I betänkandet behandlas motioner om museifrågor,
lokalfrågor samt konstfrågor. Samtliga motioner har
väckts under allmänna motionstiden hösten 1998.
Motionsförslag om myndighetsstrukturen på
museiområdet, inrättande av nya museer m.m., stöd
till museijärnvägar samt gratis entréavgifter på
museer för barn och ungdom avstyrks. Likaledes
avstyrks förslag om ett Foto-Sesam-projekt för att
bevara foto och film.
Med anledning av två motionsförslag föreslår
utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande
till regeringen om att det i kommande
budgetpropositioner kort bör anges hur stor del av
föregående års bidrag till olika statliga
kulturinstitutioner som använts till att betala
hyreskostnader.
Ett motionsyrkande med förslag att regeringen skall
ges i uppdrag att utreda behovet av kultur- och
samlingslokaler avstyrks. Utskottet avstyrker även
en begäran att Boverket skall ges i uppdrag att se
över frågan om ökade möjligheter att få bidrag till
hjälpverktyg för hörselskadade i lokaler som används
för kulturarrangemang.
Vidare avstyrks ett motionsyrkande som syftar till
att barn och ungdomar skall ha god tillgång till
repetitionslokaler.
Med hänvisning till de reguljära formerna för
statens förvärv av konst genom Statens konstråd
avstyrks två motioner om en staty över Konung Gustav
VI Adolf respektive ett minnesmärke över den svenske
soldatens insatser i fredens och humanitetens
tjänst.
Utskottet avstyrker också motionsyrkanden som rör
beslutsprocessen vid Statens konstråds inköp av
konst, statens helhetsansvar för estetiska och andra
värden vid statliga upphandlingar samt ett
principuttalande om estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och
två särskilda yttranden.
Motionerna
1998/99:Kr206 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rädda EF Language till
eftervärlden.
1998/99:Kr207 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nationalmuseum för
idrott.
1998/99:Kr217 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket
ges i uppdrag att se över frågan om hjälpverktyg för
hörselskadade i lokaler som används för olika
kulturarrangemang.
1998/99:Kr220 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
undersöka möjligheterna att snarast förverkliga
önskemålen om en staty föreställande framlidne
Gustav VI Adolf i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1998/99:Kr221 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett minnesmärke över den
svenske soldatens insatser i fredens tjänst.
1998/99:Kr223 av Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av s.k.
kompetensmuseer.
1998/99:Kr225 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett Bildens och ungdomens
hus i Sundsvall.
1998/99:Kr226 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
projektet Museum Vandalorum.
1998/99:Kr231 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forsknings- och utställningscentrum i
Göteborg.
1998/99:Kr248 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hjulångaren
Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i
ett museum.
1998/99:Kr250 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om museijärnvägarnas
betydelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
museijärnvägarna i Sverige inom ramen för det
samlade anslaget tillförsäkras ett ekonomiskt stöd.
1998/99:Kr255 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om redovisning av
kulturinstitutionernas lokalförsörjning och
hyreskostnader.
1998/99:Kr268 av Agneta Brendt och Sinikka Bohlin
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett Foto-Sesam.
1998/99:Kr273 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett Foto-Sesam.
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hyror
fortsättningsvis skall redovisas separat,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att värna och
tillgodose barns och ungdomars tillgång till egna
repetitionslokaler för deras estetiska utövningar,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att i
beslutsprocessen rörande gemensam konst i större
omfattning än i dag involvera medborgarna,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
helhetsansvar vid upphandling för att säkerställa
estetiska och andra kvaliteter,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att 1 % av den
totala investeringskostnaden skall avsättas till
estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar.
1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
26. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att utreda och
återkomma med förslag till hur de statliga
konstinköpen kan ske närmare människorna där konsten
skall verka,
32. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för barns och studerandes
möjligheter till fritt inträde på statsstödda
museer,
36. att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen
att utreda behovet av kultur- och samlingslokaler i
enlighet med vad i motionen anförts.
1998/99:Kr506 av Peter Pedersen (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skapandet av ett
nationellt fotbollsmuseum i Degerfors.
Utskottet
Myndighetsstrukturen på museiområdet
Den splittrade strukturen på museiområdet behandlas
i motion Kr223 (m).
Enligt motionären har regeringens ovilja att skapa
en ny och grundläggande museistruktur negativa
återverkningar på hela museiväsendet.
Rollfördelningen mellan Statens kulturråd och
Riksantikvarieämbetet när det gäller
statsbidragsfördelning till länsmuseerna måste få en
slutlig lösning. Svårigheterna för museer med andra
huvudmän än staten och landstingen eller för nya
museer att komma in i det ekonomiska systemet är
stora och förvärras genom att en tydlig struktur
saknas. I motionen föreslås därför att de nuvarande
beteckningarna centralmuseum och ansvarsmuseum
avskaffas och att regeringen skall få i uppdrag att
utarbeta ett förslag som innebär att ett antal
kompetensmuseer utses på olika områden. Dessa
kompetensmuseer skulle - oberoende av huvudmän - få
i uppdrag att utgöra nav inom sina respektive
verksamhetsområden och att fördela statsbidrag.
Utskottet som under föregående riksmöte behandlade
en motion av delvis likartat innehåll hänvisar till
den då lämnade utförliga redogörelsen för de olika
ställningstaganden som gjorts av Musei- och
Kulturutredningarna då det gäller ansvarsmuseirollen
och museistrukturen och till de uttalanden som
gjorts av regeringen i denna fråga dels i 1996 års
kulturproposition, dels i budgetpropositionen för år
1998.
Här kan i stark sammanfattning nämnas att
regeringen i 1996 års kulturproposition uttalade att
strukturen på museiområdet borde utvecklas så att
regeringen skulle få bättre underlag för överblick
och styrning. Vidare kan nämnas att regeringen i
budgetpropositionen för år 1998 anmälde att det inom
Kulturdepartementet pågick en översyn av
organisationsstrukturen inom kulturområdet och att
översynen skulle kunna komma att påverka strukturen
inom museiområdet.
Utskottet underströk vid 1997/98 års riksmöte
angelägenheten av att museiväsendet får en tydligare
struktur så att möjligheterna för regeringens
styrning och effektivisering inom sektorn
förbättras. Utskottet utgick från att de frågor som
framförts i den då behandlade motionen skulle
beaktas i översynsarbetet (bet. 1997/98:KrU7 s.
2-3).
Utskottet kan konstatera att det av
budgetpropositionen för år 1999 framgår att de
museipolitiska frågorna, t.ex. om
ansvarsmuseirollen, fortfarande bereds inom
Regeringskansliet (prop. 1998/99:1 utg. omr. 17
avsnitt 11.3).
