Konstitutionsutskottets betänkande
1998/99:KU08

Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank


Innehåll

1998/99
KU8

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas  proposition  1997/98:164
Ändringar  i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
I propositionen  föreslås  att riksbanks-lagen delas
in i kapitel. Vidare föreslås  att Riksbanken ges en
utökad   föreskriftsrätt,   att  bestämmelserna   om
Riksbankens   kreditgivning  förtydligas,   att   en
bestämmelse om  att  Riksbanken  får  tillhandahålla
system för avveckling av betalningar införs  och att
begreppet kreditinstitut ändras till finansinstitut.
Två   motioner   har   väckts   med   anledning  av
propositionen.
Utskottet konstaterar att de
ändringar som föreslås i
propositionen innebär ändringar av
redaktionell karaktär och sådana
ändringar som lagfäster Riksbankens
praxis. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag och
avstyrker motionerna. Moderata
samlingspartiets representanter
reserverar sig till förmån för att
det i riksbankslagen förs in ett
stycke där de bestämmelser som rör
fullmäktiges ansvarsområde anges.
Företrädarna för Vänsterpartiet
reserverar sig beträffande förbudet
mot s.k. monetär finansiering.

Propositionen

1997/98:164   vari   yrkas   att   riksdagen   antar
regeringens förslag till
1.  lag  om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,
2. lag om  ändring  i lagen (1998:000) om ändring i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
3. lag om ändring i lagen  (1998:000)  om ändring i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
4.  lag  om ändring i lagen (1992:1602) om  valuta-
och kreditreglering,
5. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre
sedlar,
6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslagen är intagna i bilaga 1.

Motionerna

1997/98:Fi72  av  Birgitta  Hambraeus (c) vari yrkas
att riksdagen i enlighet med  vad i motionen anförts
beslutar  ändra  8  kap.  1  §  lagen   om  Sveriges
riksbank,  så  att  staten  får  samma fördelar  vid
upplåning hos Riksbanken som finansinstitut.

1998/99:Fi4 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen  beslutar  att  bestämmelser  om
fullmäktiges ansvarsområde i enlighet med 41 § i det
tidigare lagförslaget förs in som första  stycke i 1
kap.  5  §  riksbankslagen  i  enlighet med vad  som
anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att de  förändringar  som
kom    till    uttryck   i   konstitutionsutskottets
betänkande 1997/98:KU15  förs  in  i den nya lagen i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

Proposition    1997/98:164    Ändringar   i    lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank  remitterades  till
finansutskottet.   Finansutskottet   beslutade   att
överlämna  propositionen  och  de  med  anledning av
propositionen  väckta  motionerna  1997/98:Fi72  och
1998/99:Fi4   till   konstitutionsutskottet    under
förutsättning    av   detta   utskotts   medgivande.
Utskottet har den  29  oktober 1998 beslutat ta emot
ärendet.
I  propositionen  anges  att   Europeiska  monetära
institutet  (EMI)  har  beretts tillfälle  att  avge
yttrande.   När  propositionen   överlämnades   till
riksdagen hade  regeringen  ännu inte erhållit något
yttrande från EMI. Regeringen har sedermera erhållit
ett  yttrande  från Europeiska  centralbanken  (ECB)
vilken har tagit över EMI:s uppgifter. Yttrandet har
överlämnats av regeringen  till  finansutskottet som
lämnat det vidare till konstitutionsutskottet.
Proposition   1997/98:40  innehåller   förslag   om
Riksbankens    ställning.     Konstitutionsutskottet
behandlar  proposition  1997/98:40   i  betänkandena
1997/98:
KU15 samt 1998/99:KU2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I     proposition     1997/98:164    föreslås    att
riksbankslagen delas in  i  kapitel. Vidare föreslås
att  Riksbanken ges en utökad  föreskriftsrätt,  att
bestämmelserna    om    Riksbankens    kreditgivning
förtydligas,  att  en  bestämmelse om att Riksbanken
får   tillhandahålla  system   för   avveckling   av
betalningar  införs och att begreppet kreditinstitut
ändras till finansinstitut.
Ändringarna föreslås  träda  i  kraft den 1 januari
1999.

