dels proposition 1998/99:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling,
dels 19 motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling. Likaså tillstyrks
förslagen att riksdagen bemyndigar regeringen att
åta staten ekonomiska förpliktelser under kommande
år i samband med två av anslagen. Utskottet
redovisar i betänkandet sin syn på vissa frågor av
betydelse för anslagen på området under år 1999,
bl.a. beträffande de regionalpolitiska stödområdena,
regler och organisation samt den geografiska
fördelningen av anslagsmedel.
I betänkandet avstyrker utskottet samtliga
behandlade motionsyrkanden. Miljöpartiets
företrädare i utskottet följer i en reservation upp
partiets synpunkter på anslagsfördelningen inom
ramen för regeringens förslag till totalsumma för
utgiftsområdet. En motion med förslag rörande
tillfälliga stödområden får stöd i en reservation
(m, kd, c, fp). Kristdemokraternas representanter i
utskottet följer i en reservation upp motionsförslag
när det gäller fasta resurser till Folkrörelserådet
m.m.
Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Propositionen
I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget A 1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder, åta staten ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000-2005
(anslag A 1, avsnitt 2.5),
2. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga
om ramanslaget A 8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden, åta staten ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor
under åren 2000-2001 (anslag A 8, avsnitt 2.5),
3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
enligt uppställning i bilaga.
Motionerna
De motioner som behandlas är följande:
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt
gäller yrkandet (20) att riksdagen beslutar om
fördelning av anslag inom utgiftsområde 19 i
enlighet med vad i motionen anförts.
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt
gäller yrkandet (20 delvis) att riksdagen för
budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling [med följande
förändring jämfört med regeringens förslag (mkr)]:
1998/99:MJ530 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt
gäller yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
pälsdjursuppfödning tas bort ur förordningen om
regionalpolitiskt stöd.
1998/99:N217 av Ulf Björklund och Inger Davidson
(kd) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att via Folkrörelserådet ge
bygderörelsens engagemang en framträdande plats i
arbetet för ett uthålligt samhälle,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att under en treårsperiod anvisa
medel ur kretsloppsmiljarden till Folkrörelserådet.
1998/99:N219 av Per-Richard Molén (m) såvitt gäller
yrkandet (2) att riksdagen hos regeringen begär
förslag om att höja bidragsnivån för regionalt
utvecklingsstöd för Härnösands kommun.
1998/99:N234 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Halland, genom
omfördelning, måste få en större och mer rättvisande
del av anslagen.
1998/99:N237 av Runar Patriksson och Yvonne Ångström
(fp) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om placering i tillfälligt stödområde.
1998/99:N249 av Hans Stenberg och Göran Norlander
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
transportstöd.
1998/99:N255 av Margareta Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försök med minskning
av arbetsgivaravgifterna under två år för nystartade
kooperativa företag.
1998/99:N260 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bibehålla
transportbidraget oförändrat.
1998/99:N274 av Göran Hägglund m.fl. (kd) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
11. beslutar att återgå till de gamla reglerna för
nedsättning av socialavgifter i vissa branscher,
17. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att riksdagen skall ha
beslutsmakten vad gäller stödområdena,
18. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring av stödområdena,
28. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att säkra fasta statliga
resurser till Folkrörelserådet och det särskilda
skärgårdsrådet,
29. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kanalisering av resurser till
utvecklingsgrupper och byalag,
30. med följande ändring i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 (mkr):
1998/99:N287 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
ny regional myndighet.
1998/99:N289 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
inplacering i stödområde 2 av de församlingar i
Östersunds och Krokoms kommuner som inte är
inplacerade i något stödområde.
1998/99:N290 av Kenth Högström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om situationen i Nordanstigs
kommun.
1998/99:N296 av Marianne Andersson (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Dalsland i sin helhet skall
ingå i stödområde för utveckling,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att hänsyn till Dalslands
utsatta situation skall tas vid fördelning av
resurser till västra Götaland.
1998/99:N299 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt
gäller yrkandet (1) att riksdagen beslutar att under
A 1 inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling anvisa ett anslag om 700 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:N325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela
anslagen på utgiftsområde Regional utjämning och
utveckling [med förändringar enligt förslag i
tabellen nedan (mkr)],
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling, för budgetåren 2000 och 2001 [med
följande förändringar i förhållande till regeringens
förslag (mkr)]:
1998/99:N327 av Kenneth Johansson (c) såvitt gäller
yrkandet (6) att riksdagen beslutar att reducerade
arbetsgivaravgifter i Norrlands inland återinförs.
1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
21. beslutar öka anslaget till småföretagarstöd med
500 miljoner kronor,
22. beslutar att lokal service, jord- och skogsbruk
skall omfattas av lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter.
Utskottet
Inledning
Ansvaret för beredningen av de regionalpolitiska
frågorna inom riksdagen har flyttats under år 1998.
Tidigare var det arbetsmarknadsutskottet som beredde
ärenden inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling. Enligt riksdagens beslut (1997/98:TK1,
bet. 1997/98:KU27) bereder näringsutskottet sedan
den 1 oktober 1998 ärenden om regionalpolitik och
anslag inom utgiftsområde 19 tillika med de tidigare
uppgifterna inom näringspolitik och energipolitik
m.m. Det kan nämnas att utskottet som en inledning
till sin beredning av de regionalpolitiska frågorna
uppdrog åt riksdagens utredningstjänst att utarbeta
en översikt över regionalpolitikens olika delar och
terminologi samt över genomförda
utredningar/utvärderingar inom området.
Riksdagen fattar i början av december 1998 beslut
om fördelningen av utgifterna för budgetåret 1999 på
utgiftsområden på basis av finansutskottets förslag
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1). Genom beslutet
är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden
fastlagda. I detta betänkande behandlas förslag i
budgetpropositionen (prop. 1998/99:1) om anslag
under utgiftsområde 19 och därav föranledda
motionsyrkanden. Vid behandlingen av anslagen inom
utgiftsområdet har näringsutskottet förutsatt att
riksdagen fastställer utgiftsramarna i enlighet med
finansutskottets förslag.
Betänkandet disponeras enligt följande.
Inledningsvis diskuterar utskottet vissa frågor om
resultatredovisning när det gäller
regionalpolitiken. Vidare behandlas olika
stödområdesfrågor samt vissa andra frågor av
betydelse för anslagen såsom regler och
organisation. Därefter behandlas anslagsfördelningen
på utgiftsområde 19 för budgetåret 1999. Enligt
budgetprocessens regler fattas beslut om samtliga
anslag inom ett utgiftsområde genom ett enda beslut.
Slutligen tas upp en fråga om geografisk fördelning
av anslag.
Det bör betonas att utskottet i detta betänkande
endast behandlar frågor av betydelse för anslagen på
området under år 1999. Övriga motioner inom
regionalpolitiken kommer att behandlas under våren
1999.
Bedömning av regeringens
resultatredovisning
Bakgrund
Utskottet har i föregående års budgetbetänkanden
(bet. 1997/98:NU1 och 1997/98:NU2) på näringslivs-
respektive energiområdet framhållit vikten av att
kunna följa mål, resursanvändning och de resultat
som blir följden av statens insatser. Denna
ambitionsnivå bör även gälla det för utskottet nya
beredningsområdet regionalpolitiken. För att
underlätta utskottets beredning av frågor inom det
nya området uppdrogs, som redan nämnts, åt
riksdagens utredningstjänst att utarbeta en översikt
över regionalpolitikens olika delar och terminologi
samt över genomförda utredningar/utvärderingar inom
området. I uppdraget, som har slutredovisats till
utskottet, ingick även redovisning av tidigare
kartläggningar och analyser av statsbudgetens
regionala fördelning.
Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa
förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt,
rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Dessa mål avser hela regionalpolitiken inklusive vad
som brukar kallas den "stora" regionalpolitiken,
dvs. åtgärder inom andra utgiftsområden än
utgiftsområde 19, vilka har betydelse för den
regionala utjämningen. Målet för utgiftsområde 19 är
att verksamheten främst skall underlätta för
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden att utvecklas så att det bidrar till att
uppfylla målen för regionalpolitiken. Åtgärderna
inom ramen för utgiftsområde 19 har kommit att
kallas den "lilla" regionalpolitiken.
Regeringen och riksdagen har på senare tid betonat
att det inte i första hand är åtgärder inom ramen
för utgiftsområde 19 som är avgörande för den
regionala utvecklingen. I första hand måste den
stora regionalpolitiken, dvs. närings- och
arbetsmarknadspolitik, utbildning, forskning,
infrastruktursatsningar etc., kännetecknas av ett
regionalpolitiskt helhetsperspektiv. Bristen på
helhetssyn när det gäller statliga
organisationsstrukturer har påpekats i den senaste
regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62),
vilken behandlats av riksdagen under våren 1998
(bet. 1997/98:AU11). I föreliggande proposition
uttalas att det är nödvändigt att förstärka de
regionalpolitiska åtgärderna inom den stora
regionalpolitiken, bl.a. genom en ökad helhetssyn
mellan olika sektorer.