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
Kulturrådet nyligen i sitt budgetunderlag för år
2000-2002 uttalat att det inom museiområdet saknas
ett forum för mer kvalificerade diskussioner i
museifrågor. Strukturen inom museiområdet, med ett
stort antal aktörer varav många är relativt små,
torde enligt Kulturrådets bedömning inte kunna leda
till att ett sådant forum spontant kan bildas. Ett
sådant behov har påtalats från flera håll, anför
Kulturrådet som också framhåller att bristen på
samarbete hämmar utvecklingen. Kulturrådet anser sig
kunna spela en viktig samordnande roll för att
främja de centrala, regionala och lokala museernas
möjligheter att exempelvis arbeta med frågor
kopplade till samlingarna, utvecklingen av
utställningsmediet, ökad tillgänglighet,
digitalisering, museipedagogik och konstbildning.
Detta samordningsarbete förutsätts bedrivas i nära
samarbete med museerna, bl.a. genom inrättandet av
en referensgrupp, anför Kulturrådet.
Utskottet förutsätter att regeringen i sin pågående
översyn av bl.a. museistrukturen beaktar sådana
frågor som aktualiserats i motion Kr223 (m) och även
överväger de synpunkter som framförts i Kulturrådets
budgetunderlag. Något särskilt initiativ från
riksdagens sida med anledning av motion Kr223 (m) är
inte påkallat. Motionen avstyrks således.
Inrättande av nya museer m.m.
Principiella ställningstaganden i
museifrågor
Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat
de principiella ställningstaganden som utskottet
gjort i museifrågor (senast i bet. 1997/98:KrU7 s.
7). Ställningstagandena innebär i korthet
att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler
centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda
museer,
att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en
klassificering av museerna i landet eller att bedöma om ett
museum har större eller mindre riksintresse,
att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga
museerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella
ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling,
att, i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde
som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt
förbisetts, detta i första hand får ske inom den rådande
museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser,
att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att
inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer.
Utskottet har även uttalat att när initiativ till
nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar
att investeringar och drift kan finansieras (bet.
1995/96:KrU1 s. 19).
Ett idrottshistoriskt museum i Malmö
I motion Kr207 (m) föreslås att ett nationellt
museum för idrottshistoria skall skapas i Malmö.
Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett
yrkande liknande det nu aktuella med hänvisning till
ovan nämnda principiella ställningstaganden (bet.
1997/98:KrU7 s. 8).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.
Utskottet erinrar i sammanhanget om att det finns
idrottsmuseer av skiftande storlek med kommuner och
föreningar som huvudmän på ett flertal platser i
landet, bl.a. i Malmö. Vidare bör nämnas att
Stiftelsen Sveriges Riksidrottsmuseum under åren
1992-1997 haft utställningslokaler i Globen i
Stockholm. Planer på att flytta museet till
Tennispaviljongen nära Stockholms stadion har måst
skrinläggas. I avvaktan på att museet skall kunna
flytta in i nya lämpliga utställningslokaler i
Stockholm arbetar museipersonalen bl.a. med att
producera utställningar till olika museer och
utställningslokaler i landet. Här kan nämnas att
museet samarbetar med Kungl. biblioteket om en
utställning av idrottsaffischer och med Nordiska
museet om en utställning om idrottens historia som
skall öppnas år 2000. Vidare kan nämnas att museet
har viss informationsverksamhet, främst bland
skolorna i Stockholmstrakten, och viss
depositionsverksamhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr207 (m).
Ett fotbollsmuseum i Degerfors
Av motion Kr506 (v) framgår att fotboll är en
kulturyttring som engagerar de flesta i Degerfors
kommun. I kommunen finns ett fotbollsmuseum som
belyser Degerfors IF:s historia. Yrkande 1 i
motionen syftar till att ett nationellt
fotbollsmuseum skall inrättas i kommunen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet
understryka den stora betydelse som utövandet av
olika idrotter har haft och har för många orter i
Sverige och att vissa idrotter på en del platser
förknippas intimt med den lokala historien. Andra
orters historia kan på liknande sätt vara dominerade
av t.ex. en stor arbetsplats som haft betydelse inte
bara lokalt och regionalt utan för hela landet. Det
kan t.ex. gälla ett mentalsjukhus, en industri eller
en gruva. Det är givetvis av stor betydelse inte
minst för den lokala identiteten att för
eftervärlden bevara sådan historia och sådana
minnen.
Utskottet hänvisar till de principiella
ställningstaganden som refererats i det föregående
och som bl.a. innebär att det i princip "för
närvarande" inte bör inrättas fler centrala, dvs.
statliga, museer eller med dem jämställda museer.
Vidare bör det ankomma på initiativtagarna att
ansvara för att investeringar och drift kan
finansieras i den mån initiativ tas till inrättande
av nya museer.
Vad utskottet anfört innebär att riksdagen bör
avslå motion Kr506 (v) yrkande 1.
Hjulångaren Erik Nordevall
Förslaget i motion Kr248 (fp) syftar till att
hjulångaren Erik Nordevall som ligger på Vätterns
botten skall bärgas och bevaras för framtiden i ett
museum. Byggnader lämpade för ett sådant
museiprojekt finns i Motala, där fartygets maskiner
byggdes på 1800-talet.
Liknande motionsförslag har tidigare behandlats av
utskottet vid olika tillfällen, senast våren 1997.
Utskottet framhöll då att det inte ankommer på
riksdagen att ta ställning till frågan om projektet
kan förverkligas (se bet. 1996/97:KrU6). Utskottet
har inte funnit anledning att ändra sitt
ställningstagande.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.
Bildens och ungdomens hus i Sundsvall
Motionären bakom motion Kr225 (c) anför att det på
nationell nivå saknas ett fotomuseum som beskriver
den fotografiska bilden och fototeknikens utveckling
från 1800-talets mitt och framåt. Inom Sundsvalls
kommun pågår sedan år 1994 ett projekt, kallat
Bildens hus. Bildens hus skall inrymma ett
fotomuseum, som skall rikta sig till alla
medborgare, men speciellt till Mitthögskolan. En
viktig målgrupp för museet är ungdomen i Sundsvall,
som skall ha museet som en fritidsresurs.
Motionsförslaget syftar till att ett Bildens och
ungdomens hus i Sundsvall skall bli ett nationellt
fotomuseum.
Utskottet erinrar om att Nordiska museet i sin
egenskap av nationellt ansvarsmuseum för svensk
kulturhistoria har ett ansvar för kulturhistorisk
fotografi. Museet har på det fotografiska området
som målsättning att utveckla, samordna och stödja
den kulturhistoriska bilden inom museivärlden,
tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva
utvecklingsarbete, undervisa och initiera samverkan
och samordning mellan museer och andra
institutioner. Nordiska museet har i sina samlingar
ca 4 miljoner fotografier, positiv och negativ.
Motivmässigt har insamlingsområdet av tradition
berört svenskt liv och arbete. Fotosamlingar av
varierande omfattning finns också på de statligt
stödda, regionala museerna.