Yttrande från Europeiska centralbanken
(ECB)

Med   hänvisning   till  sitt  relativt   omfattande
yttrande  över förslaget  om  Riksbankens  ställning
(prop.     1997/98:40)      begränsar     Europeiska
centralbanken  sitt  yttrande över  de  nu  aktuella
förslagen  till  att  avse   vissa  aspekter  (ECB:s
yttrande  över  förslagen  om Riksbankens  ställning
återfinns i bilagorna 10 och 11 i prop. 1997/98:40).
ECB  noterar  bl.a.  att ändringen  till  begreppet
finansinstitut  innebär   att   erforderlig  klarhet
uppnås.  ECB  noterar och välkomnar  att  Riksbanken
skall erhålla betryggande  säkerhet när den beviljar
kredit i penningpolitiskt syfte och när den beviljar
kredit     under     dagen     för     att    främja
betalningssystemets    funktion.    Förslagen     om
Riksbankens  kreditgivning  och  om  återköpsavtal i
penningpolitiskt  syfte  kommer  att underlätta  den
framtida integrationen av Riks-banken  i  Europeiska
centralbankssystemet (ECBS). ECB noterar 6  kap. 8 §
enligt   vilken  Riksbanken  i  likviditetsstödjande
syfte och, om det finns särskilda skäl, på särskilda
villkor får  bevilja kredit eller lämna garanti till
sådana bankinstitut  och  svenska  företag  som står
under   tillsyn  av  Finans-inspektionen.  En  sådan
bestämmelse  kan  behöva ses över igen före Sveriges
deltagande i EMU och Riksbankens integration i ECBS.
ECB har ingen erinran mot att yttrandet
offentliggörs. Yttrandet har, som nämnts
ovan, vidarebefordrats till
konstitutionsutskottet och finns också
tillgängligt hos Finansdepartementet (dnr
Fi 98/1880).

Kapitelindelning av lagen om Sveriges
riksbank

Propositionen

I proposition 1997/98:40  om  Riksbankens  ställning
föreslås   ett   stort   antal   ändringar  i  lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank.  De  flesta av dem
föranleds   av   att   Riksbankens  ledningsstruktur
föreslås förändras. Regeringen  anför  i proposition
1997/98:164   att   om   förslaget   i   proposition
1997/98:40  antas  kommer  riksbankslagen  att   bli
svårläst och oöverskådlig. Det finns därför skäl att
dela  in lagen i kapitel. I bilaga 3 i propositionen
återges  riksbankslagen såsom den föreslås se ut den
1 januari 1999.
Propositionen   grundas   på   en   promemoria  som
utarbetats inom Finansdepartementet. I  promemorian,
som har remissbehandlats, föreslås vissa ändringar i
lagen  (1988:1385)  om Sveriges riksbank, bl.a.  att
lagen  delas in i kapitel.  I  promemorian  föreslås
också att  den  i  proposition 1997/98:40 föreslagna
uppräkningen i 41 §  av  fullmäktiges  uppgifter tas
bort. Fullmäktige i Sveriges riksbank anför  i  sitt
remissvar  på  promemorian  att det inte finns någon
anledning   att  avvika  från  förslaget   i   såväl
partiöverenskommelsen  som  i proposition 1997/98:40
att  i  en  bestämmelse  räkna  upp   vad   som   är
fullmäktiges ansvarsområde. Fullmäktige föreslår att
det  i  1 kap. 5 § i den nya lagen tas in ett första
stycke   som   anger   de   bestämmelser   som   rör
fullmäktiges  ansvarsområde.  Regeringen  framhåller
dock   i   proposition  1997/98:164  att  den,  till
skillnad från  fullmäktige,  anser  att  det  saknas
behov av att i en särskild bestämmelse i lagen räkna
upp just fullmäktiges arbetsuppgifter. I proposition
1997/98:164 föreslås således att paragrafen utgår.

