1998/99:N205,
1998/99:N228 yrkandena 5, 6 och 22, 1998/99:N241
yrkandena 2, 4, 9 och 11, 1998/99:N261 yrkandena
2-13, 1998/99:
N299 yrkandena 2-6 och 1998/99:Bo505 yrkande 3


a) bemyndigar  regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget  B  1 Bidrag för att minska
elanvändning,  besluta om bidrag  som  inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300
000 000 kr under åren 2000-2002,


b) bemyndigar  regeringen att under år 1999, i
fråga   om   ramanslaget   B   2   Bidrag   till
investeringar   i  elproduktion  från  förnybara
energikällor, besluta  om  bidrag  som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 570
000 000 kr under åren 2000-2002,


c) bemyndigar regeringen att under  år 1999, i
fråga   om   ramanslaget   B   3   Åtgärder  för
effektivare    energianvändning,   besluta    om
åtgärder   som  inklusive   tidigare   åtaganden
innebär utgifter  på  högst  21 400 000 kr under
åren 2000-2002,


d) bemyndigar regeringen att  under år 1999, i
fråga   om   ramanslaget  B  4  Energiforskning,
besluta om stöd  till  forskning  och utveckling
inom   energiområdet   som   inklusive  tidigare
åtaganden innebär utgifter på  högst 952 000 000
kr under åren 2000-2004,


e) bemyndigar regeringen att under  år 1999, i
fråga   om  ramanslaget  B  5  Energiteknikstöd,
besluta  om   stöd   till   utveckling   av   ny
energiteknik   i   företag   och  branscher  som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 335 000 000 kr under åren 2000-2004,


f) bemyndigar regeringen att  under år 1999, i
fråga  om  ramanslaget  B 6 Introduktion  av  ny
energiteknik, besluta om  stöd till introduktion
av   ny  energiteknik  som  inklusive   tidigare
åtaganden  innebär  utgifter  på högst 1 150 000
000 kr under åren 2000-2004,


g) bemyndigar regeringen att  under år 1999, i
fråga   om   ramanslaget   B  7  Energipolitiskt
motiverade    internationella    klimatinsatser,
besluta  om  åtgärder  som  inklusive   tidigare
åtaganden  innebär utgifter på högst 23 600  000
kr under åren 2000-2004,


h) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde   21   Energi  enligt  regeringens
förslag i bilaga,


4.   beträffande   Affärsverket    svenska
kraftnät


att   riksdagen   med  bifall  till  proposition   1998/99:1
utgiftsområde 21 momenten 9-12


a) som inriktning godkänner  investerings- och
finansieringsplanen   för   Affärsverkskoncernen
svenska  kraftnät  för  perioden   1999-2001   i
enlighet med vad som anges i propositionen,


b)  godkänner  omfattning  och  inriktning  av
Affärsverket          svenska          kraftnäts
beredskapsåtgärder i enlighet med vad som  anges
i propositionen,


c)  ger  regeringen  finansiella  befogenheter
rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet
med vad som anges i propositionen,


d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp lån och placera  likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i
övrigt    ge   Affärsverket   svenska   kraftnät
finansiella  befogenheter i enlighet med vad som
anges i propositionen,


res. 3 (c, mp)


5.        beträffande         landsbygdens
elektrifiering


att   riksdagen   med  bifall  till  proposition   1998/99:1
utgiftsområde 21 moment 13 bemyndigar regeringen
att meddela närmare föreskrifter  om  bidrag för
statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning samt
godkänner   finansieringen  av  verksamheten   i
enlighet med vad som anges i propositionen.


res. 4 (m, kd, c, fp)




Stockholm den 1 december 1998




På näringsutskottets vägnar




Per Westerberg






I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson Öhrn (s),  Reynoldh Furustrand (s) (mom. 4
och 5), Lennart Beijer  (v),  Göran  Hägglund (kd)*,
Karin   Falkmer  (m)*,  Sylvia  Lindgren  (s),   Ola
Karlsson   (m)*,  Nils-Göran  Holmqvist  (s),  Marie
Granlund (s),  Gunilla  Wahlén  (v)  (mom. 4 och 5),
Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)  (mom.  4  och
5),  Matz  Hammarström  (mp), Åke Sandström (c), Eva
Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson  (s), Stefan Hagfeldt
(m)  (mom.  1-3)*, Karl Gustav Abramsson  (s)  (mom.
1-3) och Lennart Värmby (v) (mom. 1-3).




