Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
1998/99:MJU01

Utgiftsområde 23 Jord- och

Innehåll

1998/99
MJU1
skogsbruk m.m.

Sammanfattning

I    detta    betänkande   behandlas   förslagen   i
budgetpropositionen  för  år  1999  om  anslag  inom
utgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,  fiske med
anslutande   näringar,  jämte  54   motionsyrkanden.
Riksdagen   har   den  2  december  1998  fastställt
utgiftsramen för utgiftsområdet  till 11 973 865 000
kr.
Regeringens  förslag om medelsanvisning  på  anslag
m.m. tillstyrks.  Anslagna  medel för utgiftsområdet
minskar därmed med ca 1,75 miljarder  kronor jämfört
med   budgetåret   1998.  Utfallet  år  1997  liksom
prognosen   för  år  1998   visar   att   utgifterna
överskattats,  framför allt utgifter som finansieras
av  EU.  Det  har  fått  till  följd  att  betydande
anslagsbehållningar skapats. Vid utgången av år 1998
beräknas   de   sammantagna    behållningarna   inom
utgiftsområdet överstiga 4,5 miljarder  kronor.  Mot
bakgrund  av  att  även  anslagssparande  kan  tas i
anspråk för att täcka utgifter år 1999 minskas ramen
för  utgiftsområdet engångsvis detta år. Minskningen
av   ramen    återspeglar    således    inte   några
besparingsåtgärder.
De viktigaste målen inom utgiftsområdet är bl.a. en
reformerad  gemensam  jordbruks- och fiskeripolitik,
produktion av säkra livsmedel  med  hög kvalitet och
förstärkning    av    konsumentperspektivet,    gott
hälsotillstånd   bland   husdjuren,    värnande   av
jordbrukets   natur-   och  kulturmiljö,  ekologiskt
hållbar      livsmedelsproduktion      för      ökad
sysselsättning,   regional   balans   och   uthållig
tillväxt. När det gäller prioriteringar för år  1999
innebär   regeringens   förslag   bl.a.  att  en  ny
myndighet     för     ekonomiska     analyser     av
jordbrukspolitiken  inrättas  och att en ytterligare
satsning    på   exportfrämjande   åtgärder    görs.
Sveriges   lantbruksuniversitet    (SLU)    tillförs
ytterligare    medel    dels   för   anordnande   av
kompletterande utbildning för utländska veterinärer,
dels     för    delfinansiering     av     en     ny
djurskyddsprofessur.   Vidare   förstärks   anslaget
avseende   ersättning   för  viltskador.  Frågan  om
antibiotikans  roll  inom  animalieproduktionen  med
avseende bl.a. på uppkomsten av antibiotikaresistens
uppmärksammas. Arbetet härmed  och med att förhindra
EHEC-smitta   tillförs   ytterligare    medel.    En
ytterligare    satsning    görs   på   arbetet   med
produktions-  och miljörådgivning  till  skogsägarna
och biotopskydd inom skogsbruket.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats 6
reservationer och 5 särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1 utgiftsområde
23 föreslagit
1.   att   riksdagen    godkänner    att    Statens
jordbruksverk  skall  ha tillgång till en kredit  på
myndighetens särskilda  räntekonto för EU-verksamhet
i Riksgäldskontoret på 5  500 000 000 kr (se avsnitt
4.6),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999, i fråga om ramanslaget  B  8 Strukturstöd inom
livsmedelsområdet,   fatta   beslut  om   stöd   som
inklusive  tidigare  åtaganden innebär  utgifter  på
högst 55 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999, i fråga om ramanslaget  B  9  Från EG-budgeten
finansierat strukturstöd, fatta beslut  om  stöd som
inklusive  tidigare  åtaganden  innebär utgifter  på
högst 89 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999, i fråga om ramanslaget B 11  Från  EG-budgeten
finansierade  regionala stöd till jordbruket,  fatta
beslut  om stöd  som  inklusive  tidigare  åtaganden
innebär utgifter  på  högst 150 000 000 kronor efter
år 1999 (avsnitt 4.6),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999,  i fråga om ramanslaget  B  12  Kompletterande
åtgärder  inom  jordbruket, fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på
högst  2 500 000 000  kronor  efter år 1999 (avsnitt
4.6),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999, i fråga om ramanslaget B  13  Från EG-budgeten
finansierade     kompletterande    åtgärder     inom
jordbruket,  fatta  beslut  om  stöd  som  inklusive
tidigare åtaganden  innebär  utgifter på högst 2 500
000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6),
7. att riksdagen godkänner regeringens  förslag  om
Svensk Fisks framtida verksamhet (avsnitt 5.5.1),
8.  att  riksdagen godkänner regeringens förslag om
avveckling  av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
(avsnitt 8.5),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999,  i  fråga   om  ramanslaget  G  3  Skogs-  och
jordbrukets forskningsråd:  Forskning  och kollektiv
forskning,   fatta  beslut  om  stöd  som  inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 155 000
000 kronor efter år 1999 (avsnitt 9.5),
10. att riksdagen  för  år  1999  anvisar  anslagen
under  utgiftsområde  23  Jord- och skogsbruk, fiske
med    anslutande    näringar    enligt     följande
uppställning:


Internationellt samarbete




A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m., ramanslag 37 989 000 kr,




Jordbruk och trädgårdsnäring




B 1 Statens jordbruksverk, ramanslag 229 907 000 kr,




B  2  Stöd  till  jordbrukets  rationalisering m.m.,
ramanslag 22 000 000 kr,




B 3 Djurregister, ramanslag 14 000 000 kr,




B 4 Statens utsädeskontroll, ramanslag 1 002 000 kr,




B 5 Statens växtsortnämnd, ramanslag 1 371 000 kr,




B   6   Miljöförbättrande  åtgärder  i   jordbruket,
reservationsanslag 26 740 000 kr,




B 7 Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag 2 629 000
kr,




B 8 Strukturstöd  inom  livsmedelssektorn, ramanslag
107 500 000 kr,




B  9  Från  EG-budgeten  finansierat   strukturstöd,
ramanslag 127 500 000 kr,




B  10 Regionala stöd till jordbruket, ramanslag  717
000 000 kr,




B 11  Från  EG-budgeten  finansierade regionala stöd
till jordbruket, ramanslag 325 000 000 kr,




B  12  Kompletterande  åtgärder   inom   jordbruket,
ramanslag 1 370 000 000 kr,




B  13  Från  EG-budgeten finansierade kompletterande
åtgärder inom  jordbruket,  ramanslag  1 307 500 000
kr,




B 14 Arealersättning och djurbidrag m.m.,  ramanslag
3 650 000 000 kr,




B 15 Intervention      och      exportbidrag     för
jordbruksprodukter; ramanslag 1 550 000 000 kr,




B     16     Räntekostnader     för    förskotterade
arealersättningar, m.m., ramanslag 80 000 000 kr,




B 17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag  18 040 000
kr,




B 18 Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet,
ramanslag 4 000 000 kr,




Fiske




C 1 Fiskeriverket, ramanslag 59 058 000 kr,




C 2 Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag  30 890
000 kr,




C 3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd  till
fisket m.m. ramanslag 80 000 000 kr,




C 4 Fiskevård, ramanslag 20 000 000 kr,




Rennäring m.m.




D  1 Främjande av rennäringen m.m., ramanslag 37 000
000 kr,




D 2  Ersättningar  för viltskador m.m., ramanslag 56
000 000 kr,




D  3 Stöd till innehavare  av  fjällägenheter  m.m.,
ramanslag 1 538 000 kr,




Djurskydd och djurhälsovård




E 1  Statens  veterinärmedicinska anstalt, ramanslag
80 563 000 kr,




E             2             Bidrag              till
distriktsveterinärorganisationen,         obetecknat
anslag 80 277 000 kr,




E  3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
ramanslag 20 490 000 kr,




E 4  Centrala  försöksdjursnämnden,  ramanslag 7 043
000 kr,




E  5  Bekämpande  av  smittsamma  husdjurssjukdomar,
ramanslag 90 950 000 kr,




Livsmedel




F 1 Statens livsmedelsverk, ramanslag  108  926  000
kr,




F 2 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag
597 000 kr,




F  3 Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag 23
658 000 kr,




F 4 Livsmedelsstatistik, ramanslag 24 588 000 kr,




F 5  Jordbruks-  och livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten, ramanslag 3 700 000 kr,




F 6 Exportfrämjande  åtgärder,  ramanslag 15 000 000
kr,




Utbildning och forskning




G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,  ramanslag  1 080
919 000 kr,




G    2   Skogs-   och   jordbrukets   forskningsråd:
Förvaltningskostnader, ramanslag 11 158 000 kr,




G 3 Skogs-  och jordbrukets forskningsråd: Forskning
samt kollektiv forskning; ramanslag 197 285 000 kr,




G  4  Bidrag  till  Skogs-  och  lantbruksakademien,
obetecknat anslag 920 000 kr,




Skogsnäring




H 1 Skogsvårdsorganisationen,  ramanslag 268 022 000
kr,




H 2 Insatser för skogsbruket, ramanslag  75  700 000
kr,




H 3 Internationellt skogssamarbete, ramanslag  1 405
000 kr,




H 4 Från    EG-budgeten   finansierade   medel   för
skogsskadeövervakning, ramanslag 6 000 000 kr.




Motioner från allmänna motionstiden
1998




1998/99:MJ201  av  Lars  Hjertén och Lars Elinderson
(m) vari yrkas


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  åtgärder  för  att
svenska  jordbruk  kan  överleva  årets katastrofala
skörderesultat i likhet med vad som sker i Finland.


1998/99:MJ214  av  Gudrun Lindvall m.fl.  (mp)  vari
yrkas


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  att  stödet  till
föreningar   som   bevarar   hotade  lantraser  ökas
budgetåret   1999   och   att   detta    tas    inom
Jordbruksverkets ram,


1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om att utnyttja hela
den framförhandlade miljöramen,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skördeläget,


1998/99:MJ221 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om att det föreslagna
jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet skall
utföra   konsekvensanalyser   av   effekterna    för
djurskyddet av förslag som läggs fram inom EU,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att institutet skall
tillföras  djurskyddskompetens  för att kunna utföra
ett kvalificerat analysarbete.


1998/99:MJ223 av Ingvar Eriksson och Jan Backman (m)
vari  yrkas  att  riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till  känna  vad  i  motionen anförts om
tillkomsten av ett jordbruksekonomiskt institut.




1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att  kostnadsramarna
för  EU-medfinansierade  anslag  långsiktigt   skall
ligga  på  en  nivå som innebär att Sverige fullt ut
använder de EU-anslag som är möjliga,


10. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om fullt  ut
användande  av  kostnadsramarna  för EU-finansierade
stöd som arealersättning och djurbidrag,


13.  att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad  i  motionen  anförts  om  stöd  till
avbytartjänst,


14.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om exportfrämjande
åtgärder,


15.  att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad  i  motionen  anförts  om  att minska
jordbruksbyråkratin,


16.  att  riksdagen  avslår regeringens förslag  om
inrättande    av    ett    nytt    jordbruks-    och
livsmedelspolitiskt institut,


19.  att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad  i  motionen anförts om särskilt stöd
till mjölkproduktion i skogs- och mellanbygd,


20. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
till  känna  vad i motionen anförts om akuthjälp  på
grund av skördekatastrof,


33. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om REKO-stödet,


39.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i motionen anförts  om  öronmärkta
medel för fettfeneklippning,


40. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rennäring,


43.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts   om  skoglig
kompetens  och  resurser  vid Sveriges beskickningar
utomlands,


44.  att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till   känna    vad    i    motionen    anförts   om
skogsorganisationernas       informations-       och
rådgivningsverksamhet,


45.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts   om  statlig
representation    vid    internationella    skogliga
symposier, mässor m.m.,


46.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om inrättandet av
ett katastrofskydd för skogsägare,


47.  att  riksdagen med följande ändringar  i  förhållande
till   regeringens    förslag   anvisar   anslagen   under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt uppställning:


Anslag                       Regeringens förslag
Anslagsförändring


tkr
tkr


B 1.            Statens jordbruksverk     229 907        -23 000


B 6.Miljöförbättrande åtgärder i


jordbruket                  26 740         25 000


B 14.Arealersättningar och djurbidrag


m.m.                     3 650 000      1 350 000


B 18.Jordbruks- och livsmedels-


ekonomiska institutet        4 000         -4 000


C 4.Fiskevård                   20 000          5 000


D 1.Främjande av rennäringen    37 000         13 000


F 6.Exportfrämjande åtgärder    15 000         35 000


H 2.Insatser för skogsbruket    75 700          3 000


H 3.Internationellt skogssamarbete1 405         1 000


Nedsättning av växthusnäringens


koldioxidavgift                            10 000


Nytt anslag REKO-stödd trädgårdsnäring     13 000


Nytt anslag Avbytartjänst                  30 000


Nytt anslag Engångsvis mjölkproduk-        50 000


tionsinsats i skogs- och mellanbygd


Nytt anslag Katastrofersättning            30 000


Nytt anslag Exportkreditgaranti    30 000




1998/99:MJ229  av  Margareta   Andersson  och  Eskil
Erlandsson  (c)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening  ger regeringen till  känna  vad  i  motionen
anförts   om    lokalisering   av   Jordbruks-   och
livsmedelsekonomiskt institut till Jönköping.




1998/99:MJ232 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om  satsning  på
marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om ökade  anslag  för
försöks-   och    utvecklingsverksamhet   inom   det
ekologiska jordbruket,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i   motionen    anförts    om    ett
forskningscentrum för ekologiskt jordbruk i Järna,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fettfeneklippning av
odlade laxsmolt,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ersättningsnivån per
ren för rovdjursrivna renar,


6. att riksdagen  beslutar  att för budgetåret 1999 anvisa
anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med  anslutande näringar enligt  Miljöpartiets  förslag  i
tabell.


Anslag                   Regeringens               förslag
Anslagsförändring


tkr                                  tkr


B 6.           Miljöförbättrande åtgärder


i jordbruket             27 000         10 000


Nytt anslag: Ekologisk forskning         5 000


F 6.                   Exportfrämjande    åtgärder15
000
-15 000




1998/99:MJ233  av  Gunnel Wallin (c) vari yrkas  att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
med anledning av skördeläget.




1998/99:MJ239 av Ola  Rask  och  Claes-Göran Brandin
(s) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om betydelsen  och
finansieringen  av forskning, utvecklingsarbete  och
rådgivning för fritidsodling,


1998/99:MJ242 av  Gudrun  Lindvall  m.fl.  (mp) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  medel till ett
ekologiskt/biodynamiskt  forskningscentrum  i  Järna
för år 1999,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  att behov av medel
för ekologiskt biodynamiska forskningscentrum  skall
beaktas i tilläggsbudgeten våren 1999.


1998/99:MJ248 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas


5.  att  riksdagen  beslutar  att  under  B  1 inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 224 907 000 kr
i enlighet med vad anförts i motionen,


6.  att  riksdagen  beslutar  att  under  H  1 inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 273 022 000 kr
i enlighet med vad som anförts i motionen.


1998/99:MJ253 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas


5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en
långsiktig finansiering av fiskevården,


6.   att   riksdagen   beslutar   att   medel  till
fettfeneklippning finansieras under anslag C 3.


1998/99:MJ256 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas


11.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till    känna    vad    i   motionen   anförts    om
veterinärorganisationen,


1998/99:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts  om  information  och
rådgivning,


1998/99:MJ410 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fiskutsättning,


1998/99:MJ505  av  Kjell  Nordström  m.fl.  (s) vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att professuren
i  djurskydd skall placeras  vid  institutionen  för
husdjurens  miljö  och hälsa vid veterinärmedicinska
fakulteten vid SLU i Skara.




1998/99:MJ601 av Bertil  Persson  (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen  anförts om att frigöra Alnarp från
Ultuna.




1998/99:MJ602 av Dan  Ericsson  (kd)  vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen  anförts  om lokalisering av del av
Lantbruksuniversitetets   (SLU)   utbildnings-   och
forskningsverksamhet i Östergötland.




1998/99:MJ603 av Karin Falkmer  och  Tomas  Högström
(m)  vari  yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
kvalificerad  yrkesutbildning   med  inriktning  mot
användning av CNC-maskiner vid Skogsmästarskolan vid
Sveriges      lantbruksuniversitet      (SLU)      i
Skinnskatteberg.




1998/99:MJ604  av  Birgitta  Carlsson  och  Marianne
Andersson  (c)  vari  yrkas  att  riksdagen  som sin
mening  ger  regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts  om  att  placera professuren i djurskydd  i
Skara.




1998/99:MJ607 av Lars  Hjertén  och  Lars Elinderson
(m)  vari  yrkas  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen  anförts  om
lokalisering av professuren i djurskydd.




1998/99:MJ608  av  Sven  Bergström  m.fl. (c, m, mp)
vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  anslag   till
utbildning  och  forskning  i  ekologisk  odling vid
Rudolf Steinerhögskolan fr.o.m. budgetåret 2000,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om ett anslag  för
forskning  och  utbildning  i ekologisk  odling  vid
Rudolf  Steinerhögskolan  på  3   miljoner   kronor,
finansierat  genom  en  omfördelning av 1,5 miljoner
kronor från anslaget B 6  och  1,5  miljoner  kronor
från anslaget G 1,


3.  att  riksdagen  hos  regeringen  begär  att den
återkommer  i  nästa  budgetproposition  med förslag
till  permanent  bidrag  till  den  utbildning   och
forskning som bedrivs vid Rudolf Steinerhögskolan.


1998/99:MJ904 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  att  29  a  §
jaktförordningen  ändras  i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ersättningar för
tamdjur  rivna av hotade rovdjur även skall utgå för
tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet.


1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas


23. att riksdagen  beslutar  om  fördelning av anslag inom
utgiftsområde 23 i enlighet med vad i motionen anförts.


Anslag                   Regeringens               förslag
Anslagsförändring


tkr
tkr




F 6.       Exportfrämjande verksamhet15 000   30 000




1998/99:Fi211  av  Lars  Leijonborg  m.fl. (fp) vari
yrkas


19.  (del)  att  riksdagen  för  budgetåret  1999  anvisar
anslagen   under  utgiftsområde  20  Allmän   miljö-   och
naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt uppställningen i bilaga 2.


Anslag                   Regeringens               förslag
Anslagsförändring


tkr
tkr


B 1.Statens jordbruksverk   229 907        -111 000


E 2.Bidrag till distriktsveterinär-


organisationen           80 277           7 000


E 3.Djurhälsovård och djurskydds-


främjande åtgärder       20 490           4 000


Utfrågningar, uppvaktningar m.m.




Representanter  för Smittskyddsinstitutet har lämnat
information till  utskottet.  Vidare  har  utskottet
uppvaktats   av   representanter  för  Lantbrukarnas
Riksförbund och Svenska Samernas Riksförbund.


Utskottet  har  mottagit  ett  antal  skrivelser  i
ärendet.




Utskottet
1. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar




Propositionen


Utgiftsområde    23    omfattar     jordbruk     och
trädgårdsnäring,  fiske,  rennäring,  djurskydd  och
djurhälsovård,  livsmedelskontroll,  utbildning  och
forskning  samt skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar
45 anslag fördelade på 8 verksamhetsområden, där det
dominerande     området     är     jordbruks-    och
trädgårdsnäring. Inom utgiftsområdet  ryms  följande
myndigheter:    Statens    jordbruksverk,    Statens
utsädeskontroll,        Statens       växtsortnämnd,
Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska  anstalt,
Centrala         försöksdjursnämnden,        Statens
livsmedelsverk,                 Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden,   Sveriges   lantbruksuniversitet,
Skogs-    och    jordbrukets   forskningsråd    samt
Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.


Jordbruksdepartementet  ansvarar  för utgiftsområde
23.   För   frågor   som   rör   skogsnäringen   och
Skogsvårdsorganisationen ansvarar  dock Närings- och
handelsdepartementet.   Jordbruksdepartementet   har
vidare  ett samordningsansvar  för  frågor  som  rör
nationella   minoriteter   i   Sverige.   Sametinget
redovisas  emellertid under utgiftsområde 1,  Rikets
styrelse.


För budgetåret  1999  föreslås  att  sammanlagt  11
973,9  miljoner  kronor  anslås för  utgiftsområdet.
Anslagna medel för utgiftsområdet minskar därmed med
ca  1,75  miljarder  kronor jämfört  med  budgetåret
1998. Utfallet år 1997  liksom prognosen för år 1998
visar  att  utgifterna  överskattats,  framför  allt
utgifter som finansieras  av  EU.  Det har fått till
följd att betydande anslagsbehållningar skapats. Vid
utgången   av   år   1998  beräknas  de  sammantagna
behållningarna  inom  utgiftsområdet  överstiga  4,5
miljarder kronor.


Mot bakgrund av att även  anslagssparande kan tas i
anspråk för att täcka utgifter år 1999 minskas ramen
för utgiftsområdet engångsvis  detta år. Minskningen
av    ramen    återspeglar   således   inte    några
besparingsåtgärder.   Ungefär  60  %  av  utgifterna
finansieras från EG-budgeten. Merparten av EG-stödet
avser obligatoriska åtgärder  såsom arealersättning,
djurbidrag, intervention  och  exportbidrag. Därtill
kommer   delfinansierade   frivilliga    stöd    och
ersättningar      som      förutsätter     nationell
medfinansiering. Till dessa  hör  miljöersättningar,
stöd till mindre gynnade områden och  strukturstöd.


De viktigaste målen inom utgiftsområdet är bl.a. en
reformerad  gemensam jordbruks- och  fiskeripolitik,
produktion av  säkra  livsmedel med hög kvalitet och
förstärkning    av    konsumentperspektivet,    gott
hälsotillstånd   bland   husdjuren,    värnande   av
jordbrukets   natur-   och  kulturmiljö,  ekologiskt
hållbar      livsmedelsproduktion      för      ökad
sysselsättning,   regional   balans   och   uthållig
tillväxt.


Målen  för EG:s gemensamma jordbrukspolitik (Common
Agricultural   Policy,   CAP),  som  formulerades  i
Romfördraget, är höjd produktivitet inom jordbruket,
skälig     levnadsstandard     för     jordbrukarna,
marknadsstabilitet,   tryggad  livsmedelsförsörjning
och skäliga livsmedelspriser  för  konsumenterna.  I
arbetet med att medverka till en övergripande reform
av  CAP  skall  Sverige  verka för en jordbruks- och
livsmedelspolitik inom EU  med tre övergripande mål.
Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall
styras  av konsumenternas efterfrågan.  Produktionen
skall vara  såväl  ekologiskt som ekonomiskt hållbar
på  lång  sikt.  EU skall  även  medverka  till  att
förbättra  den globala  livsmedelssäkerheten  (prop.
1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241).


Den gemensamma  fiskeripolitiken  (Common Fisheries
Policy,  CFP)  syftar   till ett ändamålsenligt  och
ansvarsfullt utnyttjande  av de levande resurserna i
vattnen och inom vattenbruket,  samtidigt som hänsyn
tas till fiskerisektorns  intresse  av en långsiktig
utveckling    och    de   ekonomiska   och   sociala
förhållandena inom sektorn.  Vidare  att  hänsyn tas
till konsumenternas intressen och till de biologiska
begränsningarna  som  följer  av  hänsynen till  det
marina  ekosystemet.


När  det  gäller  prioriteringar  för   år   1999
redovisas   inrättandet   av  en  ny  myndighet  för
ekonomiska     analyser    av    jordbrukspolitiken,
exportfrämjande  åtgärder, kompletterande utbildning
för      utländska      veterinärer,      en      ny
djurskyddsprofessur, resursförstärkning för Sveriges
lantbruksuniversitet,  ersättning   för  viltskador,
arbetet  med att förhindra antibiotikaresistens  och
EHEC-smitta,  produktions-  och miljörådgivning till
skogsägarna och biotopskydd inom skogsbruket.


Regeringens  förslag  för år 1999  innebär  att  38
miljoner  kronor  reserverats   för  internationellt
samarbete        inom        Jordbruksdepartementets
ansvarsområde, 9 554 miljoner  kronor  för  jordbruk
och trädgårdsnäring, 190 miljoner kronor för  fiske,
95  miljoner kronor för rennäring m.m., 279 miljoner
kronor för djurskydd och djurhälsovård, 176 miljoner
kronor   för  verksamhetsområdet  livsmedel,  1  290
miljoner kronor  för  utbildning  och forskning samt
351 miljoner kronor för skogsnäring.




