I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 1999 om anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28
motionsyrkanden. Riksdagen har den 2 december 1998
bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till
1 548 899 000 kr.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag
m.m. tillstyrks. Förslagen innebär att införandet av
miljöbalken och arbetet med att uppnå de nya
föreslagna miljökvalitetsmålen och målen för
ekologiskt hållbar utveckling har hög prioritet i
arbetet inom hela Regeringskansliet och på de olika
myndigheterna. Förberedelserna inför Sveriges
ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med
miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt
miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.
Åtgärder för att främja den biologiska mångfalden
prioriteras också mycket högt genom en betydande
förstärkning av medlen för inköp av värdefulla
naturområden, främst skogsmark.
Resurserna för miljöövervakning förstärks för att
kunna följa upp de nationella miljökvalitetsmålen
och upprätthålla en baskompetens avseende organiska
miljögifter samt öka satsningarna på övervakning
avseende biologisk mångfald, materialflöden och
kretslopp.
Resurserna för sanering och återställning av
förorenade områden förstärks ytterligare genom att
ett anslag förs upp för investeringar,
undersökningar och åtgärder av sådana
saneringsobjekt som är särskilt angelägna. Den med
näringslivet och staten samfinansierade forskningen
som bedrivs via Stiftelsen Institutet för vatten-
och luftvårdsforskning tillförs resurser eftersom
den inte längre finansieras via Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning, MISTRA.
Myndigheternas arbete med anledning av beslutet att
avveckla de båda reaktorerna i Barsebäck kommer att
fortsätta och intensifieras under år 1999.
Till betänkandet har fogats 4 reservationer och 4
särskilda yttranden.
Propositionen
Proposition 1998/99:1 utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
A Miljövård
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999, i fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden, för statens
räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband
med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som innebär åtaganden om högst
120 000 000 kr för budgetåret 2000,
2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt följande uppställning:
A 1 Naturvårdsverket; ramanslag; 266 141 000 kr,
A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag;
127 706 000 kr,
A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden; ramanslag; 577 975 000 kr,
A 4 Sanering och återställning av förorenade
områden; ramanslag; 40 000 000 kr,
A 5 Åtgärder för att rena Dalälven;
reservationsanslag; 29 000 000 kr,
A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 77 674 000 kr,
A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag;
35 002 000 kr,
A 8 Stockholms internationella miljöinstitut;
obetecknat anslag; 12 000 000 kr,
A 9 Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning; obetecknat anslag;
12 000 000 kr,
A 10 Miljöinsatser i Östersjöregionen;
reservationsanslag; 122 100 000 kr,
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag;
80 358 000 kr,
B 2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag; 76 885 000 kr,
B 3 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 65 306 000 kr,
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.
Motionerna
1998/99:MJ225 av Kjell-Erik Karlsson (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att någon förändring
av verksamheten ej skall ske förrän
Naturvårdsverkets nationella plan för
kalkningsverksamheten lagts fram halvårsskiftet
1999.
1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet
Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
1998/99:MJ247 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibel användning av
anslag till kulturreservat.
1998/99:MJ248 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under A 1 inom
utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 346 141 000 kr
i enlighet med vad anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under A 3 inom
utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 597 975 000 kr
i enlighet med vad anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om redovisningen av
satsningarna på kalkning,
4. att riksdagen beslutar att under A 10 inom
utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om noll kronor i
enlighet med vad anförts i motionen.
1998/99:MJ605 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillföra 100
miljoner kronor för forskning inom Natur-
vårdsverkets ram.
1998/99:MJ704 av Inger René och Berit Adolfsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
kalkning av sjöar och vattendrag.
1998/99:MJ712 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en mindre del av
markanslaget bör få användas till nödvändig
administration och handläggning.
1998/99:MJ716 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade
regler så att länsstyrelserna kan använda en del av
markanslaget till sin administration i samband med
arbetet att bilda naturreservat.
1998/99:MJ717 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av kalkning,
särskilt vad gäller vattendragen i Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att mer kraftfullt
driva frågan om bekämpning av försurning.
1998/99:MJ726 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
markanslaget får utnyttjas till nödvändig
administration och handläggning.
1998/99:MJ730 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt
kalkning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att även
tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
kalkning för den biologiska mångfalden i många
vatten,
4. att riksdagen begär att regeringen, utifrån det
ökade behovet, tar fram konkreta och tidsbestämda
mål för kalkningsverksamheten för beslut i
riksdagen.
1998/99:MJ737 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar höja anslagsnivån för
kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag så att
verksamheten kan bedrivas minst på dagens nivå.
1998/99:MJ747 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skyddet av de
myrar som finns upptagna i myrskyddsplanen skall
beaktas vid skydd av biologisk mångfald i det nya
utökade anslaget A 3,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
konkreta och tidsbestämda mål för
kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen.
1998/99:MJ766 av Karin Olsson och Willy Söderdahl
(s, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
kalkning av skog, sjöar och vattendrag.
1998/99:MJ769 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas att
riksdagen för budgetåret 1999 öronmärker 180 000 000
kr för kalkningsåtgärder.
1998/99:MJ796 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kalkning i sjöar och
vattendrag.
1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillföra Nordens
Ark ett särskilt statligt engångsanslag om
6 miljoner kronor,
10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt
uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
A 3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 577 975 70 000
Nordens Ark 6 000
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
21. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom
utgiftsområde 20 i enlighet med vad i motionen anförts.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
A 1 Naturvårdsverket 266 141 50 000
A 3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden
577 975
40 000
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
19. (del) att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt uppställningen i bilaga 2.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
A 3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 577 975 76 000
Utskottet
Propositionen
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde
omfattar utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar.
Utgiftsområde 20 omfattar frågor rörande biologisk
mångfald och naturvård, vatten- och luftvård,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö-
och kretsloppsforskning, kemikaliekontroll,
strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till
kärnkraften samt internationellt miljösamarbete.
Regeringens förslag för år 1999 innebär att 1 299,6
miljoner kronor avsätts för verksamhetsområdet
Miljövård och 249,3 miljoner kronor för
verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
Efter behandling i finansutskottet har riksdagen
genom beslut den 2 december 1998 bestämt
utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård till 1 548 899 000 kr. Beslutet
överensstämmer med regeringens förslag. Detta
innebär att huvuddelen av de motioner som berör
enskilda anslag bör avslås på den grunden att de
inte ryms inom den beslutade utgiftsramen.
I förhållande till 1998 års vårproposition (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20) har utgiftsområdet
för år 1999 ökats med ca 260 miljoner kronor.
Utgiftsramen ökar med sammanlagt 334 miljoner kronor
under år 1999 jämfört med år 1998. Anslagssparandet
på utgiftsområdet har minskat med 150 miljoner
kronor under år 1997. Bedömningen är att anslags-
sparandet kommer att minska ytterligare under år
1998.
Prioriteringar
Införandet av miljöbalken och arbetet med att uppnå
de nya föreslagna miljökvalitetsmålen och målen för
ekologiskt hållbar utveckling har hög prioritet i
arbetet inom hela Regeringskansliet och på de olika
myndigheterna. Förberedelserna inför Sveriges
ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med
miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt
miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.
Åtgärder för att främja den biologiska mångfalden
prioriteras mycket högt genom en betydande
förstärkning av medlen för inköp av värdefulla
naturområden, främst skogsmark.
Resurserna för miljöövervakning förstärks för att
kunna följa upp de nationella miljökvalitetsmålen
och upprätthålla en baskompetens avseende organiska
miljögifter samt öka satsningar på övervakning
avseende biologisk mångfald, materialflöden och
kretslopp.
Resurserna för sanering och återställning av
förorenade områden förstärks ytterligare genom att
föra upp ett anslag för investeringar,
undersökningar och åtgärder av ur risksynpunkt
särskilt angelägna saneringsobjekt.
Den med näringslivet och staten samfinansierade
forskningen som bedrivs via Stiftelsen Institutet
för vatten- och luftvårdsforskning tillförs resurser
eftersom den inte längre finansieras via Stiftelsen
för miljöstrategisk forskning, MISTRA.
Myndigheternas arbete med anledning av beslutet att
avveckla de båda reaktorerna i Barsebäck (prop.
1996/97:84) kommer att fortsätta och intensifieras
under år 1999.
Kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens
kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut
ges fortsatt hög prioritet för att säkerställa att
säkerheten upprätthålls under avvecklingen av
kärnkraften.
Under år 1999 kommer också hög prioritet i
Regeringskansliets och myndigheternas arbete att ges
åt en hållbar utveckling inom EU, miljöfrågorna i
utvidgningsprocessen och förberedelserna för
Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001.
Resultatbedömning - tillståndet och utvecklingen
inom området
Målen inom utgiftsområdet är att skydda människors
hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en
långsiktig god hushållning med naturresurser samt
skydda natur- och kulturlandskap. Dessa övergripande
mål som antogs av riksdagen år 1991 bör enligt
regeringen kvarstå som allmän inriktning för det
miljöpolitiska arbetet. I propositionen (prop.
1997/98:145) Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett
hållbart Sverige anges att regeringens övergripande
mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa
generation kunna lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
De senaste årens förändringar i miljöpåverkan,
miljötillstånd och miljöåtgärder har redovisats av
Naturvårdsverket i rapporten de Facto; 98. I
rapporten konstateras att miljötillståndet inte har
förändrats särskilt mycket de senaste åren. Däremot
noteras en hel del positiva åtgärder som kommer att
ge effekter senare.
Luftkvaliteten i svenska tätorter har förbättrats
betydligt men situationen är inte
tillfredsställande. Det faktum att bara drygt
hälften av våra personbilar har katalysatorer och
att biltrafiken har ökat något är förklaringar till
att utsläppen inte har minskat.
Nedfallet av metaller från luften har mer än
halverats sedan 1970-talet. De mål som satts för att
minska utsläpp till luft av bly, kadmium och
kvicksilver har helt eller nästan nåtts.
Utsläppen av några av de allvarligaste
miljögifterna har minskat. Det gäller även halterna
i människor och djur. De sjunkande halterna av
miljögifter är den viktigaste förklaringen till att
bestånden av havsörn och säl har ökat i Östersjön
men det finns fortfarande skador hos sälar som tyder
på att de har hormonella rubbningar.
Miljötillståndet i havet är allmänt sett
fortfarande otillfredsställande men försämras för
närvarande inte.
Minskade utsläpp av svavel i Europa är sannolikt
den viktigaste förklaringen till att
försurningsläget i svenska sjöar förbättrats under
1990-talet.
Den främsta orsaken till att den biologiska
mångfalden har minskat är det över århundraden
intensiva utnyttjandet av skogarna för svedjebruk,
bete, träkolsframställning och virkesförsörjning
till den moderna skogsindustrin. Så gott som alla
skogar i Sverige är sålunda påverkade av skogsbruk.
