dels proposition 1998/99:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels 15 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför
utskottet lämnats av företrädare för Närings- och
handelsdepartementet, Statens naturvårdsverk, Assi
Domän AB, Skogs- och Träfacket, Skogsägarnas
Riksförbund och Svenska Naturskyddsföreningen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella
förslag till riksdagsbeslut som regeringen
framlägger under detta utgiftsområde, dock med en
modifiering av förslaget om Assi Domän AB. Motioner
med förslag om andra anslag än vad regeringen
föreslagit avstyrks av utskottet.
I en reservation framlägger Miljöpartiets
företrädare förslag om vissa omdisponeringar mellan
anslag inom den ram som gäller för utgiftsområdet.
Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
När det gäller Assi Domän tillstyrker utskottet
regeringens förslag att statens ägarandel i
företaget skall minskas - genom aktiebyten -
samtidigt som staten förvärvar ett från företaget
utdelat nytt skogsbolag, med ett skogsinnehav på ca
900 000 ha. Däremot anser utskottet att de
riktlinjer för förvaltningen av detta skogsbolag som
regeringen föreslår inte är helt tillfredsställande
utan bör modifieras. Det kan uppstå konflikter
mellan naturvårdsintressen och intresset att förse
inlandssågverken med vedråvara, och det nya
skogsbolaget kan befaras få begränsade möjligheter
att tillgodose behovet av bytesmarker, framför allt
i södra Sverige. Regeringen och Naturvårdsverket bör
enligt utskottets mening föra fortsatta diskussioner
med Assi Domän och med det nya skogsbolaget
beträffande möjligheterna till markbyten. Utskottet
utgår från att avsättningen av från
naturvårdssynpunkt värdefull mark sker uteslutande
utifrån naturvårdsmässiga utgångspunkter, så att
inte råvaruförsörjningen till inlandssågverken
missgynnas. I en reservation (m, kd) förordas en
försäljning av hela Assi Domän, men de aktuella
bemyndigandena accepteras som ett första steg. I två
andra reservationer (fp; mp) avvisas regeringens
förslag om Assi Domän i dess helhet; förslaget anses
behäftat med så stora brister att det inte bör
genomföras.
Utskottet behandlar också några motionsyrkanden som
tar upp frågor i anslutning till de aktuella
anslagen. Motionerna avstyrks i berörda delar, men
följs upp i reservationer (m, kd, c, fp) i två
avseenden. Det ena rör förkortade handläggningstider
hos Patent- och registreringsverket, och det andra
avser ansvaret för den exportfrämjande verksamheten.
Propositionen
I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde
24 Näringsliv att riksdagen
1. godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet
med vad regeringen föreslår i avsnitt 2.2,
2. bemyndigar regeringen att under år 1999 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband
med stöd till teknisk forskning och utveckling, som
inklusive tidigare träffade avtal och beslut,
innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under
budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under
budgetåret 2001, högst 200 miljoner kronor under
budgetåret 2002 och högst 130 miljoner kronor under
budgetåret 2003 (anslag D 1, avsnitt 6.5),
3. bemyndigar regeringen att under år 1999 ikläda
staten förpliktelser inom rymdverksamhet som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 miljoner kronor efter år 1999 (anslag D
3, avsnitt 6.5),
4. medger att staten under år 1999 åtar sig ett
betalningsansvar i form av garantier till ett belopp
av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie
garantisystemet (avsnitt 7.6),
5. medger att staten under år 1999 åtar sig ett
betalningsansvar i form av garantier till ett belopp
av högst 6 000 000 000 kr för investeringar i
utlandet (avsnitt 7.6),
6. bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta
att Exportkreditnämnden får obegränsad
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.6),
7. godkänner ändrade riktlinjer av dispositionen av
ramanslaget G 3 Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. (avsnitt 9.4),
8. med ändringar av tidigare beslut (prop.
1995/96:141, bet. 1995/96: NU26, rskr. 1995/96:302)
bemyndigar regeringen att fatta beslut som medför
att statens ägande i Assi Domän AB minskar i
enlighet med vad regeringen anfört (anslag G 3,
avsnitt 9.4),
9. bemyndigar regeringen att genom byte mot aktier
i Assi Domän AB förvärva det utdelade skogsbolaget
(anslag G 3, avsnitt 9.4),
10. godkänner att regeringen vid förvaltning av det
nämnda skogsbolaget följer de riktlinjer som
angivits (anslag G 3, avsnitt 9.4),
11. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
bilaga.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt
gäller yrkandet (24) att riksdagen beslutar om
fördelning av anslag inom utgiftsområde 24 i
enlighet med vad i motionen anförts.
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt
gäller yrkandet (20 delvis) att riksdagen för
budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde
24 Näringsliv enligt följande uppställning (tkr):
-----------------------------------------------
Anslag RegeringensAnslagsförändring
förslag
-----------------------------------------------
C 1 62 456 +10 000
Konkurrensverket
-----------------------------------------------
C 2 6 011 +6 000
Konkurrensforskning
-----------------------------------------------
E 5
Näringslivsutveckling
i 150 -150
Östersjöregionen 000 000
-----------------------------------------------
G 3 Kostnader för
omstrukturering
av vissa statligt 75 000 -75 000
ägda företag,
m.m.
-----------------------------------------------
1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandet (11) att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en förstärkning av Konkurrensverket i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
18. avslår de riktlinjer som regeringen angivit för
förvaltning av det skogsbolag som avses att bildas
genom överlåtelse av 900 000 hektar av Assi Domäns
skogsinnehav,
19. beslutar att anta de riktlinjer som i motionen
anförts vad gäller förvaltning av det skogsbolag som
avses att bildas genom överlåtelse av 900 000 hektar
av Assi Domäns skogsinnehav.
1998/99:N213 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av Vasa-
skogs huvudkontor till norra Dalarna och Särna.
1998/99:N225 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en strategi för det
statliga markinnehavet.
1998/99:N233 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den svenska
rymdverksamheten.
1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om permanenta kvinnliga
resurscentrum,
17. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkortade handläggningstider
hos Patent- och registreringsverket.
1998/99:N252 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om
användningen av intäkterna från en försäljning av
Assi Domän i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1998/99:N272 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att affärer likt den
mellan staten och Assi Domän om förvärv av 900 000
hektar skogsmark måste föregås av en ingående
miljönanlys.
1998/99:N277 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om A 3 Stöd till kooperativ
utveckling och vikten av att inte nedprioritera
detta område,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om D 4 Bidrag till STATT och
kompensation vad gäller detta problem,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyddsvärda skogar,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en inventering av
naturvärdena i Assi Domäns nuvarande totala
skogsinnehav,
14. beslutar att avslå regeringens förslag till
beslut rörande punkterna 8-10 under utgiftsområde
24,
15. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stora förändringar av det
statligt kontrollerade skogsinnehavet måste föregås
av noggranna utredningar och analyser och grundas i
en långsiktig strategi som tar hänsyn till ovan
nämnda faktorer,
16. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om varvsstöd.
1998/99:N299 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
7. beslutar att under A 2 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 189 062 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. beslutar att under A 3 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen,
9. beslutar att under C 1 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 64 465 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. beslutar att under D 1 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 799 200 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
11. beslutar att under D 4 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 31 892 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12. beslutar att under E 5 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen,
13. beslutar att under F 2 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 66 802 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
14. beslutar att under G 3 inom utgiftsområde 24
Näringsliv anvisa ett anslag om 10 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
15. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn och samordning av de
statliga insatserna för främjande av export.
1998/99:N321 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela
anslagen på utgiftsområde 24 Näringspolitik i
enlighet med vad som anförts i följande tabell
(mkr):
------------------------------------------------------
Anslag Regeringens Anslagsförändring
förslag
-----------------------------------------------------
1999 2000 2001 1999 2000 2001
-----------------------------------------------------
Totalt 2898 2837 2966 0 -129 -130
utgiftsområdet
-----------------------------------------------------
Anslag
-----------------------------------------------------
A 3 Stöd till
kooperativ
utveckling 17 17 17 +9 +9 +9
-----------------------------------------------------
C 2 6 6 6 -2 -2 -2
Konkurrensforskning
-----------------------------------------------------
D 1 Teknisk
forskning och
utveckling 689 697 710 -90 -90
-----------------------------------------------------
D 5 Bidrag till
Ingenjörs-
5 5 5 -2 -2 -2
vetenskapsakademien
-----------------------------------------------------
E 4 47 48 49 -9 -48 -49
Investeringsfrämjande
-----------------------------------------------------
F 5 Stöd till
konsumentorganisationer
4 4 4 +2 +2 +2
-----------------------------------------------------
F 6 Stöd till
konsumentforskning
2 2 2 +2 +2 +2
-----------------------------------------------------
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på
utgiftsområde 24 Näringspolitik, för budgetåren 2000
och 2001 enligt tabell i yrkande 1.
1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
23. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens naturvårdsansvar samt
möjlighet för privatpersoner att förvärva mark i
samband med Assi Domän AB:s avyttring av skogsmark,
24. med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt nedan (tkr):
1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) såvitt gäller
yrkandet (10) att riksdagen med följande
förändringar i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt följande uppställning (tkr):
-----------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
-----------------------------------------------
C 1
Konkurrensverket 62 465 +10 000
-----------------------------------------------
C 2
Konkurrensforskning 6 011 +6 000
-----------------------------------------------
E 5
Näringslivsutveckling
i
Östersjöregionen
150 000 -150 000
-----------------------------------------------
G 3 Kostnader för
omstrukturering
av vissa statligt
ägda företag, 75 000 -75 000
m.m.
-----------------------------------------------
Summa för
utgiftsomr. 2 689 -209
000 000
-----------------------------------------------
Utskottet
Inledning
Riksdagen fattar i dagarna beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena
för år 1999 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för
åren 2000 och 2001. Finansutskottet har ställt sig bakom de ramar för
utgiftsområde 24 Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (bet.
1998/99:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp) förordas avvikelser från dessa
ramar för åren 1999-2001 och i en reservation (mp) förordas avvikelser för
åren 2000 och 2001. Av följande tabell framgår regeringens och de olika
partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 1999 är ca 2,9
miljarder kronor.
-----------------------------------------------------
År Ram Avvikelser från ramen (milj. kr)
-------------------------------------------------------
m kd v c fp mp
-------------------------------------------------------
1999 2 898 -123 -222 0 +144 -209
0
-------------------------------------------------------
2000 2 837 -92 -222 0 +143 -179 -129
-------------------------------------------------------
2001 2 966 -192 -322 0 +143 -279 -130
-------------------------------------------------------
Efter ett inledande avsnitt om mål- och resultatfrågor redovisas i det
följande regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i
utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag som
framlagts i motionerna (m; kd; c; fp) har dock som utgångspunkt en annan ram
för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen i
dagarna väntas ställa sig bakom (se bilaga). Utskottets ställningstagande
redovisas samlat i ett avslutande avsnitt. Beslut om anslag inom ett
utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler, fattas genom ett
beslut. De olika anslagen skall alltså fastställas i ett och samma beslut.
Mål samt bedömning av regeringens resultatredovisning
Propositionen
Regeringen angav i budgetpropositionen för 1998 preliminära mål för
utgiftsområdet. Enligt regeringens bedömning bör dock styrningen av
verksamheterna ske på en mer detaljerad nivå än utgiftsområdesnivå för att
styrningen skall fungera och för att resultatredovisningen till riksdagen
skall förbättras. Regeringen framlägger därför - för riksdagens godkännande
- följande mål för enskilda verksamhetsområden som komplement till
befintliga mål som riksdagen har beslutat om i andra sammanhang:
- att förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap och
att stärka drivkrafterna för ökad tillväxt och sysselsättning
(verksamhetsområde A Näringspolitik),
- att erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativt högtstående service i
immaterial- och associationsrättsliga frågor, att utveckla system som
underlättar internationella erkännanden, att bidra till att öppna marknader
samt att bidra till statens ansvar när det gäller medborgarnas skydd för
liv, hälsa, miljö och egendom (verksamhetsområde B Teknologisk
infrastruktur),
- att främja ökad kunskap och kompetens i näringslivet för att stimulera
tillväxt och förnyelse (verksamhetsområde D Teknisk forskning och
utveckling),
- att medverka till genomförandet av en effektiv inre marknad, till ett
öppet och starkt multilateralt handelssystem, till åtgärder för att främja
svensk export samt att främja utländska direktinvesteringar i Sverige
(verksamhetsområde E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande),
- att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden
(verksamhetsområde F Konsumentfrågor),
- att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och
andra resurser effektivt (verksamhetsområde F Konsumentfrågor),
- att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas (verksamhetsområde F
Konsumentfrågor),
- att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling
(verksamhetsområde F Konsumentfrågor).
Regeringen redovisar följande prioriteringar:
- att förenkla regelverket för framför allt små och medelstora företag,
- att stärka kunskapen om kooperativt företagande hos myndigheter och andra
organ som har till uppgift att stödja nyföretagande,
- att främja utarbetande av regionala tillväxtavtal,
- att främja särskilt de små och medelstora företagens handel med övriga
Europa,
- att främja handeln i Östersjöregionen,
- att fortsätta arbetet med att genomföra handlingsplanen för att uppnå
miljömålet i konsumentpolitiken,
- att stärka konsumenternas ställning i informationssamhället,
- att ge konsumenterna tillgång till bättre information om priser och annan
information beträffande dagligvaror,
- att arbeta för att konsumenterna skall få en starkare ställning i EU.
Förutom de stöd till ett visst utgiftsområde som redovisas via anslag på
statsbudgetens utgiftssida förekommer även stöd på statsbudgetens
inkomstsida i form av olika särregler i skattelagstiftningen, anför
regeringen i ett inledande avsnitt (2.5). Dessa stöd brukar kallas
saldopåverkande skatteavvikelser. Det handlar om avvikelser från en enhetlig
beskattning, t.ex. att en viss grupp omfattas av en skattelättnad i
förhållande till en enhetlig norm, vilket kan uppfattas som en skatteförmån.
Skatteavvikelser som hänför sig till utgiftsområde 24 Näringsliv beräknas
till 29,1 miljarder kronor netto för år 1998 och till 30,6 miljarder kronor
netto för år 1999.
Utgiftsområdet innehåller många skilda verksamheter. För att
resultatredovisningen skall bli relevant för riksdagen lämnar regeringen
redovisning under respektive verksamhetsområde. Som ett led i regeringens
arbete med att förbättra resultatredovisningen till riksdagen pågår en
förändring av indelningen i verksamhetsområden. I ett första steg och i
syfte att förbättra resultatredovisningen för verksamhetsområde
Näringspolitik (A) flyttas fyra anslag från detta område till ett nytt
verksamhetsområde, Övriga åtaganden (G).
För fem av verksamhetsområdena - Näringspolitik (A), Teknologisk
infrastruktur (B), Konkurrensfrågor (C), Teknisk forskning och utveckling
(D) samt Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E) - finns ett
inledande avsnitt med rubrik Resultatbedömning och med fem underrubriker,
Tillståndet och utvecklingen inom området, De viktigaste statliga insatserna
inom området, Effekter av de statliga insatserna, Regeringens slutsatser och
Revisionens iakttagelser. Verksamhetsområdet konsumentfrågor (F) har endast
två avsnitt - Resultatbedömning (utan de nyssnämnda underrubrikerna) och
Revisionens iakttagelser. Det sista verksamhetsområdet, Övriga åtaganden
(G), avser huvudsakligen statliga åtaganden som inte är föremål för mål- och
resultatstyrning.
När det gäller området näringspolitik redovisar regeringen översiktligt
utvecklingen på området och vilka statliga insatser som gjorts. Beträffande
effekterna sägs att det är svårt att fastställa i hur stor utsträckning de
statliga insatserna inom verksamhetsområdet eller andra inslag i
småföretagspolitiken har bidragit till den positiva utvecklingen vad gäller
antalet nya företag och färre konkurser. Det finns behov av bättre
utvärderingar och analyser inom området. Något mål för år 1997 hade inte
formulerats för hela verksamhetsområdet, konstateras det. För år 1998 angav
regeringen preliminära mål för utgiftsområdet. Regeringen bedömer att
verksamheten under år 1997 i stor utsträckning har bidragit till att
uppfylla de mål som nu föreslås. Emellertid finns behov av att undersöka
möjligheterna att närmare försöka härleda effekterna av de statliga
insatserna och särskilja dessa från effekter som beror på andra faktorer,
sägs det.
Beträffande området teknologisk infrastruktur lämnas också redovisningar av
utvecklingen på området och vilka statliga insatser som vidtagits. Det som
sägs under rubriken Effekter av de statliga insatserna är dock i huvudsak
redovisningar av vad som görs av berörda myndigheter. Under rubriken
Slutsatser anförs att verksamheten under den kommande perioden bör bedrivas
enligt samma inriktning som gäller för budgetåret 1998.
I avsnittet om konkurrensfrågor sägs att konkurrenspolitiken är ett av
flera medel för att främja en väl fungerande marknadsekonomi. En rad olika
omvärldsfaktorer påverkar de ekonomiska aktörerna på marknaderna på ett sätt
som gör det svårt att isolerat klarlägga hur just konkurrenslagstillämpning
och annan konkurrenspolitik påverkar struktur eller marknadsförhållanden i
ekonomin. Detta har bl.a. konstaterats i Konkurrenslagsutredningens
betänkande över de första årens tillämpning av konkurrenslagen. Under
rubriken Slutsatser anför regeringen att de konkreta mål regeringen lagt
fast för respektive verksamhet har uppfyllts av berörda myndigheter.
Tillsammans med de övriga insatser som gjorts under budgetåret blir
regeringens helhetsbedömning att arbetet på ett tillfredsställande sätt
förbättrat förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens och för en
effektiv tillsyn av revisorsverksamheten.
I avsnittet om teknisk forskning och utveckling sägs under rubriken
Regeringens slutsatser att resultat av FoU-verksamhet syns främst på lång
sikt. Det innebär att styrande mål måste ha en viss varaktighet. Målen för
verksamheten för perioden 1997-1999 lades fast i den forskningspolitiska
propositionen hösten 1996. I övrigt redovisas de medel som finns på området,
de vidtagna statliga insatserna och allmänt om syftet med verksamheten.
Beträffande området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
innehåller avsnittet om resultatbedömning, som är relativt kort, i huvudsak
en allmän beskrivning av verksamheten på området. Under rubriken Regeringens
slutsatser sägs att regeringen bedömer att verksamheterna inom området har
uppfyllt målen för verksamhetsområdet samt bidragit till att stärka
näringslivets tillväxt och internationella konkurrenskraft.
Mål- och resultatfrågorna för verksamhetsområdet konsumentfrågor behandlas,
som tidigare påpekats, under endast två rubriker, nämligen Resultatbedömning
och Revisionens iakttagelser. Det förstnämnda avsnittet innehåller texter
som till stor del mer eller mindre ordagrant överensstämmer med motsvarande
text i föregående års budgetproposition.
Verksamhetsområdet övriga åtaganden (G) avser - som nämnts - huvudsakligen
statliga åtaganden som inte är föremål för mål- och resultatstyrning.
Det har inte väckts några motionsyrkanden om mål- och resultatfrågor. I
motion 1998/99:N299 (m) kommenteras dock redovisningen av skatteavvikelser i
budgetpropositionen. Enligt motionärerna försöker regeringen visa att
näringslivet får 30 miljarder kronor av staten genom s.k. skatteavvikelser.
Redovisningen framstår som intetsägande, sägs det, med hänvisning till att i
Sverige, som har världens högsta skatter, blir naturligtvis även
skatteavvikelserna stora, eftersom vissa verksamheter inte skulle överleva
utan undantagsregler. Något "stöd" till verksamheterna inom utgiftsområdet
handlar det inte om, framhåller motionärerna.
Utskottets ställningstagande och bedömning
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad som anfördes i föregående års
anslagsbetänkande (bet. 1997/98:NU1 s. 11):
Utskottet vill i sitt ställningstagande till frågan om mål- och
resultatredovisning i budgetpropositionen inledningsvis framhålla den stora
betydelse en sådan redovisning har. Om riksdagens ändrade roll - mot mer
övergripande styrning i stället för detaljstyrning - skall få genomslag
krävs en förändring av regeringens sätt att rapportera till riksdagen.
Generellt gäller att regeringens redovisning måste vara mer konkret.
Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på ett sådant sätt att de
blir möjliga att följa upp. Detta innebär bl.a. att - utifrån de
övergripande målen - ändamålsenliga delmål måste formuleras. - - - Enligt
utskottets mening är det önskvärt att regeringen i nästa års
budgetproposition lämnar en mer konkret och tydlig mål- och
resultatredovisning än vad som görs i den förevarande budgetpropositionen.
Likaså vill utskottet understryka vikten av utformningen av regleringsbreven
och målformuleringarna i dessa.
Regeringen har i årets budgetproposition redovisat övergripande mål för de
olika verksamhetsområdena, vilket inte var fallet föregående år. Vidare har
regeringen gjort vissa omflyttningar från verksamhetsområdet näringspolitik
till området övriga åtaganden. Dessa två förändringar kan ses som ett svar
på utskottets önskemål om en mer tydlig mål- och resultatredovisning. Som
nämnts är dock redovisningen av effekterna av de statliga insatserna och
regeringens slutsatser för de olika verksamhetsområdena i flera fall ganska
knapphändig.