Motionerna




Enligt motion MJ224 (kd) är avbytarverksamheten  för
mjölkgårdar  helt  nödvändig för att man skall kunna
komma  ifrån  sitt  arbete  vid  någon  eller  några
tidpunkter på året. Stöd  till  denna verksamhet bör
återinföras   (yrkande  13).  Vidare   uppmärksammas
behovet  av särskilt  stöd  till  mjölkproduktion  i
skogs- och  mellanbygd.  Enligt  motionärerna  finns
stora  svårigheter att upprätthålla denna produktion
samtidigt  som behovet av näringen i dessa bygder är
stort bl.a.  med  avseende  på  det öppna landskapet
(yrkande  19).  När det gäller problemen  med  årets
skörd föreslår motionärerna  att regeringen använder
sig  av möjligheten till en insats.  Bl.a.  föreslås
att   geografiskt    avgränsade    områden   erbjuds
amorteringsfria lån med låg ränta (yrkande  20). När
det  gäller det s.k. REKO-stödet föreslås en översyn
av arealstödets  utformning och storlek så att det i
trädgårdsföretagen   och   i   företag   med   annan
specialiserad  odling  upplevs som ett faktiskt stöd
för   att   täcka   kostnaderna    för    företagens
miljösatsningar    (yrkande    33).   Avslutningsvis
föreslår motionärerna att medel  anvisas på följande
nya  anslag  inom  utgiftsområde  23 för  budgetåret
1999. Inom ramen för miljöersättningsprogrammet  bör
åtgärden    för   resurshushållande   konventionellt
jordbruk   kompletteras    med    ett    stöd   till
trädgårdsnäringen. För detta ändamål bör 13  000 000
kr anvisas. 30 000 000 kr bör anvisas för stöd  till
avbytartjänst  och  när  det  gäller  den föreslagna
engångsvisa  mjölkproduktionsinsatsen i  skogs-  och
mellanbygd bör  50 000 000  kr anvisas. Mot bakgrund
av den rådande skördesituationen föreslås vidare att
30  000  000 kr anvisas till katastrofersättning.  I
avvaktan på  att  regeringen presenterar ett förslag
som är neutralt för  den  svenska  växthusodlingen i
förhållande  till viktiga konkurrentländer  föreslås
att 10 000 000  kr  anvisas  på  ett nytt anslag för
kostnadskompensation.  Slutligen  bör  ett  särskilt
anslag   inrättas  för  exportkreditgarantier.   För
ändamålet  bör  anvisas  30  000  000 kr (yrkande 47
delvis). I motion MJ232 (mp) föreslås  att  ett nytt
anslag   för   ekologisk   forskning  inrättas.  För
ändamålet bör 5 000 000 kr anslås.  Det nya anslaget
finansieras  genom  att  anslaget F 6 reduceras  med
motsvarande belopp (yrkande 6 delvis). Även i motion
MJ608 (m, c, mp) yrkas att riksdagen beslutar om ett
nytt anslag för forskning och utbildning i ekologisk
odling. Det nya anslaget skall finansieras genom att
1,5 miljoner kronor tas från  vardera  anslagen  B 6
och G 1 (yrkande 2 delvis).


Resultatet   av  1998  års  skörd  uppmärksammas  i
ytterligare tre  motioner.  Enligt  motion MJ201 (m)
yrkande 6 krävs åtgärder i likhet med vad som sker i
Finland   för  att  svenska  jordbruk  skall   kunna
överleva årets katastrofala skörderesultat. I motion
MJ219 (c) framhålls  att staten med anledning av det
aktuella skördeläget måste  ta ett ekonomiskt ansvar
för   de  värst  utsatta  och  att   beslut   fattas
skyndsamt.  Skörderesultatet  innebär  en  försämrad
lönsamhet  för  det hårt pressade svenska jordbruket
(yrkande 6). Även  i motion MJ233 (c) begärs förslag
till åtgärder med anledning av skördeläget.




Utskottets överväganden




Riksdagen har genom beslut den 2 december 1998 bl.a.
fastställt utgiftsramen  för  utgiftsområde  23  för
budgetåret   1999  till  11  973  865  kr.  Beslutet
överensstämmer med regeringens förslag. Ungefär 60 %
av   utgifterna    finansieras   från   EG-budgeten.
Merparten av EG-stödet  avser obligatoriska åtgärder
såsom arealersättning, djurbidrag,  intervention och
exportbidrag.    Därtill    kommer   delfinansierade
frivilliga  stöd  och ersättningar  som  förutsätter
nationell   medfinansiering.    Som    redovisas   i
propositionen    är    de   viktigaste   målen   för
utgiftsområdet bl.a. att  verka  för  en  reformerad
gemensam jordbruks- och fiskepolitik, att verka  för
en  produktion  av säkra  livsmedel med hög kvalitet
och    att    stärka   konsumentperspektivet,    att
upprätthålla   ett    gott    hälsotillstånd   bland
husdjuren,  att värna natur- och  kulturmiljön  samt
att     utveckla      en      ekologiskt     hållbar
livsmedelsproduktion    för   ökad   sysselsättning,
regional   balans   och  uthållig   tillväxt.   Inom
utgiftsområdet prioriteras under år 1999 bl.a. en ny
myndighet     för     ekonomiska     analyser     av
jordbrukspolitiken  samt  exportfrämjande  åtgärder.
Vidare   införs   kompletterande    utbildning   för
utländska     veterinärer,     inrättas     en    ny
djurskyddsprofessur       och       genomförs     en
resursförstärkning            för           Sveriges
lantbruksuniversitet.  Därutöver   prioriteras  även
ersättning för viltskador, arbetet med att förhindra
antibiotikaresistens  och EHEC-smitta,  produktions-
och   miljörådgivning   till     skogsägarna    samt
biotopskyddet  inom skogsbruket. Mot bakgrund av det
anförda och då de  i  motion  MJ224  (kd)  framförda
yrkandena om ytterligare utgifter på nya anslag inte
ryms   inom   den  av  riksdagen  fastställda  ramen
avstyrks motionen i berörda delar (yrkandena 13, 19,
20,  33  och  47  delvis).   Vidare  avstyrks  de  i
motionerna MJ232 (mp) yrkande  6  (delvis) och MJ608
(m,  c, mp) yrkande 2 (delvis) framförda  kraven  om
inrättandet  av nya anslag till ekologisk forskning.
Utskottet redovisar  i  det  följande vissa allmänna
bedömningar angående behovet av  insatser inom detta
forskningsområde (s. 41).




I motionerna MJ201 (m) yrkande 6,  MJ219 (c) yrkande
6    och   MJ233   (c)   uppmärksammas   den   svåra
skördesituationen i landet. Med anledning härav vill
utskottet anföra följande. Jordbruksverket har den 5
november   1998  uppdaterat  den  skördeprognos  som
verket gjorde  i månadsskiftet september/oktober. De
uppgifter som Jordbruksverket  nu  samlat  in  avser
läget   i  slutet  på  oktober.  Enligt  verket  ger
uppgifterna  en  mer  definitiv  bild av situationen
eftersom skördearbetet i praktiken är avslutat.


Enligt   verkets   uppdatering    har  5-7   %   av
spannmålsarealen inte kunnat bärgas. Detta motsvarar
70 000 hektar och ett volymbortfall  på 0,3 miljoner
ton.  Den  totala  spannmålsskörden  beräknas   till
5,7-5,9  miljoner  ton  vilket  ligger  något  under
normskörden på 6,1 miljoner ton. De arealer som inte
kunnat  skördas  finns  utspridda  över i stort sett
hela landet. Det finns sålunda enskilda  jordbrukare
som kan ha drabbats hårt i områden som annars klarat
skörden  ganska  bra.  Avkastningen i Norrlandslänen
ligger  20-40  %  under normal  skörd.  Skörden  har
bärgats med en vattenhalt som är högre än normalt. I
genomsnitt kan vattenhalten  beräknas  ligga  4-5  %
över normal nivå. Kvaliteten är sämre än normalt och
det  genomsnittliga kvalitetsavdraget kan uppskattas
till 5-7 kr per 100 kilo. På grund av skördebortfall
i form av obärgade arealer, extra torkningskostnader
och  kvalitetsavdrag  beräknar  Jordbruksverket  den
ekonomiska förlusten till 720 miljoner kronor. Av de
förluster och merkostnader som beräknats är samtliga
poster  utom  obärgade arealer (285 miljoner kronor)
något   som   drabbat    i   stort   sett   samtliga
spannmålsodlare i landet.  För  potatis beräknas den
obärgade   arealen   till   1   087-1 132    hektar.
Jordbruksverket  beräknar, med vissa förbehåll,  den
ekonomiska förlusten  på grund av kvantitetsbortfall
m.m. till 31 miljoner kronor.  Den övervägande delen
av arealen för sockerbetor kommer  att  bärgas.  Den
areal  som  drabbats av dålig väderlek uppgår till 3
000 hektar, och  den  bärgade skörden på denna areal
uppgår till ungefär hälften  av  normal  skörd.  Ett
beräknat      skördebortfall      skulle      enligt
Jordbruksverkets beräkningar innebära en förlust  på
27 miljoner kronor. När det gäller trädgårdsnäringen
framhålls  att det är mycket svårt att uttala sig om
skördeförlusterna.   Generellt  har  den  ekologiska
odlingen  drabbats  hårt   innevarande  säsong.  Vad
gäller     konventionell     odling      rapporterar
Grönsaksodlarnas  riksförbund  för vissa områden  en
halverad skörd på ett antal grönsakskulturer.


Enligt meddelande från Statistiska centralbyrån den
16    november    1998    beräknas   årets    totala
spannmålsskörd till 5,8 miljoner ton. Det är ca 10 %
mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Skörden
per  hektar  är  dock  generellt   sett   lägre   än
genomsnittet för de senaste fem åren.


I  samband med en interpellationsdebatt i riksdagen
den  12  november  1998  anförde  jordbruksministern
bl.a.  att  den  rådande  skördesituationen inte kan
anses  innebära någon katastrof  för  landet.  Någon
katastrofutbetalning   var   således  inte  aktuell.
Samtidigt erinrades om att staten  vid  avvecklingen
av  skördeskadeskyddet  tagit på sig ett ansvar  vid
katastrofer. Jordbruksministern var dock medveten om
att läget för vissa enskilda bönder i vissa delar av
landet är oerhört bekymmersamt,  och hon sade sig ha
för  avsikt  att  tillsammans  med  näringen   pröva
möjligheterna  att  vidta  lämpliga  åtgärder (prot.
1998/99:14). Utskottet utgår från att  detta  arbete
slutförs skyndsamt.


Utskottet är för sin del inte berett att nu föreslå
några   särskilda   insatser  med  anledning  av  de
motioner som tar upp  skördesituationen i jordbruket
och  trädgårdsnäringen.  Utskottet  förutsätter  att
regeringen  noga  följer  den fortsatta utvecklingen
inom  näringarna.  Det bör tilläggas  att  utskottet
under första halvåret 1999 ämnar behandla jordbruket
och   trädgårdsnäringen   från   ett   mer   allmänt
perspektiv   i   anslutning  bl.a.  till  de  övriga
motioner som väckts  i  ämnet.  Mot  bakgrund av det
anförda föreslår utskottet att motionerna  MJ201 (m)
yrkande 6, MJ219 (c) yrkande 6 och  MJ233 (c) lämnas
utan riksdagens vidare åtgärd.


Regeringen  har i budgetpropositionen under rubriken
Skatteavvikelser   (avsnitt   2.4)  redovisat  vissa
avvikelser   från   en  enhetlig  beskattning   inom
utgiftsområdet som skulle  kunna  uppfattas  som  en
skatteförmån.  I  skrivelse den 17 november 1998 har
Jordbruksdepartementet inkommit med vissa rättelser.
Skatteavvikelsen  beträffande  elförbrukningen  inom
växthusodlingen har angivits uppgå till 240 miljoner
kronor. Rätt belopp  skall  vara 24 miljoner kronor.
Vidare anges i propositionen  att växthusnäringen är
skattebefriad   för   all  användning   av   fossila
bränslen.    Avvikelsen    avser     dock     endast
energiskatten.




2. Internationellt samarbete (A)




Propositionen




Riksdagen  har  lagt  fast riktlinjerna för Sveriges
arbete med jordbruks- och  livsmedelspolitiken  inom
EU.  Produktionen  skall  styras  av  konsumenternas
efterfrågan.   Den  skall  vara långsiktigt  hållbar
från  både  ekologisk  och  ekonomisk  utgångspunkt.
Samtidigt  skall  EU  medverka  till   global  livs-
medelssäkerhet,  bl.a.  genom  att hävda frihandelns
principer  även på livsmedelsområdet.  Målsättningen
är också giltig  i  det  internationella samarbetet.
Arbetet skall främst syfta till att minska fattigdom
och  undernäring,  skapa  ett  långsiktigt  hållbart
nyttjande   av   de   globala   naturresurserna   på
jordbrukets, fiskets och skogens områden samt sträva
mot en friare handel med livsmedel.  En  stor del av
det  internationella samarbetet bedrivs främst  inom
FN:s fackorgan  för  jordbruk,  livsmedel, fiske och
skogsbruk, FAO (Food and Agricultural  Organization)
och OECD (Organization for Economic Co-operation and
Development).


Den    beräknade    utgiftsutvecklingen    avseende    det
internationella samarbetet  till  följd av tidigare beslut
samt förslagen i 1998 års budgetproposition är följande (i
miljoner kronor och löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos    anslag     anslag
anslag


1997             1998           1998          1999     2000
2001


37,1    37,4          38,0           38,0     37,1
37,1




3. Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m. (A 1)




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  under
anslaget    A 1     Regeringens    redovisning    av
resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och
verksamheter   föranleder    ingen    erinran   från
utskottets sida.




4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)




Propositionen




Omfattning




Verksamhetsområdet   jordbruk   och  trädgårdsnäring
omfattar jordbruksadministration,   vegetabilie- och
animalieproduktion   samt   miljö-,  struktur-   och
regionalpolitiska   åtgärder  på   jordbruksområdet.
Verksamhetens   tyngdpunkt   är   genomförande   och
tillämpning   av  EG:s  gemensamma  jordbrukspolitik
(CAP).    Statens     jordbruksverk    är    central
förvaltningsmyndighet    inom    verksamhetsområdet.
Länsstyrelsen     svarar    för    den     regionala
administrationen.    Vidare    har    Fiskeriverket,
Generaltullstyrelsen,    Statens     naturvårdsverk,
Riksantikvarieämbetet  och  Skogsvårdsorganisationen
visst  ansvar inom området. Övriga  myndigheter  med
ansvar   inom    verksamhetsområdet    är    Statens
utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.




Resultatbedömning




1997  och  1998  har  särskilda  medel anvisats till
Jordbruksverket och  länsstyrelserna  för  att täcka
kostnaderna  för  den ökade administrationen.  Vissa
inkörningsproblem       kvarstår        fortfarande.
Jordbruksverket   och   länsstyrelserna  har  hunnit
fatta de beslut som krävs  enligt gällande regelverk
inom  ramen  för  gällande  tidsgränser   med  något
undantag.  För  att  få  till  stånd en mer enhetlig
hantering  och  effektivare  handläggning  beslutade
regeringen  i  juli  1998 en förordningsändring  som
bl.a.   innebär att Jordbruksverket  i  egenskap  av
utbetalande   myndighet   får   rätt   att   meddela
föreskrifter  om handläggning av stödärenden och  om
det underlag som  krävs  för   utbetalning  av stöd.
Länsstyrelsernas  beslut  görs  vidare verkställbara
enligt utsökningbalken.


För  år  1997 klarade sig Sverige  utan  anmärkning
beträffande överskridna tidsgränser vid  utbetalning
av EG-stöd. Likaså har Sveriges räkenskaper avseende
EG-stöden för  år  1997  klarat  sig utan anmärkning
från EG-kommissionen. Sverige kan dock under år 1998
komma att drabbas av sin första sanktion på grund av
ett felaktigt utbetalt arealstöd. Inom ramen för den
speciella   satsning   som   görs  för  att   stärka
kontrollfunktionen av medelshanteringen  inom staten
har  Jordbruksverket  beviljats  anslag  till   fyra
sådana     projekt   för   år   1997.   Vidare   har
Jordbruksverket  under  år 1997 deltagit i ett stort
antal  utbildningsseminarier   för   bl.a.  poliser,
kronofogdar,  tulltjänstemän och åklagare   för  att
informera om risker  för  fusk  och  bedrägerier med
EU:s jordbruksstöd.


Under   året   har   miljöstöden   för  att  främja
odlingslandskapets    biologiska    mångfald     och
kulturmiljövärden      utökats.      Därmed     ökar
förutsättningarna  för  att  bevara, tydliggöra  och
utveckla  dessa värden. Preliminära  bedömningar  av
anslutningen    till   miljöstödet   för   ekologisk
produktion under  år  1998  visar  att  ca  8  %  av
åkerarealen     nu     odlas     ekologiskt,     och
förutsättningarna är goda för att nå målet 10 % till
år 2000.


Försäljningen  av  handelsgödsel  ökade  med  6,4 %
mellan  den  1  juli  1996  och den  30 juni 1997. I
förhållande  till  år  1986,  som   är   basår   för
statsmakternas   reduktionsmål    på   20   %,   har
förbrukningen  minskat  med  10  %.  Jordbruket  har
totalt  minskat  utsläppen av kväve med 25 % jämfört
med målsättningen  som  var  50  % till år 1995. Ett
nytt miljöstöd för resurshushållande  konventionellt
jordbruk  har införts under år 1998. Jordbruksverket
har  fått  i  uppdrag  att  utarbeta  ett  förstärkt
åtgärdsprogram  för  att  minska  kväveläckaget från
jordbruket. Likaså har regeringen   givit  verket  i
uppdrag  att  utarbeta  ett  förslag  till  mål  för
ammoniakförluster samt tillhörande åtgärdsprogram.


Den  beräknade  utgiftsutvecklingen avseende jordbruk  och
trädgårdsnäring  till   följd   av  tidigare  beslut  samt
förslagen  i  1998 års budgetproposition  är  följande  (i
miljoner kronor och löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos       anslag           anslag
anslag


19971                    1998           19981             1999
2000          2001




8 514,411 379,910 219,1       9 554,210 671,6 10
638,7




1Inklusive  ianspråktagna reserverade medel från budgetåret
1995/96.




Utskottets överväganden




Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
resultatbedömning   beträffande   verksamhetsområdet
jordbruk och trädgårdsnäring.




5. Statens jordbruksverk (B 1)




Propositionen




Jordbruksverkets del av målen inom  utgiftsområde 23
är  att verka för en konkurrenskraftig,  miljö-  och
djurskyddsanpassad  livsmedelsproduktion  till nytta
för    konsumenterna.    Ett   generellt   mål   för
Jordbruksverket  är  att  medverka  till  en korrekt
tillämpning  av   EG:s regelverk så att  finansiella
sanktioner undviks. Från och med budgetåret 1999 får
Jordbruksverket ansvar  för  arbetsuppgifter rörande
statistik   i  samband  med att Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden avvecklas.


Jordbruksverkets     verksamhet      exklusive
distriktsveterinärverksamheten har i huvudsak kommit
att   inrikta   sig   mot   tillämpningen   av  EG:s
regleringar    och    stödsystem.   Jordbruksverkets
omfattande  informationsverksamhet  har  utvärderats
och visar att  mer än 90 % av jordbrukarna tagit del
av  informationsmaterialet.   Flertalet   anser  att
materialet var tillräckligt för att man skulle kunna
ansöka  om  stöd på egen hand. Under verksamhetsåret
har ca 72 000  lantbrukare  ansökt om något EU-stöd.
Det totala antalet företag är  närmare  90 000 varav
15  000  brukar  en  areal om högst fem hektar.  Vad
gäller  utnyttjandet av  kvoter  kan konstateras att
mjölkkvoten   var   utnyttjad  till  99   %    medan
basarealen för arealersättningar utnyttjades till 90
%.  Detta  är  i  stort sett  oförändrade  nivåer  i
förhållande   till   år    1996.    Däremot    ökade
utnyttjandegraden vad  gäller djurbidragen. Den höga
utnyttjandegraden  vad  gäller  kvoter kan tolkas så
att   jordbrukets   konkurrenskraft  är   god.   För
miljöersättningarna   varierade    anslutningsgraden
högst väsentligt mellan olika åtgärder i förhållande
till     uppskattad     maximal     areal     enligt
miljöprogrammet.  De arealmässigt största åtgärderna
har, med undantag för ersättningar till betesmarker,
en anslutningsgrad  på  över  72 %. I vissa fall har
anslutningsgraden   påverkats   av    att   åtgärder
introducerats  sent.  Tillämpningen av regelsystemen
har inte föranlett  några  sanktioner  från EU under
verksamhetsåret.   Den   stora   andelen   felaktiga
stödansökningar,  som  inkommit  framför  allt  inom
miljöområdet  och  som enligt EG:s regelverk  medför
att länsstyrelserna  måste  utöka  fältkontrollerna,
inger  emellertid  viss  oro.  Det är därför  enligt
regeringens uppfattning angeläget  att  verket  även
fortsättningsvis     bedriver      en     omfattande
informationsverksamhet  gentemot  såväl  jordbrukare
som  mot   länsstyrelser. Åtgärder bör också  vidtas
för att effektivisera kontrollverksamheten samtidigt
som    åtgärder     vidtas    för    att    begränsa
kontrollbehoven.  När   det   gäller   avgiftsbelagd
verksamhet  härrör  inkomsterna från växtinspektion,
kvalitetsinspektion   av    frukt   och   grönsaker,
vattenhushållning, foderkontroll,  införsel av djur,
försäljning av material och köttklassificering  m.m.
Verket   föreslås  under  år  1999  få  bedriva  den
avgiftsfinansierade    verksamheten   i   oförändrad
omfattning.  För denna  period  beräknas  intäkterna
och   kostnaderna   till   40,5   miljoner   kronor.
Regeringen  bedömer  anslagsbehovet till 229 907 000
kr för år 1999.


Eftersom  utbetalningar   av   EG-stöd   ersätts  i
efterskott  från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov
för  Jordbruksverket.   Regeringen   bedömer   detta
kreditbehov  till 5,5 miljarder kronor för år 1999.




Motionerna




I  motion  MJ214  (mp)  konstateras  att bidrag till
lantraser  finns att söka inom EU:s miljöstöd.   Det
utgår  bl.a.   till   föreningar,  som  arbetar  med
bevarandet. Stödet till föreningarna har en ram på 1
miljon kronor. I den avelsplan  som  Jordbruksverket
tog  fram  föreslogs  att  stödet  skulle  utgå  för
bevarandearbetet,  utbildning  och  information.   I
planen  föreslogs  att  1,5  miljoner  kronor skulle
avsättas. I dag utgår bidrag i praktiken enbart till
utbildning   och  information.  Detta  innebär   att
genbanksverksamhet,  som  är  ett viktigt arbete för
bevarandet, inte får stöd.  Enligt  motionärerna bör
stödet till föreningar som bevarar hotade  lantraser
ökas under budgetåret 1999 och detta skall tas  inom
Jordbruksverkets  ram  (yrkande  7).  Enligt  motion
MJ224    (kd)    kan   Jordbruksverkets   verksamhet
effektiviseras bl.a.  genom förenklade miljöstöd. En
10-procentig minskning av Jordbruksverkets kostnader
bör enligt motionärerna  vara  möjlig  att genomföra
(yrkande  15).  Därmed  kan  anslaget  B  1  Statens
jordbruksverk  reduceras  med 23 000 000 kr (yrkande
47 delvis). Enligt motion MJ248  (m)  yrkande  5 har
förslag   lagts   om   stora   förenklingar  av  det
jordbrukspolitiska systemet. Genomförs dessa förslag
underlättas     Jordbruksverkets     administration.
Anslaget B 1 Statens jordbruksverk bör  därför kunna
reduceras  med  5  000  000 kr. I motion Fi211  (fp)
föreslås  att  anslaget  B 1  Statens  jordbruksverk
reduceras  med 111 000 000  kr  i  förhållande  till
regeringens förslag (yrkande 19 delvis).




Utskottets överväganden




Som  framhålls  i propositionen har Jordbruksverkets
verksamhet exklusive  distriktsveterinärverksamheten
i huvudsak kommit att inrikta  sig mot tillämpningen
av EG:s regleringar och stödsystem. Utformningen och
fördelningen   av   stöd   skall  bidra   till   ett
livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden, till
en konkurrenskraftig miljöanpassad  produktion  samt
till   utveckling   av   landsbygden.  Ett  mål  för
verksamheten  är därvid att  korrekt  och  effektivt
hantera,  kontrollera  och  betala  ut  stöd  enligt
regelverket. Detta skall ske på ett sådant  sätt att
sanktioner  från EU undviks. Verket skall arbeta för
enhetlighet  och  likabehandling  genom  att  sprida
information och kunskap om regelverket.