Vidare kan nämnas att Moderna museet har ansvar för
den moderna bildkonsten och konstnärlig fotografi
samt att Tekniska museet i Stockholm, som är
specialmuseum inom området teknik- och
industrihistoria, har samlingar som belyser
fotografihistoriens tekniska utveckling, bl.a. en
specialsamling av fotografier och kameror.
Utskottet konstaterar att satsningar från statens
sida har gjorts och görs inom det insamlingsområde
som behandlas i den aktuella motionen, nämligen det
fotografiska. Enligt utskottets uppfattning ankommer
det på de lokala och regionala intressenterna att
besluta om och ta ansvar för hur man skall gå vidare
med projektet att inrätta ett fotomuseum i
Sundsvall. Riksdagen bör således inte ta något
initiativ med anledning av motion Kr225 (c).
Motionen avstyrks.
Museum Vandalorum i Värnamo
I motion Kr226 (s) redovisas att Stiftelsen Smålands
Konstarkiv i Värnamo som drivs av Smålands
konstnärsföbund har en rik utställningsverksamhet
med 10-15 utställningar per år och en betydande
samling nutida konst av Smålandskonstnärer. Inom
stiftelsens ram har planer utarbetats på att inrätta
ett forum för konstnärer och formgivare, kallat
Museum Vandalorum. Det nya museet skall spegla
samtidskonsten med särskild hänsyn till den samtida
industridesignen. Motionen synes syfta till att
staten skall stödja projektet.
Utskottet erinrar om att en särskild utredare
nyligen tillkallats av regeringen för att klarlägga
det statliga åtagandet på formgivnings- och
designområdet. Av direktiven till utredningen
framgår vilka satsningar som görs för närvarande för
att främja en god utveckling inom svensk formgivning
och design, t.ex. vid Nationalmuseum i Stockholm och
Röhsska museet i Göteborg och att ett statligt stöd
lämnas till Föreningen Svensk Form som under åren
1999-2001 har ett nationellt uppdrag på formområdet.
Utredaren skall bl.a. överväga och lämna förslag
till hur musei- och utställningsverksamheten på
formgivnings- och designområdet kan och bör
utvecklas med hänsyn till behovet av att skapa en
slagkraftig mötesplats för samtida formgivning och
design. I bedömningen skall såväl de statliga som
icke-statliga verksamheterna på området ingå.
Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 mars
2000 (dir. 1999:9).
Enligt utskottets uppfattning bör utredningens
resultat inte föregripas. Utskottet vill tillägga
att - i enlighet med vad som anförts i det
föregående - det bör ankomma på initiativtagarna
till nya museer att finna vägar att finansiera
investeringar och drift för det nya museet.
Riksdagen bör således inte ta något initiativ med
anledning av motion Kr226 (s), som avstyrks.
Ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i
Göteborg
Av motion Kr231 (fp) framgår att det under en längre
tid funnits tankar på att inrätta ett emigranternas
hus i Göteborg. I motionen framhålls att Göteborg
också alltid har haft en betydande invandring.
Regeringen bör, menar motionären bakom motionen, få
i uppdrag att utreda förutsättningarna för att
inrätta ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum om immigration och emigration i
Göteborg.
Föreningen Sverigekontakt med säte i Göteborg
bedriver emigrationsforskning bl.a. inom
forskningsprojektet Göteborgs-emigranten som skall
belysa hur emigrationen från Sverige påverkade den
stora utvandrarhamnen Göteborg. Inom projektets ram
samarbetar föreningen med Landsarkivet i Göteborg,
Göteborgs universitets historiska institution,
Svenska Emigrantinstitutet i Växjö och
Emigrantregistret i Karlstad. Verksamheten vid
Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, som delvis
finansieras med medel från Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv, är främst inriktad på forskning och
dokumentation om svensk emigration. Vid institutet
bedrivs emellertid även migrationsforskning i
samarbete med universitetet i Växjö. Institutet har
även utställningsverksamhet. Även verksamheten vid
Emigrantregistret i Karlstad finansieras till en del
genom Nämnden för enskilda arkiv vid Riksarkivet.
Då det gäller immigrationsforskning kan nämnas den
verksamhet som bedrivs vid Immigrantinstitutet i
Borås, en ideell organisation, vars syfte är att
fungera som informations- och dokumentationscentrum
då det gäller invandrar- och flyktingfrågor. Vidare
bör Stiftelsen Mångkulturellt centrum i Botkyrka
nämnas. Stiftelsen har till uppgift att bygga upp en
kunskapsbas kring det mångkulturella samhällets
historia, vilket bl.a. innebär att man på olika sätt
försöker spegla hur invandringen förändrar Sverige.
Immigrantinstitutet i Borås och Mångkulturellt
centrum i Botkyrka finansieras delvis över
Kulturdepartementets utgiftsområde, anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete.
Vidare bör nämnas att Nordiska museet såsom
ansvarsmuseum har ett övergripande ansvar för svensk
kulturhistoria.
Utskottet anser att det är angeläget att så viktiga
företeelser som emigrationen från och immigrationen
till Sverige speglas i museers och i andra
institutioners verksamhet. Ett viktigt inslag i den
statliga museipolitiken är att museerna inom sina
respektive insamlingsområden genom utställningar och
på annat sätt skapar debatt omkring kulturarvets
demokratiska funktioner, vilket torde inkludera
teman om t.ex. kulturell bakgrund.
Utskottet hänvisar i övrigt till sina i det
föregående refererade principiella
ställningstaganden, som bl.a. innebär att det i
princip "för närvarande" inte bör inrättas fler
centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem
i statsbidragshänseende jämställda museer.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr231 (fp).
EF Language
Enligt vad som sägs i motion Kr206 (m) måste Statens
sjöhistoriska museer bevara någon tävlingsbåt från
vår tid. Förslaget i motionen syftar till att
segelbåten EF Language skall bevaras för
eftervärlden.
Som framgår av utskottets tidigare principiella
ställningstaganden som redovisats i det föregående
får, i den mån insatser behöver göras på ett
insamlingsområde, detta i första hand ske inom den
rådande museiorganisationens ram. Utskottet
konstaterar således att myndigheten Statens
sjöhistoriska museer - i likhet med övriga statliga
museer och utifrån för museet uppställda mål - själv
avgör vilka nyförvärv som skall göras till
samlingarna vid de tre museer som ingår i
myndigheten. Utskottet avstyrker därmed motion Kr206
(m).
Museijärnvägar
Investeringsstöd ur behållningen från särskilda
lotterier, anordnade för kulturella ändamål, har
utgått till museijärnvägar sedan budgetåret 1980/81.