I dagens skog finns högst 1-2 % död ved. En
tredjedel av skogens ca 1 500 rödlistade arter, dvs.
hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter, är
beroende av döda träd. Under senare år har
miljöhänsynen i skogsbruket ökat.
Enligt FN:s ramkonvention för klimatförändringar
(SÖ 1993:13) skall halten av växthusgaser
stabiliseras på en nivå som minskar risken för att
farliga störningar uppkommer i klimatsystemet. Vid
klimatkonventionens tredje partsmöte i Kyoto i
december 1997 enades parterna om ett protokoll till
klimatkonventionen som innebär bindande
utsläppsåtaganden för alla industriländer.
Regeringens nuvarande huvudsakliga strategi för att
nå koldioxidmålet är att begränsa användningen av
fossila bränslen och ersätta dem med förnybara
energikällor, samt ett effektivare utnyttjande av
energi. En kommitté (M 1998:06) med parlamentarisk
sammansättning har startat arbetet med
åtgärdsprogram för Sveriges klimatarbete.
Resultatbedömning - statliga insatser inom området
En ny samlad skärpt och breddad miljölagstiftning,
en miljöbalk, införs fr.o.m. den 1 januari 1999
(prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr.
1997/98:278). Införandet av en miljöbalk innebär en
skärpt och breddad miljölagstiftning för en hållbar
utveckling. Som en följd av miljöbalken inrättas per
den 1 januari 1999 fem miljödomstolar och en
miljööverdomstol. Koncessionsnämnden för miljöskydd
läggs samtidigt ned.
Förra årets regeringsskrivelse Ekologisk hållbarhet
(skr. 1997/98:13) innehöll åtgärdsprogram för
omställningsarbetet för samtliga samhälls-sektorer.
Många av de föreslagna åtgärderna är genomförda och
arbete pågår för att fullfölja de mer långsiktiga
strategierna. I en separat skrivelse Hållbara
Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en
ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/99:5), som
överlämnas till riksdagen samtidigt som
budgetpropositionen, redovisas en uppföljning av de
genomförda åtgärderna. I januari 1997 tillsattes en
delegation för en ekologiskt hållbar utveckling.
Regeringens miljöproposition (prop. 1997/98:145)
Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart
Sverige är en vidareutveckling och precisering av
det inledda arbetet för en ekologiskt hållbar
utveckling. Regeringen har beslutat tillsätta en
parlamentarisk beredning (M 1998:07) med uppgift att
göra en samlad översyn av vilka delmål som behövs
för att de nationella miljökvalitetsmålen skall
kunna nås inom en generation.
I det fortsatta miljö- och
resurshushållningsarbetet har sammanlagt 66
myndigheter fått i uppdrag att införa
miljöledningssystem som ett verktyg i detta arbete.
Delegationen (M 1998:01) för ekologiskt hållbar
upphandling tillsattes under våren 1998.
Sedan introduktionen av blyfri bensin under senare
delen av 1980-talet har halterna av bly i luft
minskat avsevärt. Avvecklingen av blyhagel beräknas
minska spridningen av bly med 700-1 000 ton per år.
Användningen av kvicksilver som årligen säljs i
varor har minskat markant sedan förordningen
(1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor
infördes.
I slutet av juni nåddes en slutlig förlikning om
Auto/Oildirektiven för lätta bilar och bränslen. I
beslutet ingår att det införs ett gemensamt till-
verkaransvar för avgasreningens hållbarhet inom EU.
En effekt av införandet av producentansvar för
förpackningar är att stora delar av
förpackningsmaterialet utnyttjas i stället för att
deponeras. Ett annat sätt att omhänderta avfall är
att förbränna det och samtidigt använda den energi
som genereras. Det finns i dag 21
avfallsförbränningsanläggningar i Sverige.
Riksdagen beslutade år 1997 mål för ett nytt
program för att fortsätta att minska hälso- och
miljöriskerna med bekämpningsmedelsanvändningen i
jordbruk och trädgårdsnäring (prop. 1997/98:2, bet.
1997/98:JoU2, rskr. 1997/98:116). Programmet avser
åren 1997-2001.
Under det kommande året skall de åtgärder som
föreslås i EU:s försurningsstrategi genomföras.
Eftersom försurningen i Sverige till mycket stor del
påverkas av utsläppen i Europa, ca 80 % av det
försurande nedfallet härstammar från andra länder i
Europa, kommer dessa åtgärder att för svensk del
innebära förbättringar.
En förutsättning för att nedfallet av försurande
och övergödande ämnen skall minska i den
utsträckning som krävs för att försurningsstrategins
mål skall infrias är att avgasutsläppen från bilar
och arbetsmaskiner minskar. EU:s beslut om skärpta
miljökrav för lätta fordon och bränslen kommer att
bidra till att så sker. De första avgaskraven för
arbetsmaskiner håller på att införas inom EU
(direktiv 97/68/EG) och ett beslut om skärpta
avgaskrav för tunga fordon väntas under 1999.
Åtgärder utanför utgiftsområdet
Länsstyrelserna har på miljöområdet ett viktigt
tillsyns- och samordningsansvar för miljöarbetet på
regional nivå. Mot bakgrund av detta förstärks
länsstyrelsernas resurser för miljötillsyn med 10
miljoner kronor år 1999 och 15 miljoner kronor år
2000 och 2001. Härutöver förstärks resurserna för
länsstyrelsernas nya uppgifter med anledning av
miljöbalken.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anfört i redovisningen av tillståndet och
utvecklingen inom miljöområdet och av de statliga
insatser som gjorts.
När det gäller de allmänpolitiska frågorna inom
utgiftsområde 20 bör tilläggas att utskottet inom
kort påbörjar behandlingen av proposition
1997/98:145 Svenska miljömål samt skrivelse
1998/99:5 Hållbara Sverige ( uppföljning och
fortsatta åtgärder för en ekologiskt hållbar
utveckling. I detta betänkande behandlas i huvudsak
anslagsfrågor och frågor om resultatinformation m.m.
Miljövård
Propositionen
Verksamhetsområdet omfattar insatser för att bevara
den biologiska mångfalden, miljöövervakning, stöd
till återställning av försurade sjöar och vattendrag
genom kalkning, frågor om vatten- och luftvård,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, frågor om forskning
på miljö- och kretsloppsområdet, miljöskyddsfrågor,
kemikaliekontroll och internationellt samarbete inom
miljöområdet. Till området hör vidare
Naturvårdsverket och Kemikalie-inspektionen.
Resultatbedömning
Sverige har hittills anmält 1 449 områden enligt
art- och habitatdirektivet och 75 områden enligt
fågeldirektivet att ingå i det europeiska nätverket
av skyddade områden - Natura 2000. Naturvårdsverket
har i uppdrag att senast den 15 november 1998 i
samarbete med länsstyrelserna lämna förslag till
regeringen på ytterligare områden som kan anslutas
till nätverket.
Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att
närmare ange delmål för skogen. Vidare har
Skogsstyrelsen regeringens uppdrag att bl.a.
utveckla mål för biologisk mångfald. Resultatet
skall redovisas i mars 1999.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i uppdrag
att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens
effekter på den biologiska mångfalden. Den första
utvärderingen och regeringens ställningstaganden
redovisas i propositionen Uppföljning av
skogspolitiken (prop. 1997/98:158). Miljö- och
jordbruksutskottet har nyligen behandlat
propositionen (1998/99:MJU3).
Regeringen har tillkallat en särskild utredare för
att lämna förslag om en sammanhållen rovdjurspolitik
(M1998:03). Utredningen skall redovisa sina förslag
i slutet av år 1999. Utredningen skall med förtur
utreda utökad skyddsjakt på varg.
Regeringen fastslog i propositionen om
producentansvar för bilar (prop. 1995/96:174) sin
uppfattning att regler om försiktighetsmått vid
hantering av skrotbilar skall införas.
Naturvårdsverket arbetar för närvarande med att ta
fram föreskrifter om bilskrotningsanläggningarnas
demontering och hantering av skrotbilar.
År 1992 påbörjades avvecklingen av kvicksilver i
varor. Förordningen omfattade kvicksilver i
termometrar, elektriska komponenter, nivåvakter,
tryckvakter och termostater samt vissa medicinska
instrument och mätinstrument. Hittills har ca 4 ton
kvicksilver (febertermometrar, tekniska varor och
produkter och laboratoriekemikalier) samlats in inom
ramen för åtgärdsprogrammet.
Sverige fick i anslutningsfördraget till EU flera
undantag på kemikalieområdet där de svenska
bestämmelserna var strängare än motsvarande EU-
bestämmelser. 1998 är det sista året som dessa
undantag gäller och den översyn av EU-reglerna som
skulle ske i enlighet med fördraget går mot sitt
slut. Alla undantag är ännu inte färdigbehandlade.
Den del av översynen som redan är avslutad har fått
en bra lösning. För vissa av områdena kommer
Sverige att få förlängt undantag under ytterligare
två eller tre år.
Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom
miljöområdet
Länsstyrelserna skall verka för att bevara den
biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god
hushållning med naturresurser samt skydda natur- och
kulturlandskap. Länsstyrelserna skall härvid
samordna miljöarbetet och miljöövervakningen i
länen. Arbetet skall bl.a. ske utifrån den samlade
regionala miljöstrategin (STRAM).
De flesta av länsstyrelserna har prioriterat
arbetet med tillståndsärenden, vilket i vissa fall
har skett på bekostnad av tillsynsarbetet. Drygt en
tredjedel av länsstyrelserna har prioriterat
samverkan och samordning mellan andra myndigheter
och integration av miljöhänsyn i länsstyrelsernas
arbete. I tillstånds- och tillsynsärenden enligt
miljöskyddslagen uppger flertalet länsstyrelser att
verksamheten inte uppfyller de mål som antagits för
verksamheten. En tredjedel av länsstyrelserna klarar
målet att avgöra 80 % av tillståndsärendena inom sex
månader. En av länsstyrelserna saknar också program
för tillsyn och omprövning av tillstånd för
miljöfarlig verksamhet. En tredjedel har följt sina
program. Resultatet varierar dock kraftigt.
Tillsynsfrågan har behandlats i en rad förslag och
utredningar bl.a. Riksdagens revisorers förslag
angående tillsyn - innebörd och tillämpning, Förslag
till riksdagen 1994/95:RR9, Länsstyrelsernas
miljövårdsarbete i förändring, (RRV 1997:47),
Tillsyn enligt miljöbalken (Ds 1998:22) samt Att se
till eller titta på - om tillsyn inom miljöområdet
(Ds 1998:50). Materialet har bl.a. visat att
tillsynsverksamheten i vissa fall är bristfällig och
att förbättringar kan göras. Mot bakgrund av detta
föreslår regeringen utökade resurser till
länsstyrelserna för tillsyn.
