Konstitutionsutskottets betänkande
1998/99:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och

Innehåll

1998/99


KU10


regeringsärendenas handläggning


Inledning


Enligt   12   kap.   1   §   regeringsformen   skall
konstitutionsutskottet      granska      statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
Utskottet  har  rätt  att  för  detta ändamål få  ut
protokollen över besluten i regeringsärenden  och de
handlingar som hör till ärendena.




Det  åligger  konstitutionsutskottet  att  när  skäl
föreligger  till  det,  dock  minst en gång om året,
meddela riksdagen vad utskottet  vid  sin granskning
har funnit förtjäna uppmärksamhet. I det  betänkande
som  nu  läggs  fram  behandlas vissa administrativt
inriktade       granskningsuppgifter        angående
regeringsarbetet.




Utöver        konselj-,        regerings-        och
statsministerprotokoll  har vid granskningen funnits
att tillgå material som tagits  fram  av  utskottets
kansli    och,   på   begäran   av   utskottet,   av
Regeringskansliet.   Ett   stort   antal   akter   i
regeringsärenden  har varit tillgängliga. Väsentliga
delar av det material som funnits att tillgå återges
i bilaga 1.1-7.4.2.2.


Sammanfattning
Sedan  den  1  januari  1997   är  Regeringskansliet  en  enda
myndighet. Eftersom det enligt  utskottets mening är
viktigt att Regeringskansliet fungerar  väl  oavsett
vilken   den   sittande  regeringen  är,  finns  det
anledning  för  konstitutionsutskottet   att   följa
Regeringskansliets  verksamhet.  Som  ett  led i sin
granskning  har  utskottet nu från Regeringskansliet
inhämtat upplysningar  om  den  nya  organisationens
verkningssätt.  Någon analys eller allmän  bedömning
av vad reformen hittills resulterat i har emellertid
inte  tillförts ärendet  på  detta  sätt.  Utskottet
utgår  från   att   det   skall   bli   möjligt  för
Regeringskansliet   att   senare   lämna   en   mera
preciserad redovisning.




Utskottet  har  granskat om det finns risker för jäv
när departementstjänstemän har uppdrag som ledamöter
av styrelserna för  statliga  bolag  och affärsverk.
Granskningen ger vid handen att frågan om risker för
jäv   måste   ges  ytterligare  uppmärksamhet   inom
Regeringskansliet.  Enligt  utskottets åsikt kan det
finnas  anledning att lägga ett  principiellt  annat
synsätt på  frågor  som  enbart har med det statliga
ägandet   att   göra   än   på   frågor    som   rör
myndighetsutövning  mot  ifrågavarande  bolag  eller
affärsverk. Vidare anser utskottet att det finns ett
särskilt   behov  av  en  mer  tydlig  och  enhetlig
handlingslinje   när   det  gäller  jävsfrågorna  på
chefstjänstemannanivå. En  diskussion  av jävsfrågan
bör  utmynna  i en avvägning mellan olika  intressen
som är av betydelse i sammanhanget.




Regeringskansliets  organisation  för handläggningen
av EU-frågor har undersökts i skilda hänseenden. Den
bild    som    har   framkommit   genom   utskottets
undersökning har givit vid handen att hanteringen av
EU-frågorna blivit  bättre ju längre tid som Sverige
varit   medlem  i  EU.  Detta   hindrar   inte   att
hanteringen    enligt   utskottets   bedömning   kan
förbättras. Ett exempel är att mer uppmärksamhet kan
ägnas kommissionens  verksamhet. Utskottet avser att
återkomma till Regeringskansliets  hantering  av EU-
frågorna.




I   fråga   om   hanteringen   hos   regeringen  och
Regeringskansliet av allmänna handlingar  som  berör
Sveriges  förhållande  till  Europeiska  unionen har
utskottet fullföljt en granskning som togs upp under
1995/96    års    riksmöte.    Såvitt   framgår   av
redogörelser som lämnats från departementen fungerar
hanteringen  av  EU-handlingar  i  Regeringskansliet
väl.  Utskottet konstaterar  vidare att utvecklingen
inneburit   en   avsevärd   minskning   av   antalet
regeringsbeslut om avslag på  framställningar om att
få ta del av allmänna handlingar  som berör Sveriges
förhållande till EU.




Utskottet har gått igenom regeringens  behandling av
riksdagens beslut på grundval av den skrivelse  från
regeringen  som  lämnats  till  riksdagen avseende i
huvudsak tiden den 1 juli 1996-den 31 december 1997.
I  fråga  om  vissa  ärenden  anser  utskottet   det
otillfredsställande  att de ännu inte redovisats som
slutbehandlade.  Utskottet   framhåller   också  det
anmärkningsvärda  i  ett  felaktigt  utfärdande   av
bibliotekslagen (1996:1596).




Om  det  i  den  tillsynsverksamhet  som  bedrivs av
Riksdagens  ombudsmän uppkommer anledning att  väcka
fråga om författningsändring eller annan åtgärd från
statens sida,  får  ombudsmännen  enligt  4  § lagen
(1986:765)  med instruktion för Riksdagens ombudsmän
göra en framställning  i  ämnet till riksdagen eller
regeringen. Utskottet har begärt  ett  yttrande från
Regeringskansliet över en sammanställning  av sådana
framställningar  samt beslut av Riksdagens ombudsmän
som     överlämnats    till     departement     inom
Regeringskansliet  för  kännedom.  Det  yttrande som
inkommit     innehåller     en    tillfredsställande
redogörelse  som  är av värde för  såväl  Riksdagens
ombudsmän som utskottet.




Utskottet har granskat  regeringens  regleringsbrev.
Granskningen    har    genomförts    från   formella
utgångspunkter.  I  betänkandet redovisar  utskottet
vissa  iakttagelser som  gäller  grunderna  för  att
avgöra  när   föreskrifter   skall   ha   formen  av
författning eller kan meddelas i regleringsbrev.




Regeringen     har     betydande    uppgifter    som
förvaltningsmyndighet. Utskottet  redovisar  i detta
betänkande  en  granskning  med  inriktning på denna
sida  av  regeringens  verksamhet. I  ett  inledande
avsnitt   beskrivs   utvecklingen   av   regeringens
uppgifter på förvaltningens  område,  såvitt  gäller
avgörande  av enskilda förvaltningsärenden. Därefter
följer   redogörelser   för   den   granskning   som
genomförts.   Denna   har   riktats  in  på  allmänt
förvaltningsrättsliga   aspekter    på   regeringens
handläggning av förvaltningsärenden.  Utskottet  har
från       sådana       utgångspunkter      granskat
regeringsprotokollen  från   vissa  departement  och
akterna  i  vissa  grupper av regeringsärenden  från
skilda  departement.  En  särskild  ärendegrupp  som
handlagts   inom   flera   departement   har   också
granskats, nämligen permutationsärenden.




Under     den     förvaltningsrättsligt    inriktade
granskningen har i  några  fall  iakttagits  att det
gått   längre   tid  än  som  varit  önskvärt  innan
regeringen avgjort  enskilda  förvaltningsärenden. I
andra fall har iakttagits mindre  brister i fråga om
motiveringen  av regeringsbeslut samt  dokumentation
av handläggningen  m.m.  Särskilt  i  fråga om vissa
permutationsärenden  har utskottet lagt  märke  till
att det gått åt lång tid innan ärendena avgjorts.




Utskottet har inte på grundval av den granskning som
nu  har  genomförts  uttalat   några  mera  allmänna
synpunkter  på  regeringens  roll som  förvaltnings-
myndighet.




1 Regeringens sammansättning och
regeringsarbetets organisation




I  tidigare  granskningsbetänkanden   har  utskottet
beskrivit   viktigare   förändringar  i  regeringens
sammansättning  och regeringsarbetets  organisation.
Den senaste beskrivningen  avsåg  i huvudsak år 1996
(1996/97:KU25). I det följande redogör utskottet för
vad som ägt rum i dessa hänseenden under år 1997 och
fram  till december månad 1998. Den  organisatoriska
förändring som trädde i kraft den 1 januari 1997 och
som innebär  att Regeringskansliet ombildats till en
myndighet tas  upp  i  ett  annat  avsnitt  av detta
granskningsbetänkande (avsnitt 2.1).




Den   22  januari  1997  entledigade  statsministern
statsrådet  Thage G Peterson från uppdraget att vara
chef för Försvarsdepartementet  fr.o.m.  utgången av
januari    1997.   Thage  G  Peterson  skulle  efter
entledigandet vara statsråd  i Statsrådsberedningen.
Samma dag förordnades statsrådet Björn von Sydow att
fr.o.m.   den  1  februari   1997  vara   chef   för
Försvarsdepartementet.  Vissa  förordnanden enligt 7
kap.  5  § regeringsformen för von  Sydow  upphävdes
samtidigt av statsministern med verkan från utgången
av januari  1997. Vidare förordnades statsrådet Leif
Pagrotsky enligt  7  kap.  5 § regeringsformen samma
dag att fr.o.m. den 1 februari  1997  i  stället för
chefen   för   Utrikesdepartementet   föredra  vissa
ärenden.   Statsministern   beslutade  därtill   att
Inspektionen för strategiska  produkter  skulle höra
till statsrådet Pagrotskys ansvarsområde.




Statsrådet Leif Blomberg avled den 2 mars  1998. Den
24  mars  1998  förordnades  Lars Engqvist att  vara
statsråd  fr.o.m.   den  1  april  1998.  Samma  dag
förordnade statsministern  med  stöd  av  7 kap. 5 §
regeringsformen  Engqvist  att i stället för  chefen
för  Inrikesdepartementet  föredra   vissa  ärenden.
Avsikten   var   att   Engqvist   skulle   ha  samma
ansvarsområde som Leif Blomberg hade haft.




I    den    regeringsförklaring   som   avgavs   vid
riksdagsöppnandet  den  6 oktober 1998 förutskickade
statsministern  en  omorganisation  av   regeringens
arbete.




Omorganisationen kommer  till  uttryck genom ändring
av  förordningen  (1996:1515)  med  instruktion  för
Regeringskansliet, beslutad den  10  december  1998.
Ändringen  innebär  att  fyra departement avvecklas,
Kommunikationsdepartementet,
Arbetsmarknadsdepartementet,       Närings-      och
handelsdepartementet samt Inrikesdepartementet.  Ett
nytt  departement,  Näringsdepartementet, tillskapas
fr.o.m. den 1 januari 1999.




Vid   riksdagsöppnandet    den    6   oktober   1998
tillkännagav   statsministern   en   ombildning   av
regeringen.  Fr.o.m.  den  7  oktober  1998   bestod
regeringen   således   av   20   statsråd,  nämligen
statsministern,    en   vice   statsminister,    tio
departementschefer   och    åtta   andra   statsråd.
Regeringens           sammansättning           efter
regeringsombildningen framgår av bilaga 1.1.




Den 6 oktober 1998 yrkade Moderata samlingspartiet i
kammaren   att   riksdagen   enligt   12  kap.  4  §
regeringsformen  skulle  förklara  att statsminister
Göran Persson icke åtnjöt riksdagens förtroende.




Med stöd av 7 kap. 5 § regeringsformen  förordnade
statsministern den 7 oktober 1998 genom 15 särskilda
beslut  att  ärenden  som hör till vissa departement
skall    föredras    av    annat     statsråd     än
departementschefen.  Den  20  oktober  1998  fattade
statsministern   ytterligare   fyra  sådana  beslut.
Besluten återfinns i bilaga 1.2.




Yrkandet om misstroendeförklaring mot statsministern
avslogs av riksdagen den 8 oktober 1998.




Socialminister Anders Sundström avgick ur regeringen
den  26 oktober   1998. Den 12 november  1998  utsåg
statsministern  statsrådet  Lars  Engqvist  att  med
verkan  fr.o.m.  den  16 november 1998 vara chef för
Socialdepartementet och  Lars-Erik  Lövdén  att  med
verkan  fr.o.m.  den  23 november 1998 vara statsråd
och chef för Inrikesdepartementet.  Statsrådet  Maj-
Inger  Klingvall, som sedan Anders Sundströms avgång
varit  chef  för  Socialdepartementet,  entledigades
samtidigt från det uppdraget.




Den   nya    förordningen    med   instruktion   för
Regeringskansliet ändrades den  1  april  1997  (SFS
1997:80),  den  1  juni  1997  (SFS 1997:174), den 1
augusti  1997 (SFS 1997:613), den  1 april 1998 (SFS
1998:50), den 1 oktober 1998 (SFS 1998:1031) och den
1 november 1998 (1998:1217).




Ändringen den 1 april 1997 innebar att rättschefen i
Utrikesdepartementet gavs i uppgift  att  vaka  över
lagenlighet,  följdriktighet och enhetlighet även  i
utrikesrepresentationens  verksamhet  samt att också
en   grupp   tjänstemän  i  Regeringskansliet   gavs
möjlighet avgöra ärenden som inte behöver avgöras av
Regeringskansliets    chef.    Vidare   infördes   i
förordningen en bestämmelse om att Regeringskansliet
utövar arbetsgivarens befogenheter  enligt  centrala
kollektivavtal.  Ändringen  den  1 juni 1997 var  av
redaktionell art medan ändringen den  1 augusti 1997
bl.a.  innebar att Regeringskansliet i  stället  för
chefen   för   Regeringskansliet  skall  besluta  om
revisionsplan     för      internrevisionen      och
Statsrådsberedningen           skall          bereda
lagstiftningsärenden   som   gäller    revision   av
Regeringskansliet.  Ändringarna  den  1  april  1998
gällde bl.a. reglerna om anställning av enhetschef i
Regeringskansliets      förvaltningskontor      samt
förvaltningskontorets     och    förvaltningschefens
uppgifter. Ändringen den 1  oktober 1998 innebar att
det  är Regeringskansliets beslut  i  administrativa
ärenden  som  får överklagas bara om det är särskilt
föreskrivet. Ändringen  den  1 november 1998 innebär
att   Svenska  institutet  i  Alexandria   ingår   i
utrikesrepresentationen.




Ändringen den 1 augusti 1997 innebar - bortsett från
förändringar   i  förteckningarna  över  myndigheter
under  resp.  departement   -  att  vissa  lagar  om
årsredovisning         fördes        in        under
Justitiedepartementets   förvaltningsärenden,    att
klagomål  mot  Sverige  inför  vissa internationella
organ      fördes     till     Utrikesdepartementets
förvaltningsärenden,  att lagen (1991:649) om straff
för  vissa  trafikbrott  i   sin   helhet  hör  till
Justitiedepartementets område samt att revisorer och
revisionsbolag utgår ur förteckningen  över Närings-
och handelsdepartementets förvaltningsärenden.




2 Regeringskansliet




2.1 Regeringskansliet en myndighet




Allmän bakgrund




Sedan den 1 januari 1997 utgör Regeringskansliet  en
myndighet   bestående  av  Statsrådsberedningen,  13
departement         samt          Regeringskansliets
förvaltningsavdelning.  Utrikesförvaltningen  består
av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen.
Utrikesrepresentationen,   i   vilken   ingår  bl.a.
beskickningar,   delegationer   vid  internationella
organisationer          och          karriärkonsulat
(utlandsmyndigheter), lyder under Regeringskansliet.
Statsministern  är chef för Regeringskansliet.  Chef
för   ett   departement    är   det   statsråd   som
statsministern   utser   enligt    7    kap.   1   §
regeringsformen.  Bestämmelser om Regeringskansliets
organisation m.m. finns  i  förordningen (1996:1515)
med instruktion för Regeringskansliet. Arbetsordning
för Regeringskansliet återfinns i Regeringskansliets
föreskrifter (RFK 1998:1).


Konstitutionsutskottet  har  i   samband   med  sin
behandling av proposition 1996/97:1, vari regeringen
aviserade omorganisationen av Regeringskansliet till
en  enda  myndighet,  uttalat  att  den  ändring  av
Regeringskansliets  organisation  som då förbereddes
gav  ytterligare  anledning  för utskottet  att  vid
kommande      granskningar      uppmärksamma      de
organisatoriska  förutsättningarnas   betydelse  för
regeringsarbetet   (1996/97:KU1  s.  16).  Utskottet
erinrade i sitt granskningsbetänkande  våren 1997 om
detta uttalande (1996/97:KU25 s. 12).




Ärendets initiering hösten 1996




I  budgetpropositionen  för  1997  (prop. 1996/97:1)
anfördes att det inom Regeringskansliet  pågick  ett
arbete  syftande  till  att  från den 1 januari 1997
föra   samman   Regeringskansliets    dåvarande   15
myndigheter  till en sammanhållen myndighet.  Skälet
till förändringen var enligt budgetpropositionen att
det var nödvändigt  att  anpassa  Regeringskansliets
organisation och arbetsformer till de stora krav som
ställdes på statsförvaltningens högsta ledning, inte
minst      mot     bakgrund     av     den     ökade
internationaliseringen   och   de   pågående   stora
omställningarna   inom   den   offentliga   sektorn.
Regeringen  ansåg  att  regeringsformens krav på  en
indelning av Regeringskansliet  i  departement kunde
tillgodoses    inom   ramen   för   den   tilltänkta
konstruktionen  samtidigt   som   ökad  flexibilitet
skulle kunna vinnas.


Konstitutionsutskottet fann sig föranlåtet  att som
ett led i behandlingen av budgetpropositionen  i det
aktuella   avsnittet   genomföra  en  utfrågning  av
statssekreterare  Hans  Dahlgren   och   rättschefen
Bengt-Åke Nilsson i Statsrådsberedningen.  De frågor
beträffande den aviserade nyordningens konse-kvenser
som     därvid     avhandlades     gällde     främst
departementschefernas        förhållande        till
statsministern,   omfördelning   av   medel   mellan
departementen,        departementens       personal,
Utrikesdepartementets         ställning         samt
konstitutionsutskottets möjligheter  till granskning
av  Regeringskansliet.  Svaren på utskottets  frågor
har   dokumenterats   i   form   av   sammanfattande
minnesanteckningar, bilaga 2.1.1.


Utskottet erinrade i sitt  betänkande med anledning
av   budgetpropositionen   (1996/97:KU1)    om   att
bestämmelserna i 7 kap. 1 § regeringsformen angående
Regeringskansliet  avser  att ge statsministern  och
regeringen  en  mycket  vidsträckt   möjlighet   att
bestämma regeringens sammansättning och formerna för
fördelningen  av  uppgifterna inom regeringskretsen.
Av förarbetena till  regeringsformen framgår att det
inte ansetts motiverat  att  i regeringsformen eller
annan  lag  ange  ramar för antalet  statsråd  eller
antalet departement.  I den proposition genom vilken
förslaget  till  ny  regeringsform  lades  fram  för
riksdagen anförde föredragande  statsråd  emellertid
att  han  ansåg det självklart att riksdagen  skulle
vara tillförsäkrad  ett  inflytande  i dessa frågor.
Detta  ansågs uppnås på ett tillfredsställande  sätt
genom reglerna  för  riksdagens  anslagsmakt  (prop.
1973:90 s. 181).


I  betänkande 1996/97:KU1 erinrade utskottet vidare
om att  riksdagen  sedan budgetåret 1994/95 anvisade
medel för hela Regeringskansliet  utom  UD i form av
ett  samlat  anslag.  Denna  ordning  hade  vid  sin
tillkomst ansetts stämma väl överens med den  syn på
regeringens   rätt   att   bestämma  över  sin  egen
organisation    som    kommit   till    uttryck    i
regeringsformen.  De  skäl   som   anförts  för  den
aviserade    förändringen    av   Regeringskansliets
organisation låg enligt utskottets  mening  i  linje
med detta synsätt.




Förändrings- och förnyelsearbete inom
Regeringskansliet




Regeringen   fattade  i  september  1997  beslut  om
grunderna för det fortsatta arbetet med att förändra
och   förnya   Regeringskansliets   arbetssätt   och
organisation (SB96/3633).  I  ett bakgrundsavsnitt i
beslutshandlingen   redovisas   bl.a.   att,   sedan
regeringen i december 1996 fattat  beslut om den nya
organisationen, arbetet med att förändra  och förnya
Regeringskansliets   arbetssätt   och   organisation
fortsatt under det första halvåret 1997. Därvid hade
en   särskild   översyn   gjorts  beträffande  vissa
administrativa  stödfunktioner,   och   en  särskild
arbetsgrupp hade arbetat med att formulera principer
som  borde vara vägledande för styrning och  ledning
av departementen.


Av beslutet  framgår  att det övergripande målet är
att Regeringskansliet  skall  vara ett effektivt och
kompetent instrument för regeringen  i  dess uppgift
att styra riket och förverkliga sin politik.  Vidare
anförs    att    den   interna   styrningsprocessen,
departementens lednings- och styrningsfunktioner och
kvalitetssäkringen   inom   Regeringskansliet  skall
utvecklas. Möjligheten att föra  samman de juridiska
funktionerna inom respektive departement bör prövas.
Förvaltningschefen skall vidare föreslå åtgärder som
främjar    effektivisering    och   rationalisering.
Kompetensförsörjningen i Regeringskansliet skall ses
över. En kartläggning skall göras  av konsekvenserna
för dimensioneringen av Regeringskansliet av Sverige
medlemskap  i  EU. Ansvarig för ledningen  av  detta
arbete är förvaltningschefen,  som fortlöpande skall
samråda med departementen samt med  företrädare  för
de fackliga organisationerna i Regeringskansliet. De
överväganden  som  ligger till grund för regeringens
beslut  redovisas  i  en   till   beslutet   bifogad
promemoria.


I  budgetpropositionen  för  1999 (prop. 1998/99:1)
redovisas bl.a. följande.


Inom ramen för arbetet med att utveckla ledning och
styrning     har    ett    ledarskapsprogram     för
statssekreterarna  genomförts. En del av arbetet med
att stärka mål- och  resultatstyrningen  syftar till
att  höja  analys-  och  beställarkompetensen   inom
Regeringskansliet.  En  översyn  av kommittéväsendet
pågår syftande till att skapa bättre förutsättningar
för kommittéernas arbete. En närmare redogörelse för
detta  kommer  att  lämnas  i kommittéberättelsen  i
början  av  1999. Arbetet med en  ny,  gemensam  IT-
plattform har  slutförts  under  1998.  Arbetet  med
förberedelser  av  de  svenska  insatserna under det
första  halvåret  år  2001, då Sverige  skall  utöva
ordförandeskapet i EU, har inletts.


Under  1999  kommer  enligt   propositionen   bl.a.
följande   åtgärder   att   vidtas  inom  ramen  för
förändrings-      och     förnyelsearbetet.      Ett
chefsutvecklingsprogram   kommer   att   genomföras.
Verksamheten  bör  tillföras  och utveckla angelägen
kompetens.  Tonvikten  vad  gäller   IT-utvecklingen
skall   läggas   på   utbildning  och  kommunikation
avseende    möjligheterna     för     en    effektiv
verksamhetsutveckling.




Promemoria från Statsrådsberedningen




Utskottet     har     i     en     skrivelse    till
Statsrådsberedningen den 29 oktober 1998 ställt fyra
frågor om Regeringskansliets nya organisation  m.m.,
bilaga 2.1.2.


Frågorna   gällde   vilka  praktiska  åtgärder  som
vidtagits inom Regeringskansliet  med  anledning  av
den  nya  ordning  som  infördes den 1 januari 1997,
vidare  vilken  roll det pågående  förändrings-  och
förnyelsearbetet spelar i detta sammanhang, i vilken
omfattning  det  uppgivna  syftet  med  förändringen
uppnåtts samt vilken  utvecklingen  har  varit  inom
Regeringskansliet  sedan den 1 januari 1997 på vissa
områden som togs upp  i utskottets utfrågning hösten
1996. Statsrådsberedningen  har  besvarat frågorna i
en promemoria den 16 november 1998, bilaga 2.1.3.


I   promemorian  anförs  att  sammanslagningen   av
departementen  till  en myndighet kom till uttryck i
den nya instruktionen  för  Regeringskansliet och en
arbetsordning för myndigheten.  Samtidigt  upphävdes
departementsförordningen  och  instruktionerna   för
Utrikesdepartementet     och     Regeringskan-sliets
förvaltningskontor.  I  promemorian   redovisas   de
viktigare författningsmässiga och praktiska inslagen
enligt    den   gamla   och   nya   ordningen   inom
Regeringskansliet.


När det gäller  frågan  om vilken roll det pågående
förändrings-  och  förnyelsearbetet   spelar  i  det
aktuella  sammanhanget,  anförs  i  promemorian  att
Regeringskansliets uppgift är att vara ett effektivt
och  kompetent  instrument  för  regeringen  i  dess
uppgift   att  styra  riket  och  förverkliga   sitt
politiska program,  vilket  var  utgångspunkten  för
bildandet    av    den    sammanhållna   myndigheten
Regeringskansliet.  Den nya  organisationsstrukturen
skapade enligt promemorian  förutsättningar  för att
utveckla     verksamhet     och    arbetsformer    i
Regeringskansliet, men för att  fullfölja den vision
som    låg    bakom    bildandet    av   myndigheten
Regeringskansliet      krävs     ett     långsiktigt
förändringsarbete. Därefter  lämnas  en  redogörelse
för det pågående förändrings- och förnyelsearbetet i
huvudsaklig överensstämmelse med utskottets  referat
i det föregående.


En     fråga    som    utskottet    ställde    till
Statsrådsberedningen  gällde  i  vilken utsträckning
det  uppgivna  syftet  med  förändringen  uppfyllts.
Syftet var att anpassa organisation och arbetsformer
till kraven på regeringsarbetet med anledning av den
ökade  internationaliseringen   och  den  offentliga
sektorns   omställning  samt  strävan   efter   ökad
flexibilitet. I promemorian redovisas vissa åtgärder
som vidtagits  på  olika  områden  med  sikte på att
uppnå  det  nämnda  syftet.  Ett exempel är att  EU-
frågor    har   integrerats   med   sakfrågor    och
huvudmannaområden  och  att  EU-politiken kommer att
samordnas i Statsrådsberedningen.  Ett annat exempel
är  att  det  tvärsektoriella  arbetet mellan  olika
politikområden   har   ökat.  I  arbetet   med   den
offentliga sektorns omställning  har  särskilt  mål-
och resultatstyrningen inom statsförvaltningen lyfts
fram. Regeringskansliet avser också att utarbeta  en
strategi för uppföljning och utvärdering av statliga
insatser.


I  promemorian redovisas också hur utvecklingen har
varit   på  vissa  områden,  som  togs  upp  i  KU:s
utfrågning       hösten       1996       beträffande
departementschefernas        förhållande        till
statsministern,   omfördelning   av   medel   mellan
departementen, departementschefernas befogenheter  i
fråga   om   departementens   personal   samt   UD:s
ställning.


Av  promemorian  framgår  att  departementscheferna
väsentligen har samma reella beslutanderätt  som  de
hade     före     organisationsförändringen.    Viss
omfördelning    av   medel    har    skett    mellan
departementen, varvid departementens anslagssparande
inlemmats  i beredningen  och  hela  det  disponibla
beloppet  avseende  anslaget  för  Regeringskansliet
blivit föremål  för  omprövning  med  hänsyn till de
prioriterade  målen. Departementschefen  beslutar  i
allmänhet    om   anställning    av    personal    i
departementet. Departementschefen har också rätt att
besluta   om   indelningen    av   departementet   i
sakområden,  chefstjänstemännens  uppgifter  och  om
fördelningen av  arbetet  mellan dem samt formerna i
övrigt för verksamheten. Beträffande  UD:s ställning
gäller  bl.a. att utrikesministern och departementet
efter  statsministerns   bemyndigande   utövar   ett
bestämmande  inflytande över utrikesrepresentationen
och i detta sammanhang  spelar  rollen av en central
förvaltningsmyndighet. I flera avseenden  är  UD  en
integrerad   myndighet  på  samma  sätt  som  övriga
departement. UD:s anslag bereds skilt från de övriga
departementens  anslag.  Utrikesdepartementet har en
särpräglad personalpolitik  och  UD:s personal har i
motsats  till övrig personal i Regeringskansliet  en
förflyttningsskyldighet inom utrikesförvaltningen.




Utskottets bedömning




Som   framgått    av    det   det   föregående   har
konstitutionsutskottet redan  inför genomförandet av
reformen  genom  vilken  Regeringskansliet  blev  en
myndighet  intresserat sig  för  reformen  och  dess
genomförande.  Ett skäl till utskottets intresse för
Regeringskansliets   fortsatta   utveckling  är  att
riksdagen  med  den ordning för anslagstilldelningen
som numera råder  inte  har  något direkt inflytande
över Regeringskansliets organisation och verksamhet.
Eftersom det enligt utskottets mening är viktigt att
Regeringskansliet fungerar väl  oavsett  vilken  den
sittande  regeringen  är,  finns  det  anledning för
konstitutionsutskottet  att följa Regeringskansliets
verksamhet även framgent.


När     det    gäller    den    redogörelse     som
Statsrådsberedningen  lämnat till utskottet som svar
på  vissa  frågor  som  utskottet   ställt,   finner
utskottet att någon analys eller allmän bedömning av
vad reformen hittills resulterat i inte har lämnats.
Detta  kan möjligen ha sin förklaring i att relativt
kort  tid   förflutit   sedan   den  organisatoriska
förändringen genomfördes och att  det  är  svårt att
mera   precist   mäta  vilka  framsteg  som  gjorts.
Utskottet utgår från  att  det skall bli möjligt för
Regeringskansliet   att   senare   lämna   en   mera
preciserad  redovisning  till   utskottet.   Den  nu
aktuella  redovisningen  föranleder  i  övrigt inget
uttalande från utskottet.




2.2 Jävsfrågor när departementstjänstemän
har styrelseuppdrag




Inledning




Konstitutionsutskottet har under en följd  av  år  i
sina     granskningsbetänkanden     redogjort    för
personalutvecklingen   i  Regeringskansliet.   Under
senare tid har uppmärksamheten  därvid bl.a. riktats
mot inslaget av politiskt tillsatta  tjänstemän  och
på  jämställdhetsfrågor. Redogörelserna har grundats
på  statistiska   uppgifter   som   inhämtats   från
Regeringskansliet.  Inom  ramen  för behandlingen av
jämställdhetsfrågor lämnade utskottet  i  föregående
års   administrativa   granskningsbetänkande   (bet.
1997/98:10,  avsnitt  1)  en  redovisning av antalet
styrelseuppdrag     i    statliga    företag     och
affärsdrivande  verk  och   av   hur   arvodena  för
uppdragen fördelade sig mellan kvinnor och  män m.m.
I  sin  bedömning  uttalade utskottet bl.a. att  det
avsåg att vid kommande  granskning  ta upp frågan om
det   finns   risker   för  jäv  när  tjänstemän   i
Regeringskansliet  har  uppdrag   som  ledamöter  av
styrelser för statliga företag och affärsverk.


Utskottet har nu företagit en granskning  av frågan
om   jäv   för   departe-mentstjänstemän   som   har
styrelseuppdrag i statliga företag eller affärsverk.
Till  grund  för  granskningen  har  bl.a.  legat en
promemoria från Statsrådsberedningen, bilaga 2.2.




Gällande bestämmelser om jäv




Förvaltningslagen




Bestämmelser       om       jäv       finns      för
förvaltningsmyndigheterna    i    11   och   12   §§
förvaltningslagen (1986:223). Inom Regeringskansliet
gäller      lagen      vid     handläggningen     av
regeringskansliärenden,   dvs.  sådana  ärenden  som
beslutas    av    Regeringskansliets     chef,    en
departementschef eller ett annat statsråd  eller  av
en     departementstjänsteman.     Däremot    gäller
förvaltningslagen    inte   vid   handläggning    av
regeringsärenden, dvs.  sådana  ärenden som beslutas
vid  ett  regeringssammanträde.  I förarbetena  till
förvaltningslagen uttalade departementschefen (prop.
1985/86:80   s.  57)  att,  i  regeringens   praxis,
förvalt-ningsärenden   i   möjligaste   mån  brukade
handläggas  enligt  samma  regler  som  gäller   för
underordnade  myndigheter  och  att någon ändring av
denna praxis inte var avsedd.




Enligt  11  §  förvaltningslagen är  den  som  skall
handlägga ett ärende jävig


1.  om  saken  angår   honom   själv   eller  någon
närstående  eller  om  ärendets  utgång  kan  väntas
medföra  synnerlig nytta eller skada för honom själv
eller någon närstående,


2.   om   han    eller    någon    närstående    är
ställföreträdare  för  den som saken angår eller för
någon som kan vänta synnerlig  nytta  eller skada av
ärendets utgång,


3.  om  ärendet  har  väckts hos myndigheten  genom
överklagande  eller  underställning   av   en  annan
myndighets  beslut  eller  på grund av tillsyn  över
annan  myndighet  och  han tidigare  hos  den  andra
myndigheten   har   deltagit    i    den    slutliga
handläggningen av ett ärende som rör saken,


4.  om  han  har  fört  talan  som  ombud eller mot
ersättning biträtt någon i saken, eller


5.   om   det   i   övrigt   finns  någon  särskild
omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till
hans opartiskhet i ärendet.


I 11 § andra stycket anges att från jäv bortses när
frågan    om   opartiskhet   uppenbarligen    saknar
betydelse.


Enligt 12 §  får  den  som  är  jävig inte handlägga
ärendet. Han får dock vidta åtgärder  som inte någon
annan kan vidta utan olägligt uppskov.  Vidare anges
att  den  som  känner  till en omständighet som  kan
antas utgöra jäv mot honom  självmant  skall  ge det
till känna.




Statsrådsberedningens allmänna råd  om
förvaltningslagens tillämpning hos regeringen




Förvaltningslagen  gäller  formellt inte för ärenden
hos  regeringen.  Statsrådsberedningen  har  nyligen
kommit ut med en reviderad  version  av Gula boken -
handbok    för    handläggningen   av   ärenden    i
Regeringskansliet (Ds  1998:39).   I denna anges att
det  är  viktigt  att  man  även  i regeringsärenden
följer   de  principer  som  förvaltningslagen   ger
uttryck  för,   trots  att  regeringen  inte  är  en
förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening. I
regeringskansliärendena  är  förvaltningslagen  dock
direkt tillämplig.


Statsrådsberedningen  utkom år 1987 med en särskild
handbok  med  allmänna  råd   om  förvaltningslagens
tillämpning  hos  regeringen (Bruna  boken).  Enligt
uppgift från Statsrådsberedningen  har  man inte för
avsikt  att revidera denna bok, men vad som  sägs  i
den äger  alltjämt  giltighet vid regeringsärendenas
handläggning.


När det gäller förvaltningslagens  jävsbestämmelser
anges  i  Bruna  boken att det kan finnas  skäl  att
skilja mellan jäv vid å ena sidan föredragningen och
avgörandet  vid regeringssammanträdet  och  å  andra
sidan beredningen i departementen.


I fråga om jäv  vid regeringssammanträdet anges att
det i princip bör  undvikas  att ett statsråd som är
jävigt i ett ärende enligt någon  av  de jävsgrunder
som  anges  i   11  § föredrar ärendet eller  annars
deltar     i     avgörandet     av      det      vid
regeringssammanträdet.  Också  i  tveksamma fall bör
statsrådet avstå från att delta i avgörandet.


Vad gäller jäv vid beredningen av  regeringsärenden
i  departementen  anges  i  Bruna  boken att  det  i
princip bör undvikas att någon som är  jävig deltar.
Också    i    detta    fall   bör   jävsreglerna   i
förvaltningslagen   följas.    När    tjänstemannens
möjlighet att påverka utgången i ett ärende är liten
eller  när han inte har någon valmöjlighet  kan  man
enligt Bruna  boken  ofta  med  tillämpning  av 11 §
andra     stycket     bortse     från     jäv.    En
departementstjänsteman  som  känner  tvekan om  hans
opartiskhet kan ifrågasättas bör anmäla det till sin
överordnade.


I   Bruna   boken  tas  därutöver  bl.a.  upp   den
situationen  att   en   departements-tjänsteman   är
styrelseledamot i ett statligt bolag. Enligt vad som
anförs  kan  den särskilda jävsgrunden i 11 § första
stycket  2  då bli  aktuell,  om  en  tjänsteman  är
behörig     att     företräda      bolaget     (s.k.
ställföreträdarjäv).   Är  detta  inte  fallet   kan
tjänstemannen  komma  att  anses  som  jävig  enligt
generalklausulen i punkt  5.  Vidare  hänvisas  till
konstitutionsutskottets   granskningsbetänkande   KU
1985/86:25   s.   37   f.   där   det   förhållandet
diskuterades  att  en  departe-mentstjänsteman   var
ledamot  av  flygbolaget  Swedairs  styrelse vid det
tillfälle  då  regeringen  fattade vissa  beslut  om
tillstånd  till  flygtrafik. Hänvisning  görs  också
till utskottets granskningsbetänkande  KU 1986/87:33
s. 72, där utskottet återkom till jävsfrågan.




Tidigare granskning i konstitutionsutskottet av
frågor om jäv för departementstjänstemän m.fl.




Under        riksmötet       1985/86       granskade
konstitutionsutskottet   vissa  regeringsbeslut  med
anledning  av  ansökningar om  tillstånd  till  viss
flygtrafik (bet.  KU 1985/86:25 s. 37 f.). I ärendet
hade   bl.a.  tagits  upp   frågan   om   i   vilken
utsträckning  jäv kan anses ha förelegat beträffande
vissa       tjänstemän        i       departementen.
Konstitutionsutskottet     erinrade      om      att
förvaltningslagen  formellt  inte gäller för ärenden
hos    regeringen.   Utskottet   konstaterade    att
föredragande  departementschefen  då  lagen infördes
emellertid anförde att lagens regler borde följas så
långt  som  möjligt  även  hos  regeringen.   Vidare
redogjorde  utskottet  för  innehållet i Bruna boken
angående frågan om jäv.


Utskottet fann att granskningen inte gav vid handen
annat   än   att   de  aktuella  koncessionsärendena
handlagts i enlighet med gällande regler och praxis.
Ärendet föranledde utskottet att därutöver framhålla
vikten av att förvaltningslagens  jävsregler iakttas
vid ärendeberedningen i Regeringskansliet. I ärenden
med  två-  eller  flerpartsintressen borde  således,
enligt utskottets mening,  en departementstjänsteman
som är styrelseledamot i ett hel- eller halvstatligt
bolag inte delta i beredningen av ett ärende som rör
bolaget.


Under  riksmötet 1986/87 tog  konstitutionsutskottet
till granskning upp frågan i vilken utsträckning det
förekommer att departementstjänstemän innehar poster
i styrelserna  för  olika  statliga  myndigheter och
andra organ, frågan om jäv för dessa tjänstemän m.m.
(KU 1986/87:33 s. 71 f.). När det gällde  jävsfrågan
hänvisade  utskottet  till  vad  det  uttalat  under
föregående  års  granskning.  Utskottet  ville också
tillägga  att  det,  enligt  utskottets mening,  var
önskvärt     att,     vid    handläggningen     inom
Regeringskansliet  av  ett   ärende  som  rörde  ett
statligt  bolag  där  en departementstjänsteman  var
styrelseledamot, oavsett ärendets beskaffenhet, låta
en annan tjänsteman i departementet  i  första  hand
svara  för  handläggningen  -  bl.a. med hänsyn till
intresset av att ärendet skall bli allsidigt belyst.
Utskottet  konstaterade att en sådan  rekommendation
var intagen  i den särskilda handbok med anvisningar
om      förvaltningslagens       tillämpning       i
Regeringskansliet      som      getts      ut     av
Statsrådsberedningen.  I övrigt fann utskottet  inte
anledning till något särskilt uttalande.




Under      föregående      riksmöte       behandlade
konstitutionsutskottet   ett  granskningsärende   om
näringsminister  Anders Sundströms  handläggning  av
frågan om tillstånd för anläggande av likströmskabel
mellan Sverige och  Polen  (bet.  1997/98:KU25 s. 69
f.).  I granskningen aktualiserades  frågan  om  jäv
hade förelegat  för  vissa tjänstemän i Närings- och
handelsdepartementet vid  beredningen och avgörandet
av koncessionsärendet. Enligt utskottets mening hade
vid granskningen inte kommit  fram  annat än att det
aktuella  regeringsärendet  i  detta  avseende  hade
handlagts i enlighet med gällande regler.  Utskottet
fann dock anledning att ånyo framhålla vikten av att
förvaltningslagens     jävsregler     iakttas    vid
beredningen  av ärenden i Regeringskansliet.  Härvid
hänvisade utskottet  till sitt tidigare uttalande om
att     en    departementstjänsteman,     som     är
styrelseledamot i ett hel- eller halvstatligt bolag,
inte bör delta i ett ärende som rör bolaget, oavsett
ärendets  beskaffenhet.  I  sådant fall bör en annan
tjänsteman i första hand svara för handläggningen. I
en reservation fann ledamöterna  från  (fp) och (mp)
att jäv förelegat.




Riktlinjer för förvaltningen av statens
företagsägande




Allmänt




Efter  beslut  i  riksdagen  i februari 1981  (prop.
1980/81:22, bet. 1980/81: NU29,  rskr.  1980/81:147)
lämnar regeringen årligen en redogörelse för företag
med  statligt ägande, dvs. för affärsverken  och  de
statligt  ägda  bolagen.  I skrivelse 1998/99:20 med
1998 års redogörelse ingår  59  företag, jämfört med
74  i  1997  års redogörelse. Av företagen  utgör  4
stycken affärsverk.  Övriga  är  bolag, med undantag
för  Svenska  skeppshypotekskassan.   Drygt   40  av
företagen  hade  den  31  december  1996  en statlig
ägarandel om 100 %. Huvudmän för företagen har varit
riksdagen (Sveriges riksbank) och Utrikes-, Social-,
Kommunikations-, Finans-, Arbetsmarknads-,  Kultur-,
Närings- och handelsdepartementen samt Inrikes-  och
Miljödepartementen.           Närings-           och
handelsdepartementet  har  varit  huvudman för flest
företag  (22  stycken), följt av Finansdepartementet
som ansvarat för 12 företag.




Riksdagens beslut om riktlinjer för förvaltningen av
statens företagsägande




Riksdagen beslutade  våren  1996  om  riktlinjer för
förvaltningen   av  statens  företagsägande   (prop.
1995/96:141, bet.  1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302).
Beslutet  innebar  att   riksdagen  godkände  de  av
regeringen föreslagna riktlinjerna för förvaltningen
av statens företagsägande.  Riktlinjerna  innebär  i
korthet att kommersiella och fullt konkurrensutsatta
företag  skall  förvaltas  med krav på effektivitet,
avkastning  på  det kapital företaget  representerar
och strukturanpassning.  Den som förvaltar skall med
utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål  aktivt  följa
företagens  utveckling  och  vidta  de  åtgärder som
behövs  för  att företagen skall uppfylla ovannämnda
krav.  Ägarens   uppgift   är   att   medverka  till
företagens långsiktiga utveckling och inriktning.


Som bakgrund till regeringens förslag  angavs bl.a.
(prop. 1995/96:141 s. 8) att regeringen inte  ämnade
fortsätta     med    de    ideologiskt    motiverade
utförsäljningarna   av  statligt  ägda  företag  som
genomförts av den föregående  regeringen.  I stället
ansåg regeringen att staten borde spela en mer aktiv
ägarroll för att främja utvecklingen av företag  med
statligt ägande. Riksdagens försäljningsbemyndigande
från  år  1991  var  enligt  regeringen  därför inte
ändamålsenligt  utformat  för  att  möjliggöra   och
underlätta   regeringens   ägarpolitik.   Regeringen
anförde  vidare att ett väsentligt medel för  staten
att utöva  en  aktiv  ägarroll hade försvunnit genom
att  riksdagen  år  1991  beslutade   att   avveckla
Förvaltningsaktiebolaget     Fortia.    Detta    var
huvudmotiven      till     att     regeringen      i
budgetpropositionen  1995  föreslog ett bemyndigande
för   ägarförvaltningen  som  skulle   ersätta   det
gällande försäljningsbemyndigandet.


Regeringen   anförde   därutöver   att   det   inom
Regeringskansliet  sedan hösten 1994 hade pågått ett
arbete  som  syftade  till  att  åstadkomma  en  mer
samordnad    och   professionell    ägarförvaltning.
Förutsättningarna   för   att  utöva  en  mer  aktiv
ägarroll skulle enligt regeringen studeras vidare.


När det gällde innebörden  av  kraven på ett aktivt
och professionellt ägarskap konstaterade  regeringen
att  den  formella  rollfördelningen  mellan  ägare,
styrelse  och  företagsledning  i  aktiebolag  finns
reglerad  i  aktiebolagslagen.  Staten  hade  enligt
regeringen   i   flertalet  fall  utövat  ägarrollen
relativt passivt, särskilt när det gällde företagens
yttre  omstrukturering.   Statens  ägande  jämfördes
därvidlag ofta med institutionellt  ägarskap,  såsom
det  hade  utövats  av  t.ex.  försäkringsbolag  och
aktiefonder.  En  skillnad var dock att de  senare i
allmänhet  endast  är  minoritetsdelägare  i  större
företag med sammansatta ägarstrukturer, medan staten
ofta är den ende eller dominerande ägaren.


Regeringen anförde  vidare  att  det,  för  att den
statligt ägda företagssektorn skulle kunna utvecklas
och  behålla  sin ställning inför framtiden, krävdes
ett större engagemang, bl.a. för att skapa en bättre
balans gentemot styrelser och företagsledningar. Det
var enligt regeringen ägarens uppgift och ansvar att
medverka till företagens utveckling. Det kunde bl.a.
ske genom tillförsel  av  kompetens och kapital, men
vid behov även medverkan till verksamhetsanpassning,
omstrukturering och i vissa fall ägarförändring, för
att  utveckla enskilda företag  och  företagsgruppen
som helhet  samt statens kapital i denna. Regeringen
anförde att det även är en viktig uppgift för staten
som  ägare  att  se  till  att  företags  verksamhet
bedrivs på ett  sätt som motsvarar högt ställda krav
på etik och moral.




Riksdagens revisorers förslag angående statens roll
som ägare av bolag




Riksdagens revisorer  har  granskat statens roll som
ägare    av    majoritetsägda   bolag.    Resultatet
redovisades i en  rapport  (1997/98:2), som därefter
remissbehandlades.   Under   remissbehandlingen   av
rapporten   lämnade   bl.a.  Regeringskansliet   ett
remissyttrande. Med utgångspunkt  från rapporten och
remissyttrandet,    redovisade   revisorerna    sina
överväganden i förslag 1997/98:RR9 till riksdagen.


När det gällde styrelserna  i  de  statliga bolagen
ville  revisorerna bl.a. framhålla det  principiella
synsätt som redovisats i deras rapport, nämligen att
personer   inom  ett  departement  som  arbetar  med
ärenden rörande mål och måluppföljning för bolaget i
fråga inte skall  sitta  i  styrelsen  för  bolaget.
Revisorerna konstaterade att det inte föreligger  en
sådan   rollkonflikt  i  de  flesta  fall,  men  att
regeringen  hittills  inte  varit helt konsekvent på
denna  punkt.  Särskilt  viktigt   är   det   enligt
revisorerna att skilja på dessa roller när bolaget i
fråga är beroende av årliga anslag från staten.


Revisorernas  förslag  har  behandlats av riksdagen
(bet.      1997/98:NU15,     rskr.     1997/98:283).
Näringsutskottet  avstyrkte revisorernas förslag med
hänsyn  till  det omfattande  utvecklingsarbete  som
pågår inom Regeringskansliet.  Utskottet  ansåg  att
den    granskning    som   revisorerna   gjort   var
förtjänstfull och väl ägnad att ligga till grund för
ytterligare arbete i frågan.




Regeringskansliets ägarhandbok




En arbetsgrupp i Regeringskansliet  har utarbetat en
handbok (Regeringskansliets ägarhandbok)  som syftar
till  att  utveckla  en  för  departementen gemensam
policy   i  ägarstyrningsfrågor  och   som   förnyas
fortlöpande  (jfr  bet.  1997/98:NU15  s.  7  f.). I
handboken finns ett avsnitt som behandlar frågor  om
styrelsens  sammansättning  i statliga bolag. Härvid
anförs bl.a. att det i bolag  som har tydliga ansvar
för  samhällspolitiska  mål,  eller  för  bolag  som
påverkas väsentligt av politiska beslut, kan vara av
värde  att  ha med personer med politisk  förankring
och kompetens  i styrelsen. Det bör enligt handboken
däremot  inte  förekomma   att  politiker  sitter  i
styrelser samtidigt som de har ett direkt inflytande
på de sektorspolitiska beslut  som bolaget är berört
av.  Denna  restriktion  gäller  i  lika   hög  grad
tjänstemän  inom  Regeringskansliet.  Sektors-   och
ägarpolitik   bör  enligt  handboken  därmed  hållas
åtskilda.




Konstitutionsutskottets granskning




Konstitutionsutskottet   har  vid  några  tillfällen
granskat     frågor     rörande     den     statliga
affärsverksamheten.


Vid    riksmötet    1982/83   granskade   utskottet
regeringens befattning  med frågor rörande ledningen
för ett antal statliga bolag (bet. KU 1982/83:30). I
samband med denna granskning  gjorde utskottet några
principiella  uttalanden  (s.  30  f.)  Bland  annat
konstaterade  utskottet att den formella  styrningen
av  de  bolag där  staten  helt  eller  delvis  äger
aktierna  endast  kan utövas på bolagsstämman. Genom
bl.a.  valet  av  styrelse  och  möjligheten  att  i
bolagsordningen föra  in  särskilda  bestämmelser om
exempelvis    bolagets   målsättning   kan   statens
representanter på bolagsstämman påverka inriktningen
av bolagets verksamhet. Vidare, i den mån ekonomiska
anslag  beslutats   för   bolagets  verksamhet,  kan
styrning   utövas   genom   att  särskilda   villkor
föreskrivs   för  anslagets  användande.   Utskottet
konstaterade att  några  andra formella styrmedel än
de angivna inte fanns. Utskottet  erinrade  dock  om
att  staten  kan  sluta avtal med bolaget, varigenom
bolaget frivilligt  går  med  på  att  inskränka sin
handlingsfrihet  på det sätt som staten önskar.  Ett
bolag kan också gå med på att skriva in bestämmelser
i bolagsordningen  om  att  vissa av bolagets beslut
skall underställas regeringen  eller  annan  statlig
myndighet.  Utskottet  konstaterade härefter att  nu
återgivna regelsystem självfallet  inte  betydde att
underhandskontakter  mellan  ägare  och  den direkta
bolagsledningen inte fick förekomma.


Även     under    riksmötet    1991/92    granskade
konstitutionsutskottet   vissa   bolagsfrågor  (bet.
1991/92:KU30).  Bland annat framhöll  utskottet  (s.
70)  att  det  var  önskvärt  med  mera  uttryckliga
direktiv  och  dokumentation   i  frågor  som  avsåg
statens företrädare på bolagsstämmor  eller  i andra
sammanhang. Detta var enligt utskottet av vikt  inte
minst för utskottets granskningsverksamhet.


Under       riksmötet       1994/95       granskade
konstitutionsutskottet   vissa   frågor   som   hade
anknytning    till   den   s.k.   bankkrisen   (bet.
1994/95:KU30  s.   84   f.).  En  fråga  som  därvid
behandlades  var  utövandet   av  statens  ägande  i
Nordbanken. I sin bedömning uttalade  utskottet  att
det   ansåg  det  angeläget  att  en  tydlig  policy
utvecklades för hur ägandet skulle utövas i statligt
ägda företag. Från de utgångspunkter som utskottet i
detta sammanhang  hade  att  beakta  var  det enligt
utskottet  av  betydelse  att  skriftliga riktlinjer
utformades   för  hur  ägandet  skulle   utövas   av
statsråden    och     övriga     företrädare     för
Regeringskansliet.   Rutiner   borde  utvecklas  som
gjorde    det    möjligt    att    följa   viktigare
händelseförlopp och att granska vilka  kontakter som
förevarit   mellan   bolagsledningar   och   berörda
departement  i frågor av större betydelse. Utskottet
ville understryka vikten av att ställningstaganden i
ärenden som behandlas  på  bolagsstämmor och i andra
viktiga  frågor  dokumenterades.   Härvid   erinrade
utskottet  om sitt tidigare uttalande från riksmötet
1991/92:KU30. Utskottet uttalade vidare att det inom
ramen för ägarpolicyn  borde  ingå att staten skulle
ha en aktiv och initierad roll  i  fråga  om  val av
styrelseledamöter.


Utövandet av statens ägande i Apoteksbolaget AB var
föremål  för  utskottets  granskning under riksmötet
1995/96 (bet. 1995/96:KU30,  avsnitt  13.3).  I  sin
bedömning  hänvisade  utskottet  till  sina tidigare
uttalanden  i  samband  med granskningen av  statens
ägande i Nordbanken. Vidare  konstaterade  utskottet
bl.a. att när det gällde kontakterna mellan  bolaget
och    Socialdepartementet   hade   den   föregående
borgerliga   och  den  nuvarande  socialdemokratiska
regeringen agerat  olika beträffande sättet att låta
sig  representeras i  styrelsen.  Enligt  utskottets
mening   var   den  viktiga  frågan  att  regeringen
skaffade  sig  tillräcklig   insyn   i  verksamheten
snarare  än  sättet på vilket detta sker.  Utskottet
hade  inga erinringar  mot  departementets  faktiska
agerande härvidlag under den granskade perioden.




Utskottets nu aktuella granskning




Utskottets frågor till Statsrådsberedningen




Till  grund  för  sin  nu  aktuella  granskning  har
utskottet   från   Statsrådsberedningen   begärt  en
redovisning från samtliga departement där tjänstemän
är   styrelseledamöter   i  statliga  företag  eller
affärsverk.   Utskottet   framhöll    att   det   av
redovisningen   borde   framgå   vilken   befattning
respektive tjänsteman har i departementet och vilket
styrelseuppdrag    denne   innehar.   Vidare   ville
utskottet  ha  en redovisning  av  styrelsearvodenas
storlek. Utskottet  önskade  också få en redovisning
av om den ifrågavarande tjänstemannen  tjänstgör  på
den  enhet där ärenden angående det aktuella bolaget
eller   affärsverket  handläggs.  Därutöver  ställde
utskottet  frågan om det inom respektive departement
finns någon  särskild  ordning  för  hur  jävsfrågor
skall  hanteras.  Utskottet  ville också veta  vilka
överväganden som ligger bakom att ett departement är
representerat   i   ett  bolags  eller   affärsverks
styrelse. Utskottet undrade  om  det finns en allmän
policy i Regeringskansliet i denna  fråga  eller  om
detta avgörs särskilt i varje departement.




Promemoria från Statsrådsberedningen




I  en  promemoria till utskottet den 9 november 1998
har Statsrådsberedningen lämnat redogörelser från de
departement  som  har  styrelseuppdrag att redovisa.
Statsrådsberedningen anför  för  egen  del  att  det
allmänt    gäller   att    departementen   tillämpar
förvaltningslagens  regler  om  jäv, också i ärenden
angående  statliga  bolag och affärsverk.  Därutöver
hänvisar   Statsrådsberedningen    till   den   inom
Regeringskansliet  utarbetade handboken  som  syftar
till  att  utveckla en  för  departementen  gemensam
policy  i  ägarstyrningsfrågor   och   som   förnyas
fortlöpande.  Den gemensamma policy som finns i  dag
när det gäller  departementstjänstemän i styrelserna
framgår enligt Statsrådsberedningen  av  den  text i
handboken   som   behandlar   frågor  om  styrelsens
sammansättning.




De   aktuella   departementens   redogörelser    kan
sammanfattas enligt följande.


Av de tretton departementen i Regeringskansliet har
nio    departement    tjänstemän    som   också   är
styrelseledamöter    i   statliga   företag    eller
affärsverk.  Dessa  utgörs   av  Utrikes-,  Social-,
Kommunikations-,        Finans-,       Utbildnings-,
Arbetsmarknads-, Närings- och handels-, Inrikes- och
Miljödepartementen.      Sammanlagt      har      49
departementstjänstemän styrelseuppdrag  av  aktuellt
slag.  Av dessa är fem departementssekreterare,  fem
kansliråd,  tre sakkunniga, 17 departementsråd, åtta
finansråd,  en   budgetchef,   en  expeditions-  och
rättschef samt nio statssekreterare.


Styrelsearvodena varierar kraftigt  mellan de olika
uppdragen. Som exempel kan nämnas att två tjänstemän
från   Utbildningsdepartementet,   som  är   ledamot
respektive   ordförande  i  styrelsen  för   Svenska
Statens Språkresor AB, inte uppbär några arvoden för
sina uppdrag.  Det  högsta  arvodet, som uppgår till
125 000 kr, uppbärs av två tjänstemän i Närings- och
handelsdepartementet  som  är ledamöter  av  Celsius
AB:s styrelse.


Av  redogörelserna  framgår  att   23   av   de  49
departementstjänstemän     som     också     innehar
styrelseuppdrag    arbetar   på   den   enhet   inom
departementet som handlägger  frågor  som  berör det
aktuella   bolaget.  Vidare  framgår  att  det  inom
departementen, med ett undantag, inte har utarbetats
någon särskild  ordning  för  hur  jävsfrågor  skall
hanteras.  Flera  departement  hänvisar  till  Bruna
boken.    Arbetsmarknadsdepartementet    anför   att
departementet numera allmänt följer principen att en
tjänsteman  som  har  ansvar för frågor som rör  ett
visst bolag inom departementets  ansvarsområde  inte
skall     ingå     i     bolagsstyrelsen.     Enligt
Inrikesdepartementet  tjänstgör  de  tjänstemän  som
företräder  staten  i  aktuella  bolags styrelser på
samma enhet. Ärenden om förvaltningen  av respektive
bolag handläggs dock enligt de rutiner som nu gäller
av    annan    tjänsteman   än   den   som   innehar
styrelseuppdrag.  Närings-  och handelsdepartementet
konstaterar i sin redogörelse  att  ärenden angående
respektive   bolag   kan   ha   principiellt   olika
inriktning.  I  vissa  fall har bolaget  anslag  för
vissa  uppgifter  eller  på   annat  sätt  särskilda
uppgifter reglerade i lag, författning  eller  genom
avtal.   I   andra   fall   förekommer  att  statens
ägarförvaltning av det berörda  bolaget handläggs på
den enhet där tjänstemannen tjänstgör.  Detta är ett
vanligt förhållande på departementet. I redogörelsen
framhålls  att  i båda fallen handläggs ärenden  som
berör respektive bolag dock regelmässigt av en annan
tjänsteman än den  som innehar styrelseuppdrag i det
ifrågavarande bolaget.


Inom Finansdepartementet finns sedan 1990 särskilda
riktlinjer angående styrelseuppdrag i kreditinstitut
för anställda i departementet.  Enligt  riktlinjerna
bör  statssekreterarna  samt  avdelningscheferna  på
budget-,   finansmarknads-  och  skatteavdelningarna
samt    ekonomiska     avdelningen    inte    inneha
styrelseuppdrag  i kreditinstitut.  Detsamma  gäller
för  planeringschefen  och  informationssekreteraren
samt för  rättschefen,  enhetschefer och handläggare
på   finansmarknadsavdelningen.   När   det   gäller
expeditions-  och  rättschefen samt avdelningschefen
på internationella avdelningen samt enhetschefer och
huvudmän som inte hör  till  de  kategorier  som  nu
nämnts  bör  det  prövas  från fall till fall om den
anställde   lämpligen   kan   inneha    ett    visst
styrelseuppdrag.        Avdelningscheferna       och
enhetscheferna  på  den  administrativa  avdelningen
samt  övriga  anställda  på Finansdepartementet  bör
enligt  riktlinjerna  vara oförhindrade  att  inneha
styrelseuppdrag i kreditinsititut.


När det gäller frågan  om  vilka  överväganden  som
ligger bakom att ett departement är representerat  i
ett   bolags  eller  affärsverks  styrelse  hänvisar
flertalet   av  departementen  i  första  hand  till
Regeringskansliets ägarhandbok. Utrikesdepartementet
anför att det  av  tradition har ansetts viktigt att
den särskilda kompetensen som departementet besitter
i  frågor  som rör utvecklingssamarbete  kommer  det
aktuella bolaget  - Swedfund International AB - till
del. Ett annat skäl  är att departementet ansett det
angeläget   att  de  övergripande   utvecklingsmålen
beaktas vid styrelsens  beredning  av bl.a. enskilda
investeringsfrågor.           Närings-           och
handelsdepartementet,  som  i  första  hand hänvisar
till   Regeringskansliets  ägarhandbok,  anför   att
uppfattningen  inom departementet är att det som ett
led i ägarförvaltning  av  bolagen är nödvändigt att
medverka i styrelsearbete i  de bolag och affärsverk
som  lyder  under departementet  för  att  uppnå  en
effektiv förvaltning av bolagen och affärsverken.




Utskottets bedömning




Utskottet  har  företagit  den  under  föregående
riksmöte aviserade  granskningen av frågan om det
finns risk för jäv när departementstjänstemän har
uppdrag som styrelseledamöter  för statliga bolag
och affärsverk.


