I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 1997/98:166 Ny associationsrätt för
bankaktiebolag, m.m. jämte en motion som väckts
under den allmänna motionstiden år 1998.
I propositionen föreslås att bankaktiebolagslagen
avskaffas och att aktiebolagslagen i stället skall
utgöra den associationsrättsliga grunden för bank-
aktiebolagen. Vissa särbestämmelser föreslås dock
för bankaktiebolagen, huvudsakligen i ett nytt
kapitel i bankrörelselagen. I propositionen föreslås
även en ändring i lagen om försäkringsmäklare, som
innebär en anpassning till EG-rätten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 1999.
Med anledning av motionen förordar utskottet en
ändring i regeringens förslag såvitt avser
styrelsens sammansättning i bankaktiebolag.
Härigenom tillgodoses de önskemål som Svenska
Bankföreningen framfört i samband med en uppvaktning
inför utskottet. I övrigt tillstyrker utskottet
bifall till propositionens lagförslag.
I betänkandet föreslår utskottet på eget initiativ
en redaktionell ändring i lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag.
Propositionen
I proposition 1997/98:166 föreslår regeringen
(Finansdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -
att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
3. lag om ändring i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda,
4. lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
5. lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,
6. lag om ändring i lagen (1989:508) om
försäkringsmäklare,
7. lag om ändring i jordabalken,
8. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,
9. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till
betänkandet.
Motionen
Motion väckt under den allmänna
motionstiden 1998
1998/99:L205 av Stig Rindborg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om styrelsens
sammansättning i bankaktiebolag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändring i bankrörelselagen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Utskottet
Ny associationsrätt för bankaktiebolag
Bank är en gemensam beteckning på de företag som har
fått regeringens tillstånd (oktroj) att driva
bankrörelse. Med bankrörelse avses verksamhet i
vilken ingår inlåning på konto om behållningen är
nominellt bestämd och tillgänglig för insättaren med
kort varsel. Bankverksamhet kan bedrivas av
bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker.
Tillståndspliktig finansieringsverksamhet, som inte
är att beteckna som bankrörelse, kan bedrivas genom
kreditmarknadsföretag. Sådan verksamhet regleras av
lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet.
Aktiebolagslagen (1975:1385) innehåller
associationsrättsliga regler för aktiebolag. En
grundläggande tanke i den lagen är att aktieägarna
inte svarar personligen för bolagets åtaganden och
förpliktelser. Aktiekapitalet fungerar som en slags
garanti för borgenärs- och aktieägarintressena.
För banker gäller emellertid särskilda
associationsrättsliga regler. Beträffande banker som
drivs i aktiebolagsform finns dessa i
bankaktiebolagslagen (1987:618), för sparbanker i
sparbankslagen (1987:619) och för medlemsbanker i
lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Gemensamma bestämmelser för de tre bankkategorierna
finns i bankrörelselagen (1987:617). Enligt
bankrörelselagen får en bank endast ägna sig åt viss
i lagen angiven verksamhet, exempelvis kreditgivning
och annan finansieringsverksamhet,
betalningsförmedling samt ekonomisk rådgivning. En
bank får vidare enbart förvärva sådan egendom som
anges i lagen. Bankrörelselagen innehåller även
regler om etablering utomlands, revision,
skadestånd, firma och tillsyn. Tillsynen handhas av
Finansinspektionen.
Mot bakgrund av den finansiella kris som drabbade i
synnerhet bankerna i början av 1990-talet
tillkallade regeringen i juni 1995 en kommitté med
uppdrag att utreda behovet av ändringar i det
regelverk som styr framför allt bankers och andra
kreditinstituts verksamhet, men även andra institut
på det finansiella området, t.ex. värdepappersbolag
och försäkringsbolag (dir. 1995:86). Kommittén, som
antog namnet Banklagskommittén, har till uppgift att
överväga bl.a. frågor om hantering av ekonomiska
risker och behovet av intern kontroll i banker och
andra finansiella institut, beslutsdelegation och
beslutsfattande, tillsynsverksamhet, revisorernas
roll, Finansinspektionens ingripande och sanktioner,
regler för situationer då ett enskilt kreditinstitut
har finansiella svårigheter samt det straffrättsliga
systemet på området.
Banklagskommittén överlämnade våren 1998
delbetänkandet (SOU 1998: 27) Nya ledningsregler för
bankaktiebolag och försäkringsbolag. I betänkandet
föreslås att aktiebolagslagens regler för ledningen
av bolag, med vissa undantag, skall gälla även för
bankaktiebolag och försäkringsbolag.