I  likhet  med  regeringen  anser  utskottet  att
Jordbruksverket   har  klarat  sina  uppgifter  väl.
Tillämpningen av regelsystemen  har  inte  föranlett
några sanktioner från EU under verksamhetsåret.  Som
regeringen   framhåller   är   det   angeläget   att
Jordbruksverket  även  fortsättningsvis  bedriver en
omfattande  informationsverksamhet  gentemot   såväl
jordbrukare  som  länsstyrelser  -  detta inte minst
mot   bakgrund   av  den  stora  andelen   felaktiga
stödansökningar  som   inkommit  framför  allt  inom
miljöområdet.  Åtgärder  bör  vidtas  både  för  att
effektivisera  kontrollverksamheten   och   för  att
begränsa  kontrollbehoven.  I  detta sammanhang  bör
även uppmärksammas att regeringen  har tillkallat en
särskild utredare för att se över organisationen  av
jordbruksadministrationen (dir. 1997:125). Syftet är
bl.a.  att finna en så kostnadseffektiv organisation
som  möjligt.   Utredaren   kommer  att  lämna  sitt
betänkande i december 1998. Med det anförda ansluter
sig  utskottet till regeringens  bedömning  när  det
gäller   medelsbehovet   under   anslaget  B  1  och
tillstyrker  regeringens  förslag.  Därmed  avstyrks
motionerna MJ224 (kd) yrkandena 15 och  47  (delvis)
och  MJ248  (m)  yrkande  5.  Utskottet  konstaterar
vidare  att  kravet i motion Fi211 (fp) yrkande  19,
som i denna del saknar motivering, motsvarar i stort
sett en halvering  av  Jordbruksverkets resurser. Om
riksdagen skulle anse en  sådan drastisk nedskärning
lämplig  och  praktiskt genomförbar  måste  beslutet
bl.a. grundas på en djupgående analys och omprövning
av  myndighetens  verksamhet  och  de  av  riksdagen
godkända   målen   för  denna  verksamhet.  Motionen
avstyrks i denna del.  Vidare  avstyrks det i motion
MJ214  (mp)  yrkande 7 framförda kravet  beträffande
ökat stöd inom  Jordbruksverkets ram till föreningar
som bevarar hotade lantraser.


Utskottet  har ingen  erinran  mot  vad  regeringen
anfört om Jordbruksverkets  tillgång  till kredit på
myndighetens  särskilda räntekonto för EU-verksamhet
i Riksgäldskontoret.  Utskottet  föreslår därför att
riksdagen godkänner vad regeringen  anfört  i  denna
del.




6. Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. (B 2), Djurregister (B 3), Statens
utsädeskontroll (B 4) och Statens
växtsortnämnd (B 5)






Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under anslagen B 2-B 5. Regeringens
redovisning av resultatinformation m.m. för
berörda myndigheter och verksamheter
föranleder ingen erinran från utskottets
sida.






7. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(B 6)




Propositionen




Regeringen  anser  att  medel  inom  anslaget  skall
användas för att genomföra  handlingsprogrammen  vad
avser försöks- och utvecklingsverksamhet m.m. För år
1999      innebär     det     att    försöks-    och
utvecklingsverksamheten    bör   omfatta    åtgärder
motsvarande     8,5     miljoner     kronor     inom
bekämpningsmedelsprogrammet och 8,5 miljoner  kronor
inom   programmet  för  minskat  växtnäringsläckage.
Försöks-      och     utvecklingsverksamhet     samt
marknadsstödjande  åtgärder  inom  området ekologisk
produktion skall kunna omfatta åtgärder  motsvarande
14  miljoner kronor,  varav högst 2 miljoner  kronor
avser marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende
marknadsstödjande åtgärder bör få  belasta anslaget,
men på sikt är det rimligt att marknadsaktörerna tar
det fulla  ansvaret   för  sådana  åtgärder.  Utöver
dessa ändamål bör medel kunna rymmas för utvärdering
och       uppföljning      av     den     gemensamma
jordbrukspolitikens        miljöeffekter,        för
funktionstester   av   lantbrukssprutor   samt   för
internationellt  standardiseringsarbete.  Regeringen
bedömer  anslagsbehovet  till  26  740 000 kr för år
1999.




Motionerna




I motion MJ224 (kd) föreslås att anslaget utökas med
25  000  000  kr (yrkande 47 delvis). Enligt  motion
MJ232 (mp) bör  det  ekologiska lantbruket inte bara
ses som en liten nisch  utan  strävan måste vara att
allt lantbruk i framtiden skall  bedrivas  på  detta
sätt. Det konventionella lantbruket tär alldeles för
mycket  på  jordens resurser och är inte långsiktigt
hållbart.  Som   ett   led   i   detta   arbete  bör
marknadsföringen för ekologiska livsmedel  tillföras
mer   medel   (yrkande   1).  Vidare  framhålls  att
utvecklingen när det gäller  arbetsmetoder, redskap,
m.m. inom det ekologiska lantbruket  ofta  sker  hos
den     enskilde     lantbrukaren.     Mycket     av
utvecklingsarbetet    saknar   stöd   (yrkande   2).
Sammanfattningsvis föreslås  att  9  miljoner kronor
anslås    till   marknadsstödjande   åtgärder    för
ekologiska  produkter. 2 miljoner kronor finns redan
för detta ändamål.  2 miljoner kronor tillförs genom
att  bidrag  för funktionstest  av  lantbrukssprutor
dras in och 5  miljoner kronor tas från anslaget F 6
Exportfrämjande  åtgärder.  När  det gäller försöks-
och   utvecklingsverksamhet   inom  det   ekologiska
jordbruket   bör   ytterligare  5  miljoner   kronor
tillföras anslaget för  detta  ändamål.  Medlen  tas
från  anslaget F 6 Exportfrämjande åtgärder.  Totalt
föreslås  att  ytterligare  10  000  000 kr tillförs
anslaget (yrkande 6 delvis). I motion  MJ608  (m, c,
mp)  yrkas  att  anslaget reduceras med 1,5 miljoner
kronor   (yrkande   2   delvis).   Tillsammans   med
ytterligare 1,5 miljoner  kronor  från  anslaget G 1
skall dessa medel finansiera ett särskilt anslag för
forskning och utbildning i ekologisk odling.




Utskottets överväganden




Som  framgår  av propositionen anser regeringen  att
medel inom anslaget skall användas för att genomföra
handlingsprogrammen    vad    avser   försöks-   och
utvecklingsverksamhet  m.m.  inom   jordbruket   och
trädgårdsnäringen.  När  det  gäller  den ekologiska
odlingen framhålls att förutsättningarna är goda för
att uppnå målet 10 % ekologiskt odlad åkerareal till
år  2000.  Regeringens förslag innebär att  försöks-
och  utvecklingsverksamhet   samt  marknadsstödjande
åtgärder inom området ekologisk  produktion tillförs
14  miljoner kronor, varav högst 2  miljoner  kronor
avser  marknadsstödjande  åtgärder.  Utskottet delar
regeringens   uppfattning  att  kostnader   avseende
marknadsstödjande  åtgärder  initialt bör få belasta
anslaget.   På   sikt  är  det  dock   rimligt   att
marknadsaktörerna  tar det fulla ansvaret för sådana
åtgärder.  Med det anförda  ansluter  sig  utskottet
till   regeringens    bedömning   när   det   gäller
medelsbehovet under anslaget  B  6  och  tillstyrker
därför  regeringens  förslag  i  denna  del.  Därmed
avstyrks  motionerna MJ224 (kd) yrkande 47 (delvis),
MJ232 (mp)  yrkandena  1, 2 och 6 (delvis) och MJ608
(m, c, mp) yrkande 2 (delvis).  Det  i  motion MJ224
framförda  yrkandet  om en höjning av anslaget  ryms
inte  inom den av riksdagen  fastställda  ramen  för
utgiftsområdet.




8. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7),
Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8),
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd
(B 9), Regionala stöd till jordbruket (B
10) och Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket (B 11)




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  under
anslagen  B  7-B   11.  Regeringens  redovisning  av
resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och
verksamheter   föranleder    ingen    erinran   från
utskottets sida.




9. Kompletterande åtgärder inom jordbruket
(B 12) och Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom jordbruket (B
13)




Propositionen




Utbyggnaden  av det svenska miljöprogrammets  första
programperiod   är  slutförd  i  och   med  den  nya
miljöåtgärden    för     värdefulla    natur-    och
kulturmiljöer  i  renskötselområdet.  Huvuddelen  av
utbyggnaden genomfördes  under  år  1998  dels genom
höjningar  av  ersättningsnivåer,  dels  genom   nya
utökade  mål enligt regeringens proposition Hållbart
fiske   och    jordbruk   (prop.   1997/98:2,   bet.
1997/98:JoU9, rskr.  1997/98:116).  Från  och med år
1999 utökas delprogrammet för miljökänsliga  områden
att även omfatta de utrotningshotade husdjursraserna
linderödssvin   och  finullsfår  (prop.  1997/98:2).
Efter särskild utredning har förslag rörande program
för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer
i renskötselområdet lämnats till EG-kommissionen för
godkännande. Programmet  bör  kunna införas under år
1999.   För  att  tillgodose  riksdagens   uttalande
avseende behovet av insatser för de utrotningshotade
husdjursraserna  ardenner,  nordsvensk brukshäst och
gotlandsruss avser regeringen  att avsätta särskilda
medel  inom  miljöersättningsprogrammets  delprogram
för        utbildning,        information        och
demonstrationsprojekt  för att främja bevarandet  av
dessa raser.


Miljöprogrammet är baserat  på frivilliga åtaganden
av   enskilda    jordbrukare.   Enligt   regeringens
bedömning  kommer detta att leda till  att  anvisade
medel  under  anslaget  inte  kan  utnyttjas  i  sin
helhet  för  miljöersättningar  år  1998. Inom ramen
för  anvisade  medel  budgetåret  1999  bör   därför
åtgärder,  i likhet med innevarande år, kunna vidtas
dels   för   att    effektivisera   hanteringen   av
ersättningarna och kontrollen av dessa, dels för att
den  administrativa  hanteringen  så  långt  möjligt
skall garantera ett fullt  utnyttjande av fastställd
ram  och genomförandet av miljöprogrammet.  Utfallet
år 1997 och prognosen för innevarande år innebär att
stora    anslagsbehållningar   skapas.   Mot   denna
bakgrund nedrevideras  budgeten  engångsvis  för  år
1999  med  50  miljoner  kronor. Detta påverkar dock
inte  målen  med  programmen   eller  villkoren  för
stödåtgärderna.  Regeringen  bedömer  anslagsbehovet
till 1 370 000 000 kr för år 1999.  När  det  gäller
anslaget B 13 bedömer regeringen anslagsbehovet till
1 307 500 000 kr för år 1999.


Miljöersättningar   beviljas   för  en  fem-  eller
tjugoårsperiod. Detta innebär att  staten  åtar  sig
framtida  ekonomiska  förpliktelser  som   inte ryms
inom   ramen   för   redan   anvisade  anslagsmedel.
Regeringen föreslår därför att  riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget
B12,  fatta  beslut  om stöd som inklusive  tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kr
efter  år  1999.  Vidare   föreslås   att  riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 1999,  i fråga om
ramanslaget  B13, fatta beslut om stöd som inklusive
tidigare  åtaganden   innebär   utgifter   på  högst
2 500 000 000 kr efter år 1999.




Motionerna




Enligt  motion  MJ219  (c)  yrkande  4  bör hela den
framförhandlade  miljöramen utnyttjas. Åtgärder  bör
vidtas  så  att delar  av  de  icke  utnyttjade  EU-
finansierade  stöden kan användas för att finansiera
de  övertecknade   miljö-ersättningarna,  som  t.ex.
kulturmiljöstödet.  Den   självklara  utgångspunkten
måste vara att Sverige fr.o.m.  1998  skall utnyttja
hela den framförhandlade miljöramen med EU. I motion
MJ224  (kd)  framhålls att kostnadsramarna  för  EU-
medfinansierade anslag långsiktigt skall ligga på en
nivå som innebär  att  Sverige  fullt ut använder de
EU-anslag som är möjliga. Det måste  slås  fast  att
Sverige på alla sätt skall se till att tillvarata de
av  EU medfinansierade jordbruksersättningarna under
kommande år (yrkande 8).




Utskottets överväganden




Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet  under  anslagen  B  12  och  B 13 och
tillstyrker   därför   regeringens  förslag.  Vidare
tillstyrker   utskottet   de    bemyndiganden    som
regeringen föreslår.


När det gäller frågan om utnyttjandet av hela ramen
för  miljöersättningarna i jordbruket vill utskottet
anföra  följande. Utbyggnaden av miljöprogrammet med
utnyttjande  av  hela  den  kostnadsram  som Sverige
erhöll  vid medlemskapsförhandlingarna har  skett  i
samförstånd    mellan    riksdag    och    regering.
Miljöprogrammet  består av ett antal åtgärder  vilka
är  öppna  för brukarna  att  söka  ersättning  för.
Sammanlagt har  staten  avsatt  2,8 miljarder kronor
för de miljötjänster som jordbruket tillhandahåller.


Det    svenska    miljöersättningsprogrammet    för
jordbruket  har  förankrats   hos  och  godkänts  av
kommissionen i två delar och med  separata  budgetar
(vallstödet    och    miljöersättningsprogrammet   i
övrigt).  Godkännandet är  således  förenat  med  en
målbeskrivning   och   en   viss  resurstilldelning.
Resurstilldelningen  grundar  sig   på  en  beräknad
ersättning   för  kostnader  eller  inkomstbortfall.
Miljöersättningen är inte ett inkomststöd utan skall
i princip vara  relaterad till jordbrukets kostnader
för   aktuella   åtgärder.   Även   programmet   för
värdefulla    natur-     och     kulturmiljöer     i
renskötselområdet, som lämnats till kommissionen för
godkännande,  är  förenat  med  en egen budget. Alla
ändringar av miljöersättningsprogrammet  kräver  att
Sverige  kan  visa  ett behov av miljöåtgärderna. En
höjning  av  ersättningsnivån  måste  motiveras  med
utgångspunkt i  de  kostnader som uppstår till följd
av åtagandet samt inkomstbortfallet.  En  förändring
av ersättningsgrunderna kräver därmed en ytterligare
förhandlingsomgång med kommissionen.


För  att  öka  miljönyttan  av de medel som avsatts
till  miljöåtgärder  bör  regeringen   och   berörda
myndigheter  enligt utskottets mening verka för  att
utnyttjandegraden       i       det       befintliga
miljöersättningsprogrammet höjs. När det gäller  nya
delprogram bör vidare uppmärksammas att anslutningen
till   dessa   ofta   sker   successivt.   Med   ett
färdigutbyggt      regelverk     och     ytterligare
informationsinsatser   förbättras  förutsättningarna
för en ökad anslutning. Som framgår av propositionen
har regeringen uppmärksammat  att  anslutningsgraden
är under den förväntade när det gäller  framför allt
miljöåtgärden  för  resurshushållande konventionellt
jordbruk och att detta bör följas upp inför 1999 års
ansökningsomgång. Utskottet  vill i detta sammanhang
även erinra om att en särskild  utredare arbetar med
att  lämna  förslag  till ett nytt miljöprogram  för
jordbruket  inför  nästa  programperiod.  En  viktig
utgångspunkt för utredningen  är  att  lämna förslag
till  förenklingar  utan  att  miljönyttan försämras
(dir. 1998:11).


Med det anförda föreslår utskottet  att  motionerna
MJ219 (c) yrkande 4 och MJ224 (kd) yrkande  8 lämnas
utan riksdagens vidare åtgärd.




10. Arealersättningar och djurbidrag m.m.
(B 14)




Propositionen




Från  anslaget  utbetalas  direktbidrag  i  form  av
arealersättning,   djurbidrag   m.m.   Anslaget   är
obligatoriskt  för  alla  medlemsländer  inom EU och
finansieras helt från EG-budgeten.


Under  år  1997  utnyttjades  90  %  av  den totala
basarealen,     dvs.     arealen     odlades     med
ersättningsberättigade  grödor  eller var uttagen ur
livsmedels-   eller   foderproduktionen.   År   1997
utnyttjades kvoten för  handjursbidrag  till  fullo.
Utnyttjandet  av  bidragsrätterna  för am- och dikor
var 90 % och för tackor 84 %. Enligt  regeringen har
beräkningen av anslaget fram till nu grundats på ett
fullt  utnyttjande  av stöden. Anslaget har  således
varit överbudgeterat  vilket har fått till följd att
ett stort anslagssparande ackumulerats. Mot bakgrund
av att även anslagssparandet  kan  tas i anspråk för
att  täcka utgifter minskas anslaget  engångsvis  år
1999   med    650   miljoner   kronor   utöver   den
anslagsminskning  (700  miljoner  kronor)  som redan
aviserats  i  1998  års  ekonomiska  vårproposition.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 3 650 000 000
kr för år 1999.




Motionen




Enligt    motion   MJ224   (kd)   yrkande   10   bör
kostnadsramarna   för   EU-finansierade   stöd   som
arealersättning  och  djurbidrag  användas fullt ut.
Regeringens   motiv  för  att  dra  ned  ramen   för
arealersättning  och djurbidrag är dunkel. Det finns
ingen anledning att  vidta  en sådan åtgärd eftersom
kostnaden  för  statskassan  är   lika   med   noll.
Möjligheterna  till  återflöde  till Sverige bör tas
till vara varför regeringens förslag  avvisas. Under
anslaget Arealersättning och djurbidrag  m.m. (B 14)
bör  för  budgetåret  1999 anvisas ett i förhållande
till regeringens förslag  höjt  anslag med 1 350 000
000 kr (yrkande 47 delvis).




Utskottets överväganden




Som    framgår    av   propositionen   är   anslaget
obligatoriskt för alla  medlemsländer  inom  EU  och
finansieras  helt  från  EG-budgeten. Anslaget utgår
enligt   EG:s  regler  med  utgångspunkt   i   vissa
bestämmelser om basareal, antalet bidragsrätter m.m.
Den  beräkning  som  görs  i  propositionen  innebär
givetvis inte någon begränsning i detta avseende och
inte heller  i fråga om de ersättningsbelopp som kan
utgå till berörda jordbrukare. Skulle anslaget under
kommande budgetår  inte räcka för att tillgodose ett
högre utnyttjande av  ifrågavarande stöd finns inget
som hindrar att regeringen  återkommer med förslag i
tilläggsbudget.   Med   det   anförda    tillstyrker
utskottet regeringens förslag till medelstilldelning
under anslaget och avstyrker motion MJ224  yrkandena
10 och 47 (delvis).




11. Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter (B 15), Räntekostnader
för förskotterade arealersättningar m.m. (B
16) och Jordbrukets blockdatabas (B 17)




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  under
anslagen  B  15-B  17.  Regeringens  redovisning  av
resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och
verksamheter   föranleder    ingen    erinran   från
utskottets sida.




12. Jordbruks- och livsmedelsekonomiska
institutet (B 18)




Propositionen




Regeringen   föreslår   att  en  ny  myndighet   med
huvudansvar för samhällsekonomiskt  inriktad analys-
och    utredningsverksamhet   inrättas   inom    det
jordbrukspolitiska  området.  Genom  inrättandet  av
Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet (JLI)
tillgodoses        regeringens        behov       av
utredningsverksamhet  och  analyser  med   ekonomisk
inriktning.   Livsmedelsekonomiska  samarbetsnämnden
(LES) avvecklas  varvid  JLI  övertar  delar  av LES
ansvar  för   utredningar  inom  jordbrukspolitikens
område.


Enligt regeringen är det angeläget  att  prioritera
arbetet  med att besvara frågor om hur  förändringar
i jordbrukspolitiken  och  internationella avtal och
åtaganden   påverkar    konsumenter,    miljö    och
produktion,  såväl  nationellt  som  regionalt.  EG-
kommissionen   har även visat ett påtagligt intresse
av att ta del av såväl nationella konsekvensanalyser
som  mer  grundläggande   studier   över  nationella
förhållanden  inom jordbruks- och landsbygdsområdet.
Regeringen anser  att  det  finns flera skäl för att
utveckla kompetens  rörande ekonomiska analyser inom
det jordbrukspolitiska området.  Ett  avgörande skäl
är   att   jordbruksområdet   tar  i  anspråk  såväl
finansiella som reala resurser i en sådan omfattning
att  det  ur  ett samhällsekonomiskt  perspektiv  är
nödvändigt att   bedöma  hur   effektivt  resurserna
används.


Regeringen beräknar att JLI:s verksamhet, kan komma
i  gång  tidigast  den  1  juli  1999. Resursbehovet
beräknas till 8 miljoner kronor årligen.  Regeringen
föreslår  att ett ramanslag på 4 000 000 kr  anvisas
för år 1999.




Motionerna




Enligt  motion   MJ221   (mp)   bör  det  föreslagna
Jordbruks-   och   livsmedelsekonomiska   institutet
utföra   konsekvensanalyser    av   effekterna   för
djurskyddet av förslag som läggs  inom  EU  (yrkande
1).      Vidare     bör     institutet     tillföras
djurskyddskompetens  för att kunna utföra ett sådant
kvalificerat  analysarbete   (yrkande  2).  När  det
gäller   tillkomsten   av   ett  jordbruksekonomiskt
institut framhålls i motion MJ223  (m) att SLU:s och
Lunds    universitets   strategiska   satsning    på
samverkansorganisationen  Livsmedelscentrum  i  Lund
utgör  ett  exempel  på  en  omfattande  samverkan i
forskningen med direkt koppling till näringarna. Ett
jordbruksekonomiskt  centrum med placering  i  detta
nätverk skulle få verka  i  en  för landet helt unik
miljö.  Enligt  motion  MJ224  (kd) bör  regeringens
förslag  om  inrättande av ett nytt  jordbruks-  och
livsmedelspolitiskt   institut   avvisas.  Förslaget
innebär att LES skall läggas ned men  ersättas av en
ny  statistikmyndighet. Härigenom skall  behovet  av
utredningsverksamhet   med   analyser  inom  området
tillgodoses. Enligt motionärerna  finns  redan i dag
alla  de  uppgifter  som  kan  anses nödvändiga  att
tillgå    hos    Jordbruksverket   och   Statistiska
centralbyrån. I stället  för  att införa ytterligare
ett institut vore det bättre att  få en överblick av
nuvarande  statistiska  och ekonomiska  analyser  på
jordbruksområdet     i    syfte     att     förenkla
uppgiftslämnandet  för   lantbruksföretagen.   Detta
innebär  vidare  en  besparing  på 4 miljoner kronor
(yrkande 16). Mot bakgrund av det  anförda yrkas att
det föreslagna anslaget slopas (yrkande  47 delvis).
Enligt   motion   MJ229   (c)   bör  det  föreslagna
Jordbruks-   och   livsmedelsekonomiska   institutet
lokaliseras  till   Jönköping.   Jordbruksverket  är
förlagt  dit  och  inom  dess  ansvarsområde   finns
ansvaret   för  en  stor  del  av  statistiken  inom
jordbruks- och livsmedelssektorn.




Utskottets överväganden




Ett  avgörande   skäl  för  att  utveckla  kompetens
rörande     ekonomiska     analyser     inom     det
jordbrukspolitiska  området  är att jordbruket tar i
anspråk såväl finansiella som  reala  resurser av en
sådan omfattning att det från ett samhällsekonomiskt
perspektiv  är  nödvändigt att bedöma hur  effektivt
resurserna används.  Från detta perspektiv är det av
stor  vikt  att  det  totala   stödet,   dvs.  såväl
marknadsregleringar som direktstöd, kan redovisas på
ett  transparent  sätt  och  följas över tiden.  Som
framhålls  i propositionen är jordbrukspolitiken  på
EU-nivå dessutom  inne  i  en process av förändring.
För tillfället gäller det reformförslagen inom ramen
för  EG-kommissionens  Agenda   2000   men   även  i
framtiden     kommer     behovet     av    relevanta
beslutsunderlag   att  vara  stort. Utskottet  delar
således regeringens bedömning  att det krävs en ökad
ambitionsnivå vad avser analyser  och  utvärderingar
av  politikens  effekter om Sverige skall  spela  en
aktiv och drivande  roll  i arbetet med att förändra
den  gemensamma jordbruks- och  livsmedelspolitiken.
Det  måste   därmed   finnas   tillgång  till  såväl
kompetens  som  analys- och utredningsresurser  inom
jordbruks- och livsmedelsområdet.  Det  är angeläget
att prioritera arbetet med att besvara frågor om hur
förändringar      i      jordbrukspolitiken      och
internationella  avtal  och åtaganden bl.a. påverkar
konsumenter, miljö och produktion,  såväl nationellt
som regionalt. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens  förslag  till  medelstilldelning  under
anslaget B 18 och avstyrker därmed motion MJ224 (kd)
yrkandena 16 och 47 (delvis).


När det gäller möjligheterna att tillgodose behovet
av studier rörande djuretiska  frågor kan man notera
att ett samhällsekonomiskt angreppssätt medför vissa
begränsningar.   Med  denna  metodansats   kan   man
förvisso   belysa  vissa   konsekvenser   av   t.ex.
nationella   särbestämmelser   för   djurhållningen.
Främst kan detta  ske  genom  att  man analyserar de
ekonomiska följderna av vissa regler  på  exempelvis
kostnads-  och konsumtionsnivå. Vill man däremot  ha
svar på sådana  frågeställningar  som  avser djurens
faktiska   förhållanden   och   böndernas  praktiska
djurhållningsarbete       torde       inte       ett
samhällsekonomiskt   angreppssätt   vara   det  mest
lämpliga.   Givetvis  går  det  att  på  olika  sätt
integrera eller  sammanfoga  sådana  studier med mer
traditionella samhällsekonomiska konsekvensanalyser.
När  det  gäller det fortsatta arbetet med  den  nya
myndighetens organisation m.m. framhåller regeringen
bl.a.  att  ansvarsfördelningen  mellan  institutet,
Regeringskansliet och Jordbruksverket skall belysas.
Utskottet  förutsätter  härvid  att  den  djuretiska
frågeställning  som aktualiseras i motion MJ221 (mp)
uppmärksammas  och   att   man   även   beaktar  det
eventuella behovet av resurser på detta område.  Med
det  anförda  föreslår  utskottet  att  motion MJ221
yrkandena  1  och  2  lämnas utan riksdagens  vidare
åtgärd.


