Finansutskottet behandlar i detta betänkande
förslagen i budgetpropositionen till anslag för
budgetåret 1999 inom utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner samt de motioner som väckts
med anledning därav.
Bidragen, som sammanlagt uppgår till 103 565
miljoner kronor, omfattar huvuddelen av statens
ekonomiska stöd till kommuner och landsting.
Bidragen lämnas dels i form av ett allmänt
finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i
form av ett bidrag för att åstadkomma likvärdiga
ekonomiska förutsättningar mellan kommuner
respektive landsting. Dessutom kan bidrag lämnas för
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag och
avstyrker motionsyrkandena.
Till betänkandet har 2 reservationer och 4
särskilda yttranden fogats.
Propositionen
I proposition 1998/99:1 i vad avser utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner föreslår regeringen
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------------------
A Bidrag och ersättning till kommuner och landsting
-------------------------------------------------------------
1 Generellt statsbidrag till kommuner och 78 680
landsting (ram) 000
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner 1 014 000
och landsting (res.)
-------------------------------------------------------------
3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och 21 270
landsting (obet.) 000
-------------------------------------------------------------
4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning 700
(obet.)
-------------------------------------------------------------
5 Bidrag till kommuners och landstings 2 600 000
skatteinkomster år 1997 (obet.)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 103 564
700
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till
betänkandet.
Motionerna
1998/99:Fi208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna
inom den kommunala sektorn (utgiftsområde 25) i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
25. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom
utgiftsområde 25 i enlighet med vad i motionen anförts,
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen
under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2 (delvis).
1998/99:Fi606 av Lars Leijonborg och Camilla Dahlin-
Andersson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om specialdestinering av de
tillkommande statsbidragen,
1998/99:Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tryggandet av kommunsektorns
framtid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunsektorns behov av ökade
statsbidrag på kort sikt,
3. att riksdagen till anslaget A 1 Generellt statsbidrag
till kommuner och landsting för budgetåret 1999 anvisar 1
235 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 77 445 000 000 kr.
1998/99:Fi611 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag till åtgärder som jämställer villkoren för
statsbidrag mellan kommuner som beslutar att höja skatten
respektive sänka densamma.
1998/99:Fi612 av Märta Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar om skatteväxling i enlighet med
motionens förslag.
1998/99:So311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas framtida behov av
ekonomiska resurser för att upprätthålla en god kvalitet i
äldreomsorgen.
Utskottet
Riksdagen har den 2 december 1998 beslutat om utgiftsramar
för statsbudgetens 27 utgiftsområden för budgetåret 1999
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38).
Vid riksdagens fortsatta beredning av anslagen inom
respektive utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas.
För utgiftsområde 25 fastställde riksdagen ramen till
103 564,7 miljoner kronor. Finansutskottet behandlar i
detta betänkande regeringens förslag i budgetpropositionen
till anslag för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner samt de motioner som väckts
med anledning därav.
I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs
anslagen inom utgiftsområdet genom ett beslut. Frågor som
inte påverkar anslagsbelopp, anslagstyp eller
anslagsvillkor för år 1999 behandlas emellertid separat.
Utvecklingen inom kommunsektorn
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen understryker regeringen att
kommunsektorns ekonomiska förutsättningar i hög grad
påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Det finns
ett nära samband mellan den samhällsekonomiska
utvecklingen, det statsfinansiella läget och
kommunsektorns ekonomi. Den statliga budgetsaneringen har
indirekt fått effekter även på kommunsektorn. Sedan början
av 1990-talet har kommunsektorns resurser sammantaget
minskat med drygt 2 % och personalresurserna med ca 9 %.
Regeringen understryker att de enskilda kommunernas och
landstingens ekonomiska situation dock varierar kraftigt.
Många kommuner och landsting har genom omprövningar och en
effektivisering av verksamheten uppnått balans mellan
intäkter och kostnader. Andra kommuner och landsting måste
fortsätta arbetet med att anpassa sina kostnader för att
nå ekonomisk balans. För att möta de ökande behoven av
kommunal verksamhet och bl.a. motverka skattehöjningar i
kommuner och landsting har regeringen föreslagit och
aviserat betydande tillskott till kommuner och landsting
för åren 1997-2001.
