I detta betänkande behandlas regeringens proposition
1998/99:54 Ändring i sekretesslagen med anledning av
regeringens uppföljning av myndigheters
arbetsgivarpolitik. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag. Samtidigt lägger utskottet på
eget initiativ fram ett förslag till ändring i 7
kap. 15 § sekretesslagen.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1998/99:54 att
riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslaget är intaget i bilaga.
Utskottet
Propositionen
Bakgrund
De statliga myndigheterna har en mycket långtgående
frihet att själva besluta och agera i
arbetsgivarpolitiska frågor, vilket har sin bakgrund
i den omfattande delegering som skett från
regeringen till myndigheterna de senaste 15 åren.
Denna ordning förutsätter att det decentraliserade
ansvaret fullt ut tas på den nivå det delegerats
till. För att fortlöpande kunna försäkra sig om att
så sker, och för att kunna följa det samlade
utfallet av myndigheternas arbetsgivarpolitik, har
regeringen beslutat om en årligen återkommande
uppföljning av de statliga myndigheternas
arbetsgivarpolitik. De redovisningskrav som
regeringen har riktat till myndigheterna fokuserar
på de fyra områden som i ett övergripande perspektiv
har särskild strategisk betydelse för
kompetensförsörjningen, nämligen åldersstruktur,
könsfördelning, personalrörlighet samt lönenivåer
och löneutveckling. De uppgifter som därigenom
inhämtas ligger till grund för Regeringskansliets
löpande uppföljning av de enskilda myndigheterna och
för regeringens övergripande bedömningar vad gäller
utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken.
Uppföljningen går till så att Arbetsgivarverket
inhämtar statistik på bl.a. löner hos myndigheterna
under regeringen inför och vid
avtalsförhandlingarna. För att skydda dessa
uppgifter från allmän insyn, vilket kan vara till
skada för staten som arbetsgivare vid
löneförhandlingar, ges i 6 kap. 5 § sekretesslagen
en möjlighet att sekretessbelägga uppgifterna. Av 13
kap. 5 § sekretesslagen framgår att samma sekretess
gäller för uppgift som överförs från en myndighet
till en annan i verksamhet som rör fackliga
förhandlingar. Vid ungefär samma tidpunkt som
uppgifterna inhämtas överförs de till regeringen.
Syftet är att göra uppföljningar av myndigheternas
arbetsgivarpolitik, där framför allt lönestatistiken
ingår som en viktig del. Syftet med 6 kap. 5 §
sekretesslagen är emellertid att tillförsäkra det
allmänna en likvärdig förhandlingsposition inför och
vid fackliga förhandlingar. Frågan är således enligt
regeringen hur man på bästa sätt kan överföra
sekretessen till att även gälla hos regeringen när
denna erhåller uppgifter i sin uppföljande
verksamhet.
Gällande reglering
Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första stycket
sekretesslagen är oförändrad sedan lagens tillkomst.
Av paragrafen framgår att det krävs att uppgiften
tillkommit eller inhämtats till myndigheten för
facklig förhandling eller förberedelse för sådan
förhandling för att lagrummet skall vara
tillämpligt. I enlighet med den i sekretesslagen
allmänt gällande principen att sekretess inte föjer
med när en uppgift överförs från en myndighet till
en annan såvida det inte är särskilt föreskrivet,
har en paragraf, 13 kap. 5 §, införts för att
sekretessen skall ha en vidare räckvidd än det s.k.
primära sekretessområdet. I specialmotiveringen till
sistnämnda paragraf anförs att t.ex. Statens
Arbetsgivarverk, nuvarande Arbetsgivarverket, kan få
del av sekretessbelagda uppgifter från en annan
myndighet vid förhandlingarna med en
arbetstagarorganisation. I ett sådant fall bör
sekretessen överföras till Arbetsgivarverket.
Regeringens förslag
Generellt eftersträvar regeringen största möjliga
öppenhet för att möjliggöra jämförelser och
uppföljningar av lönestatistik och andra uppgifter
från arbetsgivaren. Det är inte minst viktigt i den
aktuella diskussionen om könsdiskriminerande löner.
