Finansutskottets betänkande
1998/99:FIU03

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner


Innehåll

1998/99

FiU3

Sammanfattning

Finansutskottet   behandlar   i   detta   betänkande
förslagen  i  budgetpropositionen  till  anslag  för
budgetåret   1999  inom  utgiftsområde  25  Allmänna
bidrag till kommuner  samt  de  motioner  som väckts
med anledning därav.
Bidragen,  som  sammanlagt  uppgår   till  103  565
miljoner  kronor,  omfattar  huvuddelen  av  statens
ekonomiska   stöd   till   kommuner  och  landsting.
Bidragen  lämnas  dels  i  form   av   ett   allmänt
finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i
form  av  ett  bidrag  för att åstadkomma likvärdiga
ekonomiska    förutsättningar     mellan    kommuner
respektive landsting. Dessutom kan bidrag lämnas för
särskilda insatser i vissa kommuner  och  landsting.
Utskottet  tillstyrker  propositionens  förslag  och
avstyrker motionsyrkandena.
Till   betänkandet   har  2  reservationer  och   4
särskilda yttranden fogats.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 i vad avser utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner föreslår regeringen
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om   ändring  i  lagen  (1995:1514)   om   generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
2.  att   riksdagen  för  budgetåret  1999  anvisar
anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner enligt följande uppställning:

-------------------------------------------------------------
Verksamhetsområde                           Anslagsbelopp
Anslag                                          1 000-tal
kr
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
A  Bidrag och ersättning till kommuner och landsting
-------------------------------------------------------------
1  Generellt   statsbidrag   till   kommuner   och    78 680
landsting (ram)                                       000
-------------------------------------------------------------
2  Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner 1 014 000
och landsting (res.)
-------------------------------------------------------------
3  Statligt  utjämningsbidrag  till  kommuner  och    21 270
landsting (obet.)                                     000
-------------------------------------------------------------
4  Bidrag  till  Rådet  för  kommunal  redovisning       700
(obet.)
-------------------------------------------------------------
5  Bidrag    till    kommuners    och   landstings 2 600 000
skatteinkomster år 1997 (obet.)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                          103 564
700
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Propositionens   lagförslag   återfinns   i   bilaga  till
betänkandet.

Motionerna

1998/99:Fi208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
15.  att  riksdagen  godkänner  beräkningen av utgifterna
inom den kommunala sektorn (utgiftsområde  25)  i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
25. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom
utgiftsområde 25 i enlighet med vad i motionen anförts,
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8.  att  riksdagen  för  budgetåret 1999 anvisar anslagen
under     utgiftsområde     2     Samhällsekonomi      och
finansförvaltning  och  utgiftsområde  25  Allmänna bidrag
till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2 (delvis).
1998/99:Fi606  av  Lars  Leijonborg  och  Camilla  Dahlin-
Andersson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen  anförts  om  specialdestinering   av  de
tillkommande statsbidragen,
1998/99:Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen  anförts  om tryggandet av kommunsektorns
framtid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunsektorns  behov  av  ökade
statsbidrag på kort sikt,
3.  att riksdagen till anslaget A 1 Generellt statsbidrag
till kommuner  och landsting för budgetåret 1999 anvisar 1
235 000 000 kr mindre  än  vad regeringen föreslagit eller
således 77 445 000 000 kr.
1998/99:Fi611 av Håkan Juholt  m.fl.  (s)  vari  yrkas att
riksdagen  hos  regeringen  begär  att den återkommer  med
förslag  till  åtgärder  som  jämställer   villkoren   för
statsbidrag  mellan kommuner som beslutar att höja skatten
respektive sänka densamma.

1998/99:Fi612  av  Märta  Johansson  (s)  vari  yrkas  att
riksdagen   beslutar   om  skatteväxling  i  enlighet  med
motionens förslag.

1998/99:So311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om  kommunernas  framtida  behov av
ekonomiska resurser för att upprätthålla en god kvalitet i
äldreomsorgen.

Utskottet

Riksdagen har den 2 december 1998 beslutat om utgiftsramar
för  statsbudgetens 27 utgiftsområden för budgetåret  1999
(prop.  1998/99:1,  bet.  1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38).
Vid  riksdagens  fortsatta  beredning   av  anslagen  inom
respektive utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas.
För  utgiftsområde  25  fastställde riksdagen  ramen  till
103 564,7  miljoner kronor.  Finansutskottet  behandlar  i
detta betänkande regeringens förslag i budgetpropositionen
till anslag  för  budgetåret  1999  inom  utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner samt de motioner  som väckts
med anledning därav.
I  enlighet  med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs
anslagen inom utgiftsområdet  genom ett beslut. Frågor som
inte    påverkar    anslagsbelopp,    anslagstyp     eller
anslagsvillkor för år 1999 behandlas emellertid separat.

Utvecklingen inom kommunsektorn

Budgetpropositionen

I    budgetpropositionen   understryker   regeringen   att
kommunsektorns   ekonomiska  förutsättningar  i  hög  grad
påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Det finns
ett   nära   samband   mellan    den    samhällsekonomiska
utvecklingen,     det    statsfinansiella    läget     och
kommunsektorns ekonomi.  Den statliga budgetsaneringen har
indirekt fått effekter även på kommunsektorn. Sedan början
av  1990-talet  har  kommunsektorns  resurser  sammantaget
minskat med drygt 2 % och personalresurserna med ca 9 %.
Regeringen understryker  att  de enskilda kommunernas och
landstingens ekonomiska situation  dock varierar kraftigt.
Många kommuner och landsting har genom omprövningar och en
effektivisering  av  verksamheten  uppnått  balans  mellan
intäkter och kostnader. Andra kommuner och landsting måste
fortsätta arbetet med att anpassa sina  kostnader  för att
nå  ekonomisk  balans.  För att möta de ökande behoven  av
kommunal verksamhet och bl.a.  motverka  skattehöjningar i
kommuner  och  landsting  har  regeringen  föreslagit  och
aviserat  betydande tillskott till kommuner och  landsting
för åren 1997-2001.
I propositionen  pekar  regeringen också på att den sedan
år  1996  disponerar  medel  för   bidrag  till  särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting.  Dessa  medel har
bl.a.  fördelats  till  kommuner med stor andel flyktingar
och för omstruktureringsprojekt  samt till kommuner med en
svår ekonomisk situation.
I  bilagan  Svensk ekonomi till finansplanen  (bilaga  2)
redogörs för de  bedömningar  som  regeringen gjort av den
kommunala   ekonomin   de  nämaste  åren.   Enligt   dessa
bedömningar  väntas  de  kommunala  skatteinkomsterna  bli
högre än vad som förutsågs  i  vårpropositionen till följd
bl.a. av en ökad sysselsättning  och  högre  löneökningar.
Även  statsbidragen  ökar  till  följd  av  beslutade  och
aviserade  förstärkningar.  Från och med år 1998  beräknas
det finnas utrymme för en ökning av konsumtionsvolymen med
i genomsnitt 1 % per år. Denna  ökning  medger att antalet
sysselsatta kan öka med i genomsnitt drygt 11 000 personer
per  år. Utrymmet för volymökning  av konsumtionen  bedöms
ungefär  lika stort i kommuner och landsting, men fördelar
sig något olika över åren.

Motionerna

I  motion  Fi608  av  Mats  Odell  m.fl.  (kd)  framhåller
motionärerna  att  kommunsektorns  samlade  resurser under
senare år kraftigt har urholkats bl.a. genom de successivt
ökande    egenavgifterna,    genom    att   kommunsektorns
skatteintäkter      påverkats      av      den      dåliga
sysselsättningsutvecklingen  i  den  privata  sektorn  och
genom  de  ökade  kostnaderna  för socialbidrag. Mot denna
bakgrund är det bra att regeringen genom höjda statsbidrag
återställer  en  del  av  den  reala  resursminskning  som
hittills skett. Samtidigt pekar  motionärerna  på  att den
kommunala  sektorns  möjligheter  att finansiera angelägen
och nödvändig service dock långt ifrån  enbart är avhängig
av statliga bidrag.
Motionärerna  understryker  att  statsbidragen  motsvarar
endast  en  mindre  del  av  de  totala  kostnaderna.  Den
viktigaste  enskilda  faktorn  som påverkar kommunsektorns
finanser          är          enligt          motionärerna
sysselsättningsutvecklingen   i   övriga  sektorer.   Fler
sysselsatta betyder fler skattebetalare  och  därmed ökade
skatteinkomster  för  kommunerna. Samtidigt minskar  också
antalet arbetslösa, vilket  medför  minskade kostnader för
kommunernas  arbetsmarknadsåtaganden.   Sambandet   mellan
Sveriges    företagar-   och   sysselsättningsklimat   och
kommunsektorns  framtida  resurser  kan  därför  inte  nog
betonas, anser motionärerna.
I motionen understryks också att det på många håll finns
en  potential att genom strukturförändringar effektivisera
och samordna verksamheter så att resurser kan frigöras och
användas  där de bäst behövs. Den offentliga upphandlingen
bör  vidare   förbättras,   den  nya  informationstekniken
utnyttjas för att minska administrationen och de kommunala
åtagandena på bostadsområdet minska.
I motion So311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) om äldrepolitik
framhålls att välfärden i Sverige  har  byggts  upp  av de
kvinnor  och  män  som  i  dag är pensionärer. Den svenska
välfärdsmodellen  bygger på individuella  rättigheter  och
skyldigheter. Välfärden  har  finansierats via skattsedeln
och syftat till att fördela resurserna  rättvist  och  att
utjämna levnadsvillkoren för olika grupper i samhället. En
rättvis   resursfördelning   innebär  enligt  motionärerna
solidaritet mellan yrkesaktiva och icke yrkesaktiva.