Utredningsarbeten
Redan i den regionalpolitiska propositionen
aviserades en utredning med analys av
regionalpolitikens hittillsvarande effekter på den
regionala utvecklingen, den ekonomiska tillväxten
samt de framtida förutsättningarna för att
upprätthålla regional balans i Sverige. På
arbetsmarknadsutskottets förslag gjorde riksdagen
ett tillkännagivande till regeringen om
tillsättandet av en utredning om regionalpolitiken.
Arbetsmarknadsutskottet (bet. 1997/98:AU11 s. 18)
redovisade följande synpunkter.
I en utredning med parlamentariskt inflytande bör
bl.a. effekterna av dagens regionalpolitik studeras.
En strategi för regional balans bör vidare
utarbetas. Utredningsarbetet bör ha bred inriktning
och bör bl.a. kunna innefatta frågor om främjande
och tillvaratagande av lokala resurser och om
stimulans av företagande och sysselsättning genom
exempelvis företagsstöd, riskkapital och/eller
kompetensutveckling. Likaså bör utredningen kunna
behandla frågor om insatser av regionalpolitisk
betydelse inom vissa sektorer, exempel
infrastruktur, postväsende och utbildning.
Utredningsarbetet skall även innefatta gles- och
landsbygdsfrågor.
I föreliggande budgetproposition informerar
regeringen om att det regionalpolitiska
utredningsarbetet tillhör de prioriterade
uppgifterna under år 1999. Utredningen skall lämna
förslag om den framtida inriktningen och
utformningen av den svenska regionalpolitiken. Bland
annat skall regionalpolitikens hittillsvarande
effekter analyseras och förslag lämnas till mål för
den framtida regionalpolitiken.
Enligt uppgift från Närings- och
handelsdepartementet förväntas den aviserade
utredningen om regionalpolitiken komma att
tillsättas vid årsskiftet. Utredningsarbetet kommer
att ha en bred inriktning och pågå under ett par år
enligt den inhämtade informationen.
Vidare har regeringen gett olika utredningsuppdrag
för att på lite kortare sikt få till stånd ett
bättre beslutsunderlag i speciella frågor.
Bland annat har det uppdragits till Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) att göra en
uppföljning av måttet bidrag per ny årsarbetskraft
och lämna förslag på alternativa eller
kompletterande mått. NUTEK har under sommaren 1998
redovisat sitt arbete till regeringen i rapporten
Analys av resultatmått.
I rapporten görs en uppföljning av måttet bidrag
per ny årsarbetskraft avseende stödformerna
regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsbidrag och
småföretagsstöd. I och med att stöden blir mer
tillväxtorienterade gäller det, enligt studien, att
utveckla nya mått för att mäta resultaten av stöden.
Det är inte säkert att det mått som hittills
använts, sysselsättningsmåttet, återspeglar
tillväxtmålet. Sysselsättningsmålet, dvs. förändring
av antal anställda, är lätt ur mätsynpunkt men ger,
enligt utredarna, samtidigt oönskade signaler till
företagen. Det bör på sikt bytas ut eller
kompletteras med andra mått enligt studien. Mått som
omsättning per anställd eller förädlingsvärde per
anställd är dock inte heller lämpliga som
uppföljningsmått. Utredarnas förslag är att man
skall ha olika mått för uppföljning och
effektstudier. Uppföljningsmåtten skall riktas in på
den aktivitet som stödet ges för, t.ex. att ett
företag faktiskt har gjort den marknadsföringsinsats
som företaget har fått stöd till. Effektmåtten skall
användas i efterhand för att studera vilka effekter
den stödda företagsaktiviteten har lett till.
Samtliga tre nämnda mått kan vara lämpliga som
effektmått. Däremot anser utredarna att arbetet med
att finna alternativa uppföljningsmått bör
fortsätta.
Vidare har regeringen givit NUTEK i uppdrag att
närmare analysera möjligheterna att uppnå
könskvoteringsmålet för vissa regionalpolitiska
stöd, dvs. att minst 40 % av förväntade nya
arbetstillfällen skall tillfalla vartdera könet.
NUTEK skall även göra en utvärdering av innehåll och
utfall av länsstyrelsernas regionala
projektverksamhet under budgetåren 1990/91-1997.
Effekterna av stödformen nedsättning av
socialavgifter på sysselsättning och tillväxt i
näringslivet i de berörda regionerna skall
utvärderas av Statens institut för regionalforskning
(SIR).
Regeringen avser vidare att utvärdera
transportbidraget och initiera fortsatta studier av
transportmarknaden i stödområden.
Avgränsningen av såväl de nationella stödområdena
som EG:s strukturfondsområden måste också ses över
inför nästa års budgetproposition med hänsyn till
att nuvarande stödområden endast är godkända t.o.m.
år 1999 av Europeiska kommissionen.
Regeringens resultatredovisning
Resultatinformation lämnas i budgetpropositionen
dels per beslutsfattare, dvs. länsstyrelserna och
NUTEK, dels per åtgärd som t.ex. regionalt
utvecklingsstöd, landsbygdsstöd och
sysselsättningsbidrag. Avsnittet inleds med en
tabell över åtgärder som finansieras av anslag inom
utgiftsområde 19 samt vissa andra utgiftsområden.
Denna tabell tar även upp åtgärder som finansieras
av äldre anslag samt beslutsfattare och geografisk
omfattning för samtliga anslag år 1997.
Utskottets bedömning
Den resultatinformation som lämnas i
budgetpropositionen för i första hand år 1997 är mer
omfattande än tidigare års information, vilket
utskottet välkomnar. Tabellen över åtgärder som
finansieras av befintliga och äldre anslag samt
beslutsfattare och geografisk omfattning för
samtliga anslag år 1997 bidrar till en god överblick
över anslagsstrukturen.
Enligt utskottets mening är det svårt att utvärdera
den förda regionalpolitiken mot bakgrund av de här
tidigare angivna målen. Hur verksamheten inom
utgiftsområde 19 har underlättat för näringslivet i
regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas
så att det bidrar till rättvisa och valfrihet är
inte möjligt att utläsa ur föreliggande
budgetproposition.
Enligt utskottets uppfattning bör det vara ett
önskemål att de regionalpolitiska målen är
uppföljningsbara för beslutsfattarna. Utskottet
utgår från att det aviserade utredningsarbetet, som
bl.a. skall avse en översyn av målen för den
framtida regionalpolitiken, också tar upp frågan om
uppföljning av målen.
Utskottet ser positivt på den planerade
regionalpolitiska utredningen. Enligt utskottets
uppfattning är det naturligt att det kommande
utredningsarbetet rörande målen för
regionalpolitiken också inbegriper frågor om samband
mellan tillväxt, konkurrenskraft och regional
balans. En utgångspunkt bör vara att förslagen
ligger i linje med en från miljösynpunkt hållbar
utveckling samt de av samhället uppställda
jämställdhetsmålen.
Slutligen noterar utskottet att regeringen har
redovisat vissa brister i beslutsunderlaget och
vidtagit åtgärder i avvaktan på resultaten av den
kommande utredningen.
Stödområdesfrågor
Bakgrund
En redovisning av nuvarande nationella stödområden
och de kriterier som gäller för denna indelning
lämnas i den senaste regionalpolitiska propositionen
(prop. 1997/98:62). Regeringens bedömning av vilka
områden som bör inplaceras i de långsiktiga
stödområdena 1 och 2 baseras på en rad olika
kvantitativa och kvalitativa problemkriterier. Bland
de kvantitativa kriterierna återfinns långsiktig
befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling,
andel egna företagare, bruttoregionprodukt per
capita m.m. Bland mer kvalitativa kriterier märks
bl.a. avstånd till marknader, klimat och geografiskt
läge i förhållande till gällande stödområden. Enligt
regeringens analys föreligger det inte tillräckliga
motiv att föreslå riksdagen förändring av den nu
gällande stödområdesindelningen, meddelas det i
budgetpropositionen. I samband med nästa års
budgetproposition avses dock hela den gällande
stödområdesavgränsningen bli föremål för en översyn,
eftersom - som redan nämnts - Europeiska
kommissionens godkännande av Sveriges nuvarande
stödområden endast gäller t.o.m. år 1999.
De svenska nationella stödområdena har godkänts av
Europeiska kommissionen i form av ett gleshetsområde
och ett strukturomvandlingsområde. Det nu gällande
strukturomvandlingsområdet består av delar av
stödområde 2 samt delar av det tillfälliga
stödområdet. Kommissionens prövning av regionala
utvecklingsstöd i strukturomvandlingsområdena,
vilken avslutades i juni 1998, medförde vissa
förändringar i stödgivningen. Bland annat får stöd
inte längre lämnas till marknadsföring och
produktutveckling.
