I detta betänkande behandlas fem motioner från den
allmänna motionstiden med yrkanden om utveckling av
nya bilmotorer och alternativa drivmedel.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet.
I allt väsentligt vill dock utskottet ansluta sig
till de ambitioner som ligger bakom motionärernas
förslag i syfte att få till stånd miljöanpassad
bildrift. Utskottet välkomnar det nya
samverkansprogrammet mellan staten och den svenska
bilindustrin, vilket syftar till god miljö och ökad
tillväxt. Enligt utskottets uppfattning finns det
anledning att särskilt uppmärksamma
underleverantörerna till bilföretagen, inte minst
när det gäller utbildning och kompetensförsörjning.
Beträffande bil- och bränslefrågor i samband med
transportpolitik respektive skattepolitik hänvisar
utskottet till att det är trafikutskottet respektive
skatteutskottet som behandlar dessa frågor.
Motionerna
1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
16. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den miljövänliga bilen,
20. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en redogörelse för den inhemska
bilproduktionens villkor med relevanta
jämförelsetal,
44. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning för att sänka
produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel,
som till exempel etanol baserad på cellulosahaltiga
råvaror,
45. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning för att sänka
fordonens bränsleförbrukning.
1998/99:MJ605 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning för att sänka
produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning för att sänka
fordonens bränsleförbrukning,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av fortsatta och
förstärkta forskningsinsatser för utvecklandet av
drivsystem för fordon som baseras på vätgas,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att underlätta introduktionen av
vätgas som drivmedel inom befintliga regelverk,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kompletterande utredning om
vätgas som alternativbränsle,
1998/99:N235 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att involvera de små underleverantörerna i
arbetet med att utveckla miljövänliga bilar.
1998/99:N302 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att reglerna för vätgas som
alternativt drivmedel bör belysas,
2. hos regeringen begär att en utredning om
stimulansbidrag eller skatteregler som gynnar
framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas,
kommer till stånd.
1998/99:N317 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fortsatt
utveckling och stöd av biobaserade drivmedel.
Utskottet
Motionerna
I motion 1998/99:N235 (s) sägs att en dialog mellan
regeringen och den svenska bilindustrin samt en
satsning på ekologiskt ansvar utgör en positiv och
samtidigt nödvändig utveckling i en tid då den
svenska bilindustrin upplever stora utmaningar.
Personalen hos de svenska fordonstillverkarna och
deras underleverantörer uppgår till ca 185 000
personer. Motionärerna känner oro för de små
underleverantörerna till bilindustrin. Den
utveckling som pågår innebär att en bil inte längre
består av ett antal komponenter utan av moduler, som
köps in av storskaliga företag helt nära
slutmonteringsfabriken. Därför framhåller
motionärerna vikten av att de små leverantörerna
involveras i arbetet med att utveckla miljövänliga
bilar, t.ex. genom nätverk.
Regering och riksdag har uttalat att utsläppen av
koldioxid måste minska, men detta är svårt så länge
bilarna drivs med fossila bränslen, anförs det i
motion 1998/99:N317 (s).
Kommunikationsforskningsberedningens (KFB)
biodrivmedelsprogram avslutades år 1997. Emellertid
bör verksamheten med forskning, utveckling och
demonstration av fordon med drivmedel som ren
etanol, blandbränsle och biogas fortsätta inom KFB:s
ram, sägs det. Medelsbehovet uppgår enligt
motionären till samma belopp som ursprungligen
anslogs till programmet, dvs. 30 miljoner kronor per
år.
Miljöbilen måste bli en självklarhet i framtidens
samhälle, anser motionärerna bakom motion
1998/99:T223 (kd). Ett realistiskt mål enligt
motionärerna är en bränsleförbrukning på ca 0,3
liter per mil för en stor familjebil. Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Försvarets
forskningsanstalt (FOA), som förfogar över
spjutspetsteknik på området, bör ges direktiv att
utvärdera vilka möjligheter till tekniköverföring
som finns. Därefter bör ett samarbetsprojekt med
fordonsindustrin inledas.
Den inhemska bilproduktionen är av största vikt,
anser motionärerna vidare. Regeringen borde därför
inom ramen för budgetpropositionen redovisa den
inhemska bilproduktionens villkor jämfört med andra
länders produktion. Relevanta jämförelsetal rörande
kostnadsläge, marknadsfaktorer och andra
konkurrensfaktorer bör tas fram och redovisas.
Motionärerna anser att forskning för att sänka
produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel bör
prioriteras. Ett exempel är etanol baserad på
cellulosahaltiga råvaror. Tillsammans med övrig
produktion av biobränslen skulle denna produktion
vara särskilt väl anpassad till svenska
förhållanden. Forskningen för att sänka fordonens
bränsleförbrukning bör vara högt prioriterad.
Bilindustrins åtagande att sänka
bränsleförbrukningen med 25 % till år 2005 är ett
steg på väg, men målsättningen är att nå fram till
konkurrenskraftiga motorer med en bränsleförbrukning
på 0,3 liter per mil.