På grundval av Banklagskommitténs delbetänkande och
en inom Finansdepartementet år 1998 upprättad
promemoria om ny associationsrätt för bankaktiebolag
och försäkringsbolag lämnas i förevarande
proposition förslag till ändringar av de
associationsrättsliga bestämmelser som gäller för
bankaktiebolag.
I propositionen anförs att de associationsrättsliga
bestämmelserna för bankaktiebolagen sedan länge nära
knutit an till de grundläggande principerna i den
aktiebolagsrättsliga lagstiftningen. Denna
tillnärmning har fortsatt i än högre grad i och med
att Sverige har genomfört EG:s bolagsrättsliga
direktiv. Den bolagsrättsliga regleringen av
bankaktiebolagen i bankrörelselagen och
bankaktiebolagslagen överensstämmer alltså till
stora delar med regleringen av de allmänna
aktiebolagen i aktiebolagslagen. I propositionen
framhålls att vissa skillnader dock kvarstår enligt
gällande rätt.
Enligt propositionen är tiden nu mogen att - som
ett komplement till
Banklagskommitténs arbete - se över de särskilda
associationsrättsliga reglerna för bankaktiebolag.
En vidare samordning med aktiebolagslagen skulle,
anförs det, kraftigt nedbringa antalet
associationsrättsliga bestämmelser i den särskilda
lagstiftningen för bankaktiebolag och undanröja de
tolkningssvårigheter som kan uppkomma vid
jämförelser mellan motsvarande bestämmelser i de
olika lagarna. En sådan reform kommer också att
underlätta det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Utgångspunkten för översynen är således att så
långt det är möjligt låta aktiebolagslagen tillämpas
även för bankaktiebolagen, och att
bankaktiebolagslagen bör upphävas. Aktiebolagslagen
anses i allmänhet tillgodose skyddet för
aktietecknare, aktieägare och borgenärer. Endast
mycket väl motiverade särbestämmelser bör enligt
regeringen kvarstå. De omständigheter som kan
föranleda särskilda associationsrättsliga
bestämmelser för bankaktiebolag är sådana som tar
sikte på dessa bolags särart. Sådana omständigheter
är, anförs det i propositionen, att det för
bankaktiebolagen gäller tvingande näringsrättsliga
bestämmelser i EG-direktiv. Andra skäl till
särreglering är att bankerna intar en särställning i
det finansiella systemet samt hänsyn till
konsumentskyddsintresset på området.
Med hänsyn till det anförda föreslås i
propositionen att aktiebolagslagen i stället för
bankaktiebolagslagen skall utgöra den
associationsrättsliga grunden fär bankaktiebolagen,
och att vissa särregler som bedömts erforderliga för
bankaktiebolagen huvudsakligen skall tas in i ett
nytt 9 kap. i bankrörelselagen. De särregler som
sålunda föreslås gäller bl.a. aktiekapitalets
storlek, oktroj, bolagets ledning, revision,
låneförbud, likvidation, firma och registrering.
Regeringen föreslår att den nya regleringen träder
i kraft den 1 januari 1999. I vissa avseenden
föreslås utförliga övergångsbestämmelser.
Vad särskilt gäller bolagets ledning finns i dag
bestämmelser, för de allmänna aktiebolagens del i 8
kap. aktiebolagslagen och för bankaktiebolagen i 7
kap. bankaktiebolagslagen. Det finns för närvarande
betydande skillnader mellan de båda lagarnas regler
i nämnda hänseende. Bl.a. är i bankaktiebolag
styrelsen det enda ledningsorganet, medan allmänna
aktiebolag - såvitt avser publika bolag - har en
tudelad organisation med en styrelse och en
verkställande direktör. Ett privat aktiebolag skall
ha en styrelse men behöver inte ha någon
verkställande direktör. Vidare skall styrelsen i ett
publikt aktiebolag bestå av minst tre ledamöter,
medan styrelsen i ett privat aktiebolag kan bestå av
en eller två ledamöter om minst en suppleant utses.
Enligt bankaktiebolagslagen skall styrelsen i ett
bankaktiebolag bestå av minst fem ledamöter. Därvid
får enligt 7 kap. 3 § andra stycket högst en för
varje påbörjat femtal av styrelseledamöterna vara
anställd i banken, den s.k. femtalsregeln.
