I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsfördelning inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker också
att regeringen bemyndigas att överskrida dels
anslaget för Räntor på statsskulden, dels anslaget
för Riksgäldskontorets provisionskostnader i den
utsträckning som erfordras för att regeringen skall
kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande.
Propositionen
I budgetpropositionen (prop. 1998/99:1) föreslår
regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m.
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999 besluta att ramanslaget A 1 Räntor på
statsskulden får överskridas om det är nödvändigt
för att fullgöra statens betalningsåtaganden
(avsnitt 3.1),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999 besluta att ramanslaget C 1 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning får överskridas om det är
nödvändigt för att fullgöra statens
betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),
3. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. enligt följande uppställning
Motionen
I motion 1998/99:Fi910 av Mats Odell m.fl. föreslår
Kristdemokraterna att anslaget A 1 Räntor på
statsskulden för 1999 skall föras upp med ett 340
miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen
föreslagit eller således 84 110 miljoner kronor.
Utskottet
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret
1999
Räntor på statsskulden
I den prognos som redovisas i budgetpropositionen
räknar regeringen med att utgifterna för räntor på
statsskulden skall utvecklas enligt följande fram
t.o.m. år 2001.
Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden
1997-2001
Belopp i miljarder kronor
Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den
väntade belastningen på statsbudgeten.
Om utgifterna i stället periodiseras får man en
redovisning som återger statsskuldsräntornas
kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig
redovisning periodiseras utgifter och inkomster till
den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger
nollkupongobligationer med nuvarande redovis-
ningsprinciper inte någon belastning på
statsbudgeten förrän lånet förfaller till inlösen,
då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets
hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen
inte har förfallit till inlösen kommer därför den
faktiska räntebelastningen att underskattas. På
motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband
med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där
kupongräntan avviker från marknadsräntan - ge en
skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en
kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan
uppkomma under lånets hela löptid och fördelas
därför ut jämnt över denna.
Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med
hänsyn till dels över- och underkurser vid
emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor
erhålls i stället följande beräknade kostnadsmässiga
räntor på statsskulden.
Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på
statsskulden 1997-2001
Belopp i miljarder kronor
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi910 att
anslaget statsskuldsräntor under 1999 förs upp med
ett belopp som är 340 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslagit. Kristdemokraterna har i annat
sammanhang föreslagit att statliga företag skall
säljas ut för 10 miljarder kronor netto mer än vad
regeringen räknar med under 1999, vilket
motionärerna förutsätter skall ge en räntevinst på
500 miljoner kronor redan detta år. Partiet anser
också att regeringens förslag om förlängd
momsinbetalningsperiod även skall gälla företag med
en omsättning över 40 miljoner kronor, vilket å
andra sidan väntas ge en varaktig ränteförsämring
med 160 miljoner kronor.
Oförutsedda utgifter
På statsbudgeten har sedan länge funnits ett
särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget
får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål.
Utgifterna skall därvid i princip vara av så
brådskande art att ett förslag inte hinner
underställas riksdagen, och de skall dessutom inte
heller kunna täckas av andra medel som står till
regeringens förfogande.
I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget
Oförutsedda utgifter bör få användas till under
nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i
efterhand skall anmäla till riksdagen vilka utgifter
som har belastat anslaget.
Under 1997 utbetalades 6,8 miljoner kronor från
anslaget avseende dels kostnader för bevakning av
platsen för M/S Estonias förlisning, dels ersättning
för särskilda kostnader i samband med tunnelbygget
genom Hallandsåsen. Fram till budgetpropositionens
avlämnande i början av oktober hade under 1998 0,7
miljoner kronor betalats ut från anslaget varav 0,6
miljoner kronor avsåg kostnader förknippade med
samma tunnelbygge.
Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda
utgifter förs upp med 10 miljoner kronor under 1998.
Riksgäldskontorets provisionskostnader
Anslaget avser provisionskostnader som har samband
med valutaupplåningen.
Merparten av provisionskostnaderna utgörs av
försäljningsprovisioner till de banker som agerar
som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.
Dessa s.k. underwriters, som består av en eller
flera banker, köper lånet av Riksgäldskontoret och
säljer det sedan vidare till investerarna. De tar
därmed på sig en risk som de kompenseras för genom
provisioner.
I provisionskostnaderna ingår också utgifter för
provisioner i samband med inlösen av lån,
förvaltningsprovisioner till tre externa förvaltare
som vardera förvaltar en liten andel av
valutaskulden samt kreditavgifter.
För perioden 1999 till 2001 räknar regeringen med
att provisionskostnaderna för valutaupplåningen
skall uppgå till 100 miljoner kronor per år. Det är
väsentligt mycket mindre än vad som anvisats för
1998, men mer i överensstämmelse med den väntade
belastningen under innevarande år.
