Konstitutionsutskottets betänkande
1998/99:KU01

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse m.m.

Innehåll

1998/99


KU1


Sammanfattning
I  betänkandet  behandlas budgetpropositionen (prop.
1998/99:1)  såvitt   avser  utgiftsområde  1  Rikets
styrelse.      Vidare      behandlas      Riksdagens
förvaltningskontors    årsredovisning    för    1997
(1997/98:RFK1) samt ytterligare  två skrivelser från
Riksdagens  förvaltningskontor:  dels  1998/99:RFK2,
som  innehåller förslag om  de ekonomiska  villkoren
för  tjänstgörande   ersättare   i   riksdagen   och
Europaparlamentet, dels 1998/99:RFK3, som innehåller
förslag till ändring av riksdagsledamöternas arvode.
I betänkandet behandlas också 13 motioner som väckts
under  den  allmänna motionstiden och 2 motioner som
väckts med anledning av förslaget RFK3.


Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de
av  regeringen   föreslagna   beloppen.   Mot  detta
reserverar sig representanten för Centerpartiet, som
yrkar  att  anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.  bör
minskas med 100 miljoner kronor.


Representanterna  för  Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet  liberalerna  förklarar   i   var   sitt
särskilda   yttrande  att  eftersom  deras  partiers
budgetförslag  inte tillstyrkts av finansutskottet i
budgetprocessens  första  steg  anser  de  det  inte
meningsfullt    att    fullfölja   sina   respektive
anslagsyrkanden.  I  ett  annat   särskilt  yttrande
framhåller  representanterna  för  Kristdemokraterna
att   partiet  motsätter  sig  den  i  propositionen
föreslagna     höjningen    av    anslaget    C    1
Regeringskansliet m.m.


Utskottet tillstyrker  i  huvudsak  förslaget RFK2,
som   innebär   att  de  ekonomiska  villkoren   för
tjänstgörande  ersättare   väsentligen   kommer  att
överensstämma med vad som gäller för ledamöter,  att
ersättningen vid uppdragets upphörande för ledamöter
och  vid  föräldraledighet för riksdagsledamöter och
företrädare  i  Europaparlamentet  ändras  samt  att
inkomstgarantin           beträffande           båda
parlamentarikergrupperna jämställs med inkomst under
de fem första åren.


Utskottet  tillstyrker  också  i huvudsak förslaget
RFK3,  vilket  innebär att riksdagsledamöternas  och
Europaparlamentarikernas  arvode höjs från 30 300 kr
till 36 000 kr/månad, att kostnadsersättningen sänks
med   2  000  kr/månad  och  att   2   000   kr   av
arvodeshöjningen     utgör     en    växling    från
kostnadsersättning till arvode. Förändringarna skall
träda  i  kraft  den  1  januari  1999.   Riksdagens
arvodesnämnd  skall  fortsätta  sin verksamhet,  men
fortsättningsvis   skall   nämnden   motivera   sina
ställningstaganden   i  fråga  om  förändringar   av
arvodesnivån. Mot förslaget  som  helhet  reserverar
sig       representanten      för      Miljöpartiet.
Representanterna för Vänsterpartiet reserverar sig i
vad avser ändringen av kostnadsersättningen.


Vad gäller  finansieringen  av  genomförandet av de
båda   förslagen,  som  kostnadsberäknas   till   35
miljoner  kronor för år 1999, förordar utskottet ett
tillkännagivande   till   förvaltningskontoret   med
innebörd  att  finansieringen  för år 1999 som är av
provisorisk  karaktär  bör  få en permanent  lösning
fr.o.m. år 2000.


Till betänkandet fogas förutom de
nämnda ytterligare 3 reservationer
och ett särskilt yttrande.


Propositionen
1998/99:1 utgiftsområde 1, vari regeringen yrkar


1.    att    riksdagen    medger    att    anslaget
Regeringskansliet m.m. får användas för utgifter som
ursprungligen   tillgodosågs  från  anslagen   Extra
utgifter (avsnitt 6.3),


3.  att  riksdagen   för  budgetåret  1999  anvisar
anslagen  under  utgiftsområde   1  Rikets  styrelse
enligt följande uppställning:


A 1 Kungliga hov- och slottsstaten;  ramanslag;  77
125 000 kr


B   1   Riksdagens   ledamöter   och  partier  m.m.
ramanslag; 489 000 000 kr


B  2  Riksdagens förvaltningskostnader;  ramanslag;
420 300 000 kr


B  3  Riksdagens  ombudsmän,  justitieombudsmännen;
ramanslag;


39 173 000 kr


C 1 Regeringskansliet  m.m.;  ramanslag;  2 179 419
000 kr


C  2 Svensk författningssamling; ramanslag;  1  011
000 kr


C 3 Allmänna val; ramanslag; 100 000 000 kr


C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 139 900
000 kr


D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 11 626 000 kr


D 2 Datainspektionen; ramanslag; 30 309 000 kr


D 3 Sametinget; ramanslag; 13 661 000 kr


E  1   Presstödsnämnden   och   Taltidningsnämnden;
ramanslag; 4 601 000 kr


E 2 Presstöd; ramanslag; 531 579 000 kr


E   3   Stöd   till   radio-  och  kassettidningar;
ramanslag; 127 300 000 kr


E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 7 631 000 kr


E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag;
7 069 000 kr


1998/99:1   utgiftsområde    1,    vari   riksdagens
förvaltningsstyrelse yrkar


att       riksdagen      bemyndigar      riksdagens
förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta
om  lån  i Riksgäldskontoret  till  investeringar  i
riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av
28 600 000 kr.


Riksdagens förvaltningskontors
skrivelse




1997/98:RFK1            Årsredovisning           för
riksdagsförvaltningen, vari yrkas


att   riksdagen   lägger   årsredovisningen    till
handlingarna.


Riksdagens förvaltningskontors
förslag




1998/99:RFK2  Riksdagens förvaltningskontors förslag
om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens  ledamöter  och i lagen (1996:304) om
arvode    m.m.    till   Sveriges   företrädare    i
Europaparlamentet, vari yrkas


att riksdagen antar  förvaltningskontorets  förslag
till


1. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter,


2. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.


1998/99:RFK3 Riksdagsledamöternas arvode, vari yrkas


att   riksdagen   antar  de  i  förslaget  upptagna
förslagen till


1. lag om riksdagsledamöternas arvode,


2. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter,


3.  lag  om  ändring  i   lagen   (1993:1426)   med
instruktion för Riksdagens arvodesnämnd.


Motioner som väckts under den
allmänna motionstiden




1998/99:K240 av Owe Hellberg (v) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen   anförts  om  att  ändra
politikernas pensionsförmåner och inkomstgarantier,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om  att  uppmärksamma
Kommunförbundet och Landstingsförbundet på villkoren
för  politikerpensioner   och  inkomstgarantier  och
samordna  dessa  med statens  villkor  för  de  nyss
nämnda.


1998/99:K258 av Ola Karlsson (m) vari yrkas


att riksdagen ändrar  reglerna  för ålderspension i
enlighet med vad som anförts i motionen.


1998/99:K284 av Tuve Skånberg och Dan Kihlström (kd)
vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  att   ge  även
politiskt  obundna,  kristna  fådagarstidningar  som
Petrus och Sändaren presstöd,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen   anförts   om   att   ge
taltidningsstöd även till kristna tidningar som inte
får presstöd.


1998/99:K294 av Marianne Samuelsson m.fl.  (mp) vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om  beräknad
fördelning på anslag under  utgiftsområde  1  Rikets
styrelse för budgetåren 2000 och 2001 (se tabell).




1998/99:K308  av  Ingvar  Svensson  m.fl.  (kd) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen  anförts  om  behovet  av
regelförändringar  inom   presstödsområdet  för  att
genomföra besparingar,


2.   att   riksdagen  med  följande   ändringar   i
förhållande   till   regeringens   förslag   anvisar
anslagen  under   utgiftsområde  1  Rikets  styrelse
enligt uppställning.


1998/99:K310  av Maggi  Mikaelsson  m.fl.  (v)  vari
yrkas


1.   att   riksdagen    uppdrar    åt    Riksdagens
förvaltningskontor att genomföra miljöanpassning  av
den egna verksamheten,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   att   en   omfattande   miljöanpassning   av
regeringens verksamhet bör genomföras,


3.    att    riksdagen    uppdrar   åt   Riksdagens
förvaltningskontor att upprätta  en  tidsplan och en
strategi för miljöanpassning av riksdagen  som bl.a.
innehåller  delmål  för  vad  som skall vara uppnått
under mandatperioden.


1998/99:K340 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen för år 1999 beslutar anslå 231 579
000 kr för Utgiftsområde 1 anslag  E  2 Presstödet i
enlighet med vad som anförts i motionen,


2. att riksdagen beslutar att presstödet  avvecklas
helt fr.o.m. budgetåret 2000 i enlighet med  vad som
anförts i motionen,


3.  att  riksdagen  beslutar  att  Presstödsnämnden
avvecklas   fr.o.m.   budgetåret   2000   och    att
bevakningsuppgifter  avseende  återstående  lån m.m.
övertas  av  Kammarkollegiet i enlighet med vad  som
anförts i motionen.


1998/99:K341 av  Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen för år 1999  beslutar  anslå 48 400 000 kr
för Utgiftsområde 1 anslag C 4 Stöd  till  politiska
partier i enlighet med vad som anförts i motionen.




1998/99:K353 av Owe Hellberg och Sten Lundström  (v)
vari   yrkas   att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till  känna vad i motionen anförts om ett
särskilt statsråd för bostadspolitiska frågor.




1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas


4. att riksdagen  beslutar  om fördelning av anslag
inom utgiftsområde 1 i enlighet  med  vad i motionen
anförts.


1998/99:Fi211  av  Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  vari
yrkas


7.  att  riksdagen  för   budgetåret  1999  anvisar
anslagen  under  utgiftsområde   1  Rikets  styrelse
enligt uppställning i bilaga 2.


1998/99:Kr274  av  Birger  Schlaug m.fl.  (mp)  vari
yrkas


57.  att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad  i motionen anförts om en utvärdering
av  de  nya  presstödsreglerna  och  ett  stöd  till
elektroniska dagstidningar.


1998/99:So227 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts  om  gratis  eller
subventionerad rökavvänjning.


Motioner som väckts med anledning
av förslagen




1998/99:K4 av Marianne Samuelsson  m.fl.  (mp), vari
yrkas


att   riksdagen   avslår   förslaget   1998/99:RFK3
Riksdagsledamöternas arvode.


1998/99:K5 av Gudrun Schyman m.fl. (v), vari yrkas


1.  att riksdagen beslutar att kostnadsersättningen
avskaffas   samt   att   riksdagsarvodet   höjs  med
motsvarande belopp till 35 760 kronor per månad,


2. att riksdagen beslutar att förändringarna träder
i  kraft  den  1  januari 1999 och tillämpas fr.o.m.
samma datum.




Utskottet
Inledning




I budgetpropositionen  föreslår regeringen bl.a. att
riksdagen för budgetåret  1999  anvisar anslag under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse i  enlighet  med den
uppställning   som  redovisas  i  propositionen,  av
vilken det framgår  att  det  totala anslagsbeloppet
för år 1999 skall vara 4 179 704 000 kr.


Utgiftsområde     1     omfattar     verksamheterna
statschefen,  riksdagen  och  dess  myndigheter  och
regeringen.   Dessutom   ingår   stöd   till   vissa
medieändamål,  bl.a.  presstöd och stöd till  radio-
och kassettidningar, vidare  partistöd,  anslag till
allmänna   val   samt   vissa  centrala  myndigheter
(Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget).


Finansutskottet   har   den   26   november   (bet.
1998/99:FiU1) tillstyrkt propositionens förslag till
utgiftsram för utgiftsområde 1.




Kungliga hov- och slottsstaten




Propositionen




Utgifterna  för  statschefen   utgörs   av  anslaget
Kungliga   hov-  och  slottsstaten.  Genom  anslaget
finansieras  statschefens  officiella funktioner och
driftskostnaderna  för  de  kungliga   slotten  utom
fastighetsunderhåll.   Regeringen    föreslår    att
anslaget  A  1 Kungliga hov- och slottsstaten för år
1999 skall uppgå till 77 125 000 kr.


Av propositionen  framgår  att  Kungliga  hov-  och
slottsstaten   inte   har   något   anslagssparande.
Utgiftsprognosen visar ett underskott  för  år 1998,
delvis     beroende     på     att     det     finns
avvecklingskostnader  för  personal  som  sagts  upp
under året.


Av  Hov-  och  slottsstatens  årsredovisning för år
1997  framgår  att  verksamheten  under  året  varit
omfattande. En sänkning av ambitionsnivån  för delar
av verksamheten redovisas. Sänkningen är en följd av
de  omfattande  rationaliseringar som har genomförts
under  de  senaste   tre  åren  och  som  bl.a.  har
inneburit personalnedskärningar. Med en sexprocentig
nedskärning på detta område  har besparingskraven på
verksamheten kunnat uppfyllas.


Av propositionen framgår också  att en installation
av    en    ny   bevakningscentral   medför    ökade
driftkostnader,  varför  kostnaderna,  i  syfte  att
delvis  täcka  de ökade kostnaderna, räknats upp med
2,5 miljoner kronor. Ökningen har finansierats genom
omprioriteringar mellan anslag inom utgiftsområdet.




Revision av Kungliga hov- och slottsstaten




Den       av      talmanskonferensen       tillsatta
Revisionsutredningen,   som   arbetade   under  åren
1995-1997,  behandlade  frågan om revision av  hovet
dels i utredningens slutskrivelse,  dels  i bilaga 5
Hovstaterna  och  statlig revision. Frågan togs  upp
även i utredningens  promemoria Riksdagens revisorer
och Riksrevisionsverket.


Utredningen föreslog att Riksdagens revisorer skall
svara för den årliga revisionen  av  delar av hovet.
Det  är enligt utredningen knappast adekvat  att  en
regeringen           underordnad          myndighet,
Riksrevisionsverket, ansvarar  för granskningen. Den
del som skall granskas är den del som ligger utanför
Konungens  enskilda  sfär,  vilket   med   nuvarande
organisation     innebär    Ståthållarämbetet    och
Husgerådskammaren.


Revisionsutredningen   föreslog   i  den  särskilda
promemorian  om  revision  av  hovet att  Riksdagens
revisorers årliga revisionsberättelse över hovet bör
sändas   till  hovet  med  kopia  till   regeringen.
Revisionen   bör   också  redovisas  i  revisorernas
årsredovisning. Information  om  vilka  åtgärder som
vidtagits med anledning av revisionsberättelsen  bör
enligt utredningen tillställas Riksdagens revisorer.


Revisionsutredningens    förslag   behandlades   av
talmanskonferensen i förslaget  1997/98:TK1.  Frågan
om revisionen av hovet togs dock inte upp. Utskottet
(bet.  1997/98:KU27)  uttalade  dock att denna fråga
kunde behandlas av utskottet under nästa riksmöte.


Finansieringen  bör  enligt utredningen  kunna  ske
inom ramen för den resursförstärkning  om 5 miljoner
kronor  som  utredningen  föreslagit.  I  denna  del
beslöt  riksdagen  våren  1998  i enlighet med  KU:s
förslag    i    det    nämnda    betänkandet     att
resursförstärkningen bör delas upp på tre år.




Utskottets bedömning




Utskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelsanvisning för Kungliga  hov-  och slottsstaten
för budgetåret 1999.


Utskottet  ställer  sig bakom Revisionsutredningens
förslag att Riksdagens revisorer skall svara för den
årliga    revisionen   av   Ståthållarämbetet    och
Husgerådskammaren  fr.o.m.  budgetåret  1999.  Detta
bör  riksdagen  som  sin  mening ge dels regeringen,
dels Riksdagens revisorer till  känna.  Ändringen av
lagen  (1987:518)  med  instruktion  för  Riksdagens
revisorer  med anledning av detta bör ske i  samband
med den revidering  av  instruktionen  som  planeras
genomföras under våren 1999.




Riksdagen och dess myndigheter




Inledning




Till området Riksdagen och dess myndigheter föreslås
i  propositionen  sammanlagt  948,5 miljoner kronor.
Riksdagens   budget   i  denna  del  omfattar   dels
riksdagsledamöternas ersättningar  och resor, stödet
till      partigrupperna      samt      den     inre
riksdagsförvaltningen,   dels  Riksdagens  ombudsmän
(JO). Propositionens förslag  grundas på ett förslag
från riksdagens förvaltningsstyrelse.  Förslaget för
år  1999  innebär   i  huvudsak en konsolidering  av
nuvarande verksamhet. Vissa  kostnadsökningar följer
dock  av  riksdagsvalet  1998.  Det   gäller  främst
pensioner  och  inkomstgarantier till ledamöter  som
avgått.  Vidare  finns   medel   avsatta  för  vissa
förbättringar av infrastrukturen i datanätet.