Inledningsvis vill utskottet erinra om vad som sägs
i  12  §  förvaltningslagen, nämligen  att  den  som
känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv
mot  honom  självmant   skall  ge  det  till  känna.
Förvaltningslagens  bestämmer   lägger  således  ett
visst ansvar på den enskilde tjänstemannen  när  det
gäller frågan om jäv.


Granskningen  utvisar att 49 departementstjänstemän
har  styrelseuppdrag    i   statliga   bolag   eller
affärsverk.  Utskottet  vill  härvid  framhålla  att
frågan  om  risk  för  jäv  framför  allt  torde bli
aktuell  i de situationer där departementstjänstemän
med   styrelseuppdrag    också   i   sin   ordinarie
departementsbefattning  möter  frågor  som  rör  det
aktuella bolaget eller affärsverket.  Departementens
redogörelser  visar  att  23  departementstjänstemän
tjänstgör på eller har befattning med den enhet inom
departementet  som handlägger frågor  som  berör  de
bolag  där  de  själva   sitter   i   styrelsen.   I
redogörelserna  anges  vidare  att  departementen  i
huvudsak  tillämpar  den  ordningen  att ärenden som
berör respektive bolag eller affärsverk handläggs av
annan  departementstjänsteman  än  den  som  innehar
styrelseuppdraget.    Förutom   i   ett   fall   har
departementen, vid sidan  av  de allmänna riktlinjer
som  gäller, inte utarbetat någon  särskild  ordning
för hur jävsfrågor skall hanteras. Av departementens
redogörelser   framgår   vidare  att  12  av  de  23
departementstjänstemän   med   styrelseuppdrag   som
tjänstgör på eller har befattning  med den enhet där
frågor  om  det aktuella bolaget eller  affärsverket
handläggs    innehar     chefsposter,     dvs.    är
departementsråd, finansråd eller statssekreterare.


Enligt utskottets mening är det framför allt  i  de
situationer  där  staten uppträder i dubbla roller -
både som ägare och myndighetsutövare - som frågan om
jäv torde bli aktuell. Utskottet anser att det är av
stor vikt att arbetet  i  Regeringskansliet  och  de
särskilda departementen sköts på ett sådant sätt att
jäv  inte  uppstår.  Det är också betydelsefullt att
möjligheterna  för den  enskilde  tjänstemannen  att
identifiera och undvika jävssituationer underlättas.
Den företagna granskningen ger vid handen att frågan
om  risk  för  jäv  när  departementstjänstemän  har
styrelseuppdrag  i  statliga  bolag eller affärsverk
måste    ges    ytterligare    uppmärksamhet    inom
Regeringskansliet.


I detta sammanhang vill utskottet framhålla, vilket
också understryks i redogörelsen  från  Närings- och
handelsdepartementet, att ärenden inom departementen
angående de statliga bolagen eller affärsverken  kan
ha  principiellt  olika inriktning. Någon skillnad i
den  ordning  - beroende  på  vilken  fråga  som  är
aktuell  -  som  departementen   tillämpar  för  att
undvika  jävssituationer  tycks  dock   inte  göras.
Utskottet anser härvid att det kan finnas  anledning
att anlägga ett principiellt annat synsätt på frågor
som enbart har med det statliga ägandet att  göra än
på    frågor    som   rör   myndighetsutövning   mot
ifrågavarande bolag  eller  affärsverk. Vidare anser
utskottet att granskningen har utvisat att det finns
ett  särskilt behov av en mer  tydlig  och  enhetlig
handlingslinje   när   det  gäller  jävsfrågorna  på
chefstjänstemannanivå.     Därutöver      efterlyser
utskottet, när det gäller det enskilda bolaget eller
affärsverket,  en  mer  ingående  diskussion än  vad
lämnade  redogörelser  ger  intryck av  i  fråga  om
jävsfrågans   känslighet   och   behovet    av   att
departementets  särskilda  kompetens  kommer bolaget
eller verket till godo. Enligt utskottets mening bör
en sådan diskussion utmynna i att en avvägning  görs
mellan de intressen som nämnda frågor avser.


Granskningen  föranleder  i  övrigt inget uttalande
från utskottets sida.




2.3 Organisationen för handläggning av EU-
frågor




Konstitutionsutskottet         redogjorde          i
granskningsbetänkandet   år   1996  för  regeringens
organisation för handläggning av  EU-frågor under år
1995   (bet.  1995/96:KU30,  s.  26-27).   Utskottet
uttalade  att  det  avsåg  att  även framdeles följa
regeringens organisation för hantering av EU-frågor.


Utskottet återkommer nu till detta  ärende.  I  det
följande  ges  först  en översiktlig redogörelse för
Regeringskansliets organisation  för arbetet med EU-
frågor. Därefter berörs vissa särskilda  aspekter av
EU-frågornas    hantering    i    Regeringskansliet.
Redovisningen bygger på uppgifter som framkommit vid
intervjuer  med  företrädare  för Regeringskansliet.
Uppgifterna   rör   framtagandet   av   ståndpunkts-
promemorior,  användningen  av kommittéväsendet  och
kontakter med intresseorganisationer,  kontakter med
riksdagen, urvalsprinciper för faktapromemorior samt
instruktionsgivningen   till   dem   som  företräder
Sverige  i  EU.  Beskrivningen  avser  i  denna  del
arbetet  i  fyra departement: Justitiedepartementet,
Utrikesdepartementet,     Miljödepartementet    samt
Närings-     och     handelsdepartementet.      Inom
Utrikesdepartementet  avser  redovisningen  följande
tre  enheter: enheten för migration och asylpolitik,
enheten   för  internationellt  utvecklingssamarbete
samt  enheten   för  internationell  handelspolitik.
Efter  genomgången   av   de   valda  departementens
organisation  för  hantering av EU-frågor  redovisas
Utrikesdepartementets beredning av mötena i Allmänna
rådet. De departement  och  enheter som har valts ut
täcker EU:s tre pelare.


Granskningen  har  genomförts  under  hösten  1998.
Enligt  ett pressmeddelande  från  Regeringskansliet
den    6   oktober    1998    med    anledning    av
regeringsförklaringen       samma       dag      ges
Statsrådsberedningen  ett uttryckligt lednings-  och
samordningsansvar för den  svenska  EU-politiken och
kommer att tillföras särskilda resurser  för  detta.
EU-sekretariatet ligger kvar i Utrikesdepartementet.
Vad  dessa  förändringar kan innebära berörs inte  i
denna granskning.


I  bilaga 2.3.1  redovisas  de  intervjufrågor  som
ställts  till  departementen  och vilka personer som
intervjuats.      I     bilaga     2.3.2     återges
Justitiedepartementets  underlag  för  besvarande av
konstitutionsutskottets  frågor  och i bilaga  2.3.3
finns  en  promemoria  från Utrikesdepartementet  om
beredningen    inför    EU:s    utrikesministermöten
(Allmänna rådet).




Redogörelse för Regeringskansliets organisation för
handläggning av EU-frågor




Denna  redogörelse  bygger  huvudsakligen   på   EU-
sekretariatets cirkulär, framför allt cirkulär 1 EU-
samordningen  i  Regeringskansliet  och  cirkulär  3
Riktlinjer  för  beredningen  i Regeringskansliet av
svenska  ståndpunkter  i EU-frågor,  en  rapport  om
översyn  av  Sveriges  ständiga  representation  vid
Europeiska   unionen   (Utrikesdepartementet)   samt
Riksdagens     revisorers    förstudie     1997/98:4
Regeringskansliets arbete med EU-frågor.




I  regeringen har  statsministern  det  övergripande
politiska samordningsansvaret för EU-frågorna. Varje
departementschef ansvarar för att departementets EU-
frågor  bereds  på  ett  ändamålsenligt sätt och att
organisationen  utformas för  att  tillgodose  dessa
behov. Utrikesministern  svarar  för  beredningen av
ärenden    inom    den   gemensamma   utrikes-   och
säkerhetspolitiken.


EU-ärenden som berör  flera departement skall göras
till föremål för gemensam beredning. EU-frågor skall
alltid beredas gemensamt  med  Statsrådsberedningen,
EU-sekretariatet    i    Utrikesdepartementet    och
Finansdepartementets budgetavdelning.  Systemet  för
beredning  av  EU-frågor  inom Regeringskansliet har
stora  likheter  med den sedvanliga  beredningen  av
regeringsärenden.


Statssekreterargruppen   för  EU-frågor  består  av
samtliga statssekreterare och  möts  för  att utbyta
information  och  diskutera  större  EU-frågor.  EU-
beredningen (beredningsgruppen för EU-frågor) är ett
organ för löpande diskussion och samordning  av  EU-
frågor  av övergripande politisk art. Gruppen består
bl.a. av  statssekreterare  i  Statsrådsberedningen,
Utrikesdepartementet     och    Finansdepartementet.
Justitiedepartementet är företrätt. Till denna grupp
kallas också särskilt de andra statssekreterare vars
departement direkt berörs  av  de  ärenden som skall
behandlas  vid  mötet.  EU-beredningen  sammanträder
varannan vecka.


EU-sekretariatet  i  Utrikesdepartementet  biträder
Statsrådsberedningen      och       svarar       för
sekretariatsfunktioner vid samordningen av EU-frågor
i  Regeringskansliet.  EU-sekretariatet  skall genom
riktlinjer  och  överblick  verka  för ett samordnat
svenskt   agerande  i  beslutsprocesserna   i   EU:s
institutioner.  Sekretariatet  skall  verka  för att
svenska intressen drivs aktivt så tidigt som möjligt
och  för  att gemensamt beredda svenska ståndpunkter
finns   senast    när   beslutsförfarandet   inleds.
Sekretariatet skall  ha  en  god  överblick över EU-
arbetet  i  Regeringskansliet  och hos  de  centrala
myndigheterna.   Kontaktnätet   består    bl.a.   av
departementens EU-samordnare. Sekretariatet skall ha
ett    nära    samarbete   med   Sveriges   ständiga
representation vid  Europeiska  unionen  och med EU-
nämndens kansli.


En gång i veckan hålls ett EU-samråd under  ledning
av     EU-sekretariatet.    Till    mötena    kallas
departementens  EU-samordnare  och  andra tjänstemän
vid      departementen.      Representanter      för
representationen  i  Bryssel  deltar  i regel (genom
videokonferens).     Vid    EU-samrådet    behandlas
instruktioner för veckans möte i Coreper.




Erfarenheter från fyra departement




I   syfte   att  erhålla  ytterligare   kunskap   om
Regeringskansliets organisation för hantering av EU-
frågorna har  intervjuer  gjorts med företrädare för
fyra  departement.  Intervjuerna   har   utförts  på
tjänstemannanivå.   Den   nedanstående  redogörelsen
bygger  på  dessa  intervjuer   och   material   som
överlämnats  i  samband med dessa. De frågor som har
legat till grund för intervjuerna och vilka personer
som intervjuats redovisas i bilaga 2.3.1.




Ståndpunktspromemorior




Enligt EU-sekretariatets  cirkulär  3 Riktlinjer för
beredningen    i    Regeringskansliet   av   svenska
ståndpunkter i EU-frågor  ansvarar varje departement
inom  sitt sakområde för att  en  gemensamt  beredd,
svensk  ståndpunkt beträffande förslag och initiativ
från kommissionen  tas fram på ett så tidigt stadium
som  möjligt.  Informationen   skall   finnas  i  en
ståndpunktspromemoria.


Departementen har tillfrågats i vilken utsträckning
de tar fram ståndpunktspromemorior.


Miljödepartementet  tar  fram ståndpunktspromemorior
för alla lagstiftningsförslag och för i princip alla
grön-  och  vitböcker med undantag  för  mycket  små
frågor. Framtagandet av promemorior fungerar väl och
sker  under gemensam  beredning.  Promemoriorna  kan
vara väldigt  detaljerade  och förhållandevis långa.
De förankras hos ministern. Ståndpunktspromemoriorna
kan revideras efter hand som  arbetet  pågår i rådet
och   dess  arbetsgrupper.  Väsentliga  förändringar
förankras hos ministern.




Närings-    och    handelsdepartementet   tar   fram
ståndpunktspromemorior  på  i stort sett alla frågor
där    ett    svenskt    ställningstagande    krävs.
Ståndpunktspromemoriorna,      som     bygger     på
faktapromemorior,       bör       innehålla       en
andrahandsposition och vara flexibla.




Inom            Justitiedepartementet            tas
ståndpunktspromemorior  så  gott som alltid fram för
förslag  till  rättsakter  i första  pelaren.  Många
förslag inom tredje pelaren  saknar  den  konkretion
som  gör  det  meningsfullt  att ta fram en särskild
ståndpunktspromemoria. Det kan förekomma att förslag
delas  vid bordet på ett rådsmöte.  Det  kan  ibland
råda tveksamhet  t.o.m.  huruvida  ett  förslag  har
lagts fram eller inte.




Huvuddelen  av  den  EU-relaterade  verksamheten vid
Utrikesdepartementets   enhet   för  migration   och
asylpolitik faller inom tredje pelaren. Kommissionen
har initiativrätt när det gäller  dessa  frågor, men
utnyttjar den sällan. Det kan röra sig om  fem  till
sex  förslag som kommissionen har lagt fram på detta
område under Sveriges tid som medlem i EU. De flesta
förslagen  kommer  från  det land som för tillfället
innehar ordförandeskapet i  EU.  Förslagen  har ofta
teknisk  karaktär  och  då  görs  inte  alltid någon
ståndpunktspromemoria.




Enheten   för  internationell  handelspolitik   inom
Utrikesdepartementet  ansvarar  för arbetet inom den
gemensamma  handelspolitiken.  Kommissionen   lägger
fram  få förslag till normgivning inom detta område.
Dokumenthanteringen  är mindre formell än vad som är
vanligt inom första pelaren  men  i praktiken är det
inte   svårt   att  följa  beslutsprocesserna.   Den
viktigaste rådsarbetsgruppen på det handelspolitiska
området  är  den  s.k.  113-kommittén  som  har  det
övergripande         samordningsansvaret         för
handelspolitiska  policyfrågor.  113-kommittén  möts
varje  vecka.  En gång  i  månaden  möts  kommitténs
ordinarie ledamöter  och  tre gånger i månaden deras
ställföreträdare.  På ställföreträdarnivå  behandlas
vanligen  10-15  dagordningspunkter,   på  ordinarie
ledamotsnivå  knappt  hälften  så  många. Arbetet  i
kommittén sker löpande och varje vecka  möts enheten
för  internationell  handelspolitik  och företrädare
för   andra   enheter   inom   UD,   andra   berörda
departement,   ofta   Jordbruksdepartementet,   samt
Kommerskollegium   för  att  gå  igenom  de  svenska
ståndpunkterna.  Man   kan   skilja  på  de  löpande
promemoriorna    inför    olika   möten    och    de
sammanhållande ståndpunktspromemorior som skickas ut
till berörda ett par gånger  om  året  och  som  kan
omfatta mer än 200 sidor.




Inom  utvecklingssamarbetets  område har en strategi
för  Sveriges  agerande  i  EU  tagits   fram.  Inom
Utrikesdepartementets   enhet   för  internationellt
utvecklingsarbete  används  riktlinjerna   i   denna
strategi  för  att utarbeta instruktioner vilket gör
att ståndpunktspromemorior  inte  utarbetas  i samma
omfattning  som  inom  andra  områden.  Inför  varje
ordförandeskap görs en halvårsvis aktivitetsplan där
Sveriges  syn  på de frågor som står på dagordningen
redovisas.  Aktivitetsplanerna   föredras   för  den
politiska ledningen.




Kommittéväsendet och kontakter med
intresseorganisationer




Av  EU-sekretariatets  cirkulär 1 EU-samordningen  i
Regeringskansliet  och  cirkulär  3  Riktlinjer  för
beredningen   i   Regeringskansliet    av    svenska
ståndpunkter   i  EU-frågor  framgår  att  det  inom
Regeringskansliet  finns  en eller flera berednings-
och       referensgrupper       för       EU-frågor.
Beredningsgrupperna,       som       består       av
departementsföreträdare  och  ofta  även företrädare
för  centrala  förvaltningsmyndigheter,   har   till
uppgift att effektivisera den gemensamma beredningen
av    EU-frågorna.    I    referensgrupperna   ingår
företrädare för olika intresseorganisationer.  Varje
departement skall enligt cirkuläret samråda med  och
informera    intresseorganisationerna    inom   sitt
sakområde.     Detta    kan    ske    t.ex.    genom
referensgrupperna         eller        traditionellt
remissförfarande.


I en kartläggning av statsförvaltningens arbete med
EU-frågorna  rekommenderas  en  ökad  användning  av
kommittéväsendet    (Statskontoret     1996:7    EU-
medlemskapets  effekter på svensk statsförvaltning).
Riksdagens revisorer  har  därefter  konstaterat att
kommittéer  används i mycket liten utsträckning  för
att förbereda svenska ståndpunkter i EU. Revisorerna
anser att kommittéer  i  högre grad kan användas som
stöd     i     EU-arbetet     (förs.     1997/98:RR3
Kommittéväsendet).


Till  de aktuella departementen har följande  fråga
ställts    i    denna   granskning:   Hur   använder
departementet kommittéväsendet  för  framtagande  av
svenska  ståndpunkter?  Vidare  har frågats om vilka
kontakter     departementet    har    med    svenska
intresseorganisationer    i    EU-frågor    och   om
remissförfarandet  beträffande  kommissionens  grön-
och vitböcker.


Miljödepartementet  har  bl.a.  genom  remisser av
utredningar  om  det svenska miljöarbetet i  EU  (Ds
1994:126 och Ds 1997:68)  förankrat den övergripande
strategin        hos       intresseorganisationerna.
Kommittéväsendet har inte utnyttjats för att ta fram
svenska ståndpunkter  till enskilda direktivförslag.
Däremot  sker  ett remissförfarande  bland  de  mest
berörda  organisationerna  för  direktivförslag  och
viktigare  grön- och vitböcker. Inför varje rådsmöte
möter  också  departementet  en  referensgrupp,  som
består     av      bland      andra     myndigheter,
miljöorganisationer,  LO  och  TCO.   Men   det  har
inträffat  att  det  inte  har  varit  så  lätt  för
remissinstanserna  att säga något eftersom förslagen
har varit komplicerade  och  det har varit svårt att
förutse  konsekvenserna  för  svenska  förhållanden.
Dessutom    finns    i    vissa    fall    särskilda
beredningsgrupper.




Närings-  och  handelsdepartementet  använder sällan
kommittéväsendet   för   att   ta   fram  en  svensk
ståndpunkt. Ofta krävs förhållandevis  snabba beslut
och kommittéväsendet kan då spelas över. Däremot kan
tidigare utredningar tjäna som underlag  i  arbetet.
Närings-   och  handelsdepartementet  är  ett  brett
departement   och   har  mycket  både  formella  och
informella kontakter med intresseorganisationer. Det
finns  således  väl  upparbetade   kanaler  som  kan
utnyttjas också för EU-frågor. Grön-  och  vitböcker
sänds   alltid   på  remiss.  Inför  vissa  möten  i
ministerrådet  kallas   intresseorganisationer  till
departementet.




Justitiedepartementet  har   inte  i  något  fall  använt  det
traditionella  kommittéväsendet   för  att  ta  fram
svenska  förhandlingsståndpunkter.  Det   förekommer
dock att den sakkunskap som finns hos en person  som
deltar  i  en viss utredning utnyttjas när en svensk
ståndpunkt tas  fram, men detta sker då inte för att
personen i fråga  deltar  i utredningen utan att för
personens kunskap inom området  kan vara till nytta.
I   det   nationella  genomförandearbetet   begagnas
kommittéer,    bland    annat    på   bolagsrättens,
immaterialrättens och dataskyddets områden.


Förslag  till  rättsakter  i  första   pelaren  och
förslag till konventioner i tredje pelaren  -  i den
mån    sådan    numera   förekommer   -   remitterar
Justitiedepartementet   vanligen   till   inte  bara
berörda   myndigheter   utan   även   till   berörda
intresseorganisationer  (om det finns sådana, vilket
särskilt på tredje pelarens  område  inte  alltid är
fallet).  Efter  möten i vissa rådsarbetsgrupper  på
civilrättsområdet    skickas    mötesrapporter   för
kännedom och eventuell synpunkt till  åtminstone  de
organisationer   som   svarat  på  den  ursprungliga
remissen. Intresseorganisationerna  är dessutom ofta
företrädda    i   särskilda   referensgrupper    som
fortlöpande eller  när  behov  uppkommer  möts under
departementets  ledning  för  att  diskutera svenska
ställningstaganden   i  EU-arbetet.  I  vissa   fall
förekommer   fortlöpande   underhandskontakter   med
intresseorganisationer.


Inom det område  där Utrikesdepartementets enhet för
migration och asylpolitik  är  ansvarigt  förekommer
det  inga  grön-  eller  vitböcker.  Det kan dock  i
sammanhanget  påpekas  att  enheten  har kontakt  på
tjänstemannanivå  med  intresseorganisationerna   på
området  tre  fyra  gånger per år (t.ex. Amnesty och
Caritas).    Kontakterna     är    uppskattade    av
intresseorganisationerna  och fungerar  väl.  Vidare
har   enheten   löpande   kontakter    med   berörda
myndigheter.




Enheten   för  internationell  handelspolitik   inom
Utrikesdepartementet har ett antal beredningsgrupper
med representanter  för  departementet,  myndigheter
och      intresseorganisationer,      bland      dem
arbetsmarknadens  parter. Verksamheten i EU inom det
område enheten ansvarar  för  är endast undantagsvis
föremål     för     arbete    inom    det    svenska
kommittéväsendet.  I praktiken  är  Kommerskollegium
det   organ   som   gör  utredningar   åt   enheten.
Kommerskollegium har  kontakt  med berörda intressen
under arbetets gång. Det är ovanligt  med  grön- och
vitböcker inom enhetens område.




Det      har     inte     varit     aktuellt     för
Utrikesdepartementets   enhet   för  internationellt
utvecklingsarbete   att  utnyttja  kommittéväsendet.
Inom enhetens område  har  endast  en  grönbok  - om
Lomékonventionen - förekommit. Den remitterades till
enskilda  organisationer.  Före rådsmötena, som äger
rum en gång i halvåret, hålls  ett möte med enskilda
organisationer  under  ledning av  statsrådet  eller
statssekreteraren.   Inför    varje   ordförandeskap
skickas dagordningen ut till enskilda organisationer
som har möjlighet att beställa  underlag  och  komma
med synpunkter i de frågor de önskar.




Kontakter med riksdagen




Konstitutionsutskottet har uttalat att riksdagen bör
utöva  ett  aktivt och reellt inflytande som gör det
möjligt  att  på  förhand  påverka  de  ståndpunkter
Sverige    skall   inta    i    förhandlingar    och
beslutsfattande  inom  EU  (bet. 1994/95: KU22, bet.
1996/97:KU2). I frågorna till  departementen erinras
om        att        konstitutionsutskottet        i
granskningsbetänkande  1996/97:KU25  anförde  att de
synpunkter  utskotten  framför till regeringen under
ett  tidigare skede i beslutsprocessen  naturligtvis
borde  vara ett stöd vid utarbetandet av regeringens
förslag till förhandlingspositioner.


Departementet  har  tillfrågats  om  hur de beaktar
riksdagens roll vid utarbetandet av ståndpunkter.


Miljödepartementet   har  avgivit  skrivelser   till
riksdagen om utvecklingen  inom EU på departementets
ansvarsområde.   Departementet    har    regelbundna
genomgångar  i  miljö- och jordbruksutskottet  inför
ministerrådsmötena.    Vidare    gör   departementet
föredragningar i utskottet under tidigare  skeden  i
processen, och en ambition är att redovisa viktigare
kommissionsförslag      för      utskottet.      För
Miljödepartementet har det rent allmänt väldigt stor
betydelse    vilka    frågor   som   riksdagen   har
uppmärksammat,  och departementet  försöker  snarast
föregripa     EU-nämndens     och     miljö-     och
jordbruksutskottets synpunkter.




Inom    Närings-   och    handelsdepartementet    är
erfarenheten    den    att    enheterna   uppskattar
kontakterna  med  näringsutskottet  och  EU-nämnden.
Inför  rådsmöten  om   den   inre   marknaden   sker
föredragningar i näringsutskottet, utöver samrådet i
EU-nämnden. Statsråden har ansett att det är viktigt
vad utskotten anser.




Justitiedepartementet  beaktar alltid synpunkter som
kommer   till  uttryck  i  av   riksdagen   godkända
betänkanden.  Men också de synpunkter som informellt
framförs   vid  möten   mellan   departementet   och
utskotten bedöms  ofta  vara av värde. Departementet
har regelbundet möten med justitie- och lagutskotten
i syfte att informera om  aktuella EU-frågor och att
ha meningsutbyte om dessa.  Vid vissa tillfällen har
liknande      möten     förekommit     även      med
konstitutionsutskottet. Normalt är departementet vid
dessa tillfällen  företrätt av statssekreteraren och
ansvariga  chefstjänstemän.   Det   kan  nämnas  att
rapporterna från möten i rådsarbetsgrupper  i  många
fall  skickas till utskottens kanslier för kännedom.
När det  gäller EU-nämnden har Justitiedepartementet
hitintills  alltid  beaktat  de uppfattningar som av
ordföranden sammanfattats såsom  varandes  nämndens.
Många gånger händer det också att enskilda ledamöter
framför  uppfattningar  som  är  av  värde  och  som
departementet     kan     tillgodogöra     sig     i
förhandlingsarbetet.




För  Utrikesdepartementets  enhet  för migration och
asylpolitik är riksdagens synpunkter  inom  det egna
området      väl      kända.     Kontakterna     med
socialförsäkringsutskottet  har  under  det  senaste
året    ökat    i   omfång.   Föredragningarna   hos
socialförsäkringsutskottet  har  blivit  fler  och i
samband med varje nytt ordförandeskap kommer enheten
till  socialförsäkringsutskottet.  På torsdagen före
rådsmötena besöks socialförsäkringsutskottet.




Traditionellt  har  det inte varit särskilt  mycket  debatt  i
riksdagen om handelsfrågorna  men det har blivit mer
under   senare   år.   Enheten   för  internationell
handelspolitik   svarade   för  en  skrivelse   till
riksdagen om Sverige, EU och  handelspolitiken inför
2000-talet (skr. 1996/97:71, bet. 1996/97:NU8, rskr.
249).    Berört    statsråd   och   statssekreterare
informerar  näringsutskottet  emellanåt;  eventuellt
kan man förvänta  sig  att  det  blir fler besök hos
näringsutskottet i framtiden.




Utrikesdepartementets   enhet   för  internationellt
utvecklingsarbete  inhämtar  synpunkter   inför   de
halvårsvisa    mötena    i    utvecklingsrådet   hos
utrikesutskottet  och  EU-nämnden.   En  grönbok  om
Lomékonventionen  har  tagits upp i utrikesutskottet
och  EU-nämnden.  Utrikesutskottet   informeras   om
viktigare biståndsfrågor inom EU vid behov och efter
önskemål från utskottet.




Urvalsprinciper för faktapromemorior




Ett  sätt  för regeringen att informera riksdagen om
olika EU-frågor  är  att överlämna faktapromemorior.
Enligt riktlinjerna skall huvudansvarigt departement
skriva   en   redogörelse    för    innebörden    av
kommissionens  förslag till viktigare rättsakter och
hur  svenska  bestämmelser   påverkas.   Grönböcker,
vitböcker och meddelanden med förslag till viktigare
nya regelsystem eller principiellt viktiga ändringar
i  gällande  lagstiftning skall också presenteras  i
faktapromemorior   (EU-sekretariatets   cirkulär   2
Samråd och information mellan regering och riksdag i
EU-frågor).


Departementen  har  ombetts besvara frågan om vilka
urvalsprinciper som används  för  att  avgöra  vilka
frågor som skall bli föremål för faktapromemorior.


Inom  Miljödepartementet  görs  faktapromemorior  på
alla    nya   lagstiftningsförslag   och   ofta   på
meddelanden  samt  på  grön- och vitböcker. Frågorna
inom  miljöområdet  är ofta  av  politiskt  intresse
vilket förklarar att  det  görs förhållandevis många
faktapromemorior inom departementet.  Det  kan dröja
en  till två månader innan ett förslag är officiellt
översatt och inkommer formellt.




För Närings-  och handelsdepartementet är en riktlinje att det
skall  vara  för   riksdagen   nyttig  och  relevant
information.  Om  ett  meddelande från  kommissionen
anses    föra   utvecklingen    framåt    görs    en
faktapromemoria  om  meddelandet.  I diskutabla fall
väljer  man  oftast  att  göra  en  faktapromemoria.
Självfallet följs EU-sekretariatets riktlinjer.




Under medlemskapets första år upprättade Justitiedepartementet
inte  alltid  faktapromemorior  beträffande  förslag
till rättsakter i första pelaren.  Efterhand  har en
rutin etablerats och alla förslag till rättsakter  i
första  pelaren blir föremål för faktapromemorior. I
den  mån  konventionsarbeten   inleds   inom  tredje
pelaren upprättas också faktapromemorior.  Detta har
dock    inte    varit   aktuellt   på   länge   inom
departementets  område.   Övriga  förslag  i  tredje
pelaren föranleder faktapromemorior i den mån sådana
bedöms som betydelsefulla och  i  den  mån riksdagen
kan antas ha något intresse av att få information om
förslaget i just denna form. Från senare  tid  finns
det  endast  ett  mindre  antal  exempel  på  att en
faktapromemoria ansetts behövlig i ett sådant fall.




De  få  förslag  som  kommissionen  lägger fram inom
området   för   Utrikesdepartementets   enhet    för
migration   och   asylpolitik   blir   föremål   för
faktapromemorior.  Ordförandelandets förslag är ofta
mer tekniska och blir inte särskilt ofta föremål för
faktapromemorior.




På    enheten   för   internationell    handelspolitik    inom
Utrikesdepartementet   hänvisas  till  riktlinjernas
kriterium att en fråga skall  vara  "viktig" för att
den   skall  bli  föremål  för  en  faktapromemoria;
bedömningen av frågans vikt avgörs inom enheten från
fall till  fall.  I tveksamma fall gör man hellre en
faktapromemoria för mycket än för lite.




Inom Utrikesdepartementets enhet för internationellt
utvecklingsarbete görs  faktapromemorior  på förslag
till förordningar samt viktigare eller nya frågor, i
synnerhet  om  de  inte  behandlas i strategin.  Det
finns dock ingen klar grund  för  att närmare avgöra
vad som skall göras faktapromemorior på.




Instruktionsgivning




Enligt EU-sekretariatets cirkulär 3  Riktlinjer  för
beredningen    i    Regeringskansliet   av   svenska
ståndpunkter i EU-frågor  ansvarar varje departement
för    instruktioner   som   skall    framföras    i
ministerrådets  förberedande  instanser.  Frågan  om
instruktionen  skall  ha  skriftlig form får avgöras
från  fall  till  fall.  Instruktionen   skall  vara
skriftlig om den avser frågor som inte behandlats  i
ståndpunktspromemorian    eller   ståndpunkter   som
ändrats  i förhållande till  vad  som  ursprungligen
angivits.  Instruktionerna  inför  möten  i  Coreper
skall ha skriftlig form.


Frågor    har   ställts   till   departementen   om
instruktionsgivningen.


Miljödepartementet  ger  alltid  instruktioner  till
rådsarbetsgrupperna.  För  möten  inom kommittologin
kan   raminstruktioner   som   täcker  flera   möten
utfärdas.  Instruktionerna  kan vara  förhållandevis
detaljerade        och        innehåller       också
andrahandsinstruktioner. En erfarenhet  är  att  den
svenska   representationen   i  Bryssel  önskar  mer
flexibla instruktioner.


En     ståndpunktspromemoria    upprättas     innan
behandlingen  i  rådet  påbörjas.  Om något nytt och
viktigt   inträffar  uppmärksammar  sakenheten   den
politiska ledningen  på  detta. Man kan uttrycka det
som  att  ståndpunkten  beslutas  av  den  politiska
ledningen,     medan     de     förhandlingstaktiska
övervägandena  i  huvudsak görs av  tjänstemän  (när
taktiken blir politik  kopplas  dock  den  politiska
ledningen in).


Myndighetstjänstemännen är väl medvetna om  att  de
företräder   Sverige   på   regeringens   uppdrag  i
kommissionens  grupper.  Typen av möte avgör  vilken
slags instruktion som ges. Ibland räcker det med ett
muntligt  samtal.  På viktigare  områden  finns  det
ståndpunktspromemorior    och   en   genomdiskuterad
strategi.


Inom    Närings-    och   handelsdepartementet    är
instruktionerna inför  möten  i rådets arbetsgrupper
skriftliga. Inför möten i kommittologin kan det dock
förekomma muntliga instruktioner även om huvudregeln
också   här  är  att  instruktionerna   skall   vara
skriftliga. Det har skett en utveckling över tid som
har inneburit  att  instruktionerna  har  blivit mer
flexibla. I början av det svenska medlemskapet  band
instruktionerna  de svenska representanterna alltför
mycket.   Också   styrningen    av    myndigheternas
representanter på olika möten har blivit bättre.


Närings-   och   handelsdepartementet   anser   att
kontakterna med kommissionen borde öka och har också
denna  ambition.  Närings-  och handelsdepartementet
har   inom   EU   tagit   upp   frågan    om    s.k.
parallellimport.  Frågan  aktualiserades  efter  ett
utslag   från   EG-domstolen  där  möjligheten  till
parallellimport inskränktes.  Det har varit centralt
för   regeringen   att  driva  Sveriges   linje   om
frihandel, och det har  lagts  ner  ett stort arbete
gentemot kommissionen i denna fråga.


Den  normala gången i Justitiedepartementet  är  att
det vid  beredning  för justitieministern bestäms en
allmän instruktion som  gäller  tills  annat bestäms
vid  ny beredning. Ofta hålls denna beredning  först
när situationen har klarnat efter det att ett första
arbetsgruppsmöte   har   ägt   rum.  Denna  allmänna
instruktion ges skriftlig form och bör normalt stå i
överensstämmelse   med  ståndpunktspromemorian,   om
sådan har upprättats. Särskild instruktion ges sedan
inför arbetsgruppsmötena.  Om frågorna inte kommit i
annorlunda        läge        sedan       föregående
instruktionstillfälle  behöver  inte   ny   särskild
instruktion ges. De särskilda instruktionerna, som i
regel  är  muntliga,  avser  ofta bara de viktigaste
frågorna.     Handläggaren    förutsetts     hantera
lagtekniska frågor, detaljspörsmål och mindre frågor
i    övrigt    efter    eget    huvud    (men    med
rapporteringsskyldighet).    Instruktionerna   skall
baseras på gemensam beredning  med  berörda  enheter
inom  Justitiedepartementet  och  med  andra berörda
departement.  Det  sker ofta i form av förmöten.  Om
det  behövs  förankras   instruktionen   hos  berörd
rättschef och, om nödvändigt, hos justitieministern.
Som   en   kompletterande   möjlighet  att  bestämma
instruktioner  inför rådsgruppsmötena  begagnas  ett
veckovis  återkommande  forum  ("EU-beredning")  med
medverkan   av    den   politiska   ledningen   utom
justitieministern.


Det som nu beskrivits  utgör  normalfallet. Frågans
karaktär,      handläggarens     erfarenhet      och
förhandlingsläget      föranleder     ibland     att
instruktionen  ges  i  skriftlig   form   även  till
arbetsgruppsmöten och att de görs mer preciserade än
vad  som  vanligen behövs. Å andra sidan brukar  det
över huvud taget inte ges någon särskild instruktion
till  den  svenska  representanten  när  det  gäller
mindre   frågor    och   inför   vissa   beslut   av
rutinkaraktär.


Justitiedepartementet deltar i liten utsträckning i
kommissionsarbetet.  Instruktionsgivningen inför det
arbetet   följer  i  huvudsak   samma   modell   som
beskrivits för rådsarbetet.


Utrikesdepartementets   enhet   för   migration  och
asylpolitik    har    en   muntlig   beredning   med
statssekreteraren en gång  per  vecka och tar då upp
aktuella   EU-frågor.   Eftersom   en   och    samma
handläggare  följer en viss grupps arbete i EU anses
inte skriftliga  instruktioner normalt sett behövas.
Det  är  nästan  alltid   någon  från  departementet
närvarande på mötena inom EU.  På  grund av vakanser
på departementet har det dock någon  gång  hänt  att
det   endast   har   varit  myndighetsrepresentanter
närvarande vid ett möte.  Det  kan ha förekommit att
det       har       rått      oklarhet      huruvida
myndighetstjänstemannen   har   representerat  något
annat än Sverige.




Inom Utrikesdepartementets enhet  för internationell
handelspolitik   har   man   beredningsgrupper   där
företrädare för enheten och myndigheter  möts.  Inom
enheten  tar  man  varje  vecka  fram  en omfattande
skriftlig  instruktion  inför  möten i 113-kommittén
(från  10  sidor  upp  till som mest  38  sidor).  I
allmänhet är någon från enheten med vid det möte där
instruktionerna  skall  användas.  Det  finns  också
specialkommittéer  rörande   t.ex.  textilvaror  och
tjänster där tjänstemän från berörd  myndighet (ofta
Kommerskollegium)     får     instruktioner     från
departementet. När det rör informella konsultationer
i   tekniska   frågor   förekommer   det  att  någon
instruktion inte utfärdas.




Inom Utrikesdepartementets enhet för internationellt
utvecklingsarbete   ges   nästan  alltid  skriftliga
instruktioner inför rådsmötena. Tidsfaktorn kan vara
ett problem eftersom det ofta  bara är ett par dagar
mellan att dagordningen för mötet  slutligen  kommer
och  själva  mötet.  Underlaget  till  instruktionen
måste  ofta  hämtas  från  flera  olika  enheter  på
Utrikesdepartementet  och  Sida, vilket innebär  att
instruktionerna   skrivs   under   stor   tidspress.
Beträffande    kommittologin    skall     skriftliga
synpunkter  på  de  ärenden som står på dagordningen
vara  enheten  till  handa  tio  dagar  före  mötet.
Synpunkterna ställs samman av de regionala enheterna
på  Utrikesdepartementet  och  Sida,  som  deltar  i
mötena.




Återrapportering från möten i EU




Enligt  EU-sekretariatets  cirkulär 3 Riktlinjer för
beredningen   i   Regeringskansliet    av    svenska
ståndpunkter  i EU-frågor skall en skriftlig rapport
ställas samman  efter  varje  möte där Sverige varit
företrätt   som   medlemsstat.  Varje   möte   skall
avrapporteras snarast,  normalt  ett  dygn efter det
att  mötet har avslutats. Om en fullständig  rapport
inte hinns med skall en kortfattad rapportering ändå
ges inom  denna frist. När rapporten kommer in skall
ansvarigt  departement   vidta   de   åtgärder   som
föranleds av rapporteringen.


Frågor   om  återrapporteringen  har  ställts  till
departementen.


Miljödepartementets   erfarenhet   är  att  när  ett
miljöråd vid den svenska representationen  i Bryssel
svarar  för  återrapporteringen  är grundregeln  att
systemet fungerar; rapporterna lämnas inom 24 timmar
och håller god kvalitet. Sveriges  och andra länders
agerande  redovisas  och  det finns förslag  på  hur
Sverige  kan  gå  vidare.  När  departements-  eller
myndighetstjänstemän svarar  för  återrapporteringen
fungerar det dock inte alltid lika  väl. Information
om t.ex. andra länders agerande kan då saknas.




I   Närings-   och   handelsdepartementet   inkommer
rapporterna  från möten i rådets arbetsgrupper  inom
24 timmar. När  det  gäller möten i kommissionen kan
det dock dröja upp till  48 timmar innan rapporterna
kommer in till departementet.




De rapporteringsansvariga  vid Justitiedepartementet
är  väl medvetna om 24-timmarsregeln  och  tillämpar
den också,  men  inte på ett slaviskt vis. Det finns
situationer då det  är  försvarligt  att  överskrida
tidsgränsen.  Ibland framstår det som uppenbart  att
rapporteringen  inte brådskar - så är det ofta i ett
stort    förhandlingsarbetes    inledningsskede    -
samtidigt     som     det    för    det    fortsatta
beredningsarbetets  behov   är  viktigt  att  få  en
gedigen och genomarbetad rapport.  I  de  fall då en
tjänsteman  från  den  svenska  representationen   i
Bryssel  svarar  för rapportskrivandet har det visat
sig  att  24-timmarsregeln   hålls  praktiskt  taget
undantagslöst. Rapporternas kvalitet  är genomgående
hög. Ett problem är dock att rapporterna skall läsas
av flera olika personer, varvid några är väl insatta
i ämnet och intresserade av detaljerna,  medan andra
har  behov  av  att  få  en  översiktlig bild av  de
viktigaste  frågorna. Departementet  försöker  hitta
former  som  gör   att  rapporterna  kan  läsas  med
behållning av alla.




Det  händer  inom  Utrikesdepartementets  enhet  för
migration och asylpolitik  att  det tummas på kravet
att återrapporten skall inkomma inom 24 timmar efter
mötets avslutande, men eftersom det  inte  är så att
ärendena skall behandlas på Coreper omedelbart efter
rådsarbetsgruppsmötet så är detta inte något problem
i  praktiken.  Återrapporterna bedöms innehålla  det
som  behövs  för  frågornas   vidare   hantering   i
departementet.  Vidare  har  återrapporterna  blivit
bättre ju längre tid Sverige har varit medlem i EU.




Inom  enheten  för  internationell handelspolitik  i
Utrikesdepartementet fungerar återrapporteringen väl
och rapporterna innehåller mycket information.




Erfarenheten  inom Utrikesdepartementets  enhet  för
internationellt     utvecklingsarbete     är     att
återrapporteringen  fungerar  väl. Oftast sker den i
godtagbar tid efter mötet, om än inte alltid inom 24
timmar. Kvaliteten är bra. Det är representationen i
Bryssel som svarar för återrapporteringen.




Beredningen inom Utrikesdepartementet av EU:s
utrikesministermöten (Allmänna rådet)




De aspekter som har tagits upp ovan är huvudsakligen
inte  tillämpliga  på EU:s gemensamma  utrikes-  och
säkerhetspolitiska samarbete  (GUSP)  inom den andra
pelaren.  I  detta  avsnitt  ges  en beskrivning  av
Utrikesdepartementets      arbete      med      EU:s
utrikesministermöten.  Redovisningen  grundar sig på
en    intervju    med    Europakorrespondenten   vid
Utrikesdepartementet   samt    en   promemoria   som
överlämnats  av  Europakorrespondenten.  Promemorian
återfinns som bilaga 2.3.3.


Utrikesministrarna     i     EU:s     medlemsstater
sammanträder  en  gång  i  månaden i Allmänna  rådet
(General Affairs Council, GAC). Mötena hålls året om
utom  i  augusti.  Utrikesministrarna   sammanträder
alltid  måndag-tisdag.  En  gång  per ordförandeskap
inbjuder ordförandelandets utrikesminister  till ett
informellt möte under en helg.


Inför    mötena   med   allmänna   rådet   samråder
utrikesministern  föregående  fredag med EU-nämnden.
EU-nämnden erhåller inför detta  möte  i  början  av
veckan   ett  skriftligt  underlag  om  samtliga  B-
punkter,  diskussionspunkter,   på  dagordningen.  I
början  av  sammanträdet  med EU-nämnden  överlämnas
dessutom en skriftlig förteckning över de frågor som
troligen  kommer  att  tas  upp  som  A-punkter  vid
Allmänna rådets möten. Inför  de  informella  mötena
sker normalt inget samråd med EU-nämnden.


Beredningen  inom  Utrikesdepartementet  inför  ett
möte  i  Allmänna rådet sker enligt följande. Sexton
dagar   före    Allmänna    rådets   möte   inkommer
dagordningen.  Tio  dagar före  mötet  med  Allmänna
rådet överlämnas ett  skriftligt  underlag  till EU-
nämnden  om  samtliga ärenden på dagordningen.  Fyra
dagar före mötet  i  Allmänna rådet, dvs. på torsdag
eftermiddag,    hålls    en     föredragning     för
utrikesministern  på Utrikesdepartementet. Vid denna
deltar en i förväg  fastställd  och begränsad krets.
Tidigare under torsdagen har ett förberedande samråd
hållits under ledning av utrikesrådet  för politiska
frågor   med   samtliga  berörda  enhetschefer   och
handläggare.  Senare  under  torsdag  förmiddag  gör
utrikesrådet   på   utrikesutskottets   begäran   en
föredragning  i  utskottet  av  de  utrikespolitiska
frågorna på Allmänna  rådets  dagordning.  På fredag
förmiddag  samråder utrikesministern med EU-nämnden.
Efter   sammanträdet   med   EU-nämnden   hålls   på
Utrikesdepartementet  en  briefing  för EU-ländernas
ambassader i Stockholm om den svenska ståndpunkten i
de ärenden som finns på Allmänna rådets  dagordning.
På  söndagen, dvs. dagen före allmänna rådets  möte,
gör  den   medresande   delegationen  en  uppdaterad
föredragning  för  utrikesministern  på  planet.  På
måndag  morgon hålls  en  avslutande  genomgång  med
representationen i Bryssel.


Vid utrikesministerns  samråd  med  EU-nämnden förs
stenografiska uppteckningar som några  dagar  senare
skickas  till  Utrikesdepartementet  för granskning.
Efter  Allmänna  rådets möte gör representationen  i
Bryssel  en  kort  och   sammanfattande  rapport  om
samtliga  ärenden  som  har  behandlats.   Rapporten
inkommer    inom    24   timmar.   De   enheter   på
Utrikesdepartementet   som   har   haft  ärenden  på
dagordningen        delges        rapporten       av
Europakorrespondenten.       Därutöver       skriver
representationen i Bryssel mer detaljerade rapporter
om  de  enskilda  frågorna  på  dagordningen.  Dessa
inkommer   kort   efter  mötet.  EU-nämnden  får  en
översiktsrapport  om   diskussionerna  vid  allmänna
rådet inom fem arbetsdagar efter mötet.


EU-ländernas polchefer  sammanträder tre gånger per
månad i Politiska kommittén  (POCO). Polcheferna har
till   uppgift   att  regelbundet  diskutera   olika
aktuella   utrikespolitiska    frågor    och   lämna
rekommendationer  för  utrikesministrarnas agerande.
Förutom två ordinarie heldagsmöten  varje  månad har
polcheferna även överläggningar på förmiddagen under
allmänna   rådets   första  dag.  Inför  mötena  med
Politiska   kommittén   anordnas   en   förberedande
föredragning     på     Utrikesdepartementet     med
utrikesrådet    för    politiska     frågor.     Vid
föredragningen  deltar  samtliga  de enheter som har
ärenden på Politiska kommitténs dagordning. På basis
av   denna  genomgång  utarbetar  respektive   enhet
talepunkter  för  deltagandet i Politiska kommittén.
Talepunkterna  samlas   därefter   i   en  pärm  som
sammanställs   hos   Europakorrespondenten.    Detta
underlag   kan   sägas   utgöra   instruktionen  för
deltagandet  i  Politiska kommittén.  Rapporteringen
från  mötena  i Politiska  kommittén  sker  inom  24
timmar.


Under  Politiska  kommittén  finns  ett  trettiotal
arbetsgrupper       (GUSP-arbetsgrupper),      såväl
funktionella   som   geografiska.    Frekvensen   på
arbetsgruppernas   möten  varierar  men  de   brukar
vanligtvis sammanträda  varje  eller varannan månad.
Vid dessa möten deltar representanter  från  berörda
enheter på Utrikesdepartementet. Inför deltagandet i
GUSP-arbetsgrupperna  skall  enheterna  utarbeta  en
enkel   skriftlig  instruktion.  Principen  är   att
deltagarna i GUSP-arbetsgrupperna skall sammanställa
en kort skriftlig rapport. Denna bör inkomma inom 24
timmar och  inledningsvis  ange vad som är operativt
inför  nästkommande möte i Politiska  kommittén.  En
särskild   arbetsgrupp   är   de  så  kallade  GUSP-
rådgivarna.     Dessa     är     stationerade     på
representationen i Bryssel och har  till uppgift att
från   finansiella,   rättsliga  och  administrativa
synpunkter  få ihop de beslut  (gemensam  ståndpunkt
respektive  gemensam  åtgärd)  som  polcheferna  och
sedermera   utrikesministrarna    tagit   om   olika
utrikespolitiska      frågor.     Den     skriftliga
instruktionsgivningen  till  denna  grupp  sköts  av
Europakorrespondenten. Rapportering inkommer inom 24
timmar efter mötet.


Instruktionsgivningen inför  Coreper  ombesörjs  av
EU-sekretariatet.     Instruktionsgivningen    inför
rådsarbetsgruppernas  möten   (som   i  första  hand
inriktar  sig på samarbetet inom första  pelaren)  i
Bryssel    görs     av     respektive    enhet    på
Utrikesdepartementet.




Sammanfattning av intervjuerna




Sammanfattningsvis har följande  beskrivning  givits
vid intervjuerna.


Departementen  uppger att ståndpunktspromemorior  i
stort   sett   görs   i    den    utsträckning   som
Regeringskansliets  egna  riktlinjer   kräver.  Inom
tredje  pelaren saknar många förslag den  konkretion
som gör det  meningsfullt  att  ta  fram en särskild
ståndpunktspromemoria.


Kommittéväsendet har i huvudsak inte utnyttjats för
att ta fram svenska ståndpunkter i EU-frågor.  Andra
former som referensgrupper och remissförfarande  har
befunnits     vara     mer     ändamålsenliga     än
kommittéväsendet.


Departementen  redovisar  att  de  har  regelbundna
kontakter  med  EU-nämnden  och  utskotten  och  att
riksdagens åsikter beaktas i arbetet. Regeringen har
avgivit  skrivelser om sin syn på utvecklingen  inom
EU inom vissa områden till riksdagen.


Faktapromemorior skall enligt riktlinjerna göras på
"viktigare" kommissionsförslag. Det finns dock ingen
enhetlig uppfattning  om  vad  som  skall anses vara
viktigare   förslag.   I   praktiken  avgörs   vilka
kommissionsförslag  som  skall   bli   föremål   för
faktapromemorior  på  sakenheterna,  och  det skrivs
snarare en extra faktapromemoria än en för lite.


Huvuddelen  av  instruktionerna  ges skriftligt.  I
början av medlemskapet kunde det finnas oklarheter i
relationen     mellan     Regeringskansliet      och
myndigheterna   när  myndighetstjänstemän  deltog  i
möten i EU, men dessa  problem  har  enligt  vad som
uppges minskat eller nästan helt försvunnit.


Återrapporteringen fungerar enligt departementen  i
stort   sett   enligt  riktlinjerna.  Det  kan  dock
inträffa  att  återrapporterna  inkommer  efter  den
utsatta  24-timmarsgränsen,   bl.a.  efter  möten  i
kommissionens regi.




Rapport om översyn av Brysselrepresentationen




I början av november överlämnade en arbetsgrupp inom
Utrikesdepartementet      sin      rapport      till
utrikesministern om Sveriges ständiga representation
i Bryssel (Brysselrepresentationen).  Arbetsgruppens
samlade  intryck är att den svenska representationen
i det stora  hela är en väl fungerande organisation.
Rapportens fokus  ligger  på Brysselrepresentationen
och  inte på det som denna granskning  avser.  Några
iakttagelser  i  rapporten som berör de aspekter som
utskottet  tar  upp  i  denna  granskning  kan  dock
nämnas. I flera av  de  intervjuer  som gjorts under
arbetet     med     rapporten     pekas    på    att
återrapporteringen        från        mötena       i
verkställighetskommittéerna  måste  bli  bättre  och
utvecklas.  Vissa tjänstemän vid representationen  i
Bryssel  har  påtalat   brister  i  dialogen  mellan
Bryssel    och    Stockholm.   Alltför    ofta    är
instruktionerna sena  eller  otydliga. Tjänstemännen
klagar   också   över   att   kunskapen    om   EU:s
beslutsstrukturer  inte  är tillräcklig i Stockholm.
Några  har  emellertid påpekat  att  kunskaperna  om
instruktionsgivning  ökar  stadigt.  När  det gäller
verksamheten   i   rådsarbetsgrupper   löser   vissa
tjänstemän  problemen  med  bristande  instruktioner
genom  att skriva förslag till instruktioner  själva
och sedan kräva att de godkänns av Stockholm.


Arbetsgruppen  anser  sig ha funnit vissa brister i
Regeringskansliet beträffande  såväl  kvaliteten  på
instruktionsgivningen     som    den    horisontella
samordningen och bevakningen  av  EU-frågor. För att
stärka den politiska styrningen och effektiviteten i
det     svenska     förhandlingsarbetet     föreslår
arbetsgruppen    att    regeringen   överväger   ett
formaliserat,  regelbundet  återkommande  mötesforum
mellan den politiska  ledningen  i Regeringskansliet
och ledningen för Brysselrepresentationen.




Utskottets bedömning




Utskottet  har  ovan  redovisat  de  uppgifter   som
inhämtats vid kontakterna med Regeringskansliet. Den
bild som framkommit på detta sätt ger vid handen att
hanteringen  av  EU-frågorna  har  blivit  bättre ju
längre  tid  som  Sverige  varit  medlem i EU. Detta
hindrar   emellertid   inte   att  hanteringen   kan
förbättras. Ett exempel är att mer uppmärksamhet kan
ägnas kommissionens verksamhet.


Utskottet     avser     att     återkomma      till
Regeringskansliets  hantering  av  EU-frågorna. Utan
att nu gå in i detalj på hur den vidare granskningen
skall utformas kan några möjligheter nämnas.


Regeringskansliets  hantering  av  enskilda  frågor
genom   EU:s   hela   beslutsprocess  kan  studeras.
Frågorna kan följas från de informella processer där
frågorna initieras, genom  EU:s  beslutsprocess  där
kommissionen, rådet och parlamentet spelar avgörande
roller,  tills  det  formella  beslutet  är  fattat.
Därefter   kan   Regeringskansliets   hantering   av
beslutet  följas,  t.ex.  hur  ett beslutat direktiv
införlivas  i  svensk  lagstiftning.   Ärenden   som
Sverige  initierar kan vara av särskilt intresse att
följa.


I granskningen  kan flera av de aspekter som tagits
upp   ovan  i  redovisningen   av   uppgifter   från
departementen  behandlas.  Granskningen  kan omfatta
hur  Regeringskansliet beaktar riksdagens roll,  vid
vilket   skede   i   processen   Sverige   intar  en
ståndpunkt,  hur  Regeringskansliet arbetar gentemot
andra länder och EU:s  olika institutioner. En annan
aspekt som kan vara aktuell att följa är regeringens
förhållande till myndigheterna  och  hur den svenska
förvaltningstraditionen      med     avseende     på
myndigheternas  ställning  fungerar   när  EU-frågor
behandlas.


Redovisningen  av uppgifterna från Regeringskansliet
föranleder i övrigt ingen kommentar från utskottet.




3 Regeringens och
Regeringskansliets hantering av
allmänna handlingar som berör
Sveriges förhållande till EU




Bakgrund




Sedan den 1 januari  1995  gäller, enligt 2 kap. 1 §
sekretesslagen (1980:100), sekretess för uppgift som
angår Sveriges förbindelser  med  annan stat eller i
övrigt  rör annan stat, mellanfolklig  organisation,
myndighet,  medborgare eller juridisk person i annan
stat eller statslös,  om  det kan antas att det stör
Sveriges mellanfolkliga förbindelser  eller på annat
sätt skadar landet om uppgiften röjs.


Utgångspunkten är sedan den 1 januari 1995 att alla
uppgifter  som rör Sveriges förbindelser  med  andra
stater   och   mellanfolkliga    organisationer   är
offentliga.   Förslaget   var   enligt   proposition
1994/95:112  motiverat  i första hand av en  strävan
att även inom ramen för ett svenskt deltagande i EU-
samarbetet säkerställa rätten  till insyn i allmänna
angelägenheter.




EU-Dia




I  Regeringskansliet  infördes  den   1  april  1995
dokumentregistreringssystemet  EU-Dia.  Systemet  är
konstruerat för att ta hand om det omfattande flödet
av  allmänna  handlingar,  "dokument",  som emanerar
från  EU:s  olika  organ  eller som upprättats  inom
Regeringskansliet och som relateras  till EU-frågor.
EU-Dia används på likartat sätt av alla  departement
med  undantag  för  UD. Registreringen uppfyller  de
krav   som  ställs  på  registrering   av   allmänna
handlingar enligt sekretesslagens 15 kap.


I EU-Dia  har  varje  departement  ansvar  för sina
"egna"   dokument.  Registreringsuppgifterna  bildar
tillsammans   en   databas   som   är  uppbyggd  per
kalenderår.  Det  är  möjligt  att  öppna   samtliga
departements databaser samtidigt och därigenom få en
överblick över vilka handlingar som kommit in  eller
upprättats oavsett departementstillhörighet.


Utrikesdepartementet har två dokumentregister,  ett
för   officiella  rådsdokument  och  ett  för  andra
handlingar.




Konstitutionsutskottets tidigare granskning




Konstitutionsutskottet   behandlade  våren  1996  en
anmälan  i  vilken  begärdes  att  utskottet  skulle
granska regeringens och  Regeringskansliets prövning
av  utlämnande av handlingar  i  ärenden  som  berör
Sveriges  förhållande  till  EU (bet. 1995/96:KU30).
Enligt  anmälaren  hade  bl.a.  från  journalisthåll
framförts  kritik mot att det sedan  Sverige  blivit
medlem  av EU  blivit  svårare  att  få  ut  inkomna
handlingar som t.ex. berör Sveriges förhållande till
EU på olika områden.




När  konstitutionsutskottet   behandlade   den  ovan
nämnda  granskningsanmälan  begärde utskottet,  från
varje  departement inom Regeringskansliet,  svar  på
fyra  frågor  med  anledning  av  anmälan.  Frågorna
gällde bl.a. tillämpningen av offentlighetsprincipen
avseende   EU-handlingar   inom   Regeringskansliet.
Departementens svar sammanfattades  enligt  följande
(bet. 1995/96:KU30 s. 29).




Det  är  svårt  att avgöra om den från den 1 januari
1995 gällande lydelsen  av 2 kap. 1 § sekretesslagen
angående   utrikessekretessen    lett   till   någon
förändring i antalet utlämnade dokument.  Underlaget
är för litet för att en jämförelse skall kunna göras
med  vad  som  gällde  tidigare.  En presumtion  för
offentlighet  finns numera i motsats  till  vad  som
gällde tidigare. Detta leder till att den i viss mån
mer   "schablonmässiga"   sekretessbedömningen   som
tidigare  kanske  skedde  ersatts av en mer ingående
bedömning.


När det gäller diarieföringen  av  EU-handlingar är
departementens erfarenheter att det inte  föreligger
några svårigheter att avgöra vilka EU-handlingar som
är  allmänna.  Eventuellt  kan  det någon gång  vara
problem för enskilda tjänstemän att  avgöra  vad som
skall   diarieföras   och   betraktas  som  allmänna
handlingar speciellt när det  är fråga om handlingar
som  tjänstemännen erhållit i samband  med  möten  i
EU:s arbetsgrupper.  Rutinerna för diarieföringen av
EU-handlingar  följer  de  generella  principer  som
antagits för regeringskansliet (EU-Dia).


När det gäller hanteringen  av  de  handlingar  som
upprättats inom regeringskansliet (t.ex. bakgrunds-,
analys-    och    diskussionsmaterial)    har   inte
departementen  funnit  några större svårigheter  att
avgöra vilka handligar som  är att anse som allmänna
och vid vilken tidpunkt de är att anse som allmänna.


När  det  gäller överlämnande  av  handlingar  till
riksdagens EU-nämnd  har  detta  inte  berett  några
större  problem.  EU-nämnden  har fått de handlingar
som nämnden skall ha eller som  nämnden  begärt  att
få.  Handlingar  som lämnas över till riksdagens EU-
nämnd har upprättats  utifrån det faktum att de blir
allmänna handlingar genom överlämnandet.


Konstitutionsutskottet  gjorde  följande bedömning i
betänkandet  (bet. 1996/97:KU30 s. 29 f.).




Regeringskansliet synes ha ett väl fungerande system
för        hantering        av        EU-handlingar.
Dokumentregistreringssystemet  EU-Dia  som  infördes
den  1  april  1995  har  av  vad  som  framgår   av
departementens  svar fungerat väl under den relativt
korta period som det varit i bruk.


Vissa  svårigheter  vid  hanteringen/registreringen
gäller dock  de  handlingar  som enskilda tjänstemän
erhåller   på   t.ex.  arbetsgruppsmöten   inom   EU
utomlands. Dessa  handlingar  är allmänna handlingar
och bör registreras i regeringskansliet  liksom alla
allmänna  handlingar.  Rutinerna för hanteringen  av
dessa handlingar bör följas inom Regeringskansliet.


Det har enligt utskottets  mening gått för kort tid
för    att   en   mer   ingående   utvärdering    av
Regeringskansliets  hantering av EU-handlingar skall
kunna göras. Frågan bör  bli  föremål för granskning
sedan en längre tid förflutit.