Motionen

I  motion  1998/99:Fi4  av  Lars  Tobisson m.fl. (m)
framhålls   att  propositionen  i  allt   väsentligt
innehåller förslag  till  lagtekniska  förändringar.
Motionärerna ställer sig bakom de förtydliganden som
föreslås  i  propositionen,  bl.a.  genom att  lagen
delas   in   i  kapitel.  I  motionen  noteras   att
lagförslaget    inte     tar    hänsyn    till    de
ställningstaganden i vissa  sakfrågor  som gjordes i
betänkande 1997/98:KU15 och som riksdagen har ställt
sig bakom.
Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att de
förändringar  som  kom  till  uttryck  i  betänkande
1997/98:KU15  förs  in  i den nya lagen. De aktuella
ändringarna  avser  att  mottagare   av  Riksbankens
skriftliga   redogörelse   skall   vara   riksdagens
finansutskott  och  att Högsta domstolen skall  vara
överpröv-ningsinstans   i   mål   om   skiljande  av
direktionsledamot från anställning (yrkande 2).
Motionärerna   noterar   vidare   att   proposition
1997/98:164   avviker   från  såväl  den  ännu  inte
färdigbehandlade   propositionen    1997/98:40    om
Riksbankens    ställning   som   den   bakomliggande
fempartiuppgörelsen.  Den i den tidigare 41 § tänkta
uppräkningen av det nya  fullmäktiges  ansvarsområde
har tagits bort. Motiveringen för detta  är  ytterst
knapphändig,    trots    att   riksbanks-fullmäktige
förordat   att   bestämmelsen   skall   vara   kvar.
Motionärerna föreslår att det i 1 kap. 5 § i den nya
lagen tas in ett första  stycke  som  i enlighet med
den  tidigare  föreslagna 41 § anger de bestämmelser
som rör fullmäktiges ansvarsområde (yrkande 1).

Utskottet

Inledningsvis vill  utskottet  erinra  om  att det i
betänkandena   1997/98:KU15   och   1998/99:KU2  har
behandlat    proposition    1997/98:40   Riksbankens
ställning.  Utskottet  har i dessa  två  betänkanden
ställt sig bakom regeringens  förslag  i proposition
1997/98:40  med  undantag  för  följande  ändringar.
Utskottet   föreslår   att   Riksbankens  skriftliga
redogörelse    skall    lämnas    till    riksdagens
finansutskott,  inte riksdagen. Vidare  skall  andra
direktionsledamöter  än  riksbankschefen  kunna föra
talan  mot  ett beslut att skilja vederbörande  från
uppdraget  hos   Högsta   domstolen  i  stället  för
Arbetsdomstolen. Dessutom föreslås  en  redaktionell
ändring.  Dessa förslag från utskottet, som  således
förs  fram  i   betänkandet   1998/99:KU15,  innebär
ändringar i 33 b, 47 och 50 §§ i riksbankslagen.
Utskottet  kan  konstatera  att  de  ändringar  som
föreslås i den nu aktuella propositionen 1997/98:164
innebär  ändringar  av  redaktionell  karaktär   och
sådana  ändringar  som lagfäster Riksbankens praxis.
Bland annat föreslås  att  riksbankslagen delas in i
kapitel.  De tre nyss nämnda  paragraferna  föreslås
därvid få nya  beteckningar,  i  likhet  med  övriga
paragrafer  i  riksbankslagen,  men någon ändring  i
dessa   paragrafers   lydelse   föreslås    inte   i
proposition 1997/98:164.
Konstitutionsutskottet  har  inget att invända  mot
att riksbankslagen delas in i kapitel.  De ändringar
som  utskottet  föreslår  i  33  b,  47  och  50  §§
riksbankslagen  i  betänkande  1998/99:KU2  påverkas
inte av att paragraferna ändrar beteckning. Kravet i
motion Fi4 (m) yrkande 2 om att de förändringar  som
kom  till  uttryck  i  betänkande 1997/98:KU15 skall
föras  in  i  den  nya  riksbankslagen   är  således
tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd med anledning
av yrkandet är inte påkallad, och motionen  avstyrks
därmed i denna del.
Vidare yrkas i motion Fi4 (m) att det i 1 kap.  5  §
riksbankslagen  skall tas in ett särskilt stycke som
räknar  upp  det nya  fullmäktiges  arbetsuppgifter.
Utskottet vill  för  sin  del  framhålla  att  genom
indelningen  av  riksbankslagen i kapitel nås en god
överblick över lagen.  Fullmäktiges  arbetsuppgifter
framgår  av lagen i dess helhet. Att i  en  särskild
bestämmelse  upprepa  bestämmelser  som återfinns på
annan plats i lagen är överflödigt. Utskottet  delar
således regeringens uppfattning att det saknas behov
att   i  en  särskild  bestämmelse  räkna  upp  just
fullmäktiges arbetsuppgifter.
Således  avstyrks  motion  Fi4 (m) yrkande 1. Den i
propositionen föreslagna lydelsen  av  1  kap.  5  §
riksbankslagen tillstyrks.