I  denna  del  av  betänkandet behandlas  även  två
förslag    från    Riksdagens    förvaltningskontor,
1998/99:RFK2 Riksdagens  förvaltningskontors förslag
om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter och  i  lagen (1996:304) om
arvode    m.m.    till   Sveriges   företrädare    i
Europaparlamentet         samt          1998/99:RFK3
Riksdagsledamöternas arvode.




Riksdagens ledamöter och partier m.m.




Propositionen




Regeringen   föreslår   att   till  B  1  Riksdagens
ledamöter och partier m.m. anvisas ett ramanslag för
1999 på 489 miljoner kronor. För  åren 2000 och 2001
beräknas  utgifter  på 494,6 miljoner  kronor  resp.
502,5 miljoner kronor.  Dessa  poster svarar mot 486
miljoner kronor i 1999 års prisnivå.


Från       anslaget       finansieras      arvoden,
kostnadsersättningar    och    traktamenten     till
riksdagens  ledamöter,  arvoden  till  Sveriges  EU-
parlamentariker,  arbetsgivaravgifter samt pensioner
och inkomstgarantibelopp  åt f.d. riksdagesledamöter
m.fl. Vidare finansieras reseersättningar  vid resor
inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning  för
riksdagens    ledamöter.    Även    kostnader    för
ledamöternas     deltagande     i    internationellt
parlamentariskt   arbete,   såsom  Europarådet   och
Interparlamentariska unionen  (IPU), liksom bidragen
till ledamöternas enskilda studieresor,  finansieras
från  anslaget. I anslaget ingår även bidraget  till
partigrupperna i riksdagen.




Förvaltningsstyrelsen




En  av förvaltningsstyrelse  utsedd  beredningsgrupp
ser för  närvarande  över  erfarenheterna av den nya
ersättningslagen som trädde  i  kraft  den 1 januari
1997.   Gruppen   har   även  i  uppgift  att  pröva
alternativa  former  för ett  förbättrat  stöd  till
ledamöterna från politiska  sekreterare.  I avvaktan
på  resultatet  av  dessa  överväganden föreslås  en
smärre   uppräkning   av  nuvarande   stöd.   Enligt
förvaltningsstyrelsen  utvecklas  och  intensifieras
kontakterna mellan olika  länders  parlament  i takt
med den ökade internationaliseringen. En viss ökning
av   utgifterna   för   denna   verksamhet  ingår  i
förslaget.




Förslag angående ändringar i fråga om
riksdagsledamöternas ekonomiska villkor m.m.




Förslag 1998/99:RFK2




Inledning




Beredningsgruppen  för  översyn  av   vissa   frågor
angående  ledamöternas  ekonomiska  villkor m.m. har
till förvaltningsstyrelsen överlämnat ett förslag om
ändring  i  lagen (1994:1065) om ekonomiska  villkor
för riksdagens  ledamöter  och i lagen (1996:304) om
arvode    m.m.    till   Sveriges   företrädare    i
Europaparlamentet.    Förslagen   innebär   att   de
ekonomiska villkoren för  tjänstgörande  ersättare i
huvudsak kommer att överensstämma med vad som gäller
för   ledamöter,  att  ersättningen  vid  uppdragets
upphörande  för  ledamöter  och vid föräldraledighet
för  riksdagsledamöter och företrädare  ändras  samt
att      inkomstgarantin       beträffande      båda
parlamentarikergrupperna jämställs  med  inkomst  av
anställning    under    de    fem    första    åren.
Förvaltningsstyrelsen  har  tillstyrkt förslagen och
föreslår  att riksdagen antar  förvaltningskontorets
förslag till  1.  lag om ändring i lagen (1994:1065)
om ekonomiska villkor  för  riksdagens ledamöter, 2.
lag  om ändring i lagen (1996:304)  om  arvode  m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.




Bakgrund




Riksdagen   beslöt  hösten  1997  med  anledning  av
konstitutionsutskottets  betänkande  1997/98:KU6 att
ge  förvaltningskontoret  till  känna att  utskottet
uppmärksammat att det kan finnas  vissa bestämmelser
om  förmåner i ersättningslagen som  inte  anpassats
till förändringar i reglerna om förmåner i samhället
i övrigt  och  att  det  kan  finnas behov av en mer
allmän  översyn  av  dessa  regler.   I  betänkandet
anfördes också i fråga om ersättning efter fullgjort
kortare  uppdrag  som  ersättare för riksdagsledamot
att det vore rimligt att ersättaren tillförsäkras en
viss minsta ersättning vid avgångstillfället.




Förslag




Förvaltningsstyrelsen föreslår  att vid bedömning av
ersättares  rätt  till  ekonomiska  förmåner  enligt
lagen   (1994:1065)   om   ekonomiska  villkor   för
riksdagens ledamöter skall,  om  inte  annat  sägs i
lagen, samma bestämmelser gälla som för ledamot.


Som  skäl  för  förslaget anges bl.a. att ersättare
för annan ledamot  än  talmannen  eller ett statsråd
eller  en statssekreterare inte omfattas  av  lagens
bestämmelser  om  bl.a.  pension,  egenlivränta  och
inkomstgaranti. I förslaget framhålls vidare att det
är  önskvärt att osäkerheten om varaktigheten av ett
uppdrag som ersättare inte kombineras med avsaknaden
av en  möjlighet  att  under  uppdragstiden tjäna in
pension o.dyl.


Förvaltningsstyrelsen    föreslår     vidare    att
bestämmelserna   i   3-6  kap.  och  15  kap.  lagen
(1994:1065)  om ekonomiska  villkor  för  riksdagens
ledamöter  skall   tillämpas   fr.o.m.  den  dag  då
ledamoten  tar plats i riksdagen   t.o.m.  30  dagar
efter det att uppdraget att vara ledamot upphör. För
den som ersätter  annan  ledamot  än talmannen eller
ett  statsråd  eller en statssekreterare  skall  3-6
kap. och 15 kap.  tillämpas  endast  för den tid som
ersättaren   enligt   bevis   därom  skall  fullgöra
uppdraget eller, om uppdraget upphör  tidigare,  för
den i beviset angivna tiden, dock längst fr.o.m. den
dag  uppdraget  börjar t.o.m. 30 dagar efter den dag
uppdraget upphör.


Till grund för förslaget  ligger  bl.a. bedömningen
att en tidsperiod på 30 dagar är erforderlig för att
förbereda återgången till tidigare arbete  eller nya
arbetsuppgifter.    Med   förslaget    tillförsäkras
ersättare  av  det  slag  det  här  är  tal  om  att
bestämmelserna  i  3-6   kap.   och  15  kap.  skall
tillämpas för en viss minsta tid  även  om uppdraget
upphör före den tid som anges i ersättarbeviset.


Det  föreslås vidare att om en riksdagsledamot  får
föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och
för samma  tid  får  arvode  skall arvodet minskas i
enlighet   med  de  bestämmelser  som   gäller   för
arbetstagare  vid  riksdagen.  Om  en  företrädare i
Europaparlamentet    får    föräldrapenning    eller
tillfällig  föräldrapenning  och  för  samma tid får
företrädararvode  skall  arvodet minskas i  enlighet
med de bestämmelser som gäller  för arbetstagare hos
riksdagen.


Nuvarande bestämmelser innebär att ersättningen vid
den aktuella föräldraledigheten motsvarar  100  % av
arvodet respektive företrädararvodet, men enligt  de
regler   om   ersättning  vid  föräldraledighet  som
vanligen  gäller   i   samhället   i   övrigt  utgår
föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning med
80   %   av   den   sjukpenninggrundande  inkomsten.
Ersättningarna  bör  enligt   förslaget  beräknas  i
enlighet  med  de  bestämmelser  som  i  motsvarande
situation gäller för arbetstagare hos riksdagen.


Vidare    föreslår    förvaltningsstyrelsen     att
inkomstgaranti till ledamot som lämnar riksdagen och
till    företrädare    för    Sverige   som   lämnar
Europaparlamentet  skall  för  de  första  fem  åren
jämställas     med     inkomst    av    anställning.
Inkomstgaranti  som  utgår   för  tid  därefter  bör
jämställas med pension.


Bland skälen för förslaget nämns  bl.a.  att enligt
den existerande praxis i fråga om vilka ersättningar
som   skall   vara   pensionsgrundande  inkomst  har
ersättning som en arbetsgivare  betalar  ut  till en
person   i   samband  med  att  denna  avslutar  sin
anställning,  till   den  del  ersättningen  är  att
jämställa     med     inkomst,      bedömts     vara
pensionsgrundande inkomst.




Ändringarna i lagen om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter föreslås träda i kraft den 1
januari 1999. Enligt förslaget är det skäligt att
lagförslaget i den del som berör ersättare börjar
tillämpas redan fr.o.m. valperioden 1994-1998 och
att övriga lagändringar, med undantag av ändringen
om föräldrapenning i 3 kap. 4 §, tillämpas fr.o.m.
innevarande valperiod. Den sistnämnda ändringen bör
tillämpas från den dag lagen träder i kraft. Från
samma dag bör även ändringen rörande
pensionsgrundande inkomstgaranti tillämpas samt avse
endast ledamöter vilkas uppdrag upphörde den 5
oktober 1998 eller senare. Ändringar i lagen om
arvode m.m. till Sveriges företrädare i
Europaparlamentet föreslås träda i kraft och äga
tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1999.






Förslag 1998/99:RFK3




Inledning




På grund av motioner som väckts under  hösten 1997 -
motion  1997/98:K303  (m)  och  1997/98:A603  (v)  -
förordade konstitutionsutskottet  att  en översyn av
ordningen  för fastställande av riksdagsledamöternas
arvoden  skulle   genomföras   och   att  Riksdagens
förvaltningskontor  skulle återkomma till  riksdagen
med en redovisning av resultatet av översynen och de
förslag   som   översynen    kunde   medföra   (bet.
1997/98:KU6, rskr. 59).


På   riksdagens   uppdrag  tillkallade   riksdagens
förvaltningsstyrelse   den  4  februari  1998  förre
landshövdingen  Gösta Gunnarsson  att  genomföra  en
utvärdering  av  den  nuvarande  ordningen  för  att
fastställa  riksdagsledamöternas  arvode.  Utredaren
överlämnade  den   16   oktober   1998   betänkandet
Riksdagsarvodet.      I     betänkandet     föreslås
sammanfattningsvis   dels    en   återställning   av
riksdagsledamöternas arvode till en högre nivå, dels
en  sänkning  av  den kostnadsersättning  som  varje
riksdagsledamot är  berättigad till. Vidare föreslås
att  Riksdagens  arvodesnämnd  skall  fortsätta  sin
verksamhet. I utredningen  föreslås  en  ny  lag  om
riksdagsledamöternas  arvode  och  ändringar  dels i
lagen   (1994:1065)   om   ekonomiska   villkor  för
riksdagens  ledamöter, dels i lagen (1993:1426)  med
instruktion     för     Riksdagens     arvodesnämnd.
Förvaltningsstyrelsen       har       utan      eget
ställningstagande    överlämnat    förslaget     för
riksdagens bedömning och beslut.


Förslag




I   utredningen  föreslås  att  riksdagsledamöternas
arvode återställs till en högre nivå, varvid arvodet
höjs  till  36  000 kr per månad. Av höjningen utgör
2 000 kr  en växling  från  kostnadsersättning  till
arvode. Kostnadsersättningen  sänks  med ca 2 000 kr
från 15 % av basbeloppet per år motsvarande 5 460 kr
till  9,5 % av  basbeloppet per månad motsvarande  3
458 kr.  Förändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 1999  och  tillämpas  fr.o.m. den 1 november
1998.


Som skäl för förslaget i denna del anförs bl.a. att
riksdagsledamöternas ställning  i  det  demokratiska
systemet, den arbetsinsats uppdraget fordrar  och de
särskilda    arbetsförhållanden   som   gäller   för
uppdraget motiverar  en  höjning  av  arvodets nivå.
Härtill kommer enligt utredningen att en höjning kan
ha en positiv effekt på möjligheterna att  rekrytera
personer från breda samhällsskikt för uppdraget  som
riksdagsledamot.  En  låg  arvodesnivå är på sikt en
fara för riksdagens arbete och  anseende  och därmed
för  det  demokratiska  systemet, anser utredningen.
Vidare anförs att det svenska riksdagsarvodet vid en
internationell jämförelse  är  lågt  och att arvodet
blivit   avsevärt   lägre   än   ersättningen   till
jämförbara  grupper,  t.ex. ledande  förtroendevalda
inom landsting och kommuner och domare. Skillnaden i
förhållande  till statsrådens  löner  har  växt  och
uppgår f.n. till 36 700 kr.


I       utredningen        anförs       beträffande
kostnadsersättningen    att    den    genomsnittlige
ledamoten har kostnadsavdrag för  uppdraget  som  är
mindre än hälften av kostnadsersättningen. Det finns
därför skäl att sänka kostnadsersättningen med 2 000
kr  per  månad.  Detta  innebär  att  den föreslagna
arvodeshöjningen   utgör,  om  man  räknar  av   den
föreslagna ersättningsväxlingen  3 700 kr per månad,
varigenom relationen mellan statsrådens  arvode  och
riksdagsledamöternas   arvode  återställs  till  den
tidigare   tillämpade   relationen    198    %    av
riksdagsarvodet. Förslaget genomförs genom en lag om
riksdagsledamöternas  arvode  och genom en ändring i
ersättningslagen.


Det  föreslås  också  att  Riksdagens  arvodesnämnd
fortsätter  sin verksamhet. Nämnden  bör  emellertid
motivera sina ställningstaganden när riksdagsarvodet
skall förändras.  Nämndens  inriktning  bör vara att
utifrån  ett  helhetsperspektiv  finna  en nivå  för
riksdagsledamöternas   arvoden   som   vidmakthåller
riksdagens  ställning  och som främjar rekryteringen
av personer från så breda  samhällslager som möjligt
för uppgiften som riksdagsledamot.  Arvodesnivån bör
också uppfattas som rimlig av allmänheten.


Som   skäl   för   förslaget   anförs   bl.a.   att
arvodesnämnden  har fungerat väl sedan den  infördes
1994  och att den  har  förutsättning  att  bli  den
långsiktiga   lösning  som  arvodesfrågan   behöver.
Systemet med arvodesnämnd  bör  därför fortsätta och
tillämpas   under   en   längre  tid.  Nämndsystemet
uppfyller kravet att arvodet  så långt möjligt skall
undandras ledamöternas inflytande  bättre  än  t.ex.
systemet  med  jämförelsesgrupp. Jämförelsesystemets
svagheter framkom  enligt  utredningen i samband med
den   s.k.   Rehnbergöverenskommelsen   under   åren
1990-1993, då  arvodesförändringar  i  enlighet  med
ersättningslagens  bestämmelser  av  politiska  skäl
inte ansågs kunna genomföras.


Enligt utredningen bör öppenheten och tydligheten i
arvodesfrågan   bli   större.   I   syfte   att  öka
allmänhetens   förståelse  för  riksdagsledamöternas
arvode   bör   förändringar    av   ersättningen   i
fortsättningen motiveras. Detta  genomförs genom ett
tillägg till arvodesnämndens instruktion.




Motionerna




I   partimotionen  (följdmotion  med  anledning   av
förslaget    1998/99:RFK3)   1998/99:K4   hemställer
Marianne Samuelsson  m.fl. (mp) att riksdagen avslår
förslaget. Motivet till detta är bl.a. att förslaget
enligt  motionärerna  är  ett  ologiskt  och  dåligt
förslag därigenom att det  underkänner  systemet med
en  arvodesnämnd   genom  att  föreslå att riksdagen
själv   skall   fatta   beslut   om   en   betydande
arvodeshöjning samtidigt som arvodesnämnden föreslås
vara kvar. Riksdagens beslut i början av 1990-talet,
då ökningen av arvodesnivån hölls tillbaka,  var ett
medvetet  beslut  av  riksdagen  och medförde därför
ingen eftersläpning. Enligt motionärerna  finns  det
två     möjliga     vägar    för    att     bestämma
riksdagsledamöternas  arvoden  i framtiden: antingen
får  arvodesnämnden  fortsätta  sitt   arbete   utan
inblandning   från   riksdagen  eller  så  avskaffas
nämnden  och  ett  nytt system  införs  där  arvodet
bestäms från den allmänna  löneökningen  i samhället
eller någon annan jämförbar grupp.