De första åren fördelades bidrag för ändamålet av
regeringen. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 prövar
Kulturrådet frågor om statsbidrag enligt
förordningen (1984:579) om statsbidrag till
museijärnvägar. Kulturrådet får enligt
bestämmelserna i förordningen besluta om att
tilldela en sammanslutning eller en stiftelse som
driver en museijärnväg statsbidrag. Statsbidrag kan
lämnas till större investeringar vid en museijärnväg
om sammanslutningen eller stiftelsen i väsentlig
utsträckning själv bidrar till investeringen genom
medlemmarnas egen arbetsinsats och verksamheten i
övrigt i huvudsak finansieras genom biljettintäkter,
överskott av varuförsäljning och liknande samt genom
stöd från kommuner och landstingskommuner.
Av Kulturrådets budgetunderlag för åren 2000-2002
framgår att rådet sedan år 1984 med stöd av ovan
nämnda förordning har fördelat medel till
museijärnvägar och att s.k. lotterimedel har kunnat
disponeras för ändamålet. De senaste tre åren har
Kulturrådet emellertid inte erhållit några
lotterimedel från regeringen, varför stöd till
museijärnvägar inte har kunnat beviljas.
I motion Kr250 (fp) framhålls att många ideella
museiföreningar gör ett uppoffrande och
beundransvärt arbete för att levandegöra den kultur-
och industrihistoria som forna tiders järnvägar och
järnvägsmaterial representerar. Motionären bakom
motionen anser att det är besvärande att regeringen
upphört att överföra lotterimedel till Kulturrådet,
vilket tidigare gjort det möjligt för dem som driver
museijärnvägarna att utföra sin uppgift. Motionären
föreslår att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag
att åter tillföra Kulturrådet dessa för statskassan
små medel, så att museiföreningarnas verksamhet inte
äventyras (yrkandena 1 och 2).
Utskottet konstaterar att värdefulla insatser görs
av många eldsjälar på kulturarvsområdet, inte minst
då det gäller att ta till vara det
industrihistoriska arvet, till vilket även
kommunikationssystemen - och därmed museijärnvägarna
- enligt utskottets mening bör räknas. Utskottet
erinrar om att en satsning på industrisamhällets
kulturarv skall påbörjas under innevarande år och
pågå t.o.m. år 2001. Medlen, vilka under en
treårsperiod uppgår till sammanlagt 24,5 miljoner
kronor, anvisas under anslaget G 2 Bidrag till
kulturmiljövård. En särskild utredare har haft i
uppdrag att utreda och lämna förslag till formerna
för och den närmare inriktningen av denna satsning.
Förslagen bereds för närvarande inom
Kulturdepartementet.
Utskottet beklagar att det överskott av
traditionella lotterier som årligen anordnas av AB
Svenska Spel till förmån för kulturella ändamål är
förhållandevis begränsat och att regeringen därför
bedömt att det inte är möjligt att överföra medel
till Kulturrådet. Som redovisats är det således
regeringen som beslutar om dessa lotterimedels
användning.
Utskottet kan inte finna att det är motiverat att
riksdagen skall ta något initiativ i frågan. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr250
(fp).
Fråga om gratis inträde på museer för barn
och studerande
I motion Kr275 (v) yrkas att regeringen skall få i
uppdrag att tillsätta en utredning om
förutsättningarna för barns och studerandes
möjligheter att gå gratis på museer (yrkande 32).
Utskottet som vid tidigare tillfällen - senast vid
föregående riksmöte - behandlat liknande yrkanden
erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen
syftar till att kulturpolitiken skall verka för
allas möjlighet till kulturupplevelser. Liksom
tidigare anser utskottet att de statliga och
statsunderstödda institutionerna självfallet bör ha
en prispolitik som gagnar detta mål. Det bör ligga
också i de angivna institutionernas och andra
offentligt stödda institutioners eget intresse att
ha en prispolitik som i ett längre perspektiv leder
till att de kan hålla kvar och om möjligt öka sin
publik. Då det gäller frågan om fri entré för barn
och ungdom vill kulturutskottet - liksom vid
föregående riksmöte - tillägga att kultur för barn
och ungdom generellt sett har en så hög prioritet
att det är särskilt angeläget att denna grupp
uppmärksammas då institutionerna fastställer sina
biljettpriser. (Jämför bet. 1996/97:KrU1 s. 48-49
och 1997/98:KrU1 s. 36-37.)
Utskottet är inte berett att ta initiativ till en
utredning av det slag som föreslagits i det aktuella
motionsyrkandet, som därför avstyrks.
Fråga om inrättande av ett Foto-Sesam
För budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor
för sysselsättningsinsatser på kulturområdet i det
s.k. Sesam-projektet. Projektet syftade till att
skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt
bevarande av kulturarvet och till att öka
tillgängligheten till samlingarna bl.a. genom
digitalisering. Projektet avslutades under år 1998.
Regeringen avser att utarbeta en slutrapport under
år 1999 med en utvärdering av projektet.
I motion Kr268 (s) framhålls att vårdbehoven är
omfattande när det gäller foto och film och att
vården av fotosamlingarna inte ryms inom ramen för
museernas, arkivens och bibliotekens ordinarie
anslag. Erfarenheterna från den s.k. Sesam-
satsningen bör tas till vara, anförs det. Motionen
syftar till att ett s.k. Foto-Sesam skall inrättas.
Även motionärerna bakom motion Kr273 (c) anser att
erfarenheterna från Sesam-projektet nu skall
användas för att ta till vara de fotosamlingar som
finns i museer i hela landet. Regeringen bör få i
uppdrag att låta utreda möjligheterna att inrätta
ett s.k. Foto-Sesam (yrkande 9).
Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har
behandlats av utskottet vid tidigare riksmöten,
senast under 1997/98 års riksmöte. Utskottet
erinrade då om att Nordiska museet är ansvarsmuseum
för kulturhistorisk fotografi och att
Fotosekretariatet vid museet tillsammans med
Fotorådet med representanter för museer, arkiv och
bibliotek hade upprättat en bevarandeplan för svensk
fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen
föreslogs att ett Foto-Sesam skulle inrättas i syfte
att bevara, vårda och tillgängliggöra de
fotografiska samlingarna i museer och arkiv.
Utskottet erinrade också om att medel inom ramen för
Sesam-projektet i något fall beviljats för bevarande
av fotosamlingar och att Sesam-projektet gjort det
möjligt för Svenska Filminstitutet att restaurera
ett antal svenska långfilmer i färg från 1950-,
1960- och 1970-talen. Utskottet förutsatte att
satsningarna på arbetsmarknadspolitiska åtgärder
skulle kunna få en inriktning mot insatser för
bildbevarande (bet. 1997/98:KrU1 s. 59-60).
En särskild enhet, Centrum för kulturhistorisk
fotografi, inrättades den 1 juli 1998 vid Nordiska
museet. I enheten ingår Fotosekretariatet. I
centrumets uppgifter ingår att leda och utveckla det
fotografiska arbetet vid museet, stimulera till ökat
tillgängliggörande och till en intensifierad
forskning om museets fotografiska samlingar.