En generell notering som kan göras är att kopplingen mellan innehållet i
regleringsbreven och återrapporteringen i budgetpropositionen ibland
förefaller vara mindre god. Regleringsbreven innehåller i många fall olika,
relativt omfattande uppdrag. Däremot redovisas inte resultaten av dessa
uppdrag i någon större utsträckning i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker de i propositionen redovisade målen för de olika
verksamhetsområdena. Det är angeläget att det arbete som pågår inom
Regeringskansliet med att förbättra och konkretisera resultatredovisningen
till riksdagen fortsätter. Utskottet vill därvid framhålla vikten av en
bättre koppling mellan regleringsbreven och redovisningen till riksdagen.
Näringspolitik (A)
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central
förvaltningsmyndighet för näringslivets tillväxt och förnyelse. Verket
svarar för statliga insatser för att främja teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och
medelstora företag samt regional näringslivsutveckling efter
förutsättningarna i landets olika delar. NUTEK har följande fyra roller:
vara nationell expert och stabsorgan, vara nationell samordnare, inneha
nationellt programansvar samt svara för rådgivning och företagsfinansiering.
Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till 214,3 miljoner kronor.
Anslaget har tillförts 1,5 miljoner kronor för utredningsverksamheten från
anslaget Regeringskansliet (C 1) under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Inga motioner har väckts beträffande detta anslag.
Småföretagsutveckling (A 2)
Propositionen
Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet med information,
rådgivning och finansiering genom ALMI Företagspartner AB:s regionala
utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser på småföretagsområdet genom
främst NUTEK, bl.a. inom områdena internationalisering och
innovationsfrämjande åtgärder, däribland s.k. såddkapital. Syftet med
verksamheten är att underlätta utveckling och tillväxt inom
småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga och växande småföretag ökar.
En ökad betoning kommer att läggas vid främst verksamheten med såddkapital
i enlighet med vad som anförts i 1998 års ekonomiska vårproposition, säger
regeringen. Det innebär en ökning av resurserna med totalt 150 miljoner
kronor under perioden 1999-2001, varav 50 miljoner kronor avser budgetåret
1999. Regeringen föreslår mot bakgrund härav ett anslag på 184,1 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
NUTEK:s verksamhet med s.k. såddfinansiering har visat goda resultat och bör
tillföras ytterligare 5 miljoner kronor, anförs det i motion 1998/99:N299
(m). Motionärerna föreslår därför att anslaget Småföretagsutveckling skall
ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt regleringsbrevet för det aktuella anslaget Småföretagsutveckling för
budgetåret 1998 har anslagsposten (2) Såddfinansiering tagits upp med 40
miljoner kronor.
Stöd till kooperativ utveckling (A 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Föreskrifter
om detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ
utveckling. Statsbidrag kan ges till kostnadsfri information och rådgivning
om kooperativt företagande. En viss del av medlen under anslaget kan
användas för gemensamma insatser som syftar till att sprida information om
kooperativt företagande och till gemensam kompetensutveckling för lokala
kooperativa utvecklingscentrum (LKU). Merparten av stödet fördelas till för
närvarande 24 LKU.
Stödet till kooperativ utveckling fördelas för närvarande genom beslut av
regeringen. Regeringens ambition är dock att ansvaret för fördelningen av
stödet skall överföras till lämplig myndighet fr.o.m. år 2000 då den
pågående informationsinsatsen om kooperativt nyföretagande beräknas ha nått
fullt genomslag.
Regeringen föreslår ett anslag för nästa budgetår på 16,5 miljoner kronor.
Motionerna
De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra
näringslivsklimat. Olika företagsformer bör behandlas lika i regel- och
skattesystem. Ett speciellt anslag för just kooperativ utveckling kan då
inte motiveras, anförs det i motion 1998/99:N299 (m). Därför föreslås att
anslaget Stöd till kooperativ utveckling skall slopas.
Den kooperativa verksamheten i Sverige har vuxit under senare år, sägs det
i motion 1998/99:N277 (v). För närvarande finns det 24 LKU, vilket innebär
en ökning med 20 % på två år, konstaterar motionärerna. De föreslår att
riksdagen skall uttala sig för att den i propositionen aviserade
överflyttningen av ansvaret för fördelning av medlen från regeringen till
lämplig myndighet år 2000 inte får leda till en nedprioritering av området.
Det här aktuella anslaget bör tillföras ytterligare 9 miljoner kronor för
åren 1999, 2000 och 2001, anförs det i motion 1998/99:N321 (mp). De resurser
som går till ny kooperation via LKU är mycket kostnadseffektiva, sägs det.
LKU bedriver en blygsam men effektiv rådgivning under former som hittills
inte erhållit någon ekonomisk garanti, anför motionärerna. De menar att det
faktum att anslaget inte helt tagits i anspråk borde föranleda en mer
kraftfull marknadsföring av stödformen.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella
(bet. 1997/98:NU1). Det ena yrkandet följdes upp i en reservation (mp).
I propositionen kopplas överflyttningen av ansvaret för fördelningen av
medel till LKU från regeringen till lämplig myndighet till att den pågående
informationsinsatsen om kooperativt nyföretagande då beräknas ha fått fullt
genomslag. Det är sannolikt att regeringen meddelar sitt ställningstagande i
frågan i nästa års budgetproposition för år 2000; ett ställningstagande som
då kan bli föremål för motionsyrkande.
Turistfrämjande (A 4)
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av
Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet), som ägs gemensamt av staten
och turistnäringen. Turistdelegationen har på regeringens uppdrag genomfört
riktade studier av förutsättningarna för utveckling av svensk turism.
Uppdraget redovisades i maj 1998. Turistdelegationens förslag bereds för
närvarande i Regeringskansliet.
Det av riksdagen våren 1995 beslutade övergripande målet för
turistpolitiken, att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland
och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, bör ligga fast, anför
regeringen. De strategiska riktlinjer som lagts fram i det handlingsprogram
som Turistdelegationen utarbetat bör även fortsättningsvis utgöra en grund
för arbetet med att utveckla den svenska turistnäringen.
I samband med bildandet av Sveriges Rese- och Turistråd AB upprättades ett
avtal mellan staten och turistnäringen. Näringen har bidragit med
finansiering av marknadsföringsprojekt men har under år 1997 inte medverkat
i finansieringen av verksamheten i bolaget i enlighet med avtalet.
Regeringen avser därför att omförhandla den del i avtalet som behandlar
finansieringen av bolagets verksamhet så att finansieringen tydliggörs.
Regeringen beräknar anslaget till 80,5 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (A
5)
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I detta
ingår bl.a. att vara chefsmyndighet för Bergsstaten, den myndighet som
utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU
förvaltar och miljösäkrar sedan år 1998 statens civila beredskapslager av
olja för krigssituationer inklusive anläggningar och annan statlig egendom
som används för lagringen.
Regeringen avser att till SGU meddela nya långsiktiga mål för den
geologiska undersökningsverksamheten. Verksamheten skall inriktas på att nå
en snabbare rikstäckning men på den regionala nivån i stället för på den
lokala nivån. Karteringen på den lokala nivån måste vara hårt behovsstyrd.
Denna verksamhetsförändring beräknas kunna genomföras inom nuvarande
anslagsram. SGU fick i början av år 1998 särskilda regionalpolitiska medel
för att öka baskarteringen i de prospekteringsintressanta delarna av
Sverige. Regeringen gör bedömningen att SGU under år 1999 kan finansiera en
förlängning av detta uppdrag inom anslagets ram. För Bergsstaten gör
regeringen bedömningen att handläggningstider på högst sex månader kommer
att kunna nås under år 2000.
Regeringen beräknar anslaget till 188,0 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (A 6)
Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja riktad geovetenskaplig
grundforskning och tillämpad forskning. Någon särskild statlig finansiering
av prospekteringsinriktad geologisk forskning rörande malmer, industriella
mineral och bergarter har inte funnits sedan NUTEK:s projekt rörande
prospekteringsinriktad malmgeologi upphörde vid årsskiftet 1994/95. Genom de
medel som år 1998 avsatts för prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning
från det aktuella anslaget kan viss verksamhet stimuleras. Regeringen
noterar det därvid uppkommande problemet att finansiera projekt inom övriga
angelägna områden, då vissa redan beviljade projekt löper över flera år, men
anser att satsningen på prospekteringsinriktad FoU bör fortsätta.
Regeringen beräknar anslaget till 4,8 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-ningar,
m.m. (A 7)
Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att täcka
kostnaderna för efterbehandling av oljelagringsanläggningar och det statliga
gruvfältet i Adak inom Malå kommun. Utförsäljning av petroleumprodukter
kommer som planerat att slutföras under år 1999. I och med att
lagringsanläggningarna successivt töms inriktas verksamheten helt på
miljösäkring. Avyttring av materiel i anläggningarna samt
anläggningsförsäljning kommer att pågå under åren 1998-2000. Miljösäkringen
kommer att löpa med kontrollprogram under avsevärd tid. För miljösäkringen
finns skäl att notera att de myndigheter som är tillståndsgivande enligt
miljölagstiftningen har långa handläggningstider. Regeringen har för avsikt
att låta utreda förutsättningarna för att även vissa andra
oljelagringsanläggningar inom den statliga sektorn kan förvaltas och
miljösäkras av SGU.
Regeringen beräknar anslaget till 35,0 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Stöd till varvsindustrin
Motionen
I motion 1998/99:N277 (v) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om
varvsstöd. De kvarvarande svenska varven lever i en ohållbar
konkurrenssituation; varven i Norge och Förenta staterna samt i EU - förutom
Sverige - subventioneras, anför motionärerna. Vänsterpartiet menar att
svensk varvspolitik skall vara likvärdig med konkurrentländernas. Om det
trots svenskt agerande inte skulle gå att komma till internationellt beslut
om att ta bort varvssubventionerna till år 2000, bör Sverige anpassa sin
varvspolitik till EU:s, anser motionärerna och beräknar kostnaden för detta
till 100 miljoner kronor. Vänsterpartiet anser att ramen för utgiftsområde
24 bör höjas med 100 miljoner kronor för åren 2000 och 2001 och att denna
utökade ram skall finansieras genom omdisponeringar inom det totala
utgiftstaket.
Vissa kompletterande uppgifter
I Sverige avskaffades den sista formen av direkt stöd till varvsindustrin
vid årsskiftet 1992/1993. Inom OECD slöts i juli 1994 en överenskommelse
mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken
Korea (Sydkorea), Norge och Sverige. Avtalet innebär i princip att allt
direkt och indirekt statligt stöd till varvsindustrin skulle upphöra den 1
januari 1996. Avtalets ikraftträdande har försenats på grund av att Förenta
staterna som enda part ännu inte ratificerat det. Avtalets förbud mot
statligt stöd kommer att bli direkt tillämpligt i EU:s medlemsstater genom
en av rådet beslutad EG-förordning.
Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat och avslagit motions-
yrkanden om återinförande av stöd till varvsindustrin. Vid det senaste
tillfället, hösten 1997 (bet. 1997/98:NU1), anförde utskottet att det är
mycket viktigt att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i
förhållande till motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Utskottet
ansåg vidare att det inte är en tillfredsställande ordning att det, till
följd av att Förenta staterna ännu inte har ratificerat OECD-avtalet,
fortfarande förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen
bör med all kraft verka för att dessa upphör, anförde utskottet och gav i
det sammanhanget sitt stöd till den linje som Sverige då drev inom EU och
som innebär en strävan att komma bort från rena driftsstöd till förmån för
stöd till forskning och utveckling och till innovationer. Utskottet erinrade
också om den svenska garantiförordning för fartygsfinansiering som infördes
år 1995.
Rådet beslöt i juni 1998 om en förordning (1540/98) om nya regler för stöd
till varvsindustrin. Där konstateras att gemenskapens stödpolitik
bibehållits i stort sett oförändrad sedan år 1987. Det finns fyra typer av
stöd särskilt inriktade mot varvsindustrin, nämligen driftsstöd,
nedläggningsstöd, omstruktureringsstöd och stöd till investeringar för
innovationer. Driftsstödet kan utgå med maximalt 9 % av kontraktsvärdet före
stödet vid fartygsbyggnadskontrakt med ett kontraktsvärde på mer än 10
miljoner ecu och med maximalt 4,5 % i övriga fall. Driftsstödet är planerat
att upphöra den 31 december 2000.
Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett kreditgarantisystem för
fartygsfinansiering i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda
fartyg (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU15). Inom ramen för
systemet kan staten garantera dels varvets finansiering, dels redarens
finansiering för att förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så att
det inte innehåller något statligt stöd, eftersom de premier som tas ut för
utestående garantier långsiktigt täcker systemets kostnader.
Statsrådet Mona Sahlin besvarade i november 1998 en interpellation
(1998/99:13) av Anders Karlsson (s) om vilka åtgärder regeringen kommer att
vidta för att stödja svensk varvsnäring. I sitt svar redogjorde statsrådet
för OECD-överenskommelsen och EG-förordningen. Beträffande överenskommelsen
uppgav statsrådet att det under senare tid har kommit mer positiva signaler
från den amerikanska kongressen som tyder på att avtalet skall kunna
ratificeras av Förenta staterna under första delen av år 1999. Statsrådet
anförde vidare att det inte är möjligt att återinföra ett svenskt varvsstöd
av gammal modell. Om så vore fallet skulle det vara en långsiktigt dålig
användning av statens medel, sade hon. Sverige bör i stället sträva efter
att konkurrera med en fartygsverksamhet med ett högt förädlingsvärde och
inte konkurrera med låga priser skapade på konstlad väg genom statligt stöd.
Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft
Motionen
Ett nytt anslag, Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas
konkurrenskraft, bör tas upp i statsbudgeten och 114 miljoner kronor bör
anvisas för budgetåret 1999, föreslås det i motion 1998/99:Fi210 (c).
Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige tvingas arbeta med betydligt
högre kostnader i form av skatter och avgifter än vad som är fallet för
motsvarande näringar i konkurrentländerna, anför motionärerna. De menar att
den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i stort behov av
konkurrenshöjande insatser.
Centerpartiet föreslår i sitt budgetalternativ i den nämnda motionen att 90
miljoner kronor per år skall anvisas under fyra år för en satsning på
forskning och utveckling inom livsmedelssektorn, i enlighet med förslag i
betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167). Under år 1999
föreslås också 2 miljoner kronor anvisas till ett program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling enligt förslag i den nämnda utredningen. Vidare föreslås
satsningar på trädgårdsnäringen, innebärande ett femårigt stödprogram för
strukturomvandling av växthusodlingen till en kostnad om 7 miljoner kronor
per år. Dessutom föreslås 15 miljoner kronor per år som en kollektiv resurs
för trädgårdsbranschens utveckling under fem år. Sammantaget föreslås ökade
utgifter med 114 miljoner kronor för år 1999 och med 113 miljoner kronor för
vartdera året 2000 och 2001.
Vissa kompletterande uppgifter
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion - särskild
utredare: landshövding Gunnar Björk - lade i december 1997 fram nyssnämnda
betänkande om en livsmedelsstrategi för Sverige. I betänkandet presenterades
förslag på följande områden: jordbruket, trädgårdsnäringen,
livsmedelsindustrin, forskning och utveckling och exportfrämjande åtgärder.
Några förslag till finansiering - bortsett från förslag om medfinansiering
från EU - presenterades inte av utredningen. Mot bakgrund härav har
utredningsförslagen varit föremål för fortsatt beredning inom
Regeringskansliet, varvid flera departement varit berörda.
Utredningens förslag beträffande energiskatter, som syftar till att
åstadkomma likvärdiga konkurrensförutsättningar mellan Sverige och andra EU-
länder, behandlas inom ramen för en arbetsgrupp med företrädare för vissa
departement samt Riksskatteverket. Översynen skall, med hänsynstagande till
det inom EU pågående arbetet med ett nytt energibeskattningsdirektiv, beakta
riktlinjerna för energibeskattningen i 1997 års energiöverenskommelse. I
uppdraget ingår vidare att analysera och precisera den energiskattemodell
som presenterats i Skatteväxlingskommitténs betänkande Skatter, miljö och
sysselsättning (SOU 1997:11) och att behandla Alternativbränsleutredningens
förslag som framlagts i betänkandet Bättre klimat, miljö och hälsa med
alternativa drivmedel (SOU 1996:184). Utformningen av beskattningen för
industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom
fjärr- och kraftvärmesektorerna kommer bl.a. att behandlas. Arbetsgruppen
planerar att redovisa resultatet av sitt arbete vid årsskiftet 1998/99.
När det gäller exportfrämjande åtgärder kan noteras att under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar finns ett särskilt
anslag för exportfrämjande åtgärder (F 6). För budgetåret 1999 föreslår
regeringen ett anslag på 15 miljoner kronor, vilket innebär en ökning
jämfört med år 1998, då 10 miljoner kronor disponerades för denna
verksamhet. I propositionen sägs att huvudansvaret för export- och
marknadsföringsåtgärder ligger på näringen, men regeringen vill emellertid
genom att främja exportsatsningar bidra till en positiv utveckling inom
sektorn.
Beträffande FoU-insatser pågår beredning av utredningens förslag inom
Närings- och handelsdepartementets enhet för forskning och utveckling. I
utredningsbetänkandet föreslogs ett nationellt FoU-program. Programmets
huvudsyfte är att bidra till industriell förnyelse och kompetenshöjning i
livsmedelsföretagen och samtidigt bidra till en kompetenshöjning vid svenska
högskolor och universitet. Förslaget till FoU-program är framtaget i
samarbete med livsmedelsindustrin och är väl förankrat inom denna. Den
samlade satsningen föreslås omfatta följande delar:
- Industriella samverkansprojekt. Omfattningen av offentliga medel för
denna satsning föreslås till 40 miljoner kronor per år. Näringslivets
motfinansiering beräknas till 20-50 % beroende på projekt samt företagets
struktur och storlek.
- Tre kunskapshöjande program, som beräknas till 25 miljoner kronor per år.
- Åtgärdsprogram för effektivare kunskapsutbyte och kunskapshöjning
(teknikspridning), som beräknas till 20 miljoner kronor per år.
- Programledning med NUTEK som koordinator, vilket beräknas till 5 miljoner
kronor per år.
Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet pågår arbete på olika omr
med utredningens förslag. Inom NUTEK skall 20 miljoner kronor avsättas under
andra halvåret 1998 och första halvåret 1999 för industriella
samverkansprojekt inom livsmedelsområdet. Detta innebär att även EU:s
strukturfondsmedel kan bli tillgängliga för insatsen. Tillsammans med
insatser från industrin och medel från Teknikbrostiftelsen i Linköping
bedöms dessa resurser i huvudsak motsvara de medel som utredningen
föreslagit beträffande samverkansprojekt under den angivna perioden. För
genomförandet av detta program avser NUTEK att tillskapa en styrgrupp med
förankring i industri- och forskarvärlden. Denna styrgrupp kommer även att
utgöra ett forum för att diskutera övergripande samordningsfrågor. NUTEK har
inlett en programinsats, men det finns, enligt departementet, behov av
ytterligare medel under de kommande åren.
Det har vidare avsatts totalt 60 miljoner kronor för att genomföra ett
sådant teknikspridningsprogram som föreslagits av utredningen.
Teknikbrostiftelserna i Lund och Göteborg har avsatt ca 40 miljoner kronor
för programmet. Som en komplettering till detta har regeringen i augusti
1998 beviljat ett bidrag på 20 miljoner kronor för kompetenshöjande insatser
i livsmedelsindustrin. Medlen kommer att disponeras av Institutet för
Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) för att täcka in de delar av landet som
inte omfattas av de insatser som teknikbrostiftelserna svarar för.
Regeringen har vidare givit NUTEK i uppdrag att utreda förutsättningarna
för inrättande av ett forskningsinstitut inom livsmedelsområdet i Kävlinge.
Uppdraget skall rapporteras senare i december 1998, och en delrapport
lämnades i september 1998. I delrapporten föreslås att institutet ges en
forskningsinriktning mot kunskap om konsumenten och marknaden, kombinerad
med en inriktning mot kunskap om produktutvecklingsprocessen. Institutets
verksamhet bör också, enligt rapporten, kompletteras med ett
produktutvecklingscentrum främst för små och medelstora företag samt med
utbildningsverksamhet. Utredningen skisserar två alternativ till
organisation och ägarskap av institutet. Det ena innebär att SIK tar
huvudansvaret, och det andra innebär att huvudmannaskapet tas av ett
konsortium sammansatt av relevanta aktörer på området. I utredningens
fortsatta arbete kommer den föreslagna inriktningen av
forskningsverksamheten att beskrivas mer i detalj och en konsekvensanalys
att göras. Även frågor kring ägarstruktur och organisationsformer kommer att
penetreras djupare i samarbete med berörda aktörer.
Jordbruksminister Margareta Winberg besvarade i november 1998 en
interpellation (1998/99:9) av Ingvar Eriksson (m) om situationen inom
livsmedelsbranschen. Interpellanten hade frågat vilka åtgärder
jordbruksministern avser att vidta som motverkar den nuvarande
hotsituationen och som bidrar till de positiva signaler som är en
nödvändighet om livsmedelsbranschen skall kunna utvecklas till en
framtidsnäring i Sverige. I sitt svar hänvisade jordbruksministern till vad
som sagts i regeringsförklaringen om att ett konkurrenskraftigt jordbruk är
en viktig faktor för att motverka avfolkningen av landsbygden. Jordbruket
skall ges villkor som är likvärdiga med andra näringars, sades det vidare.