I en annan partimotion (följdmotion) 1998/99:K5  av
Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  hemställs att riksdagen
beslutar att kostnadsersättningen avskaffas samt att
riksdagsarvodet höjs med motsvarande  belopp till 35
760  kr  per  månad  (yrkande  1) samt att riksdagen
beslutar att förändringarna träder  i  kraft  den  1
januari  1999  och  tillämpas  fr.o.m.  samma  datum
(yrkande 2). Vänsterpartiet delar uppfattningen  att
arvodesnämnden   skall   behållas  och  instämmer  i
förslaget   att   nämnden  i  fortsättningen   skall
motivera sina förslag.  Partiet anser vidare att den
nuvarande  nivån  på  ersättningarna   i  stort  bör
bibehållas  men  att systemet med kostnadsersättning
bör avskaffas. De  nya  reglerna  för reseersättning
och  den  tekniska  utrustningen  som numera  ställs
kostnadsfritt  till  ledamöternas förfogande  medför
att några tunga skäl för  kostnadsersättningen  inte
längre   föreligger.  En  enhetlig  arvodering  utan
kostnadsersättning skulle  i viss mån kunna motverka
olikheterna   i  skattemyndigheternas  bedömning  av
kostnadsersättningen.


I motion 1998/99:K240 föreslår Owe Hellberg (v) att
riksdagen som sin  mening  ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om att  ändra  politikernas
pensionsförmåner  och  inkomstgarantier (yrkande 1).
Motionären torde i denna  del  syfta  på  de villkor
beträffande  avgångsvederlag och pension som  gäller
för  statsråd  som  lämnar  sin  befattning.  Enligt
motionen bör regeringen uppmärksamma Kommunförbundet
och    Landstingsförbundet    på    villkoren    för
politikerpensioner och inkomstgarantier och samordna
dessa  med   statens  villkor  för  de  nyss  nämnda
(yrkande 2). Med  statens  villkor  avser motionären
bl.a.  de regler för avgångsvederlag som  finns  för
höga chefer inom statlig verksamhet.


I motion 1998/99:K258 föreslår Ola Karlsson (m) att
riksdagen   ändrar   reglerna  för  ålderspension  i
enlighet med vad som framförts  i  motionen.  Enligt
motionären   är   det  inkonsekvent  gentemot  andra
pensionssystem  att   intjänande   av   förmåner   i
riksdagen  bara  gäller  vid  en  viss  ålder hos en
ledamot  som  lämnar sitt uppdrag, nämligen  50  år.
Systemet bör därför  ändras  så  att ålderspensionen
relateras  till  det  antal  år  man  tjänstgjort  i
riksdagen, oavsett när detta sker.


I   partimotion   1998/99:K294   (delvis)  föreslår
Miljöpartiet  att  riksdagen  som  sin   mening  ger
regeringen  till  känna  vad  i motionen anförts  om
beräknad fördelning av anslag under  utgiftsområde 1
Rikets  styrelse  för budgetåren 2000 och  2001.  Av
motionen framgår att anslaget B 1 bör minskas med 30
miljoner  kronor åren  2000  och  2001.  Partiet  är
kritiskt till  den  ökning som skett i anslaget till
riksdagens  förvaltningskostnader   och   riksdagens
ledamöter  och  till  att det nya regelsystemet  för
ledamöternas ersättningar,  olika  förmåner  m.m. är
starkt  kostnadsdrivande.  De aktuella anslagen  bör
därför enligt motionen inte räknas upp så snabbt som
regeringen föreslår i propositionen.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker  propositionens  förslag  att
till anslaget B 1 Riksdagens  ledamöter  och partier
anvisa ett ramanslag på 489 miljoner kronor.


Miljöpartiets motion 1998/99:K294 delvis,  i vilken
föreslås   att  anslaget  B 1  bör  minskas  med  30
miljoner kronor  år  2000  och  2001,  avstyrks  med
hänvisning  till  att  utskottet  i detta sammanhang
endast behandlar anslag för år 1999.


Förvaltningsstyrelsens     förslag     1998/99:RFK2
angående  de  ekonomiska villkoren för tjänstgörande
ersättare i riksdagen  respektive  Europaparlamentet
innebär  i korthet att tjänstgörande  ersättare  får
samma  ersättning   som   ledamöter.  Vidare  ändras
ersättningen vid uppdragets upphörande för ledamöter
och  vid tillfällig föräldraledighet  för  ledamöter
och företrädare  i  EU-parlamentet.  Inkomstgarantin
jämställs   för   båda  grupperna  med  inkomst   av
anställning under de fem första åren.


Enligt  utskottets   mening   svarar  de  framlagda
förslagen  väl  mot  de  önskemål som  riksdagen  på
konstitutionsutskottets   förslag   framförde   till
förvaltningskontoret   i  betänkandet   1997/98:KU6.
Utskottet  har följaktligen  inga  invändningar  mot
förvaltningsstyrelsens     förslag,    som    därför
tillstyrks. Vissa ändringar  av  lagteknisk karaktär
bör  dock  göras  i  lagtexten.  Utskottets  förslag
återfinns i bilaga 2.


I   förvaltningsstyrelsens   förslag   1998/99:RFK3
föreslås  en höjning av riksdagsledamöternas  arvode
från 30 300  till  36  000  kr/månad.  2  000  kr av
höjningen  utgör  en växling från kostnadsersättning
till arvode. Kostnadsersättningen  sänks  med  2 000
kr/månad. Förändringarna föreslås träda i kraft  den
1  januari 1999 och tillämpas fr.o.m. den 1 november
1998. Det föreslås också att Riksdagens arvodesnämnd
skall  fortsätta  sin  verksamhet.  Fortsättningsvis
skall  nämnden  motivera  sina ställningstaganden  i
fråga om ändringar av arvodesnivån.


Principiellt  delar  utskottet   de   skäl   som  i
utredningen anförs för en engångsmässig justering av
arvodesnivån,  bl.a.  att  hänsyn  bör  tas  till de
framtida   rekryteringsmöjligheterna  och det faktum
att  arvodet för svenska riksdagsledamöter  är  lågt
både  vid   en   internationell   jämförelse  och  i
jämförelse  med  ledande  förtroendevalda  i  större
landsting   och  kommuner.   Utskottet   tillstyrker
förslaget i denna  del och avstyrker avslagsyrkandet
i Miljöpartiets motion 1998/99:K4.


I   Europaparlamentet   pågår   en   diskussion   i
arvodesfrågan.  I  avvaktan  på  utgången  av  denna
diskussion     bör    enligt    utskottets    mening
Europaparlamentarikernas  arvode höjas på samma sätt
som riksdagsledamöternas i enlighet med den hittills
gällande   principen   att  Europaparlamentarikernas
arvode  skall  vara  detsamma   som   de  nationella
parlamentarikernas.  Lagtexten  bör kompletteras  på
denna punkt.


I   förslaget   ingår   också   en   sänkning    av
kostnadsersättningen  med   2 000 kr/månad, en summa
som  tillförs  arvodesdelen.  Det  innebär  att  det
föreslagna  tillskottet  stannar   vid   3  700  kr.
Utskottet  tillstyrker  förslaget  i  denna del  och
avstyrker  Vänsterpartiets  motion  K5  yrkande   1,
enligt vilken kostnadsersättningen bör avskaffas och
arvodet höjas med motsvarande belopp.


När  det  gäller  kostnadsersättningen  tillstyrker
utskottet  förslaget  om ikraftträdande från  den  1
januari 1999 men anser  att  tillämpningen  bör  ske
fr.o.m.  den  1  januari  1999  i  stället för den 1
november  1998 som utredaren föreslår.  Skälet  till
detta är att  utskottet  ser  vissa  svårigheter med
förslaget.   Kostnadsersättningen   betalas   ut   i
förskott  med ett schablonbelopp och utgår  med  det
aktuella beloppet  till  dess bestämmelserna ändras,
vilket kan ske först när riksdagen  antagit  det här
föreliggande  förslaget  och  den nya lagen trätt  i
kraft.  Om  riksdagen antar förslaget  i  befintligt
skick, måste  den överskjutande delen 2 000 kr/månad
återkrävas av den  enskilde  ledamoten  sedan de nya
bestämmelserna  trätt  i kraft, vilket är en  mindre
lämplig ordning enligt utskottets  mening.  Eftersom
sänkningen  av  kostnadsersättningen inte skall  ske
förrän  den 1 januari  1999  bör  enligt  utskottets
mening  inte   heller   arvodeshöjningen   äga   rum
dessförinnan.  Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att de föreslagna  bestämmelserna träder i kraft och
tillämpas   från   den  1   januari   1999.   Därmed
tillgodoses önskemålet i denna del i Vänsterpartiets
motion K5 yrkande 2. Motionen tillstyrks således.


I  förslaget  RFK3 föreslås  också  att  Riksdagens
arvodesnämnd fortsätter  sin  verksamhet.  Dock  bör
nämnden motivera sina ställningstaganden när arvodet
skall  förändras.  Utskottet  instämmer i utredarens
bedömningar.  En  särskild  nämnd   frikopplad  från
riksdagen  är  bättre  än  t.ex.  systemet   med  en
jämförelsegrupp.  Utskottet  delar  också utredarens
uppfattning   att   öppenheten  och  tydligheten   i
arvodesfrågan bör bli  bättre  genom  de  motiv  som
nämnden föreslås ange.


Utskottets  förslag  till  lagtext,  i vilket vissa
ändringar   således   gjorts   i  förhållande   till
utredningens förslag, framgår av bilaga 2.


Utskottet  har  från  Riksdagens förvaltningskontor
inhämtat   att  de  föreslagna   förändringarna   av
riksdagsledamöternas  arvode  m.m.  enligt förslagen
1998/99:RFK2 och 1998/99:RFK3 medför ökade kostnader
i     storleksordningen    35    miljoner    kronor.
Förvaltningskontoret  har  under  hand meddelat till
utskottets   kansli   att   det   finns  ett   visst
finansiellt  utrymme,  avseende  bl.a.   outnyttjade
reserver,   som  kan  disponeras  för  det  aktuella
ändamålet. Resterande  behov  får  täckas  genom att
anslagskredit  tas  i  anspråk, dvs. att medel  från
nästkommande   års   anslag    förskotteras.   Denna
anslagskredit kommer att räknas  av  mot  anslaget i
budgeten för år 2000.


Utskottet  finner  i  sammanhanget  anledning   att
framhålla  att  finansieringen av de nya kostnaderna
med  de här föreslagna  åtgärderna  endast  fått  en
provisorisk  lösning. Fr.o.m. budgetåret 2000 är det
nödvändigt  att  ordna  en  permanent  finansiering.
Detta   bör   riksdagen    som    sin    mening   ge
förvaltningskontoret till känna.


I motion 1998/99:K240 (v) föreslås att politikernas
pensionsförmåner   och  avgångsvederlag  bör  ändras
(yrkande 1) och att  regeringen  bör  verka  för att
kommuner   och  landsting  samordnar  pensioner  och
inkomstgarantier för förtroendevalda med de statliga
villkoren på  området  (yrkande 2). Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att  de  ekonomiska villkoren
för   såväl  riksdagens  ledamöter  som   statsråden
bestäms  i  särskild  ordning bl.a. genom Riksdagens
arvodesnämnd och Statsrådsarvodesnämnden  samt genom
särskild  lagstiftning om bl.a. avgångsvederlag  och
pensioner.  Utskottet  är  inte  berett att ta något
initiativ till ändring av nu gällande regler med den
inriktning som föreslås i motionen,  som  avstyrks i
denna    del    (yrkande    1).   De   villkor   för
avgångsvederlag  och pensioner  m.m.  som  gäller  i
kommuner  och  landsting   avspeglar  den  kommunala
självstyrelsen  och  de  spelregler   som   i  detta
hänseende  råder  mellan  staten/regeringen och  den
kommunala sektorn. Enligt utskottets mening vore det
fel att angripa eventuella problem med skillnader av
det här aktuella slaget med  de metoder som föreslås
i  motionen.  Motionen avstyrks  även  i  denna  del
(yrkande 2).


I motion 1998/99:K258  (m)  föreslås  att riksdagen
ändrar  reglerna för ålderspension så att  pensionen
relateras  till  antalet år en ledamot tjänstgjort i
riksdagen oavsett  när  detta  sker,  dvs.  att  50-
årsgränsen   i   pensionsbestämmelserna   tas  bort.
Utskottet  har  så  sent  som  hösten  1997 avstyrkt
motioner  med likartat innehåll. Utskottet  är  inte
heller nu berett att tillstyrka en sådan ordning som
förespråkas i motionen. Motion K258 avstyrks.




Riksdagens förvaltningskostnader




Propositionen




I propositionen  föreslås  att   till  anslaget  B 2
Riksdagens    förvaltningskostnader    anvisas   ett
ramanslag  på  420,3  miljoner kronor för budgetåret
1999. För budgetåren 2000  och  2001  beräknas något
högre  anslag,  441  resp.  447,7  miljoner  kronor,
vilket motsvarar 433,2 miljoner kronor  i  1999  års
prisnivå.


Utgifterna   inom   anslaget   avser  bl.a.  löner,
administration,               fastighetsförvaltning,
internservice,         säkerhet,         datateknik,
förlagsverksamhet,           bibliotek           och
informationsverksamhet.  Investeringarna  i  den del
som  finansieras  genom  anslag beräknas minska från
120  miljoner  år  1998  till  67  miljoner  kronor.
Investeringar  på  ytterligare  10  miljoner  kronor
gällande övernattningsbostäder  till ledamöter avses
finansieras genom utnyttjande av redan beslutade lån
i  Riksgäldskontoret.  Enligt  propositionen   yrkar
riksdagens    förvaltningsstyrelse   att   riksdagen
bemyndigar förvaltningsstyrelsen  att för budgetåret
1999   besluta  om  lån  i  Riksgäldskontoret   till
investeringar  i  riksdagens  fastigheter  till  ett
sammanlagt belopp av 28 600 000 kr.


Enligt  förvaltningsstyrelsen har i budgetförslaget
avsatts medel  för  ett  nytt modernt lönesystem för
att     hantera    riksdagsledamöternas     arvoden,
traktamenten    och    övriga    ersättningar.    På
informationsområdet   prioriteras   utvecklingen  av
riksdagens   webbtjänster  på  Internet  med   bl.a.
digitala  direktsändningar   från  kammardebatterna.
Vidare föreslås ett 020-nummer  till den automatiska
telefoninformationen via Riksdagen  direkt. Inom EU-
upplysningen  kommer  under  1999  informationen  om
aktuella EU-frågor via Internet att vidareutvecklas.
På   data-  och  teknikområdet  planeras   fortsatta
utbyggnader  av  infrastrukturen för datanätverk och
kommunikation. Ombyggnaderna  i kvarteren Aurora och
Kvasten  avseende  övernattningsbostäder  fortsätter
planenligt.  En modernisering  av  säkerhetssystemet
påbörjas. Föregående  års  restriktiva hållning till
anspråk   på   ökade   personalresurser   fullföljs.
Etablerandet     av     ett    budgetkontor     inom
utredningstjänsten fullföljs  dock  så  att kontoret
hösten 1999 består av fem kvalificerade utredare.




Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för
verksamhetsåret 1997




Riksdagens  förvaltningskontor  lämnar  årligen   en
berättelse   över   verksamheten   under  föregående
verksamhetsår   i   enlighet   med   föreskrift    i
instruktionen    för    kontoret.   I   redogörelsen
1997/98:RFK1  har  förvaltningskontoret   lämnat  en
redovisning  för verksamheten under  verksamhetsåret
1997.   I  redogörelsen   ges   en   översikt   över
verksamheten     samt     lämnas     uppgifter    om
förvaltningskontorets      organisation,     ekonomi
inklusive ekonomiadministration, personalredovisning
och    personaladministration,     miljöarbetet    i
riksdagen, stödet till beslutsprocessen, stödet till
riksdagens  ledamöter, information till  allmänheten
samt det internationella parlamentariska samarbetet.


Riksdagens förvaltningskontor  yrkar  att riksdagen
lägger årsredovisningen till handlingarna.




Motionerna




I  motion  1998/99:K310  föreslår  Maggi  Mikaelsson
m.fl.   (v)  att  riksdagen  uppdrar  åt  riksdagens
förvaltningskontor  att dels genomföra en omfattande
miljöanpassning av den  egna  verksamheten  (yrkande
1),  dels  upprätta en tidsplan och en strategi  för
miljöanpassning  av  riksdagen  som bl.a. innehåller
delmål   för  vad  som  skall  vara  uppnått   under
mandatperioden  (yrkande  3).  Enligt  motionen  har
riksdagen   tillsammans   med  Regeringskansliet  en
viktig symbolfunktion i den ekologiska omställningen
av  samhället. En lämplig åtgärd  är  att  riksdagen
låter  miljöanpassa  Riksdagshuset.  Som  exempel på
åtgärder   som   bör   vidtas  med  detta  syfte  är
omställning  av  energisystemet,  energisanering  av
fastigheterna,    inköp     av     miljömärkt    el,
installationer    för    förnybar   energi,    t.ex.
värmepumpar och solfångare,  vidare  miljöanpassning
av  transporter,  minskning  av  papperskonsumtionen
samt  konsekvent  val av miljömärkta  produkter  vid
upphandling.