Årets granskning




Utskottets enkät




Utskottet    har   under   årets   granskning    hos
Regeringskansliet  begärt  en promemoria med svar på
följande frågor:


1) Vad har den fr.o.m. den  1 januari 1995 gällande
lydelsen  av  2  kap.  1  § sekretesslagen  angående
utrikessekretessen   inneburit   i   praktiken   för
utlämnandet av handlingar/uppgifter som har beröring
med EU? Kan man t.ex.  göra den bedömningen att fler
handlingar/uppgifter numera  lämnas  ut  än  vad som
tidigare  varit  fallet?  Om  så  är  fallet, är det
möjligt  att ange vilken typ av handlingar/uppgifter
som lämnas ut nu men inte tidigare?


2) Vilka  erfarenheter  har  departementet  gjort i
fråga  om diarieföringen av inkomna handlingar  från
EU? Föreligger  t.ex.  svårigheter  att avgöra vilka
handlingar   som   är  att  betrakta  som  allmänna,
särskilt vad gäller  de  handlingar  som  överlämnas
till  departementets tjänstemän vid deras deltagande
i beredningsprocesser  i  de  olika  EU-organen? Har
inom    departementet    upprättats   rutiner    för
diarieföringen av inkomna  EU-handlingar  och  i  så
fall vilka rutiner?


3)    Mot    bakgrund    av    att    en   del   av
lagstiftningsprocessen   numera   utgörs   av    den
gemensamma  beslutsprocessen inom EU anser utskottet
det  vara  av  vikt   att   även   få  belyst  vilka
erfarenheter som har gjorts i fråga  om  hanteringen
av   de   handlingar   som  härvid  upprättats  inom
Regeringskansliet  (t.ex.  bakgrunds-,  analys-  och
diskussionsmaterial).  Föreligger  vad  gäller dessa
handlingar   t.ex.   svårigheter  att  avgöra  vilka
handlingar som är att  anse  som allmänna och när de
är att anse som allmänna?


4) Utskottet önskar vidare få  del av de beslut som
under   år  1998  har  fattats  av  statsråd   eller
regeringen   (och   som   hör   till  departementets
beredningsområde) som utgör helt eller delvis avslag
på   begäran om utlämnande av handlingar  som  berör
EU.




Regeringskansliets redogörelse




Regeringskansliet  har  överlämnat redogörelser från
departementen som svar på  utskottets frågor, bilaga
3.1.




Departementens   svar   kan   sammanfattas    enligt
följande.




Sedan  Sverige  blev  medlem i EU har departementens
tillgång  till  EU-handlingar   ökat.  Departementen
lämnar i allmänhet ut fler handlingar  i dag jämfört
med  tidigare.  Om det beror på ökningen av  antalet
handlingar eller  på  den  ändrade  lydelsen när det
gäller  utrikessekretess  synes  svårt  att  avgöra.
Enligt Justitiedepartementet är intrycket emellertid
att    den   ändrade   lydelsen   när   det   gäller
utrikessekretess  gör  att  departementet  oftare än
förr  lämnar ut handlingar där delar "maskats  över"
på  grund  av  sekretess,  i  stället  för  att  som
tidigare    inte    lämna   ut   någonting.   Enligt
Jordbruksdepartementet   är  det  troligt  att  fler
handlingar   lämnas   ut   än   före   lagändringen.
Pappersflödet har emellertid ökat så markant att det
möjligen inte är någon reell ökning.  Allt efter det
att  tiden  gått och vanan att hantera EU-handlingar
ökat har själva frågan om utlämnande avdramatiserats
enligt Jordbruksdepartementet och hanteringen blivit
en  vana på samma  sätt  som  utlämnandet  var  före
medlemskapet.    Handlingar/uppgifter    lämnas    i
Arbetsmarknadsdepartementet  ut  i  samma omfattning
som år 1996. Inom  Kulturdepartementets  område  har
ändringen  av  sekretessbestämmelsen inte haft någon
praktisk  betydelse.   EU-medlemskapet   har  enligt
Miljödepartementet  inneburit en mycket stor  ökning
av  antalet  handlingar   av   sådan   karaktär  att
utrikessekretess  kan vara aktuell. Med hänsyn  till
att sådana handlingar knappast fanns i departementet
för medlemskapet är  det  svårt  att  yttra  sig  om
ändringen   i   utrikessekretessregeln   haft  någon
praktisk  betydelse.  Rutinerna i Miljödepartementet
innebär att hemligstämpling  av EU-handlingar sker i
ett  begränsat fall då det är klart  att  handlingen
innehåller uppgifter som inte kan lämnas ut.


Regeringskansliet    tillämpar   sedan   flera   år
dokumentregistret  EU-Dia.   Det   föreligger   inga
svårigheter  att  avgöra  vilka EU-handlingar som är
allmänna när det gäller handlingar  inkomna från EU.
Enligt Justitiedepartementet kan allmänt  sägas  att
åtskilliga    EU-handlingar    blir    föremål   för
registrering trots att detta strängt taget  inte  är
nödvändigt   enligt   en   strikt   tillämpning   av
sekretesslagen.    Enligt   Utbildningsdepartementet
finns  det  emellertid   fortfarande  behov  av  att
kontrollera  att  handlingar   som  överlämnas  till
departementets tjänstemän vid EU-möten registreras i
de  fall  de  skall registreras. Rutinerna  fungerar
enligt Jordbruksdepartementet  bra;  ibland  kan det
emellertid  vara viss eftersläpning på grund av  det
stora  antalet   dokument.   När  det  gäller  vissa
arbetspapper    i    utkast    kan    det     enligt
Inrikesdepartementets  svar  ibland  vara  svårt för
enskilda  tjänstemän  att  avgöra om handlingar  som
överlämnats t.ex. i samband  med  möten  i olika EU-
organ  skall diarieföras och betraktas som  allmänna
handlingar.


När det  gäller  hanteringen  av  de handlingar som
upprättats inom Regeringskansliet (t.ex. bakgrunds-,
analys-  och  diskussionsmaterial) är  uppfattningen
att det inte är  svårt att avgöra om det är fråga om
allmänna handlingar.  Gränsdragningen för vad som är
allmän handling uppfattas enligt Finansdepartementet
inte  generellt  som  svårare  när  det  gäller  EU-
handlingar  än  när  det  gäller  andra  handlingar.
Enligt  Kommunikationsdepartementet   har  rutinerna
blivit  mer  etablerade  och  kända, varför  arbetet
flyter  bättre.  Enligt  Miljödepartementet  innebär
medlemskapet  inte  någon  ändring  när  det  gäller
frågan om vilka handlingar som skall diarieföras och
när det skall ske.


För den tid under år 1998 som  redogörelsen  avser,
har endast fem beslut fattats som innebär avslag  på
begäran  om  utlämnande  av handlingar som berör EU.
Samtliga dessa var regeringsbeslut.




Kommittén med uppgift att göra en översyn av
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet




Regeringen beslutade den 16 april 1998 att tillkalla
en  kommitté  med uppgift att  göra  en  översyn  av
bestämmelserna  om allmänna handlingars offentlighet
i    syfte    att    vidga     möjligheterna     för
offentlighetsprincipens  tillämpning  i IT-samhället
(dir.  1998:32).  Enligt direktiven skall  kommittén
göra en allmän översyn  av sekretesslagen. Kommittén
skall också göra en uppföljning  av  utvecklingen  i
frågor  om  utrikessekretess  mot  bakgrund av bl.a.
Sveriges   inträde  i  EU  och  en  utvärdering   av
tillämpningen  av  bestämmelsen om utrikessekretess.
Utredningsarbetet skall  vara avslutat, såvitt avser
uppdraget som gäller offentlighetsprincipen  och IT,
senast den 1 september 2000 och i övrigt senast  den
1 maj 2001.




Utskottets bedömning




Utskottet anser att såvitt framgår av departementens
redogörelser fungerar hanteringen av EU-handlingar i
Regeringskansliet  väl. Utskottet kan konstatera att
det   vid   hanteringen    av    EU-handlingar   som
departementens      tjänstemän     erhåller      vid
arbetsgruppsmöten eller  andra  EU-möten  ibland kan
vara   svårt  för  enskilda  tjänstemän  att  avgöra
huruvida  dokumentet skall diarieföras och betraktas
som en allmän  handling.  Utskottet utgår emellertid
från   att   Regeringskansliet    följer   upp   att
hanteringen av dessa handlingar sker  i enlighet med
gällande bestämmelser.


Regeringskansliet synes lämna ut fler  handlingar i
dag  jämfört  med tidigare. De beslut som regeringen
enligt redogörelsen dittintills hade fattat under år
1998 och som innebar  avslag  eller delvis avslag på
en begäran att få ta del av en handling som berör EU
uppgick till fem. Utskottet, som  inte  granskat  de
aktuella  avslagsbesluten  i  sak,  konstaterar  att
utvecklingen  inneburit  en  avsevärd  minskning  av
antalet  avslagsbeslut  jämfört  med  år  1995 - den
tidigare  granskade perioden, då regeringen  fattade
23 beslut som innebar avslag eller delvis avslag.


Granskningen  föranleder inte något annat uttalande
från konstitutionsutskottet.


4 Regeringens behandling av
riksdagens skrivelser




Inledning




Sedan år 1961 lämnar  regeringen  redogörelser  till
riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit
med    anledning   av   riksdagens   olika   beslut.
Redogörelsen  är  knuten  till de skrivelser i vilka
riksdagen   meddelar   regeringen    sina    beslut.
Redovisningsperioden   har   omfattat  tiden  den  1
juli-den  30  juni,  dvs.  sammanfallande   med  det
tidigare brutna budgetåret.


Utöver        själva        redogörelsen        för
riksdagsskrivelsernas  behandling  har  i de senaste
årens    skrivelser    lämnats    redovisningar   av
regelbeståndet    och   regelregistreringen.    1995
utökades dessutom skrivelsen  med en redogörelse för
det   pågående   reformarbetet   avseende    reglers
kvalitet, språkvård och information om regelverket.




Årets redogörelse




Inom   Regeringskansliet   har   upprättats   en  ny
redogörelse    för    behandlingen   av   riksdagens
skrivelser  till regeringen,  regeringens  skrivelse
1997/98:75.  Den   nu  aktuella  redogörelsen  avser
huvudsakligen sådana  åtgärder  som  vidtagits under
tiden   den  1  juli  1996-den  31  december   1997.
Periodens omfattning - övergångsvis 18 månader - har
bestämts i samråd med konstitutionsutskottets kansli
för   att   bättre    stämma    övererens   med   de
granskningsrutiner  utskottet numera  tillämpar  och
det statliga budgetårets  nuvarande förläggning. För
att  underlätta riksdagsutskottens  möjligheter  att
vid sitt  utvärderings- och uppföljningsarbete få en
så aktuell  bild  som möjligt har redovisningen fått
omfatta även vissa  regeringsbeslut från tiden efter
den egentliga redovis-ningsperiodens  utgång.  Detta
förfarande   har   använts  om  riksdagsskrivelserna
därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.


Skrivelsen tar upp  544  riksdagsskrivelser,  varav
130  har  avgetts under riksmötet 1997/98, 257 under
riksmötet 1996/97,  48  under  riksmötet 1995/96 och
109 under tidigare riksmöten. Skrivelserna redovisas
i regeringens redogörelse departementsvis.




Utskottets granskning




Utskottet  har berett övriga utskott  tillfälle  att
yttra  sig över  de  delar  av  skrivelsen  som  har
samband  med  respektive  utskotts beredningsområde.
Finansutskottet, skatteutskottet och kulturutskottet
har  yttrat  sig,  se  bilagorna   4.1-4.3.   Övriga
utskott  har  beslutat  att  avstå  från   att  avge
yttrande.


Konstitutionsutskottet  får inledningsvis för  egen
del  anföra  följande.  Redogörelsen   omfattar   50
riksdagskrivelser   om   beslut   på   grundval   av
betänkanden  av konstitutionsutskottet. Sex av dessa
skrivelser var  inte slutbehandlade när redogörelsen
avlämnades; av dem  är  två  äldre  än två år och en
härrör från 1995/96.


Den    äldsta    inte   slutbehandlade   skrivelsen,
1992/93:5,  gäller   skyldighet   för  kommuner  och
landsting    att   publicera   sina   författningar.
Beträffande föreskrifter  på  det  kommunala området
hade  utskottet i sitt betänkande 1992/93:KU1  bl.a.
anfört   att   regeringen   borde   låta  frågan  om
publicering    av   kommunernas   och   landstingens
författningar bli föremål för närmare överväganden i
något lämpligt sammanhang,  vilket  gavs  regeringen
till  känna.  Regeringen  uppger i redogörelsen  att
ärendet  bereds  samt att en  promemoria,  Kommunala
författningssamlingar      (Ds      1995:7),     har
remissbehandlats.


I promemorian föreslogs bl.a. att det  skall finnas
en   författningssamling   för   varje   kommun  och
landsting.  Utskottet  kan konstatera att regeringen
ännu inte lagt fram något förslag till riksdagen med
anledning  av  departementspromemorian.  I  november
1996 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift
att   lämna   förslag    till    ett    moderniserat
rättsdatasystem.    Arbetsgruppen    redovisar     i
departementspromemorian        Ett        offentligt
rättsinformationssystem  (Ds  1998:10) sina förslag.
Bland   annat   skall   kommunala  föreskrifter   av
betydelse för allmänheten  på  frivillig  basis vara
med  i det föreslagna rättsinformationssystemet.  De
enskilda  kommunerna  skall  ha informationsansvaret
för sina föreskrifter.


I     ett    interpellationssvar    (interpellation
1996/97:233)  som  lämnades i riksdagen den 17 april
1997 anförde inrikesminister  Jörgen Andersson bl.a.
att  det  i dagens ansträngda ekonomiska  läge  inte
fanns tillräckligt  starka skäl att vidta åtgärder i
fråga om kommunala författningssamlingar.  Ett  krav
på  kommunala  författningssamlingar  skulle  enligt
inrikesministern    nämligen   innebära   ett   nytt
åliggande för kommunerna  som  staten  på  grund  av
finansieringsprincipen  måste  kompensera kommunerna
för.  Regeringen  har  valt att ge  andra  angelägna
kommunala åtaganden och  åligganden högre prioritet.
Det arbete som pågår inom  Regeringskansliet med ett
moderniserat  rättsdatasystem   skulle  dock  enligt
inrikesministern  kunna vara ett led  i  att  få  de
kommunala  författningarna   mer  överblickbara  och
lättillgängliga.


I   regeringens  skrivelse  1998/99:17   Ett   nytt
rättsinformationssystem  presenterar  regeringen sin
syn  på ett nytt offentligt rättsinformationssystem.
Kommunerna  har  för närvarande ingen skyldighet att
kungöra sina föreskrifter  i en författningssamling.
Det är enligt regeringen ändå  av  intresse  för var
och  en  att  även de kommunala föreskrifterna finns
tillgängliga. Rättsinformationssystemet  bör  därför
hållas öppet för kommunala föreskrifter.


Riksdagsskrivelse  1994/95:243  handlar  om åtgärder
mot    våldsskildringar   m.m.   Enligt   regeringen
behandlas    frågan    i    proposition   1997/98:43
Tryckfrihetsförordningens                        och
yttrandefrihetsgrundlagens   tillämpningsområden   -
barnpornografifrågan  m.m.  Frågan om filmcensur och
Statens  biografbyrås  framtida   inriktning  bereds
enligt regeringen i Regeringskansliet.




Riksdagsskrivelse  1995/96:84  handlar   om  ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan.  Mom. 2
om propositionens huvudsakliga riktlinjer, mom. 4 om
vård av kulturhistoriskt värdefull egendom och  mom.
5  om  regeringens förslag i övrigt behandlas enligt
regeringen   delvis   i   propositionen  Staten  och
trossamfunden - grundlagsfrågor  (prop. 1997/98:49).
Frågorna   behandlas  enligt  regeringen   också   i
proposition  1997/98:116  Staten och trossamfunden -
bestämmelser   om   Svenska   kyrkan    och    andra
trossamfund.  De  återstående frågorna kommer enligt
regeringen att behandlas  i en proposition som skall
avlämnas till riksdagen hösten 1998.




Finansutskottets, bilaga 4.1,  allmänna bedömning är
att riksdagens beslut inom utskottets  ansvarsområde
i  allt  väsentligt  fullföljts  på  det  sätt   som
riksdagen  avsåg  vid  beslutstillfället.  Utskottet
kommenterar  därutöver  regeringens  redovisning  på
några punkter.


Riksdagsskrivelse   1993/94:79   Redogörelse    för
bankstödet  och  förslag  om bidrag till  Stiftelsen
Konsumenternas  Bankbyrå,  mom.  4  om  allmänhetens
bankombudsman,    är   ett   tillkännagivande    som
initierades av näringsutskottet.  Regeringen anger i
skrivelsen att frågan om en ombudsman för bankfrågor
kommer  att behandlas i samband med  en  översyn  av
konsumentfrågor    på   det   finansiella   området.
Utskottet  konstaterar  att  riksdagens  beställning
ännu  efter fem  år  inte  är  tillgodosedd.  Enligt
uppgift  från  Finansdepartementet  kommer en intern
promemoria  i  ärendet  att  upprättas under  hösten
1998.


Riksdagsskrivelse  1994/95:145   Vissa   ekonomisk-
politiska  åtgärder,  m.m.,  mom.  44  om  begränsad
uppräkning     av     basbeloppet,     avser     ett
tillkännagivande      efter      initiativ      från
socialförsäkringsutskottet.   Finansutskottet  ansåg
därvid att regeringen borde göra  en  djupare analys
av   effekterna   för   olika   samhällsområden   av
förändringarna av basbeloppsberäkningen.  Regeringen
anmäler  i sin redogörelse - som är daterad  den  29
april 1998  -  att  ett  uppdrag  att   genomföra en
undersökning   av   vilka  effekter  den  begränsade
basbeloppsuppräkningen  har  i olika privaträttsliga
sammanhang  beräknas kunna redovisas  för  riksdagen
under   riksmötet   1997/98.   Finansutskottet   kan
konstatera att någon sådan redovisning ännu inte har
gjorts.  Utskottet   har   emellertid   erfarit  att
diskussioner pågår mellan socialförsäkringsutskottet
och  Socialdepartementet om former och tidpunkt  för
en återrapportering till riksdagen.


Riksdagsskrivelse   1995/96:248  Sammanslagning  av
Svenska Penninglotteriet  AB och AB Tipstjänst, m.m.
mom. 2 om lokalisering av det  nya  bolaget,  gäller
ett  tillkännagivande  om  lokaliseringen av det nya
bolaget liksom om fördelningen  av  uppgifter  i det
nya   bolaget   mellan   Visby   och  Sundbyberg.  I
regeringens föregående redogörelse redovisades denna
punkt som slutbehandlad med hänvisning  till att det
nya  bolaget  enligt bolagsordningen skall  ha  sitt
säte  i  Visby.  Finansutskottet  yttrade  sig  över
redogörelsen och anförde  att  det inte framgick hur
regeringen  i  övrigt  skulle efterkomma  riksdagens
uttalande. Finansutskottet  utgick från att en sådan
redovisning skulle komma att  lämnas  i nästkommande
redogörelse från regeringen. Utskottet  noterar  att
regeringen i den nu aktuella redogörelsen framhåller
att  den  numera för en systematisk dialog i viktiga
frågor med  företrädare  för  AB  Svenska  Spel. Ett
väsentligt syfte med denna dialog är att säkerställa
att  de  uttalanden  efterlevs  som  riksdagen gjort
avseende Svenska Spel.


Riksdagsskrivelse 1996/97:17 Utvecklingen  inom den
kommunala  sektorn  mom.  1 om regeringens skrivelse
1995/96:194: Av redogörelsen  framgår att regeringen
den 27 november 1997 beslutade  att lägga riksdagens
skrivelse till handlingarna. Utskottet  vill  påpeka
att   den  här  aktuella  riksdagsskrivelsen  gällde
betänkande    1996/97:FiU7.   I   detta   betänkande
behandlade    utskottet     regeringens    skrivelse
1995/96:194  om  utvecklingen  inom   den  kommunala
sektorn  samt  ett  antal motioner med anledning  av
denna. Utskottet konstaterar  att  riksdagen  den 23
oktober  1996 beslöt att lägga regeringens skrivelse
till handlingarna.  Det  får  enligt utskottet anses
mindre tillfredsställande att det  tog  ett drygt år
att effektuera ett beslut av denna karaktär.


Skatteutskottet, bilaga 4.2, anför med anledning  av
riksdagsskrivelse  1988/89:158: Finansdepartementets
ärende  nr  1  gäller  ett   tillkännagivande   till
regeringen   om  införande  av  en  avdragsrätt  vid
arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel
av gravplats. Med anledning av detta ärende påpekade
utskottet    redan     förra    året    att    detta
tillkännagivande beslutades  av  riksdagen  redan år
1989 efter förslag av skatteutskottet. Med tanke  på
den  långa tid som förflutit sedan det ifrågavarande
tillkännagivandet  gjordes  och  att skatteutskottet
enigt  stod bakom uttalandet när det  beslutades  av
riksdagen    anser    utskottet    att    det     är
anmärkningsvärt  att  ingen  av  de  regeringar  som
regerat  landet  sedan  dess  har vidtagit någon som
helst åtgärd med avseende på denna  fråga. Utskottet
utgår  ifrån att regeringen presenterar  en  lösning
senast i  samband med kommande förslag till ny arvs-
och gåvoskattelagstiftning  som  enligt redogörelsen
kommer att läggas fram för riksdagen under år 1999.


I  övrigt  föranleder regeringens redogörelse  inga
vidare kommentarer från skatteutskottets sida.


Kulturutskottet,  bilaga  4.3, anför bl.a. följande:
Vid   behandlingen   av   regeringens    förslag   i
kulturpropositionen     (prop.    1996/97:3,    bet.
1996/97:KrU1,   rskr.   1996/97:129)    rörande   en
bibliotekslag  beslutade kulturutskottet att  -  med
vissa ändringar  - föreslå riksdagen att anta lagen.
Utskottet   har   vid    sin    genomgång   granskat
bibliotekslagen  och funnit att lagens  7  §  i  ett
avseende  skiljer  sig   från  lydelsen  av  den  av
kulturutskottet föreslagna  och av riksdagen antagna
lagen. En jämförande undersökning  visar  att  orden
"ansvarar  för"  i  7 §  första,  andra  och  tredje
stycket   ändrats   till   "svarar  för"  i  den  av
regeringen   utfärdade   lagen.    Då   förhållandet
påpekades för Kulturdepartementet framkom att frågan
under  våren  1998 aktualiserades av studerande  vid
Bibliotekshögskolan. Dessa hade av en tjänsteman vid
departementet i  ett  brevsvar fått förklaringen att
de båda "uttrycken ansvara  för  och  svara  för  är
synonymer vilket innebär att lagparagrafens innehåll
inte  förändrats".  Vidare anfördes i brevsvaret att
Regeringskansliet  har   en   ambition   att  skriva
propositioner, lagar och förordningar m.m.  på enkel
svenska  samt  att Regeringskansliet - då regeringen
slutligen  skulle   utfärda   lagen  -  bedömde  att
uttrycket    svarar    för   var   den   lämpligaste
formuleringen språkligt sett.


I sin bedömning i denna  del  av  granskningen  har
kulturutskottet  funnit  att  redan det förhållandet
att  den  aktuella  lagparagrafen   fick   en  annan
formulering  i den av regeringen utfärdade lagen  än
riksdagen beslutat  om  är beklagligt. Då det gäller
den  förklaring  av det inträffade  som  lämnats  av
Kulturdepartementet,   är  den  anmärkningsvärd  och
tyder på vissa bristande  kunskaper om grundläggande
konstitutionella regler. Utöver  denna  principiella
invändning  vill  Kulturutskottet även tillägga  att
utskottet inte är av den uppfattningen att uttrycken
"svara  för  "  och  "ansvara   för"   är  synonyma.
Kulturutskottet har under sin granskning  funnit att
konstitutionsutskottet  redan har uppmärksammats  på
denna fråga. Det ankommer  på konstitutionsutskottet
att närmare överväga om hanteringen  av ärendet inom
Regeringskansliet  är  av  sådan  art  att  den  bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.


I  sitt  yttrande anför kulturutskottet vidare  att
den  nya  budgetprocessen,  som  tillämpades  första
gången hösten 1996, innebär att riksdagen fattar ett
samlat  beslut   för   samtliga   anslag   inom  ett
utgiftsområde.  I  bugetpropositionen för budgetåret
1997 fanns 52 anslag  inom utgiftsområde 17, kultur,
medier,    trossamfund    och    fritid,    och    i
budgetpropositionen för budgetåret 1998 53 anslag. I
de     två    utskottsbetänkandena     som     avsåg
anslagsbesluten  inom  utgiftsområde  17 behandlades
även   andra   frågor   som   hade  anknytning  till
anslagsbesluten, vilka bl.a. avsåg tillkännagivanden
och  bemyndiganden.  Riksdagen meddelade  regeringen
sina beslut med anledning  av  anslagsbetänkanden  i
skilda    riksdagsskrivelser    till    de   berörda
departementen.    Regeringen    lämnar   en   samlad
redovisning  av sina beslut med anledning  av  varje
sådan   riksdagsskrivelse.    I   redovisningen   av
regeringsbesluten   med   anledning    av   de   två
riksdagsskrivelserna    om    anslag    m.m.    inom
Kulturdepartementets      verksamhetsområde      för
budgetåren  1997 och 1998 anger regeringen att dessa
två skrivelser  ännu  inte var slutbehandlade den 31
december 1997. Det redovisas däremot inte om - och i
så fall i vilka avseenden  eller  delmoment - de två
skrivelsernas  samlade och omfattande  anslagsmoment
ännu inte är slutbehandlade. Det kan förutsättas att
större delen av  delmomenten  i  anslagsmomenten  är
slutbehandlade,  men  det  går  inte  att enbart med
regeringens  skrivelse  som  grund  avgöra  i  vilka
avseenden  eller  delmoment det eventuellt  återstår
att fatta beslut som rör anslagsmomenten. Det skulle
enligt   kulturutskottet    vara    av   värde   för
granskningen  av regeringens beslut om  det  även  i
fråga om de omfattande anslagsbesluten redovisades i
vilka avseenden  och  delmoment riksdagsskrivelserna
ännu      inte      var      slutbehandlade      vid
redovisningsperiodens slut.




Utskottets bedömning




Den   äldsta  inte  slutbehandlade   skrivelsen   på
konstitutionsutskottets   område,  rskr.  1992/93:5,
gäller ett tillkännagivande till regeringen från den
4 november 1992 om att regeringen  borde låta frågan
om   publicering  av  kommunernas  och  landstingens
författningar bli föremål för närmare överväganden i
något   lämpligt   sammanhang.   Enligt  regeringens
redogörelse  bereds  ärendet.  Regeringen  har  inte
redovisat orsakerna till att den inte vidtagit någon
åtgärd,  inte  heller  när  någon  åtgärd   beräknas
vidtas.


Finansutskottet    har   i   sitt   yttrande   till
konstitutionsutskottet       bl.a.       kommenterat
riksdagsskrivelse   1993/94:79   med  anledning   av
riksdagens  tillkännagivande till regeringen  om  en
allmänhetens      bankombudsman.     Finansutskottet
konstaterar att riksdagens  beställning  ännu  efter
fem  år  inte  är  tillgodosedd. Enligt uppgift från
Finansdepartementet  skall  en  intern  promemoria i
ärendet upprättas under hösten 1998.


Skatteutskottet     anför    med    anledning    av
riksdagsskrivelse   1988/89:158   som   gäller   ett
tillkännagivande till  regeringen om införande av en
avdragsrätt vid arvsbeskattningen  för kostnader för
vård  och skötsel av gravplats, att utskottet  utgår
från att  regeringen presenterar en lösning senast i
samband med  kommande  förslag  till  ny  arvs-  och
gåvoskattelagstiftning  som enligt regeringen kommer
att läggas fram för riksdagen under år 1999.


Kulturutskottet   har  bl.a.   med   anledning   av
riksdagsskrivelse  1996/97:129  framfört  synpunkter
dels  på  regeringens   utfärdande   av  den  enligt
riksdagens beslut antagna bibliotekslagen,  dels  på
den    förklaring   från   Kulturdepartementet   som
framförts med anledning av det inträffade.


Regeringens  årliga skrivelse med en redogörelse för
behandlingen   av    riksdagens    skrivelser   till
regeringen  ger  information om vilka  åtgärder  som
regeringen  vidtagit  med  anledning  av  riksdagens
beslut. I redogörelsen lämnas uppgifter om t.ex. att
en  författning   utfärdats   eller   en   utredning
tillsatts.  Det  kan också framgå att beredning  och
överväganden alltjämt  pågår  i frågor som riksdagen
beslutat   om.  Som  utskottet  vid   tidigare   års
granskningar  har  framhållit  fyller  skrivelsen en
viktig  funktion  i  riksdagens  uppföljnings-   och
utvärderingsarbete.  För  den  som  vill  följa  den
politiska  beslutsprocessen  är  den  också av stort
intresse. Den nu aktuella skrivelsen omfattar mer än
500 riksdagsbeslut.


När  det gäller regeringens åtgärder med  anledning
av   tillkännagivanden    underströk   utskottet   i
betänkande  1994/95:KU30  att  utgångspunkten  måste
vara  att  det önskemål som tillkännagivandet  avser
bör  tillgodoses.   Om   det   visar  sig  föreligga
omständigheter som hindrar ett genomförande eller om
regeringen gör en annan bedömning än riksdagen måste
regeringen  dock  kunna  underlåta   att   vidta  de
åtgärder  tillkännagivandet  avser. En förutsättning
borde  då  enligt  utskottet  vara  att  regeringens
bedömningar   i   detta   avseende   redovisas   för
riksdagen.


När    det    gäller    mer   än   ett   år   gamla
riksdagsskrivelser som inte  har  slutbehandlats har
utskottet  tidigare  anfört att orsakerna  till  att
regeringen   inte  vidtagit   någon   åtgärd   borde
redovisas  för   riksdagen   med   uppgift   om  när
åtgärderna  beräknas  vidtas.  I  årets  redogörelse
redovisas 52 skrivelser från riksmötet 1994/95 eller
tidigare som inte slutbehandlade. Tidpunkter för när
åtgärder beräknas vidtas redovisas i de flesta fall,
men  saknas  i  vissa  fall. Utskottet anser att  en
redovisning  av  planerade   åtgärder   fyller   ett
angeläget   behov  i  utskottens  uppföljnings-  och
utvärderingsarbete    och   vill   därför   återigen
understryka att uppgift  om  när  åtgärder  beräknas
vidtas bör redovisas för de äldre skrivelserna.


När  det  gäller  de  ovan  i  utskottets bedömning
särskilt återgivna ärendena anser  utskottet att det
är   otillfredsställande   att   dessa   ännu   inte
redovisats som slutbehandlade. Med anledning  av vad
kulturutskottet  påpekat  om den felaktigt utfärdade
bibliotekslagen vill konstitutionsutskottet instämma
i  att det inträffade är anmärkningsvärt.  Utskottet
utgår  från  att  Kulturdepartementet  har  vidtagit
erforderliga  åtgärder för att komma till rätta  med
vad som brustit i detta fall. Vad i övrigt gäller de
ej  slutbehandlade   ärenden   som   kommenterats  i
utskottens yttranden finner konstitutionsutskottet -
som inte företagit någon närmare granskning av dessa
ärenden  för  egen  del  -  inte  skäl  till   annan
bedömning än den som respektive utskott gjort.


Granskningen  i  denna  del  föranleder  inte något
annat  uttalande från konstitutionsutskottets  sida.
Regeringens  skrivelse  1997/98:75  bör  läggas till
handlingarna.


5 Regeringens behandling av
skrivelser från Riksdagens
ombudsmän




Bakgrund




Enligt  regeringsformen  (RF)  väljer  riksdagen  en
eller  flera  ombudsmän  att  i  enlighet  med   den
instruktion  som  riksdagen  beslutar  utöva tillsyn
över tillämpningen i offentlig verksamhet  av  lagar
och andra författningar (12:6 RF).


Riksdagens   ombudsmän  (justitieombudsmännen,  JO)
har, enligt lagen  (1986:765)  med  instruktion  för
Riksdagens ombudsmän, tillsyn över att de som utövar
offentlig  verskamhet  efterlever  lagar  och  andra
författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.
Ombudsmännen   skall   verka   för   att  brister  i
lagstiftningen      avhjälps.     Om     det     vid
tillsynsverksamheten  uppkommer  anledning att väcka
fråga om författningsändring eller annan åtgärd från
statens  sida,  får  Riksdagens  ombudsmän  göra  en
framställning   i   ämnet   till   riksdagen   eller
regeringen,   4   §   i   instruktionen.  Riksdagens
ombudsmän bedriver sin verksamhet  genom prövning av
klagomål  från  allmänheten samt genom  inspektioner
och andra undersökningar som de finner påkallade.


Vid      justititeombudsmännens       besök      hos
konstitutionsutskottet      i      november     1997
aktualiserades    frågan    om    Regeringskansliets
hantering  av  framställningar i lagstiftningsfrågor
och  JO-beslut som  för  kännedom  överlämnats  till
Regeringskansliet   -   i   vissa   fall  även  till
riksdagsutskott. En överenskommelse träffades om att
Riksdagens  ombudsmän  skulle tillställa  utskottets
kansli en sammanställning  över  framställningar och
överlämnade beslut, baserade på vad som rapporterats
i JO:s ämbetsberättelse under de tre senaste åren.




Riksdagens ombudsmäns sammanställning 1998-03-11




I  mars  1998  överlämnade Riksdagens  ombudsmän  en
sådan sammanställning till utskottet, bilaga 5.1.


Av redogörelsen  framgår  att  Riksdagens ombudsmän
under verksamhetsåren 1995/96, 1996/97  och  1997/98
gjort fyra framställningar till regeringen enligt  4
§  lagen  (1986:765)  med instruktion för Riksdagens
ombudsmän  samt i 38 fall  för  kännedom  överlämnat
beslut till departement i Regeringskansliet.


Konstitutionsutskottet   överlämnade   Riksdagens
ombudsmäns  sammanställning  till  Regeringskansliet
för yttrande.




Regeringskansliets yttrande 1998-11-09




Som    svar    överlämnade   Regeringskansliet    de
upplysningar   och    kommentarer   som   respektive
departement upprättat, bilaga 5.2. Av upplysningarna
och  kommentarerna  framgår   vilka   åtgärder   som
vidtagits. Det lämnas t.ex. uppgifter om att en viss
fråga behandlas i en proposition, att ett ärende har
lett  till  en  ny  bestämmelse  i  en  lag,  att en
departementspromemoria med förslag till lagstiftning
i  frågan  har  upprättats  samt  att ett ärende har
överlämnats till en pågående utredning.




Utskottets bedömning




Regeringens  sammanställning över vidtagna  åtgärder
med anledning  av  Riksdagens  ombudsmäns beslut och
framställningar enligt 4 § lagen med instruktion för
Riksdagens  ombudsmän  ger en bra  information  till
såväl  utskottet  som  till   Riksdagens  ombudsmän.
Utskottet finner redogörelsen tillfredsställande.


Granskningen  i  denna  del föranleder  inte  något
annat uttalande från utskottets sida.


6 Regleringsbreven




Inledning




Utskottet  har  granskat  en   del   av  regeringens
regleringsbrev  för budgetåret 1998 främst  i  syfte
att  undersöka  om   det   förekommer   villkor  och
bemyndiganden     som    hellre    borde    ges    i
förordningsform. Granskningen  har  begränsats  till
utgiftsområdena      1-5     och     7-14     enligt
riksdagsordningens  tilläggsbestämmelse  5.12.1  och
har  i  huvudsak  begränsats  till  den  finansiella
delen. Granskningen  har  genomförts  på grundval av
innehållet   i   statsliggaren.  En  sammanställning
redovisas i bilaga 6.




Gällande regler




Regeringsformen innebär  inte  att alla av riksdagen
fattade beslut skall benämnas lagar.  Det förutsätts
att  besluten  om  utgiftsanslag  skall fattas  helt
enkelt  såsom  godkännande  av  regeringens  förslag
eller  annars  som  anvisning av medel  för  angivna
ändamål. Ett anslagsbeslut  är  principiellt bara en
fullmakt för regeringen. Besluten  skall  som sådana
inte   kungöras  för  allmänheten  eller  officiellt
bringas    till    myndigheternas    kännedom    för
efterrättelse.   De  har  sin  betydelse  bl.a.  som
underlag   för   regeringens   regleringsbrev   till
myndigheterna.




Rätten  att  bestämma   om   statens  inkomster  och
utgifter  samt  om  annat  förfogande  över  statens
tillgångar   än   utgifter  brukar   betecknas   som
finansmakten.  Finansmakten   behandlas   i  9  kap.
regeringsformen.  I  9  kap. 2 § stadgas att statens
medel inte får användas på  annat  sätt än riksdagen
bestämt.  Riksdagen  företar  enligt  9   kap.  3  §
budgetreglering  för närmast följande budgetår  och,
om  särskilda  skäl   föranleder   det,   för  annan
budgetperiod. Riksdagen  anvisar därvid anslag  till
angivna ändamål.




Enligt 9 kap. 8 § regeringsformen står statens medel
och  övriga tillgångar till regeringens disposition,
bortsett  från  de  tillgångar  som  är  avsedda för
riksdagen  och  dess  myndigheter  eller  som i  lag
avsatts  till särskild förvaltning. Bestämmelsen  är
grunden  för   regeringens  befogenhet  att  utfärda
regleringsbrev.   Genom   regleringsbreven   ställer
regeringen  de  medel  som  riksdagen  anvisat genom
budgetregleringen  till  de  berörda  myndigheternas
förfogande.  I  budgetprocessen  är regleringsbrevet
ett   av   regeringens  viktigaste  styrdokument   i
förhållande   till   myndigheterna.   Regleringsbrev
utfärdas  för  alla myndigheter (såväl anslags-  som
avgiftsfinansierade)  och  avser  myndighetens  hela
verksamhet.    I    regleringsbreven    specificerar
regeringen riksdagens budgetbeslut.




I  regleringsbrevet ställer regeringen krav  på  vad
myndigheten  skall  utföra  under  året och anger de
ekonomiska   förutsättningarna   för   verksamheten.
Innehållet i regleringsbrevet skall ligga inom ramen
för de beslut som har fattats av riksdagen  i  fråga
om  ekonomiska  ramar  och  krav  på verksamheten. I
regleringsbreven   begär   regeringen  vidare   ofta
underlag  för en fördjupad prövning  av  hela  eller
viss  del av  verksamheten.  Bemyndiganden,  villkor
eller dylikt som anges i myndighetens instruktion, i
lagar och förordningar bör enligt Regeringskansliets
handledning Regleringsbrev för år 1998 inte upprepas
i regleringsbrevet.




Regleringsbrevens form




Före budgetåret 1991/92 angavs i regleringsbreven de
författningar   och   bestämmelser   som   reglerade
myndighetens  verksamhet.  Regleringsbreven   var  i
första  hand  ett  dokument för finansiell styrning.
Budgetåret 1991/92 infördes  en  verksamhetsdel  där
resultatmål  och  resultatkrav  anges  samt  krav på
återrapportering    i   årsredovisningen   av   viss
information. Påföljande  budgetår ersattes begreppet
resultatmål  med  begreppen   övergripande  mål  och
verksamhetsmål. Dessutom infördes avsnittet Uppdrag,
som     avsåg    större    engångsinsatser     medan
återrapporteringskraven         avsåg        löpande
resultatinformation kopplad till  målen.  Budgetåret
1993/94      infördes     räntekontomodellen     och
låneramsmodellen.   Under   de  följande  budgetåren
fortsatte arbetet med att förbättra målsättningarna.
Budgetåret  1997  försvann förvaltningsanslagen  och
ersattes  i de flesta  fall  med  ramanslag,  vilket
innebär  att   ramanslagen   inte  bara  finansierar
förvaltningsuppgifter utan även  s.k. sakanslag. För
budgetåret 1998 ersattes de övergripande  målen  med
effektmål,    vilka    regeringen    presenterat   i
budgetpropositionen som de viktigaste målen inom ett
utgiftsområde.  I  regleringsbreven infördes  en  ny
målnivå i form av myndigheternas del av effektmålen.




Regleringsbreven för  år 1998 består av olika delar.
Som grundregel gäller att  en  verksamhetsdel  skall
upprättas    per    myndighet.    När   det   gäller
finansieringsdelen  är  grundregeln  att  endast  en
finansieringsdel    upprättas    per    departement.
Finansieringsdelen   är   indelad   i  fyra  avsnitt
nämligen   Översikt,  Anslag,  Avgifter  och   andra
inkomster samt  Övriga  Bemyndiganden och ekonomiska
villkor.


Alla villkor m.m. för avgiftsbelagd  verksamhet som
inte   framgår   av   lag,  förordning  eller  andra
regeringsbeslut behandlas  i  regleringsbreven under
rubriken  Avgifter och andra inkomster.  Exempel  på
sådana villkor är myndighetens rätt att ut avgifter,
rätt att besluta om avgiftsnivå och dispositionsrätt
till inkomsterna  (såvida  inte sådana bemyndiganden
lämnas i författning). Också  eventuella villkor för
redovisningen      som      inte     framgår      av
ekonomiadministrativa  förordningar  tas  upp  under
denna rubrik. I regleringsbreven  ges  ofta undantag
från   de  ekonomiadministrativa  reglerna.   Enligt
Finansdepartementets  handledning för regleringsbrev
1999  skall undantag ges  med  stor  restriktivitet.
Undantag  bör  endast  medges för myndigheter som är
små, har en liten omsättning  och  som tidigare inte
haft några problem med EA-området.


Under rubriken Övriga bemyndiganden  och ekonomiska
villkor  anges bemyndiganden av finansiell  art  som
lämnas till  myndigheten och som inte är knutna till
något specifikt  anslag,  liksom  övriga  ekonomiska
bestämmelser    under   det   aktuella   budgetåret.
Bemyndiganden som  är  knutna  till ett anslag tas i
stället  upp  under  rubriken  Anslag.  I  avsnittet
Övriga bemyndiganden och ekonomiska  villkor tas upp
bemyndigande  att  ha en låneram i Riksgäldskontoret
för     finansiering     av      investeringar     i
anläggningstillgångar som används i verksamheten och
bemyndigande  i  fråga  om  kredit på  räntekonto  i
Riksgäldskontoret.


Låneramen    avser    enligt   handledningen    för
regleringsbrev den totala  skuld som myndigheten vid
varje given tidpunkt får ha  till Riksgäldskontoret.
Om  myndigheten  medges undantag  från  lånemodellen
anges detta i regleringsbrevet.


De  flesta  myndigheter   har   tillgång  till  ett
räntekonto  i  Riksgäldskontoret. Räntekontot  skall
användas för de  medel  myndigheten disponerar i den
egna  verksamheten.  Anslagsmedlen   för  budgetåret
överförs enligt anslagsförordningen till räntekontot
med  en  tolftedel  varje  månad.  Till  räntekontot
kopplas ett kreditutrymme, vilket utgör gränsen  för
de  medel myndigheten medges "låna" om likvida medel
saknas  på kontot. Storleken på kreditutrymmet anges
med totalbelopp  för  myndigheten  och skall normalt
uppgå till högst 10 % av räntebelagda  anslag  jämte
eventuellt      utrymme     för     avgifts-     och
bidragsfinansierad verksamhet.




Regleringsbreven och normgivningen




I  8  kap. regeringsformen   finns  bestämmelser  om
normgivning  genom  lagar  och  andra  föreskrifter.
Utmärkande för de föreskrifter som omfattas av dessa
bestämmelser är att det är fråga om rättsregler, som
kännetecknas  av  att de är bindande för myndigheter
och enskilda. Rättsreglerna karakteriseras av att de
utgör  generella föreskrifter.  Kravet  på  generell
tillämpning  anses  uppfyllt  om en föreskrift avser
situationer av ett visst slag eller  vissa  typer av
handlingssätt  eller  om  den  berör  en  i allmänna
termer bestämd krets av personer (prop. 1973:90,  s.
204).  Till  föreskrifter  som  omfattas  av  8 kap.
regeringsformen    hänförs   inte   bara   generella
föreskrifter som reglerar  enskildas rättigheter och
skyldigheter eller i övrigt  skall tjäna till allmän
efterrättelse    utan    också   sådana    generella
föreskrifter som reglerar  olika  beslutande  organs
och   myndigheters   organisation   och  verksamhet.
Bestämmelserna  i  8  kap. regeringsformen  omfattar
således bl.a. instruktioner  för myndigheter. Enligt
den  begreppsbildning  som  ligger  till  grund  för
regeringsformen  kan  dock  även   andra  beslut  än
normbeslut   innefatta   föreskrifter  (jfr.   prop.
1975/76:209 s. 160). De beslut  varigenom regeringen
på angivna villkor ställer de anslag  riksdagen  har
beviljat  till  underordnade myndigheters förfogande
är att betrakta som  föreskrifter  som inte omfattas
av 8 kap. regeringsformen.


Kungörandet  av  författningar  regleras   i  lagen
(1976:633)   om   kungörande   av  lagar  och  andra
författningar.  Enligt 1 § förstås  med  författning
lagar, förordningar  och  andra  rättsregler som i 8
kap.  regeringsformen  betecknas  som  föreskrifter.
Författningar skall kungöras, dock  bl.a.  inte   om
föreskriften  bara  reglerar statlig myndighets inre
förhållanden eller förhållandet mellan myndigheterna
inbördes förutsatt att författningen inte innehåller
något  som  kan  vara  av  väsentligt  intresse  för
utomstående  eller för berörda  arbetstagares  eller
uppdragstagares rättsställning.


Det ankommer på regeringen att verkställa riksdagens
beslut. Direktiv  för  myndigheternas  användning av
anslagen  finns  förutom i regleringsbreven  ofta  i
lagar och förordningar.  Principerna för vilken form
som   skall   användas  är  inte   helt   klar.   En
utgångspunkt är  dock att regleringsbreven i princip
gäller för ett budgetår medan lag eller förordning i
princip   gäller   tills   vidare.   En   annan   är
regleringsbrev bör innehålla direktiv riktade endast
till myndigheterna medan  en  författning riktar sig
också   till  allmänheten.  Föreskrifter   som   har
betydelse    för    allmänheten    bör   med   dessa
utgångspunkter   ges   författningsform   liksom   i
huvudsak också direktiv  av  mer permanent karaktär.
Vissa direktiv i regleringsbreven  är  dock av sådan
karaktär  att de måste upprepas år från år  eftersom
de naturligen  hör  till anslagsbeslutet. Även om de
kan sägas vara av permanent  karaktär torde det inte
vara  rimligt  att  besluta  sådana  direktiv  genom
förordning.    Detta   hindrar   dock    inte    att
huvudprincipen bör  kunna  sägas  vara att regler av
permanent karaktär skall ges genom författning.




Myndigheternas rätt att ta ut avgifter




En  statlig  myndighet  har  bara  rätt  att  ta  ut
avgifter   om   det  finns  ett  bemyndigande   från
regeringen.   Om   det    rör   sig   om   tvingande
offentligrättsliga   avgifter     skall    riksdagen
dessförinnan  ha  beslutat  att  verksamheten  skall
bedrivas  och  att  den skall vara avgiftsbelagd. En
avgift  betraktas  som   offentligrättslig   om  den
innebär ett tvingande ingrepp i enskildas ekonomiska
förhållanden.   Sådana  avgifter  liksom  frivilliga
avgifter som syftar  till  att generera intäkter som
klart    överstiger    statens    kostnader     inom
verksamhetsområdet      hör      till     riksdagens
kompetensområde.


Enligt   8   kap.   3   §   regeringsformen   skall
föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det
allmänna som gäller åligganden  för enskilda eller i
övrigt  avser ingrepp i enskildas  personliga  eller
ekonomiska  förhållanden meddeleas genom lag. Enligt
8  kap.  9  §  andra   stycket  regeringsformen  kan
regeringen  efter  riksdagens  bemyndigande  meddela
sådana föreskrifter om avgifter, som på grund av 3 §
annars skall meddelas av riksdagen.


Sådana  bemyndiganden   har  getts  i  flera  fall.
Riksdagen  har  bl.a. bemyndigat  regeringen  att  i
överensstämmelse   med   vissa   riktlinjer  meddela
föreskrifter  om ansöknings- och expeditionsavgifter
vid statliga myndigheter  (prop.  1989/90:138,  bet.
1989/90:FiU38, rskr. 289).


Enligt  19  § lagen om statsbudgeten (1996:1059) får
regeringen    besluta     om     dispositionen    av
avgiftsinkomster från frivilligt efterfrågade  varor
och   tjänster   som   staten   tillhandahåller,  om
inkomsterna  helt eller delvis skall  täcka  statens
kostnader för verksamheten.


Generella  bestämmelser  om  statliga  myndigheters
avgiftsbelagda     verksamhet    finns    bl.a.    i
avgiftsförordningen       (1992:191)      och      i
kapitalförsörjningsförordningen  (1996:1188). Enligt
3  §  avgiftsförordningen  får  en myndighet  ta  ut
betalning   för   de   varor   och   tjänster    den
tillhandahåller   bara   om   det  framgår  av  lag,
förordning eller särskilt beslut av regeringen.


I   4  §  avgiftsförordningen  finns   vidare   ett
generellt  bemyndigande  som innebär att myndigheten
själv får bestämma att ta  ut  avgifter  för  sådana
varor och tjänster som räknas upp i paragrafen.  Det
rör  sig  här  bl.a.  om publikationer, konferenser,
kurser,   uthyrning  av  lokaler   och   utrustning,
offentlig   inköps-   och   resurssamordning,   ADB-
information i  annan form än utskrift, tjänsteexport
m.m.  Avgifterna   skall   beräknas   så   att  full
kostnadstäckning  uppnås. Av 6 § avgiftsförordningen
framgår att myndigheten får bestämma dessa avgifters
storlek.   I   15   §   avgiftsförordningen    finns
bestämmelser  om  avgifter  för  kopior  av allmänna
handlingar.    Regleringsbreven    innehåller   ofta
bemyndiganden att bestämma avgifter.




Några iakttagelser ifråga om regleringsbreven för år
1998




Regleringsbreven  ger  ofta myndigheterna  rätt  att
använda  anslag för fördelning  av  ekonomiskt  stöd
till enskilda, och då ofta till organisationer.


Inom   vissa    departements    ansvarsområden   är
stödverksamheten  inte  alltid författningsreglerad.
Det gäller bl.a. utgiftsområde  14 Arbetsmarknad och
arbetsliv, där det finns ett par anslag som omfattar
medel för bl.a. icke-traditionella  insatser (A 2, A
3). Det är enligt regleringsbrevet fråga om insatser
som  inte  ryms  inom  ordinarie  regelverk.  Enligt
villkoren   i   regleringsbrevet   skall    speciell
uppmärksamhet  ägnas  vissa  angivna grupper. Vidare
skall  100 miljoner kronor användas  för  ersättning
till kommuner  i  samband med insatser för att skapa
feriearbeten för gymnasieungdomar  och  30  miljoner
kronor  för  att bl.a. stärka förutsättningarna  för
svenskar att studera  språk  i  andra Östersjöländer
och ge studenter från Östersjöländer  möjlighet  att
studera  i  Sverige.  En  mer övergripande reglering
finns    i    förordningen   (1987:405)    om    den
arbetsmarknadspolitiska   verksamheten   som   bl.a.
föreskriver  att  arbetsmarknadsmyndigheterna  genom
arbetsförberedande åtgärder skall underlätta för dem
som vill arbeta att få ett lämpligt arbete och genom
sysselsättningsfrämjande       åtgärder      påverka
efterfrågan  på  arbetskraft  så  att   arbete   kan
erbjudas  även  dem  för  vilka platsförmedlande och
arbetsförberedande åtgärder  inte  är  tillräckliga.
För    flertalet    stödformer    finns    särskilda
förordningar.


Det  finns  inom andra områden enligt statsliggaren
också exempel  på  villkor i frågor om stöd som inte
tycks uttryckas i författning.


Under utgiftsområde  8  anslaget  A 2 Mottagande av
asylsökande föreskrivs att från anslaget finansieras
ersättningar  och skolgång m.m. för annan  utlänning
än  den  som  omfattas   av   lagen   (1994:137)  om
mottagande  av asylsökande m.fl. under förutsättning
att    utlänningen     väntar     på    beslut    om
uppehållstillstånd  och  uppehåller sig  i  Sverige.
Under  B 3 Integrationsåtgärder  ställs  medel  till
förfogande    att    lämnas    bl.a.   till   sådana
riksorganisationer  som  enligt  regeringens  beslut
skall  få statsbidrag i särskild ordning  samt  till
samverkansorgan mellan sådana riksorganisationer som
regeringen  beslutat  skall få statsbidrag vid sidan
av sådant bidrag som utgår  enligt  förordningen  om
bidrag till invandrarnas riksorganisationer.


När  det gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och  social   omsorg   kan   nämnas  anslaget  C  2,
anslagspost  1,  Bidrag till organisationer  på  det
sociala området som  fördelas enligt förordningen om
statsbidrag  till  organisationer   för   stöd  till
missbrukare   m.m.,   men   även   kan  lämnas  till
organisationer  som  bedriver  opinionsbildning  och
kunskapsutveckling   inom   missbruksområdet,   till
organisationer som svarar för opinionsbildning, egna
insatser och metodutveckling  när det gäller utsatta
barn   och   familjer   och   till   kvinnojourernas
riksorganisationer  och invandrarorganisationer  som
stöder misshandlade kvinnor.  Medlen,  som avser att
utveckla kvinnojourernas lokala arbete,  bör  enligt
regleringsbrevet fördelas av riksorganisationerna  i
enlighet    med   riktlinjer   som   Socialstyrelsen
meddelar. Medel  bör  vidare  även kunna lämnas till
stödorganisationer för män.


I detta sammanhang kan också nämnas utgiftsområde 7
där det finns anslaget medel för  biståndsverksamhet
(A  1) och samarbete med Central- och  Östeuropa  (B
1), vilka  enligt  villkoren  i regleringsbrevet får
lämnas    genom    eller    till    bl.a.    svenska
organisationer.    Förordningen    (1995:869)    med
instruktion   för   Styrelsen   för  internationellt
utvecklingssamarbete (Sida) föreskriver  (3  §)  att
Sida  inom  ramen  för  sin  verksamhet skall främja
medverkan  av svenska organisationer,  institutioner
och företag  i  utvecklingssamarbetet.  Av  årsboken
1998  Sveriges  internationella utvecklingssamarbete
utgiven av Regeringskansliet,  Utrikesdepartementet,
framgår att en femtedel av det svenska biståndet, ca
1,9   miljarder   kronor  år  1997  förmedlades   av
folkrörelser.


När det gäller frågan  om  regleringen av stöd till
enskilda organisationer m.fl. kan inte uteslutas att
sådana  stöd  också  förekommer   under  anslag  som
regeringen  disponerar för åtgärder,  projekt  eller
insatser  i  vissa  syften,  t.ex.  utgiftsområde  5
anslaget E 2 Europainformation som får användas till
projektbidrag  eller  utgiftsområde  14 anslaget C 2
Jämställdhetsåtgärder.


I några fall är anslag förenade med villkor  som  på
ett  mer  direkt  sätt  som  får  återverkningar för
enskilda  bidragssökande. Inom utgiftsområde  8  har
medel   ställts    till   förfogande   under   A   3
Migrationspolitiska  åtgärder,  anslagspost  8,  att
användas  enligt  förordningen  (1984:890) om bidrag
till flyktingars resor från Sverige för bosättning i
annat land. Som villkor för användandet  av anslaget
föreskrivs  att  den  sökande skall kunna styrka  de
uppgifter  som lämnas i  ansökan  och  att  bidragen
skall  utbetalas   i   samband  med  utresan,  efter
kontroll  av  att  den sökande  uppfyller  kraven  i
förordningen och sedan  kontroll  skett  av  att den
sökande        anmält        utflyttning        till
folkbokföringsmyndigheten.  Villkoren  skulle  kunna
ses   som   komplement   till   förordningen.   Inom
utgiftsområde   9   finns   under   anslaget   E   1
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel
angivet  ett  villkor  att  medlen inte får användas
till stipendier som är avsedda  som  alternativ till
lön  eller  annan  form  av  studiefinansiering  för
doktorander.


En    rad    direktiv    till    myndigheterna    i
regleringsbreven är av sådan karaktär  att  de torde
upprepas år från år. Så är fallet beträffande en rad
undantag från ekonomiadministrativa föreskrifter,  i
flera     fall     gäller    det    undantag    från
avgiftsförordningen. Ett annat sådant direktiv torde
en   föreskrift   under    utgiftsområde   5   A   1
Utrikesförvaltningen  vara.  UD   befrias  där  från
skyldigheten enligt passförordningen  (1979:644) att
erlägga avgift för tjänstepass och diplomatpass  som
utfärdas för den egna personalen. I sammanhanget kan
dock   noteras   att   tjänstepass   för   UD-   och
Sidaanställda  eller  diplomatpass  inte finns med i
förteckningen i 30 § passförordningen  över avgifter
vid passansökningar.


Frågan om viss ersättning till tjänstemän för skada
i  tjänsten  är en fråga som i flera fall  reglerats
förordningsvägen.  Utgiftsområdet 3 innehåller under
anslaget  A  3 Tullverket  ett  villkor  som  gäller
ersättning till  tulltjänstemän där det emellertid i
stället hänvisas till  att förordningen (1965:59) om
ersättning till polismän  m.fl. för skada på egendom
skall äga motsvarande tillämpning.




Utskottets bedömning




Föreskrifter som har betydelse för allmänheten bör i
princip meddelas i författning.


I regleringsbreven förekommer  att det ställs medel
till  förfogande  som  stöd  till  verksamheter  som
bedrivs   av  en  mer  obestämd  krets  enskilda   -
organisationer  eller  andra, eller annars avses att
användas av sådana enskilda  för  vissa ändamål. Det
kan antas att stödet lämnas först efter  någon  form
av  ansökning  eller förslag från mottagaren och att
det finns vissa  kriterier  för  urvalet  av dem som
skall komma i åtnjutande av stödet. Regler  i sådana
avseenden kan vara av stor betydelse för i vart fall
begränsade  delar  av  allmänheten och bör därför  i
princip ges genom författning. Utan att ta ställning
till i vilken ordning de  stöd  som  redovisas i det
föregående  avsnittet bör regleras i varje  särskilt
fall vill utskottet  framhålla  vikten av att sådana
föreskrifter  som  mer  direkt  har  betydelse   för
allmänheten   regleras   i  författning  i  så  stor
utsträckning som möjligt,  liksom  föreskrifter  som
upprepas  år  för år och inte nödvändigtvis bör höra
samman med anslagsregleringen.


Det kan enligt  utskottets mening finnas anledning
att  i  Regeringskansliets   fortsatta   arbete  med
utformningen  av  regleringsbreven  närmare överväga
och klarlägga de gränsdragningsproblem som finns när
det   gäller  frågan  huruvida  föreskrifter   skall
meddelas i regleringsbrev eller författning.


7 Förvaltningsfrågor




7.1 Inledning




Regeringen har sedan gammalt omfattande
uppgifter på förvaltningens område. Ett
stort antal förvaltningsärenden avgörs
varje år genom beslut av regeringen.
Handhavandet av regeringens
myndighetsuppgifter på förvaltningsområdet
är av stor betydelse för enskilda som
berörs av regeringens beslut, men också i
skilda hänseenden för själva
regeringsarbetet. För
konstitutionsutskottet är det en given
uppgift att från de utgångspunkter som
framgår av 12 kap. 1 § regeringsformen
granska utövandet av regeringsmakten på
förvaltningens område. Under den granskning
som nu redovisas har utskottet särskilt
uppmärksammat förvaltningsmässiga aspekter
på regeringsarbetet. I det följande lämnas
en redogörelse för denna del av
granskningen. Utskottet har inte
eftersträvat att på grundval av den
genomgång som nu har utförts göra några
mera allmänna uttalanden om regeringens
roll på förvaltningens område.






7.2 Regeringens myndighetsuppgifter på
förvaltningsområdet




Bakgrund




I äldre  tid skilde man inte mellan rättskipning och
förvaltning. Kungen var högsta förvaltningsmyndighet
samtidigt  som  han  hade domsrätt över alla domare.
1634 organiserades den  svenska  statsverksamheten i
fem kollegier med domsrätt. Ett av  kollegierna  var
Svea  hovrätt.  Samtidigt  byggdes  det  upp en fast
statlig       länsförvaltningsorganisation       med
landshövdingar  och  underlydande  tjänstemän. Under
1600-talet     bröts     kammarrätten     ut    från
kammarkollegiet.  Kammarrätten  prövade  ärenden  om
beskattning  och  vissa  brottmål.  Konungen utövade
fortfarande  den  högsta  domsmakten.  Omkring  1670
uppdelades Riksrådet i en avdelning som sysslade med
regeringsärenden  och en avdelning som medverkade  i
dömandet,   benämnd  justitierevisionen.   Riksrådet
avskaffades    1789     av     Gustav    III,    och
Justitierevisionen   omvandlades  då   till   Högsta
domstolen med uppdrag  att utöva Konungens domsrätt.
Redan då fanns ett utbyggt system av underinstanser.


