Justitieutskottets betänkande
1998/99:JUU14

Vapenregister


Innehåll

1998/99

JuU14

Sammanfattning

I   detta   betänkande   behandlar   utskottet   ett
regeringsförslag    om   vapenregister   jämte   ett
motionsyrkande väckt under den allmänna motionstiden
1998. Regeringens förslag  innebär  i  huvudsak  att
Rikspolisstyrelsen   får  i  uppgift  att  föra  tre
separata  centrala  vapenregister   och   att  varje
polismyndighet   skall  föra  ett  lokalt  register.
Samtliga   register   skall   vara   automatiserade.
Utskottet tillstyrker  regeringens  förslag.  Syftet
med motionen får därmed anses vara tillgodosett. Den
nya  regleringen  föreslås träda i kraft den 1 april
1999.

Propositionen

I    proposition    1998/99:36     har    regeringen
(Justitiedepartementet)  föreslagit  att   riksdagen
antar  regeringens  förslag  till  lag om ändring  i
vapenlagen (1996:67).
Lagförslaget, som granskats av Lagrådet, har fogats
till betänkandet, se bilaga.
Motionen

Motion väckt under allmänna motionstiden
1998

1998/99:Ju218  av  Birger  Schlaug m.fl.  (mp)  vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen  begär förslag till
ändring  i  vapenlagen  enligt  vad  som  anförts  i
motionen.

Utskottet

Ärendet

I    detta    ärende    behandlar    utskottet   ett
regeringsförslag   om   en  ny  och  mer  omfattande
lagreglering    av    vapenregistren    jämte    ett
motionsyrkande om att ett centralt vapenregister bör
upprättas.
Regeringens  förslag  baserar   sig   dels   på  en
skrivelse  från  Rikspolisstyrelsen jämte en rapport
från en projektgrupp  inom  styrelsen,  dels  på  en
promemoria   upprättad  inom  Justitiedepartementet.
Promemorian, som  har remissbehandlats, har bifogats
som      en      bilaga     till      propositionen.
Rikspolisstyrelsens  skrivelse  och remissyttrandena
m.m.  finns  tillgängliga  i regeringens  ärende  Ju
96:1670.
Lagrådet  har  lämnat  regeringens   förslag   utan
erinran.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I  propositionen  föreslås  en ny och mer omfattande
lagreglering  av vapenregistren.  Förslaget  innebär
att  varje  polismyndighet  skall  föra  ett  lokalt
vapenregister  över  tillståndspliktiga vapeninnehav
och beslut enligt vapenlagen (1996:67). Vidare skall
Rikspolisstyrelsen föra  separata  centrala register
över  vapeninnehavare,  registrerade skjutvapen  och
vapenhandlare.
Vapenregistren skall ha  till  ändamål  dels att ge
information om sådana uppgifter som behövs  för  att
förebygga,  upptäcka och utreda brott med anknytning
till skjutvapen,  dels att underlätta handläggningen
av frågor om tillstånd enligt vapenlagen.