*) Har ej deltagit i beslutet under moment 3


Reservationer
1. Lagen om kärnkraftens avveckling (mom.
1)




Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer  (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser




dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
lagen om kärnkraftens  avveckling  bort  ha följande
lydelse:


Enligt  utskottets uppfattning föreligger  nu  skäl
för att frångå  de ställningstaganden som gjordes av
utskottsmajoriteten  i  samband  med behandlingen av
avvecklingslagen.  Det  faktum  att  Regeringsrätten
förordnat  om inhibition av regeringens  beslut  att
förbjuda  driften  vid  Barsebäck  1  visar  att  de
principiella    invändningar    som    riktas    mot
avvecklingslagen  i  motion  1998/99:N228  (m) måste
beaktas.   Enligt   utskottets  uppfattning  är  det
nödvändigt    att    utan   tidsfördröjan    upphäva
avvecklingslagen.   De  principiella   brister   som
vidlåder lagen är tydliga,  vilket  bekräftas av den
prövning  som  Regeringsrätten nu genomför.  Förutom
principiella juridiska  tillkortakommanden  framstår
avsaknaden av beslutsunderlag vad gäller effekter  i
övrigt av lagens tillämpning - såsom omfattningen av
ersättning  till  reaktorägarna,  verkan på Sveriges
energiförsörjning,    miljöeffekter    och    lagens
överensstämmelse med EG-rättsliga aspekter  -  som i
högsta grad otillfredsställande.


Med  det  sagda  tillstyrker utskottet den aktuella
motionen i här berörd del och föreslår att riksdagen
upphäver avvecklingslagen den 31 december 1998.


dels  att utskottets  hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:


1.   beträffande   lagen  om  kärnkraftens
avveckling


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N228 yrkande 35
antar följande


Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:1320)
om kärnkraftens avveckling


Härigenom  föreskrivs  att  lagen   (1997:1320)  om
kärnkraftens avveckling skall upphöra  att gälla vid
utgången av december 1998.




2. Ersättning för avveckling av en reaktor
i Barsebäcksverket (mom. 2)




Under förutsättning av avslag på reservation 1




Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd),  Karin  Falkmer  (m),
Ola  Karlsson  (m), Inger Strömbom (kd), Eva Flyborg
(fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser




dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
ersättning   för  avveckling   av   en   reaktor   i
Barsebäcksverket bort ha följande lydelse:


Enligt utskottets uppfattning föreligger inte några
som helst hinder  för  riksdagen att snabbt behandla
ett     förslag    från    regeringen     om     ett
anslagsöverskridande och sättet på vilket ett sådant
skall finansieras.  Det  kan  också  konstateras att
beslutsgången  på motpartssidan hos Sydkraft  AB  är
sådan att något  tidsmässigt  pressat  tidsläge inte
kommer  att  uppträda.  Det faktum att motpartssidan
sammankallar en extra bolagsstämma  med  uppgift att
pröva  avtalet  gör  att  utskottet  anser  att   en
motsvarande tillämpning beträffande ersättningen bör
ske  på  den  statliga  sidan.  Det bemyndigande som
regeringen begär är alltså obehövligt.


Men  utskottet vill också uttala  det  principiellt
felaktiga i att bifalla regeringens förslag på denna
punkt.  Det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder
sig beslutanderätten över statens budgetmedel på det
angivna sättet.  Om  bemyndigandet  utnyttjas kommer
detta att innebära att riksdagen först  i  efterhand
får   tillfälle   att  behandla  en  inte  obetydlig
anslagsbelastning.  Utskottets uppfattning är att en
sådan   beslutsordning   med   hänsyn   tagen   till
riksdagens  finansmakt  inte  kan godtas. Dessa skäl
talar för, menar utskottet, att  riksdagen  inte bör
bifalla  det av regeringen föreslagna bemyndigandet,
utan i stället skall förslag om anslagsöverskridande
samt  finansieringen   av   ett   sådant  föreläggas
riksdagen för avgörande. Det utskottet nu har anfört
bör ges regeringen till känna.