I propositionen pekar regeringen också på att den sedan
år 1996 disponerar medel för bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting. Dessa medel har
bl.a. fördelats till kommuner med stor andel flyktingar
och för omstruktureringsprojekt samt till kommuner med en
svår ekonomisk situation.
I bilagan Svensk ekonomi till finansplanen (bilaga 2)
redogörs för de bedömningar som regeringen gjort av den
kommunala ekonomin de nämaste åren. Enligt dessa
bedömningar väntas de kommunala skatteinkomsterna bli
högre än vad som förutsågs i vårpropositionen till följd
bl.a. av en ökad sysselsättning och högre löneökningar.
Även statsbidragen ökar till följd av beslutade och
aviserade förstärkningar. Från och med år 1998 beräknas
det finnas utrymme för en ökning av konsumtionsvolymen med
i genomsnitt 1 % per år. Denna ökning medger att antalet
sysselsatta kan öka med i genomsnitt drygt 11 000 personer
per år. Utrymmet för volymökning av konsumtionen bedöms
ungefär lika stort i kommuner och landsting, men fördelar
sig något olika över åren.
Motionerna
I motion Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd) framhåller
motionärerna att kommunsektorns samlade resurser under
senare år kraftigt har urholkats bl.a. genom de successivt
ökande egenavgifterna, genom att kommunsektorns
skatteintäkter påverkats av den dåliga
sysselsättningsutvecklingen i den privata sektorn och
genom de ökade kostnaderna för socialbidrag. Mot denna
bakgrund är det bra att regeringen genom höjda statsbidrag
återställer en del av den reala resursminskning som
hittills skett. Samtidigt pekar motionärerna på att den
kommunala sektorns möjligheter att finansiera angelägen
och nödvändig service dock långt ifrån enbart är avhängig
av statliga bidrag.
Motionärerna understryker att statsbidragen motsvarar
endast en mindre del av de totala kostnaderna. Den
viktigaste enskilda faktorn som påverkar kommunsektorns
finanser är enligt motionärerna
sysselsättningsutvecklingen i övriga sektorer. Fler
sysselsatta betyder fler skattebetalare och därmed ökade
skatteinkomster för kommunerna. Samtidigt minskar också
antalet arbetslösa, vilket medför minskade kostnader för
kommunernas arbetsmarknadsåtaganden. Sambandet mellan
Sveriges företagar- och sysselsättningsklimat och
kommunsektorns framtida resurser kan därför inte nog
betonas, anser motionärerna.
I motionen understryks också att det på många håll finns
en potential att genom strukturförändringar effektivisera
och samordna verksamheter så att resurser kan frigöras och
användas där de bäst behövs. Den offentliga upphandlingen
bör vidare förbättras, den nya informationstekniken
utnyttjas för att minska administrationen och de kommunala
åtagandena på bostadsområdet minska.
I motion So311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) om äldrepolitik
framhålls att välfärden i Sverige har byggts upp av de
kvinnor och män som i dag är pensionärer. Den svenska
välfärdsmodellen bygger på individuella rättigheter och
skyldigheter. Välfärden har finansierats via skattsedeln
och syftat till att fördela resurserna rättvist och att
utjämna levnadsvillkoren för olika grupper i samhället. En
rättvis resursfördelning innebär enligt motionärerna
solidaritet mellan yrkesaktiva och icke yrkesaktiva.
Motionärerna pekar på att två regeringar efter varandra
har betonat vikten av att kärnan i välfärden - barnomsorg,
skola och äldreomsorg - prioriteras före transfereringar,
t.ex. folkpension och ATP. För att kunna göra det har man
hävdat att det är nödvändigt med nedskärningar i t.ex.