Genom 1809 års regeringsform  stärktes domstolarnas
oberoende  under  intryck av starka  internationella
stämningar, bl.a. om att straffrättskipningen skulle
vara  lagbunden  och   oberoende   av   kungamakten.
Domsmakten   började   alltmer   uppfattas  som   en
självständig    och    oberoende   makt   även    om
regeringsmaktens och den  högsta  domarmaktens enhet
bestod utåt sett.


Frågan  om  gränsdragningen  mellan  domstolar  och
administrativa  myndigheter  fick  genom  åren  ökad
betydelse,  vilket  fick  till  följd att åtskilliga
grupper  av  mål  flyttades  från de  administrativa
verken   till   domstolarna.  Många   administrativa
klagomål avgjordes  dock  av  kungen i statsrådet. I
syfte   att   öka  rättssäkerheten  och   underlätta
regeringens arbetsbörda  inrättades  år  1909  en ny
domstol, Regeringsrätten. Samtidigt upphörde kungens
möjlighet  att  ta  säte i Högsta domstolen. Även om
både Högsta domstolen  och  Regeringsrätten formellt
dömde   i   konungens   namn  framträdde   de   båda
domstolarna som helt fristående  och  oberoende från
regeringsmakten.




Gällande regler




När den nu gällande regeringsformen trädde  i  kraft
hade   Sverige   en  organisation  av  självständiga
domstolar,      endast      underställda      lagen.
Regeringsformen     bygger      dock     inte     på
maktfördelningsläran. Enligt 1 kap.  1  §  utgår all
offentlig makt i Sverige från folket. I 1 kap.  8  §
regeringsformen stadgas det att det för rättskipning
finns domstolar och för den offentliga förvaltningen
statliga   och   kommunala  förvaltningsmyndigheter.
Någon  definition  av   begreppen  rättskipning  och
förvaltning finns inte i regeringsformen.


Enligt 11 kap. 3 § regeringsformen  får  rättstvist
mellan  enskilda  inte  utan  stöd i lag avgöras  av
annan  myndighet  än  domstol. Enligt  2  kap.  9  §
tillförsäkras den som berövats  friheten på grund av
misstanke  om  brott  eller  som av annan  anledning
blivit   omhändertagen  tvångsvis   en   rätt   till
domstolsprövning.


Sverige har  också  genom  Europakonventionen om de
mänskliga   rättigheterna   och   de   grundläggande
friheterna,   som   inkorporerats  i  svensk   rätt,
förbundit  sig  att garantera  medborgarna  tillgång
till  domstolsprövning  i  avsevärt  vidare  mån  än
regeringsformen  ger  uttryck  för.  I konventionens
artikel 5 föreskrivs att alla som berövats  friheten
- vare sig det är fråga om misstanke om brott  eller
administrativt  frihetsberövande  -  har  rätt  till
domstolsprövning. I artikel 6 föreskrivs en rätt för
envar till domstolsprövning när det gäller att pröva
hans   civila  rättigheter  och  skyldigheter  eller
anklagelse mot honom för brott.


De centrala  verksamhetsområdena  för  de  allmänna
domstolarna   är   rättskipning   i   brottmål   och
tvistemål.    När    det    gäller    de    allmänna
förvaltningsdomstolarna  är  frågan ofta den om  ett
beslut  av  en  myndighet är sådant  att  det  skall
prövas av domstol i högre instans eller om frågan är
av sådan beskaffenhet  att  en  överprövning  enbart
inom  förvaltningen  är  lämpligare.  I  de  fall en
förvaltningsdomstol inte skall pröva ett ärende,  är
regeringen    eller    någon   förvaltningsmyndighet
slutinstans. Reglerna om  vilken  väg ärendena skall
gå   bygger   på   principer  som  lades  fast   vid
Regeringsrättens tillkomst  1909. Grundprincipen var
då att ärenden där prövningen  i  huvudsak går ut på
att  tillämpa  rättsregler  skulle  överklagas  till
Regeringsrätten.   Ärenden  där  prövningen   gällde
lämplighet  eller annan  mer  skönsmässig  bedömning
skulle överklagas i administrativ ordning. Principen
gav inte klar  vägledning eftersom lagstiftningen på
många områden har  inslag  av  både  rättsfrågor och
lämplighetsfrågor.  En annan princip som  tillämpats
är den enskildes rättsskydd.  Det  har  ansetts  att
frågor  som  är  av  stor betydelse för den enskilde
skall handläggas och avgöras  av kvalificerade organ
med  iakttagande  av  ett noga reglerat  förfarande,
utformat med tanke på den  enskildes  rätt.  I många
ärenden  är  lämplighetsfrågor  och  rättsfrågor  så
sammanflätade  att  de inte kan delas upp utan måste
prövas i samma instans. Som en följd av detta prövar
allmän     förvaltningsdomstol      ibland      även
lämplighetsfrågor,    t.ex.   i   hälsoskydds-   och
byggnadsmål, och regeringen  prövar även rättsfrågor
i vissa överklagandeärenden.


Det har under många år pågått en utveckling mot att
förvaltningsärenden i allt större utsträckning skall
kunna  överprövas  av  domstolar.   Den   offentliga
sektorns expansion drev på denna utveckling. Förutom
de  nationella strävandena att bygga ut rättsskyddet
för  den   enskilde   har   Europakonventionen  haft
betydelse  i  sammanhanget.  Mot   bakgrund  av  att
Europadomstolens  praxis  skapat  oklarhet   om  den
svenska   lagstiftningen   i   alla   avseenden   är
tillräcklig  för  att  uppfylla de åtaganden Sverige
gjort  stiftades  1988 en  tillfällig  lag  -  lagen
(1988:205)     om     rättsprövning     av     vissa
förvaltningsbeslut    -    för     att    möjliggöra
domstolsprövning i ett antal förvaltningsärenden där
regeringen  eller  förvaltningsmyndighet  var  sista
instans. Lagen, som  permanentades  den 1 juli 1996,
har följts upp genom översyner av lagstiftningen  på
vissa   sakområden  i  syfte  att  tillförsäkra  den
enskilde     rätt     till    domstolsprövning    av
förvaltningsbeslut.




Frågan om överklagande till regeringen




Det har sedan länge varit  en strävan att regeringen
skall befrias från ärenden av  mera löpande karaktär
för  att  få  mera  tid  över  till större  och  mer
övergripande frågor. Redan på 1950-  och  1960-talen
arbetade  ett  par  utredningar  med  dessa  frågor.
Författningsutredningen  berörde  i  sitt betänkande
Regeringsarbetet    (SOU    1958:14)    frågan    om
decentralisering   av   regeringsärenden.  Mot   ett
intresse att söka nedbringa antalet regeringsärenden
stod enligt utredningen värdet  av  att ärendet blir
föremål för behandling i högsta instans.  Emellertid
talade     starka    skäl    för    en    omfattande
decentralisering.   Även   i   sitt   slutbetänkande
Sveriges  statsskick, del 2  (SOU 1963:17)  fastslog
Författningsutredningen  att  det var av fundamental
betydelse   för   en   rationell   organisation   av
regeringsarbetet    att   antalet   regeringsärenden
begränsades, dvs. att  man  beaktade varje möjlighet
att  där  så  lämpligen  kunde  ske   decentralisera
avgörandet av ärenden som var av förvaltningsnatur.


I      propositionen     (prop.     1965:65)     om
statsdepartementens  organisation  m.m. uttalade det
föredragande  statsrådet att det var  angeläget  att
befria departementen  från  en stor mängd ärenden av
löpande natur.


Även  i  grundlagspropositionen   (prop.   1973:90)
behandlades     frågan     om     hanteringen     av
regeringsärenden     av    löpande    art.    Enligt
regeringsformen     skall     i     princip     alla
regeringsärenden   avgöras    av    regeringen   som
kollektiv.   Enligt   departementschefen    var   en
förutsättning för denna regel att regeringens arbete
kunde   begränsas  till  sådana  angelägenheter  som
typiskt      kräver      ställningstagande      från
regeringsorganet.   Det  var  därför  angeläget  att
arbetsmängden i regeringen  ytterligare  reducerades
genom decentralisering av ärendegrupper.


Eftersom  besvärsärendena  hos regeringen fortsatte
att öka i antal uppställdes vissa  riktlinjer för en
systematisk översyn av möjligheterna  att  överklaga
myndighetsbeslut      till     regeringen     (prop.
1983/84:120). Syftet med  översynen  var  att  denna
skulle   leda   till   kortare   handläggningstider,
enhetligare instans-ordning och färre besvärsärenden
hos   regeringen  utan  att  rättssäkerheten   eller
effektiviteten  i förvaltningen minskade. Tanken med
riktlinjerna var  att regeringen skulle befrias från
att vara besvärsinstans  i  ärenden  där en politisk
styrning   av   praxis  inte  var  nödvändig   eller
önskvärd.


Ärenden som kan  prövas i två eller flera instanser
under regeringsnivå  bör enligt riktlinjerna normalt
inte  få överklagas till  regeringen.  Undantag  kan
enligt  riktlinjerna  göras  om särskilda skäl talar
för  det,  exempelvis  då  det  behövs  en  politisk
styrning av praxis. I ärenden som regeringen prövade
i   andra   instans   och   som   av   hänsyn   till
rättssäkerheten  borde  kunna  överklagas  också   i
fortsättningen   skulle  beslutanderätten  i  första
instans om möjligt  flyttas  ned så att det skapades
utrymme    för    en    tvåinstansprövning     under
regeringsnivå,  samtidigt  som  man  borde  skära av
möjligheterna  att  klaga  vidare  till  regeringen.
Enligt riktlinjerna bör man, på de områden  där  det
är  önskvärt att regeringen som politiskt organ styr
utvecklingen   i   praxis,   låta   föreskrifter  om
överlämnande   av   vissa  ärenden  till  regeringen
ersätta  rätten  att  överklaga   till   regeringen.
Ytterligare  ett  sätt  att  befria regeringen  från
besvärsärenden var enligt 1984  års  riktlinjer  att
flytta  prövningen  av  dessa  från  regeringen till
förvaltningsdomstolarna   i   fall   då   det    var
ändamålsenligt.  I  riktlinjerna sades att man borde
hålla  fast  vid principen  att  besvärsärenden  där
rättsfrågan är huvudsak skall gå till domstol, medan
ärenden där lämplighetsbedömningar  dominerar  skall
prövas  i  administrativ  ordning. Riksdagen ställde
sig bakom riktlinjerna.


Vid flera tillfällen under  1990-talet har motioner
väckts   angående  frågan  om  domstolsprövning   av
förvaltningsbeslut.    I   betänkandet   1990/91:KU7
behandlades tre motioner  (m,  c resp. fp) i frågan.
Utskottet  hänvisade  till  pågående  översynsarbete
inom Regeringskansliet vilket  lett  till att en rad
ärendegrupper överflyttats till domstolar  samt till
en  pågående  översyn  av  rättsprövningslagen,  och
ansåg  att  någon  åtgärd  inte   borde  vidtas  med
anledning av motionerna. I betänkandet  1991/92:KU12
behandlades    fyra    motioner   om   rätten   till
domstolsprövning (m, c,  resp.  fp),  och  utskottet
hänvisade   till    att   arbetet   med  att  befria
regeringen  från  ärenden  av löpande art  fortsatte
enligt  1991 års budgetproposition.  Under  år  1990
hade 20 grupper  av  tillståndsärenden  överflyttats
till   kammarrätterna.   I   ytterligare  fall  hade
instans-ordningen ändrats så att  slutinstans var en
central  förvaltningsmyndighet. Utskottet  hänvisade
till    det   pågående    delegeringsarbetet    samt
tillsättandet  av  Fri- och rättighetskommittén, och
avstyrkte motionerna.




Fri- och rättighetskommitténs genomgång




Fri- och rättighetskommittén  överlämnade  i augusti
1994     slutbetänkandet     Domstolsprövning     av
förvaltningsärenden (SOU 1994:117).


Kommittén  hade  till  uppgift  bl.a.  att överväga
frågan  om utökade möjligheter till domstolsprövning
av  normbeslut   och  förvaltningsbeslut.  Kommittén
redovisade   att   det    framkommit    drygt    400
författningar  som innehöll föreskrifter om rätt att
överklaga hos regeringen.


En   stor   mängd  författningar   som   innehåller
föreskrifter  om  överklagande  till  regeringen  är
instruktioner  för   olika   myndigheter.   I  dessa
instruktioner     föreskrivs     som    regel    att
verksförordningen  (1995:1322)  skall  tillämpas  på
myndigheten. I verksförordningen  finns bestämmelser
om   överklagande  till  regeringen  av   myndighets
beslut.


I så  gott  som  alla myndighetsinstruktioner finns
regler   om  att  beslut   i   personalärenden   får
överklagas hos regeringen.


Förvaltningsdomstolarnas   behörighet   att   pröva
överklagade förvaltningsbeslut framgick tidigare  av
uttryckliga  bestämmelser  i författning. I avsaknad
av sådana bestämmelser gällde som en allmän oskriven
regel   att   statliga  myndigheters   beslut   fick
överklagas hos  närmast  högre  myndighet. Principen
att  beslut  i  sista  hand  fick  överklagas   till
regeringen  om  inte  annat  är föreskrivet kom till
uttryck i verksförordningen.


Utredningen   gjorde   en   genomgång    av   de
författningar  som  innehöll  regler om överklagande
till  regeringen.  För  Justitiedepartementets   del
gällde    det     ca    40    författningar.   Under
Utrikesdepartementet föll 15-20  författningar.  För
Försvarsdepartementets    del   fanns   ungefär   20
författningar som innehöll  regler  om  överklagande
hos  regeringen.  Ungefär 35 författningar  innehöll
regler om överklagande  hos regeringen i ärenden som
föll under Socialdepartementets  ansvarsområde.  För
Kommunikationsdepartementets  del  var  det fråga om
ungefär  55  författningar,  och omkring lika  många
författningar innehöll regler  om  överklagande till
regeringen     i     ärenden     som    föll    inom
Finansdepartementets                  ansvarsområde.
Utbildningsdepartementet    prövade    ytterst    få
förvaltningsärenden.


Ett   tiotal   författningar  innehöll  regler   om
överklagande till regeringen i ärenden som föll inom
departementets ansvarsområde.


Uppskattningsvis  fanns det ca 30 författningar som
innehöll regler om överklagande  till  regeringen  i
ärenden   som   föll   inom  Jordbruksdepartementets
ansvarsområde.  Ett  tjugotal   författningar   inom
Arbetsmarknadsdepartementets  ansvarsområde innehöll
regler  om  överklagande  till  regeringen  och  för
Kulturdepartementets del gällde det  ett  trettiotal
författningar. För Näringsdepartementets del  gällde
att  ungefär  55  författningar  innehöll  regler om
överklagande  till  regeringen och Civildepartements
ansvarsområde omfattade överklagande till regeringen
enligt  omkring 25 författningar.  Slutligen  gällde
beträffande  Miljö- och naturresursdepartementet att
det fanns omkring  50  författningar  med  regler om
överklagande till regeringen.




Införandet av en huvudregel om domstolsprövning av
förvaltningsbeslut




Fri-  och  rättighetskommittén  ansåg att regeringen
borde  vara  den  instans  som prövar  överklaganden
endast  i  de  fall det är för  att  utöva  politisk
styrning av praxis  eller  i  de  fall ärenden berör
områden  som  inte lämpar sig för domstols-prövning.
Kommittén föreslog  därför att det skulle införas en
ny  princip  i  förvaltningsrätten  innebärande  att
beslut   i   förvaltningsärenden   som   regel   får
överklagas hos  de  allmänna förvaltningsdomstolarna
såvida inte något annat är särskilt föreskrivet.


I   Justitiedepartementet   upprättades   år   1997
promemorian        Fortsatt        översyn        av
förvaltningsprocessen  (Ds  1997:29), vari föreslogs
en princip om domstolsprövning  som  byggde  på Fri-
och   rättighetskommitténs  förslag.  I  promemorian
redovisades      ca      75      författningar     -
myndighetsinstruktioner  oräknade  -   som   saknade
överklagandebestämmelser.    Det    föreslogs    att
prövningen  enligt  vissa av dem skulle flyttas från
regeringen till allmän förvaltningsdomstol.


I    propositionen    1997/98:101     Översyn    av
förvaltningsprocesslagen,   en   allmän   regel   om
domstolsprövning    av    förvaltningsbeslut   m.m.,
föreslog  regeringen  införandet   av   den  angivna
huvudregeln. Regeringen anförde därvid att  det  med
fog   kan  göras  gällande  att  det  redan  var  en
huvudregel  att förvaltningsbeslut överklagades till
förvaltningsdomstol,   vilket  ensamt  kunde  utgöra
tillräckliga  skäl för att  i  lag  slå  fast  denna
huvudregel. Ett  annat skäl för  en sådan huvudregel
var  Europarättens  krav  på  domstolsprövning.  Det
fanns  enligt  regeringen en inte obetydlig risk för
att  Europakonventionens  krav  på  domstolsprövning
inte kunde  tillgodoses fullt ut när det är fråga om
gynnande beslut och det enligt föreskrift föreligger
förbud mot överklagande  till domstol. Detta hade på
senare  tid  blivit  belyst i  olika  avgöranden  av
Högsta  domstolen  och  Regeringsrätten.   Slutligen
anfördes  som skäl för införande av en allmän  regel
om domstolsprövning  att 11 kap. 4 § regeringsformen
innebär  att  bestämmelser   om   överklagande  till
domstol bör stå i lag, medan förhållandet var att en
stor   mängd   överklagandebestämmelser    fanns   i
förordningar.    Riksdagen   godtog   propositionens
förslag i denna del (1997/98:JuU17).


Den   1   oktober   1998    infördes    således   i
förvaltningslagen    (1986:223)    en   allmän   och
kompletterande    regel    om    att    beslut    av
förvaltningsmyndigheter,    dock    ej    beslut   i
administrativa  ärenden och i fråga om föreskrifter,
får  överklagas hos  allmän  förvaltningsdomstol  om
något  annat  inte är särskilt föreskrivet (22 a §).
Därmed har den  tidigare huvudregeln om att statliga
myndigheters beslut  i  avsaknad  av bestämmelser om
överklagande   får  överklagas  hos  närmast   högre
myndighet och i sista hand hos regeringen övergetts.
35 § verksförordningen  föreskriver  dock  att andra
beslut  av myndigheten än beslut som enligt 22  a  §
förvaltningslagen   skall   överklagas   hos  allmän
förvaltningsdomstol skall överklagas hos regeringen,
om  något  annat inte följer av lagen (1987:439)  om
inskränkning  i  rätten  att  överklaga  eller andra
föreskrifter.




Rättsprövningslagen




Lagen   (1988:205)   om   rättsprövning   av   vissa
förvaltningsbeslut  trädde  i kraft den 1 juni 1988.
Lagen tillkom efter det att Europadomstolen  för  de
mänskliga  rättigheterna  funnit att Sverige i flera
fall kränkt artikel 6 i Europakonventionen genom att
klaganden inte hade möjlighet  att  få  sitt  ärende
prövat i rätten.


Enligt rättsprövningslagen kan rättsprövning ske  i
fråga om sådana beslut som gäller myndighetsutövning
mot  enskild  och  som  annars  endast kan prövas av
domstol  efter  ansökan om resning.  Dessutom  skall
beslutet inte vara  möjligt  att  överklaga  i annan
ordning.   Rättsprövning   kan   gälla   endast   de
förhållanden  som  regleras  i  8  kap.  2 eller 3 §
regeringsformen.  Dessa  paragrafer  omfattar   dels
föreskrifter  om enskildas personliga ställning samt
om  deras  personliga  och  ekonomiska  förhållanden
inbördes, dels  förhållandet mellan enskilda och det
allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i
övrigt  avser ingrepp  i  enskildas  personliga  och
ekonomiska förhållanden.


Enligt  rättsprövningslagen   har  domstolarna  att
pröva om ett förvaltningsbeslut  strider  mot  någon
rättsregel.   I   förarbetena   (prop.   1987/88:69)
uttalades  att prövningen bör inriktas på frågor  om
rättsenlighet    och    att    detta   innebär   att
Regeringsrätten   även   bör  kunna  överpröva   den
faktabedömning som ligger till grund för tillämpning
av föreskrifter. Vidare anfördes att Regeringsrätten
även borde kunna pröva om det förekommit något fel i
förfarandet som kan ha påverkat  utgången  i ärendet
samt om beslutet uppfyller regeringsformens  krav på
saklighet  och  opartiskhet  och  allas likhet inför
lagen.   Mål  enligt  rättsprövningslagen   omfattar
beslut   fattade    av    regeringen   eller   någon
förvaltningsmyndighet     som     sista     instans.
Ursprungligen var det bara Regeringsrätten  som hade
kompetens att pröva mål enligt lagen, men till följd
av måltillströmningen förändrades lagen fr.o.m.  den
1  januari  1995  så  att  kammarrätt  prövar beslut
meddelade     av     förvaltningsmyndighet     medan
Regeringsrätten    prövar    beslut   meddelade   av
regeringen.


Den 1 juli 1996 permanentades  rättsprövningslagen,
som dittills varit tidsbegränsad.




Den fortsatta utvecklingen när det gäller
regeringens överprövning av förvaltningsbeslut




Enligt uppgift från Regeringskansliet har, alltsedan
1984   års   riktlinjer   fastställdes,    i    allt
lagstiftningsarbete   legat   en  strävan  att  från
regeringen   att  föra  bort  den  överprövning   av
förvaltningsbeslut  som enligt riktlinjerna inte bör
ligga hos regeringen till myndigheter eller domstol.
En   genomgång   av   de  författningar   Fri-   och
rättighetskommittén särskilt  tog upp ger vid handen
att i en rad författningar har möjligheten att klaga
till regeringen tagits bort. Efter  det att Fri- och
rättighetskommittén  lagt fram sitt betänkande  Dom-
stolsprövning av förvaltningsärenden  fördes  t.ex.,
när det gäller Justitiedepartementets ansvarsområde,
överprövningen     av     vissa     beslut    enligt
kreditupplysningslagen, inkassolagen  och  lagen  om
automatisk  databehandling vid taxeringsrevision den
1 januari 1995  över till allmän förvaltningsdomstol
(bet. 1994/95:KU20).


För Försvarsdepartementets  del redovisade Fri- och
rättighetskommittén   särskilt  fyra   lagar   eller
förordningar    som   innehöll    föreskrifter    om
överklagande  till   regeringen.  Den  1  juli  1995
upphävdes civilförsvarslagen  (1960:74) och ersattes
av    lagen    (1994:1720)   om   civilt    försvar.
Överklagandereglerna  förändrades  så att regeringen
endast  skall  pröva  överklaganden  av  beslut  där
regeringens prövning kan sägas vara av särskild vikt
såsom  när  ett  politiskt  ställningstagande   från
regeringen framstår som nödvändigt (prop. 1994/95:7,
s.   92).   Förordningen   (1980:1024)   om  militär
grundutbildning för kvinnor ersattes den 1 juli 1995
av förordningen (1995:240) om möjlighet för  kvinnor
att  fullgöra  värnplikt eller civilplikt med längre
grundutbildning. Genom den nya förordningen bortföll
möjligheten att överklaga till regeringen.


Fri-  och rättighetskommittén  redovisade  särskilt
tio lagar och förordningar som innehöll bestämmelser
om     överklagande     till     regeringen     inom
Socialdepartementets   ansvarsområde.   Genom  lagen
(1996:786)  om  tillsyn  över  hälso- och sjukvården
bortföll  möjligheten  enligt stadgan  (1970:88)  om
enskilda  vårdhem  att  överklaga  vissa  beslut  av
Socialstyrelsen   till  regeringen.   Genom    lagen
(1997:192)  om  internationell   adoptionsförmedling
bortföll möjligheten enligt förordningen  (1979:552)
om internationell adoptionshjälp att överklaga vissa
beslut   till   regeringen.   Genom   införandet  av
alkohollagen (1994:1738) den 1 januari 1995 bortföll
möjligheten  att  till  regeringen  överklaga  vissa
beslut  enligt  lagen (1977:292) om tillverkning  av
drycker m.m. och  lagen  om  handel  (1977:293)  med
drycker. Förordningen (1963:654) om försäljning från
apotek av alkoholhaltiga läkemedel och teknisk sprit
m.m.   upphörde   att   gälla  genom  införandet  av
ändringar  i  lagen  (1961:181)  om  försäljning  av
teknisk  sprit  och  alkoholhaltiga   preparat,  som
föreskriver  att  Läkemedelsverkets  beslut   enligt
lagen      kan      överklagas      till      allmän
förvaltningsdomstol.


För   Kommunikationsdepartementets  del  redovisade
Fri- och  rättighetskommittén  särskilt 14 lagar och
förordningar med föreskrifter om  överklagande  till
regeringen.  Förordningen (1997:401) med instruktion
för Post- och  telestyrelsen innehåller inte som den
tidigare instruktionen  någon  rätt   att  överklaga
andra beslut än beslut i vissa personalärenden  till
regeringen.  Den nya körkortsförordningen (1998:980)
innehåller inte  som  den gamla körkortsförordningen
(1977:722) möjlighet att  överklaga till regeringen.
För  Finansdepartementets del  redovisades  särskilt
ett  tiotal   författningar   med   föreskrifter  om
överklagande     till    regeringen.    Förordningen
(1987:317)  om bidrag  till  handikappanpassning  av
folkparksteatrar    har    upphävts.    Förordningen
(1996:1593)  om bidrag till allmänna samlingslokaler
har  ersatt förordningen  (1989:288)  om  stöd  till
allmänna  samlingslokaler.  I  den  nya förordningen
begränsas rätten att överklaga till regeringen  till
Boverkets  beslut  om  återbetalning  av stöd. Lagen
(1972:266)   om   skatt   på   annonser  och  reklam
innehåller inte längre bestämmelser  om överklagande
till   regeringen.   Förordningen   (1984:934)    om
kompensation  till  vissa  skogsägare  har upphävts.
Förordningen     (1986:80)     om     bidrag    till
idrottsföreningar    för    betalning    av    vissa
arbetsgivaravgifter   har  upphävts  i  samband  med
införandet av ett nytt  system för skattebetalningar
m.m.


För  Utbildningsdepartementets   del   gäller   att
förordningen    (1988:740)   om   statsbidrag   till
fristående särskolor upphört att gälla.


Också  inom  Jordbruksdepartementets  ansvarsområde
har förändringar  skett.  Förordningen (1976:430) om
ersättning vid vissa skador  av  rovdjur har upphört
att gälla. Förordningen (1975:542) om tillämpning av
konventionen  den  3  mars  1973  om  internationell
handel med utrotningshotade arter av vilda  djur och
växter    har    upphävts.   Lagen   (1993:649)   om
marknadsreglering på fiskets område och förordningen
(1984:53) om import- och exportreglering har ersatts
av  författningar  som  inte  innehåller  regler  om
överklagande till regeringen.  Den  1  januari  1997
begränsades möjligheterna att överklaga vissa beslut
enligt rennäringslagen (1971:437) till regeringen.


I    Fri-   och   rättighetskommitténs   betänkande
redovisades               särskilt              inom
Arbetsmarknadsdepartementets  område sju lagar eller
förordningar    som    innehöll   föreskrifter    om
överklagande  till  regeringen.   Sjöarbetstidslagen
(1970:105)  och sjöarbetstidskungörelsen  (1970:550)
har upphävts  genom  lagen (1998:958) om vilotid för
sjömän resp. förordningen  (1998:962) om vilotid för
sjömän,  vilka  inte  innehåller   egna   regler  om
överklagande till regeringen.


För  Näringsdepartementets del redovisade Fri-  och
rättighetskommittén  särskilt  fjorton  lagar  eller
förordningar  som  innehöll  regler  om överklagande
till   regeringen.   Förordningen   (1976:241)    om
tillämpningen  av  lagen  (1976:240)  om  förvärv av
eldistributionsanläggningar    har    upphävts   med
utgången av april 1998. Förordningen (1991:1273)  om
funktionskontroll    av   vissa   ventilationssystem
innehåller   numera  inte   någon   bestämmelse   om
överklagande till  regeringen.  Lagen  (1949:722) om
pantlånerörelse   har   ersatts   av  pantbankslagen
(1995:1000).  Den  nya lagen innehåller  inte  någon
bestämmelse om överklagande till regeringen. Också i
förordningen   (1990:642)    om    regionalpolitiskt
företagsstöd  har  möjligheten  att  överklaga  till
regeringen tagits bort.


Fri- och rättighetskommittén redovisade särskilt sex
lagar  inom  Civildepartementets  ansvarsområde  som
innehöll    bestämmelser   om   överklagande    till
regeringen. Lotterilagen  (1982:1011) har ersatts av
en ny lotterilag (1994:1000) som anger att beslut av
kommunalnämnd,      en      länsstyrelse       eller
lotteriinspektionen   får   överklagas  till  allmän
förvaltningsdomstol.  Lagen (1928:281)  om  allmänna
arvsfonden har ersatts  av  en  ny lag (1994:243) om
Allmänna  arvsfonden  som   föreskriver   att  vissa
beslut   av   Kammarkollegiet  kan  överklagas  till
länsrätten medan andra beslut inte kan överklagas.


Slutligen redovisade  Fri-  och rättighetskommittén
ett tjugotal lagar och förordningar  inom Miljö- och
naturresursdepartementets    område   som   innehöll
bestämmelser   om   överklagande  till   regeringen.
Naturvårdslagen     (1964:822),     miljöskyddslagen
(1969:387), lagen (1985:426)  om  kemiska  produkter
och     lagen    (1983:428)    om    spridning    av
bekämpningsmedel   över   skogsmark  ersätts  den  1
januari 1999 av miljöbalken,  vari möjligheterna att
överklaga    till    regeringen    har   begränsats.
Miljöskyddsförordningen  (1989:364)  ersätts  den  1
januari   1999   av   förordningen   (1998:899)   om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,  som hänvisar
till   miljöbalkens  bestämmelser  om  överklagande,
liksom den  nya  förordningen  (1998:941) om kemiska
produkter  och  biotekniska organismer,  som  ersatt
förordningen  (1985:835)  om  kemiska  produkter.  I
förordningen   (1985:837)   om   PCB   m.m   och   i
förordningen (1985:838)  om motorbensin hänvisas fr.
o. m. den 1 januari 1999 till  överklaganderegler  i
miljöbalken.


Förordningen  (1985:839)  om  kadmium, förordningen
(1985:840)   om   vissa   hälso-   och  miljöfarliga
produkter m.m. och förordningen (1991:1290) om vissa
kvicksilverhaltiga varor ersätts den  1 januari 1999
av förordningen  (1998:944) om förbud m.m.  i  vissa
fall  i samband hantering, införsel och utförsel  av
kemiska  produkter,  som  i  fråga  om  överklagande
hänvisar   till   miljöbalken,  liksom  förordningen
(1996:971) om farligt avfall som ersatt förordningen
(1985:841) om miljöfarligt  avfall  och förordningen
(1997:645)   om   batterier   som  tidigare   ersatt
förordningen  (1989:974) om miljöfarliga  batterier.
Förordningen (1976:1055)  om  svavelhaltigt  bränsle
ersätts  den   1  januari  1999  av en ny förordning
(1998:946)  om svavelhaltigt bränsle,  som  hänvisar
till miljöbalkens bestämmelser om överklagande.


Prövningen av  överklaganden enligt lagen (1961:181)
om  försäljning  av   teknisk   sprit   m.m.,  lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll och lagen (1993:931)
om  individuellt  pensionssparande flyttades  den  1
oktober   1998   från   regeringen    till    allmän
förvaltningsdomstol. Prövningen av överklaganden  av
vissa    beslut    enligt   lagen   (1971:1037)   om
äganderättsutredning   och   legalisering  flyttades
samtidigt  från  regeringen  till  fastighetsdomstol
liksom överklaganden av vissa  beslut  enligt  lagen
(1973:1150)  om förvaltning av samfälligheter (prop.
1997/98:101, bet. 1997/98:JuU17).


Samtidigt trädde  ändringar  i  ett hundrafemtiotal
förordningar i kraft (SFS 1998:1031-1189), varigenom
överklagandevägarna  tydliggjordes.  Ett  tiotal  av
förordningsändringarna          innebar          att
överklagandeprövningen flyttades från regeringen.


Nämnas  kan också att införandet av miljöbalken den
1 januari  1999 innebär att  flera ärendegrupper när
det  gäller  överklaganden  till  regeringen  faller
bort; framför  allt  gäller  detta  överklaganden av
Koncessionsnämndens  beslut  enligt miljöskyddslagen
och länsstyrelses beslut i fråga  om  dispenser m.m.
enligt naturvårdslagen.


Enligt  18  kap. 1 § miljöbalken prövar  regeringen
efter   överklagande   dels   beslut   av   statliga
myndigheter i frågor som rör bildande, ändring eller
upphävande    av    nationalparker,   naturreservat,
kulturreservat,  naturminnen,   strandskyddsområden,
miljöskyddsområden  eller vattenskyddsområden,  utom
frågor  om  ersättning,   dels   vissa   beslut   av
generalläkaren  enligt  balken.  Enligt  proposition
(1997/98:45)  Miljöbalk  rör  besluten  frågor   som
lämpligen      inte      bör      överprövas      av
förvaltningsmyndighet eller domstol.




Författningar som fortfarande innehåller regler om
överklagande till regeringen




I  bilaga 7.2 finns - utan anspråk på fullständighet
-  redovisat   147   författningar   som  innehåller
bestämmelser   om   överklagande   till  regeringen.
Förteckningen  har upprättats med utgångspunkt  från
redovisningen  i   Fri-   och   rättighetskommitténs
betänkande    (SOU    1994:117)    av   förekommande
föreskrifter  om överklagande till regeringen.  Viss
sökning  i  Rixlex  författningsregister  har  också
gjorts.




Härutöver     gäller     att     en     lång     rad
myndighetsinstruktioner  innehåller  bestämmelser om
överklagande till regeringen. Vidare innehåller 35 §
verksförordningen   övergripande   bestämmelser   om
överklagande av myndighetsbeslut i vissa  fall  till
regeringen. Genom de förordningsändringar som trädde
i  kraft  den  1  oktober  1998  som ett resultat av
arbetet  inom Regeringskansliet med  att  förtydliga
överklagandevägarna       klargjordes      i      40
myndighetsinstruktioner   vilka   beslut   som   kan
överklagas  till  regeringen.  I  vissa  fall  anges
uttryckligt att det är fråga om personalärenden.




Antalet av regeringen avgjorda överklagandeärenden




År 1993 bereddes över  hälften  av  de 1987 avgjorda
överklagandeärendena, eller 1065 ärenden, hos Miljö-
och   naturresursdepartementet   och   gällde   till
övervägande del plan- och byggfrågor. År  1994 sjönk
antalet  överklagande-ärenden till 1 753 och  nästan
hälften  eller   810   bereddes   inom   Miljö-  och
naturresursdepartementet.   År   1996  hade  andelen
överklagandeärenden  sjunkit  till  1  197  och  hos
Miljödepartementet   hade   ärendena  sjunkit   till
närmare    en    tredjedel    eller    432.     Inom
Inrikesdepartementet           bereddes          217
överklagandeärenden,                            inom
Kommunikationsdepartementet     177     och     inom
Arbetsmarknadsdepartementet 111 överklagandeärenden.
I   övriga   departement  bereddes  betydligt  färre
överklagandeärenden.          Minskningen        hos
Miljödepartementet  berodde i stor  utsträckning  på
att överprövningen av  planärenden  den  1 juli 1996
fördes  över  till Inrikesdepartementet. Under  1997
minskade   antalet   avgjorda   överklagande-ärenden
ytterligare något, nu till 1 145. Det högsta antalet
bereddes  hos    Inrikesdepartementet  (401),  medan
Miljödepartementets  överklagandeärenden  sjönk till
155.  Inom Kommunikationsdepartementet bereddes  176
överklagandeärenden.   Det kan i sammanhanget  - som
framgår av en skrivelse  den  19  februari 1998 från
rättschefen  vid Statsrådsberedningen  -  emellertid
inte bortses ifrån  att  en  del  av minskningen kan
motsvaras av ökade ärendebalanser.




7.3 Regeringsprotokollen




7.3.1 Statistik


I bilaga 7.3.1 lämnas en redovisning  i  tabellform
av   antalet  avgjorda  regeringsärenden  och  deras
fördelning på ärendegrupper och departement under år
1997.  Antalet  ärenden under år 1997 och de närmast
föregående åren framgår av följande uppställning:


År        Antal


1990      20 650


1991      21 394


1992      13 990


1993      13 992


1994      12 981


1995      11 691


1996      10 241


1997        9 373






Av tabellen framgår att antalet ärenden som varje år
avgjorts genom regeringsbeslut  sedan  år 1993 efter
hand  minskat  med  mer än 4 600. En sammanställning
över ärendeutvecklingen sedan år 1987 finns i bilaga
7.3.2.




De  största  ärendegrupperna   var   under  år  1997
dispens-    och   övriga   partsärenden   (2   365),
anställningsärenden  (1  826),  regleringsbrev  samt
anslags-    och    bidragsärenden    (1   787)   och
överklaganden  (1  145).  Det  innebär  i  fråga  om
dispens- och övriga partsärenden en minskning  sedan
föregående     år    med    604,    i    fråga    om
anställningsärenden   (tidigare  tjänsteärenden)  en
minskning med 93, i fråga  om regleringsbrev m.m. en
ökning  med  352  och  i fråga om  överklaganden  en
minskning med 54.




Justitiedepartementet  handlade   under   året   det
största    antalet    ärenden,   1524,   varav   779
nådeärenden. Det innebär  att  antalet  ärenden  som
avgjorts  genom  regeringsbeslut  efter  beredning i
Justitiedepartementet    minskat   med   494   sedan
föregående  år.  Det  näst största  antalet  ärenden
handlades  av  Inrikesdepartementet.   Det  var  997
ärenden, en ökning med 236. För Finansdepartementets
del minskade antalet ärenden från 1 133 år 1996 till
762 år 1997.




Redovisningen  i  denna  del  föranleder inte  något
särskilt uttalande av utskottet




7.3.2 Granskning av regeringsprotokollen




I  likhet  med  tidigare  år  har  protokollen  över
samtliga   regeringsbeslut   under   föregående   år
infordrats   från  departementen.  Protokollen   har
fortlöpande levererats  till utskottet under år 1997
och  början  av  1998.  Sedan  de  gåtts  igenom  av
utskottets   kansli   har   de    återställts   till
departementen.




Vid  genomgången av protokollen har  i  första  hand
uppmärksammats       beslut      som      innefattat
myndighetsutövning  mot   enskilda   i  ärenden  som
fullföljts   genom   överklagande  till  regeringen.
Genomgången    har    koncentrerats    till    vissa
departement,      nämligen      Socialdepartementet,
Utbildningsdepartementet,
Arbetsmarknadsdepartementet  och Miljödepartementet.
I övrigt har protokollen vid årets  granskning  mera
stickprovsvis tjänat som underlag för kontroller  av
enstaka  ärenden  som behandlats av regeringen efter
beredning   i   skilda    departement.    Utskottets
granskning     har    riktats    in    på    allmänt
förvaltningsrättsliga aspekter på regeringsärendenas
handläggning.




Antalet ärenden  som  innefattar  myndighetsutövning
mot  enskilda  och  prövas  efter överklagande  till
regeringen  varierar  i  tämligen  hög  grad  mellan
departementen.    Bland    de    departement     som
undersökningen   har   koncentrerats  till  uppvisar
Miljödepartementet  ett  särskilt  stort  inslag  av
sådana  ärenden.  Det  har här  rört  sig  bl.a.  om
ärenden  om  strandskydd och  andra  ärenden  enligt
naturvårdslagen  (1964:822)  och  om  ärenden enligt
miljöskyddslagen (1969:387). Särskilt få  beslut  av
det        ifrågavarande       slaget       uppvisar
Utbildningsdepartementet.




Utskottets bedömning




Såvitt  har  framgått   av  den  granskning  som  nu
företagits företer regeringsbesluten  från  formella
synpunkter   allmänt   sett  knappast  några  sådana
brister  att  det  finns  anledning   till  en  mera
generell  kritik. Endast i enstaka fall har formella
ofullkomligheter  kunnat konstateras. I  några  fall
har brister i protokollen  påpekats  under hand till
vederbörande  departement.  I  andra  fall   omtalas
gjorda iakttagelser i det följande.




I    några   fall   från   Socialdepartementet   har
regeringsbeslut utformats så att beslutsmotiveringen
hänvisar   till   en   myndighetsförfattning,   vars
innehåll inte kan utläsas av regeringsbeslutet eller
någon bilaga till det (t.ex. beslut den 3 april 1997
nr  3).  Från  Socialdepartementets  område  noteras
också att skälen till några regeringsbeslut hänvisar
till   myndighetsyttranden,   vilkas  innehåll  inte
återgivits och som inte heller  fogats till beslutet
som bilagor (t.ex. beslut den 27 februari 1997 nr 4-
5).   I  dessa  fall  skulle besluten  ha  vunnit  i
formellt hänseende på en utformning som låtit skälen
för    regeringens   ställningstaganden    framträda
klarare.




Från   Arbetsmarknadsdepartementets    område    har
noterats  att  expeditionerna i tre regeringsärenden
som  avgjorts  vid   regeringssammanträdet   den  11
september 1997 undertecknats av statsrådet Margareta
Winberg,  trots  att hon inte deltog i sammanträdet.
Sedan detta uppmärksammats  inom  departementet  har
expeditionschefen    på    protokollsexemplaren   av
regeringsbesluten   tecknat   en    upplysning    om
förhållandet.




Enligt 7 kap. 7 § regeringsformen skall expeditioner
av  regeringens  beslut för att bli gällande skrivas
under  av statsministern  eller  annat  statsråd  på
regeringens vägnar. Av 13 § förordningen (1975:1) om
protokoll  och  expeditioner i regeringsärenden m.m.
framgår att expedition  i  regeringsärenden som inte
skall    undertecknas    av    statsministern    och
kontrasigneras av föredragande statsråd skrivs under
av föredragande statsrådet och kontrasigneras  av en
tjänsteman i Regeringskansliet. Uppkommer hinder för
föredragande statsråd att kontrasignera eller skriva
under expedition av beslut vid regeringssammanträde,
fullgörs  uppgiften  enligt  15 § förordningen efter
vad ordföranden bestämmer av annat  statsråd som har
deltagit i sammanträdet.




Även    om    det   inte   framgår   omedelbart   av
regeringsformens lydelse får det anses underförstått
att   det   statsråd    som    skriver   under   ett
regeringsbeslut  skall ha varit närvarande  vid  det
regeringssammanträde  då  beslutet  fattades.  Detta
bekräftas också av föreskrifterna i förordningen  om
protokoll  och  expeditioner i regeringsärenden m.m.
Tydligt är att vad som gäller i detta hänseende inte
har iakttagits i  de  tre  fall  som nu har berörts.
Enligt       vad       som       inhämtats      från
Arbetsmarknadsdepartementet berodde  det  inträffade
på ett förbiseende.  Utskottet finner inte anledning
till  något  annat  uttalande  än att det inträffade
givetvis pekar på behovet av skärpt uppmärksamhet på
att expeditioner i regeringsärenden  undertecknas på
ett korrekt sätt.




Som    förut    omtalats   har   ett   stort   antal
regeringsärenden  som  innefattar myndighetsutövning
mot  enskilda  handlagts  inom   Miljödepartementet.
Uppenbart är att de ärenden det här  rört  sig  om i
allmänhet  är  både  omfattande  och betydelsefulla.
Regeringens beslut i ärendena är också  regelmässigt
utförligt  motiverade.  En  iakttagelse  är att  det
många  gånger  förflutit  ganska  lång  tid   mellan
underinstansens   beslut  och  regeringens  slutliga
avgörande. Omkring två år tycks vara vanligt.




Utskottet anser sig  inte  ha  grund  för att uttala
någon  kritik  med  anledning av tidsåtgången  i  de
granskade  ärendena  men  anser  att  den  fortsatta
utvecklingen    i    fråga   om    tidsåtgången    i
förvaltningsärenden   hos   Miljödepartementet   bör
bevakas  noga,  i  första  hand  inom  departementet
självt. Utskottet är  medvetet  om  att miljöbalkens
ikraftträdande  den 1 januari 1999 kommer  att  föra
med  sig  att  vissa  ärendegrupper  som  beretts  i
Miljödepartementet  inte  längre  skall  avgöras  av
regeringen.




Några  andra frågor av sådan principiell vikt att de
bör  tas   upp  i  granskningsbetänkandet  har  inte
uppmärksammats under denna granskning.




7.4 Vissa förvaltningsärenden




7.4.1 Ärendegrupper från vissa departement




Inom utskottets  kansli  har  gjorts en genomgång av
akterna i fyra slag av regeringsärenden  som  kommit
in  till Regeringskansliet år 1997. Det gäller vissa
vägärenden    och    ärenden   om   tillstånd   till
luftfartsverksamhet,     som      handlagts     inom
Kommunikationsdepartementet,     ärenden      enligt
kulturminneslagen  (1988:950),  som  handlagts  inom
Kulturdepartementet  och  vissa ärenden enligt plan-
och   bygglagen   (1987:10),  som   handlagts   inom
Inrikesdepartementet.   Slutligen   har  en  del  av
akterna  i  de ärenden om permutation av  stiftelser
som lagts upp  under  åren  1995-1997  gåtts igenom.
Dessa ärenden har handlagts inom skilda departement.




Förvaltningslagen




Trots      att     regeringen     inte     är     en
förvaltningsmyndighet  i  förvaltningslagens  mening
har   det   ansetts   viktigt   att   man   även   i
regeringsärenden    följer    de    principer    som
förvaltningslagen  ger  uttryck  för. Viktiga sådana
principer     är     offentlighetsprincipen      och
kommunikationsprincipen.     I     förvaltningslagen
behandlas kommunikationsprincipen i  16 och 17 §§ om
parts rätt att få del av uppgifter. Enligt  17 § får
ett ärende inte avgöras utan att den som är sökande,
klagande  eller  annan  part har underrättats om  en
uppgift som tillförts ärendet  genom  någon annan än
honom  själv  och han fått tillfälle att  yttra  sig
över den, om ärendet  avser  myndighetsutövning  mot
enskild.  Ärendet får emellertid avgöras utan att så
skett, bl.a.  om avgörandet inte går parten emot, om
uppgiften saknar  betydelse  eller  om åtgärderna av
någon annan anledning är uppenbart obehövliga. Andra
skäl för att underlåta kommunikation med part är att
det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra
beslutet  i  ärendet  eller  om  ärendet  inte   kan
uppskjutas.  Myndigheten bestämmer om underrättelsen
skall ske muntligt,  genom  vanligt brev, delgivning
eller på annat sätt.


Enligt 15 § skall uppgifter  som  myndighet  får på
annat  sätt  än  genom  en  handling  och som kan ha
betydelse  för  utgången  i  ärendet  antecknas   av
myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot
enskild.


Bestämmelser  om motivering av beslut finns i 20 §.
Ett beslut som innebär  att  ett ärende avgörs skall
innehålla de skäl som bestämt  utgången,  om ärendet
gäller  myndighetsutövning mot enskild.  Skälen  får
dock helt  eller  delvis utelämnas bl.a. om beslutet
inte går någon part  emot  eller  det  är  uppenbart
obehövligt att upplysa om skälen eller om ärendet är
brådskande.


Enligt   22  §  förvaltningslagen  får  ett  beslut
överklagas  av  den  som  beslutet angår, om det har
gått honom emot och beslutet kan överklagas.


Förvaltningslagen uppställer  som  allmänt krav att
varje  ärende  där  någon  enskild  är  part   skall
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt
utan  att  säkerheten eftersätts. Vid handläggningen
skall  beaktas   möjligheten   att   själv   inhämta
upplysningar och yttranden från andra myndigheter om
så   behövs.  Myndigheten  skall  sträva  efter  att
uttrycka  sig  lättbegripligt.  Även  på  andra sätt
skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha
med den att göra.




Resultatet av genomgången av ärendena




Vägärendena




En genomgång har gjorts av 28 av de ärenden angående
vägfrågor   som   under  1997  har  kommit  in  till
Kommunikationsdepartementet.  Ärendena gäller frågor
om  indragning  eller  omläggning   av   väg   eller
indragning  från allmänt underhåll av väg. Därutöver
har ärenden granskats  som  gäller  arbetsplaner för
omläggning eller dylika åtgärder i fråga  om  vägar.
Ärendena  har  i flertalet fall avsett överklaganden
av Vägverkets beslut.  Vägverket  har  i  dessa fall
lämnat över överklagandena till regeringen  med eget
yttrande.    Dessa    yttranden   har   regelmässigt
kommunicerats med klaganden.  Ett  par ärenden avser
överklaganden av länsstyrelses beslut.


Under granskningen har några iakttagelser gjorts. I
ett antal fall har kunnat konstateras  att  relativt
lång  tid har förflutit mellan det att överklagandet
har  kommit   in  till  departementet  och  det  att
klaganden kommunicerats Vägverkets yttrande. I andra
fall har konstaterats en viss tidsutdräkt mellan det
att skriftväxlingen har avslutats och att regeringen
har fattat beslut  i  ärendet.  I  några ärenden har
vidare observerats att klagandena inte  har  fått ta
del  av  tjänsteanteckningar  som tillförts ärendet.
Därutöver   har   i   ett  par  fall  noterats   att
regeringens beslut saknar motivering.


Kommunikationsdepartementet  har  beretts tillfälle
att  lämna  synpunkter  på de gjorda iakttagelserna,
bilaga 7.4.1.1. Departementet  påpekar inledningsvis
att handläggningen av vägärenden  är  juridiskt  och
sakligt  komplicerad.  Sedan 1997 tillämpas följande
ordning.   Ärendet   granskas   av   juristerna   på
rättssekretariatet  för  att  kontrollera  att  inga
formella  fel i handläggningen  förekommit  och  att
ärendet skall prövas i sak. Sakprövningen sker sedan
av    handläggare    med    teknisk    kunskap    på
infrastrukturenheten.  Under denna tid sker gemensam
beredning. Sakenheten lägger  sedan ett förslag till
beslut som granskas av rättssekretariatet.  Därefter
sker  föredragning  först för expeditionschefen  och
statssekreteraren   och   sedan   för   föredragande
statsråd.  Enligt departementet  är  det  klart  att
denna handläggningsordning medför tidsutdräkt.


Som en bakgrundsbeskrivning  anges vidare bl.a. att
man  erfarit att man ofta behöver  kommunicera  fler
handlingar     än     Vägverkets    yttrande    över
överklagandet. Därför har  man  från  departementets
sida  medvetet  valt  att  vänta med kommuniceringen
tills  man  hunnit bereda ärendet  lite  längre.  På
detta  sätt slipper  man  kommunicera  handlingar  i
flera omgångar.  Departementet påpekar dock att även
om man kommunicerar  Vägverkets  yttrande  så  snart
ärendet   kommit   in   och  det  inte  behövs  fler
kommuniceringar, erfordras  ändå  en hel del tid för
att bereda ärendena.


När det gäller iakttagelsen att det  har  förflutit
relativt  lång  tid  mellan det att ett överklagande
kommit  in  och  det  att  Vägverkets  yttrande  har
kommunicerats    med    den    klagande    förklarar
departementet det i det flesta fall  med att ärendet
inte varit av sådant slag att det prioriteras då hög
arbetsbelastning råder.


Iakttagelser   om   tidsutdräkt   mellan   avslutad
skriftväxling och regeringens beslut förklaras i ett
fall   med   ärendets   innehåll  i  sak,  som  hade
anknytning    till   frågan   om    tunneln    genom
Hallandsåsen.  I  ett  par  fall  har  tidsutdräkten
berott på att handläggarna varit sysselsatta med den
vart   tionde  år  återkommande   transportpolitiska
propositionen,  vilken  hade  högst  prioritet  inom
departementet  under hösten. Ett fall av tidsutdräkt
förklaras med att  ärenden  av  aktuell art inte har
högsta  prioritet  vid hög arbetsbelastning.  Enligt
departementet har det  också  visat sig svårt att ta
upp  ärenden för regeringsbeslut  under  semestertid
(juni-september), eftersom ärendena ofta är komplexa
och  kräver   stora   arbetsinsatser   av  huvudmän,
rättssekretariat och expeditionschefer.


De fall som iakttagits angående att klaganden  inte
har fått ta del av tjänsteanteckningar som tillförts
berörda   ärenden   förklaras  i  huvudsak  med  att
anteckningarna inte innehåller  nya  uppgifter i sak
och därför varit överflödiga.


När det gäller de regeringsbeslut som  har noterats
sakna motivering, anför departementet att regeringen
vid sin prövning i sak i aktuella ärenden, som gällt
frågan  om  avvisning  av  talan,  har  gjort  samma
bedömning   som   länsstyrelsen  och  därvid  funnit
länsstyrelsens beslut  tillfredsställande motiverat.
Mot  denna  bakgrund  har  regeringen   funnit   det
obehövligt att upplysa om att skälen för regeringens
beslut är desamma som för länsstyrelsens beslut.




Ärendena om luftfartstillstånd




Genomgången  har  avsett   17  ärenden om  tillstånd
enligt      luftfartslagen      (1957:297)      till
luftfartsverksamhet.   Akternas  innehåll  har  inte
givit  anledning till någon vidare  granskning  från
formella utgångspunkter.




Kulturminnesärendena




En genomgång  har  gjorts  av  13 avgjorda ärenden i
kulturminnesfrågor.   Det  är  i huvudsak  fråga  om
överklaganden.  Ärendena gäller till övervägande del
fornlämningar. Två ärenden avser  överklagande  från
ett arkeologiskt konsultföretag angående utseende av
undersökare      respektive      ersättning      för
konserveringskostnader.   Fyra   av   ärendena   har
avgjorts  med att länsstyrelsens beslut upphävts och
ärendet  överlämnats   till   länsstyrelsen  för  ny
behandling,     vilket     innebär    att     endast
regeringsbeslut och det överklagade  beslutet  finns
kvar i akterna hos Regeringskansliet.


I  samtliga  ärenden  utom  ett  har  överklagandet
remitterats till Riksantikvarieämbetet.  Genomgående
har regeringen gjort samma bedömning som ämbetet.


Dokumentationen  när  det  gäller ärendehanteringen
har     i    vissa    fall    inte    varit    fullt
tillfredsställande.   Den  dokumentation  som  finns
visar   inte   alltid   vilken   kommunikation   som
förekommit i ärendet. Det  gäller ärendena Ku97/1312
där  det inte finns dokumentation  om  att  yttrande
från   länsstyrelsen   tillställdes   parten,   samt
Ku97/51,  Ku97/2847  och  Ku97/3001,  där  det  inte
dokumenterats     att     länsstyrelsens    yttrande
tillställdes  klaganden.  I  detta   sammanhang  kan
nämnas  att  diariet  inte  tycks  innehålla   andra
uppgifter     om     utgående    handlingar    under
skriftväxlingen        än       remisser        till
Riksantikvarieämbetet.


I  ett  par  ärenden  har  samtliga  klagande  inte
behandlats som part. Detta gäller  Ku97/63, där fyra
familjemedlemmar   var   för   sig  överklagat   ett
länsstyrelsebeslut, men endast en av dem tillställts
handlingar  som  tillförts  ärendet.  I  det  fallet
upptogs  samtliga familjemedlemmar  som  klagande  i
regeringsbeslutet,  vilket  inte är fallet med en av
klagandena   i  ärendet  Ku97/51.   Denne   klagande
tillställdes  inte   heller   genom   departementets
försorg handlingarna i ärendet.


När  det  gäller motiveringarna i regeringsbesluten
visar genomgången inte annat än att skälen utformats
på ett tydligt och lättillgängligt sätt.


Synpunkter  på  iakttagelserna  har  inhämtats från
Kulturdepartementet,     bilaga     7.4.1.2.    Från
departementets     sida    har    framhållits    att
kommunikation  regelmässigt   sker   i  de  aktuella
ärendena. Det medges dock att rutinerna  inte  varit
helt     tillfredsställande     när    det    gäller
dokumentationen  av  kommuniceringen.    Beträffande
frågan      om      partsställning      har     från
Kulturdepartementets  sida framhållits att  samtliga
klagande  torde  ha  fått   del  av  handlingarna  i
ärendena, men att det förekommit  vissa brister, som
gällde  omnämnandet  av  part i regeringsbeslutet  (
Ku97/51) resp. kommuniceringen med samtliga parter i
ärendet  (Ku97/63).  Från Kulturdepartementets  sida
har  understrukits  att  handläggningsrutinerna  med
anledning av iakttagelserna omedelbart ändrats.




Plan- och byggärendena




Genomgången har avsett  ett slumpmässigt urval om 30
akter  i  ärenden  som  gällt   överklaganden   till
regeringen  enligt  plan-  och  bygglagen.  Ärendena
gäller     frågor    om    detaljplaner,    bygglov,
förhandsbesked och rivningslov.


Under granskningen har några iakttagelser gjorts, i
första hand angående tidsåtgången för handläggningen
i departementet.  De  iakttagelser  som  gjorts  har
delgivits  Inrikesdepartementet,  och  departementet
har  lämnat synpunkter med anledning av dem,  bilaga
7.4.1.3.


Såvitt   gäller   tidsåtgången   har  departementet
inledningsvis  anfört  att  det inom dess  planenhet
handläggs   ca  450  förvaltningsärenden   per   år.
Ärendena bereds  normalt av respektive handläggare i
ordning efter när  de  kommit  in. Samtidigt sker en
viss prioritering så att brådskande  ärenden tas upp
med förtur. Bl.a. prioriteras detaljplaneärenden och
bland  dem  sådana  som  vid  genomförandet  kan  ha
positiva effekter på sysselsättningen.


Beträffande ärendet In97/614/PL,  som avsåg bygglov
för  ett stall med förråd, har departementet  anfört
följande.   Ärendet  kom  in  till  departementet  i
februari  1997.   Efter   medgivet  anstånd  kom  en
komplettering  från  klaganden   in  i  april  1997.
Ärendet avgjordes genom regeringsbeslut  den 11 juni
1998. Under senare tid har frågan om hästhållning  i
anslutning  till  bostadsbebyggelse  varit aktuell i
ett  flertal ärenden, varav många också  remitterats
till Boverket.  Beredningen  av  dessa  ärenden blir
mera  omfattande bl.a. med hänsyn till intresset  av
att det trots ärendenas olika beskaffenhet ändå sker
en enhetlig  behandling av likartade frågor. När det
gäller det aktuella  ärendet  hade  regeringen i ett
tidigare  beslut prövat frågan om bygglov  på  samma
fastighet  för  en  byggnad  avsedd  för  bl.a.  tre
hästar. En noggrann  analys  behövde därför göras av
bl.a.  likheter  och  skillnader   mellan   de  båda
ärendena.


I  fråga  om ärendet In97/1455/PL, som avsåg en  ny
infart till hamnen i Åhus, Kristianstads kommun, har
följande anförts  från departementet. Ärendet kom in
till departementet  i  juni  månad  1997.  En  av de
klagande   hade   anstånd   för   komplettering   av
överklagandet  till  den  1  september 1997. Ärendet
avgjordes  genom regeringsbeslut  den  20  maj  1998
sedan  kommunicering  skett  av  en  skrivelse  från
kommunen.  Ärendet  tillhör den grupp av ärenden som
normalt prioriteras.  De  olägenheter som förorsakas
enskilda av ändrad trafikföring  är  ofta  av sådant
slag  att  de  är svårbedömda, vilket kräver en  mer
omfattande beredning.  I  det  aktuella ärendet, där
det var flera klagande som berördes på olika sätt av
planen, påverkades handläggningstiden  också  av att
den   handläggare  som  ursprungligen  hade  ärendet
lottat på sig slutade på departementet.




Utskottets bedömning




När  det   gäller  granskningen  av  vägärenden  har
utskottet i  ett  par  fall  noterat att regeringens
beslut               saknar              motivering.
Kommunikationsdepartementet     har    anfört    att
regeringen  vid  sin  prövning  i  sak   i  aktuella
ärenden, som gällt frågan om avvisning av talan, har
gjort  samma bedömning som länsstyrelsen och  därvid
funnit  länsstyrelsens   beslut   tillfredsställande
motiverat. Mot denna bakgrund har regeringen  funnit
det   obehövligt  att  upplysa  om  att  skälen  för
regeringens beslut är desamma som för länsstyrelsens
beslut.  Utskottet  vill  härvid framhålla vikten av
att de krav på motivering av  beslut  som har kommit
till uttryck i 20 § förvaltningslagen uppfylls också
i  regeringsärenden.  I  enlighet  med  detta  anser
utskottet att det i förevarande fall hade  varit mer
tillfredsställande om det av regeringens beslut hade
framgått   att   regeringen   delade  länsstyrelsens
bedömning. Granskningen av vägärenden  föranleder  i
övrigt inget uttalande från utskottets sida.