En betydande del av länsstyrelsernas arbete vad
gäller naturvård har under de senaste åren gällt det
europeiska nätverket av skyddade områden, Natura
2000.
Länsstyrelserna har under året haft ett fortsatt
omfattande arbete med att administrera det svenska
miljöprogrammet för jordbruket enligt
rådsförordningen nr (EEC) 2078/92. Det utökade
miljöprogrammet, med nya delprogram och en ökad
budget om 700 miljoner kronor, har medfört ökade
arbetsinsatser för länsstyrelserna i form av
handläggning, information och utbildning.
A 1 Naturvårdsverket
Propositionen
Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets
förvaltningskostnader, inklusive kostnader för att
administrera den verksamhet som finansieras via sak-
anslagen. Verkets namn ändras formellt den 1
januari 1999 från Statens Naturvårdsverk till
Naturvårdsverket. Anslagssparandet har minskat
kraftigt under budgetåret 1997.
Resultatinformation
Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i
miljövårdsarbetet. Verket arbetar för att främja en
ekologiskt hållbar utveckling. En ny organisation
gäller sedan den 1 januari 1998. Viktiga
förändringar är att verket inrättat en
miljörättsavdelning och att projektarbetet fått en
starkare ställning. Betydande insatser under
föregående budgetår har varit verkets medverkan i
arbetet med en ny miljölagstiftning och framtagandet
av underlag till regeringens proposition om nya
miljökvalitetsmål. Verket har dessutom svarat för
en stor del av förberedelserna i EU-arbetet, bl.a.
när det gäller försurningsstrategin och de nya
beslut som fattats om fordons- och bränslekrav.
Sedan våren 1998 finns vid verket ett råd för
Svenska miljönätet. Statskontoret har i en
lägesrapport (1998:17) inför skiftet till år 2000
bedömt att det på nuvarande stadium inte finns
direkt anledning till oro vad gäller
Naturvårdsverkets anpassningsarbete.
Slutsatser
Införandet av miljöbalken kommer att ställa ökade
krav på Naturvårdsverket. Regeringen har beslutat
att ett tillsyns- och föreskriftsråd skall inrättas
vid Naturvårdsverket. Rådet skall vara ett
samrådsorgan för de myndigheter som arbetar med
tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. Syftet
med en samordning av tillsyns- och
föreskriftsarbetet är att stärka rättssäkerheten,
effektiviteten och enhetligheten i
tillsynsverksamheten. Rådet skall bestå av
företrädare för berörda myndigheter, kommunerna och
länsstyrelserna.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998
beräknat medel för bidrag till anläggande av
skoterleder till 20 miljoner kronor. Mot bakgrund
av behovet att skapa utrymme för nytillkommande och
utökade uppgifter för verket med anledning av
miljöbalken, inklusive tillsyns- och
föreskriftsrådet, samt utökat skydd av mark för vård
beräknar regeringen nu medlen till bidrag för
skoterleder till 10 miljoner kronor i stället för 20
miljoner kronor.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA,
har fr.o.m. år 1998 i allt väsentligt övertagit
ansvaret för att finansiera den forskning som
Naturvårdsverket tidigare finansierade via det
dåvarande anslaget för miljö- och
kretsloppsforskning. Dessutom har andra förändringar
gjorts i forskningsfinansieringen nationellt och
internationellt som också påverkar möjligheterna att
finansiera miljöforskning. Naturvårdsverket har kvar
samordningsansvar för miljöforskning och har likaså
ansvar för att se till att information om
forskningsresultat sammanställs och sprids.
Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till
266 141 000 kr. Anslaget beräknas till 267 348 000
miljoner kronor för år 2000 och till 269 688 000
miljoner kronor för år 2001.
Motionerna
I motion MJ238 (kd) yrkas dels att ytterligare 10
miljoner kronor anslås till Naturvårdsverket för att
verket på ett fullgott sätt skall kunna utföra sina
uppgift att vara samlande och pådrivande i
miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och
utvärdering, dels att ytterligare 100 miljoner
kronor anslås till ett nytt anslag, Miljö- och
kretsloppsforskning, för att garantera att nödvändig
grundforskning blir genomförd (yrkande 8 delvis).
Även enligt motion MJ605 (kd) bör anslaget tillföras
100 miljoner kronor för forskning inom
Naturvårdsverkets ram (yrkande 1).
I motion MJ248 (m) yrkas att anslaget A 1
Naturvårdsverket utökas med 80 miljoner kronor för
ökad satsning på miljöforskning (yrkande 1). De
gjorda neddragningarna påverkar Sveriges kompetens
på miljöområdet och möjligheterna att få inflytande
i det internationella miljöarbetet.
Motionärerna i motion Fi210 (c) yrkar att
ytterligare 50 miljoner kronor tillförs
miljöforskningen på anslaget A 1 (yrkande 21
delvis). En översyn välkomnas, men motionärerna
anser att det redan nu står klart att
miljöforskningen behöver tillföras ytterligare
resurser.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i att införandet av miljöbalken
kommer att ställa ökade krav på Naturvårdsverket.
Verket har en viktig samordnande roll. Det är av
stor vikt att tillsynen över efterlevnaden av
lagstiftningen samordnas och skärps i syfte att nå
miljöbalkens mål. Utskottet instämmer i att
tillsynen bör effektiviseras och
tillsynsmyndigheterna verka för att överträdelser
beivras. De samlade myndighetsresurserna bör
fördelas och utnyttjas på ett effektivt sätt för att
fånga upp de möjligheter till
rationaliseringsvinster som den samordnade
lagstiftningen ger.
Såsom regeringen anfört är Naturvårdsverkets
uppgift att vara samlande och pådrivande i
miljövårdsarbetet. Verket arbetar för att främja en
ekologiskt hållbar utveckling. Naturvårdsverket
arbetar i en ny organisation sedan den 1 januari
1998 och utskottet instämmer i att en viktig
förändring är att verket har inrättat en
miljörättsavdelning och att projektarbetet fått en
starkare ställning. Såsom regeringen anfört har
Naturvårdsverket kvar samordningsansvar för
miljöforskning och har likaså ansvar för att se till
att information om forskningsresultat sammanställs
och sprids.
Forskningsrådsnämnden har nyligen redovisat ett
uppdrag av regeringen att i samverkan med
Naturvårdsverket utreda frågan om behovet av kunskap
och forskning om hållbar utveckling.
Forskningsrådsnämnden anför i rapporten (1998:21)
Forskning för hållbar utveckling ( en nationell
strategi (s. 11) att alla forskningsaktörer genom
den stora bredd av frågor som har med hållbar
utveckling att göra, bör ta sin del av ansvaret, var
och en inom sin speciella del av forskningssystemet.
Rapporten övervägs för närvarande inom
Regeringskansliet. Nämnden har fått ett
tilläggsuppdrag att se över den toxikologiska
forskningen som skall rapporteras den 15 december
1998.
Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att
i samverkan med Forskningsrådsnämnden göra en samlad
bedömning av miljöforskningen. Utgångspunkten skall
därvid vara att den samlade miljöforskningen skall
förstärkas. Förslag till åtgärder vad gäller
organisation och inriktning m.m. skall läggas fram.
Detta uppdrag skall redovisas den 15 december 1998.
Regeringen anför i budgetpropositionen att beslut om
åtgärder kan aktualiseras i vårpropositionen 1999.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget A 1 Naturvårdsverket.
Motion MJ248 (m) yrkande 1 avstyrks. Motionerna
MJ238 (kd) yrkande 8 delvis, MJ605 (kd) yrkande 1
och Fi210 (c) yrkande 21 delvis avstyrks på den
grunden att yrkandena går utöver den beslutade
utgiftsramen.
A 2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen
Anslaget disponeras för miljöövervakning, bidrag
till vissa ideella organisationer samt för
bilavgasverksamhet. Medlen till miljöövervakning
fördelas av Naturvårdsverkets
miljöövervakningsnämnd.
Resultatinformation
Miljöövervakningen är ett instrument för att
beskriva tillståndet i miljön och följa hur
tillståndet förändras och därigenom också att följa
upp de miljömål som statsmakterna har satt upp.
Miljöövervakningsdata är viktiga i en rad
sammanhang, bl.a. används miljöövervakningsdata för
beräkningar av kritiska belastningsgränser och har
givit underlag för havsaktionsprogram,
åtgärdsförslag och internationella överenskommelser
om belastningsminskningar m.m. Resultaten från
undersökningar i vattendrag har givit underlag inom
områdena försurning och havsföroreningar samt har
använts till bedömningsgrunder för fastställande av
nationella miljökvalitetsmål. Förutom kväve och
svavel utnyttjas data angående metalltransporter i
det internationella arbetet. Data efterfrågas också
inom EU-arbetet. Data från Sveriges
ståndortskartering vad avser kol i marken har blivit
identifierat av IPCC/OECD som ett världsunikt
material för studier av boreala skogars roll för
kontroll av växthusgaser.
Slutsatser
Data från miljöövervakningen behövs för att kunna ta
fram indikatorer som ger en uppfattning av
miljötillståndet, vid utarbetande av och arbete med
bedömningsgrunder och för arbetet med
miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Antagna
regionala och lokala miljömål behöver följas upp,
och detta förutsätter i många fall data från
miljöövervakningen. Data från miljöövervakningen
behövs också för den nationella statistiken samt för
att kunna följa upp de nationella miljömålen.
Sverige har långa mätserier av vissa miljögifters
förekomst i miljön, t.ex. PCB och dioxiner. På ett
mer allmänt plan nyttjas underlaget i den allmänna
debatten kring miljöföroreningar, särskilt
eutrofiering, vilket har lett till ett generellt
ökat miljömedvetande hos allmänheten.
Regeringen bedömer att resurserna till
miljöövervakningen behöver förstärkas bl.a. för att
målen för hållbar utveckling och de föreslagna nya
nationella miljökvalitetsmålen skall kunna följas
upp. Regeringen beräknar resurserna för
miljöövervakningen till ca 98 miljoner kronor för
budgetåret 1999, vilket är en förstärkning med 31
miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.
Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag
att senast i mars 1999 redovisa ett nytt program för
den framtida miljöövervakningen.
När det gäller bilavgasverksamheten har avtalet om
bilavgas-undersökningar mellan Naturvårdsverket och
AB Svensk Bilprovning sagts upp per den 30 juni
1999. Mot bakgrund härav och av att verksamheten
inklusive finansiering avses utredas beräknas
resurser till bilavgasundersökningar endast t.o.m.
halvårsskiftet.
Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till
127 706 000 kr. Anslaget beräknas till 122 513 000
kr för år 2000 och till 124 938 000 kr för år 2001.