Motionärerna pekar på att två regeringar efter varandra
har betonat vikten av att kärnan i välfärden - barnomsorg,
skola och äldreomsorg - prioriteras före transfereringar,
t.ex. folkpension och ATP. För att kunna göra det har man
hävdat att det är nödvändigt med nedskärningar i t.ex.
socialförsäkringssystemen. Nedskärningar i
socialförsäkringar, barnbidrag och folkpension leder
emellertid till att alltfler hamnar under
socialbidragsnivån. De ökade kostnaderna för socialbidrag
tränger i sin tur ut resurserna till välfärdens kärna, det
blir mindre pengar över till äldreomsorgen. Mot den
anförda bakgrunden ställs i motionen krav på  framtida
ekonomiska resurser i kommunerna för att kunna
upprätthålla en god kvalitet i äldreomsorgen.


Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka vad som sägs i propositionen om
att  utvecklingen  av  den kommunala  ekonomin  är  starkt
beroende av den samhällsekonomiska  utvecklingen liksom av
det  statsfinansiella  läget.  De senaste  årens  kraftiga
sanering av de offentliga finanserna  innebär  att  svensk
ekonomi  nu står på stabilare grund jämfört med läget  vid
mitten av  1990-talet. Under perioden har en varaktigt låg
inflation och låga räntor etablerats, något som inte minst
befrämjar tillväxten  inom  den privata sektorn. Efter det
att  saneringen  nu  är  genomförd  kommer  politiken  att
fokuseras på att åstadkomma  en hög och god tillväxt i den
samlade   ekonomin.   Samtidigt   kan    konstateras   att
situationen på arbetsmarknaden successivt har förbättrats.
Det  är av särskilt stor betydelse för kommunsektorn  vars
inkomster    till    stor   del   är   beroende   av   hur
sysselsättningen och lönerna  utvecklas.  En annan positiv
effekt  är  att kostnaderna i kommunerna för  socialbidrag
och arbetsmarknadsåtgärder kan väntas bli mindre.

Genom   de   åtgärder   som   vidtagits   finns   det   nu
samhällsekonomiska     förutsättningar    för    en    god
inkomstutveckling hos kommuner  och  landsting, dels genom
att  skatteunderlaget  växer,  dels  genom   de  betydande
tillskotten   av  statsbidrag  som  genomförts  respektive
planeras. Enligt  utskottets  uppfattning  hade  en  sådan
utveckling   inte   varit   möjlig  med  den  politik  som
Kristdemokraterna     förespråkar.      Kristdemokraternas
budgetalternativ   kännetecknas  av  utgiftsökningar   och
omfattande skattesänkningar  vars  finansiering  är  svagt
underbyggda  (se  1998/99:FiU1,  avsnitt  2.4.3).  Med det
anförda avstyrks motion Fi608 (kd) yrkande 1.
Utskottet  instämmer med motion So311 (v) angående vikten
av en god kvalitet  i äldreomsorgen. Utskottet vill betona
det  som  sägs  i  motionen   om  strävan  i  samband  med
budgetsaneringen      att      värna      de     kommunala
kärnverksamheterna. Samtidigt är det givetvis  så  att  de
genomförda  nedskärningarna  i socialförsäkringarna kan ha
medverkat till att många fått  svårigheter  att  klara sin
försörjning,    vilket   i   sin   tur   inneburit   ökade
socialbidragskostnader   för  kommunerna.  Utskottet  vill
understryka att de ökade statsbidragen  främst syftar till
att    vidmakthålla   och   förstärka   kvaliteten    inom
kärnverksamheterna.  Genom  tillskotten  ges  kommuner och
landsting  möjlighet  att  behålla  och utöka sin personal
inte minst inom äldreomsorgen. Utskottet  vill  också peka
på  att  pensionärernas  ekonomi kommer att förbättras  år
1999  genom att det fulla prisbasbeloppet  återställs  och
genom  att   bostadstillägget   för   de   sämst   ställda
pensionärerna   höjs.   Detta   har  varit  möjligt  genom
överenskommelsen  mellan  regeringen,  Vänsterpartiet  och
Miljöpartiet  de  gröna  i  samband  med  utarbetandet  av
budgetförslaget för år 1999. Enligt utskottets mening  har
det genom den förda politiken och genom den uppgörelse som
träffats  skapats goda möjligheter  att  undan  för  undan
förbättra kvaliteten  i äldreomsorgen. Mot bakgrund av det
anförda är det enligt utskottet  inte  nödvändigt  med ett
särskilt   tillkännagivande,  varför  utskottet  avstyrker
motion So311 (v) yrkande 1.

Anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner

Budgetpropositionen

Allmänt

I budgetpropositionen  föreslår  regeringen  att riksdagen
skall  anvisa  anslag  för år 1999 under utgiftsområde  25
Allmänna  bidrag  till kommuner.  Utgiftsområdet  omfattar
merparten av statens utgifter för bidrag till kommuner och
landsting.
Bidrag lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd
till kommuner och landsting  (anslag  A 1), dels i form av
ett  bidrag  för  att  åstadkomma  likvärdiga   ekonomiska
förutsättningar   mellan   kommuner  respektive  landsting
(anslag A 3). Utgiftsområdet omfattar också ett bidrag för
särskilda insatser i vissa kommuner  och landsting (anslag
A 2)  och  ett bidrag till Rådet för kommunal  redovisning
(anslag A 4).  För år 1999 föreslås därutöver ett särskilt
anslag för kompensation  till  kommuner  och landsting för
regleringen av 1997 års skatteinkomster (anslag A 5).
Den totala beräknade utgiftsnivån för utgiftsområdet  framgår  av
följande  sammanställning.  Hänsyn  har  därvid  tagits  till  en
höjning  av  statsbidragen  om  4 000 miljoner kronor för vardera
åren 1999 och 2000 som aviserades  i  budgetpropositionen  för år
1998   samt   till   det   i  årets  budgetproposition  aviserade
ytterligare resurstillskottet   till kommuner och landsting med 2
000 miljoner kronor år 2001. Vid beräkningen av utgiftsnivån  har
hänsyn  vidare  tagits till de regleringar  som  i  propositionen
föreslås   till  följd   av   finansieringsprincipen   och   till
överenskommelsen  från våren 1998 mellan regeringen och politiska
företrädare  för  de   två  kommunförbunden.  Slutligen  ingår  i
utgiftsramen 2 600 miljoner  kronor  i engångsvis ersättning till
kommuners och landstings skatteinkomster för år 1997.
Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
----------------------------------------------------
Utfall  Anslag1 Utgifts-  Förslag Beräknat Beräknat
1997                     anslag   anslag   anslag
1998  prognos
1999     2000     2001
1998
----------------------------------------------------
87 330   97 319   96 829  103 565  105 087  107 267
----------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag  till tilläggsbudget
till  statsbudgeten  för  budgetåret  1998  i den  ekonomiska
vårpropositionen.