Överväganden

Utskottet behandlar i detta betänkande endast frågan
om vapenregister. Regeringen  har  aviserat  att den
har   för   avsikt  att  under  våren  överlämna  en
proposition    angående     andra     reformer    av
vapenlagstiftningen    till    riksdagen.    I   det
sammanhanget  kommer utskottet att få anledning  att
återkomma  till  bl.a.  vissa  tillståndsfrågor  med
anledning av  motioner som väckts under den allmänna
motionstiden.
Regeringens  förslag   innebär   i   huvudsak   att
Rikspolisstyrelsen   får  i  uppgift  att  föra  tre
separata,  centrala  vapenregister   och  att  varje
polismyndighet  skall  föra ett lokalt register.  De
centrala registren kommer  att  ha olika innehåll. -
Utskottet   återkommer   nedan   till  de   centrala
registren. - De lokala registren kommer vart och ett
att avse tillståndspliktiga vapeninnehav i ett visst
län.  Samtliga  register skall vara  automatiserade.
Personuppgiftslagen  (1998:204)  och  polisdatalagen
(1998:622)  blir i viss utsträckning tillämpliga  på
vapenregistren.
Utskottet kan  redan  här  konstatera att utskottet
inte har några invändningar mot regeringens förslag.
Utskottet  tillstyrker alltså  i  princip  detta.  I
fråga om centrala  vapenregister vill utskottet dock
anföra följande.
I motion Ju218 (mp) framförs att det är viktigt att
införa en effektivare  kontroll  vid  utfärdandet av
vapenlicenser.  Härvid  föreslås  att ett  samordnat
centralt vapenregister upprättas för  att  göra  det
möjligt att snabbt få fram relevanta uppgifter.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om centrala
vapenregister.  Senast  skedde  det  år  1991  (bet.
1990/91:JuU33 s. 30 f). Vid den tidpunkten uttryckte
utskottet  stor  tvekan inför tanken att inrätta ett
centralt vapenregister  med  hänsyn  till säkerhets-
och  sårbarhetsfrågorna.  Utskottet framhöll  därvid
att skadeverkningarna skulle  kunna  bli mångdubbelt
större  om  en obehörig person bereder sig  tillgång
till ett centralt  register än om det handlar om ett
lokalt register.
Regeringen  är  av uppfattningen  att  de  fördelar
centrala vapenregister  skulle  medföra  är så stora
att övervägande skäl talar för att inrätta  centrala
register.   Bland  annat  skulle  centrala  register
effektivisera  polisens  arbete  och  vara  av  stor
betydelse  för  polisens  verksamhet  att förebygga,
upptäcka  och  utreda  brott. Vidare finns  det  ett
behov  av centrala register  för  att  uppdatera  de
lokala    vapenregistren    med    information    om
adressändringar, namnändringar, dödsfall etc.
Det  främsta   skälet  emot  att  inrätta  centrala
vapenregister är  säker-hetsaspekten. Regeringen har
i  propositionen särskilt  uppmärksammat  säkerhets-
och  sårbarhetsfrågorna.  För  att minska risken för
sårbarhet  föreslår  regeringen  att   tre  separata
centrala  vapenregister,  ett  över vapeninnehavare,
ett över vapen och ett över vapenhandlare, inrättas.
Denna uppdelning innebär att det inte är möjligt att
ur de centrala registren närmare  utläsa vilka slags
vapen en viss person eller organisation har rätt att
inneha. För att ytterligare minska  risken  för  att
registrerad  information  kommer i orätta händer och
kan sammanställas på ett sätt  som  utgör  ett  hot,
t.ex. för registrerade vapeninnehavare, föreslås att
de  centrala  registren  inte  skall få samköras med
varandra.   Regeringen  har  också  framhållit   att
inrättandet av  centrala  vapenregister  förutsätter
att  lämpliga tekniska och organisatoriska  åtgärder
vidtas  för att skydda uppgifterna i registren. Till
exempel  krävs   mer   detaljerade  bestämmelser  om
registrens innehåll, samkörning  med  andra register
och behörighetsbegränsningar. Sådana bestämmelser är
dock enligt regeringen av den karaktären att de inte
bör  ges  lagform.  Det  bör  i  stället ankomma  på
regeringen eller den myndighet regeringen  bestämmer
att  utfärda  närmare  föreskrifter  om förandet  av
vapenregistren.
Av      vikt     är     vidare     att     gällande
sekretessbestämmelser    tillgodoser    behovet   av
sekretess för uppgifterna i vapenregistren. Enligt 5
kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller  sekretess
hos  polismyndighet  i verksamhet, som avser förande
av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har
tillförts registret, om  det  inte  står  klart  att
uppgiften  kan  röjas  utan fara för att vapen eller
ammunition kommer till brottslig  användning.  Under
samma    förutsättning    gäller    sekretess    hos
Rikspolisstyrelsen  för  uppgift som hänför sig till
vapenregister.  För  uppgifter  om  hemvärnsmän  och
deras beväpning gäller  sekretess  enligt 2 kap. 2 §
sekretesslagen  om  det  kan  antas att  det  skadar
landets försvar eller på annat  sätt vållar fara för
rikets säkerhet om uppgifterna röjs.  Regeringen gör
bedömningen   att   gällande   sekretessbestämmelser
tillgodoser  behovet  av  sekretess   även   för  de
centrala  vapenregister som föreslås och anser  inte
att någon ändring i sekretesslagen behöver göras.
Utskottet  finner inte nu skäl att göra någon annan
bedömning. Utskottet noterar dock i detta sammanhang
att oklarhet  råder beträffande frågan om en ansökan
eller ett beslut  i  ett  vapentillståndsärende  kan
sekretessbeläggas.    Utskottet   utgår   från   att
regeringen  utan  något  särskilt   uttalande   från
riksdagens  sida  ägnar  denna  fråga uppmärksamhet,
t.ex. i den aviserade propositionen om vapenfrågor.
Vid  sitt  ställningstagande  har  utskottet  tagit
hänsyn till uppdelningen i tre centrala register och
förbudet  mot  samkörning.  Sammanfattningsvis   har
säkerhetsfrågan   såvitt  nu  kan  bedömas  fått  en
tillfredsställande   lagteknisk  lösning.  Härutöver
tillkommer som nyss nämnts  ytterligare  regler. Att
särskild   uppmärksamhet  därvid  kommer  att  ägnas
säkerhetsfrågorna   i  övrigt  är  en  självklarhet.
Detsamma  gäller  naturligtvis   den   datortekniska
säkerheten.  Mot  den  bakgrunden  och  då utskottet
delar  regeringens  bedömning  att övervägande  skäl
talar  för att centrala vapenregister  inrättas  kan
utskottet tillstyrka regeringens förslag. Syftet med
motion Ju218 torde därmed vara tillgodosett.
Regeringens   förslag   till   lag   om  ändring  i
vapenlagen föreslås träda i kraft den 1  april 1999.
I  den mån vapenregistren kommer att föras  för  att
förebygga,   upptäcka   och   utreda   brott  kommer
polisdatalagens allmänna bestämmelser att  gälla för
behandlingen av personuppgifter. Polisdatalagen  har
ännu  inte  trätt  i kraft, och enligt vad utskottet
inhämtat är det oklart när ikraftträdande kommer att
ske.  Utskottet ser emellertid  inte  något  uttalat
behov av att avvakta polisdatalagens ikraftträdande.
Regeringens förslag kan därför träda i kraft vid den
tidpunkt som föreslås.
I övrigt  har  utskottet  ingenting  att anföra med
anledning av propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande  förslag till lagreglering  av
vapenregistren
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:36 och med
anledning av motion 1998/99:Ju218  yrkande  2  antar
regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen
(1996:67).

Stockholm den 18 februari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I  beslutet  har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson  (s),  Märta   Johansson   (s),   Margareta
Sandgren  (s),  Alice  Åström  (v), Ingemar Vänerlöv
(kd),  Anders  G  Högmark  (m), Maud  Ekendahl  (m),
Helena  Frisk  (s),  Morgan  Johansson  (s),  Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m),  Kia Andreasson (mp), Gunnel  Wallin  (c),  Siw
Persson (fp) och Göran Norlander (s).
Regeringens lagförslag