Regeringen framhåller i propositionen att syftet
bakom femtalsregeln är att stärka styrelsens
oberoende i förhållande till anställda i ledande
positioner. Detta syfte bör enligt regeringen även i
fortsättningen vara avgörande. Styrelsen kan
nämligen, anförs det, inte fungera som tillsynsorgan
om alltför många av styrelseledamöterna samtidigt är
anställda i bankaktiebolaget. Motsvarande synpunkter
gör sig i och för sig gällande i allmänna aktiebolag
av en viss storlek. Med hänsyn till det särskilt
starka intresset av en väl fungerande intern
kontroll i banker är det, anförs det vidare,
emellertid särskilt viktigt att garantera styrelsens
oberoende ställning i bankaktiebolag. En särregel i
detta avseende bör därför enligt regeringen finnas
kvar.
Enligt propositionen innebär emellertid den
nuvarande femtalsregeln en alltför kraftig
begränsning av andelen anställda i styrelsen. Det
är, anförs det, önskvärt att bestämmelsen utformas
så att bankaktiebolagen får en möjlighet att låta
verkställande direktören och eventuellt andra
personer i bankledningen vara representerade i
styrelsen utan att denna för den skull behöver bli
alltför stor. Regeringen delar dock
Banklagskommitténs bedömning att styrelsen i vart
fall till övervägande del bör bestå av personer som
inte sitter i bankens ledning eller eljest är
anställda i koncernen.
I propositionen föreslås sålunda den lydelsen av
bestämmelsen i bankrörelselagen om styrelsens
sammansättning, att styrelsen i ett bankaktiebolag
skall ha minst tre ledamöter, varav flertalet skall
vara personer som inte är anställda i banken eller i
företag som ingår i samma koncern som banken (9 kap.
10 §).
Vid en uppvaktning i ärendet inför utskottet har
Svenska Bankföreningen framfört kritik mot den i
propositionen föreslagna bestämmelsen om styrelsens
sammansättning. Föreningen har därvid anfört i
huvudsak följande.
Enligt Bankföreningen får det anses naturligt att
ett moderbolag utser en dotterbolagsstyrelse som
helt eller till övervägande del består av anställda
i moderbolaget eller systerbolag. Mot den bakgrunden
innebär regeringens förslag alltför långtgående
restriktioner för bankaktiebolag jämfört med andra
aktiebolag när det gäller sammansättningen av
styrelsen. Den praktiska följden av regeringens
förslag blir, enligt Bankföreningen, att majoriteten
av styrelseledamöterna måste hämtas utanför
koncernen, trots att moderbolaget äger alla aktier
och därmed har det fulla ägaransvaret för banken.
Ägarens möjligheter att fullgöra sina rättigheter
och skyldigheter skulle därmed begränsas högst
avsevärt. Enligt Bankföreningen innebär
förhållandet, att en stor andel av
styrelseledamöterna i ett bankaktiebolag är
anställda i moderbolaget eller systerbolag, inte att
en effektiv internkontroll försvåras. Risken är
enligt Bankföreningen att en särregel med den
innebörd regeringen föreslår begränsar Sveriges
möjligheter att behålla och attrahera finansiella
koncerner med internationell anknytning. Sverige
skulle med en sådan reglering få strängare regler
för sammansättningen av styrelsen i en bank än vad
som gäller i t.ex. Danmark och Finland.
Sammanfattningsvis anser Bankföreningen att det
grundläggande syftet med en särreglering kan
tillgodoses genom att begränsningar att vara
ledamöter i bankens styrelse gäller för anställda i
banken och dess dotterbolag. Bankföreningen
föreslår sålunda en utformning av den ifrågavarande
bestämmelsen i bankrörelselagen med denna innebörd.
I motion L205 av Stig Rindborg m.fl. (m) förordas
en lösning beträffande regleringen av styrelsens
sammansättning i bankaktiebolag som överensstämmer
med Svenska Bankföreningens förslag. Enligt motionen
beskär regeringens förslag kraftigt ägarens
möjligheter att aktivt medverka i ledningen av ett
bankaktiebolag, eftersom moderbolaget inte kan utse
en styrelse som helt eller till övervägande del
består av anställda där. I förhållande till gällande
rätt är dock enligt motionen en viss ytterligare
restriktivitet för anställda att vara
styrelseledamöter i bankaktiebolag motiverad,
eftersom sådana bolag numera ofta förlägger sin
verksamhet till olika dotterföretag. Mot bakgrund
härav och med hänsyn till intresset av styrelsens
oberoende är det, enligt motionen, rimligt att inte
heller anställda i bankaktiebolagets dotterföretag
skall vara alltför vidlyftigt representerade i
bankaktiebolagets styrelse. I motionen yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om styrelsens sammansättning
i bankaktiebolag (yrkande 1) och att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring i
bankrörelselagen i enlighet med vad som anförts i
motionen (yrkande 2).