Anslagen för år 1999

Till  anslaget A 1 Generellt statsbidrag till
kommuner  och  landsting  föreslås  riksdagen
anvisa  ett  ramanslag uppgående till 78  680
miljoner kronor.  Syftet  med bidraget är att
utgöra  ett  allmänt  finansiellt  stöd  till
verksamhet i kommuner och landsting. Bidraget
skall dessutom vara ett  instrument  för  att
genomföra   ekonomiska   regleringar   mellan
staten  och  kommuner  respektive  landsting.
Anslaget  fördelas  i relation till kommunens
eller  landstingets invånarantal.  En  mindre
del    av    bidraget     fördelas    utifrån
åldersbaserade kriterier.
I  enlighet  med  vad  som  angavs   i   den
ekonomiska      vårpropositionen     föreslår
regeringen  att  de  generella  statsbidragen
till kommuner och  landsting för år 1999 höjs
med 4 000 miljoner kronor.  För  att  möta de
ökande  behoven inom skolan och äldreomsorgen
till  följd   av   demografiska  förändringar
föreslår regeringen  att  50  %  av det extra
tillskottet  till  kommunerna  för  år   1999
fördelas efter åldersrelaterade kriterier.
I propositionen redovisas även de regleringar
och andra förändringar som enligt regeringens
förslag skall påverka nivån på statsbidraget.
Det gäller bl.a. kompensation fr.o.m. år 1997
till   kommuner   respektive   landsting  för
ansvaret   avseende   pensioner   och   andra
trygghetsförmåner    till    lärare    m.fl.,
effekterna    fr.o.m.    år   1998   av   att
sjukvårdshuvudmännen        tagit        över
kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar vid
inkontinens samt effekterna av att kommunerna
fr.o.m. år 1999 får det primära  ansvaret för
unga   lagöverträdare.   Regeringen  föreslår
också  att  en  reglering  görs  eftersom  de
kommunala  skatteinkomsterna   beräknas   öka
drygt 1 000 miljoner kronor till följd av att
det  reducerade  basbelopp  som  används  vid
beräkningen av pensioner höjs. I enlighet med
den   överenskommelse   som   slutits  mellan
regeringen   och   de   två   kommunförbunden
föreslås det generella statsbidraget sänkas i
motsvarande mån. (För en närmare  redovisning
av    de    ekonomiska    regleringarna,   se
budgetpropositionen, utgiftsområde 25 avsnitt
3.4).
Till  anslag  A  2  Bidrag  till   särskilda
insatser   i  vissa  kommuner  och  landsting
föreslår  regeringen   att   riksdagen  skall
anvisa   ett  reservationsanslag   på   1 014
miljoner kronor.  Syftet  med anslaget är att
kunna utgöra stöd till kommuner och landsting
som på grund av speciella omständigheter  kan
hamna i en särskilt svår ekonomisk situation.
Regeringen  anser  att  en stor del av medlen
bör  användas  för  stöd  till  kommuner  med
övermäktiga   åtaganden   för  boendet.   Den
nyligen     inrättade    bostadsdelegationens
förvaltningskostnader skall finansieras under
detta anslag.
Till  anslag   A   3  Utjämningsbidrag  till
kommuner  och landsting  föreslår  regeringen
att riksdagen  skall  anvisa  ett  obetecknat
anslag på 21 270 miljoner kronor. Syftet  med
det   statliga   utjämningsbidraget   är  att
åstadkomma        likvärdiga       ekonomiska
förutsättningar   för   kommuner   respektive
landsting. Bidraget utjämnar såväl skillnader
i      skattekraft      som      strukturella
kostnadsskillnader mellan kommuner respektive
landsting.   Bidraget  lämnas  till  kommuner
respektive landsting med en skattekraft lägre
än genomsnittet  för  riket och till kommuner
respektive     landsting     med     ogynnsam
kostnadsstruktur.
Anslaget   för  utjämningsbidrag   motsvarar
summan av samtliga  bidrag  som  kommuner och
landsting    får    i   både   inkomst-   och
kostnadsutjämningen.  Bidraget  motsvaras  av
avgifter  på  statsbudgetens inkomstsida från
kommuner och landsting  med  en  mera gynnsam
inkomst-  och kostnadsstruktur. Inkomst-  och
kostnadsutjämningen    är    statsfinansiellt
neutral,   eftersom  summan  av  bidrag   och
avgifter är lika stora.
Till  anslag  A  4  Bidrag  till  Rådet  för
kommunal  redovisning föreslår regeringen att
riksdagen skall  anvisa ett obetecknat anslag
på 700 000 kr. Syftet  med  bidraget  är  att
vara  ett  ekonomiskt  stöd  till  Rådet  för
kommunal   redovisning,   som  är  en  ideell
förening       för       normbildning       i
redovisningsfrågor     för    kommuner    och
landsting.  Medlemmar  i  rådet   är  staten,
Svenska          Kommunförbundet          och
Landstingsförbundet.
Till  anslag  A  5 Bidrag till kommuners och
landstings skatteinkomster  år  1997 föreslår
regeringen  att  riksdagen  skall anvisa  ett
obetecknat  anslag på 2 600 miljoner  kronor.
Regeringen beslutade  den  24 oktober 1996 om
uppräkningsfaktorer för beräkningar  av  1997
års  preliminära  skatteinkomster.  I samband
med   detta  gjordes  en  utfästelse  om  att
kommuner  och  landsting  skulle få ekonomisk
kompensation om det skulle  visa  sig  att de
slutliga   skatteinkomsterna  understiger  de
preliminärt utbetalade. Kompensationen skulle
dock  maximalt  uppgå  till  2  600  miljoner
kronor    för    kommuner    och    landsting
tillsammans.

Motionerna

I  motion  Fi208  av  Carl  Bildt  m.fl.  (m)
framhåller    motionärerna    att    det   är
skatteintäkterna   som   är   basen  för  den
kommunala  ekonomin.  Tre fjärdedelar  av  de
kommunala      inkomsterna     utgörs      av
skatteintäkter.    Eftersom   löneinkomsterna
svarar  för  huvuddelen  av  skatteunderlaget
ökar de kommunala  skatteinkomsterna  om  den
svenska  ekonomin  växer  och  detta utan att
skattesatsen behöver höjas. Om den ekonomiska
tillväxten  är  god  skapas  successivt   ett
utrymme för skattesänkningar.
I motionen hävdas att den ekonomiska politik
som  Moderata  samlingspartiet  förordar  ger
förutsättningar   för  ett  snabbare  växande
skatteunderlag. Som  en  följd  av  att  fler
arbetstillfällen   skapas   ute  i  företagen
kommer kommunernas kostnader för socialbidrag
och arbetsmarknadsåtgärder att  sjunka. Genom
en   kombination   av   att   den   kommunala
verksamheten renodlas och effektiviseras, att
tidigare    tillskott    till   statsbidraget
utnyttjas   och  ekonomin  utvecklas   skapas
utrymme   för   att   sänka   den   kommunala
utdebiteringen samtidigt  som  kvaliteten  på
kommunal  service säkras. Ett genomförande av
partiets politik skulle enligt motionen redan
för    år    1999    innebära    en    bättre
kommunalekonomisk    utveckling    med    2,7
miljarder   kronor   genom   främst  minskade
kostnader   för   socialbidrag   och    lägre
kommunala   utgifter  på  grund  av  snabbare
produktivitetsutveckling.
Motionärerna  understryker att de står bakom
finansieringsprincipen.  Den  innebär  enligt
motionen att kommunernas ekonomiska ställning
inte  skall  förändras genom statliga beslut.
Skattesänkningar  som  påverkar det kommunala
skatteunderlaget  och ökade  kostnader  genom
statliga  beslut  skall  således  kompenseras
fullt ut. Enligt motionen  lämnas därför full
kompensation för förslagen om grundavdrag för
barn vid den kommunala beskattningen, för den
särskilda         skattesänkningen        för
arbetsinkomster     vid     den     kommunala
beskattningen och för andra skatteförslag. På
motsvarande sätt får  kommunerna  överföra de
minskade    kostnaderna    till    följd   av
ytterligare  en  karensdag i sjukförsäkringen
till staten. Den sammantagna  effekten  av de
moderata förslagen innebär en ökning av ramen
för  utgiftsområde  25  med sammanlagt 21 364
miljoner kronor för år 1999.  För  kommunerna
innebär  detta dock ingen ökning av de  reala
resurserna.
Av motionen  framgår  också att motionärerna
godtar       regeringens      förslag       i
budgetpropositionen  att  de  200  kronor som
alla    skattskyldiga   med   förvärvsinkomst
betalar i  fast  statlig  inkomstskatt för år
1999      engångsvis      skall     tillföras
kommunsektorn.  Syftet  med åtgärden  är  att
kompensera   kommunsektorn   för   bl.a.   de
utgifter som Arbetsdomstolens  dom i det s.k.
Törlingfallet      om      det      kommunala
pensionsavtalet föranleder.
I  motion  Fi210 av Lennart Daléus m.fl.  (c)
slås  fast  att   Centerpartiet   anser   att
kommunerna  bör  tillföras  ytterligare medel
enligt  generella  regler för möjlighet  till
ökade satsningar på  vård,  omsorg och skola.
Det   bör  dock  inte  ske  i  enlighet   med
regeringens   förslag.  Motionärerna  avvisar
därför förslaget  att  det fasta beloppet vid
beskattning   av   förvärvsinkomster    skall
tillfalla    kommunerna.   I   stället   vill
Centerpartiet kompensera kommunerna med 1 300
miljoner  kronor   i  ökat  anslag  till  det
generella statsbidraget.
Motionärerna   anser   också   att   de   av
regeringen föreslagna  150  miljoner kronorna
år  1999  för ombyggnad av äldrebostäder  bör
ingå i det generella statsbidraget som därmed
totalt bör  öka  med  1 450 miljoner kronor i
förhållande till propositionens förslag.
I motion Fi211 av Lars  Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås att anslagen inom  utgiftsområde  25
skall  minskas  med sammanlagt 1 614 miljoner
kronor   i   förhållande   till   regeringens
förslag.  Minskningen  skall  dels  göras  på
anslag   A 1   Generellt   statsbidrag   till
kommuner  och   landsting  med  800  miljoner
kronor,  dels  på  anslag   A 2  Bidrag  till
särskilda  insatser  i  vissa  kommuner   och
landsting med 814 miljoner kronor.