Utskottets ställningstagande
På förslag av finansutskottet har riksdagen den 2
december 1998 ställt sig bakom regeringens förslag
till utgiftsramar för 1999 (bet. 1998/99:FiU1, rskr.
1998/99:38). Riksdagen har därmed också beslutat att
utgifterna på utgiftsområde 26 Räntor på
statsskulden m.m. inte får överstiga 84 560 miljoner
kronor.
Finansutskottet har alltså tidigare tillstyrkt
regeringens förslag till beräkning av ramnivån.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens
förslag till medelsberäkning, ej heller mot de
villkor som enligt regeringen bör förknippas med
utnyttjandet av anslaget för oförutsedda utgifter.
Utskottet tillstyrker således den föreslagna
anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Det
bakomliggande budgetförslag som lagts fram av
Kristdemokraterna har tidigare avvisats av riksdagen
(bet. 1998/99:FiU1). Motionärernas förslag till
medelsberäkning avvisas därför av utskottet.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionens förslag (yrkande 3) samt avstyrker
motion Fi910 (kd).
Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Regeringen får enligt ett nyligen lämnat
bemyndigande (bet. 1998/99:FiU1, avsnittet 4.6)
överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för
1999, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.
Bl.a. skall riksdagsbeslut om anslag på
tilläggsbudget inte hinna inväntas och
överskridandet skall rymmas inom det fastställda
utgiftstaket för staten.
Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för
räntor på statsskulden, ej heller anslaget för
Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda
ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som
gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt
bemyndigande knutits till anslaget för
statsskuldsräntor. För att säkerställa att
regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden
gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida
detta anslag beloppsmässigt obegränsad (yrkande 1).
I propositionen föreslår regeringen att ett
motsvarande bemyndigande också lämnas för anslaget
Riksgäldskontorets provisionskostnader (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag
(yrkandena 1 och 2).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen inom utgiftsområde
26 budgetåret 1999
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 26 yrkande 3 samt med avslag på
motion 1998/99:Fi910 för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår
av utskottets förslag i appendix till
hemställan,
2. beträffande bemyndigande att överskrida
vissa anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 26 yrkandena 1 och 2 medger att
regeringen, för att kunna fullgöra sina
betalningsåtaganden, får överskrida ramanslagen
Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning.
Stockholm den 3 december 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet
Calner (s), Lennart Hedquist (m),
Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Sven-Erik Österberg
(s), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Peter
Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar
Axén (m), Jörgen Andersson (s),
Marie Engström (v) och Camilla
Dahlin-Andersson (fp).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m.
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna för Kristdemokraterna har avgivit
särskilt yttrande.
-----------------------------------
A Räntor på statsskulden
--------------------------------------------------------
1 Räntor på statsskulden (ram) 84 450 000
--------------------------------------------------------
-----------------------------------
C Riksgäldskontorets
provisionskostnader
--------------------------------------------------------
1 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning 100 000
(ram)
--------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 84 560 000
--------------------------------------------------------
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Kristdemokraterna har i motion Fi209 redovisat ett budgetalternativ för 19
innefattar fullt ut finansierade skattesänkningar på drygt 17 miljarder kronor.
budgetalternativ föreslår vi också försäljning av statlig egendom samt andra å
som under 1999 väntas leda till en engångsförstärkning av statens inkomster p
10 miljarder kronor, ett tillskott som vi anser bör användas för att amort
statsskulden.
Med hänsyn härtill minskar enligt budgetpropositionens redovisade känslighets
belastningen på anslaget Räntor på statsskulden med 500 miljoner kronor under 1
har emellertid också föreslagit en förlängd momsinbetalningsperiod också för
med en omsättning över 40 miljoner kronor, vilket å andra sidan kommer att le
en ökning av statens upplåningskostnader med 160 miljoner kronor under 1999.
leder dessa båda förslag till att utgifterna för statsskuldsräntor begränsas
miljoner kronor under 1999.
Riksdagens majoritet företrädd av Socialdemokrater,
Vänsterpartister och Miljöpartister beslutade under den
första delen av budgetbehandlingen att fastställa
ekonomiska ramar för olika utgiftsområden för 1999 och
avvisade därvid vårt budgetalternativ (bet. 1998/99:FiU1).
Vi vidhåller självfallet våra förslag men anser med hänsyn
härtill att det inte är meningsfullt att nu fullfölja vårt
förslag på anslagsnivå.
Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................1
Propositionen....................................1
Motionen.........................................2
Utskottet........................................2
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998.2
Räntor på statsskulden.......................2
Oförutsedda utgifter.........................3
Riksgäldskontorets provisionskostnader.......3
Utskottets ställningstagande.................4
Bemyndigande att överskrida vissa anslag.......4
Utskottets ställningstagande.................4
Hemställan.....................................5
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.6
Särskilt yttrande
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd)7