Som redovisas i propositionen  (avsnitt  4.5) finns
olika  uppfattningar  om  institutets  lokalisering.
Enligt  regeringen  skall det fortsatta arbetet  med
den  nya  myndighetens   organisation   även  belysa
ledningen   av   institutets   verksamhet  och  dess
lokalisering. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna   MJ223  (m) och MJ229  (c)  lämnas  utan
riksdagens vidare åtgärd.




13. Fiske




Propositionen




Omfattning




Verksamheten omfattar  fiskerinäringen som består av
yrkesfisket  i  havet,  yrkesfisket   i   sötvatten,
förstahandsmottagning  av  fisk, lagring, beredning,
vattenbruk, detaljhandel  med  fisk  samt import och
export av fisk och fiskeriprodukter. Vidare  ingår i
området   fritidsfisket och fiskevården. Inom EU  är
fisket av stor  betydelse  då  EU är en av  världens
största marknader för fiskprodukter. EG:s gemensamma
fiskeripolitik  är  en  fullt utvecklad  gemenskaps-
politik som reglerar alla  aspekter  på fisket, från
havet     till     konsumenten.    Den    gemensamma
fiskeripolitiken  kan  indelas  i  områdena resurs-,
struktur-  och  marknadspolitik samt relationer  med
tredje land på fiskets område.




Resultatbedömning m.m.




Fiskeriverket skall vara aktivt pådrivande i arbetet
med ett långsiktigt  hållbart fiske såväl nationellt
och   multilateralt   som   inom   EG:s   gemensamma
fiskeripolitik. Regeringen bedömer att Fiskeriverket
har  bidragit  till att uppnå  uppställda  effektmål
genom ett arbete  som redovisat hur prestationer och
åtaganden kan relateras  till  de  uppställda målen.
Ytterligare  insatser  bör dock göras  i  syfte  att
förtydliga  resultatredovisningen  bland  annat  vad
gäller koppling  till  uppställda  mål samt analyser
och   motiveringar   av   gjorda   insatser.    Även
länsstyrelsernas insatser på regional nivå anses  ha
bidragit  till  att  uppnå  de  för deras verksamhet
uppställda målen. Enligt regeringens  uppfattning är
det angeläget att arbetet med att öka mätbarheten  i
resultaten fortsätter.


Det  fortsatta  genomförandet  av  en Agenda 21 för
Östersjön,  kallad  Baltic  21,  är  en uppgift  som
tillsammans    med    arbetet    inom    ramen   för
Nordsjökonferensen   utgör  grunden  för  en  vidare
integrering av fiske-  och  miljöfrågor. Sverige har
under  en  följd  av  år  vidtagit   fiskereglerande
åtgärder  för  att  förbättra   situationen  för  de
svenska laxbestånden. Åtgärderna  har  resulterat  i
att  det totala uttaget  av lax i Östersjön kraftigt
har begränsats.  Under år 1997 infördes bestämmelser
om utökade fredningsområden  för naturreproducerande
laxbestånd.    Även   internationellt    har     nya
bestämmelser antagits beträffande östersjölaxen.


En  allmän  fiskevård   ingår   som   en   del  i
ansträngningarna  att bygga ett ekologiskt  hållbart
samhälle.  Fiskevårdsarbetet   syftar  till  en  god
miljö,  effektiv  användning  av resurserna  och  en
hållbar försörjning. Det är av  stort  intresse  att
långsiktiga  åtgärder  prioriteras.  För  budgetåret
1998   ökades   anslaget  till  fiskevård  från  4,6
miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Genom denna
satsning kan aktionsplanen för biologisk mångfald på
fiskets  område  i   allt   väsentligt   genomföras.
Därutöver   har,   inom   ramen   för   individuellt
anställningsstöd  och  andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, ytterligare 20  miljoner kronor satsats på
återställnings- och rensningsåtgärder  i vattendrag,
röjning    av    vandringsvägar    för   fisk   samt
iordningställande av fiskeplatser.


Beträffande  mål  5a-åtgärder, vilka  omfattar  den
huvudsakliga    delen   av    strukturstödet,    kan
konstateras     att     investeringsviljan      inom
fiskerinäringen  genomgående varit hög. Utfallet för
budgetåret  1997  visar  att  närmare  50  %  av  de
tillgängliga medlen  från   EU:s  strukturfonder har
tagits i anspråk. Strukturprogrammet  enligt  mål 5a
fiske  har  i  princip  följt sektorsplanen under år
1997   både   vad   avser   finansieringsplan    och
koncentration    på   högt   prioriterade   projekt.
Gemenskapsinitiativet   Pesca   har   däremot   inte
utvecklats   enligt  programdokumentet.  Anledningen
synes  vara  lågt   antal   relevanta   ansökningar,
problem med nationell offentlig  medfinansiering och
bristande informationsinsatser. Under  år  1998  har
medel   för   offentlig   medfinansiering  tillförts
programmet  och  därmed  underlättat   det  framtida
genomförandet.


Vattenbrukarna  har  i  februari  1998  bildat   en
producentorganisation,               Matfiskodlarnas
Producentorganisation,  i  syfte  att  bl.a.  främja
medlemmars  ekonomiska  intressen genom att  enskilt
eller genom ett av föreningen  ägt  bolag sälja fisk
och   övriga   vattenbruksprodukter  som   medlemmar
levererar        till        föreningen.        Inom
Jordbruksdepartementet  har en arbetsgrupp tillsatts
för   att   bland   annat  ta  fram   förslag   till
övergripande policy för  vattenbruket med avsikt att
i   december  1998  överlämna   en    rapport   till
regeringen.


En    särskild     utredare     har    sett    över
fiskeriadministrationen. Resultatet har redovisats i
betänkandet  Fiskeriadministrationen   i   ett   EU-
perspektiv  (SOU 1998:24). Regeringen har för avsikt
att vid behov  senare  återkomma  till  riksdagen  i
denna  fråga.  När  det gäller Svensk Fisks framtida
verksamhet    har   utredningen    föreslagit    att
organisationen  skall  förändras.  Fiskeriverket har
därefter   i   en   skrivelse  föreslagit  att   ett
aktiebolag  skall  bildas  för  verksamheten  Svensk
Fisk.  Regeringen  anser,  i  likhet  med  flertalet
remissvar   och  mot  bakgrund   av   Fiskeriverkets
skrivelse, att  verksamheten  vid  Svensk  Fisk  bör
förändras och bedrivas i en fristående organisation.
Det   bör   ankomma   på   näringen   att  bilda  en
organisation   lämplig   för   att   genomföra   och
säkerställa    en    långsiktig   finansiering    av
verksamheten. Staten bör  under  en tidsperiod bidra
till     finansiering     genom    överföring     av
prisregleringsmedel i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen   beslutat   (prop.   1992/93:184,    bet.
1992/93:JoU21,  rskr.  1992/93:331). Som villkor för
användningen   av  återstående   prisregleringsmedel
anser regeringen  att  konsumenternas  intresse  och
inflytande   måste   säkerställas   i  den  framtida
verksamheten.   När   näringen   bildat   en   sådan
organisation avser regeringen att ge Fiskeriverket i
uppdrag    att    sluta    nödvändiga   avtal    med
organisationen.


Den  beräknade utgiftsutvecklingen  avseende  fisket  till
följd   av  tidigare  beslut  samt  förslagen  i  1998  år
budgetproposition  är  följande  (i  miljoner  kronor  och
löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos anslag   anslag   anslag


1997    1998     1998    1999    2000     2001


171,9  193,4    177,8  189,9  190,8  191,8




Utskottets överväganden




Utskottet    föreslår    att   riksdagen   godkänner
regeringens   förslag  om  Svensk   Fisks   framtida
verksamhet. Utskottet  har i övrigt inget att erinra
mot  regeringens resultatbedömning  beträffande  den
svenska    fiskeripolitiken    och    Fiskeriverkets
verksamhet.




14. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till
fisket m.m. (C 2) och Från EG-budgeten
finansierade strukturstöd till fisket m.m.
(C 3)




Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag   under
anslagen   C   1-C  3.  Regeringens  redovisning  av
resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och
verksamheter   föranleder    ingen    erinran   från
utskottets sida.




15. Fiskevård (C 4)




Propositionen




Fiskevårdens  mål  är  att  långsiktigt  verka   för
livskraftiga  och rika fiskbestånd i svenska vatten.
En  ansvarsfull   hushållning  med  fisktillgångarna
syftar  till  att långsiktigt  verka  för  biologisk
mångfald genom  att  främja  ett  rikt  och varierat
fiskbestånd  och  ett optimalt utnyttjande  av  våra
fisktillgångar.   I  detta   sammanhang   bör   även
kulturmiljövärden  beaktas.  Miljömålet  på  fiskets
område är att fisk,  kräft-  och blötdjur samt deras
näringsorganismer  skall  bevaras   i   livskraftiga
naturligt reproducerande bestånd.


Allmän fiskevård finansieras för närvarande  delvis
av    anslaget    för   fiskevård   men   också   av
vattenavgiftsmedel   i   enlighet  med  vattendomar.
Anslaget används till fiskevård,   främst i allmänna
och  enskilda vatten med fritt handredskapsfiske,  i
kustområdena   och   i   sjöarna   Vänern,  Vättern,
Hjälmaren,   Mälaren   samt   Storsjön  i  Jämtland.
Regeringen har  beslutat om fördelning  av anslaget.
Länsstyrelserna  har  innevarande  år tilldelats  13
miljoner   kronor  och  återstoden  av  medlen   har
fördelats    på     utsättningar,     bildande    av
fiskevårdsområden,          fisketillsyn         och
fiskevårdsplanering. Det är för tidigt att nu bedöma
effekterna av denna satsning. Vid länsvisa beslut om
användning av medel för fiskevårdsåtgärder inklusive
uppföljning  och  kontroll  skall  särskilt  beaktas
möjligheterna till länsvis finansiering   inom ramen
för  de  medel  för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som Arbetsmarknadsverket disponerar.


Fiskerikommissionen för Östersjön antog år 1997 den
internationella aktionsplanen  för östersjölaxen. En
åtgärd för att bevara den vilda  laxen  är att genom
att  fettfenklippa den  odlade laxen inrikta  fisket
på sådan  lax. Vattendomar ålägger kraftverksbolagen
att   årligen  sätta  ut  ca  2  miljoner  laxsmolt.
Regeringen  anser  att  åtgärder  för att bevara den
vilda   laxen  är  viktiga  och  måste  prioriteras.
Regeringen avser att från detta anslag avsätta medel
för att fettfenklippa odlad laxsmolt. Ökade insatser
har under  år  1998  gjorts  för att begränsa fisket
efter vildlax samt för att uppnå  en  bättre  balans
mellan vilda och odlade laxbestånd. Det är ännu  för
tidigt   att   bedöma   effekterna  av  de  vidtagna
åtgärderna.


Regeringen bedömer anslagsbehovet  för år 1999 till
20 000 000 kr.




Motionerna




Enligt  motion  MJ224  (kd) kan man inte  minska  på
fiskevårdsinsatserna för att kunna avsätta medel för
fettfenklippning på odlad  lax.  Anslaget bör därför
höjas så att öronmärkta medel kan  anvisas för detta
ändamål   (yrkande  39).  Enligt  motionärerna   bör
anslaget därför  tillföras  ytterligare 5 000 000 kr
utöver  regeringens  förslag  (yrkande  47  delvis).
Enligt motion MJ232 (mp)  är behovet av åtgärder för
fiskevård stora. Om detta anslag  skall  täcka  även
fettfenklippning  av 2 miljoner laxsmolt betyder det
att medlen för annan  fiskevård  minskas väsentligt.
Enligt motionärernas mening borde denna insats kunna
belasta  utgiftsområde  14  eftersom   detta  skapar
arbete  i  bygder  där  det  i  dag  finns  en  stor
arbetslöshet  (yrkande  4). I motion MJ253 (v) yrkas
att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma
med  förslag  på  en  långsiktig   finansiering   av
fiskevården  (yrkande  5).  Vidare  bör riksdagen ge
regeringen  i  uppdrag  att  pröva  om  medel   till
fettfenklippning  kan finansieras under anslaget för
strukturstöd till fisket  (yrkande 6). Enligt motion
MJ410   (m)  är  det  positivt  att   regeringen   i
budgetpropositionen avsätter 20 miljoner kronor till
fiskevården   även   för   år   1999.   Motionärerna
förutsätter  att  medlen  används  i  de vatten  där
staten  har  sitt ägaransvar. Samtidigt betonas  den
stora betydelsen  av  att utsättningsverksamheten av
fisk,  främst  ål och lax,  kan  fortsätta  i  minst
nuvarande  omfattning.  Utsättningsverksamheten  har
stora positiva  effekter för det yrkesmässiga insjö-
och  kustfisket,  men   även   övrigt  fritids-  och
turistfiske gynnas (yrkande 4).




Utskottets överväganden




Utskottet  ansluter  sig till regeringens  bedömning
när det gäller medelsbehovet  under anslaget C 4 och
tillstyrker därför regeringens  förslag i denna del.
Därmed avstyrks motion MJ224 (kd)  yrkandena  39 och
47  (delvis).  Det i motion MJ224 framförda yrkandet
om en höjning av  anslaget  ryms  inte  inom  den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.


Med  anledning  av det i motion MJ253 (v) framförda
kravet  på  att  fiskevårdens   finansiering   skall
utredas  vill  utskottet  anföra följande. Frågan om
fiskevårdens  finansiering  har   belysts   på   ett
genomgripande   sätt   bl.a.   i   samband  med  att
regeringen år 1995 framlade ett förslag om en allmän
fiskevårdsavgift.     Vidare     görs    fortlöpande
utvärderingar     av    fiskevården    och    därmed
sammanhängande  frågor   av   Fiskeriverket.   Under
riksmötet  1995/96  (betänkande  JoU4) gav riksdagen
regeringen i uppdrag att lägga fram  förslag  om hur
fiskevården   skulle   finansieras.   Härefter   har
riksdagen,  på  förslag av regeringen, i samband med
behandlingen av budgeten  för  innevarande  budgetår
beslutat  om  en  kraftfull  satsning på fiskevården
genom  att anslaget C 4 Fiskevård  höjdes  från  4,6
miljoner  kronor  till  20  miljoner  kronor  (prop.
1997/98:1,       bet.       1997/98:JoU1,      rskr.
1997/98:117-118). Med hänvisning  till  det  anförda
avstyrker utskottet motion MJ 253 (v) yrkande 5.


I  anslutning  till motion MJ410 (m) bör framhållas
att utskottet delar motionärernas allmänna bedömning
att utsättning av  fisk  har stora positiva effekter
både   för yrkesfisket och  för  fritidsfisket.  Det
gäller bl.a.  utsättning  av sådana arter som ål och
lax. I andra fall kan restaurering  av biotoper vara
väl   så  effektiva   åtgärder.  Genom  de   utökade
resurserna    för   fiskevård   skapas   ytterligare
möjligheter på  detta område. Motionärernas önskemål
bör kunna tillgodoses  inom ramen för det förstärkta
fiskevårdsanslaget. Utskottet  föreslår  därför  att
motion MJ410 yrkande 4 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.


När   det   gäller   situationen   för  de  svenska
laxbestånden  har  Sverige  under  en  följd  av  år
vidtagit      fiskereglerande     åtgärder.     Även
internationellt   har   nya   bestämmelser  antagits
beträffande  östersjölaxen. Fiskerikommissionen  för
Östersjön   antog    år   1997   en   internationell
aktionsplan för östersjölaxen  som bl.a. innebär att
arbetet inriktas på klassificering   av vildlaxälvar
och  stopp  för  utsättningar av odlad lax  i  dessa
älvar.  En annan åtgärd  som  aktualiseras  i  detta
samarbete   är  fettfenklippning  av  laxsmolt.  Som
framgår av propositionen  finansieras  den  allmänna
fiskevården  för  närvarande delvis av anslaget  för
fiskevård men också av vattenavgiftsmedel i enlighet
med      vattendomar.      Vattendomar       ålägger
kraftverksbolagen att årligen sätta ut ca 2 miljoner
laxsmolt. Utskottet delar regeringens bedömning  när
det  gäller  behovet  av åtgärder för att bevara den
vilda laxen och att detta  arbete måste prioriteras.
Bl.a.   kan   fettfenklippning  användas   för   att
möjliggöra en ökad  inriktning  av  fisket mot odlad
lax.  Som  redovisas i propositionen har  regeringen
för avsikt att  avsätta  medel till fettfenklippning
av   odlad  laxsmolt.  Utskottet   förutsätter   att
regeringen      undersöker     möjligheterna     att
fortsättningsvis även finansiera fettfenklippning av
odlad laxsmolt med  vattenavgiftsmedel för att på så
sätt  undvika  att  andra   angelägna   ändamål  med
anslaget   eftersätts.   Med  det  anförda  föreslår
utskottet att motionerna MJ232  (mp)  yrkande  4 och
MJ253  (v)  yrkande  6 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.




16. Rennäring m.m. (D)




Propositionen




Omfattning




Rennäringen främjas i  första  hand  genom  statligt
pristillägg   på   renkött,   ersättning  för  vissa
merkostnader  till  följd  av  Tjernobylolyckan  och
genom  att  staten  svarar för vissa  kostnader  för
renskötselanläggningar   liksom   viss  planläggning
rörande  renskötseln.  De  skador  som   vilda  djur
orsakar tamdjur och annan egendom ersätts  om  vissa
förutsättningar  är  uppfyllda.  Staten  svarar  för
underhåll och upprustning av byggnaderna på de drygt
110 kvarvarande fjällägenheterna.




Utgiftsutvecklingen




Den  beräknade  utgiftsutvecklingen  avseende  rennäringen
till  följd  av tidigare beslut samt förslagen i 1998  års
budgetproposition  är  följande  (i  miljoner  kronor  och
löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos anslag  anslag   anslag


19971   19982    19981   1999    2000     2001


69,3   104,0     98,7    94,5    94,5     94,5


1   Inkl.  ianspråktagna  reserverade  medel  från  budgetåret
1995/96.


2 Inkl. beslut till följd av förslag till tilläggsbudgeten för
budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.




Utskottets överväganden




Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
resultatbedömning   beträffande   verksamhetsområdet
rennäring och Jordbruksverkets och  länsstyrelsernas
verksamhet inom området.




17. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)




Propositionen




De  utgifter som belastar anslaget är  underhåll  av
vissa   riksgränsstängsel   m.m.,   statens  del  av
kostnaderna  för  redovisning  av  markanvändningen,
riksintressen  och  marker  som är värdefulla  eller
känsliga     för     renskötseln,     natur-     och
kulturmiljövården,       framtagande      av      ny
inventeringsmetod   för  renbetet,   prisstöd   till
rennäringen   enligt  förordningen   (1986:255)   om
pristillägg på  renkött,  ersättning  till  följd av
Tjernobylolyckan  enligt förordningen (1994:246)  om
ersättning för vissa  merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan  samt  övriga åtgärder
för  främjande  av  rennäringen  som beslutas  efter
överläggningar mellan staten och rennäringen.


Jordbruksverket  har  arbetat med att  utveckla  en
metod för renbetesinventering  som också skall kunna
användas för miljöövervakning. I  skrivelse  den  16
oktober  1997  har  verket  begärt  att få frånträda
uppdraget    att    utveckla   en   ny   metod   för
renbetesinventering.  Jordbruksverket  anser  sig  i
rådande kunskapsläge inte kunna föreslå en metod som
med tillräcklig precision kan användas för beräkning
av högsta tillåtna renantal för varje sameby. Verket
konstaterar   dessutom  att  miljön  i  fjällvärlden
påverkas  av  fler   faktorer   än  renbete.  Verket
fortsätter  dock  sitt arbete med att  stödja  olika
projekt  som avser utveckling  av  metoder  för  att
kartlägga betesbehov och betestillgång.


Jordbruksverkets arbete med att ta fram en ny metod
för   renbetesinventering    bekräftar    riksdagens
konstaterande att det inte är helt okomplicerat  att
finna  en metod för hur inventeringarna skall göras.
I      samband       med      den      svensk-norska
renbeteskommissionens  arbete  sker  emellertid  ett
arbete med syfte att klarlägga hur betestillgångarna
bör  utnyttjas  för  att ge ett långsiktigt underlag
för   en   ekologisk,   ekonomisk   och   kulturellt
bärkraftig  rennäring. Regeringen  har  godkänt  att
reserverade  medel  från  1995/96  års  anslag  D  2
Främjande av rennäringen  får användas för ändamålet
även år 1999. Genom det s.k. Fjäll-MISTRA-programmet
kommer vidare ett brett upplagt  projekt att startas
med     syfte    att    utveckla    ett    operativt
förvaltningssystem.  Bland annat kommer forskning om
förändringar  av  antalet   renar,  slaktvikter  och
köttklassificering att initieras  för  att utröna om
detta kan vara indikatorer på miljöförändringar.


Regeringen   bedömer  att  det  är  angeläget   att
Jordbruksverket  fortsätter  utvecklingsarbetet  med
metoder  för  renbetesinventeringar. Verkets uppdrag
kan emellertid behöva revideras.


Enligt förordningen  (1986:255)  om  pristillägg på
renkött lämnas pristillägg för renkött  som godkänts
vid köttbesiktning. Pristillägget lämnas  med  9  kr
per kilo för vuxen ren och med 14,50 kr per kilo för
renkalv. Antalet slaktade renar uppgick år 1997 till
ca  45  000 renar vilket innebär att slakten minskat
med ca 20  000  renar jämfört med år 1996 till följd
av ett lägre slaktuttag  och  ett  totalt sett lägre
renantal under senare år.


Drygt 500 slaktkroppar kasserades år  1997 på grund
av för höga cesiumhalter. Under år 1998  har antalet
märkta  renkalvar  ökat i förhållande till år  1997.
Detta kan medföra en viss ökning av slakten år 1999.


Det  låga  antalet  slaktade   renar   innebär  att
belastningen  på  anslaget minskat kraftigt,  vilket
fått  till  följd  att   ett  stort  anslagssparande
ackumulerats. Regeringen bedömer anslagsbehovet till
37 miljoner kronor för år  1999.  För  åren 2000 och
2001 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.




Motionen




I  motion MJ224 (kd) anförs att regeringens  förslag
innebär  en  kraftig minskning av anslaget samtidigt
som anslaget för  ersättning  för  viltskador  (D 2)
inte  har  räknats  upp  i den omfattning som enligt
motionärerna  kan  anses  nödvändig.   Anslaget  bör
därför  höjas  med 13 miljoner kronor (yrkandena  40
respektive 47 delvis).




Utskottets överväganden




Riksdagen har nyligen fastställt regeringens förslag
beträffande  ramen   för   utgiftsområde   23  (bet.
1998/99:FiU1).  Då  de i motion MJ224 (kd) yrkandena
40 och 47 (delvis) framlagda förslagen om en höjning
av  anslaget  inte ryms  inom  den  fastlagda  ramen
avstyrker  utskottet   motionen   i  berörda  delar.
Regeringens  förslag  till  medelstilldelning  under
anslaget tillstyrks.


I   sammanhanget   vill   utskottet    erinra    om
Rennäringskommitténs arbete med en översyn av stödet
till      rennäringen     och     samisk     kultur,
rennäringsadministrationen                       och
rennäringslagstiftningen  (dir. 1997:102). Kommittén
skall överväga omprioriteringar mellan verksamheter.
Uppdraget skall redovisas senast  vid utgången av år
1999.




18. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2)




Propositionen




Antalet rovdjur, i synnerhet lo, har  ökat  i antal,
vilket   medför   ökade   skador  på  tamdjur.  Även
kostnader för annan skada av vilt har ökat.


Ökningen  av  antalet  rovdjur   och   ett   ökande
avräkningspris  på renkött medför att anslagsbehovet
ökar. Medel för ersättning  för rovdjursdrivna renar
bör  därför  ökas  med  5 miljoner  kronor  till  35
miljoner  kronor.  För att  säkerställa  en  rättvis
fördelning av ersättningen  mellan  samebyarna krävs
systematiska   inventeringar   för   att  fastställa
förekomst    och    föryngring    av    rovdjur    i
renskötselområdet.    För    samebyarnas    del   av
inventeringskostnaderna  beräknas 3 miljoner kronor.
Naturvårdsverket   fördelar    medel   på   samtliga
länsstyrelser  som  beslutar  om  bidrag   för   att
förebygga  eller  ersätta skada. Inriktningen är att
viltskador så långt  möjligt  skall förebyggas. Även
skador  förorsakade  av annat vilt  har  ökat,  inte
minst   när   det  gäller  de   skador   som   sälen
åstadkommer. Med  hänsyn  till skadeutvecklingen bör
ytterligare 4,5 miljoner kronor  anvisas  för bidrag
och ersättningar, eller totalt 18 miljoner kronor.