I motion Fi606 av Lars Leijonborg och Camilla
Dahlin-Andersson    (fp)   ställs   krav   på
specialdestinering   av    de    tillkommande
statsbidragen. Motionärerna pekar på riskerna
för att de nya resurserna kommer att  hamna i
andra       sektorer      än      kommunernas
kärnverksamheter, t.ex. för driftsbidrag till
underskottsbolag  eller till nya äventyrsbad.
Kartläggningar som har gjorts visar också att
pengarna ofta används  till  annat.  För  att
tillförsäkra  medborgarna att de nya pengarna
verkligen  används   till  kärnverksamheterna
förordar  motionärerna   att  pengarna  skall
"öronmärkas".  Motionärerna  anser  inte  att
regeringens krav på utökade redovisningar och
uppföljningar ger tillräckliga garantier.

I  motion  Fi608 av  Mats  Odell  m.fl.  (kd)
framhåller  motionärerna  att  verksamheterna
inom kommunsektorn  på längre sikt endast kan
tryggas         genom         en        stark
sysselsättningsutveckling  i kombination  med
fortsatta strukturreformer.  På  kort sikt är
det däremot motiverat med ökade resurser från
statligt  håll  så  att de människor  som  nu
behöver och har rätt  till fungerande service
kan   få   det.  Mot  denna  bakgrund   anser
Kristdemokraterna att ett nettotillskott på 1
miljard kronor för år 1999 utöver regeringens
förslag är motiverat.
Motionärerna    understryker    också    att
kommunsektorn  samtidigt  påverkas  av en rad
förändringar som Kristdemokraterna vill  göra
på  olika  områden.  Införandet  av  en andra
karensdag  i  sjukförsäkringen  skulle enligt
motionen    t.ex.    minska    de   kommunala
kostnaderna  med  300  miljoner  kronor.  Ett
återinförande   av  vårdnadsbidraget   skulle
vidare  innebära positiva  kommunalekonomiska
konsekvenser       liksom       de      höjda
pensionstillskotten.      De      sammantagna
förbättringarna för kommuner och landsting av
de  kristdemokratiska  förslagen  beräknas  i
motionen  till 2 235 miljoner kronor  för  år
1999. I motionen  förordas att dessa effekter
neutraliseras genom  att  motsvarande  avdrag
görs  från de generella statsbidragen. Totalt
innebär   detta   att  anslag  A 1  Generella
statsbidrag till kommuner  och  landsting bör
minska   med   1   235   miljoner  kronor   i
förhållande till propositionens förslag.
Propositionens och motionernas förslag till anslag
inom utgiftsområde 25 framgår av följande tabell:
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Belopp i miljoner kronor
-----------------------------------------------------------------------
Oppositionspartiernas
förslag  i förhållande till
regeringens förslag
-----------------------------------------------------------------------
Anslag                  Anslags-Regeringens (m)     (kd)   (c)   (fp)
typ   förslag
-----------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
A 1 Generellt statsbidrag  (ram)  78 680,0     +21     -1     +1     -
till kom-                                364,0  235,0  450,0 800,0
muner och landsting
-----------------------------------------------------------------------
A 2 Bidrag till särskilda (res.)   1 014,0                           -
insatser i                                                   814,0
vissa   kommuner  och
landsting
-----------------------------------------------------------------------
A 3 Statligt             (obet.)  21 270,0
utjämningsbidrag till
kommuner          och
landsting
-----------------------------------------------------------------------
A 4 Bidrag till Rådet för(obet.)       0,7
kom-
munal redovisning
-----------------------------------------------------------------------
A 5 Bidrag till kommuners(obet.)   2 600,0
och
landstings
skatteinkomster 1997
-----------------------------------------------------------------------
Summa
för                              103 564,7     +21     -1     +1    -1
utgiftsområdet                               364,0  235,0  450,0 614,0
-----------------------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

På   närmast   föregående  sidor  har  regeringens
förslag  till medelsanvisning  för  anslagen  inom
utgiftsområde  25  samt  anslutande motionsförslag
redovisats. Utskottet övergår nu till att redovisa
sin samlade syn på anslagsfördelningen.

Ramen för utgiftsområdet

Riksdagen  har  efter  förslag   av  utskottet   i
betänkande  1998/99:FiU1  beslutat  om  ramar  för
utgiftsområden  och  om  beräkningen  av   statens
inkomster   för   budgetåret   1999.   Ramen   för
utgiftsområde   25  har  därvid  lagts  fast  till
103  565 miljoner  kronor.  Utskottet  har  därvid
ställt  sig bakom den samhällsekonomiska bedömning
av det finansiella  utrymmet för kommunsektorn som
regeringen har gjort i budgetpropositionen.

Utskottet  noterade  i   samband  därmed  att  den
allmänna ekonomiska utvecklingen och saneringen av
de  offentliga  finanserna skapat  förutsättningar
för  betydande  höjningar  av  statsbidragen  till
kommuner och landsting.  Beslutade  och  aviserade
höjningar innebär att statsbidragsnivån successivt
kan  höjas med 22 000 miljoner kronor mellan  åren
1996 och  2001.  Utskottet  konstaterade också med
anledning av partiernas alternativa  förslag  till
ramar att det finns en hög grad av samstämmighet i
synen  på  betydelsen  av de centrala verksamheter
som kommuner och landsting  bedriver  liksom  till
behovet    av    att    ge    kommunsektorn   goda
utvecklingsbetingelser. Utskottet  ansåg  i likhet
med  vad som anges i propositionen att tillskotten
förutom   att   göra   det   möjligt  att  behålla
kvaliteten   i   kärnverksamheterna    också   kan
underlätta för kommuner och landsting att  möta de
ökande behoven av kommunal service.

Vissa effekter av den tillfälliga överföringen av
ytterligare skattemedel till kommuner och
landsting i samband med indelningsändringar

För  att utrymmet för skola, vård och omsorg  inte
skall    minskas    som    en   följd   av   bl.a.
Arbetsdomstolens    dom    om    det     kommunala
pensionsavtalet      föreslår     regeringen     i
budgetpropositionen att  kommuner och landsting år
1999 tillförs 1 300 miljoner  kronor genom att den
statliga  skatt  om  200 kr som utgår  på  fysiska
personers förvärvsinkomster  skall utgöra kommunal
inkomstskatt.  Utskottet  behandlade  förslaget  i
sitt ovan nämnda betänkande  om  utgiftsramar  och
inkomster  (1998/99:FiU1). Enligt lagen skall 66,5
% av medlen  utgöra  skatt  till kommun och 33,5 %
skall utgöra skatt till landsting.  Medlen  kommer
att  betalas  ut  i  januari 1999 i samband med de
reguljära utbetalningarna  av  kommunalskattemedel
med utgångspunkt från den indelning i kommuner och
landsting som råder vid ingången av år 1999.
På  grund  av  att  Göteborgs och Malmö  kommuner
fr.o.m. år 1999 överlåter sina landstingsuppgifter
till landstingen i Västra Götalands län respektive
Skåne län kommer de två kommunerna inte att få del
av de medel som avser kompensation för retroaktiva
pensionsutbetalningar för dessa verksamhetsgrenar.
På motsvarande sätt kommer de aktuella landstingen
att bli överkompenserade. Utskottet utgår från att
dessa icke förutsedda effekter kommer att åtgärdas
genom överenskommelser mellan berörda kommuner och
landsting. Utskottet har  erfarit  att  regeringen
noga följer frågan.

Anslagen inom utgiftsområdet

Oppositionspartierna har i motioner redovisat sina
alternativa     förslag     till    anslag    inom
utgiftsområdet.