Jordbruksministern hänvisade också till tidigare nämnda utredning om
livsmedelssektorn och uppgav att regeringen nu, efter remissbehandlingen,
överväger vilka åtgärder som kan vara aktuella.
Stöd till kvinnors företagande
Motionen
Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentrumen har en viktig
roll i att utveckla kvinnors företagande, anförs det i motionerna 1998/99:
Fi210 (c) och 1998/99:N238 (c). De hittillsvarande satsningarna på kvinnliga
resurscentrum på länsnivå måste permanentas och vidareutvecklas, heter det.
I den förstnämnda motionen föreslås att ett nytt anslag för stöd till
kvinnors företagande skall inrättas och att det för år 1999 skall tas upp
med 60 miljoner kronor. Finansiering föreslås ske genom att anslaget Teknisk
forskning och utveckling (D 1) engångsvis skall minskas med motsvarande
belopp. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med
förslag till långsiktig finansiering, anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
I den senaste regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62 s. 173)
behandlades frågan om resurscentrum för kvinnor. Regeringen uppdrog i
september 1994 åt NUTEK att, tillsammans med Glesbygdsverket, bygga upp ett
nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC). Dessutom ålades länsstyrelserna
att verka för att regionala resurscentrum för kvinnor byggs upp i landet.
Regeringen redovisade i propositionen att ca 60 miljoner kronor anslagits
till regionala och lokala resurscentrum under år 1997. Länsstyrelserna
bidrog med närmare 40 %, EU-medel svarade för närmare 30 % och andra
finansiärer, såsom länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar, kommuner,
landsting, ALMI och olika bildningsförbund, svararade för resten. NUTEK
håller för närvarande på med att via en enkät till samtliga regionala och
lokala resurs-centrum ta fram motsvarande uppgifter om finansieringen för år
1998.
I den regionalpolitiska propositionen påpekades också att regeringen
anvisat 3 miljoner kronor till NRC för år 1998 och att motsvarande resurser
skall anvisas för år 1999. Vidare sades att regeringen har avsatt 16,5
miljoner kronor för år 1998 för stöd till projekt vid regionala och lokala
resurscentrum. Frågan om medel för år 1999 är nu föremål för beredning i
Närings- och handelsdepartementet i samband med framtagande av
regleringsbrev för år 1999.
Teknologisk infrastruktur (B)
Patentbesvärsrätten (B 1)
Patentbesvärsrätten är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift att
pröva överklaganden av beslut av Patent- och registreringsverket (PRV)
enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m.
Anslaget motsvaras av inbetalningar från PRV till inkomsttitel på
statsbudgeten. PRV:s verksamhet med patent, varumärken och mönster skall ge
ett överskott motsvarande kostnaderna för Patentbesvärsrätten.
Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under den
kommande perioden bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för
arbetet för budgetåret 1998. Regeringen avser att utreda hur domstolens
framtid på sikt skall se ut och om det går att sammanföra
immaterialrättsliga mål i de allmänna domstolarna med de mål som
Patentbesvärsrätten handlägger. Verksamheten kan, enligt regeringen, drivas
vidare med ett något minskat anslag - en överföring med 561 000 kr till ett
annat anslag inom utgiftsområde 24 föreslås.
Regeringen beräknar anslaget till 11,8 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central
förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll samt nationellt
ackrediteringsorgan för laboratorier och för certifierings-, provnings- och
besiktningsorgan. SWEDAC bedriver en betydande uppdragsverksamhet
(ackreditering m.m.) som syftar till att uppnå acceptans av och förtroende
för svenska provningar, certifieringar och andra bevis om överensstämmelse.
Ackreditering innebär prövning och bekräftelse av kompetens hos
kontrollorgan med fortgående tillsyn och förnyade bedömningar.
Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning.
Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.
SWEDAC samordnar, övervakar, ger råd och informerar i provnings- och
kontrollfrågor till myndigheter. För att säkerställa att produkter med CE-
märke (EG-märke) uppfyller fastställda och väsentliga säkerhets-, miljö- och
hälsokrav bedriver föreskrivande myndigheter s.k. marknadskontroll. SWEDAC
är ansvarigt för att samordna och stödja myndigheternas kontroll på den
svenska marknaden. Regeringen avser att under våren 1999 återkomma till
riksdagen med en särskild skrivelse som mer utförligt behandlar erfarenheter
från omställningen av det svenska provnings- och kontrollsystemet sedan år
1993, med anledning av EES-avtalet och den framtida inriktningen.
Riksrevisionsverket bedömer att resultatredovisningen inte uppfyller
väsentliga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet, främst vad gäller
brister i rapporteringen avseende uppnådda prestationer, produktivitet och
effekter. Till stor del beror detta på att myndigheten under ett
utvecklingsarbete med införande av nya mål och rapporteringskrav inte hunnit
integrera nya rutiner för denna typ av redovisning i ekonomi- och
kvalitetssystem. Detta har nu åtgärdats, och integrering sker även i det
miljöledningssystem som är under uppbyggnad. SWEDAC har också avgivit
särskilda redogörelser om marknadskontrollen samt uppföljningar om
införandet av kontrollordningar i öppna system. Därutöver lämnas löpande
rapportering avseende genomförda marknadskontroller inom legal mätteknik.
Nyligen har även avgetts en utredning om ädelmetallkontrollen. Regeringen
bedömer därför att den sammantagna rapporteringen från SWEDAC inom dessa
områden, som täcker en stor del av myndighetsverksamheten, väl uppfyller
kravet på återrapportering och att ytterligare åtgärder därför inte behöver
vidtas. Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under den
kommande perioden bör bedrivas enligt de mål som fastställts för SWEDAC:s
myndighets- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1998.
Regeringen beräknar anslaget till 16,1 miljoner kronor för nästa budgetår.
Regeringens beräkning av anslaget innebär en ökning med 3 311 000 kr, varav
561 000 kr överförs från anslaget Patentbesvärsrätten (B 1) och 2 750 000 kr
från det tidigare anslaget Exportkreditnämnden. Ökningen är avsedd för att
dels kunna bedriva verksamheten på nuvarande nivå (då möjligheten att
utnyttja anslagssparandet beräknas vara uttömd i och med 1998 års utgång),
dels kunna utöka aktiviteterna i fråga om bl.a. marknadskontroll och
information till näringslivet.
Inga motioner har väckts på detta område.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmät-
platser (B 3)
Anslaget disponeras av SWEDAC för bidrag till följande fyra riksmätplatser:
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP), Flygtekniska
försökanstalten (FFA), Celsius Metech AB (namnändrat från FFV Mätteknik AB)
och Statens strålskyddsinstitut (SSI). I SWEDAC:s uppgifter ingår ett
övergripande samordnings- och medelsfördelningsansvar för investeringar och
underhåll av utrustning hos riksmätplatserna, att utöva tillsyn samt att
planera normaliehållningsinsatserna inom området.
Av tidigare utredningar och redovisningar framgår att riksmätplatserna har
svårigheter att uppnå målsättningen vad gäller en hög standard på grund av
medelsbrist, anför regeringen. Utbudet av fysikaliska storheter bedöms vara
av tillräcklig omfattning och relevans samt medelsanvändningen effektiv.
Forskningsaktiviteten bedöms inte vara tillräcklig. Regeringen anser att
riksmätplatsorganisationen bör koncentreras och ges ett tydligt
huvudmannaskap hos helstatliga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
(SP). Därigenom bildas en sammanhållen verksamhet, gemensam forskningsmiljö
och klar ansvarsfördelning - ett "nationellt metrologiskt institut" inom SP
- i likhet med vad som är fallet i många andra länder. Det råder en bred
uppslutning om att riksmätplatsverksamheten hos SSI inte skall omfattas av
koncentrationen, säger regeringen. SWEDAC skall även fortsättningsvis sköta
fördelningen av medel till riksmätplatserna.
För att stärka landets primärmetrologi inom såväl fysikalisk som kemisk
metrologi föreslår regeringen, som en engångsåtgärd, en ökning av bidraget
med 15 miljoner kronor under år 1999, i enlighet med den ekonomiska
vårpropositionen 1998. Av ökningen föreslås 13 miljoner kronor användas inom
det fysikaliska området för huvudsakligen anskaffning av mätteknisk
utrustning men även för flyttning av utrustning till SP i Borås och för
kostnader i samband med detta. Resterande 2 miljoner kronor skall användas
för att täcka SWEDAC:s kostnader i samband med utvecklingen av ett system
med referenslaboratorier. Vidare föreslår regeringen att det årliga bidraget
som används för internationell spårbarhet, underhåll av utrustning m.m.
skall ökas permanent med ca 1,7 miljoner kronor, vilket finansieras genom en
överföring från det tidigare anslaget Exportkreditnämnden.
Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 24,9 miljoner kronor för
nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Elsäkerhetsverket (B 4)
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på
elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att förebygga av
elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på
radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC). Regeringens bedömning är att verksamheten inom
myndigheten under år 1999 bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1998.
Regeringen beräknar anslaget till 37,4 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sprängämnesinspektionen (B 5)
Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör
brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är
att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av
sådana varor.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket bedömt att årsredovisningens
finansiella delar i allt väsentligt är rättvisande. Riksrevisionsverket
bedömer dock att resultatredovisningen inte uppfyller väsentliga
återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Regeringen har, med anledning
av revisionens iakttagelser, bl.a. inom ramen för myndighetsdialogen
påbörjat ett arbete tillsammans med myndigheten för att klara ut de aktuella
återrapporteringskraven, vilket bl.a. innebär att regeringens
återrapporteringskrav både för innevarande budgetår och för år 1999 kommer
att förtydligas. Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten
under år 1999 bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för
Sprängämnesinspektionen för perioden 1997-1999.
Regeringen beräknar anslaget till 15,2 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. (B 6)
Från anslaget lämnas bidrag till standardiseringsverksamheten för att SIS
Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med åtta
auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, skall
verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. Vidare
lämnas bidrag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för
uppgifter inom teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik
samt därtill anknuten standardisering. Från anslaget finansieras även
verksamheter inom området teknisk nomenklatur och informationsförsörjning.
Regeringen anser att nya uppgifter för standardiseringen samt ökad
forskning avseende provnings- och mätteknik motiverar en anslagshöjning.
Ökningen, som uppgår till ca 3,6 miljoner kronor, finansieras genom en
överföring från det tidigare anslaget Exportkreditnämnden. Regeringen
beräknar anslaget till 77 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (B 7)
Anslaget är avsett för fortsatt statlig medverkan för finansiering av
verksamhet vid Patent- och registreringsverket avseende kostnader i samband
med likvidation av företag. Frågor rörande vissa kostnader i samband med
likvidation av företag som för närvarande handhas av Domstolsverket bör
enligt regeringens mening överföras till Patent- och registreringsverket.
För att finansiera kostnader för denna verksamhet bör motsvarande medel
överföras från Domstolsverket där motsvarande neddragning har beräknats för
anslaget Domstolsväsendet m.m. (C 1), anslagspost 5 Allmänna advokatbyråer,
driftbidrag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Patent- och
registreringsverket kommer under budgetåret att lägga fram ett förslag till
hur verksamheten skall kunna avgiftsfinansieras. Regeringen skall överväga
möjligheten att förenkla likvidationsförfarandet i den här typen av
likvidationsfall så att kostnaderna för förfarandet kan minskas.
Regeringen beräknar anslaget till 9,4 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Den allmänna verksamheten hos PRV och handläggningstider
Propositionen
Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag, ekonomiska
föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även
register över fysiska personers och dödsbons konkurser samt över
näringsförbud. Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Avgifterna
skall ge full kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och
mönster skall ge ett överskott som motsvarar kostnaden för
Patentbesvärsrättens verksamhet.
Den genomsnittliga behandlingstiden var vid utgången av år 1997 för ett
varumärkesärende 20 månader, att jämföra med regleringsbrevets mål om 10
månader, sägs det i propositionen. Arbetsproduktivitet och
kostnadsproduktivitet sjönk tillfälligt i samband med att avdelningen
flyttade till Söderhamn. Under mitten av våren 1999 beräknas de i
regleringsbrevet angivna handläggningstiderna åter uppnås på varumärkes-,
mönster- och namnområdena. Inom verksamhetsgrenen bolag slutbehandlas ca 50
% av ärendena inom två veckor, vilket är regeringens mål.
Motionen
I motion 1998/99:N238 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om förkortade
handläggningstider hos PRV. Det är viktigt att det kommer fram många
innovationer i det svenska näringslivet, anför motionärerna. De noterar att
för småföretagen kan den tidsutdräkt som handläggningen av olika ansökningar
kan vara förenad med innebära stora kostnader. Mot bakgrund härav anser
motionärerna att handläggningstiderna hos PRV måste förkortas.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen beslöt i september 1998 att det inom Närings- och
handelsdepartementet skall inrättas en interdepartemental arbetsgrupp för
beredning av förslag som lämnats av Småföretagsdelegationen och den inom EU
tillsatta s.k. BEST-gruppen (Business Environment Simplification Task
Force). Regeringen aviserade i vårpropositionen (prop. 1997/98:150) åtgärder
i linje med några av de förslag som Småföretagsdelegationen hade
presenterat. Ett av dessa rörde arbetet på myndigheter med att förkorta
handläggningstiderna. Regeringen anförde i propositionen (s. 29) följande:
Myndigheternas handläggningstider skall i ett första steg förkortas med 25
procent i särskilt utvalda ärenden. Regeringen avser att skärpa existerande
punktlighetsmål i regleringsbreven samt att införa sådana för samtliga
handläggande myndigheter. Kontroll och uppföljning skall skärpas.
I september 1998 gav regeringen uppdrag rörande förkortade
handläggningstider åt följande myndigheter: PRV, NUTEK, Tullverket,
Kemikalieinspektionen, Statens livsmedelsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen samt
länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län. I uppdraget sades
att regeringen överväger att i regleringsbreven för år 1999 skärpa kraven på
kortare handläggningstider för vissa myndigheter som handlägger ärenden av
stor betydelse för företag. För att regeringen skall kunna utforma dessa
krav med fullt utnyttjande av myndigheternas egna analyser och med hänsyn
till pågående arbete gavs myndigheterna i uppdrag att genomföra en översyn
och analys av sina interna handläggningsrutiner. Bedömningen skall bl.a.
innehålla en redovisning av ärendetyper av betydelse för företag där
handläggningstiderna utifrån gällande regelverk uppvisar goda
förutsättningar att kunna förkortas. Uppdragen skulle redovisas senast den
16 november 1998, så att redovisningen kan utgöra underlag för eventuella
ändringar i respektive myndighets regleringsbrev. PRV:s rapport avlämnades i
mitten av november 1998.
PRV har också, enligt regleringsbrevet för budgetåret 1998, haft
regeringens uppdrag att redovisa hur verket fram till den 31 december 2002
skall kunna sänka handläggningstiden för patent från tre år till 18 månader.
Detta uppdrag redovisades i juni 1998.
Konkurrensfrågor (C)
Konkurrensverket (C 1)
Propositionen
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.
Regeringen bedömer det som centralt att det ökade handlingsutrymme som
uppstått som en följd av att den s.k. ärendebulken arbetats av utnyttjas för
egna, nya initiativ och uppföljning av tidigare fattade beslut vad gäller
misstänkta överträdelser av konkurrensreglerna. Det finns därför inte skäl
att påtagligt ändra den resursmässigt höga prioritet (80 %) som hittills
legat på den verksamhetsgren som gäller konkurrenslagstillämpningen, anförs
det. En diskussion och eventuell förändring vad gäller balansen mellan de
olika verksamhetsgrenarna bör ske först sedan Konkurrensverket hunnit vinna
viss erfarenhet från övergången från mer reaktiv verksamhet utifrån
ansökningar till en mer egeninitierad och aktiv konkurrensövervakning, menar
regeringen. Den anser att inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet skall
behållas oförändrad för år 1999.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 62,5 miljoner kronor,
vilket innefattar en överföring med 0,7 miljoner kronor till anslaget
Konkurrensforskning (C 2).
Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om att Konkurrensverket skall stärkas,
anförs det i motion 1998/99:Sk310 (m). En vital konkurrens skärper
effektiviteten och ökar välståndet, säger motionärerna och menar att
insatser för att främja konkurrensen därmed är ett viktigt inslag i en
politik som bidrar till att göra Sverige mer utvecklingskraftigt.
I motion 1998/99:N299 (m) föreslås att anslaget till Konkurrensverket skall
ökas med 2 miljoner kronor, i stället för den mindre neddragning som
regeringen föreslår. Myndigheten bedriver en mycket viktig verksamhet, och
anslaget borde enligt gjorda erfarenheter snarast ökas så att arbetet för en
bättre och sundare konkurrens kan intensifieras, anför motionärerna.
En ökning av anslaget till Konkurrensverket med 10 miljoner kronor för
nästa budgetår föreslås i de två motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:
N333 (fp). Konkurrensverket bör ges större möjligheter att agera "kon-
kurrenspoliser" genom ökade resurser till egna undersökningar och
uppföljningar, anförs det i den sistnämnda motionen. För närvarande
koncentreras arbetet till de anmälningar som kommer in till verket och
handläggningstiderna blir i vissa fall mycket långa, säger motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella
(bet. 1997/98:NU1).
Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet har Konkurrensverket
- under den budgetsanering som ägt rum de senaste åren - utsatts för
förhållandevis mindre besparingskrav jämfört med andra myndigheter. Verket
har därmed givits tid och resurser att arbeta av den stora mängd
ansökningsärenden som uppkom i samband med införandet av den nya
konkurrenslagstiftningen år 1993. När nu denna ärendemängd är avklarad
kommer Konkurrensverket att övergå till en mer egeninitierad och aktiv
konkurrensövervakning och därvid kunna använda de resurser som frigjorts. I
realiteten anses därmed det föreslagna anslaget innebära en betydande
resursförstärkning för det konkurrensfrämjande arbetet.
Konkurrensforskning (C 2)
Propositionen
Konkurrensverket disponerar medlen under anslaget för att främja och stödja
forskning inom konkurrensområdet. Verksamheten syftar till att ge kunskap om
olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt
verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Verksamhetsmålet för stödet
till forskningen är formulerat så att prioritet skall ges sådana
forskningsprojekt som är av betydelse för Konkurrensverkets verksamhet.
Mot bakgrund av lämnade redovisningar och resultatet av en oberoende
utvärdering bedömer regeringen att en viss förstärkning av anslaget är
befogad. Detta är av betydelse för att även fortsättningsvis kunna bedriva
ett fortlöpande och kvalitativt arbete inom området. Regeringen har dock
inte funnit vägande skäl att ändra på utformningen och inriktningen av
stödet. Regeringens beräkning av anslaget på 6,0 miljoner kronor innebär en
ökning med 4,2 miljoner kronor jämfört med år 1998. Ökningen finansieras
genom besparingar inom utgiftsområde 24 på anslagen Konkurrensverket (C 1)
-0,7 miljoner kronor, Avgifter till vissa internationella organisationer (A
8) - 1 miljon kronor och Teknisk forskning och utveckling (D 1) - 2,5
miljoner kronor.
Motionerna
I motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp) föreslås en ökning av
anslaget till konkurrensforskning för nästa budgetår med 6 miljoner kronor,
vilket innebär en fördubbling jämfört med regeringens förslag. Forskningen
kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av konkurrensförhållanden på
olika svenska marknader och effekter av olika slags regleringar, är av stor
vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete och möjligheter att föreslå
förändringar i lagar och regler, anförs det i den sistnämnda motionen.
En minskning av anslaget till konkurrensforskningen med 2 miljoner kronor
för åren 1999-2001 föreslås i motion 1998/99:N321 (mp). Motionärerna anser
att konkurrensforskningen inte skall högprioriteras i förhållande till
konsumentforskningen på det sätt som regeringen anses göra. De föreslår i
stället att anslaget till konkurrensforskningen skall ligga kvar på den
tidigare nivån och att ökningen på 2 miljoner kronor skall läggas på
konsumentforskning. Därmed skulle konkurrens- och konsumentforskningen få
lika stora anslag.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden om ökade medel som de
här aktuella (bet. 1997/98:NU1).
Förstärkningen av anslaget till konkurrensforskning - i praktiken mer än en
fördubbling - skall, enligt Närings- och handelsdepartementet, ses som en
tydlig markering av den vikt som läggs vid behovet av att stärka kunskaperna
om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar och
verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Forskning kring dessa
frågor anses dessutom ha konsumentpolitisk betydelse, eftersom
konkurrenspolitiken ytterst syftar till att stärka konsumenternas ställning
på olika sätt.
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande,
auktorisation och tillsyn av revisorer samt registrering av revisionsbolag.
Det övergripande målet för myndighetens verksamhet, som är
avgiftsfinansierad, är att den skall leda till att samhällets behov av
kvalificerade oberoende externa revisorer och revisionsbolag tillgodoses
samt att den revisionsverksamhet som de bedriver är av hög kvalitet och
uppfyller höga etiska krav. Intäkterna budgeteras till 11,3 miljoner kronor
för år 1999.
Inga motioner har väckts på detta område.
Teknisk forskning och utveckling (D)
Teknisk forskning och utveckling (D 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av främst NUTEK. Målet för verksamheten är ökad kunskap
och kompetens i näringslivet för att därigenom stimulera tillväxt och
förnyelse. Regeringen har ställt upp följande kompletterande mål för
verksamheten:
- att stärka näringslivets kompetensutveckling, konkurrenskraft och
tillväxt på det internationella, nationella och regionala planet,
- att bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen genom en, i internationell
jämförelse, konkurrenskraftig FoU-miljö i landet,
- att bidra till ökad långsiktig näringslivsrelevans i svensk forskning,
- att bidra till svenska forskares och företags deltagande i
internationellt samarbete,
- att bidra till att fler små och medelstora företag deltar i FoU-
samarbeten.