Med   det  anförda  tillstyrker  utskottet   motion
1998/99:N241 (kd) i här aktuell del.


dels att  utskottets  hemställan  under  2  bort  ha
följande lydelse:


2.  beträffande  ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket


att riksdagen med bifall  till motion 1998/99:N241 yrkande 3
och   med   avslag   på  proposition   1998/99:1
utgiftsområde 21 moment  8  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.




3. Affärsverket svenska kraftnät (mom. 4)




Matz Hammarström (mp) och Åke Sandström (c) anser




dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
Affärsverket   svenska  kraftnät  bort  ha  följande
lydelse:


Utskottet kan inte  ställa  sig  bakom  regeringens
förslag beträffande Svenska kraftnät som innebär att
finansiellt   utrymme   och  befogenheter  tilldelas
projektet Polenlänken. Enligt utskottets uppfattning
är förslaget illa genomtänkt  och  bör  därför  inte
genomföras.    Det   finns   långt   mer   angelägna
investeringsbehov  än  en elkabel mellan Sverige och
Polen. Betydligt större resurser måste läggas på att
åstadkomma ökad energieffektivitet och användning av
förnybar  energi som ersättning  för  kärnkraft  och
fossila bränslen i såväl Sverige som Polen.


Huvudproblemet  med  kabeln  är  miljöstörningarna,
främst i form av elektromagnetiska fält och obotliga
skador   på  Blekinges  känsliga  kustområden   samt
sannolik påverkan på fiskbeståndet.


Den   finansierings-    och   investeringplan   som
regeringen framlagt för riksdagens  godkännande  ger
de  finansiella  förutsättningarna för det fortsatta
arbetet med kabelförbindelsen.  Utskottet  kan  inte
ställa sig bakom denna plan för åren 1999-2001 och i
övrigt  de  finansiella  befogenheter  som begärs av
regeringen i de delar som berör Polenkabeln  och för
det  bolag  -  SwePol  Link  AB  -  som  bildats för
ändamålet. Enligt utskottets mening bör det  ankomma
på  regeringen  att på lämpligt sätt besluta om  att
Svenska kraftnät  och  SwePol  Link  AB inte ikläder
staten sådana ekonomiska förpliktelser  som  innebär
finansiella  och  juridiska  svårigheter att avbryta
projektet.


Med  hänvisning till vad utskottet  nu  har  anfört
avstyrks  regeringens  förslag  beträffande  Svenska
kraftnät i de delar som berör Polenlänken.


dels  att  utskottets  hemställan  under  4  bort ha
följande lydelse:


4.    beträffande   Affärsverket   svenska
kraftnät


att  riksdagen   med   anledning  av  proposition  1998/99:1
utgiftsområde 21 momenten 9-12


a) som inriktning godkänner  investerings- och
finansieringsplanen   för   Affärsverkskoncernen
svenska  kraftnät  för  perioden   1999-2001   i
enlighet med vad utskottet anfört,


b)  godkänner  omfattning  och  inriktning  av
Affärsverket          svenska          kraftnäts
beredskapsåtgärder  i enlighet med vad utskottet
anfört,


c)  ger  regeringen  finansiella  befogenheter
rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet
med vad utskottet anfört,


d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp  lån och placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i
övrigt   ge   Affärsverket   svenska    kraftnät
finansiella  befogenheter  i  enlighet  med  vad
utskottet anfört.




4. Landsbygdens elektrifiering (mom. 5)




Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer  (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell  (m),  Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser




dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
landsbygdens   elektrifiering   bort   ha   följande
lydelse:


Utskottet  vill  inledningsvis  uttala  en  positiv
inställning till  att  staten - inom givna gränser -
kan lämna bidrag för att  underlätta upprättandet av
elförsörjning  till  oelektrifierade   helårsbebodda
glesbygdsfastigheter.