När  det  gäller  handläggningen  av ärendena enligt
kulturminneslagen  kan utskottet konstatera  att  de
smärre brister som förekommit  inte  inneburit någon
egentlig  nackdel  för den enskilde klaganden.  Från
Kulturdepartementets   sida   har   framhållits  att
rutinerna   numera   förbättrats.   Något   särskilt
uttalande från utskottets sida är inte påkallat.




I  fråga  om  ärendena  enligt  plan-  och bygglagen
konstaterar utskottet att i vart fall handläggningen
av ärendet om en ny infart till hamnen i  Åhus tagit
längre  tid  än  vad  som  synes  ha varit önskvärt,
delvis på grund av organisatoriska förhållanden inom
Inrikesdepartementet.  Utskottet finner  detta  icke
fullt  tillfredsställande   och   utgår   från   att
departementet   vakar   över   att   liknande   fall
förebyggs.




7.4.2 Permutationsärenden




Stiftelselagen




Stiftelselagen   (1994:1220),   som   innehåller  en
utförlig       civilrättslig       reglering      av
stiftelseinstitutet, trädde i kraft  den  1  januari
1996.  Bestämmelserna  i 6 kap. stiftelselagen,  som
gäller   ändring   m.m.   av  föreskrifter   i   ett
stiftelseförordnande, tillämpas  dock först från och
med den 1 januari 1997 på stiftelser som har bildats
av  eller  tillsammans  med staten, en  kommun,  ett
landsting eller en kyrklig kommun.


Enligt stiftelselagen bildas en stiftelse genom att
stiftaren förordnar att han  för ett bestämt ändamål
vill  skapa  en  varaktigt  bestående,  självständig
förmögenhet  av  egendom  som  han  i  enlighet  med
förordnandet    tillskjuter    själv.    Stiftelsens
förordnande  skall  som  regel vara  skriftligt  och
undertecknat av stiftaren  eller  stiftarna. För att
det skall uppkomma en stiftelse krävs  att  den  för
stiftelsen  avsedda  egendomen  är  avskild,  vilket
anses vara fallet först om den har tagits om hand av
någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet
med stiftelseförordnandet.


Med   stiftelselagens   definition   av   begreppet
stiftelse  omfattar  den  nya  lagen  i  regel  inte
stiftelser  som  för  sin  verksamhet är beroende av
fortlöpande ekonomiskt stöd.  I  sådana fall kan man
nämligen  inte  anse  att  den  avskilda   egendomen
varaktigt   skall  förvaltas  av  stiftelsen.  I  en
övergångsbestämmelse   till   lagen  föreskrivs  att
anslagsberoende stiftelser som  har  tillkommit före
lagens ikraftträdande skall omfattas av lagen. Några
nya  sådana  stiftelser har dock inte kunnat  bildas
sedan stiftelselagen trätt i kraft.


Enligt   stiftelselagen   måste   styrelsen   eller
förvaltaren  ha tillstånd av Kammarkollegiet för att
ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta
föreskrifter i stiftelseförordnandet som avser bl.a.
stiftelsens ändamål  och hur stiftelsens förmögenhet
skall  vara  placerad.  Föreskrifterna  får  ändras,
upphävas eller i särskilt fall åsidosättas endast om
de på grund av ändrade förhållanden  inte längre kan
följas  eller  om  de har blivit uppenbart  onyttiga
eller uppenbart stridande  mot  stiftarens  avsikter
eller om det finns andra särskilda skäl. Vid ändring
av  föreskrifter  om  stiftelsens  ändamål skall  så
långt  möjligt  beaktas vad som kan antas  ha  varit
stiftarens avsikter.


Om  stiftaren i stiftelseförordnandet  uttryckligen
har föreskrivit att styrelsen eller förvaltaren utan
tillstånd av myndighet skall få ändra, upphäva eller
åsidosätta    särskilt    angivna   föreskrifter   i
stiftelseförordnandet  som  angår   något  annat  än
stiftelsens  ändamål är styrelsen eller  förvaltaren
oförhindrad   att    besluta   om   ändringen,   men
tillsynsmyndigheten   måste    ges   tillfälle   att
kontrollera att föreskrifterna inte  strider  mot en
tvingande bestämmelse i stiftelselagen.


Är det fråga om en stiftelse som bildats av staten,
får    regeringen   även   utan   styrelsens   eller
förvaltarens  samtycke  ändra  eller  upphäva  andra
föreskrifter än som avser stiftelsens ändamål.




Permutationslagen




Före  ikraftträdandet  av  stiftelselagen fanns inte
någon  civilrättslig lagstiftning  om  stiftelser  i
Sverige. Stiftelsernas förhållanden var emellertid i
vissa avseenden  reglerade  i  lagstiftningen, bl.a.
genom  lagen (1929:116) om tillsyn  över  stiftelser
och permutationslagen (1972:205).


Permutationslagen  reglerar  förutsättningarna  för
ändring,   upphävande   och   undantag  i  fråga  om
stiftelseförordnanden  som  meddelats  av  enskilda.
Enligt  1  §  permutationslagen  kan  efter  ansökan
bestämmelse ändras  eller  upphävas  eller  undantag
medges  om  bestämmelse  som  meddelats  i gåvobrev,
testamente eller stiftelseförordnande eller liknande
handling  inte  kan  iakttas  eller  om bestämmelsen
blivit  uppenbart onyttig eller uppenbart  stridande
mot   stiftarens   avsikter   (permutation).   Avser
permutation  ändring  av  ändamålet  skall  det  nya
ändamålet   så   nära   som   möjligt  motsvara  det
ursprungliga.   Frågan  om  permutation   prövas   i
huvudsak av Kammarkollegiet.  Om permutationsärendet
gäller ändrad ändamålsbestämning för egendom av mera
betydande  värde  eller om det i  ärendet  uppkommer
fråga av särskild vikt  från  allmän  synpunkt skall
kollegiet  med eget yttrande överlämna ärendet  till
Konungen för avgörande.


Permutationslagen  gäller  inte ärenden för vilka 6
kap.  stiftelselagen är tillämplig,  vilket  innebär
att  permutationslagen  numera  i  mycket  begränsad
utsträckning är tillämplig på stiftelseförordnanden.
Om det  brister i någon av förutsättningarna för vad
som enligt stiftelselagen konstituerar en stiftelse,
skall     permutation     däremot     ske     enligt
permutationslagens  bestämmelser. Det kan t.ex. vara
fråga om villkor i gåvobrev eller testamente.


Före  permutationslagens  tillkomst  prövades  alla
ärenden  om permutation av regeringen. Fram till den
1 januari  1997  ankom  det  på regeringen att pröva
permutationer i fråga om stiftelser  som  bildats av
staten,  en  kommun  eller  annat offentligrättsligt
subjekt.


När det gällde frågan om vilka  krav som ställdes i
formellt hänseende var rättsläget  oklart. Så mycket
var dock klart att frågan om permutation  kunde  tas
upp  på  ansökan. Behöriga att ansöka om permutation
torde i vart  fall ha varit styrelsen och stiftaren.
Om ärendet aktualiserades  av  annan  än stiftelsens
styrelse torde ha funnits en skyldighet  att  bereda
styrelsen   tillfälle   att  yttra  sig  i  ärendet.
Stiftelser bildade av staten  eller  en  kommun  med
allmänna  medel  torde  i  åtskilliga  hänseenden ha
varit  underkastade  andra  regler  än  sådana   som
bildats  av  enskilda  personer.  Frågor kring dessa
stiftelser har dessutom en stark anknytning till den
offentliga rättens principer. Den rättsliga  grunden
för regeringens permutationsrätt har betecknats  som
en  konstitutionell  sedvanerätt med anknytning till
området  för  allmän  civillag.   När   det   gäller
kommunaliserade    ändamål    hade    i   åtskilliga
permutationsfall  uttalats  den  principen  att  ett
stiftelseförordnande   som  fullföljer   ett   visst
ändamål bör ändras sedan  det  blivit  ett åliggande
för   kommun   (landsting,   församling)   att   med
skattemedel tillgodose ändamålet.




Offentligrättsligt bildade stiftelser




Riksdagen  godkände  hösten  1995  ett  förslag från
regeringen   om  formerna  för  verksamhet  som   är
beroende  av  statligt   stöd   (prop.  1995/96:61).
Beslutet  innebär  att  när  staten tillsammans  med
annan  part  engagerar sig i en  verksamhet  som  är
beroende  av statligt  stöd,  skall  det  ske  genom
aktiebolag   eller   en   ideell   förening.  Enligt
regeringens       uppfattning      fyllde      dessa
verksamhetsformer även  de  behov  som  kommuner och
landsting  har  av privaträttsliga former för  denna
typ  av verksamhet.  Under  riksdagsbehandlingen  av
förslaget  till  stiftelselag uttalade lagutskottets
majoritet (1993/94:LU12  s. 21 f) att det inte fanns
något  principiellt skäl för  att  möjligheten  till
godtyckliga  ändringar m.m. av stiftelseförordnanden
borde vara mindre  restriktiv  i fråga om stiftelser
som är bildade av kommun än för  andra stiftelser. I
prop.   1996/97:22  Statliga  stiftelser   (s.   42)
framhöll   regeringen   att   behovet  av  särskilda
permutationsbestämmelser           som           rör
förvaltningsföreskrifter  för  kommunala  stiftelser
inte  var  särskilt  trängande. Regeringen hänvisade
också  till  den kritik  Lagrådet  framfört  mot  en
särbehandling    av    offentligrättsligt    bildade
stiftelser.




Under    en    övergångstid   från   stiftelselagens
ikraftträdande den  1  januari  1996 fram till den 1
januari    1997    gällde    inte    stiftelselagens
bestämmelser   om   ändring   av   föreskrifter    i
stiftelseförordnanden  eller  permutationslagen  för
stiftelser  som  bildats  av  eller  tillsammans med
staten,  en kommun, ett landsting eller  en  kyrklig
kommun.    Under     år    1996    avgjordes    inom
Regeringskansliet  ett   stort   antal   ärenden  om
upplösning  av  kommunala  bostadsstiftelser,   vars
verksamhet  i  stor utsträckning tycks ha övertagits
av kommunala bolag.   De  ansökningar som regeringen
inte hann ta ställning till  före årsskiftet 1996/97
överlämnades till Kammarkollegiet.




Tidigare granskning




Våren 1998 granskade utskottet  regeringens beslut i
fråga      om      permutation     av     Stiftelsen
Bostadskooperationens Garantifond (bet.1997/98:KU25,
s.55 f.). Utskottet  redovisade  därvid  bl.a. vissa
uttalanden i förarbetena till permutationslagen  och
viss  statistik  över permutationsärenden. Utskottet
framhöll  att  den  granskning   som   ankommer   på
utskottet i första hand borde inriktas mot ärendenas
formella    sidor   och   mot   handläggningsfrågor.
Materiella  frågor  borde  endast  tas  upp  om  ett
relevant  fel   uppmärksammas  eller  om  regeringen
handlat  i  strid  mot    riksdagens   beslut  eller
önskemål.   Utifrån   dessa   förutsättningar   fann
utskottet  inte  anledning  att  rikta   kritik  mot
handläggningen  av  ärendet.  Ärendet hade handlagts
enligt rådande bestämmelser och regeringen hade inte
överskridit sina befogenheter. Utskottet bedömde att
det  fanns  anledning att vid framtida  granskningar
återkomma till en generell granskning av regeringens
handläggning av permutationsärenden.




Utskottets genomgång




Inom utskottets  kansli  har  gjorts en genomgång av
större   delen   av   de   permutationsärenden   som
regeringen  avgjort  under  åren  1995-1998,  bilaga
7.4.2.1.  Syftet  med  genomgången   har  varit  att
undersöka  handläggningen av ärendena från  formellt
förvaltningsmässiga utgångspunkter.


Den  största   mängden  permutationsärenden  gällde
upplösning  av  kommunala  bostadsstiftelser.  Dessa
handlades först i Näringsdepartementet och efter den
1  juli  1996  hos Inrikesdepartementet.  Endast  en
mindre      del     av     akterna      i      dessa
bostadsstiftelseärenden  har  kunnat gås igenom. När
det gäller övriga permutationsärenden  har flertalet
akter gåtts igenom.


Inom flertalet departement handlades få  eller inga
permutationsärenden.           Förutom          inom
Näringsdepartementet och senare Inrikesdepartementet
handlades  en större mängd permutationsärenden  inom
Socialdepartementet,   Utbildningsdepartementet  och
Kulturdepartementet.


Genomgången har visat att  handläggningstiden många
gånger,   särskilt   inom  Utbildningsdepartementet,
varit förhållandevis lång.  Det kan dock konstateras
att  denna  typ  av ärende ofta  är  av  komplicerad
beskaffenhet.  Till   detta   kommer   att  ärendena
handläggs  inom  flera  skilda  departement   vilket
innebär    att   man   i   de   flesta   departement
förhållandevis   sällan   kommer   i   kontakt   med
stiftelserättsliga frågor.


Genomgången   visar  vidare  att  tillämpningen  av
stiftelselagen också  på  offentligrättsligt bildade
stiftelser efter den 1 januari  1997  förde  med sig
att  regeringen  -  i  motsats  till tidigare - inte
längre  ansåg  sig  kunna besluta om  upplösning  av
stiftelse.


Rutinerna när det gäller  att inhämta yttrande från
Kammarkollegiet,  där  det  finns  stiftelserättslig
expertis, har inte varit enhetlig.  Bakgrunden  till
att  sådana yttranden tidigare inte inhämtats är det
förhållandet  att  regeringens prövning i många fall
gällde permutationer  av  offentligrättsligt bildade
stiftelser. I fråga om dessa  gällde  under  en stor
del  av  den  aktuella tiden inte permutationslagens
eller stiftelselagens  regler. Stiftelser bildade av
staten eller en kommun med  allmänna  medel  torde i
åtskilliga  hänseenden  ha  varit underkastade andra
regler än sådana som bildats av enskilda personer.


Med anledning av de iakttagelser  som  gjorts under
genomgången  av  ärendena  ställde  utskottet  vissa
frågor  till  Regeringskansliet.  Utskottet  begärde
uppgifter  om  orsakerna  till   handläggningstidens
längd  i  vissa  ärenden,  övervägandena  bakom  att
yttranden från Kammarkollegiet  inte  inhämtats samt
inställningen  till  prövning  av andrahandsyrkanden
som inte först prövats i underinstans.


Regeringskansliets svar framgår  av bilaga 7.4.2.2.
När det gäller frågan om handläggningstidernas längd
har    hänvisats    till    ärendenas   komplicerade
beskaffenhet och beträffande  ärendena  om kommunala
bostadsstiftelser    att    ansökningarna    behövde
kompletteras.


När  det  gäller  frågan  om inhämtande av yttrande
från Kammarkollegiet har hänvisats  till  att  det i
Finans-,    Närings-    och    handels-   respektive
Inrikesdepartementet   inte   fanns    rutinen   att
regelmässigt inhämta sådana yttranden och  till  att
Kammarkollegiet  före stiftelselagens tillkomst inte
hanterade   frågor  om   övergång   från   kommunala
stiftelser till annan organisationsform.


Beträffande      frågan      om     prövning     av
andrahandsyrkanden har framhållits att yrkandena kan
sägas ha inrymts inom eller utgjort  en  begränsning
av det ursprungliga yrkandet. Eftersom det  i  dessa
ärenden bedömdes som klart att grund förelåg för  en
mer begränsad permutation i överensstämmelse med den
praxis   Kammarkollegiet   självt   redovisat,  fann
regeringen  det onödigt att återförvisa  ärendena  i
denna  del. En  sådan  åtgärd  skulle  ha  inneburit
ytterligare tidsutdräkt.




Utskottets bedömning




Utskottet  kan konstatera att handläggningstiderna i
permutationsärendena   många   gånger  varit  ganska
långa.  Det  rör  sig ofta om handläggningstider  på
bortåt ett år. Det  kan emellertid inte bortses från
att ärendena ofta är  av  komplicerad  beskaffenhet.
När     det     gäller    ärenden    om    kommunala
bostadsstiftelser  har det dessutom varit nödvändigt
att  avvakta  kompletteringar.  Emellertid  kan  det
knappast  anses   rimligt   att  vissa  ärenden  hos
Utbildningsdepartementet, som  efter ikraftträdandet
av  vissa  bestämmelser  den 1 januari  1997  skulle
handläggas av Kammarkollegiet, inte överlämnades dit
förrän  i  november 1997. Anmärkas  kan  att  sådana
överlämnanden   skett  mycket  tidigare  inom  andra
departement.  Över   huvud   taget  kan  beträffande
Utbildningsdepartementets  ärenden  konstateras  att
handläggningstiden  med  få undantag  förefaller  ha
varit  alltför  lång.  Det gäller  framför  allt  de
ärenden  som  kom  in  under   1996  och  ännu  inte
avgjorts, nämligen U96/2424, U96/3275  och U96/3929,
men också U96/2484 som inte avgjordes förrän  den 22
oktober  1998  trots  att det kom in i juli 1996 och
förefaller ha varit färdigkommunicerat  i  maj 1997.
Anmärkas kan att ärendet U96/3275 förkommit. När det
gäller  ärendet  U96/4041, som avgjordes i september
1998, tycks ingen  åtgärd  enligt vad som framgår av
diariet  ha  förekommit  i  ärendet   mellan  den  2
december  1996  och  den  14  november 1997,  då  en
förfrågan  inkom från Kammarkollegiet,  vars  beslut
överklagats.  Också i andra ärenden tycks enligt vad
som framgår av  diariet  lång  tid ha förflutit utan
att åtgärd vidtagits i ärendena.


Från Utbildningsdepartementets sida har framhållits
att departementet avser att i möjligaste  mån  korta
handläggningstiderna.   Utskottet  vill  understryka
behovet  av  att  så  sker.  Det   är  allmänt  sett
angeläget       att      handläggningstiderna      i
permutationsärenden   inte   blir   alltför   långa.
Ärendenas  karaktär kan många gånger vara sådan  att
ett avgörande  har  stor betydelse för den enskilde.
Av  ett  ärende från Socialdepartementet  (S96/1494)
framgår att  en  väntetid  på  närmare  åtta månader
upplevts  som  alltför lång. Sedan klaganden  yttrat
sig över en handling  i juni 1996 och andra åtgärder
inte  förefaller  ha vidtagits  i  ärendet,  begärde
klaganden   i   slutet    av   februari   1997   ett
ställningstagande. Ärendet avgjordes den 7 maj 1997.


Enligt  7  kap.  2  §  regeringsformen   skall   vid
behandlingen     av    regeringsärenden    behövliga
upplysningar  och yttranden  inhämtas  från  berörda
myndigheter.  Från  Inrikesdepartementets  sida  har
framhållits  att   bedömningen  av  behovet  av  att
inhämta  yttrande i ett  förvaltningsärende  normalt
görs  från   fall   till   fall.   När   det  gäller
permutationsärenden   som   handlades   i   Finans-,
Närings-        och        handels-       respektive
Inrikesdepartementet  fanns  inte  någon  rutin  som
innebar    att    yttrande    från   Kammarkollegiet
regelmässigt  skulle inhämtas. Kammarkollegiet  hade
inte  före  stiftelselagens  tillkomst  att  hantera
sådana    frågor     om    övergång    till    annan
organisationsform som  var  aktuella  i  de  berörda
ärendena.


I  efterhand  kan  konstateras att Kammarkollegiets
bedömning av stiftelserättsliga  principer skulle ha
kunnat tillföra ärendena om kommunala stiftelser ett
värdefullt  beslutsunderlag.  Som  framhållits  från
Inrikesdepartementets sida låg dock  permutationer i
fråga  om offentligrättsligt bildade stiftelser  och
frågan    om     deras     övergång    till    annan
organisationsform    utanför    ramen     för     de
permutationsärenden     som    Kammarkollegiet    då
hanterade. Regeringens permutationsbeslut i fråga om
sådana stiftelser var inte författningsreglerade och
således i flera avseenden  underkastade andra regler
än de som gällde för stiftelser  bildade av enskilda
personer.  Utskottet  vill  rent  allmänt  framhålla
vikten av att behövliga upplysningar  och  yttranden
från berörda myndigheter inhämtas.


Ramen för en prövning av ett överklagande bestäms  i
princip   av   det   överklagade   beslutet   och  i
överklagandet  får  inte  väckas nya frågor som inte
varit  föremål  för  den  beslutandet   myndighetens
behandling.  Klaganden får i princip i överklagandet
inte framställa  yrkanden  som  han  inte  redan har
framfört hos den beslutande myndigheten. Om en fråga
väckts  i  fel  ordning skall det inte tas upp  till
prövning. Från Inrikesdepartementets  sida  har dock
framhållits att de andrahandsyrkanden som regeringen
prövat  i några ärenden om kommunala stiftelser  kan
sägas ha  inrymts  i eller utgjort en begränsning av
det ursprungliga yrkandet och att det i enlighet med
den  praxis  som  Kammarkollegiet  självt  redovisat
fanns en klar grund  för permutation. Granskningen i
denna  ger  inte  anledning   till   något  särskilt
uttalande från utskottets sida.




I  detta  sammanhang  kan slutligen nämnas  att  det
under  genomgången  av regeringsprotokollen  för  år
1997 har uppmärksammats att regeringen fattat beslut
i  ett  ärende om ändring  av  stiftelseförordnande,
bl.a.  beträffande   stiftelsens  ändamål.  Det  kan
finnas anledning för utskottet  att  återkomma  till
detta ärende vid ett senare granskningstillfälle.






Utskottet


Hemställan
Utskottets anmälan




Resultatet   av  den  i  det  föregående  redovisade
granskningen  av   statsrådens  tjänsteutövning  och
regeringsärendenas handläggning  samt av regeringens
skrivelse    1997/98:75    med    redogörelse    för
behandlingen    av   riksdagens   skrivelser    till
regeringen m.m. får utskottet härmed för riksdagen




anmäla.




Stockholm den 15 december 1998




På konstitutionsutskottets vägnar






Per Unckel




I  beslutet har deltagit:  Per  Unckel  (m),  Göran
Magnusson  (s),  Kenneth  Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Jerry Martinger (m),  Mats Berglind (s), Inger
René (m), Kerstin Kristiansson  (s), Tommy Waidelich
(s), Mats Einarsson (v), Björn von  der  Esch  (kd),
Nils  Fredrik  Aurelius  (m),  Per  Lager  (mp), Åsa
Torstensson   (c),   Helena  Bargholtz  (fp),  Kenth
Högström (s) och Pär-Axel Sahlberg (s).




Särskilt yttrande




Jävsfrågor när departementstjänstemän har
styrelseuppdrag




Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m),
Nils Fredrik Aurelius  (m) och Helena Bargholtz (fp)
anför:




I sin granskning av huruvida jäv kan sägas föreligga
när   departementstjänstemän    samtidigt    innehar
styrelseuppdrag    i   statliga   bolag   framhåller
utskottet behovet av  en  klarare ordning än den som
för   närvarande  tillämpas.  Vi   välkomnar   detta
uttalande.


Vi vill härutöver framhålla följande:


Varje lösning där staten uppträder i olika roller -
myndighetsutövare  och  ägare  -  riskerar att skapa
oklarhet. Risk föreligger alltid att  statens  bolag
gynnas  på  andras  bekostnad  eller i vart fall att
misstankar om att så sker väcks.


Detta illustrerar enligt vår mening det olämpliga i
att staten äger företag. Eget ägande gör det svårare
att  med  oväld  utöva  den  statliga   huvudrollen,
nämligen myndighetsutövningen.


Svårigheterna  blir  än större om staten i  de  egna
bolagen  låter  sig  företrädas   av  departementens
tjänstemän snarare än av personer som står fria från
Regeringskansliets myndighetsutövning.




Regeringens sammansättning


Fr.o.m.  den  7  oktober hade regeringen  således
följande sammansättning:


Statsminister      Göran Persson


Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén


Justitieminister   Laila Freivalds


Statsråd           Britta Lejon


Utrikesminister    Anna Lindh


Statsråd           Pierre Schori


Statsråd           Leif Pagrotsky


Försvarsminister   Björn von Sydow


Socialminister     Anders Sundström


Statsråd           Maj-Inger Klingvall


Finansminister     Erik Åsbrink


Statsråd           Lars  Engqvist  (t.o.m. 981231
även chef för
Inrikesdepartementet)


Utbildningsminister Thomas Östros


Statsråd           Ingegerd Wärnersson


Jordbruksminister  Margareta Winberg


Kulturminister     Marita Ulvskog


Statsråd           Ulrica Messing


Miljöminister      Kjell Larsson


Näringsminister    Björn Rosengren (t.o.m. 981231
även chef
för Kommunikations-, Arbetsmarknads-
samt Närings- och handels-departementen)


Statsråd   Mona Sahlin




Finansutskottets yttrande


1998/99:FiU1y


Regeringens behandling av
riksdagens skrivelser (skr.
1997/98:75)


Till konstitutionsutskottet


Konstitutionsutskottet har den 9 juni  1998 beslutat
att  bereda samtliga utskott tillfälle att  -  i  de
delar   som  har  samband  med  respektive  utskotts
beredningsområde   -   yttra  sig  över  regeringens
skrivelse    1997/98:75    med    redogörelse    för
behandlingen    av   riksdagens   skrivelser    till
regeringen.




Utskottet




1998 års redogörelse  omfattar regeringsbeslut under
tiden den 1 juli 1996-   31  december  1997. Närmast
föregående  redogörelse  lämnades  hösten  1996  och
avsåg  tiden den 1 juli 1995-30 juni 1996. Periodens
omfattning  är  bl.a.  en  anpassning  till  att det
statliga budgetåret numera avser kalenderåret.




Sammanlagt   39   skrivelser   redovisas   i   årets
redogörelse   inom  finansutskottets  ansvarsområde.
Åren 1994, 1995  och 1996 behandlades respektive 43,
43 och 31 skrivelser  i motsvarande redogörelser som
vid dessa tillfällen omfattade tolv månader. Det bör
samtidigt   noteras  att  finansutskottet   i   sina
betänkanden enligt  den  nya  budgetordningen numera
t.ex.  behandlar  samtliga  ärenden   som   ingår  i
tilläggsbudgeten. Vissa skrivelser omfattar bl.a. av
detta  skäl  ett stort antal moment. Av skrivelserna
är åtta äldre än två år och fyra äldre än tre år. Av
dessa senare fyra  redovisas tre som slutbehandlade.
Det äldsta icke slutbehandlade ärendet härrör därmed
från riksmötet 1994/95.




Finansutskottets  granskning  har  i  första  hand
avsett  tillkännagivandena   till   regeringen  samt
regleringsbreven  för  budgetåret  1998.  Utskottets
allmänna  bedömning  är att riksdagens  beslut  inom
utskottets   ansvarsområde    i    allt   väsentligt
fullföljts  på  det  sätt  som riksdagen  avsåg  vid
beslutstillfället.    Utskottet    vill    därutöver
kommentera   regeringens    redovisning   på   några
punkter.




Allmänhetens bankombudsman (punkt Fi 5. mom. 4)




Detta tillkännagivande från hösten  1993 initierades
av näringsutskottet. Regeringen anger  i  skrivelsen
att frågan om en ombudsman för bankfrågor kommer att
behandlas    i    samband    med   en   översyn   av
konsumentfrågor på det finansiella området.




Finansutskottet   konstaterar  för   sin   del   att
riksdagens beställning  ännu  efter  fem  år inte är
tillgodosedd.        Enligt       uppgift       från
Finansdepartementet kommer  en  intern  promemoria i
ärendet att upprättas under hösten 1998.




Begränsad uppräkning av basbeloppet (punkt Fi 9.
mom. 44)




Efter initiativ av socialförsäkringsutskottet beslöt
riksdagen  hösten  1994 om ett tillkännagivande  när
det gäller en begränsad  uppräkning  av basbeloppet.
Det skedde i samband med behandlingen av proposition
1994/95:25  om  vissa  ekonomisk-politiska  åtgärder
(bet      1994/95:FiU1,      rskr      1994/95:145).
Finansutskottet  ansåg därvid att  regeringen  borde
göra  en  djupare analys  av  effekterna  för  olika
samhällsområden       av      förändringarna      av
basbeloppsberäkningen.




Regeringen  anmäler i sin  redogörelse  -  som  är
daterad den 29  april  1998  -  att  ett uppdrag att
genomföra  en  undersökning  av  vilka effekter  den
begränsade  basbeloppsuppräkningen   har   i   olika
privaträttsliga  sammanhang beräknas kunna redovisas
för    riksdagen    under     riksmötet     1997/98.
Finansutskottet   kan  konstatera  att  någon  sådan
redovisning  ännu inte  har  gjorts.  Utskottet  har
emellertid erfarit  att  diskussioner  pågår  mellan
socialförsäkringsutskottet  och  Socialdepartementet
om former och tidpunkt för en återrapportering  till
riksdagen.




Lokaliseringen av AB Svenska Spel (punkt Fi 17. mom.
2)




I    samband    med   beredningen   av   frågan   om
sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst våren  1996  gjordes ett tillkännagivande
om  lokaliseringen  av det  nya  bolaget  liksom  om
fördelningen av uppgifter  i  det nya bolaget mellan
Visby och Sundbyberg.




I regeringens föregående redogörelse  (1996/97:15)
redovisades   denna   punkt  som  slutbehandlad  med
hänvisning   till  att  det   nya   bolaget   enligt
bolagsordningen  skall  ha  sitt  säte  i  Visby.  I
finansutskottets   yttrande   (1996/97:FiU1y)   till
konstitutionsutskottet   över  redogörelsen  anförde
utskottet  att det inte framgick  hur  regeringen  i
övrigt  skall   efterkomma   riksdagens   uttalande.
Finansutskottet utgick från att en sådan redovisning
skulle    komma   att   redovisas   i   nästkommande
redogörelse från regeringen.




Utskottet noterar  att  regeringen i den nu aktuella
redogörelsen  framhåller  att   den  numera  för  en
systematisk dialog i viktiga frågor  med företrädare
för AB Svenska Spel. Ett väsentligt syfte  med denna
dialog   är,  heter  det,  att  säkerställa  att  de
uttalanden som riksdagen gjort avseende Svenska Spel
efterlevs.




Utvecklingen inom den kommunala sektorn (punkt Fi
25. mom. 1)




Av  redogörelsen   framgår  att  regeringen  den  27
november  1997  beslutade   att   lägga   riksdagens
skrivelse 1996/97:17 till handlingarna.




Utskottet   vill   påpeka   att   den  här  aktuella
riksdagsskrivelsen gällde betänkande 1996/97:FiU7. I
detta  betänkande  behandlade utskottet  regeringens
skrivelse  1995/96:194   om  utvecklingen  inom  den
kommunala  sektorn  samt  ett   antal  motioner  med
anledning   av  denna.  Utskottet  konstaterar   att
riksdagen den  23  oktober  1996  beslöt  att  lägga
regeringens  skrivelse  till  handlingarna.  Det får
enligt utskottet anses mindre tillfredsställande att
det  tog  drygt ett år att effektuera ett beslut  av
denna karaktär.




Stockholm den  12 november 1998




På finansutskottets vägnar




Jan Bergqvist




I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Bengt Silfverstrand
(s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m),
Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s),
Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma
(v), Per Landgren (kd), Anna
Åkerhielm (m), Peter Eriksson (mp),
Lena Ek (c), Lars Leijonborg (fp),
Bo Lundgren (m) och Stefan Attefall
(kd).




Skatteutskottets yttrande


1998/99:SkU3y


Behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen


Till konstitutionsutskottet




Konstitutionsutskottet  har  berett  övriga  utskott
tillfälle  att  yttra sig över regeringens skrivelse
1997/98:75 med redogörelse för behandlingen av riks-
dagens skrivelser  till  regeringen.  Med  anledning
härav får skatteutskottet anföra följande.




Finansdepartementets  ärende  1  (s. 92) gäller  ett
tillkännagivande till regeringen om  införande av en
avdragsrätt vid arvsbeskattningen för  kostnader för
vård  och  skötsel  av  gravplats. Med anledning  av
detta ärende påpekade utskottet redan förra året att
detta tillkännagivande beslutades av riksdagen redan
år  1989  efter  förslag av  skatteutskottet  (rskr.
1988/89:158; bet.  1988/89:SkU22 mom. 22). Med tanke
på   den   långa  tid  som   förflutit   sedan   det
ifrågavarande   tillkännagivandet  gjordes  och  att
skatteutskottet enigt  stod bakom uttalandet när det
beslutades av riksdagen  anser  utskottet att det är
anmärkningsvärt  att  ingen  av  de  regeringar  som
regerat  landet  sedan dess har vidtagit  någon  som
helst åtgärd med avseende  på denna fråga. Utskottet
utgår  ifrån att regeringen presenterar  en  lösning
senast i  samband med kommande förslag till ny arvs-
och gåvoskattelagstiftning  som  enligt redogörelsen
kommer att läggas fram för riksdagen under år 1999.




I  övrigt  föranleder  regeringens  redogörelse  för
behandlingen    av   riksdagens   skrivelser    till
regeringen - såvitt avser de ärenden som har beretts
av skatteutskottet  -  inga  vidare kommentarer från
utskottets sida.




Stockholm den 10 november 1998




På skatteutskottets vägnar




Arne Kjörnsberg






I  beslutet  har  deltagit:  Arne   Kjörnsberg  (s),
Lisbeth  Staaf-Igelström  (s),  Per  Rosengren  (v),
Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund  (m), Ulla
Wester  (s),  Lena Sandlin (s), Marie Engström  (v),
Helena Höij (kd),  Marietta  de Pourbaix-Lundin (m),
Yvonne  Ruwaida  (mp), Johan Pehrson  (fp),  Lars  U
Granberg (s), Catharina Hagen (m), Per-Olof Svensson
(s) och Agne Hansson (c).






Avvikande mening




Carl Erik Hedlund  (m),  Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m),  Holger  Gustafsson  (kd),
Helena Höij (kd), Agne Hansson (c) och Johan Pehrson
(fp) anför följande:




Upprinnelsen  till  ärende Fi 51 om yrkesfiskare (s.
106) var en rad motioner  som  hade väckts under den
allmänna   motionstiden   1996   om   yrkesfiskarnas
ekonomiska  villkor i förhållande till yrkesfiskarna
i våra konkurrentländer  och  möjligheten att införa
ett  s.k.  yrkesfiskaravdrag  efter   förebild  från
Danmark.  På  förslag  av skatteutskottet,  som  var
enigt, beslutade riksdagen  i december 1996 att göra
ett   tillkännagivande   om  att  regeringen   borde
återkomma till riksdagen med förslag som tillgodosåg
motionärernas  krav  på konkurrensneutralitet  (bet.
1996/97:SkU13  mom.  11).   Till   saken   hör   att
skatteutskottet   redan   tidigare  uttalat  att  de
speciella problem som råder  för yrkesfiskarna borde
uppmärksammas i lämpligt sammanhang.




Mot den bakgrunden är vi förvånade
över att regeringen inte direkt
lade fram ett förslag om
yrkesfiskaravdrag eftersom en
förebild finns och en sådan lösning
inte torde vålla några nämnvärda
tekniska svårigheter. Att
regeringen i stället valde att
tillsätta en utredning - och dröjde
ända till december 1997, alltså
nästan ett år, med att utfärda
direktiv och tillkalla utredare -
är enligt vår mening
anmärkningsvärt och tyder på att
regeringen har alltför mycket
underskattat vikten av att ta bort
den rådande konkurrensnackdelen för
våra svenska yrkesfiskare. Vi anser
att regeringen nu skyndsamt bör
lägga fram ett förslag, åtminstone
som en provisorisk åtgärd. Vi anser
också att konstitutionsutskottet
bör påtala regeringens oskickliga
hantering av detta ärende.




Kulturutskottets yttrande


1998/99:KrU1y


Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till
regeringen


Till konstitutionsutskottet


Konstitutionsutskottet  har  beslutat   att   bereda
kulturutskottet   tillfälle   att   yttra  sig  över
regeringens  skrivelse  1997/98:75  Redogörelse  för
behandlingen    av   riksdagens   skrivelser    till
regeringen  i  de  delar   som   har   samband   med
kulturutskottets beredningsområde.




Utskottet




Regeringens  nu  aktuella  redovisning av beslut med
anledning av riksdagens skrivelser  till  regeringen
omfattar   regeringsbeslut   under  en  18-månaders-
period,  nämligen  den 1 juli 1996-den  31  december
1997.  Detta  innebär  att  regeringsbesluten  under
perioden bl.a.  rör riksdagsskrivelser om riksdagens
beslut om medelsanvisning  m.m.  för  två  budgetår,
nämligen åren 1997 och 1998.


Regeringens   redovisning   inom   kulturutskottets
verksamhetsområde  avser 21 riksdagsskrivelser.  Den
äldsta skrivelsen, från riksmötet 1986/87, redovisas
som ännu ej slutbehandlad  den  31 december 1997 och
avser  vissa frågor om fritidsbåtar.  Sådana  frågor
handläggs   numera  av  trafikutskottet.  Regeringen
anger att av  övriga  20  riksdagsskrivelser var sex
skrivelser ännu inte slutbehandlade  den 31 december
1997.


Riksdagens   skrivelse   1996/97:129   handlar   om
kulturpolitiken    och    om    anslag   m.m.   inom
utgiftsområde   17   för   budgetåret  1997   (prop.
1996/97:1 och prop. 1996/97:3,  bet.  1996/97:KrU1).
Riksdagen  beslutade den 19 december 1996  att  1974
års kulturpolitiska  mål skulle ersättas med sju nya
mål för den nationella  kulturpolitiken.  Regeringen
redovisar   att   de   nya   målen  ställdes  upp  i
regleringsbrev   för   berörda   myndigheter    inom
kulturområdet redan den 20 december 1996. Regeringen
redovisar  vidare  att  Statens kulturråd ett halvår
senare, den 19 juni 1997,  fick i uppdrag att sprida
information  om  de nya kulturpolitiska  målen  till
övriga    statliga    myndigheter    och    statliga
institutioner som inte  har  direkta kulturpolitiska
uppgifter  samt  till  Svenska  Kommunförbundet  och
Landstingsförbundet. Utskottet har uppmärksammat att
Kungl. Maj:ts cirkulär (1974:450) som avsåg de gamla
kulturpolitiska  målen  upphävdes efter  ytterligare
två månader, nämligen den  15  augusti  1997. Om mål
för  den  statliga politiken inom en samhällssektor,
såsom kultursektorn,  skall  få  den genomslagskraft
som avsetts och, i detta fall, kunna  bidra till att
ge  kulturpolitiken  styrka  inom hela den  statliga
förvaltningen  och  i  samhället  i  övrigt  är  det
angeläget att informationen  om  målen  går  ut i så
nära anslutning som möjligt till riksdagsbeslutet  i
frågan och att äldre bestämmelser skyndsamt upphävs.


Riksdagen  beslutade  den 19 december 1996 även att
utvidga regeringens allmänna  bemyndigande att lämna
statliga utställningsgarantier.  Förslaget innebar i
huvudsak


- att garantierna inte längre enbart skulle avse lån
av   föremål  i  utländsk  ägo  till  de   statliga
museerna,
-
-  att kretsen  av  utställningsarrangörer  som  kan
erhålla  garanti  skulle  utvidgas  till  att gälla
samtliga  icke  kommersiella utställningsarrangörer
och
-
- att garantierna  även skulle kunna omfatta föremål
i svensk ägo.
-
Förordningen      (1998:200)       om      statliga
utställningsgarantier  utfärdades av regeringen  den
23 april 1998, dvs. cirka  ett  år  och fyra månader
efter riksdagens beslut i frågan.


Kulturutskottet är medvetet om att det  kan  finnas
omständigheter   som  motiverar  det  förhållandevis
långa  dröjsmålet  innan  regeringen  utfärdade  den
aktuella förordningen. Det bör emellertid framhållas
att tidsutdräkten kan  ha  vållat  problem för vissa
utställningsanordnare  som haft anledning  att  för-
vänta  sig  en snabbare beredning  av  ärendet  inom
Regeringskansliet och att det därför är önskvärt att
regeringen har  som  en allmän princip att skyndsamt
promulgera riksdagens beslut.


Utskottet anser emellertid inte att det finns någon
anledning för riksdagen  att  vidta  någon  åtgärd i
dessa två frågor.


Vid   behandlingen   av   regeringens   förslag   i
kulturpropositionen     (prop.    1996/97:3,    bet.
1996/97:KrU1,   rskr.   1996/97:129)    rörande   en
bibliotekslag  beslutade kulturutskottet att  -  med
vissa ändringar  - föreslå riksdagen att anta lagen.
Utskottet  har  vid  sin  genomgång  av  regeringens
behandling av riksdagsskrivelse 1996/97:129 granskat
bibliotekslagen (1996:1596)  och  därvid  funnit att
lagens 7 § i ett avseende skiljer sig från  lydelsen
av   den   av   kulturutskottet  föreslagna  och  av
riksdagen antagna  lagen. En jämförande undersökning
av den aktuella paragrafen  så som den formulerats i
kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1  bil. 3 och
den i Svensk författningssamling utgivna lagen visar
att  orden  "ansvarar  för" i 7 § första, andra  och
tredje stycket i kulturutskottets betänkande ändrats
till  "svarar  för" i den  av  regeringen  utfärdade
lagen.


Då förhållandet  påpekades  för Kulturdepartementet
framkom   det   att   frågan   under   våren    1998
aktualiserats  av studerande vid Bibliotekshögskolan
i   Borås.  Dessa  hade   av   en   tjänsteman   vid
departementet  i  ett brevsvar fått förklaringen att
de båda "uttrycken  ansvara  för  och  svara  för är
synonymer vilket innebär att lagparagrafens innehåll
inte  förändrats". Vidare anfördes i brevsvaret  att
Regeringskansliet   har   en   ambition  att  skriva
propositioner, lagar och förordningar  m.m. på enkel
svenska  samt att Regeringskansliet - då  regeringen
slutligen   skulle   utfärda  lagen  -  bedömde  att
uttrycket   svarar   för   var    den    lämpligaste
formuleringen språkligt sett.


Utskottet  har  därefter  inhämtat att ovan  nämnda
studerande       i       en      skrivelse      till
konstitutionsutskottet frågat "om det är möjligt att
departementet kan göra en  sådan  ändring  efter det
att    riksdagen    hade    stiftat    formuleringen
´ansvarar´". Konstitutionsutskottets kansli har i en
skrivelse  meddelat  att  svaret  på deras fråga  är
otvetydigt  nej  samt  att det enligt  1  kap.  4  §
regeringsformen (RF) är  riksdagen  som stiftar lag.
Vidare anförs i kansliets skrivelse:


Vidare framgår av 8 kap. 19 § RF att  beslutad  lag
skall  utfärdas  (genom  beslut  om promulgation) av
regeringen  utan  dröjsmål.  Inom  ramen   för   den
lagprövningsrätt,   som  tillkommer  regeringen  och
andra   myndigheter,   har   regeringen   rätt   och
skyldighet att vägra utfärda en lag som tillkommit i
uppenbart grundlagsstridig  ordning. Detsamma gäller
lag  som  till sitt innehåll uppenbart  strider  mot
grundlag. Någon  annan  möjlighet för regeringen att
vägra utfärda den av riksdagen stiftade lagen, genom
att  t.ex.  ändra  en formulering,  finns  inte.  Om
regeringen vill göra ändringar i den beslutade lagen
får  regeringen  lämna   förslag   om   detta  i  en
proposition till riksdagen.


Det  kan  tilläggas att Statsrådsberedningen  i  PM
1988:5  angett   hur   rättelse   av  fel  i  Svensk
författningssamling  (SFS)  efter tryckningen  skall
göras. Bl.a. framgår av PM:n  att  alla  mindre fel,
även obetydliga, skall rättas i den bundna upplagan.
Detta  gäller  självklart  inte  om  felet  finns  i
riksdagens  beslut. Sådana fel kan Regeringskansliet
inte rätta till.


- - -




I den bundna  upplagan  av  SFS  korrigeras de genom
rättelseblad   rättade   felen  samt  vissa   smärre
korrekturfel  som  förekommit   i  lösnummerupplagan
direkt   i   författningarna.   Några   rättelseblad
förekommer därför inte i den bundna upplagan.


Tryckningen   av   den   bundna  upplagan  påbörjas
tidigast i maj månad utgivningsåret och pågår t.o.m.
februari månad året därefter.  Fram t.o.m. maj månad
är  det således möjligt att rätta  de  författningar
som kommit  ut under månaderna januari-april. För de
författningar   som   kommer   ut  efter  de  nämnda
månaderna har man tre månader från  utkomstdagen  av
den  löpande  upplagan  på sig att göra en rättelse.
Sedan tryckningen av den  bundna  upplagan påbörjats
är   det  således  inte  möjligt  att  rätta   genom
rättelseblad.


I  sin   bedömning   i   denna   del   av   granskningen   har
kulturutskottet  funnit  att  redan det förhållandet
att  den  aktuella  lagparagrafen   fick   en  annan
formulering  i den av regeringen utfärdade lagen  än
riksdagen beslutat  om  är beklagligt. Då det gäller
den  förklaring  av det inträffade  som  lämnats  av
Kulturdepartementet,   är   den   enligt  utskottets
uppfattning  anmärkningsvärd  och  tyder   på  vissa
bristande       kunskaper      om      grundläggande
konstitutionella regler.


Utöver denna principiella invändning vill utskottet
i sammanhanget även  tillägga  att utskottet inte är
av den uppfattningen att uttrycken  "svara  för" och
"ansvara       för"       är       synonyma.      Av
författningskommentaren     i    kulturpropositionen
framgår  att paragrafen är avsedd  att  fastslå  an-
svarsfördelningen   mellan   stat,   landsting   och
kommuner  (prop.  1996/97:3 s. 208). Med det synsätt
som kulturutskottet  har  då det gäller innebörden i
de olika uttrycken anser utskottet  att det finns en
stor risk att den som enbart läser den tryckta lagen
och   inte  går  till  riksdagens  beslut  kan   dra
slutsatsen att kommunernas, landstingens och statens
ansvar  för  biblioteksverksamhet  är svagare än vad
riksdagen avsett.


Kulturutskottet   har,   som   nämnts,  under   sin
granskning funnit att  konstitutionsutskottet  redan
har  uppmärksammats på denna fråga. Det ankommer  på
konstitutionsutskottet   att   närmare  överväga  om
hanteringen av ärendet inom Regeringskansliet  är av
sådan  art  att  den  bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.


I  anslutning  till  frågan   om   den   inträffade
publiceringen    av    en    felaktig   lydelse   av
bibliotekslagen    (1996:1596)    vill     utskottet
uppmärksamma  frågan  om  det kan garanteras att  de
tryckta versionerna av lagtext  i  propositioner och
författningar   stämmer   överens  med  elektroniskt
tillgängliga  versioner  av samma  dokument.  Om  en
sådan garanti inte kan ges  skulle  det  t.ex. kunna
inträffa  att en av riksdagen antagen lagtext  i  en
tryckt  proposition   skulle   kunna   utfärdas   av
regeringen i tryckt form på grundval av en felaktig,
elektroniskt  tillgänglig  version av lagförslaget i
propositionen.    Frågan    om    de    elektroniskt
tillgängliga    propositions-    och   författnings-
versionernas  riktighet  borde  analyseras  och  vid
behov     bli     föremål    för    åtgärder    inom
Regeringskansliet.


Den  nya  budgetprocessen  som  tillämpades  första
gången hösten  1996 innebär att riksdagen fattar ett
samlat  beslut  för   samtliga   anslag   inom   ett
utgiftsområde.  I budgetpropositionen för budgetåret
1997 fanns 52 anslag  inom utgiftsområde 17, Kultur,
medier,    trossamfund    och    fritid,    och    i
budgetpropositionen för budgetåret 1998 53 anslag. I
de två utskottsbetänkanden som avsåg anslagsbesluten
inom utgiftsområde 17 för budgetåren 1997 respektive
1998  behandlades  även  andra   frågor   som   hade
anknytning  till  anslagsbesluten, vilka bl.a. avsåg
tillkännagivanden   och   bemyndiganden.   Riksdagen
meddelade regeringen  sina  beslut  med anledning av
anslagsbetänkandena i skilda riksdagsskrivelser till
de  berörda  departementen.  Regeringen   lämnar  en
samlad  redovisning av sina beslut med anledning  av
varje sådan  riksdagsskrivelse.  I  redovisningen av
regeringsbesluten   med   anledning   av   de    två
riksdagsskrivelserna    om    anslag    m.m.    inom
Kulturdepartementets      verksamhetsområde      för
budgetåren  1997 och 1998 anger regeringen att dessa
två skrivelser  ännu  inte var slutbehandlade den 31
december   1997.  För  vissa   moment   i   de   två
skrivelserna  redovisas planerade åtgärder efter den
31 december 1997.  Det  redovisas  däremot inte om -
och i så fall i vilka avseenden eller delmoment - de
två    skrivelsernas    samlade    och    omfattande
anslagsmoment ännu inte är slutbehandlade.  Det  kan
förutsättas   att  större  delen  av  delmomenten  i
anslagsmomenten  är slutbehandlade, men det går inte
att enbart med regeringens  skrivelse 1997/98:75 som
grund avgöra i vilka avseenden  eller  delmoment det
eventuellt   återstår  att  fatta  beslut  som   rör
anslagsmomenten.   Det  skulle  vara  av  värde  för
granskningen av regeringens  beslut  om  det  även i
fråga om de omfattande anslagsbesluten redovisades i
vilka  avseenden  och delmoment riksdagsskrivelserna
ännu    inte    var   slutbehandlade    vid    redo-
visningsperiodens slut.


Stockholm den 29 oktober 1998




På kulturutskottets vägnar




Inger Davidson




I beslutet har deltagit:  Inger  Davidson  (kd), Åke
Gustavsson   (s),  Elisabeth  Fleetwood  (m),  Björn
Kaaling  (s),  Agneta   Ringman   (s),  Charlotta  L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m),  Annika Nilsson
(s),  Jan  Backman  (m),  Eva  Arvidsson  (s),   Dan
Kihlström  (kd),  Ewa  Larsson (mp), Birgitta Sellén
(c), Lennart Kollmats (fp),  Lars  Wegendal (s), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).