I motion 1998/99:So227  föreslår Thomas Julin m.fl.
(mp)  att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till känna  vad  i  motionen anförts om gratis eller
subventionerad  rökavvänjning  (yrkande  6).  Enligt
motionärerna bör  riksdagen  föregå med gott exempel
och  aktivt  arbeta  för en rökfri  riksdag,  varför
riksdagen som arbetsgivare bör erbjuda ledamöter och
anställda gratis eller subventionerad rökavvänjning.




Miljöanpassning av riksdagens verksamhet m.m.




Utskottet  har inhämtat  följande  information  från
Riksdagens        förvaltningskontor        angående
miljöanpsssning  av   riksdagens   fastigheter   och
verksamheter m.m.


I   riksdagens   riktlinjer   för   ledamöters  och
tjänstemäns tjänsteresor finns en uppmaning  att man
skall  beakta  miljöaspekten  vid  val av färdmedel.
Riksdagen   köper   in   lågenergilampor   och   har
budgeterat  inköp av lampor med låg elektromagnetisk
strålning. Vid  byte  av toalettstolar införs sådana
med tvåstegsalternativ. I riksdagens transportpolicy
ingår  att bilar inköps  som  drivs  med  biobränsle
eller  som  har  en  så  låg  bensinförbrukning  som
möjligt. Kontorsmöbler inköps från firmor som har en
miljöpolicy,   och  miljökrav  finns  alltid  med  i
anbudsförfaranden.      Vid     upphandlingen     av
kontorsapparater    ställs   alltid    miljö-    och
energikrav.  Den  mesta   av   kontorsmaterielen  är
miljövänlig.  Pappersförbrukningen   är  fortfarande
hög, ca 260 kilo/person och år, men den  minskar och
kan minskas ytterligare. Förvaltningskontoret verkar
för    en   miljöanpassning   av   riksdagens   hus.
Värmeåtervinning  införs då ventilationsanläggningar
byts ut. I samband  med utbyggnad av kylanläggningen
i  Riksdagshuset  östra  utreds  möjligheterna  till
värmeåtervinning  och   utnyttjande  av  frikylning.
Anbud kommer i slutet av  1998  att tas in på miljö-
el.   Under   1999   kommer   delar  av  styr-   och
regleranläggningen  att  bytas  ut   mot  en  modern
anläggning som ger bättre energioptimering.


Beträffande        rökning       skall       enligt
handlingsprogrammet     för      arbetsmiljön      i
riksdagsförvaltningen    ledamöter   och   anställda
erbjudas en rökfri arbetsmiljö. Rökning i gemensamma
lokaler är endast tillåten  i  separata rökutrymmen.
Ledamöter och anställda som vill  sluta  röka  eller
snusa  kan  få  bidrag till medicinska stödåtgärder,
varvid  förvaltningskontoret   ersätter   medicinska
stödåtgärder med 60 % av kostnaden, högst 1 000 kr.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna
ramanslaget  B  2  på  420,3 miljoner kronor för  år
1999.


Utskottet   tillstyrker   att    riksdagen   lägger
förvaltningskontorets      årsredovisning       till
handlingarna.


I  motion  1998/99:K310  (v) föreslås att riksdagen
uppdrar till förvaltningskontoret  att  genomföra en
omfattande  miljöanpassning av den egna verksamheten
(yrkande  1)  samt  upprättar  en  tidsplan  och  en
strategi för miljöanpassning  av  riksdagen (yrkande
3).  Utskottet  finner  utifrån den beskrivning  som
förvaltningskontoret lämnat att en miljöanpassning i
den mening som motionärerna efterlyser är på god väg
och  att  verksamheten  sker  i  planenliga  former.
Utskottet utgår från att förvaltningskontoret följer
upp    och    ytterligare    utvecklar    riksdagens
miljöanpassning. Därmed får motionen  anses besvarad
varför den avstyrks.


I motion 1998/99:So227 yrkande 6 (mp)  föreslås att
riksdagen bör erbjuda ledamöter och anställda gratis
eller subventionerad rökavvänjning. Som framgått  av
redogörelsen  i  denna  del finns redan en möjlighet
att  få  bidrag  till  medicinska  stödåtgärder  för
rökare  som vill sluta röka.  Utskottet  konstaterar
att rökning  utgör  ett  problem för personer som är
allergiska eller överkänsliga  mot tobaksrök och som
regelbundet vistas i riksdagen. Riksdagens policy är
att rökning i gemensamma lokaler  endast är tillåten
i separata rökutrymmen. Vidare är det inte förbjudet
att röka i t.ex. eget arbetsrum men  helst  bör alla
som  röker  utnyttja  de särskilda rökrummen. Enligt
utskottets    mening    bör    förvaltningsstyrelsen
uppmärksamt  följa  utvecklingen  och   därvid  vara
beredd   att  skärpa  bestämmelserna  om  så  bedöms
nödvändigt.  Med  detta  får motionen anses besvarad
varför den avstyrks.




Riksdagens ombudsmän




Propositionen




I   propositionen  föreslås  att   till   Riksdagens
ombudsmän,  Justitieombudsmännen,  anslås 39 173 000
kr för budgetåret 1999. Vid beräkningen  av anslaget
har Riksdagens ombudsmän utgått från att några stora
avvikelser   från   nuvarande   förhållanden,  bl.a.
avseende ärendemängden, inte kommer att inträffa.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   till
anslag        för        Riksdagens       ombudsmän,
Justitieombudsmännen, för budgetåret 1999.




Regeringen m.m.




Inledning




Utgifterna för Regeringen m.m. avser främst anslaget
till      Regeringskansliet      m.m.      inklusive
kommittéväsendet. (Utrikesdepartementets  verksamhet
redovisas  under  utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell  verksamhet  i  propositionen.) I
verksamhetsområdet ingår även stöd till de politiska
partierna,  utgifter  för  allmänna val  och  Svensk
författningssamling.  För budgetåret  1999  föreslås
ramanslag på sammanlagt 2 420,3 miljoner kronor.




Regeringskansliet m.m.




Propositionen




Från den 1 januari 1997  utgör  Regeringskansliet en
myndighet   efter   att  tidigare  ha  omfattat   15
självständiga myndigheter.  Regeringskansliet består
f.n. av Statsrådsberedningen,  13  departement  samt
Regeringskansliets   förvaltningsavdelning.   (Efter
valet i september 1998 har regeringen beslutat om en
ny   organisation  av  Regeringskansliet  med  färre
departement. Denna förändring skall genomföras den 1
januari 1999.)


I   september    1997   beslutade   regeringen   om
inriktningen  av  det   fortsatta  förändrings-  och
förnyelsearbetet  inom  Regeringskansliet.  I  detta
arbete   ingår  bl.a.  att  utveckla   ledning   och
styrning, att stärka mål- och resultatstyrningen och
att    förbättra     arbetsförutsättningarna     för
kommittéväsendet.


Enligt   propositionen   skall   förändrings-   och
förnyelsearbetet  i  Regeringskansliet  bedrivas med
ännu  större  kraft under det kommande året,  varvid
lednings- och styrningsarbetet  avses  stå  i fokus.
Tonvikt     skall     läggas    på    en    gemensam
verksamhetsplanering och  uppföljning.  Vidare skall
kvalitetssäkringsarbetet     lyftas     fram,    och
informationstekniken skall användas effektivare.  En
expertgrupp   för   EU-frågor   skall   bildas  inom
Regeringskansliet  med  anledning av förberedelserna
för det svenska ordförandeskapet  i  EU under första
halvåret år 2001.


Regeringen föreslår i propositionen en  höjning  av
anslaget till Regeringskansliet m.m. för år 1999 med
250  miljoner  kronor  med  hänvisning  till de nyss
redovisade satsningarna. För den totala anslagsramen
föreslås  för  1999  avsättas  2 179 419 kr avseende
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.


De   avsatta  medlen  avseende  EU-ordförandeskapet
avses användas för utgifter som kan uppstå inom hela
Regeringskansliet.    Utgifterna    för    försvars-
attachéerna  i Bryssel, som från den 1 januari  1999
kommer  att  förordnas   som   specialattachéer  med
Försvarsdepartementet  som  organisatorisk  hemvist,
redovisas  fr.o.m. budgetåret  1999  under  anslaget
Regeringskansliet  m.m. Detta anslag kommer även att
täcka utgifterna för Millenniekommitténs verksamhet.


Regeringen föreslår vidare att riksdagen medger att
anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för att
bekosta utgifter som tidigare tillgodosågs med medel
från anslagen Extra utgifter (yrkande 1). Innebörden
av förslaget är att  regeringen bör ha möjlighet att
från det aktuella anslaget  ta  i  anspråk medel för
begränsade  ändamål  som ursprungligen  tillgodosågs
från anslagen  Extra utgifter. Det kan i och för sig
gälla  ändamål  som   inte   avser   kostnader   för
Regeringskansliet   men   som   hänger   samman  med
verksamhet   som   bedrivs   inom   den   sektor  av
samhällslivet som ett departements verksamhetsområde
omfattar.  Någon  uppräkning av anslaget krävs  inte
för     detta.     Mot     bakgrund      av      vad
konstitutionsutskottet      påtalade      i     sitt
granskningsbetänkande   1997   (1996/97:KU25)  avser
regeringen  att vid beredningen av  regleringsbreven
för nästa budgetår  i  varje  särskilt fall noggrant
pröva  skälen  för  att  anslagsmedel   ställs  till
Regeringskansliets disposition.




Motionerna




I partimotion 1998/99:Fi210 hemställer Centerpartiet
att riksdagen beslutar om  fördelning av anslag inom
utgiftsområde  1  i  enlighet  med  vad  i  motionen
anförts (yrkande 4). Av motionen framgår att partiet
i  förhållande  till  regeringens förslag vill sänka
anslaget C 1 för år 1999 med 100 miljoner kronor och
med 150 miljoner kronor  för  åren  2000  och  2001.
Besparingen skall enligt partiets mening inte drabba
de   resurser  som  behöver  avsättas  för  Sveriges
ordförandeskap i EU år 2001.


I  partimotion   1998/99:K294   (delvis)   föreslår
Miljöpartiet att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
bör  minskas  med 100 miljoner kronor för budgetåren
2000  och  2001.  Motivet  för  detta  är  att  även
regeringen  enligt  partiets  mening  måste  åläggas
budgetrestriktioner.


I  motion  1998/99:K308  föreslår  Ingvar  Svensson
m.fl.  (kd)  att   den  i  propositionen  föreslagna
ramhöjningen avseende  anslaget C 1 med 250 miljoner
inte bör genomföras (yrkande  2). Den utveckling och
anpassning  av  Regeringskansliet   som   regeringen
eftersträvar   i   detta   sammanhang   kan   enligt
motionärerna      mycket      väl      ske     genom
organisationsförändringar och rationaliseringar utan
att ytterligare resurser tillförs. Förändrings-  och
förnyelsearbetet   inom   Regeringskansliet  bör  ha
kostnadseffektivitet som mål.


I  motion  1998/99:K310 föreslår  Maggi  Mikaelsson
m.fl.  (v)  att   riksdagen   som   sin  mening  ger
regeringen    till    känna    att   en   omfattande
miljöanpassning   av   regeringens  verksamhet   bör
genomföras (yrkande 2).  Motionen  anknyter  i denna
del  till  ett  likartat förslag angående riksdagens
verksamhet,  som behandlas  i  avsnittet  Riksdagens
förvaltningskostnader,  där  exempel ges på åtgärder
med den föreslagna inriktningen.


I  motion 1998/99:K353 föreslår  Owe  Hellberg  och
Sten  Lundström,  båda  (v),  att  riksdagen som sin
mening  ger  regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts    om    ett    särskilt    statsråd     för
bostadspolitiska  frågor. Enligt motionärerna verkar
regeringen inte ha  tagit  till  sig  problemen inom
bostadspolitiken fullt ut. Ansvaret inom  regeringen
för   de   bostadspolitiska   frågorna  har  sålunda
fördelats på flera departement  i  den  organisation
som  skall  gälla från den 1 januari 1999 och  inget
enskilt statsråd kommer att ha ett samlat ansvar för
dessa frågor.  Enligt  motionärerna  bör  regeringen
tillsätta ett statsråd med denna uppgift.




Miljöanpassning av Regeringskansliets verksamhet




I  statsförvaltningen  arbetar  för  närvarande   66
myndigheter   med  att  införa  miljöledningssystem.
Uppdraget bygger  på  de  mål regeringen lagt fram i
skrivelsen Ekologisk hållbarhet  (1997:13). Målen är
att  skydda  miljön, att använda energi-  och  andra
naturresurser  effektivt  och att utnyttja förnybara
resurser på ett hållbart sätt.  Våren  1998 startade
även samtliga departement, Statsrådsberedningen  och
Förvaltningsavdelningen  inom  Regeringskansliet med
att införa miljöledningssystem.  I  ett  första steg
arbetar  man  med  att  ge  personalen grundläggande
kunskaper om miljö, ekologiskt  hållbar  utveckling,
integration   av   miljöaspekter   i  den  ordinarie
verksamheten    och   miljöledningssystem.    Vidare
specialutbildas    projektansvariga     och    andra
nyckelpersoner i miljöledning och i hur man  gör  en
miljöutredning.  I  ett  andra  steg  som skall vara
genomfört   i  april  1999  avser  man  att  utifrån
departementens miljöutredningar ta fram förslag till
policy, mål och  handlingsprogram  för  den  interna
verksamheten.    I    detta    steg    skall   också
Regeringskansliets  externa verksamhet utredas  från
miljösypunkt   i  det  den   påverkar   miljön   och
resursanvändningen  genom  andra  aktörers agerande.
Beslut härom skall fattas i slutet av 1998.




Utskottets bedömning




Utskottet konstaterar att Regeringskansliet genomgår
en omfattande förändrings- och förnyelseprocess  med
anledning  av den omorganisation som genomfördes den
1 januari 1997.  Även  den  aviserade omorganisation
som skall äga rum vid kommande årsskifte får ses som
ett  led  i denna process. Utskottet  vill  i  detta
sammanhang    framhålla   att   utskottet   studerar
utvecklingen i  Regeringskansliet närmare inom ramen
för granskningsverksamheten.


Utskottet,     som    finner     den     föreslagna
resursförstärkningen   väl   motiverad,  tillstyrker
regeringens  förslag  beträffande   anslaget   C  1.
Motionerna  1998/99:Fi210 yrkande 4 (c), K294 delvis
(mp) och K308  yrkande 2 (kd), som samtliga yrkar på
minskningar  av  utgiftsramen,  avstyrks  mot  denna
bakgrund.


Utskottet tillstyrker  också  att  riksdagen medger
att  anslaget  C  1  får  användas  för att  bekosta
utgifter  som tidigare tillgodosågs med  medel  från
anslaget Extra utgifter (yrkande 1).


I  motion  K310   (v)   yrkande   2   föreslås  att
regeringens   verksamhet   bör  miljöanpassas.   Som
framgått av redovisningen i det föregående pågår ett
omfattande  arbete  i  Regeringskansliet   med   den
inriktning  som  motionärerna  efterlyser. Med detta
får motionen anses besvarad, varför den avstyrks.


I  motion  K353  (v)  föreslås  att   ett  särskilt
statsråd    bör    tillsättas    med    ansvar   för
bostadspolitiska    frågor.   Utskottet   vill   med
anledning av motionen  erinra  om  att  det enligt 6
kap.  1  § regeringsformen tillkommer statsministern
att tillsätta  de  övriga  statsråd, som tillsammans
med   statsministern   utgör  regeringen   och   att
regeringen  enligt  7  kap.   1   §  regeringsformen
fördelar  ärendena mellan departementen.  Mot  denna
bakgrund bör  riksdagen  var ytterst återhållsam med
att  uttala  sig eller på annat  sätt  söka  påverka
regeringen i fråga  om hur den skall organisera sitt
arbete. Motionen avstyrks.




Svensk författningssamling




Propositionen




Regeringen föreslår ett  oförändrat  anslag till C 2
Svensk författningssamling om 1 011 000  kr  för  år
1999 och samma belopp för åren 2000 och 2001.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag i denna
del.




Allmänna val




Propositionen




Regeringen  föreslår  att anslaget C 3 Allmänna  val
för år 1999 skall uppgå  till  100  miljoner kronor.
Med    hänvisning   till   det   angelägna   i   att
valdeltagandet  i  1999  års val till EU-parlamentet
blir  högre  än vid motsvarande  val  1995  föreslår
regeringen   i   tilläggsbudgeten    för   1998   en
anslagsförstärkning  om 20 miljoner kronor  för  att
stärka  partiernas  informationsinsatser  inför  det
nämnda valet. Anslaget  C  3  dras  med anledning av
omprioriteringar 1999 inom utgiftsområdet engångsvis
ned  med  20  miljoner  kronor jämfört med  vad  som
tidigare  beräknats. Denna  engångsvisa  neddragning
täcks enligt regeringen  av anslagssparandet. De 100
miljoner kronor  som föreslås för anslaget C 3 avser
kostnader för valet  till  EU-parlamentet.  För åren
2000  och 2001 beräknas anslaget uppgå till 5  resp.
15 miljoner kronor.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag i denna
del.




