I betänkandet behandlar utskottet motioner från
allmänna motionstiden år 1998 om vissa
kulturpolitiska frågor.
Utgångspunkterna för den kulturpolitik som staten
bör föra tas upp i två motioner. Därvid betonas att
staten bör stödja kulturen, inte styra den. Vidare
behandlas frågor om omfattningen av det statliga
ansvaret för kulturen och dess finansiering, vikten
av att det finns flera finansieringskällor,
prioriteringen av barn och ungdom m.m.
Utredningar begärs i två motioner. Den ena avser
den ekonomiska tillväxten inom kulturnäringen, den
andra stimulans av efterfrågan inom kultursektorn.
Vidare begärs i en motion en komplettering av 1996
års kulturpolitiska mål.
Behovet av etiska regler för sponsring inom
kultursektorn behandlas i två motioner.
Olika aspekter på Statens kulturråds verksamhet och
medelsfördelning redovisas i två motioner, i vilka
begärs olika utredningar och utvärderingar på
området.
Slutligen föreslås i en motion att stödet till
amatörkulturen skall utredas, medan det i en annan
motion begärs stöd till viss
amatörkulturorganisation.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Motionerna
1998/99:Kr228 av Inger Segelström och Ingemar
Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bör tillsättas en kulturkommitté.
1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för
kulturpolitiken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens ansvar på
kulturområdet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kulturens
finansiering.
1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om samhällets stöd till
kultursektorn.
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utvidga de
kulturpolitiska målen med tillägget "att verka för
en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att
hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter
och snävt marknadstänkande",
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att även enskilda
projekt skall vara berättigade till bidrag från
Statens kulturråd, om ansökan i övrigt uppfyller
villkoren,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kultursponsring,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Amatörkulturens
riksorganisation.
1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den
återkommer med sådana förändringar i
regleringsbreven som föranleder ändringar i
verksamhetens innehåll i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att utvärdera hur
Kulturrådets medelstilldelning svarar mot den
verksamhet som bedrivs på våra institutioner och i
fria grupper,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att följa upp och
utvärdera Statens kulturråds roll,
17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att återkomma med
förslag till regler för kultursponsring vilka
skyddar kulturutövarna och värnar yttrandefriheten,
23. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i
enlighet med vad i motionen anförts utreda och
återkomma med förslag om stimulansåtgärder för
efterfrågan av kultur,
25. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
tillsätta en utredning om inrättandet av regionala
kulturråd i enlighet med vad i motionen anförts,
34. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts uppdrar åt regeringen att tillsätta en
utredning med målsättningen att skapa bättre
förutsättningar för amatörkulturen.
Utskottet
Utgångspunkter för kulturpolitiken
I detta betänkande behandlar utskottet motioner i
vilka frågor av mera övergripande karaktär inom det
kulturpolitiska området tas upp. Två av dessa
motioner rör utgångspunkterna för den kulturpolitik
som staten bör föra.
I motion 1998/99:Kr256 (m) återkommer Moderata
samlingspartiet till de frågor om utgångspunkter för
kulturpolitiken, om det statliga ansvaret på
kulturområdet och om kulturens finansiering som
partiet fört fram de senaste åren (yrkandena 1, 8
och 9).
Motionärerna anför att en kultur som står fri i
förhållande till politiska beslutsfattare är en
viktig del av ett demokratiskt samhälle. Moderata
samlingspartiet vill föra en kulturpolitik som leder
till kulturell mångfald och rika möjligheter att
välja i ett kulturutbud av hög kvalitet.
Kulturpolitikens uppgift är att främja en sådan
utveckling, inte att styra människornas val. Fria
medier är en av det öppna samhällets viktigaste
förutsättningar.
Staten har ett särskilt ansvar för väsentliga delar
av det nationella kulturarvet, t.ex. för
nationalscenerna, samt vissa arkiv och museer.
Ansvaret för de teatrar som inte är nationalscener
bör enligt motionen på sikt tas över av de regionala
huvudmännen. All biblioteksverksamhet utom de
statliga forskningsbiblioteken bör vara kommunernas
ansvar.
De offentliga bidragen till kulturen kan enligt
motionärernas mening inte helt upphöra. Statens
insatser på kulturområdet bör dock styras mot
verksamheter som har nationellt intresse och som
inte skulle komma till stånd utan det statliga
stödet. Det statliga ansvaret bör avgränsas och
tydliggöras. Kulturstödet bör kanaliseras via många
bidragsgivare för att garantera den pluralism som
bör vara en utvecklad nations kännemärke. Det måste
också slås fast att all kultur inte kan uppbära
stöd.
I motionen anförs att högt skatteuttag inom
kulturområdet - liksom inom andra områden - leder
till att det allmänna genom bidragsgivning får
kompensera för det höga kostnadsläget. Väsentliga
delar av kulturen blir därmed beroende av ett
mecenatskap som bygger på politiska beslut, vilket
skapar beroende och osäkerhet.
I motionen förordas att alla anslag i framtiden bör
bygga på klara avtal mellan anslagsbeviljande
instans och utförande institution.
Kulturen borde enligt motionärernas mening vila på
flera finansieringsvägar. I första hand måste de
enskildas avgifter vara ett viktigt bidrag till
verksamheten. Huvuddelen av kulturutgifterna - ca 75
% - betalas redan i dag av de enskilda människorna.
Bidrag kan också komma från företag och
institutioner. Det är angeläget att nya möjligheter
skapas för alla som önskar bidra till svenskt
kulturliv genom kultursponsring. Regeringen bör ta
initiativ till en förtydligande lagstiftning när det
gäller kultursponsring.
Motionärerna förordar att möjligheter skapas för
såväl lokala och regionala kulturfonder som en eller
flera centrala fonder. Stiftelsen Framtidens kultur
måste återfå sina ursprungliga uppdrag och
möjligheter. En motsvarighet till den brittiska
National Trust skulle kunna gynna vården av våra
kulturmiljöer.
AB Svenska Spel bör enligt motionen delas upp så
att de spel som låg hos AB Tipstjänst överlåts till
idrottsrörelsen och föreningslivet i övrigt på det
sätt som beslutades av riksdagen våren 1994. Övriga
spel, som tidigare låg hos Penninglotteriet AB, bör
överföras till en stiftelse, vars uppgift blir att
på olika kulturella verksamheter fördela det
överskott som uppkommer.
Motionärerna hävdar att beslut om bidrag oftast
kommer via en enda offentlig kanal. Detta hindrar
förnyelse och verkar hämmande på utvecklingen.
Motionärerna anser att det därför är fel och en fara
för kreativitetens möjligheter att ytterligare
uppgifter läggs på Statens kulturråd. Än
allvarligare blir det då Kulturrådet numera också
bereder och handlägger ansökningarna till Stiftelsen
Framtidens kultur.