Utskottet kan till en början instämma i synpunkten,
som framförts av bl.a. Lagrådet, att överblicken
över de nu framlagda förslagen skulle ha
underlättats om ett bredare och mer sammanhållet
lagkomplex lagts fram. Den lagtekniska lösningen att
ta in de särskilda associationsrättsliga
bestämmelserna för bankaktiebolag i ett nytt 9 kap.
i bankrörelselagen bör därvid bara ses som ett
provisorium. Från saklig synpunkt innebär dock,
enligt utskottets mening, den nu aktuella
delreformen en välkommen förenkling av de
associationsrättsliga reglerna för bankaktiebolag.
Vidare innebär förslaget, såvitt utskottet nu kan
bedöma, en rimlig avvägning mellan de allmänna
associationsrättsliga regler å ena sidan och de
särbestämmelser å andra sidan, som i fortsättningen
skall gälla för bankaktiebolagens del.
Vad gäller särregleringen angående styrelsens
sammansättning i bankaktiebolag delar utskottet
Svenska Bankföreningens och motionärernas
uppfattning att regeringens förslag medför alltför
långtgående begränsningar av den krets som får sitta
i styrelsen, särskilt mot bakgrund av att bank-
rörelse i dag ofta bedrivs inom en koncern. Enligt
utskottets mening finns det risk för att en
utformning av regeln i enlighet med regeringens
förslag skulle kunna försvåra för ett moderbolag i
koncernen att utöva sin ägarfunktion i ett bank-
aktiebolag som utgör ett dotterbolag. Som
Bankföreningen och motionärerna anfört finns det
däremot från kontrollsynpunkt skäl att införa
begränsningar - förutom för de anställda i banken -
även för anställda i dotterbolag till banken,
eftersom bankaktiebolag numera ofta synes förlägga
sin verksamhet i olika dotterbolag.
Det anförda innebär att utskottet, med anledning
av motion L205, förordar en utformning av särregeln
om styrelsens sammansättning i bankaktiebolag i
överensstämmelse med Svenska Bankföreningens
önskemål. Den av utskottet föreslagna ändringen i
regeringens förslag framgår av bilaga 2.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens
lagförslag angående en ny associationsrätt för
bankaktiebolag.
Lagen om försäkringsmäklare
I propositionen lämnas också ett förslag till en
ändring i lagen (1989:508) om försäkringsmäklare.
Propositionen i denna del grundas på
Försäkringsmäklarutredningens förslag i betänkandet
(SOU 1997:79) Försäkringsmäklare -en lagöversyn av
Försäkringsmäklarutredningen.
Den föreslagna ändringen, som är avsedd att träda i
kraft den 1 januari 1999, utgör en anpassning till
EG-rätten och innebär att en försäkringsmäklare som
är registrerad i ett annat land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet får driva
gränsöverskridande verksamhet i Sverige utan krav på
registrering hos Finansinspektionen.
Vad som sålunda föreslås föranleder inga erinringar
från utskottets sida, och utskottet tillstyrker
regeringens lagförslag också i denna del.
Lagen om årsredovising i kreditinstitut och
värdepappersbolag
Våren 1998 beslutade riksdagen vissa ändringar i
aktiebolagslagens regler om aktiebolagens
organisation m.m. (prop. 1997/98:99, bet.
1997/98:LU26, rskr. 257). Samtidigt beslutades vissa
följdändringar, bl.a. i 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 9
kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag. Paragraferna
kom emellertid att få en felaktig lydelse genom
riksdagsbeslutet. Anledningen till detta var att
lagförslaget i propositionen utgick från en
felaktigt gällande lydelse av bestämmelserna.
Ändringslagen rörande lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag träder i kraft
den 1 januari 1999 (SFS 1998:772).
Utskottet lägger nu på eget initiativ fram ett
förslag till justering av ändringslagen i enlighet
med vad som framgår av bilaga 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande styrelsens sammansättning i
bankaktiebolag
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L205 antar 9
kap.
10 § i regeringens förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617), med den ändringen
att paragrafen erhåller i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
2. beträffande bankrörelselagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i bankrörelselagen (1987:617), i den mån
lagförslaget inte omfattas av vad utskottet
hemställt ovan,
3. beträffande försäkringsmäklare
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1989:508) om försäkringsmäklare,
4. beträffande regeringens övriga
lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),
dels lag om ändring i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda,
dels lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
dels lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,
dels lag om ändring i jordabalken,
dels lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,
dels lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.,
5. beträffande årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
att riksdagen antar av utskottet i bilaga 3 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1998:772) om
ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag.