Stöd till politiska partier




Propositionen




Beroende  på  engångsvisa omprioriteringar  år  1999
inom   utgiftsområdet    föreslår   regeringen   att
anslaget    sänks    med    5,3   miljoner   kronor.
Anslagssparandet      täcker     den     engångsvisa
neddragningen.  För  1999  föreslår  regeringen  att
anslaget C 4 Stöd till politiska partier uppgår till
139  900 000 kr. För åren  2000  och  2001  beräknas
anslaget uppgå till 145 200 000 kr respektive år.




Motionerna




I  partimotion  1998/99:Fi211  föreslår  Folkpartiet
liberalerna  att  riksdagen  anvisar  anslagen under
utgiftsområde     1     Rikets    styrelse    enligt
uppställningen i bilaga 2  till  motionen (yrkande 7
delvis). Av bilagan framgår att partiet  vill minska
regeringens  förslag  avseende anslaget C 4  med  30
miljoner kronor.


I motion 1998/99:K341 föreslår Per Unckel m.fl. (m)
att riksdagen för 1999  beslutar anslå 48 400 000 kr
för utgiftsområde 1 anslag  C  4  i enlighet med vad
som   anförts  i  motionen.  Förslaget  innebär   en
minskning  av  regeringens  förslag  i denna del med
91,5  miljoner  kronor.  För  åren  2000  och   2001
föreslås en årlig besparing på 96,8 miljoner kronor,
vilket  innebär  att  anslaget  ligger  kvar  på den
föreslagna  nivån för 1999. Enligt motionärerna  bör
partierna vara  oberoende  av  alla särintressen och
likaså   oberoende  av  stöd  från  den   offentliga
sektorn. Partistödet  har  också enligt motionärerna
konserverande effekter på partisystmet med betydande
olägenheter för nya partier som försöker ta sig in i
riksdagen.   Mot  bakgrund  av  tidigare   krav   på
minskning  av  partistödet   som   partiet  framfört
föreslås   nu  att  partistödet  minskas   till   en
tredjedel av det nuvarande.




Utskottets bedömning




Det offentliga  ekonomiska  stödet  till de politska
partierna spelar enligt utskottets mening  en viktig
roll   för  partiernas  möjlighet  att  bedriva  sin
verksamhet   och   utöva  sin  demokratiska  roll  i
samhället. Enligt utskottets  mening  är det i detta
sammanhang  viktigt  att  det finns en stabilitet  i
anslagstilldelningen så att  de  politiska partierna
kan   överblicka  och  planera  för  åtminstone   en
mandatperiod  i  taget.  Mot  denna  bakgrund finner
utskottet propositionens förslag vad gäller anslaget
C   4   Stöd  till  politiska  partier  väl  avvägt.
Motionerna Fi211 yrkande 7 delvis (fp) och K341 (m),
som båda förespråkar ett minskat anslag, avstyrks.




Centrala myndigheter




Propositionen




Verksamhetsområdet     omfattar    Justitiekanslern,
Datainspektionen och Sametinget.


I  propositionen föreslås  att  för  anslaget  D  1
Justitiekanslern  anvisas 11 626 000 kr för år 1999.
För åren 2000 och 2001  beräknas anslaget uppgå till
11   882  000  respektive  12   096   000   kr.   Av
resultatredovisningen framgår att ärendebalansen hos
JK har  ökat  med  92  % för budgetåret 1997, vilket
enligt regeringen beror  på  dels  en  stadigvarande
ökning   av  arbetsbelastningen,  dels  problem   av
övergående natur, bl.a. att en stor mängd ärenden av
engångskaraktär   som   har   samband  med  Sveriges
anslutning till EU kommit in till  JK under år 1997.
Regeringen finner enligt propositionen det angeläget
att  ett  arbete  inleds  syftande  till   att  JK:s
tillsynsuppgift  får  en  bredare inriktning än  för
närvarande  och  att tillsynen  mera  tar  sikte  på
rättsliga systemfrågor.  Tillsynen bör i första hand
inriktas  på  verksamhetsområden   där   det  saknas
ordinarie  tillsynsorgan. Även frågor som rör  flera
myndighetssfärer  skall  omfattas  av  JK:s tillsyn.
Enligt propositionen behöver JK tillföras  medel för
att  kunna  anställa  ytterligare  personal och  ges
ökade  resurser  för att kunna möta utvecklingen  på
IT-området.   Regeringen    föreslår    därför   att
anslagsramen ökar med 2 miljoner kronor för perioden
1999-2001.


Regeringen   föreslår   att   för   anslaget   D  2
Datainspektionen  anvisas 30 309 000 kr för år 1999.
För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till 30 527
000 respektive 24 773 000 kr.


Riksdagen  har  våren   1998   antagit  regeringens
förslag till personuppgiftslag. Lagen  har  trätt  i
kraft     den     24     oktober     1998.    Enligt
övergångsbestämmelserna gäller datalagen  i fråga om
behandling  som påbörjats före ikraftträdandet  till
den 1 oktober 2001.


En viktig följd  av  den  nya lagstiftningen är att
Datainspektionens roll förändras  från  att ha varit
inriktad på tillståndsgivning till att främst  genom
information  och  kontakter  med  dem  som behandlar
personuppgifter  se  till att lagens förutsättningar
för att behandla personuppgifter  är  uppfyllda.  En
annan     följd    av    lagstiftningen    är    att
tillståndsverksamheten  upphör  till  följd  av  att
Datainspektionens   verksamhet   inte   kommer   att
finansieras med avgifter som hittills varit fallet.


Regeringen   bedömer   att  de  dubbla  system  som
Datainspektionen skall arbeta  med under de kommande
åren kräver ett resurstillskott om 6 miljoner kronor
för åren 1999 och 2000 som förs över från anslaget A
2 Säkerhetspolisen inom utgiftsområde 4.


I propositionen föreslås också  att  anslaget  D  3
Sametinget  för  år 1999 tillförs 13 661 000 kr. För
åren 2000 och 2001 beräknas anslaget vara oförändrat
i fasta priser.


För år 1997 har Sametinget  överskridit  sin budget
med  463  000  kr  trots att riksdagen beslutat  öka
anslaget med 2 miljoner  kronor  att utbetalas detta
år.  RRV  fick  i  maj 1997 i uppdrag  att  göra  en
bedömning av anslagstilldelningen  till Sametinget i
förhållande till de uppgifter tinget ålagts samt att
analysera  dess  budgetunderlag  för  den   kommande
treårsperioden. Detta resulterade i en anslagsökning
för  1998  med 2,5 miljoner kronor. Mot bakgrund  av
anslagsöverskridanden         samt         upprepade
övertrasseringar av räntekontot avser regeringen att
vidta åtgärder.


RRV  har  i  sin  revisionsrapport  invänt  mot att
Sametinget överskridit anslaget med 463 000 kr.  Med
anledning  härav har regeringen uppdragit åt RRV att
värdera   myndighetens    ledning,    styrning   och
uppföljning        av        verksamheten       samt
ekonomiadministration. Granskningen  skall  också ta
upp  för  vilka  ändamål  Sametingets  resurser  har
använts.


Uppdraget   har   redovisas   i   en  rapport  till
regeringen  den  4 november 1998 (RRV  dnr  20-1998-
1726). Av rapporten  framgår  att  RRV  bedömer  att
styrningen  mot  uppsatta mål är bristfällig och att
oklara   roller   finns   genom   att   ansvar   och
befogenheter inte klart  definierats och kommit till
uttryck   i   beslut,   arbetsordning    m.m.   Även
otillräcklig   uppföljning   av   verksamheten  samt
brister  i  uppläggningen av redovisningen  gör  att
detta  instrument  inte  fungerar  på  avsett  sätt.
Enligt  RRV  saknas  också  en  väl  genomtänkt  och
dokumenterad  intern kontrollstruktur. RRV anser att
Sametinget  bör  vidta  åtgärder  för  att  öka  och
kvalitetssäkra  den ekonomiadministrativa standarden
och  rutinerna  genom   att   skapa  en  god  intern
kontrollstruktur,   upprätta    ett    program   för
kompetensutveckling,  upprätta  ett EA-nätverk  samt
att genomföra en sårbarhetsanalys.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker propositionens  förslag  till
anslag  för Justitiekanslern,  Datainspektionen  och
Sametinget för budgetåret 1999.




Mediefrågor




Inledning




För utgifterna  inom verksamhetsområdet Mediefrågor,
i vilket ingår anslagen  till  Presstödsnämnden  och
Taltidningsnämnden,  Presstöd,  Stöd till radio- och
kassettidningar,    Radio-   och   TV-verket    samt
Granskningsnämnden  för   radio   och  TV,  föreslår
regeringen  anslag  för  1999  om  sammanlagt  678,2
miljoner kronor.




Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden




Presstödsnämndens   huvudsakliga  uppgift   är   att
fördela  det  statliga   stödet   till  dagspressen.
Taltidningsnämndens  huvudsakliga  uppgift   är  att
fördela   det   statliga   stödet  till  radio-  och
kassettidningar.       De       båda      nämndernas
förvaltningsuppgifter fullgörs av  Presstödsnämndens
kansli.




Propositionen




I  propositionen föreslås att 4 601 000  kr  anvisas
till    anslaget    E    1    Presstödsnämnden   och
Taltidningsnämnden     för    år    1999.     Enligt
utgiftsprognosen     för      år     1998     kommer
anslagssparandet  att  uppgå  till   ca  2  miljoner
kronor,   vilket   främst  kan  förklaras  med   att
kostnaderna  för  de  uppdrag   som   lagts   ut  på
specialister  varit  lägre  än  vad  som  förutsågs.
Tidigare  anslagssparande  avses  användas  för  att
bl.a.  utveckla  metoder  för mätning av presstödets
och     taltidningsstödets     effekter.      Enligt
propositionen  minskar  anslaget  med  1  150 000 kr
under  år  1999,  varav  750 000 kr är en tillfällig
minskning under året till följd av anslagssparandet.
Minskningen av anslaget påverkar inte verksamheten i
dess nuvarande omfattning.




Motionen




I motion 1998/99:K340 hemställer  Per  Unckel  m.fl.
(m)    att    Presstödsnämnden   avvecklas   fr.o.m.
budgetåret 2000 och att bevakningsuppgifter avseende
ännu återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet
i enlighet med  vad  som anförts i motionen (yrkande
3). Detta yrkande har  samband med yrkande 2 i samma
motion, enligt vilket presstödet  föreslås avvecklas
fr.o.m.   budgetåret  2000;  se  närmare   härom   i
avsnittet om presstöd (anslaget) nedan.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker   propositionens  förslag  om
anslag till Presstödsnämnden  och Taltidningsnämnden
för  budgetåret 1999. Motion K340  yrkande  3,  vars
förslag  om  nedläggning  av  Presstödsnämnden avser
budgetåret 2000, finns det inte  anledning att nu ta
ställning till, varför motionen avstyrks.




Presstöd (anslaget)




Propositionen




I propositionen föreslås att 531 579  000 kr anvisas
till  anslaget  E 2 Presstöd för år 1999.  För  åren
2000 och 2001 beräknas ingen förändring av anslaget.
Under åren 1997 och  1998  fördelas  ett tillfälligt
driftsstöd  inom  ramen  för  anslaget.  Under  1997
utnyttjades    anslagskrediten    för    att   täcka
kostnaderna för presstödet inklusive det tillfälliga
driftsstödet.  För  1998 har anslaget ökats  med  12
miljoner kronor. Enligt  utgiftsprognosen  för  1998
kommer   anslagskrediten   att  användas  med  ca  7
miljoner  kronor till följd av  utgifterna  för  det
tillfälliga presstödet.




Motionerna




I motion 1998/99:K340  hemställer  Per  Unckel m.fl.
(m)  dels  att riksdagen för år 1999 beslutar  anslå
231 579 000  kr  för  anslaget E 2 Presstöd (yrkande
1), dels att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret
2000   (yrkande   2).  I  motionen   framhålls   att
regeringens inställning  till  presstödet grundas på
en  överdriven  tilltro  till  presstödets  positiva
effekter   på   mångfalden,  det  fria   ordet   och
opinionsbildningen.  Erfarenheterna  hittills  visar
emellertid att stödet till stor del använts för  att
täcka  tidningarnas  löpande  utgifter i stället för
till nödvändiga rationaliseringar.  Tidningarna  har
anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet
i  stället  för att åtgärda de ekonomiska problemen.
Enligt motionärerna  behövs  en  reformering  och en
avveckling   av   presstödet.   För  att  underlätta
avvecklingen föreslås en förändring av reklamskatten
och införande av en neutral tidningsmoms  på  21  %.
Presstödet  bör  enligt  motionen  avvecklas  i  två
etapper.  För  år 1999 bör stödet skäras ned med 300
miljoner kronor  och  det  resterande  beloppet  bör
lyftas ur budgeten år 2000.


I  partimotion 1998/99:Fi211 hemställer Folkpartiet
liberalerna   att  riksdagen  för  år  1999  anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 enligt uppställningen
i bilaga 2 (yrkande  7  delvis).  Av bilagan framgår
att partiet yrkar att anslaget E 2  Presstöd  för år
1999  minskas  med 350 miljoner kronor i förhållande
till propositionens förslag.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  till
medelstilldelning  angående anslaget E 2  för  1999.
Med hänvisning till  presstödets stora betydelse för
dagspressens  mångfald   och  därmed  villkoren  för
opinionsbildningen avstyrker  utskottet  motion K340
(m) yrkande 1 och Fi211 (fp) yrkande 7 delvis, vilka
båda   yrkar   på   en   minskad  medelstilldelning.
Utskottet  delar  inte m-motionens  uppfattning  att
presstödet  skall  avvecklas  fr.o.m.  år  2000  och
avstyrker motionen även i denna del (yrkande 2).




Förslag om regeländringar på sikt




Motionerna




I motion 1998/99:K284 föreslår Tuve Skånberg och Dan
Kihlström, båda (kd),  att  riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad  i motionen anförts om
att    ge    även    politiskt    obundna,   kristna
fådagarstidningar  som Petrus och Sändaren  presstöd
(yrkande  1). I motionen  hänvisas  till  riksdagens
beslut med anledning av kulturpropositionen 1996/97,
enligt vilken  de  nämnda tidningarna uteslöts  från
presstöd, i motsats  till  sådana  kristna tidningar
som  var  knutna  till  ett  visst politiskt  parti.
Enligt motionärerna utgör den kostnad som är förenad
med  att låta politiskt obundna,  kristna  tidningar
återfå   presstödet   endast  drygt  en  procent  av
presstödet, varför finansieringen  kan  ske genom en
omfördelning inom anslaget.


I  motion  1998/99:K308  föreslår  Ingvar  Svensson
m.fl.   (kd)   att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till  känna  vad  i  motionen  anförts om
behovet  av  regelförändringar inom presstödsområdet
för att genomföra  besparingar  (yrkande  1). Enligt
motionen   bör   en  sådan  översyn  av  presstödets
effekter   som   omnämns    i    propositionen    ha
kostnadseffektivitet   som   mål.  Besparingar  inom
området genom regelförändringar bör kunna genomföras
under mandatperioden.


I  partimotion 1998/99:Kr274 föreslår  Miljöpartiet
att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av de
nya presstödsreglerna och ett stöd till elektroniska
dagstidningar  (yrkande  57). Enligt  motionen  vill
partiet  utvärdera  de  nya reglerna  för  presstöd,
enligt  vilka  vissa  fådagarstidningar   inte   får
presstöd.  Motionärerna  anser  att sådana tidningar
också måste kunna ges ut av ideella  organisationer,
folkrörelser,   organisationer   m.fl.   I  motionen
föreslås också att frågan om förslag till ekonomiskt
stöd till elektroniska medier bör utredas.  Som skäl
för  detta anges i motionen att underlag saknas  för
att  bedöma   hur   stora  kostnaderna  är  för  att
distribuera elektroniska dagstidningar.