Utskottet konstaterade vid riksmötet 1997/98 att
motionärerna i en motsvarande motion utvecklade sin
allmänna syn på kulturpolitiken och att partiet vill
föra en kulturpolitik som leder till kulturell
mångfald och rika möjligheter att välja i ett
kulturutbud av hög kvalitet där kulturpolitikens
uppgift är att främja en sådan utveckling, inte att
styra människors val. Eftersom synpunkterna i
motionen i övrigt närmast var av programmatisk
karaktär fann utskottet inte skäl att i detta
sammanhang närmare diskutera dem (bet. 1997/98:KrU1
s. 26).
Riksdagen tog vid riksmötet 1996/97 ställning till
de kulturpolitiska målen och till den långsiktiga
inriktningen beträffande den statliga
kulturpolitiken (bet. 1996/97:KrU1). Utskottet anser
med hänvisning härtill och till det som anfördes vid
riksmötet 1997/98 med anledning av ett motsvarande
motions-yrkande från Moderata samlingspartiet att
riksdagen bör avslå yrkande 1 i den nu aktuella
motion Kr256 (m).
Vid riksmötet 1996/97 avstyrkte utskottet ett
motionsyrkande motsvarande det nu aktuella yrkande 8
i motion Kr256 (m) om statens ansvar på
kulturområdet med följande motivering (bet.
1996/97:KrU1 s. 43).
Kulturutredningen hade i uppgift att precisera
statens ansvar för kulturpolitiken och pröva den
statsunderstödda kulturverksamheten från grunden,
inbegripet motiven för statens ansvarstagande.
Utredningen redovisade inte denna del av sitt
uppdrag i form av några sammanfattande
preciseringar. Den angav vissa utgångspunkter för en
prövning i angivna hänseende, bl.a. genom att
markera att det är viktigt att många tar ett direkt
och personligt ansvar för kulturen. Det offentliga
bör inte göra det som idéburna rörelser eller andra
kan göra lika bra eller bättre. Genom en väl
fungerande marknad kan andra kulturella intressen
tillgodoses, anförde utredningen. Det offentligas
ansvar på kulturområdet uttryckte utredningen i
förslagen till mål för den nationella
kulturpolitiken. Utredningen diskuterade ingående
rollfördelningen med tyngdpunkt på frågan om motiven
för offentliga åtaganden och frågan om hur
ändamålsenligt och nödvändigt det statliga
kulturstödet är (SOU 1995:84 s. 93-129, särskilt s.
93 och s. 128).
Utskottet anser att de synpunkter som redovisats av
Kulturutredningen är värdefulla för en fortsatt
diskussion av frågan om avgränsningen av ansvaret
för kulturinsatser mellan stat, landsting, kommun,
stiftelser, föreningar, privata institutioner och
enskilda personer m.m. Med utgångspunkt i vad som
anförs av motionärerna och av Kulturutredningen
anser utskottet att det i vart fall för närvarande
inte skulle vara en meningsfull resursinsats att
söka åstadkomma en sådan precisering av statens
ansvar på kulturområdet, som motionärerna
efterlyser, i all synnerhet som det av ideologiska
skäl knappast torde vara möjligt att få en mer
långtgående uppslutning kring ett förslag till en
sådan precisering. Liksom hitintills får en prövning
ske för de olika sektorerna och, som
Kulturutredningen framhållit, med utgångspunkt i de
kulturpolitiska målen.
Även vid följande riksmöte avslog riksdagen på
utskottets förslag ett motsvarande motionsyrkande
(bet. 1997/98:KrU1 s. 29-30).
Utskottet vidhåller vad utskottet sålunda anfört
vid de båda senaste riksmötena i dessa avseenden och
avstyrker motion Kr256 (m) yrkande 8.
De synpunkter på kulturens finansiering som anförs i
motionen - sedda i samband med Moderata
samlingspartiets förslag under de tre senaste åren
till minskad medelsanvisning till kultursektorn -
innebär att motionärerna menar att alltför stor del
av kulturverksamheten gjorts beroende av offentliga
bidrag. Kulturutskottet vill - liksom vid föregående
riksmöte - med anledning av denna ståndpunkt anföra
följande. Genom den nya budgetprocessen har
riksdagen fått möjlighet att fastställa riktlinjer
för regeringens budgetberedning under kommande år.
Det sker en övergripande prövning av hur stora de
statliga utgifterna bör vara inom olika
utgiftsområden. Självfallet är det inte möjligt att
från ett år till ett annat mera väsentligt skära ner
de statliga kulturutgifterna utan att
kulturverksamheten tar skada eller att landstingens
och kommunernas planering rubbas. Det är dock
nödvändigt att statsmakterna - lika väl som
kommunerna och landstingen - i varje enskilt fall
prövar utgiftsbehovet, särskilt då det gäller krav
på helt nya stödformer. Lösningen kan bli att äldre
statliga åtaganden omprövas, då nya åtaganden bedöms
vara mera angelägna.
Utskottet kan dela motionärernas allmänna
uppfattning att mångfald och förnyelse inom
kulturområdet främjas om statligt stöd fördelas av
flera, fristående instanser. Däremot gör utskottet
en annan bedömning än motionärerna då det gäller de
nuvarande förhållandena. Kulturrådet fördelar medel
inom olika konstområden efter förslag av referens-
och arbetsgrupper. Statligt kulturstöd fördelas
också av andra organ än Kulturrådet, bl.a.
Konstnärs-nämnden och inom den Bildkonstnärsfonden
och olika arbetsgrupper, Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet, Svenska Filminstitutet och
Svenska institutet. Frågan om att låta stöd som nu
fördelas av Kulturrådet fördelas på annat sätt får
prövas i det enskilda fallet, då konkreta krav
framställs därom.
Utskottet hänvisar vidare till tidigare betänkanden
i vilka frågan om tillskapande av fonder behandlats,
bl.a. en s.k. dubbleringsfond, en svensk National
Trust, en stiftelse med medel från överskottet av
vissa spel som nu bedrivs av Svenska Spel AB, m.m.
(bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19, 1989/90:KrU17 s. 19,
bet. 1994/95:KrU15 s. 22-23, bet. 1996/97:KrU1 s. 46
och 156 samt bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33).
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motion Kr256 (m) yrkande 9 om kulturens
finansiering.
I motion Kr272 (kd) framhålls bl.a. att det krävs
vissa basstrukturer för kulturell frihet och
utveckling. Staten bör därför ta ett grundläggande
ansvar för det kulturella stamnätet; en kulturell
infrastruktur bör finnas. Förutom
nationalinstitutionerna skall denna struktur
innefatta regionala stödjepunkter som inom sina
områden visat god kvalitet, både ur ett nationellt
och ett internationellt perspektiv. Det offentliga
stödet bör prioritera kultur för barn och ungdomar.
Vidare bör utgångspunkten för det statliga stödet
vara att det är stödjande och inte styrande. Även
näringslivet har ansvar för och glädje av ett rikt
utvecklat kulturliv. Långsiktiga och väl genomtänkta
sponsorsavtal kan bidra till en positiv utveckling
för både kulturen och näringslivet. Motionärerna
hemställer om ett uttalande av riksdagen i dessa
frågor (yrkande 1).