Anslaget avser långsiktiga verksamheter. De föreliggande riktlinjerna och
målen bör ligga fast, anför regeringen. För att uppfylla de ställda målen
skall NUTEK även fortsatt initiera och stödja forskning och utveckling och
framför allt forskningssamverkan mellan näringsliv och högskola. Insatserna
för att generellt stärka näringslivsrelevansen inom FoU-systemet skall
utvecklas. Uppdraget att stärka utvecklingskraften i små och medelstora
företag ligger fast liksom uppdraget att stimulera det svenska näringslivets
medverkan i EU:s forskningsprogram, sägs det i propositionen. Insatser
behöver också göras för att löpande analysera på vilka områden det finns
särskilt goda förutsättningar för svenskt näringsliv att vidareutvecklas,
anför regeringen. Ett utvecklingsprogram, Teknisk framsyn, har etablerats
för detta syfte.
Med hänvisning till den snabba utvecklingen på IT-området finns det
anledning för Sverige att fortsätta utvecklingsarbetet med en kraftfull och
långsiktig strategi på IT-området, anser regeringen. En sådan strategi
syftar bl.a. till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, att
skapa nya företag och nya arbeten och att trygga välfärden. De snabba
förändringarna i den internationella ekonomin förutsätter, enligt
regeringen, förstärkta insatser för teknikpolitiska analyser. NUTEK skall
ges fortsatta uppdrag på detta område.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 689,2 miljoner kronor.
Därvid har en överföring med 2,5 miljoner kronor gjorts till anslaget
Konkurrensforskning. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att
låta staten under år 1999 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med
stöd till teknisk forskning och utveckling för de fyra budgetåren 2000-2003
om högst 500, 425, 200 respektive 130 miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör ökas med 110 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion 1998/99:N299
(m). Regeringen har tidigare genomfört mycket kraftiga besparingar när det
gäller teknisk forskning och utveckling, säger motionärerna. De hävdar att
verksamheten vid flera viktiga vetenskapliga institutioner riskeras som en
följd av detta. På sikt hotar besparingen de svenska företagens
teknikförsörjning och konkurrenskraft, menar motionärerna och erinrar om att
Moderata samlingspartiet tidigare har avvisat regeringens besparingar.
I motion 1998/99:Fi210 (c) föreslås en engångsvis minskning av anslaget
Teknisk forskning och utveckling för nästa budgetår med 60 miljoner kronor.
Dessa medel avses, som tidigare redovisats, användas för att finansiera det
i samma motion förslagna, nya anslaget Stöd till kvinnors företagande som
tagits upp med motsvarande belopp. Centerpartiet förutsätter att det här
aktuella anslaget kommer att ingå i den strategi för de framtida
forskningsresurserna som partiet begär under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag till långsiktig finansiering av den engångsvisa
neddragningen av anslaget, anför motionärerna.
Anslaget kan minskas med 90 miljoner kronor för åren 2000 och 2001, anförs
det i motion 1998/99:N321 (mp). Eftersom forskningsstiftelserna disponerar
ansenliga resurser och med hänvisning till den insyn och den demokratiska
påverkan i dessa som föreligger bör det här aktuella anslaget kunna minskas
något, anser motionärerna. De föreslår också att ALMI bör få disponera 150
miljoner kronor under anslaget för nydanande forskning och utveckling i
småföretagen. Av de medel som ALMI föreslås få disponera bör en ram på 50
miljoner kronor avsättas för miljöteknik.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden om ökade respektive
minskade medel som de här aktuella (bet. 1997/98:NU1). Yrkandet om minskade
medel följdes upp i en reservation (mp).
Anslaget till teknisk forskning och utveckling har skurits ned med ca 40 %
eller ca 400 miljoner kronor på två år. Ungefär hälften av dessa besparingar
har kompenserats med stiftelsemedel från Stiftelsen för strategisk forskning
och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Det är, enligt uppgift
från Närings- och handelsdepartementet, oklart vad som kommer att ske med
dessa finansieringsåtaganden på några års sikt.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)
Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringen beräknar anslaget till
14,5 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdverksamhet (D 3)
Propositionen
Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra till att stärka följande:
- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,
- den rymdanknutna näringsverksamheten i Kirunaregionen,
- användningen av rymdteknik inom för samhället viktiga områden.
Dessa mål uppfylls genom insatser för rymdforskning, fjärranalys,
industriutveckling och genom deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom
European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete främst med
Frankrike. Regeringen bedömer att rymdverksamheten i allt väsentligt
bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts väl
svarar mot de fastställda målen. Resultatbedömningen har inte föranlett
förändringar i de övergripande målen.
Regeringen beräknar anslaget till 529,6 miljoner kronor för nästa budgetår.
Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1
600 miljoner kronor efter år 1999.
Motionen
Riksdagen bör göra ett uttalande om att den besparing på 50 miljoner kronor
som gjordes på det här aktuella anslaget under år 1998 bör återföras till
anslaget så snart budgetläget medger detta, anförs det i motion 1998/99:N233
(v). Även om rymdverksamheten är på väg att bli alltmer kommersiell är det
motiverat med statliga insatser i de fall då staten är avnämare, t.ex. för
rymdforskning, väderdata, klimatforskning och miljöövervakning, anser
motionärerna. Det är viktigt för svenska forskare och svenska företag att få
möjlighet att delta i de nya projekten. Sverige har ett stort kunnande inom
området som under lång tid byggts upp, bl.a. vid SSC Satellitbild AB och som
nu utökats genom tillkomsten av Miljö- och rymdforskningsinstitutet i
Kiruna, sägs det. Med tanke på det kunnande som finns i Sverige inom rymd-
området och den stora framtidspotential som finns för rymdtillämpningar är
det, enligt motionärerna, angeläget att fortsatt statligt stöd ges såväl
till deltagande i ESA:s tillämpningsprojekt som till upprätthållande av den
nationella kompetensen.
Vissa kompletterande uppgifter
Besparingen på 50 miljoner kronor för budgetåret 1998 var en del av de
besparingsåtgärder som riksdagen, på förslag av regeringen, beslöt om våren
1995 som ett led i budgetsaneringen (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.
1994/95: NU18).
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (D
4)
Propositionen
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) är en
offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som
stiftare. Syftet är att - genom bevakning och rapportering om den tekniska
och industriella utvecklingen i olika industrinationer - bidra till ökad
produktivitet och konkurrenskraft i svenskt näringsliv och ökad allmän
kunskap om utvecklingen utomlands.
STATT har mött den under de senaste åren minskade resurstilldelningen genom
en minskning av antalet teknisk-vetenskapliga attachéer och en ökning av
antalet industriattachéer, vilka i huvudsak är uppdragsfinansierade, sägs
det i propositionen. Ett projekt för teknikstyrd affärsutveckling som vänder
sig till små och medelstora företag väntas på sikt öka uppdragsintäkterna.
Regeringen beräknar anslaget till 29,9 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Anslaget till STATT bör ökas med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag, anförs det i motion 1998/99:N299 (m). Regeringen har tidigare
dragit ned på satsningen på tekniska attachéer, erinrar motionärerna om och
anser att detta kan försämra tillgången på värdefull teknisk information för
svenskt näringsliv.
Med en minskning av antalet tekniska attachéer avhänder sig Sverige ett av
de viktigaste instrumenten för utveckling av svenska företag, nämligen
importen av kunskap, anförs det i motion 1998/99:N277 (v). Även om en del av
verksamheten ersätts av uppdragsfinansierade industriattachéer innebär
minskningen en inskränkning i bredden i kunskapsinhämtandet, menar
motionärerna. De anser att riksdagen bör anmoda regeringen att överväga hur
detta skall kompenseras.
I motion 1998/99:N330 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 3 miljoner
kronor. Regeringens förslag att den av riksdagen för år 1997 beslutade
sänkta nivån av anslaget till STATT skall gälla även för den kommande
treårsperioden anser inte motionärerna vara förenligt med de ambitioner som
bör prägla näringspolitiken. Bevakning av och rapportering om den tekniska
och industriella utvecklingen i olika industrinationer är av stor vikt för
Sveriges möjligheter att hävda sig som ett konkurrenskraftigt industriland,
sägs det.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden om ökade medel som de
här aktuella (bet. 1997/98:NU1).
Regeringskansliet har genom ett särskilt beslut i oktober 1998 tilldelat
STATT ett bidrag om 6 miljoner kronor för att under en tvåårsperiod
genomföra förnyelseinsatser inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär bl.a.
verksamhet i Sydostasien och andra avlägsna delar av världen. I samband
härmed skall också tidsbegränsade och flexibla specialistinsatser provas.
Inom Närings- och handelsdepartementet pågår ett arbete med översyn av den
teknisk-vetenskapliga verksamhet som bedrivs i offentlig regi - dvs. inte
endast STATT:s verksamhet. Departementet har givit ett uppdrag till
konsulter att göra en översiktlig kartläggning av de viktigaste källorna för
det svenska näringslivets och den svenska offentliga sektorns informations-
och kunskapsförsörjning. Det statliga engagemanget på området, bl.a. i form
av finansiering, skall studeras liksom de motiv för statligt engagemang som
kan finnas. I uppdraget ingår också att analysera resultatet av
kartläggningen och göra en bedömning av hur svenskt näringsliv och offentlig
sektor förmår orientera sig i informationssamhället, hur deras kunskapsbehov
täcks och om några trender kan skönjas. Förslag till lämpliga anpassningar
av nuvarande statliga insatser skall lämnas. Uppdraget skall redovisas i en
preliminär rap-port i december 1998 och i en slutrapport senast den 1
februari 1999. Rapporterna avses utgöra underlag för skrivningar i nästa års
budgetproposition.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som
är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi.
IVA:s huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och
näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om
den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och
initiera samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas statens
bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget till 5,4 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1998/99:N321 (mp) föreslås en minskning av det aktuella anslaget
med 2 miljoner kronor för åren 1999, 2000 och 2001. Motionärerna anser att
det av utredningar och program från akademien framgår att den är helt
oförstående till de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 ett liknande motionsyrkande som det här
aktuella (bet. 1997/98:NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E)
Kommerskollegium (E 1)
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och
handelspolitik. Myndigheten skall verka för en väl fungerande inre marknad
och ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och fortsatt
liberalisering av handeln.
Regeringen beräknar anslaget till 53,6 miljoner kronor för nästa budgetår.
Vidgade ansvarsområden och utökade arbetsuppgifter motiverar en ökning av
anslaget, anför regeringen. Ökningen, som uppgår till 6 miljoner kronor,
skall finansieras genom en överföring från det tidigare anslaget
Exportkreditnämnden. De ökade medlen är avsedda för kompetensförstärkning
och utåtriktade informationsinsatser om de nya uppgifterna. Anslaget
föreslås vidare minskas med 13 000 kr för löpande arkivkostnader genom
överföring till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid,
anslaget Riksarkivet och landsarkiven (F 1).
Inga motioner har väckts på detta område.
Exportfrämjande verksamhet (E 2)
Propositionen
Anslaget disponeras för utbetalning till Sveriges Exportråd. Exportrådets
verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna
Exportförening. Nu gällande avtal är från år 1998 (prop. 1997/98:1
utgiftsområde 24, bet. 1997/98:NU1). Exportrådet skall som centralt
serviceorgan inom exportfrämjandet initiera, planera, samordna, marknadsföra
och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Små och medelstora
företag skall prioriteras.
Riksrevisionsverket (RRV) föreslog i rapporten Statliga insatser för att
främja export från små och medelstora företag (RRV 1996:67) att Exportrådets
roll som centralt organ inom exportfrämjandet skall förstärkas och att de
övriga aktörernas roller och uppgifter skall förtydligas. Regeringen delar
RRV:s syn på att Exportrådets roll som centralt exportfrämjande organ bör
stärkas och lämpliga samarbetsformer utvecklas med andra organ på detta
område. Enligt regeringens mening är det angeläget att länsstyrelser och
kommuner i större utsträckning anlitar Exportrådets kompetens i Sverige och
utomlands när det gäller insatser av exportfrämjande natur.
Regeringen bedömer att Exportrådet fortsätter att utvecklas positivt i
enlighet med de förutsättningar som lades fast i statsmakternas beslut år
1992 och att exportfrämjandet är av stor betydelse som instrument i närings-
och handelspolitiken. Regeringen föreslår en ökning av anslaget för år 1999
med 30 miljoner kronor. Av dessa medel skall, enligt förslag i 1998 års
ekonomiska vårproposition, 12 miljoner kronor användas för programmet
Marknadsplats Europa, vilket skall inriktas på främjande av små och
medelstora företags handel med Europa. Vidare skall 10 miljoner kronor
användas för satsningar på informationsteknik. Slutligen skall 8 miljoner
kronor överföras till det här aktuella anslaget från utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling, anslaget Allmänna regionalpolitiska
åtgärder (A 1). Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 157,7 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs en översyn och samordning
av de statliga insatserna för främjande av export, anförs det i motion
1998/99:N299 (m). Statens exportfrämjande utförs av många aktörer som agerar
oberoende av varandra, konstaterar motionärerna. RRV:s förslag syftar till
att få en mer sammanhållen struktur för de exportfrämjande aktörerna.
Regeringen säger sig i budgetpropositionen dela RRV:s syn, men har
underlåtit att komma med förslag till praktiska åtgärder, påpekar
motionärerna. De anser att exportfrämjandet bör bedrivas med tydlig roll-
och ansvarsfördelning mellan aktörerna för att bli mer slagkraftigt. RRV:s
förslag att förstärka Exportrådets roll som sammanhållande kraft bland de
offentliga aktörerna bör därför genomföras.
I motion 1998/99:Fi210 (c) föreslås att det aktuella anslaget skall ökas
med 30 miljoner kronor. De ökade medlen skall användas för att stärka den
svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige importerar för närvarande
mer miljöanpassad teknik än som exporteras, säger motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
I budgetpropositionen anför regeringen, som nämnts, att Exportrådets roll
som centralt exportfrämjande organ bör stärkas. Denna inställning kommer
till uttryck t.ex. i ett regeringsbeslut i september 1998 om bidrag till
exportutveckling för småföretag i regionalpolitiskt prioriterade regioner.
Beslutet innebär att 36 miljoner kronor skall användas för en kampanj för
exportutveckling för småföretag och att Exportrådet skall administrera
verksamheten. Det redan etablerade samarbetet mellan Exportrådet, ALMI
Företagspartner AB och lokala handelskamrar inom ramen för s.k.
exportcentrum skall byggas ut med syfte att göra verksamheten mer
tillgänglig för företagen.
Genom ett regeringsbeslut i september 1998 beviljades Exportrådet ett
bidrag på 12 miljoner kronor för att under tre år genomföra ett program med
syfte att främja export av miljöteknikrelaterade varor och tjänster.
Programmet skall koncentreras till regionalpolitiskt prioriterade områden
och planeras och genomföras tillsammans med regionala aktörer.
En särskild utredare, verkställande direktören Lars Hallén, har haft i
uppdrag att göra en kartläggning av möjligheter och hinder för en ökad
export av tjänster och produkter inom miljösektorn. I betänkandet
"Sustainable Sweden" - a success story (SOU 1998:118) redovisas en samlad
strategi och handlingsplan för att främja en internationalisering av ett
svenskt miljöanpassat näringsliv i syfte att öka försäljningen av svenska
produkter och tjänster med höga miljöprestanda på världsmarknaden samt bidra
till en uthållig välfärd. Enligt uppgift från Närings- och
handelsdepartementet pågår beredning inom Regeringskansliet, med inriktning
på att utredningen skall ges tilläggsdirektiv.
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 3)
Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Exportkredit (AB SEK) för
eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och kostnader,
huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för systemet med
statsstödda exportkrediter. Villkoren för krediterna följer den s.k.
consensusöverenskommelsen inom OECD. Anslaget omfattar även kostnader för
räntestöd till finansiering av export av fartyg, en stödform som upphörde år
1989, och kostnader för vissa förmånliga krediter till u-länder, dock enbart
åtaganden som gjorts t.o.m. år 1984. Anslagsbelastningen hänförs för
närvarande uteslutande till kostnader för vissa förmånliga krediter till u-
länder.
Regeringen beräknar anslaget till 5,3 miljoner kronor för nästa budgetår.
Anslaget är beräknat med utgångspunkt i en anslagsminskning på 6,5 miljoner
kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Investeringsfrämjande (E 4)
Propositionen
Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency
(ISA), är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.
Delegationen bedriver verksamhet i Sverige samt i Japan och USA genom egen
utlandsrepresentation och genom elva representationskontor i prioriterade
länder i Europa, Nordamerika och Asien. Verksamheten finansieras från
anslag, med bidrag från s.k. partner i projektverksamheten och med avgifter
från deltagare i projektet Investerarsamverkan.
En särskild utredare, frilansskribenten Ronald Fagerfjäll, har utvärderat
verksamheten vid delegationen avseende tiden 1 juli 1995-30 september 1997
(SOU 1997:191). Utredaren konstaterar att myndigheten på en anmärkningsvärt
kort tid etablerat en informations- och utredningsverksamhet av hög klass,
men anser att fokus bör flyttas från information till sälj- och
projektarbete.
Regeringen beräknar anslaget till 46,9 miljoner kronor för nästa budgetår -
en ökning av anslaget med 7 miljoner kronor - genom en överföring från
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, anslaget Allmänna
regionalpolitiska åtgärder (A 1).
Motionen
Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har som mål att utländska
företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar samt samverkar med andra
företag, konstateras det i motion 1998/99:N321 (mp). Motionärerna anser inte
att detta primärt är en statlig uppgift och föreslår att anslaget dras in
fr.o.m budgetåret 2000. För budgetåret 1999 föreslås en minskning av
anslaget med 9 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 ett liknande yrkande som det här aktuella (bet.
1997/98:NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)
Propositionen
Riksdagen har tidigare, på förslag i den s.k. sysselsättningspropositionen
(prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU), anslagit 1 miljard kronor för
åtgärder och projekt avseende bl.a. svensk livsmedelsexport, energisystem,
ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt infrastruktur och samarbete för att skydda
miljön runt Östersjön.
Regeringen förordade i 1998 års ekonomiska vårproposition en fortsättning
av den verksamhet som bedrivits inom ramen för den första s.k.
Östersjömiljarden, genom att ytterligare 1 miljard kronor skall tillföras
under den kommande femårsperioden. Det övergripande syftet med den andra
miljarden är att, utifrån svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling
i och handel med länderna i Östersjöregionen, anför regeringen. Härigenom
främjas sysselsättningen i Sverige. Särskild vikt skall fästas vid små och
medelstora företags deltagande i Östersjöhandeln. Regeringen avser att
tillsammans med svenskt näringsliv utarbeta en gemensam strategi för
Sveriges ekonomiska agerande i Östersjöregionen.
Regeringen beräknar anslaget till 150 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionerna
I motion 1998/99:N299 (m) föreslås riksdagen helt avvisa regeringens nu
redovisade förslag om anslag. Motsvarande medel bör i stället anslås på
biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,
anser motionärerna.
Även i motion 1998/99:N330 (kd) föreslås att det aktuella anslaget skall
dras in. Kristdemokraterna ställer sig avvisande till statligt stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs det.
I motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp) föreslås också att
det aktuella anslaget skall dras in. I den sistnämnda motionen sägs att
anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen, med diverse
satsningar på renoveringar av kulturhus i Sverige och Polen,
demonstrationsmejerier i S:t Petersburg, etc., kan tas bort.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen meddelar regeringen sin avsikt att inrätta en
samordningsfunktion, med finansiering ur den andra Östersjömiljarden.
Exportrådet har, på regeringens uppmaning, inkommit med förslag om ett
program för detta, benämnt Marknadsplats Östersjön 1999. Programmet avser i
första hand länderna Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Ett
rambelopp på 49 miljoner kronor föreslås, med matchande företagsmedel i de
operativa projekten. Östersjöprogrammet förutsätts bli femårigt och avse
huvudsakligen små och medelstora företag. Exportrådet skall ha en
sammanhållande roll.
Exportkreditnämnden
Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier främja svensk
export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förlustrisker i samband med
export till och investeringar i utlandet. För garantin betalas en premie som
är relaterad till risken. Garantigivningen sker med resultatkravet att
verksamheten skall vara självbärande över tiden.
Regeringen gör bedömningen att totalramen för den ordinarie
garantiverksamheten inte behöver höjas under budgetåret 1999 och därför bör
fastställas till 100 miljarder kronor. Med hänsyn till ett ökat antal
förfrågningar för vissa större affärer kan tillgängligt utrymme inom ramen
för investeringsgarantier visa sig otillräckligt. För att ha möjlighet att
utfärda garantier för dessa och eventuellt tillkommande affärer anser
regeringen att ramen bör höjas till 6 miljarder kronor. I dessa två
avseenden begär regeringen riksdagens medgivande. Om utnyttjandet av
investeringsramen skulle öka kraftigt kan det bli aktuellt för regeringen
att under år 1999 återkomma till riksdagen, sägs det. Regeringen anser
vidare att den obegränsade upplåningsrätt som EKN haft i Riksgäldskontoret
under år 1998 bör gälla även för budgetåret 1999, vilket regeringen begär
bemyndigande för.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konsumentfrågor (F)
Marknadsdomstolen (F 1)
Propositionen
Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och ärenden enligt
de lagar som anges i propositionen. Det övergripande målet för
Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra
de mål och ärenden som den har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen
och främja en enhetlig rättstillämpning inom det marknadsrättsliga området.