Bakgrund




I  1  kap.  6  §  presstödsförordningen   (1990:524,
omtryckt    1996:1607)    definieras   vad   som   i
förordningens mening skall anses vara en dagstidning
och  därmed berättigad till  stöd.  Av  bestämmelsen
framgår   att   med   dagstidning  avses  en  allmän
nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär
med reguljär nyhetsförmedling  eller  allmänpolitisk
opinionsbildning.  Den  skall normalt komma  ut  med
minst ett nummer per vecka och ha ett innehåll som i
huvudsak  är  skrivet  på svenska  samt  i  huvudsak
distribueras inom landet.  Den  skall vidare utkomma
under eget namn och dess egna redaktionella innehåll
skall utgöra minst 51 % av dess totala redaktionella
innehåll.  Med  dagstidning  avses inte  (kursiverat
här) en tidning som normalt kommer  ut med ett eller
två nummer per vecka och vars redaktionella innehåll
till  övervägande  del  är  inriktat  på  avgränsade
intresseområden   eller  delar  av  samhället  såsom
näringsliv  och affärsverksamhet,  konsumentpolitik,
miljöfrågor,  idrott,  friluftsliv  eller frågor med
anknytning till kyrkoliv eller religion.


I  samband med behandlingen av kulturpropositionens
förslag  till  förändringar av dagstidningsbegreppet
(prop. 1996/97:3)  avstyrkte  konstitutionsutskottet
1996  motioner med samma syfte som  de  nu  aktuella
motionerna  K284  (kd)  och Kr274 (mp) i här aktuell
del   (bet.   1996/97:KU1).  Utskottet   hade   inga
invändningar   mot    propositionens   förslag   att
lågfrekventa   tidningar,   vilkas   innehåll   till
övervägande   del    riktar   sig   mot   avgränsade
intresseområden eller delar av samhället, inte skall
räknas  som  dagstidningar.  Utskottet  konstaterade
dels att endast ett fåtal tidningar skulle komma att
drabbas av regeländringen,  dels att dessa genom att
bredda  sitt  innehåll  har  en möjlighet  att  åter
kvalificera  sig  för  presstöd  efter   prövning  i
Presstödsnämnden.   I  sitt  betänkande  1997/98:KU1
vidhöll utskottet sin  uppfattning  och avstyrkte en
motion  som  yrkade  på  en ändring av reglerna  med
samma   innebörd  som  de  nu  aktuella   motionerna
förespråkar.


Genom  ett   initiativ   av  konstitutionsutskottet
hösten  1996  fick  Presstödsnämnden  möjlighet  att
jämka stödet till elektroniska  tidningar,  s.k. IT-
tidningar. Ändringen i presstödsförordningen innebär
att  enligt  2  kap.  11  a  §  får driftsstödet för
elektroniskt distribuerade dagstidningar  jämkas  om
det  är  skäligt  med  hänsyn  till  kostnaderna för
produktion  och distribution. Eftersom  elektroniska
tidningar  kan   distribueras  till  avsevärt  lägre
kostnader än tidningar  som  trycks  på papper fanns
det enligt utskottets mening risk för att det skulle
komma att utgå ett oskäligt högt driftsstöd  till en
elektronisk  tidning som bedömts vara en dagstidning
(bet.  1996/97:KU1  s.  30).  Konstitutionsutskottet
avstyrkte  i  sitt  betänkande 1997/98:KU1 en motion
som   i   huvudsak   överensstämmer    med    motion
1998/99:Kr274 (mp) i här aktuell del. Utskottet  såg
inget  skäl  att  med  hänsyn till den korta tid som
förflutit sedan den nya  bestämmelsen  trätt i kraft
utreda frågan om presstöd till elektroniska medier.




Utskottets bedömning




Utskottet   vidhåller   sin   tidigare   uppfattning
beträffande  bestämmelserna  om vad som skall  anses
vara  en  dagstidning  som  har  rätt   att  uppbära
ekonomiskt    stöd   enligt   presstödsförordningen.
Motionerna K284  yrkande 1 (kd) och Kr274 yrkande 57
delvis (mp) avstyrks.


Beträffande  motion   K308  (kd)  yrkande  1  anser
utskottet  att  det  finns   skäl  att  avvakta  den
pågående  analysen  avseende  presstödets   effekter
framför  allt på den regionala marknaden, innan  ett
eventuellt   initiativ  tas  beträffande  frågan  om
förändringar av presstödets inriktning m.m. Motionen
avstyrks.


Vad gäller motion  Kr274  yrkande  57 delvis (mp) i
vad  avser  utredning  av frågan om ekonomiskt  stöd
till IT-tidningar anser  utskottet att frågan saknar
omedelbart intresse, eftersom  någon ansökan om stöd
från  en  sådan  tidning  ännu inte  inlämnats  till
Presstödsnämnden enligt vad  utskottet inhämtat från
nämnden. Motionen avstyrks.




Stöd till radio- och kassettidningar




Propositionen




I propositionen framhålls att mångfalden i landet är
god vad gäller utgivningen av  taltidningar  men att
omkring   hälften   av   alla  dagstidningar  saknar
taltidning.  Taltidningsnämnden   har   genom  olika
åtgärder inom ramen för anslaget ökat resurserna för
att starta utgivning av taltidningar, vilket  skapar
förutsättningar  för  en  ytterligare ökad mångfald.
Under  1998  har  nämnden  redovisat   ett   uppdrag
avseende  en  översyn  av principerna för ersättning
till  taltidningsföretagen.   Nämnden   har   därvid
föreslagit att ett schablonbelopp införs för företag
som    är   likvärdiga   med   avseende   på   t.ex.
utgivningsfrekvens   och   utgivningsort.  Förslaget
bereds i Regeringskansliet.


Regeringen föreslår i propositionen  att anslaget E
3 Stöd till radio- och kassettidningar  anvisas  127
300  000 kr för år 1999. Beräkningen av anslaget har
utgått  från  det befintliga antalet stödberättigade
tidningar och att några ytterligare taltidningar kan
starta inom ramen för anslaget.




Motionen




I motion 1998/99:K284 föreslår Tuve Skånberg och Dan
Kihlström, båda  (kd),  att  taltidningsstöd bör ges
även till kristna tidningar som  inte  får  presstöd
(yrkande  2).  Motionärerna  anför  i  denna  del av
motionen att stödet till taltidningar är utformat så
att  stöd ges endast till tidningar som får presstöd
och att alla fådagarstidningar som inte får presstöd
också   blir  utan  taltidningsstöd.  Tidningar  som
arbetar med  speciell  bevakning  av  livsåskådning,
religion, kyrka, tro och sociala frågor  i samhället
bör     enligt    motionen    få    tillgång    till
taltidningstödet  för  att även de funktionshindrade
skall ha tillgång till tidningar med dessa ämnesval.
Dessa  ämnesområden  bevakas   enligt   motionärerna
mycket  sparsamt  om  alls  av  lokala och regionala
tidningar.




Bakgrund




I  förordningen  (1988:582)  om statligt  stöd  till
radio- och kassettidningar definieras dagstidning på
samma  sätt  som  i  presstödsförordningen,   vilket
innebär  att  taltidningsstöd  inte  kan  utgå  till
tidningar   som   inte  anses  som  dagstidningar  i
presstödsförordningens   mening   (se   ovan   under
avsnittet Förslag om regeländringar på sikt).


Konstitutionsutskottet  avstyrkte  år 1997 motioner
med   i   huvudsak   samma   innehåll   som   motion
1998/99:K284  (kd) yrkande 2. Utskottet vidhöll  sin
inställning  beträffande  dagstidningsbegreppet  och
såg inget skäl  att  införa  en  annan definition av
detta begrepp i förordningen om stöd till radio- och
kassettidningar (1997/98:KU1 s. 33).




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker propositionens  förslag  till
medelsanvisning   avseende   Stöd  till  radio-  och
kassettidningar för budgetåret  1999. Med hänvisning
till  vad  utskottet  tidigare  anfört  i  fråga  om
definitionen  av  en  dagstidning  i   här  aktuellt
avseende avstyrks motion K284 yrkande 2 (kd).




Radio- och TV-verket




Propositionen




Radio- och TV-verket har huvudsakligen till  uppgift
att  besluta  i  frågor  om  tillstånd, avgifter och
registrering     som     rör     ljudradio-      och
televisionssändningar  riktade till allmänheten i de
fall  uppgifterna inte ligger  på  regeringen  eller
annan myndighet.


I propositionen  föreslås  att  anslaget E 4 Radio-
och  TV-verket  anvisas 7 631 000 kr  för  år  1999.
Regeringen  föreslår   att  verkets  anslag  minskas
tillfälligt  med 550 000  kr  och  att  anslagsnivån
återställs år 2000.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna
del.




Granskningsnämnden för radio och TV




Propositionen




I  propositionen   föreslås   att   anslaget   E   5
Granskningsnämnden  för  radio  och TV anvisas 7 069
000  kr  för  år  1999. Reformeringen  av  närradion
innebär  att Granskningsnämnden  för  radio  och  TV
skall öka resursinsatsen bl.a. vad gäller granskning
av närradions sändningar. Regeringen föreslår därför
att anslaget ökas med 350 000 kr.




Granskningsnämnden  för  radio  och  TV finansieras
delvis genom att medel från rundradiokontot tillförs
statsbudgetens inkomstsida. Från rundradiokontot bör
enligt propositionen nämnden anvisas 4  807  000  kr
för år 1999.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker regeringens
förslag avseende medelsanvisning
för Granskningsnämnden för radio
och TV för budgetåret 1999.
Utskottet tillstyrker också
regeringens förslag att 4 807 000
kr tillförs statsbudgetens
inkomstsida från rundradiokontot
som bidrag till finansieringen av
Granskningsnämndens för radio och
TV verksamhet år 1999.


Hemställan
Utskottet hemställer


1.    beträffande    anslag   m.m.   under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse


att riksdagen


a)  medger  att anslaget Regeringskansliet  m.m.
får  användas  för  utgifter  som  ursprungligen
tillgodosågs från anslaget Extra utgifter,


b)     med      anledning      av     Riksdagens
förvaltningskontors  förslag  1998/99:RFK2 antar
dels utskottets i bilaga 2 intagna  förslag till
lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter såvitt  avser 1
kap.  1  och  2 §§, 3 kap. 4 § och 13 kap. 3  §,
dels utskottets  i bilaga 2 intagna förslag till
lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,


c)      med     anledning     av      Riksdagens
förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3 i denna
del, med bifall till motion 1998/99:K5 yrkande 2
delvis samt  med avslag på motionerna 1998/99:K4
och 1998/99:K5 yrkande 1 delvis antar utskottets
i  bilaga  2  intagna   förslag   till   lag  om
riksdagsledamöternas arvode,


d)      med      anledning     av     Riksdagens
förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3 i denna
del och  med avslag på motion 1998/99:K5 yrkande
1 delvis antar utskottets  i  bilaga  2  intagna
förslag  till lag om ändring i lagen (1994:1065)
om ekonomiska  villkor  för riksdagens ledamöter
såvitt avser 6 kap. 1 §,


e)      med      anledning     av     Riksdagens
förvaltningskontors   förslag  1998/99:RFK2  och
1998/99:RFK3   och   med  bifall   till   motion
1998/99:K5 yrkande 2 delvis  antar  utskottets i
bilaga 2 intagna förslag till lag om  ändring  i
lagen  (1994:1065)  om  ekonomiska  villkor  för
riksdagens   ledamöter,   i  den  mån  det  inte
omfattas av utskottets hemställan  i  1 b) och 1
d),


f)   godkänner   vad   utskottet   föreslår   om
medelstilldelning   från   rundradiokontot  till
Granskningsnämnden för radio  och TV för år 1999
på 4 807 000 kr som nämnden har  att redovisa på
statsbudgetens inkomstsida,


g) med bifall till proposition 1998/99:1 i denna
del  för budgetåret 1999 anvisar anslagen  under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt bilaga 1,


h)  avslår   motionerna   1998/99:K294   delvis,
1998/99:K308 yrkande 2, 1998/99:K340 yrkande  1,
1998/99:K341,   1998/99:Fi210   yrkande   4  och
1998/99:Fi211 yrkande 7,


res. 1 (mp)


res. 2 (v)


res. 3 (c)


2. beträffande lånebemyndigande


att  riksdagen   bemyndigar  Riksdagens förvaltningsstyrelse
att  för  budgetåret  1999  besluta   om  lån  i
Riksgäldskontoret     till    investeringar    i
riksdagens  fastigheter   till   ett  sammanlagt
belopp av 28 600 000 kr,


3.  beträffande revision av Kungliga  hov-
och slottsstaten


att riksdagen   som  sin  mening  ger  dels regeringen, dels
Riksdagens  revisorer  till  känna vad utskottet
anfört,


4. beträffande Riksdagens arvodesnämnd


att     riksdagen     med    anledning     av     Riksdagens
förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3 i denna
del antar utskottets  i bilaga 2 intagna förslag
till  lag  om  ändring i lagen  (1993:1426)  med
instruktion för Riksdagens arvodesnämnd,


5. beträffande  framtida  finansiering  av
arvodeshöjning


att    riksdagen     som    sin    mening   ger   Riksdagens
förvaltningskontor   till  känna  vad  utskottet
anfört,


6.         beträffande        politikernas
pensionsförmåner m.m.


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K240,


7. beträffande  regler  för  ålderspension
för riksdagens ledamöter


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K258,


8. beträffande beräkning av anslaget  B  1
Riksdagens ledamöter och partier för år 2000 och
2001


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K294 delvis,


9.          beträffande         Riksdagens
förvaltningskontors      årsredovisning      för
verksamheten 1997


att   riksdagen    lägger   skrivelsen   1997/98:RFK1   till
handlingarna,


10.    beträffande    miljöanpassning   av
riksdagens verksamhet


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K310 yrkandena 1 och 3,


11.    beträffande    rökavvänjning    för
riksdagens ledamöter och anställda m.m.


att riksdagen  avslår motion 1998/99:So227 yrkande 6,


res. 4 (mp)


12. beträffande beräkning  av anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för åren 2000 och 2001


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K294 delvis,


13.    beträffande   miljöanpassning    av
regeringens verksamhet


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K310 yrkande 2,


14.  beträffande   tillsättande   av   ett
statsråd   med   ansvar   för   bostadspolitiska
frågor


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K353,


15.     beträffande     nedläggning     av
Presstödsnämnden


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K340 yrkande 3,


16. beträffande avveckling av presstödet


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K340 yrkande 2,


17. beträffande bestämmelserna om rätt för
en  dagstidning  att  uppbära  ekonomiskt   stöd
enligt presstödsförordningen


att riksdagen  avslår motionerna 1998/99:K284  yrkande 1 och
1998/99:Kr274 yrkande 57 delvis,


18.     beträffande     förändringar    av
presstödets inriktning m.m.


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K308 yrkande 1,


res. 5 (kd)


19.  beträffande utredning  av  frågan  om
ekonomiskt stöd till IT-tidningar


att  riksdagen    avslår  motion  1998/99:Kr274  yrkande  57
delvis,


res. 6 (mp)


20.   beträffande   definitionen   av   en
dagstidning m.m.


att riksdagen  avslår motion 1998/99:K284 yrkande 2.








Stockholm den  1 december 1998




På konstitutionsutskottets vägnar




Per Unckel




I beslutet har deltagit: Per Unckel
(m), Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s),
Kerstin Kristiansson (s), Tommy
Waidelich (s), Mats Einarsson (v),
Björn von der Esch (kd), Nils
Fredrik Aurelius (m), Per Lager
(mp), Åsa Torstensson (c), Helena
Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser
(m) och Pär-Axel Sahlberg (s).