Utskottet konstaterar i fråga om många av de
aspekter på kulturpolitiken som anförs i motion
Kr272 (kd) att de är grundläggande för t.ex. de av
riksdagen år 1996 antagna kulturpolitiska målen och
för besluten vid samma tillfälle om inriktningen på
de framtida insatserna på olika kulturområden. Det
gäller bl.a. ansvarsfördelningen mellan den
centrala, regionala och lokala nivån, statens ansvar
för att bidra till en regional, kulturell
infrastruktur, prioriteringen av barn och ungdomar,
m.m. Utskottet anser att det inte är nödvändigt att
riksdagen gör ett sådant uttalande som begärs i
motionen, varför dess yrkande 1 avstyrks.
Ekonomisk tillväxt inom kulturnäringen m.m.
I motion 1998/99:Kr228 (s) anförs att kulturens
betydelse för ekonomisk tillväxt blir allt tydligare
både i ett globalt och ett nationellt perspektiv.
Trots detta saknas det en ekonomisk och
näringslivsinriktad analys av kulturpolitiken inom
svensk forskning om kulturpolitiken och inom
utvärderingen av verksamheten på kulturområdet.
Detta gäller till exempel den svenska musikens
betydelse i exportsammanhang. Avsaknaden av
kunskapsuppbyggnad tyder enligt motionen på
bristande förståelse för kulturområdets potential.
Det saknas också en samordnad politik för att stödja
kulturnäringen, som formellt sett lyder under många
departement.
Motionärerna påpekar att systematiska studier
numera har påbörjats i flera av EU-länderna av hur
politik som stödjer kulturnäringen kan ge
förutsättningar för tillväxt och nya
arbetstillfällen. Dessa studier har ofta tagit sin
början i en kartläggning, där man kunnat konstatera
att kulturnäringen har en mer positiv tillväxt än
många andra branscher.
Motionärerna föreslår att en särskild kommitté
skall få i uppdrag att arbeta fram en samlad
strategi för att ytterligare öka antalet
arbetstillfällen och för en ekonomisk tillväxt inom
kulturnäringen. Kommittén skall påvisa befintliga
hinder för tillväxten och föreslå möjliga sätt att
stimulera den. Kommittén bör kartlägga
kulturnäringens ekonomiska värde och göra en
utvärdering av hur den nuvarande statliga politiken
påverkar och styr utvecklingen inom kulturnäringen.
Utskottet har i sina budgetbetänkanden åren 1996
och 1997 (bet. 1996/97:KrU1 s. 38 och bet.
1997/98:KrU1 s. 25-26) instämt i den bedömning som
Kulturutredningen gjorde i sitt betänkande när det
gäller kulturens roll för den regionala och lokala
utvecklingen (SOU 1995:84 s. 48). Kulturens
betydelse har ökat som kreativitetsutlösande källa,
identitetsskapande kraft, lokaliseringsfaktor,
arbetsmarknad och turistattraktion. Utskottet har i
sammanhanget framhållit att det i principiellt
hänseende inte råder någon motsättning mellan det
förhållandet att kulturen har ett egenvärde och det
förhållandet att den har betydelse som
lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska
utvecklingen.
Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1998
tog ställning till en rad förslag i regeringens
proposition 1997/98:62 som syftar till att främja
den regionala tillväxten (bet. 1997/98:AU11, rskr.
1997/98:204). Utgångspunkten för förslagen var att
den ekonomiska tillväxten i landet kan öka om den
tillväxtpotential som finns i alla regioner bättre
tas till vara. Ett program antogs för utarbetande av
regionala tillväxtavtal. Regionerna skall föreslå
vilka statliga medel som bör samordnas, vilka
arbets- och beslutsformer som skall prövas och hur
en ökad flexibilitet i medelsanvändningen skall
uppnås. Avtalen skall vara treåriga. De första
avtalen beräknas träda i kraft år 2000.
Kulturprojekt kan ingå i tillväxtavtalen. Bland de
tolv myndigheter, som fått regeringens uppdrag att
delta i arbetet med tillväxtavtalen och vars
verksamhet enligt regeringens bedömning är särskilt
viktig för tillväxten i regionerna, finns
Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens
kulturråd.
Kulturdepartementet och Näringsdepartementet har
under år 1998 utarbetat och publicerat en
informationsskrift, Kultur för regional tillväxt.
Syftet med skriften är att informera dem som arbetar
med tillväxtavtalen om de möjligheter till regional
utveckling och ökad välfärd som satsningar på
kulturområdet kan ge.
Regeringen bedömde i proposition 1997/98:62 att
kulturen är en betydelsefull faktor för regional
utveckling. Genom att utnyttja modern
informationsteknologi borde avståndet mellan
regioner med olika förutsättningar kunna överbryggas
när det gäller tillgång till ett brett kulturutbud.
Av de regionalpolitiska medlen avsattes 30 miljoner
kronor till en särskild satsning under en treårig
försöksperiod med början år 1998 för att utveckla ny
teknik som ökar tillgängligheten till främst det
institutionella kulturutbudet och det gemensamma
kulturarvet, men även till det fria kulturlivet.
Medlen disponeras av Kulturrådet. Målet för
bidragsgivningen skall vara att projekten skall ge
långsiktiga effekter. Det kan tilläggas att även de
medel som länsstyrelserna disponerar under det
regionalpolitiska anslaget kan användas för
finansiering av kulturpolitiska satsningar.
I sammanhanget bör nämnas att Expertgruppen (B
1981:03) för studier i offentlig ekonomi, ESO, under
år 1998 beställt en utredning om den svenska
musikindustrins förutsättningar, utveckling och
samhällskonsekvenser. I studien skall kartläggas
musikexportens utveckling under en längre tid,
fördelningen på olika sorters musik och marknader,
förhållandet till försäljningen på hemmamarknaden,
framtidsutsikter m.m. Orsaker till den stora musik-
exporten skall beskrivas, t.ex. utbildning, tekniskt
kunnande, juridiska förhållanden, marknadsföring,
kulturpolitik m.m. Studien skall också omfatta
konsekvenser av musikexporten när det gäller t.ex.
sysselsättning, inkomstfördelning, inflytande från
internationella företag och konjunkturpåverkan.
Studien beräknas vara avslutad under våren 1999.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen om
att kulturen och kulturnäringen kan ha stor
betydelse för ekonomisk tillväxt. Insikten om detta
förhållande växer och - som utskottet redovisat -
pågår för närvarande en studie av den svenska
musikindustrin. Det är utskottets förhoppning att
denna skall följas av andra analyser och
utvärderingar av kulturnäringarna, särskilt som
kulturens betydelse för den regionala tillväxten
numera uppmärksammas i ökad utsträckning, t.ex. i
regionalpolitiska sammanhang. Utskottet förutsätter
att ansvariga departement samverkar i dessa frågor
och att ansvariga för högskoleforskning och
sektorsforskning bidrar till att
kunskapsuppbyggnaden ökar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
det inte är nödvändigt med en särskild utredning om
kulturnäringens tillväxtmöjligheter för att de i
motionen berörda aspekterna på kulturnäringen skall
uppmärksammas. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motionen.
I motion Kr275 (v) efterlyses åtgärder för att
stimulera efterfrågan inom kultursektorn, bl.a.