I motion 1998/99:MJ605 (kd) framhålls att det är
angeläget med forskning om hur man skall kunna
förverkliga målet att minst hälften av alla bilar år
2010 drivs med annat än fossila bränslen.
Motionärerna anser att samhället bör prioritera
forskning som kan leda till sänkta
produktionskostnader för biobaserade drivmedel som
till exempel etanol baserad på cellulosahaltiga
råvaror. Forskningen för att sänka fordonens
bränsleförbrukning bör vara högt prioriterad. Målet
är en bränsleförbrukning på 0,3 liter per mil,
vilket verksamt skulle bidra till att sänka
koldioxidutsläppen.
Ett område med stor forskningspotential enligt
motionärerna är vätgasdrivna bilar. Vätgas kan
användas som bilbränsle på flera sätt, nämligen dels
i en förbränningsmotor, dels genom att omvandla
vätgas till elenergi i bränsleceller som i sin tur
driver elmotorer i fordonet. Den stora utmaningen
enligt motionärerna ligger i att lagra vätgasen i
bilen på ett säkert sätt. Mot bakgrund av att
lösningar snarast måste komma fram för att minska
koldioxidutsläppen är det angeläget att forskningen
och utvecklingsarbetet kring vätgasdrivna fordon får
en mer framskjuten plats i forskarsamhället, hävdar
motionärerna. Regelverken måste utformas på ett
sådant sätt att möjligheterna kan tillvaratas.
Eftersom Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184)
underlät att studera förutsättningarna för vätgas
bör den nu i efterskott kompletteras med en
genomgång av läget för vätgasen och dess möjliga
utvecklingspotential. Enligt motionärerna är det
angeläget att regeringen aktivt verkar för
introduktionen av vätgastekniken.
Vätgasdrivna personbilar är ur miljösynpunkt ett
mycket bra alternativ till fossilbränsle, är
budskapet i motion 1998/99:N302 (mp). De svenska
tillverkarna bör inte förlora marknadsandelar genom
att inte ligga steget före eller jämsides med övriga
stora biltillverkare i världen. Att erbjuda bilar
som drivs på förnyelsebara energislag kommer enligt
motionärerna att bli en konkurrensfördel. Därför bör
en översyn göras av Statens energimyndighets regler
för stöd till utveckling av vätgasfordon. Vidare
menar motionärerna att framtagning av alternativa
drivmedel, såsom vätgas, bör gynnas genom ekonomiska
stimulanser.
Vissa kompletterande uppgifter
Tidigare riksdagsbehandling
Näringsutskottet behandlade i mars 1998 motioner på
bil- och drivmedelsområdet, som delvis var likartade
med de här aktuella motionerna. Utskottet anförde i
betänkande 1997/98:NU8 att utskottet i allt
väsentligt anslöt sig till de ambitioner som låg
bakom motionärernas förslag om insatser för att få
till stånd en ökad användning av alternativa
bränslen. I betänkandet beskrevs bl.a. det
omfattande utvecklingsarbete som från statens sida
administreras av Statens energimyndighet och NUTEK
m.fl. Det nämndes att ett stort antal projekt
genomförs i samarbete med industrin. Utskottet
avvisade därför den kritik som i motionerna riktats
mot att bl.a. statens ansträngningar på det
energitekniska området var otillräckliga jämfört med
internationella förhållanden. I fråga om vätgasen
ansåg utskottet att bara en bred internationell
samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan
universitet och industriföretag, förmår
tillhandahålla de nödvändiga och avgörande
resurserna för att kunna realisera vätgasens
potential i ny förbränningsteknik och i
bränsleceller. Här kommer t.ex. det europeiska
forskningssamarbetet i EU:s femte ramprogram att ha
stor betydelse, nämnde utskottet. Vad gäller
alternativa drivmedel i övrigt - t.ex. metanol,
etanol och biogas - hänvisade näringsutskottet till
att dessa frågeställningar skulle komma att
behandlas i de trafik- och miljöpolitiska
propositionerna som regeringen hade aviserat till
våren 1998.
Riksdagen behandlade senare under våren 1998 den
transportpolitiska propositionen och ställde sig
därvid bakom att det övergripande målet bör vara att
säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för
medborgarna och näringslivet i hela landet (prop.
1997/98:56, bet. 1997/98:TU10). Transportsystemets
energiförsörjning på lång sikt måste grundas på
förnybar energi, anförde trafikutskottet.
Trafikutskottet och skatteutskottet har nyligen i
betänkanden behandlat frågor i samband med
fordonsbränslen.
Trafikutskottet konstaterade att den nya
transportpolitikens utgångspunkter väl
överensstämmer med syftet bakom de motionsyrkanden
som väckts om att fossila bränslen successivt skall
fasas ut och ersättas av förnybara bränslen
(1998/99:TU8 s. 23). Regeringen skall årligen i
samband med budgetpropositionen redovisa för
riksdagen hur de transportpolitiska målen uppfyllts,
erinrade trafikutskottet om och förutsatte att även
insatserna för att utveckla och introducera mer
miljövänliga bränslen skall ingå i denna
redovisning. I en reservation (v, kd, c, fp)
uppmanades regeringen att för riksdagen redovisa en
strategi för hur fossila bränslen successivt kan
fasas ut och ersättas med förnybara bränslen.