Iakttagelser angående
regleringsbreven


-----------------------------------------------------
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|Anslag           |Överensstämmelse |Föreskrifter av|
|                 |med prop./bet.   |
författningskaraktär/                               |
|                 |                 |andra          |
|                 |                 |anmärkningar   |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 1  |                 |               |
|Rikets styrelse  |Låneramen        |               |
|                 |upptogs       i  |               |
|                 |budgetprop till  |               |
|                 |410,6   mkr.  I  |               |
|                 |regleringsbrevet |               |
|                 |har 289,35  mkr  |               |
|                 |fördelats.       |               |
|                 |Räntekontokredit |               |
|                 |upptogs    till  |               |
|                 |296,5 mkr medan  |               |
|                 |regleringsbrevet |               |
|                 |fördelat 304 ,9  |               |
|                 |mkr.             |               |
-----------------------------------------------------
|A 1              |                 |               |
|                 |                 |Förordn.     om|
|                 |Ja               |myndighe-ternas|
|                 |                 |årsredovisning |
|Kungliga   hov-  |                 |m.m.  skall med|
|och slottsstaten |                 |undantag av 5 §|
|                 |                 |
(resultatredovisning)                               |
|                 |                 |tillämpas    på|
|                 |                 |Kungl.         |
|                 |                 |slottsstaten   |
|                 |                 |(posten  2).  I|
|                 |                 |stället   skall|
|                 |                 |Hovstaterna    |
|                 |                 |lämna berättelse
|
|                 |                 |över den samlade
|
|                 |                 |verksamheten.  |
|                 |                 |Låneram 6 mkr  |
-----------------------------------------------------
|B 1              |                 |               |
|                 |                 |Anslagskredit 5|
|                 |                 |%              |
|                 |                 |               |
|Riksdagens       |Ja               |               |
|ledamöter   och  |                 |               |
|partier m.m.     |                 |               |
-----------------------------------------------------
|B 2              |                 |               |
|                 |                 |Anslagskredit 5|
|                 |                 |%.   Delar   av|
|                 |                 |verksamhet inom|
|Riksdagens       |Ja               |förlagsområdet,|
|förvaltningskostnader|             |
fastighetsförvaltningen                             |
|                 |                 |och       övrig|
|                 |                 |förvaltning får|
|                 |                 |
avgiftsfinansieras.                                 |
|                 |                 |Avgifterna     |
|                 |                 |bestäms     och|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |
förvaltningskontoret.                               |
|                 |                 |Låneram 28,6 mkr
|
-----------------------------------------------------
|B 3              |                 |               |
|                 |                 |Anslagskredit 5|
|                 |                 |%              |
|Riksdagens       |                 |               |
|ombudsmän,       |Ja               |               |
|justitieombudsmännen|              |               |
|                 |                 |               |
-----------------------------------------------------
|C 1              |                 |               |
|                 |                 |Anslagsposterna|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |SB,       resp.|
|Regeringskansliet|Ja               |departement    |
|m.m.             |                 |(dock  ej  UD),|
|                 |                 |
Regeringskansliets                                  |
|                 |                 |för-           |
|                 |                 |
valtningsavdelning                                  |
|                 |                 |och regeringen.|
|                 |                 |Av anslagspost 2
|
|                 |                 |
Justitiedepartementet                               |
|                 |                 |skall 59 000 kr|
|                 |                 |betalas    till|
|                 |                 |
Kriminalvårdsstyrelsen                              |
|                 |                 |som bi-drag till
|
|                 |                 |två tidskrifter|
|                 |                 |samt           |
|                 |                 |ospecificerat  |
|                 |                 |bi-drag    till|
|                 |                 |Nordisk        |
|                 |                 |Domssamling    |
|                 |                 |enligt särskilt|
|                 |                 |regeringsbeslut|
|                 |                 |samt medel till|
|                 |                 |information  om|
|                 |                 |lagstiftning och
|
|                 |                 |för bidrag till|
|                 |                 |litteratur   på|
|                 |                 |
förvaltningsrättens                                 |
|                 |                 |om-råde.  Under|
|                 |                 |anslags-post  4|
|                 |                 |Socialdeparte- |
|                 |                 |mentet      har|
|                 |                 |beräknats 26 mkr
|
|                 |                 |för utvärdering,
|
|                 |                 |initiativ   och|
|                 |                 |samverkan    på|
|                 |                 |departementets |
|                 |                 |om-råde. Låneram
|
|                 |                 |250 mkr        |
-----------------------------------------------------
|C    2   Svensk  |                 |               |
|författningssamling|Ja             |               |
-----------------------------------------------------
|C 3 Allmänna val |                 |               |
|                 |Ja               |Anslagskredit 2|
|                 |                 |%,   RSV  skall|
|                 |                 |fördela   medel|
|                 |                 |till           |
|                 |                 |länsstyrelserna|
|                 |                 |för       vissa|
|                 |                 |kostnader      |
-----------------------------------------------------
|C  4  Stöd till  |                 |               |
|politiska        |Ja               |Högst  7,26 mkr|
|partier          |                 |får  föras över|
|                 |                 |till  nästa  år|
|                 |                 |som            |
|                 |                 |anslagssparande|
-----------------------------------------------------
|D             1  |                 |               |
|Justitiekanslern |Ja               |Undantag från 3|
|                 |                 |§  förordningen|
|                 |                 |om             |
|                 |                 |myndigheternas |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |m.m.           |
|                 |                 |(delårsrapport).
|
|                 |                 |Låneram 0,6 mkr.
|
-----------------------------------------------------
|D             2  |                 |               |
|Datainspektionen |Ja. 0,6 av 24,5  |
Avgiftsfinansierad                                  |
|                 |mkr  skall dock  |verk-samhet.   |
|                 |enligt           |Inkomst      av|
|                 |regleringsbrevet |licens-     och|
|                 |stå        till  |
tillståndsavgifter                                  |
|                 |regeringens      |23,3 mkr. Visst|
|                 |disposition      |undantag från 4|
|                 |                 |§ andra stycket|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |
Tillhandahållandet                                  |
|                 |                 |behöver    inte|
|                 |                 |vara tillfälligt
|
|                 |                 |eller  av liten|
|                 |                 |omfattning.    |
|                 |                 |Avgifterna  får|
|                 |                 |uppgå till 6  %|
|                 |                 |av   de  totala|
|                 |                 |kostnaderna för|
|                 |                 |myndigheternas |
|                 |                 |verksamhet.    |
|                 |                 |Låneram 1 mkr  |
-----------------------------------------------------
|D 3 Sametinget   |                 |               |
|                 |Ja               |Sametinget  får|
|                 |                 |ta  emot bidrag|
|                 |                 |från     andra.|
|                 |                 |Inkomsterna    |
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |
Sametinget.Låneram                                  |
|                 |                 |1,8 mkr        |
-----------------------------------------------------
|E             1  |                 |               |
|Presstödsnämnden,|Ja               |Låneram 350 000|
|förvaltningskostnader|             |kr             |
-----------------------------------------------------
|E 2 Presstöd     |                 |               |
|                 |Ja               |               |
-----------------------------------------------------
|E  3  Stöd till  |                 |               |
|radio-      och  |Ja               |Nej            |
|kassettidningar  |                 |               |
-----------------------------------------------------
|E  4 Radio- och  |                 |               |
|TV-verket        |Ja               |Avgiftsbelagd  |
|                 |                 |verksamhet,    |
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |avgifter      i|
|                 |                 |ärenden      om|
|                 |                 |närradio,      |
|                 |                 |lokalradiolagen|
|                 |                 |och   lagen  om|
|                 |                 |
koncessionsavgift                                   |
|                 |                 |på televisionens
|
|                 |                 |område. Låneram|
|                 |                 |0,6 mkr        |
-----------------------------------------------------
|E             5  |                 |               |
|Granskningsnämnden|Ja              |Ramanslag   6,5|
|för radio och TV |                 |mkr.           |
|                 |                 |
Granskningsnämnden                                  |
|                 |                 |anvisas 4,4 mkr|
|                 |                 |från           |
|                 |                 |
rundradiorörelsens                                  |
|                 |                 |re-sultatkonto |
|                 |                 |enl. budgetprop.
|
|                 |                 |Låneram 0,4 mkr|
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 2  |                 |               |
|Samhällsekonomi  |Räntekontokredit |               |
|och              |enligt   budget  |               |
|finansförvaltning|238,5  mkr  och  |               |
|                 |enlig            |               |
|                 |regleringsbrev   |               |
|                 |230 mkr. Låneram |               |
|                 |enl.     budget  |               |
|                 |130,5 och  enl.  |               |
|                 |regleringsbrevet |               |
|                 |100,8 mkr samt 7 |               |
|                 |miljarder   för  |               |
|                 |Statens          |               |
|                 |fastighetsverk   |               |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Konjunkturinstitutet|Ja            |KI:s           |
|                 |                 |avgiftsbelagda |
|                 |                 |of-            |
|                 |                 |fentligrättsliga
|
|                 |                 |verksam-het    |
|                 |                 |skall          |
|                 |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter.      |
|                 |                 |Avgifter       |
|                 |                 |
(statistikertjänster                                |
|                 |                 |och utredningar)
|
|                 |                 |bestäms  av KI,|
|                 |                 |dock ej avgifter
|
|                 |                 |enligt   15   §|
|                 |                 |avgiftsför-    |
|                 |                 |ordningen.   KI|
|                 |                 |dispone-rar    |
|                 |                 |
avgiftsinkomsterna.                                 |
|                 |                 |KI  får ta emot|
|                 |                 |bidrag     från|
|                 |                 |andra       och|
|                 |                 |disponera  dem.|
|                 |                 |Låneram 3 mkr  |
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Riksrevisionsverket|Ja,  (dock en  |RRV    bedriver|
|                 |felskrivning  i  |
avgiftsfinansierad                                  |
|                 |regleringsbrevet).|verksamhet    |
|                 |Vissa    smärre  |enligt      sin|
|                 |skillnader  när  |instruktion och|
|                 |det      gäller  |får   disponera|
|                 |budgeten    för  |inkomster. Vissa
|
|                 |avgiftsbelagd    |avgifter    har|
|                 |verksamhet  och  |beslutats    av|
|                 |tjänsteexport    |regeringen,    |
|                 |                 |vissa bestäms av
|
|                 |                 |RRV,  dock ej i|
|                 |                 |fall som avses i
|
|                 |                 |15            §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Ett            |
|                 |                 |vetenskapligt  |
|                 |                 |råd     prövas.|
|                 |                 |Låneram 33 mkr |
-----------------------------------------------------
|A             3  |                 |               |
|Statskontoret:   |Ja,   beräknade  |Avgiften    för|
|Förvaltningskostnader|avgiftsinkomster|
inköpssamordning                                    |
|                 |för              |bestäms      av|
|                 |inköpssamordning |Statskontoret, |
|                 |tycks  dock  ha  |som dis-ponerar|
|                 |uppjusterats     |
avgiftsinkomsterna.                                 |
|                 |                 |Får   ta   emot|
|                 |                 |bidrag     från|
|                 |                 |andra       och|
|                 |                 |disponera  dem.|
|                 |                 |Låneram 9 mkr  |
-----------------------------------------------------
|A 4 Statistiska  |                 |               |
|centralbyrån     |Ja.  2,7 mkr av  |Avgifter    för|
|                 |anslaget     på  |
uppdragsverksamhet                                  |
|                 |327,9       mkr  |(ej  15  §  av-|
|                 |disponeras dock  |
giftsförordningen)                                  |
|                 |av regeringen    |bestäms     och|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |SCB. Låneram 30|
|                 |                 |mkr            |
-----------------------------------------------------
|A  5  Folk- och  |                 |               |
|bostadsräkning   |Ja. Större delen |
Reservationsanslag                                  |
|                 |disponeras   av  |               |
|                 |regeringen,      |               |
|                 |resten       av  |               |
|                 |Lantmäteriverket,|               |
|                 |RSV och SCB.     |               |
-----------------------------------------------------
|A             6  |                 |               |
|Finansinspektionen|Ja              |Låneram 6 mkr  |
-----------------------------------------------------
|A             7  |                 |               |
|Insättningsgarantinämnden|Ja. Anslagspost|
Avgiftsfinansierade                                 |
|                 |2:   Regeringen  |för-           |
|                 |disponerar 0 kr  |
valtningskostnader                                  |
|                 |                 |för            |
|                 |                 |garantisystemet.
|
|                 |                 |Inte räntekonto|
|                 |                 |med kredit eller
|
|                 |                 |lån      enligt|
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordning                       |
-----------------------------------------------------
|A             8  |                 |               |
|Riksgäldskontoret:|Ja. Regeringen  |Avgifter för nya
|
|Förvaltningskostnader|disponerar 4,2|garantier     |
|                 |mkr av 82,6 mkr  |bestäms      av|
|                 |                 |
Riksgäldskontoret                                   |
|                 |                 |liksom  för in-|
|                 |                 |och            |
|                 |                 |
utlåningsverksamheten.                              |
|                 |                 |Undantag från 23
|
|                 |                 |§   kapitalför-|
|                 |                 |
sörjningsförordningen.                              |
|                 |                 |Låneram 11 mkr |
-----------------------------------------------------
|A             9  |                 |               |
|Riksgäldskontoret:|Ja              |Outnyttjade    |
|Kostnader   för  |                 |medel  får inte|
|upplåning   och  |                 |föras över till|
|låneförvaltning  |                 |nästa år       |
-----------------------------------------------------
|A            10  |                 |               |
|Garantiverksamhet|Ja.    1   000-  |43,5        mkr|
|                 |kronorsanslag.   |beräknade      |
|                 |Avgiftsfinansiering.|
avgiftsintäkter.                                    |
|                 |Be-räknade       |Anslaget    får|
|                 |intäkter för nya |bl.a.  användas|
|                 |garantier  1998  |för  att  täcka|
|                 |skiljer  sig  i  |förluster   som|
|                 |budgeten    och  |upp-kommer    i|
|                 |regleringsbrevet,|samband     med|
|                 |där beloppet är  |
Riksgäldskontorets                                  |
|                 |lägre            |utlå-ning  till|
|                 |                 |statliga bolag |
-----------------------------------------------------
|A   11  Statens  |                 |               |
|lokalförsörjningsverk:|Ja, men hela|Inte           |
|Avvecklingskostnader|beloppet skall|
resultatredovisning                                 |
|                 |efter   15  dgr  |enligt         |
|                 |föras över till  |förordningen om|
|                 |inkomsttitel     |myndigheternas |
|                 |2811     Övriga  |årsre-dovisning.
|
|                 |inkomster    av  |Anslaget   dis-|
|                 |statens          |poneras      av|
|                 |verksamhet.      |Utredningen för|
|                 |Anslagssparande  |avveckling   av|
|                 |på   14,7   mkr  |Statens        |
|                 |finns            |
lokalförsörjnings-                                  |
|                 |                 |verk.   Låneram|
|                 |                 |2,5 mkr        |
-----------------------------------------------------
|A 12 Täckning av |                 |               |
|merkostnader för |Ja               |Anslaget       |
|lokaler          |                 |disponeras   av|
|                 |                 |Statskontoret  |
|                 |                 |för     inhyrda|
|                 |                 |tomma   lokaler|
|                 |                 |samt         de|
|                 |                 |kostnader   för|
|                 |                 |lokaler     som|
|                 |                 |regeringen     |
|                 |                 |beslutat       |
-----------------------------------------------------
|A 13 Nämnden för |                 |               |
|offentlig        |Ja. Begränsning  |Undantag från 14
|
|upphandling      |i  prövning  av  |§  förordningen|
|                 |klagomålsärenden |om             |
|                 |och    i    den  |myndigheternas |
|                 |individuella     |årsredovisning |
|                 |informationsgivningen.|
(delårsrapport).                                    |
|                 |                 |Låneram 0,3 mkr|
-----------------------------------------------------
|A 14 Ekonomiska  |                 |               |
|rådet            |Ja.    Anslaget  |Undantag   från|
|                 |disponeras   av  |förord-ningen om
|
|                 |Regeringskansliet|myndig-heters  |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |och            |
|                 |                 |
kapitalförsörjnings-                                |
|                 |                 |förordningen   |
-----------------------------------------------------
|A    15   Vissa  |                 |               |
|nämnder          |Ja.    Anslaget  |Undantag   från|
|                 |disponeras   av  |förordningen om|
|                 |Regeringskansliet|myndigheternas |
|                 |och              |årsredovisning |
|                 |Kammarkollegiet  |               |
-----------------------------------------------------
|A            16  |                 |               |
|Bokföringsnämnden|Ja               |Undantag   från|
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordning-                      |
|                 |                 |en             |
-----------------------------------------------------
|A            18  |                 |               |
|Utvecklingsarbete|Ja     Anslaget  |               |
|                 |disponeras   av  |               |
|                 |Regeringskansliet.|              |
|                 |Högst  3 mkr av  |               |
|                 |ca  30 mkr  får  |               |
|                 |användas av RRV  |               |
|                 |för   utredning  |               |
|                 |och stärkande av |               |
|                 |den  ekonomiska  |               |
|                 |styrningen inom  |               |
|                 |staten           |               |
-----------------------------------------------------
|A            19  |                 |               |
|Kammarkollegiet  |Ja               |Kollegiet skall|
|                 |                 |överenskomma om|
|                 |                 |ersättning  med|
|                 |                 |vissa av de myn-
|
|                 |                 |digheter som ges
|
|                 |                 |kanslistöd.    |
|                 |                 |Avgifter    för|
|                 |                 |viss verksamhet|
|                 |                 |bestäms      av|
|                 |                 |kollegiet, dock|
|                 |                 |ej     avgifter|
|                 |                 |enligt   15   §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Visst  undantag|
|                 |                 |från           |
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen.                    |
|                 |                 |Låneram 6 mkr  |
-----------------------------------------------------
|A            20  |                 |               |
|Kontrollfunktio- |Ja.    Anslaget  |
Reservationsanslag.                                 |
|nen i staten     |disponeras   av  |Projektbidrag  |
|                 |Regeringskansliet|som finansierar|
|                 |                 |insatser i syfte
|
|                 |                 |att      stärka|
|                 |                 |kontrollen   av|
|                 |                 |
medelsförvaltningen                                 |
|                 |                 |i staten       |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
-----------------------------------------------------
|B 1 Åtgärder för |                 |               |
|att  stärka det  |Ja.    Anslaget  |För betalning av
|
|finansiella      |disponeras   av  |ränteutgifter  |
|systemet         |Regeringskansliet|för ett lån hos|
|                 |                 |
Riksgäldskontoret                                   |
|                 |                 |(köpet       av|
|                 |                 |Securum    från|
|                 |                 |Nordbanken)    |
-----------------------------------------------------
|B  2 Avgift för  |                 |               |
|Stadshypotekskassans|Ja. Anslaget  |Årlig          |
|grundfond        |disponeras   av  |garantiavgift  |
|                 |Regeringskansliet|till           |
|                 |                 |
Riksgäldskontoret                                   |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
-----------------------------------------------------
|C  1 Riksdagens  |                 |               |
|revisorer        |Ja               |Anslagskredit 5|
|                 |                 |%              |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 3  |                 |               |
|Skatteförvaltning|Låneram  enligt  |               |
|och uppbörd      |budget 116,7 mkr |               |
|                 |och      enligt  |               |
|                 |regleringsbrev   |               |
|                 |865        mkr.  |               |
|                 |Budgeten    för  |               |
|                 |kredit       på  |               |
|                 |räntekonton  är  |               |
|                 |685,7 mkr medan  |               |
|                 |reglerings-brev  |               |
|                 |fördelar  694,6  |               |
|                 |mkr              |               |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Riksskatteverket |Ja               |Intäkter   från|
|                 |                 |ADB-verksamhet |
|                 |                 |beräknas   till|
|                 |                 |730        mkr.|
|                 |                 |Aviseringsav-  |
|                 |                 |gifter      får|
|                 |                 |disponeras    i|
|                 |                 |RSV:s          |
|                 |                 |verksamhet.    |
|                 |                 |Låneram 775 mkr|
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Skattemyndigheterna|Ja             |Till           |
|                 |                 |anslagsposten 1|
|                 |                 |förs ersättning|
|                 |                 |från  AP-fonden|
|                 |                 |som         får|
|                 |                 |disponeras    i|
|                 |                 |verksamheten   |
-----------------------------------------------------
|A 3 Tullverket   |                 |               |
|                 |Ja               |Ersättning till|
|                 |                 |tulltjänstemän |
|                 |                 |som  i tjänsten|
|                 |                 |lidit  skada på|
|                 |                 |egendom   skall|
|                 |                 |ges         med|
|                 |                 |motsvarande    |
|                 |                 |tillämpning  av|
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |ersättning till|
|                 |                 |polismän  m.fl.|
|                 |                 |för   skada  på|
|                 |                 |egendom        |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 4  |                 |               |
|Rättsväsendet    |Låneramar enligt |               |
|                 |budgetprop.   2  |               |
|                 |651,9      mkr,  |               |
|                 |enligt           |               |
|                 |regleringsbrev   |               |
|                 |2 642,8    mkr.  |               |
|                 |Räntekontokredit |               |
|                 |enligt           |               |
|                 |budgetprop.   1  |               |
|                 |826,7  mkr  och  |               |
|                 |enligt           |               |
|                 |reglerings-brev  |               |
|                 |1 765 mkr.       |               |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Polisorganisationen|Ja. 5 mkr av ca|Avgiftsintäkter|
|                 |11    miljarder  |för del-givning|
|                 |till regeringens |och   vid   SKL|
|                 |disposition      |disponeras   av|
|                 |                 |RPS. RPS får mot
|
|                 |                 |avgift   utföra|
|                 |                 |tjänster  kring|
|                 |                 |kvarteret      |
|                 |                 |Kronoberg.     |
|                 |                 |Polishögskolan |
|                 |                 |får     bedriva|
|                 |                 |
uppdragsutbildning                                  |
|                 |                 |och            |
|                 |                 |
motorcykelmekaniker-                                |
|                 |                 |tjänster  (till|
|                 |                 |närliggande    |
|                 |                 |
polismyndigheter).                                  |
|                 |                 |Av-giftens     |
|                 |                 |storlek bestäms|
|                 |                 |av RPS. Låneram|
|                 |                 |1,5 miljarder kr
|
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Säkerhetspolisen |516   984   tkr  |               |
|                 |enligt     bud-  |               |
|                 |getprop.         |               |
|                 |Anslaget    be-  |               |
|                 |handlas inte  i  |               |
|                 |regleringsbrevet |               |
-----------------------------------------------------
|B             1  |                 |               |
|Åklagarorganisationen|Ja. 300 000 kr|Anslagskredit 5
|
|                 |av 634 mkr dock  |%.  Låneram  50|
|                 |till regeringens |mkr            |
|                 |disposition      |               |
|                 |(ersättning till |               |
|                 |RRV)             |               |
-----------------------------------------------------
|B             2  |                 |               |
|Ekobrottsmyndigheten|Ja            |Låneram   18,87|
|                 |                 |mkr            |
-----------------------------------------------------
|C             1  |                 |               |
|Domstolsväsendet |Ja               |Anslagskredit 5|
|                 |                 |%   för   vissa|
|                 |                 |poster. Låneram|
|                 |                 |415        mkr.|
|                 |                 |Bestämmelser om|
|                 |                 |antalet        |
|                 |                 |avdelningar   i|
|                 |                 |domstolarna    |
-----------------------------------------------------
|D             1  |                 |               |
|Kriminalvården   |Ja               |Under  anslaget|
|                 |                 |beräknas   3,49|
|                 |                 |mkr        till|
|                 |                 |riksförbundet  |
|                 |                 |Frivilliga     |
|                 |                 |samhällsarbetare
|
|                 |                 |och 150 tkr till
|
|                 |                 |Svenska        |
|                 |                 |skyddsförbundet|
|                 |                 |med villkor att|
|                 |                 |
Kriminalvårdsstyrelsen                              |
|                 |                 |får  utöva viss|
|                 |                 |kontroll.      |
|                 |                 |Avgifter   från|
|                 |                 |arbetsdrift får|
|                 |                 |myndigheten    |
|                 |                 |disponera.     |
|                 |                 |Undantag från 5|
|                 |                 |§              |
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Låneram 650 mkr.
|
|                 |                 |Tjänstemän  som|
|                 |                 |tillfogas skada|
|                 |                 |på  kläder o.d.|
|                 |                 |har  rätt  till|
|                 |                 |ersättning     |
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |
skadeståndsrättsliga                                |
|                 |                 |grunder.       |
|                 |                 |Ersättning till|
|                 |                 |nämndordföranden
|
|                 |                 |med vissa belopp
|
-----------------------------------------------------
|E             1  |                 |               |
|Kronofogdemyndigheterna|Ja         |Får   disponera|
|                 |                 |ersättning från|
|                 |                 |AP-fonden. Vissa
|
|                 |                 |medel       som|
|                 |                 |förvaltas   för|
|                 |                 |enskild     får|
|                 |                 |sättas   in   i|
|                 |                 |annan    svensk|
|                 |                 |bank         än|
|                 |                 |Riksbanken. RSV|
|                 |                 |får sluta avtal|
|                 |                 |med viss bank  |
-----------------------------------------------------
|F             1  |                 |               |
|Brottsförebyggande|Ja              |BRÅ får ta emot|
|rådet            |                 |och   disponera|
|                 |                 |medel      från|
|                 |                 |kommunala,     |
|                 |                 |utländska   och|
|                 |                 |internationella|
|                 |                 |or-gan.  Vidare|
|                 |                 |från           |
|                 |                 |organisationer |
|                 |                 |och företag  men
|
|                 |                 |skall då ensamt|
|                 |                 |be-sluta om mål,
|
|                 |                 |genomfö-rande  |
|                 |                 |och redovisning|
|                 |                 |av     projekt.|
|                 |                 |Låneram 4,4 mkr|
-----------------------------------------------------
|F             2  |                 |
Rättsgenetikverksamheten                            |
|Rättsmedicinalver-|Ja              |skall      helt|
|ket              |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter som som
|
|                 |                 |bestäms      av|
|                 |                 |
Rättsmedicinalverket                                |
|                 |                 |efter samråd med
|
|                 |                 |RRV. Disponeras|
|                 |                 |av             |
|                 |                 |
Rättsmedicinalverket                                |
|                 |                 |liksom avgifter|
|                 |                 |enligt    4   §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Låneram 23 mkr |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
-----------------------------------------------------
|F             3  |                 |               |
|Gentiknämnden    |Ja               |Undantag   från|
|                 |                 |krav enligt 3 §|
|                 |                 |och     10    §|
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |myndigheters   |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |samt     4    §|
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen                     |
-----------------------------------------------------
|F             4  |                 |               |
|Brottsoffermyndigheten,|Ja         |Låneram 2,4 mkr|
|förvaltningskost-|                 |               |
|nader            |                 |               |
-----------------------------------------------------
|F  5 Ersättning  |                 |               |
|för  ska-dor på  |Ja               |Myndigheten får|
|grund av brott   |                 |besluta      om|
|                 |                 |bidrag     från|
|                 |                 |
Brottsofferfonden                                   |
|                 |                 |i den omfattning
|
|                 |                 |det finns medel|
-----------------------------------------------------
|F             6  |                 |               |
|Rättshjälpskostna-|Ja              |               |
|der              |                 |               |
-----------------------------------------------------
|F   7   Diverse  |                 |               |
|kostnader   för  |Ja               |Disponeras   av|
|rättsväsendet    |                 |
Regeringskansliet                                   |
|                 |                 |för  fördelning|
|                 |                 |av   ersättning|
|                 |                 |enligt  en  rad|
|                 |                 |bestämmelser  i|
|                 |                 |lagar       och|
|                 |                 |förordningar   |
|                 |                 |m.m.       till|
|                 |                 |enskilda  efter|
|                 |                 |rekvisition från
|
|                 |                 |ett stort antal|
|                 |                 |myndigheter    |
-----------------------------------------------------
|F   8  Avgifter  |                 |               |
|till      vissa  |Ja               |Anslaget       |
|internationella  |                 |disponeras   av|
|sammanslutningar |                 |
Regeringskansliet                                   |
|                 |                 |och       avser|
|                 |                 |årsavgifter till
|
|                 |                 |Haagkonferensen|
|                 |                 |för            |
|                 |                 |internationell |
|                 |                 |privaträtt m.fl.
|
|                 |                 |organ          |
-----------------------------------------------------
|F 9 Bidrag till  |                 |               |
|brottsförebyggande|Ja              |               |
|arbete           |                 |               |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 5  |                 |               |
|Utrikesförvaltning|Låneram enligt  |               |
|och och          |prop. 261,8 mkr  |               |
|internationell   |och      enligt  |               |
|samverkan        |regleringsbrev   |               |
|                 |270,55     mkr.  |               |
|                 |Kredit       på  |               |
|                 |räntekonto       |               |
|                 |enligt           |               |
|                 |budgetprop  167  |               |
|                 |mkr  och 176,58  |               |
|                 |mkr      enligt  |               |
|                 |reglerings-brev  |               |
-----------------------------------------------------
|A 1              |                 |               |
|Utrikesförvalt-  |Ja.  Disponeras  |UD befrias från|
|ningen           |av UD som om det |skyldigheten   |
|                 |vore         en  |enligt         |
|                 |myndighet under  |passförordningen
|
|                 |regeringen samt  |(1979:644)  att|
|                 |av               |erlägga  avgift|
|                 |Riksgäldskontoret|för tjänstepass|
|                 |(1 000 kr)       |och diplomatpass
|
|                 |                 |som utfärdas för
|
|                 |                 |den        egna|
|                 |                 |personalen.  UD|
|                 |                 |får   disponera|
|                 |                 |inkomster  från|
|                 |                 |försäljningar av
|
|                 |                 |fordon     m.m.|
|                 |                 |liksom intäkter|
|                 |                 |av             |
|                 |                 |exportfrämjande|
|                 |                 |tjänster.      |
|                 |                 |Låneram 260 mkr|
-----------------------------------------------------
|A   2  Nordiskt  |                 |               |
|samarbete        |Ja.  Disponeras  |               |
|                 |av               |               |
|                 |Regeringskansliet|               |
-----------------------------------------------------
|A  3 Ekonomiskt  |                 |               |
|bistånd    till  |Ja.  Disponeras  |               |
|svenska          |av               |               |
|medborgare    i  |Regeringskansliet|               |
|utlandet         |                 |               |
-----------------------------------------------------
|B 1 Bidrag till  |                 |               |
|vissa            |Ja.  Disponeras  |               |
|internationella  |av               |               |
|organisationer   |Regeringskansliet|               |
|                 |för              |               |
|                 |obligatoriska    |               |
|                 |bidrag     till  |               |
|                 |internationella  |               |
|                 |organisationer   |               |
|                 |som         FN,  |               |
|                 |Europarådet osv. |               |
-----------------------------------------------------
|B   2  Nordiska  |                 |               |
|ministerrådet    |Ja.  Disponeras  |               |
|                 |av               |               |
|                 |Regeringskansliet|               |
|                 |för      årliga  |               |
|                 |bidrag     till  |               |
|                 |ministerrådet    |               |
-----------------------------------------------------
|B 3 OECD         |                 |               |
|                 |Ja.  Disponeras  |.              |
|                 |av               |               |
|                 |Regeringskansliet|               |
-----------------------------------------------------
|B 4              |                 |               |
|Fredsfrämjande   |Ja. 67 av 143,4  |Anslagsposten 5|
|verksamhet       |mkr  står  till  |UD.  Stöd  till|
|                 |regeringens      |internationella|
|                 |disposition.  I  |seminarier  och|
|                 |övrigt Försvars- |konferenser m.m.
|
|                 |makten,    RPS,  |får    användas|
|                 |Sida        och  |bl.a.  som stöd|
|                 |Regeringskansliet|till           |
|                 |                 |organisationer |
|                 |                 |som   be-driver|
|                 |                 |fredsfrämjande |
|                 |                 |verksamhet     |
-----------------------------------------------------
|C   1   Svenska  |                 |               |
|institutet       |Ja               |
Bokförsäljningsinkoms-                              |
|                 |                 |ter    tillförs|
|                 |                 |anslaget    och|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |myndigheten.   |
|                 |                 |Svenska        |
|                 |                 |institutet  får|
|                 |                 |ta emot bidrag/|
|                 |                 |särskilda      |
|                 |                 |uppdrag     och|
|                 |                 |disponera      |
|                 |                 |inkomsterna.   |
|                 |                 |Låneram 3 mkr  |
-----------------------------------------------------
|C    2    Övrig  |                 |               |
|information  om  |Ja.    Anslaget  |               |
|Sverige       i  |disponeras   av  |               |
|utlandet         |Regeringskansliet|               |
-----------------------------------------------------
|D 1 Utredningar  |                 |               |
|och       andra  |Ja.  Disponeras  |               |
|insatser på det  |av               |               |
|utrikespolitiska |Regeringskansliet|               |
|området          |                 |               |
-----------------------------------------------------
|D 2 Information  |                 |               |
|och  studier om  |Ja.  Disponeras  |               |
|säkerhetspolitik |av               |               |
|och              |Regeringskansliet|               |
|fredsfrämjande   |efter beslut av  |               |
|utveckling       |regeringen    i  |               |
|                 |varje  särskilt  |               |
|                 |fall             |               |
-----------------------------------------------------
|D 3 Bidrag till  |                 |               |
|Stockholms       |Ja.  Disponeras  |     Obetecknat|
|internationella  |av               |anslag         |
|fredsforskningsinstitut|Regeringskansliet|         |
|(SIPRI)          |men       medel  |               |
|                 |utbetalas  till  |               |
|                 |SIPRI   med  en  |               |
|                 |tolftedel varje  |               |
|                 |månad            |               |
-----------------------------------------------------
|D  4  Forskning  |                 |               |
|till  stöd  för  |Ja               |               |
|nedrustning och  |                 |               |
|internationell   |                 |               |
|säkerhet         |                 |               |
-----------------------------------------------------
|D 5              |                 |               |
|Utrikespolitiska |Ja.    Anslaget  |     Obetecknat|
|Institutet       |disponeras   av  |anslag         |
|                 |Regeringskansliet|               |
|                 |men       medel  |               |
|                 |utbetalas varje  |               |
|                 |månad      till  |               |
|                 |institutet       |               |
-----------------------------------------------------
|D 6              |                 |               |
|Forskningsverksamhet|Ja            |Högst  2,5  mkr|
|av     särskild  |                 |till   Forskare|
|utrikes-    och  |                 |vid            |
|säkerhetspolitisk|                 |Utrikespolitiska
|
|betydelse        |                 |Institutet  och|
|                 |                 |1,85  mkr  till|
|                 |                 |viss  forskning|
|                 |                 |hos  FOA  eller|
|                 |                 |andra          |
-----------------------------------------------------
|Övriga           |                 |               |
|utrikespolitiska |                 |               |
|frågor           |                 |               |
-----------------------------------------------------
|E 1 Inspektionen |                 |               |
|för strategiska  |Ja               |
Avgiftsfinansiering.                                |
|produkter        |                 |Av-gifterna    |
|                 |                 |bestäms      av|
|                 |                 |inspektionen,  |
|                 |                 |dock  ej  15  §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Låneram 7,55 mkr
|
-----------------------------------------------------
|E             2  |                 |               |
|Europainformation|Ja.  Disponeras  |Anslaget    får|
|m.m.             |av               |användas    för|
|                 |Regeringskansliet|projektbidrag  |
|                 |                 |för            |
|                 |                 |informations-  |
|                 |                 |och            |
|                 |                 |kunskapshöjande|
|                 |                 |insatser.      |
|                 |                 |Regeringen avser
|
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |regleringbrevet|
|                 |                 |att     meddela|
|                 |                 |närmare        |
|                 |                 |bestämmelser för
|
|                 |                 |dessa bidrag   |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 7  |                 |               |
|Internationellt  |Kredit       på  |               |
|bistånd          |räntekonto enl.  |               |
|                 |budgetprop. 41,2 |               |
|                 |mkr   och  enl.  |               |
|                 |regl.brev  40,9  |               |
|                 |mkr              |               |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Biståndsverksamhet|                |
Reservationsanslag                                  |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |10,2  miljarder|
|                 |                 |kr             |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |Anslagsposten  |
|                 |                 |Multilateralt  |
|                 |                 |
utvecklingssamarbete                                |
|                 |                 |(3   miljarder)|
|                 |                 |disponeras    i|
|                 |                 |huvudsak     av|
|                 |                 |
Regeringskansliet.                                  |
|                 |                 |An-slagsposten |
|                 |                 |Bilateralt     |
|                 |                 |
utvecklingssamarbete                                |
|                 |                 |disponeras    i|
|                 |                 |huvudsak av Sida
|
|                 |                 |(7,1  miljarder|
|                 |                 |kr  varav  dock|
|                 |                 |425,3       mkr|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |Rege-          |
|                 |                 |ringskansliet).|
|                 |                 |Anslags-posten |
|                 |                 |Övrigt   dispo-|
|                 |                 |neras        av|
|                 |                 |Regerings-     |
|                 |                 |kansliet  resp.|
|                 |                 |Svenska        |
|                 |                 |institutet  och|
|                 |                 |Nordiska       |
|                 |                 |Afrikainstitutet
|
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Biståndsförvaltning|Ja             |Beträffande    |
|                 |                 |anslagspost   A|
|                 |                 |2.1 Sida (401,4|
|                 |                 |mkr),  undantag|
|                 |                 |från      RRV:s|
|                 |                 |föreskrifter   |
|                 |                 |till  10 § för-|
|                 |                 |ordningen    om|
|                 |                 |myndigheters   |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |samt       från|
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |statliga       |
|                 |                 |myndigheters   |
|                 |                 |betalningar och|
|                 |                 |
medelsförvaltning.                                  |
|                 |                 |Be-träffande   |
|                 |                 |anslagspost   A|
|                 |                 |2.2    Nordiska|
|                 |                 |Afrika-        |
|                 |                 |institutet (7,9|
|                 |                 |mkr)  un-dantag|
|                 |                 |från           |
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen                     |
|                 |                 |och        från|
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |myndigheters   |
|                 |                 |hantering    av|
|                 |                 |ingående       |
|                 |                 |mervärdesskatt |
-----------------------------------------------------
|B 1   Samarbete  |                 |               |
|med Central- och |Anslagsposterna  |
Reservationsanslag                                  |
|Östeuropa        |B 1.3 och B 1.4  |               |
|                 |disponeras   av  |               |
|                 |regeringen       |               |
|                 |                 |Under   B.  1.1|
|                 |                 |bemyndigas Sida|
|                 |Anslagsposterna  |att        göra|
|                 |B 1.1 Samarbete  |utfästelser  om|
|                 |med Central- och |500  mkr för år|
|                 |Östeuropa genom  |1999.  Under  B|
|                 |Svenska          |1.2  bemyndigas|
|                 |institutet  och  |Svenska        |
|                 |B  1.1.3 Bidrag  |institutet göra|
|                 |till Stif-telsen |utfästelser  om|
|                 |Östekonomiska    |totalt  40  mkr|
|                 |institutet   är  |för   år  1999.|
|                 |högre  i  regl.  |Under   B   1.4|
|                 |brevet   än   i  |föreskrivs  att|
|                 |budgetprop.      |institution som|
|                 |medan            |beviljas       |
|                 |anslagsposten    |statsbidrag    |
|                 |B   1.4  Övriga  |skall på begäran
|
|                 |bidrag     till  |ge RRV tillfälle
|
|                 |samarbetet  med  |granska.  Avtal|
|                 |Central-    och  |med  annat land|
|                 |Östeuropa        |eller          |
|                 |delposten 3 Till |organisation   |
|                 |regeringens      |skall innehålla|
|                 |disposition  är  |bestämmelser om|
|                 |lägre            |uppföljning osv.
|
-----------------------------------------------------
|B 2  Avsättning  |                 |               |
|för              |                 |
Reservationsanslag                                  |
|förlustrisker    |                 |               |
|vad       avser  |                 |               |
|garantier   för  |                 |               |
|finansiellt stöd |                 |               |
|och              |                 |               |
|exportkreditgarantier|             |               |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 8  |                 |               |
|Invandrare och   |Överensstämmer   |Kredit       på|
|flyktingar       |med              |räntekonto     |
|                 |riksdagsbeslutet |enligt         |
|                 |                 |budgetprop.  52|
|                 |                 |mkr  och enligt|
|                 |                 |regl.brev 51,067
|
|                 |                 |mkr. Låneram för
|
|                 |                 |finansiering av|
|                 |                 |anlägg-        |
|                 |                 |ningstillgångar|
|                 |                 |53,5     enligt|
|                 |                 |budgetprop. och|
|                 |                 |32,5 mkr enligt|
|                 |                 |regl.brev      |
-----------------------------------------------------
|A   1   Statens  |                 |               |
|invandrarverk    |Ja               |12          mkr|
|                 |                 |(anslagspost 2)|
|                 |                 |av    452   mkr|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |regeringen     |
-----------------------------------------------------
|A 2  Mottagande  |                 |               |
|av asylsökande   |Ja               |Från   anslaget|
|                 |                 |finansieras    |
|                 |                 |vissa  utgifter|
|                 |                 |för registrerad|
|                 |                 |utlänning   som|
|                 |                 |omfattas     av|
|                 |                 |lagen        om|
|                 |                 |asylsökande    |
|                 |                 |m.fl. samt vissa
|
|                 |                 |utgifter    för|
|                 |                 |annan utlänning.
|
|                 |                 |Un-dantag  från|
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen                     |
-----------------------------------------------------
|A             3  |                 |               |
|Migrationspolitiska|               |29,6       mkr,|
|åtgärder         |                 |(anslagsposterna
|
|                 |                 |1-3            |
|                 |                 |Internationell |
|                 |                 |samverkan,     |
|                 |                 |
Återinvandringsinsatser,                            |
|                 |                 |
Efterforskningsverksamhet)                          |
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |rege-ringen.   |
|                 |                 |Resten 313,2 mkr
|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |SIV. Anslagspost
|
|                 |                 |8   Bidrag  för|
|                 |                 |återvandring   |
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |bidrag     till|
|                 |                 |flyktingars    |
|                 |                 |resor      från|
|                 |                 |Sverige     för|
|                 |                 |bosättning    i|
|                 |                 |annat      land|
|                 |                 |villkoras   med|
|                 |                 |att    bidragen|
|                 |                 |skall utbetalas|
|                 |                 |i  samband  med|
|                 |                 |utresan,  efter|
|                 |                 |kontroll  bl.a.|
|                 |                 |av          att|
|                 |                 |utflyttning    |
|                 |                 |anmälts     hos|
|                 |                 |
folkbokföringsmyndigheten                           |
-----------------------------------------------------
|A             4  |                 |               |
|Utlänningsnämnden|Ja               |               |
-----------------------------------------------------
|A  5 Offentligt  |                 |               |
|biträde       i  |Ja               |Anslaget indelat
|
|utlänningsärenden|                 |i             3|
|                 |                 |anslagsposter  |
|                 |                 |som  disponeras|
|                 |                 |av   Regerings-|
|                 |                 |kansliet,      |
|                 |                 |Statens     in-|
|                 |                 |vandrarverk    |
|                 |                 |resp.       Ut-|
|                 |                 |länningsnämnden|
-----------------------------------------------------
|A 6 Utresor för  |                 |               |
|avvisade    och  |Ja               |               |
|utvisade         |                 |               |
-----------------------------------------------------
|B             1  |                 |               |
|Integrationsmyndigheten|Överensstämmer|            |
|                 |med              |               |
|                 |riksdagsbeslutet |               |
-----------------------------------------------------
|B  2  Särskilda  |                 |               |
|insatser      i  |Överensstämmer   |Anslaget       |
|utsatta          |med              |disponeras   av|
|bostadsområden   |riksdagsbeslutet |regeringen     |
-----------------------------------------------------
|B             3  |                 |               |
|Integrationsåtgärder|Överensstämmer|12 mkr av 68 mkr
|
|                 |med              |till regeringens
|
|                 |riksdagssbeslutet|disposition    |
-----------------------------------------------------
|B             4  |                 |               |
|Kommunersättningar|Ja              |Anslagssparande|
|vid              |                 |och    ingående|
|flyktingmottagande|                |reservationer  |
|                 |                 |under     vissa|
|                 |                 |äldre    anslag|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |
Regeringskansliet                                   |
|                 |                 |efter beslut av|
|                 |                 |regeringen     |
-----------------------------------------------------
|B             5  |                 |               |
|Hemutrustningslån|Ja               |               |
-----------------------------------------------------
|B 6 Ombudsmannen |                 |               |
|mot      etnisk  |Överensstämmer   |Undantag   från|
|diskriminering   |med              |förordningen om|
|                 |riksdagsbeslutet |myndigheternas |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |m.m.        och|
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen                     |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 9  |                 |               |
|Hälsovård,       |                 |Kredit       på|
|sjukvård och     |                 |räntekonto     |
|social omsorg    |                 |enligt         |
|                 |                 |budgetprop 216,|
|                 |                 |4 mkr och enligt
|
|                 |                 |regl.brev   203|
|                 |                 |mkr. Låneram för
|
|                 |                 |investering   i|
|                 |                 |anlägg-        |
|                 |                 |ningstillgångar|
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |budgetprop 201,6
|
|                 |                 |mkr  och enligt|
|                 |                 |regl.brev 201,98
|
|                 |                 |mkr            |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Sjukvårdsförmåner|Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut  av RFV-|
|                 |                 |av  de allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A 2 Bidrag till  |                 |               |
|läkemedelsförmånen|Ja              |Disponeras   av|
|                 |                 |Social-styrelsen
|
|                 |                 |för    utbetal-|
|                 |                 |ningar     till|
|                 |                 |landstingen och|
|                 |                 |RFV            |
-----------------------------------------------------
|A 3 Bidrag till  |                 |               |
|hälso-      och  |Ja               |Disponeras   av|
|sjukvård         |                 |Social-styrelsen
|
-----------------------------------------------------
|A 4 Insatser mot |                 |               |
|aids             |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |
Folkhälsoinstitutet                                 |
-----------------------------------------------------
|A  5 Ersättning  |                 |               |
|till SPRI        |Ja               |Obetecknat     |
|                 |                 |anslag.    Dis-|
|                 |                 |poneras      av|
|                 |                 |Kammarkol-legiet
|
|                 |                 |för  ersättning|
|                 |                 |till SPRI efter|
|                 |                 |fakturering    |
-----------------------------------------------------
|A 6 Bidrag till  |                 |               |
|WHO              |Ja               |               |
-----------------------------------------------------
|A 7 Bidrag till  |                 |               |
|WHO-enheten för  |Ja               |Obetecknat     |
|rapportering av  |                 |anslag         |
|läkemedelsbiverkningar|            |               |
-----------------------------------------------------
|A 8 Bidrag till  |                 |               |
|Nordiska         |Ja               |Obetecknat     |
|hälsovårdshögskolan|               |anslag         |
-----------------------------------------------------
|A             9  |                 |               |
|Folkhälsoinstitutet|Ja             |               |
-----------------------------------------------------
|A            10  |                 |               |
|Smittskyddsinstiutet,|Ja           |Viss           |
|förvaltningskostnader|             |
avgiftsfinansiering.                                |
|                 |                 |Visst  undantag|
|                 |                 |från     5    §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Avgifternas    |
|                 |                 |storlek be-stäms
|
|                 |                 |av Smittskydds-|
|                 |                 |institutet, dock
|
|                 |                 |ej i de fall som
|
|                 |                 |avses   i  15 §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen                                 |
-----------------------------------------------------
|A   1   Statens  |                 |               |
|institut    för  |Ja               |Viss           |
|psykosocial      |                 |avgiftsbelagd  |
|miljömedicin,    |                 |verk-samhet.   |
|förvaltningskostna-|               |Avgifterna  ut-|
|der              |                 |går  enligt 4 §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen                                 |
|                 |                 |och  disponeras|
|                 |                 |av myndigheten.|
|                 |                 |Institutet  får|
|                 |                 |ta  emot bidrag|
|                 |                 |från andra     |
-----------------------------------------------------
|A   12  Statens  |                 |               |
|beredning   för  |Ja               |SBU får söka och
|
|utvärdering  av  |                 |disponera      |
|medicinsk        |                 |forskningsanslag
|
|metodik          |                 |och       andra|
|                 |                 |externa  bidrag|
|                 |                 |för         den|
|                 |                 |projektbundna  |
|                 |                 |verksamheten   |
-----------------------------------------------------
|A 13 Hälso- och  |                 |               |
|sjukvårdens      |Ja               |               |
|ansvarsnämnd     |                 |               |
-----------------------------------------------------
|Läkemedelsverket |                 |               |
|                 |Ja               |
Avgiftsfinansierad                                  |
|                 |                 |verk-samhet.   |
|                 |                 |Avgifterna  be-|
|                 |                 |stäms        av|
|                 |                 |regeringen     |
|                 |                 |respektive     |
|                 |                 |Läkemedels-    |
|                 |                 |verket.  Verket|
|                 |                 |dis-ponerar    |
|                 |                 |inkomsterna.   |
|                 |                 |Bemyndigande att
|
|                 |                 |be-driva       |
|                 |                 |särskild       |
|                 |                 |uppdrags-      |
|                 |                 |verksamhet  och|
|                 |                 |verk-samhet som|
|                 |                 |anmält   or-gan|
|                 |                 |för            |
|                 |                 |medicintekniska|
|                 |                 |produkter      |
-----------------------------------------------------
|B    1    Vissa  |                 |               |
|statsbidrag inom |Ja               |
Reservationsanslag.                                 |
|äldre-      och  |                 |Disponeras   av|
|handikappområdet |                 |Socialstyrelsen|
|                 |                 |för  fördelning|
|                 |                 |till  landsting|
|                 |                 |och            |
|                 |                 |landstingsfria |
|                 |                 |kommuner       |
-----------------------------------------------------
|B 2 Statsbidrag  |                 |               |
|till             |Överensstämmer   |Disponeras   av|
|vårdartjänst     |med              |Statens institut
|
|                 |riksdagsbeslutet |för    särskilt|
|                 |                 |utbildningsstöd|
-----------------------------------------------------
|B 3 Bidrag till  |                 |               |
|verksamhet  för  |Överensstämmer   |Disponeras   av|
|personer    med  |med              |Socialstyrelsen|
|funktionshinder  |riksdagsbeslutet |för utbetalning|
|                 |                 |till      vissa|
|                 |                 |angivna        |
|                 |                 |
handikapporganisationer                             |
-----------------------------------------------------
|B 4 Bidrag till  |                 |               |
|handikapp-  och  |Ja               |Obetecknat     |
|pensionärsorganisationer|          |anslag.        |
|                 |                 |Disponeras   av|
|                 |                 |Socialstyrelsen|
|                 |                 |för  fördelning|
|                 |                 |dels      efter|
|                 |                 |regeringsbeslut|
|                 |                 |(bidrag    till|
|                 |                 |
handikapporganisationer),                           |
|                 |                 |dels       till|
|                 |                 |
pensionärsorganisationer                            |
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |förordning     |
-----------------------------------------------------
|B  5 Ersättning  |                 |               |
|för              |Ja               |Disponeras   av|
|texttelefoner    |                 |Social-styrelsen
|
|                 |                 |för utbetalning|
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |förordning     |
-----------------------------------------------------
|B 6 Bilstöd till |                 |               |
|handikappade     |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |allmänna       |
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
|                 |                 |för utbetalning|
|                 |                 |enligt  lag och|
|                 |                 |förordning     |
-----------------------------------------------------
|B  7  Kostnader  |                 |               |
|för              |Ja               |Disponeras   av|
|assistansersättning|               |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |allmänna       |
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
|                 |                 |för utbetalning|
|                 |                 |enligt  lag och|
|                 |                 |förordning     |
-----------------------------------------------------
|B   8   Statens  |                 |               |
|institut    för  |Ja               |               |
|särskilt         |                 |               |
|utbildningsstöd  |                 |               |
-----------------------------------------------------
|B 9              |                 |               |
|Handikappombudsmannen|Ja           |               |
-----------------------------------------------------
|C 1 Bidrag till  |                 |               |
|ungdomsvård och  |Ja               |Obetecknat     |
|missbrukarvård   |                 |anslag.    Dis-|
|samt alkohol-och |                 |poneras      av|
|drogförebyggande |                 |Socialsty-relsen
|
|arbete           |                 |(utvecklingsme-|
|                 |                 |del         för|
|                 |                 |fördelning till|
|                 |                 |länsstyrelserna|
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |bestämmelser av|
|                 |                 |regeringen) och|
|                 |                 |
Regeringskansliet                                   |
|                 |                 |(för   insatser|
|                 |                 |mot            |
|                 |                 |spelberoende)  |
-----------------------------------------------------
|C 2 Bidrag till  |                 |               |
|organisationer   |Ja.              |Obetecknat     |
|på  det sociala  |Regeringskansliet|anslag.    Dis-|
|området          |disponerar  0,5  |poneras dels av|
|                 |mkr av 64,3 mkr  |Social-styrelsen
|
|                 |för insatser som |för utbetalning|
|                 |rör     sexuell  |till           |
|                 |exploatering av  |organisationer,|
|                 |barn.            |bl.a. sådana som
|
|                 |                 |avses  i   viss|
|                 |                 |förordning  och|
|                 |                 |till           |
|                 |                 |kvinnojourernas|
|                 |                 |
riksorganisationer                                  |
|                 |                 |m.fl.  och till|
|                 |                 |
stödorganisationer                                  |
|                 |                 |för män, dels av
|
|                 |                 |
Folkhälsoinstitutet                                 |
|                 |                 |för utbetalning|
|                 |                 |till  CAN, dels|
|                 |                 |av             |
|                 |                 |Kammarkollegiet|
|                 |                 |som  betalas ut|
|                 |                 |till           |
|                 |                 |Samarbetsnämnden
|
|                 |                 |för  fördelning|
|                 |                 |av  statsbidrag|
|                 |                 |till      vissa|
|                 |                 |
nykterhetsorganisationer                            |
|                 |                 |m.fl.          |
-----------------------------------------------------
|C 3              |                 |               |
|Barnombudsmannen |Ja               |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
-----------------------------------------------------
|C   4   Statens  |                 |               |
|nämnd       för  |Ja               |NIA  får betala|
|internationella  |                 |ut  högst 1 583|
|adoptionsfrågor  |                 |000  kr till de|
|                 |                 |auk-toriserade |
|                 |                 |
adoptionsorganisationerna                           |
-----------------------------------------------------
|C   5   Statens  |                 |               |
|institutionsstyrelse|Ja            |
Beställningsbemyndiganden                           |
|                 |                 |högst 20 mkr per
|
|                 |                 |år 1999-2001   |
-----------------------------------------------------
|C             6  |                 |               |
|Alkoholinspektio-|Ja               |
Avgiftsfinansiering.                                |
|nen              |                 |Avgifterna     |
|                 |                 |bestäms       i|
|                 |                 |
alkoholförordningen                                 |
-----------------------------------------------------
|C             7  |                 |               |
|Alkoholsortimentnämnden|Ja         |Anslaget       |
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |Kammarkollegiet|
|                 |                 |för utbetalning|
|                 |                 |efter beslut av|
|                 |                 |nämnden.       |
|                 |                 |Undantag   från|
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen                     |
|                 |                 |och     14    §|
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |myndigheternas |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |m.m.           |
-----------------------------------------------------
|C 8 Alkohol- och |                 |               |
|narkotikapolitiska|Ja              |Disponeras   av|
|åtgärder         |                 |
Regeringskansliet                                   |
|                 |                 |efter beslut av|
|                 |                 |regeringen     |
-----------------------------------------------------
|D             1  |                 |               |
|Socialstyrelsen  |Ja               |Viss verksamhet|
|                 |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter    som|
|                 |                 |Socialstyrelsen|
|                 |                 |bestämmer. Vissa
|
|                 |                 |avgifter bestäms
|
|                 |                 |av   regeringen|
|                 |                 |och  disponeras|
|                 |                 |av             |
|                 |                 |Socialstyrelsen.
|
|                 |                 |Socialstyrelsen|
|                 |                 |får   disponera|
|                 |                 |avgiftsintäkter|
|                 |                 |motsvarande 5 %|
|                 |                 |av myndighetens|
|                 |                 |
förvaltningskostnader                               |
|                 |                 |inkl.          |
|                 |                 |avgiftsbelagd  |
|                 |                 |verksamhet.    |
|                 |                 |
Beställningsbemyndigande                            |
|                 |                 |15 mkr         |
-----------------------------------------------------
|E             1  |                 |               |
|Socialvetenskapliga|Ja             |               |
|forskningsrådet: |                 |               |
|Forskning        |                 |               |
-----------------------------------------------------
|E             2  |                 |               |
|Socialvetenskapliga|               |
Beställningsbemyndigande                            |
|forskningsrådet: |                 |90  mkr, 60 mkr|
|Förvaltning      |                 |och 80 mkr åren|
|                 |                 |1999 - 2001    |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 10 |                 |               |
|Ekonomisk        |                 |Kredit       på|
|trygghet vid     |                 |räntekonto   på|
|sjukdom och      |                 |72,5 mkr enligt|
|handikapp        |                 |budget      och|
|                 |                 |enligt regl.brev
|
|                 |                 |558,6      mkr.|
|                 |                 |Låneram     för|
|                 |                 |investering   i|
|                 |                 |
anläggningstillgångar                               |
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |budgetprop.   1|
|                 |                 |086  mkr  och 1|
|                 |                 |170 mkr  enligt|
|                 |                 |regl. brev     |
-----------------------------------------------------
|A 1 Sjukpenning  |                 |               |
|och              |Överensstämmer   |Bemyndigande för
|
|rehabilitering   |med              |RFV  att  räkna|
|m.m.             |riksdagsbeslutet |upp livräntorna|
|                 |                 |från        den|
|                 |                 |frivilliga     |
|                 |                 |
yrkesskadeförsäkringen                              |
|                 |                 |med          en|
|                 |                 |procentsats som|
|                 |                 |motsvarar      |
|                 |                 |basbelopps-    |
|                 |                 |ökningen. Enligt
|
|                 |                 |budgetprop.    |
|                 |                 |räknas   skade-|
|                 |                 |
ståndslivräntorna                                   |
|                 |                 |nor-malt    upp|
|                 |                 |endast       om|
|                 |                 |basbeloppet    |
|                 |                 |stigit med  5 %|
|                 |                 |sedan föregående
|
|                 |                 |uppräkning,    |
|                 |                 |vilket     inte|
|                 |                 |antogs inträffa|
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Förtidspensioner |Ja               |Avdragen    för|
|                 |                 |pensionsförmåner
|
|                 |                 |vid sjukhusvård|
|                 |                 |för pensionärer|
|                 |                 |enligt 2 kap. 12
|
|                 |                 |§ LAF omförs för
|
|                 |                 |jan-febr till A|
|                 |                 |1              |
|                 |                 |
sjukvårdsförmåner                                   |
-----------------------------------------------------
|A 3              |                 |               |
|Handikappersättningar|Ja           |               |
-----------------------------------------------------
|B             1  |                 |               |
|Riksförsäkringsverket|Ja           |Högst  1, 5 mkr|
|                 |                 |får  disponeras|
|                 |                 |för finansiering
|
|                 |                 |av      svenskt|
|                 |                 |ordförandeskap i
|
|                 |                 |ISSA.     RFV:s|
|                 |                 |administration |
|                 |                 |av   ATP   samt|
|                 |                 |arbetsskade- och
|
|                 |                 |
yrkesskadeförsäkringar-                             |
|                 |                 |na        skall|
|                 |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter       |
|                 |                 |fastställda  av|
|                 |                 |regeringen  och|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |RFV. RFV får ut-
|
|                 |                 |föra           |
|                 |                 |
datorbearbetningar                                  |
|                 |                 |för     externa|
|                 |                 |beställare  ut-|
|                 |                 |över           |
|                 |                 |avgiftsförord- |
|                 |                 |ningen     samt|
|                 |                 |tillhanda-hålla|
|                 |                 |vissa     andra|
|                 |                 |tjänster.   RFV|
|                 |                 |bestämmer dessa|
|                 |                 |avgifter och de|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |RFV            |
-----------------------------------------------------
|B   2  Allmänna  |                 |               |
|försäkringskassor|Ja               |RRV         får|
|                 |                 |rekvirera      |
|                 |                 |0,96 mkr    för|
|                 |                 |revision     av|
|                 |                 |
försäkringskassornas                                |
|                 |                 |delårsrapporter.
|
|                 |                 |
Avgiftsfinansierad                                  |
|                 |                 |verksamhet  får|
|                 |                 |bedrivas    med|
|                 |                 |tillämpning  av|
|                 |                 |
avgiftsförordningen                                 |
|                 |                 |med       vissa|
|                 |                 |undantag.      |
|                 |                 |Inkomsterna får|
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |kassorna. Samråd
|
|                 |                 |med    RFV   om|
|                 |                 |avgifterna. ATP-
|
|                 |                 |och            |
|                 |                 |
arbetsskadeverksamheten                             |
|                 |                 |skall          |
|                 |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter       |
|                 |                 |fastställda  av|
|                 |                 |rege-ringen.   |
|                 |                 |Disponeras   av|
|                 |                 |kassorna  efter|
|                 |                 |beslut  av RFV.|
|                 |                 |Överuttag av av-
|
|                 |                 |gifter 1996 med|
|                 |                 |143  mkr  skall|
|                 |                 |regleras med 13|
|                 |                 |mkr för 1998   |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 11 |                 |               |
|Ekonomisk        |                 |               |
|trygghet vid     |                 |               |
|ålderdom         |                 |               |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Ålderspensioner  |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna.                                |
|                 |                 |Kostnader   för|
|                 |                 |utbetalningar  |
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |konventioner   |
|                 |                 |åligger    RFV.|
|                 |                 |Motsvarande    |
|                 |                 |inkomster      |
|                 |                 |tillgodogörs   |
|                 |                 |anslaget.      |
|                 |                 |Avdragen     på|
|                 |                 |pensionsförmåner
|
|                 |                 |vid sjukhusvård|
|                 |                 |för pensionärer|
|                 |                 |enligt 2 kap. 12
|
|                 |                 |§ LAF omförs för
|
|                 |                 |januari     och|
|                 |                 |februari   till|
|                 |                 |anslag    A   1|
|                 |                 |
sjukvårdsförmåner                                   |
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Efterlevandepensioner|Ja           |Disponeras   av|
|till vuxna       |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A             3  |                 |               |
|Bostadstillägg   |                 |Disponeras   av|
|till pensionärer |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 12 |                 |               |
|Ekonomisk        |                 |               |
|trygghet för     |                 |               |
|familjer och     |                 |               |
|barn             |                 |               |
-----------------------------------------------------
|A   1  Allmänna  |                 |               |
|barnbidrag       |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Föräldraförsäkring|Ja              |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A             3  |                 |               |
|Underhållsstöd   |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A  4 Bidrag för  |                 |               |
|kostnader   för  |Ja               |Disponeras   av|
|internationella  |                 |RFV och - efter|
|adoptioner       |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A             5  |                 |               |
|Barnpensioner    |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |RFV och - efter|
|                 |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|A 6              |                 |               |
|Vårdnadsbidrag:  |Ja               |Disponeras   av|
|Funktionshindrade|                 |RFV och - efter|
|barn             |                 |beslut av RFV -|
|                 |                 |av     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna                                 |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 13 |                 |               |
|Ekonomisk        |                 |               |
|trygghet vid     |                 |               |
|arbetslöshet     |                 |               |
-----------------------------------------------------
|                 |                 |               |
|                 |Ja               |Disponeras   av|
|                 |                 |AMS och av RFV -
|
|A 1 Bidrag till  |                 |eller     efter|
|arbetslöshetsersättning|           |beslut av RFV -|
|                 |                 |de     allmänna|
|                 |                 |försäkrings-   |
|                 |                 |kassorna       |
|                 |                 |(generations-  |
|                 |                 |växling)       |
-----------------------------------------------------
|A 2 Bidrag till  |                 |               |
|lönegarantiersättning|Ja           |Disponeras   av|
|                 |                 |Kammar-        |
|                 |                 |kollegiet.     |
|                 |                 |Rörlig   kredit|
|                 |                 |hos            |
|                 |                 |
Riksgäldskontoret                                   |
|                 |                 |på  2 miljarder|
|                 |                 |kr för täckande|
|                 |                 |av skuld       |
-----------------------------------------------------
|Utgiftsområde 14 |                 |               |
|Arbetsmarknad    |                 |Räntekonton med|
|och arbetsliv    |                 |kredit   enligt|
|                 |                 |budgetprop.    |
|                 |                 |468,5  mkr  och|
|                 |                 |enligt regl.brev
|
|                 |                 |493,6      mkr.|
|                 |                 |Låneram     för|
|                 |                 |investeringar i|
|                 |                 |
anläggningstillgångar                               |
|                 |                 |enligt         |
|                 |                 |budgetprop.    |
|                 |                 |724,7  mkr  och|
|                 |                 |enligt regl.brev
|
|                 |                 |726,2 mkr      |
-----------------------------------------------------
|A             1  |                 |               |
|Arbetsmarknadsverkets|Ja           |Disponeras   av|
|förvaltningskostnader|             |AMS samt (IASTE-
|
|                 |                 |praktik) av EU-|
|                 |                 |programkontoret|
|                 |                 |för  utbildning|
|                 |                 |och            |
|                 |                 |
kompetensutveckling.                                |
|                 |                 |Verksamheten vid
|
|                 |                 |Aske   kursgård|
|                 |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter.      |
|                 |                 |Avgifternas    |
|                 |                 |storlek bestäms|
|                 |                 |av  AMS dock ej|
|                 |                 |avgifter enligt|
|                 |                 |15            §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen.                                |
|                 |                 |Arbetslivs-    |
|                 |                 |tjänster       |
|                 |                 |finansieras med|
|                 |                 |avgifter.   AMS|
|                 |                 |skall   ta   ut|
|                 |                 |avgifter    för|
|                 |                 |uppdrags-      |
|                 |                 |verksamhet inom|
|                 |                 |om-rådet       |
|                 |                 |yrkesinriktad  |
|                 |                 |reha-bilitering|
|                 |                 |riktad     till|
|                 |                 |arbetsgivare och
|
|                 |                 |myndigheter.   |
|                 |                 |Avgifternas    |
|                 |                 |storlek bestäms|
|                 |                 |av (dock ej 15 §
|
|                 |                 |avgifts-       |
|                 |                 |förordningen)  |
|                 |                 |och  disponeras|
|                 |                 |av AMS. Undantag
|
|                 |                 |från  AE-regler|
|                 |                 |beträffande    |
|                 |                 |vissa  tjänster|
|                 |                 |(4  § andra  st|
|                 |                 |
avgiftsförordningen)                                |
-----------------------------------------------------
|A             2  |                 |               |
|Arbetsmarknadspolitiska|           |Regeringen     |
|åtgärder         |                 |disponerar  310|
|                 |                 |mkr    av    21|
|                 |                 |miljarder.   33|
|                 |                 |mkr  disponeras|
|                 |                 |av Svenska  EU-|
|                 |                 |pro-gramkontoret
|
|                 |                 |för utbild-ning|
|                 |                 |och kompetensut-
|
|                 |                 |veckling    för|
|                 |                 |
interpraktikstipendier                              |
|                 |                 |till        700|
|                 |                 |personer.   AMS|
|                 |                 |skall   fördela|
|                 |                 |
dispositionsrätten                                  |
|                 |                 |till anslagspost
|
|                 |                 |1              |
|                 |                 |
Arbetsmarknadspolitiska                             |
|                 |                 |åtgärder   till|
|                 |                 |RFV eller, efter
|
|                 |                 |beslut  av RFV,|
|                 |                 |de     allmänna|
|                 |                 |
försäkringskassorna,                                |
|                 |                 |till           |
|                 |                 |Länsstyrelsen i|
|                 |                 |Got-lands   län|
|                 |                 |samt       till|
|                 |                 |Svenska        |
|                 |                 |institutet  vad|
|                 |                 |avser belopp som
|
|                 |                 |får användas för
|
|                 |                 |att      stärka|
|                 |                 |
förutsättningarna                                   |
|                 |                 |för svenskar att
|
|                 |                 |studera språk i|
|                 |                 |andra          |
|                 |                 |Östersjöländer |
|                 |                 |och ge studenter
|
|                 |                 |från           |
|                 |                 |Östersjöländer |
|                 |                 |möjlighet   att|
|                 |                 |studera       i|
|                 |                 |Sverige     (30|
|                 |                 |mkr).          |
|                 |                 |Anslagsposten  |
|                 |                 |får   an-vändas|
|                 |                 |bl.a.       för|
|                 |                 |insatser av icke
|
|                 |                 |traditionellt  |
|                 |                 |slag  (750 mkr)|
|                 |                 |som inte inryms|
|                 |                 |inom  ordinarie|
|                 |                 |regelverk,     |
|                 |                 |varvid särskilda
|
|                 |                 |gruppers  behov|
|                 |                 |skall          |
|                 |                 |uppmärksammas, |
|                 |                 |för  ersättning|
|                 |                 |till kommuner i|
|                 |                 |samband     med|
|                 |                 |insatser för att
|
|                 |                 |skapa          |
|                 |                 |feriearbeten för
|
|                 |                 |gymnasieungdomar
|
|                 |                 |(100  mkr)  och|
|                 |                 |för program för|
|                 |                 |sysselsättning |
|                 |                 |inom    Svenska|
|                 |                 |kyrkan (minst 50
|
|                 |                 |mkr)           |
-----------------------------------------------------
|A  3  Särskilda  |                 |               |
|åtgärder    för  |Ja               |Disponeras   av|
|arbetshandikappade|                |AMS  bl.a.  för|
|                 |                 |insatser (50 mkr
|
|                 |                 |av    ca    6,6|
|                 |                 |miljarder kr) av
|
|                 |                 |icke           |
|                 |                 |traditionellt  |
|                 |                 |slag  som  inte|
|                 |                 |inryms     inom|
|                 |                 |ordinarie      |
|                 |                 |regelverk   med|
|                 |                 |vissa   angivna|
|                 |                 |prioriteringar |
-----------------------------------------------------
|A  4 Europeiska  |                 |               |
|socialfonden,    |Ja               |Disponeras   av|
|m.m.             |                 |AMS, Svenska EU-
|
|                 |                 |program-kontoret
|
|                 |                 |för  utbildning|
|                 |                 |och            |
|                 |                 |kompetensutveck-
|
|                 |                 |ling respektive|
|                 |                 |fem     angivna|
|                 |                 |länsstyrelser  |
-----------------------------------------------------
|A  5 Institutet  |                 |               |
|för     arbets-  |Ja               |Institutet  får|
|marknadspolitisk |                 |ta  emot bidrag|
|utvärdering      |                 |från   statliga|
|                 |                 |och       icke-|
|                 |                 |statliga       |
|                 |                 |finansiärer.   |
|                 |                 |Inomsterna     |
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |myndigheten    |
-----------------------------------------------------
|A    6    Vissa  |                 |               |
|kostnader   för  |Ja               |Disponeras   av|
|införandet av en |                 |AMS  för bidrag|
|allmän      och  |                 |till      vissa|
|sammanhållen     |                 |nödvändiga     |
|arbetslöshetsförsäkring|           |
administrationskostnader                            |
|                 |                 |som         den|
|                 |                 |kompletterande |
|                 |                 |
arbetslöshetskassan                                 |
|                 |                 |har            |
-----------------------------------------------------
|B             1  |                 |               |
|Arbetarskyddsverket,|Ja            |Disponeras   av|
|förvaltningskostnader|             |
Arbetsskyddsstyrelsen.Verkets                       |
|                 |                 |särskilda      |
|                 |                 |informations-  |
|                 |                 |verksamhet,    |
|                 |                 |(infor-        |
|                 |                 |mationsmaterial,
|
|                 |                 |konfe-renser   |
|                 |                 |m.m.) får finan-
|
|                 |                 |sieras      med|
|                 |                 |avgifter.   Av-|
|                 |                 |gifterna bestäms
|
|                 |                 |av          Ar-|
|                 |                 |
betarskyddsstyrelsen                                |
|                 |                 |och  disponeras|
|                 |                 |av             |
|                 |                 |
Arbetarskyddsverket,                                |
|                 |                 |dock ej avgifter
|
|                 |                 |enligt   15   §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen                                 |
-----------------------------------------------------
|B             2  |                 |               |
|Arbetslivsinstitutet,|Ja           |Vid  institutet|
|förvaltningskostnader|             |får   högst  36|
|                 |                 |tjänster    som|
|                 |                 |professor finnas
|
|                 |                 |inrättade      |
-----------------------------------------------------
|B  3 Bidrag och  |                 |               |
|uppdrag    inom  |Ja               |Disponeras   av|
|arbetslivsområdet|                 |ALI. Högst vissa
|
|                 |                 |angivna  belopp|
|                 |                 |får    avsättas|
|                 |                 |bl.a.      till|
|                 |                 |verksamhet  med|
|                 |                 |regionala      |
|                 |                 |skyddsombud,   |
|                 |                 |arbetsmarknadens
|
|                 |                 |parter för vissa
|
|                 |                 |angivna ändamål|
|                 |                 |samt       till|
|                 |                 |
prenumerationskostnader                             |
|                 |                 |för   tidningen|
|                 |                 |Arbetsmiljö.   |
|                 |                 |
Beställningsbemydigan-                              |
|                 |                 |de  (beslut  om|
|                 |                 |medel för bidrag
|
|                 |                 |och uppdrag) på|
|                 |                 |180        mkr.|
|                 |                 |Regeringen     |
|                 |                 |disponerar 2 mkr
|
|                 |                 |av anslaget som|
|                 |                 |uppgår     till|
|                 |                 |261,5 mkr      |
-----------------------------------------------------
|B  4  Rådet för  |                 |               |
|arbetslivsforskning,|Ja            |               |
|förvaltningskostnader|             |               |
-----------------------------------------------------
|B 5   Forskning  |                 |               |
|och  utveckling  |Ja               |
Beställningsbemyndigande                            |
|inom             |                 |(besluta     om|
|arbetslivsområdet|                 |bidrag      som|
|                 |                 |medför utgifter)
|
|                 |                 |på 160 mkr     |
-----------------------------------------------------
|B 6 Bidrag till  |                 |               |
|Samhall AB       |Ja               |               |
-----------------------------------------------------
|B  7 Amugruppen  |                 |               |
|AB               |Ja               |Anslaget       |
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |
Regeringskansliet                                   |
|                 |                 |för       vissa|
|                 |                 |
avvecklingskostnader                                |
|                 |                 |-  framför allt|
|                 |                 |avseende       |
|                 |                 |outhyrda lokaler
|
|                 |                 |-   inom   Amu-|
|                 |                 |gruppen AB     |
-----------------------------------------------------
|B             8  |                 |               |
|Arbetsdomstolen  |                 |Effektmål:  att|
|                 |                 |snabbt      och|
|                 |                 |effektivt, samt|
|                 |                 |med iakttagande|
|                 |                 |av höga krav på|
|                 |                 |rättssäkerhet, |
|                 |                 |avgöra  tvister|
|                 |                 |som  förs  till|
|                 |                 |domstolen,  att|
|                 |                 |leda           |
|                 |                 |
rättsutvecklingen                                   |
|                 |                 |och  främja  en|
|                 |                 |enhetlig       |
|                 |                 |
rättstillämpning.                                   |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |               |
|                 |                 |Verksamhetsmål:|
|                 |                 |Den            |
|                 |                 |genomsnittliga |
|                 |                 |hand-          |
|                 |                 |läggningstiden |
|                 |                 |bör  minska och|
|                 |                 |AD        skall|
|                 |                 |eftersträva  en|
|                 |                 |målbalans    på|
|                 |                 |högst 150 - 200|
|                 |                 |mål.           |
|                 |                 |Arbetsdomstolen|
|                 |                 |prövar frågor om
|
|                 |                 |ersättning till|
|                 |                 |vice ordförande|
|                 |                 |för     mistade|
|                 |                 |avlöningsför-  |
|                 |                 |måner (högst 60|
|                 |                 |dgr    per   år|
|                 |                 |utöver         |
|                 |                 |tjänstgörings- |
|                 |                 |tid         som|
|                 |                 |ordförande)    |
-----------------------------------------------------
|B 9     Statens  |                 |               |
|förlikningsmannaexpedition|Ja, 2 339 000 kr|
Förvaltningskostnader                               |
|                 |                 |högst  900  000|
|                 |                 |kr.         Den|
|                 |                 |administrative |
|                 |                 |chefen förordnas
|
|                 |                 |50-   procents-|
|                 |                 |tjänst      för|
|                 |                 |bestämd    tid,|
|                 |                 |högst  tre  år.|
|                 |                 |Styrelsen      |
|                 |                 |beslutar arvode|
|                 |                 |till           |
|                 |                 |administrative |
|                 |                 |chefen. Undantag
|
|                 |                 |från           |
|                 |                 |
kapitalförsörjningsförordningen                     |
|                 |                 |när  det gäller|
|                 |                 |finansiering av|
|                 |                 |
anläggningstillgångar                               |
-----------------------------------------------------
|B   10  Statens  |                 |               |
|nämnd       för  |Ja               |Undantag från 10
|
|arbetstagares    |                 |och    14    §§|
|uppfinningar,    |                 |förordningen om|
|förvaltningskostnader|             |myndigheternas |
|                 |                 |årsredovisning |
|                 |                 |(ingen         |
|                 |                 |
resultatredovisning                                 |
|                 |                 |eller          |
|                 |                 |delårsrapport) |
-----------------------------------------------------
|B 11 Bidrag till |                 |               |
|Stiftelsen       |Ja               |Obetecknat     |
|Utbildning       |                 |anslag. Anslaget
|
|Nordkalotten     |                 |skall  användas|
|                 |                 |för            |
|                 |                 |
personalutvecklings-                                |
|                 |                 |och            |
|                 |                 |
marknadsföringsinsatser,                            |
|                 |                 |sociala insatser
|
|                 |                 |för    eleverna|
|                 |                 |samt  för   att|
|                 |                 |anpassa        |
|                 |                 |utbildningen   |
|                 |                 |till      olika|
|                 |                 |länders behov  |
-----------------------------------------------------
|B            12  |                 |               |
|Internationella  |Ja               |               |
|avgifter         |                 |               |
-----------------------------------------------------
|C1               |                 |               |
|Jämställdhetsombudsmannen|Ja       |               |
-----------------------------------------------------
|C  2  Särskilda  |                 |               |
|jämställdhetsåtgärder|Ja           |Disponeras   av|
|                 |                 |regeringen dels|
|                 |                 |för åtgärder och
|
|                 |                 |projekt m.m. som
|
|                 |                 |syftar till att|
|                 |                 |främja         |
|                 |                 |jämställdhet   |
|                 |                 |mellan  kvinnor|
|                 |                 |och män, dels (3
|
|                 |                 |150  tkr)   för|
|                 |                 |
informationssatsningar                              |
|                 |                 |i syfte att öka|
|                 |                 |fäders uttag av|
|                 |                 |föräldraledighet
|
-----------------------------------------------------
|C 3 Bidrag till  |                 |               |
|kvinnoorganisationernas|Ja         |Obetecknat     |
|centrala         |                 |anslag,        |
|verksamhet       |                 |disponeras   av|
|                 |                 |regeringen  för|
|                 |                 |bidrag   enligt|
|                 |                 |förordning     |
-----------------------------------------------------
|D             1  |                 |               |
|Stabsuppgifter   |Ja               |Disponeras   av|
|vid              |                 |Rege-          |
|Arbetsgivarverket|                 |ringskansliet  |
-----------------------------------------------------
|D   2  Statliga  |                 |               |
|tjänstepensioner |Ja               |SPV  disponerar|
|m.m.             |                 |
administrationskostnader.                           |
|                 |                 |RFV         får|
|                 |                 |rekvirera medel|
|                 |                 |hos   SPV   för|
|                 |                 |ersättning  för|
|                 |                 |administration |
|                 |                 |av      statens|
|                 |                 |
personskadeärenden                                  |
-----------------------------------------------------
|D 3 Bidrag till  |                 |               |
|förnyelsefonder  |Ja               |Undantag   från|
|på det statligt  |                 |
kapitalförsörjningskungörel-                        |
|reglerade        |                 |sens  regler om|
|området          |                 |ränte-konto med|
|                 |                 |kredit     samt|
|                 |                 |förordningen om|
|                 |                 |myn-digheternas|
|                 |                 |årsredovis-ning|
|                 |                 |m.m.           |
-----------------------------------------------------
|Arbetsgivarverket|                 |               |
|                 |                 |Finansiering   |
|                 |                 |genom          |
|                 |                 |medlemsavgifter|
|                 |                 |och            |
|                 |                 |serviceavgifter.
|
|                 |                 |Avgifternas    |
|                 |                 |storlek bestäms|
|                 |                 |och  disponeras|
|                 |                 |av verket.     |
-----------------------------------------------------
|Statens   löne-  |                 |               |
|och pensionsverk |                 |Finansiering   |
|                 |                 |genom  avgifter|
|                 |                 |som beslutas av|
|                 |                 |SPV,  dock   ej|
|                 |                 |avgifter enligt|
|                 |                 |15            §|
|                 |                 |
avgiftsförordningen                                 |
|                 |                 |eller  för  vad|
|                 |                 |som fastställs i
|
|                 |                 |särskilda beslut
|
|                 |                 |av  regeringen.|
|                 |                 |Inkomsterna    |
|                 |                 |disponeras   av|
|                 |                 |verket.        |
-----------------------------------------------------