Riksbankens kreditgivning

Propositionen

I   propositionen  föreslås  att  bestämmelserna  om
Riksbankens  kreditgivning  förtydligas.  Riksbanken
får  möjlighet  att  bevilja kredit även till  andra
företag  än  bankinstitut.   Vidare   föreslås   att
skillnaden  mellan  kreditgivning i penningpolitiskt
syfte och kreditgivning  under dagen som syftar till
att     främja     en     säker     och     effektiv
betalningsavveckling klargörs.
Kreditgivning i penningpolitiskt syfte och för  att
främja  betalningssystemets  funktion  får  beviljas
endast      mot      betryggande     säkerhet.     I
likviditetsstödjande syfte  får  Riksbanken  bevilja
kredit   eller  ge  garanti  till  bankinstitut  och
svenska företag under Finansinspektionens tillsyn.
Regeringen  erinrar  om  att Riksbanken enligt 23 §
riksbankslagen inte får bevilja  kredit till staten.
Bestämmelsen  omfattar  dock inte intradagskrediter.
En  statlig  myndighet  som   deltar  i  Riksbankens
betalningssystem  (RIX)  bör kunna  beviljas  kredit
under dagen på samma villkor  som  övriga deltagare.
Bestämmelsen  i  nya  8  kap. 1 § bör därför  enligt
regeringen anpassas till detta.
Motionen

I  motion  1997/98:Fi72  av Birgitta  Hambraeus  (c)
föreslås att riksbankslagen  ändras  så  att statens
upplåning  underlättas.  Motionären  hänvisar   till
Maastrichtfördragets  artikel 104 där det föreskrivs
att   det   är   förbjudet   för    medlemsländernas
centralbanker  att  ge  bl.a. nationella  regeringar
rätt att övertrassera konton  eller att ge dem andra
former   av  krediter.  Enligt  motionären   innebär
restriktionen  en  diskriminering av det offentliga.
Sverige har anpassat  sig  till detta förbud. Därmed
är staten tvingad att täcka sina budgetunderskott på
marknaden  och  är  utlämnad  till   den  ränta  som
finansinstituten  bestämmer.  Motionären  anser  att
riksdagen bör ta tillbaka EU-anpassningen  på  detta
område och besluta ändra 8 kap. 1 § i riksbankslagen
så  att  staten får samma fördelar vid upplåning hos
Riksbanken som finansinstitut.
Motionären   erinrar  om  att  Sverige  i  och  med
medlemskapet automatiskt omfattas av artikel 104. Om
Sverige bryter  mot artikeln skulle Sverige göra sig
skyldigt till fördragsbrott  och  därmed riskera att
ställas inför EG-domstolen för prövning.  Motionären
anser  att  Sverige  måste hävda sin rätt att  fatta
beslut som går emot fördraget,  om  det  uppstår  en
majoritet för detta i riksdagen. Sverige skall klart
deklarera  sina  motiv  och vara berett att försvara
saken i domstol. Skulle Sverige  tvingas  ändra  sig
eller   ådömas   böter  är  detta  viktigt  för  att
tydliggöra hur mycket  frihet  Sverige  har gett upp
och  kan  leda  till  en  folklig beslutsamhet,  som
innebär att Sverige söker utträde ur unionen.
Utskottet