ökade beställningar från den offentliga sektorn av
teater och musik och översyn av skattereglerna.
Regeringen bör få i uppdrag att utreda och lägga
fram förslag om stimulansåtgärder för en ökad
efterfrågan på kultur (yrkande 23).
Vid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet
regeringens förslag i proposition 1997/98:87 om
åtgärder för att förbättra konstnärernas villkor och
möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga
verksamhet (bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).
I propositionen aviserade regeringen att förslag
skulle föreläggas riksdagen i budgetpropositionen
för år 1999 om olika bidragsökningar för att bl.a.
stimulera efterfrågan på kultur i olika former.
Under hösten 1998 har riksdagen beslutat om ökade
bidrag bl.a. till lokala musikarrangörer och fria
teater- och musikgrupper, till utgivning och
distribution av litteratur, till
utställningsverksamhet och till olika former av stöd
som går till enskilda konstnärer (prop. 1998/99:1
utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
Regeringsförslagen i proposition 1997/98:87 och i
budgetpropositionen för år 1999 grundades på
resultaten av arbetet inom flera
utredningskommittéer.
Utskottet anser att det för närvarande inte behövs
någon ytterligare utredning om konstnärernas villkor
m.m., varför motion Kr275 (v) yrkande 23 avstyrks.
De kulturpolitiska målen
Miljöpartiet föreslår i motion Kr274 en
komplettering av de kulturpolitiska målen. Enligt
förslaget skall ett nytt mål för kulturpolitiken
vara "att verka för en hållbar livsstil som
utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat
beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande"
(yrkande 3).
Vid riksmötena 1996/97 och 1997/98 har utskottet
avstyrkt motsvarande yrkanden (senast i bet.
1997/98:KrU1 s. 25). Det är enligt utskottets mening
angeläget att 1996 års nationella kulturpolitiska
mål gäller under en längre tid så att de får
genomslagskraft på samma sätt som blev fallet med
1974 års mål. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill det nu aktuella motionsyrkandet.
Sponsring
I två motioner, Kr274 (mp) och Kr275 (v), tas upp
frågan om behovet av etiska regler för sponsring.
I motion Kr274 (mp) anförs att många
kulturinstitutioner har utvecklat ett samarbete med
olika sponsorer, när samhällets stöd inte räckt
till. Även om sponsringen kan vara ett värdefullt
komplement, kan den också innebära ett hot mot
kulturens fria röst. De regler som finns i
Föreningen Kultur och Näringslivs publikation "ABC
om kultursponsring" bör kompletteras med statligt
fastställda etiska regler för kultursponsring
(yrkande 17).
Även i motion Kr275 (v) framhålls att bristen på
medel tvingar kulturskaparna att söka nya lösningar
på finansieringsproblemen, vilket enligt
motionärernas mening indirekt kan kväva skapandet
och yttrandefriheten. Det är därför ytterst viktigt
att samhället reglerar vilka former av
bidragsgivning som kan accepteras för en
statsunderstödd verksamhet, när det gäller
eventuella krav på motprestationer m.m. Regeringen
bör få i uppdrag att ta fram sådana regler för
kultursponsring som skyddar kulturutövarna och
värnar yttrandefriheten (yrkande 17).
Som redovisas i motionerna har regler för
sponsringsverksamhet utarbetats av Föreningen Kultur
och Näringsliv. Medlemmar i föreningen är både
företag och kulturinstitutioner.
Sponsring är en kompletterande finansieringsform
för bl.a. kulturinstitutioner. Sponsring tillkommer
genom ett avtal mellan två parter som skall få en
ömsesidig nytta av avtalet. I likhet med vad som
anförs i motion Kr274 (mp) anser utskottet att
sponsring kan vara ett värdefullt komplement till
ordinarie finansiering av kulturverksamhet. Den kan
t.ex. underlätta internationellt samarbete och
kulturutbyte mellan institutioner och bidra till att
institutioner kan genomföra satsningar utöver den
ordinarie verksamheten.
Utskottet har vid tidigare riksmöten behandlat
frågan om sponsring av kultur och därvid inte varit
berett att - utöver vad som för
kulturinstitutionernas räkning följer av de
kulturpolitiska målen - förorda någon särskild
reglering av sponsringen. Utskottet har därvid
uttalat att det självfallet ligger i
institutionernas eget intresse att inte skada sitt
anseende genom att ingå olämpliga sponsringsavtal
(bet. 1996/97:KrU1 s. 48 och bet. 1997/98:KrU1 s.
34).
Utskottet har alltjämt samma inställning till
frågan om sponsring som vid föregående riksmöten och
anser att det inte heller nu är påkallat att
riksdagen begär något förslag från regeringen i
enlighet med motionsyrkandena. De avstyrks därför.
Statens kulturråds verksamhet m.m.
I motion Kr274 (mp) yrkas att enskilda projekt bör
vara berättigade till bidrag från Statens kulturråd
om ansökan i övrigt uppfyller villkoren (yrkande 8).
Motionärerna anser att förverkligandet av nya idéer
kan försvåras och hämmas om bidrag endast kan ges
till institutioner, föreningar och grupper.
Utskottet har vid behandlingen av motsvarande
motionsyrkanden vid tidigare tillfällen erinrat om
att Kulturrådet enligt sin instruktion (1988:676)
handlägger ärenden om statliga bidrag till kulturell
verksamhet i den mån sådana ärenden inte ankommer på
någon annan myndighet (bet. 1997/98:KrU1 s. 48-49).
Kulturrådet handlägger inte ärenden om utbildning
eller om ersättning eller bidrag av stipendietyp
till enskilda yrkesutövare inom kulturområdet.
Enligt förordningen (1984:326) om statsbidrag till
kulturella ändamål får Kulturrådet lämna statsbidrag
till kulturella ändamål och besluta om villkor för
bidragen. Enligt den praxis som utbildats i rådets
verksamhet delas bidrag inte ut till enskilda.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Vänsterpartiet betonar i motion Kr275 vikten av att
de regleringsbrev som utfärdas för Kulturrådets
bidragsfördelning står väl i överensstämmelse med
riksdagens beslut. De medel som anvisats av
riksdagen inom en ram bör fördelas. Regeringen bör
enligt motionen ges i uppdrag att återkomma till
riksdagen i de fall där det förekommer förändringar
i regleringsbreven som medför ändringar i
verksamhetens innehåll (yrkande 1).
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet ett
motsvarande motionsyrkande och gav en utförlig
redovisning av bestämmelserna i regeringsformen och
budgetlagen (1996:1059) om finansmakten och om
konstitutionsutskottets granskning av
regeringsärendenas handläggning (bet. 1997/98:KrU1
s. 45-47). Utskottet redovisade också fackutskottens
medverkan i konstitutionsutskottets årliga
uppföljning och granskning av vad regeringen gjort
med anledning av riksdagens beslut (se senast
kulturutskottets yttr. 1998/99:KrU1y och
konstitutionsutskottets bet. 1998/99:KU10).