Stockholms tingsrätt är första instans och Marknadsdomstolen är andra och
sista instans i mål enligt marknadsföringslagen (1995:450). Regeringen har
föreslagit (prop. 1997/98:188) att Stockholms tingsrätt som huvudregel skall
utgå som instans i förbuds- och åläggandemål enligt marknadsföringslagen,
vilka enligt förslaget i stället kommer att handläggas av Marknadsdomstolen
fr.o.m. den 1 april 1999 som första och enda instans. Detta beräknas
innebära minskade kostnader för Stockholms tingsrätt om 500 000 kr per år
och ökade kostnader hos Marknadsdomstolen med motsvarande belopp. En
omfördelning av resurser föreslås därför från Domstolsverket till
Marknadsdomstolen. För budgetåret 1999 uppgår beloppet till 375 000 kr, och
fr.o.m. budgetåret 2000 skall Marknadsdomstolen tillföras 500 000 kr per år
genom en anslagsökning, med en motsvarande minskning av Domstolsverkets
anslag, allt under förutsättning att riksdagen beslutar bifalla den nämnda
propositionen.
Regeringen beräknar anslaget till 5,2 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Vissa kompletterande uppgifter
Proposition 1997/98:188 handläggs av lagutskottet, som avser att behandla
propositionen under våren 1999.
Konsumentverket (F 2)
Propositionen
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. De
övergripande målen för verksamheten är följande: att ge hushållen
möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att
ge konsumenterna en stark ställning på marknaden, att skydda konsumenternas
hälsa och säkerhet samt att medverka till att sådana konsumtions- och
produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och
bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. I anslutning till detta
fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsumentombudsmannen (KO).
I den ekonomiska vårpropositionen 1998 angavs att en databas med
hushållsrelaterad miljöinformation skall skapas för att öka kunskapen om
miljöfrågor. Regeringen föreslår nu att sammantaget 17 miljoner kronor skall
anvisas under åren 1999-2001 för en sådan databas, varav 5 miljoner kronor
föreslås för budgetåret 1999. Regeringen föreslår vidare att det under åren
1999-2000 skall anvisas 4 miljoner kronor för utveckling av nya
provningsmetoder avseende varors miljöaspekter samt för kunskapsutveckling
och uppföljning, bl.a. avseende hushållsaspekter inom systemen för
källsortering, varav 2 miljoner kronor föreslås för budgetåret 1999. Vidare
föreslås Konsumentverket tillföras ca 0,5 miljoner kronor för framtagande av
underlag till socialbidragsnorm.
Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 76,8 miljoner kronor för
nästa budgetår.
Motionerna
Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minskas med 10
miljoner kronor, anförs det i motion 1998/99:N299 (m). Verket bör kompensera
besparingen genom rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 ett likartat yrkande som det här aktuella (bet.
1997/98:NU1). Utskottet noterade därvid att anslaget till Konsumentverket
skurits ned med totalt 23 % i reala termer under den närmast föregående
sexårsperioden.
Allmänna reklamationsnämnden (F 3)
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter
som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister,
och ge rekommendationer om hur tvister bör lösas.
Regeringen beräknar anslaget till 14,1 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades den 1 oktober 1995, skall verka som
central myndighet för registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare och
skall särskilt inrikta sin verksamhet på att fastighetsmäklarna följer god
fastighetsmäklarsed, att information sprids om vad god fastighetsmäklarsed
innebär samt att mäklarna har en god utbildning för sin uppgift.
Utgångspunkten är att staten skall få full kostnadstäckning för det berörda
arbetet genom avgifter från mäklare.
Fastighetsmäklarnämnden bör från den 1 januari 1999 göras till en från
Kammarkollegiet helt fristående myndighet, anför regeringen. Härvid hänvisas
till att riksdagen, på förslag av lagutskottet (bet. 1997/98:LU15), har
begärt en översyn i organisationsfrågan. Enligt regeringen bör nämnden som
en fristående myndighet ha en av regeringen förordnad ordförande som
myndighetschef. Genom att göra Fastighetsmäklarnämnden till en fristående
myndighet med en ansvarig myndighetschef underlättas en ändamålsenlig
styrning och kontroll av nämndens verksamhet, anser regeringen.
Möjligheterna att effektivisera myndighetens tillsynsverksamhet samt
nämndens framtida organisation och finansiering skall utredas, sägs det.
Regeringen beräknar anslaget till 6,2 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen beslöt i november 1998 att tillkalla en särskild utredare,
enhetschef Maria Renmyr, med uppgift att göra en översyn av
Fastighetsmäklarnämndens tillsyn över fastighetsmäklare (dir. 1998:96).
Utredaren skall även överväga lämplig form för Fastighetsmäklarnämndens
framtida organisation och finansiering i syfte att effektivisera tillsynen.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1999.
Stöd till konsumentorganisationer (F 5)
Propositionen
Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits för stöd till ideella konsument-
organisationer. Medlen, som förmedlas av Konsumentverket, skall bl.a. kunna
användas till stöd åt befintliga konsumentorganisationer och för att stödja
och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer. Sveriges konsumentråd och
Konsumenter i samverkan är på olika sätt representerade i det nordiska och
europeiska konsumentarbetet. Det är regeringens bedömning att båda
organisationerna även fortsättningsvis skall kunna medverka till en
fördjupad diskussion och debatt om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas
i Norden och i Europa. Mot denna bakgrund anser regeringen att båda
organisationerna bör få fortsatt ekonomiskt stöd. Även andra organisationer
kan få ekonomiskt stöd.
Regeringen beräknar anslaget till 4,1 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1998/99:N321 (mp) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 2
miljoner kronor för åren 1999, 2000 och 2001. Det marknadsekonomiska
systemet förutsätter kritiska och kunniga konsumenter, som har möjlighet att
göra medvetna val, anför motionärerna. För att konsumenterna skall få dessa
förutsättningar måste insatserna på det konsumentpolitiska området ökas,
sägs det.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 ett liknande yrkande som det här aktuella (bet.
1997/98: NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).
Stöd till konsumentforskning (F 6)
Propositionen
Forskningsrådsnämnden (FRN) tog den 1 januari 1997 över ansvaret för stö-det
till konsumentforskningen från Konsumentverket, och verksamheten är ännu i
ett uppbyggnadsskede. Regeringen gör bedömningen att Konsumentverket även
för år 1999 bör anvisas medel för att ha möjlighet att aktivt medverka i
arbetet med att utveckla konsumentforskningen. Verket har den samlade
erfarenheten av hittills utförd svensk konsumentforskning och kan bidra med
värdefulla konsumentpolitiska bedömningar av forskningsarbetet, sägs det.
Regeringen beräknar anslaget till 2,2 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1998/99:N321 (mp) föreslås också en ökning av det nu berörda
anslaget med 2 miljoner kronor för åren 1999, 2000 och 2001. Enligt
motionärerna är det nödvändigt att konsumentforskningen ges ökade resurser.
Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)
Miljömärkningsverksamheten bidrar till att uppnå miljömålet inom
konsumentpolitiken genom att stimulera utveckling och användning av
produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt jämförbara
produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter,
Svanen, infördes under år 1989. Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en
förordning om miljömärkning, EU-blomman. Enligt denna förordning skall
medlemsstaterna utse ett eller flera behöriga organ för att handha de
uppgifter som anges. Regeringen har utsett SIS Miljömärkning AB att vara
svenskt behörigt organ för det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s
miljömärkningssystem. Miljömärkningen skall på sikt finansieras genom
avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter
miljömärkta. Med hänsyn till att det nordiska miljömärkningssystemet kräver
ett omfattande nordiskt samarbete och att EU:s miljömärkningssystem inte
förutses ge några nämnvärda intäkter anser regeringen att
miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt stöd.
Regeringen beräknar anslaget till 4,6 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Övriga åtaganden (G)
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (G 1)
Från anslaget täcks kostnader i följande tre avseenden: för att infria
statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m.
(upphävd genom 1987:424), för räntestöd m.m. till varvsindustrin enligt
förordningen (1989:824) om statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd
genom 1992:1064) eller motsvarande äldre bestämmelser samt för bidrag till
ALMI Företagspartner AB för att till viss del täcka förluster på grund av
tidigare garantigivning av de dåvarande regionala utvecklingsfonderna. Sedan
år 1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt några av dessa bestämmelser.
Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från anslaget görs
således inte längre.
Regeringen beräknar anslaget till 6,0 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen
(G 2)
Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen
anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen. De statliga
insatserna har bidragit till att kanalens värde som kulturhistoriskt
byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat.
Regeringen beräknar anslaget till 15,0 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (G 3)
Propositionen
Riksdagen beslöt hösten 1997, på förslag av regeringen, att anslaget får
användas för att täcka sådana kostnader som kan uppkomma vid
ägarförvaltningen av samtliga statligt ägda bolag för erforderliga
utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Anslaget får också tills vidare belastas för
att täcka kostnader för förändring av ägandet, omstrukturering och åtgärder
samt i viss omfattning kapitaltillskott i enlighet med bemyndigande för
förvaltning av åtta statligt ägda företag (prop. 1995/96:141, bet.
1995/96:NU26). Vad gäller kapitalinsatser får det dock ske högst i sådan
omfattning att den faktiska belastningen motsvaras av extra
utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Slutligen får anslaget
disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma till följd av försäljning av
aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av statligt ägda
företag (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:NU1 och prop. 1991/92:69, bet.
1991/92:NU10).
De angivna villkoren för hur anslaget får disponeras bör gälla även i
fortsättningen. Enligt regeringens uppfattning bör dock ett tillägg göras
med innebörd att anslaget skall kunna utnyttjas för alla de företag med
direkt statligt ägande som redovisas i regeringens årliga redogörelse till
riksdagen över företag med statligt ägande. Kapitaltillskott, förvärv av
aktier m.m. skall endast belasta anslaget efter beslut av riksdagen i varje
enskilt fall. När beslut fattas rörande utförsäljning, bildande eller
omstrukturering av företag kan i vissa fall inte alla kringkostnader som är
nödvändiga för att genomföra den aktuella förändringen förutses, sägs det.
Anslaget bör därför få disponeras för denna typ av oförutsedda kostnader,
anser regeringen och föreslår att riksdagen skall godkänna dessa ändrade
riktlinjer.
Efter den s.k. fempartiuppgörelsen om de framtida pensionerna beslöt
riksdagen att ett statligt fondbolag skulle bildas i syfte att erbjuda
fondsparande inom ramen för premiepensionssparande i konkurrens med
marknadens aktörer i övrigt (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13). Detta
bolag, under namnändring till Statens Premiefond AB, är nu bildat. Att bygga
upp och göra bolaget känt för marknaden är förenat med betydande kostnader.
Regeringen föreslår att erforderliga ägarinsatser skall belasta anslaget.
Finansieringen av anslagsökningen för budgetåren 1999-2001, som uppgår till
50 miljoner kronor för år 1999 och till 20 miljoner kronor för vartdera åren
2000 och 2001, föreslås ske genom omfördelning från utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansfövaltning, anslagen Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet (B 1) och Avgift till Stadshypotekskassans grundfond (B
2).
Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 75,0 miljoner kronor för
nästa budgetår.
Motionerna
Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret 1991/92 för att underlätta
privatiseringsprogrammets genomförande, konstateras det i motion 1998/99:
N299 (m). Regeringen har inte aviserat någon omfattande privatisering av
statliga företag, säger motionärerna och anser att anslaget därför bör
minskas med 65 miljoner kronor. För att bestrida erforderliga ägarinsatser i
företaget Statens Premiefond AB föreslår motionärerna att 10 miljoner kronor
skall anslås.
I motion 1998/99:N330 (kd) föreslås att anslaget skall dras in helt. Den
politik beträffande statligt företagande som motionärerna förordar innebär
att företag som är verksammma på en konkurrensutsatt marknad inte skall ägas
av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan
absorbera, varför något särskilt anslag för omstrukturering inte är
nödvändigt, anför motionärerna.
Även i motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp) föreslås att det
aktuella anslaget skall dras in. I den sistnämnda motionen hänvisas till
motion 1998/99:N300 (fp) om statliga bolag, i vilken redovisas en strategi
för avveckling av statligt ägda företag med beräkningar av vilka resurser
som då kan frigöras. Beräkningarna är utförda med hänsyn till eventuella
kostnader i samband med försäljningarna.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella
(bet. 1997/98:NU1).
Det kan noteras att 50 miljoner kronor av anslaget avser kostnader för
berörda ägarinsatser för Statens Premiefond AB. Bildandet av detta bolag
ingick, som nämnts, i fempartiuppgörelsen om de framtida pensionerna. I
motion 1998/99:N299 (m) föreslås 10 miljoner kronor för detta ändamål, medan
det i motionerna 1998/99:N330 (kd), 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp)
inte föreslås några medel.
Avgifter till vissa internationella organisationer (G 4)
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa
internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande
faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser.
Regeringen beräknar anslaget till 23,3 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Därefter behandlas några särskilda frågor som aktualiserats i
olika motioner.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn på utformningen av
näringspolitiken. Regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24
Näringsliv är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet kommenterar i det
följande de olika här aktuella områdena. I den tidigare redovisningen har
under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande uppgifter, till vilka
utskottet hänvisar.
NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering föreslås i motion 1998/99: N299 (m)
få ett ytterligare tillskott med 5 miljoner kronor utöver den ökning med 50
miljoner kronor som regeringen föreslår. Utskottet vill påpeka att
verksamheten med såddfinansiering under budgetåret 1998 anvisats 40 miljoner
kronor. Regeringens förslag för nästa budgetår innebär sålunda mer än en
fördubbling av medlen.
Stöd till kooperativ utveckling berörs i några motioner. Kooperativa
företag intar, enligt utskottets uppfattning, en viktig roll inom
småföretagsamheten. Den eventuella överflyttning av ansvaret för
fördelningen av det aktuella stödet som aviseras i propositionen berörs i
motion 1998/99:N277 (v). Eftersom en överflyttning kan bli aktuell först år
2000 har utskottet dock möjlighet att återkomma till frågan i samband med
nästa års budgetproposition.
I den nyssnämnda motionen aktualiseras också frågan om stöd till
varvsindustrin. Utskottet står härvid fast vid ställningstaganden som gjorts
vid olika tillfällen då frågan tidigare behandlats. Utskottet anser sålunda
att det är viktigt att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i
förhållande till motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Utskottet
anser vidare att det inte är en tillfredsställande ordning att det, till
följd av att Förenta staterna ännu inte har ratificerat OECD-avtalet,
fortfarande förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen
bör med all kraft verka för att dessa upphör. Utskottet noterar med
tillfredsställelse att EU nu satt en tidsgräns - den 31 december 2000 -
efter vilken tidpunkt rena driftsstöd inte skall få förekomma. Det bör också
erinras om den svenska garantiförordning för fartygsfinansiering som
infördes år 1995.
I motion 1998/99:Fi210 (c) föreslås att två nya anslag skall inrättas -
stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft och stöd till
kvinnors företagande. Det förstnämnda förslaget baserar sig på förslag som
framlades i utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:11). Som framgått av tidigare redovisning pågår beredningsarbete inom
Regeringskansliet beträffande detta förslag. När det gäller stöd till
kvinnors företagande - och permanentning av regionala kvinnliga
resurscentrum som det här är fråga om - har denna fråga behandlats i den
regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11) våren
1998.
Beträffande Konkurrensverket, vars verksamhet föreslås få ökade medel i två
motioner, gäller att verket utsatts för förhållandevis mindre besparingskrav
jämfört med andra myndigheter under den budgetsanering som ägt rum de
senaste åren. Detta har givit verket möjlighet att arbeta av den s.k.
ärendebulk som funnits. I realiteten innebär därmed det föreslagna anslaget
för år 1999 en betydande resursförstärkning för det konkurrensfrämjande
arbetet.
Konkurrensforskningen är föremål för motionsförslag om både ökning och
sänkning av anslaget. Utskottet noterar att regeringens förslag innebär en
kraftig ökning, med 4,2 miljoner kronor till 6 miljoner kronor, jämfört med
år 1998.
Anslaget till teknisk forskning och utveckling är också föremål för
motionsförslag om både ökning och minskning. Utskottet anser att teknisk
forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för möjligheterna att
uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet.
Teknikutveckling och produktförnyelse är strategiska faktorer för de svenska
företagens konkurrenskraft, och utformningen av den industrirelaterade
forskningen är härvid av avgörande betydelse. Det är nödvändigt att
samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola främjas och att
forskningsresultat förs ut till företagen. NUTEK har en viktig uppgift när
det gäller den industrirelaterade forskningen. Av besparingen avseende
teknisk forskning och utveckling för åren 1997 och 1998 har, som tidigare
redovisats, ungefär hälften kompenserats genom att forskningsstiftelserna
tagit över finansieringen. Utskottet vill dock peka på att dessa
finansieringar endast avser ett begränsat antal år och således inte är
långsiktiga. Vidare gäller att forskningsstiftelserna inte arbetar med aktiv
samverkan med näringslivet på det sätt som NUTEK gör. Utskottet vill
understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen och på
lämpligt sätt håller riksdagen informerad om finansieringen.
I motion 1998/99:N233 (v) förordas att en tidigare gjord besparing avseende
rymdverksamheten för år 1998 skall återföras så snart budgetläget medger
detta. Utskottet anser att den aktuella verksamheten är viktig för att
upprätthålla och höja kompetensnivån inom de berörda företagen och stärka
deras konkurrenskraft internationellt. Det kan noteras att rymdverksamheten
kommer att bli föremål för behandling i den forskningspolitiska proposition
som planeras läggas fram nästa år.
När det gäller motionerna om STATT, i vilka föreslås bl.a. ökade medel för
verksamheten, vill utskottet hänvisa till att STATT nyligen fått ett
särskilt medelstillskott. Vidare pågår inom Regeringskansliet en översyn av
den teknisk-vetenskapliga verksamhet som bedrivs i offentlig regi.
I en motion förordas minskat anslag till Ingenjörsvetenskapsakademien och
att anslaget till investeringsfrämjandet skall minskas och senare slopas.
Detta är yrkanden som utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har
avslagit.
Ökade medel för att främja export av miljöanpassad teknik föreslås i motion
1998/99:Fi210 (c). Som tidigare beskrivits skall Exportrådet genomföra ett
treårigt program med syfte att främja miljöteknikrelaterade varor och
tjänster. Vidare kan noteras att en särskild utredare har uppdrag rörande
export inom miljösektorn.
Regeringens förslag om anslag till näringslivsutveckling i Östersjöregionen
avvisas i några motioner. Enligt utskottets mening är detta en angelägen
verksamhet både för de berörda länderna och för svenska småföretag.
På konsumentområdet föreslås i en motion minskade medel till
Konsumentverket och i en annan motion ökade medel till stöd till
konsumentorganisationer och till konsumentforskning. Beträffande
Konsumentverket vill utskottet erinra om att detta verk utsatts för stora
besparingar under de senaste åren.
I några motioner föreslås att anslaget till omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m. skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden om
slopande av anslaget har utskottet tidigare behandlat och riksdagen
avslagit. Utskottet vill också påpeka det anmärkningsvärda i att de partier
som står bakom den s.k. fempartiuppgörelsen om de framtida pensionerna inte
alls - eller i mycket begränsad omfattning - tar upp några kostnader för
ägarinsatser för Statens Premiefond AB.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen
för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga). Likaså
tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som
framlagts i budgetpropositionen. Samtliga behandlade motioner avstyrks
därmed i nu berörda delar. Motion 1998/99:N321 (mp) avstyrks också i den del
som avser yrkandet om anslag för budgetåren 2000 och 2001, eftersom det
aktuella beslutet endast avser budgetåret 1999.
Patent- och registreringsverkets handläggningstider
I motion 1998/99:N238 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om att
handläggningstiderna hos PRV skall förkortas. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det - inte minst för småföretagen - är viktigt att
handläggningstiderna för olika ansökningar hos myndigheter kan hållas på en
rimlig nivå. Som redovisats är detta också regeringens inställning, vilken
bl.a. kommit till uttryck i de åtgärder som aviserades i den senaste
ekonomiska vårpropositionen och som bl.a. rörde arbetet inom olika
myndigheter med att förkorta handläggningstiderna. Regeringen har tidigare
under hösten 1998 tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med ansvar för
detta arbete. PRV ingår bland de myndigheter som haft ett särskilt uppdrag
rörande förkortade handläggningstider. Resultatet av detta uppdrag kommer
att ligga till grund för skrivningar i regleringsbreven för år 1999.
Enligt utskottets mening pågår det sålunda ett arbete inom
Regeringskansliet med just den inriktning som efterfrågas i motionen. Något
behov av ett riksdagsuttalande i saken kan utskottet därmed inte se och
avstyrker motion 1998/99:N238 (c) i berörd del.