Emellertid  kan  utskottet  inte  ställa sig  bakom
regeringens  framlagda förslag till nytt  stödsystem
för  landsbygdens   elektrifiering.  Skälet  är  att
förslaget strider mot  grundläggande  principer  för
utformningen   av  statens  budget  enligt  vad  som
regleras i budgetlagen.  Det  är anmärkningsvärt att
regeringen för riksdagen framlägger  ett förslag som
så uppenbart strider mot de riktlinjer som riksdagen
och  regeringen i andra sammanhang säger  sig  värna
och som i så hög grad är förknippade med budgetlagen
- t.ex.  taket  för  de offentliga utgifterna som är
ett bärande element i  budgetpolitiken. En grundsten
är att det offentliga åtagandet  skall  avspeglas  i
statsbudgeten.


Enligt   utskottets   uppfattning   är   det   inte
ändamålsenligt    att    låta    Svenska   kraftnäts
avgiftsinkomster och den avkastning som affärsverket
skall leverera in till statsbudgeten  tas  i anspråk
för   ett   i   princip  renodlat  regionalpolitiskt
ändamål;  det  bidrag  som  Svenska  kraftnät  skall
utbetala   av   sina    rörelseinkomster    i    sin
affärsdrivande  verksamhet  måste  betraktas som ett
artfrämmande inslag i verksamheten. Utskottet sätter
också frågetecken för att Svenska kraftnät,  som har
ett  ansvar  för  att affärsmässigt förvalta landets
storkraftnät,  skall   använda  egna  administrativa
resurser     för     att    pröva    bidrag     till
nätkoncessionshavare    för     nätdragning     till
glesbygdsfastigheter. Enligt utskottets mening finns
det  en beprövad handläggningsordning för detta stöd
som enligt  den i sammanhanget aktuella förordningen
ombesörjs av Statens energimyndighet.


Utskottet  kan   inte   acceptera   att   riksdagen
frånhänder  sig  kontroll över statens medel på  det
sätt   som   förutsätts   i   regeringens   förslag;
innebörden är  att  prövningen av bidraget under fem
år överlåts till Svenska kraftnät, där utbetalningen
av   bidraget   är   resultatet    av    en   intern
bokföringsmässig transaktion. Utskottet ser  det som
principiellt    angeläget   att   värna   riksdagens
finansmakt   och   att    frågan    om   glesbygdens
elektrifiering    årligen   underställs   riksdagens
prövning.


Som tidigare nämnts  motsätter  sig  inte utskottet
att  statligt  stöd  inom  den angivna kostnadsramen
utbetalas till elektrifieringen  av  oelektrifierade
helårsbebodda  fastigheter.  Dock bör kostnaden  för
ändamålet anvisas över statsbudgeten. Regeringen bör
därför  återkomma  till  riksdagen  -  t.ex.  i  den
kommande  ekonomiska  vårpropositionen   -  med  ett
förslag till anslag och hur detta skall finansieras.
I detta sammanhang bör också klarare riktlinjer  för
bidragsgivningen lämnas. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  5  bort ha
följande lydelse:


5.         beträffande        landsbygdens
elektrifiering


att  riksdagen   med   avslag   på   proposition   1998/99:1
utgiftsområde  21  moment  13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.


Särskilda yttranden




1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 3)




Per  Westerberg,  Karin  Falkmer, Ola  Karlsson  och
Stefan Hagfeldt (alla m) anför:




I  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens
inkomster avseende år 1999 i den statliga  budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga utgifts-taket  samt
förslagen om preliminära  utgiftstak  för  åren 2000
och 2001.


Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar till att skapa  förutsättningar  för
ett  ekonomiskt,   kulturellt  och  socialt  växande
Sverige.  Genom en större  enskild  sektor  och  ett
starkare  civilt   samhälle  kan  både  företag  och
människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas   tillbaka   samtidigt   som   den   sociala
tryggheten också i andra  bemärkelser  kan öka genom
att    hushållen    får    en    större    ekonomisk
självständighet.


Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.


Då riksdagens  majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar  vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning  inom  utgiftsområde 21 Energi.
Den  anslagsfördelning  inom utgiftsområdet  som  vi
förordar har redovisats i  motion  1998/99:N299 (m).
Denna  syn  på  vilka  anslag  som  bör anvisas  för
energipolitiska  ändamål  bygger på de  principiella
utgångspunkter  som Moderata  samlingspartiet  anser
bör gälla för energipolitiken  och  som  framgår  av
motion 1998/99:N228 (m).