Centrumet stödjer också sådan verksamhet vid landets
övriga museer och andra fotosamlande institutioner.
I budgetpropositionen för år 1999 föreslogs en
försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT, som syftar
till att kulturarvet skall göras mer tillgängligt.
Satsningen finansieras inom ramen för utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslaget A 3
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, och avser
samlingarna i framför allt de centrala
kulturarvsinstitutionerna och de regionala museerna.
Verksamheten syftar dels till att personer med
arbetshandikapp skall få arbete, dels till att öka
möjligheterna för t.ex. skolor och andra
utbildningsinstitutioner att ta del av museernas
samlingar. Av propositionen framgår att en
arbetsenhet vid varje regionalt museum skall
inrättas. Enheten skall göra fotografier,
arkivmaterial m.m. tillgängliga genom digital
registrering, inläsning och bearbetning. I
försöksverksamheten skall vidare ingå en särskild
regionalpolitisk satsning på tre orter, nämligen
Kiruna, Ulriksfors och Grängesberg (prop. 1998/99:1
utg.omr. 14 avsnitt 4.4).
I sammanhanget kan också nämnas att en särskild
utredare i dagarna avslutar sitt arbete med att se
över förutsättningarna för att bevara och göra
dokumentära filmer tillgängliga i framtiden (Ku
1998:03).
Utskottet förutsätter att regeringen i samband med
beredningen av resultaten av utvärderingen av Sesam-
projektet överväger hur arbetet fortsättningsvis
skall bedrivas med att bevara och göra den
fotografiska bilden tillgänglig. Utskottet är inte
berett att ta något initiativ med anledning av
motionsyrkandena, som således avstyrks.
Vissa lokalfrågor
I två motioner, Kr255 (m) yrkande 13 och Kr274 (mp)
yrkande 7, begär motionärerna att det i anslutning
till resultatredovisningarna för
kulturinstitutionerna i budgetpropositionen varje år
skall finnas en separat redovisning av
hyreskostnaderna.
I sammanhanget kan nämnas att Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi, ESO, som är en kommitté
under Finansdepartementet, för närvarande ser över
principerna för Statens fastighetsverks
hyressättning av ändamålslokaler på kulturområdet.
En rapport från projektet beräknas bli klar under
hösten 1999.
I samband med att utskottet våren 1998 yttrade sig
till finansutskottet över proposition 1997/98:137
Förvaltning av statens fastigheter och statliga
myndigheters lokalförsörjning, m.m. påpekade
utskottet - utan att frågan hade tagits upp i
propositionen - att lokalhyran utgör en mycket stor
del av vissa kulturinstitutioners totala kostnader
och att det skulle vara av värde om regeringen i
resultatredovisningen under institutionernas anslag
i kommande budgetpropositioner kort anger hur stor
del av föregående års anslag som använts till att
betala hyreskostnader (yttr. 1997/98:KrU3y).
Finansutskottet tog i sitt betänkande 1997/98:FiU25
Statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning,
m.m. inte upp frågan om en separat redovisning av
hyreskostnaderna.
Utskottet anser att det är viktigt att bidragen
till verksamheten vid olika kulturinstitutioner kan
jämföras med varandra och att det därvid lätt skall
kunna utläsas hur stor del av bidragen som är
avsatta till den faktiska verksamheten vid
institutionerna respektive till hyreskostnader.
Utskottet vidhåller således sin uppfattning från
våren 1998 och anser i likhet med motionärerna att
det i kommande budgetpropositioner kort bör anges
hur stor del av föregående års bidrag till olika
institutioner som använts till att betala
hyreskostnader. Utskottet tillstyrker motionerna
Kr255 (m) yrkande 13 och Kr274 (mp) yrkande 7. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
I motion Kr275 (v) yrkar motionärerna att regeringen
ges i uppdrag att utreda behovet av kultur- och
samlingslokaler (yrkande 36).
Som framgår av motionen har Boverket så sent som i
mars år 1998 på regeringens uppdrag utrett de
framtida behoven av stöd till icke-statliga
kulturlokaler. I samband med behandlingen av
regeringens förslag hösten 1998 att ta bort det
statliga bidraget till allmänna samlingslokaler
uttalade utskottet att bidrag till dessa lokaler
behövs även i fortsättningen för att kultur- och
föreningslivet skall kunna ges goda möjligheter att
fortsätta med sin verksamhet i hela landet (bet.
1998/99:KrU1 s. 82-83, rskr. 1998/99:58). Utskottet
vidhåller denna uppfattning och förutsätter att
regeringen beaktar denna inställning i samband med
beredningsarbetet inför budgetpropositionen för år
2000. Någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandet är enligt utskottets uppfattning
inte påkallad. Utskottet avstyrker således motion
Kr275 (v) yrkande 36.
Motionärerna bakom motion Kr217 (v) begär att
Boverket ges i uppdrag att se över frågan om ökade
möjligheter att få bidrag till hjälpverktyg för
hörselskadade i lokaler som används för
kulturarrangemang (yrkande 1).
Av förordningen (1994:1215) om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. framgår att
byggnader, bl.a. de som innehåller lokaler till
vilka allmänheten har tillträde, skall vara utförda
på ett sådant sätt att lokalerna är tillgängliga för
och kan användas av personer med nedsatt rörelse-
eller orienteringsförmåga. Med det senare menas
bl.a. nedsatt hörsel. Bestämmelsen gäller vid
nybyggnad och i vissa fall vid ändringar. Hänsyn
måste i det sistnämnda fallet tas till ändringens
omfattning och byggnadens förutsättningar. Enligt
Boverkets föreskrifter skall samlingslokaler som är
avsedda för allmänheten och som byggs eller ändras
utrustas med teleslinga eller annan teknisk lösning
som gör det möjligt för personer med nedsatt hörsel
att lyssna (BFS 1998:38 avsnitt 3:126). Vid ändring
gäller det förbehåll som angetts ovan.
För icke-statliga kulturlokaler och allmänna
samlingslokaler kan bidrag lämnas till
handikappanpassning för både nybyggnation och för
äldre byggnader. Budgetåret 1995/96 lämnades drygt
18 miljoner kronor i bidrag direkt riktat till
handikappanpassning till allmänna samlingslokaler
runt om i landet. Till detta skall läggas bidrag
till handikappanpassning som utan att särredovisas
ingick i ny- och ombyggnationer.
I samband med riksdagsbehandlingen av 1996 års
kulturproposition antogs nationella mål för
kulturpolitiken, bl.a. ett delaktighetsmål, som
innebär att kulturpolitiken skall omfatta alla
medborgare. År 1997 fick Kulturrådet regeringens
uppdrag att göra en kartläggning och ett
handlingsprogram för att främja funktionshindrades
deltagande i kulturlivet. Uppdraget redovisades i
Kulturrådets rapport (1998:3) Funktionshindrades
tillgång till kultur. I budgetpropositionen för år
1999 föreslog regeringen att Kulturrådet skulle få
ökade medel för att förverkliga vissa delar av
handlingsprogrammet, vilket också blev riksdagens
beslut (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17 s. 42, bet.