Stockholm den 12 november 1998
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Henrik S Järrel
(m), Marina Pettersson (s), Elizabeth Nyström (m),
Roland Larsson (s), Christina Nenes (s), Tasso
Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson
(m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin (c), Ulf
Nilsson (fp) och Raimo Pärssinen (s).
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617)
2 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)
3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för
de privatanställda
4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse
5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1610) om finansieringsverksamhet
6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1989:508) om försäkringsmäklare
7 Förslag till lag om ändring i jordabalken
8 Förslag till lag om ändring i lagen
(1985:277) om vissa bulvanförhållanden
9 Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag m.m.
Av utskottet föreslagen ändring i
regeringens förslag till lag om
ändring i bankrörelselagen
(1987:617)
10 §
-----------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag skall Ett bankaktiebolag skall
ha en styrelse med minst ha en styrelse med minst
tre ledamöter. Flertalet tre ledamöter. Flertalet
av ledamöterna skall vara av ledamöterna skall vara
personer som inte är personer som inte är
anställda i banken eller anställda i banken eller
i företag som ingår i i företag som ingår i en
samma koncern som banken. koncern där banken är
moderbolag.
-----------------------------------------------------
Av utskottet framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1998:772) om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och
9 kap. 1 § lagen (1995: 1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag i paragrafernas
lydelse enligt lagen (1998:772) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt SFS Utskottets förslag
1998:772
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen
(1976:125) skall kreditinstitut och
värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta
årsredovisning enligt denna lag.
-----------------------------------------------------
I kreditinstitut eller I kreditinstitut eller
värdepappersbolag som värdepappersbolag som
enligt 10 kap. 12 § enligt 10 kap. 12 §
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 4 kap. (1975:1385), 4 kap. 3 §
3 § första stycket lagen första stycket lagen
(1980:1103) om (1980:1103) om
årsredovisning i vissa årsredovisning i vissa
företag m.m. är skyldiga företag m.m. eller 8 kap.
att ha auktoriserad 5 § första stycket lagen
revisor, skall även en (1987:667) om ekonomiska
finansieringsanalys ingå föreningar är skyldiga
i årsredovisningen. att ha auktoriserad
revisor, skall även en
finansieringsanalys ingå
i årsredovisningen.
-----------------------------------------------------
I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas
av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag, skall även en
kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
7 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Kreditinstitut och värdepappersbolag som är
moderföretag och sådana finansiella holdingföretag
som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje
räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt
denna lag, om inte annat följer av 5 §.
-----------------------------------------------------
För moderföretag som För moderföretag som
enligt 10 kap. 13 § enligt 10 kap. 13 §
aktiebolagslagen (1975: aktiebolagslagen (1975:
1385) eller 4 kap. 3 § 1385), 4 kap. 3 § andra
andra stycket lagen stycket lagen (1980:1103)
(1980:1103) om om årsredovisning m.m. i
årsredovisning m.m. i vissa företag eller 8
vissa företag är skyldiga kap. 5 § tredje stycket
att ha auktoriserad lagen (1987:667) om
revisor, skall även en ekonomiska föreningar är
finansieringsanalys ingå skyldiga att ha
i koncernredovisningen. auktoriserad revisor,
skall även en
finansieringsanalys ingå
i koncernredovisningen.
-----------------------------------------------------
För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1
§ andra stycket och omfattas av lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en
kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i
koncernredovisningen.
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Bankaktiebolag, Banker,
sparbanker, medlemsbanker kreditmarknadsföretag,
och hypoteksinstitut hypoteksinstitut och
skall minst en gång under värdepappersbolag skall
ett räkenskapsår som minst en gång under ett
omfattar mer än tio räkenskapsår som omfattar
månader avge en särskild mer än tio månader avge
redovisning en särskild redovisning
(delårsrapport) enligt (delårsrapport) enligt
denna lag. Detsamma skall denna lag. Detsamma skall
gälla aktiebolag som gälla övriga aktiebolag
omfattas av denna lag, om som omfattas av denna
bolaget är skyldigt att lag, om bolaget är
ha auktoriserad revisor skyldigt att ha
enligt 10 kap. 12 eller auktoriserad revisor
13 § aktiebolagslagen enligt 10 kap. 12 eller
(1975:1385). 13 § aktiebolagslagen
(1975: 1385).
-----------------------------------------------------