Motionerna
I motion MJ238 (kd) yrkas att ytterligare 10
miljoner kronor anslås till miljöövervakning
(yrkande 8 delvis). Motionärerna anser att av
beloppet bör 2 miljoner kronor öronmärkas till
folkbildning i bioteknik. Internationella
försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och
Sveriges hembygds-förbund bör tillförsäkras resurser
så att man inte riskerar att nödvändiga medel
reduceras.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att det är
angeläget att utveckla såväl den nationella som den
regionala miljöövervakningen och samordna dessa på
ett effektivare sätt. Miljöövervakningen bör i
fortsättningen syfta till att ge underlag för analys
av olika utsläppskällors nationella och
internationella miljöpåverkan och för uppföljning av
de nationella miljökvalitetsmålen.
Utskottet instämmer i att det är angeläget att
upprätthålla en baskompetens avseende organiska
miljögifter. Andra angelägna områden är miljööver-
vakning avseende biologisk mångfald, materialflöden
och kretslopp samt miljöövervakning som avser
människans hälsa - områden som hittills har varit
eftersatta. I övrigt bör som tidigare gälla att
miljöövervakningen skall göra det möjligt att lämna
underlag för åtgärder, bedöma hotbilder och följa
upp beslutade åtgärder.
För år 1998 beräknades på anslaget A 2
Miljöövervakning m.m. 3,5 miljoner kronor i bidrag
till Internationella försurningssekretariatet,
Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund
för visst arbete inom naturvård och miljöskydd samt
1 miljon kronor på anslaget A 7 Visst
internationellt miljösamarbete (prop. 1997/98:1
utg.omr. 20 s. 18, 1997/98:JoU2 s. 21, 34 samt
statsliggaren för år 1998, utg.omr. 20 s. 34). För
bidragen till de ideella organisationerna beräknar
regeringen för budgetåret 1999 en ökning med 1
miljon kronor.
När det gäller frågor om medel för information om
bioteknik är det Gentekniknämnden som har till
uppgift att sprida kunskap om den gentekniska
utvecklingen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 4 s. 106). En
parlamentarisk kommitté utreder för närvarande
frågor om biotekniken i samhället (dir. 1997:120).
Kommittén har bl.a. till uppgift att genom ett öppet
och utåtriktat arbetssätt främja debatt och
diskussion om frågor som rör den moderna biotekniken
och dess konsekvenser för individen som patient,
konsument, arbetstagare, företagare etc.
Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i
propositionen och tillstyrker regeringens förslag
till ramanslag. Motion MJ238 (kd) yrkande 8 delvis
innebär att utgiftsramen överskrids och avstyrks med
det anförda.
A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden
Propositionen
Anslaget disponeras för att bevara den biologiska
mångfalden genom förvärv av särskilt värdefulla
naturområden och för skötsel av naturreservat samt
för återställning av skador förorsakade av
försurande luftföroreningar. De under innevarande
budgetår anvisade anslagen A 3 Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag och A 4
Investeringar och skötsel för naturvård bör föras
samman till ett nytt ramanslag för åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden.
Regeringen beräknar en ökning av anslaget med 150
miljoner kronor för år 1999. För år 2000 bör
anslaget räknas upp med ytterligare 50 miljoner
kronor och för år 2001 ytterligare 110 miljoner
kronor så att anslaget under år 2001 förstärks med
310 miljoner kronor jämfört med innevarande
budgetår. Totalt förstärks anslaget med 660 miljoner
kronor under tre år. Genom ökningen av anslaget bör
det vara möjligt att inom gott och väl tio år uppnå
skydd för ytterligare 250 000 ha skogsmark genom
reservatsbildning.
Under år 1998 har EU beviljat Naturvårdsverket 50
miljoner kronor i bidrag från EU:s fond LIFE för
naturvårdsåtgärder. Eftersom projekten är fleråriga
kommer endast mindre delar av dessa medel att
förbrukas under budgetåret 1998. Medlen skall
nästan uteslutande användas för förvärv av
skogsmark.
Bidragsbestämmelserna om statsbidrag till kalkning
av sjöar och vattendrag regleras i förordningen
(1982:840). Bestämmelserna innebär att statsbidrag
får lämnas till kalkning, biologisk återställning i
kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och
undersökningar i samband med kalkning eller
biologisk återställning.
Regeringen beräknar anslaget till 577 975 000 kr
för år 1999. För år 2000 beräknas anslaget till 628
889 000 kr och till 745 488 000 kr för år 2001.
Resultatinformation
Under budgetåret 1997 säkerställde Naturvårdsverket
nästan 12 000 ha mark för naturvårdsändamål genom i
huvudsak förvärv och intrångsersättningar. Under
året har antalet reservat ökat från 1 693 till 1
963. Den stora ökningen av antalet reservat beror
främst på omvandling av domänreservaten till
naturreservat. Genomsnittskostnaden per hektar har
ökat väsentligt i jämförelse med tidigare budgetår.
Skälet härtill är i första hand att skyddet
inriktats mot produktiva skogsmarker med uppvuxen
skog i Syd- och Mellansverige samt nedanför
fjällskogarna i Norrlandslänen.
Statliga medel för säkerställande av mark för
naturvårdsändamål har liksom närmast föregående år i
huvudsak använts för skydd av skogsmark. I
september 1998 invigdes landets tjugosjätte
nationalpark under namnet Färnebofjärdens
nationalpark. Parken är en av de största i landet
nedanför fjällkedjan.
Kalkningsverksamheten har under året inriktats på
att bibehålla och förbättra pågående
kalkningsprojekt genom kalkning, öppning av
vandringsvägar, biotopvård och återinplantering av
försvunna arter. Det är bara i de större försurade
sjöarna som åtgärder sätts in.
Motioner
I motion MJ225 (v) yrkas tillkännagivande att någon
förändring av verksamheten inte bör ske förrän
Naturvårdsverkets nationella plan för
kalkningsverksamheten lagts fram halvårsskiftet
1999.
I motion MJ238 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10
miljoner kronor ytterligare för länsstyrelsernas
administration (yrkande 8 delvis).
I motion MJ247 (s) yrkas tillkännagivande om
flexibel användning av anslag till kulturreservat.
Riksantikvarieämbetets anslag för kulturmiljö är
relativt små. Därför är det viktigt att använda de
ökade anslagen inom Miljödepartementets område för
skydd av mark och naturvård även för kulturreservat
som innehåller särskilda naturvärden eller biotoper.
Flexibilitet krävs mellan myndigheterna.
Enligt motion MJ248 (m) bör ytterligare 20 miljoner
kronor tillföras anslaget A 3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden för att öka
resurserna till kalkningen (yrkande 2). Vidare bör
redovisningen av anslaget till kalkning göras
tydligare, t.ex. genom att regeringen återgår till
att redovisa kalkningen under ett eget anslag
(yrkande 3).
Enligt motion MJ704 (m) bör kalkningen av sjöar och
vattendrag återställas till en sådan nivå att inte
uppnådda resultat äventyras.
I motion MJ712 (fp) yrkas tillkännagivande om att
en mindre del av markanslaget bör få användas till
nödvändig administration och handläggning.
I motion MJ716 (m) yrkas tillkännagivande om
behovet av ändrade regler så att länsstyrelserna kan
använda en del av markanslaget till sin
administration i samband med arbetet att bilda
naturreservat.
I motion MJ717 (fp) yrkas tillkännagivande om
behovet av kalkning, särskilt vattendragen i
Västsverige (yrkande 1). Vidare anförs att frågan om
bekämpning av försurning bör drivas mer kraftfullt
inom EU (yrkande 2).
I motion MJ726 (v) yrkas att markanslaget bör få
utnyttjas till nödvändig administration och
handläggning.
I motion MJ730 (mp) yrkas tillkännagivande om
nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag
får fortsatt kalkning (yrkande 1). Vidare påtalas
vikten av att även tidigare inte kalkade vatten kan
börja kalkas (yrkande 2). Motionärerna framhåller
också nödvändigheten av kalkning för den biologiska
mångfalden i många vatten (yrkande 3). Riksdagen bör
begära att regeringen, utifrån det ökade behovet,
tar fram konkreta och tidsbestämda mål för
kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen
(yrkande 4).
Enligt motion MJ737 (c) bör anslagsnivån för
kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag höjas så
att verksamheten kan bedrivas minst på dagens nivå.
I motion MJ747 (mp) yrkas att skyddet av de myrar
som är upptagna i myrskyddsplanen skall beaktas vid
skydd av biologisk mångfald i det utökade anslaget A
3 (yrkande 5). Vidare yrkas att riksdagen hos
regeringen bör begära förslag till konkreta och
tidsbestämda mål för kalkningsverksamheten för
beslut i riksdagen (yrkande 9).
I motion MJ766 (s, v) anförs att kalkning är för
vissa landsdelar av större vikt än för andra och att
Blekinge är ett av de län som är utsatt för
omfattande luftföroreningar. Särskilt viktig är
Mörrumsån och dess laxbestånd.
Enligt motion MJ769 (kd) bör riksdagen för
budgetåret 1999 öronmärka 180 miljoner kronor för
kalkningsåtgärder. Regeringens förslag innebär att
kalkningsanslaget uppgår till 160 miljoner kronor,
vilket blev 1998 års nivå efter riksdagsingripande.
Behovet är dock minst 180 miljoner kronor per år.
Enligt motion MJ796 (s) ger varje satsad krona på
kalkning minst 2 kr tillbaka.
I motion MJ803 (fp) yrkas tillkännagivande att
Nordens Ark bör tillföras ett särskilt statligt
engångsanslag om 6 miljoner kronor (yrkande 5).
Vidare bör riksdagen besluta dels att ytterligare 70
miljoner kronor anvisas på anslaget A 3 Åtgärder för
att bevara den biologiska mångfalden, dels att
ytterligare 6 miljoner kronor anvisas på samma
anslag för Nordens Ark (yrkande 10). Det är takten i
skyddsarbetet som är och kommer att vara den
avgörande faktorn för om Sverige klarar målet att
bevara den biologiska mångfalden.
Enligt motion Fi210 (c) bör anslaget A 3 tillföras
ytterligare 40 miljoner kronor (yrkande 21 delvis).
Det går inte att utläsa hur mycket som anslås för
kalkning. Det framkommer dock att medlen till
kalkning minskar. Motionärerna anser att tidigare
beslut om ökning bör följas.
I motion Fi211 (fp) yrkas att anslaget tillförs 76
miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande
19 delvis).