socialförsäkringssystemen. Nedskärningar i
socialförsäkringar, barnbidrag och folkpension leder
emellertid till att alltfler hamnar under
socialbidragsnivån. De ökade kostnaderna för socialbidrag
tränger i sin tur ut resurserna till välfärdens kärna, det
blir mindre pengar över till äldreomsorgen. Mot den
anförda bakgrunden ställs i motionen krav på framtida
ekonomiska resurser i kommunerna för att kunna
upprätthålla en god kvalitet i äldreomsorgen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka vad som sägs i propositionen om
att utvecklingen av den kommunala ekonomin är starkt
beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen liksom av
det statsfinansiella läget. De senaste årens kraftiga
sanering av de offentliga finanserna innebär att svensk
ekonomi nu står på stabilare grund jämfört med läget vid
mitten av 1990-talet. Under perioden har en varaktigt låg
inflation och låga räntor etablerats, något som inte minst
befrämjar tillväxten inom den privata sektorn. Efter det
att saneringen nu är genomförd kommer politiken att
fokuseras på att åstadkomma en hög och god tillväxt i den
samlade ekonomin. Samtidigt kan konstateras att
situationen på arbetsmarknaden successivt har förbättrats.
Det är av särskilt stor betydelse för kommunsektorn vars
inkomster till stor del är beroende av hur
sysselsättningen och lönerna utvecklas. En annan positiv
effekt är att kostnaderna i kommunerna för socialbidrag
och arbetsmarknadsåtgärder kan väntas bli mindre.
Genom de åtgärder som vidtagits finns det nu
samhällsekonomiska förutsättningar för en god
inkomstutveckling hos kommuner och landsting, dels genom
att skatteunderlaget växer, dels genom de betydande
tillskotten av statsbidrag som genomförts respektive
planeras. Enligt utskottets uppfattning hade en sådan
utveckling inte varit möjlig med den politik som
Kristdemokraterna förespråkar. Kristdemokraternas
budgetalternativ kännetecknas av utgiftsökningar och
omfattande skattesänkningar vars finansiering är svagt
underbyggda (se 1998/99:FiU1, avsnitt 2.4.3). Med det
anförda avstyrks motion Fi608 (kd) yrkande 1.
Utskottet instämmer med motion So311 (v) angående vikten
av en god kvalitet i äldreomsorgen. Utskottet vill betona
det som sägs i motionen om strävan i samband med
budgetsaneringen att värna de kommunala
kärnverksamheterna. Samtidigt är det givetvis så att de
genomförda nedskärningarna i socialförsäkringarna kan ha
medverkat till att många fått svårigheter att klara sin
försörjning, vilket i sin tur inneburit ökade
socialbidragskostnader för kommunerna. Utskottet vill
understryka att de ökade statsbidragen främst syftar till
att vidmakthålla och förstärka kvaliteten inom
kärnverksamheterna. Genom tillskotten ges kommuner och
landsting möjlighet att behålla och utöka sin personal
inte minst inom äldreomsorgen. Utskottet vill också peka
på att pensionärernas ekonomi kommer att förbättras år
1999 genom att det fulla prisbasbeloppet återställs och
genom att bostadstillägget för de sämst ställda
pensionärerna höjs. Detta har varit möjligt genom
överenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna i samband med utarbetandet av
budgetförslaget för år 1999. Enligt utskottets mening har
det genom den förda politiken och genom den uppgörelse som
träffats skapats goda möjligheter att undan för undan
förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Mot bakgrund av det
anförda är det enligt utskottet inte nödvändigt med ett
särskilt tillkännagivande, varför utskottet avstyrker
motion So311 (v) yrkande 1.
Anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner
Budgetpropositionen
Allmänt
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen
skall anvisa anslag för år 1999 under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner. Utgiftsområdet omfattar
merparten av statens utgifter för bidrag till kommuner och
landsting.
Bidrag lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd
till kommuner och landsting (anslag A 1), dels i form av
ett bidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska
förutsättningar mellan kommuner respektive landsting
(anslag A 3). Utgiftsområdet omfattar också ett bidrag för
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (anslag
A 2) och ett bidrag till Rådet för kommunal redovisning
(anslag A 4). För år 1999 föreslås därutöver ett särskilt
anslag för kompensation till kommuner och landsting för
regleringen av 1997 års skatteinkomster (anslag A 5).