Utskottet hänvisar till vad som anfördes om
regleringsbrev m.m. i utskottets ovan angivna
betänkande vid riksmötet 1997/98 och föreslår att
riksdagen avslår det nu aktuella motionsyrkandet.
I motion Kr275 (v) anförs vidare att Kulturrådet har
stor makt och stort ansvar när det gäller att
fördela de statliga medlen på ett rättvist sätt.
Regeringen bör mot denna bakgrund få i uppdrag att
utvärdera hur Kulturrådets medelsfördelning stämmer
överens med gällande förordning och hur den svarar
mot den verksamhet som bedrivs på institutioner och
i fria grupper (yrkande 2). Enligt motionen bör
regeringen även följa upp och utvärdera Kulturrådets
roll i fråga om sådan kartläggning,
informationsinhämtande och kunskaps-uppbyggnad som
behövs för att åstadkomma en geografiskt rättvis
fördelning av medel i enlighet med de
kulturpolitiska målen (yrkande 3).
Kulturutredningen tog i sitt betänkande (SOU
1995:84) ställning till ansvarsfördelning och
organisation mellan de statliga myndigheterna och
institutionerna inom kulturområdet. Utredningen
betonade därvid att en utveckling av mål- och
resultatstyrning inom kulturområdet krävde tydliga
mål och en utvecklad uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet. Utredningen föreslog vissa
ändringar beträffande Statens kulturråds verksamhet
i dessa avseenden.
Riksdagen beslöt hösten 1996 att godkänna
regeringens förslag till övergripande mål för
Statens kulturråd (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet.
1996/97:KrU1 s. 153-154, rskr. 1996/97:129). I samma
betänkande behandlade utskottet även den
kulturpolitiska propositionen, i vilken regeringen
utvecklade sin syn på Kulturrådets roll och ansvar
(prop. 1996/97:3 s. 203-206). De godkända målen för
Kulturrådet är att
- genom bidragsgivning, information, samverkan och
andra åtgärder främja konstnärlig och kulturell
förnyelse, främja kulturarvet och bruket av det
inom konstarterna, folkbiblioteksväsendet och
museerna samt vidga delaktigheten i kulturlivet och
stimulera eget skapande,
-
- bidra till att utveckla samspelet mellan de
statliga, regionala och kommunala insatserna i
syfte att slå vakt om en nationell kulturpolitik,
främja kulturell mångfald och geografiskt jämlik
fördelning av kulturutbudet,
-
- verka för att kulturpolitiska aspekter på
utvecklingen beaktas inom andra samhällsområden,
-
- främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet samt
förbättra metoderna för uppföljning och utvärdering
av kulturpolitiken i syfte att öka och sprida den
samlade kunskapen inom kulturområdet.
-
Regeringen redovisar varje år i budgetpropositionen
sin bedömning av hur Kulturrådets, liksom andra
myndigheters, verksamhet svarar mot uppställda,
övergripande mål. Dessutom redovisas dels
resultatinformation, dels regeringens slutsatser
under de olika anslag som disponeras av Kulturrådet.
Detta system för redovisning av regeringens
bedömningar har tillämpats fr.o.m.
budgetpropositionen för budgetåret 1997. Systemet
med mål- och resultatstyrning inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde är
fortfarande under utveckling och regeringens
bedömning i budgetpropositionerna av
resultatinformationen har i vissa avseenden hittills
varit relativt knapphändig.
I Kulturrådets uppgifter ingår att göra
systematiska uppföljningar och utvärderingar av de
olika sektorer som hör till Kulturrådets
verksamhetsområde. Som exempel kan nämnas att en
uppföljnings- och utvärderingsrapport nyligen
publicerats om musikteatern i landet (Rapport från
Statens kulturråd 1998:4) och att en systematisk
uppföljning och utvärdering inletts om de regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna.
På grundval av sådana uppföljningar och
utvärderingar kan måluppfyllelsen och effekterna av
bidragsfördelningen följas och bedömas av
Kulturrådet och regeringen.
Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet
också erinra om att riksdagen, på utskottets
förslag, hösten 1996 begärde att en skyndsam
utredning skulle göras av den regionala fördelningen
av de statliga bidragen (bet. 1996/97:KrU1 s. 64-65,
rskr. 1996/97:129). Regeringen har uppdragit åt de
berörda statliga myndigheterna att redovisa den
regionala bidragsfördelningen inom resp. område.
Kulturrådet har dessutom fått i uppdrag att
sammanställa och analysera redovisningarna från
andra myndigheter och institutioner. Redovisningar
av de dittillsvarande resultaten av uppdragen har
lämnats av regeringen i budgetpropositionerna för
åren 1998 och 1999. Kulturrådet har nyligen
publicerat vissa resultat och siffermaterial i
serien Kulturen i siffror (1998:2) för att ge det
framtagna materialet en vidare spridning.
Mot bakgrund av det redovisade vill utskottet
framhålla att det ännu är för tidigt att göra en
större utvärdering av Kulturrådets verksamhet under
åren efter det att övergripande mål för myndigheten
beslutades hösten 1996. Utskottet anser vidare att
det generella uppföljnings- och utvärderingsuppdrag
som Kulturrådet har inom sitt verksamhetsområde och
den successiva utvecklingen av mål- och
resultatstyrningen inom kulturområdet bör få som
resultat att riksdag och regering framgent kommer
att få bättre underlag för mera ingående bedömningar
av måluppfyllelse m.m. inom de många sektorer som
hör till Kulturrådets verksamhetsområde.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning
till vad utskottet anfört avslår motion Kr275 (v)
yrkandena 2 och 3 om utvärderingar av Kulturrådets
roll och verksamhet.
I motion Kr275 (v) hemställs om en utredning om
inrättande av regionala kulturråd (yrkande 25).
Sådana regionala kulturråd skall enligt
motionärernas mening sköta en del av den
medelsfördelning som i dag handhas av Kulturrådet. I
sådana regionala råd bör ingå representanter för
arrangörer och kulturarbetare. Rådens beslut bör
fattas med utgångspunkt i en dialog med publik,
arrangörer och kulturarbetare. De regionala
kulturråden skall även kunna ge arrangörer
experthjälp och vägledning vid valet av kultur.
Centrumbildningarnas roll bör beaktas i
sammanhanget.
Utskottet erinrar om att riksdagen år 1996 beslöt
att en försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning skall pågå i Kalmar, Gotlands och
Skåne län under tiden den 1 juli 1997-den 31
december 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4,
rskr. 1996/97:77). Sedan den 1 juli 1998 beslutar de
regionala självstyrelseorganen om fördelning av
vissa kulturpolitiska medel till regionala
kulturinstitutioner (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97 och prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Medlen används
enligt förordningen (1998:305) om försöksverksamhet
med ändrad regional fördelning av statsbidrag till
regional kulturverksamhet. Försöksverksamheten
omfattar bidrag till regionala
teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive
länsmusikinstitutioner, regionala museer och
länsbibliotek. Verksamheten omfattar inte den del av
statsbidraget som avser riktade bidrag. En
parlamentarisk kommitté (dir. 1997:80) har tillsatts
för att följa upp och utvärdera verksamheten samt
utforma förslag om den framtida regionala
organisationen. Kommittén skall redovisa sina
överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000.
Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa
resultaten av pågående försöksverksamhet med
regional fördelning av kulturpolitiska medel och
avstyrker motion Kr275 (v) yrkande 25.
Amatörkultur
Enligt motion Kr274 (mp) kan Amatörkulturens
riksorganisation hjälpa till att överbrygga klyftan
mellan folkbildning och kultur, då studieförbundens
engagemang och kompetens försvagats under senare år.
Motionärerna anför vidare att amatörkulturen i dag
präglas av stor vitalitet och att den utgör en
bärande del av kulturlivet. I spänningsfältet mellan
amatörism och professionalism växer nyskapandet. Mot
denna bakgrund föreslås att Amatörkulturens
riksorganisation skall få ett utifrån verksamhetens
omfattning rimligt stöd av samhället (yrkande 37).
Amatörkulturen bör enligt motion Kr275 (v) ges
bättre förutsättningar. Enligt motionärernas mening
har amatörkulturen ett egenvärde. Amatörkulturlivet
och den professionella kulturen befruktar varandra.
Amatörkulturen och villkoren för människors eget
skapande bör belysas. En utredning bör göras om
samspelet, rollerna och resursfördelningen mellan
folkbildningen - som får statligt bidrag från ett
eget anslag - amatörkulturorganisationerna och
kulturinstitutionerna. Vidare bör införande av ett
stöd till beställning av kompositioner och
dramatiska verk för amatörkulturen övervägas. I
utredningen bör även ingå frågan om ungdomsbandens
behov av repetitionslokaler. Regeringen bör efter
utredning av dessa frågor återkomma till riksdagen
med förslag till åtgärder (yrkande 34).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att ett av
de kulturpolitiska målen är att verka för att alla
får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och
till kulturupplevelser samt till eget skapande (se
bet. 1996/97:KrU1 s. 41). Folkbildningens betydelse
i arbetet för att förverkliga de kulturpolitiska
målen markerades vid föregående riksmöte då
riksdagen godkände att ett nytt syfte med
statsbidraget till folkbildningen infördes, nämligen
att statsbidraget skall bidra till att bredda
kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i
kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget
skapande (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17,
rskr. 1997/98:258).
Under anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete beräknas medel för
statligt bidrag till centrala amatörorganisationer
för deras riksorganisationers verksamhet. Enligt
regeringens regleringsbrev för budgetåret 1999
disponerar Kulturrådet 5 943 000 kronor för
ändamålet under en särskild anslagspost. Det åligger
således Kulturrådet att besluta om fördelningen av
medlen.
Kulturrådet gjorde under åren 1997 och 1998 en
översyn av bidraget till de centrala
amatörorganisationerna (rapporten Översyn av
bidraget till centrala amatörorganisationer m.fl.,
mars 1998). Syftet med översynen var att ge en bild
av hur stödet fungerat, dess utveckling relaterat
till organisationernas verksamhet samt hur
organisationerna förändrats över tiden. Riktlinjer
och bidragsvillkor analyserades i relation till
kulturpolitiska prioriteringar och organisationernas
önskemål. I rapporten presenterades de 21
organisationer som fick bidrag budgetåret 1994/95.
Det anfördes som rimligt att man inom de begränsade
resurser som stod till buds skulle prioritera
driftbidrag till organisationer med verksamhet
direkt riktad till amatörer framför bidrag till
"organisatoriska överbyggnader av olika slag". De
statsbidragsberättigade organisationerna skulle
själva avgöra i vilken grad och i vilka former de
med egna resurser skulle gå samman för att gemensamt
lösa olika uppgifter. I rapporten redovisades att
statsbidraget, som utgår i form av driftbidrag och
projektbidrag, är ett viktigt medel i det
kulturpolitiska arbetet. Det stärker det regionala
kulturlivet i hela landet, medverkar till ett vidgat
deltagande i kulturlivet och främjar ett ökat
internationellt kulturutbyte och kulturpolitiskt
samarbete. I rapporten betonas att översynen ger en
bild av viktiga och stabila organisationer som väl
förvaltar och utvecklar sina roller i det praktiska
kulturpolitiska arbetet.
Utskottet vill även redovisa att statligt bidrag
under anslaget A 2 lämnas till tjänster som
länskonstnär (ibland benämnda länskonsulenter).
Bidraget permanentades budgetåret 1997 och har
därefter byggts ut. Syftet med stödet är bl.a. att
höja kvaliteten inom amatörkulturen och att
stimulera barns och ungdomars intresse för konst och
kultur.
En del av det statliga stödet till regionala
teater-, dans- och musikinstitutioner utgår i form
av riktade bidrag. Dessa bidrag skall bl.a. gälla
arbete för att nå nya publikgrupper och samverkan
mellan professionella och amatörer.
Av denna redovisning framgår att statsmakterna
lämnar olika former av stöd till amatörkulturen och
dess organisationer samt till
folkbildningsverksamheten. Detta visar att
statsmakterna värdesätter deras medverkan i arbetet
med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen,
bl.a. det mål som rör människors möjligheter till
delaktighet i kulturen och till eget skapande. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att det
inte är påkallat med någon utredning om stödet till
amatörkulturen, varför motion Kr275 (v) yrkande 34
avstyrks.
Vidare har utskottet redovisat att uppgiften att
fördela medel till amatörorganisationer ankommer på
Kulturrådet, som har den nödvändiga överblicken på
området. Utskottet avstyrker därmed motion Kr274
(mp) yrkande 37 om ett uttalande om bidrag till viss
amatörkulturorganisation.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för
kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256 yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande det statliga ansvaret för
kulturpolitiken samt kulturens finansiering
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256
yrkandena 8 och 9,
3. beträffande basstrukturer för kulturell
frihet och utveckling m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 1,
res. 2 (kd)
4. beträffande ekonomisk tillväxt inom
kulturnäringen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr228,
5. beträffande efterfrågan inom
kultursektorn
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 23,
res. 3 (v)
6. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 3,
res. 4 (mp)
7. beträffande regler för sponsring
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 17 och
1998/99:Kr275 yrkande 17,
8. beträffande bidrag från Statens
kulturråd till enskilda projekt
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 8,
9. beträffande regleringsbrev
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 1,
res. 5 (v)
10. beträffande utvärdering av Statens
kulturråds medelsfördelning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkandena 2 och 3,
res. 6 (v)
11. beträffande regionala kulturråd
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 25,
res. 7 (v)
12. beträffande utredning om stödet till
amatörkulturen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 34,
res. 8 (v)
13. beträffande bidrag till viss
amatörkulturorganisation
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 37.
Stockholm den 4 mars 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),
Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).
Reservationer
1. Utgångspunkter för kulturpolitiken
(mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utgångspunkter för kulturpolitiken som
börjar med "Utskottet konstaterade" och slutar med
"aktuella motion Kr256 (m)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i
motion Kr256 (m) att det är nödvändigt att poängtera
att det är skillnad på kultur och kulturpolitik.