Utskottets överväganden
Inledning
Utskottet instämmer i att skydd av mark för
naturvård och kalkning av försurade vattenområden är
några av naturvårdspolitikens viktigaste instrument
för att bevara den biologiska mångfalden. Syftet med
att bevara den biologiska mångfalden och bibehålla
förutsättningarna för rekreation och annan typ av
nyttjande av naturresurserna är i huvudsak desamma
för de nuvarande anslagen till investeringar och
skötsel för naturvård samt till
kalkningsverksamheten. En god markskötsel ger också
positiva effekter mot försurning i vattenområden.
Såväl kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna
har betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men
omfattar också åtgärder som kan vara av
engångskaraktär eller ske med varierande
tidsmellanrum, varför det finns skäl att skapa
förutsättning för en ökad flexibilitet beträffande
lämpliga åtgärder. Utskottet instämmer därför i
förslaget att de under innevarande budgetår anvisade
anslagen A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för
sjöar och vattendrag och A 4 Investeringar och
skötsel för naturvård bör föras samman till ett nytt
ramanslag för åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden. Motion MJ248 (m) yrkande 3 avstyrks.
Skydd av naturområden
Från anslaget betalas ersättning till markägare för
intrång i pågående markanvändning enligt
naturvårdslagen (1964:822) samt enligt 86 och 122 §§
byggnadslagen i dess lydelse intill den 1 januari
1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas till
kommuner och kommunala stiftelser för skydd av
värdefulla naturområden. Bidrag för
naturvårdsåtgärder från EU:s miljöfond LIFE
redovisas under anslaget. Såsom regeringen anfört
får anslaget dessutom användas för utrednings-,
förhandlings- och värderingskostnader i samband med
säkerställande av värdefulla naturområden.
Regeringen har genom beslut den 5 november 1998
givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och
lämna förslag till lämplig organisation för att
säkra att de medel som föreslagits i
budgetpropositionen för år 1999 för skydd av
skogsmark används effektivt. Syftet med uppdraget
anges i första hand vara att ge förslag till
organisation för att effektivisera arbetet med att
stärka bevarandet av naturskogsområden. Regeringen
konstaterar att den ökade ambitionsnivån genom skydd
av skogsmark i form av naturreservat kommer att leda
till ökad arbetsbelastning på den regionala nivån.
En förutsättning för att säkerställandearbetet skall
kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt är
att länsstyrelserna har kapacitet och resurser att
genomföra de nationella mål för reservatsbildning
samt att reservaten kan ges en fullgod vård, skötsel
och förvaltning. Verket skall därför utreda vilket
resursbehov som är nödvändigt för att klara
skogsskyddet regionalt och föreslå hur eventuella
resursförstärkningar skall finansieras och utformas.
Uppdraget skall i denna del redovisas senast den 15
mars 1999.
I avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets
utredning föreslår utskottet att motionerna MJ712
(fp), MJ716 (m) och MJ726 (v) avstyrks. Motionerna
MJ238 (kd) yrkande 8 delvis, MJ803 (fp) yrkandena 5
och 10 samt Fi211 (fp) yrkande 19 delvis avstyrks på
den grunden att utgiftsramen överskrids.
I arbetet med skydd av olika naturtyper har skyddet
av skogsmiljöer särskilt uppmärksammats under flera
år. Regeringen anför att huvuddelen av medlen har
använts för att bevara skogsmiljöer i enlighet med
villkoren för anslagets användning. Utskottet delar
bedömningen att anslaget även under de närmaste åren
huvudsakligen bör användas för skydd av skogsmark.
Det är angeläget att påskynda arbetet med att skydda
värdefulla skogsområden.
Utskottet anser att regeringen som tidigare bör
bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda
staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som
skall betalas under nästkommande budgetår.
Bemyndigandet bör uppgå till 120 miljoner kronor för
utgifter som skall betalas år 2000.
Regeringen anför under anslaget G 2 Bidrag till
kulturmiljövård (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 s. 106)
beträffande institutet kulturreservat att regeringen
avser att bemyndiga Riksantikvarieämbetet att
disponera högst 5 miljoner kronor av anslaget för
åtgärder som föranleds av riksdagens beslut rörande
skyddsformen kulturreservat. I motion MJ247 (s)
anförs att Riksantikvarieämbetets anslag för
kulturmiljövård är relativt små och att de ökade
anslagen inom Miljödepartementets område för skydd
av mark och naturvård bör, där det är möjligt, kunna
användas även för kulturreservat som innehåller
särskilda naturvärden. Utskottet utgår från att de
myndigheter som ansvarar för de olika skyddsformerna
enligt 7 kap. miljöbalken kan finna former för ett
flexibelt samarbete i dessa frågor. Motionen
avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det
anförda.
Utskottet anförde i maj 1997 (1996/97:JoU15 s. 26)
och i februari 1998 (1997/98:JoU15 s. 17) att
inventeringen av större våtmarker i Sverige i det
närmaste är genomförd. Endast vissa områden i de
nordligaste delarna av vårt land återstår. Ett
genomförande av den myrskyddsplan som
Naturvårdsverket tagit fram med inventeringen som
bas skulle innebära att ytterligare 210 000 ha
våtmarker skyddas. I allmänhet är kostnaderna för
skyddet av våtmarker förhållandevis blygsamma, men
våtmarkernas karaktär och utveckling är i många fall
i hög grad beroende av omgivande marker. Utskottet
fann det naturligt att, i det samarbete som pågår
mellan i första hand Naturvårdsverket och
länsstyrelserna, uppmärksamma och på lämpligt sätt
iaktta de rekommendationer som våtmarksinventeringen
ger.
Utskottet konstaterar att möjligheterna har ökat
för skydd även av värdefulla myrmarker i och med att
anslaget för markinköp har förstärkts. Motion MJ747
(mp) yrkande 5 avstyrks i den mån den inte
tillgodosetts med det anförda.
Kalkning
Anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för
sjöar och vattendrag uppgår för år 1998 till 140
miljoner kronor (prop. 1997/98:150 utg.omr. 20
s. 19). Vid behandlingen av 1998 års budget anförde
utskottet i ett tillkännagivande till regeringen
(1997/98:JoU2 s. 27) att användnings-området för
anslaget Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar riktning, den s.k.
kretsloppsmiljarden, borde utvidgas såtillvida att
20 miljoner kronor från det angivna anslaget skall
användas för kalkning av sjöar och vattendrag under
år 1998.
I betänkandet Hållbart fiske och jordbruk
1997/98:JoU9 (s. 25) anfördes i ett tillkännagivande
till regeringen att utskottet instämde i en mer
övergripande bedömning att kalkning och åtgärder för
att minska övergödning av sjöar är exempel på
åtgärder som måste fortgå i oförminskad omfattning.
Regeringen borde därför i budgetpropositionen för år
1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till
kalkning som innebär att verksamheten kan fortgå i
oförminskad omfattning i de sjöar och vattendrag som
är av betydelse för fisket och den biologiska
mångfalden.
Regeringen anför i den nu behandlade propositionen
att Naturvårdsverket under året har arbetat med att
ta fram underlag för att kunna bedöma vilka effekter
en avbruten kalkning får på den biologiska
mångfalden. Under budgetåret har också andra
effektuppföljningsprojekt samt projekt för
övervakning av långtidseffekter av våtmarkskalkning
genomförts. Samordnings- och
effektiviseringsåtgärder har också genomförts bl.a.
genom uppbyggnaden av en ny databas.
Naturvårdsverket har under år 1997 redovisat tre
deluppdrag i arbetet med den nationella planen för
kalkningsverksamheten. Regeringen anför att arbetet
med att ta fram en nationell plan för
kalkningsverksamheten har fortsatt under år 1998 och
kommer att avslutas till halvårsskiftet 1999. Planen
skall innehålla en detaljerad bedömning av hur
verksamheten skall läggas upp och dimensioneras
under den kommande tioårsperioden med utgångspunkt i
det av riksdagen uttalade målet att bevara den
biologiska mångfalden och nyttjandet.
Utskottet instämmer i vad som anförts i ett flertal
motioner om att kalkning är nödvändig för den
biologiska mångfalden i många vatten samt att
konkreta mål bör anges för kalkningsverksamheten.
Den nationella planen för kalkningsverksamheten
skall enligt regeringen innehålla en detaljerad
bedömning av hur verksamheten skall läggas upp och
dimensioneras. Utskottet förutsätter mot den
bakgrunden att någon förändring av
kalkningsverksamheten inte beslutas innan den
nationella planen har presenterats.
I avvaktan på den fortsatta beredningen i ärendet
föreslår utskottet att motionerna MJ225 (v), MJ704
(m), MJ717 (fp) yrkande 1, MJ730 (mp), MJ737 (c),
MJ747 (mp) yrkande 9, MJ766 (s, v) och MJ796 (s)
lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget A 3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden. Motion MJ248 (m)
yrkande 2 avstyrks. Motion Fi210 (c) yrkande 21
delvis avstyrks på den grunden att yrkandet inte
ryms inom den beslutade utgiftsramen.
Det skulle enligt utskottets uppfattning strida mot
syftet med sammanslagningen av de båda anslagen att
öronmärka en del av anslaget för ett visst ändamål.
Även motion MJ769 (kd) avstyrks.
Regeringen anför i proposition 1997/98:145 Svenska
miljömål (s. 294) att EG-kommissionen på svenskt
initiativ har utarbetat en strategi som syftar till
att kraftigt begränsa utsläppen av försurande ämnen.
Det långsiktiga miljömålet för strategin är att den
kritiska belastningen inte skall överskridas
någonstans i unionen. Det anförda tillgodoser i allt
väsentligt motion MJ717 (fp) yrkande 2. Motionen
avstyrks.
A 4(A 10 Övriga miljöanslag
Propositionen
A 4 Sanering och återställning av förorenade områden
Anslaget är nytt fr.o.m. budgetåret 1999. Anslaget
disponeras för inven-teringar, undersökningar och
åtgärder för att sanera och återställa förorenade
områden samt för framtagande av underlag för
prioriteringar av framtida sanerings- och
återställningsinsatser i landet.
Förorening av mark och vatten har pågått under
hundratals år men den totala omfattningen av
problemen är dåligt känd. Klart är att det finns
stora behov av att sanera förorenade områden.
Naturvårdsverket har gjort en översiktlig
kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade
områden. Det finns ett stort behov av fortsatt
kartläggning och kunskapsuppbyggnad om hur stora
problemen är och vilka objekt som är särskilt
angelägna att åtgärda. Regeringen anför att det är
viktigt att inventeringar och undersökningar
genomförs för att säkerställa att riktiga åtgärder
vidtas i det fortsatta saneringsarbetet. Regeringen
beräknar att 15 miljoner kronor årligen skall
användas inom ramen för anslaget för att finansiera
inventerings- och undersökningsinsatser i landet,
inklusive viss central utrednings- och
uppföljningsverksamhet.