Sammanlagt   har   vi   föreslagit  -  med  anförda
motiveringar under berörda anslag i detta betänkande
- en minskning av ramen för  utgiftsområde 21 Energi
med 773 miljoner kronor år 1999.




2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 3)




Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:




Kristdemokraterna har instämt  i huvuddragen när det
gäller  omställningsprogrammet,  men   vi   beklagar
riksdagens  beslut  i fråga om avställningen av  den
första Barsebäcksreaktorn.  De villkor som riksdagen
fastslagit  för stängning av den  andra  reaktorn  i
Barsebäck, dvs.  att  ny  elenergi  skall  tillföras
eller motsvarande mängd sparas, borde också  ha fått
gälla för den första reaktorn. Vi förordar att genom
eleffektivisering,   utveckling   och  infasning  av
förnybar elproduktion kunna fasa ut kärnkraft och på
sikt  också energitillförsel som bygger  på  fossila
bränslen.  Målet bör vara ett omställningsarbete som
syftar  till  att  bygga  ett  ekologiskt  uthålligt
energisystem  utan  drastiska prisförändringar, risk
för elbrist och därmed  ytterligare påfrestningar på
välfärd och sysselsättning.


Denna  principiella  syn  är   styrande   för   den
anslagsfördelning  som  Kristdemokraterna  anser bör
gälla  inom utgiftsområdet och som har redovisats  i
motion   1998/99:N241   (kd).   Vi   betraktar   den
delegation   som   tillsatts   för   Sydsverige  som
obehövlig; de speciella insatser som kan  komma  att
behövas  för  el-  och  värmeförsörjningen  i  denna
landsdel bör kunna hanteras av Energimyndigheten.


Då riksdagens majoritet har en annan inriktning  av
politiken  deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.




3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 3)




Eva Flyborg (fp) anför:




Med  rådande   höga   arbetslöshet   och   instabila
offentliga  finanser  är en långsiktig energipolitik
som   syftar  till  en  successiv   omställning   av
energisystemet  att  föredra  framför  en kortsiktig
politik   som   leder   till   snabba  och  kraftiga
elprishöjningar. Riksdagens beslut  våren  1997  att
snabbavveckla    kärnkraften    kommer    med   stor
sannolikhet  att medföra en försämrad miljö.  Likaså
riskerar  det långsiktiga  investeringsklimatet  att
fördärvas i  sådan  omfattning  att  det innebär ett
direkt hot mot arbetstillfällena och välfärden.  Mot
denna    bakgrund   beklagar   jag   avsaknaden   av
bedömningar  och  analyser  av konsekvenserna av den
förordade   avvecklingen   av   kärnkraftverket    i
Barsebäck  -  inte minst de budgetära effekterna. De
medel   som   är  kopplade   till   stängningen   av
kärnkraftverket i Barsebäck borde i stället användas
för  en  kraftfull   satsning   på   kärnsäkerhet  i
Östeuropa.


Det är mot denna bakgrund som Folkpartiet  i motion
1998/99:Fi211  förordar  att  budgetmedel satsas  på
ändamål  där  nyttan  blir  störst,   nämligen   att
restaurera  osäkra och misskötta kärnkraftsreaktorer
i  öst, framför  det  enorma  resursslöseri  som  en
förtida  avstängning av Barsebäcksverket innebär. En
sådan snabbstängning  av kärnkraftverket i Barsebäck
får inte komma i fråga.  Av  det skälet behöver inte
heller det beslutade energiomställningsprogrammet  -
som  finansieras  via  anslagen  B  1-B  7 och B 9 -
genomföras i den forcerade takt som förutsätts i det
energipolitiska  beslutet.  Det kan utsträckas  över
ytterligare  åtminstone  två år.  Folkpartiet  anser
också  att  de  särskilda  åtgärderna  för  el-  och
värmeförsörjningen i Sydsverige skall slopas.


Då riksdagens majoritet har  en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det  nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.