Motionerna
I kommittémotion 1998/99:N274 (kd) anförs att
nuvarande stödområdesgränser har gällt under lång
tid. Med hänsyn till de stora förändringarna under
senare år är det rimligt att riksdagen av regeringen
begär förslag om reviderad stödområdesindelning.
Efter förhandlingarna med EG-kommissionen om
utformningen av strukturfondsstöden bör regeringen
redovisa ett samlat förslag för riksdagen.
Stödområdesfrågor är av sådan vikt att den
lagstiftande församlingen även fortsättningsvis
måste kunna påverka beslut om stödområden. Områden
med speciella lägesnackdelar och andra
regionalpolitiska problem bör placeras i
stödområden.
I motion 1998/99:N237 (fp) framhåller motionärerna
att inplacering i tillfälliga stödområden endast bör
få tillåtas under en begränsad period, så att man
inte motverkar satsningarna i de mest eftersatta
delarna i landet.
Hög arbetslöshet och en strukturellt försämrad
arbetsmarknad i Östersunds och Krokoms kommuner
motiverar att de församlingar inom dessa kommuner
som inte är inplacerade i något stödområde placeras
i stödområde 2, är budskapet i motion 1998/99:N289
(s).
Enligt motion 1998/99:N219 (m) bör Härnösands
kommun jämställas med Söderhamn, som fått statlig
utlokaliserad verksamhet och höjd bidragsnivå för
regionalt utvecklingsstöd.
I motion 1998/99:N290 (s) begärs att - i avvaktan
på stödområdesrevisionen nästa år - regeringen
överväger att omedelbart ge Nordanstigs kommun,
vilken ingår i tillfälligt stödområde, samma
förhöjda bidragsnivå som Söderhamn. En tillfällig
höjning av bidragsnivån ger sannolikt en
tillväxtskapande effekt.
Vidare anförs i motion 1998/99:N296 (c) att
Dalsland, som med sina fem kommuner kännetecknas av
allt det som betecknar gles- och avfolkningsbygder,
i sin helhet bör ingå i stödområde.
Vissa kompletterande uppgifter
Omfattningen av de långsiktiga stödområdena 1 och 2
är beslutad av riksdagen. Dessa stödområden omfattar
ett stort sammanhängande geografiskt område i norra
och västra Sverige. Stödområde 1 är det mest utsatta
området. Riksdagen har i olika sammanhang uttalat
att de regionalpolitiska resurserna bör koncentreras
till de mest utsatta områdena samt att systemet med
stödområden bör vara stabilt.
Regeringen föreslog i proposition 1997/98:62 att
"eftersom stödområdesindelningen numera bestäms av
regler utfärdade av EG-kommissionen skall det
fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att
närmare bestämma vilka områden som skall ingå i de
långsiktiga stödområdena 1 och 2". Riksdagens
beslut, vilket baserades på en reservation (c, fp,
v, mp, kd) i arbetsmarknadsutskottets betänkande
(bet. 1997/98:AU11), innebar emellertid att
beslutanderätten skulle ligga kvar hos riksdagen.
Vissa kommuner eller delar av kommuner är
inplacerade i tillfälligt stödområde. Beslut om
inplacering i tillfälligt stödområde fattas av
regeringen. De nuvarande bestämmelserna om
tillfälligt stödområde gäller t.o.m. den 31 december
1999 enligt förordningen (1994:771) om tillfälliga
stödområden, m.m.
De ekonomiska stimulanserna är högst i stödområde
1, näst högst i stödområde 2 och lägst i tillfälliga
stödområden. Vissa områden i stödområde 2 kan få
högre stöd under en begränsad tid än vad
stödområdesreglerna generellt medger. Om ett område
utanför stödområdena drabbas av mycket omfattande
strukturförändringar får regeringen besluta att
regionalt utvecklingsstöd skall kunna lämnas i
området för en begränsad tid. Ett sådant stöd måste
dock i allmänhet godkännas av EG-kommissionen.
Enligt nyssnämnda förordning om tillfälliga
stödområden ingår såväl Härnösand som Nordanstig i
tillfälligt stödområde. Detta innebär att regionalt
utvecklingsbidrag får lämnas med högst 20 % av den
del av de totala utgifterna som avser byggnader,
maskiner, forskning osv. Inom Söderhamn och tre
andra kommuner, som också ingår i tillfälligt
stödområde, får dock regionalt utvecklingsbidrag
lämnas med högst 35 % av dessa utgifter när det
gäller små och medelstora företag och med högst 25 %
när det gäller andra företag.
I enlighet med EG:s statsstödsregler skall
medlemsländernas stödområden godkännas av
kommissionen. Kommissionen har i slutet av år 1997
utfärdat nya riktlinjer för hur nationella
regionalpolitiska stödområden skall utses i
framtiden. Bland annat bör det vara bättre
överensstämmelse mellan de nationella stödområdena
och strukturfondsområdena. De nuvarande nationella
stödområdena är, som redan framhållits, godkända
t.o.m. år 1999.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av den lämnade redovisningen måste
regeringen göra en översyn av hela den gällande
stödområdesindelningen, både när det gäller
nationella stödområden och EG:s
strukturfondsområden, eftersom Sveriges nuvarande
stödområden är godkända av Europeiska kommissionen
endast t.o.m. år 1999. Även de nuvarande
inplaceringarna i tillfälligt stödområde upphör att
gälla efter år 1999. Enligt uppgift från Närings-
och handelsdepartementet avses inom kort
förhandlingar upptas mellan kommissionen och
medlemsländerna angående bl.a. stödområdesfrågorna.
En dialog kommer således att initieras mellan
kommissionen och Sverige liksom mellan kommissionen
och övriga medlemsländer. Ett förslag beträffande ny
stödområdesindelning kan väntas i nästa års
budgetproposition. Det pågående översynsarbetet
anser utskottet vara ett motiv i sig för att inte nu
vidta förändringar i stödområdessystemet.
När det gäller förslaget i motion 1998/99:N274 (kd)
att riksdagen skall ha beslutsrätten i fråga om
stödområdena konstaterar utskottet att det berörda
yrkandet är tillgodosett.
Med det sagda avstyrker utskottet samtliga under
detta avsnitt framlagda motionsyrkanden.
Fasta resurser till Folkrörelserådet m.m.
Motionerna
I två motioner begärs fasta statliga resurser till
Folkrörelserådet m.m.
I kommittémotion 1998/99:N274 (kd) redovisas att ca
3 500 lokala utvecklingsgrupper är knutna till
Folkrörelserådet, såväl i glesbygd som i
storstädernas miljonprogramområden. Fasta resurser
bör enligt motionärerna tillförsäkras både
Folkrörelserådet och Skärgårdarnas Riksförbund. Det
är angeläget att resurserna inte stannar på central
nivå utan kanaliseras till utvecklingsgrupper och
byalag. Vidare anser motionärerna att bildandet av
ett särskilt statligt skärgårdsråd skulle kunna vara
ett sätt att samordna olika statliga myndigheters
verksamhet i skärgårdsområdena.
Likartade önskemål framförs i motion 1998/99:N217
(kd). Motionärerna erinrar om att riksdagen har
anvisat en miljard kronor för ett femårigt program
med investeringsbidrag för omställning till hållbar
utveckling. Resurser behövs för Folkrörelserådets
ledning m.m. En satsning på två miljoner kronor per
år vore väl använda pengar, menar motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har aktivt
verkat för tillkomsten av lokala utvecklingsgrupper.
År 1988 fanns det ca 500 lokala utvecklingsgrupper.
Antalet har nu ökat till ca 3 400, varav knappt 3
000 i gles- och landsbygdsområden, enligt vad som
redovisas i den regionalpolitiska propositionen
(prop. 1997/98:62). Där framhåller regeringen att
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har en
viktig roll i arbetet med att främja lokal
utveckling, kunskapsuppbyggnad och
informationsspridning till regionala och lokala
grupper. Regeringen har därför beviljat
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva utökade
resurser för år 1998 och har för avsikt att under
kommande år, inom ramen för anslaget för
regionalpolitiska åtgärder, bevilja rådet 9,5
miljoner kronor årligen. Vidare har regeringen i
nyssnämnda proposition förklarat sin avsikt att
tills vidare stödja Skärgårdarnas Riksförbund med en
halv miljon kronor årligen. Syftet är att möjliggöra
en fördjupad samverkan mellan olika organisationer i
skärgården. Finansieringen sker inom ramen för
anslaget för regionalpolitiska åtgärder.
Enligt regeringsbeslut om medel till
Folkrörelserådet (1997-12-18) får medlen bl.a.
användas till lokalt mobiliseringsarbete,
informations- och kunskapsspridning, uppbyggande av
och stöd till regionala samverkansgrupper,
projektverksamhet i överensstämmelse med de
regionalpolitiska målsättningarna samt till rådets
egna administrationskostnader.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, som behandlade likartade
motionsyrkanden under våren 1998 (bet.
1997/98:AU11), att åtgärder för byautveckling och
uppmuntran av byalag är av stor betydelse för gles-
och landsbygden. Som tidigare nämnts har regeringen
meddelat sin avsikt att finansiellt stödja såväl
Folkrörelserådet som Skärgårdarnas Riksförbund.