Det kan dock finnas vissa uppgifter som är belagda
med sekretess hos berörda myndigheter, bl.a. hos
Arbetsgivarverket. Det måste anses som rimligt att
regeringen skall ha möjlighet att få tillgång till
även sådana uppgifter, för att fullfölja sin
uppföljningsverksamhet, utan att uppgifterna för den
skull måste bli offentliga. Det framstår enligt
regeringen som klart att nuvarande bestämmelser inte
ger någon möjlighet att hos regeringen
sekretessbelägga uppgifter som inhämtas dit i syfte
att göra en uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik.
En ändring är enligt regeringen påkallad. Ändringen
bör utformas som ett tillägg i 13 kap. 5 §
sekretesslagen med det innehållet att sekretess
skall gälla även hos regeringen för sådan uppgift
som regeringen erhåller från en annan myndighet i
samband med uppföjning av myndigheters
arbetsgivarpolitik, under förutsättning att
uppgiften är sekretessbelagd där enligt första
stycket i denna paragraf eller enligt 6 kap. 5 §.
Ändring av 7 kap. 15 § sekretesslagen
Riksdagen antog den 21 april 1999 (bet. KU18, rskr.
1998/99:176) regeringens förslag till ändring i 7
kap. 15 § sekretesslagen (1980:100). Som gällande
lydelse av andra och tredje styckena var återgivet
en lydelse som inte längre gällde, och tillhörande
not var missvisande. För att paragrafen skall ha den
avsedda lydelsen bör paragrafen nu rättas.
Utskottets bedömning
Enligt regeringen måste det anses rimligt att den, i
sin verksamhet som avser uppföljning av myndigheters
arbetsgivarpolitik, skall ha möjlighet att få
tillgång även till sådana uppgifter som hos
myndigheterna är sekretessbelagda, enligt 6 kap. 5 §
eller 13 kap. 5 § sekretesslagen, utan att
uppgifterna för den skull måste bli offentliga.
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker därför förslaget till ändring i
sekretesslagen.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar
utskottets förslag till ändring i 7 kap. 15 §
sekretesslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar
dels regeringens i bilaga 1 intagna förslag till
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag
om ändring i lagen (1999:000) om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 29 april 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Pär-Axel Sahlberg (s), Kenneth
Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s),
Kerstin Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Nils
Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie
Lindkvist (s), Inger Strömbom (kd) och Carl-Erik
Skårman (m).
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:000) om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § sekretesslagen
(1980:100)[1]1 i stället för dess lydelse enligt
lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt riksdagens Föreslagen lydelse
beslut (rskr.
1998/99:176)
------------------------------------------------------
7 kap.
15 §[2]2
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller
annan liknande registrering av befolkningen och, i
den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan
verksamhet som avser registrering av betydande del av
befolkningen,
2. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
sjömansregistret,
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det av särskild anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs.
-----------------------------------------------------
Har en uppgift, för
vilken sekretess gäller
enligt första stycket 1,
lämnats till en kommunal
myndighet enligt särskild
uppgiftsskyldighet om
skolpliktiga barn, gäller
sekretessen också hos
myndigheten. Sekretess
gäller dock inte om
uppgiften tas upp i
beslut hos myndigheten.
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i ärende Sekretess gäller i
om fingerade ärende om fingerade
personuppgifter för personuppgifter för
uppgift om enskilds uppgift om enskilds
personliga förhållanden, personliga förhållanden,
om det inte står klart om det inte står klart
att uppgiften kan röjas att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde utan att den enskilde
eller någon honom eller någon honom
närstående lider men. närstående lider men. Om
en uppgift för vilken
sådan sekretess gäller
har lämnats till en annan
myndighet, gäller
sekretessen också där.
------------------------------------------------------
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.
------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.
[2]:2 Lydelse enligt bet 1998/99. KU18, rskr.
176.