Reservationer
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1)




Per Lager (mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Principiellt delar utskottet" och slutar
på s. 14 med "förvaltningskontoret  till känna" bort
ha följande lydelse:




Enligt  utskottets mening är det aktuella  förslaget
1998/99:RFK3  som  framhålls i motion 1998/99:K4 ett
ologiskt  och  dåligt   förslag  därigenom  att  det
underkänner systemet med  en  arvodesnämnd genom att
föreslå att riksdagen själv skall fatta beslut om en
betydande      arvodeshöjning     samtidigt      som
arvodesnämnden föreslås vara kvar. Riksdagens beslut
i början av 1990-talet,  då ökningen av arvodesnivån
hölls tillbaka, var ett medvetet beslut av riksdagen
och  medförde  därför  ingen  eftersläpning.  Enligt
utskottets mening finns  det  två  möjliga vägar för
att   bestämma   riksdagsledamöternas   arvoden    i
framtiden:  antingen  får  arvodesnämnden  fortsätta
sitt arbete utan inblandning från riksdagen eller så
avskaffas  nämnden  och  ett nytt system införs  där
arvodet bestäms från den allmänna löneökningen eller
någon  annan  jämförbar grupp.  Mot  denna  bakgrund
anser utskottet  att det föreliggande förslaget inte
kan ligga till grund för lagstiftning med syftet att
engångsvis   höja   arvodet    kraftigt.   Utskottet
avstyrker i likhet med vad som föreslås  i motion K4
förslaget 1998/99:RFK i sin helhet.




dels  att  utskottets  hemställan  under  1 bort  ha
följande lydelse:


1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde
1 Rikets styrelse


att riksdagen


a) = utskottet




b) = utskottet




c)   med   bifall   till  motion  1998/99:K4  avslår
Riksdagens förvaltningskontors  förslag 1998/99:RFK3
i  denna  del  och motionerna 1998/99:K5  yrkande  1
delvis och yrkande 2 delvis,




d)   avslår   dels  Riksdagens   förvaltningskontors
förslag  1998/99:RFK3   i  denna  del,  dels  motion
1998/99:K5 yrkande 1 delvis,




e)     dels     med     bifall    till    Riksdagens
förvaltningskontors   förslag   1998/99:RFK2   antar
utskottets i bilaga 2 intagna  förslag  till  lag om
ändring  i  lagen  (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter i den mån det inte omfattas
av  utskottets  hemställan   i  1  b),  dels  avslår
Riksdagens förvaltningskontors  förslag 1998/99:RFK3
och motion 1998/99:K5 yrkande 2 delvis i den mån det
inte omfattas av utskottets hemställan i 1 d),




f) = utskottet




g) = utskottet




h) = utskottet




2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1)




Kenneth Kvist och Mats Einarsson, båda (v) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "I förslaget ingår också"  och slutar med
"arvodet bör höjas med motsvarande belopp"   bort ha
följande lydelse:




Enligt utskottets mening bör den nuvarande nivån  på
ersättningarna i stort sett bibehållas. Systemet med
kostnadsersättning  bör  dock avskaffas, eftersom de
nya  reglerna för reseersättning  och  den  tekniska
utrustningen  som  numera  ställs kostnadsfritt till
ledamöternas förfogande medför  att  det inte längre
föreligger       några      tunga      skäl      för
kostnadsersättningen.    Dessutom    skulle   enligt
utskottets   mening  en  enhetlig  arvodering   utan
kostnadsersättning   i   viss   mån  kunna  motverka
olikheterna  i  skattemyndigheternas   bedömning  av
kostnadsersättningen. Mot denna bakgrund  bör enligt
utskottets  mening  förslaget  om  en  sänkning   av
kostnadsersättningen   med   2   000   kr   och  ett
överförande  av  detta  belopp till arvodet avvisas.
Utskottet avstyrker förslaget i denna del. I stället
bör,  som föreslås i motion  1998/99:K5  yrkande  1,
kostnadsersättningen avskaffas och arvodet höjas med
motsvarande  belopp.  Riksdagens  förvaltningskontor
bör  återkomma  med  ett  förslag  till   lagteknisk
bearbetning av ersättningslagen där konsekvenserna i
övrigt   av   borttagandet  av  kostnadsersättningen
anges.




dels  att utskottets  hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:


1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde
1 Rikets styrelse


att riksdagen


a) = utskottet




b) = utskottet




c) med  anledning  av Riksdagens förvaltningskontors
förslag 1998/99:RFK3  i  denna  del, med bifall till
motion  1998/99:K5 yrkande 1 delvis  och  yrkande  2
delvis samt  med  avslag  på motion 1998/99:K4 antar
utskottets i bilaga 2 intagna  förslag  till  lag om
riksdagsledamöternas  arvode  med  den ändringen att
"36 000" utbyts mot "35 760",




d)  med  anledning av Riksdagens förvaltningskontors
förslag 1998/99:RFK3 i denna del och med bifall till
motion 1998/99:K5 yrkande 1 delvis  antar utskottets
i bilaga 2  intagna  förslag  till  lag om ändring i
lagen   (1994:1065)   om   ekonomiska  villkor   för
riksdagens ledamöter såvitt avser 6 kap. 1 § med den
ändringen att första stycket utgår,




e) = utskottet




f) som sin mening ger Riksdagens  förvaltningskontor
till  känna  vad utskottet anfört om  en  lagteknisk
bearbetning  av   lagen  (1994:1065)  om  ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter,




g) = utskottet f)




h) = utskottet g)




i) = utskottet h)




3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1)




Åsa Torstensson (c) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet  som  finner"  och  slutar med
"avstyrks  mot  denna  bakgrund"  bort  ha  följande
lydelse:


Enligt  utskottets  mening  är  den i propositionen
föreslagna   ökningen   om   250   miljoner   kronor
omotiverat hög. Som föreslås i motion  1998/99:Fi210
yrkande 4 bör det föreslagna tillskottet  under 1999
minskas  med  100 miljoner kronor. Under de följande
åren 2000 och 2001 bör minskningen vara 150 miljoner
kronor. Enligt  utskottets  mening  bör  besparingen
kunna  genomföras  utan  att den drabbar de resurser
som behöver avsättas för Sveriges  ordförandeskap  i
EU.


dels  att  utskottets  hemställan  under  1  bort ha
följande lydelse:


1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde
1 Rikets styrelse


att riksdagen




a) = utskottet




b) = utskottet




c) = utskottet




d) = utskottet




e) = utskottet




f) = utskottet




g) med anledning av regeringens förslag i denna  del
och  med  bifall till motion 1998/99:Fi210 yrkande 4
anvisar  anslagen   under   utgiftsområde  1  Rikets
styrelse  för  budgetåret  1999   enligt   den   som
"Reservation  3"  betecknade uppställningen i bilaga
1,




h)    avslår   motionerna    1998/99:K294    delvis,
1998/99:K308  yrkande  2,  1998/99:K340  yrkande  1,
1998/99:K341 och Fi211 yrkande 7.




4. Rökavvänjning för riksdagens ledamöter
och anställda m.m. (mom. 11)




Per Lager (mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar  med  "I  motion 1998/99:So227 yrkande 6" och
slutar med "varför  den  avstyrks"  bort ha följande
lydelse:




I  motion  1998/99:So227  yrkande  6  (mp)   ---   =
utskottet   ---utnyttja   de   särskilda  rökrummen.
Utskottet konstaterar att denna  ordning innebär att
t.ex.      ledamöter      med     allergi-     eller
överkänslighetsbesvär hindras att utföra sitt arbete
på  samma villkor som besvärsfria  kollegor.  Därför
bör hinder  av  detta  slag  tas bort. Ett arbetsrum
måste  enligt utskottets mening  betraktas  som  ett
allmänt  utrymme  med  avseende på tillgängligheten.
Den  policy  som för närvarande  gäller  beträffande
rökning i riksdagens  lokaler  bör  ändras, eftersom
den  inte  stämmer  överens med aktuell  kunskap  om
passiv rökning och allergier.  Riksdagen bör vara en
föregångare i detta hänseende. Detta  bör  riksdagen
som sin mening ge förvaltningskontoret till känna.




dels  att  utskottets  hemställan  under 11 bort  ha
följande lydelse:


11. beträffande rökavvänjning  för  riksdagens
ledamöter och anställda m.m.


att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So227  yrkande 6
som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor
till känna vad utskottet anfört.




5. Förändringar av presstödets inriktning
m.m. (mom. 18)




Ingvar  Svensson  och  Björn von der Esch, båda (kd)
anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar med "Beträffande motion K308 (kd)" och slutar
med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:




Som framförs i motion 1998/99:K308  yrkande 1 bör en
översyn  av  presstödets  effekter  som  omnämns   i
budgetpropositionen     (prop.     1998/99:1)     ha
kostnadseffektivitet  som  mål.  Därför  bör  enligt
utskottets  mening  besparingar  inom  området genom
regelförändringar     kunna     genomföras     under
mandatperioden.  Detta  bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.




dels  att utskottets hemställan  under  18  bort  ha
följande lydelse:


18.  beträffande  förändringar  av presstödets
inriktning m.m.


att riksdagen med bifall till motion  1998/99:K308  yrkande  1
som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad
utskottet anfört.




6. Utredning av frågan om ekonomiskt stöd
till IT-tidningar (mom. 19)




Per Lager (mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar  med  "Vad  gäller motion  Kr274  yrkande  57
delvis" och slutar med  "Motionen  avstyrks" bort ha
följande lydelse:




Som  framförs  i  motion  1998/99:Kr274  yrkande  57
delvis   bör   ett   stöd   till   de   elektroniska
dagstidningarna utredas. Ett skäl till  detta är att
underlag saknas för att bedöma hur stora kostnaderna
är  för  att distribuera elektroniska dagstidningar.
Detta bör enligt utskottets mening riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.




dels att utskottets  hemställan  under  19  bort  ha
följande lydelse:


19.   beträffande   utredning   av  frågan  om
ekonomiskt stöd till IT-tidningar


att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Kr274 yrkande 57 delvis som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.




Särskilda yttranden




1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse




Per  Unckel, Jerry Martinger, Nils Fredrik  Aurelius
och Per-Samuel Nisser, samtliga (m) anför:




I  riksdagen   finns   en   majoritet  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister för förslagen  i  budgetpropositionen
(prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska  ramar  för
de olika utgiftsområdena samt beräkningar av statens
inkomster  avseende år 1999 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt
förslagen  om  preliminära  utgiftstak för åren 2000
och 2001.


Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken  och  budgetpolitiken.   Vårt
förslag syftar  till  att  skapa förutsättningar för
ett  ekonomiskt,  kulturellt  och   socialt  växande
Sverige.  Genom  en  större enskild sektor  och  ett
starkare  civilt  samhälle   kan  både  företag  och
människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas   tillbaka   samtidigt   som   den   sociala
tryggheten också i andra bemärkelser  kan  öka genom
att    hushållen    får    en    större    ekonomisk
självständighet.


Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.


Då riksdagens  majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar  vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelningen  inom  utgiftsområde 1 Rikets
styrelse.


För budgetåret 1999 förordar vi  i kommittémotionen
1998/99:K341  beträffande  anslaget C  4  Stöd  till
politiska partier att riksdagen anslår 48 400 000 kr
för   år  1999.  Det  innebär  i  förhållande   till
regeringens förslag en neddragning med 91 500 000 kr
för år  1999.  Vi  förordar att denna nivå bibehålls
även under åren 2000  och  2001,  vilket  innebär en
årlig  besparing  under dessa år i förhållande  till
regeringens förslag på 96 800 000 kr. Vårt motiv för
dessa förslag är att  partierna  enligt  vår  mening
inte  bör  vara  beroende  av vare sig särintresssen
eller stöd från den offentliga  sektorn.  Enligt vår
mening har partistödet också konserverande  effekter
på  partisystemet med betydande olägenheter för  nya
partier som försöker ta sig in i riksdagen.


I kommittémotionen 1998/99:K340 angående presstödet
föreslår  vi dels att riksdagen för år 1999 beslutar
anslå 231 579  kr för anslaget E 2 Presstöd (yrkande
1), dels att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret
2000  (yrkande  2).   Som   en   konsekvens  av  att
presstödet     avvecklas      föreslår    vi     att
Presstödsnämnden avvecklas vid  samma  tillfälle och
att      Kammarkollegiet     övertar     återstående
bevakningsuppgifter  från  nämnden  (yrkande  3).  I
motionen   konstaterar  vi  att  regeringen  har  en
överdriven   tilltro   till   presstödets   positiva
effekter  på  mångfalden,   det   fria   ordet   och
opinionsbildningen.  Erfarenheterna  hittills  visar
emellertid att stödet till stor del har använts  för
att  täcka  tidningarnas  löpande utgifter i stället
för  till nödvändiga rationaliseringar.  Tidningarna
har enligt  vår mening blivit beroende av presstödet
i stället för  att  åtgärda de ekonomiska problemen.
Vi  anser  att  det behövs  en  reformering  och  en
avveckling  av  presstödet.   För   att   underlätta
avvecklingen    föreslår   vi   en   förändring   av
reklamskatten   och    införande   av   en   neutral
tidningsmoms  på  21 %. Presstödet  bör  enligt  vår
mening avvecklas i  två  etapper  så  att det för år
1999 skärs ned med 300 miljoner kronor  och  att det
resterande beloppet lyfts ur statsbudgeten år 2000.




2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse




Ingvar  Svensson  och Björn von der Esch, båda (kd),
anför:




Det budgetförslag som  Kristdemokraterna presenterat
i partimotioner och kommittémotioner  bygger  på  en
helhet.  Genom  det majoritetsbeslut som finns kring
ramarna i budgeten  för  1999  kan denna helhet inte
uppnås.  Vi  deltar därför inte i  det  nu  aktuella
beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.


När    det    gäller    anslagsfördelningen    inom
utgiftsområde   1   Rikets   styrelse   har   vi   i
kommittémotionen  1998/99:K308  föreslagit  att  den
ramhöjning   som   regeringen  föreslår  beträffande
anslaget C 1 Regeringskansliet  inte bör genomföras.
Vi  anser  att  utvecklingen  och  anpassningen   av
Regeringskansliet   mycket   väl   kan   ske   genom
organisationsförändringar och rationaliseringar utan
att ytterligare resurser tillförs. Förändrings-  och
förnyelsearbetet  bör  ha  kostnadseffektivitet  som
mål.    Vi    anser   att   t.ex.   den   utvecklade
informationstekniken borde leda till tidsbesparingar
i de administrativa rutinerna.




3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse




Helena Bargholtz (fp)  anför:




Folkpartiet liberalernas  förslag  till  budget  för
1999  innebär  i  sina  huvuddrag sänkta skatter för
fler jobb genom ökat företagande  och  höjd tillväxt
med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård
och  omsorg men även för utbildning, bistånd,  miljö
och rättsäkerhet  (för en utförligare redovisning se
reservationerna  nr   1,   29   och   34    i   bet.
1997/98:FiU1).  Vårt  förslag  till  utgiftsram  för
utgiftsområde 1 - som var 380 miljoner kronor mindre
än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag  -
har  emellertid  inte tillstyrkts i budgetprocessens
första  steg. Då Folkpartiets  budgetförslag  är  en
helhet är  det  i detta andra steg i budgetprocessen
inte     meningsfullt     att     fullfölja     våra
anslagsyrkanden.




4. Miljöanpassning av riksdagens verksamhet




Per Lager (mp)  anför:




Under  avsnittet   Riksdagens  förvaltningskostnader
(anslaget   B   2)   behandlas    frågan    om    en
miljöanpassning   av   riksdagens   verksamhet   med
anledningen av en motion från Vänsterpartiet (motion
1998/99:K310),   enligt  vilken  riksdagen  föreslås
uppdra   åt   Riksdagens    förvaltningskontor   att
genomföra en omfattande miljöanpassning  av den egna
verksamheten  och  att upprätta en tidsplan  och  en
strategi för miljöanpassning för riksdagen.


I   betänkandet   lämnas    en   redogörelse   från
förvaltningskontoret   för   vilka    åtgärder   som
vidtagits   och   planeras  med  inriktning  på   en
miljöanpassning  av   riksdagens   fastigheter   och
verksamheten  m.m.  På  basis  av  denna redovisning
konstaterar  utskottet som svar på motionen  att  en
miljöanpassning  i den mening motionärerna efterlyst
är på god väg och att verksamheten sker i planenliga
former.      Utskottet      utgår      från      att
förvaltningskontoret   följer  upp  och  ytterligare
utvecklar miljöanpassningen.


Miljöpartiet instämmer  med eftertryck i utskottets
bedömning    och   vill   därutöver    betona    att
ansträngningarna  bör  fortsätta  i  så hög takt som
möjligt.


Förslag  till beslut om anslag inom
utgiftsområde 1  Rikets styrelse




1 000-tal kronor




Utskottets  förslag  överensstämmer  med regeringens
förslag till anslagsfördelning.




Moderata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna
och   Kristdemokraterna   har   avgivit    särskilda
yttranden.




---------------------------------------------------------
Verksamhetsområde          Utskottets Avvikelse     i
förhållande
Anslag                        förslag till utskottets
förslag
---------------------------------------------------------
Res. 3 (c)
---------------------------------------------------------


------------------------------------------------------
A  Statschefen
---------------------------------------------------------
1  Kungliga       hov-       och  77 125
slottsstaten (ram)
---------------------------------------------------------


------------------------------------------------------
B  Riksdagen och dess ombudsmän
---------------------------------------------------------
1  Riksdagens    ledamöter   och 489 000
partier m.m. (ram)
---------------------------------------------------------
2  Riksdagens                    420 300
förvaltningskostnader (ram)
---------------------------------------------------------
3  Riksdagens         ombudsmän,  39 173
Justitieombudsmännen (ram)
---------------------------------------------------------


------------------------------------------------------
C  Regeringen m.m.
---------------------------------------------------------
1  Regeringskansliet m.m. (ram)    2 179    -100 000
419
---------------------------------------------------------
2  Svensk    författningssamling   1 011
(ram)
---------------------------------------------------------
3  Allmänna val (ram)            100 000
---------------------------------------------------------
4  Stöd  till  politiska partier 139 900
(ram)
---------------------------------------------------------


------------------------------------------------------
D  Centrala myndigheter
---------------------------------------------------------
1  Justitiekanslern (ram)         11 626
---------------------------------------------------------
2  Datainspektionen (ram)         30 309
---------------------------------------------------------
3  Sametinget (ram)               13 661
---------------------------------------------------------


------------------------------------------------------
E  Mediefrågor
---------------------------------------------------------
1  Presstödsnämnden          och   4 601
Taltidningsnämnden (ram)
---------------------------------------------------------
2  Presstöd (ram)                531 579
---------------------------------------------------------
3  Stöd    till    radio-    och 127 300
kassettidningar (ram)
---------------------------------------------------------
4  Radio- och TV-verket (ram)      7 631
---------------------------------------------------------
5  Granskningsnämnden  för radio   7 069
och TV (ram)
---------------------------------------------------------


--------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet          4 179    -100 000
704
---------------------------------------------------------


---------------------------------------------------------






Utskottets förslag




1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter




Härigenom  föreskrivs  i fråga om lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter att 1 kap.
1 och 2 §§, 3 kap. 4 §,  6  kap.  1 § samt 13 kap. 3 §
skall ha följande lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------


1 kap.