Kulturen ger upplevelser, identitet, samhörighet,
uttrycksmöjligheter och är ett viktigt inslag i
människors liv. Ökat internationellt utbyte och nya
medier ger nya förutsättningar och även nya
uttrycksformer. Kulturen frodas i fler och mer
varierade former än förr. Mångfalden har ökat och de
nya medierna ger fler möjlighet att ägna sig åt
konstnärliga uttrycksformer. Yttrandefriheten ökar.
Kulturdebatten handlar i dag mer om resurser och
nedläggningar, mindre om innehåll och kvalitet.
Politiker skall inte styra innehållet men politiker
ger i dag i praktiken ofta de förutsättningar och
ramar inom vilka kulturen kan utvecklas.
Utskottet anser - i likhet med motionärerna bakom
motion Kr256 (m) - att en kultur som står fri i
förhållande till politiska beslutsfattare är en
viktig del av ett demokratiskt samhälle.
Kulturskaparna bör på eget initiativ ta upp de
problem de vill belysa.
Kulturpolitiken skall leda till kulturell mångfald
och rika möjligheter att välja i ett kulturutbud av
hög kvalitet. Kulturpolitikens uppgift är att främja
en sådan utveckling, inte att styra människornas
val. Kulturpolitiken skall utgå från att
utvecklingen inom de nya medierna innebär
möjligheter och är till gagn för kulturen.
Kulturpolitiken skall inte innebära att ett
offentligt inflytande styr vad som kommer
människorna till del. Fria medier är en av det
öppna samhällets viktigaste förutsättningar. En
satsning på IT inom kulturområdet kan ge stora
möjligheter att utveckla nya arbetsformer och öka
tillgängligheten till kulturarvet. IT ger möjlighet
till kommunikation i ständigt nya former, vilket kan
bredda demokratin. Biblioteken har en viktig roll i
breddningen av IT-användningen.
En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig
trygghet för alla. För invandrare är det också
väsentligt att få förtrogenhet med det nya landets
kultur för att de skall kunna finna sig till rätta i
det nya landet. Skolan måste ge alla en
grundläggande förståelse för kulturvärden och för
möjligheterna att delta i kulturlivet.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till
motion Kr256 (m) yrkande 1 som sin mening bör ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om
utgångspunkterna för den kulturpolitik som bör
föras.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande utgångspunkter för
kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr256 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Basstrukturer för kulturell frihet och
utveckling m.m. (mom. 3)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utgångspunkter för kulturpolitiken som
börjar med "Utskottet konstaterar i" och slutar med
"1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr272
(kd) om att kommunernas stöd till kulturverksamheten
även i framtiden kommer att vara av grundläggande
betydelse för de offentliga kulturinsatserna. Det
mesta som sker inom kulturlivet har lokal förankring
och finansiering. Även de regionalt ansvariga har
ett ansvar för att kulturen skall nå ut till alla
delar av regionerna. Det är dock naturligt att en
koncentration av kulturevenemang sker till de större
städerna.
Som anförs i motionen krävs det vissa basstrukturer
för en kulturell frihet och utveckling. I ett
kulturens infrastrukturnät ingår både
nationalinstitutioner och regionala, kulturella
stödjepunkter av god kvalitet sett både i ett
nationellt och ett internationellt perspektiv.
Det statliga bidraget till kulturen skall stödja
både god kvalitet och ökad mångfald och delaktighet.
Barn och ungdom bör prioriteras inom det offentliga
stödet till kulturen. De statliga bidragen skall
vara stödjande, inte styrande.
Sponsring bör vara till glädje och nytta både för
den som sponsrar och den som får del av
sponsorsmedlen. Genom långsiktiga och genomtänkta
sponsorsavtal kan en positiv utveckling av
kulturlivet främjas.
Vad utskottet här anfört om utgångspunkterna för
kulturpolitiken bör riksdagen med bifall till motion
Kr272 (kd) yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande basstrukturer för kulturell
frihet och utveckling m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Efterfrågan inom kultursektorn (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ekonomisk tillväxt inom kulturnäringen m.m.
som börjar med "Vid riksmötet" och slutar med "23
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion Kr275 (v) att konstnärernas försörjning i
största möjliga mån skall baseras på ersättning i
direkt anslutning till utfört arbete. Trots att
kulturarbetarna inte saknar arbetsuppgifter har
många av dem svårt att försörja sig på inkomsten av
utfört arbete.
Utskottet anser att åtgärder bör vidtas för att
stimulera efterfrågan inom kultursektorn, bl.a.
genom ökade möjligheter för den offentliga sektorn
att beställa teater och musik. Som anförs i motionen
skulle en annan väg kunna vara att se över
skatteregler av betydelse i frågan. Riksdagen bör
med bifall till motion Kr275 (v) yrkande 23 som sin
mening ge regeringen till känna att en översyn bör
göras av hur efterfrågan på kulturarbetarnas
verksamhet skall stimuleras och att regeringen
därefter bör förelägga riksdagen förslag i frågan.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande efterfrågan inom kultursektorn
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. De kulturpolitiska målen (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken De kulturpolitiska målen som börjar med
"Vid riksmötena" och slutar med "aktuella
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är väl motiverat att
komplettera 1996 års kulturpolitiska mål med ett
nytt mål i enlighet med förslaget i motion Kr274
(mp) yrkande 3, nämligen "att verka för en hållbar
livsstil som utvecklar förmågan att hantera sitt liv
med minskat beroende av myndigheter och snävt mark-
nadstänkande". Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Regleringsbrev (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Statens kulturråds verksamhet m.m. som
börjar "Vid föregående" och slutar med "aktuella
motions-yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill - i likhet med vad som anförs i
motion Kr275 (v) - betona vikten av att de
regleringsbrev som regeringen utfärdar väl står i
överensstämmelse med riksdagens beslut och att
anvisade medel under ett anslag fördelas till olika
ändamål på det sätt som riksdagen avsett. Riksdagen
bör med bifall till motionens yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna att regeringen bör
återkomma till riksdagen i de fall där fördelningen
av medel i regleringsbreven kan föranleda ändringar
av innehållet i den verk-samhet som medlen är
avsedda för.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande regleringsbrev
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Utvärdering av Statens kulturråds
medelsfördelning (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Statens kulturråds verksamhet m.m. som
börjar med "I Kulturrådets" och slutar med "och
verksamhet" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion
Kr275 (v) om att Statens kulturråd har stor makt
över fördelningen av medel till teater, dans, musik,
konst, museer, utställningar, litteratur,
folkbibliotek, vissa folkrörelsers verksamhet,
centrumbildningar m.m. Detta medför att Kulturrådet
har ett stort ansvar för att de statliga medlen
fördelas på ett rättvist sätt. Bidragen till
regionala institutioner bör, liksom tidigare, räknas
upp med lönekostnadsindex. Konsekvenserna blir
annars att personalen måste minskas när löner och
kostnader stiger. Regeringen bör ges i uppdrag att
utvärdera Kulturrådets medelsfördelning samt dess
roll och ansvar för kartläggning, kunskapsuppbyggnad
och information att läggas till grund för en
geografiskt rättvis medelsfördelning i enlighet med
de kulturpolitiska målen. Utvärderingens resultat
skall kunna läggas till grund för fortsatta
överväganden både om fördelningen av de statliga
medlen och om verksamhetens innehåll. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr275
(v) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande utvärdering av Statens
kulturråds medelsfördelning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Regionala kulturråd (mom. 11)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Statens kulturråds verksamhet m.m. som
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro som uttrycks i motion Kr275
(v) för att efterfrågan på kultur av olika slag
minskar bland lokala arrangörer, t.ex. skolor,
bibliotek och ålderdomshem. Det decentraliserade
beslutsfattandet har brutit sönder de kontaktnät som
fanns tidigare. Därför bör, som föreslås i motionen,
en ny form av arrangörsstöd byggas upp genom
inrättande av regionala kulturråd. Dessa råd bör
också kunna överta en del av den medelsfördelning
som i dag handhas av Kulturrådet. I sådana råd bör
både arrangörer och kulturarbetare vara
representerade. Rådens beslut bör fattas i dialog
med publik, arrangörer och kulturarbetare.