Regeringen bedömer anslagsbehovet till 56  miljoner
kronor  för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas
anslagsbehoven vara oförändrade.




Motionerna




Ersättningsnivån  för rovdjursrivna renar bör enligt
motion MJ232 (mp) yrkande 5 slås fast på en för alla
parter acceptabel nivå.  I  motion  MJ904 från samma
parti  begärs  ändring  i  29  a  § jaktförordningen
(1987:905)  ändras  så  att  även  tamdjur  som  kan
omfattas av försäkring skall kunna bli  föremål  för
ersättning    enligt   förordningen   (yrkande   1).
Ersättning för tamdjur rivna av hotade rovdjur skall
utgå   också  för   tamdjur   som   inte   ingår   i
näringsverksamhet (yrkande 2).




Utskottets överväganden




Utskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelstilldelning under anslaget.


Med   anledning   av   motion   MJ232    (mp)    om
ersättningsnivån   för   rovdjursrivna   renar  vill
utskottet framhålla att utskottet givetvis  inte har
någon  annan  uppfattning  än  motionärerna  om  det
önskvärda i en ersättningsnivå som kan accepteras av
samtliga  berörda  parter. I årets budgetproposition
föreslår regeringen  att  medel  för  ersättning för
rovdjursrivna  renar  bör öka med 5 miljoner  kronor
till 35 miljoner kronor.  För  samebyarnas kostnader
för  systematiska  inventeringar  av  förekomst  och
föryngring av rovdjur i renskötselområdet beräknas 3
miljoner kronor. Med hänsyn till ökningen  av skador
förorsakade   av   annat   vilt   än  rovdjur  anser
regeringen  att  ytterligare  4,5  miljoner  kronor,
eller totalt 18 miljoner kronor, anvisas  för bidrag
och   ersättningar.   Utskottet  finner  regeringens
förslag om medelsfördelning  väl  avvägt.  Utskottet
vill  också  erinra  om riksdagens begäran i samband
med 1996 års budgetbehandling  att regeringen skulle
återkomma  till  riksdagen  med  förslag   till   en
sammanhållen  rovdjurspolitik  (bet.  1996/97:JoU1).
Regeringen  skall  i  det  sammanhanget  även  pröva
möjligheterna   att   utvidga  rätten  till  statlig
ersättning för rovdjursskador  på  andra  tamdjur än
renar.  I  januari  1998  tillsatte  regeringen   en
utredning  om  en sammanhållen rovdjurspolitik (dir.
1998:6). Uppdraget  skall  redovisas  senast  den 15
december  1999.  I  tilläggsdirektiv  har regeringen
uppdragit åt utredaren att med förtur utreda  frågan
om utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt efter
varg  (dir.  1998:63).  Uppdraget  i denna del skall
redovisas senast den 30 april 1999.  I  avvaktan  på
uppdragets   slutförande  och  med  hänvisning  till
utskottets   ställningstagande   ovan   vad   gäller
medelsfördelningen   avstyrks   motion   MJ232  (mp)
yrkande 5.


Genom    en   nyligen   företagen   ändring   i
jaktförordningen  har  29  a § ändrats så att bidrag
eller ersättning numera kan  utgå  även  för egendom
som går att försäkra (1998:1000). Yrkande 1 i motion
MJ904  (mp)  får därmed anses vara tillgodosett  och
bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd.


Som framgår ovan ingår i direktivet för utredningen
om  en  sammanhållen   rovdjurspolitik   bl.a.   att
analysera  behovet  av  förändringar  i reglerna för
ersättningssystemet  för  rovdjursskador   på  andra
tamdjur  än  ren.  Oron  framför allt för skador  på
tamdjur   har  föranlett  regeringen   att   utvidga
utredarens uppdrag till att med förtur utreda frågan
om utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt efter
varg. Den fråga  som  tas upp i MJ904 (mp) yrkande 2
kommer  således  att  bli   föremål  för  utredarens
uppmärksamhet.  Motionen  i  denna   del   bör  inte
föranleda någon vidare riksdagens åtgärd.




19. Stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m. (D 3)




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  under
anslaget   D   3.    Regeringens    redovisning   av
resultatinformation m.m. för verksamheten föranleder
ingen erinran från utskottets sida.




20. Djurskydd och djurhälsovård




Propositionen




Omfattning




Verksamheten  inom  djurskydds- och djurhälsoområdet
syftar    till    att    upprätthålla    ett    gott
hälsotillstånd   och   ett  gott   djurskydd   bland
husdjuren   samt   att  begränsa   användningen   av
försöksdjur. Djurskydd  och  djurhälsovård  omfattar
verksamhet    vid    Statens    jordbruksverk    med
distriktsveterinärorganisationen,            Statens
veterinärmedicinska   anstalt   (SVA)  och  Centrala
försöksdjursnämnden      (CFN).      Jordbruksverket
disponerar   medel för forskning och utveckling  vad
gäller   djurskyddsfrämjande    åtgärder.   Dessutom
disponeras          medel         till         olika
djurhälsovårdsaktiviteter när det gäller nötkreatur,
svin,  får,   häst  och   fisk.   På  regional  nivå
medverkar länsstyrelserna till att  upprätthålla och
om   möjligt  förbättra  djurhälsan och  djurskyddet
samt tillsynen därav.




Resultatbedömning




Jordbruksverkets   åtgärder    för    att   uppfylla
verksamhetsmålen  avseende  ett gott  hälsotillstånd
hos  husdjur och ett gott djurskydd  har  inbegripit
utfärdande       av       föreskrifter,      riktade
informationsinsatser,    sjukdomsutredningar    samt
kontroller.   Föreskrifter   har   utfärdats   bl.a.
beträffande foder, animaliskt  avfall, dispenser när
det   gäller  burhöns,  hållande  och   skötsel   av
sällskapsdjur,       djurskyddsföreskrifter       om
försöksdjur,    framtagning   av   och   beslut   om
dispensprogram  för   besiktning   av   burhöns  och
informationskampanj angående klassisk svinpest.


Under  år  1998  har  flera  utbrott av epizootiska
sjukdomar  skett  i  landet.  Trots   detta   bedöms
djurhälsosituationen som fortsatt god.  Åtgärder för
att förbättra djurskyddstillsynen måste prioriteras.
Jordbruksverket  har  haft  i  uppdrag att lämna  en
utförlig   redovisning  av  konsekvenserna   av   en
förändrad djurskyddstillsyn.  (Se  rapport 1998:13).
Jordbruksverket  har  också  år  1998 initierat  ett
landsomfattande  projekt  med syfte  att   förbättra
djurskyddstillsynen,   särskilt   när   det   gäller
djurtransporter. Projektet  beräknas   pågå under år
1999    och    avslutas    under   år   2000.   Inom
Jordbruksverket    har    en    modernisering     av
djursjukdatasystemet      påbörjats.      Det     är
Jordbruksverkets avsikt att från och med våren  1999
driva systemet i egen regi.


Ett zoonoscenter har nu inrättats vid SVA och skall
vara en central instans för insamling och analys  av
zoonosdata.  SVA  har aktivt tagit del i det svenska
arbetet för  ett europeiskt förbud mot antibiotika i
foder.


CFN      kan      endast      indirekt      påverka
försöksdjursanvändningen. Därför  är  det  svårt att
direkt  bedöma  resultatet  av CFN:s arbete med  att
begränsa försöksdjursanvändningen.   Jämfört  med år
1995  minskade  dock antalet använda försöksdjur  år
1996 med 14  %.


Den beräknade utgiftsutvecklingen  avseende  djurskydd och
djurhälsovård till följd av tidigare beslut samt förslagen
i 1998 år budgetproposition är följande (i miljoner kronor
och löpande priser):




Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos      anslag     anslag
anslag


19971      19982       19981       1999       2000
2001


272,0                   274,0                  356,5
279,3          282,7           286,1


1 Inklusive ianspråktagna  reserverade medel från
budgetåren 1995/96 och 1997.


2 Inklusive beslut till följd  av  förslag till tilläggsbudget
till  statsbudgeten  för budgetåret 1998  i  samband  med  den
ekonomiska vårpropositionen.




Utskottets överväganden




Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
resultatbedömning  beträffande   verksamheten   inom
djurskydds- och djurhälsoområdet.




21. Statens veterinärmedicinska anstalt (E
1)




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  under
anslaget   E   1.    Regeringens    redovisning   av
resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och
verksamheter    föranleder   ingen   erinran    från
utskottets sida.




22. Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen (E 2)




Propositionen




Jordbruksverket      är      chefsmyndighet      för
distriktsveterinärorganisationen  och  har  ansvaret
för    ledningen    av    och    samordningen   inom
distriktsveterinärorganisationen.  Den  1  september
1997      bildades      en      särskild      enhet,
distriktsveterinärenheten. Enheten ansvarar för  den
totala  verksamheten  vilket  omfattar  bland  annat
budget och ekonomiskt resultat, kompetensutveckling,
löne-  och  taxesättning, tjänstetillsättningar samt
avtalsfrågor för distriktsveterinärorganisationen.


Distriktsveterinärorganisationen  finansieras  till
största delen av uppdragsgivarna, dvs. i första hand
djurägarna,    och   i   övrigt   av   anslag   över
statsbudgeten.  Till   de   utgifter   som  belastar
anslaget  hör  lönekostnader  samt  utbildning   och
gemensam   administration  för  organisationen.  Det
ekonomiska              resultatet               för
distriktsveterinärorganisationen      har      under
räkenskapsåret  1997 visat en positiv  utveckling  i
jämförelse med föregående  år.  För  budgetåret 1997
redovisas  ett  överskott  på  9,1 miljoner  kronor.
Överskottet  inkluderar  det tilläggsanslag  på  7,8
miljoner kronor som utgick  under året för att täcka
övergångskostnader som uppstod  i  samband  med  att
distriktsveterinärverksamheten       omorganiserades
1995.


Regeringen bedömer anslagsbehovet till  80  277 000
kr för år 1999.




Motionerna




I  motion Fi211 (fp) yrkas, utan närmare motivering,
att      anslaget      E      2      Bidrag     till
distriktsveterinärorganisationen tillförs  7 000 000
kr  utöver regeringens förslag  (yrkande 19 delvis).
Enligt  motion  MJ256  (m) yrkande 11 angavs i förra
årets budgetproposition  att distriktsveterinärernas
roll  är  att  tillgodose  behovet   av   sjuk-  och
hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos
hästar  som används inom jord- och skogsbruket.  Det
faktum  att   denna   skrivning   slopats   i  årets
budgetproposition     ökar     osäkerheten     kring
distriktsveterinärernas ansvarsområde. Riksdagen bör
med anledning av detta ge regeringen till känna  att
det                 ansvarsområde                för
distriktsveterinärorganisationen   som  framgick  av
förra årets budgetproposition skall gälla.




Utskottets överväganden




Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet  under  anslaget  E 2 och  tillstyrker
därför  regeringens  förslag  samt avstyrker  motion
Fi211 (fp) yrkande 19 (delvis).


När  det gäller distriktsveterinärorganisationens
ansvar för  att  tillgodose  behovet  av  sjuk-  och
hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos
hästar  som  används  inom jord- och skogsbruket har
utskottet  erfarit  att  regeringens   förslag   för
budgetåret  1999  inte  innebär  någon  förändring i
denna del. Med hänvisning härtill föreslår utskottet
att  motion  MJ  256  (m)  yrkande  11  lämnas  utan
riksdagens vidare åtgärd.




23. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder (E 3)




Propositionen




Jordbruksverkets  verksamhet med djurskyddsfrämjande
åtgärder  har  under   åren  1997  och  1998  främst
inriktats mot  prövning  från  djurskyddssynpunkt av
nya  djurhållningssystem. Dessutom har medel använts
för den  vidareutbildning i djurskydd  som  Sveriges
lantbruksuniversitet      anordnar     för     djur-
skyddsinspektörer  samt  till   projekt  för   olika
djurslag inom animalieproduktionen.  Jordbruksverket
har    utfärdat    föreskrifter    om    organiserad
hälsokontroll av husdjur och utsett huvudmän  för de
olika  kontrollerna.


Regeringen  anser  att  åtgärder  för att förbättra
djurskyddstillsynen    måste    prioriteras.    Även
åtgärder för att minimera  antibiotikaanvändning och
hålla   djursjukdomarna  på  en  låg  nivå  har  hög
prioritet.   Vidare  prioriteras   utvecklingen   av
alternativa inhysningssystem för höns.


Den nationella  finansieringen  samlas från år 1999
på  anslaget  E  3. Samtidigt ökas  stödet  med  0,3
miljoner kronor. Hälften  av   ökningen  förs upp på
detta anslag. Regeringen bedömer anslagsbehovet till
20  490 000 kr för år 1999.




Motionen




I  motion Fi211 (fp) yrkas, utan närmare motivering,
att     anslaget     E     3    Djurhälsovård    och
djurskyddsfrämjande åtgärder  tillförs  4 000 000 kr
utöver regeringens förslag  (yrkande 19 delvis).




Utskottets överväganden




Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet  under  anslaget  E  3 och tillstyrker
därför  regeringens  förslag  samt avstyrker  motion
Fi211 (fp) yrkande 19 (delvis).




24. Centrala försöksdjursnämnden (E 4) och
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
(E 5)






Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under anslagen E 4-E 5. Regeringens
redovisning av resultatinformation m.m. för
berörda myndigheter och verksamheter
föranleder ingen erinran från utskottets
sida.






25. Livsmedel (F)




Propositionen




Omfattning




Verksamhetsområdet livsmedel omfattar  bl.a.  regler
för,    hantering   och   kontroll   av   livsmedel,
livsmedelsberedskap,  statistik samt exportfrämjande
åtgärder.


Statens livsmedelsverk  (SLV)  har som övergripande
mål  för verksamheten att i konsumenternas  intresse
verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet
i livsmedelshanteringen och bra matvanor.


Livsmedelsförsörjningen  är  en  särskild  funktion
inom   det   civila  försvaret.  Jordbruksverket  är
funktionsansvarig  myndighet.  Från  anslaget  täcks
kostnader för beredskapsåtgärder.


Livsmedelsekonomiska  samarbetsnämnden har ansvar
för merparten av jordbruksstatistiken,  dvs. för att
statistik  tas  fram  i den omfattning som krävs  på
nationell nivå och inom  EU.  Nämnden har också till
uppgift att följa den ekonomiska  utvecklingen  inom
livsmedelsområdet  vilket  har vissa kopplingar till
statistikverksamheten. Nämnden  föreslås  avvecklas.
Avvecklingen   bör   inledas  den  1  januari  1999.
Regeringen     bedömer     att      ansvaret     för
jordbruksstatistiken  överförs  till Jordbruksverket
från  och  med  den  1  januari  1999.   Behovet  av
utredningsverksamhet   och  analyser  med  ekonomisk
inriktning   inom  det  jordbrukspolitiska   området
tillgodoses genom  inrättandet  av  en ny myndighet,
ett Jordbruks- och livsmedelsekonomiskt institut.


För       länsstyrelsernas       verksamhet      på
livsmedelsområdet  är  målet att medverka  till  att
upprätthålla     och     om    möjligt     förbättra
livsmedelskvaliteten.  Länsstyrelserna  skall  också
medverka  till  en effektiv  livsmedelstillsyn  inom
länet.


Regeringen tillsatte  våren  1997  en utredning med
uppgift  att  göra en översyn av livsmedelstillsynen
(dir.  1997:25).   Utredningen   har   lämnat   sitt
betänkande  (SOU 1998:61) och detta har remitterats.
Remisstiden gick ut den 15 oktober 1998.




Resultatbedömning




En stor uppgift  för  SLV  under verksamhetsperioden
har     varit    uppföljning    av    de     svenska
salmonellagarantierna  för nötkött och fjäderfä från
övriga   EU-länder.  Detta   har   bl.a.   inneburit
informationsutbyte  med  motsvarande  myndigheter  i
andra   EU-länder.   Resultatet   har   blivit   att
förekomsten  av  salmonella infört från andra länder
har minskat.


Regeringen anser  att livsmedelsberedskapen bedrivs
på   ett   ändamålsenligt    sätt.   Sårbarheten   i
livsmedelsförsörjningen kräver dock fortsatt analys.


De projekt som bedrivits för  att  främja export av
livsmedel    är    utbildning,   kartläggning    och
information, gemensamt  svenskt  deltagande i mässor
utomlands och andra gemensamma aktiviteter. Under år
1998  har  en utvärdering skett av verksamheten  (se
anslagsavsnitt F 6).


Den beräknade  utgiftsutvecklingen avseende livsmedel till
följd  av  tidigare  beslut  samt  förslagen  i  1998  års
budgetproposition  är  följande  (i  miljoner  kronor  och
löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos anslag  anslag   anslag


19971   1998     19981   1999    2000     2001


191,6   176,5    193,3   176,5   173,7    171,3


1   Inkl.  ianspråktagna  reserverade  medel  från  budgetåret
1995/96.




Utskottets överväganden




Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
resultatbedömning   beträffande   verksamhetsområdet
livsmedel och Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets
verksamheter.




26. Statens livsmedelsverk (F 1),
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (F
2), Kostnader för livsmedelsberedskap
(F 3), Livsmedelsstatistik (F 4) och
Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten (F 5)




Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag   under
anslagen F 1-F 5.


Beträffande   anslaget   F  2  Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden  föreslår utskottet  att  riksdagen
godkänner  regeringens   förslag  om  avveckling  av
Livsmedelsekonomiska               samarbetsnämnden.
Anslagsbeteckningen      bör     tillföras     ordet
"avvecklingskostnader".  Utskottet  konstaterar  att
även anslagssparandet om 3  817 000 kr kan utnyttjas
för   att  täcka  kostnaderna  för   avveckling   av
myndigheten.


Regeringens redovisning av resultatinformation m.m.
för berörda  myndigheter och verksamheter föranleder
ingen erinran från utskottets sida.




27. Exportfrämjande åtgärder (F 6)




Propositionen




Verksamheten finansierades  år  1997  genom tidigare
anvisade medel. Budgetåret 1998 fördes ett ramanslag
upp på statsbudgeten med 5 miljoner kronor.  Därtill
beslutade   regeringen   under   året   att  avsätta
ytterligare 5 miljoner kronor från utgiftsområde  19
Regional   utjämning   och  utvecklingsanslaget  A 1
regionalpolitiska åtgärder.


Den gemensamma marknaden  ger  nya  förutsättningar
och  möjligheter  för  svensk  livsmedelssektor  att
utvecklas. Den ökade konkurrensen innebär också krav
på    ökad   effektivitet   inom   jordbruket    och
livsmedelsindustrin. Svenska företag måste profilera
sig mer  än  tidigare och större insatser behövs vad
gäller marknadsföring. Det bör finnas utrymme för en
expanderande svensk  livsmedelssektor  inte minst på
EU-marknaden. Det svenska jordbruket har  i fråga om
djurhälsa,   olika   produktkrav   m.m.   varit  ett
föregångsland.  Detta  har  skapat  en goodwill  för
svenska  livsmedel  och  utgör  en  god  grund   för
framtida    exportsatsningar    för    den   svenska
livsmedelsindustrin. En ökad export av livsmedel  är
viktig  för  att livsmedelsproduktionen skall finnas
kvar i nuvarande omfattning.


Huvudansvaret         för        export-        och
marknadsföringsåtgärder  ligger  alltid på näringen.
Regeringen   vill   emellertid   genom  att   främja
exportsatsningar  bidra  till en positiv  utveckling
inom sektorn.


Jordbruksdepartementet begärde  att  en utvärdering
av     Food     From     Sweden    (FFS)    avseende
verksamhetsperioden  1992-1996   skulle  genomföras.
Uppdraget     genomfördes     av    konsultföretaget
Deloitte&Touche. I sin rapport  drar Deloitte&Touche
slutsatsen att FFS-projektet har förvaltats väl. Mot
bakgrund av utvärderingen och då  regeringen bedömer
att möjligheterna för en ökad export av livsmedel är
goda  föreslås  att  ytterligare  medel   satsas  på
verksamheten  kommande  treårsperiod. För närvarande
saknas till viss del medel  avseende  åren  2000 och
2001  för  att uppnå samma nivå som föreslås för  år
1999. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i
budgetpropositionen för år 2000.


Regeringen  föreslår  att ett anslag på 15 miljoner
kronor anvisas för år 1999.  För  åren 2000 och 2001
beräknas  mot bakgrund av ovanstående  tills  vidare
anslagsbehovet till 10 respektive 5 miljoner kronor.
Regeringen   eller   den  myndighet  som  regeringen
beslutar bör få disponera medel under detta anslag.




Motionerna




Enligt  motion  MJ224  (kd)   bör   satsningarna  på
exportfrämjande    åtgärder   förstärkas   kraftigt.
Anslaget bör därför  höjas  med  35  miljoner kronor
utöver regeringens förslag (yrkandena  14 respektive
47 delvis). I motion Fi210 (c) yrkande 23  begärs en
höjning  av  anslaget  med  ytterligare  30 miljoner
kronor   för   satsningar   enligt   de  förslag  om
exportfrämjande   åtgärder   som   läggs   fram    i
betänkandet  En  livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:167). Enligt  motionärerna  bakom  motion MJ232
(mp)  bör  anslaget  minskas med 15 miljoner  kronor
(yrkande 6 delvis). Dessa  medel bör fördelas så att
5  miljoner  kronor  tillförs  anslaget   B   6  för
marknadsstödjande  åtgärder  för  ekologiskt  odlade
produkter,  5 miljoner kronor till samma anslag  för
försöks-   och    utvecklingsverksamhet   inom   det
ekologiska jordbruket  och  5  miljoner  kronor till
nytt anslag, Ekologiskt forskningscentrum  i  Järna.
Även  i  motionens  yrkande  3  och  i  motion MJ242
yrkande 1 från samma parti begärs 5 miljoner  kronor
till  ett  ekologiskt  forskningscentrum i Järna.  I
andra hand bör riksdagen uttrycka en vilja att skapa
möjligheter  för centrumet,  vilket  bör  beaktas  i
tilläggsbudgeten våren 1999 (yrkande 2).




Utskottets överväganden




Med hänvisning  till riksdagens beslut om utgiftsram
för  utgiftsområde   23   (1998/99:FiU1)   avstyrker
utskottet motionerna MJ224 (kd) yrkandena 14  och 47
i motsvarande del och Fi210 (c) yrkande 23.


Utskottet   delar  regeringens  bedömning  när  det
gäller medelsbehovet  under anslaget och tillstyrker
regeringens förslag. När det gäller motionsyrkandena
om    statligt    stöd    till    ett     ekologiskt
forskningscentrum  i  Järna vill utskottet framhålla
att det inte finns tillräckligt  underlag för att nu
besluta  om  nya  statliga  åtaganden   i   form  av
driftsbidrag  e.dyl.  till  en  institution av detta
slag. I den mån motionärerna avser  stöd  till vissa
forskningsprojekt    bör    det    ankomma   på   de
forskningsfinansierande  organen  att  pröva  sådana
frågor  i  sedvanlig  ordning.  Utskottet  avstyrker
därmed motionerna MJ232 yrkandena  3  och 6 (delvis)
och MJ242 yrkandena 1 och 2 (båda mp) om  medel till
ett ekologiskt forskningscentrum i Järna.


När det gäller den ekologiska forskningen  i  stort
vill   utskottet   erinra   om  sin  i  flera  andra
sammanhang   framförda   syn   på   jordbruket   och
trädgårdsnäringen  som  centrala  näringar   i   ett
hållbart   samhälle.   Konsumenternas  intresse  för
miljöhänsyn, etiska värden,  livsmedelssäkerhet  och
global  livsmedelsförsörjning  ökar  och  kommer att
alltmer  förändra  dagens marknadssituation.  Därmed
växer också behovet  av  kunskaper som har betydelse
för omställningen av samhället  till  en  ekologiskt
hållbar  utveckling. Genom en kraftfull satsning  på
forskning och utveckling bör Sverige fortsätta denna
omställning.  I  denna  satsning  bör  forskning  om
jordbruks-  och trädgårdsföretag med lång erfarenhet
av kontinuerlig  ekologisk  och  biodynamisk  odling
utvecklas.  Utskottet  har  således inte någon annan
uppfattning än motionärerna i  motionerna  MJ232 och
MJ242   (båda   mp)   om   vikten   av  ett  alltmer
miljöanpassat jordbruk och om forskningens betydelse
i sammanhanget. Inom något år kommer  regeringen att
lägga    fram    riktlinjer    för    den    svenska
forskningspolitiken  för  inledningen av 2000-talet.
Dessa  riktlinjer  kommer  att   få   betydelse  för
inriktningen       och       organisationen       av
jordbruksforskningen.    Som    ett   underlag   för
regeringens      ställningstaganden     har      den
parlamentariska  kommittén  Forskning  2000  nyligen
framlagt    betänkandet    Forskningspolitik    (SOU
1998:128). När  det gäller en forskningsstrategi för
svensk   offentligt    finansierad   forskning   har
regeringen nyligen uppdragit  åt  SJFR  (Skogs-  och
jordbrukets  forskningsråd)  att  utveckla  en sådan
strategi. I uppdraget ingår bl.a. att belysa behovet
av    forskningsunderlag    för    omställning   och
miljöanpassning  av jordbruket och trädgårdsnäringen
som delar i det ekologiskt  hållbara  samhället  och
att  bedöma vilken miljörelevant forskning som skall
anses      ligga      inom     jordbruksforskningens
ansvarsområde. En delrapport skall lämnas senast den
1  november 1999 och uppdraget  skall  slutredovisas
senast   den   30   september  2000.  Den  fortsatta
behandlingen   i   regeringen   och   riksdagen   av
forskningspolitiken  torde få betydelse också för de
forskningsfrågor som tas upp i motionerna.