Exportfrämjande verksamhet
Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs en översyn och samordning
av de statliga insatserna för främjande av export, anförs det i motion
1998/99:N299 (m). I propositionen sägs att regeringen delar den syn som
Riksrevisionsverket redovisat i en rapport och som innebär att Exportrådets
roll som centralt exportfrämjande organ bör stärkas och lämpliga
samarbetsformer utvecklas med andra organ på detta område. Enligt
regeringens mening är det angeläget att länsstyrelser och kommuner i större
utsträckning anlitar Exportrådets kompetens i Sverige och utomlands när det
gäller insatser av exportfrämjande natur. Något behov av ett uttalande av
riksdagen i frågan kan utskottet, mot bakgrund av det anförda, inte se. Den
nämnda motionen avstyrks därmed i berörd del.
Assi Domän AB
Propositionen
Staten äger för närvarande direkt genom Närings- och handelsdepartementet
och via Förvaltningsaktiebolaget Stattum drygt 50 % av aktierna i Assi Domän
AB. Regeringen har tidigare av riksdagen bemyndigats att under vissa
förutsättningar besluta om en minskning av statens ägarandel i bolaget till
lägst 34 % (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26). Bemyndigandet avser
endast möjlighet för regeringen att ta ställning till eventuella förslag om
nyemission, men inte direkt avyttring av aktier.
Assi Domäns styrelse har i början av september 1998 beslutat att föreslå
den ordinarie bolagsstämman i april 1999 att besluta om en utdelning till
aktieägarna av ett nybildat bolag, innehållande ca 900 000 hektar produktiv
skogsmark samt därtill hörande skogsbruksrörelse. (Arbetsnamnet på det nya
bolaget är Vasaskog AB.) Staten har som aktieägare i Assi Domän i ett
uttalande ställt sig positiv till styrelsens förslag. Staten avser att
medverka till att beslutet om utdelningen fattas vid Assi Domäns ordinarie
bolagsstämma i april 1999. Efter utdelningen kommer staten att ha samma
ägarandel i det utdelade bolaget som i Assi Domän. Överlåtelse av mark från
Assi Domän till det bolag som avses att delas ut förutsätter tillstånd
enligt jordförvärvslagen (1979:230) av berörda myndigheter.
Regeringen har också i samband med Assi Domäns styrelsebeslut uttalat
avsikten att staten under år 1999 skall lägga ett offentligt bud på samtliga
aktier i det utdelade bolaget i syfte att nå en ägarandel på 100 % i detta
bolag. Betalningen avses att utgöras av en del av de aktier i Assi Domän som
staten för närvarande äger. Avsikten är att göra ett renodlat byte utan
kontanter. Staten kommer efter bytet, om samtliga aktieägare i det utdelade
bolaget accepterar villkoren, att äga 100 % av det nya skogsbolaget och en
minoritetsandel i Assi Domän. Storleken av denna andel går inte nu att
beräkna, men regeringen gör bedömningen att staten även efter aktiebytet
kommer att vara den dominerande ägaren i Assi Domän.
Regeringen anger följande positiva effekter av ett separat statligt
skogsbolag:
- förbättrad arrondering av mark (dvs. fastigheter samlas ihop till bättre
struktur), vilket underlättar markbyten på kommersiella villkor med andra
markägare,
- marknaden för vedråvara vidgas, dvs. vedråvaran kommer att säljas på en
kommersiell och öppen marknad varigenom köpsågverken kan ha lättare att få
tillgång till vedråvara.
Vidare kommer det att bli lättare att till staten överföra mark för statliga
ändamål t.ex. för naturvårdsändamål, sägs det i propositionen. Sådan
överföring skall ske på affärsmässiga villkor. De marker som är skyddsvärda
och av icke-kommersiell natur bör förvaltas av Statens fastighetsverk, anser
regeringen. Det kan även bli aktuellt med överföring av mark från Statens
fastighetsverk till bolaget för att uppnå en renodling av verksamheterna i
bolaget respektive verket. All eventuell framtida överföring av mark till en
annan ägare skall ske på affärsmässiga villkor. Regeringen begär riksdagens
godkännande av de här angivna riktlinjerna för förvaltningen av
skogsbolaget.
För att minska statens ägarandel i Assi Domän på angivet sätt krävs ändring
av det nuvarande bemyndigandet för regeringen i fråga om förvaltningen av
statens aktier i bolaget. Med hänsyn till att staten efter aktiebytet kommer
att vara minoritetsägare i Assi Domän bör regeringen i likhet med vad som är
fallet med statens minoritetsinnehav i andra bolag ha befogenhet att
disponera över innehavet, anförs det. Detta regleras även i 26 § lagen
(1996:1059) om statsbudgeten. Regeringen begär därför riksdagens medgivande
att få minska statens ägarandel genom det nämnda aktiebytet och även att få
medverka i sådana beslut som innebär att statens ägarandel i Assi Domän
utöver aktiebytet minskar. Vidare vill regeringen ha riksdagens bemyndigande
att genom aktiebytet förvärva samtliga aktier i det nya skogsbolaget.
Motionerna
Förslagen om Assi Domän berörs i sju motioner.
Statens aktier i Assi Domän bör säljas och en del av intäkterna bör
användas till nya naturreservat och biotopsskyddsområden, anförs det i
motion 1998/99:N252 (m). Sverige behöver öka andelen skog som är skyddad mot
avverkning, främst i södra Sverige, menar motionärerna. Detta får dock inte
gå ut över de enskilda familjeskogsbruken eller andra markägare. Naturvården
måste betalas solidariskt, anser motionärerna. I ett första steg bör 2
miljarder kronor reserveras för naturvården, varav 1 miljard kronor bör
användas omgående för skydd av områden där det brådskar med initiativ,
föreslår motionärerna. Härutöver bör 1 miljard kronor användas för bildande
av en statlig fond för bevarande av naturvärden i skogen, varvid fondens
styrelse bör vara självständig. Företrädare för areella näringar,
skogsindustrierna, Statens naturvårdsverk, ideella natur- och
miljöorganisationer samt forskare från t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU)/Artdatabanken bör ingå i styrelsen, anför motionärerna.
Regeringens förslag rörande Assi Domän bör avslås av riksdagen, anförs det
i motion 1998/99:N277 (v). Vidare begärs uttalanden av riksdagen i följande
tre avseenden: om skyddsvärda skogar, om behovet av en inventering av
naturvärden i Assi Domäns nuvarande totala skogsinnehav och om att den typ
av stora förändringar av det statliga kontrollerade skogsinnehavet som det
här är fråga om måste föregås av noggranna utredningar och analyser och
grundas i en långsiktig strategi som tar hänsyn till de tidigare nämnda
faktorerna.
Mot bakgrund av den starka kritik som riktats mot Statens fastighetsverk -
både för bristande inventeringar av naturvärden på den ägda skogen och
avverkning av skogsområden med höga naturvärden - är det mycket tveksamt om
Statens fastighetsverk kan anses vara rätt förvaltare av skyddsvärda skogar
och mark av icke-kommersiell natur, anför motionärerna. De anser att
naturvärdena på den mark som omfattas av affären inte heller är ordentligt
utredda. Merparten av den skog som skall föras över i det nya bolaget ligger
i norra Sverige, samtidigt som de stora behoven av skogsskydd finns i de
södra delarna, konstateras det.
När Assi Domän bildades år 1993 begicks flera misstag, bl.a. tillvaratogs
inte möjligheten att bevara skyddsvärda skogar och att undanta s.k.
bytesmark, hävdar motionärerna. De menar att en ny stor ägarförändring av
skog, där staten har en aktiemajoritet, inte ännu en gång får ske utan en
grundlig studie. Vidare måste konsekvenserna för rennäringen beaktas. Innan
en eventuell förändring genomförs är det rimligt att sakkunniga inom
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, samer, markägar- och miljöorganisationer
och andra intressenter kommer till tals, menar motionärerna. En inventering
av naturvärdena i Assi Domäns nuvarande totala skogsinnehav anses vara
nödvändig.
För närvarande äger staten via aktiemajoritet i Assi Domän 3,2 miljoner
hektar skog, sägs det i motionen. Om den föreslagna affären genomförs blir
staten ensam ägare till 900 000 hektar skog, där tveksamheter om bl.a.
urvalet av mark finns, samtidigt som ägarinflytandet minskar - kanske på
sikt upphör - över ett skogsbestånd på 2,3 miljoner hektar, anför
motionärerna. En sådan förändring kan motionärerna inte acceptera. I stället
måste det statliga skogsinnehavet långsiktigt säkerställas. Det statliga
ägandet av skog måste utövas på ett långsiktigt och målinriktat sätt, där
ägandet samverkar med andra politiska beslut, anför motionärerna. De menar
att stora förändringar av det statligt kontrollerade skogsinnehavet måste
föregås av noggranna utredningar och analyser och grundas i en långsiktig
strategi som tar hänsyn till de nämnda faktorerna.
I motion 1998/99:N330 (kd) begärs ett uttalande av riksdagen om statens
naturvårdsansvar och om att privatpersoner bör ges möjlighet att förvärva
mark i samband med Assi Domäns avyttring av skogsmark. Utifrån ett
ägarperspektiv är regeringens förslag om bolagsbildning och om Assi Domäns
överlåtelse av mark till det nya bolaget ett bra förslag, anför
motionärerna. Statens ägarandel i Assi Domän kommer därmed att minska och
Assi Domän får en koncentration av sitt markinnehav. En förändring av detta
slag bör emellertid belysas ur flera perspektiv, anser motionärerna, med
hänvisning till att staten har ett nationellt ansvar för skogsnäringens
villkor och förutsättningar. Vid bildandet av Assi Domän var riksdagens
intention att staten fortsättningsvis skulle sälja ut mark för att privata
markägares innehav skulle förstärkas, erinrar motionärerna om. De påpekar
att staten också har ett naturvårdsansvar och att avsättning av mark för
naturvårdsändamål är ett nationellt ansvar. Mer skog måste skyddas i södra
Sverige, medan mycket stora arealer redan är skyddade i norra Sverige, säger
motionärerna. De noterar att av de 900 000 hektar produktiv skogsmark som
Assi Domän vill avyttra ligger endast 65 000 hektar i Örebro
skogsförvaltning eller söder därom. Staten borde utnyttja detta tillfälle
för att få tillgång till mer skyddsvärd mark i södra Sverige, anförs det.
Det planerade nya skogsbolagets huvudkontor bör lokaliseras till Särna i
norra Dalarna, anförs det i motion 1998/99:N213 (kd). Mycket talar, enligt
motionären, för en sådan lokalisering - bl.a. pågår redan ett projekt inom
byagrupperna i området, tillsammans med Lantbruksuniversitetet (SLU) i
Uppsala och Högskolan Dalarna, med syfte att skapa ett lokalt
förvaltningsprogram för de aktuella skogarna. Kommunstyrelsen i Älvdalens
kommun förordar också en sådan lokalisering, säger motionären.
Det behövs en strategi för det statliga markinnehavet, anförs det i motion
1998/99:N225 (kd). För Assi Domän är regeringens förslag en mycket god
affär, konstaterar motionären, som dock anser att staten har ett bredare
ansvar än det strikt företagsekonomiska. Det gäller t.ex. naturvården och
skydd av värdefull natur, sågverksindustrins villkor, familjeskogsbrukets
möjligheter att köpa mark och glesbygdens beroende av en aktiv skogsnäring.
Staten kan, i samband med den aktuella affären, ta ett större ansvar genom
att lägga fast en strategi för hur det statliga markägandet aktivt kan
nyttjas för att leva upp till det nämnda, breda ansvaret, anför motionären.
Hon anser att regeringens förslag försvårar statens ansvarstagande för
naturvården, då huvuddelen av marken ligger i norra Sverige, medan forskare,
skogsvårdsorganisationen, naturvårdsmyndigheten, miljöorganisationer och
skogsägarorganisationen är överens om att det är i södra Sverige som mer
mark måste avsättas för skydd av värdefull natur.
Riksdagen bör avslå de riktlinjer som regeringen angivit för förvaltning av
det skogsbolag som avses att bildas genom överlåtelse av 900 000 hektar av
Assi Domäns skogsinnehav, anförs det i motion 1998/99:MJ749 (c). I stället
bör riksdagen anta de riktlinjer som anges i motionen. Det är av största
betydelse att all skyddsvärd skog tas undan och skyddas i samband med den av
regeringen föreslagna affären och att mark avsätts för den långsiktiga
skogs- och miljöforskningen, anser motionärerna. En del av marken bör också
avsättas som markbank vid markbyte, vilket skulle göra det lättare och
billigare för staten att reservera skyddsvärda marker, anför motionärerna.
De betonar vikten av att staten inte förblir ägare av den produktiva delen
av skogsmarken utan säljer den vidare till enskilda markägare.
I motion 1998/99:N272 (fp) begärs ett uttalande av riksdagen om att affärer
likt den mellan staten och Assi Domän om förvärv av 900 000 hektar skogsmark
måste föregås av en ingående miljöananlys. Effekterna av den i propositionen
föreslagna affären måste tydliggöras, anser motionären. Han påpekar att ett
system med markbyte ofta används vid reservatsbildning och att därför en
särskild bytesbank bör upprättas inom affärens ram. Hur den regionala
fördelningen av bytesbanken skall utformas bör avgöras efter samråd med
sakkunniga hos miljöorganisationerna, Naturvårdsverket och andra
intressegrupper. Så länge måluppfyllelsen beträffande skydd av värdefull
skog inte uppnåtts måste det anses oacceptabelt att utnyttja naturskogar och
nyckelbiotoper för skogsproduktion, anför motionären.
Vissa kompletterande uppgifter
Allmänt om Assi Domän AB
I regeringens skrivelse till riksdagen med 1998 års redogörelse för företag
med statligt ägande (skr. 1998/99:20) lämnas bl.a. följande uppgifter om
Assi Domän.
Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta
statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick sedan
till andra myndigheter, och sedan 1960-talet har verksamheten varit
kommersiell. Genom beslut av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91:NU38) ombildades Domänverket till ett aktiebolag. Detta bolag, som
även inkluderade de tidigare statliga skogsbolagen, Ncb AB och AB Statens
Skogsindustrier (ASSI), ålades marknadsmässiga avkastningskrav. Knappt
hälften av aktierna i Assi Domän AB såldes, efter förslag från regeringen
hösten 1991 (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10), under år 1994 till
institutioner och allmänhet. Statens andel uppgår för närvarande till
50,25 %.
Assi Domän är ett av Europas ledande skogsindustriföretag. Tillverkningen
är koncentrerad till sågade trävaror, förpackningspapper och förpackningar,
främst wellpapp, papperssäckar och kartong. Koncernen är Europas största
börsnoterade skogsägare med 3,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, varav
3,0 miljoner hektar brukas. Skogsråvaran vidareförädlas till sågade trävaror
och till pappersprodukter där den färska fiberns egenskaper ger
konkurrensfördelar. Basproduktionen sker huvudsakligen i Sverige med Europa
som huvudmarknad. Företaget har ett 60-tal enheter i 14 europeiska länder
för tillverkning av bl.a. säck- och kraftpapper, förpackningskartong,
wellpapp och säckar. Inom flera produktområden har Assi Domän en
marknadsledande ställning.
Koncernen omsatte år 1997 ca 21 miljarder kronor och har ca 17 000
anställda, varav ca 11 000 utanför Sverige. Assi Domän-aktien är sedan år
1994 noterad på Stockholms Fondbörs. Antalet aktieägare är ca 300 000.
Verksamheten bedrivs i de flesta länder i Europa och är uppdelad på följande
fem affärsområden:
- Assi Domän Skog & Trä, som bedriver skogsbruk, sågverksrörelse och
träförädling samt svarar för inköp av virkesråvara och biobränslen till
koncernens massaindustrier,
- Assi Domän Packaging, som producerar baspapper för wellpapp samt
tillverkar och konverterar wellpapp till färdiga förpackningar,
- Assi Domän Kraft Products, som tillverkar säck- och kraftpapper,
konverterar säckpapper till säckar samt producerar sulfatmassa för avsalu,
- Assi Domän Carton, som tillverkar vätske- och förpackningskartong,
- Assi Domän Barrier Coating, som barriärbelägger papper, liner och
kartong.
Uppdrag till Statens naturvårdsverk
Regeringen gav i början av november 1998 två uppdrag åt Statens
naturvårdsverk rörande skyddsvärd skogsmark. Det ena uppdraget avsåg
framtagande av en förteckning över skyddsvärda områden inom Assi Domäns
markinnehav. Naturvårdsverket skulle - i samarbete med länsstyrelserna och
efter samråd med Riksantikvarieämbetet - ta fram en förteckning över
skyddsvärda skogs- och myrområden inom de marker som enligt Assi Domäns
beslut skall föras över till det nya skogsbolaget. Urvalet gällde dels
oskyddade områden, dels skyddade områden som har svaga föreskrifter från
naturvårdssynpunkt. Urvalet gällde även objekt med särskilt stora
kulturmiljövärden. Redovisningen borde bl.a. omfatta geografiskt läge och
arealuppgifter, sades det. Uppdraget har nyligen redovisats till regeringen
(Miljödepartementet).
Naturvårdsverket har inför utskottet redovisat följande arealfördelning
(tusen ha) för det nya skogsbolaget:
------------------------------------------
Område Total Reservat
Potentiella
areal reservat
------------------------------------------
Norrbotten 356,5 29 35
------------------------------------------
Västerbotten 166,9 0
3,5
------------------------------------------
Jämtland 97,1 0
0,4
------------------------------------------
Norra Gävleborg 84,3 0
0,6
------------------------------------------
Norra Dalarna
112,9 1,3 0,9
------------------------------------------
Uppland/Södermanland 30,3 1 0
------------------------------------------
Götaland 41,4
2,8 0,1
------------------------------------------
Totalt 36
889,4 38,6
------------------------------------------
I skrivelsen beskriver Naturvårdsverket den skogsmark i berörda områden som
är planerad att överföras från Assi Domän till det nya skogsbolaget på
följande sätt:
- Norrbotten och Västerbotten: Ett buktande band i väster mellan Statens
fastighetsverks marker i det fjällnära området och Assi Domäns kärnområde i
inlandet med ojämnt fördelade skogsområden avses föras till det nya
skogsbolaget. I norr skall större sammanhängande skogsområden överföras.
- Mellersta Sverige: Hela Assi Domäns innehav i Jämtlands, Västernorrlands,
Gävleborgs och Dalarnas län (utom de sydligaste delarna) avses föras till
det nya skogsbolaget. De stora, samlade skogsarealerna finns i Älvdalens
kommun och i Orsa Finnmark. I övrigt handlar det om spridda skogsområden
över en mycket stor yta.
- Södra Sverige: Ett band i väster söder om Vänern och ett mycket glest
fördelat innehav av mestadels små skogsområden i Skåne, Södermanland och
Uppland samt på Öland avses överföras till det nya skogsbolaget.
Beträffande effekterna för naturvården anför Naturvårdsverket att negativa
konsekvenser av bolagsbildningen kan förutses framför allt i Norrbotten. Det
nya skogsbolaget kommer här att få försörja sig på ett skogsinnehav som till
betydande del är av stort naturvårdsintresse eller består av hyggen och
yngre skog. Detta kan innebära problem för köpsågverken. Om områden som Assi
Domän haft som marginalmarker eller som bolaget av naturvårdsskäl inte har
avverkat blir en viktig kommersiell del av det nya skogsbolaget, kan detta
leda till konflikter mellan sågverkens intressen och naturvårdsintresset,
säger Naturvårdsverket.
En fördel från naturvårdssynpunkt med ett nytt helstatligt skogsbolag är
att det skulle kunna fungera som bank för markbyten, anför Naturvårdsverket
vidare. Reservatsbildning på områden som ägs av privata markägare med litet
skogsinnehav kan i många fall underlättas om staten har tillgång till
bytesmarker. En förutsättning är att bytesmarkerna är spridda på lämpligt
sätt och att det finns tillgång till sådana marker framför allt i södra
Sverige, där andelen privata skogsägare är störst. Med den arrondering som
Assi Domän kommer att få - i två mycket stora, sammanhängande kärnområden -
blir möjligheterna till att använda det nya bolagets marker till markbyten
dock starkt begränsade, säger verket. Mindre än 10 % av det nya bolagets
marker är belägna söder om Gävle, konstateras det. Östra Götaland är exempel
på en region där det inte planeras någon mark för det nya skogsbolaget.
Naturvårdsverket erinrar om att staten för närvarande har avtal med Assi
Domän som innebär att bolaget - till gängse marknadspris - skall överlåta
mark för nationalparks- och naturreservatsändamål samt bytesmarker. Verket
anser att det är angeläget att det går att nå en överenskommelse med det
"nya" Assi Domän om förvärv av mark för naturvårdsändamål, bytesmarker och
domänreservat. En sådan överenskommelse anses också vara viktig att uppnå
med det nya skogsbolaget. I annat fall kommer naturvården i särskilt södra
Sverige att få stora svårigheter med den planerade avgränsningen av det nya
skogsbolaget, anför verket.
Naturvårdsverket har vidare funnit att kunskapen om värdefulla marker inom
det nya skogsbolaget är ojämn och att en inventering inom den tidsram som
verket givits för uppdraget - 18 dagar - endast kan genomföras översiktligt.
En snabb inventering kan inte ge värdesäkrade objekt från naturvårdssynpunkt
enligt de normer som normalt tillämpas vid urval av reservatsområden. Verket
anser att en mer noggrann inventering kan utföras i samarbete med
länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet när det nya skogsbolaget är
bildat.