Under budgetåret 1998 har medel för
saneringsåtgärder fördelats till kommunerna inom
ramen för stödet till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet (utg.omr. 18, anslag E 1 Stöd
till lokala investeringsprogram). Regeringen gör nu
bedömningen att det finns anledning att fördela
medel för saneringsåtgärder även via
Naturvårdsverket. Därmed kan från risksynpunkt
särskilt angelägna saneringsobjekt åtgärdas.
Dessutom kan eventuella akuta saneringsinsatser
genomföras. Det är samtidigt regeringens
uppfattning att stöd till saneringsåtgärder även
fortsättningsvis skall kunna lämnas inom ramen för
de lokala investerings-programmen.
Regeringen beräknar anslaget till 40 000 000 kr för
år 1999. För år 2000 beräknas anslaget till 65 000
000 kr och till 65 000 000 kr för år 2001.
A 5 Åtgärder för att rena Dalälven
Kopparframställningen vid Falu gruva har under
århundraden orsakat stora utsläpp av försurande
ämnen och metaller till såväl luft, mark som vatten.
Saneringsåtgärderna är påbörjade och de positiva
miljöeffekterna börjar bli mätbara. Det är
angeläget att saneringsåtgärderna kan fortsätta
enligt åtgärdsprogrammet.
Anslaget disponeras för saneringsåtgärder i Falun
enligt avtal med Stora Kopparbergs Bergslag AB
(STORA).
Riksdagen beslöt under budgetåret 1987/88 att
anvisa 100 miljoner kronor till åtgärder för att
rena Dalälven (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,
rskr. 1987/88:373). Av anslaget förbrukades 11 740
238 kr innan dispositionsrätten upphörde.
Inom ramen för åtgärdsprogrammet för Dalälven
undertecknades ett avtal avseende åtgärder för att
minska metalläckaget från gruvavfallet i Falun.
Avtalet som ingicks med STORA godkändes av
regeringen den 17 december 1992. Målsättningen för
slutförandetidpunkten för åtgärderna är enligt
avtalet 15 år efter undertecknandet. Riksdagen
beslöt därför budgetåret 1994/95 att anvisa 39 000
000 kr till saneringsåtgärder i Falun (prop.
1994/95:125, bet. 1994/95:JoU20, rskr. 1994/95:408).
Reservationen på anslaget A 16 Åtgärder för att rena
Dalälven från budgetåret 1994/95 uppgick vid 1998
års ingång till 30 560 000 kr. Regeringens
dispositionsrätt till anslaget upphör vid utgången
av år 1998.
Regeringen beräknar anslaget till 29 000 000 kr för
år 1999.
A 6 Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen (KemI) är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- eller
miljörisker med kemiska produkter och biotekniska
organismer. Anslaget disponeras av
Kemikalieinspektionen för verksamhet avseende
tillsyn/vägledning, riskbedömning, riskbegränsning -
allmän-kemikalier samt riskbegränsning - och
bekämpningsmedel.
Under år 1997 har Kemikalieinspektionen genomfört
tillsyn över tillverkare och importörer, deltagit i
tillsynsprojekt inom EU samt ordnat utbildning och
vägledning för att öka kompetensen hos
tillsynspersonal på regional och lokal nivå.
Inspektionen arbetar dessutom fortlöpande med att
kvalitetshöja tillsynen.
Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande
del av inspektionens verksamhet ligger inom ramen
för EU:s arbete med kemikalier. Detta har inneburit
ökade insatser inom områdena klassi-
ficering/märkning samt begränsning främst inriktat
på övergångs-bestämmelserna i medlemskapsavtalet.
Kemikalieinspektionens insatser har bidragit till
att för Sverige prioriterade kemikaliefrågor
uppmärksammas inom EU och internationellt.
I proposition 1997/98:145 Svenska miljömål -
miljöpolitik för ett hållbart Sverige anges att det
pågående arbetet med att begränsa eller avveckla
vissa särskilt farliga kemikalier måste fortgå. Det
kommer även fortsättningsvis att behövas stora
insatser för att öka kunskaperna om kemiska ämnens
hälso- eller miljöfarliga egenskaper samt om deras
förekomst och användning. Vidare anges att Sverige
bör verka för en gemensam kemikaliepolicy inom EU
och för att användningen i varor av de ämnen som
omfattas av riktlinjerna avvecklas inom hela EU.
Kemikalieinspektionens arbete bör således vid sidan
om den hittills-varande inriktningen av
kemikaliekontrollarbetet också utgå från nämnda mål
och riktlinjer samt också inriktas på att vara
pådrivande i utvecklandet av såväl nya arbetssätt i
kemikaliepolitiken som av de hittills använda
styrmedlen.
Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till 77
674 000 kr. Anslaget beräknas till 78 138 000 kr
för år 2000 och till 79 310 000 kr för år 2001.
A 7 Visst internationellt miljösamarbete
Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
deltagande i vissa internationella organisationer
och för internationellt samarbete inom Miljö-
departementets ansvarsområde. Från anslaget betalas
kostnader för deltagande i möten inom ramen för
internationella miljökonventioner och avtal, möten
inom ramen för FN-systemet och EU-samarbetet samt
inom organisationer.
Genom ett aktivt deltagande i det internationella
miljösamarbetet ökar möjligheterna för Sverige att
påverka miljöbeslut så att gränsöverskridande
utsläpp och negativa globala miljöeffekter minskar.
Omfattningen på det internationella miljösamarbetet
ökar successivt. Sverige deltar aktivt i detta
samarbete. Regeringen gör dock bedömningen att
kostnaderna för år 1999 ryms inom den föreslagna
anslagsnivån. Sverige inleder under budgetåret
förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU
våren 2001.
Anslaget för år 1999 beräknas till 35 002 000 kr.
För år 2000 beräknas anslaget till 35 562 000 kr och
för år 2001 till 35 562 000 kr.
A 8 Stockholms internationella miljöinstitut
Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd
till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
(prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr.
1987/88:373).
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och föra ut resultat av studier och
forskning vad gäller värdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier för en
hållbar utveckling. SEI har förutom sitt
huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i
Boston, ett i York och ett i Tallinn.
Regeringen anför att SEI har byggt upp en
internationellt erkänd verksamhet och utvecklat
forskningen inom områden som är relevanta för de
globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin
verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor,
bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI:s
uppdragsgivare är regeringar, internationella
organisationer och företag över hela världen.
Institutets verksamhet är av stort värde även för
Sverige.
Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000 kr för
år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas samma
belopp.
A 9 Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning
Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning finansierar forskning vid AB
Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning genom
en samfinansiering mellan staten och näringslivet
med 50 % vardera. Statens del har tidigare
finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljö-
och kretsloppsforskning. Från och med år 1998
finansieras statens andel av Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning, MISTRA, men denna
finansiering upphör fr.o.m. år 1999.
Regeringen bedömer att verksamheten är viktig för
samarbetet mellan staten och näringslivet i
miljöfrågor för att genom forskning gemensamt
identifiera och åtgärda miljöproblem. Regeringen
beräknar därför 12 miljoner kronor för statens andel
av den med näringslivet samfinansierade forskningen
under ett nytt anslag benämnt Stiftelsen Institutet
för vatten- och luftvårdsforskning för år 1999.
Anslaget får också användas för nationell
finansiering av EU-projekt. Regeringen bedömer att
behovet av medel för år 2000 är av samma
storleksordning.
A 10 Miljöinsatser i Östersjöregionen
Riksdagen har 1994 (1993/94:100 bil. 15, bet.
1993/94:JoU415, rskr. 1993/94:209) beviljat anslag
för miljöinsatser i Östersjöområdet inklusive stöd
till kärnsäkerhet och strålskydd. Kvarvarande medel
disponeras till utgången av 1998 under
reservationsanslag 1994/95 A 8 Miljöinsatser i
Östersjöregionen. Medlen har till största delen
använts för investeringar i avloppsreningsverk i de
baltiska republikerna. Reservationen på anslaget
uppgick vid 1998 års ingång till 157 549 000 kr.
Dispositionsrätten för anslaget upphör vid utgången
av år 1998.
Regeringen anför att behovet av de åtgärder som låg
till grund för riksdagens beslut om medel för
insatser inom miljöområdet i Central- och Östeuropa
finns kvar. Utvärderingar som gjorts visar att de
svenska insatser som utförts har bidragit till att
förbättra Östersjöns miljötillstånd. De gjorda
åtagandena bör fullföljas för att den önskade
effekten på Östersjöns miljö skall kunna uppnås.
Sverige deltog i juni 1998 i antagandet av Agenda
21 för Östersjöområdet - Baltic 21 - som tillkommit
på svenskt initiativ. Baltic 21 är en viktig
komponent i Sveriges östsamarbete.
Medel motsvarande de kvarvarande medlen bör föras
upp på ett nytt reservationsanslag. Regeringen
beräknar anslaget till 122 100 000 kr för år 1999.
Motion
I motion MJ248 (m) yrkas att riksdagen beslutar att
under A 10 anvisa ett anslag om noll kronor (yrkande
4). Satsningarna på en bättre miljö i
Östersjöregionen bör i stället finansieras via
utgiftsområde 7. Detta anslag bör ges ökade resurser
i motsvarande omfattning.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i
propositionen och tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslagen A 4-A 9.
Utskottet delar regeringens uppfattning att medel
motsvarande de kvarvarande medlen under fjortonde
huvudtitelns reservationsanslag för budgetåret
1994/95 A 8 Miljöinsatser i Östersjöregionen bör
föras upp på ett nytt reservationsanslag benämnt
Miljöinsatser i Östersjöregionen. Som regeringen
anfört avser den största delen åtaganden avseende
pågående investeringsprojekt upparbetade av Sida.
Övriga medel disponeras av regeringen för att driva
Baltic 21-sekretariatet och för att stödja
genomförandet av Baltic 21 i de baltiska
republikerna, Polen och Ryska Federationen samt för
att fullfölja åtaganden gentemot Nuclear Safety
Account för kärnsäkerhetsinsatser i Central- och
Östeuropa. Motion MJ248 (m) yrkande 4 avstyrks med
det anförda.
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
Propositionen
Resultatbedömning
Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Statens
strålskyddsinstitut (SSI) rapporterar årligen till
regeringen om säkerhets- och strålskyddsläget vid de
svenska kärnkraftverken. Enligt 1997 års
rapportering gör SKI den bedömningen att
säkerhetsarbetet vid de svenska kärnkraftverken har
bidragit till att vidmakthålla och utveckla
säkerheten vid anläggningarna.
SSI har kontinuerligt följt anläggningarnas arbete
med att begränsa personalstråldoser och
omgivningspåverkan. SSI konstaterar bl.a. att
moderniseringsprogrammet vid de svenska
kärnkraftverken resulterat i ökande stråldoser till
personal. Ingen enskild person har dock fått
stråldoser över fastställda dosgränser. De ökande
stråldoserna visar enligt SSI på nödvändigheten av
fortsatta ansträngningar att begränsa
personalstråldoserna och att detta bör vara en fråga
av högsta prioritet för kärnkraftverkens ledningar.