1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Kulturrådet har,
vilket framgår av regleringsbrevet för år 1999, även
fått ett övergripande ansvar för att fullfölja
handlingsprogrammet. Utskottet har inhämtat att en
av de delar av handlingsprogrammet som Kulturrådet i
första hand skall satsa på är att göra
kulturinstitutionerna tillgängliga för
funktionshindrade.
Utskottet uttalade senast i sitt betänkande
1998/99:KrU5 Vissa teater- och musikfrågor att det
är angeläget att funktionshindrades tillgång till
kultur förbättras. Utskottet hänvisade därvid bl.a.
till 1996 års kulturproposition, där det anfördes
att viktiga delar av kulturlivet bedrivs i
institutionella former och att ansvaret för att
anpassning sker och resurser avsätts för de
funktionshindrades delaktighet ligger även hos de
enskilda institutionerna.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det
inte behövs någon särskild utredning av det slag som
framförs i motionen. Motion Kr217 (v) yrkande 1
avstyrks därför.
I motion Kr274 (mp) påtalar motionärerna behovet av
god tillgång till repetitionslokaler för barn och
ungdomar för deras estetiska verksamhet (yrkande
21).
Utskottet noterar att frågan om tillgång till
repetitionslokaler i första hand är en angelägenhet
för kommunerna.
Utskottet har inhämtat att Kommunförbundet åren
1990, 1993 och 1997 undersökt tillgången till
repetitionslokaler i 252 av landets kommuner. Av
undersökningen kan utläsas att antalet
repetitionslokaler år 1990 uppgick till 378, år 1993
till 624 och år 1997 till 533. Dessutom fanns vart
och ett av åren över 100 s.k. musikhus (107, 141
respektive 125 stycken).
Utskottet vill också erinra om att Ungdomsstyrelsen
i regleringsbrevet för år 1999 av regeringen fått i
uppdrag att göra en översyn av föreningslivets
tillgång till lokaler av olika slag för
ungdomsverksamhet i hela landet. Härtill bör påpekas
att en del av föreningslivets lokaler, t.ex. de
allmänna samlingslokalerna, är tillgängliga även för
icke-föreningsanslutna ungdomar.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motion Kr274 (mp) yrkande 21.
Bild och form samt konsthantverk
I två motioner yrkas att riksdagen skall uttala sig
om utförande av två, i motionerna angivna,
konstnärliga verk.
Enligt motion Kr220 (m) bör regeringen få i uppdrag
att undersöka möjligheterna att snarast förverkliga
önskemålen om en staty föreställande framlidne
Konung Gustav VI Adolf. Motionären framhåller att
Konung Gustav VI Adolf manifesterar demokratins
kungadöme och påminner om att han var en framstående
kulturpersonlighet, arkeolog och samlare.
Uppförandet av ett minnesmärke över den svenske
soldatens insatser i fredens och humanitetens tjänst
föreslås i motion Kr221 (m). Motionären menar att
det finns skäl att på detta sätt uppmärksamma de
goda förebilderna och vardagshjältarna. Genom ett
sådant minnesmärke skulle samtidigt de hedras som -
trots att vi levat i fred - fått sätta livet till.
Utskottet vill kort redovisa de reguljära formerna
för statens förvärv av konst.
Riksdagen har godkänt övergripande mål för Statens
konstråds verksamhet. Enligt dessa mål har Statens
konstråd till uppgift att verka för att konsten blir
ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst
till statens byggnader och andra lokaler för statlig
verksamhet, att medverka till att konst tillförs
även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas
av staten samt att sprida kunskap om konstens
betydelse för en god samhällsmiljö (SFS 1996:1597).
Medel för ändamålet anvisas inom utgiftsområde 17
under anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (beträffande budgetåret 1999 se
prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 s. 71-77, bet.
1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
Regeringen har i regleringsbrev satt upp
verksamhetsmål för Konstrådet. Bl.a. skall förvärv
av fast konst till ny- och ombyggnadsprojekt för
statligt lokalbruk prioriteras framför
konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas
av staten. Vid satsningar i offentliga miljöer som
inte brukas av staten skall fast konst till
bostadsområden samt skolor och andra miljöer för
barn och ungdom prioriteras. Kvalificerade uppdrag
som gäller fast konst skall fördelas till många
konstnärer, även till unga konstnärer. Förvärv av
konst till befintliga lokaler som brukas av staten
skall göras för att tillgodose statliga myndigheters
ansökningar. Förvärv av konst skall göras över hela
landet. Konstrådet skall som största beställare av
offentlig konst i landet främja förnyelse och
utveckling inom området. Konstrådet skall även
medverka till en gynnsam utveckling inom arkitektur-
, form- och designområdet i enlighet med de av
riksdagen beslutade målen för statens engagemang i
arkitektur, formgivning och design.
Utskottet anser att det inte bör vara riksdagens
uppgift att uttala sig om vilka enskilda konstverk
som skall beställas, utföras och uppföras.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkandena i motionerna Kr220
(m) och Kr221 (m) om uttalanden om vissa konstverk.
Regeringen bör enligt motion Kr275 (v) få i uppdrag
att göra en översyn av Statens konstråd och därvid
utreda hur de statliga konstinköpen kan ske närmare
de människor i vilkas miljö konsten skall placeras.
Regeringen bör därefter förelägga riksdagen förslag
i frågan (yrkande 26).
I motion Kr274 (mp) begärs att medborgarna i större
utsträckning än vad som är fallet i dag skall
involveras i beslutsprocessen vid förvärv av konst
för offentliga miljöer som inte brukas av staten
(yrkande 33). Fastighetsägare, brukare och allmänhet
skall ges möjlighet att komma till tals.
Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte ett
motionsyrkande som motsvarar de nu aktuella
yrkandena (bet. 1997/98:KrU10 s. 2-3). Utskottet
redovisade de övergripande målen för Konstrådet och
att ett återrapporteringskrav givits i
regleringsbrevet enligt vilket Konstrådet skall
redovisa olika samarbetsformer vid anskaffning av
konst. Utskottet hade vidare inhämtat att Konstrådet
genomgående tillämpar ett samråd med
fastighetsägare, arkitekter och brukare, där frågor
om placering av verk och val av konstnärer berörs.
Liksom vid föregående riksmöte vill utskottet
understryka att det är av stor vikt att brukarna ges
möjlighet att aktivt delta i beslutsprocessen och
att känna delaktighet i den konstnärliga
utsmyckningen när staten genom Konstrådet bidrar
till konstnärlig utsmyckning av icke-statliga
miljöer. Ett led i detta arbete är bl.a. de
informationsinsatser och den konstpedagogiska
verksamhet som rådet enligt de övergripande målen
skall ansvara för.