Skatteutskottet ansåg att en fortsatt introduktion
av biobränslen för fordonsdrift är angelägen.
Introduktionen bör dock - som regeringen anfört - av
samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl ske i
den takt som är möjlig och lämplig, sades det i
skatteutskottets betänkande (1998/99:SkU13 s. 17). I
reservationer (m; kd; c) framfördes olika krav på
lättnader i beskattningen av miljöanpassade
bränslen.
Miljö- och jordbruksutskottet har i sitt betänkande
1998/99:MJU6 från mars 1999 behandlat en proposition
om svenska miljömål (prop. 1997/98: 145). I
propositionen (s. 281) gör regeringen bedömningen
att en fortsatt introduktion av biobränslen för
fordonsdrift är angelägen men bör ske i den takt som
är möjlig och lämplig. Användning av etanol, såväl i
ren form som för inblandning i bensin eller
dieselolja, och av biogas bör stödjas. Vidare nämns
i propositionen att en särskild utredare har fått i
uppdrag att lämna ett förslag till ett
samverkansprojekt, som skall bidra till att främja
en kostnadseffektiv utveckling av produktion,
distribution och användning av biogas för
fordonsdrift. Skattenedsättning för pilotprojekt bör
fortsättningsvis ges för vissa alternativa
drivmedel, främst enligt de riktlinjer som
redovisats i 1998 års budgetproposition.
Miljö- och jordbruksutskottet understryker i det
nämnda betänkandet (s. 122) att trafiken är en av de
främsta orsakerna till många av dagens miljöproblem.
Enligt miljö- och jordbruksutskottet föreligger en
betydande samstämmighet mellan å ena sidan vad
riksdagen och regeringen uttalat när det gäller
inriktningen av transportsystemets energiförsörjning
och å andra sidan synpunkterna i de behandlade
motionerna om att det är angeläget att fossila
bränslen successivt fasas ut och att arbetet drivs
vidare mot att introducera förnybara bränslen.
Miljö- och jordbruksutskottet förutsatte att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till åtgärder för att skynda på introduktionen av
förnybara fordonsbränslen. I en reservation (c)
anfördes att en nollvision bör införas för fossila
bränslen.
För budgetåret 1999 har riksdagen (prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99:NU3) inom utgiftsområde 21 Energi
anvisat 398 miljoner kronor för energiforskning.
Anslaget disponeras för bidrag till stöd för
forskning och utveckling på energiområdet.
Kommunikationsforskningsberedningen, Statens
energimyndighet och vissa forskningsråd disponerar
delar av anslaget. Inom utgiftsområdet anslogs
vidare 230 miljoner kronor för introduktion av ny
energiteknik. Anslaget disponeras för att främja
utvecklingen av teknik baserad på förnybara
energislag och effektiv energianvändning i
industriella processer i försöks- eller
fullskaleanläggningar.
EU
I slutet av år 1998 enades miljöministrarna i EU om
en gemensam ståndpunkt kring ett direktiv
(direktivförslag KOM(98)489) om en
konsumentupplysning till blivande bilägare. För att
dessa skall kunna välja den mest miljövänliga bilen
skall de få information om bilens bränsleförbrukning
och koldioxidutsläpp. Enligt den nya regeln skall
alla nya bilar på ett försäljningsställe vara
försedda med en väl synlig bränsleekonomimärkning -
uppgifter om bilens bränsleförbrukning och de
genomsnittliga koldioxidutsläppen. Dessutom måste
även annonsering för en bil innehålla denna
information.
Enligt EU (Europaparlamentets och rådets direktiv
98/69/EG om åtgärder mot luftförorening genom
avgaser från motorfordon och om ändring av rådets
direktiv 70/220/EEG) skall alla nya fordon med
dieselmotor och alla lätta bilar med bensinmotor ha
ett avgastypgodkännande. För övriga alternativ
saknas i dag bestämmelser om typgodkännande för
avgasutsläpp. Inom EU pågår ett arbete som syftar
till s.k. bränsleneutrala avgaskrav. I det tidigare
nämnda betänkandet från miljö- och
jordbruksutskottet framhåller detta utskott, med
instämmande i regeringens uppfattning, att Sverige
bör vara pådrivande i detta arbete, bl.a. när det
gäller att utvidga kraven till att gälla även
alternativa drivmedel (bet. 1998/99:MJU6 s. 123).
När det gäller åtgärder för att genom
energieffektivisering minska koldioxidutsläppen från
nya bilar har EU:s miljöministrar vid ett möte i
juni 1996 enats om ett mål om minskad
bränsleförbrukning hos nya bilar till i genomsnitt
0,5 liter per mil för bensindrivna bilar och 0,45
liter per mil för dieseldrivna bilar till i första
hand år 2005. I oktober 1998 enades EU:s
miljöministrar om att anta den europeiska
biltillverkarföreningens (ACEA) åtagande om att
minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
(KOM/98/495). Det innebär en minskning med i
genomsnitt 25 % till år 2008 jämfört med år 1995.