Krav på s.k. dosreduktionsprogram återfinns i SSI:s
föreskrifter.
Förändringar
I energipropositionen (prop. 1996/97:84) betonas
vikten av att säkerheten kan upprätthållas i den nya
situation som uppstår i och med avställningen av en
reaktor år 1998. SKI och SSI har fått ökade
resurser för detta ändamål.
Den genomgång av konstruktionsförutsättningarna för
de äldre reaktorerna som nu pågår inom
kärnkraftsindustrin kan komma att resultera i
reviderade bedömningar av behovet av
säkerhetshöjande åtgärder. På kärnav-fallsområdet
ökar kraven på SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet i
takt med att planeringen av den slutliga
avfallshanteringen efter hand övergår i konkretare
åtgärder.
I och med rådets direktiv av den 13 maj 1996 om
fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för
skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot
de faror som uppstår till följd av joniserande
strålning har SSI bl.a. fått ett utökat ansvar
avseende naturlig strålning.
SKI och SSI medverkar också med insatser inom det
svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa.
Dessa insatser beräknas fortsätta i oförändrad
omfattning även under budgetåret 1999. Samarbetet
finansieras över det s.k. Östeuropaanslaget inom
utgiftsområde 7.
B 1 Statens strålskyddsinstitut
Statens strålskyddsinstitut är central
förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av
människor, djur och miljö mot skadlig verkan av
joniserande och icke-joniserande strålning. SSI:s
huvuduppgift är således att verka för att
intentionerna i strålskyddslagen (1988:220)
uppfylls.
SSI har rapporterat till regeringen om
konsekvenserna av de besparingskrav riksdagen
beslutat om. SSI har minskat sin bemanning med åtta
årsarbetskrafter. Som en följd av detta har
tillsynen minskat vad gäller den icke
kärnenergianknutna verksamheten, t.ex. tillsyn av
radiologisk verksamhet vid svenska sjukhus. För att
kunna hålla tillsynen på en tillfredsställande nivå
pågår ett arbete med prioriteringar hos myndigheten.
Detta har bl.a. lett till att myndigheten under året
har beslutat om en ändrad policy för radonarbetet.
Från och med budgetåret 1998 har SSI fått en
förstärkning med anledning av avvecklingsbeslutet av
Barsebäck. Arbetet med avvecklingsfrågor har i och
med detta påbörjats och områden som kräver resurser
och kompetensuppbyggnad har identifierats.
I propositionen En uthållig energiförsörjning
(prop. 1996/97:84) pekas det på betydelsen av att
långsiktigt bevara och förstärka säkerhets-
myndigheternas resurser för att vidmakthålla
samhällets insyn och kontrollmöjligheter vid en
tidigarelagd avveckling. Detta kan leda till en
revidering av SSI:s övergripande mål. Sammantaget
gör regeringen den bedömningen att myndigheten i
huvudsak levt upp till uppställda mål.
Regeringen beräknar anslaget B 1 till 80 358 000 kr
för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas
utgifterna under anslaget B 1 till 81 735 000 kr
respektive 83 090 000 kr.
B 2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader
Statens kärnkraftinspektion övervakar säkerheten vid
de svenska kärntekniska anläggningarna. SKI utövar
också tillsyn över behandling och lagring av
kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt
kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt
kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn samt slutförvaring
av kärnavfall i slutförvaret för låg- och
medelaktivt avfall (SFR-I) i Forsmark.
En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1997 visar att SKI detta år hade ett
anslagssparande på 14 983 000 kr i
förvaltningsanslaget. Utgifterna under år 1997
översteg anslaget med drygt 2 miljoner kronor.
Enligt prognosen för innevarande år kommer
anslagssparandet att öka något. Detta beror främst
på att SKI inte hunnit med att nyrekrytera den
personal som behövs för att klara de uppgifter som
tillförts med anledning av att
kärnkraftsavvecklingen inletts. SKI fortsätter dock
med en offensiv rekrytering av personal, varför
anslagssparandet förväntas minska kommande år.
B 3 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
Statens kärnkraftinspektion är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels
säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels
genomförandet av den forskning och utveckling och
det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11
och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
I och med att den framtida energipolitiken lades
fast i energipropositionen (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) har det varit
möjligt att bestämma inriktningen av och
ambitionsnivån för SKI:s verksamhet. I
energipropositionen betonas vikten av att säkerheten
kan upprätthållas i den nya situation som uppstår i
och med beslutet om avställning av en reaktor.
Bedömningen är att omfattningen och kvaliteten i
granskningen och tillsynen inom säkerhetsprogrammen
i dag är sådana att de uppställda målen uppnås.
Förutsättningarna att på sikt ytterligare förbättra
kvaliteten i verksamheten har ökat i och med att
SKI:s resurser på området förstärkts inför år 1998
med anledning av energiöverenskommelsen. Ett
problem-område som återkommit under de senaste åren
är SKI:s arbete med generella föreskrifter. Detta
arbete har nu tagit fart ordentligt i och med att
det givits högre prioritet. SKI har nu också genom
de gjorda förstärkningarna goda förutsättningar att
driva arbetet med 2000-talets reaktorsäkerhetskrav.
Verksamheten inom området icke-spridning har
uppfyllt de ställda målen.
Baserat bl.a. på en större TEMO-undersökning görs
bedömningen att SKI:s information har nått ut på ett
tillfredsställande sätt. SKI:s forskningsverksamhet
synes vara i stort sett väl avvägd mot de krav på
framförhållning som måste ställas på
säkerhetsarbetet. Avsaknaden av en svensk teknisk-
vetenskaplig stödorganisation inom kärnteknikområdet
ställer särskilda krav på att SKI via sina
forskningsmedel kan upprätthålla en extern
kompetens, oberoende av industrin, för
granskningsstöd i ett längre perspektiv.
Regeringen beräknar anslagen B 2 respektive B 3
till 76 885 000 kr respektive 65 306 000 kr för år
1999. För åren 2000 och 2001 beräknas utgifterna
under anslaget B 2 till 78 266 000 kr respektive 79
485 000 kr och under anslaget B 3 till 66 492 000 kr
respektive 67 826 000 kr.
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1997 visar på ett underskott på
1 205 000 kr. Från anslaget betalas kostnader, i
amerikanska dollar och österrikiska shilling, för
deltagande i internationellt samarbete på
kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära
medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet
(IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance
and Cooperation Fund samt kostnader i samband med
övrigt kärnsäkerhetssamarbete. Utgiftsprognosen för
år 1998 visar på ett utfall om ca 25,5 miljoner
kronor. Anslaget bör därvid vara i balans inför år
1999.
Kostnaderna under anslaget är starkt beroende av
förändringar i valutakurserna. Regeringen bedömer
dock att anslaget för år 1999 kommer att täcka
kostnaderna.
Regeringen beräknar att anslaget för år 1999 bör
vara 26 752 000 kr. För åren 2000 och 2001 beräknas
en oförändrad anslagsnivå.
Övrig statlig verksamhet ( Kärnavfallsfonden
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att
allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt
kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert
sätt och att den anläggning i vilken verksamheten
bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §).
De avgiftsmedel som kärnkraftsföretagen betalar
enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. förvaltas av
Kärnavfallsfonden. Medlen är placerade i
Riksgäldskontoret. Vid utgången av år 1997 var
Kärnavfallsfondens marknadsvärde 22 888 miljoner
kronor.
Riksrevisionsverket har i en revisionsrapport till
Kärnavfallsfonden påpekat att redovisning av
insättningar av avgifter till fonden och resultatet
av placeringsverksamheten bör bli föremål för en
översyn. Fonden har uppdragit åt Kammarkollegiet att
föreslå vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen
följer Kärnavfallsfondens arbete med översynen.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i
propositionen och tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslagen B 1(B 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:MJ238 yrkande 8,
1998/99:MJ248 yrkandena 1, 2 och 4,
1998/99:MJ605 yrkande 1, 1998/99:MJ769,
1998/99:MJ803 yrkandena 5 och 10, 1998/99:Fi210
yrkande 21 och 1998/99:Fi211 yrkande 19 delvis
anvisar anslag för budgetåret 1999 under
utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 1,
res. 1 (kd)
2. beträffande redovisning av kalkning
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ248 yrkande 3,
res. 2 (m)
3. beträffande administration
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ712, 1998/99:MJ716
och 1998/99:MJ726,
res. 3 (m, kd, c, fp)
4. beträffande ekonomiska förpliktelser
för kommande budgetår i samband med förvärv av
värdefulla naturområden
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i
fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden, för statens räkning
åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som innebär åtaganden om högst 120
000 000 kr efter år 1999,
5. beträffande kulturreservat
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ247,
6. beträffande myrskyddsplanen
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ747 yrkande 5,
7. beträffande inriktning och omfattning
av kalkningsverksamheten m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ225,
1998/99:MJ704, 1998/99:MJ717 yrkande 1,
1998/99:MJ730, 1998/99:MJ737, 1998/99: MJ747
yrkande 9, 1998/99:MJ766 och 1998/99:MJ796,
res. 4 (c)
8. beträffande försurning
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ717 yrkande 2.
Stockholm den 3 december 1998
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s), Kaj
Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),
Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-
Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),
Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp) och Jonas Ringqvist (v).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård (mom. 1)
Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Forskningen talar sitt tydliga språk. Det är
samhällsekonomiskt lönsamt att kalka försurade sjöar
och vattendrag. Under förra mandatperioden försökte
regeringen flera gånger minska anslaget kraftigt,
vilket riksdagen gick emot.
Kalkningen av vattendrag och sjöar i exempelvis
Halland hotas åter av neddragningar. Regeringens
budgetförslag innebär att medel till kalkning för år
1999 inte kommer att räcka. Anslag för kalkning,
markförvärv för reservatsbildning och
naturvårdsskötsel sammanförs till ett anslag med en
totalram på 578 miljoner kronor. Sammanslagningen
gör det svårt att utröna vad som egentligen anslås
till kalkningen, men genom att räkna baklänges
framkommer att kalkningsanslaget för år 1999 uppgår
till 160 miljoner kronor, vilket blev 1998 års nivå
efter riksdagsingripande. Behovet är dock minst 180
miljoner kronor årligen.
Enligt vår uppfattning bör inom anslaget avsättas
180 miljoner kronor för kalkningsverksamheten.