Centerpartiet  förespråkar  i motion  Fi210  ökade
satsningar på kommunsektorn. Samtidigt understryks
att  det stora arbetet redan är  gjort  fram  till
våren  1998  genom  de  tillskott på sammanlagt 20
miljarder kronor till kommunerna som Centerpartiet
bidrog till att få fram. Utskottet kan för sin del
konstatera att Centerpartiets  förslag för år 1999
reellt    sett   ligger   på   samma   nivå    som
budgetpropositionens  förslag men att partiet valt
att   kompensera   kommunerna    för    den   s.k.
Törlingdomen  med  ett höjt generellt statsbidrag.
Utskottet   ställer   sig    bakom   förslaget   i
budgetpropositionen och avstyrker motion Fi210 (c)
yrkande  25.   Utskottet  kan  också   notera  att
Centerpartiets samlade förslag till utgifter  inom
utgiftsområdet   överskrider   den   av  riksdagen
fastställda ramen.
Folkpartiet  liberalerna föreslår i motion  Fi211
reduceringar  i   förhållande   till   regeringens
förslag  på  vardera  ca  800  miljoner kronor  på
anslagen   till   generellt   statsbidrag    (A 1)
respektive  till  särskilda insatser (A 2). Enligt
motion  Fi606  har  motiven   för   anslaget  till
särskilda    insatser   förskjutits   över   åren.
Folkpartiet  motsätter   sig  att  medlen  alltmer
kommit  att  användas  för  att   ge  bidrag  till
kommuner som misskött sina bolagsaffärer  och inte
förmår ansvara för detta. Utskottet delar för  sin
del  de överväganden som gjorts i propositionen om
nivån på här aktuella anslag. Utskottet vill också
peka på  att  riksdagen  våren  1998 i samband med
ställningstagandet   till   den   bostadspolitiska
propositionen  beslutat  hur frågan om  stöd  till
kommuner  med  övermäktiga åtaganden  för  boendet
skall    hanteras   (prop.    1997/98:119,    bet.
1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306).
Utskottet delar inte heller det som sägs i motion
Fi606 (fp)  om  specialdestinering av tillkommande
statsbidrag.  Det  nuvarande  statsbidragssystemet
bygger  på den grundläggande  tanken  att  det  är
kommunernas uppgift att göra lokala prioriteringar
med   utgångspunkt    från    det    ansvar    som
speciallagstiftningen   anger   för  skolan  m.fl.
kärnverksamheter med beaktande av det tillgängliga
resursutrymmet. Syftet med ett generellt system är
inte    minst    att    främja    det    kommunala
självbestämmandet    och   anpassningen   av   den
kommunala   verksamheten    till   lokala   behov.
Utskottet  vill  i  sammanhanget   erinra  om  att
Folkpartiet  var  en  av de varmaste förespråkarna
för ett nytt generellt  statsbidragssystem fr.o.m.
år    1993   och   avskaffandet    av    flertalet
specialdestinerade      statsbidrag.     Utskottet
avstyrker  motionerna Fi211  (fp)  yrkande  8  och
Fi606 (fp)  yrkande 1.
Kristdemokraterna tillgodoräknar sig i sin motion
Fi608 positiva  kommunalekonomiska effekter i form
av   minskade  kommunala   kostnader   och   ökade
kommunala  skatteintäkter  av  sina  olika förslag
till   regeländringar.   Redan   år   1999  väntas
effekterna för kommunsektorn av Kristdemokraternas
politik  förbättra  de  kommunala  finanserna  med
drygt 2,2 miljarder kronor. Utskottet  vill erinra
om  att  flertalet av de förslag till förändringar
som det alternativa  förslaget  bygger  på,  t.ex.
införandet  av  ett  vårdnadsbidrag  och  en andra
karensdag, redan tidigare avvisats av riksdagen. I
motionen     hävdas    att    kommunsektorn    med
Kristdemokraternas  förslag får ett nettotillskott
år  1999  på  1 miljard   kronor.   Utskottet  har
tidigare i betänkandet framhållit att kommuner och
landsting    inte    minst    genom    förbättrade
samhällsekonomiska förutsättningar till  följd  av
en  framgångsrik  budgetsanering  kunnat tillföras
ett betydande resurstillskott. Utskottet anser att
kommuner  och  landsting  med  en kristdemokratisk
politik  haft  betydligt  sämre  möjligheter   att
tillgodose  de  ökande  behoven av inte minst vård
och  omsorg.  Utskottet  avstyrker   motion  Fi608
yrkandena 2 och 3.
Moderata    samlingspartiets   kommunalekonomiska
alternativ  framgår   av  motion  Fi208.  Redan  i
samband   med   sin   behandling   i   betänkandet
1998/99:FiU1 av ramen för  utgiftsområde 25 pekade
utskottet på att Moderata samlingspartiet  i  sitt
senaste    budgetalternativ    gjort    väsentliga
jämkningar i sitt sätt att redovisa konsekvenserna
på    statsbudgeten    av    sina    förslag   för
kommunsektorn.  Enligt  det nu aktuella  förslaget
förutsätts   således   kommuner    och   landsting
kompenseras för skattesänkningar som  påverkar det
kommunala  skatteunderlaget.  För år 1999  handlar
det om ca 24 miljarder kronor,  vilket  i  sin tur
får   genomslag   i  form  av  en  utvidgning  för
utgiftsområde 25 med  över  21  miljarder  kronor.
Utskottet   noterar   att   Moderaterna  med  bred
marginal  överskrider  den  av  riksdagen  nyligen
fastställda ramen för utgiftsområde 25.
I    motionen    hänvisas   till   att   Moderata
samlingspartiet    står     bakom     den     s.k.
finansieringsprincipen,  som  enligt  motionärerna
innebär att kommunernas ekonomiska ställning  inte
skall  förändras  genom statliga beslut. Utskottet
vill  i sammanhanget  emellertid  understryka  att
finansieringsprincipen,  som  tillämpas  sedan  år
1993,  innebär  att staten och kommunsektorn skall
göra  en  inbördes  reglering  när  staten  fattar
beslut  om  ändrade  regler  för  kommunernas  och
landstingens   verksamheter.   Principen  omfattar
däremot inte beslut som inriktar  sig  på annat än
den   kommunala   verksamheten,  även  om  de  får
indirekta följder för kommunsektorn. Det kan t.ex.
gälla   åtgärder  som   påverkar   det   kommunala
skatteunderlaget.  Utskottet konstaterar samtidigt
att det är tillfredsställande att Moderaterna vill
kompensera kommuner  och  landsting för effekterna
av sina skatteförslag. Detta innebär dock inte att
kommunerna reellt sett får ökade resurser.
Förutom förändringar av statsbidragen  till följd
av   kompensation   för  förändrat  skatteunderlag
påverkas  statsbidragsnivån  för  år  1999  i  det
moderata förslaget  av kommunalekonomiska effekter
av en ändrad ekonomisk  politik.  Således hävdas i
motionen  att  en  mer tillväxtorienterad  politik
enligt  moderat  modell   skulle  skapa  ett  ökat
kommunalekonomiskt  utrymme   år   1999   på   2,7
miljarder  kronor. Enligt utskottets mening skulle
de mycket omfattande skattesänkningar som föreslås
i motion Fi208  (m)  leda till fördelningpolitiska
konsekvenser som är helt oacceptabla. Samtidigt är
riskerna stora för att  Sverige  ånyo kommer i ett
läge  med  instabila  statsfinanser  med  negativa
effekter  för  både företagsklimatet och  för  den
ekonomiska tillväxten.  Utskottet  kan för sin del
inte ställa sig bakom en sådan politik.  Utskottet
avstyrker motion Fi208 (m) yrkande 15.
Med   vad   utskottet   här   anfört   tillstyrks
sammanfattningsvis  förslaget till medelsanvisning
i propositionen och avstyrks  motionerna Fi208 (m)
yrkande  15,  Fi210  (c)  yrkande 25,  Fi211  (fp)
yrkande 8, Fi606 (fp) yrkande  1  samt  Fi608 (kd)
yrkandena 2 och 3.

Beräkning av generellt statsbidrag vid
ändring i rikets indelning i kommuner och
landsting

Budgetpropositionen

Enligt  regeringen bör det generella statsbidraget
i samband  med  ändringar  i  rikets  indelning  i
kommuner och landsting beräknas på grundval av den
indelning  som  gäller  vid  bidragsårets  ingång.
Motsvarande gäller redan i dag vid beräkningen  av
utjämningsbidrag   och   utjämningsavgift.   Lagen
(1995:
1514)   om   generellt   statsbidrag   bör  därför
kompletteras    med    en   bestämmelse   så   att
indelningsändringar behandlas  på motsvarande sätt
som   när   det   gäller   utjämningsbidrag    och
utjämningsavgift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget har beretts  i
samråd    med    Svenska    Kommunförbundet    och
Landstingsförbundet.     Utskottet     tillstyrker
lagförslaget.