1  §[1]1
-----------------------------------------------------
En   riksdagsledamot   är   En   riksdagsledamot  är
berättigad           till  berättigad           till
ekonomiska       förmåner  ekonomiska       förmåner
enligt     denna     lag.  enligt   denna   lag.  Om
Förmånerna utgår inte för  ledamoten  har  beviljats
tid   då   ledamoten   är  ledighet  under  minst en
statsråd eller för tid då  månad   i  följd,  lämnas
ledamoten  av  annat skäl  förmånerna            för
än   offentligt  uppdrag,  ledighetstiden  endast om
militärtjänstgöring,       skälet    är   offentligt
sjukdom,   vård  av  barn  uppdrag,
m.fl.  beviljats ledighet  militärtjänstgöring,
under  minst  en  månad i  sjukdom    eller    annat
följd.                     förhållande  som omfattas
av bestämmelserna om rätt
till     ledighet     för
arbetstagare          hos
riksdagen.


För     ersättare    för   Förmånerna  lämnas  inte
talmannen    eller    ett  för  tid då en ledamot är
statsråd   gäller   samma  statsråd            eller
bestämmelser    som   för  statssekreterare.
ledamot.
För ersättare gäller, om
För  ersättare för annan  inte  annat  sägs i denna
ledamot    än   talmannen  lag,  samma  bestämmelser
eller ett statsråd gäller  som för ledamot.
endast  3-6  kap.  och 15
kap.
------------------------------------------------------
I den mån någon samtidigt är ledamot av riksdagen och
företrädare  i Europaparlamentet föreligger inte rätt
till förmåner  enligt denna lag. Rätten till förmåner
i sådant fall regleras  i  lagen (1996:304) om arvode
m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.


------------------------------------------------------


2 §
-----------------------------------------------------


Bestämmelserna   i   3-6   Bestämmelserna   i   3-6
kap.    och    15    kap.  kap.    och    15    kap.
tillämpas  från  och  med  tillämpas  från  och  med
den  dag då ledamoten tar  den  dag då ledamoten tar
plats  i  riksdagen  till  plats  i  riksdagen  till
och  med  utgången av den  och  med  30  dagar efter
månad  då  uppdraget  att  det   att  uppdraget  att
vara ledamot upphör.       vara ledamot upphör.


För   den  som  ersätter  För   den   som  ersätter
annan      ledamot     än  annan      ledamot     än
talmannen    eller    ett  talmannen    eller    ett
statsråd   tillämpas  3-6  statsråd     eller     en
kap.  och  15 kap. endast  statssekreterare
för                        tillämpas 3-6 kap.


den     tid    uppdraget  och  15  kap.  endast för
omfattar.                  den  tid  som  ersättaren
enligt     bevis     från
riksdagen  skall fullgöra
uppdraget.  Om  uppdraget
upphör tidigare tillämpas
3-6 kap. och 15 kap. till
och  med  30 dagar  efter
den dag uppdraget upphör,
dock längst  till och med
den   dag  som  anges   i
Om     särskilda    skäl  beviset.
föreligger får riksdagens
förvaltningskontor
besluta               att
bestämmelserna i 3-6 kap.
och  15  kap.  2  §  helt
eller     delvis    skall
tillämpas  för  ersättare
även för tid  utöver  den
tid uppdraget omfattar.


------------------------------------------------------
3 kap.


4  §[2]2
------------------------------------------------------


Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av
sjukdom,  görs  avdrag för samma tid från arvodet och
tilläggsarvodet  i   enlighet   med  bestämmelser  om
sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen.
Avdraget skall dock beräknas på grundval  av  arvodet
och tilläggsarvodet delat med antalet kalenderdagar i
månaden.
-----------------------------------------------------
Om    en    ledamot   får   Om    en   ledamot   får
föräldrapenning     eller  föräldrapenning     eller
tillfällig                 tillfällig
föräldrapenning  och  för  föräldrapenning  och  för
samma   tid   får  arvode  samma  tid får arvode och
skall arvodet minskas med  tilläggsarvode      skall
ett  belopp som motsvarar  arvodet               och
uppburen  föräldrapenning  tilläggsarvodet minskas i
eller          tillfällig  enlighet      med      de
föräldrapenning.           bestämmelser  som  gäller
för    arbetstagare   hos
riksdagen.
-----------------------------------------------------


**FOOTNOTES**


[1]:1 Senaste lydelse 1996:305.




[2]:2 Senaste lydelse 1997:1067.


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------


6 kap.


1  §[3]3
-----------------------------------------------------
En  ledamot är berättigad   En ledamot är berättigad
till  kostnadsersättning.  till  kostnadsersättning.
Kostnadsersättningen  för  Kostnadsersättningen  för
månad utgör 15 procent av  månad  utgör  9,5 procent
basbeloppet  enligt lagen  av   basbeloppet   enligt
(1962:381)    om   allmän  lagen    (1962:381)    om
försäkring.                allmän försäkring.


------------------------------------------------------
Vice    talmännen    är    berättigade   till   extra
kostnadsersättning  för  månad   med   5  procent  av
basbeloppet   enligt   lagen   (1962:381)  om  allmän
försäkring.


------------------------------------------------------
13 kap


3§[4]4
------------------------------------------------------
För  den som varit ledamot kortare sammanhängande tid
än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.


För  den  ledamot  som  lämnar  riksdagen  efter  en
sammanhängande  tid  av  minst  sex  hela  år  gäller
inkomstgarantin


1. i två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,


2.  i fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års
ålder,


3. till ingången av den månad då ledamoten fyller 65
år om ledamoten uppnått 50 års ålder.
-----------------------------------------------------
För  de  första fem åren
skall     inkomstgarantin
jämställas med inkomst av
anställning  och  för tid
därefter            skall
inkomstgarantin
jämställas med pension.
-----------------------------------------------------




____________________


Denna  lag  träder  i  kraft  den  1 januari 1999 och
tillämpas  vad  gäller ersättare från och  med  den  3
oktober 1994 och  i  övrigt från och med den 5 oktober
1998. Bestämmelserna i  3  kap. 4 §, 6 kap. 1 § och 13
kap. 3 § i sin nya lydelse tillämpas dock från och med
den 1 januari 1999.




**FOOTNOTES**


[3]:3 Senaste lydelse 1996:296.


[4]:4 Senaste lydelse 1996:305.
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:304) om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet




Härigenom föreskrivs i fråga  om  lagen  (1996:304) om
arvode    m.m.    till    Sveriges    företrädare    i
Europaparlamentet  att  1  kap. 1 §, 2 kap. 4 § samt 9
kap.  3 § skall ha följande lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------


1 kap.


1  §
-----------------------------------------------------
En      företrädare     i   En     företrädare     i
Europaparlamentet     har  Europaparlamentet     har
rätt till förmåner enligt  rätt till förmåner enligt
denna   lag.   Förmånerna  denna       lag.       Om
lämnas  inte  för  tid då  företrädaren           är
företrädaren   av   annat  frånvarande   eller   har
skäl     än    offentligt  beviljats  ledighet  från
uppdrag,                   sitt       uppdrag      i
militärtjänstgöring,       Europaparlamentet   under
sjukdom,   vård  av  barn  minst  en  månad i följd,
m.fl. är frånvarande från  lämnas   förmånerna   för
Europaparlamentet   eller  denna   tid   endast   om
beviljats  ledighet under  skälet    är   offentligt
minst en månad i följd.    uppdrag,
militärtjänstgöring,
sjukdom    eller    annat
förhållande  som omfattas
av bestämmelserna om rätt
till     ledighet     för
arbetstagare          hos
riksdagen.
------------------------------------------------------
Rätt   till   egenpensionsförmåner,    kompletterande
efterlevandepension,        inkomstgaranti        och
efterlevandeskydd  enligt  bestämmelserna  i 3-9 kap.
har  även den som är eller har varit både företrädare
i Europaparlamentet och ledamot i riksdagen.
------------------------------------------------------


2 kap.


4  §
-----------------------------------------------------
Om  en   företrädare   är   Om   en  företrädare  är
frånvarande   eller   har  frånvarande   eller   har
beviljats  ledighet  från  beviljats  ledighet  från
sitt       uppdrag      i  sitt       uppdrag      i
Europaparlamentet   under  Europaparlamentet   under
mer  än  femton  dagar  i  mer  än  femton  dagar  i
följd  av  annat  skäl än  följd  av  annat  skäl än
offentligt       uppdrag,  offentligt       uppdrag,
militärtjänstgöring,       militärtjänstgöring,
sjukdom,   vård  av  barn  sjukdom,   vård  av  barn
m.fl.  görs  avdrag  från  eller  annat  förhållande
arvodet      med      två  som      omfattas      av
tredjedelar  från och med  bestämmelserna   om  rätt
den sextonde dagen.        till     ledighet     för
arbetstagare          hos
riksdagen   görs   avdrag
från   arvodet   med  två
tredjedelar från och  med
den sextonde dagen.
------------------------------------------------------
Om en företrädare är frånvarande  eller har beviljats
ledighet  från  sitt  uppdrag i Europaparlamentet  på
grund av sjukdom, görs  avdrag  för  samma  tid  från
arvodet  i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag
som gäller  för  arbetstagare hos riksdagen. Avdraget
skall dock beräknas  på grundval av arvodet delat med
antalet kalenderdagar i månaden.
-----------------------------------------------------
Om   en  företrädare  får   Om  en  företrädare  får
föräldrapenning     eller  föräldrapenning     eller
tillfällig                 tillfällig
föräldrapenning  och  för  föräldrapenning  och  för
samma       tid       får  samma       tid       får
företrädararvode    skall  företrädararvode    skall
arvodet  minskas  med ett  arvodet     minskas     i
belopp    som   motsvarar  enlighet      med      de
föräldrapenningen   eller  bestämmelser  som  gäller
den           tillfälliga  för    arbetstagare   hos
föräldrapenningen.         riksdagen.
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------


9 kap.


3  §
------------------------------------------------------
För  den  som varit företrädare eller riksdagsledamot
kortare sammanlagd  sammanhängande tid än sex hela år
gäller inkomstgarantin ett år.


För den företrädare eller riksdagsledamot som lämnar
Europaparlamentet eller riksdagen efter en sammanlagd
sammanhängande  tid  av   minst   sex   hela   år   i
Europaparlamentet     och    i    riksdagen    gäller
inkomstgarantin


1.  i två år om företrädaren eller riksdagsledamoten
inte uppnått 40 års ålder,


2. i  fem år om företrädaren eller riksdagsledamoten
uppnått 40 men inte 50 års ålder,


3. till  ingången av den månad då företrädaren eller
riksdagsledamoten   fyller  65  år  om  han eller hon
uppnått 50 års ålder.
-----------------------------------------------------
För  de  första fem åren
skall     inkomstgarantin
jämställas med inkomst av
anställning  och  för tid
därefter            skall
inkomstgarantin
jämställas med pension.
-----------------------------------------------------
_____________________


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.




3. Förslag till lag om riksdagsledamöternas
arvode




Härigenom föreskrivs följande.




Arvode  till  riksdagens  ledamöter  och till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet skall  betalas  med 36
000 kr per månad.




-----------------------


Denna  lag  träder  i kraft den 1 januari 1999. Lagen
upphör att gälla när Riksdagens  arvodesnämnd enligt 3
kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska  villkor  för
riksdagens ledamöter beslutar om ändrat arvode.




4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:1426) med instruktion för Riksdagens
arvodesnämnd




Härigenom  föreskrivs  att  1  § lagen (1993:1426) med
instruktion  för  Riksdagens  arvodesnämnd   skall  ha
följande lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------


1  §
-----------------------------------------------------
Riksdagens   arvodesnämnd   Riksdagens  arvodesnämnd
skall  i enlighet med 3 §  skall  i  enlighet  med 3
lagen    (1988:589)    om  kap.     1     §    lagen
ersättning    m.m.   till  (1994:1065) om ekonomiska
riksdagens      ledamöter  villkor   för  riksdagens
fastställa det belopp för  ledamöter  fastställa det
månad  som ledamotsarvode  belopp   för   månad  som
skall betalas med.         ledamots-arvode     skall
betalas    med.   Nämnden
skall      ange     vilka
överväganden          som
föranlett beslutet.
------------------------------------------------------
Nämnden är en myndighet under riksdagen.


------------------------------------------------------




_____________________


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.




Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................
1
Propositionen....................................
2
Riksdagens förvaltningskontors skrivelse.........
2
Riksdagens förvaltningskontors förslag...........
3
Motioner som väckts under den allmänna
motionstiden.....................................
3
Motioner som väckts med anledning av förslagen...
5
Utskottet........................................
5
Inledning......................................
5
Kungliga hov- och slottsstaten.................
5
Propositionen................................
5
Revision av Kungliga hov- och slottsstaten...
6
Utskottets bedömning.........................
6
Riksdagen och dess myndigheter.................
7
Inledning....................................
7
Riksdagens ledamöter och partier m.m.........
7
Propositionen..............................
7
Förvaltningsstyrelsen......................
7
Förslag angående ändringar i fråga om
riksdagsledamöternas ekonomiska villkor
m.m.
8
Motionerna................................
11
Utskottets bedömning......................
12
Riksdagens förvaltningskostnader............
15
Propositionen.............................
15
Riksdagens förvaltningskontors
årsredovisning för verksamhetsåret 1997
15
Motionerna................................
16
Miljöanpassning av riksdagens verksamhet
m.m.......................................
16
Utskottets bedömning......................
17
Riksdagens ombudsmän..........................
17
Propositionen...............................
17
Utskottets bedömning........................
17
Regeringen m.m................................
18
Inledning...................................
18
Regeringskansliet m.m.......................
18
Propositionen.............................
18
Motionerna................................
19
Miljöanpassning av Regeringskansliets
verksamhet................................
20
Utskottets bedömning......................
20
Svensk författningssamling..................
21
Propositionen.............................
21
Utskottets bedömning......................
21
Allmänna val................................
21
Propositionen.............................
21
Utskottets bedömning......................
21
Stöd till politiska partier.................
21
Propositionen.............................
21
Motionerna................................
21
Utskottets bedömning......................
22
Centrala myndigheter..........................
22
Propositionen...............................
22
Utskottets bedömning........................
23
Mediefrågor...................................
24
Inledning...................................
24
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden.....
24
Propositionen.............................
24
Motionen..................................
24
Utskottets bedömning......................
24
Presstöd (anslaget).........................
25
Propositionen.............................
25
Motionerna................................
25
Utskottets bedömning......................
25
Förslag om regeländringar på sikt...........
26
Motionerna................................
26
Bakgrund..................................
26
Utskottets bedömning......................
27
Stöd till radio- och kassettidningar........
28
Propositionen.............................
28
Motionen..................................
28
Bakgrund..................................
28
Utskottets bedömning......................
28
Radio- och TV-verket........................
29
Propositionen.............................
29
Utskottets bedömning......................
29
Granskningsnämnden för radio och TV.........
29
Propositionen.............................
29
Utskottets bedömning......................
29
Hemställan......................................
29
Reservationer...................................
32
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1).............................
32
2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1).............................
33
3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1).............................
34
4. Rökavvänjning för riksdagens ledamöter och
anställda m.m. (mom. 11)
35
5. Förändringar av presstödets inriktning m.m.
(mom. 18).....................................
35
6. Utredning av frågan om ekonomiskt stöd till
IT-tidningar (mom. 19)
36
Särskilda yttranden.............................
36
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse...............................
36
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse...............................
37
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse...............................
38
4. Miljöanpassning av riksdagens verksamhet...
38
Bilaga 1 Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
39
Bilaga 2 Utskottets förslag.....................
40
1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter
40
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:304) om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet
43
3. Förslag till lag om riksdagsledamöternas
arvode........................................
45
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1426)
med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd
46