28. Utbildning och forskning (G)




Propositionen




Omfattning




Högre utbildning och forskning  inom  det område som
rör   vård  och  hållbart  nyttjande  av  biologiska
naturresurser  ligger  inom  Jordbruksdepartementets
område.  Utbildning inom detta  område  bedrivs  vid
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).


Utbildningen  och forskningen syftar till att värna
om  vården  och  det   hållbara   nyttjandet  av  de
biologiska  naturresurserna.  Forskningen   har  ett
särskilt    ansvar    för    att    kunskaperna   om
naturresurserna utvecklas för kommande generationers
behov.      Viktiga      globala      miljö-     och
livsmedelsförsörjningsfrågor   måste   lösas   genom
samverkan  mellan  många länder och mellan  forskare
från olika vetenskapliga discipliner.


Medel  för forskningen  anvisas  huvudsakligen  via
anslag  till   SLU   och   Skogs-   och  jordbrukets
forskningsråd  (SJFR).  Inom utgiftsområdet  bedrivs
även  kollektiva  program  som  rör  skogsforskning,
jordbruksteknisk   forskning  samt   forskning   och
utvecklingsverksamhet  inom  områdena  växtförädling
och trädgård.


Regeringen    har    i    den   forskningspolitiska
propositionen   Forskning   och    samhälle   (prop.
1996/97:5,  bet.  1996/97:UbU3,  rskr.   1996/97:99)
angett     riktlinjerna     för     den     allmänna
forskningspolitiken  och  den  forskning som bedrivs
vid SLU respektive finansieras av SJFR.




Resultatbedömning




SLU:s  utbildningsprogram  under perioden  1997-1999
uppgår  till  8  600  helårsprestationer.  Drygt  en
tredjedel  av det totala  uppdraget  har  presterats
under år 1997.  Genom  statsmakternas  beslut  om en
ökning  av  antalet högskoleplatser samt att antalet
studenter  i  framför  allt  magisterprogrammen  har
ökat, bedöms möjligheterna  att  nå  målet som goda.
Det   ökade  utbildningsuppdraget  har  medfört   en
tyngdpunktsförskjutning   i  SLU:s  verksamhet  från
forskning mot utbildning.


Inom ramen för ansvaret för  vård  och nyttjande av
de biologiska naturresurserna kan särskilt  pekas på
verksamheten   med   fortlöpande   miljöanalys   och
utvecklingen  av  denna. SLU har som ett led i denna
utveckling tillsatt  en  professur i miljöanalys och
ett samverkansorgan, SLU Miljödata,  har  inrättats.
Regeringens   bedömning   är   att  utvecklingen  av
verksamheten sker enligt regeringens intentioner.


Vidare vill regeringen peka på  den  självvärdering
av kvalitetsarbetet som bedrivs inom SLU.  En  sådan
självvärdering  har genomförts under budgetåret 1997
och utgjort grund för Högskoleverkets granskning och
bedömning  av  kvalitetsarbetet  vid  universitetet.
Verkets bedömargrupp  anser  bl.a. att universitetet
genom sitt strategiarbete har  goda  förutsättningar
för  förändringsprocessen,  även om kvalitetsarbetet
bör utvecklas ytterligare.


Den       forskning      som      bedrivs      inom
Jordbruksdepartementets   ansvarsområde   har   stor
betydelse   för   utvecklingen  av  vården  och  det
hållbara     nyttjandet     av     de     biologiska
naturresurserna.  Regeringens  uppdrag till SJFR att
initiera ett program inom ekologisk  jordbruks-  och
trädgårdsforskning, har resulterat i ett stort antal
projekt.  Vidare  har  en  forskarskola inom området
inrättats.     För    att    vidga    och     förnya
livsmedelsforskningen       till       stöd      för
konsumentintresset  har  SJFR under året tillsammans
med   livsmedelskedjorna   och   livsmedelsföretagen
initierat      ett      nytt      forskningsprogram,
Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen (KLIV).


Den beräknade utgiftsutvecklingen  avseende utbildning och
forskning till följd av tidigare beslut  samt  förslagen i
1998 års budgetproposition är följande (i miljoner  kronor
och löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos anslag  anslag   anslag


19971   1998     1998    1999    2000     2001


1 212,4 1 228,9  1 253,4 1 290,3 1 330,7  1 365,9


1   Inkl.  ianspråktagna  reserverade  medel  från  budgetåret
1995/96.




Utskottets överväganden




Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
resultatbedömning   beträffande   verksamhetsområdet
utbildning  och  forskning  och  SLU:s   och  SJFR:s
verksamheter.




29. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1)




Propositionen




Sveriges  lantbruksuniversitet (SLU) skall  utveckla
kunskapen  om   de  biologiska  naturresurserna  och
människans hållbara  nyttjande  av dessa. Detta sker
genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys
och information.


Anslaget        finansierar        grundutbildning,
forskarutbildning,  forskning,  miljö-   analys  och
fortbildning.


Verksamheten bedrivs utifrån ett sektorsansvar, som
preciseras    av    ansvarsområdena    jord-     och
trädgårdsbruk,                   landskapsplanering,
livsmedelsproduktion,   naturvård,   skogsbruk   och
vedråvarans      förädling,      vattenbruk     samt
veterinärmedicin och husdjursskötsel.


Grundutbildningen bedrivs inom fem  långa  och åtta
korta     yrkesprogram    samt    inom    de    fyra
kandidat/magisterutbildningarna         skogsvetar-,
bioteknologi-    och    naturresursprogrammen   samt
ekonomprogrammet med naturresursinriktning.


För  att  möta  det  sparbeting   som   ålades  SLU
budgetåret 1995/96 har SLU bl.a. dragit in  33 högre
tjänster   vid  innehavarnas  pensionsavgång.  Inför
budgetåret  1998   har   SLU   vidtagit  ytterligare
åtgärder i besparingssyfte bl.a.  med  anledning  av
att  effekterna  av  nedskärningen dröjde, såsom att
dra  in  professuren  i  radioekologi  och  avveckla
institutionen.   Under  innevarande   budgetår   har
emellertid  den  negativa   utvecklingen  vänts  och
prognosen   för   år  1998  pekar  på   en   positiv
kapitalförändring.


Genom statsmakternas  beslut har SLU tilldelats nya
utbildningsplatser.   Detta   har   lett   till   en
tyngdpunktsförskjutning  i SLU:s verksamhet. En allt
större  del  av  SLU:s  ekonomiska   resurser   inom
statsanslaget går till grundutbildning.


Omfattningen   av  den  tillämpade  jordbruks-  och
skogsbruksforskningen  har  minskat.  Inom  SLU  har
startats    en    diskussion    om    den   framtida
organisationen  och  finansieringen av främst  sådan
tillämpad  forskning. I  syfte  att  åstadkomma  ett
fördjupat samarbete  mellan  SLU  och samhället samt
för   att  finna  nya  organisatoriska  former   för
sektorsinriktad  forskning har rektor fått i uppdrag
av  styrelsen  att utreda  möjligheterna  för  sådan
forskning.


Frågan om SLU:s  departementstillhörighet har länge
diskuterats. Inför ett ställningstagande till frågan
har en utredning tillsatts  av Regeringskansliet för
att   bl.a.   kartlägga  SLU:s  sektorsansvar   samt
analysera vilka  konsekvenser  en  överföring av SLU
från           Jordbruksdepartementet           till
Utbildningsdepartementet    får.   Uppdraget   skall
redovisas  senast den 15 november  1998.  Regeringen
avser därefter att göra en bedömning av frågan.


Med hänsyn  till  de besparingar som SLU har ålagts
anser regeringen att  universitetet  har utfört sitt
uppdrag väl.


På   grund   av   SLU:s   minskade   resurser   har
möjligheterna  för  SLU  att  anordna kompletterande
utbildning till veterinärer med utbildning från land
utanför  EU  kraftigt  reducerats.   I   syfte   att
tillvarata  den  resurs  som  dessa  personer utgör,
föreslår  regeringen att SLU anvisas 3,125  miljoner
kronor per  år  för en kompletterande utbildning för
utländska veterinärer.


Regeringen  föreslår  som  ett  led  i  att  stärka
djurskyddets ställning  en  förstärkning av anslaget
med  3  miljoner  kronor för delfinansiering  av  en
professur   i  djurskydd   vid   veterinärmedicinska
fakulteten vid SLU för kommande femårsperiod.


Från anslaget överförs 530 000 kr till anslaget E 1
Statens   veterinärmedicinska    anstalt    för   en
förbränningsugn. Vidare överförs 300 000 kr för stöd
till   biodling   från   SLU:s   anslag   till  E  3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.  För
ett  tillskott av 420 nya utbildningsplatser år 2000
anvisas fr.o.m. år 2000 13,314 miljoner kronor.


I   enlighet    med    riksdagens    beslut   (bet.
1994/95:UbU18,  rskr. 1994/95:405) med anledning  av
prop. 1994/95:164  Jämställdhet  mellan  kvinnor och
män   inom  utbildningsområdet  anvisades  särskilda
medel för  inrättande av nya professurer i syfte att
åstadkomma   en    jämnare    könsfördelning    inom
professorskåren  samt förbättra kvinnors möjligheter
att    göra    forskarkarriär.    Professurer    för
underrepresenterat  kön  vid  SLU har inrättats inom
växtbiokemi, hortikulturell genetik  och  förädling,
vattenbruk,    särskilt    fiskars   beteende   samt
markekologi med inriktning mot kolets omsättning.


Den besparing på 9,4 miljoner  kronor  som  gjordes
för  budgetåret 1998 återläggs budgetåret 1999  till
anslaget.  I  enlighet  med  tidigare beslut anvisas
medel för de nya utbildningsplatser  som tilldelades
SLU  hösten  1998  och  som  fr.o.m.  år 1999  utgör
helårsplatser   samt   för   ytterligare   200   nya
utbildningsplatser som SLU tilldelats fr.o.m. hösten
1999.   Till  Gammelkroppa  skogsskola  anvisas  via
anslaget   en   förstärkning  med  675  000  kr  för
utbildning av ingenjörer med skoglig inriktning.


Regeringen bedömer  anslagsbehovet för år 1999 till
1 080 919 000 kr. För  åren  2000  och 2001 beräknas
anslagsbehoven  till 1 117 703 000 kr  respektive  1
148 804 000 kr.




Motionerna




I  motion  MJ608 (c,  m,  mp)  begärs  att  anslaget
minskas med  1,5  miljoner  kronor som bör överföras
till  ett  anslag  för utbildning  och  forskning  i
ekologisk   odling   vid   Rudolf   Steinerhögskolan
(yrkande  2  delvis).  Frågan   om   en   långsiktig
finansiering  fr.o.m.  budgetåret 2000 av utbildning
och forskning i ekologisk  odling  vid högskolan tas
upp  i motionens yrkande 1, och i yrkande  3  begärs
att regeringen  återkommer i nästa budgetproposition
med förslag till permanent bidrag till verksamheten.


Enligt motion MJ601  (m)  bör  Alnarp frigöras från
Ultuna  (SLU)  för  att  bli  motorn  i  ett  starkt
sydsvenskt forskningsnätverk. Delar av SLU:s utökade
utbildnings-  och  forskningsverksamhet  bör  enligt
motion  MJ602 (kd) lokaliseras till Östergötland.  I
motion MJ603 (m) begärs att en planerad kvalificerad
yrkesutbildning  med  inriktning  mot  användning av
CNC-maskiner förläggs till skogsmästarskolan vid SLU
i  Skinnskatteberg  och inleds den 30 augusti  1999.
Enligt motionerna MJ505 (s), MJ604 (c) och MJ607 (m)
bör den professur i djurskydd  som föreslås inrättad
placeras vid institutionen för husdjurens  miljö och
hälsa vid veterinärmedicinska fakulteten vid  SLU  i
Skara.




Utskottets överväganden




Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det
gäller  medelsbehovet  under  anslaget och avstyrker
motion MJ608 (c, m, mp) yrkande 2 (delvis).


När det gäller frågan om ekologisk  forskning  vill
utskottet  hänvisa  till  sitt  uttalande tidigare i
detta  betänkande  (s.  41). Det föreligger  således
inte  någon  grundläggande   åsiktsskillnad   mellan
utskottet och motionärerna i motion MJ608 (c, m, mp)
om vikten av ett alltmer miljöanpassat jordbruk  och
om forskningens betydelse i sammanhanget. Utskottet,
som  saknar  nödvändigt  underlag  för  att särskilt
framhålla  Rudolf Steinerhögskolan som mottagare  av
statliga forskningsmedel,  anser  det  lämpligt  att
avvakta   riksdagens   behandling   av   frågor   om
inriktningen  av en framtida forskningspolitik innan
ställning tas till  mer  långsiktiga  åtaganden från
statens sida. Utskottet är inte heller  berett att i
detta skede ta ställning till anslagsnivåer  för  år
2000.  Motion  MJ608  (c,  m,  mp) yrkandena 1 och 3
avstyrks.


I  sammanhanget  vill  utskottet  erinra   om   den
forskning   bl.a.   om   ekologisk   jordbruks-  och
trädgårdsproduktion  som  finansieras av  SJFR.  Det
bemyndigande som regeringen  föreslår under anslaget
G  3  är  ämnat  att  ge  forskningsrådet   fortsatt
möjlighet  att  åta sig mer långsiktigt projektstöd.
Även MISTRA finansierar forskning med den inriktning
som beskrivs i motion MJ608 (c, m, mp).


Enligt  2  kap. 3  §  förordningen  (1993:221)  för
Sveriges  lantbruksuniversitet   ankommer   det   på
universitetets  styrelse  att  besluta  i  viktigare
frågor   om   universitetets  organisation.  Det  är
således  en uppgift  för  universitetsstyrelsen  att
fatta beslut  om  lokaliseringen  av de verksamheter
som tas upp i motionerna MJ601 (m),  MJ602  (kd) och
MJ603 (m). Motionerna avstyrks.


Även  frågor  om inrättande av tjänst som professor
har  genom  förordningen  för  SLU  delegerats  till
universitetets  styrelse. Utskottet avstyrker därför
motionerna MJ505 (s), MJ604 (c) och MJ607 (m).




30. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader (G 2)




Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag  under
anslaget   G   2.   Regeringens    redovisning    av
resultatinformation   m.m.   för  SJFR:s  verksamhet
föranleder ingen erinran från utskottets sida.




31. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning och kollektiv forskning (G 3)




Propositionen




Under  anslaget  finansieras  SJFR:s  forskningsstöd
samt stöd till kollektiv forskning.  Den  kollektiva
forskningen   omfattar  jordbruksteknisk  forskning,
viss   skogsforskning,    trädgårdsforskning    samt
växtförädling.


I  regeringens  proposition  Forskning och samhälle
(prop.    1996/97:5,   bet.   1996/97:UbU3,    rskr.
1996/97:99)   föreslogs  att  SJFR  skulle  ges  ett
uppdrag    att    planera    och    genomföra    ett
forskningsprogram  för   ekologisk   jordbruks-  och
trädgårdsforskning  och anvisades för detta  ändamål
46,5  miljoner  kronor.   SJFR  har  under  år  1997
redovisat uppdraget. Under  budgetåret 1997 har SJFR
också inkommit med resultatredovisning  avseende den
kollektiva växtförädlingen för åren 1993-1996.  SJFR
och  Stiftelsen  lantbruksforskning har beslutat att
utvärdera verksamheten.


Insatserna inom trädgårdsforskningen avser områdena
hemträdgårdar    och    grönytemiljöer,    inklusive
verksamheten inom  MOVIUM-sekretariatet  vid  SLU  i
Alnarp.    Växtförädlingsprogrammet    avser    icke
kommersiella jordbruks- och trädgårdsgrödor.


De  professurer som inrättas i syfte att åstadkomma
en  jämnare   könsfördelning   inom  professorskåren
(prop. 1994/95:164 Jämställdhet  mellan  kvinnor och
män   inom   utbildningsområdet)   finansieras   med
särskilda  medel  som riksdagen beslutat om samt med
medel för berörda forskningsråd  och lärosäten. Från
och med budgetåret efter det att placeringen är klar
skall forskningsrådens andel av kostnaderna  anvisas
direkt  till  berörda lärosäten. Med anledning härav
minskas SJFR:s anslag med 2 082 000 kr.


SJFR bör ges fortsatt  möjlighet  att  åta  sig mer
långsiktigt  projektstöd. Regeringen föreslår därför
att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under år
1999  ta  på  sig ekonomiska förpliktelser i samband
med stöd till forskning  och kollektiv forskning som
finansieras över anslaget  G  3 som innebär utgifter
på högst 155 miljoner kronor efter år 1999.


Regeringen bedömer anslagsbehovet  för år 1999 till
197 285 000 kr för SJFR för forskning  och kollektiv
forskning. För åren 2000 och 2001 beräknas  anslaget
vara oförändrat i fasta priser.




Motionen




Enligt  motion  MJ239 (s) bör förutsättningar skapas
för  en  fortsatt utveckling  av  informations-  och
rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet, bl.a.
fullt  utnyttjande   av  modern  informationsteknik.
Motionärerna anser att  det  är ett samhällsintresse
att    en    övervägande    del   av   medlen    för
trädgårdsforskning reserveras för den verksamhet som
bedrivs av fritidsodlingens organisationer  och  vid
MOVIUM-sekretariatet vid SLU (yrkande 1).




Utskottets överväganden




Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelstilldelningen  under  anslaget och tillstyrker
därför   regeringens  förslag.  Vidare   tillstyrker
utskottet det bemyndigande som regeringen föreslår.


När det gäller  frågan  om medel till informations-
och  rådgivningsverksamheten  inom  trädgårdsområdet
vill utskottet  erinra  om sitt uttalande våren 1993
med anledning av ett liknande  motionsyrkande  (bet.
1992/93:JoU20). Utskottet konstaterade då att mycket
av  den  forskning  som  bedrivs vid SLU även kommer
fritidsodlarna  till  del,  men   med   hänsyn  till
odlingens speciella behov var det enligt  utskottets
mening  av stor vikt att de informationskanaler  som
finns mellan  forskning  och  praktik kan bibehållas
och utvecklas. Utskottet ansåg  det  vidare vara ett
samhällsintresse  att  de  berörda  organisationerna
erhåller  en  väsentlig del av de föreslagna  medlen
och att det skapas  förutsättningar  för en fortsatt
informations-    och   rådgivningsverksamhet    inom
hemträdgårdsområdet. I övrigt gick utskottet inte in
på    frågan    om   medelsfördelning.    Utskottets
ställningstagande  kvarstår.  Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen  inte  vidtar någon
ytterligare  åtgärd  med anledning motion MJ239  (s)
yrkande 1.




32. Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien (G 4)




Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag  under
anslaget   G   4.   Regeringens    redovisning    av
resultatinformation     m.m.    för    Skogs-    och
lantbruksakademiens  verksamhet   föranleder   ingen
erinran från utskottets sida.




33. Skogsnäring (H)




Propositionen




Omfattning




Sedan  början  av  1990-talet  lämnas  inga statliga
subventioner till skogsnäringens kommersiella delar.
Statliga  subventioner  är enligt svensk uppfattning
destruktiva för en näring  som  måste  arbeta  på en
starkt konkurrensutsatt internationell marknad.


Statens insatser på skogsnäringens område begränsas
till  i huvudsak området natur- och kulturmiljövård,
främst  inriktade  på  de åtgärder som annars skulle
innebära stora ekonomiska uppoffringar för näringen.
Grundläggande  forskning  och  utbildning  är  andra
stora statliga insatsområden.


Detta  verksamhetsområde   avser   i  huvudsak  den
verksamhet  som  Skogsvårdsorganisationen  bedriver.
Skogsvårdsorganisationen  består  av Skogsstyrelsen,
som är central förvaltningsmyndighet,  och  de  elva
regionala   skogsvårdsstyrelserna.  Länsstyrelsen  i
Gotlands län  fullgör skogsvårdsstyrelsens uppgifter
där under en femårsperiod.


Regeringen lämnade  i  maj i år en proposition till
riksdagen som innehåller  en uppföljning av 1993 års
skogspolitiska    beslut    (prop.     1997/98:158).
Uppföljningen bygger på en omfattande värdering  som
Skogsstyrelsen  och  i  vissa delar Naturvårdsverket
har gjort. I underlaget för propositionen ingår även
det   underlag   för   en  fördjupad   prövning   av
Skogsvårdsorganisationens     verksamhet    perioden
1999-2001 som Skogsstyrelsen har  lämnat. Även delar
av vad regeringen har anfört i 1998  års  ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150) och i proposition
1997/98:145 Svenska miljömål, miljöpolitik  för  ett
hållbart Sverige har anknytning härtill liksom delar
av den lagstiftning som ändras genom införande av en
miljöbalk  (prop.  1997/98:90,  bet.  1997/98:JoU25,
rskr.  1997/98:279). Regeringens förslag  för  detta
verksamhetsområde  skall ses som ett komplement till
de övriga förslag på  området  som  har lämnats till
riksdagen.


De globala skogsfrågorna får allt större betydelse.
Sverige deltar i de internationella aktiviteter  som
rör  skogsbruk  och skogsindustri. En stor uppgift i
det internationella  arbetet  är  att  bidra till en
överenskommelse  om  ett ekonomiskt, ekologiskt  och
socialt hållbart skogsbruk  i alla delar av världen.
I EU har skogsfrågorna aktualiserats  genom  arbetet
med   Agenda   2000  och  parlamentsbeslutet  om  en
gemensam skogsstrategi.  Samarbetet och samordningen
inom  EU  bör  kunna  förbättras   när   det  gäller
kommissionens    åtgärder,   arbetet   med   globala
konventioner, forskning  och  utveckling  och  vissa
miljöåtgärder.    Det    nordiska    samarbetet   på
skogsbruksområdet   är  angeläget  inte  minst   mot
bakgrund av Sveriges  och Finlands EU-medlemskap och
Norges val att stå utanför.




Resultatbedömning




Skogsstyrelsen har lämnat ett underlag för fördjupad
prövning   för   perioden   1999-2001.    Underlaget
innehåller  även  den  utvärdering av skogspolitiken
som regeringen begärt och  som  riksdagen  önskar få
redovisad.  Materialet är omfattande. Det innehåller
en mängd uppgifter  om utvecklingen under 1990-talet
på flera delområden.  Omfattande  enkäter har gjorts
för   att  klarlägga  skogsägarnas  attityder   till
skogspolitiken.  Fristående  utredare  och konsulter
har   anlitats.   Stora  delar  av  materialet   har
remissbehandlats. Sammantaget  bildar det underlaget
för den proposition om uppföljning av skogspolitiken
som  regeringen lämnade till riksdagen  i  maj  1998
(1997/98:158)   och  för  regeringens  bedömning  av
anslagsbehovet inom detta verksamhetsområde.


Det har hittills  rått vissa svårigheter att bedöma
de direkta effekterna  av  Skogsvårdsorganisationens
verksamhet. Det beror dels på  att  dessa  ofta inte
kan  utläsas  i det kortare perspektivet utan  först
med  längre mellanrum,  dels  på  svårigheterna  att
skilja ut externa faktorers inverkan på utvecklingen
inom skogsbruket.  Den  nu  genomförda utvärderingen
kommer att utgöra en värdefull grund för en fortsatt
uppföljning av skogspolitiken. Denna fråga behandlas
i den nyss nämnda propositionen.  Härtill kommer den
utveckling        av       Skogsvårdsorganisationens
regleringsbrev  som   har   gjorts  för  innevarande
budgetår.    De   verksamhetsmål   och    krav    på
återrapportering   som  anges  där  utgår  från  den
struktur som utvärderingen har haft.


Skogsvårdsorganisationens   årsredovisning  för  år
1997   ger  dock  en  god  bild  av  organisationens
prestationer och ekonomiska resultat.