Omräknat på exempelvis Halland skulle det innebära
att kalkningsbehovet skulle kunna täckas. Detta bör
riksdagen med anledning av motion MJ769 (kd) som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets
hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1998/99:MJ769 och med avslag på motionerna
1998/99:MJ238 yrkande 8, 1998/99:MJ248 yrkandena
1, 2 och 4, 1998/99:MJ605 yrkande 1,
1998/99:MJ803 yrkandena 5 och 10, 1998/99:Fi210
yrkande 21 och 1998/99:Fi211 yrkande 19 delvis
dels anvisar anslag för budgetåret 1999 under
utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 1, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts ovan om medel för
kalkning,
2. Redovisning av kalkning (mom. 2)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Redovisningen av hur stora medel som går till
kalkning bör göras tydligare i budgetpropositionen,
t.ex. genom att regeringen för kommande budgetår
återgår till att redovisa kalkningen under ett eget
anslag. Detta bör riksdagen med anledning av motion
MJ248 (m) yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets
hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande redovisning av kalkning
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ248 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts ovan,
3. Administration (mom. 3)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c)
och Harald Nordlund (fp) anför:
Säkerställandet av mark för naturvårdsändamål är en
långsiktig verksamhet. Hela processen att bilda ett
naturreservat sträcker sig som regel över flera år.
Målet är alltid att nå frivilliga överenskommelser.
Länsstyrelserna har under senare år ålagts sparkrav
i en sådan utsträckning att det ofta inte varit
möjligt att säkerställa de nödvändiga administrativa
insatserna. Med nuvarande resurser kommer
länsstyrelserna att få svårt att leva upp till de
målsättningar som regering och riksdag ställt upp
för säkerställandearbetet.
Reglerna borde ändras så att länsstyrelserna får
använda en mindre del av markanslaget för att täcka
sina administrationskostnader i samband med
säkerställandet av naturreservat. En sådan ordning
tillämpas på vissa andra områden, t.ex. för
kalkningsverksamheten. Den ordningen ger också
möjlighet att styra prestationerna till de
geografiska områden där de gör störst nytta. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna MJ712
(fp), MJ716 (m) och MJ726 (v) som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande administration
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ712,
1998/99:MJ716 och 1998/99:MJ726 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
4. Inriktning och omfattning av
kalkningsverksamheten m.m. (mom. 7)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Centerpartiet anför i motion MJ737 att regeringen
för år 1999 föreslår en minskning av
kalkningsanslaget med ca 25 miljoner kronor.
Minskningen döljs av att anslaget slås samman med
anslag för bl.a. markförvärv för reservatsbildning.
Under senare år har kalkningsnivån kunnat
upprätthållas genom att tidigare reservationer
kunnat tas i anspråk. Dessa är nu i stort sett
uttömda. En minskning av anslagen slår nu direkt mot
verksamheten.
Hallands län tillhör de mest drabbade områdena i
landet av försurning. Det är av yttersta vikt för
länets attraktionskraft för rekreation, såväl för
egna medborgare som tillresande, att våra sjöar och
vattendrag är i så god kondition som möjligt.
Enligt min mening bör regeringen för år 2000 och
kommande budgetår föreslå höjd anslagsnivå för
kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag så att
verksamheten kan bedrivas minst på dagens nivå.
Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ737
(c) som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna MJ704 (m), MJ717 (fp) yrkande 1, MJ730
(mp) yrkandena 1-3, MJ766 (s, v) och MJ796 (s) går i
samma riktning och bör innefattas i
tillkännagivandet. Motionerna MJ225 (v), MJ730 (mp)
yrkande 4 och MJ747 (mp) yrkande 9 avstyrks.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande inriktning och omfattning av
kalkningsverksamheten m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ704,
1998/99:MJ717 yrkande 1, 1998/99:MJ730 yrkandena
1-3, 1998/99:MJ737, 1998/99:MJ766 och
1998/99:MJ796 samt med avslag på motionerna
1998/99:MJ225, 1998/99:MJ730 yrkande 4 och
1998/99:MJ747 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts ovan,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 1999.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2000 och 2001.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonmiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den sociala
tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom
att hushållen får en större ekonomiskt
självständighet.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst
behov av gemensamma insatser och som har små eller
inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi
slår också fast att det allmänna skall tillföras
resurser för att på ett tillfredsställande sätt
kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma, t.ex. värnandet om en god miljö.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
den 2 december om ramar för de olika utgiftsområdena
valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 20.
För budgetåret 1999 förordar vi i vår
kommittémotion MJ248 yrkandena 1, 2 och 4 att den
enskilda människans ansvar för naturvården skall
öka, att staten skall bli bättre på att uppfylla
sina kärnuppgifter inom miljöområdet samt att ökad
tonvikt skall läggas vid internationellt
miljösamarbete. I motionen föreslås ökade satsningar
på miljöforskning samt en ökad satsning på
naturreservat och biotopskyddsområden som skall
finansieras genom försäljning av statens aktier i
skogsbolaget AssiDomän. Vidare föreslås ett
åtgärdspaket för minskad försurning och övergödning
samt ett åtgärdspaket för minskade koldioxidutsläpp.
Dessutom föreslås åtgärder för miljösamarbete i
Östersjöregionen.
De av regeringen föreslagna neddragningarna
påverkar Sveriges kompetens på miljöområdet,
möjligheterna att få inflytande i det
internationella miljöarbetet samt möjligheterna att
på sikt exportera kunnande och teknik inom
miljöområdet. Vi anser att Naturvårdsverket bör
tillföras 80 miljoner kronor för satsningar på
miljöforskning.
Regeringen har de senaste åren minskat
kalkningsanslaget. Den i budgetpropositionen
föreslagna nivån medför enligt Naturvårdsverket att
fler sjöar kommer att få försurningsskador samt att
tusentals fiskbestånd slås ut. Anslaget A 3 Åtgärder
för att bevara den biologiska mångfalden bör enligt
vår uppfattning ökas med 20 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag för att öka resurserna till
kalkningen.
Vi anser att anslaget A 10 Miljöinsatser i
Östersjöregionen bör minskas med 122,1 miljoner
kronor för budgetåret 1999. I stället bör
satsningarna på en bättre miljö i Östersjöregionen
finansieras via utgiftsområde 7, som bör ges ökade
resurser i motsvarande omfattning.
2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagens majoritet
om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi kan av
formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i
en reservation och väljer därför att i ett särskilt
yttrande redovisa vår politik som berör
utgiftsområde 20.
Vi har i motionerna MJ238 yrkande 8 och MJ605
yrkande 1 anfört att för att Naturvårdsverket på ett
fullgott sätt skall kunna utföra sina uppgifter (
att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet
samt ansvara för uppföljning och utvärdering (
krävs att deras resurser inte åderlåts på det sätt
regeringen föreslagit. Speciellt utvärdering och
uppföljning av fattade beslut måste vara en
prioriterad uppgift. Kristdemokraterna föreslår att
10 miljoner kronor tillförs anslaget A 1
Naturvårdsverket utöver regeringens förslag.
Enligt vår uppfattning bör anslaget A 2
Miljöövervakning m.m. utökas med 10 miljoner kronor
för att förstärka miljöövervakningen. Vi har också
föreslagit att 2 miljoner kronor öronmärks till
folkbildning i bioteknik. Dessutom bör fördelningen
av medel inom anslaget ske på ett sådant sätt att
Internationella försurningssekretariatet,
Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund
tillförsäkras resurser så att man inte riskerar att
nödvändiga medel reduceras.
För att säkra den biologiska mångfalden och ta ett
ansvar för framtida generationers möjlighet att få
ta del av naturskog krävs inte bara att det finns
pengar för att köpa in skogen. Regeringen har nu
föreslagit en tydlig ökning av anslaget. Vi anser
att det också behövs medel på länsstyrelserna så att
de rent administrativt snabbt kan hantera
tillskapandet av nya skyddsområdet. Vi har därför
föreslagit att anslaget A 3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden ökas med 10 miljoner
kronor. Dessa medel bör öronmärkas till
länsstyrelsernas administration.
Regeringens beslut att avveckla den statligt
finansierade miljöforskningen och i stället överlåta
ansvaret på forskningsstiftelser är inte långsiktigt
hållbart. För att garantera att nödvändig
grundforskning blir genomförd är det viktigt att
riksdagen beslutar att återupprätta det statliga
stödet.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att
se över den samlade miljöforskningen. Vi vill
återföra 100 miljoner kronor för den angelägna
forskning som Naturvårdsverket tidigare bedrivit. Vi
har därför föreslagit att 100 miljoner kronor anslås
under ett nytt anslag Miljö- och kretslopps-
forskning.
3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Eskil Erlandsson (c) anför:
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppgift att
se över miljöforskningen. Centerpartiet välkomnar en
översyn men enligt vår uppfattning står det redan
klart att miljöforskningen behöver tillföras
ytterligare resurser. Vi har därför föreslagit att
50 miljoner kronor tillförs miljöforskningen för
åren 1999- 2001 genom att anslaget A 1
Naturvårdsverket höjs med motsvarande summa.
Regeringen väljer att sammanföra de nuvarande
anslagsposterna för investeringar och skötsel av
naturvårdsobjekt samt bidrag till kalknings-
verksamheten till ett nytt anslag. Den bristfälliga
redovisningen i budgeten gör det omöjligt att utläsa
hur mycket som anslås för kalkning under de kommande
åren. Det framkommer dock att medlen till kalkning
minskar i förhållande till 1998 års nivå. Detta är
oacceptabelt och innebär att regeringen ignorerar
riksdagens tidigare beslut om ökat anslag till
kalkning. Vi har därför föreslagit att anslaget ökas
med 40 miljoner kronor i jämförelse med regeringens
förslag. Det ökade anslaget skall användas till
kalkning.
4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Harald Nordlund (fp) anför:
I Världsnaturfondens genomgång av skogspolitiken i
Europa får Sverige kritik för att inte skydda
tillräckliga delar av skogsmarken. Folkpartiet har i
flera år föreslagit kraftigt höjda anslag för skydd
av skogsmark. Det är glädjande att regeringen höjt
anslaget, men vi förespråkar att anslaget höjs
ytterligare enligt tidigare motioner.
Det är takten i skyddsarbetet som är och kommer att
vara den avgörande faktorn för om Sverige klarar
målet att bevara den biologiska mångfalden. För att
komma upp till en rimlig nivå vill Folkpartiet utöka
anslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden med 70 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
Den ideella Stiftelsen Bohus Avelscentrum driver
verksamheten vid Nordens Ark, en djurpark med i
huvudsak bevarandekaraktär som startades år 1988.
Syftet med anläggningen är att rädda och bevara
utrotningshotade djur. Den huvudsakliga inriktningen
går ut på att bevara nordiska gamla lantraser. År
1993 fick Nordens Ark ett särskilt engångsanslag.
Folkpartiet vill i avvaktan på att en momssänkning
kan genomföras för parken anslå ett engångsanslag om
6 miljoner kronor.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
Belopp i 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.