Något initiativ av riksdagen i fråga om medel till
dessa verksamheter är enligt utskottets mening inte
erforderligt. Utskottet är vidare inte berett att
ställa sig bakom att en ny statlig myndighet skall
inrättas för samordningsändamål, såsom ett särskilt
skärgårdsråd. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet berörda motionsyrkanden.
Pälsdjursuppfödning och regionalpolitiskt stöd
Motionen
Miljöpartiet begär i motion 1998/99:MJ530 att
regionalpolitiskt stöd inte skall kunna utgå till
pälsdjursuppfödning. Motionärerna anser att
pälsdjursuppfödning är en näring som saknar stöd
från allmänheten och som är helt oacceptabel ur
djuretisk synvinkel.
Vissa kompletterande uppgifter
Pälsdjursuppfödning inkluderades bland de
regionalpolitiskt stödberättigade verksamheterna i
mitten på 1980-talet (prop. 1984/85:115, bet. AU
1984/85:13). Regeringens motivering var att sådan
verksamhet "har utvecklingsmöjligheter inom
stödområdena och därmed kan bidra till att de
regionalpolitiska målen uppnås".
Flera motionsförslag om att pälsdjursuppfödning
inte skall tillhöra de verksamheter som kan få
regionalpolitiskt stöd har tidigare avslagits av
riksdagen med motivering att det kan finnas skäl att
se över området för stödberättigad verksamhet i
samband med planerat utredningsarbete (bet.
1994/95:AU13).
Våren 1996 togs stödet till pälsdjursuppfödning upp
i en fråga i riksdagen (1995/96:410) av Gudrun
Lindwall (mp). Hon var kritisk till stödet dels på
grund av att de statliga satsningarna på
pälsdjursuppfödning hade lett till förluster av
statliga medel och inte uppfyllde tillväxtmålet,
dels på grund av djurskyddssynpunkter. Dåvarande
näringsministern Anders Sundström svarade bl.a.
följande:
Vad gäller stöd till pälsdjursuppfödning, liksom
alla andra stödberättigade verksamheter, så måste
beslutande myndigheter naturligtvis beakta alla de
regler som gäller för respektive verksamhet t.ex.
djurskyddslagen. - - -
Min principiella syn är att man bör vara försiktig
med att avgränsa vissa näringsgrenar från stöd,
särskilt i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv.
Tillväxtföretag förekommer således inom alla
näringsgrenar.
Utskottets ställningstagande
Som konstateras i motion 1998/99:MJ530 (mp) ingår
pälsdjursuppfödning bland de verksamheter som kan få
regionalpolitiskt stöd. Samtliga regler på det
regionalpolitiska området ses emellertid över av
Regeringskansliet med hänsyn till de nya riktlinjer
för statligt stöd för regionala ändamål som
Europeiska kommissionen lagt fram i mars 1998. De
svenska reglerna måste ändras till år 2000. EG:s
riktlinjer innebär att det inte längre blir möjligt
att lämna regionalpolitiskt företagsstöd inom bl.a.
jordbrukssektorn, till vilken pälsdjursuppfödning
räknas.
Viss anpassning till riktlinjerna har redan gjorts
i det svenska strukturomvandlingsområdet. I
förordningen (1998:995) om regionalpolitiskt
företagsstöd inom EG:s strukturomvandlingsområden i
Sverige finns pälsdjursuppfödning inte med som
stödberättigad verksamhet. Efter år 2000 kommer det
- enligt de nya riktlinjerna för statligt stöd till
regionala ändamål som EG-kommissionen beslutat -
över huvud taget inte att vara möjligt att bevilja
stöd till pälsdjursuppfödning.
Utskottet anser att motionärerna i stor
utsträckning är tillgodosedda och avstyrker därmed
det aktuella yrkandet.
En ny regionalpolitisk myndighet
Motionen
I motion 1998/99:N287 (s) föreslår motionärerna
inrättandet av en ny regionalpolitisk myndighet. För
att stärka gles- och landsbygdsfrågornas ställning
finns det behov av att förändra myndighetsstrukturen
på området, anförs det. Motionärerna anser att
NUTEK:s regionalpolitiska verksamhet bör flyttas
till Glesbygdsverket.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det av stor vikt att
myndighetsorganisationen på det regionalpolitiska
området fungerar effektivt. Det kan inte uteslutas
att organisatoriska förändringar skulle kunna
effektivisera verksamheten. Utskottet anser dock
inte att den information som finns i motionen kan ge
ett underlag för en säker bedömning av detta. Frågan
om myndighetsorganisation kan komma att beröras i
samband med kommande analys- och utredningsarbete.
Utskottet avstyrker därmed motion 1998/99:N287 (s)
Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling
Inledning
Anslagen inom utgiftsområde 19 uppgick år 1998 till
ca 3,6 miljarder kronor. Utgiftsprognosen för år
1998 ligger på ca 3,5 miljarder kronor.
Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde
19 redovisas i bilaga. Sammanlagt tas elva anslag
upp under detta utgiftsområde. Regeringsförslaget
innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört
med innevarande budgetår, vilket framgår under
respektive anslagsrubrik i det följande.
Utgiftsramen föreslås till ca 2,7 miljarder kronor,
vilket har tillstyrkts av finansutskottet (bet.
1998/99:FiU1). Övriga partiers förslag till
utgiftsram för utgiftsområde 19 fördelar sig på
följande sätt. Den av Vänsterpartiet och
Miljöpartiet föreslagna utgiftsramen sammanfaller
med regeringens förslag. Moderata samlingspartiets
och Folkpartiet liberalernas förslag ligger lägre än
regeringsförslaget; 250 miljoner kronor respektive
500 miljoner kronor lägre. Kristdemokraternas och
Centerpartiets förslag ligger högre än
regeringsförslaget: 100 miljoner kronor respektive
500 miljoner kronor högre.
Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen A
1 och A 8 med bemyndiganden att ikläda staten
ekonomiska förpliktelser vilket leder till utgifter
under kommande år.
I det följande redovisas regeringens förslag till
olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande
förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas
utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande
avsnitt.
Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)
Propositionen
För år 1999 föreslås ett nytt anslag, A 1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, uppgående till 950
miljoner kronor. Till det nya anslaget föreslås även
ett bemyndigande för regeringen att under år 1999
åta staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på ca 1,7
miljarder kronor under åren 2000-2005. Syftet med
bemyndigandet är bl.a. att förbättra
förutsättningarna för att långsiktigt kunna planera
användningen av regionalpolitiska medel, att kunna
utnyttja anslaget på ett effektivare sätt, att
undvika stora anslagssparanden på anslaget samt att
förbättra uppföljningen och prognoserna inom
området.
Anslaget A 1 gäller anvisande av pengar till
följande ändamål:
regionala utvecklingsbidrag,
lån till privata regionala investmentbolag,
landsbygdsbidrag,
stöd till kommersiell service,
småföretagsstöd,
sysselsättningsbidrag,
såddfinansiering (ett nytt ändamål inom anslaget
i enlighet med tidigare beslut: prop. 1997/98:62,
bet. 1997/98:AU11),
regional och central projektverksamhet,
medfinansiering av strukturfondsprogram,
vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till
strukturfondsprogram m.m.,
uppföljning och utvärdering,
viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Huvuddelen av anslaget beräknas komma att användas
av länsstyrelserna, eller i vissa fall
självstyrelseorganen, för dels olika former av
företagsstöd, dels medfinansiering av
strukturfondsprogram. Avsikten är att
självstyrelseorganen i berörda län skall kunna
besluta om medlen enligt samma riktlinjer som gäller
för länsstyrelserna. Samtliga av de ändamål som
angivits ovan gäller emellertid inte för
självstyrelseorganen.
En viss del av anslaget föreslås liksom för
närvarande kunna disponeras av NUTEK och regeringen.
Enligt propositionen bör det även fortsättningsvis
vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget
mellan länen enligt en fördelningsnyckel som utgår
från de regionala problemens svårighetsgrad och med
särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet för
åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt beräknat
behov av medel för sysselsättningsbidrag. Det
särskilda anslaget för sysselsättningsbidrag har
numera upphört.
Motionerna
I kommittémotion 1998/99:N299 (m) anförs att
företagsstöd och andra bidrag i form av regionala
utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m.
successivt bör reduceras och ersättas med andra
åtgärder, eftersom de snedvrider konkurrensen.
Anslaget bör därför minskas med 250 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i motionerna 1998/99:Fi210
och 1998/99:N337 att ramen för utgiftsområde 19 höjs
med 500 miljoner kronor genom en överflyttning från
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Dessa
medel skall huvudsakligen fördelas till
länsstyrelserna för näringslivsutveckling och
småföretagarstöd. Centerpartiet är tveksamt till
regeringens förslag om bemyndigande. Om riksdagen
beslutar att nedsättning av socialavgifterna även
fortsättningsvis skall gälla för primärnäringarna i
Norrland anser motionärerna att kostnaden, 90
miljoner kronor, kan finansieras inom ramen för här
föreslagna utökade medel.