Regeringen bör låta utreda förutsättningarna och
formerna för sådana regionala kulturråds verksamhet.
I utredningen bör även beaktas behovet av samordning
med centrumbildningarnas verksamhet. Denna
utrednings arbete bör samordnas med arbetet inom en
sådan utredning om Kulturrådets roll och ansvar för
en rättvis medelsfördelning, som förordas i
reservation 6 till detta betänkande. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr275
(v) yrkande 25 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande regionala kulturråd
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 25
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Utredning om stödet till amatörkulturen
(mom. 12)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Amatörkultur som börjar med "Av denna" och
slutar med "34 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i
motion Kr275 (v) yrkande 34 att bättre
förutsättningar bör skapas för amatörkulturen.
Amatörkulturen och situationen för människors eget
skapande bör belysas i en översyn av samspel, roller
och resursfördelning mellan folkbildningen,
amatörkulturorganisationerna och
kulturinstitutionerna. Översynen bör utgå från en
grundsyn som innebär att amatörkulturen och den
professionella kulturen befruktar varandra.
Utredningen bör resultera i förslag som förbättrar
möjligheterna för samverkan mellan professionella
kulturarbetare och amatörer. Bl.a. bör övervägas
utformningen av ett stöd för beställning av
kompositioner och dramatiska verk utformade på ett
sådant sätt att amatörkulturen utvecklas. Vidare bör
formerna för ett utvecklat samarbete mellan
amatörkulturen och etablerade tonsättare och
dramatiker utredas. I utredningsarbetet skall också
behandlas frågan om ungdomsbandens behov av
repetitionslokaler. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr275 (v) yrkande
34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande utredning om stödet till
amatörkulturen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
Det statliga ansvaret för kulturpolitiken
samt kulturens finansiering (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anför:
Vi har i motion Kr256 (m) yrkande 1 och i
reservation 1 till detta betänkande utvecklat
Moderata samlingspartiets syn på utgångspunkterna
för kulturpolitiken, nämligen att kulturen skall stå
fri i förhållande till de politiska beslutsfattarna
och att den förda kulturpolitiken skall leda till
kulturell mångfald och ge rika möjligheter för den
enskildes eget val i ett kulturutbud av hög
kvalitet.
I motionens yrkanden 8 och 9 läggs fram förslag -
grundade på Moderata samlingspartiets utgångspunkter
för kulturpolitiken - om avgränsningen av det
statliga ansvaret för kulturpolitiken och om
kulturens finansiering. Då utskottets majoritet har
valt att inte stödja vårt förslag i motionens
yrkande 1 om kulturpolitikens utgångspunkter, har vi
avstått från att yrka bifall till motionens
följdförslag i yrkandena 8 och 9. I det följande
vill vi endast påminna om vad de senare
motionsförslagen innebär.
I motionen anförs att statens ansvar för kulturen
bör renodlas och tydliggöras. Staten bör ta ansvar
för vissa dansscener, musikteatrar och
orkesterinstitutioner i landet för att ett rimligt
utbud skall kunna erbjudas i landets regioner. Det
ekonomiska ansvaret för teatrar som inte är
nationalscener bör på sikt helt tas över av
regionala huvudmän. I motionen framhåller vi också
att all biblioteksverksamhet utom de statliga
forskningsbiblioteken bör vara kommunernas ansvar.
Staten bör, framhålls det vidare i motionen, ha ett
särskilt ansvar för väsentliga delar av det
nationella kulturarvet, t.ex. beträffande
nationalscener, arkiv och vissa museer. Ett
genomarbetat förslag bör läggas fram om
ansvarsmuseer på olika områden, även innefattande
friluftsmuseer. De nationella, tidsbegränsade
uppdragen bör enligt motionen utökas och spridas i
hela landet och bygga på avtal med utsedda
institutioner.
Kulturens finansiering, framhålls det i motionen,
bör vila på många källor. De enskilda människorna -
som redan bidrar till 75 % av kulturutgifterna - bör
genom ett lägre skatteuttag få bättre ekonomiska
möjligheter att själva välja vad de vill ta del av
och betala för i kulturutbudet. Detta skulle
dessutom minska kulturens beroende av
skattefinansierade bidrag från det allmänna.
Bidragen från det allmänna bör enligt motionen
lämnas på grundval av avtal mellan bidragsgivande
instans och utförande institution.
I motionen framhålls att kulturen kan finansieras
även genom bidrag från företag, antingen via fonder
eller genom sponsringsavtal, genom donationer,
gåvor, överskott på vissa lotterier som i dag
bedrivs av AB Svenska spel, avdragsrätt för vård av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader m.m. Nya
möjligheter att stödja kultur genom uppbyggnad av
fonder bör enligt motionen skapas. Genom ändringar
av skattelagstiftningen borde intresset för
kultursponsring tas till vara.
Vi har i motionen understrukit att tillgången på
flera finansieringskällor är av betydelse för
utvecklingen, mångfalden och kreativiteten inom
kulturområdet. Mot denna bakgrund framhålls det
också i motionen att Stiftelsen framtidens kultur
borde återfå det ursprungligen avsedda oberoendet
och att de nuvarande banden med den dominerande,
statliga bidragsgivaren Statens kulturråd borde tas
bort.
Bidrag från Statens kulturråd till enskilda
projekt (mom. 8)
Ewa Larsson (mp) anför:
Utskottet avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande 8 om
att Kulturrådet bör lämna bidrag även till enskilda
projekt och inte enbart till organisationer,
grupper, institutioner m.m. Utskottet hänvisar till
den praxis som utbildats med stöd av förordningar om
Kulturrådets verksamhet. Jag har avstått från att
yrka bifall till förslaget i motionen men vill ändå
påpeka att denna praxis att inte ge bidrag till
enskilda projekt enligt min uppfattning även torde
ha sin grund i brist på tillräckliga medel till
kulturverksamhet och till utveckling inom
kulturområdet.