Verksamhetsmålet    för    Skogsvårdsorganisationen
angavs för år 1997 vara att föra  ut skogspolitikens
nya  inriktning  och  mål  till skogsägare,  berörda
myndigheter   och   allmänheten.    Vidare    skulle
Skogsvårdsorganisationen  i  sin rådgivning särskilt
uppmärksamma behovet av tillfredsställande  åtgärder
för   återväxt   av  skog  och  av  kvalitetshöjande
ungskogsröjning. Av utvärderingen framgår att varken
skogspolitikens produktionsmål  eller  dess miljömål
har nåtts. Målen är högt satta och utvärderingen ger
inte  en  fullständig bild av effekterna av  insatta
åtgärder efter år 1993. Oavsett detta står det klart
att ytterligare  insatser behöver göras inte minst i
fråga om information och rådgivning till skogsägarna
från   Skogsvårdsorganisationens    sida.    I   det
sammanhanget  är  behovet  av  att  åter  nå en nära
kontakt  med  skogsägarna  väsentligt. Utvärderingen
visar  att  allt  fler  skogsägare  inte  har  någon
förankring  tidigare  i skogsbruket  och  att  deras
kunskapsbehov vad gäller skogsskötsel är stort.


Skogsvårdsorganisationens  ekonomiska  resultat har
minskat  väsentligt  under  år  1997  till följd  av
kostnaderna för omorganisationen. Dessutom  kan  den
omfattande  omorganisationen  i  sig  och den därmed
sammanhängande   personalminskningen   ha   påverkat
verksamhetens  inriktning.  I  sammanhanget bör  det
påpekas   att  det  hittills  förhållandevis   stora
balanserade överskottet har tagits i anspråk för att
täcka engångskostnader för omorganisationen.


Framtiden  kräver  av  Skogsvårdsorganisationen att
den är en stark myndighet  med nära markägarekontakt
och   med   goda   kunskaper   om  såväl   renodlade
skogsbruksfrågor som miljöfrågor. Organisationen har
en   viktig   uppgift  när  det  gäller   att   vara
normbildare     på      skogspolitikens      område.
Informationskampanjer  av  typen Grönare skog spelar
en  viktig roll i detta sammanhang.  Organisationens
styrka  måste  hämtas ur en fast skogspolitik och en
effektiv och välutbildad  personal.  Skogsstyrelsens
redovisning    av    kompetensförsörjningen     inom
organisationen  visar  bl.a. på behovet av att i tid
möta    effekterna    av    den   nuvarande    sneda
åldersfördelningen hos den samlade  personalstyrkan.
Regeringens  förslag  på det skogspolitiska  området
utgör  sammantagna  en  god  grund  för  en  positiv
utveckling. En sådan utveckling kräver även insatser
från skogsnäringen själv  inte minst i form av ökade
investeringar i skogsvård.


Den beräknade utgiftsutvecklingen  avseende  skogsnäringen
till  följd av tidigare beslut samt förslagen i  1998  års
budgetproposition  är  följande  (i  miljoner  kronor  och
löpande priser):


Utfall  Anslag   Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat


prognos anslag  anslag   anslag


19971   1998     19981   1999    2000     2001


397,4   331,3    365,5   351,1   372,8    382,1


1   Inkl.  ianspråktagna  reserverade  medel  från  budgetåret
1995/96.




Utskottets överväganden




Regeringens    redovisning    av   resultatbedömning
beträffande    den   svenska   skogspolitiken    och
Skogsvårdsorganisationens    verksamhet   föranleder
ingen   erinran  från  utskottets   sida   i   detta
sammanhang.  I  övrigt  hänvisar  utskottet till sin
behandling    av    den   av   regeringen   omnämnda
propositionen  om  uppföljning   av   skogspolitiken
(prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3).




34. Skogsvårdsorganisationen (H 1)




Propositionen




Skogsvårdsorganisationens  omorganisation   har   nu
genomförts. Engångsutgifterna för denna har i mindre
utsträckning  täckts med medel för regionalpolitiska
åtgärder. Merparten av utgifterna har dock bekostats
med  de balanserade  överskott  som  har  funnits  i
verksamheten.


För budgetåret  1999 bedöms anslagsbehovet till 268
022 000 kr. Därvid har hänsyn tagits till behovet av
den förstärkta rådgivning  som aviserades i 1998 års
ekonomiska vårproposition och  som redovisas närmare
i    proposition    1997/98:158    Uppföljning    av
skogspolitiken.  För  budgetåret  1999  har  sålunda
beräknats  en  förstärkning  med 5 miljoner  kronor.
Motsvarande  förstärkning  för budgetåren  2000  och
2001 beräknas till 12 respektive 17 miljoner kronor.
Det   innebär   en   sammanlagd  extrainsats   under
treårsperioden med 34 miljoner kronor.




Motionerna




Enligt  motionerna MJ248  och  MJ306  (båda  m)  bör
anslaget   höjas   med   5  miljoner  kronor  utöver
regeringens   förslag   och   medlen   anvisas   för
rådgivning och information till  enskilda skogsägare
(yrkandena 6 respektive 7). Även i motion MJ224 (kd)
begärs  ökade  insatser  för  skogsorganisationernas
informations-  och  rådgivningsverksamhet   (yrkande
44).




Utskottets överväganden




Som   anförs  i  propositionen  behöver  ytterligare
insatser göras i fråga om information och rådgivning
till skogsägarna från Skogsvårdsorganisationens sida
för att  öka  måluppfyllelsen  inom  skogspolitiken.
Utskottet delar således de synpunkter som framförs i
motionerna MJ224 (kd), MJ248 (m) och MJ308  (m). Vid
sin bedömning av anslagsbehovet för budgetåret  1999
har   regeringen   tagit   hänsyn  till  behovet  av
förstärkt rådgivning, vilket också aviserades i 1998
års  ekonomiska  vårproposition  och  i  proposition
1997/98:158    Uppföljning     av    skogspolitiken.
Regeringen  föreslår  en  budgetförstärkning   om  5
miljoner   kronor  för  detta  ändamål.  Motsvarande
förstärkning  för  budgetåren 2000 och 2001 beräknas
av regeringen till 12 respektive 17 miljoner kronor,
dvs. en sammanlagd extrainsats  under budgetperioden
med 34 miljoner kronor. När det gäller frågan om ett
utvecklat   sektorsansvar   och   samarbete   mellan
skogsägarna och skogsvårdsmyndigheten vill utskottet
upprepa sitt nyligen gjorda uttalande att resultatet
av  den studie av sektorsansvaret som  genomförs  av
RRV  bör   avvaktas   innan   ställning   tas   till
ytterligare   åtgärder   (bet.   1998/99:MJU3).  Det
anförda    innebär    att    utskottet   tillstyrker
regeringens   förslag   om   medelsanvisning   under
anslaget.  Därmed  avstyrks  motionerna   MJ248  (m)
yrkande 6 och  MJ306 (m) yrkande 7.


Med  hänvisning  till  det  ovan  anförda avstyrker
utskottet motion MJ224 (kd) yrkande  44  i  den  mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.




35. Insatser för skogsbruket (H 2)




Propositionen




Anslaget  som  disponeras  av  Skogsstyrelsen täcker
kostnaderna  för  statsbidrag  enligt   förordningen
(1993:555)  om  statligt  stöd till skogsbruket  och
förordningen   (1997:22)  om  stöd   till   skogliga
åtgärder  inom  jordbruket.   Anslaget   finansierar
bidrag  till  ädellövskogsbruk och vissa natur-  och
kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det kostnader för
biotopskydd, naturvårdsavtal  och  statens  utgifter
för försöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.


Regeringen har i 1998 års ekonomiska vårproposition
och   i   proposition   1997/98:158  Uppföljning  av
skogspolitiken  behandlat   frågan   om  ytterligare
resurser   för   biotopskydd   och  naturvårdsavtal.
Bedömningen     som     grundar     sig    på    vad
Miljövårdsberedningen  har  föreslagit  innebär  att
insatserna  på  dessa  områden  behöver   förstärkas
kraftigt.   Sålunda   räknar   regeringen   med   en
uppräkning  av  anslaget  för budgetåret 1999 med 15
miljoner  kronor  till  75,7  miljoner  kronor.  För
budgetåren   2000  och  2001  beräknas   motsvarande
förstärkningar  till  25  miljoner  kronor  vardera.
Sammanlagt  för  treårsperioden  innebär  detta  ett
extra  tillskott  på 65 miljoner kronor vilket är en
fördubbling av den hittillsvarande insatsen.




Motionen




I motion MJ224 (kd)  begärs  att  ett katastrofskydd
för  ersättning  vid  insektsangrepp  bör   inrättas
(yrkande 46). För ändamålet bör anslaget höjas med 3
miljoner  kronor utöver regeringens förslag (yrkande
47 delvis).




Utskottets överväganden




Riksdagen har  nyligen  fattat  beslut om utgiftsram
för  utgiftsområde  23 (bet. 1998/99:FiU1).  Då  den
anslagshöjning  som  begärs   i  motion  MJ224  (kd)
yrkandena 46 och 47 (delvis) inte  ryms  inom den av
riksdagen   fastställda  ramen  avstyrker  utskottet
motionen i berörda  delar.  Regeringens  förslag  om
medelstilldelning under anslaget tillstyrks. Det bör
tilläggas   att   frågan   om   inrättande   av  ett
katastrofskydd  i enlighet med motionen nyligen  har
varit  föremål för  utskottets  ställningstagande  i
samband  med behandlingen av proposition 1997/98:158
Uppföljning av skogspolitiken (bet. 1997/98:MJU3) då
utskottet  avstyrkte  en motion om inrättande av ett
sådant  skydd. I betänkandet  konstaterar  utskottet
att det före  år  1994  fanns  vissa möjligheter att
lämna  bidrag  till  skogsägare  för  bekämpning  av
omfattande   insektshärjningar  i  skog.   Utskottet
delade regeringens  uppfattning  att ett utrymme för
sådana  bidrag inte längre finns inom  budgetramarna
och att det  är  skogsbrukets  eget ansvar att pröva
möjligheterna  till  försäkringsskydd   för   sådana
skador.




36. Internationellt skogssamarbete (H 3)




Propositionen




De   utgifter   som   belastar   anslaget  är  bl.a.
alleuropeiskt  skogssamarbete, uppföljning  av  FN:s
miljö- och utvecklingskonferens år 1992 och avgifter
för  och  resor  vid  deltagande  i  Internationella
tropiska timmerorganisationen.


För budgetåret 1999  bedöms  anslagsbehovet  till 1
405   000  kr.  För  åren  2000  och  2001  beräknas
anslagsbehoven vara oförändrade.




Motionen




För förstärkning  av  den  skogliga  kompetensen och
resurserna vid Sveriges beskickningar  utomlands och
för  ökad statlig representation vid internationella
skogliga  symposier,  mässor  m.m.  begärs  i motion
MJ224  (kd)  att  anslaget  höjs med 1 miljon kronor
utöver regeringens förslag (yrkandena  43,  45 resp.
47 delvis).




Utskottets överväganden




Med  hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram
för  utgiftsområde   23   (1998/99:FiU1)   avstyrker
utskottet motion MJ224 (kd) yrkandena 43, 45  och 47
delvis. Regeringens förslag tillstyrks.




37. Från EG-budgeten finansierade medel för
skogsskadeövervakning (H 4)




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  under
anslaget H 4.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande  anslag  inom utgiftsområde
23  Jord-  och  skogsbruk, fiske med  anslutande
näringar


att riksdagen med  bifall  till  regeringens förslag och med
avslag  på  motionerna 1998/99:MJ214 yrkande  7,
1998/99:MJ224  yrkandena  10, 13-16, 19, 20, 33,
39,  40,  43 och 45-47, 1998/99:MJ232  yrkandena
1-3   och   6,    1998/99:MJ242    yrkande    1,
1998/99:MJ248  yrkandena  5 och 6, 1998/99:MJ306
yrkande    7,    1998/99:MJ608    yrkande     2,
1998/99:Fi210   yrkande   23  och  1998/99:Fi211
yrkande  19 anvisar anslag för  budgetåret  1999
under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 1,


res. 1 (mp)


2. beträffande skördesituationen


att riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:MJ201  yrkande 6,
1998/99:MJ219 yrkande 6 och  1998/99:MJ233,


res.  2  (kd, m, c, fp)
- motiv.


3.  beträffande Jordbruksverkets  tillgång
till kredit


att  riksdagen   godkänner  att  Statens  jordbruksverk  får
tillgång   till   en  kredit   på   myndighetens
särskilda   räntekonto   för   EU-verksamhet   i
Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr,


4. beträffande vissa bemyndiganden


att riksdagen


a) bemyndigar  regeringen  att  under år 1999, i
fråga  om  ramanslaget  B 8  Strukturstöd   inom
livsmedelsområdet,  fatta  beslut  om  stöd  som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 55 000 000 kr efter år 1999,


b) bemyndigar regeringen att  under  år  1999, i
fråga   om   ramanslaget  B 9  Från  EG-budgeten
finansierat strukturstöd,  fatta  beslut om stöd
som   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär
utgifter på högst 89 000 000 kr efter år 1999,


c)  bemyndigar  regeringen att under år 1999,  i
fråga  om  ramanslaget   B 11  Från  EG-budgeten
finansierade  regionala  stöd  till  jordbruket,
fatta  beslut  om  stöd  som inklusive  tidigare
åtaganden innebär utgifter  på högst 150 000 000
kr efter år 1999,


d) bemyndigar regeringen att  under  år  1999, i
fråga   om   ramanslaget   B 12   Kompletterande
åtgärder inom jordbruket, fatta beslut  om  stöd
som   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär
utgifter  på  högst  2  500  000 000 kr efter år
1999,


e) bemyndigar regeringen att under  år  1999,  i
fråga   om  ramanslaget  B 13  Från  EG-budgeten
finansierade    kompletterande   åtgärder   inom
jordbruket, fatta  beslut  om stöd som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter  på  högst 2
500 000 000 kr efter år  1999,


5.  beträffande utnyttjandet av ramen  för
miljöersättningsprogrammet


att riksdagen  avslår motionerna 1998/99:MJ219 yrkande 4 och
1998/99:MJ224 yrkande 8,


res. 3 (m, kd, c)


6.      beträffande      kompetens      på
djurskyddsområdet m.m.


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ221,


7.   beträffande   lokalisering   av   ett
jordbruks- och livsmedelstekniskt institut


att   riksdagen   avslår   motionerna    1998/99:MJ223   och
1998/99:MJ229,


8. beträffande Svensk Fisk


att riksdagen  godkänner regeringens förslag om Svensk Fisks
framtida verksamhet,


9. beträffande fiskevårdens finansiering


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ253 yrkande 5,


res. 4 (v)


10. beträffande utsättning av fisk m.m.


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ410 yrkande 4,


11.      beträffande      anslag      till
fettfenklippning


att riksdagen  avslår motionerna 1998/99:MJ232 yrkande 4 och
1998/99:MJ253 yrkande 6,


12.  beträffande   en   för   alla  parter
acceptabel ersättning för rovdjursrivna renar


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ232 yrkande 5,


13. beträffande ersättning för tamdjur som
kan försäkras


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ904 yrkande 1,


14.   beträffande   ersättning  för   djur
utanför näringsverksamhet


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ904 yrkande 2,


15.                              beträffande
distriktsveterinärorganisationens
ansvarsområde


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ256 yrkande 11,


res. 5 (kd, m)


16.      beträffande     avveckling     av
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden


att riksdagen   godkänner  regeringens förslag om avveckling
av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,


17. beträffande medel i tilläggsbudget för
ett ekologiskt forskningscentrum i Järna


att riksdagen avslår motion  1998/99:MJ242 yrkande 2,


18. beträffande långsiktig finansiering av
ekologisk  forskning och utbildning  vid  Rudolf
Steinerhögskolan


att riksdagen  avslår  motion  1998/99:MJ608 yrkandena 1 och
3,


19.  beträffande  lokalisering   av  vissa
verksamheter vid SLU


att     riksdagen     avslår    motionerna    1998/99:MJ601,
1998/99:MJ602 och 1998/99:MJ603,


20. beträffande  placering av en professur
i djurskydd


att    riksdagen     avslår     motionerna    1998/99:MJ505,
1998/99:MJ604 och 1998/99:MJ607,


21.    beträffande    informations-    och
rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet


att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ239 yrkande 1,


22.    beträffande   bemyndigande    under
anslaget G 3


att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under år 1999, i
fråga   om        ramanslaget  G  3  Skogs-  och
jordbrukets   forskningsråd:    Forskning    och
kollektiv  forskning,  fatta  beslut om stöd som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 155 000 000 kr efter år 1999,


23.   beträffande   skogsorganisationernas
informations- och rådgivningsverksamhet


att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ224 yrkande 44.


res. 6 (kd)


Stockholm den 3 december 1998


På miljö- och jordbruksutskottets vägnar




Dan Ericsson




I beslutet har deltagit: Dan
Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s),
Göte Jonsson (m), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s),
Carl G Nilsson (m), Ingemar
Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Gudrun Lindvall (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund
(fp) och Jonas Ringqvist (v).


Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
(mom. 1)




Gudrun Lindvall (mp) anför:




B 1  Statens Jordbruksverk




Bidrag till lantraser finns i dag att söka inom EU:s
miljöstöd.   Det  utgår bl.a. till  föreningar,  som
arbetar med bevarandet. Stödet till föreningarna har
en  ram på 1 miljon  kronor.  I  den  avelsplan  som
Jordbruksverket tog fram föreslogs att stödet skulle
utgå    för    bevarandearbetet,    utbildning   och
information.  I  planen  föreslogs att 1,5  miljoner
kronor  skulle  avsättas.  I   dag  utgår  bidrag  i
praktiken  enbart till utbildning  och  information.
Detta innebär  att  genbanksverksamhet,  som  är ett
viktigt arbete för bevarandet, inte får stöd. Enligt
min  mening  bör  stödet till föreningar som bevarar
hotade  lantraser ökas  under  budgetåret  1999  och
detta skall tas inom Jordbruksverkets ram.




B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket




Det ekologiska  lantbruket  bör inte bara ses som en
liten  nisch  utan  strävan  måste   vara  att  allt
lantbruk i framtiden skall bedrivas på  detta  sätt.
Det   konventionella  lantbruket  tär  alldeles  för
mycket  på  jordens resurser och är inte långsiktigt
hållbart.  Som   ett   led   i   detta   arbete  bör
marknadsföringen för ekologiska livsmedel  tillföras
mer  medel.  När  det gäller arbetsmetoder, redskap,
m.m.  inom  det  ekologiska  lantbruket  sker   ofta
utvecklingen hos den  enskilde  lantbrukaren. Mycket
av       utvecklingsarbetet       saknar       stöd.
Sammanfattningsvis   föreslår  jag  att  9  miljoner
kronor  anslås till marknadsstödjande  åtgärder  för
ekologiska  produkter. 2 miljoner kronor finns redan
för detta ändamål.  2 miljoner kronor tillförs genom
att bidraget för funktionstest  av  lantbrukssprutor
dras in och 5 miljoner kronor tas från  anslaget F 6
Exportfrämjande  åtgärder.  När det gäller  försöks-
och   utvecklingsverksamhet  inom   det   ekologiska
jordbruket   bör   ytterligare   5  miljoner  kronor
tillföras  anslaget  för detta ändamål.  Medlen  tas
från anslaget F 6 Exportfrämjande  åtgärder.  Totalt
föreslår jag att ytterligare 10 000  000 kr tillförs
anslaget.




B 19 Ekologisk forskning




Enligt min mening bör ett nytt anslag  för ekologisk
forskning inrättas. För ändamålet bör 5  000  000 kr
anslås.  Det  nya  anslaget  finansieras  genom  att
anslaget F 6 reduceras med motsvarande belopp.




F 6 Exportfrämjande åtgärder




Jag  anser att anslaget F 6 Exportfrämjande åtgärder
för budgetåret  bör  reduceras  med  15 000 000 kr i
förhållande  till regeringens förslag.  Dessa  medel
bör fördelas så att 5 000 000 kr tillförs anslaget B
6  för  marknadsstödjande  åtgärder  för  ekologiska
produkter,  5  000  000  kr  till  samma  anslag för
försöks-    och   utvecklingsverksamhet   inom   det
ekologiska jordbruket och 5 000 000 kr till ett nytt
anslag B 19 Ekologisk  forskning för finansiering av
ett ekologiskt forskningscentrum i Järna.


Mot  bakgrund  av  det  anförda   anser   jag   att
utskottets  hemställan  under  1  bort  ha  följande
lydelse:


1.  beträffande  anslag inom utgiftsområde  23
Jord-  och  skogsbruk,   fiske   med  anslutande
näringar


att  riksdagen  med  anledning  av regeringens
förslag   och   med   bifall   till   motionerna
1998/99:MJ214 yrkande 7, 1998/99:MJ232 yrkandena
1-3 och 6  och  1998/99:MJ242 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1998/99:MJ224 yrkandena 10,
13-16,  19,  20,  33,  39,  40,  43  och  45-47,
1998/99:MJ248   yrkandena  5,  6,  1998/99:MJ306
yrkande    7,    1998/99:MJ608     yrkande    2,
1998/99:Fi210  yrkande  23  och  1998/99:  Fi211
yrkande  19  anvisar anslag för budgetåret  1999
under  utgiftsområdet  enligt  reservation  1  i
bilaga 1 samt som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,




2. Skördesituationen (mom. 2, motiveringen)




Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m), Carl G  Nilsson  (m),  Caroline  Hagström (kd),
Catharina  Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson  (c)
och Harald Nordlund (fp) anser




att den del  av  utskottets  yttrande  på  s. 13 som
börjar  med  "I  samband"  och  slutar med "slutförs
skyndsamt" bort ha följande lydelse:




I  samband  -  -  -   (=utskottet)  - -  -  slutförs
skyndsamt.  Svenskt  jordbruk och livsmedelsindustri
står inför stora svårigheter.  Detta  bl.a. beroende
på  försämrad  lönsamhet  inom animalieproduktionen.
Även det svåra skördeläget  under  året  har haft en
negativ effekt. Omedelbara åtgärder måste  vidtas. I
detta  sammanhang bör även betydelsen av att  svensk
lantbruksnäring   får   rättvisa   konkurrensvillkor
gentemot   omvärlden   uppmärksammas.   Basen    för
sysselsättning   och   boende   på   landsbygden  är
konkurrenskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag.
Den   extra   konkurrenssnedvridande  ryggsäck   som
Sveriges bönder  bär  på, genom skatter och avgifter
som konkurrentländerna  inte  har,  måste lyftas av.
Regeringen   bör   därför  snarast  återkomma   till
riksdagen med förslag  med  anledning av utredningen
En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).




3. Utnyttjandet av ramen för
miljöersättningsprogrammet (mom. 5)




Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m),  Carl  G Nilsson (m), Caroline  Hagström  (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd  (m)  och  Eskil Erlandsson
(c) anför:




Kostnadsramarna för EU-medfinansierade  anslag skall
långsiktigt ligga på en nivå som innebär att Sverige
fullt ut använder de EU-anslag som är möjliga. Detta
innebär bl.a. att den framförhandlade miljöramen bör
utnyttjas  fullt  ut. Det nuvarande regelverket  har
bidragit  till den för  låga  utnyttjandegraden  och
åtgärder måste  omedelbart vidtas så att delar av de
icke utnyttjade EU-finansierade  stöden kan användas
för      att      finansiera     de     övertecknade
miljöersättningarna,  som  t.ex.  kulturmiljöstödet.
Den  självklara  utgångspunkten   måste   vara   att
Sverige   fr.o.m.   1998  skall  utnyttja  hela  den
framförhandlade miljöramen med EU.




Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 5 bort ha följande lydelse:


5.  beträffande   utnyttjandet  av  ramen  för
miljöersättningsprogrammet


att  riksdagen  med  anledning   av  motionerna  1998/99:MJ219
yrkande 4 och 1998/99:MJ224 yrkande  8  som  sin
mening   ger  regeringen  till  känna  vad  ovan
anförts,




4. Fiskevårdens finansiering (mom. 9)




Kjell-Erik Karlsson  (v)  och  Jonas  Ringqvist  (v)
anför:




Regeringen    anslår   20   miljoner   kronor   till
fiskevården. Det  är  enligt  vår mening långt ifrån
tillräckligt. Fiskeriverket har  beräknat det årliga
behovet  till  75 miljoner kronor. Det  finns  många
eftersatta behov och vi anser att regeringen bör ges
i uppdrag att återkomma med förslag på en långsiktig
finansiering av fiskevården. I detta arbete bör även
behovet  av särskilda  medel  till  fettfenklippning
kunna uppmärksammas.  Ansvaret för finansieringen av
fiskevården     bör     delas     mellan     staten,
fiskevattenägarna och de som fiskar.




Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 9 bort ha följande lydelse:


9. beträffande fiskevårdens finansiering


att riksdagen med anledning av  motion 1998/99:MJ253 yrkande 5
som  sin  mening ger regeringen till  känna  vad
ovan anförts,




5. Distriktsveterinärorganisationens ansvarsområde
(mom. 15)




Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m), Carl G Nilsson  (m), Caroline Hagström (kd) och
Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:




I  förra  årets  budgetproposition   angavs   att
distriktsveterinärernas   roll   är  att  tillgodose
behovet  av  sjuk-  och  hälsovård  hos   djur  inom
animalieproduktionen och hos hästar som används inom
jord-   och   skogsbruket.   Det  faktum  att  denna
skrivning  slopats  i  årets budgetproposition  ökar
osäkerheten       kring      distriktsveterinärernas
ansvarsområde. Riksdagen  bör med anledning av detta
ge regeringen till känna att  det  ansvarsområde för
distriktsveterinärorganisationen  som   framgick  av
förra årets budgetproposition skall gälla.