Den totala beräknade utgiftsnivån för utgiftsområdet framgår av
följande sammanställning. Hänsyn har därvid tagits till en
höjning av statsbidragen om 4 000 miljoner kronor för vardera
åren 1999 och 2000 som aviserades i budgetpropositionen för år
1998 samt till det i årets budgetproposition aviserade
ytterligare resurstillskottet till kommuner och landsting med 2
000 miljoner kronor år 2001. Vid beräkningen av utgiftsnivån har
hänsyn vidare tagits till de regleringar som i propositionen
föreslås till följd av finansieringsprincipen och till
överenskommelsen från våren 1998 mellan regeringen och politiska
företrädare för de två kommunförbunden. Slutligen ingår i
utgiftsramen 2 600 miljoner kronor i engångsvis ersättning till
kommuners och landstings skatteinkomster för år 1997.
Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
----------------------------------------------------
Utfall Anslag1 Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
1997 anslag anslag anslag
1998 prognos
1999 2000 2001
1998
----------------------------------------------------
87 330 97 319 96 829 103 565 105 087 107 267
----------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1998 i den ekonomiska
vårpropositionen.
Anslagen för år 1999
Till anslaget A 1 Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting föreslås riksdagen
anvisa ett ramanslag uppgående till 78 680
miljoner kronor. Syftet med bidraget är att
utgöra ett allmänt finansiellt stöd till
verksamhet i kommuner och landsting. Bidraget
skall dessutom vara ett instrument för att
genomföra ekonomiska regleringar mellan
staten och kommuner respektive landsting.
Anslaget fördelas i relation till kommunens
eller landstingets invånarantal. En mindre
del av bidraget fördelas utifrån
åldersbaserade kriterier.
I enlighet med vad som angavs i den
ekonomiska vårpropositionen föreslår
regeringen att de generella statsbidragen
till kommuner och landsting för år 1999 höjs
med 4 000 miljoner kronor. För att möta de
ökande behoven inom skolan och äldreomsorgen
till följd av demografiska förändringar
föreslår regeringen att 50 % av det extra
tillskottet till kommunerna för år 1999
fördelas efter åldersrelaterade kriterier.
I propositionen redovisas även de regleringar
och andra förändringar som enligt regeringens
förslag skall påverka nivån på statsbidraget.
Det gäller bl.a. kompensation fr.o.m. år 1997
till kommuner respektive landsting för
ansvaret avseende pensioner och andra
trygghetsförmåner till lärare m.fl.,
effekterna fr.o.m. år 1998 av att
sjukvårdshuvudmännen tagit över
kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar vid
inkontinens samt effekterna av att kommunerna
fr.o.m. år 1999 får det primära ansvaret för
unga lagöverträdare. Regeringen föreslår
också att en reglering görs eftersom de
kommunala skatteinkomsterna beräknas öka
drygt 1 000 miljoner kronor till följd av att
det reducerade basbelopp som används vid
beräkningen av pensioner höjs. I enlighet med
den överenskommelse som slutits mellan
regeringen och de två kommunförbunden
föreslås det generella statsbidraget sänkas i
motsvarande mån. (För en närmare redovisning
av de ekonomiska regleringarna, se
budgetpropositionen, utgiftsområde 25 avsnitt
3.4).
Till anslag A 2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting
föreslår regeringen att riksdagen skall
anvisa ett reservationsanslag på 1 014
miljoner kronor. Syftet med anslaget är att
kunna utgöra stöd till kommuner och landsting
som på grund av speciella omständigheter kan
hamna i en särskilt svår ekonomisk situation.
Regeringen anser att en stor del av medlen
bör användas för stöd till kommuner med
övermäktiga åtaganden för boendet. Den
nyligen inrättade bostadsdelegationens
förvaltningskostnader skall finansieras under
detta anslag.
Till anslag A 3 Utjämningsbidrag till
kommuner och landsting föreslår regeringen
att riksdagen skall anvisa ett obetecknat
anslag på 21 270 miljoner kronor. Syftet med
det statliga utjämningsbidraget är att
åstadkomma likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för kommuner respektive
landsting. Bidraget utjämnar såväl skillnader
i skattekraft som strukturella
kostnadsskillnader mellan kommuner respektive
landsting. Bidraget lämnas till kommuner
respektive landsting med en skattekraft lägre
än genomsnittet för riket och till kommuner
respektive landsting med ogynnsam
kostnadsstruktur.
Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar
summan av samtliga bidrag som kommuner och
landsting får i både inkomst- och
kostnadsutjämningen. Bidraget motsvaras av
avgifter på statsbudgetens inkomstsida från
kommuner och landsting med en mera gynnsam
inkomst- och kostnadsstruktur. Inkomst- och
kostnadsutjämningen är statsfinansiellt
neutral, eftersom summan av bidrag och
avgifter är lika stora.
Till anslag A 4 Bidrag till Rådet för
kommunal redovisning föreslår regeringen att
riksdagen skall anvisa ett obetecknat anslag
på 700 000 kr. Syftet med bidraget är att
vara ett ekonomiskt stöd till Rådet för
kommunal redovisning, som är en ideell
förening för normbildning i
redovisningsfrågor för kommuner och
landsting. Medlemmar i rådet är staten,
Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet.
Till anslag A 5 Bidrag till kommuners och
landstings skatteinkomster år 1997 föreslår
regeringen att riksdagen skall anvisa ett
obetecknat anslag på 2 600 miljoner kronor.
Regeringen beslutade den 24 oktober 1996 om
uppräkningsfaktorer för beräkningar av 1997
års preliminära skatteinkomster. I samband
med detta gjordes en utfästelse om att
kommuner och landsting skulle få ekonomisk
kompensation om det skulle visa sig att de
slutliga skatteinkomsterna understiger de
preliminärt utbetalade. Kompensationen skulle
dock maximalt uppgå till 2 600 miljoner
kronor för kommuner och landsting
tillsammans.
Motionerna
I motion Fi208 av Carl Bildt m.fl. (m)
framhåller motionärerna att det är
skatteintäkterna som är basen för den
kommunala ekonomin. Tre fjärdedelar av de
kommunala inkomsterna utgörs av
skatteintäkter. Eftersom löneinkomsterna
svarar för huvuddelen av skatteunderlaget
ökar de kommunala skatteinkomsterna om den
svenska ekonomin växer och detta utan att
skattesatsen behöver höjas. Om den ekonomiska
tillväxten är god skapas successivt ett
utrymme för skattesänkningar.
I motionen hävdas att den ekonomiska politik
som Moderata samlingspartiet förordar ger
förutsättningar för ett snabbare växande
skatteunderlag. Som en följd av att fler
arbetstillfällen skapas ute i företagen
kommer kommunernas kostnader för socialbidrag
och arbetsmarknadsåtgärder att sjunka. Genom
en kombination av att den kommunala
verksamheten renodlas och effektiviseras, att
tidigare tillskott till statsbidraget
utnyttjas och ekonomin utvecklas skapas
utrymme för att sänka den kommunala
utdebiteringen samtidigt som kvaliteten på
kommunal service säkras. Ett genomförande av
partiets politik skulle enligt motionen redan
för år 1999 innebära en bättre
kommunalekonomisk utveckling med 2,7
miljarder kronor genom främst minskade
kostnader för socialbidrag och lägre
kommunala utgifter på grund av snabbare
produktivitetsutveckling.
Motionärerna understryker att de står bakom
finansieringsprincipen. Den innebär enligt
motionen att kommunernas ekonomiska ställning
inte skall förändras genom statliga beslut.
Skattesänkningar som påverkar det kommunala
skatteunderlaget och ökade kostnader genom
statliga beslut skall således kompenseras
fullt ut. Enligt motionen lämnas därför full
kompensation för förslagen om grundavdrag för
barn vid den kommunala beskattningen, för den
särskilda skattesänkningen för
arbetsinkomster vid den kommunala
beskattningen och för andra skatteförslag. På
motsvarande sätt får kommunerna överföra de
minskade kostnaderna till följd av
ytterligare en karensdag i sjukförsäkringen
till staten. Den sammantagna effekten av de
moderata förslagen innebär en ökning av ramen
för utgiftsområde 25 med sammanlagt 21 364
miljoner kronor för år 1999. För kommunerna
innebär detta dock ingen ökning av de reala
resurserna.