Villkoren för statsbidrag till kommuner

Motionen

I  motion Fi611 av Håkan Juholt m.fl. (s)  uttalas
att riksdag och regering  under de senaste åren på
ett  effektivt  sätt  i praktiken omöjliggjort för
kommunerna att genomföra skattehöjningar. Det sker
genom den lag som innebär  att  om en kommun eller
ett   landsting  höjer  skatten  så  minskas   det
generella   statsbidraget   med   ett  belopp  som
motsvarar  hälften  av  den ökning som  följer  av
skattehöjningen.
Motionärerna      understryker       att       de
statsbidragshöjningar som genomförts sedan år 1996
är  avsedda för skola, vård och omsorg och innebär
en förstärkning  av  den  kommunala  ekonomin  och
därmed  en  ökad  välfärd  för   invånarna. För de
flesta  kommuner har de ökade statsbidragen  varit
av stor betydelse.  Motionärerna menar dock att de
aviserade skattesänkningarna  i  Stockholms kommun
tyder på att den nya borgerliga majoriteten  anser
att det redan finns tillräckligt med resurser  för
skola,  vård  och  omsorg  och  att man därför kan
minska kommunens inkomster på detta sätt.
Enligt motionärernas uppfattning borde det finnas
samma tydliga samband mellan skattesänkningar  och
statsbidrag   som   mellan   skattehöjningar   och
statsbidrag.  Kommuner som anser att de befintliga
resurserna är tillräckliga  för att säkerställa en
god  kvalitet  bör  på  motsvarande  sätt  förlora
statsbidrag. Dessa medel  kan  i stället överföras
till   kommuner  som  har  problem  med   att   få
resurserna  att  räcka.  I motionen ställs krav på
att  regeringen  bör återkomma  med  förslag  till
åtgärder som jämställer  villkoren för statsbidrag
mellan kommuner som beslutar  att  höja respektive
sänka skatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  vill  erinra  om att bestämmelserna  om
minskning  i  särskilda  fall   av  det  generella
statsbidraget   skall   ses   i  sammanhang    med
saneringen  av de offentliga finanserna.  För  att
förbättra kontrollen  över utgiftsutvecklingen har
riksdagen fr.o.m. år 1997  fastställt  ett tak för
de   offentliga   utgifterna.   Utgiftstaket   för
kommuner och landsting har getts en annan innebörd
eftersom staten inte direkt kan styra de kommunala
utgifterna.   Målet   om   utgiftsbegränsning  för
kommunsektorn  kan i stället  uppnås  genom  vissa
restriktioner för  inkomstutvecklingen, främst vad
avser skattemedel och  statsbidrag.  Med  hjälp av
sådana   restriktioner   i   kombination  med  det
lagstadgade   balanskravet  från   år   2000   kan
statsmakterna  uppnå   att   utvecklingen   av  de
kommunala utgifterna begränsas till en nivå som är
långsiktigt samhällsekonomiskt hållbar. Syftet med
lagen  är  främst  att undvika att grunden för det
offentliga  utgiftstaket  rycks  undan  genom  att
kommuner och  landsting höjer skatten. Lagen utgör
därmed  en  del  i   strävandena   att  åstadkomma
stabilitet i de offentliga finanserna.
Utskottet kan således konstatera att motiven till
den här aktuella lagstiftningen i första  hand  är
av   samhällsekonomisk  karaktär.  I  samband  med
lagens   införande  konstaterade  utskottet  (bet.
1996/97:FiU6  s. 5) att den konstruktion som valts
som   spärr  mot  höjningar   av   den   kommunala
utdebiteringen  var  en  lämplig  avvägning mellan
kraven på samhällsekonomisk balans  och  kraven på
kommunal  självstyrelse. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Fi611 (s).

Villkoren för statsbidrag i samband med
indelningsändringar

Motionen

I motion Fi612  av  Märta  Johansson (s) framhålls
att   ansvaret   för  hemsjukvården   kommer   att
överföras från Bohuslandstinget  till kommunerna i
samband  med  bildandet  av det nya landstinget  i
Västra   Götalands  län.  Detta   innebär   enligt
motionären  ökade kostnader för kommunerna i norra
Bohuslän.  Motionären  konstaterar  samtidigt  att
kommunerna i  Västra  Götalands  län i samband med
bildandet  av det nya länet fått lagstöd  för  att
jämna ut kostnaderna  mellan kommunerna till följd
av  verksamhetsöverföringar.  Lagen  innebär  dock
inte  någon  skyldighet  att  lämna bidrag utan är
helt frivillig. I den mån som den  mellankommunala
utjämningen    inte    medger    en   lösning   av
kostnadsskillnaderna mellan berörda  kommuner  bör
enligt  motionären  möjligheter  ges till enskilda
kommuner  i  Bohuslän att öka utdebiteringen  inom
ramen för oförändrat  skatteuttag  utan att staten
kräver in hälften av intäktsökningen.

Utskottets ställningstagande

Som  framgår av motionen får kommunerna  i  Västra
Götalands  län  lämna  bidrag till varandra om det
behövs  för  kostnadsutjämning  mellan  kommunerna
till    följd    av     att     kommunerna     vid
verksamhetsöverföringar    mellan   kommuner   och
landsting har olika kostnader  för  den verksamhet
som   överlåts.   Det   sker  med  stöd  av  lagen
(1998:587) om rätt för landstinget  och kommunerna
i  Skåne  län och Västra Götalands län  att  lämna
bidrag till annan kommun.
Utskottet  vill  peka  på  att  regeringen den 12
november  1998  fattat  beslut  med  anledning  av
framställningar från ett antal kommuner i Bohuslän
om undantag från lagen (1996:1061) om  minskning i
särskilda fall av det generella statsbidraget till
kommuner  och landsting 1997-1999. Regeringen  har
därvid inte  funnit  skäl att föreslå riksdagen en
sådan   ändring  i  lagen   som   föreslagits   av
kommunerna.  Regeringen anger också att kommunerna
genom den särskilda  lagstiftningen  för Skåne län
och Västra Götalands län har möjlighet  att  lämna
bidrag  för  att  jämna  ut  kostnadsskillnaderna.
Regeringen har dessutom utsett  en förhandlare som
skall bistå landstinget och kommunerna  i  arbetet
med  att  träffa  en  överenskommelse om ekonomisk
reglering med anledning av den ändrade indelningen
i  Västra Götalands län.  Med  vad  utskottet  här
anfört avstyrks motion Fi612 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande    utvecklingen   inom
kommunsektorn
att riksdagen avslår motionerna  1998/99:Fi608  yrkande  1
och 1998/99:So311 yrkande 1,
res. 1 (kd)
res. 2 (m) - motiv.
2.     beträffande     anslagen     inom
utgiftsområde 25 budgetåret 1999
att  riksdagen  med  bifall  till  proposition   1998/99:1
utgiftsområde  25 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna  1998/99:Fi208   (m)   yrkande  15,
1998/99:Fi210  (c)  yrkande  25, 1998/99:Fi211
(fp)  yrkande  8  i  denna  del, 1998/99:Fi606
yrkande 1 samt 1998/99:Fi608 yrkandena 2 och 3
för  budgetåret  1999  anvisar anslagen  under
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
enligt  utskottets  förslag  i  appendix  till
hemställan,
3.  beträffande beräkning  av  generellt
statsbidrag  vid  ändring i rikets indelning i
kommuner och landsting
att  riksdagen  med   bifall  till  proposition  1998/99:1
utgiftsområde 25 yrkande  1  antar regeringens
förslag   till   lag   om   ändring  i   lagen
(1995:1514)  om  generellt  statsbidrag   till
kommuner och landsting,
4. beträffande villkoren för statsbidrag
till kommuner
att riksdagen avslår motion  1998/99:Fi611,
5. beträffande villkoren för statsbidrag
i samband med indelningsändringar
att riksdagen avslår motion  1998/99:Fi612.
Stockholm den 3 december 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I  beslutet  har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Lennart Hedquist  (m),  Sonia  Karlsson  (s),
Fredrik  Reinfeldt  (m),  Sven-Erik Österberg (s),
Siv Holma (v), Per Landgren  (kd),  Anna Åkerhielm
(m), Peter Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén
(m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström  (v) och
Camilla Dahlin-Andersson (fp).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner
Utskottets  förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna      för      Moderata     samlingspartiet,
Kristdemokraterna,   Centerpartiet    och    Folkpartiet
liberalerna har avgivit särskilda yttranden.

1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------
Verksamhetsområde                          Utskottets
---------------------------------------------------------
Anslag
förslag
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
A  Bidrag och ersättning till kommuner och
landsting
---------------------------------------------------------
1  Generellt statsbidrag till kommuner och    78 680 000
landsting (ram)
---------------------------------------------------------
2  Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting (res.)
1 014 000
---------------------------------------------------------
3  Statligt utjämningsbidrag till kommuner    21 270 000
och landsting (obet.)
---------------------------------------------------------
4  Bidrag till Rådet för kommunal                    700
redovisning (obet.)
---------------------------------------------------------
5  Bidrag till kommuners och landstings
skatteinkomster år 1997 (obet.)
2 600 000
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                  103 564 700
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------

Reservationer

1. Utvecklingen inom kommunsektorn (mom. 1)
(kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels   att   utskottets  ställningstagande  i  avsnittet
Utvecklingen  inom   kommunsektorn    bort  ha  följande
lydelse:

Utskottet    vill   understryka   betydelsen   av    att
kommunsektorns    långsiktiga    resursbehov    tryggas.
Samtidigt  kan utskottet konstatera att sektorns samlade
resurser   kraftigt    har   skurits   ner   under   den
socialdemokratiska regeringsperioden,  inte  minst  till
följd  av  de  successivt  ökande  egenavgifterna. Under
nästa år kommer de avdragsgilla egenavgifterna  att  dra
undan kommunala skatteintäkter på i storleksordningen 18
miljarder kronor.
Det finns vidare ett nära samband mellan kommunsektorns
skatteinkomster och sysselsättningsutvecklingen inom den
privata    sektorn.   Den   ensidiga   inriktningen   på
budgetsanering  och  de  begränade  insatserna  för  att
förbättra   företagsklimatet   och  landets  långsiktiga
tillväxtförutsättningar      har      inneburit      att
sysselsättningen utvecklats ogynnsamt och  hittills i år
är   lägre   än  under  samma  period  år  1995.  Enligt
utskottets  mening  är  sysselsättningsutvecklingen  den
viktigaste enskilda faktorn som kan säkra kommunsektorns
finanser sett  i ett längre perspektiv. Fler sysselsatta
betyder   fler   skattebetalare    och    därmed   ökade
skatteinkomster  men också färre arbetslösa  och  därmed
färre personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Andra  viktiga  frågor  för  kommunsektorn  långsiktiga
utveckling är ett  fortsatt arbete med att effektivisera
och  samordna verksamheter  för  att  därigenom  frigöra
resurser,  en  förbättring  av  upphandlingen  liksom en
större  användning  av  privata  entreprenörer samt  ett
bättre  utnyttjande av den nya informationstekniken  för
att minska administrationen.
Utskottet  tillstyrker därmed motion Fi608 (kd) yrkande
1 och avstyrker motion So311 (v) yrkande 1.
dels att utskottets  hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande utvecklingen inom kommunsektorn