I Folkpartiets motion 1998/99:Fi211 föreslås att
anslaget minskas med 500 miljoner kronor.
Motionärerna anför att partiet är en stark anhängare
av en politik för ökad regional balans men är
kritiskt till nuvarande utformning av den lilla
regionalpolitiken. Enligt motionärerna har systemet
med bidrag till företagsetableringar alltför ofta
misslyckats. Även ett minskat anslag kommer att vara
tillräckligt stort för att täcka behoven för de mest
utsatta kommunerna, anser motionärerna.
Miljöpartiet anför i motion 1998/99:N325 att
principiella skäl talar för att de regionalpolitiska
bidragen bör minska och att vinsterna från
vattenkraft, skog och malm bör återföras till de
områden där de skapats. Till dess så sker bör
regionalpolitiken finnas kvar och utvecklas. För att
stärka kvinnors företagande bör anslaget ökas med 70
miljoner kronor år 1999 jämfört med regeringens
förslag. Medlen bör omfördelas från anslaget A 11
Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m.
Motionärerna begär vidare att riksdagen skall ge
regeringen till känna en beräknad fördelning på
anslag på utgiftsområdet Regional utjämning och
utveckling för budgetåren 2000 och 2001. För dessa
budgetår föreslås ett resurstillskott på 100
miljoner kronor vilket skall användas till
byutvecklingsgrupper och kvinnligt företagande i
glesbygd (anslaget A 1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder).
Vissa kompletterande uppgifter
Europeiska kommissionen har i mars 1998 lagt fram
riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål.
Sverige måste anpassa sina regionalpolitiska stöd
till dessa riktlinjer fr.o.m. år 2000. När det
gäller risken för snedvridning av konkurrensen på
grund av de regionalpolitiska stöden har
kommissionen anfört följande (Europeiska
gemenskapernas officiella tidning 10.3.98):
Kommissionen anser att regionalstöden kan fylla sin
funktion på ett effektivt sätt och att de
snedvridningar av konkurrensen som är förbundna med
dem därför kan försvaras om vissa principer och
regler följs. Den viktigaste av dessa principer är
att detta instrument har karaktären av undantag, i
enlighet med andemeningen och ordalydelsen i artikel
92. Dessa stöd är i själva verket tänkbara inom
gemenskapen endast om de används sparsamt och
förblir koncentrerade till de minst gynnade
områdena. Om stöden skulle bli vanligare och regel
snarare än undantag, skulle de inte längre fungera
som incitament och deras ekonomiska effekter skulle
upphöra. Samtidigt skulle de snedvrida marknadens
funktion och försämra effektiviteten i gemenskapens
ekonomi som helhet.
Det kan tilläggas att Romfördragets artikel 92, till
vilken ovanstående text hänvisar, handlar om vilka
slag av statliga stöd som är förenliga med den
gemensamma marknaden. Två punkter i artikeln är av
intresse i detta sammanhang (punkterna 3a och 3c).
Som förenligt med den gemensamma marknaden kan
enligt artikeln anses dels stöd för att främja den
ekonomiska utvecklingen i regioner där
levnadsstandarden är onormalt låg eller där det
råder allvarlig brist på sysselsättning, dels stöd
för att underlätta utveckling av vissa
näringsverksamheter eller vissa regioner, när det
inte påverkar handeln i negativ riktning i en
omfattning som strider mot det gemensamma intresset.
Landsbygdslån (A 2)
Propositionen
Anslaget disponeras för landsbygdslån som beviljas
av länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Under
år 1998 används anslaget även för regionala
utvecklingslån, vilka beviljas av berörda
länsstyrelser och självstyrelseorgan, NUTEK och
regeringen. När stödformen regionalt utvecklingslån
upphör den 1 januari 1999 kommer motsvarande
kreditbehov att tillgodoses främst genom lån från
Stiftelsen Norrlandsfonden och ALMI Företagspartner
AB. Anslaget föreslås uppgå till 30 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
inom regionalpolitiken (A 3)
Propositionen
Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Systemet
med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde
den 1 januari 1997 och ersattes med landsbygdslån.
Från anslaget betalas utgifter för att infria
statliga garantier enligt ett antal äldre
förordningar och enligt den nu gällande förordningen
(1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service. Regeringen föreslår ett anslag
på 11 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4)
Propositionen
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket för att
täcka bortfall av avgiftsinkomster till följd av
tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter. För vissa näringsgrenar inom
stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2
är procentsatsen för arbetsgivaravgifter och
egenavgifter nedsatt med 8 procentenheter.
Europeiska kommissionen har ännu inte godkänt denna
stödform.
Regeringen har därför beslutat att låta utvärdera
stödformen. Bland annat skall dess effektivitet
jämföras med övriga regionalpolitiska stödformer
riktade till näringslivet i de nämnda regionerna.
Vissa näringsgrenar skall inte längre vara
stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999 enligt
beslut av riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:62,
bet. 1997/98:AU11). Regeringen har därför gjort
bedömningen att anslaget år 1999 bör uppgå till 320
miljoner kronor, vilket är en minskning med 95
miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.
Motionerna
I tre motioner, 1998/99:N274 (kd), 1998/99:N327 (c)
och 1998/99:N337 (c), yrkas på en återgång till de
tidigare reglerna för nedsättning av socialavgifter
i vissa branscher. Motionärerna anser att
nedsättningen bör kvarstå även efter den 1 januari
1999 för jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt
och fiske samt viss personlig serviceverksamhet. I
motion 1998/99:N274 (kd) begärs samtidigt att
anslaget skall höjas med 100 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag för att täcka de kostnader
som skulle uppstå vid en återgång av reglerna.
Vidare föreslås i motion 1998/99:N255 (c) att
arbetsgivaravgifterna minskas under två år för
nystartade kooperativa företag. Som försöksområden
föreslår motionären Jönköpings och Dalarnas län,
vilka har olika företagstraditioner. Inom ramen för
de lokala utvecklingsavtalen bör
arbetsgivaravgifterna kunna sänkas med 5
procentenheter under två år.
Vissa kompletterande uppgifter
Syftet med nedsättningen av socialavgifter är att
kompensera främst näringslivet i Norrlands inland
för bestående konkurrensnackdelar i form av en liten
lokal marknad, gleshet, ogynnsamma
klimatförhållanden och långa avstånd. Lagen om
nedsättning av socialavgifter omfattar vissa angivna
slag av verksamheter. I stödområde 1 omfattas fler
verksamheter än i det övriga stödområdet.
Nedsättningen med 8 procentenheter är tidsbegränsad
t.o.m. utgiftsåret 2000.
Enligt riksdagens beslut våren 1998 skall vissa av
de i lagen nämnda verksamheterna, nämligen jord- och
skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt
annan personlig serviceverksamhet, inte längre vara
stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999. I en
reservation (c, fp, v, mp, kd) begärdes att
regeringens förslag skulle avslås och att de nämnda
näringsgrenarna även fortsättningsvis skulle
omfattas av systemet med nedsatta avgifter.
Regeringen uppdrog i augusti 1998 till Statens
institut för regionalforskning, SIR, att utvärdera
stödformen nedsatta socialavgifter. Uppdraget gäller
att
- utvärdera vilka tillväxt- och
sysselsättningseffekter den regionalpolitiska
stödformen nedsatta socialavgifter har på
stödberättigade företag,
-
utvärdera om det på ett tydligt sätt kan beläggas
att stödformen nedsatta socialavgifter har en
högre effektivitet än andra regionalpolitiska
stödformer riktade till näringslivet,
kartlägga vilka avståndsberoende merkostnader
tjänsteföretagen i olika stödområden har samt hur
stora merkostnaderna är.
Syftet med utvärderingen och kartläggningen är att
underlätta för statsmakterna att bedöma vilka
regionalpolitiska stödformer som på mest effektiva
sätt stöder näringslivet i de regionalpolitiskt mest
prioriterade områdena samt ge underlag till de
pågående överläggningarna med EG-kommissionen
beträffande nedsatta avgifter. Kommissionen har, för
sitt ställningstagande, begärt en kartläggning som
påvisar hur stora avståndsberoende merkostnader
tjänsteföretag inom stödområde 1 respektive
stödområde 2 har. Kartläggningen skall rapporteras
med förtur och resterande del av uppdraget senast
den 31 december 1998.
I maj 1998 har regeringen informerat länen om
förutsättningarna för de regionala tillväxtavtalen,
som avses utgöra instrument inom den regionala
näringspolitiken. En grundtanke är att inte anslå
några nya statliga medel utan att använda vissa
anslag i statsbudgeten på ett effektivare sätt.
Vidare uttalades att det finns en möjlighet för
deltagande parter att till regeringen lämna förslag
om regelförändringar, dock inte inom regelverken för
skattepolitik eller arbetsrätt. Alla län har
beslutat att påbörja arbete med att ta fram
regionala tillväxtavtal.