4. Anslag för budgetåren 2000 och 2001
(mom. 3)




Matz Hammarström (mp) anför:




Med    hänsyn    till    överenskommelsen     mellan
Miljöpartiet,   regeringen   och  Vänsterpartiet  om
statsbudgeten  för år 1999 innehåller  Miljöpartiets
budgetförslag  för  detta  år  på  utgiftsområde  21
Energi  inte  några   avvikelser   från  regeringens
förslag.  Dock  vill  jag  i anslutning  till  detta
ställningstagande ge uttryck  för  Miljöpartiets syn
på   vad   som   långsiktigt   bör  gälla  för   det
energipolitiska omställningsprogrammet.


Energisystemet måste genomgå en  total  omställning
som innebär en elproduktion med förnybara energislag
och en slutgiltig avveckling av kärnkraften  till år
2010.  Detta  år  bör  återinföras  som  slutår  för
kärnkraftsavvecklingen.  Under  de närmaste fem åren
bör minst tre kärnkraftsreaktorer stängas, samtidigt
som  koldioxidutsläppen från energisektorn  minskar.
En   långt    större    målmedvetenhet    krävs    i
energipolitiken    för    att    de   högt   ställda
målsättningarna  skall  kunna nås och  göra  Sverige
till ett ekologiskt föregångsland inom denna sektor.
Miljöpartiet anser att regeringens tillvägagångssätt
för  energiomställningen är  alltför  försiktig;  en
långt  mer kraftfull strategi måste utformas för att
åstadkomma ett förändrat beteende på marknaden bland
såväl producenter som konsumenter.


Miljöpartiet   förordar  därför  att  mycket  stora
satsningar genomförs  på  utbyggnad  av  kraft-  och
värmeproduktion  från  förnybara  energikällor.  Mot
denna   bakgrund   vill   jag   se  mycket  kraftiga
resursförstärkningar under anslagen  för  budgetåren
2000  och  2001,  på  det sätt som framgår av motion
1998/99:N261  (mp).  Den   totala   budgetramen  för
budgetåren  2000  och  2001 beräknar alltså  partiet
till 1 910 respektive 2  170  miljoner  kronor, dvs.
470    respektive   455   miljoner   kronor   utöver
regeringens förslag. I dessa budgetramar ingår också
- som tidigare  nämnts  i betänkandet - att ett nytt
anslag  inrättas  för  att  främja   utbyggnaden  av
solvärme.


Jag  vill också understryka - mot bakgrund  av  vad
som  sägs   i   motionerna  1998/99:MJ747  (mp)  och
1998/99:Bo505   (mp)    -    vikten   av   att   det
investeringsbidrag som avses gå  till  utbyggnad  av
små vattenkraftverk slopas, eller enbart används för
teknikförbättring i befintliga vattenkraftverk. Från
Miljöpartiets sida kommer vi inför förhandlingar med
regeringen  om kommande års budget att verka för att
det  energipolitiska   omställningsprogrammet   inte
skall  innehålla bidrag som stimulerar till fortsatt
utbyggnad av orörda vattendrag.


Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år
1999




Belopp i 1000-tal kronor




-------------------------------------------------------------------------------


Anslag                                          Regeringens   m    v     kd   c
förslag
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Statens                      energimyndighet: 113 434
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Bidrag för att minska elanvändning            355 000    -355
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från 135 000    -135
förnybara energikällor                                   000
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning       65 000    -53
000                    000
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Energiforskning                               398 056     -30
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Energiteknikstöd                              130 000
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 6 Introduktion av ny energiteknik               230 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 7 Energipolitiskt   motiverade  internationella   50 000
klimatinsatser
-------------------------------------------------------------------------------
B 8 Täckande av förluster i anledning av statliga    5 000
garantier inom energiområdet
-------------------------------------------------------------------------------
B 9 Åtgärder   för  el-  och  värmeförsörjning  i 200 000    -200       -60
Sydsverige                                               000        000
-------------------------------------------------------------------------------
B   Nytt anslag: Östsäkerhet
10
-------------------------------------------------------------------------------
Summa                                                1  681  -773  ±0   -60   ±
490        000        000
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------