Den bestämmelse som motionären vill ändra infördes i
riksbankslagen  1995  och förbjuder  Riksbanken  att
bevilja kredit till staten. Utskottet kan konstatera
att regeringen i den nu  aktuella propositionen inte
föreslår någon ändring i det  stycke  som motionären
avser.
När  bestämmelsen infördes framhöll regeringen  att
monetär       finansiering,       även       benämnt
sedelpressfinansiering,  är liktydigt med att staten
finansierar utgifter i statsbudgeten  genom att låna
i Riksbanken. En sådan finansieringsform  kan  -  om
den  blir  bestående  över en längre tid - uppfattas
som  om  sedelpressarna  utnyttjas  för  att  betala
statens  utgifter  (prop. 1994/95:150  s.  102-113).
Under  riksdagsbehandlingen   av  förslaget  anförde
finansutskottet   att   ett   förbud   mot   monetär
finansiering  bidrar till att öka  penningpolitikens
trovärdighet och  därmed  möjligheterna att uppnå en
varaktigt  låg och stabil prisutveckling  samt  låga
räntor.   Finansutskottet    noterade   vidare   att
regeringens förslag tillgodosåg  de krav det svenska
medlemskapet   ställer  på  anpassning   av   svensk
författning  till   EU:s  lagstiftning.  De  svenska
regler som gällt fram  till  dess var inte förenliga
med EG-fördraget. Riksdagen följde  utskottet  (bet.
1994/95:FiU20   s.  70-71,  rskr.  1994/95:447-455).
Finansutskottet  har  också  senare  i  samband  med
behandling av snarlika  förslag  som  nu  framförs i
motion   Fi72   (c)  framhållit  att  med  avskaffad
valutareglering   och    EU-medlemskapet    är    en
kreditpolitisk reglering där staten tar upp kredit i
Riksbanken inte längre möjlig att upprätthålla (bet.
1997/98:FiU29, rskr. 1997/98:253).
Konstitutionsutskottet   vill  för  sin  del  också
framhålla  att  riksdagen  inte   kan   lagstifta  i
enlighet  med  motionärens  önskemål  utan att  begå
fördragsbrott.
Med hänvisning till det anförda avstyrks
motion 1997/98:Fi72 (c). Propositionen
tillstyrks i berörd del.

Lagförslagen i övrigt

I  propositionen  föreslås att Riksbanken  skall  ha
rätt    att    utfärda    föreskrifter     på    det
penningpolitiska området. Enligt regeringen framstår
det   som   ändamålsenligt  att  den  möjlighet  som
regeringsformen  ger  att  delegera  föreskriftsrätt
till    Riksbanken    utnyttjas.   Vidare   föreslår
regeringen att begreppet  kreditinstitut  ersätts av
begreppet finansinstitut i riksbankslagen.
I  propositionen  föreslås  även ändringar i  lagen
(1992:1602) om valuta- och kreditreglering,  i lagen
(1996:168)    om   vissa   äldre   sedlar   samt   i
sekretesslagen  (1980:100). Det rör sig i dessa fall
om  konsekvensändringar   med   anledning   dels  av
ändringen    av    begreppet   kreditinstitut   till
finansinstitut,    dels     av     indelningen    av
riksbankslagen i kapitel.
Utskottet tillstyrker propositionens ovan
nämnda lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande   vissa   ändringar    i
riksbankslagen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi4 yrkande 2,
2.        beträffande         fullmäktiges
arbetsuppgifter
att  riksdagen  med  bifall till proposition  1997/98:164  i
denna del samt med avslag  på motion 1998/99:Fi4
yrkande 1 antar regeringens  förslag till lag om
ändring i lagen (1998:000) om  ändring  i  lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank såvitt avser  1
kap. 5 §,
res. 1 (m)
3. beträffande Riksbankens kreditgivning
att  riksdagen  med  bifall  till proposition 1997/98:164  i
denna del samt med avslag på motion 1997/98:Fi72
antar regeringens förslag till lag  om ändring i
lagen  (1988:1385)  om Sveriges riksbank  såvitt
avser 8 kap. 1 §,
res. 2 (v)
4. beträffande lagförslagen i övrigt
att  riksdagen  antar  propositionens  i  bilaga  1  intagna
förslag till
a)  lag  om  ändring  i   lagen  (1988:1385)  om
Sveriges riksbank,
i  den mån den inte omfattas  av  vad  utskottet
hemställt under mom. 3,
b) lag  om ändring i lagen (1998:000) om ändring
i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
i den mån  den  inte  omfattas  av vad utskottet
hemställt under mom. 2,
c) lag om ändring i lagen (1998:000)  om ändring
i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
d) lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,
e)  lag  om ändring i lagen (1996:168) om  vissa
äldre sedlar, och
f) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).