Av motionen framgår också att motionärerna
godtar regeringens förslag i
budgetpropositionen att de 200 kronor som
alla skattskyldiga med förvärvsinkomst
betalar i fast statlig inkomstskatt för år
1999 engångsvis skall tillföras
kommunsektorn. Syftet med åtgärden är att
kompensera kommunsektorn för bl.a. de
utgifter som Arbetsdomstolens dom i det s.k.
Törlingfallet om det kommunala
pensionsavtalet föranleder.
I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c)
slås fast att Centerpartiet anser att
kommunerna bör tillföras ytterligare medel
enligt generella regler för möjlighet till
ökade satsningar på vård, omsorg och skola.
Det bör dock inte ske i enlighet med
regeringens förslag. Motionärerna avvisar
därför förslaget att det fasta beloppet vid
beskattning av förvärvsinkomster skall
tillfalla kommunerna. I stället vill
Centerpartiet kompensera kommunerna med 1 300
miljoner kronor i ökat anslag till det
generella statsbidraget.
Motionärerna anser också att de av
regeringen föreslagna 150 miljoner kronorna
år 1999 för ombyggnad av äldrebostäder bör
ingå i det generella statsbidraget som därmed
totalt bör öka med 1 450 miljoner kronor i
förhållande till propositionens förslag.
I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås att anslagen inom utgiftsområde 25
skall minskas med sammanlagt 1 614 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Minskningen skall dels göras på
anslag A 1 Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting med 800 miljoner
kronor, dels på anslag A 2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting med 814 miljoner kronor.
I motion Fi606 av Lars Leijonborg och Camilla
Dahlin-Andersson (fp) ställs krav på
specialdestinering av de tillkommande
statsbidragen. Motionärerna pekar på riskerna
för att de nya resurserna kommer att hamna i
andra sektorer än kommunernas
kärnverksamheter, t.ex. för driftsbidrag till
underskottsbolag eller till nya äventyrsbad.
Kartläggningar som har gjorts visar också att
pengarna ofta används till annat. För att
tillförsäkra medborgarna att de nya pengarna
verkligen används till kärnverksamheterna
förordar motionärerna att pengarna skall
"öronmärkas". Motionärerna anser inte att
regeringens krav på utökade redovisningar och
uppföljningar ger tillräckliga garantier.
I motion Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd)
framhåller motionärerna att verksamheterna
inom kommunsektorn på längre sikt endast kan
tryggas genom en stark
sysselsättningsutveckling i kombination med
fortsatta strukturreformer. På kort sikt är
det däremot motiverat med ökade resurser från
statligt håll så att de människor som nu
behöver och har rätt till fungerande service
kan få det. Mot denna bakgrund anser
Kristdemokraterna att ett nettotillskott på 1
miljard kronor för år 1999 utöver regeringens
förslag är motiverat.
Motionärerna understryker också att
kommunsektorn samtidigt påverkas av en rad
förändringar som Kristdemokraterna vill göra
på olika områden. Införandet av en andra
karensdag i sjukförsäkringen skulle enligt
motionen t.ex. minska de kommunala
kostnaderna med 300 miljoner kronor. Ett
återinförande av vårdnadsbidraget skulle
vidare innebära positiva kommunalekonomiska
konsekvenser liksom de höjda
pensionstillskotten. De sammantagna
förbättringarna för kommuner och landsting av
de kristdemokratiska förslagen beräknas i
motionen till 2 235 miljoner kronor för år
1999. I motionen förordas att dessa effekter
neutraliseras genom att motsvarande avdrag
görs från de generella statsbidragen. Totalt
innebär detta att anslag A 1 Generella
statsbidrag till kommuner och landsting bör
minska med 1 235 miljoner kronor i
förhållande till propositionens förslag.