Koldioxidutsläppen från nya personbilar skall i
genomsnitt minska till 140 g per km till år 2008,
vilket motsvarar en bränsleförbrukning på 0,57 liter
per mil. (Bilföretagen i Sverige hade redan tidigare
gjort ett frivilligt åtagande av samma slag.)
Vidare kan det erinras om EU:s femte ramprogram för
forskning och utveckling, som trädde i kraft den 1
januari 1999. Ramprogrammet består av fyra tematiska
program, nämligen Livskvalitet och förvaltning av
levande resurser, Informationssamhället,
Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt samt Energi,
miljö och hållbar utveckling. Forskning som avser
landtransporter - bil, buss, lastbil och järnväg -
blev högt prioriterad och fick i rådets beslut
betydligt mer utrymme än i kommissionens
ursprungliga förslag.
Kommunikationsforskningsberedningen
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har till
uppgift att planera, initiera, stödja och samordna
övergripande kommunikationspolitiskt motiverad
forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet
(FUD). KFB skall också svara för information och
dokumentation inom forskningsområdet.
Konkret arbetar KFB med att utveckla, demonstrera
och utvärdera de nya tekniker som på sikt kan komma
att ersätta de systemlösningar som nu finns inom
området fordon och drivmedel. KFB finansierar
forskning både kring vilka möjligheter det finns att
införa de nya alternativen och vilka effekter man
kan uppnå med de olika nya teknikerna. KFB:s el- och
hybridfordonsprogram löper t.o.m. år 2000 och syftar
till att ge svar på frågan om möjligheten att
introducera el- och hybridfordon. För att också få
konkreta erfarenheter inriktas programmet till stor
del på praktiska, fullskaliga demonstrationer.
Därtill utförs utvärderingar samt forskning och
studier kring villkoren för en storskalig
introduktion av el- och hybridfordon.
Programmet för biobaserade drivmedel, som
avslutades i december 1997, har bl.a. avsett drift
och utveckling av fordon och motorer samt anpassning
och distribution av drivmedel. Erfarenheterna av
båda dessa program är enligt KFB att det inte är
fråga om att välja en gång för alla bland några få
alternativ utan en process på minst tio år under
vilken olika tekniker och drivmedel kommer att
utvecklas och vägas mot varandra.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:TU1) kommer KFB (fr.o.m. år 1999) att få
sitt ramanslag utökat med 20 miljoner kronor per år.
Syftet med utökningen är att möjliggöra fortsatta
insatser i form av systemdemonstrationer av
miljöanpassade transporter, forskning om
förutsättningarna att ställa om transporter och
kommunikationer till en bättre hushållning med
energi- och naturresurser samt uppföljning av
erfarenheterna från de pilotprojekt som KFB
medfinansierar.
KFB verkar också för en internationalisering av den
svenska kommunikationsforskningen. Huvudsatsningen
ligger på det direkta FUD-samarbetet, där EU-
projekten utgör den stora delen. KFB har engagerat
sig i EU:s transport- och telematikforskning och har
bl.a. beslutat om nationell
kompletteringsfinansiering av ett 40-tal projekt.
Till KFB har knutits ett vetenskapligt råd, där
välrenommerade personer från olika länder ingår.
Rådet skall bistå KFB med råd och synpunkter på
forskningens internationella anknytning och
uppföljning av forskningens kvalitet.
Statens energimyndighet
Energimyndigheten har (med start i NUTEK) bedrivit
teknikupphandlingar för el- och elhybridfordon. De
teknikupphandlingar som genomförts har resulterat i
att ca 150 Renault Clio Electrique och 90 Citroën
Berling Elec-trique nu finns i Sverige. Under det
senaste året har priset minskat på dessa fordon och
de är i dag bara ca 10-20 % dyrare i inköp jämfört
med motsvarande bensindrivna fordon. Eftersom
köparen hyr batteriet i stället för att köpa det,
uppstår inte stora kostnader för köparen om
batteriet havererar.
Inom projektet Miljöanpassat kontor har riktlinjer
för miljöanpassad upphandling av fordon, bränslen,
hyrbilar, godstransporter, budtjänster, service och
underhåll av fordon tagits fram i samarbete mellan
Energimyndigheten, Tjänstemännens
Centralorganisation och Naturskyddsföreningen. Flera
stora upphandlare, bl.a. Telia AB, använder i dag
detta material.
Enligt Energimyndighetens verksamhetsplanering
pågår eller initieras följande projekt under år
1999.
- Ett inslag i 1997 års energipolitiska beslut
(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12) var att
forsknings- och utvecklingsinsatserna intensifieras
för att sänka produktionskostnaderna för etanol
baserad på skogsråvara. För detta ändamål
beslutades att 210 miljoner kronor skulle anvisas
under en sjuårsperiod, dvs. en årlig budget på 30
miljoner kronor under åren 1998-2004.
-
- El- och hybridfordon. Målet är att nå ett
långsiktigt hållbart transportsystem. Inriktningen
är bl.a. att höja den totala verkningsgraden i
fordonets elektriska drivsystem och att sänka
kostnaderna för delsystem och komponenter.