Naturvårdsverket bedömmer sammanfattningsvis att bolagsombildningen, så
långt det går att utläsa av föreslagen arrondering och ekonomiska
förutsättningar, kan innebära vissa negativa konsekvenser från
naturvårdssynpunkt i främst Norrbotten, där konflikter mellan
naturvårdsintressen och intresset att förse inlandssågverken med råvara kan
uppstå. Arronderingen av det nya skogsbolaget ger vidare - framför allt i
södra Sverige - begränsade möjligheter att använda företagets marker till
bytesmarker. Verket bedömer att en från naturvårdssynpunkt lämplig lista
över områden med hög prioritet för skydd med de ordinarie reservatsmedlen på
det nya skogsbolagets marker kräver ytterligare tid att ta fram. Eftersom
överlåtelser av mark för naturvårdsändamål skall ske på marknadsmässiga
villkor kan en lista lämpligen tas fram när det nya skogsbolaget är bildat,
anser verket.
Miljöminister Kjell Larsson har kommenterat Naturvårdsverkets redovisning i
ett pressmeddelande i slutet av november 1998. Han säger att med det av Assi
Domän framlagda förslaget om vilka skogar som skall överföras till det nya
skogsbolaget riskerar affären att missa flera av de mål som är viktiga för
staten. Ur naturvårdssynpunkt är det önskvärt med en annan fördelning av
marken mellan det nya skogsbolaget och Assi Domän, anser han.
Naturvårdsverkets undersökning och en inventering som Svenska
Naturskyddsföreningen gjort på området kommer självklart att ligga till
grund för regeringens fortsatta beredning och diskussioner med Assi Domän i
frågan, uppger miljöministern.
Det andra uppdraget som regeringen givit Naturvårdsverket avser utarbetande
av kunskapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för arbetet med skydd av
skogsmark. Naturvårdsverket skall, med utgångspunkt i de ökade resurser som
föreslås i budgetpropositionen (prop. 1998/99:1 utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård) för skydd av värdefull skogsmark, lämna förslag till
organisation av arbetet för att säkra att medlen ger god natur- och
kulturmiljövårdsnytta och gagnar friluftslivet. Verket skall även
översiktligt redovisa kunskapsläget i fråga om skyddsvärda skogstyper i
olika delar av landet och bedöma behovet av att säkerställa olika
objektskategorier. Vidare skall verket presentera förslag till kriterier för
urval av skyddsvärda naturskogsområden och bedöma det långsiktiga behovet av
resurser för vård och förvaltning av skyddade områden. Uppdraget skall
utföras i samverkan med Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk, Sametinget,
Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, företrädare för skogsnäringen,
enskilda naturvårds- och friluftsorganisationer och andra berörda
intressenter. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1999. Den del av
uppdraget som omfattar förslag till kriterier för urval av skyddsvärda
naturskogsområden skall dock inte redovisas förrän senast i juni 1999.
Under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård finns ett anslag -
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden (A 3) - som huvudsakligen
utnyttjats för bevarande av skogsmiljöer. I budgetpropositionen föreslås nu
en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor för år 1999. För år 2000
beräknas en ökning med 50 miljoner kronor och för år 2000 en ökning med 110
miljoner kronor. Syftet med ökningarna är att påskynda arbetet med att
skydda värdefulla skogsområden. Genom ökningen av anslaget bör det, enligt
regeringen, vara möjligt att uppnå skydd för ytterligare 250 000 ha
skogsmark genom reservatsbildning. För att utveckla arbetet med biotopsskydd
och naturvårdsavtal har regeringen vidare föreslagit en ökning av anslaget
Insatser för skogsbruket (H 2) under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar med 15 miljoner kronor för år 1999. För
budgetåren 2000 och 2001 beräknas ökningar med 25 miljoner kronor per år.
Tidigare riksdagsbehandling
I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för ombildningen av
Domänverket till aktiebolag, Domän AB, behandlades även frågan om hur olika
delar av verkets markinnehav skulle hanteras (prop. 1991/92:134, bet.
1991/92:NU33). Riksdagen fastställde riktlinjer dels för hur
naturvårdsintresset skulle tillgodoses, dels för hur försäljningen av mark
till enskilda skulle genomföras. När det gällde naturvården erinrade
utskottet om sitt ställningstagande våren 1991 av innebörd att
bolagsbildningen inte fick leda till att områden av stort naturvårdsvärde
miste sitt skydd eller att detta försvagades. Utskottet förutsatte att
naturvårdens intressen skulle komma att tas till vara genom de villkor som
med detta syfte avsågs bli införda i avtalet med bolaget och genom statens
ägarfunktion i det nya bolaget.
I det avtal om bolagisering av Domänverket som ingicks i juni 1992 mellan
svenska staten och Domän AB finns ett avsnitt (9.10) om naturvård. Där
regleras hanteringen av från naturvårdssynpunkt värdefull mark, varvid bl.a.
anges att överlåtelser skall ske till gängse marknadspris. I avtalet finns
också regler om s.k. försöksparker. Enligt uppgift från Närings- och
handelsdepartementet kommer det nämnda avtalet att fortsätta att gälla även
efter ett genomförande av den nu aktuella affären.
Näringsminister Björn Rosengren besvarade i oktober 1998 en fråga
(1998/99:14) av Rolf Gunnarsson (m) om vilka åtgärder han avser att vidta
för att samordna verksamheten i Statens fastighetsverk, Statens
naturvårdsverk och det nya skogsbolaget (Vasaskog AB). Näringsministern
hänvisade till de riktlinjer för det nya bolaget som föreslås i
budgetpropositionen, med innebörd att i viss utsträckning skall byte av mark
som ägs av bolaget kunna ske mot mark som ägs direkt av staten, varvid bytet
skall ske på affärsmässiga grunder. Den fråga som Rolf Gunnarsson tog upp
ansågs vara för tidigt väckt; regeringen avser att ta upp saken när
förvärvet av det nya skogsbolaget är klart.
Näringsminister Björn Rosengren besvarade vidare i november 1998 en fråga
(1998/99:26) av Kenneth Johansson (s) om regeringen är beredd att lokalisera
huvudkontoret för det nya bolaget till Falun eller Hedemora i Dalarnas län.
Näringsministern meddelade att det ankommer på det nya skogsbolagets
styrelse och ledning - som ännu inte finns på plats - att organisera
verksamheten och bl.a. fatta beslut om lokalisering av olika enheter.
Upplysningar och synpunkter i ärendet
Företrädare för Närings- och handelsdepartementet, Statens naturvårdsverk,
Assi Domän AB, Skogs- och Träfacket, Skogsägarnas Riksförbund och Svenska
Naturskyddsföreningen har inför utskottet lämnat upplysningar och synpunkter
i ärendet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser fördelar med den föreslagna affären med överföring av
skogsmark från Assi Domän till ett nytt skogsbolag. Härigenom kan Assi Domän
få en kapitalstruktur som är mer i överensstämmelse med vad som gäller för
andra skogsindustriföretag av motsvarande storlek. Enligt Assi Domän har
företaget för närvarande ett för stort skogsinnehav i förhållande till sin
industrirörelse. Samtidigt ser utskottet fördelar med ett separat statligt
skogsbolag, bl.a. genom att marknaden för vedråvara vidgas.
Regeringen meddelar i propositionen, som nämnts, sin avsikt att under år
1999 lägga ett offentligt bud på samtliga aktier i det nya skogsbolaget i
syfte att nå en ägarandel på 100 % i detta bolag. Betalningen skall utgöras
av en del av de aktier i Assi Domän som staten för närvarande äger. För att
möjliggöra detta bör riksdagen ge regeringen bemyndigande att minska statens
ägarandel genom ett sådant aktiebyte. Bemyndigandet bör också omfatta rätt
för regeringen att medverka i sådana beslut som innebär att statens
ägarandel i Assi Domän utöver aktiebytet minskar - förutsatt att den
aktuella affären kommer till stånd. Vidare anser utskottet att riksdagen bör
bemyndiga regeringen att genom byte av aktier i Assi Domän förvärva det
utdelade skogsbolaget. Den berörda skogsmarken bör bli föremål för opartisk
värdering.
När det gäller förvaltningen av det nya skogsbolaget anser utskottet
emellertid att de riktlinjer som anges i propositionen inte är helt
tillfredsställande. Som framgått av Naturvårdsverkets redovisning kan det i
norra Sverige uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen och intresset att
förse inlandssågverken med vedråvara. Vidare ger arronderingen av det nya
skogsbolaget mycket begränsade möjligheter att tillgodose behovet av
bytesmarker, framför allt i södra Sverige. Enligt utskottets mening bör
regeringen och Naturvårdsverket föra fortsatta diskussioner med Assi Domän
beträffande möjligheterna till markbyten. Likaså bör motsvarande
diskussioner föras med det nya skogsbolaget. Även kontakter med andra
skogsägare i denna fråga bör tas. Det bör vara en uttalad strävan att få
tillgång till mer mark i södra Sverige som kan användas som bytesmark.
Utgångspunkten skall generellt vara att alla transaktioner skall ske på
marknadsmässiga villkor.
Utskottet vill också framhålla att det avtal som ingicks år 1992 mellan
staten och Domän om hanteringen av från naturvårdssynpunkt värdefull mark
självklart fortsätter att gälla oberoende av de förändringar som kommer att
genomföras. En liknande överenskommelse bör också träffas med det nya
skogsbolaget. Samtidigt utgår utskottet från att avsättningen av sådan
värdefull mark sker uteslutande utifrån naturvårdsmässiga utgångspunkter, så
att inte råvaruförsörjningen till inlandssågverken missgynnas.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur utskottets synpunkter på riktlinjerna för förvaltningen
av det nya skogsbolaget har beaktats.
Riksdagen bör sålunda beträffande riktlinjer för förvaltningen av det nya
skogsbolaget ansluta sig till vad utskottet anfört. De två yrkandena om
bemyndiganden i propositionen tillstyrks av utskottet. Samtliga här aktuella
motioner avstyrks samtidigt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 moment
målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad som anges i propositionen,
res. 1 (m,kd, fp)
2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 momenten
och med avslag på motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 24, 1998/99:Fi211
yrkande 20 i denna del, 1998/99:Sk310 yrkande 11, 1998/99:N233,
1998/99:N238 yrkande 10, 1998/99:N277 yrkandena 6, 10 och 16,
1998/99:N299 yrkandena 7-14, 1998/99: N321, 1998/99:N330 yrkande 24 och
1998/99:N333 yrkande 10
a) bemyndigar regeringen att under år 1999 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utveckling som, inklusive tidigare träffade avtal och beslut, innebär
utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåret 2000, högst 425 000
000 under budgetåret 2001, högst 200 000 000 under budgetåret 2002 och
högst 130 000 000 under budgetåret 2003,
b) bemyndigar regeringen att under år 1999 ikläda staten förpliktelser
inom rymdverksamhet som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter
på högst 1 600 000 000 efter år 1999,
c) medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i
form av garantier till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det
ordinarie garantisystemet,
d) medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i
form av garantier till ett belopp av högst 6 000 000 000 kr för
investeringar i utlandet,
e) bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att
Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,
f) godkänner ändrade riktlinjer för dispositionen av ramanslaget G 3
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. i
enlighet med vad som anges i propositionen,
g) för budgetåret 1999 anvisar anslag under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt regeringens förslag i bilaga,
res. 2 (mp)
3. beträffande Patent- och registreringsverkets
handläggningstider
att riksdagen avslår motion 1998/99:N238 yrkande 17,
res. 3 (m, kd, c, fp)
4. beträffande exportfrämjande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:N299 yrkande 15,
res. 4 (m, kd, c, fp)
5. beträffande Assi Domän AB
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 momen
med anledning av proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 moment 10 och
med avslag på motionerna 1998/99:MJ749 yrkandena 18 och 19,
1998/99:N213, 1998/99:N225, 1998/99:N252, 1998/99:N272, 1998/99:N277
yrkandena 12-15 och 1998/99:N330 yrkande 23
a) med ändringar av tidigare beslut (prop. 1995/96:141, bet.
1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) bemyndigar regeringen att fatta beslut
som medför att statens ägande i Assi Domän AB minskar i enlighet med vad
som anges i propositionen,
b) bemyndigar regeringen att genom byte mot aktier i Assi Domän AB
förvärva det utdelade skogsbolaget,
c) godkänner att regeringen vid förvaltning av det nämnda skogsbolaget
följer de riktlinjer som utskottet angivit.
res. 5 (m, kd) - motiv.
res. 6 (fp)
res. 7 (mp)
Stockholm den 3 december 1998
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s),
Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer (m)*, Sylvia
Lindgren (s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund
(s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*, Matz
Hammarström (mp), Åke Sandström (c)*, Eva Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s)
och Karl Gustav Abramsson (s).
*) Har ej deltagit i beslutet under moment 2
Reservationer
1. Mål (mom. 1)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande och bedömning, i avsnittet
om mål samt bedömning av regeringens resultatredovisning, som börjar med
"Regeringen har" och slutar med "till riksdagen" bort ha följande lydelse:
Regeringen begär i årets budgetproposition godkännande av de övergripande
mål som redovisas för de olika verksamhetsområdena. Enligt utskottets mening
är dock den näringspolitik som regeringen förordar inte den som krävs för
att uppnå tillväxt och utveckling i ekonomin. Som anförs i en reservation
(m, kd, fp) i finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 måste den svenska
ekonomin göras mer dynamisk och mer flexibel så att tillväxten blir högre
och betydligt mer uthållig än den varit under de senaste 30 åren. En ny
ekonomisk politik måste inriktas på att skapa förutsättningar för fler
riktiga jobb och växande företag och på att sänka skadliga skatter. Det är
genom arbete, företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd
skapas, inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste
årens "fram- och tillbakapolitik" måste brytas till förmån för goda, stabila
och långsiktigt verkande regler och åtgärder som gynnar inte minst de mindre
företagen. Eftersom de mål som regeringen formulerar för de olika
verksamhetsområdena tar sin utgångspunkt i en felaktigt utformad
näringspolitik avstyrker utskottet dem.
Utskottet uttryckte i föregående års anslagsbetänkande önskemål om en mer
tydlig mål- och resultatredovisning. Redovisningen av effekterna av de
statliga insatserna för de olika verksamhetsområdena är dock, som
redovisats, i flera fall ganska knapphändig.
En generell notering som kan göras är att kopplingen mellan innehållet i
regleringsbreven och återrapporteringen i budgetpropositionen ofta
förefaller vara mindre god. Regleringsbreven innehåller i många fall olika,
relativt omfattande uppdrag. Däremot redovisas inte resultaten av dessa
uppdrag i någon större utsträckning i budgetpropositionen. Utskottet vill
framhålla vikten av en bättre koppling mellan regleringsbreven och
redovisningen till riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål
att riksdagen avslår proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 moment 1.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Matz Hammarström (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha följande lydelse:
Miljöpartiet står - tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet - bakom
förslagen i budgetpropositionen för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster avseende år
1999 i den statliga budgeten. Samma majoritet står också bakom beräkningen
av det offentliga utgiftstaket samt förslagen om preliminära utgiftstak för
åren 2000 och 2001.
Inom den ram för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 2,9 miljarder kronor som
riksdagen fattar beslut om i dagarna förordar emellertid utskottet - i
likhet med vad som anförs i motion 1998/99:N321 (mp) - vissa omdisponeringar
mellan anslag.
Anslaget Stöd till kooperativ utveckling (A 3) bör sålunda tillföras
ytterligare 9 miljoner kronor. De resurser som går till ny kooperation via
lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) är mycket kostnadseffektiva. LKU
bedriver en blygsam men effektiv rådgivning under former som hittills inte
erhållit någon ekonomisk garanti. Enligt utskottets mening bör det faktum
att anslaget inte helt tagits i anspråk föranleda en mer kraftfull
marknadsföring av stödformen. För att kompensera denna anslagsökning
föreslår utskottet en neddragning av anslaget till investeringsfrämjande (E
4) med 9 miljoner kronor. Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency
har som mål att utländska företag genomför nyinvesteringar och
nyetableringar samt samverkar med andra företag. Detta är inte primärt en
statlig uppgift, anser utskottet; fr.o.m. år 2000 bör anslaget helt utgå.
Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga
konsumenter, som har möjlighet att göra medvetna val. För att konsumenterna
skall få dessa förutsättningar måste insatserna på det konsumentpolitiska
området öka, anser utskottet. Därför bör såväl anslaget till stöd till
konsumentorganisationer (F 5) som anslaget till konsumentforskning (F 6)
ökas med 2 miljoner kronor. För att kompensera dessa ökningar bör anslagen
till konkurrensforskning (C 2) och till bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5) minskas med 2 miljoner kronor. Utskottet
anser att konkurrensforskningen inte skall högprioriteras i förhållande till
konsumentforskningen på det sätt som regeringen gör. Anslaget till
konkurrensforskning bör ligga kvar på den tidigare nivån, och ökningen på 2
miljoner kronor bör i stället läggas på konsumentforskning. Därmed skulle
konkurrens- och konsumentforskningen få lika stora anslag. Utskottet anser
också att anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademien bör minskas med 2
miljoner kronor, eftersom det av utredningar och program från akademien
framgår att den är helt oförstående till de krav som en hållbar utveckling
ställer på tekniken.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen
för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 24 Näringsliv med de nyssnämnda,
föreslagna omdisponeringarna inom ramen. Likaså tillstyrks de övriga här
aktuella förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i budgetpropositionen.
Samtliga aktuella motioner avstyrks därmed i nu berörda delar, med undantag
av motion 1998/99:N321 (mp) i den del som avser anslag för budgetåret 1999,
vilken tillstyrks. Motion 1998/99:N321 (mp) avstyrks dock i den del som
avser yrkandet om anslag för budgetåren 2000 och 2001, eftersom det aktuella
beslutet endast avser budgetåret 1999.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 momenten
motion 1998/99:N321 yrkande 1, med anledning av proposition 1998/99:1
utgiftsområde 24 moment 11 och med avslag på motionerna 1998/99:Fi210
yrkande 24, 1998/99:Fi211 yrkande 20 i denna del, 1998/99:Sk310 yrkande
11, 1998/99:N233, 1998/99: N238 yrkande 10, 1998/99:N277 yrkandena 6, 10
och 16, 1998/99: N299 yrkandena 7-14, 1998/99:N321 yrkande 2,
1998/99:N330 yrkande 24 och 1998/99:N333 yrkande 10
a)-f) (=utskottet),
g) för budgetåret 1999 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt Miljöpartiets förslag i bilaga.
3. Patent- och registreringsverkets handläggningstider (mom. 3)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om Patent- och
registreringsverkets handläggningstider bort ha följande lydelse:
I motion 1998/99:N238 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om förkortade
handläggningstider hos Patent- och registreringsverket (PRV). Utskottet
anser - i likhet med motionärerna - att det är viktigt att det kommer fram
många innovationer i det svenska näringslivet. Den tidsutdräkt som
handläggningen av olika ansökningar kan vara förenad med kan emellertid
innebära stora kostnader för småföretagen.
Som tidigare redovisats har regeringen påbörjat ett arbete rörande
handläggningstider hos olika myndigheter, bl.a. PRV. Detta arbete bör dock
bedrivas med större kraft och med sikte på konkreta och omedelbara resultat.
För att främja detta bör riksdagen göra ett uttalande till regeringen om
förkortade handläggningstider hos PRV. Därmed blir den nämnda motionen
tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Patent- och registreringsverkets
handläggningstider
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N238 yrkande 17 som sin
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Exportfrämjande verksamhet (mom. 4)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om exportfrämjande
verksamhet bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs en översyn och
samordning av de statliga insatserna för främjande av export, anförs det i
motion 1998/99:N299 (m). Statens exportfrämjande utförs av många aktörer som
agerar oberoende av varandra. Det förslag som Riksrevisionsverket har
framlagt syftar till att få en mer sammanhållen struktur för de
exportfrämjande aktörerna. Regeringen säger sig i budgetpropositionen dela
RRV:s syn, men har underlåtit att komma med förslag till praktiska åtgärder.
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i den nämnda motionen - att
exportfrämjandet bör bedrivas med tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan
aktörerna för att bli mer slagkraftigt. RRV:s förslag att förstärka
Exportrådets roll som sammanhållande kraft bland de offentliga aktörerna bör
därför genomföras.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här har
anfört. Den nämnda motionen tillstyrks därmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N299 yrkande 15 som sin m
regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Assi Domän AB (mom. 5, motiveringen)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Inger Strömbom (kd) och Ola Sundell (m) anser att utskottets
ställningstagande i avsnittet om Assi Domän AB bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall konkurrensutsatt verksamhet - som
grundprincip - bedrivas i privat regi och inte i statlig. Med en
privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt
mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Mot denna bakgrund ser
utskottet regeringens förslag om att minska det statliga ägandet i Assi
Domän som ett steg i rätt riktning. Utskottet vill dock gå längre och
förordar en försäljning av hela det statliga ägandet i bolaget.
Utskottet kan emellertid som ett första steg acceptera den föreslagna
affären med överföring av skogsmark från Assi Domän till ett nytt
skogsbolag. Härigenom kan Assi Domän få en kapitalstruktur som är mer i
överensstämmelse med vad som gäller för andra skogsindustriföretag av
motsvarande storlek. Enligt Assi Domän har företaget för närvarande ett för
stort skogsinnehav i förhållande till sin industrirörelse.