-----------------------------------
Förteckning över författningar som
innehåller bestämmelser om
överklagande till regeringen


Förordning  (1908:74 s.1) angående
jordregister




Lag   (1919:426)  om  flottning  i
allmän flottled




Kungörelse   (1954:555)   angående
mätbrev för fart genom Suezkanalen




Kungörelse   (1954:556)   angående
mätbrev     för     fart     genom
Panamakanalen




Lag          (1956:245)         om
uppgiftsskyldighet  rörande  pris-
och konkurrensförhållanden




Luftfartslag (1957:297)




Lag     (1959:73)     med    vissa
bestämmelser      om      inländsk
försäkringsrörelse vid krig m.m.




Förordning  (1959:369) om statligt
stöd åt landsbygdens elförsörjning




Förordning (1962:652)  om Sveriges
författarfond




Lag  (1963:583)  om  avveckling av
fideikommiss




Exportvagnskungörelse (1964:39)




Lag   (1965:269)   med   särskilda
bestämmelser   om   kommuns  eller
annan  menighets  utdebitering  av
skatt m.m.




Lag          (1966:314)         om
kontinentalsockeln




Lag  (1967:531)  om  tryggande  av
pensionsutfästelse m.m.




KK (1968:379)  om  uppläggande  av
nytt fastighetsregister m.m.




Lag (1970:244) om allmänna vatten-
och avloppsanläggningar




Fastighetsbildningslag (1970:988)




Rennäringslag (1971:437)




Livsmedelslag (1971:511)




Livsmedelsförordning (1971:807)




Väglag (1971:948)




Vägkungörelse (1971:954)




Stadsregisterkungörelse
(1971:1010)




Lag         (1971:1078)         om
försvarsuppfinningar




Resegarantilag (1972:204)




Permutationslag (1972:205)




Lag  (1972:260) om internationellt
samarbete  rörande  verkställighet
av brottmålsdom




Lag          (1972:262)         om
understödsföreningar




Kungörelse  (1972:463)  med  vissa
bestämmelser     om     elektriska
svagströmsledningar




Terrängtrafikkungörelse (1972:594)




Fordonskungörelse (1972:595)




Bilregisterkungörelse (1972:599)




Turistvagnskungörelse (1972:601)




Vägtrafikkungörelse    (1972:603),
som upphör att gälla den 1 oktober
1999




Kungörelse (1972:605) om införande
av ny vägtrafiklagstiftning




Förordning (1972:648) med taxa för
Vägverket




Expropriationslag (1972:719)




Kungörelse      (1973:766)      om
interimslicens för fordon




Ledningsrättslag (1973:1144)




Anläggningslag (1973:1149)




Lag     (1974:13)     om     vissa
anställningsfrämjande åtgärder




Militär        vägtrafikkungörelse
(1974:97)




Förordning (1974:235) om tillstånd
till  sjöfart i inrikes trafik med
utländskt fartyg m.m.




Förordning  (1975:49)  om gemensam
kontrollstämpel  m.m. för  arbeten
av guld, silver eller platina




Lag  (1975:490) om  beslutanderätt
för Sveriges exportråd beträffande
handelssekreterare m.m.




Aktiebolagslag (1975:1385)




Bokföringslag (1976:125)




Lagen (1976:295) om skyldighet för
näringsidkare   att  medverka  vid
lagring för försörjningsberedskap




Lag (1976:371) om  behandlingen av
häktade och anhållna m.fl.




Naturvårdsförordning (1976:484)




Förordning      (1977:486)      om
statsbidrag  till   organisationer
som bedriver nykterhetsarbete




Förordning (1978:834)  om prövning
av utländskt beslut om adoption




Förordning  om  tilläggsavgift   i
kollektiv persontrafik




Förordning  (1977:178)  med  vissa
bestämmelser   om  internationellt
samarbete  rörande  verkställighet
av brottmålsdom




Förordning      (1977:994)      om
försäljning och förvaring av vissa
flyktiga lösningsmedel




Arbetsmiljölag (1977:1160)




Förordning  (1978:164)   om  vissa
rörledningar




Förfogandelag (1978:262)




Ransoneringslag (1978:268)




Förordning  (1978:313) om taxa för
yrkesmässig bostadsförmedling




Lag (1978:401) om exportkreditstöd
-----------------------------------


Förordning (1978:387) om prövning
av fråga om ersättning av
statsmedel för förlust vid
förvaltning av bostadshus i vissa
fall




Lag (1978:801) om internationellt
samarbete rörande kriminalvård i
frihet




Förordning (1979:38) om läkarintyg
för sjöfolk




Jordbruksbokföringslag (1979:141)




Lag (1979:411) om ändringar i
Sveriges indelning i kommuner och
landsting




Sekretesslag (1980:100)




Epizootilagen (1980:369)




Lag (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg




Förordning (1980:803) om
regionalpolitiskt stöd




Lag (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan




Lag (1980:1102) om handelsbolag
och enkla bolag




Lag (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag




Förordning (1981:671) om
finansiering av framtida utgifter
för använt kärnbränsle m.m.




Lag (1981:1354) om allmänna
värmesystem




Förordning (1982:219) om allmänna
värmesystem




Arbetstidslag (1982:673)




Försäkringsrörelselag (1982:713)




Förordning (1982:923) om transport
av farligt gods




Lag (1982:1004) om skyldighet för
näringsidkare,
arbetsmarknadsorganisationer m.fl.
att delta i totalförsvarsplanering




Förordning (1983:140) om
statsbidrag för omhändertagande av
oljeavfall m.m. från fartyg




Lag (1983:293) om inrättande,
utvidgning och avlysning av allmän
farled och allmän hamn




Lag (1983:294) om inrättande,
utvidgning och avlysning av allmän
flottled




Mönstringslag (1983:929)




Förordning (1983:1025) om
statsbidrag för hissinstallationer
i bostadshus m.m.




Lag (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet




Förordning (1984:14) om
kärnteknisk verksamhet




Förordning (1984:554) om
statsbidrag under viss tid till
anordnande av daghem och
fritidshem




Lag (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol




Lag (1985:620) om vissa
torvfyndigheter




Förordning (1985:626) om vissa
torvfyndigheter




Lag (1985:635) om
försörjningsberedskap på
naturgasområdet




Lag (1985:1089) om
fösöksverksamhet inom hälso- och
sjukvårdens område




Utsökningsregisterlag (1986:617)




Förordning (1986:683) om förbud
mot asbesthaltiga friktionsbelägg
i fordon




Förordning (1986:777) om
byggnadstillstånd




Plan- och bygglag (1987:10)




Förordning (1987:409) om bidrag
till arbetshjälpmedel m.m.




Bankrörelselag (1987:617)




Lag (1987:667) om ekonomiska
föreningar




Fartygssäkerhetslag (1988:49)




Strålskyddsförordning (1988:293)




Djurskyddslag (1988:534)




Lag (1988:950) om kulturminnen
m.m.




Förordning (1988:1108) om
direktregistrering i bilregistret




Förordning (1988:1378) om avgifter
för trafik på statens
spåranläggningar




Lag (1988:1597) om finansiering av
hanteringen av visst radioaktivt
avfall m.m.




Handelskammarförordning (1990:733)




Förordning (1990:818) om bidrag
för experimentbyggande m.m.




Förordning (1990:916) om vissa lån
till forskningsinriktat
experimentbyggande




Förordning (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande
m.m.




Förordning (1990:928) om statlig
ersättning för ekonomisk hjälp
till flyktingar som beviljats
uppehållstillstånd under åren
1988-1990.




Begravningslag (1990:1144)




Järnvägssäkerhetslag (1990:1157)




Minerallag (1991:45)




Förordning (1991:338) om vissa
dryckesförpackningar




Lag (1991:876) om register för
betalningsföreläggande och
handräckning




Lag (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal
primärvård




Tillträdesförordning (1992:118)


-----------------------------------


Mineralförordning (1992:285)




Kyrkolag (1992:300)




Förordning (1992:308) om utländska
filialer




Förordning (1993:185) om
arbetsförhållanden vid vissa
internationella vägtransporter




Rennäringsförordning (1993:384)




Fordonsskatteförordning
(1993:1028)




Förordning (1994:519) om
statsbidrag till utbildning av
utlandssvenska barn och ungdomar




Förordning (1994:536) om
folkrättslig granskning av
vapenprojekt




Förordning (1994:1162) om
skeppsmätning




Stiftelselag (1994:1220)




Lag (1994:1720) om civilt försvar




Elförordningen (1994:1250)




Förordning (1994:1933) om register
över europeiska ekonomiska
intressegrupperingar




Förordning (1995:521) om behöriga
myndigheter, m.m. i fråga om kör-
och vilotider samt färdskrivare
vid vägtransporter




Förordning (1995:701) om
gränsöverskridande transporter av
avfall




Årsredovisningslag (1995:1554)




Lag (1995:1560) om årsredovisning
för försäkringsföretag




Lag (1995:1649) om byggande av
järnväg




Vapenförordning (1996:70)




Förordning (1996:734) om statens
spåranläggningar




Förordning (1996:1378) om statligt
investeringsbidrag för ekologiskt
hållbar samhällsutveckling




Förordning (1996:1593) om bidrag
till allmänna samlingslokaler




Skattebetalningslag (1997:483)




Förordning (1998:23) om statligt
bidrag till lokala
investeringsprogram som ökar den
ekologiska hållbarheten i
samhället




Lag (1998:293) om utländska
försäkringsgivares verksamhet i
Sverige




Yrkestrafiklag (1998:490)




Förordning (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd




Förordning (1998:947) om
bekämpningsmedel




Miljöbalk




-----------------------------------


Permutationsärenden




Justitiedepartementet




Under år 1995  inkom  en ansökan om
permutation och ett överklagande av
beslut av Kammarkollegiet.  Den ena
bifölls och den andra avslogs under
perioden.  Under  år 1996 inkom  en
ansökan  om  permutation   och  två
överklaganden    av    beslut    av
Kammarkollegiet  som avgjorts under
perioden.  Ansökan  tillstyrktes  i
huvudsak  av   Kammarkollegiet  och
bifölls   delvis   av   regeringen.
Överklagandena    avslogs     sedan
Kammarkollegiet           avstyrkt.
Beträffande  ärendet Ju95/1965  kan
anmärkas    att   regeringsbeslutet
meddelades  först  den  1  februari
1996  trots att  ärendet  tycks  ha
varit färdigt  för  avgörande redan
den 10 maj 1995.




Försvarsdepartementet




Endast  ett permutationsärende  har
förekommit  i Försvarsdepartementet
under  den  aktuella  perioden.  En
ansökan kom in från Kammarkollegiet
i februari 1996  och återkallades i
februari 1997.




Socialdepartementet




I   Socialdepartementet   har   ett
tjugotal        permutationsärenden
inkommit och prövats  i  sak  under
tiden  1995-1997.  Fem ärenden från
1996       överlämnades       genom
departementsbeslut  den  9  januari
1997  till  Kammarkollegiet. I  tre
andra  fall  var   det   fråga   om
ansökningar  om  permutation  medan
resten  var överklaganden av beslut
av  Kammarkollegiet.  Ansökningarna
bifölls,  i  vart  fall  delvis,  i
enlighet    med    yttranden   från
Kammarkollegiet.   Ett    par    av
överklagandena    bifölls   delvis,
medan   övriga  avslogs,   allt   i
enlighet    med    yttranden   från
Kammarkollegiet.        Beträffande
ärendena S95/2681 och S96/1494  kan
anmärkas   att   ganska   lång  tid
förflutit  utan  att  någon  åtgärd
tycks  ha  vidtagits i ärendena.  I
det förstnämnda  ärendet  skickades
den  24 maj 1995 ett yttrande  till
klaganden       för      eventuella
synpunkter,  men ärendet  avgjordes
först den 14 mars  1996.  I ärendet
S96/1494   inkom   ett   svar  från
klaganden  den  11 juni 1996.  Åtta
månader  senare  begärde  klaganden
ett      ställningstagande       av
regeringen.        Efter       viss
komplettering  från Kammarkollegiet
avgjordes ärendet  därefter  den  7
maj 1997.




Kommunikationsdepartementet




Under  den  aktuella perioden inkom
till Kommunikationsdepartementet en
ansökan som återkallades  efter fem
månader och ett överklagande av ett
beslut      av     Kammarkollegiet.
Överklagandet  registrerades den 14
maj 1996 efter att Kammarkollegiet,
som överlämnade överklagandet, inte
funnit   anledning   ompröva   sitt
beslut. Åtta  månader senare avslog
regeringen överklagandet   utan att
särskilda    åtgärder    tycks   ha
vidtagits.




Finansdepartementet




Sju   ansökningar   om  permutation
inkom    till   Finansdepartementet
under perioden.  En  ansökan  under
1995        överlämnades       till
Näringsdepartementet    och    fyra
ansökningar 1996 överlämnades under
andra     halvåret     1996    till
Inrikesdepartementet.


Det ena av de övriga två ärendena,
en   ansökan   om  permutation   av
Stiftelsen  för idrottsanläggningen
Drivan  i Båstad,  Fi95/6798,  hade
den  13 december  1995  överlämnats
från Justitiedepartementet  och ett
bifallsbeslut   meddelades  den   8
februari   1996.   Sökanden    hade
understrukit   att   den   aktuella
stiftelsen  var  i en mycket prekär
ekonomisk situation  och  hemställt
om  förtur så att stiftelsen  kunde
upplösas före den 31 december 1995.


Det  andra  ärendet gällde ansökan
om   permutation   för   Stiftelsen
Södertälje  Företagscenter  i syfte
att upplösa stiftelsen. Ansökan kom
in    den    3    juni   1996   och
komplettering kom in  den  6  juni.
Regeringen  biföll ansökan i beslut
den 19 juni 1996.




Utbildningsdepartementet




Under åren 1995-1997  registrerades
ett   tjugotal  permutationsärenden
hos  Utbildningsdepartementet.  Ett
par  ansökningar  återkallades  och
några ansökningar överlämnades till
Kammarkollegiet          respektive
Inrikesdepartementet. En stor andel
av  ärendena  har ännu ej avgjorts.
Det     gäller    U96/2424,     där
överklagande  kom  in  den  17 juli
1996. Den i diariet sist antecknade
åtgärden är från den 9 april  1997,
då   en  handling  översändes  till
klaganden.     Ärendet     U96/2484
avgjordes den 22 oktober 1998 medan
den  senaste anteckningen i diariet
gäller  ett  inkommet yttrande från
parten den 11 april 1997.  U96/3275
har förkommit. Ärendet U96/3929 kom
in  den  26  november  1996  och  i
diariet finns  inte antecknat någon
åtgärd.


Över huvud taget  kan anmärkas att
handläggningen av flertalet ärenden
dröjt förhållandevis  länge. Även i
de ärenden som återkallats  har det
dröjt  länge  innan  ad acta-beslut
registrerats.  Ansökan   i  ärendet
U95/4356  återkallades således  den
25 oktober  1996  och  handlingarna
lades ad acta först den 29 december
1997.  En  återkallelse  i  ärendet
U96/1143  kom  in  den  13 februari
1997 och slutligt beslut  i ärendet
meddelades  den 26 september  1997.
Lång handläggningstid  har   vidare
förekommit  i  ärenden  som  senare
överlämnats till Kammarkollegiet. I
ärendena   U95/4002,  U96/3345  och
U96/3406 kom  den  sist  antecknade
handlingen in  den 9 oktober  1996,
den  8  oktober 1996 respektive den
15  oktober   1996   och   ärendena
överlämnades   först   13   månader
senare, den 13 november 1997,  till
Kammarkollegiet   med  hänsyn  till
regler i stiftelselagen  som trädde
i kraft redan den 1 januari 1997.


Endast   ett   par   ärenden  från
perioden 1995-1997 tycks ha prövats
i sak. Det gäller ärendet  U97/1057
där         överklagande         av
Kammarkollegiets  beslut  inkom den
14 mars 1997. Regeringen avslog den
9 oktober 1997 överklagandet  sedan
Kammarkollegiet     avstyrkt    och
klaganden yttrat sig däröver. Också
i  ärendet U97/4036, som  avgjordes
efter   ett   halvt  år,  meddelade
regeringen beslut  i  enlighet  med
yttrande    från   Kammarkollegiet,
vilket kommunicerats med klaganden.




Arbetsmarknadsdepartementet




Under  den  aktuella  perioden  har
Arbetsmarknadsdepartementet  endast
handlagt   ett  permutationsärende.
Ärendet  A95/1021,   som  avgjordes
under   1995,   gällde   Stiftelsen
Finlands  Hus  som överklagade  ett
beslut      av     Kammarkollegiet.
Kollegiet  avstyrkte   bifall  till
överklagande  och anförde  att  det
inte fanns någon kvalificerad grund
för  permutation   av   stiftelsens
ändamålsbestämmelse   "verka    för
finska  medborgare  i  Sverige  och
bland  dem  främja  den  kulturella
samhörigheten      samt      främja
samarbetet   mellan   Finland   och
Sverige"   till  ändamålet  "sprida
kännedom  om   Finlands   kultur  i
Sverige,  att  främja  den sverige-
finländska kulturen i Sverige  samt
den  kulturella  växelverkan mellan
Finland och Sverige".


Gemensam       beredning       med
Kulturdepartementet             och
Utrikesdepartementets
handelsavdelning           förekom.
Regeringen biföll överklagandet med
motiveringen   att  antalet  finska
medborgare   i   Sverige    minskat
kraftigt - från ca 181 000 till  ca
109  000  under de senaste 24 åren,
och   begränsningen   till   endast
finska  medborgare  hade kommit att
uppenbart  strida  mot   stiftarens
avsikter.




Kulturdepartementet




Under den aktuella perioden kom det
enligt    de   från   departementet
inhämtade uppgifterna in ett tiotal
ansökningar   och  överklaganden  i
permutationsfrågor             till
Kulturdepartementet.  Sex  av dessa
ärenden      överlämnades      till
Kammarkollegiet den 7 januari 1997,
eftersom      kollegiet      enligt
stiftelselagen  skulle  besluta   i
dessa  ärenden  efter den 1 januari
1997.   En ansökan  under  1995  om
permutation   återkallades.  I  ett
ärende, Ku95/497,  fann  regeringen
att  det  inte  ankom på regeringen
att besluta om ändring i stadgarna.
Ansökan  gällde  inte   ändring  av
stiftelsens ändamål.


Ansökan  om permutation bifölls  i
ärende    Ku95/2414.    Permutation
behövdes     sedan      ytterligare
tillgångar donerats till Stiftelsen
Furudals Bruks Kulturhus. Också den
andra  ansökan som prövades  i  sak
bifölls.   Förvaltningsstiftelserna
för  Sveriges  Radio  AB,  Sveriges
Television    AB    och    Sveriges
Utbildningsradio   AB  ansökte   om
permutation  för  att   sammanföras
till  en förvaltningsstiftelse  som
ägare till  de  tre rörelsedrivande
programföretagen  (Ku96/881). Efter
gemensam    beredning     beslutade
regeringen den 12 december 1996 att
de tre stiftelserna skulle  upphöra
senast   den   31   december  1996.
Regeringen beslutade  vidare  bl.a.
att  en   förvaltningsstiftelse för
de tre bolagen  skulle  bildas  och
att   tillgångarna  i  de  upplösta
stiftelserna  skulle  tillföras den
nya stiftelsen.




Näringsdepartementet




Under perioden 1995-1997  inkom ett
hundratal     ansökningar     eller
överklaganden     i     fråga    om
permutation                    till
Näringsdepartementet.  Ett  ärende,
N95/18,   som   gällde   Stiftelsen
Bostadskooperationens  Garantifond,
har     tidigare    granskats    av
konstitutionsutskottet        (bet.
1997/98:KU25 s. 55). Ett sjuttiotal
av  ärendena gällde ansökningar  om
tillstånd  att upphäva föreskrifter
för  kommunala   bostadsstiftelser.
Ett femtiotal ansökningar,  som kom
in   under   perioden   1995-första
halvåret  1996,  bifölls vid  några
beslutstillfällen   under  perioden
maj   1995-juni   1996.  Regeringen
motiverade i huvudsak  besluten med
att stiftelsen i fråga var  ett  av
kommunen  bildat bostadsföretag med
ändamål att  inom kommunen förvärva
fastigheter m.m.  för  att  uppföra
och    förvärva    bostadshus   med
tillhörande  affärslägenheter   och
kollektiva  anordningar.  Enligt av
kommunen  godkänt  överlåtelseavtal
mellan    stiftelsen    och     ett
aktiebolag  har  bolaget  övertagit
samtliga stiftelsens tillgångar och
skulder.


Ett    tiotal    ärenden    gällde
permutation      avseende     andra
kommunala  stiftelser;  16  ärenden
som     gällde    upphävande     av
föreskrifter      för     kommunala
bostadsstiftelser      överlämnades
genom departementsbeslut den 1 juli
1996 till Inrikesdepartementet  som
då övertagit frågorna.


En  ansökan  från  Skogsstyrelsen,
Jönköping, om permutation  avseende
Rundvirkesfonden kom in den  3 juli
1996 och regeringsbeslut meddelades
den 10 oktober samma år (N96/2261).


En  ansökan  från  Kyllinge Kvarn-
och fattigkassa  (N95/2295)  kom in
den    30    oktober    1995    och
överlämnades  den  6  november 1995
till Justitiedepartementet.  Den  8
december  återlämnades ansökan från
Justitiedepartementet   (N96/2638).
Regeringsbeslut  meddelades  den  1
februari 1996.




Inrikesdepartementet




Från    Inrikesdepartementet    har
redovisats       ett      femtiotal
regeringsbeslut  med   anledning  i
huvudsak av ansökningar  från  åren
1996  och  1997  om  medgivande att
upplösa   stiftelser.  Ett   ärende
överlämnades                   till
Finansdepartementet  och  ett  till
Näringsdepartementet.  Ett tjugotal
av  ärendena hade överlämnats  från
Näringsdepartementet          eller
Finansdepartementet    och   gällde
kommunala bostadsstiftelser.  Under
perioden  den  5 september 1996-den
19    december    1996    meddelade
regeringen 24 beslut  som motsvarar
de tidigare regeringsbesluten  i de
bostadsstiftelseärenden         som
bereddes hos Näringsdepartementet.


Ett  tjugotal  ansökningar  från i
huvudsak                  kommunala
bostadsstiftelser      överlämnades
genom   regeringsbeslut   den    16
januari  1997  till Kammarkollegiet
som enligt stiftelselagen  hade att
avgöra  saken fr.o.m. den 1 januari
1997.  De   aktuella  ansökningarna
hade med ett par undantag kommit in
under  perioden   november-december
1996.


Den   19   december  1996   biföll
regeringen    i    ett    utförligt
motiverat beslut  en  ansökan  från
Stiftelsen Kungsberget om tillstånd
att  upplösa stiftelsen som bildats
av          två           kommuner,
Friluftsfrämjandets  lokalavdelning
i      Sandviken     och     Järbro
Idrottsförening (In96/1395).


Ett ärende,  In96/1453,  gäller en
ansökan  från Södertälje kommun  om
att få ändra stiftelsens namn genom
att  ytterligare   ett   personnamn
lades  till  före ordet minnesfond.
Regeringen biföll ansökan.


Den   19  december   1996   biföll
regeringen    en    ansökan    från
Södertälje kommun om upplösning  av
Stiftelsen   Tom   Tits  Experiment
(In96/2419).


De   12   permutationsärenden   som
registrerades    1997    gällde   i
huvudsak      överklaganden      av
Kammarkollegiets beslut. Ett ärende
avskrevs efter återkallelse.


I   fyra   av  ärendena  år  1997,
nämligen   In97/1812,    In97/1929,
In97/2043    och   In97/2729,   har
regeringen  ändrat Kammarkollegiets
beslut        med       likalydande
motiveringar. Det  är  i dessa fall
fråga   om  sådana  tillstånd   att
upplösa kommunala bostadsstiftelser
som     departementet      tidigare
överlämnat till Kammarkollegiet.  I
skälen  har  regeringen  framhållit
att  det  i  gällande  lagstiftning
inte  finns  generella  regler   om
medgivande   till   upplösning   av
stiftelser, utan en stiftelse anses
upplöst   först  när  förmögenheten
definitivt förbrukats. Stiftelserna
hade dock i  andra  hand begärt att
stadgarna  skulle få ändras  på  så
sätt  att  stiftelsekapitalet  fick
förbrukas för  de  ändamål  som var
angivet  i stadgarna. De ekonomiska
förutsättningarna    hade    enligt
regeringen ändrats så att det fanns
skäl   för   permutation   så   att
ändamålet  fick  avse  främjande av
bostadsförsörjningen i kommunen och
att  föreskrift  om grundfond  fick
upphävas. I ärendena  In97/2004 och
In97/2128     har    överklagandena
avslagits med motiveringen  att det
inte   finns  generella  regler  om
upplösning   av   stiftelser,  utan
stiftelsen anses ha  upplösts först
när     förmögenheten    definitivt
förbrukats.




Miljödepartementet




Under     perioden      har     hos
Miljödepartementet registrerats ett
permutationsärende       (M97/566).
Ansökan om permutation inkom den 12
februari   1997   och  överlämnades
genom departementsbeslut  först den
17 mars 1998 till Kammarkollegiet.




Civildepartementet




Under den aktuella perioden har tre
permutationsärenden    registrerats
hos Civildepartementet,  alla  från
1995. Ett av dessa ärenden avskrevs
efter  återkallelse  och  ett annat
överlämnades                   till
Finansdepartementet.   Ett   ärende
prövades   i   sak  av  regeringen.
Regeringen    avslog     då     ett
överklagande   av   ett  beslut  av
Kammarkollegiet med samma bedömning
som Kammarkollegiet gjort.


SAKREGISTER


till        konstitutionsutskottets
granskningsbetänkande 1971-1997/98




AB Volvo och Procordia AB, affären
mellan..............................
1990/91:30 s. 94


Adoption, utredning om kostnaderna
kring...............................
1985/86:33 s. 69


Affärsbankernas stöd till forskning.
1986/87:33 s. 69


Aidsdelegationen, formen för
reglering av verksamhet i...........
1991/92:30 s. 22


Akademiska sjukhuset - vissa
anslagsfrågor.......................
1981/82:35 s. 41


Aktievinstbeskattning, befrielse
från....................................
1973:20 s. 6


....................................................
....................................................
1974:22 s. 27


Algeriet, viss kreditutfästelse
avseende............................
1984/85:35 s. 38


Allmänna arvsfonden, utdelning ur...
1989/90:30 s. 94


Allmänna förlaget......................
1975:12 s. 29


Allmänna handlingar, principer för
registrering av.....................
1988/89:30 s. 14


Amalgamsanering....................
1996/97:25 s. 177


Angola, bistånd till................
1975/76:50 s. 37


Anslagsfrågor, vissa................
1991/92:30 s. 76


....................................................
................................................
1992/93:30 s. 115


....................................................
.................................................
1996/97:25 s. 12


Anställningsförordningen, ändring i.
1985/86:25 s. 45


Apartheid, bistånd till............
1997/98:25 s. 159


Apoteksbolaget AB...................
1995/96:20 s. 42


Arbetskraft till biståndsprojektet
Bai Bang............................
1982/83:30 s. 43


....................................................
.................................................
1983/84:30 s. 44


Arbetsmarknadskonflikten


................................................
1980.............................................
1980/81:25 s. 23


................................................
1986.............................................
1986/87:33 s. 53


ARE-bolagen, upphandling av
konsulttjänster från i


samband med oljebesparingskampanjen....
1974:22 s. 41


Arlandabanan, beredningen av
regeringsärende....................
1994/95:30 s. 171


Arvode för utredningsuppdrag (vissa
TV-kassettfrågor)......................
1974:22 s. 39


ASSI i Karlsborg, avveckling av en
pappersmaskin vid...................
1991/92:30 s. 70


AssiDomän AB


....arbetsgrupp för granskning av
aktietilldelningen..............................
1994/95:30 s. 164


.................försäljning av
statligt ägda aktier............................
1994/95:30 s. 144


Asylärenden, se Utlänningsärenden


Atle Förvaltnings AB:s köp av
aktier i vissa


riskkapitalbolag...................
1995/96:30 s. 134


Automat- och roulettspel, tillsyn
och kontroll av........................
1973:20 s. 15


Avgångsvederlag till vissa
direktörer i Nordbanken.............
1994/95:30 s. 88


Avlyssning med anledning av mordet
på Olof Palme.......................
1990/91:30 s. 42


Avtalsförhandlingarna på
lärarområdet........................
1989/90:30 s. 63


B3LA-projektet......................
1978/79:30 s. 27


Bai Bang, biståndsprojektet.........
1982/83:30 s. 43


....................................................
.................................................
1983/84:30 s. 44


Bankkrisen, vissa frågor


.................
Fondkommissionärsfirman Alfred Berg..............
1994/95:30 s. 98


.....................................
Nordbanksfrågor..................................
1994/95:30 s. 84


.............Gota-koncernen, Trygg-
Hansa SPP Holding................................
1994/95:30 s. 96


...........................
ordförande i bankrörelsen........................
1994/95:30 s. 98


Barn- och ungdomsdelegationen,
medelsutdelning


genom...............................
1991/92:30 s. 78


Basbeloppet, ändrade regler för.....
1980/81:25 s. 52


Bastionen...........................
1981/82:35 s. 35


Begravningsplats, lagskydd av
invigd..............................
1975/76:50 s. 49


Belöning, utfästelse av.............
1987/88:40 s. 65


Bemyndigande


..........inrättande av Stiftelsen
framtidens kultur...............................
1994/95:30 s. 216


.......................................
privatisering....................................
1993/94:30 s. 79


Bemyndiganden i
normgivningshänseende från


riksdagen...........................
1975/76:50 s. 39


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 5


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 10


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 12


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 10


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 17


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 28


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 21


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 24


Bengbulan, särskilda s.k.
jämställdhetspengar


till filmen........................
1995/96:30 s. 143


Bensinransoneringen 1973...............
1974:22 s. 20


Beredningen av regeringsärenden......
1977/78:35 s. 3


....................................................
..................................................
1984/85:35 s. 8


....................................................
..................................................
1985/86:25 s. 7


....................................................
..................................................
1989/90:30 s. 9


........................................
Arlandabanan....................................
1994/95:30 s. 171


............ett tredje järvägsspår
över Riddarholmen...............................
1995/96:30 s. 147


...........................
högskolor i stiftelseform.......................
1993/94:30 s. 173


.............................
kärnkraftspropositionen..........................
1997/98:25 s. 89


.....................................
skogsavverkning..................................
1997/98:25 s. 98


.......................................
tandvårdstaxa....................................
1997/98:25 s. 94


Berglingfallet, regeringens
befattning med......................
1987/88:40 s. 43


Beskattning av aktievinster,
befrielse från..........................
1973:20 s. 6


....................................................
....................................................
1974:22 s. 27


Beslutsbefogenhet för
överdirektören vid


Statens invandrarverk..............
1994/95:30 s. 221


Beslutsform vid medelsutdelning
till


särskilda jämställdhetsåtgärder.....
1991/92:30 s. 78


Beslutsformer i regeringen...........
1980/81:25 s. 4


Beslutsmotiveringar, allmänt hållna.
1990/91:30 s. 17


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 24


Besvärsrätt för organisationer..........
1972:26 s. 9


Besvärsärenden, regeringens
handläggning av........................
1974:22 s. 31


....................................................
....................................................
1975:12 s. 33


....................................................
..................................................
1975/76:50 s. 5


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 14


Besvärsärendenas omfattning och
utvecklingen


av antalet ärenden..................
1975/76:50 s. 74


Betygssystemet för grundskola och
gymnasium..............................
1972:26 s. 15


Bevakningstjänster i Stockholms
tunnelbana,


upphandling av.....................
1987/88:40 s. 65


Bibelkommissionen, flyttning av
från


Utbildningsdepartementet till
Civildepartementet..................
1983/84:30 s. 44


Bibliotekspersonal, utbildningen av....
1972:26 s. 15


Bildtaffären (Carl Bildts resa till
USA våren 1983).....................
1983/84:30 s. 29


Bilindustrin, regeringens kontakter
med................................
1994/95:30 s. 137


Bistånd till


..............................................
Angola...........................................
1975/76:50 s. 37


.............................................
Estland..........................................
1991/92:30 s. 49


..........................................
Indonesien.......................................
1987/88:40 s. 64


................................
kampen mot apartheid............................
1997/98:25 s. 159


....................................
Kuba och Vietnam.................................
1996/97:25 s. 81


........................Sri Lanka
(Kotmaleprojektet)...............................
1981/82:35 s. 25


...........................vissa
radarinstallationer.............................
1996/97:25 s. 111


...............Zimbabwe-Rhodesia,
befrielserörelse i...............................
1979/80:50 s. 34


Biståndsavtal, befogenhet att
underteckna vissa..................
1994/95:30 s. 255


Biståndsfrågor......................
1991/92:30 s. 77


Biståndskontorschef, utseende av...
1993/94:30 s. 149


Biståndsprojektet Bai Bang..........
1982/83:30 s. 43


....................................................
.................................................
1983/84:30 s. 44


Biståndsverksamheten, planer för.......
1975:12 s. 10


BITS, svensk hjälp till
skogsindustrin m.m. i Polen.........
1992/93:30 s. 56


Blekingen AB, direktiv till statens
företrädare.........................
1991/92:30 s. 69


Blockbetygen........................
1982/83:30 s. 39


Bodströmaffären, UD:s rutiner vid
kontakter


med massmedia.......................
1984/85:35 s. 29


Bofors export av Robot 70...........
1985/86:25 s. 31


Bofors medverkan vid uppförandet av
fabrik i Iran.......................
1985/86:25 s. 32


Boforskomponenter till Indien......
1997/98:25 s. 132


Bolagsfrågor, vissa.................
1991/92:30 s. 69


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 42


Bomullsföretag - avtal mellan
staten och


svenska bomullsföretag..............
1978/79:30 s. 40


Bostadsarrende, översyn av
bestämmelserna.....................
1993/94:30 s. 172


Bostadsdepartementet,
handläggningstider i................
1990/91:30 s. 40


Bostadsdepartementets handläggning
av vissa


förvaltningsärenden.................
1989/90:30 s. 85


BPA och algeriska staten, tvist
mellan..............................
1984/85:35 s. 38


Brev till Rysslands president om
utbåtskränkningar..................
1994/95:30 s. 107


Brofjordenfrågan (byggandet av
oljeraffinaderi).......................
1971:34 s. 19


Bromma, regeringens handläggning av
fråga om


jetdrivna flygplan på..............
1993/94:30 s. 162


Brottmål, nåd i.........................
1972:26 s. 7


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 34


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 55


Budgetpropositionen


........................1982/83,
ändring av belopp i..............................
1982/83:30 s. 44


..........................1990/91,
utbildningsanslag................................
1990/91:30 s. 25


......................................
avlämnandet av...................................
1989/90:30 s. 21


Bulltofta..............................
1973:20 s. 16


Burma


............................
krigsmaterielexport till.........................
1990/91:30 s. 54


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 59


....................................
vapenexport till.................................
1983/84:30 s. 40


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 59


Byggnadslagstiftningen, tillämpning
och


handläggningstider..................
1977/78:35 s. 18


....................................................
.................................................
1978/79:30 s. 19


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 28


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 41


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 83


Cancun, internationell konferens i..
1981/82:35 s. 40


Carnegie fondkommission AB, PK-
bankens förvärv av..................
1988/89:30 s. 88


Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag
AB, kreditgaranti till..............
1980/81:25 s. 71


Celsius Industrier AB,
privatisering av....................
1993/94:30 s. 93


Cementmonopolet - fusionen mellan
Cementa AB


och AB Gullhögens bruk.................
1974:22 s. 41


Chilensk familj, utvisning av.......
1981/82:35 s. 41


Citytunneln i Malmö................
1997/98:25 s. 109


Clearingfonden, bidrag från för
oljeprodukter.......................
1975/76:50 s. 40


Cogéma och Svensk
Kärnbränsleförsörjning


(SKBF), avtal mellan................
1980/81:25 s. 68


Crownair AB, skyldighet för
statliga myndigheter


att anlita.............................
1974:22 s. 40


Cuba - viss skriftväxling mellan
Cubas premiärminister


Fidel Castro och statsminister Olof
Palme..................................
1975:12 s. 17


Danmark och vissa
gränsdragningsförhandlingar.........
1983/84:30 s. 31


Datafrågor


...registrering av handlingar inom
Regeringskansliet................................
1997/98:10 s. 49


.........................
regeringens handläggning av......................
1975/76:50 s. 38


....................................................
.................................................
1983/84:30 s. 21


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 22


Datainspektionens styrelse,
sammansättningen av.................
1985/86:25 s. 25


Dataregister i regeringskansliet....
1989/90:30 s. 17


Datasaab - Tercasaffären............
1981/82:35 s. 21


Datorer för försvaret, upphandling
av.....................................
1973:20 s. 19


Datorlingvistik, utnämning av
professor i vid


Universitetet i Uppsala.............
1989/90:30 s. 82


Decentralisering av beslutanderätt......
1972:26 s. 6


....................................................
.....................................................
1973:20 s. 5


Dentala material, kontroll och
tillsyn över........................
1990/91:30 s. 87


Departementen, organisation och
arbetsformer............................
1974:22 s. 3


....................................................
.....................................................
1975:12 s. 4


....................................................
..................................................
1976/77:44 s. 8


....................................................
..................................................
1978/79:30 s. 5


....................................................
..................................................
1982/83:30 s. 5


....................................................
..................................................
1984/85:35 s. 5


....................................................
..................................................
1986/87:33 s. 4


....................................................
..................................................
1987/88:40 s. 4


....................................................
..................................................
1988/89:30 s. 5


....................................................
..................................................
1989/90:30 s. 6


....................................................
..................................................
1991/92:30 s. 7


Departementstjänstemän i statliga
företag, utseende av...................
1971:34 s. 19


Devalveringen


................................................
1977.............................................
1977/78:35 s. 28


................................................
1982.............................................
1982/83:30 s. 33


Diarieföringen i departementen.........
1974:22 s. 29


....................................................
....................................................
1975:12 s. 17


....................................................
.............................................
1975/76:50 s. 36, 49


....................................................
.................................................
1978/79:30 s. 38


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 15


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 17


Diarieföringen i regeringskansliet
1983/84:30 s. 9, 30


Direktavvisningar till Polen under
1990................................
1990/91:30 s. 71


Dispens från


......................................
Sydafrikalagen...................................
1980/81:25 s. 60


.................................
tätbebyggelseförbud.............................
1982/83:30 s. 321


Dispensfrågor, allmänt..................
1971:34 s. 9


DIVAD (vapenexport till USA)........
1982/83:30 s. 24


Domartjänst, tjänstledighet från
viss................................
1984/85:35 s. 54


Domartjänster, tillsättning av
ordinarie...........................
1990/91:30 s. 78


Domstolsverket -
tjänsteförslagsnämnden,.............
1975/76:50 s. 48


............................se
Tjänstetillsättningar............................
1987/88:40 s. 59


Domänverkets s.k. Italienaffärer....
1982/83:30 s. 26


Drivmedelsransonering, beslut om
införande av...........................
1974:22 s. 20


EES, information till riksdagen....
1994/95:30 s. 116


EG-frågor


............................ansökan
om EG-medlemskap.................................
1991/92:30 s. 46


...beredningen av det europeiska
integrationsarbetet..............................
1989/90:30 s. 96


.............................................
insyn i..........................................
1990/91:30 s. 32


.....regeringens förberedelser för
rekrytering till


tjänster inom EG/EU-institutioner..
1993/94:30 s. 148


Elavbrottet december 1983,
kraftledningar i östra Svealand.....
1983/84:30 s. 42


EMU:s tredje fras, olika
regeringars uttalanden.............
1995/96:30 s. 127


Energipolitiken.....................
1976/77:44 s. 32


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 26


....................................................
.................................................
1978/79:30 s. 26


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 68


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 78


Entledigande av högre tjänsteman i
regeringskansliet...................
1984/85:35 s. 57


Entledigande av landshövdingen i
Kopparbergs län........................
1974:22 s. 39


Entledigande av ledamot i
Utrikesdepartementets


antagningsnämnd (Hugo Lindgren).....
1984/85:35 s. 31


Ersättning, enskilt fall


........................................
Tony Bodmark.....................................
1976/77:44 s. 38


.......................................
Evald Hallisk...................................
1994/95:30 s. 100


......................................
Halvar Alvgard...................................
1991/92:30 s. 85


Ersättning för personskada på grund
av brott...............................
1974:22 s. 25


Ersättningssystemet för
vuxentandvård, proposition om.......
1994/95:30 s. 34


Estland, oljebistånd till...........
1991/92:30 s. 49


Etablering för tillverkning av
oljeutvinningsplattformar..............
1975:12 s. 32


Etableringsrätt för läkare, besvär
angående............................
1979/80:50 s. 37


....................................................
.................................................
1979/80:52 s. 13


Etnografiskt centralmuseum i
Göteborg...........................
1996/97:25 s. 140


EU-avtalet, Broschyren.............
1994/95:30 s. 133


EU-frågor


.................................
allmänna handlingar..............................
1995/96:30 s. 27


..........miljöminister Anna Lindhs
agerande i EU i


en fråga om växthusgaser............
1997/98:25 s. 48


...............regeringens
användning av medel till


Europainformation...................
1997/98:25 s. 51


regeringens beslut om sekretess
beträffande en studie


.........om Sveriges genomförande
av vissa direktiv


.....................................
på miljöområdet..................................
1997/98:25 s. 40


............................
regeringens organisation.........................
1995/96:30 s. 26


statsrådet Leif Pagrotskys
handläggning av en fråga i


...............EU om samarbetet
inom turismpolitiken.............................
1997/98:25 s. 33


...........................vissa
regeringsuttalanden.............................
1995/96:30 s. 122


EU-handlingar, utlämnande av.......
1994/95:30 s. 135


EU-medlemskap


.........................
konsekvensutredningar inför.....................
1994/95:30 s. 121


....................information
till hushållen inför............................
1994/95:30 s. 128


......................medel för
informationsinsatser............................
1992/93:30 s. 129


medel för informationsinsatser
inför folkomröstningen..........................
1994/95:30 s. 131


medel för informationsinsatser
inför folkomröstningen..........................
1994/95:30 s. 131


EU-nämnden, justitieministerns
samråd med.........................
1996/97:25 s. 129


EU:s institutioner, nomineringen av
svenska


befattningshavare vid..............
1994/95:30 s. 236


Europakommissionen - sekretessen i


förlikningsförhandlingar............
1986/87:33 s. 69


Expeditionsministärs befogenheter
och


sammansättning......................
1989/90:30 s. 10


Export av Viggenplanet, viss
garantiutfästelse...................
1976/77:44 s. 39


Export av örlogsfartyget Göta Lejon
till Chile.............................
1973:20 s. 19


Exportfrämjande åtgärder............
1984/85:35 s. 34


Exportkontrollrådet, tillsättning
av ledamöter........................
1995/96:30 s. 61


Exportkreditgarantier (Algeriet,
Nicaragua,


Vietnam m.fl. länder).........
1973:20 s. 19, 25, 193


....................................................
...................................................
1974:12 s. 196


....................................................
.........................................
1984/85:35 s. 33, 35, 38


Falsterbo - Fotevikens
våtmarksområde, bevarande av........
1989/90:30 s. 84


Familjepolitiken, vissa frågor......
1975/76:50 s. 49


Fastighetsstrukturen i skogsmark,
viss försöksverksamhet.................
1975:12 s. 29


Fermaffären


........se även Handhavandet av
viss hemlig handling.............................
1983/84:30 s. 30


FFV, se Förenade fabriksverken


Finansinspektionen, byte av chef...
1993/94:30 s. 139


Fjällnära skogar....................
1986/87:33 s. 84


Flygplanskapningen på Bulltofta........
1973:20 s. 16


Flygplats, regeringens beslut att
medge polismyndighet rätt


att mot ersättning utföra
säkerhetskontroll på...............
1993/94:30 s. 173


Flygtrafik, koncession för..........
1985/86:25 s. 37


Flyguppvisningar,
försvarsministerns och


Försvarsdepartementets roll i......
1993/94:30 s. 118


Flyktingar via Tyska demokratiska
republiken (DDR)....................
1985/86:25 s. 28


Flyktingpolitiken...................
1992/93:30 s. 93


FN-alliansen, krigsmateriel till
länder som deltog i.................
1990/91:30 s. 59


FN:s konvention om barnets
rättigheter.........................
1995/96:30 s. 94


Fond för stöd till industriellt
utvecklingsarbete......................
1974:22 s. 29


Forskarutbildningens meritvärde -
regeringens


åtgärder med anledning av
riksdagens beslut...................
1984/85:35 s. 24


Forskningsstiftelser,
utbildningsministerns åtgärder.....
1994/95:30 s. 233


Frågor och interpellationer.........
1977/78:35 s. 16


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 13


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 19


Främmande fartyg, avvisande av på
svenskt territorialvatten..............
1975:12 s. 32


Fyren Märket - gränsdragning mellan
Sverige och Finland.................
1982/83:30 s. 23


Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen......
1973:20 s. 18


Fältsjukhus, det svenska............
1990/91:30 s. 60


Förenade fabriksverken (FFV)


.....................................
export av vapen..................................
1983/84:30 s. 40


.................................
krigsmaterielexport..............................
1990/91:30 s. 49


...................................
uppgifter rörande...................................
1972:26 s. 14


.........................................
viss export......................................
1991/92:30 s. 52


Föreningsverksamhet i myndighets
lokal..................................
1974:22 s. 38


Företagsdemokrati vid
organisationsförändringar


i statsförvaltningen...................
1973:20 s. 12


Förmögenhetsinnehav, statsråds......
1983/84:30 s. 36


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 42


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 157


....................................................
................................................
1994/95:30 s. 202


....................................................
.............................................
1996/97:25 s. 28, 30


Förordning om rätt för vissa
asylsökande att få stanna i Sverige
1994/95:30 s. 209


Förordning, utfärdande av i visst
fall (behörighet att utöva


yrke inom hälso- och sjukvård).....
1986/87:33 s. 13


Försvarsbeslut, utlämnande av
underlag rörande kommande..........
1994/95:30 s. 245


Försvarsfrågor, vissa...............
1991/92:30 s. 59


Försvarsministern och
Försvarsmaktens ekonomiska problem..
1997/98:25 s. 18


Försvarsväsendet, krediter för
investeringar i


rationaliseringssyfte inom.............
1976:12 s. 30


Förvaltningsbeslut, normgivning
genom...............................
1990/91:30 s. 29


Förvaltningsbyggnaden Bastionen.....
1981/82:35 s. 35


Förvaltningsmyndigheterna,
internationella


överenskommelser....................
1992/93:30 s. 29


Förvaltningsärende, återtagande av
återkallelse i......................
1987/88:40 s. 60


Förvar av barn, asylsökande.........
1990/91:30 s. 70


Garantiutfästelse (export av
Viggenplanet).......................
1976/77:44 s. 39


GATT - notifiering till om
jordbrukspolitiken.................
1989/90:30 s. 102


GATT-rapport om Sveriges
handelspolitik.....................
1996/97:25 s. 137


Gemensamma EES-kommittén,
information till riksdagens


EES/EFTA-delegation och utskott
före beslut i......................
1994/95:30 s. 116


Generaldirektörer - utnämningar av
åren 1976-1986......................
1986/87:33 s. 66


Gota-koncernen, statsrådets
kontakter med Trygg-Hansa


SPP Holding.........................
1994/95:30 s. 96


Gramma AB,
Utbildningsdepartementets anlitande
av..................................
1994/95:30 s. 80


Granskningsexemplar av tryckt
skrift till


Universitetsbiblioteket i Umeå.........
1974:22 s. 37


....................................................
....................................................
1975:12 s. 33


Gryt, sambandscentralen i...........
1986/87:33 s. 81


Gränsdragningsförhandlingar med
Danmark.............................
1983/84:30 s. 31


Gränsvärdet för radon i
dricksvatten


statsråden Winbergs och Åhnbergs
hantering av frågan


om fastställande....................
1997/98:25 s. 30


Guldmynt, prägling av..................
1973:20 s. 19


Gulfkriget, Sverige och.............
1990/91:30 s. 57


Gåvor och förmåner


...........gåvor till
försvarsminister Anders Björck..................
1997/98:25 s. 156


................statsministerns lån
av hus i Spanien................................
1997/98:25 s. 153


Göta Lejon, försäljning till Chile.....
1973:20 s. 19


Hallandsåsen, tunnelprojektet genom
1997/98:25 s. 120


Hallisk, Evald, ersättningsanpråk..
1994/95:30 s. 100


Handelsförbudet mot Sydafrika,
undantag från......................
1992/93:30 s. 118


Handhavandet av viss hemlig
handling (Fermaffären)..............
1984/85:35 s. 14


Handläggningsfrågor,
utlänningslagen.....................
1990/91:30 s. 74


Handläggningstider


..............................i
Bostadsdepartementet.............................
1990/91:30 s. 40


.........i regeringskansliet, viss
ansökan förfallen................................
1990/91:30 s. 17


.................................i
utlänningsärenden................................
1990/91:30 s. 64


Hastighetsbegränsningar, beslut om
vissa..............................
1989/90:30 s. 106


Herbicidresistent raps, utlämnande
av EU-handlingar om................
1994/95:30 s. 135


Hornborgasjön, restaurering av......
1987/88:40 s. 62


Hus i Spanien, statsministerns lån
av.................................
1997/98:25 s. 153


Hylte Bruk, utbyggnaden av.............
1972:26 s. 15


Hälso- och miljöfarliga varor,
tillämpning av lagen om.............
1981/82:35 s. 39


Hälso- och sjukvårdsfrågor..........
1990/91:30 s. 85


.....................................
sjukvård i krig..................................
1986/87:33 s. 76


Högskolan för lärarutbildning,
lokalisering av.....................
1992/93:30 s. 39


Högskoleplatser, utökning av
antalet............................
1992/93:30 s. 115


Högskolor i stiftelseform,
regeringens beredning..............
1993/94:30 s. 173


Hörnefors massafabrik, utvärdering..
1981/82:35 s. 11


IB-affären..............................
1974:22 s. 6


Idrottshögskolan i Stockholm,
anslag till........................
1992/93:30 s. 117


Inbjudan till Kinas president......
1996/97:25 s. 123


Indien, krigsmaterielexport till....
1991/92:30 s. 59


Indonesien, bistånd till............
1987/88:40 s. 64


Indonesien, krigsmaterielexport
till...............................
1993/94:30 s. 130


Industridepartementet och Statens
industriverk........................
1979/80:30 s. 37


Industridepartementet - särskilda
delegationer inom...................
1978/79:30 s. 37


Information till riksdagen i EES-
frågor.............................
1994/95:30 s. 116


Informationsinsatser inför
folkomröstningen om


svenskt EU-medlemskap..............
1994/95:30 s. 128


Informationsinsatser om europeisk
integration, medel för.............
1992/93:30 s. 129


Injektionslagen, ändring i..........
1985/86:25 s. 45


Inlandsbanan, beslut om.............
1991/92:30 s. 72


Internationell konferens i Cancun...
1981/82:35 s. 40


Internationella studentfonden i
Genève..............................
1980/81:25 s. 66


Internationella överenskommelser


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 19


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 33


................
förvaltningsmyndigheternas
1992-1993........................................
1992/93:30 s. 29


.................................
genomgång 1985-1986..............................
1988/89:30 s. 19


.................................
genomgång 1987-1990..............................
1991/92:30 s. 33


.........................................
publicering......................................
1991/92:30 s. 36


..................regler och praxis
vid ingåendet av.....................................
1975:12 s. 7


Interpellationer och frågor.........
1977/78:35 s. 16


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 13


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 19


Interpol, utseende av rådgivare vid
(Holmér)............................
1989/90:30 s. 81


Invandrarverket, beslutsbefogenhet
för överdirektören.................
1994/95:30 s. 221