Propositionens och motionernas förslag till anslag
inom utgiftsområde 25 framgår av följande tabell:
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Belopp i miljoner kronor
-----------------------------------------------------------------------
Oppositionspartiernas
förslag i förhållande till
regeringens förslag
-----------------------------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens (m) (kd) (c) (fp)
typ förslag
-----------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
A 1 Generellt statsbidrag (ram) 78 680,0 +21 -1 +1 -
till kom- 364,0 235,0 450,0 800,0
muner och landsting
-----------------------------------------------------------------------
A 2 Bidrag till särskilda (res.) 1 014,0 -
insatser i 814,0
vissa kommuner och
landsting
-----------------------------------------------------------------------
A 3 Statligt (obet.) 21 270,0
utjämningsbidrag till
kommuner och
landsting
-----------------------------------------------------------------------
A 4 Bidrag till Rådet för(obet.) 0,7
kom-
munal redovisning
-----------------------------------------------------------------------
A 5 Bidrag till kommuners(obet.) 2 600,0
och
landstings
skatteinkomster 1997
-----------------------------------------------------------------------
Summa
för 103 564,7 +21 -1 +1 -1
utgiftsområdet 364,0 235,0 450,0 614,0
-----------------------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande
På närmast föregående sidor har regeringens
förslag till medelsanvisning för anslagen inom
utgiftsområde 25 samt anslutande motionsförslag
redovisats. Utskottet övergår nu till att redovisa
sin samlade syn på anslagsfördelningen.
Ramen för utgiftsområdet
Riksdagen har efter förslag av utskottet i
betänkande 1998/99:FiU1 beslutat om ramar för
utgiftsområden och om beräkningen av statens
inkomster för budgetåret 1999. Ramen för
utgiftsområde 25 har därvid lagts fast till
103 565 miljoner kronor. Utskottet har därvid
ställt sig bakom den samhällsekonomiska bedömning
av det finansiella utrymmet för kommunsektorn som
regeringen har gjort i budgetpropositionen.
Utskottet noterade i samband därmed att den
allmänna ekonomiska utvecklingen och saneringen av
de offentliga finanserna skapat förutsättningar
för betydande höjningar av statsbidragen till
kommuner och landsting. Beslutade och aviserade
höjningar innebär att statsbidragsnivån successivt
kan höjas med 22 000 miljoner kronor mellan åren
1996 och 2001. Utskottet konstaterade också med
anledning av partiernas alternativa förslag till
ramar att det finns en hög grad av samstämmighet i
synen på betydelsen av de centrala verksamheter
som kommuner och landsting bedriver liksom till
behovet av att ge kommunsektorn goda
utvecklingsbetingelser. Utskottet ansåg i likhet
med vad som anges i propositionen att tillskotten
förutom att göra det möjligt att behålla
kvaliteten i kärnverksamheterna också kan
underlätta för kommuner och landsting att möta de
ökande behoven av kommunal service.
Vissa effekter av den tillfälliga överföringen av
ytterligare skattemedel till kommuner och
landsting i samband med indelningsändringar
För att utrymmet för skola, vård och omsorg inte
skall minskas som en följd av bl.a.
Arbetsdomstolens dom om det kommunala
pensionsavtalet föreslår regeringen i
budgetpropositionen att kommuner och landsting år
1999 tillförs 1 300 miljoner kronor genom att den
statliga skatt om 200 kr som utgår på fysiska
personers förvärvsinkomster skall utgöra kommunal
inkomstskatt. Utskottet behandlade förslaget i
sitt ovan nämnda betänkande om utgiftsramar och
inkomster (1998/99:FiU1). Enligt lagen skall 66,5
% av medlen utgöra skatt till kommun och 33,5 %
skall utgöra skatt till landsting. Medlen kommer
att betalas ut i januari 1999 i samband med de
reguljära utbetalningarna av kommunalskattemedel
med utgångspunkt från den indelning i kommuner och
landsting som råder vid ingången av år 1999.
På grund av att Göteborgs och Malmö kommuner
fr.o.m. år 1999 överlåter sina landstingsuppgifter
till landstingen i Västra Götalands län respektive
Skåne län kommer de två kommunerna inte att få del
av de medel som avser kompensation för retroaktiva
pensionsutbetalningar för dessa verksamhetsgrenar.
På motsvarande sätt kommer de aktuella landstingen
att bli överkompenserade. Utskottet utgår från att
dessa icke förutsedda effekter kommer att åtgärdas
genom överenskommelser mellan berörda kommuner och
landsting. Utskottet har erfarit att regeringen
noga följer frågan.
Anslagen inom utgiftsområdet
Oppositionspartierna har i motioner redovisat sina
alternativa förslag till anslag inom
utgiftsområdet.