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi608
yrkande 1 och med avslag på motion
1998/99:So311 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utvecklingen inom kommunsektorn (mom. 1,
motiveringen) (m)

Lars Tobisson, Lennart  Hedquist,  Fredrik Reinfeldt och
Anna   Åkerhielm   (alla   m)   anser   att   utskottets
ställningstagande    i   avsnittet   Utvecklingen   inom
kommunsektorn  bort ha följande lydelse:

Utskottet delar det som  står  i motion Fi208 (m) om att
ansvaret  för  de  brister  som uppmärksammats  inom  de
kommunala  kärnverksamheterna   främst  måste  bäras  av
Socialdemokraterna.  Förutom regeringsansvaret  har  man
under den förra mandatperioden  haft  makten i cirka 200
kommuner och i samtliga landsting utom  ett. Partiet och
dess  företrädare  har inte förmått att prioritera  inom
ramen för de stora resurser  som  finns  i den kommunala
sektorn. Man har inte heller lyckats utnyttja resurserna
tillräckligt  effektivt.  Följden  har  blivit   att  de
svenska medborgarna betalar världens högsta skatter  men
inte får världens bästa välfärd.
Enligt  utskottet  är  den  förda  poltiken kortsynt. I
stället   för   att   förbättra  förutsättningarna   för
kommunerna   genom   tillväxt    av    skatteunderlaget,
effektivitetsarbete       och       prioritering      av
kärnverksamheterna  tror  man sig lösa  problemen  genom
ytterligare   statsbidrag.   Dessutom    försvåras    en
långsiktig  kommunal  politik  genom att staten ständigt
ändrar  kommunernas  förutsättningar.   Den   nödvändiga
förändringen av gamla strukturer i kommunsektorn hindras
genom  regeringens  politik. Därigenom finns risker  för
att  den primära verksamheten  hotas  eller  trängs  ut.
Regeringens   metod  att  undvika  kraven  på  förnyelse
motverkar också  den  utveckling som är nödvändig för en
god och stabil kommunal  ekonomi, nämligen en tillväxt i
skattebasen genom fler och nya jobb.
Utskottet  menar  att  den  kommunala   sektorns  stora
omfattning   -   den  samlade  kommunsektorns  inkomster
beräknas  år 1999 uppgå  till  463  miljarder  kronor  -
understryker  betydelsen  av  att  pengarna används väl.
Grunden för den kommunala ekonomin är  skatteintäkterna,
dvs.  den  andel  av medborgarnas inkomster  man  tar  i
anspråk.  Detta  framstår  klart  eftersom  ca  67 %  av
inkomsterna    utgörs     av    skatteinkomster    medan
statsbidragen utgör ca 20 % och avgifterna ca 13 %.
Enligt  utskottets  uppfattning  är  därför  det  bästa
sättet  att  stärka den  kommunala  ekonomin  och  skapa
utrymme för god  service  och  lägre skatter att se till
att   skattebetalarna   blir   fler.   En    ökning   av
arbetsinkomsterna  med  1 %  årligen  i  tre  år innebär
förbättrade  skatteintäkter med ca 10 miljarder  kronor.
Kommunernas  ekonomiska  problem  löses  således  främst
genom en politik som leder till att fler jobb växer fram
i  företagen.  Genom  en  sådan  utveckling  underlättas
finansieringen av kärnuppgifterna samtidigt som utrymmet
för skattesänkningar ökar.
Utskottet kan mot den här tecknade
bakgrunden inte ställa sig bakom vad
som i motionerna Fi608 (kd) och So311
(v) sägs om utvecklingen inom
kommunsektorn. Utskottet avstyrker
således motionerna Fi608 (kd) yrkande
1 och So311 (v) yrkande 1.

Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret
1999 (mom. 2) (m)

Lars Tobisson, Lennart  Hedquist,  Fredrik Reinfeldt och
Anna Åkerhielm (alla m) anför:

I     riksdagen    finns    en    majoritet    bestående
Socialdemokrater,  Vänsterpartister  och  Miljöpartister
för  förslagen  i budgetpropositionen (prop.  1998/99:1)
beträffande    ekonomiska    ramar    för    de    olika
utgiftsområdena  samt  beräkningen  av statens inkomster
avseende   år  1999  i  den  statliga  budgeten.   Samma
majoritet  har   också   uttalat   sitt   stöd  gällande
beräkningen   av   det   offentliga  utgiftstaket   samt
förslagen om preliminära utgiftstak  för  åren  2000 och
2001.
Moderata    samlingspartiet    har    i    parti-   och
kommittémotioner  förordat  en  annan inrikting  av  den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken.  Våra  förslag
syftar   till   att   skapa   förutsättningar   för  ett
ekonomiskt,  kulturellt  och  socialt  växande  Sverige.
Genom  en  större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle  kan   både   företag   och   människor   växa.
Massarbetslösheten  kan  steg för steg  pressas tillbaka
samtidigt  som  den sociala  tryggheten  också  i  andra
bemärkelser kan öka  genom  att  hushållen får en större
ekonomisk sjävständighet.
Vi   har   föreslagit  en  långtgående   växling   från
subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar
för alla, främst  låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar  vi  de  människor  som  är  i  störst  behov  av
gemensamma  insatser   och   som   har  små  eller  inga
möjligheter  att  påverka  sin egen situation.  Vi  slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande  sätt  kunna  genomföra de
uppgifter som måste vara gemensamma.
När  riksdagens  majoritet  nu  genom  besluten  den  2
december  valt  en annan inriktning av politiken, deltar
vi inte i detaljbesluten.
I  detta  yttrande  redovisar  vi  våra  synpunkter  på
utgiftsområde  25. Samtidigt vill vi understryka det som
sägs  i  vår reservation  till  detta  betänkande  under
moment 1 om  utvecklingen  inom kommunsektorn. Genom den
ekonomiska   politik   som   Moderata    samlingspartiet
redovisat i  motion Fi208 skapas förutsättningar för ett
snabbt    växande    skatteunderlag.    I   nedanstående
sammanställning    visas    hur   en   förbättring    av
skatteunderlag  och  produktivitetsutveckling   med   en
procent  årligen från år 1999 i kombination med minskade
kostnader  skulle  förbättra den kommunala ekonomin. Med
tanke på att den omläggning av politiken som vi föreslår
inte skulle träda i kraft förrän kring årsskiftet har vi
inte beräknat någon  ökning  av  skatteunderlaget för år
1999 utan enbart en produktivitetsförbättring på en halv
procent.
Kommunalekonomiska effekter av en bättre ekonomisk utveckling
Miljarder kronor
-----------------------------------------------------------
1999    2000   2001
-----------------------------------------------------------
Ökade skatteintäkter för                  0     3,0    6,3
kommunsektorn vid snabbare ökning av
skatteunderlaget
-----------------------------------------------------------
Minskade kostnader för socialbidrag     1,0     2,5    4,0
-----------------------------------------------------------
Minskade kostnader för                    -     1,0    2,0
arbetsmarknadsåtgärder
-----------------------------------------------------------
Lägre utgifter för kommunsektorn vid    1,7     5,4    9,3
snabbare produktivitetstillväxt
-----------------------------------------------------------
Förbättring av den kommunala ekonomin   2,7    11,9   21,6
-----------------------------------------------------------