Investeringsavgift, befrielse från
för oprioriterade byggen...............
1971:34 s. 19


Irak, krigsmaterielexport till......
1990/91:30 s. 55


Irak, sanktionerna mot..............
1991/92:30 s. 50


Iraks president, statsministerns
brev till...........................
1990/91:30 s. 60


Iran, krigsmaterielexport till......
1991/92:30 s. 58


Iranier, utbildning av i Sverige....
1984/85:35 s. 47


Japanska bilar, import av...........
1988/89:30 s. 90


JAS-projektet


politiskt sammansatt kommission
efter haveriet år 1989..........................
1993/94:30 s. 110


........redovisning till riksdagen
1986-1988 av den


...............................
tekniska utvecklingen...........................
1993/94:30 s. 111


....................vissa frågor
med anknytning till.............................
1993/94:30 s. 109


Jordbrukspolitiska frågor,
stråförkortningsmedel


och spannmålsbeslut.............
1987/88:40 s. 63, 64


Jordförvärvslagens tillämpning i
visst fall..........................
1985/86:25 s. 35


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 89


Journalistmiddagen med
utrikesminister Lennart Bodström,


UD:s rutiner vid kontakter med
massmedia...........................
1984/85:35 s. 29


Jugoslavien, krigsmaterielexport
till................................
1991/92:30 s. 57


Justitiedepartementet, information
från angående


ny vårdnadslagstiftning 1976........
1977/78:35 s. 32


Justitiekanslern, förordning med
instruktion för.....................
1984/85:35 s. 56


Jämställdhetsfrågor,
regeringskansliet m.m...............
1983/84:30 s. 20


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 19


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 20


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 56


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 69


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 19


Jämställdhetsombudsmannen,
förordning med instruktion för......
1984/85:35 s. 56


Jämställdhetsåtgärder, beslutsform
vid medelsutdelning.................
1991/92:30 s. 78


Järnförädling AB i Hälleforsnäs,
stöd till...........................
1978/79:30 s. 32


Jäv för statsråd....................
1978/79:30 s. 36


....................................................
.................................................
1981/82:35 s. 38


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 42


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 30


....................................................
.............................................
1996/97:25 s. 28, 30


Kalmar Varv AB, statligt stöd till..
1980/81:25 s. 64


Kapitalbeskattningen, förslag till
höstriksdagen 1975


om ändring i........................
1975/76:50 s. 49


Kapningen av ett svenskt flygplan
på Bulltofta...........................
1973:20 s. 16


Karolinska sjukhuset, fråga om
remiss av utredningen om


överförande av huvudmannaskapet för
sjukhuset till


Stockholms läns landsting...........
1979/80:50 s. 34


Kashmir, regeringens åtgärder med
anledning av kidnappning............
1991/92:30 s. 48


Kockum Construction AB, bidrag till.
1981/82:35 s. 37


Kockums AB, anslag till.............
1986/87:33 s. 83


Kollektiva försäkringar,
regeringsbeslut om..................
1984/85:35 s. 52


Kollektivanslutning till politiskt
parti...............................
1975/76:50 s. 31


Kommittédirektiv, visst............
1996/97:25 s. 186


Kommittésekreterare, tillsättning
av.................................
1992/93:30 s. 108


Kommittéväsendet.......................
1972:26 s. 11


....................................................
....................................................
1975:12 s. 20


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 18


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 11


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 10


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 11


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 22


....................................................
.............................................
1995/96:30 s. 12, 21


....................................................
.................................................
1996/97:25 s. 32


Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm,
Vara, Norsjö,


Vännäs)............................
1981/82:35 s. 32


Kommunikationsdepartementets
handläggning av ett


överklagat beslut av Vägverket.......
1993/94:30 s. 8


Kommunministern - vissa uttalanden
ang. delning


av kommuner.........................
1977/78:35 s. 31


Koncessioner för vissa
kraftledningar i östra Svealand.....
1983/84:30 s. 42


Konjunkturstimulerande åtgärder,
förslag till...........................
1974:22 s. 23


Konsekvensanalyser i propositioner..
1990/91:30 s. 23


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 41


Konsekvensutredningarna inför ett
svenskt EU-medlemskap..............
1994/95:30 s. 121


Konseljbeslut


.......................................
motivering av.......................................
1972:26 s. 10


.................................
offentliggörande av..................................
1971:34 s. 5


....................................................
.....................................................
1972:26 s. 2


....................................................
.....................................................
1973:20 s. 3


Konsulttjänster


......................
regeringskansliets upphandling...................
1994/95:30 s. 43


....................................
upphandling 1992..................................
1992/93:30 s. 8


..........................
upphandling åren 1990-1993.......................
1994/95:30 s. 66


upphandling i samband med
energibesparingskampanjen 1973......................
1974:22 s. 41


Utbildningsdepartementets
upphandling åren 1992-1994.......................
1994/95:30 s. 79


Konsumentombudsmannen, förordning
med instruktion för.................
1984/85:35 s. 56


Kooperativa rådet, formen för
reglering av verksamhet i...........
1991/92:30 s. 22


Kotmaleprojektet i Sri Lanka,
bistånd till........................
1981/82:35 s. 25


Kraftledningar i östra Svealand,
koncession för......................
1983/84:30 s. 42


Kreditgaranti till Bo Cavefors
Klassiker och Förlag AB.............
1980/81:25 s. 71


Kreditupplysningslagen,
tillämpningen av....................
1984/85:35 s. 57


Krigsmateriel till länder som
deltog i FN-alliansen...............
1990/91:30 s. 59


Krigsmaterielexport


........................AB Bofors
export av Robot 70...............................
1985/86:25 s. 31


.AB Bofors medverkan vid
uppförandet och driften av


....................................
en fabrik i Iran.................................
1985/86:25 s. 32


......................................
bakgrund, m.m....................................
1987/88:40 s. 14


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 23


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 38


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 48


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 52


.....befogenhet att underteckna
vissa samarbetsavtal............................
1994/95:30 s. 225


.......................
Boforskomponenter till Indien...................
1997/98:25 s. 132


den rådgivande nämndens roll i
krigsmaterielexportfrågor........................
1985/86:40 s. 31


den rådgivande nämndens roll i
krigsmaterielexportfrågor........................
1995/96:30 s. 57


.......................................
FFV:s affärer....................................
1990/91:30 s. 49


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 52


............................FFV:s
s.k. Englandsavtal...............................
1987/88:40 s. 24


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 55


.....................................
följdleveranser..................................
1996/97:25 s. 39


godkännande av
licenstillverkningsavtal,
samarbetsavtal


.............................och
komponentleveranser..............................
1995/96:30 s. 65


..............................
krigsmaterielbegreppet.......................
1987/88:40 s. 34, 42


......................
medborgarkommissionens rapport...................
1989/90:30 s. 38


.....................................
meddelade domar..................................
1991/92:30 s. 54


...........................................
Nobelkrut........................................
1990/91:30 s. 48


........................
organisationen för tillstånd.....................
1995/96:30 s. 56


..................................
praxisutvecklingen...............................
1996/97:25 s. 39


..........................................
till Burma.......................................
1983/84:30 s. 40


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 54


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 59


..............till Chile -
örlogsfartyget Göta Lejon...........................
1973:20 s. 19


...................................
till Gulfstaterna................................
1996/97:25 s. 78


.........................................
till Indien..................................
1987/88:40 s. 27, 37


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 53


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 59


.....................................
till Indonesien..................................
1980/81:25 s. 71


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 40


....................................................
.............................................
1987/88:40 s. 33, 41


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 130


.....................................
till Indonesien..................................
1996/97:25 s. 63


...........................................
till Irak........................................
1990/91:30 s. 55


...........................................
till Iran........................................
1986/87:33 s. 50


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 58


............................till
Iran - patrullbåtar..............................
1987/88:40 s. 35


....................................
till Jugoslavien.................................
1991/92:30 s. 57


...........................................
till Oman........................................
1995/96:30 s. 74


.......................................
till Pakistan....................................
1975/76:50 s. 45


......................................
till Singapore...................................
1986/87:33 s. 32


.......till Storbritannien (de s.k.
Englandsavtalen).............................
1987/88:40 s. 24, 36


.......................................
till Thailand....................................
1990/91:30 s. 50


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 136


.................till USA -
luftvärnssystemet DIVAD


..............................
(Division Air Defence)...........................
1982/83:30 s. 24


...............................till
USA - lyftkranar.................................
1987/88:40 s. 35


............................till
Västra Gulfstaterna.............................
1993/94:30 s. 133


............................till
Västra Gulfstaterna.............................
1993/94:30 s. 133


......................tillstånds-
och kontrollfrågor...........................
1987/88:40 s. 20, 40


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 41


Krigspropaganda, lagstiftning mot......
1971:34 s. 19


Krisuppgörelserna i september 1992.
1993/94:30 s. 172


Kronförsvaret......................
1996/97:25 s. 173


Kronförsvaret 1992.................
1997/98:25 s. 168


Kränkning av svenskt farvatten.........
1975:12 s. 32


Kränkning av svenskt luftrum den 9
augusti 1984........................
1984/85:35 s. 27


Kvinnliga präster - fråga om
prästvigning av kvinnor...............
1972:26 s. 143


Kärnbränsle, utförsel av använt.....
1982/83:30 s. 25


Kärnenergi - import och export av
klyvbara


...............................
radioaktiva produkter............................
1986/87:33 s. 79


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 86


Kärnkraftens avveckling, behandling
av propositionen....................
1997/98:25 s. 89


Kärnkraftsfrågan....................
1976/77:44 s. 32


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 25


....................................................
.................................................
1978/79:30 s. 26


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 68


....................................................
.............................................
1982/83:30 s. 14, 25


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 51


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 79


Kärnkraftsreaktorer, laddning av....
1984/85:35 s. 51


Kärnvapenfri zon i Europa...........
1982/83:30 s. 14


Körkort, dispens rörande indragning
av......................................
1971:34 s. 9


Lagrådet, remisser till.................
1972:26 s. 6


....................................................
....................................................
1973:20 s. 10


....................................................
....................................................
1974:22 s. 28


....................................................
....................................................
1975:12 s. 21


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 19


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 15


....................................................
..................................................
1977/78:35 s. 8


....................................................
..................................................
1978/79:30 s. 7


....................................................
..................................................
1979/80:50 s. 7


....................................................
..................................................
1980/81:25 s. 6


....................................................
..................................................
1981/82:35 s. 6


....................................................
..................................................
1982/83:30 s. 8


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 6


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 10


....................................................
..................................................
1985/86:25 s. 5


....................................................
..................................................
1986/87:33 s. 6


....................................................
..................................................
1987/88:40 s. 7


....................................................
..................................................
1988/89:30 s. 8


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 18


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 18


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 12


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 12


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 12


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 25


Lagrådet, underhandsföredragning i...
1982/83:30 s. 8


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 6


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 11


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 16


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 18


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 24


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 31


Lagrådet, utskottsremiss om
ersättningssystemet


för vuxentandvård...................
1994/95:30 s. 34


Lagrådet, utskottsremisser till.....
1984/85:35 s. 11


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 17


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 18


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 24


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 32


....................................................
.................................................
1997/98:10 s. 28


Lagrådets synpunkter, regeringens
beaktande av........................
1993/94:30 s. 22


Landshövding i Norrbottens län,
utnämning av.......................
1992/93:30 s. 112


Leander vs Sverige.................
1997/98:25 s. 148


Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd
(Hugo Lindgren).....................
1984/85:35 s. 31


Lekmannainslaget i länsstyrelserna.....
1972:26 s. 15


Likströmskabel mellan Sverige och
Polen...............................
1997/98:25 s. 69


LKAB-aktier


.........................................
försäljning......................................
1991/92:30 s. 69


..........................till
teknikbrostiftelserna...........................
1993/94:30 s. 172


Lokalisering av det nya Plan- och
bostadsverket.......................
1987/88:40 s. 55


Lottförsäljningsautomat,
regeringens beslut om tillstånd....
1995/96:30 s. 139


Läkemedelsindustridelegationen,
direktiv till.......................
1975/76:50 s. 48


Länsbostadsdirektör i Blekinge län,
utnämning av........................
1989/90:30 s. 81


Länsläkarorganisationens avveckling.
1981/82:35 s. 38


Länsstyrelses styrelse, val av
ledamöter till......................
1976/77:44 s. 41


Lärarkonflikten hösten 1989.........
1989/90:30 s. 63


Löner och arvoden till ledningarna
i de statliga bolagen..............
1994/95:30 s. 168


Löntagarfondernas styrelser, val
till................................
1984/85:35 s. 56


Löntagarfondsmedel, upprättande av
stiftelser....................
1994/95:30 s. 217, 229


Massmedierna, departementens
uppgiftslämnande till...............
1983/84:30 s. 45


Massmedierna, rådet för mångfald...
1994/95:30 s. 250


Materielbeställningar 1990 och 1991
till militära försvaret.............
1991/92:30 s. 59


Medbestämmandelagen (MBL)


..........förberedelser för
tillämpningen av på den


..................................
offentliga sektorn...............................
1976/77:44 s. 25


....tillämpningen av vid högre
tjänstetillsättningar............................
1979/80:50 s. 25


.................vid beredningen av
regeringsärenden.................................
1978/79:30 s. 13


....................................................
.................................................
1983/84:30 s. 14


..vid organisationsförändringar i
statsförvaltningen..................................
1973:20 s. 12


Medborgarskapsärenden..................
1972:26 s. 15


....................................................
.....................................................
1973:20 s. 8


Militära flygplan, regleringen av
luftvärdighet m.m..................
1993/94:30 s. 114


Militära försvaret,
materielbeställningar 1990 och 1991.
1991/92:30 s. 59


Militära underrättelsetjänsten,
regeringens kontroll................
1990/91:30 s. 34


Mordet på statsminister Olof Palme


.............................
kontakter med åklagarna..........................
1988/89:30 s. 57


.kontakterna mellan regeringen och
spaningsledningen................................
1986/87:33 s. 17


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 55


..................ny organisation
av mordutredningen...............................
1986/87:33 s. 20


..................................
olovlig avlyssning...............................
1990/91:30 s. 42


regeringens kontakter med den s.k.
Ebbe Carlsson-affären............................
1988/89:30 s. 47


................................
regeringens åtgärder.............................
1986/87:33 s. 14


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 10


....................................................
.............................................
1988/89:30 s. 24, 34


...........telefonavlyssning på
kriminalvårdsanstalt.............................
1988/89:30 s. 39


Motorvägsbygget mellan Stenungsund
och Ljungskile......................
1988/89:30 s. 80


Musikaliska akademiens bibliotek,
tillsättning av vikariat


som överbibliotekarie...........
1980/81:25 s. 15, 18


Myndighets anslagsanvändning,
begränsning i..........................
1971:34 s. 19


Myndighets rätt att meddela
föreskrifter, begränsningar i..........
1971:34 s. 19


Myndighets skyldighet att vid
trycksaksframställning


samråda med Allmänna förlaget..........
1975:12 s. 29


Myndighetsutövning i tillfälliga
organ under regeringen..............
1992/93:30 s. 27


Märket, Fyren - gränsdragning
mellan Sverige och Finland..........
1982/83:30 s. 23


Naturvården inom de svenska
fjällområdena.......................
1986/87:33 s. 84


NCB, stöd till......................
1980/81:25 s. 54


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 26


NJA, regeringens åtgärder...........
1977/78:35 s. 23


Nobelkrut, krigsmaterielexport......
1990/91:30 s. 48


Nominering av svenska
befattningshavare vid


EU:s institutioner.................
1994/95:30 s. 236


Non-grata-förklaring av utländsk
diplomatisk personal................
1986/87:33 s. 64


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 17


..........se även Rysk
regeringsdelegation, besök av


Nordbanken


............................avtal
om avgångsvederlag...............................
1994/95:30 s. 88


...........................
grundläggande information........................
1994/95:30 s. 84


....................................
ledningsfrågor i.................................
1990/91:30 s. 93


..................................
nyemission i, m.m................................
1991/92:30 s. 61


........................................
statens stöd.....................................
1994/95:30 s. 85


..........................utövande
av statens ägande................................
1994/95:30 s. 90


Nordisk passkontrollöverenskommelse.
1979/80:50 s. 24


....................................................
..................................................
1979/80:52 s. 1


Nordiska bataljonens uppgifter i
Bosnien,


ÖB:s pressmeddelande om den........
1995/96:30 s. 112


Nordiskt musikkonservatorium........
1979/80:50 s. 36


Normgivning genom
förvaltningsbeslut..................
1990/91:30 s. 29


Normgivningsmakten, regeringens
utövning av ........................
1979/80:50 s. 11


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 13


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 5


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 10


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 13


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 28


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 21


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 24


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 33


Norra Länken.......................
1996/97:25 s. 160


Norrbottens järnverk - regeringens
åtgärder............................
1977/78:35 s. 23


Norrländska Skogsägares Cellulosa
AB (NCB), stöd till.................
1980/81:25 s. 54


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 26


Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973.....
1974:22 s. 17


Notifieringen till GATT om
jordbrukspolitiken.................
1989/90:30 s. 102


Nyemission i Nordbanken m.m.........
1991/92:30 s. 61


..................................
se även Nordbanken


Nyemission i UV Shipping............
1988/89:30 s. 91


Nynäsvägen, arbetsplan för.............
1973:20 s. 18


Nåd i brottmål.......................
1981/82:35 s. 8


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 34


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 55


Näringsfrihetsombudsmannen,
instruktion för.....................
1984/85:35 s. 56


Näringshjälp,
Arbetsmarknadsstyrelsens


handläggning av visst ärende...........
1974:22 s. 40


Närradioverksamhet,
kulturministerns uttalanden om.....
1992/93:30 s. 127


Nödsituationer, regler för
regeringens handlande i................
1973:20 s. 16


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 32


Ockupationen av västtyska
ambassaden i Stockholm..............
1975/76:50 s. 32


Offentliga utredningar.................
1972:26 s. 11


....................................................
....................................................
1975:12 s. 20


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 18


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 11


Offentlighet och sekretess,
tillämpning av reglerna.............
1990/91:30 s. 30


Oljebistånd till Estland m.m........
1991/92:30 s. 49


Oljekrisen 1973-1974...................
1974:22 s. 20


Oljetransit AB, försäljning av
statens aktier i....................
1986/87:33 s. 84


Oljeupphandling i Iran..............
1984/85:35 s. 45


Oljeutvinningsplattformar,
etablering för tillverkning av.........
1975:12 s. 32


Ombudsmannainstitutioner under
regeringen..........................
1984/85:35 s. 56


Onkologi, radiologisk, beslut om....
1984/85:35 s. 24


Pakistan, vapenexport till..........
1975/76:50 s. 45


Parlamentarismen och regeringens
beslutsformer........................
1980/81:25 s. 4


Partiledaröverläggningar.............
1990/91:30 s. 8


Partnerskap för fred (PFF), svensk
medverkan i


samarbetet inom....................
1995/96:30 s. 101


Pensionsarbetsgruppen, statsrådet
Bo Könbergs ledning av.............
1994/95:30 s. 207


Permutation av Stiftelsen
Bostadskooperationens Garantifond...
1997/98:25 s. 55


Personalkontroll, vid kommendering
av värnpliktiga.....................
1991/92:30 s. 60


Personalkontrollfråga -
tjänstetillsättningsärende


vid Tullverket......................
1984/85:35 s. 52


Personalkontrollsystemets
tillämpning.........................
1986/87:33 s. 74


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 47


Personalpolitik, statlig............
1990/91:30 s. 80


Personalsituationen i
regeringskansliet


..................................
årsskiftet 1990/91...............................
1990/91:30 s. 11


..................................
årsskiftet 1991/92................................
1991/92:30 s. 9


..................................
årsskiftet 1992/93................................
1992/93:30 s. 8


..................................
årsskiftet 1993/94................................
1993/94:30 s. 9


..................................
årsskiftet 1994/95...............................
1994/95:30 s. 19


..................................
årsskiftet 1995/96...............................
1995/96:30 s. 11


Personregister, upprättande av
(Reader's Digest AB)...............
1975/76:50 s. 256


PK-bankens förvärv av Carnegie
fondkommission AB...................
1988/89:30 s. 88


Plan- och bostadsverket,
lokalisering av.....................
1987/88:40 s. 55


Polen


...................
direktavvisningar till under 1990................
1990/91:30 s. 71


...............svensk hjälp till
skogsindustrin m.m...............................
1992/93:30 s. 56


Polisingripanden i september 1989,
VM-kvalmatchen i fotboll............
1990/91:30 s. 84


Politiskt tillsatta tjänstemän i
Regeringskansliet...................
1994/95:30 s. 21


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 11


....................................................
..................................................
1997/98:10 s. 5


Post- och järnvägsterminal till
Solna, lokalisering av..............
1976/77:44 s. 34


Posten AB, statens ägarroll........
1997/98:25 s. 127


Posten, lön till VD................
1994/95:30 s. 169


Pressmeddelande


.................................
Nordiska bataljonen.............................
1995/96:30 s. 112


......................................
rörande portot..................................
1996/97:25 s. 193


Prisregleringslagen, tillämpningen
av....................................
1971:34 s. 112


....................................................
....................................................
1973:20 s. 18


Prisstoppet


................................................
1970................................................
1971:34 s. 19


................................................
1973................................................
1973:20 s. 18


Privatiseringen av Celsius
Industrier AB.......................
1993/94:30 s. 93


Privatiseringen av statliga företag.
1993/94:30 s. 79


Procordia AB, affären mellan AB
Volvo och...........................
1990/91:30 s. 94


....................................................
................................................
1992/93:30 s. 127


Propositioner, konsekvensanalyser...
1990/91:30 s. 23


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 41


Propositionernas redovisning av
lagrådsyttrandena...................
1993/94:30 s. 14


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 26


Propositionsavlämnandet till
riksdagen..............................
1971:34 s. 17


....................................................
....................................................
1975:12 s. 24


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 26


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 21


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 10


....................................................
..................................................
1978/79:30 s. 8


....................................................
..................................................
1979/80:50 s. 7


....................................................
..................................................
1980/81:25 s. 7


....................................................
..................................................
1981/82:35 s. 6


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 13


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 7


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 12


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 12


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 10


....................................................
..................................................
1987/88:40 s. 9


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 11


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 21


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 21


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 18


....................................................
............................................
1992/93:30 s. 19, 130


Prägling av guldmynt...................
1973:20 s. 19


Publicering av regeringsbeslut.....
1975/76:50 s. 256


Radiologisk onkologi, beslut om.....
1984/85:35 s. 24


Raineraffären, utnämning av
statsråd............................
1983/84:30 s. 34


Reader's Digest AB - tillstånd för
upprättande av


centralt personregister............
1975/76:50 s. 256


Regelbeståndet och
regelregistreringen.................
1992/93:30 s. 33


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 30


Regeringens beaktande av Lagrådets
synpunkter..........................
1993/94:30 s. 22


Regeringens befogenhet att
överlämna vissa museala


tillgångar som gåvor...................
1975:12 s. 18


Regeringens förhållande till
riksdagen...........................
1997/98:25 s. 10


Regeringens handlande i
nödsituationer.........................
1973:20 s. 16


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 32


Regeringens kontakter med
bilindustrin.......................
1994/95:30 s. 137


Regeringens kontroll av
säkerhetspolisens verksamhet


..............se säkerhetspolisens
(Säpo) verksamhet


Regeringens
normgivningsbemyndiganden,
registrering av.....................
1993/94:30 s. 33


Regeringens rätt att ingå
överenskommelse med annan stat


................eller med
mellanfolklig organisation.......................
1988/89:30 s. 19


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 33


Regeringens sammansättning och
regeringsarbetets organisation.......
1985/86:25 s. 1


....................................................
..................................................
1986/87:33 s. 4


....................................................
..................................................
1989/90:30 s. 6


....................................................
..................................................
1990/91:30 s. 6


....................................................
..................................................
1991/92:30 s. 7


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 7


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 6


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 13


....................................................
..................................................
1995/96:30 s. 8


Regeringens tillämpning av 3 kap. 2
§ tredje


stycket riksdagsordningen............
1980/81:25 s. 8


Regeringens tillämpning av svensk
lag i förhållande


till FN:s konvention om barnets
rättigheter.........................
1995/96:30 s. 94


Regeringens utnyttjande av anslag
som står till


regeringens egen disposition........
1996/97:25 s. 12


Regeringens utnämningspolitik


........se även
Tjänstetillsättningar och Utnämning


.......................av statsråd
till visst ämbete................................
1988/89:30 s. 73


....................................................
.................................................
1996/97:25 s. 36


....................................................
................................................
1997/98:25 s. 107


Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986..
1986/87:33 s. 16


Regeringsarbetets organisation.......
1990/91:30 s. 6


....................................................
..................................................
1991/92:30 s. 7


....................................................
..................................................
1992/93:30 s. 7


....................................................
..................................................
1993/94:30 s. 6


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 13


....................................................
...................................................
1995/96:30 s.8


Regeringsbeslut


.......................den
språkliga utformningen av........................
1991/92:30 s. 25


.......................om
utlämning, utformningen av.......................
1990/91:30 s. 13


......................................
publicering av...................................
1975/76:50 s. 14


.........................................
rättelse av......................................
1991/92:30 s. 26


Regeringskansliet


kostnadsansvaret för resor
företagna av statsråd och


......................politiskt
tillsatta tjänstemän............................
1994/95:30 s. 215


......................politiskt
tillsatta tjänstemän............................
1993/94:30 s. 18


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 21


....................................................
..................................................
1997/98:10 s. 5


.....registrering av handlingar och
den nya tekniken.................................
1997/98:10 s. 49


..........................................
revisionen.......................................
1995/96:30 s. 24


...................statistik och
andra redovisningar..............................
1989/90:30 s. 14


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 11


....................................................
..................................................
1991/92:30 s. 9


....................................................
..................................................
1992/93:30 s. 8


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 9


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 19


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 11


Regeringskansliets organisation och
arbetsformer............................
1974:22 s. 3


....................................................
.....................................................
1975:12 s. 4


....................................................
..................................................
1976/77:44 s. 8


....................................................
..................................................
1978/79:30 s. 5


....................................................
..................................................
1982/83:30 s. 5


....................................................
..................................................
1984/85:35 s. 5


....................................................
..................................................
1986/87:33 s. 4


....................................................
..................................................
1987/88:40 s. 4


....................................................
..................................................
1988/89:30 s. 5


....................................................
..................................................
1989/90:30 s. 6


....................................................
..................................................
1991/92:30 s. 7


....................................................
..................................................
1992/93:30 s. 8


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 6


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 13


....................................................
..................................................
1995/96:30 s. 8


....................................................
.............................................
1996/97:25 s. 11, 19


Regeringsprotokoll, formell
granskning...........................
1993/94:30 s. 7


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 16


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 10


....................................................
..................................................
1997/98:10 s. 8


Regeringsskiftet


................................................
1976..............................................
1976/77:44 s. 4


................................................
1978..............................................
1978/79:30 s. 3


................................................
1979..............................................
1979/80:50 s. 4


................................................
1981..............................................
1981/82:35 s. 3


................................................
1982..............................................
1982/83:30 s. 3


1986 (med anledning av
statsminister Olof Palmes död)....................
1985/86:25 s. 3


................................................
1990..............................................
1989/90:30 s. 7


................................................
1991..............................................
1991/92:30 s. 5


................................................
1994.............................................
1994/95:30 s. 10


................................................
1996..............................................
1996/97:25 s. 8


Regeringsuttalanden i vissa EU-
frågor.............................
1995/96:30 s. 122


Regeringsärenden, handläggning
enligt 7 kap.


3 § andra meningen regeringsformen..
1991/92:30 s. 25


....................................................
..................................................
1993/94:30 s. 7


Regeringsärendenas antal,
utvecklingen av.........................
1971:34 s. 2


....................................................
.....................................................
1972:26 s. 2


....................................................
.....................................................
1973:20 s. 2


....................................................
.....................................................
1974:22 s. 2


....................................................
.....................................................
1975:12 s. 3


....................................................
..................................................
1981/82:35 s. 2


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 3


....................................................
..................................................
1984/85:35 s. 4


....................................................
..................................................
1985/86:25 s. 4


....................................................
..................................................
1986/87:33 s. 5


....................................................
..................................................
1987/88:40 s. 6


....................................................
..................................................
1988/89:30 s. 6


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 16


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 12


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 11


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 11


....................................................
..................................................
1993/94:30 s. 6


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 15


....................................................
..................................................
1995/96:30 s. 9


Regeringsärendenas beredning


....................................................
..................................................
1977/78:35 s. 3


....................................................
..................................................
1984/85:35 s. 8


....................................................
..................................................
1985/86:25 s. 7


....................................................
..................................................
1989/90:30 s. 9


i fråga om Arlandabanan............
1994/95:30 s. 171


Regionalpolitiskt stöd..............
1977/78:35 s. 32


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 41


Regleringsbrev, expediering av.........
1971:34 s. 18


Regleringsbrev för budgetåret
1981/82.............................
1982/83:30 s. 44


Rekrytering till tjänster inom
EG/EU-institutioner................
1993/94:30 s. 148


Religionsundervisning, befrielse
från...................................
1972:26 s. 15


....................................................
....................................................
1973:20 s. 19


Remissbehandling av besvärsärenden.....
1974:22 s. 31


....................................................
....................................................
1975:12 s. 33


....................................................
..................................................
1975/76:50 s. 5


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 14


Remissförfarande,
beslutsmotiveringar, handläggning
av..................................
1990/91:30 s. 14


Remissyttranden i propositioner,
redovisningen av.......................
1972:26 s. 12


....................................................
....................................................
1973:20 s. 11


Resning, möjlighet till i ärende
som avgjorts av regeringen..........
1980/81:25 s. 15


Revision i regeringskansliet........
1995/96:30 s. 24


Riddarholmen, beredning av frågan
om byggandet av ett


tredje järnvägsspår................
1995/96:30 s. 147


Rikets säkerhet


............................målet
Leander vs Sverige..............................
1997/98:25 s. 148


..........................
säkerhetspolisens register......................
1997/98:25 s. 135


Riksbanken, samråd med
regeringsföreträdare


om penningpolitiken.................
1991/92:30 s. 80


Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid
tillsättning av ordförande.............
1975:12 s. 31


Riksdagens bemyndiganden i
normgivningshänseende,


redovisning av......................
1975/76:50 s. 39


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 5


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 10


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 12


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 10


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 17


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 28


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 21


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 24


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 31


Riksdagens
privatiseringsbemyndigande,
regeringens


handläggning med anledning av.......
1993/94:30 s. 79


Riksdagens skrivelser, regeringens
behandling av..........................
1971:34 s. 20


....................................................
.....................................................
1972:26 s. 5


....................................................
....................................................
1973:20 s. 14


....................................................
....................................................
1974:22 s. 29


....................................................
....................................................
1975:12 s. 26


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 31


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 24


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 15


....................................................
.................................................
1978/79:30 s. 13


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 27


....................................................
..................................................
1979/80:52 s. 1


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 26


....................................................
.................................................
1981/82:35 s. 10


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 4


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 22


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 39


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 78


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 60


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 23


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 24


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 38


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 27


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 31


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 33


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 38


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 16


....................................................
..................................................
1997/98:10 s. 8


Riksdagsledamots tjänstledighet
från statlig befattning.............
1985/86:25 s. 46


Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje
stycket, regeringens


tillämpning av.......................
1980/81:25 s. 8


Riktlinjer för yrkesmässig trafik......
1975:12 s. 32


ROT-verksamheten, regeringens
åtgärder med anledning av


riksdagens beslut...................
1992/93:30 s. 40


Rutiner för avvisande av främmande
fartyg på


svenskt territorialvatten..............
1975:12 s. 32


Rysk regeringsdelegation, besök av..
1991/92:30 s. 49


Rysslands president, brev om
utbåtskränkningar till.............
1994/95:30 s. 107


Rådet för exportkontrollfrågor......
1995/96:30 s. 57


Rådet för mångfald inom
massmedierna.......................
1994/95:30 s. 250


Rådgivande
nämnden/Exportkontrollrådet.........
1995/96:30 s. 57


Rättspsykiatriska undersökningar....
1988/89:30 s. 74


Rörelsehindrade elevers
gymnasiestudier.....................
1988/89:30 s. 93


Saab-Scania AB, tillstånd att
anlägga en bilindustri


på Kockums område i Malmö...........
1987/88:40 s. 61


Samarbetsavtal på
krigsmaterielområdet, befogenhet


att underteckna....................
1994/95:30 s. 225


Samer, utbildningsministerns
sammanträffande med.................
1992/93:30 s. 56


Samhällsägda utvecklingsbolag,
inrättande av.......................
1980/81:25 s. 26


Sammansatt finans- och
skatteutskott - handläggningen


av skattefrågor.....................
1975/76:50 s. 49


Samråd mellan regeringsföreträdare
och Riksbanken


om penningpolitiken.................
1991/92:30 s. 80


Sanktionerna mot Irak...............
1991/92:30 s. 50


SAS - de s.k. frikorten.............
1977/78:35 s. 29


Schein, Harry - arvode för
utredningsuppdrag......................
1974:22 s. 39


Scientologikyrkan, sekretessfrågan..
1997/98:25 s. 84


Sekretess beträffande en studie om
Sveriges genomförande


av vissa direktiv på miljöområdet...
1997/98:25 s. 40


Sekretess, Scientologikyrkan........
1997/98:25 s. 84


Sekretesskyddad handling,
landstings utlämnande av


till statlig myndighet.................
1974:22 s. 39


Sekretesslagens tillämpning i
Utrikes-


och Försvarsdepartementen...........
1985/86:25 s. 15


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 17


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 30


Serafimerlasarettet


placering av medicinska
forskartjänster vid nedläggning..................
1979/80:50 s. 35


.portalbyggnader, överlåtelse till
Stockholms kommun................................
1982/83:30 s. 37


Sjuk- och tandvårdsersättning......
1996/97:25 s. 177


Sjukjournaler, utlämnande av från
landstingskommunalt


organ till statlig myndighet
(besvärsärende)........................
1974:22 s. 39


Sjukvårdsfrågor, hälso- och.........
1990/91:30 s. 85


Skadestånd till en f.d.
handelssekreterare.....................
1975:12 s. 32


Skattefri ersättning, statsråds
kännedom...........................
1997/98:25 s. 103


Skeppsankaret AB, direktiv till
statens företrädare.................
1991/92:30 s. 69


Skeppsholmsbrons bevarande..........
1997/98:25 s. 66


Skogsavverkning.....................
1997/98:25 s. 98


Skogsbrukares trygghetsförsäkring...
1984/85:35 s. 25


Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk
hjälp till..........................
1992/93:30 s. 56


Skoimporten, inskränkningar i.......
1975/76:50 s. 37


Skolans kommunalisering år 1990


statsrådet Göran Perssons uppgifter
vid utfrågningen.................................
1997/98:25 s. 10


Skolbyggen, lånetillstånd för
finansiering av........................
1971:34 s. 20


Skolöverstyrelsen


.Birgitta Ulvhammars förordnande
som generaldirektör..............................
1981/82:35 s. 36


Slopandet av beteckningen Kunglig i
namnet på


statliga myndigheter...................
1975:12 s. 31


Småbåtshamn, våtmarkskonvention om..
1989/90:30 s. 86


Socialdepartementet,
regeringsprotokoll..................
1994/95:30 s. 18


Socialutredningen, direktiv till....
1976/77:44 s. 41


Socionomutbildningen och
vuxenutbildningen, vissa frågor........
1972:26 s. 15


Sovjetunionen, uppgift om svensk
underrättelseverksamhet


på 1950-talet.......................
1994/95:30 s. 99


Spannmålsbeslut, 1985 års...........
1987/88:40 s. 64


Spannmålshandeln, reglering av
underskott i........................
1985/86:25 s. 41


Språkgranskning av vissa UD-
dokument............................
1983/84:30 s. 33


SSAB - vissa frågor rörande den
ekonomiska uppgörelsen


i samband med bildandet av Svenskt
Stål AB.............................
1982/83:30 s. 36


Stadsplan


.....................för kvarteret
Bryggeriet i Lund................................
1981/81:25 s. 31


.....................för kvarteret
Triangeln i Malmö................................
1985/86:25 s. 43


Stasidokument, regeringens agerande
i frågan om att utfå


vissa handlingar från myndigheter i
annat land.........................
1993/94:30 s. 166


Statens konstmuseer, regeringens
handläggning av


fråga om bevakning och säkerhet vid
1993/94:30 s. 171


Statens strålskyddsinstitut


......................handläggning
av skrivelse från................................
1978/79:30 s. 39


................................
utseende av styrelse............................
1995/96:30 s. 151


Statens stöd till Nordbanken........
1994/95:30 s. 85


Statlig personalpolitik.............
1990/91:30 s. 80


Statliga företag


........................
förhållandet till regeringen.....................
1995/96:30 s. 35


................försäljning av
aktier i AssiDomän AB...........................
1994/95:30 s. 144


..................löner och arvoden
till ledningarna................................
1994/95:30 s. 168


..................................
privatiseringen av...............................
1993/94:30 s. 79


...............................
ägandet av Nordbanken............................
1994/95:30 s. 90


Statliga verk och företag,
statstjänstemän som
styrelseledamöter i....................
1971:34 s. 19


....................................................
....................................................
1972:26 s. 13


....................................................
.................................................
1986/87:33 s. 71


Statsföretag AB, ledningen av..........
1971:34 s. 19


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 26


Statsminister Bildts


.......anförande "Sverige och de


baltiska länderna"




................................den
17 november 1993................................
1993/94:30 s. 153


.......................brev till
Rysslands president.............................
1994/95:30 s. 107


.uttalande i fråga om sovjetiska
spionerianklagelser..............................
1994/95:30 s. 99


Statsminister Carlssons brev till
Iraks president.....................
1990/91:30 s. 60


Statsminister Palmes brevväxling
med Cubas premiärminister..............
1975:12 s. 17


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 36


Statsråd


..............................
innehav av värdepapper...........................
1992/93:30 s. 42


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 157


.............................................
jäv för..........................................
1978/79:30 s. 36


....................................................
.................................................
1981/82:35 s. 38


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 42


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 30


....................................................
.............................................
1996/97:25 s. 28, 30


...........kontakter med Gota-
koncernens huvudägare


.............................Trygg-
Hansa SPP Holding................................
1994/95:30 s. 96


.................................
vissa uttalanden av..............................
1991/92:30 s. 43


....................................................
.......................................
1992/93:30 s. 93, 104, 127


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 60


....................................................
................................................
1994/95:30 s. 244


....................................................
................................................
1995/96:30 s. 122


Statsråd och politiskt tillsatta
tjänstemän i regeringskansliet,


konstnadsansvaret för resor........
1994/95:30 s. 215


Statsrådens tjänsteresor............
1985/86:25 s. 47


Statsråds beslutanderätt............
1976/77:44 s. 12


....................................................
..................................................
1977/78:35 s. 5


Statsråds förmögenhetsinnehav.......
1983/84:30 s. 36


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 42


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 157


....................................................
................................................
1994/95:30 s. 202


....................................................
.................................................
1996/97:25 s. 28


Statsrådsberedningen, uttalande av
ang.


boken Industrispionage..............
1984/85:35 s. 30


Statsrådsgrupperna, de nya...........
1990/91:30 s. 7


Statsrådsprotokoll,
offentliggörande av.....................
1971:34 s. 3


Statsrådsprotokoll, redovisning av
innehåll i..............................
1974:22 s. 2


....................................................
.....................................................
1975:12 s. 3


Stiftelsen framtidens kultur


............................
bemyndigande att inrätta........................
1994/95:30 s. 216


.........................utbyte av
styrelseledamöter...............................
1994/95:30 s. 230


Stiftelser, agerande mot vissa.....
1994/95:30 s. 229


Strategiska produkter...............
1995/96:30 s. 56


Stråförkortningsmedel, användning
av..................................
1987/88:40 s. 63


Strålskyddsinstitutet, utseende av
styrelse...........................
1995/96:30 s. 151


Studiestödsförordningen avseende
Nordiskt


musikkonservatorium.................
1979/80:50 s. 36


Stålverk 80-projektet...............
1976/77:44 s. 28


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 23


Svensk författningssamling (SFS),
utgivningen av.........................
1971:34 s. 15


....................................................
.....................................................
1972:26 s. 4


....................................................
....................................................
1973:20 s. 13


....................................................
....................................................
1974:22 s. 33


....................................................
....................................................
1975:12 s. 22


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 20


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 17


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 12


....................................................
.................................................
1978/79:30 s. 10


....................................................
..................................................
1979/80:50 s. 8


....................................................
..................................................
1980/81:25 s. 9


....................................................
..................................................
1981/82:35 s. 8


....................................................
..................................................
1983/84:30 s. 8


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 13


....................................................
.................................................
1985/86:25 s. 14


....................................................
..................................................
1986/87:33 s. 9


....................................................
..................................................
1987/88:40 s. 7


....................................................
..................................................
1988/89:30 s. 9


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 19


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 20


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 20


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 21


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 26


....................................................
.................................................
1994/95:30 s. 36


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 13


....................................................
.................................................
1997/98:10 s. 14


Svensk kustfart, utländska fartyg i
1989/90:30 s. 101


Svensk medverkan i samarbetet inom
Partnerskap


för fred (PFF).....................
1995/96:30 s. 101


Svenska Dagbladet - tryckfrihet och
sekretess...........................
1983/84:30 s. 33


Svenska Dagbladet, tryckfrihetsåtal
mot.................................
1986/87:33 s. 73


Svenska fältsjukhuset...............
1990/91:30 s. 60


Sverige och Gulfkriget..............
1990/91:30 s. 57


Sveriges lantbruksrepresentation i
utlandet...............................
1974:22 s. 29


Sveriges Radio AB, vissa frågor....
1992/93:30 s. 130


Sveriges Radio-koncernen,
ordförande och


styrelseledamöter inom..............
1991/92:30 s. 80


Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund,


medel till riksomfattande
sysselsättningsprojekt..............
1997/98:25 s. 63


Sveriges turistråd..................
1991/92:30 s. 76


Swedish Ordnance AB, bildandet av...
1991/92:30 s. 71


Sydafrika, undantag från
handelsförbudet....................
1992/93:30 s. 118


Sydafrikalagen, dispens från........
1980/81:25 s. 60


Säkerhetsfrågor, regeringens
befattning med......................
1987/88:40 s. 47


....................................................
.................................................
1991/92:30 s. 60


Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa
1993/94:30 s. 173


Säkerhetskontroll på flygplats,
regeringens beslut att


medge polismyndighet rätt att mot
ersättning utföra..................
1993/94:30 s. 173


Säkerhetspolisens register.........
1997/98:25 s. 135


Säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet


.............betr.
sjukvårdsförvaltningen i Göteborg................
1975/76:50 s. 42


.............................
regeringens kontroll av..........................
1978/79:30 s. 33


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 34


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 41


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 60


Säkerhetspolitiska frågor,
statsminister Bildts agerande i
vissa...............................
1994/95:30 s. 99


Särskilda organ för utredning,
rådgivning och förvaltning..........
1995/96:30 s. 21


Södra Skogsägarna AB, statligt
engagemang i........................
1984/85:35 s. 48


Tandläkarutbildning för iranier.....
1984/85:35 s. 47


Tandvårdstaxa.......................
1997/98:25 s. 94


Tandvårdstaxan - tillämpningen av
tandvårdsförsäkringen..................
1975:12 s. 30


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 90


Taxitrafiken i Lerum................
1979/80:50 s. 37


....................................................
..................................................
1979/80:52 s. 6


TCO-konflikten våren 1985...........
1985/86:25 s. 17


Teknikbrostiftelserna, tillförandet
av LKAB-aktier.....................
1993/94:30 s. 173


Tekofrågor, regeringens
handläggning av med


anledning av riksdagsbeslut.........
1981/82:35 s. 11


TELUB-ärendet - utbildning i
Sverige av libyska medborgare.......
1979/80:50 s. 30


....................................................
..................................................
1979/80:52 s. 4


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 31


....................................................
.................................................
1981/82:35 s. 39


Terroristbestämmelser, utvisning
enligt..............................
1990/91:30 s. 72


Terroristlagstiftningen,
tillämpningen av....................
1975/76:50 s. 43


....................................................
.................................................
1977/78:35 s. 32


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 70


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 15


Terrängkörningslagen - bemyndigande
till regeringen.....................
1975/76:50 s. 39


Thailand, krigsmaterielexport till..
1990/91:30 s. 50


....................................................
................................................
1993/94:30 s. 136


Tillfälliga organ under regeringen,
myndighetsutövning i................
1992/93:30 s. 27


Tillståndsplikt enligt
miljöskyddslagen i fråga om


vägar och flygplatser...............
1975/76:50 s. 31


Tjeckoslovakiska medborgare,
utvisning av........................
1986/87:33 s. 64


Tjernobylkatastrofen 1986...........
1986/87:33 s. 51


Tjänstebrev och distribution av
visst informationsmaterial


från intresseorganisation..............
1975:12 s. 32


Tjänsteman i flygvapnet,
överförande av till disponibilitet..
1985/86:25 s. 47


Tjänstetillsättningar


.................................
biståndskontorschef.............................
1993/94:30 s. 149


......................................
Domstolsverket...................................
1975/76:50 s. 48


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 59


dröjsmål i fråga om tillsättning av
viss landshövding...................................
1974:22 s. 39


...............generaldirektör vid
Skolöverstyrelsen................................
1981/82:35 s. 36


.EG/EU-institutioner, rekrytering
till tjänster inom..............................
1993/94:30 s. 148


....................
Finansinspektionen, byte av chef................
1993/94:30 s. 139


....................
generaldirektörer åren 1976-1986.................
1986/87:33 s. 66


.................................
kommittésekreterare.............................
1992/93:30 s. 108


..............................
krigsmaterielinspektör...........................
1995/96:30 s. 58


......................landshövding
i Norrbottens län...............................
1992/93:30 s. 112


.....................ledamöter i
Exportkontrollrådet..............................
1995/96:30 s. 61


..politiskt tillsatta tjänstemän i
regeringskansliet................................
1993/94:30 s. 10


..politiskt tillsatta tjänstemän i
regeringskansliet................................
1995/96:30 s. 11


...................................
kyrkliga tjänster...................................
1972:26 s. 15


.......lektor i organisk kemi vid
Lunds universitet


..................................
(Hellmers-ärendet)...............................
1975/76:50 s. 49


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 41


....................................................
.................................................
1981/82:35 s. 42


..................
länsbostadsdirektör i Blekinge län...............
1989/90:30 s. 81


..medbestämmandelagens tillämpning
vid tillsättning


...................................
av högre tjänster................................
1979/80:50 s. 25


...................ordförande i
Riksbanksfullmäktige................................
1975:12 s. 31


..........................................
Postverket.......................................
1984/85:35 s. 56


professor i datorlingvistik vid
Universitetet i Uppsala..........................
1989/90:30 s. 82


....professor i musikvetenskap vid
Lunds universitet................................
1986/87:33 s. 68


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 60


regeringens praxis i förhållande
till jämställdhetslagen..........................
1983/84:30 s. 20


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 19


.....................................
Regeringsrätten..................................
1987/88:40 s. 59


........................rådgivare
vid Interpol, m.m................................
1989/90:30 s. 81


................................
skoldirektör i Lomma.............................
1979/80:50 s. 35


..........................................
Tullverket.......................................
1984/85:35 s. 52


............styrelse för Statens
strålskyddsinstitut.............................
1995/96:30 s. 151


styrelseledamöter, Vägverket och
Trafiksäkerhetsverket...........................
1992/93:30 s. 113


....universitetslektor i fysik vid
Lunds universitet................................
1986/87:33 s. 67


.............utlandsmyndigheter,
svenska, chefer för..............................
1987/88:40 s. 57


.........................................
verkschefer......................................
1986/87:33 s. 66


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 57


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 79


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 77


......verkställande direktör i
Svensk Bilprovning AB............................
1985/86:25 s. 35


.....vikariat som överbibliotekarie
vid Musikaliska


.................................
akademins bibliotek.......................
1980/81:25 s. 15, s. 18


.........................................
verkschefer......................................
1988/89:30 s. 73


Tjänstledighet från viss
domartjänst.........................
1984/85:35 s. 54


Tobaksrökning, åtgärder mot............
1971:34 s. 20


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 40


Trafiksäkerhetsverket, utnämning av
styrelseledamöter i................
1992/93:30 s. 113


Trafiktillstånd för viss busstrafik.
1975/76:50 s. 46


.....................se även
Yrkestrafikförordningen


Trav- och galoppskolans framtida
lokalisering.......................
1995/96:30 s. 153


Tredje spåret över Riddarholmen....
1995/96:30 s. 147


Triangeln i Malmö, stadsplan för....
1985/86:25 s. 43


Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds
kontakter...........................
1994/95:30 s. 96


Trygghetsförsäkring för
skogsbrukare........................
1984/85:35 s. 25


Tulltaxa, rättelse i lagen om.......
1981/82:35 s. 40


Turismpolitiken i EU................
1997/98:25 s. 33


Tätbebyggelseförbud, undantag från..
1980/81:25 s. 31


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 41


Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge
skärgård............................
1981/82:35 s. 12


Ubåtsincidenten i Gåsefjärden.......
1981/82:35 s. 12


Ubåtsincidenten i Hårsfjärden.......
1982/83:30 s. 23


Ubåtskränkningar, brev till
Rysslands presiden.................
1994/95:30 s. 109


Ubåtsskyddskommissionen


...............diarieföringen av
det s.k. Fermbrevet..............................
1983/84:30 s. 30


.................ledamoten Carl
Bildts resa till USA.............................
1983/84:30 s. 29


UD:s antagningsnämnd, visst
ledamotskap i.......................
1984/85:35 s. 31


UD:s rutiner vid kontakter med
massmedia...........................
1984/85:35 s. 29


Umeå universitetsbibliotek,
granskningsexemplar


...............................av
tryckt skrift till..................................
1974:22 s. 37


....................................................
....................................................
1975:12 s. 33


Underrättelse- och säkerhetsfrågor,
vissa...............................
1991/92:30 s. 60


...........se även Personalkontroll
och Värnpliktiga


Underrättelseverksamhet mot
Sovjetunionen på 1950-talet.........
1994/95:30 s. 99


Ungdomslagen, tillämpningen av......
1983/84:30 s. 43


Uppgiftslämnande till massmedierna..
1983/84:30 s. 45


Upphandlingsfrågor


.........................................
Crownair AB.........................................
1974:22 s. 40


.........................................
ARE-bolagen.........................................
1974:22 s. 41


.....................................
konsulttjänster.....................................
1974:22 s. 41


..........bevakningstjänster i
Stockholms tunnelbana............................
1987/88:40 s. 65


............................av
datorer för försvaret...............................
1973:28 s. 19


.....................................
konsulttjänster..................................
1994/95:30 s. 43


.......................
regeringskansliets riktlinjer....................
1994/95:30 s. 47


Utbetalning av visst skadestånd
till f.d. handelssekreterare...........
1975:12 s. 32


Utbildningsanslag i
budgetpropositionen 1990/91.........
1990/91:30 s. 25


Utbildningsdepartementet


......................................
administration...................................
1995/96:30 s. 24


....................................................
.................................................
1996/97:25 s. 16


..............................
anlitande av Gramma AB...........................
1994/95:30 s. 80


.......................................
anslagsfrågor...................................
1992/93.30 s. 115


..................................
regeringsprotokoll...............................
1994/95:30 s. 17


......................upphandling
av konsulttjänster...............................
1994/95:30 s. 79


Utbåtskränkningar, brev till
Rysslands president................
1994/95:30 s. 109


"Utflaggningsärende" - tillstånd
till överlåtelse av fartyg..........
1979/80:50 s. 32


Utlandssvenskarnas rösträtt.........
1975/76:50 s. 47


Utlämnande av underlag rörande
kommande försvarsbeslut............
1994/95:30 s. 245


Utlämning, utformningen av
regeringsbeslut om..................
1990/91:30 s. 13


Utländska fartyg i svensk kustfart.
1989/90:30 s. 103


Utländskt fastighetsförvärv.........
1983/84:30 s. 43


Utlänningsnämnden, förordnande av
ledamöter i.........................
1991/92:30 s. 83


Utlänningsärenden


....................angående de
s.k. Åselefamiljerna.............................
1995/96:30 s. 97


............................
asylsökande från Bosnien.........................
1993/94:30 s. 75


..............asylsökande från
Republiken Makedonien...........................
1994/95:30 s. 209


.............avvisning av vissa
peruanska medborgare............................
1992/93:30 s. 103


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 70


.avvisningsbeslut av asylsökande
med såväl bosniskt


.........................som
kroatiskt medborgarskap..........................
1995/96:30 s. 91


...................................
barns rättigheter................................
1990/91:30 s. 69


..behandlingen av asylansökningar
från kosovoalbaner...............................
1993/94:30 s. 77


.............direktavvisningar till
Polen under 1990.................................
1990/91:30 s. 71


......................................
förvar av barn...................................
1987/88:40 s. 53


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 70


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 74


..................................
handläggningstider...............................
1982/83:30 s. 10


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 15


....................................................
.................................................
1987/88:40 s. 50


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 63


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 72


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 64


.................
invandrarministern, visst uttalande..............
1987/88:40 s. 55


....................................................
.................................................
1992/93:30 s. 93


..........Invandrarverket,
regeringens kontakter med........................
1992/93:30 s. 93


.......................................
medborgarskap........................................
1973:20 s. 7


....................regeringens
praxis i asylärenden.............................
1990/91:30 s. 65


....................................................
.................................................
1993/94:30 s. 64


.....................................
Schengenavtalet.................................
1992/93:30 s. 103


.............................
terroristbestämmelserna..........................
1987/88:40 s. 52


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 66


....................................................
.................................................
1990/91:30 s. 72


....................tillämpningen
av utlänningslagen...............................
1977/78:35 s. 32


....................................................
.................................................
1979/80:50 s. 20


....................................................
..................................................
1979/80:52 s. 1


....................................................
.................................................
1980/81:25 s. 70


....................................................
.................................................
1982/83:30 s. 10


....................................................
.................................................
1983/84:30 s. 11


....................................................
.................................................
1984/85:35 s. 15


....................................................
................................................
1996/97:25 s. 166


.............utländskt
medborgarskap, befrielse från....................
1990/91:30 s. 75


.........................
utvisningsärenden, praxis i......................
1987/88:40 s. 50


....................................................
.................................................
1988/89:30 s. 64


....................................................
.................................................
1989/90:30 s. 74


.....................................
viseringspraxis..................................
1989/90:30 s. 77


...........................vissa
handläggningsfrågor..............................
1990/91:30 s. 74


............................
visumplikt, införande av.........................
1992/93:30 s. 93


Utnämning av statsråd till visst
ämbete


(Ove Rainer till justitieråd).......
1983/84:30 s. 34


Utnämning av verkställande
direktörer.........................
1992/93:30 s. 114


Utnämningar av generaldirektörer
och verkschefer m.fl.


............................se
Tjänstetillsättningar


Utnämningar, ordinarie
domartjänster.......................
1990/91:30 s. 78


Utnämningspolitik, regeringens......
1995/96:30 s. 52


....................................................
................................................
1997/98:25 s. 107


Utrednings- och remissväsendet.........
1972:26 s. 11


....................................................
....................................................
1975:12 s. 20


....................................................
.................................................
1975/76:50 s. 18


....................................................
.................................................
1976/77:44 s. 11


Utrikesdepartementets organisation......
1975:12 s. 5


Utrikesdepartementets rutiner vid
kontakter med


massmedierna.......................
1984/85:35 s. 29


Utrikesfrågor, vissa................
1991/92:30 s. 46


Utrikesförvaltningen


....................extra
utbetalning till anställda......................
1996/97:25 s. 168


Utrikesnämnden


.............................
regeringens information.........................
1996/97:25 s. 118


................................
vissa frågor rörande.............................
1975/76:50 s. 36


Uttalanden av statsråd


........ifrågasatt överensstämmelse
med regeringens


.........................................
uppfattning......................................
1993/94:30 s. 63


..................................
om rättsavgöranden...............................
1993/94:30 s. 61


.statsminister Bildt om viss
underrättelseverksamhet.........................
1994/95:30 s. 102


....utrikesminister Lena Hjelm-
Wallén om vetorätten


.............................................
inom EU.........................................
1995/96:30 s. 122


....................................
vissa uttalanden.................................
1991/92:30 s. 43


....................................................
.......................................
1992/93:30 s. 93, 104, 127


....................................................
................................................
1994/95:30 s. 244


....................................................
.................................................
1995/96:30 s. 38


....................................................
......................................
1996/97:25 s. 126, 189, 197


Utvisning enligt
terroristbestämmelserna.............
1990/91:30 s. 72


Utvisning på grund av brott.........
1983/84:30 s. 11


UV Shipping, fördelning av aktier i
samband med nyemission..............
1988/89:30 s. 91


Vapenexport


..............................se
Krigsmaterielexport


Vapenvägrare - nåd i brottmål........
1981/82:35 s. 8


Varvsfrågor


.......................Kockums AB,
visst anslag till................................
1986/87:33 s. 83


statligt stöd till Öresundsvarvet,
Kalmar Varv AB och


..............................
Kockum Construction AB...........................
1980/81:25 s. 63


....................................................
.................................................
1981/82:35 s. 37


Vellinge kommun, omläggning av väg
100 i...............................
1989/90:30 s. 86


Verksamhetstid för 1979 års
kyrkomötes utredningsnämnd..........
1979/80:50 s. 36


Verkschefers bisysslor..............
1986/87:33 s. 72


Verkschefsfrågor


Datainspektionen - Socialstyrelsen
- Riksrevisionsverket............................
1985/86:25 s. 33


Verksledningsbeslutet och
myndighetsinstruktionerna...........
1989/90:30 s. 32


Verkställande direktörer, utnämning
av.................................
1992/93:30 s. 114


Vetebiståndet till svältande länder.
1975/76:50 s. 47


Vietnam och viss skuldreglering.....
1984/85:35 s. 43


Viggenplanet, export av och
garantifrågor.......................
1976/77:44 s. 39


Villkorslagen, tillämpningen av.....
1978/79:30 s. 26


Viseringsfrågor inom UD.............
1988/89:30 s. 22


VM-kvalmatchen i fotboll,
polisingripanden i


september 1989 i....................
1990/91:30 s. 84


Volvo AB och Procordia AB, affären
mellan..............................
1990/91:30 s. 94


....................................................
................................................
1992/93:30 s. 127


Volvo-Renaultaffären...............
1994/95:30 s. 137


Volvoärendet - principavtal mellan
AB Volvo och den


norska staten om bildandet av
svensk-norsk koncern................
1978/79:30 s. 29


Vuxentandvård, ersättningssystemet
för.................................
1994/95:30 s. 34


Vuxenutbildningen och
socionomutbildningen...................
1972:26 s. 15


Vårdhemmet Majgården i Gnesta,
kommunikationsministerns


engagemang i........................
1992/93:30 s. 55


Våtmarkskonvention om småbåtshamn
och omläggning av


väg 100 i Höllviken i Vellinge
kommun..............................
1989/90:30 s. 86


Väganslag, disposition av...........
1976/77:40 s. 40


Vägomläggning vid Sätra i
Skaraborgs län, arbetsplan för......
1985/86:25 s. 47


Vägverket, tillsättande av
styrelseledamöter i................
1992/93:30 s. 113


Vägverket, överklagat beslut av......
1993/94:30 s. 8


Värdepapper, statsråds innehav av .
1992/93:30 s. 42


....................................................
................................................
1994/95:30 s. 202


Värnpliktiga


......personalkontroll i samband
med kommendering av..............................
1991/92:30 s. 60


....regeringsbeslut att avbryta
pågående försök med


........................förkortad
grundutbildning av...............................
1991/92:30 s. 60


regeringsbeslut om mobiliserings-
och förplägnadstjänst...........................
1993/94:30 s. 170


Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål...
1981/82:35 s. 8


Västra Gulfstaterna,
krigsmaterielexpeort till..........
1993/94:30 s. 133


Västtyska ambassaden, ockupation av
i april 1975........................
1975/76:50 s. 32


Växthusgaser........................
1997/98:25 s. 48


Yrkesmässig trafik med buss,
riktlinjer för.........................
1975:12 s. 32


Yrkestrafikförordningen -
Försvarets civilförvaltnings


dispens från reglerna i
(försöksverksamhet betr. fria


värnpliktsresor med chartrade
bussar).............................
1975/76:50 s. 46


Åselefamiljerna, regeringens
handläggning av


utlänningsärendet...................
1995/96:30 s. 97


Äldreomsorgens organisation, hälso-
och sjukvård........................
1990/91:30 s. 85


ÖB:s pressmeddelande om den
nordiska bataljonens


uppgifter i Bosnien................
1995/96:30 s. 112


Öresundsbron


.................................
beslutsunderlag för..............................
1991/92:30 s. 74


...............................fast
förbindelse över.................................
1990/91:30 s. 95


........redovisning till riksdagen
av de ekonomiska


...............................
förutsättningarna för...........................
1994/95:30 s. 191


Öresundsvarvet i Landskrona, fråga
om nedläggning......................
1980/81:25 s. 63


Överläggningar med partiledarna
1990/91:30 s. 8