Transportbidrag (A 5)
Propositionen
Anslaget disponeras av NUTEK för regionalpolitiskt
transportbidrag. Regeringen föreslår med hänsyn till
utvecklingen inom transportsektorn och en bedömning
av konjunkturen att anslaget skall uppgå till 345
miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1998/99:N249 (s) föreslås att Ånge, som är
en utpräglad inlands- och glesbygdskommun med en
mycket stor befolkningsminskning, förs till
transportstödets zon 5. Vidare behövs det enligt
motionärerna en definition av förädlade och
oförädlade trävaror, eftersom de föreslagna reglerna
är olika för dessa båda kategorier.
I motion 1998/99:N260 (m) anförs att
transportbidrag behövs när transporten överstiger
251 km. När de av riksdagen beslutade förändringarna
träder i kraft den 1 januari 1999 innebär det att
transportbidrag utgår först vid avstånd på minst 401
km, påpekas det.
Vissa kompletterande uppgifter
Transportbidrag regleras i förordningen (1980:803)
om regionalpolitiskt transportbidrag. Bidrag lämnas
för transport inom ett stödområde som utgörs av
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs,
Dalarnas och Värmlands län. Detta stödområde indelas
i fem transportbidragszoner, där zon 1 innebär lägst
stödnivå. Bidraget kan avse godstransporter på
järnväg eller i yrkesmässig trafik på väg. Bidrag
lämnas med mellan 5 % och 45 % av
transportkostnaderna, beroende på i vilken zon
verksamheten bedrivs samt transportavståndet. Lägsta
bidragsberättigade transportavstånd är 251 km.
Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:62,
bet. 1997/98:AU11) om vissa förändringar vad gäller
zonindelning och nivåer på transportbidraget. För
att reducera kostnaderna skall transportbidragszon 1
upphöra samtidigt som kravet på lägsta
bidragsgrundande transportavstånd höjs till 401 km.
När det gäller oförädlade trävaror införs en viss
begränsning av bidraget. Utgångspunkten var att
regeringen ville stimulera till ökad vidareförädling
inom trävarubranschen. Regeringen ansåg att det
kunde vara lämpligt att lämna bidrag för transporter
av oförädlade trävaror upp till 30 000 m³ per helår
i transportbidragszonerna 2 och 4. För förädlade
trävaror var däremot inga begränsningar aktuella.
Regeringen informerade i propositionen om att de
föreslagna förändringarna i transportbidraget träder
i kraft den 1 januari 1999 under förutsättning att
EG-kommissionen lämnar sitt godkännande.
Glesbygdsverket (A 6)
Propositionen
För år 1999 föreslås ett anslag för Glesbygdsverket
på 23,9 miljoner kronor. De övergripande målen för
Glesbygdsverket skall kvarstå, men inom ramen för
föreslagna resurser avser regeringen att i dialog
med Glesbygdsverket ytterligare precisera verkets
uppgifter och verksamhetsmål.
Inga motioner har väckts på detta område.
Statens institut för regionalforskning (A 7)
Propositionen
Institutet inledde under budgetåret 1997 ett nytt
forskningsprogram. Programmet kom i gång senare än
beräknat, vilket lett till ett relativt högt
anslagssparande på 2,2 miljoner kronor. För år 1999
föreslår regeringen ett anslag på ca 8 miljoner
kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Europeiska regionala utvecklingsfonden (A 8)
Propositionen
Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser
för utbetalningar från EG:s regionalfond.
Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som
delfinansierar 23 strukturfondsprogram inom målen 2,
5b och 6 samt vissa av de s.k.
gemenskapsinitiativen. Anslaget föreslås uppgå till
782 miljoner kronor för år 1999.
Regeringen föreslår att det fr.o.m. år 1999 införs
ett bemyndigande för det nu aktuella anslaget. Det
innebär att utbetalande myndigheter får göra
åtaganden under år 1999 som medför utgifter, vilka
beräknas falla ut åren 2000 och 2001 inom den totala
ramen för innevarande programperiod (1995-1999). Den
totala ramen beräknas till 3 564 miljoner kronor.
Syftet är att anpassa anslaget till ett långsiktigt
planerande för de beslutande myndigheterna enligt de
intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga
strukturprogram. Bemyndigandet för år 1999 beräknas
till 1 150 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden (A
9)
Propositionen
Anslaget föreslås till 200 miljoner kronor och
disponeras av regeringen. Efter den 31 december 1998
upphör möjligheten att ansöka om regionalt
utvecklingslån (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:AU11). Motsvarande lånebehov får i stället
enligt regeringen tillgodoses av bl.a. ALMI
Företagspartner AB och därutöver Stiftelsen
Norrlandsfonden vad gäller de fem Norrlandslänen.
För att detta skall bli möjligt behöver Stiftelsen
Norrlandsfondens kapital förstärkas med 280 miljoner
kronor enligt regeringen.
Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1997/98:62,
bet. 1997/98:AU11) att de inbetalningar till staten
på 40 miljoner kronor per år som Norrlandsfonden
skulle ha fullgjort under åren 1996 och 1997 skall
anses fullgjorda genom att det sammanlagda beloppet
80 miljoner kronor avräknas från det ovan nämnda
kapitaltillskottet på 280 miljoner kronor.
Kapitaltillskottet som föreslås tillföras
Norrlandsfonden beräknas således till 200 miljoner
kronor netto.
Inga motioner har väckts på detta område.
Flygplatsbolag i Ljungbyhed (A 10)
Propositionen
Klippans kommun har i skrivelser till regeringen
hemställt om statlig medverkan under fem år för
fortsatt drift av ett flygplatsbolag vid
flygflottiljen F 5 i Ljungbyhed. Regeringen bedömer
behovet av statliga insatser till 6 miljoner kronor
per år under åren 1998-2000. Anslaget, vilket
föreslås till 3 miljoner kronor år 1999, skall få
disponeras av regeringen för finansiering av delar
av driften av ett flygplatsbolag i Ljungbyhed.
Inga motioner har väckts på detta område.
Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. (A 11)
Propositionen
Det föreslagna anslaget på 70 miljoner kronor skall
få disponeras av NUTEK och regeringen. Anslaget
skall användas till att fullfölja utvecklingsprogram
för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden, bl.a. ett forsknings- och
utvecklingsprogram, samt vissa enskilda
utvecklingsprogram. Vidare skall anslaget
delfinansiera en förlängning av landningsbanan vid
Luleå/Kallax flygplats. Åtgärderna finansierades
tidigare från andra anslag, vilka inte kvarstår för
år 1999. Anslaget skall endast användas till att
finansiera åtaganden som har gjorts fram till den 31
december 1998.
Motionen
Miljöpartiet avvisar det föreslagna anslaget i
motion 1998/99:N325. Motionärerna motsätter sig att
de föreslagna medlen om 70 miljoner kronor används
till en förlängd landningsbana på Luleå/Kallax
flygplats. En satsning på ökad flygtrafik vid denna
flygplats är ingen hållbar framtidssatsning utan en
felinvestering, menar motionärerna. Dessutom är
kostnaderna för att åtgärda bullerproblemen eller
för att lösa in fastigheterna inte inkalkylerade i
projektkostnaden, hävdas det.
Utskottets ställningstagande
I motionerna 1998/99:N299 (m), 1998/99:N274 (kd),
1998/99:Fi210 (c), 1998/99:N337 (c), 1998/99:Fi211
(fp) och 1998/99:N325 (mp) föreslås andra belopp än
regeringsförslaget för olika anslag inom
utgiftsområdet. Yrkandena innebär samtidigt att
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förordar en
lägre ram för utgiftsområdet, medan
Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar en
högre ram än vad regeringen föreslagit.
Miljöpartiets förslag innebär en omfördelning från
ett anslag till ett annat inom ramen för
utgiftsområdet, vilket innebär att det ligger på
samma nivå som regeringsförslaget.
Finansutskottet har nyligen tillstyrkt regeringens
förslag till ram för utgiftsområde 19. Utskottet
utgår i det följande från att den föreslagna ramen
ligger fast. Detta innebär att utskottet inte
ansluter sig till de förslag som innebär att ramen
för utgiftsområde 19 skall ändras.
I motion 1998/99:N299 (m) framförs som skäl för
totalt sett minskade resurser under anslaget till
allmänna regionalpolitiska åtgärder att stöden
snedvrider konkurrensen. Utskottet är medvetet om
att en sådan risk kan föreligga och anser därför att
det är positivt att konkurrensaspekter vägs in i de
flesta stödformer vid bedömningen av hur stort stöd
som bör lämnas. Vidare innebär Europeiska
kommissionens synsätt att de snedvridningar av
konkurrensen som är förbundna med regionalpolitiska
stöd kan försvaras om vissa principer och regler
följs. Stöden bör därför, enligt kommissionen,
endast användas sparsamt och förbli koncentrerade
till de minst gynnade områdena. Utskottet instämmer
i kommissionens synsätt.