Genom en kombination av att den kommunala verksamheten renodlas
och effektiviseras, att tidigare  tillskott  till statsbidraget
utnyttjas  och ekonomin utvecklas starkare skapas  utrymme  för
att sänka den kommunala utdebiteringen samtidigt som kvaliteten
på  kommunal   service   säkras.   I   vissa   kommuner  kommer
skattesänkningar att kunna genomföras på kort sikt. Men i andra
kommuner  får  det  betraktas som en bedrift att den  kommunala
servicen kan upprätthållas  med  nuvarande  skattesats,  främst
till följd av det grundlagsstridiga skatteutjämningssystemet.
För  att möjliggöra sänkt kommunalskatt i hela landet föreslår
vi att  staten  övertar  kostnader  som  åvilar  kommunerna. Vi
föreslår  i annat sammanhang att en nationell skolpeng  införs.
Innebörden    av    förslaget    är    att    staten    övertar
finansieringsansvaret  för  grundskolan år 2000, då motsvarande
10 miljarder kronor tillförs  kommunsektorn.  År 2001  tillförs
20 miljarder  kronor.  Kommunerna  svarar  för mellanskillnaden
intill   det   att  staten  genom  fortsatta  besparingar   kan
finansiera  grundskolan   helt.   Kommunerna   avlastas  därmed
kostnader för grundskolan som år 2000 motsvarar  en sänkning av
den   kommunala   utdebiteringen   med   1 krona   och  år 2001
ytterligare 1 krona.
Nedan   redovisas   hur   ett  skattesänkningsutrymme  kan   skapas   i
kommunsektorn med hjälp av  en  tillväxt- och sysselsättningsorienterad
politik
Kommunalekonomiskt utrymme
Miljarder kronor
----------------------------------------------------------
1999    2000    2001
----------------------------------------------------------
Förbättring av den kommunala          2,7    11,9    21,6
ekonomin
----------------------------------------------------------
Mindre ökning av statsbidragen        0,0    -8,0   -10,0
----------------------------------------------------------
Statligt övertagande av kommunala     0,0    10,2    21,0
kostnader
----------------------------------------------------------
Sänkt kommunalskatt enligt            0,0   -10,2   -21,0
överenskommelse med kommunerna
----------------------------------------------------------
Återstående utrymme
2,7     3,9    11,6
----------------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet står bakom  finansieringsprincipen.  Det  innebär  att
kommunernas ekonomiska ställning inte skall förändras genom statliga beslut.  I
vår   ekonomisk-politiska  motion  Fi208  föreslås  ett  antal  förändringar  i
nuvarande avvägning av uppgifter mellan stat och kommun liksom skattesänkningar
som påverkar det kommunala skatteunderlaget. I alla dessa avseenden kompenseras
kommunerna  fullt  ut  för  minskat  skatteunderlag eller ökade kostnader. Full
kompensation lämnas således för förslagen  om  grundavdrag  för  barn  vid  den
kommunala beskattningen, för den särskilda skattesänkningen för arbetsinkomster
vid den kommunala beskattningen och för andra skatteförslag.
Förändring enligt finansieringsprincipen
Miljarder kronor
--------------------------------------------------------
|                                  |  1999 | 2000 |2001|
--------------------------------------------------------
|Assistansersättningen förstatligas|       |      |    |
|                                  | -1,39 |-1,46 |-1,52
|
--------------------------------------------------------
|Effekter av vårdnadsbidraget      | -2,40 |-2,40 |-2,40
|
--------------------------------------------------------
|Assistans för äldre               | -0,09 |-0,17 |-0,25
|
--------------------------------------------------------
|Efterlevandepensionen             | -0,35 |-0,33 |-0,32
|
--------------------------------------------------------
|Sjukpenningförändringar           |  0,49 | 0,49 |0,49|
--------------------------------------------------------
|Föräldraförsäkringen              |  0,53 | 0,48 |0,46|
--------------------------------------------------------
|A-kassan                          |  0,87 | 0,75 |0,69|
--------------------------------------------------------
|Aids                              | -0,01 | 0,00 |0,00|
--------------------------------------------------------
|Kompensation     för    förändrat | 23,72 |33,80 |41,23
|
|skatteunderlag                    |       |      |    |
--------------------------------------------------------
|Ersättning    till   staten   för |  0,00 |-39,80|   -|
|övertagande av                    |       |      |29,00
|
|                                  |       |      |    |
|kostnaden för grundskolan         |       |      |    |
--------------------------------------------------------
|Summa                             |       |      |    |
|                                  | 21,36 |-8,64 |9,39|
--------------------------------------------------------

2. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:

Den  2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för
år 1999.  Samtidigt  beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter
för budgetåren 2000 och  2001.  Under den fortsatta beredningen av anslagen får
dessa  ramar  inte  överskridas.  Vidare   gäller   enligt   bestämmelserna   i
riksdagsordningen  att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas
med ett beslut.
Kristdemokraterna har  i  parti-  och  kommittémotioner lagt fram sina förslag
till  inriktning  av  den  ekonomiska politiken  och  av  budgetpolitiken.  När
riksdagens majoritet nu genom  beslutet den 2 december valt en annan inriktning
av politiken, har vi inga synpunkter på utformningen av detaljbesluten. När det
gäller anslagen inom utgiftsområde  25 vill vi understryka att verksamheterna i
kommuner  och  landsting på längre sikt  endast  kan  tryggas  genom  en  stark
sysselsättningsutveckling i kombination med fortsatta strukturreformer. På kort
sikt är det däremot  motiverat  med  ökade statliga resurser för att tillgodose
omedelbara  behov och få till stånd en  fungerande  service.  Kristdemokraterna
anser därför  att  ett  nettotillskott  på  en  miljard  kronor  för år 1999 är
motiverat.

3. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (c)

Lena Ek (c) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska  ramar för de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för
år  1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens  utgifter
för budgetåren  2000  och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får
dessa  ramar  inte  överskridas.   Vidare   gäller   enligt   bestämmelserna  i
riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall  fastställas
med ett beslut.
Centerpartiet  har  i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag  till
inriktning av den ekonomiska  politiken  och av budgetpolitiken. När riksdagens
majoritet  nu  genom  beslutet  den 2 december  valt  en  annan  inriktning  av
politiken,  har vi inga synpunkter  på  utformningen  av  detaljbesluten.  Våra
förslag till anslag inom utgiftsområde 25 framgår av vår partimotion Fi210 (c).
Centerpartiet  avvisar  där  regeringens  förslag  att  det  fasta beloppet vid
beskattning av förvärvsinkomster skall tillfalla kommunerna. Enligt  vår mening
är  detta  en  åtgärd  av  engångskaraktär  och  en  eftergift åt den politiska
vänstern.  Centerpartiet anser att kommunerna bör tillföras  ytterligare  medel
enligt generella  regler  för  att ge möjlighet till ökade statsningar på vård,
skola och omsorg. Det bör dock inte  ske i enlighet med regeringens förslag. Vi
avser i stället att kompensera kommunerna  med  1  300  miljoner  kronor i ökat
generellt statsbidrag för år 1999.
Centerpartiet  anser  vidare  att  de  av  regeringen  föreslagna 150 miljoner
kronorna  år  1999  för  ombyggnad av äldrebostäder bör ingå  i  det  generella
statsbidraget, vilket ger  en total anslagsökning med 1 450 miljoner kronor för
nästa budgetår på detta anslag.

4. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (fp)

Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför:

Den 2 december 1998 beslutade  riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för
år 1999. Samtidigt beslutades om  en  preliminär fördelning av statens utgifter
för budgetåren 2000 och 2001. Under den  fortsatta  beredningen av anslagen får
dessa   ramar   inte   överskridas.  Vidare  gäller  enligt  bestämmelserna   i
riksdagsordningen att anslagen  inom respektive utgiftsområde skall fastställas
med ett beslut.

Folkpartiet  liberalerna  har i parti-  och  kommittémotioner  lagt  fram  sina
förslag till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När
riksdagens majoritet nu genom  beslutet den 2 december valt en annan inriktning
av politiken, har vi inga synpunkter  på  detaljbesluten. Vi anser att anslagen
inom  utgiftsområde  25 för nästa budgetår bör  minska  med  sammanlagt  1  614
miljoner kronor i föhållande till förslagen i budgetpropositionen. 800 miljoner
kronor av anslaget A 1  Generellt  statsbidrag  till kommuner och landsting bör
föras  till  anslaget  B  8  Kostnader  för  statlig  assistansersättning  inom
utgiftsområde  9 som en följd av vårt förslag om återförande  av  ansvaret  för
assistansersättningen till staten.
Vi anser också  att  anslaget  A  2  Bidrag  till  särskilda  insatser i vissa
kommuner och landsting - den s.k. kommunakuten - bör minskas med  814  miljoner
kronor.  Enligt vår uppfattning kan den kommunala bolagskrisen hanteras på  ett
sätt som är  mindre  kostsamt för skattebetalarna. Inriktningen bör vara att de
kommunala kärnverksamheterna  och de boende i de kommunala bostadsbolagen skall
hållas skadelösa. Det är däremot  inget  egenvärde att rädda bolagen i sig från
konkurs. Vi avvisar därför regeringens tankar  om stöd för rekonstruktioner och
vidare drift av kommunala bolag.
200  miljoner kronor därav bör föras till anslag  B  2  Särskilda  insatser  i
utsatta bostadsområden inom utgiftsområde 8. 14 miljoner kronor bör för år 1999
föras till anslag A 4 Insatser mot aids inom utgiftsområde 9.

Propositionens lagförslag
Förslag  till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till
kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till
kommuner och  landsting  skall  införas  en ny paragraf, 3 a §, av följande ly-
delse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
3 a  §
---------------------------------------------
Ändras   indelningen
av   kommuner   eller
landsting,   beräknas
bidraget  på grundval
av den indelning  som
gäller            vid
bidragsårets ingång.

---------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.