Regeringen meddelar i propositionen, som nämnts, sin avsikt att under år
1999 lägga ett offentligt bud på samtliga aktier i det nya skogsbolaget i
syfte att nå en ägarandel på 100 % i detta bolag. Betalningen skall utgöras
av en del av de aktier i Assi Domän som staten för närvarande äger. För att
möjliggöra detta bör riksdagen ge regeringen bemyndigande att minska statens
ägarandel genom ett sådant aktiebyte. Vidare anser utskottet att riksdagen
bör bemyndiga regeringen att genom byte av aktier i Assi Domän förvärva det
utdelade skogsbolaget. När det gäller detta skogsbolag anser utskottet att
det av principiella skäl bör säljas så snart det är möjligt. Bemyndigandet
bör också omfatta rätt för regeringen att avyttra det resterande
aktieinnehavet i Assi Domän.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att affären
genomförs på ett börsetiskt riktigt och i övrigt professionellt sätt.
Regeringens hit-tillsvarande hantering av frågan har inte varit
tillfredsställande. Det har varit en onödigt långdragen process, som
regeringen inte skött på det sätt som kan krävas. Presentationen av affären
hade mer drag av partipolitiskt utspel i valrörelsen än kommersiell affär
med ett delstatligt, börsnoterat bolag. Agerandet skadar Sveriges anseende,
de statliga företagens kommersiella anseende och den svenska
riskkapitalmarknaden. Vidare har Naturvårdsverket, som redovisats, givits
endast 18 dagar för att göra en inventering av den aktuella marken. Hade
detta uppdrag i stället lämnats under sommaren 1998, då affären
offentliggjordes, hade riksdagen haft ett bättre underlag för sin behandling
än vad som nu är fallet.
Beträffande förvaltningen av det nya skogsbolaget anser utskottet att de
riktlinjer som anges i propositionen inte är helt tillfredsställande ur
naturvårdssynpunkt. Som framgått av Naturvårdsverkets redovisning kan det i
norra Sverige uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen och intresset att
förse inlandssågverken med vedråvara. Vidare ger arronderingen av det nya
skogsbolaget begränsade möjligheter att tillgodose behovet av bytesmarker,
framför allt i södra Sverige. Enligt utskottets mening bör regeringen och
Naturvårdsverket föra fortsatta diskussioner med Assi Domän beträffande
möjligheterna till markbyten. Likaså bör motsvarande diskussioner föras med
det nya skogsbolaget. Även kontakter med andra skogsägare i denna fråga bör
tas. Det bör vara en uttalad strävan att få tillgång till mer mark i södra
Sverige som kan användas som bytesmark. Utgångspunkten skall generellt vara
att alla transaktioner skall ske på marknadsmässiga villkor.
Utskottet vill också framhålla att det avtal som ingicks år 1992 mellan
staten och Domän om hanteringen av från naturvårdssynpunkt värdefull mark
självklart fortsätter att gälla oberoende av de förändringar som kommer att
genomföras. En liknande överenskommelse bör också träffas med det nya
skogsbolaget.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur utskottets synpunkter på riktlinjerna för förvaltningen
av det nya skogsbolaget har beaktats.
Riksdagen bör sålunda beträffande dels riktlinjer för förvaltningen av det
nya skogsbolaget, dels vidareförsäljningen av bolaget - eller lämpliga delar
av dess tillgångar - till aktiva skogsbrukare ansluta sig till vad utskottet
anfört. De två yrkandena om bemyndiganden i propositionen tillstyrks av
utskottet. Samtliga här aktuella motioner avstyrks samtidigt.
6. Assi Domän AB (mom. 5)
Eva Flyborg (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om Assi Domän AB bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall konkurrensutsatt verksamhet - som
grundprincip - bedrivas i privat regi och inte i statlig. Med en
privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt
mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Mot denna bakgrund ser
utskottet regeringens förslag om att minska det statliga ägandet i Assi
Domän som ett steg i rätt riktning. Utskottet vill dock gå längre och
förordar en försäljning av hela det statliga ägandet i bolaget.
Även om utskottet således delar regeringens åsikt att ägandet i Assi Domän
bör minska är det förslag som regeringen framlägger behäftat med så stora
brister att det inte bör genomföras. De effekter som regeringen vill uppnå -
underlättande av markbyten och en bättre situation för köpsågverken - kommer
knappast att uppnås genom affären. Naturvårdsverket bedömer, som redovisats,
att det är stor risk för konflikter mellan sågverkens intressen och
naturvårdsintresset. De skogsmarker i det nya skogsbolaget som skulle
underlätta för köpsågverken i Norrlands inland består till betydande del av
skogsmark av naturvårdsintresse eller hyggen och yngre skog. När det gäller
markbyten - för att underlätta bildande av naturreservat - är behovet av
skogsmark för detta ändamål störst i södra Sverige, medan det nya
skogsbolaget kommer att få ganska begränsade markområden i denna del av
landet. Framför allt är behovet av mark för naturreservatsändamål stort i
närheten av storstadsområdena.
Utskottet vill också framhålla att regeringen inte har hanterat frågan på
ett tillfredsställande sätt. Det har varit en onödigt långdragen process,
som regeringen inte skött på det sätt som kan krävas. Presentationen av
affären hade mer drag av partipolitiskt utspel i valrörelsen än kommersiell
affär med ett delstatligt, börsnoterat bolag. Agerandet skadar Sveriges
anseende, de statliga företagens kommersiella anseende och den svenska
riskkapitalmarknaden. Vidare har Naturvårdsverket, som redovisats, givits
endast 18 dagar för att göra en inventering av den aktuella marken. Hade
detta uppdrag i stället lämnats under sommaren 1998, då affären
offentliggjordes, hade riksdagen haft ett bättre underlag för sin behandling
än vad som nu är fallet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet propositionen i samtliga
här aktuella delar. Den kritik utskottet riktar mot regeringens handläggning
av frågan överensstämmer i stort med vad som anförs i motion 1998/99: N272
(fp); motionen tillstyrks därmed. I motion 1998/99:N277 (v) yrkas avslag på
regeringens förslag i alla här aktuella delar och i motion 1998/99:MJ749 (c)
yrkas avslag beträffande godkännande av riktlinjer för förvaltningen av det
nya skogsbolaget - i dessa delar blir motionerna tillgodosedda. I övrigt
avstyrks de här aktuella motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Assi Domän AB
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 18, 1998/9
1998/99:N277 yrkande 14 avslår proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24
momenten 8-10 och motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 19, 1998/99:N213,
1998/99:N225, 1998/99: N252, 1998/99:N277 yrkandena 12, 13 och 15 och
1998/99:N330 yrkande 23.
7. Assi Domän AB (mom. 5)
Matz Hammarström (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om Assi Domän AB bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det förslag som regeringen framlägger är behäftat med
så stora brister att det inte bör genomföras. Naturvårdsverket bedömer, som
redovisats, att det är stor risk för konflikter mellan sågverkens intressen
och naturvårdsintresset. De skogsmarker i Norrlands inland som föreslås
överföras till det nya skogsbolaget består till betydande del av skogsmark
av naturvårdsintresse eller hyggen och yngre skog, varför det finns risk för
att avverkningstrycket på skyddsvärd skog kan öka vid ett genomförande av
affären. När det gäller markbyten - för att möjliggöra bildande av
naturreservat - är behovet av skogsmark för detta ändamål störst i södra
Sverige, men det nya skogsbolaget kommer att få ganska begränsade
markområden i denna del av landet.
Utskottet anser att det är beklagligt att staten - liksom då Assi Domän
bildades år 1993 - inte utnyttjar möjligheten att i samband med den här
aktuella affären bevara skyddsvärda skogar. En möjlighet som borde ha
diskuterats är att avkastnings- och utdelningskraven för det nya bolaget
skulle ha utformats så att intresset att bevara den skyddsvärda skogen kunde
tillvaratas.
Utskottet vill också framhålla att regeringen inte har hanterat frågan på
ett tillfredsställande sätt. Bland annat har Naturvårdsverket, som
redovisats, givits endast 18 dagar för att göra en inventering av den
aktuella marken. Hade detta uppdrag i stället lämnats under sommaren 1998,
då affären offentliggjordes, hade riksdagen haft ett bättre underlag för sin
behandling än vad som nu är fallet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet propositionen i samtliga
här aktuella delar. Den kritik som utskottet riktar mot regeringens
handläggning av frågan överensstämmer i stort med vad som anförs i motion
1998/99: N272 (fp); motionen tillstyrks därmed. I motion 1998/99:N277 (v)
yrkas avslag på regeringens förslag i alla här aktuella delar och i motion
1998/99:MJ749 (c) yrkas avslag beträffande godkännande av riktlinjer för
förvaltningen av det nya skogsbolaget - i dessa delar blir motionerna
tillgodosedda. I övrigt avstyrks de här aktuella motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Assi Domän AB
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 18, 1998/99
1998/99:N277 yrkande 14 avslår proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24
momenten 8-10 och motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 19, 1998/99:N213,
1998/99:N225, 1998/99: N252, 1998/99:N277 yrkandena 12, 13 och 15 och
1998/99:N330 yrkande 23.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2000 och 2001.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt
och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan
steg för steg pressas tillbaka, samtidigt som den sociala tryggheten också i
andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för Moderata
samlingspartiet i en reservation (16) lagt fram förslag till totala utgifter
på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här
aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en
minskning med 122,5 miljoner kronor jämfört med det som kan förväntas bli
riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på olika anslag
framgår av motion 1998/99:N299 (m) och av bilaga.
Till anslaget till teknisk forskning och utveckling borde således ha
anvisats 110 miljoner kronor utöver regeringens förslag. De av regeringen
tidigare genomförda, mycket kraftiga besparingarna på detta anslag hotar på
sikt de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft. Också
regeringens tidigare besparing på anslaget till STATT innebär att tillgången
på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv försämras. Denna
verksamhet borde i stället tillföras 2 miljoner kronor. Vidare borde
NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering tillskjutas ytterligare 5 miljoner
kronor.
En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser
för att främja konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som
gör Sverige mer utvecklingskraftigt. Framför allt inom områden av
monopoliserad kommunal tjänsteverksamhet kan mycket vinnas genom en
målmedveten konkurrensutsättning. För att underlätta denna process bör
konkurrensreglerna förbättras avseende kommunal affärsverksamhet.
Konkurrensverket bör bl.a. ges en starkare ställning och tillföras
ytterligare 2 miljoner kronor.
I vårt budgetförslag förordades också att tre anslag skulle slopas helt
eller i huvudsak, nämligen Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5),
Stöd till kooperativ utveckling (A 3) och Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. (G 3). Motsvarande medel som regeringen
föreslår för näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör i stället anslås
på biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7. De näringspolitiska
insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra näringsklimat, och
olika företagsformer bör behandlas lika i regel- och skattesystem. Då kan
ett särskilt anslag för kooperativ utveckling inte motiveras. Eftersom
regeringen inte har aviserat någon privatisering av något större statligt
företag kan G 3-anslaget i huvudsak utgå. För erforderliga ägarinsatser i
Statens Premiefond AB bör dock 10 miljoner kronor anslås under anslaget.
Slutligen borde anslaget till Konsumentverket kunna minskas med 10 miljoner
kronor av statsfinansiella skäl.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2000 och 2001.
I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädarna för Kristdemokraterna i en reservation
(17) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning
på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med 222 miljoner kronor
jämfört med det som kan förväntas bli riksdagens beslut. Hur den minskade
ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion 1998/99:N330 (kd) och
av bilaga. Då Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet är det i detta
andra steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Vi
deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar vi vilken
fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av
Kristdemokraterna.
Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör slopas.
Kristdemokraterna ställer sig avvisande till statligt stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser. Vidare anser vi att anslaget
till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör företag som är
verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ägas av staten. Statliga
företag bör avyttras i den takt som marknaden kan absorbera, varför något
anslag för omstrukturering alltså inte är nödvändigt.
Anslaget till STATT borde ökas med 3 miljoner kronor. Regeringens förslag
att den av riksdagen för år 1997 beslutade sänkta nivån av anslaget till
STATT skall gälla även för den kommande treårsperioden är inte förenligt med
de ambitioner som bör prägla näringspolitiken. Bevakning av och rapportering
om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer är
av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett
konkurrenskraftigt industriland.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Åke Sandström (c) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2000 och 2001.
I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet i en reservation (18)
lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på
utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv
innebär den föreslagna ramen en ökning med 144 miljoner kronor jämfört med
det som kan förväntas bli riksdagens beslut. Hur den ökade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motion 1998/99:Fi210 (c) och av bilaga.
Då Centerpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg av
budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning av
den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag deltar således
inte i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv. I det följande redovisar jag vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.
Två nya anslag borde införas under utgiftsområdet. Det ena avser stöd till
jordbruks- och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft, där 114 miljoner
kronor borde anvisas för budgetåret 1999. För budgetåren 2000 och 2001 borde
113 miljoner kronor tas upp. Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige
tvingas arbeta med betydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter
än vad som är fallet för motsvarande näringar i konkurrentländerna, varför
den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i stort behov av
konkurrenshöjande insatser. Det bör avsättas 90 miljoner kronor per år under
fyra år för en satsning på forskning och utveckling inom livsmedelssektorn,
i enlighet med förslag i betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:167). Under år 1999 bör också 2 miljoner kronor anvisas till ett
program för gårdsbaserad livsmedelsförädling enligt förslag i den nämnda
utredningen. Vidare bör det ske satsningar på trädgårdsnäringen, innebärande
ett femårigt stödprogram för strukturomvandling av växthusodlingen till en
kostnad om 7 miljoner kronor per år. Dessutom bör 15 miljoner kronor per år
anvisas som en kollektiv resurs för trädgårdsbranschens utveckling under fem
år.
Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentrumen har en
viktig roll i att utveckla kvinnors företagande. De hittillsvarande
satsningarna på kvinnliga resurscentrum på länsnivå måste permanentas och
vidareutvecklas. Ett nytt anslag, Stöd till kvinnors företagande, borde
därför inrättas och för år 1999 tas upp med 60 miljoner kronor. Finansiering
av detta nya anslag för nästa budgetår borde kunna ske genom att anslaget
Teknisk forskning och utveckling (D 1) engångsvis minskas med motsvarande
belopp.
Jag anser slutligen att anslaget till exportfrämjande verksamhet borde ökas
med 30 miljoner kronor. De ökade medlen skall användas för att stärka den
svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige importerar för närvarande
mer miljöanpassad teknik än som exporteras.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Eva Flyborg (fp) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2000 och 2001.
I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädaren för Folkpartiet i en reservation (19) lagt
fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på
utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv
innebär den föreslagna ramen en minskning med 209 miljoner kronor jämfört
med det som kan förväntas bli riksdagens beslut. Hur den minskade ramen
borde fördelas på olika anslag framgår av motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och
1998/99:N333 (fp) samt av bilaga. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet
är det i detta andra steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i
beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom
utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende moment
2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar
jag vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av
Folkpartiet.
Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör slopas. Den
första s.k. Östersjömiljarden har använts till diverse satsningar på
renoveringar av kulturhus i Sverige och Polen, demonstrationsmejerier i S:t
Petersburg, etc. Vidare anser jag att anslaget till kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. borde slopas. I motion
1998/99:N300 (fp) om statliga bolag redovisas en strategi för avveckling av
statligt ägda företag med beräkningar av vilka resurser som då kan frigöras.
Beräkningarna är utförda med hänsyn till eventuella kostnader i samband med
försäljningarna.
På konkurrensområdet borde anslagen ökas - Konkurrensverket borde tillföras
10 miljoner kronor och konkurrensforskningen 6 miljoner kronor.
Konkurrensverket bör ges större möjligheter att agera "konkurrenspoliser"
genom ökade resurser till egna undersökningar och uppföljningar. För
närvarande koncentreras arbetet till de anmälningar som kommer in till
verket och handläggningstiderna blir i vissa fall mycket långa. Forskningen
kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av konkurrensförhållanden på
olika svenska marknader och effekter av olika slags regleringar, är av stor
vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete och möjligheter att föreslå
förändringar i lagar och regler.
5. Anslag för budgetåren 2000 och 2001 (mom. 2)
Matz Hammarström (mp) anför:
Det aktuella beslutet om anslag avser endast budgetåret 1999. Jag vill
emellertid redovisa att jag har samma uppfattning som den som anges i motion
1998/99:N321 (mp) beträffande lämplig nivå på ram för utgiftsområde 24
Näringsliv för budgetåren 2000 och 2001 och fördelning på anslag. Ramen för
budgetåren 2000 och 2001 borde sålunda vara 129 miljoner kronor respektive
130 miljoner kronor lägre än vad regeringen angivit. Fördelningen på anslag
framgår av den nämnda motionen.
6. Assi Domän AB (mom. 5)
Åke Sandström (c) anför:
Jag vill framhålla vikten av att staten inte förblir ägare av den produktiva
skogsmarken i det nya skogsbolaget, utan att den skall säljas vidare till
aktiva, enskilda brukare.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom
utgiftsområde 24 Näringsliv för år 1999
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag Regeringens m v kd c
förslag
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A Närings- och
1 teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (ram) 214
287
-------------------------------------------------------------------------------
A Småföretagsutveckling (ram) 184 +5
2 062 000
-------------------------------------------------------------------------------
A Stöd till kooperativ utveckling 16 500 -16 500
3 (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
A Turistfrämjande (ram) 80 511
4
-------------------------------------------------------------------------------
A Sveriges geologiska undersökning:
5 Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. (ram) 187
993
-------------------------------------------------------------------------------
A Sveriges geologiska undersökning:
6 Geovetenskaplig forskning (ram)
4 786
-------------------------------------------------------------------------------
A Sveriges geologiska undersökning:
7 Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar, m.m. 35
(ram) 000
-------------------------------------------------------------------------------
A Nytt anslag: Stöd till jordbruks-
8 och livsmedelsnäringarnas
konkurrenskraft +114
000
-------------------------------------------------------------------------------
A Nytt anslag: Stöd till kvinnors +60
9 företagande 000
-------------------------------------------------------------------------------
B Patentbesvärsrätten (ram) 11
1 801
-------------------------------------------------------------------------------
B Styrelsen för ackreditering och
2 teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet (ram) 16
103
-------------------------------------------------------------------------------
B Styrelsen för ackreditering och
3 teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser (ram) 24
947
-------------------------------------------------------------------------------
B Elsäkerhetsverket (ram) 37
4 416
-------------------------------------------------------------------------------
B Sprängämnesinspektionen (ram) 15
5 207
-------------------------------------------------------------------------------
B Bidrag till standardisering,
6 provnings- och mätteknisk FoU m.m.
(ram) 77
000
-------------------------------------------------------------------------------
B Patent- och registreringsverket:
7 Finansiering av viss verksamhet
(likvidatorer) (ram) 9 400
-------------------------------------------------------------------------------
C Konkurrensverket (ram) 62 +2 000 +10
1 465
-------------------------------------------------------------------------------
C Konkurrensforskning (ram) 6 011
2 0
-------------------------------------------------------------------------------
D Teknisk forskning och utveckling 689 +110 -60 000
1 (ram) 200 000
-------------------------------------------------------------------------------
D Rymdstyrelsen: 14
2 Förvaltningskostnader (ram) 465
-------------------------------------------------------------------------------
D Rymdverksamhet (ram) 529
3 568
-------------------------------------------------------------------------------
D Bidrag till Stiftelsen Sveriges
4 teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (obet) 29 +2 000 +3 000
892
-------------------------------------------------------------------------------
D Bidrag till 5 359
5 Ingenjörsvetenskapsakademien
(obet)
-------------------------------------------------------------------------------
E Kommerskollegium (ram) 53
1 640
-------------------------------------------------------------------------------
E Exportfrämjande verksamhet (ram) 157 +30 000
2 656
-------------------------------------------------------------------------------
E AB Svensk Exportkredits
3 statsstödda exportkreditgivning
(ram) 5 255
-------------------------------------------------------------------------------
E Investeringsfrämjande (ram) 46 941
4
-------------------------------------------------------------------------------
E Näringslivsutveckling i 150 -150 -150
5 Östersjöregionen (ram) 000 000 000 00
-------------------------------------------------------------------------------
F Marknadsdomstolen (ram) 5 171
1
-------------------------------------------------------------------------------
F Konsumentverket (ram) 76 802 - 10
2 000
-------------------------------------------------------------------------------
F Allmänna reklamationsnämnden (ram) 14 123
3
-------------------------------------------------------------------------------
F Fastighetsmäklarnämnden (ram) 6 198
4
-------------------------------------------------------------------------------
F Stöd till konsumentorganisationer 4 100
5 (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
F Stöd till konsumentforskning (ram) 2 159
6
-------------------------------------------------------------------------------
F Bidrag till miljömärkning av 4 600
7 produkter (obet)
-------------------------------------------------------------------------------
G Täckande av förluster vid viss
1 garantigivning, m.m. (ram)
6 000
-------------------------------------------------------------------------------
G Medel till AB Göta kanalbolag för
2 upprustning och drift av kanalen
(obet) 15 000
-------------------------------------------------------------------------------
G Kostnader för omstrukturering av
3 vissa statligt ägda företag, m.m.
(ram) 75 000 -65 -75 -
000 000 000
-------------------------------------------------------------------------------
G Avgifter till vissa
4 internationella organisationer
(ram) 23 329
-------------------------------------------------------------------------------
Summa
2 897 947 -122 ±0 -222 +144 -209
500 000 000 000 ±0
-------------------------------------------------------------------------------