När det gäller motion 1998/99:N337 (c) med önskemål
om mer småföretagsstöd inom ramen för anslaget till
allmänna regionalpolitiska åtgärder är det
utskottets uppfattning att decentraliseringen av
beslutanderätten till länsstyrelserna och
självstyrelseorganen är av stort värde och bör
bibehållas. Det finns därför inget skäl för
utskottet att ta ställning till hur mycket medel som
bör tillföras en viss form av företagsstöd.
Vidare konstaterar utskottet beträffande yrkandet i
motion 1998/99:N325 (mp) angående ett
tillkännagivande om anslag för budgetåren 2000 och
2001 att det inte finns något regeringsförslag att
ta ställning till.
Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om
anslag till ersättning för nedsättning av
socialavgifter (A 4) och kan följaktligen inte
ansluta sig till vad som förordats i motionerna
1998/99:N255 (c), 1998/99:N274 (kd), 1998/99:N327
(c) och 1998/99:N337 (c) på denna punkt. Utskottet
vill därtill erinra om att regelverket inom
skattepolitiken inte ingår bland de områden där
regelförändringar kan föreslås inom ramen för de
regionala tillväxtavtalen.
Från Närings- och handelsdepartementet har
inhämtats att diskussioner fortfarande pågår med
kommissionen angående de under våren 1998 beslutade
förändringarna av transportbidraget. En ny
förordning väntas därför inte kunna träda i kraft
den 1 januari 1999 utan först något senare under år
1999. Förordningen om regionalpolitiskt
transportbidrag gäller till dess att en ny
förordning träder i kraft. Förseningen beräknas inte
medföra några ekonomiska konsekvenser. Den i motion
1998/99:N249 (s) berörda frågan om definition av
förädlade och oförädlade trävaror har uppmärksammats
av regeringen. Enligt information från Närings- och
handelsdepartementet har det uppdragits till NUTEK
att utreda definitionsfrågan. Efter visst uppskov
beräknas utredningen kunna föreligga inom kort.
Enligt uppgift från Närings- och
handelsdepartementet är det bara en mindre del av
anslaget (A 11) till regionalpolitiska
infrastrukturprojekt, ca 20 miljoner kronor, som
beräknas för landningsbanan vid Luleå/Kallax
flygplats. Det i motion 1998/99:N325 (mp) angivna
motivet för att föreslå ett slopande av detta anslag
kvarstår därför knappast.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1999
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling. Likaså tillstyrks de övriga här aktuella
förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i
budgetpropositionen. Samtliga i detta sammanhang
behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Den geografiska fördelningen av anslagsmedel
Motionerna
I två motioner berörs den geografiska fördelningen
av anslagsmedel.
I motion 1998/99:N234 (fp) hävdas det att Halland
missgynnas när det gäller bl.a. anslaget för
regional utveckling. Enligt motionären måste Halland
genom omfördelning få en större och mer rättvisande
del av anslagen.
Även i motion 1998/99:N296 (c) önskas en annorlunda
fördelning av statliga resurser. Motionären anser
att riksdagen måste ta hänsyn till Dalslands utsatta
situation och svåra läge när resurserna skall
fördelas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det även fortsättningsvis bör
vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget
mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs.
Vid fördelningen av medel mellan länen bör som
hittills de regionala problemens svårighetsgrad
utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln med
särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av
åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt beräknat
behov av medel för sysselsättningsbidrag.
Med det anförda avstyrks de aktuella yrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stödområdesfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N219 yrkande 2,
1998/99: N237 yrkande 8, 1998/99:N274 yrkandena
17 och 18, 1998/99:N289, 1998/99:N290 och
1998/99:N296 yrkande 1,
res. 1 (m, kd, c, fp)
2. beträffande fasta resurser till
Folkrörelserådet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N217 och
1998/99:N274 yrkandena 28 och 29,
res. 2 (kd)
3. beträffande pälsdjursuppfödning och
regionalpolitiskt stöd
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ530 yrkande 8,
4. beträffande en ny regionalpolitisk
myndighet
att riksdagen avslår motion 1998/99:N287,
5. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 19 momenten 1-3 och med avslag på
motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 20,
1998/99:Fi211 yrkande 20 i denna del,
1998/99:N249, 1998/99:N255, 1998/99:N260,
1998/99:N274 yrkandena 11 och 30, 1998/99:N299
yrkande 1, 1998/99:N325, 1998/99:N327 yrkande 6,
1998/99:N337 yrkandena 21 och 22
a) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget A 1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, åta staten
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
1 688 000 000 kr under åren 2000-2005,
b) bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget A 8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden, åta staten ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 150 000 000 kr under
åren 2000 och 2001,
c) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt regeringens förslag i bilaga,
res. 3 (mp)
6. beträffande den geografiska
fördelningen av anslagsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N234 och
1998/99:N296 yrkande 3.
Stockholm den 1 december 1998
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart
Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer
(m)*, Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m)*, Nils-
Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Gunilla
Wahlén (v), Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*,
Matz Hammarström (mp), Åke Sandström (c)*, Eva
Flyborg (fp)* och Anne Ludvigsson (s).
*) Har ej deltagit i beslutet under
moment 5
Reservationer
1. Stödområdesfrågor (mom. 1)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
stödområdesfrågor bort ha följande lydelse:
Som framgår av budgetpropositionen måste regeringen
göra en översyn av hela den gällande
stödområdesindelningen, både när det gäller
nationella stödområden och EG:s
strukturfondsområden, eftersom Sveriges nuvarande
stödområden är godkända av Europeiska kommissionen
endast t.o.m. år 1999. Enligt uppgift från Närings-
och handelsdepartementet avses inom kort
förhandlingar upptas mellan kommissionen och
medlemsländerna angående bl.a. stödområdesfrågorna.
Även om det pågående översynsarbetet är ett motiv i
sig för att inte nu vidta förändringar i
stödområdessystemet anser utskottet, i likhet med
vad som sägs i motion 1998/99:N237 (fp), att
riksdagen bör lägga fast principen att ett beslut om
inplacering i tillfälligt stödområde alltid skall
vara tidsbegränsat. En sådan ordning leder till att
resurserna används där de bäst behövs.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion
1998/99:N237 (fp) i berörd del. Övriga
motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande stödområdesfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N237 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1998/99:N219
yrkande 2, 1998/99:N274 yrkandena 17 och 18,
1998/99:N289, 1998/99:N290 och 1998/99:N296
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
2. Fasta resurser till Folkrörelserådet
m.m. (mom. 2)
Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
fasta resurser till Folkrörelserådet m.m. bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med vad som görs i motion
1998/99:N274 (kd) betona betydelsen av landsbygdens
möjligheter att leva och utvecklas. Det arbete som
bedrivs i lokala utvecklingsgrupper och byalag
karakteriseras av helhetssyn, folkligt engagemang
och ett planeringsperspektiv "nerifrån och upp".
Därför bör Folkrörelserådet och Skärgårdarnas
Riksförbund tillförsäkras statligt ekonomiskt stöd i
en permanent bidragsform. Det är också angeläget att
resurserna inte bara stannar på central nivå utan
att former utvecklas för att fördela medel direkt
till utvecklingsgrupper och byalag.
Vidare är det nödvändigt att samordna olika
statliga myndigheters verksamhet i
skärgårdsområdena. När en myndighet genomför sina
besparingskrav tenderar ofta kostnaderna att öka för
andra. Ett tydligt statligt samordningsansvar för
skärgården i form av ett särskilt skärgårdsråd bör
inrättas.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av de
aktuella motionsyrkandena bör göra ett
tillkännagivande till regeringen av nu angiven
innebörd.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande fasta resurser till
Folkrörelserådet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:N217 och
1998/99:N274 yrkandena 28 och 29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 5)
Matz Hammarström (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande - i
avsnittet om anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling - som börjar med
"Enligt uppgift" och slutar med "motionsyrkanden
avstyrks" bort ha följande lydelse:
I motion 1998/99:N325 (mp) föreslås en omfördelning
från anslaget (A 11) som gäller regionalpolitiska
infrastrukturprojekt till anslaget (A 1) som avser
allmänna regionalpolitiska åtgärder. Den av
Miljöpartiet begärda ökningen av A 1-anslaget för
att främja kvinnors företagande ligger i linje med
utskottets uppfattning. Anslaget A 11 skall enligt
regeringens förslag bl.a. finansiera en förlängd
landningsbana på Luleå/Kallax flygplats. Utskottet
anser emellertid att en ökad flygtrafik i området
måste betraktas som en felinvestering ur
miljösynpunkt och att medel inte bör anslås till
detta ändamål. Enligt nyligen erhållna uppgifter
från Närings- och handelsdepartementet är det dock
bara en mindre del av A 11-anslaget, ca 20 miljoner
kronor, som beräknas för landningsbanan vid
Luleå/Kallax flygplats. Mot denna bakgrund föreslås
att anslaget A 11 minskas med 20 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag och att
anslaget A 1 ökas med motsvarande belopp. Utskottet
tillstyrker i övrigt de av regeringen föreslagna
anslagen liksom de av regeringen begärda
bemyndigandena.