Programmets totala budget uppgår till 24 miljoner
kronor under perioden juli 1996-juni 1999.
-
- Kompetenscentrum-Förbränningsmotorteknik
(Combustion Engine Research Center, CERC). Målet är
att minska förbränningsmotorers miljöpåverkan och
bränsleförbrukning. Budgeten uppgår till 69
miljoner kronor för perioden juli 1997- juni 2000.
-
- Grundläggande förbränning och energiomvandling
(planerat).
-
- Vepsilon (planerat). Energimyndigheten har
tillsammans med Programrådet för fordonsforskning
och SAAB Automobile beslutat genomföra ett
forskningsprogram kring ottomotorer med variabel
kompression (=Vepsilon). Målet är att öka
verkningsgraden, minska utsläppen och öka
bränsleeffektiviteten hos förbränningsmotorer med
hjälp av teknik för variabel kompression.
-
- Samverkan med fordonsindustri (planerat).
-
- Bränslecellsbaserade drivsystem för fordon och
farkoster (planerat).
-
- Drivmedel som vätgas, biogas m.m. (planerat).
-
Vidare deltar Sverige genom Energimyndigheten i
olika internationella program inom ramen för
International Energy Agency (IEA). Bland annat finns
projekten Hybrid Electric Vehicles och Advanced
Motor Fuels. Även på området vätgas i bränsleceller
har Sverige viss forskning knuten till IEA-
samarbetet.
Närings- och teknikutvecklingsverket
Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)
tidigare verksamhet på energiområdet har i huvudsak
överförts till Energimyndigheten den 1 januari 1998.
Forskningsinsatserna inom
fordonsforskningsprogrammet syftar till att stärka
den internationella konkurrenskraften hos den
svenska fordonsindustrin. Programmet avser främst
säkerhets-, tillförlitlighets-, miljö- och energi-
egenskaper hos fordonsindustrins produkter.
Bakgrunden är att staten, fordonsindustrin
(underleverantörerna representeras av Svenska
Fordons Komponent Gruppen) och de fyra myndigheterna
KFB, Statens naturvårdsverk, Vägverket och NUTEK
ingick ett avtal i april 1994 om ett fordonstekniskt
program. Efter sitt bildande deltar även
Energimyndigheten i detta arbete. Programmet
omfattade 60 miljoner kronor per år, vilket
finansierats till lika del av staten och industrin.
I maj 1997 förlängdes avtalet på samma villkor med
ytterligare fem år, dvs. det kommer att pågå till
utgången av år 2001. För forskningsprogrammets
genomförande svarar ett självständigt programråd,
som administreras av NUTEK. Programrådets andra
uppgift är att verka för samråd och samverkan
avseende den forskningsverksamhet inom det
fordonstekniska området som de i programmet
medverkande myndigheterna självständigt ansvarar
för.
Den internationella konkurrenskraften skall stärkas
genom att fordonsteknisk forskning på utvalda
områden stöds så att det skapas dels en kompetens-
och rekryteringsbas på högsta nivå, dels
forskningsresultat som kan användas av de
medverkande företagen. Därigenom ökar möjligheten
för fordonsindustrin och dess underleverantörer att
utvecklas i Sverige, påpekar NUTEK.
Utredning om biogas
I april 1998 beslutade regeringen att tillsätta en
utredning (särskild utredare: f.d. generaldirektören
Svante Englund) med uppdrag att lämna ett förslag på
ett projekt som skall bidra till att främja en
kostnadseffektiv utveckling av produktion,
distribution och användning av biogas för
fordonsdrift.
I mars 1999 avlämnade utredaren betänkandet Biogas
som fordonsbränsle (SOU 1998:157).
Sammanfattningsvis har utredningen kommit fram till
att konkurrenssituationen för biogas i förhållande
till andra fordonsbränslen, främst bensin/diesel, är
sådan att biogas som fordonsbränsle inte under
överskådlig tid generellt kan förväntas bli ett
realistiskt alternativ.
Biogas från avloppsreningsverk kan enligt utredaren
konkurrera med samtliga bränslen inom
uppvärmningssektorn och, om förädlings- och
distributionskostnaden är tillräckligt låg, även med
bensin. Endast under mycket gynnsamma
förutsättningar - t.ex. orter med en
avloppsreningsanläggning som har att ta vara på en
stor mängd avlopp och/eller stora mängder
industriavfall, som anläggningen kan ta betalt för
att ta emot - kan det kan tänkas bli ekonomiskt
realistiskt att framställa biogas för fordonsdrift.
Tillgången på råvaror i övrigt är för närvarande
alltför begränsad eller kostsam att hämta in till
biogasanläggningarna.
Beträffande kunderna är utredningen av den
uppfattningen att det finns tillräckligt många
presumtiva kunder som är villiga att acceptera något
högre kostnader och minskad bekvämlighet för att äga
och köra en biogasbil, förutsatt att
leveranssäkerheten när det gäller biogas är minst
lika god som för bensin och diesel. Den minskade
bekvämligheten består av minskad rörlighet, färre
tankstationer och minskat last- och bagageutrymme.