Stockholm den 10 november 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel
(m), Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin
Kristiansson (s), Tommy Waidelich
(s), Mats Einarsson (v), Nils
Fredrik Aurelius (m), Per Lager
(mp), Helena Bargholtz (fp), Inger
Strömbom (kd), Marianne Andersson
(c) och Pär- Axel Sahlberg (s).

Reservationer

1. Fullmäktiges arbetsuppgifter (mom. 2)

Per Unckel, Jerry  Martinger,  Inger  René  och Nils
Fredrik Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på  s. 4
börjar  med  "Vidare yrkas i" och på s. 5 slutar med
"5 § riksbankslagen  tillstyrks"  bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet kan konstatera att i ett avseende avviker
lagförslaget  i  proposition  1997/98:164 från såväl
propositionen   om   Riksbankens  ställning   (prop.
1997/98:40)        som       den       bakomliggande
fempartiuppgörelsen.  Den i den tidigare 41 § tänkta
uppräkningen av det nya  fullmäktiges  ansvarsområde
har tagits bort. Propositionens motivering för detta
är      ytterst      knapphändig,      trots     att
riksbanksfullmäktige förordat att bestämmelsen skall
vara kvar. Utskottet anser att det i 1 kap.  5  §  i
den  nya  lagen skall tas in ett första stycke som i
enlighet med  den  tidigare föreslagna 41 § anger de
bestämmelser  som  rör  fullmäktiges  ansvarsområde.
Därmed tillstyrks motion Fi4 (m) yrkande 1.
dels  att utskottets  hemställan  under  2  bort  ha
följande lydelse:
2. beträffande fullmäktiges arbetsuppgifter
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi4 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1997/98:164 i denna
del   antar   den   som  Reservanternas  förslag
betecknade  lydelsen  av   1   kap.  5  §  lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank,
-----------------------------------------------------
I proposition 1997/98:164  Reservanternas förslag
föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap.
5 §
-----------------------------------------------------
Fullmäktige skall
1.   utse   ledamöter   i
direktionen enligt 9 kap.
12   §   regeringsformen,
chef för Riksbanken  samt
fastställa       inbördes
ordning    mellan    vice
riksbankschefer enligt  1
kap. 4 §,
2.  besluta  om  lön och
andra
anställningsförmåner  för
ledamöterna i direktionen
enligt  4 kap.  5 § andra
stycket,
3.  lämna medgivande för
avgående   ledamöter   av
direktionen att inneha en
anställning   eller   ett
uppdrag enligt 3 kap. 1 §
fjärde stycket,
4. besluta om att skilja
ledamot   av  direktionen
från   hans   anställning
enligt 2 kap. 2  § första
stycket,
5.  lämna  förslag  till
disposition            av
Riksbankens   vinst  till
riksdagen  och Riksdagens
revisorer enligt  10 kap.
3 § andra stycket,
6.       svara       för
framställningar inom sitt
ansvarsområde   enligt  4
kap. 1 §,
7.       besluta      om
arbetsordning           i
Riksbanken enligt 9  kap.
4 § första stycket,
8.  leda  verksamheten
vid      revisionsenheten
enligt 9 kap.  2  § andra
stycket, och
9. bestämma utformningen
av de sedlar och mynt som
banken  ger  ut  enligt 5
kap. 1 § första stycket.
-----------------------------------------------------
Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs
av  direktionen. Direktionen kan besluta att ärenden
får avgöras  av  riksbankschefen  eller  någon annan
tjänsteman i Riksbanken.
-----------------------------------------------------