Utskottet vill påminna om att det främst är
kommunerna som har huvudansvaret för utformningen
och den konstnärliga utsmyckningen av icke-statliga
gemensamma miljöer.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr274 (mp) yrkande 33 och Kr275 (v)
yrkande 26.
Kvalitetstänkande, kunskaper om människans psyke och
livsutveckling, social medvetenhet och insikt om
människors behov av en god livsmiljö bör enligt
motion Kr274 (mp) vara utgångspunkter vid statlig
upphandling av byggnader och anläggningar. Staten
bör ta ett helhetsansvar för att säkerställa
estetiska och andra kvaliteter vid upphandling
(yrkande 34).
Vid 1997/98 års riksmöte godkände riksdagen
regeringens förslag till mål för en statlig politik
för arkitektur, formgivning och design (prop.
1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).
Som ett första steg i förverkligande av
handlingsprogrammet antogs regeringens förslag till
lagar om ändring i väglagen (1971:948), plan- och
bygglagen (1987:10) och lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg. I propositionen redovisades ett
antal åtgärder som regeringen avsåg att vidta för
att staten skall vara förebildlig när det gäller
arkitektur, formgivning och design. Uppdrag har
därefter lämnats till Statens fastighetsverk att
initiera erfarenhetsutbyte mellan statliga
myndigheter som förvaltar fastigheter och att ta
fram en exempelsamling och vägledning i
upphandlingsfrågor. De statliga myndigheterna har
fått i uppdrag att upprätta egna kvalitetsprogram.
Vid 1997/98 års riksmöte beslöt riksdagen vidare om
en sådan ändring av lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling att, när det bedöms vilket anbud som är
det mest fördelaktiga, hänsyn skall tas till
samtliga omständigheter, däribland kvalitet och
estetiska egenskaper (prop. 1996/97:153, bet.
1997/98:FiU7, rskr. 1997/98:61).
Utskottet anser att det inte finns anledning för
riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som
begärs i motion Kr274 (mp) yrkande 34, varför
yrkandet avstyrks.
I motion Kr274 återkommer Miljöpartiet med ett
förslag om att riksdagen skall ge regeringen till
känna att 1 % av den totala investeringskostnaden
skall avsättas till estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar (yrkande 39).
Vid behandlingen av den arkitekturpolitiska
propositionen år 1998 bereddes bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig till kulturutskottet över
propositionen och de aktuella motionerna.
Bostadsutskottet anförde att det i det fortsatta
arbetet med arkitektur och formgivning ingår att
behandla frågor om styrmedlens konsekvenser för den
byggda och formade miljön. Bostadsutskottet
exemplifierade med att staten kräver att kommunerna
i de lokala investeringsprogrammen för ekologisk
utveckling och omställning skall redovisa hur de
arkitektoniska kvaliteterna skall tas till vara
(yttr. 1997/98:BoU6y).
Kulturutskottet anser - liksom vid 1997/98 års
riksmöte - att de statliga konstinköpen bör grundas
på en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas
till omfattningen av byggandet vid en viss tidpunkt.
Dock borde 1 % av den totala byggkostnaden kunna
vara ett rimligt riktmärke. Omtanke om estetisk
utformning, materialval m.m. och omsorg om hela
miljöers utformning borde kunna genomsyra
byggprojekt utan att det satts upp ett särskilt mål
för hur stor - eller liten - andel som skall
avsättas för ändamålet.
Utskottet föreslår - med samma motivering som
tidigare år - att riksdagen avslår det nu aktuella
motionsyrkandet, dvs. motion Kr274 (mp) yrkande 39.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr223,
res. 1 (m)
2. beträffande ett idrottshistoriskt museum i Malmö
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr207,
3. beträffande ett fotbollsmuseum i Degerfors
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr506 yrkande 1,
4. beträffande hjulångaren Erik Nordevall
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr248,
5. beträffande Bildens och ungdomens hus i Sundsvall
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr225,
res. 2 (c, mp)
6. beträffande Museum Vandalorum i Värnamo
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr226,
7. beträffande ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr231,
res. 3 (fp)
8. beträffande EF Language
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr206,
9. beträffande museijärnvägar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr250,
res. 4 (fp)
10. beträffande gratis inträde på museer för barn och
studerande
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 32,
res. 5 (v)
11. beträffande inrättande av ett Foto-Sesam
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr268 och
1998/99:Kr273 yrkande 9,
12. beträffande separat redovisning av hyreskostnader
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr255
yrkande 13 och 1998/99:Kr274 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande utredning om behovet av kultur- och
samlingslokaler
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 36,
14. beträffande bidrag till hjälpverktyg för
hörselskadade i lokaler som används för kulturarrangemang
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr217 yrkande 1,
res. 6 (v)
15. beträffande tillgång till repetitionslokaler för barn
och ungdomar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 21,
16. beträffande konstnärliga verk
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr220 och
1998/99:Kr221,
17. beträffande de statliga konstinköpen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 33 och
1998/99:Kr275 yrkande 26,
18. beträffande statens helhetsansvar för att säkerställa
estetiska och andra kvaliteter vid upphandling
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 34,
res. 7 (mp)
19. beträffande estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 39.
res. 8 (c, mp)
Stockholm den 13 april 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),
Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).
Reservationer
1. Myndighetsstrukturen på museiområdet
(mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Myndighetsstrukturen på museiområdet som
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med
"avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen i sitt arbete med
att se över myndighetsstrukturen på museiområdet,
förutom att överväga de synpunkter som framförts i
Kulturrådets budgetunderlag, också skall pröva de
förslag som väckts i motion Kr223 (m) och som
innebär att ett antal kompetensmuseer skall utses på
olika områden. Oberoende av vilka som är huvudmän
för dessa museer, skall de fungera som nav inom sina
respektive verksamhetsområden och fördela
tillkommande statsbidrag.
Vad utskottet således anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr223 (m) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr223 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bildens och ungdomens hus i Sundsvall
(mom. 5)
Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bildens och ungdomens hus i Sundsvall som
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion Kr225 (c)
konstaterar utskottet att det saknas ett museum som
på nationell nivå behandlar alla aspekter av
företeelsen fotografi. Det är därför välkommet att
man i Sundsvall tagit initiativ till att inrätta ett
särskilt fotomuseum, eftersom fotografi är ett
insamlingsområde som hittills inte har
uppmärksammats tillräckligt. Det är också glädjande
att projektansvariga i hög grad tar sikte även på de
unga i Sundsvall och eftersträvar ett aktivt
samarbete med Mitthögskolan. Regeringen bör därför i
kommande budgetproposition föreslå åtgärder i syfte
att Bildens och ungdomens hus i Sundsvall skall
kunna inrättas som ett nationellt fotomuseum.