Det är framför allt kostnaderna för rening,
transport och distribution samt kostnaderna för
leveranssäkerhet som inte kan täckas av de intäkter
som användning av biogas för fordonsdrift ger, säger
utredningen. De höga fasta kostnaderna i
distributionsledet kräver stora volymer - enligt
utredningens beräkningar ca 40 GWh - för att få ned
enhetskostnaden. Befintlig stadsgas- eller
naturgasledning skulle kunna sänka kostnaderna, men
detta är en fråga som bör utredas vidare.
Få anläggningar kan påräkna intäkter som täcker
verksamhetens rörliga kostnader. Därför måste
permanenta driftsunderskott täckas huvudsakligen med
kommunala medel. Om biogasen skall introduceras som
ett fordonsbränsle skulle det krävas ett långsiktigt
och varaktigt tillskott av skattemedel, som går
utöver den konkurrensfördel som befrielse från
energi- och miljöskatter ger.
Enligt utredningen kan biogas som fordonsbränsle
tänkas komma till användning på vissa orter som ett
"nischbränsle" främst för tunga lokala/kommunala
dieseldrivna fordonsflottor som bussar,
distributionsbilar, arbetsfordon och andra fordon
som används inom ett begränsat geografiskt område.
Där är också de största miljövinsterna att hämta.
Tre orter har av utredningen bedömts som lämpliga
för ett samverkansprojekt, nämligen Stockholm,
Göteborg och Linköping. Den närmare uppläggningen av
projektet, inklusive kostnaderna för det, bör
fastställas i överläggningar mellan staten och
respektive kommun, anser utredningen. (Särskilda
yttranden till utredningen lämnades av två experter.
Enligt dessa ser utredningen väl pessimistiskt på
möjligheterna att använda biogas som
fordonsbränsle).
Vätgas som drivmedel för bilar
Utvecklingen av vätgas och bränsleceller för
fordonsdrift befinner sig fortfarande på forsknings-
och teknikutvecklingsstadiet. Viss information
antyder dock att den forskning som bedrivits i bl.a.
Förenta staterna börjar ge resultat. Det är i första
hand de stora bilföretagen som finansierar och
bedriver utvecklingsarbetet. Mercedes och Toyota
presenterade bilmodeller med bränsleceller redan
hösten 1997. Även Opel har visat upp en bilmodell
med bränsleceller. Det kan nämnas att företagen
Daimler/Chrysler, Ford och det kanadensiska
företaget Ballard, som utvecklar bränsleceller, har
startat ett samarbete för att utveckla
bränslecellsfordon. Vidare har General Motors och
Toyota nyligen offentliggjort att de skall samarbeta
när det gäller den tekniska utvecklingen av el-,
hybrid- och bränslecellsbilar.
I ett två år långt fälttest i Vancouver och Chicago
körs bussar, som utrustats av Ballard med
vätgastankar på taket. I pressmeddelanden har
informerats om att ett demonstrationsprojekt med
bränslecellsdrivna personbilar och bussar kommer att
startas i Kalifornien. Ett 50-tal bränslecellsfordon
beräknas komma ut i drift under åren 2000-2003.
Deltagare i projektet är, förutom Ballard, delstaten
Kalifornien, bilföretagen Daimler/Chrysler och Ford
samt två energiföretag.
I början av år 1999 meddelades att ett isländskt
konsortium - Vistorka (Ecoenergy Ltd) - har gått in
i ett joint-venture med Daimler/Chrysler, Norsk
Hydro och Royal Dutch/Shell för att utveckla
bränsleceller och vätgasdrivning. Även Islands
universitet är med i satsningen. Enligt
pressmeddelandet kan busstrafiken i Reykjavik bli
först med bränslecellsfordon. Slutmålet är att
ställa om både offentlig och privat trafik
(inklusive fiskefartyg) på Island. Projektet kommer
också att omfatta satsningar på effektiv produktion,
lagring och distribution av vätgas och väterika
energibärare. Överenskommelsen undertecknades av
företagen i närvaro av den isländske miljöministern.
En arbetsplan väntas enligt uppgift kunna redovisas
i juni 1999.
Även i Sverige pågår forsknings- och
utvecklingsarbete inom vätgasområdet. Dels pågår
forskning inom de olika universiteten och tekniska
högskolorna, dels pågår ett program inom ramen för
MISTRA (Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning).
MISTRA:s program Batterier och bränsleceller för en
bättre miljö finansieras av MISTRA och svensk
industri (Ericsson, Volvo m.fl.). Budgeten för
perioden 1997-2001 uppgår till 54 miljoner kronor
från MISTRA och 40 miljoner kronor från
näringslivet. Användningsområdet är bl.a. fordon.
Enligt årsrapporten för år 1998 för detta program är
det viktigt att en helhetssyn läggs på de ingående
forskningsprojekten. Efter MISTRA-programmets slut
bör det enligt årsrapporten finnas en möjlighet att
testa ett bränslecellssystem. Den svenska
forskningen har en unik bredd, från övergripande
miljö- och systemstudier och praktiska
komponentkarakteriseringar på användarnivå till
"molekylskrädderi" på grundläggande vetenskaplig
nivå. Bredden har bl.a. den fördelen att den ökar
intresset från industrin, vilket är ett mål med
programmet, sägs det i årsrapporten. Huvuddelen av
MISTRA:s forskningsprogram utförs på universitet och
högskolor.