2. Riksbankens kreditgivning (mom. 3)

Kenneth Kvist och Mats Einarsson (båda v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar  med  "Den  bestämmelse  som"  och slutar med
"motion 1997/98:Fi72 (c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att riksbankslagen bör  ändras  så
att    statens   upplåning    underlättas.    Enligt
Maastrichtfördragets  artikel  104  är det förbjudet
för  medlemsländernas  centralbanker  att  ge  bl.a.
nationella  regeringar rätt att övertrassera  konton
eller att ge  dem  andra  former  av krediter. Denna
restriktion   innebär  en  diskriminering   av   det
offentliga. Sverige  har  anpassat  sig  till  detta
förbud.  Därmed  är  staten  tvingad  att täcka sina
budgetunderskott  på marknaden och är utlämnad  till
den ränta som finansinstituten  bestämmer. Utskottet
delar  motionärens  uppfattning  att   Sverige   har
frånhänt  sig  ett  användbart ekonomiskt instrument
som  skulle  kunna  hjälpa   till  att  brygga  över
konjunktursvackor, utan dyr statlig  upplåning eller
kontraproduktiva skattehöjningar.
Utskottet   delar   motionärens   uppfattning   att
riksdagen bör ta tillbaka EU-anpassningen  på  detta
område och besluta ändra 8 kap. 1 § i riksbankslagen
så  att  staten får samma fördelar vid upplåning hos
Riksbanken som finansinstitut.
I och med  medlemskapet omfattas Sverige av artikel
104. Om Sverige  bryter  mot artikeln skulle Sverige
göra  sig  skyldigt  till fördragsbrott  och  därmed
riskera att ställas inför EG-domstolen för prövning.
Sverige måste hävda sin  rätt  att  fatta beslut som
går emot fördraget om det uppstår en  majoritet  för
detta  i  riksdagen.  Sverige  skall klart deklarera
motiven för agerandet och vara berett  att  försvara
saken  i  domstol. Skulle Sverige tvingas ändra  sig
eller ådömas  böter  visar  detta  hur mycket frihet
Sverige har gett upp. Detta kan leda till en folklig
beslutsamhet som innebär att Sverige  söker  utträde
ur unionen.
Utskottet  tillstyrker med det anförda motion  Fi72
(c) och föreslår  att riksdagen beslutar att ändra 8
kap.  1 § riksbankslagen  så  att  lagen  anger  att
staten får låna hos Riksbanken.
dels att  utskottets  hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:
3. beträffande Riksbankens kreditgivning
att  riksdagen  med  bifall till motion 1997/98:Fi72  och  med
anledning av proposition 1997/98:164 i denna del
antar den som Reservanternas  förslag betecknade
lydelsen  av  8  kap.  1 § lagen (1988:1385)  om
Sveriges riksbank,
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
8 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Riksbanken  skall  ta emot betalningar till och göra
utbetalningar för staten.
Riksbanken får ta emot inlåning från staten.
-----------------------------------------------------
Riksbanken    får    inte   Riksbanken  får  bevilja
bevilja kredit till eller  kredit  till och förvärva
förvärva skuldförbindelse  skuldförbindelse   direkt
direkt från staten, annat  från  staten  eller annat
offentligt   organ  eller  offentligt organ.
institution          inom
Europeiska unionen.         Riksbanken  får enligt 6
kap.  7  § andra  stycket
Riksbanken får dock       också bevilja kredit till
enligt  6  kap. 7 § andra  staten    under    dagen.
stycket   bevilja  kredit  Riksbanken får också inom
till staten  under dagen.  ramen      för     övriga
Riksbanken får också inom  bestämmelser  i denna lag
ramen      för     övriga  bevilja  kredit  till och
bestämmelser  i denna lag  förvärva skuldförbindelse
bevilja kredit  till  och  från  finansinstitut  som
förvärva skuldförbindelse  ägs av staten eller annat
från  finansinstitut  som  offentligt organ.
ägs av staten eller annat
offentligt organ.
-----------------------------------------------------


Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om
valuta- och kreditreglering
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om
vissa äldre sedlar
6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1
Propositionen....................................1
Motionerna.......................................1
Utskottet........................................2
Ärendet och dess beredning.....................2
Propositionens huvudsakliga innehåll...........2
Yttrande från Europeiska centralbanken (ECB)...2
Kapitelindelning av lagen om Sveriges riksbank.3
Propositionen................................3
Motionen.....................................3
Utskottet....................................4
Riksbankens kreditgivning......................5
Propositionen................................5
Motionen.....................................5
Utskottet....................................6
Lagförslagen i övrigt..........................6
Hemställan.....................................7
Reservationer....................................8
1. Fullmäktiges arbetsuppgifter (mom. 2).......8
2. Riksbankens kreditgivning (mom. 3).........10
Propositionens lagförslag.......................12
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank 12
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank
16
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank
20
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och
kreditreglering 21
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre
sedlar 24
6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)25