Vad utskottet således anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr225 (c) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande Bildens och ungdomens hus i Sundsvall
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum i Göteborg (mom. 7)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum i Göteborg som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motion Kr231 (fp)"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att så viktiga
företeelser som emigration från och immigration till
Sverige speglas i museers och andra institutioners
verksamhet. Det finns därför starka skäl att
välkomna det förslag som framförts i motion Kr231
(fp). I likhet med motionärerna bakom den nu
aktuella motionen anser utskottet att regeringen
skall utreda de närmare förutsättningarna för att
inrätta ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum för emigrations- och
immigrationsfrågor i Göteborg i syfte att därefter
förelägga riksdagen förslag i frågan. Regeringen bör
därvid överväga om den i motionen föreslagna
lokaliseringen till Tullhuset i Göteborg är
ändamålsenlig.
Vad utskottet således anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr231 (fp) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum i Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr231 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Museijärnvägar (mom. 9)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Museijärnvägar som börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "motion Kr250 (fp)" bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att värdefulla insatser görs
av många eldsjälar då det gäller att levandegöra det
kulturhistoriska arvet i form av museijärnvägar. De
bidrag som tidigare lämnats till investeringar vid
museijärnvägar har varit förhållandevis små och har
som framhålls i motion Kr250 (fp) inte belastat
statsbudgeten. Enligt utskottets uppfattning är det
inte acceptabelt att stödet upphört att utgå på
grund av att överskottet på de statliga
kulturlotterierna minskat. Utskottet anser därför
att regeringen i budgeten för år 2000 skall beräkna
medel på kulturbudgeten för detta ändamål.
Vad utskottet således anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr250 (fp) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande museijärnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr250 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Gratis inträde på museer för barn och
studerande (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Fråga om gratis inträde på museer för barn
och studerande som börjar med "Utskottet som" och
slutar med "därför avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion Kr275 (v) att det är angeläget att barn och
ungdomar stimuleras att besöka museer (yrkande 32).
Det är därför oroande att dessa båda gruppers
museibesök minskat de senaste åren. Ett skäl härtill
kan - som framhålls i den aktuella motionen - vara
museernas inträdesavgift. Utskottet delar den
uppfattning som uttrycks i den aktuella motionen,
nämligen att det skall vara fri entré på statligt
stödda museer för barn och studerande.
Mot den angivna bakgrunden bör regeringen tillsätta
en utredning om förutsättningarna för att låta barn
och studerande gå fritt på museer. I
utredningsuppdraget bör ingå att se på de eventuella
konsekvenserna för museerna av minskade
biljettintäkter, att undersöka hur läraravtal och
timplaner påverkar barns möjligheter att inhämta
kunskap på museerna samt att utreda vilka
pedagogiska resurser som finns på de
statsunderstödda museerna för att ta emot
barngrupper. Utredningen bör föreslå åtgärder som
förbättrar barns och studerandes möjlighet att
inhämta kunskaper på våra statsunderstödda museer.
Vad utskottet således anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr275 (v) yrkande 32 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande gratis inträde på museer för barn och
studerande
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 32
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bidrag till hjälpverktyg för
hörselskadade i lokaler som används för
kulturarrangemang (mom. 14)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Vissa lokalfrågor som börjar med "Utskottet
uttalade" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Trots att vissa insatser görs för att göra
kulturinstitutioner tillgängliga för bl.a.
hörselskadade är det enligt utskottets mening långt
ifrån tillräckligt.
Utskottet anser att det är en självklarhet att alla
skall ha rätt att ta del av och kunna vara delaktiga
i kultur- och föreningslivet.
Utskottet finner därför att Boverket bör ges i
uppdrag att se över frågan och beräkna kostnaderna
för nödvändiga, ökade bidrag till hjälpverktyg för
hörselskadade i lokaler som används för
kulturarrangemang.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr217 (v) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande bidrag till hjälpverktyg för hörselskadade i
lokaler som används för kulturarrangemang
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr217 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Statens helhetsansvar för att
säkerställa estetiska och andra kvaliteter
vid upphandling (mom. 18)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bild och form samt konsthantverk som börjar
med "Utskottet anser att det inte finns" och slutar
med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör staten i enlighet med
vad som anförs i motion Kr274 (mp) ta ett
helhetsansvar för att säkerställa estetiska och
andra kvaliteter vid upphandling. Staten bör därvid
föregå med gott exempel. De åtgärder som hittills
vidtagits för att främja en sådan utveckling är
enligt utskottets mening inte tillräckliga.
Regeringen bör därför överväga vilka ytterligare
åtgärder som bör genomföras och förelägga riksdagen
förslag i frågan. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 34 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande statens helhetsansvar för att säkerställa
estetiska och andra kvaliteter vid upphandling
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar (mom. 19)
Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bild och form samt konsthantverk som börjar
med "Vid behandlingen" och slutar med "yrkande 39"
bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det sedan år 1937 finns en
rekommendation om att 1 % av byggnadskostnaderna bör
avsättas till utsmyckning av offentliga byggnader.
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion
Kr274 (mp) om vikten av att riksdagen tar ett
principbeslut om att minst 1 % av den totala
investeringskostnaden bör avsättas till estetisk
utsmyckning vid byggande av vägar och broar samt vid
all ny- och ombyggnation av sådana offentliga
lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som
erhåller någon form av statligt stöd. Riksdagen bör
med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 39 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 39
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Konstnärliga verk (mom. 16)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anför:
Vi har på grundval av den ansvarsfördelning som
riksdagen beslutat beträffande förvärv av fast konst
till statliga och icke statliga miljöer samt inköp
av konst för befintliga lokaler som brukas av staten
avstått från att yrka bifall till motion Kr220 (m)
om en undersökning av möjligheterna att förverkliga
önskemålen om en staty föreställande framlidne
Konung Gustav VI Adolf. Vi vill dock framhålla att
goda skäl för uppförande av en sådan staty har
framförts i motionen och att det saknas statyer på
allmän plats över vårt sekels konungar.
2. Konstnärliga verk (mom. 16)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och
Roy Hansson (m) anför:
Vi har på grundval av den ansvarsfördelning som
riksdagen beslutat beträffande förvärv av fast konst
till statliga och icke statliga miljöer samt inköp
av konst för befintliga lokaler som brukas av staten
avstått från att yrka bifall till motion Kr221 (m)
om uppförande av ett minnesmärke över den svenske
soldatens insatser i fredens och humanitetens
tjänst. Vi vill dock framhålla att goda skäl har
framförts i motionen för uppförande av ett sådant
minnesmärke. Syftet med förslaget har också varit
att de goda förebilderna och vardagshjältarna skulle
uppmärksammas och att de som fått sätta livet till -
trots att vi levat i fred - skulle hedras.