I årsrapporten nämns också att det inom MISTRA-
programmet genomförs s.k. livscykelanalyser för att
få en helhetsbedömning av bränslecellen, dvs.
analyser av vad som händer vid tillverkning, drift
och skrotning.
Ytterligare satsningar på bränslecellssystem är
föreslagna inom ramen för statens och bilindustrins
samverkansprojekt, vilket redovisas i det följande.
Samverkansprogram mellan staten och svensk
bilindustri
Statsminister Göran Persson sade i sin
regeringsförklaring den 6 oktober 1998 att en
breddad samverkan mellan politik och näringsliv för
omställning till hållbar utveckling skulle stärka
landet. I ett första steg vill regeringen
tillsammans med svensk bilindustri utarbeta ett
program för att utveckla miljövänliga bilar. Bilens
revolution skall kombineras med ekologiskt ansvar,
enligt statsministern.
Regeringsförklaringen på denna punkt har lett till
en förstudie, där Regeringskansliet i samråd med
fordonsindustrin identifierat samverkansområden.
Förstudien tyder enligt Regeringskansliet på att det
finns förutsättningar för att utforma ett
samverkansprogram som kan få positiv inverkan på
såväl miljö som konkurrenskraft och tillväxt. I mars
1999 fattade näringsminister Björn Rosengren beslut
om att tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp
med uppgift att utforma ett förslag till
överenskommelse mellan staten och bilindustrin kring
utveckling av miljövänligare fordon. Till grund för
överenskommelsen skall arbetsgruppen utarbeta
förslag till programskrivning. Medel - högst 500 000
kr - disponeras av programrådet för
fordonsforskning, via NUTEK, för
sekretariatskostnader.
Enligt en promemoria från Regeringskansliet (1999-
03-22), vilken är fogad som bilaga till beslutet om
en interdepartemental arbetsgrupp, är regeringens
ambition att Sverige skall vara ett föregångsland i
omställningen till hållbar utveckling.
Fordonsindustrin är viktig för svensk sysselsättning
och svenska exportinkomster. Kunskap om teknik som
kan bidra till en hållbar utveckling är en viktig
konkurrensfaktor för bilindustrin, sägs det i
promemorian. Eftersom många av världens ledande
bilföretag satsar på att skapa konkurrensfördelar
genom att tidigt kunna erbjuda bränslesnålare bilar
m.m. fordras det särskilda insatser för att skapa
förutsättningar för en långsiktigt livskraftig
bilindustri i Sverige. Vid ett möte i februari 1999
enades företrädare för Näringsdepartementet och
Miljödepartementet samt fordonstillverkarna Scania,
Saab Automobile, Volvo Personvagnar och Volvo
Lastvagnar/Bussar om att gemensamt arbeta för att
skapa ett samverkansprogram kring utveckling av mer
miljövänliga fordon. Nästa steg enligt promemorian
blir att utarbeta en slutgiltig överenskommelse
mellan parterna.
Följande samverkansområden har identifierats och
skall undersökas vidare av arbetsgruppen:
Regeringskansliets arbetsgrupp skall analysera i
vilken utsträckning och i så fall hur staten skall
medverka finansiellt. Resultatet av arbetsgruppens
arbete skall utgöras av ett förslag till
programskrivning, där ramarna för programmets
utformning, organisation, kostnader och finansiella
struktur anges. Efter förhandlingar kommer det
slutgiltiga förslaget att stadfästas i form av en
överenskommelse mellan staten och
fordonstillverkarna. Arbetsgruppens förslag till
programskrivning och avtal skall redovisas till
regeringen senast den 15 juni 1999. Vidare skall
arbetsgruppen bistå Regeringskansliet i arbetet med
förhandsanmälningar av projekten till EU-
kommissionen.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av den lämnade redovisningen gör
utskottet följande bedömning av de här aktuella
motionsyrkandena. Som tidigare nämnts är dessa
delvis likartade med de bil- och bränslemotioner som
utskottet behandlade föregående år. Liksom då
ansluter sig utskottet i allt väsentligt till de
ambitioner som ligger bakom motionärernas förslag i
syfte att få till stånd miljöanpassad bildrift. Det
finns, enligt utskottet, anledning att betona
angelägenheten av att målmedvetet arbeta vidare mot
att introducera miljöanpassade system för bil och
bränsle. Det kan i detta sammanhang erinras om att
miljö- och jordbruksutskottet nyligen i ett
betänkande (bet. 1998/99:MJU6) om miljöpolitiken
förutsatte att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag till åtgärder för att skynda på
introduktionen av förnybara fordonsbränslen.
Näringsutskottet instämmer i denna uppfattning.
När det gäller bil- och bränslefrågor i samband med
transportpolitik respektive skattepolitik hänvisar
utskottet till att det är trafikutskottet respektive
skatteutskottet som behandlar sådana frågor.