Med de beslut som utskottet förordar blir motion
1998/99:N325 (mp) i här behandlad del väsentligen
tillgodosedd. Övriga aktuella motioner avstyrks i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande anslag m.m inom
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 19 momenten 1 och 2, med anledning
av proposition 1998/99:1 utgiftsområde 19 moment
3 och motion 1998/99:N325 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 20,
1998/99:Fi211 yrkande 20 i denna del,
1998/99:N249, 1998/99:N255, 1998/99:N260,
1998/99:N274 yrkandena 11 och 30, 1998/99:N299
yrkande 1, 1998/99:N325 yrkande 2, 1998/99:N327
yrkande 6, 1998/99:N337 yrkandena 21 och 22
a) (= utskottet),
b) (= utskottet),
c) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt regeringens förslag i bilaga,
dock med den ändringen i förhållande till
regeringens förslag att anslaget A 1 ökas med 20
000 000 kr och anslaget A 11 minskas med 20 000
000 kr.
Särskilda yttranden
1. Pälsdjursuppfödning och
regionalpolitiskt stöd (mom. 3)
Matz Hammarström (mp) anför:
Det skulle ha varit önskvärt att det
regionalpolitiska stödet till pälsdjursuppfödning
kunde slopas redan fr.o.m. år 1999. Med hänsyn till
att samtliga stödregler är under övervägande och att
det uppges bli omöjligt att ge regionalpolitiskt
stöd till pälsdjursuppfödning fr.o.m. år 2000 avstår
jag från att reservera mig i frågan.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 5)
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola
Sundell (alla m) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
(prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000
och 2001.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den sociala
tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom
att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslag m.m. inom utgiftsområde 19.
För budgetåret 1999 förordar vi i vår
kommittémotion 1998/99:N299 (m) att anslaget A 1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 250
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi
anser att företagsstöd och andra bidrag i form av
regionala utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag
m.m. bör trappas ned och ersättas med andra
åtgärder. De nuvarande statliga företagsstöden är
skadliga, eftersom de snedvrider konkurrensen.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 5)
Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:
Kristdemokraternas förslag till ram för
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
för år 1999, vilket var 100 miljoner kronor högre än
Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och
Miljöpartiets förslag, har avstyrkts av
finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då
Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet är det
i detta andra steg inte meningsfullt att delta i
beslut avseende fördelning och storlek av olika
anslag inom ramen. Vi deltar således inte i
utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 19 för budgetåret 1999.
I Kristdemokraternas kommittémotion 1998/99:N274
redovisas vår syn på de regionalpolitiska anslagen.
I och med EU-medlemskapet kommer Sverige i
åtnjutande av ett antal nya stödformer i mån av
nationell, regional, kommunal och privat
delfinansiering. Denna möjlighet bör användas fullt
ut.
Vidare bör de regionalpolitiska stöden ge så hög
utväxling som möjligt i förhållande till de
regionalpolitiska målen. Kristdemokraterna är emot
beslutet att slopa nedsättningen av sociala avgifter
för jord- och skogsbruk m.m. i stödområdet fr.o.m.
den 1 januari 1999. Regeringen har i
budgetpropositionen räknat ned det aktuella anslaget
(A 4) för år 1999 med 95 miljoner kronor jämfört med
år 1998. Kristdemokraterna har förordat att beslutet
om slopande av nedsättningen återtas, att ramen för
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
upptas till ett belopp som är 100 miljoner kronor
högre än vad regeringen föreslagit och att A 4-
anslaget räknas upp med 100 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 5)
Åke Sandström (c) anför:
Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling för år 1999,
vilket var 500 miljoner kronor högre än
Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och
Miljöpartiets förslag, har avstyrkts av
finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då
Centerpartiets budgetförslag är en helhet är det i
detta andra steg inte meningsfullt att delta i
beslut avseende fördelning och storlek av olika
anslag inom ramen. Jag deltar således inte i
utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 19 för budgetåret 1999.
I partimotionerna 1998/99:Fi210 (c) och
1998/99:N337 (c) redovisas Centerpartiets syn på de
regionalpolitiska anslagen.
Centerpartiet anser att företagsstöden är viktiga
eftersom de är tillväxtorienterade. De medel som
finns i dag inom ramen för den lilla
regionalpolitiken är dock alltför knappa. Resurserna
för regional utjämning och utveckling bör därför öka
med 500 miljoner kronor, vilket kan finansieras
genom en överflyttning av 500 miljoner kronor från
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Dessa
medel bör huvudsakligen användas för småföretagsstöd
inom ramen för länsstyrelsernas arbete med
näringslivsutveckling.
Centerpartiet är tveksamt till det
bemyndigandesystem som regeringen vill införa på det
regionalpolitiska området. Vidare anser jag att
beslutet att slopa nedsättningen av sociala avgifter
för jord- och skogsbruk m.m. i stödområdet fr.o.m.
den 1 januari 1999 bör rivas upp. Medel för detta
ändamål skulle rymmas inom ramen för den förordade
höjningen av anslaget med 500 miljoner kronor.
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 5)
Eva Flyborg (fp) anför:
Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling för år 1999,
vilket var 500 miljoner kronor lägre än
Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och
Miljöpartiets förslag, har avstyrkts av
finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i
detta andra steg inte meningsfullt att delta i
beslut avseende fördelning och storlek av olika
anslag inom ramen. Jag deltar således inte i
utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 19 för budgetåret 1999.
I partimotion 1998/99:Fi211 (fp) redovisas
Folkpartiets syn på de regionalpolitiska anslagen.
Folkpartiet är stark anhängare av en politik för
ökad regional balans men är kritiskt till
utformningen av den lilla regionalpolitiken. Det
finns underlag som visar att företag som fått
regionalpolitiskt stöd på längre sikt klarar sig
sämre än företag som inte fått stöd. Mot denna
bakgrund förordas en neddragning av anslaget med 500
miljoner kronor. Kvarvarande resurser täcker behoven
i de mest utsatta kommunerna.
Regionalpolitiken måste utformas så att olika
bygders och regioners unika förutsättningar skapar
goda levnadsvillkor, innebärande riktiga arbeten,
ett bra boende och god social service för alla.
Från Folkpartiets sida vill vi att
regionalpolitiken förändras till en
mobiliseringspolitik, där regionalpolitikens mål
uppnås genom satsningar på den enskilda människans
kreativitet och hennes förmåga till skapande av
arbetstillfällen, bl.a. entreprenörer.
En regions unika möjligheter kan endast tas till
vara genom lokala och regionala initiativ. Men
regionalpolitiken kan på olika sätt stödja,
underlätta och stimulera utveckling. Denna ambition
innebär att en lång rad områden som inte i snäv
mening behöver kallas regionalpolitik blir allt
viktigare. Bra infrastruktur, t.ex. kommunikationer
och IT, kan locka riskvilligt kapital till en
investering. Utbildning och forskning, liksom ett
vitalt kulturutbud, blir också viktiga ingredienser.
Förslag som syftar till att skapa ett gott
näringslivsklimat, såsom skattelättnader, reformerad
arbetsrätt och en politik som förenklar och
stimulerar nyföretagande, lyser helt med sin
frånvaro i regeringens budgetproposition.
Folkpartiet anser att politiken snarast bör läggas
om i en riktning som syftar till att skapa fler jobb
genom företagande. Också utformningen av det
kommunala skattesystemet är av betydelse.
Den regionala balansen är starkt beroende av låga
räntenivåer och ett investeringsvänligt klimat.
Regionalpolitiska stödformer blir verkningslösa om
inte de grundläggande ekonomiska förutsättningarna
för tillväxt kan skapas.
Vår svenska landsbygd/glesbygd befinner sig just nu
i ett mycket kritiskt skede. Flyttlassen rullar
fortare än någonsin mot de större städerna och det
är endast ett fåtal län i Sverige som kan uppvisa en
positiv befolkningsutveckling. Det faller ett tungt
ansvar på regeringen för den misslyckade
regionpolitiken. Med en samarbetspartner som
Miljöpartiet blir det inte bättre, detta parti som
ohämmat förordar en framtida höjning av bensinpriset
till glesbygdsregionernas stora förtret.
6. Anslag för budgetåren 2000 och 2001
(mom. 5)
Matz Hammarström (mp) anför:
Med hänsyn till vikten av att stärka kvinnors
företagande i lands- och glesbygd bör viss
medelsförstärkning övervägas till år 2000. Anslaget
(A 1) till allmänna regionalpolitiska åtgärder - och
därmed ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling - bör utökas med 100 miljoner kronor
i förhållande till regeringens nuvarande beräkning.
Jag förutsätter att denna fråga övervägs under
arbetet med regeringens ekonomiska vårproposition
under våren 1999.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 1999