Mot   bakgrund   av  det  anförda  anser  vi  att
utskottets hemställan  under  15  bort  ha  följande
lydelse:


15.                                beträffande
distriktsveterinärorganisationens ansvarsområde


att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ256 yrkande 11
som  sin  mening  ger regeringen till känna  vad
ovan anförts,




6. Skogsorganisationernas informations- och
rådgivningsverksamhet (mom. 23)




Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anser




Skogsvårdsorganisationernas   insatser   för   aktiv
rådgivning   och   information   till  framför  allt
skogsägarna  har enligt vår mening  varit  uppenbart
otillräckliga. De bör därför öka.


Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets
hemställan under 23 bort ha följande lydelse:


23.     beträffande     skogsorganisationernas
informations- och rådgivningsverksamhet


att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ224 yrkande 44
som sin mening  ger  regeringen  till  känna vad
ovan anförts,


Särskilda yttranden




1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar




Göte  Jonsson  (m),  Ingvar  Eriksson  (m),  Carl  G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:




Den  2  december 1998 beslutade riksdagens majoritet
bestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en  beräkning av statens  inkomster  avseende  1999.
Samtidigt  beslutades  om preliminära utgiftstak för
åren 2000 och 2001.


Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar  till att skapa förutsättningar  för
ett  ekonomiskt,  kulturellt   och  socialt  växande
Sverige.  Genom  en större enskild  sektor  och  ett
starkare  civilt  samhälle   kan  både  företag  och
människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas   tillbaka   samtidigt   som   den   sociala
tryggheten också i andra bemärkelser  kan  öka genom
att    hushållen    får    en    större    ekonomisk
självständighet.


Riksdagens majoritet har genom riksdagsbeslutet den
2  december  om  ramar  för de olika utgiftsområdena
valt en annan inriktning  av  politiken  än  den  vi
förordat.   Inom  livsmedelssektorn  förordar  vi  i
motioner bättre  villkor  för  att denna skall kunna
bli  en framtidsnäring. Det svenska  jordbruket  och
livsmedelsindustrin  är  betydande  näringar med 271
000  sysselsatta  uppdelat  på  jordbruk:  112  300,
livsmedelsindustri:  69  600  och underleverantörer:
89 100.    En    bibehållen   primärproduktion    av
jordbruksvaror anses  vara  en förutsättning för att
även kunna behålla den svenska livsmedelsindustrin.


Ett  konventionellt,  miljömässigt   hållbart   och
ekonomiskt   bärkraftigt   jordbruk  behövs  även  i
framtiden som en bas för svensk livsmedelsproduktion
och  som  en  garant  för  landsbygdens  överlevnad.
Tyvärr saknas en långsiktig  strategi när det gäller
grundläggande  och  långsiktiga  framtidsfrågor  för
jordbruksnäringen.  I   stället   växer   hoten  och
problemen.  Effekterna  av de höga svenska skatterna
blir  allt påtagligare. Livsmedelsexporten  tenderar
att minska.


Moderata  samlingspartiet föreslår dessutom i andra
motioner en  rad  andra  skattesänkningar  som leder
till       förbättrad       konkurrenskraft      och
utvecklingsmöjligheter          inom          svensk
livsmedelsproduktion         samt        förbättrade
livsbetingelser på landsbygden.




Anslagen




Flera förslag har lagts om stora förenklingar av det
jordbrukspolitiska systemet. Genomförs dessa förslag
underlättas  Jordbruksverkets  administration.   Med
anledning av detta anser vi att anslaget B 1 Statens
jordbruksverk kan reduceras med 5 000 000 kr.




Den nya skogsvårdslagen som genomfördes av
den borgerliga regeringen år 1994 ger den
enskilde skogsägaren och skogsbrukaren
frihet och ansvar att själv besluta om
skogsbruket. Detta kräver kunskap om såväl
de skogspolitiska målen som de åtgärder som
krävs för att målen skall uppnås. I arbetet
med information och rådgivning är
skogsägarnas egna organisationer och
Skogsorganisationen engagerade och väl
lämpade. Insatserna måste emellertid öka
och vi föreslår därför att anslaget H 1
Skogsvårdsorganisationen höjs med 5 000 000
kr utöver regeringens förslag.




2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar




Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:




Den 2 december 1998 beslutade riksdagen om ramar för
de  olika  utgiftsområdena.  Vi kan av formella skäl
inte vidhålla våra anslagsyrkanden  i en reservation
och  väljer  därför  att  i  ett  särskilt  yttrande
redovisa vår politik som berör utgiftsområde 23.




Nya anslag




Enligt   vår   mening  är  avbytarverksamheten   för
mjölkgårdar helt  nödvändig  för att man skall kunna
komma  ifrån  sitt  arbete  vid  någon  eller  några
tidpunkter på året. Stöd till denna  verksamhet  bör
återinföras.  Vidare  måste behovet av särskilt stöd
till  mjölkproduktion  i   skogs-   och   mellanbygd
uppmärksammas.  Det  finns  stora  svårigheter   att
upprätthålla  denna produktion samtidigt som behovet
av  näringen  i  dessa  bygder  är  stor  bl.a.  med
avseende på det öppna  landskapet.  När  det  gäller
problemen  med  årets  skörd anser vi att regeringen
borde  använda sig av möjligheten  till  en  insats.
Bl.a. skulle  geografiskt  avgränsade  områden kunna
erbjudas amorteringsfria lån med låg ränta.  När det
gäller   det   s.k.   REKO-stödet   anser   vi   att
arealstödets  utformning och storlek bör bli föremål
för en översyn så att det i trädgårdsföretagen och i
företag men annan  specialiserad  odling upplevs som
ett  faktiskt  stöd  för  att täcka kostnaderna  för
företagens miljösatsningar.  Nu  redovisade  förslag
innebär att  medel borde ha anvisats på följande nya
anslag  inom  utgiftsområde  23 för budgetåret 1999.
Inom   ramen   för  miljöersättningsprogrammet   bör
åtgärden   för   resurshushållande    konventionellt
jordbruk    kompletteras    med    ett   stöd   till
trädgårdsnäringen. För detta ändamål  bör 13 000 000
kr anvisas. 30 000 000 kr bör anvisas för  stöd till
avbytartjänst  och  när  det  gäller  den föreslagna
engångsvisa  mjölkproduktionsinsatsen i  skogs-  och
mellanbygd bör  50  000 000 kr anvisas. Mot bakgrund
av den rådande skördesituationen  föreslå  vi vidare
att  30 000 000 kr anvisas till katastrofersättning.
Slutligen  bör  ett  särskilt  anslag  inrättas  för
exportkreditgarantier.  För ändamålet bör anvisas 30
000 000 kr.




Övriga anslag




Enligt  vår  mening kan Jordbruksverkets  verksamhet
effektiviseras  bl.a. genom förenklade miljöstöd. En
tioprocentig minskning av Jordbruksverkets kostnader
bör vara möjlig att genomföra. Därmed kan anslaget B
1 Statens jordbruksverk reduceras med 23 000 000 kr.
Vidare bör anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket tillföras  ytterligare 25 000 000 kr. När
det gäller kostnadsramarna  för EU-finansierade stöd
som   arealersättning  och  djurbidrag   bör   dessa
användas fullt ut. Regeringens motiv för att dra ned
ramen för  arealersättning och djurbidrag är dunkel.
Det finns ingen  anledning att vidta en sådan åtgärd
eftersom kostnaden för statskassan är lika med noll.
Möjligheterna till  återflöde  till  Sverige bör tas
till   vara   varför  regeringens  förslag  avvisas.
Anslaget  B 14  Arealersättning  och djurbidrag m.m.
bör därmed tillföras ytterligare 1  350  000 000 kr.
Enligt   vår  mening  bör  regeringens  förslag   om
inrättande    av    ett    nytt    jordbruks-    och
livsmedelspolitiskt   institut   avvisas.  Förslaget
innebär att LES skall läggas ned men  ersättas av en
ny  statistikmyndighet. Härigenom skall  behovet  av
utredningsverksamhet   med   analyser  inom  området
tillgodoses. Vi anser att alla  de uppgifter som kan
anses nödvändiga att tillgå redan  i  dag  finns hos
Jordbruksverket  och  Statistiska  centralbyrån.   I
stället för att införa ytterligare ett institut vore
det   bättre   att  få  en  överblick  av  nuvarande
statistiska    och     ekonomiska     analyser    på
jordbruksområdet     i     syfte     att    förenkla
uppgiftslämnandet   för  lantbruksföretagen.   Detta
innebär vidare en besparing  på  4  miljoner kronor.
Det  föreslagna  anslaget  bör  slopas.  Enligt  vår
mening  kan  man inte minska på fiskevårdsinsatserna
för att kunna  avsätta medel för fettfenklippning på
odlad  lax.  Anslaget   bör   därför  höjas  så  att
öronmärkta  medel  kan  anvisas för  detta  ändamål.
Anslaget bör därför således  tillföras ytterligare 5
000 000 kr utöver regeringens förslag.


Regeringens  förslag  till  medelsanvisning   under
anslaget  D  1  Främjande  av rennäringen innebär en
kraftig minskning av anslaget samtidigt som anslaget
för ersättning för viltskador (D 2) inte har räknats
upp i den omfattning vi anser  nödvändig. Enligt vår
mening bör anslaget därför höjas  med  13 000 000 kr
utöver regeringens förslag.


Enligt    vår    mening    bör    satsningarna   på
exportfrämjande   åtgärder   förstärkas    kraftigt.
Anslaget  F  6  Exportfrämjande  åtgärder bör därför
höjas med 35 000 000 kr utöver regeringens förslag.


Skogsbruket  är  en näringsgren som  kan  vidkännas
allvarliga skador på  grund av insektsangrepp. Dessa
skador kan slå ut stora  delar av skogsbeståndet och
därmed drabba den enskilde  skogsägaren mycket hårt.
Vi  anser  att  det  bör  finnas  medel   till   ett
katastrofskydd vid t.ex. angrepp av granbarkborre så
att   åtgärder   kan  vidtas  omedelbart  och  innan
skadorna förvärras  ytterligare.  För  detta ändamål
bör   3   000  000  kr  utöver  regeringens  förslag
tillföras anslaget H 2 Insatser för skogsbruket. Den
internationella  konkurrensen inom skogsnäringen gör
det   nödvändigt   att    förstärka   den   skogliga
kompetensen    och    resurserna     vid    Sveriges
beskickningar    utomlands.    Även   den   statliga
representationen   vid   internationella    skogliga
symposier,   mässor  m.m.  bör  öka.  Anslaget  H  3
Internationellt skogssamarbete bör enligt vår mening
höjas med 1 000 000 kr utöver regeringens förslag.




3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar




Eskil Erlandsson (c) anför:




Den 2 december 1998 beslutade riksdagen om ramar för
de olika utgiftsområdena.  Jag  kan av formella skäl
inte vidhålla mina anslagsyrkanden  i en reservation
och  väljer  därför  att  i  ett  särskilt  yttrande
redovisa    Centerpartiets    politik   som    berör
utgiftsområde 23.


Enligt   min   uppfattning   bör   anslaget   F   6
Exportfrämjande  åtgärder  höjas med ytterligare  30
000 000 kr. Dessa medel bör användas för en fyraårig
satsning på exportfrämjande  åtgärder i enlighet med
förslagen  i  betänkandet En livsmedelsstrategi  för
Sverige (SOU 1998:167).




4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar




Harald Nordlund (fp) anför:




Från Folkpartiets  sida anser vi att det finns stora
besparingar att göra  inom  utgiftsområde 23 när det
gäller administrationen av jordbrukspolitiken m.m. I
enlighet  med  förslagen i motion  Fi211  bör  t.ex.
Jordbruksverkets  myndighetsanslag  kunna  reduceras
väsentligt. Jag är samtidigt medveten om att  det av
bl.a.  arbetsrättsliga  skäl är svårt att åstadkomma
stora nedskärningar med omedelbar verkan under nästa
budgetår. På grund härav  och  då  riksdagen  numera
fattat beslut om utgiftsramarna för budgetåret  1999
som  överensstämmer  med regeringens förslag har jag
inte   ansett   det   meningsfullt   att   fullfölja
Folkpartiets förslag i en reservation.




5. Anslag för fettfenklippning




Gudrun Lindvall (mp) anför:




Det föreslås att fettfenklippning  av odlad laxsmolt
skall  finansieras  inom  anslaget  för   fiskevård.
Miljöpartiet  de  gröna  har engagerat sig mycket  i
situationen   för  den  vilda   laxen.   Att   genom
fettfenklippning  särskilja odlad lax från den vilda
kan vara bra, men vi  anser  inte  att  åtgärden ska
belasta  anslag C 4  Fiskevård. Behovet av  åtgärder
för fiskevård  är stora. Om detta anslag skall täcka
även fettfenklippning av 2 miljoner laxsmolt betyder
det   att  medlen  för   annan   fiskevård   minskas
väsentligt.   Om  vi  antar  att  fettfenklippningen
inklusive tid för  fångst  m.m. tar tre  minuter per
laxsmolt  så  motsvarar detta  625  heltidsanställda
människor   under    en    månad.    Kostnaden   för
fettfenklippningen skulle i så fall ta hela anslaget
i anspråk. Detta kan vi inte acceptera. Miljöpartiet
de gröna anser att denna insats borde  kunna betalas
på  annat  sätt,  t.ex. genom att åtgärden  belastar
utgiftsområde 14. Eftersom problemet uppmärksammas i
betänkandet  och  utskottet  också  förutsätter  att
regeringen försöker  finna  andra  möjligheter  till
finansiering      så     att     andra     angelägna
fiskevårdsåtgärder  inte  eftersätts  utgår vi ifrån
att denna fråga kan lösas på ett konstruktiv sätt.




Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23  Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar


1 000-tal kronor




Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin




-------------------------------------------------------------------------------
Verksamhetsområde           Utskottets Reservantens  förslag  i förhållande
till utskottets förslag
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag                                     Res. 1
förslag
(mp)
-------------------------------------------------------------------------------


----------------------------------------------------------------------
A Internationellt samarbete
-------------------------------------------------------------------------------
1  Bidrag      till      vissa
internationella
organisationer m.m. (ram)       37 989
-------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------------------------
B Jordbruk och trädgårdsnäring
-------------------------------------------------------------------------------
1  Statens jordbruksverk (ram)    229 907
-------------------------------------------------------------------------------
2  Stöd    till    jordbrukets
rationalisering m.m. (ram)
22 000
-------------------------------------------------------------------------------
3  Djurregister (ram)              14 000
-------------------------------------------------------------------------------
4  Statens     utsädeskontroll      1 002
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
5  Statens växtsortnämnd (ram)      1 371
-------------------------------------------------------------------------------
6  Miljöförbättrande  åtgärder
i jordbruket (res.)
26 740    +10 000
-------------------------------------------------------------------------------
7  Bekämpande av växtsjukdomar      2 629
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
8  Strukturstöd           inom
livsmedelssektorn (ram)
107 500
-------------------------------------------------------------------------------
9  Från            EG-budgeten
finansierat    strukturstöd
(ram)                          127 500
-------------------------------------------------------------------------------
10 Regionala     stöd     till    717 000
jordbruket (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
11 Från            EG-budgeten
finansierade regionala stöd
till jordbruket (ram)          325 000
-------------------------------------------------------------------------------
12 Kompletterande     åtgärder
inom jordbruket (ram)
1 370 000
-------------------------------------------------------------------------------
13 Från            EG-budgeten
finansierade kompletterande
åtgärder   inom  jordbruket  1 307 500
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
14 Arealersättning         och
djurbidrag m.m. (ram)
3 650 000
-------------------------------------------------------------------------------
15 Intervention            och
exportbidrag            för
jordbruksprodukter (ram)     1 550 000
-------------------------------------------------------------------------------
16 Räntekostnader          för
förskotterade
arealersättningar      m.m.     80 000
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
17 Jordbrukets    blockdatabas     18 040
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
18 Jordbruks-              och
livsmedelsekonomiska
institutet (ram)                 4 000
-------------------------------------------------------------------------------
19 Ekologisk forskning (ram)            0     +5 000


-------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------------------------
C Fiske
-------------------------------------------------------------------------------
1  Fiskeriverket (ram)             59 058
-------------------------------------------------------------------------------
2  Strukturstöd   till  fisket     30 890
m.m. (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
3  Från            EG-budgeten
finansierade   strukturstöd
till fisket m.m. (ram)          80 000
-------------------------------------------------------------------------------
4  Fiskevård (ram)                 20 000
-------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------------------------
D Rennäring m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
1  Främjande   av  rennäringen     37 000
m.m. (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
2  Ersättningar för viltskador     56 000
m.m. (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
3  Stöd   till  innehavare  av
fjällägenheter m.m. (ram)
1 538
-------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------------------------
E Djurskydd och djurhälsovård
-------------------------------------------------------------------------------
1  Statens veterinärmedicinska
anstalt (ram)
80 563
-------------------------------------------------------------------------------
2  Bidrag                 till
distriktsveterinärorganisationen
(obet.)                         80 277
-------------------------------------------------------------------------------
3  Djurhälsovård           och
djurskyddsfrämjande
åtgärder (ram)                  20 490
-------------------------------------------------------------------------------
4  Centrala                         7 043
försöksdjursnämnden (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
5  Bekämpande   av  smittsamma     90 950
husdjurssjukdomar (ram)
-----------------------------------------------------------------------
F Livsmedel
-------------------------------------------------------------------------------
1  Statens      livsmedelsverk    108 926
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
2  Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden:
Avvecklingskostnader (ändr.        597
benämn.) (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
3  Kostnader               för
livsmedelsberedskap (ram)
23 658
-------------------------------------------------------------------------------
4  Livsmedelsstatistik (ram)       24 588
-------------------------------------------------------------------------------
5  Jordbruks-              och
livsmedelsstatistik
finansierad     från    EG-      3 700
budgeten (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
6  Exportfrämjande    åtgärder     15 000    -15 000
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------------------------
G Utbildning och forskning
-------------------------------------------------------------------------------
1  Sveriges                     1 080 919
lantbruksuniversitet (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
2  Skogs-    och   jordbrukets
forskningsråd:
Förvaltningskostnader (ram)     11 158
-------------------------------------------------------------------------------
3  Skogs-    och   jordbrukets
forskningsråd:    Forskning
och   kollektiv   forskning    197 285
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
4  Bidrag   till   Skogs-  och
lantbruksakademien (obet.)
920
-------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------------------------
H Skogsnäring
-------------------------------------------------------------------------------
1  Skogsvårdsorganisationen       268 022
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
2  Insatser   för  skogsbruket     75 700
(ram)
-------------------------------------------------------------------------------
3  Internationellt                  1 405
skogssamarbete (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
4  Från            EG-budgeten
finansierade   medel    för
skogsskadeövervakning (ram)      6 000
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet       11 973 865         ±0
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------








Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar


- regeringens förslag och motionsförslagen


Belopp i 1 000-tal kronor




-------------------------------------------------------------------------------
Anslag                                    Anslags-Regeringensm      kd     c
typ      förslag
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Internationellt samarbete
-------------------------------------------------------------------------------
A 1   Bidrag till vissa internationella   (ram)     37 989
organisationer m.m.
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Jordbruk och trädgårdsnäring
-------------------------------------------------------------------------------
B 1   Statens jordbruksverk               (ram)    229 907    -5  -23 000
000                   000
-------------------------------------------------------------------------------
B 2   Stöd till jordbrukets               (ram)     22 000
rationalisering m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B 3   Djurregister                        (ram)     14 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 4   Statens utsädeskontroll             (ram)      1 002
-------------------------------------------------------------------------------
B 5   Statens växtsortnämnd               (ram)      1 371
-------------------------------------------------------------------------------
B 6   Miljöförbättrande åtgärder i        (res.)    26 740        +25 000
jordbruket
-------------------------------------------------------------------------------
B 7   Bekämpande av växtsjukdomar         (ram)      2 629
-------------------------------------------------------------------------------
B 8   Strukturstöd inom livsmedelssektorn (ram)    107 500
-------------------------------------------------------------------------------
B 9   Från EG-budgeten finansierat        (ram)    127 500
strukturstöd
-------------------------------------------------------------------------------
B 10  Regionala stöd till jordbruket      (ram)    717 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 11  Från EG-budgeten finansierade       (ram)
regionala stöd till jordbruket
325 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 12  Kompletterande åtgärder inom        (ram)  1 370 000
jordbruket
-------------------------------------------------------------------------------
B 13  Från EG-budgeten finansierade       (ram)  1 307 500
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
-------------------------------------------------------------------------------
B 14  Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram)  3 650 000         +1 350
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 15  Intervention och exportbidrag för   (ram)
jordbruksprodukter
1 550 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 16  Räntekostnader för förskotterade    (ram)
arealersättningar m.m.
80 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 17  Jordbrukets blockdatabas            (ram)     18 040
-------------------------------------------------------------------------------
B 18  Jordbruks- och livsmedelsekonomiska (ram)      4 000         -4 000
institutet
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Motionsförslag
-------------------------------------------------------------------------------
B 19  Ekologisk forskning                 (ram)
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 20  REKO-stöd trädgårdsnäring           (ram)                   +13 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 21  Avbytartjänst                       (ram)                   +30 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 22  Engångsvis mjölkproduktionsinsats i (ram)
skogs- och mellanbygd
+50 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 23  Katastrofersättning                 (ram)                   +30 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 24  Exportkreditgaranti                 (ram)                   +30 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 25  Kompensationsersättning för         (ram)                   +10 000
koldioxidskatt
-------------------------------------------------------------------------------


Fiske
-------------------------------------------------------------------------------
C 1   Fiskeriverket                       (ram)     59 058
-------------------------------------------------------------------------------
C 2   Strukturstöd till fisket m.m.       (ram)     30 890
-------------------------------------------------------------------------------
C 3   Från EG-budgeten finansierade       (ram)
strukturstöd till fisket m.m.
80 000
-------------------------------------------------------------------------------
C 4   Fiskevård                           (ram)     20 000         +5 000
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Rennäring m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
D 1   Främjande av rennäringen m.m.       (ram)     37 000        +13 000
-------------------------------------------------------------------------------
D 2   Ersättningar för viltskador m.m.    (ram)     56 000
-------------------------------------------------------------------------------
D 3   Stöd till innehavare av             (ram)      1 538
fjällägenheter m.m.
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Djurskydd och djurhälsovård
-------------------------------------------------------------------------------
E 1   Statens veterinärmedicinska anstalt (ram)     80 563
-------------------------------------------------------------------------------
E 2   Bidrag till                         (obet.)   80 277
distriktsveterinärorganisationen
-------------------------------------------------------------------------------
E 3   Djurhälsovård och                   (ram)     20 490
djurskyddsfrämjande åtgärder
-------------------------------------------------------------------------------
E 4   Centrala försöksdjursnämnden        (ram)      7 043
-------------------------------------------------------------------------------
E 5   Bekämpande av smittsamma            (ram)     90 950
husdjurssjukdomar
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Livsmedel
-------------------------------------------------------------------------------
F 1   Statens livsmedelsverk              (ram)    108 926
-------------------------------------------------------------------------------
F 2   Livsmedelsekonomiska                (ram)
samarbetsnämnden:
Avvecklingskostnader (ändr.                      597
benämn.)
-------------------------------------------------------------------------------
F 3   Kostnader för livsmedelsberedskap   (ram)     23 658
-------------------------------------------------------------------------------
F 4   Livsmedelsstatistik                 (ram)     24 588
-------------------------------------------------------------------------------
F 5   Jordbruks- och livsmedelsstatistik  (ram)
finansierad från EG-budgeten
3 700
-------------------------------------------------------------------------------
F 6   Exportfrämjande åtgärder            (ram)     15 000        +35 000   +30
000         000
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
Utbildning och forskning
-------------------------------------------------------------------------------
G 1   Sveriges lantbruksuniversitet       (ram)  1 080 919
-------------------------------------------------------------------------------
G 2   Skogs- och jordbrukets              (ram)
forskningsråd:
Förvaltningskostnader                         11 158
-------------------------------------------------------------------------------
G 3   Skogs- och jordbrukets              (ram)
forskningsråd: Forskning
197 285
och kollektiv forskning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Skogsnäring
-------------------------------------------------------------------------------
H 1   Skogsvårdsorganisationen            (ram)    268 022    +5
000
-------------------------------------------------------------------------------
H 2   Insatser för skogsbruket            (ram)     75 700         +3 000
-------------------------------------------------------------------------------
H 3   Internationellt skogssamarbete      (ram)      1 405         +1 000
-------------------------------------------------------------------------------
H 4   Från EG-budgeten finansierade medel (ram)
för skogs-
6 000
skadeövervakning
-------------------------------------------------------------------------------


Summa                                               11 973    ±0   +1 568   +30
för                                                    865            000   000
utgiftsområdet
-------------------------------------------------------------------------------