Utredningen om biogas, vilken redovisats i det
föregående, innebär ytterligare information om
möjligheterna och svårigheterna med biogas som
bilbränsle. Utskottet utgår från att såväl biogas
som andra miljöanpassade bränslen analyseras i
regeringens fortsatta beredningsarbete för att uppnå
de miljömässigt och ekonomiskt bästa lösningarna
inom det energitekniska området.
Som vidare framgått av den tidigare redovisningen
pågår det en omfattande forsknings- och
utvecklingsverksamhet vad gäller alternativa
bilbränslen, såväl inom högskolor och universitet
som genom statliga program stödda av
Energimyndigheten, NUTEK och KFB. Ett stort antal
projekt genomförs i samarbete med näringslivet.
Med den information som nu finns om den tekniska
utvecklingen på vätgas-/bränslecellsområdet anser
utskottet att det hade varit önskvärt att även dessa
bränslen hade studerats inom ramen för
Alternativbränsleutredningens betänkande (SOU
1996:184). Enligt direktiven, beslutade den 21 juni
1995, avsåg utredningsuppdraget alternativa bränslen
av både fossilt och förnybart ursprung som används
som s.k. renbränsle eller blandas med diesel eller
bensin. Vidare sades det i direktiven att utredaren
hade att utgå från (år 1995) kända alternativ under
utveckling eller som introducerats i viss
utsträckning. Enligt vad utskottet inhämtat låg
denna formulering till grund för en diskussion om
tolkningen mellan utredningen och
Miljödepartementet. Denna diskussion utmynnade i en
gemensam tolkning som innebar att utredningen skulle
studera de alternativa bränslen som var på gränsen
till introduktion på marknaden, medan sådana
bränslen som - marknadsmässigt sett - bedömdes ligga
mer än tio år framåt i tiden inte togs med av
utredningen. Till denna senare kategori fördes
vätgas/bränsleceller liksom också el för elfordon.
Utredningen begränsade sig till följande alternativa
bränslen (drivmedel): metanol, etanol,
rapsmetylester, naturgas, biogas och motorgas.
I ett par motioner hävdas uppfattningen att
reglerna bör anpassas efter den nya tekniken med
vätgas/bränsleceller, så att inte det befintliga
regelverket utgör hinder för utvecklingen på detta
område. Det kan t.ex. gälla regler om godkännande
hos olika myndigheter som Vägverket, Statens
naturvårdsverk, Energimyndigheten etc. Enligt
utskottets uppfattning kan det förväntas att
reglernas anpassning till ny teknik kommer att
utformas på EU-nivå. Sverige bör i detta och andra
sammanhang verka för att dispensmöjligheterna är
sådana att det i praktiken blir lättare att prova
och demonstrera nya typer av fordon som drivs med
alternativa bränslen och drivsystem.
Utskottet välkomnar det nya samverkansprogrammet
mellan staten och den svenska bilindustrin, vilket
har redovisats i det föregående. Det syftar till god
miljö och ökad tillväxt. Utskottet har vidare
noterat att även bränslecellssystem ingår i denna
satsning. Enligt information från Regeringskansliet
är arbetshypotesen att programmet kommer att pågå
under sex år. Ytterligare information kan förväntas
senast i budgetpropositionen hösten 1999.
I likhet med vad som sägs i motion 1998/99:N235
(s) anser utskottet att det finns anledning att
särskilt uppmärksamma underleverantörerna till
bilföretagen med hänsyn till den utvecklingsfas som
bilindustrin nu genomgår. Denna utveckling
kännetecknas av alltmer förfinad elektronik samt
allt högre tekniska och ekonomiska krav på
företagen, vilket gör att kompetensfrågorna sätts i
fokus. Utskottet ser därför positivt på att
underleverantörerna kommer med i det nya
samverkansprogrammet mellan regeringen och
bilindustrin i egenskap av självständiga företag.
Inte minst är samverkan beträffande utbildning och
kompetensförsörjning av intresse i detta sammanhang.
Med hänsyn till den pågående utvecklingen när det
gäller forskningen på bil- och bränsleområdet,
regeringens beredning av Biogasutredningens tidigare
redovisade betänkande samt det nyligen initierade
samverkansprogrammet mellan regeringen och
bilindustrin, finner utskottet inte anledning att
närmare gå in på samtliga spörsmål i de olika
motionerna. Liksom motionärerna eftersträvar
utskottet fortsatt minskning av biltrafikens
emissioner och fortsatta ansträngningar att finna
miljöanpassade och ekonomiska lösningar på detta
område.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
de här aktuella motions-yrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande utveckling av nya bilmotorer
och alternativa drivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T223 yrkandena 16,
20, 44 och 45, 1998/99:MJ605 yrkandena 2-6,
1998/99:N235, 1998/99: N302 och 1998/99:N317.
Stockholm den 18 maj 1999
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro
Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Mats
Lindberg (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund
(kd), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola
Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie
Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Ingegerd Saarinen
(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Stefan
Hagfeldt (m) och Mikael Oscarsson (kd).