Centerpartiet förespråkar i motion Fi210 ökade
satsningar på kommunsektorn. Samtidigt understryks
att det stora arbetet redan är gjort fram till
våren 1998 genom de tillskott på sammanlagt 20
miljarder kronor till kommunerna som Centerpartiet
bidrog till att få fram. Utskottet kan för sin del
konstatera att Centerpartiets förslag för år 1999
reellt sett ligger på samma nivå som
budgetpropositionens förslag men att partiet valt
att kompensera kommunerna för den s.k.
Törlingdomen med ett höjt generellt statsbidrag.
Utskottet ställer sig bakom förslaget i
budgetpropositionen och avstyrker motion Fi210 (c)
yrkande 25. Utskottet kan också notera att
Centerpartiets samlade förslag till utgifter inom
utgiftsområdet överskrider den av riksdagen
fastställda ramen.
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi211
reduceringar i förhållande till regeringens
förslag på vardera ca 800 miljoner kronor på
anslagen till generellt statsbidrag (A 1)
respektive till särskilda insatser (A 2). Enligt
motion Fi606 har motiven för anslaget till
särskilda insatser förskjutits över åren.
Folkpartiet motsätter sig att medlen alltmer
kommit att användas för att ge bidrag till
kommuner som misskött sina bolagsaffärer och inte
förmår ansvara för detta. Utskottet delar för sin
del de överväganden som gjorts i propositionen om
nivån på här aktuella anslag. Utskottet vill också
peka på att riksdagen våren 1998 i samband med
ställningstagandet till den bostadspolitiska
propositionen beslutat hur frågan om stöd till
kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet
skall hanteras (prop. 1997/98:119, bet.
1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306).
Utskottet delar inte heller det som sägs i motion
Fi606 (fp) om specialdestinering av tillkommande
statsbidrag. Det nuvarande statsbidragssystemet
bygger på den grundläggande tanken att det är
kommunernas uppgift att göra lokala prioriteringar
med utgångspunkt från det ansvar som
speciallagstiftningen anger för skolan m.fl.
kärnverksamheter med beaktande av det tillgängliga
resursutrymmet. Syftet med ett generellt system är
inte minst att främja det kommunala
självbestämmandet och anpassningen av den
kommunala verksamheten till lokala behov.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
Folkpartiet var en av de varmaste förespråkarna
för ett nytt generellt statsbidragssystem fr.o.m.
år 1993 och avskaffandet av flertalet
specialdestinerade statsbidrag. Utskottet
avstyrker motionerna Fi211 (fp) yrkande 8 och
Fi606 (fp) yrkande 1.
Kristdemokraterna tillgodoräknar sig i sin motion
Fi608 positiva kommunalekonomiska effekter i form
av minskade kommunala kostnader och ökade
kommunala skatteintäkter av sina olika förslag
till regeländringar. Redan år 1999 väntas
effekterna för kommunsektorn av Kristdemokraternas
politik förbättra de kommunala finanserna med
drygt 2,2 miljarder kronor. Utskottet vill erinra
om att flertalet av de förslag till förändringar
som det alternativa förslaget bygger på, t.ex.
införandet av ett vårdnadsbidrag och en andra
karensdag, redan tidigare avvisats av riksdagen. I
motionen hävdas att kommunsektorn med
Kristdemokraternas förslag får ett nettotillskott
år 1999 på 1 miljard kronor. Utskottet har
tidigare i betänkandet framhållit att kommuner och
landsting inte minst genom förbättrade
samhällsekonomiska förutsättningar till följd av
en framgångsrik budgetsanering kunnat tillföras
ett betydande resurstillskott. Utskottet anser att
kommuner och landsting med en kristdemokratisk
politik haft betydligt sämre möjligheter att
tillgodose de ökande behoven av inte minst vård
och omsorg. Utskottet avstyrker motion Fi608
yrkandena 2 och 3.
Moderata samlingspartiets kommunalekonomiska
alternativ framgår av motion Fi208. Redan i
samband med sin behandling i betänkandet
1998/99:FiU1 av ramen för utgiftsområde 25 pekade
utskottet på att Moderata samlingspartiet i sitt
senaste budgetalternativ gjort väsentliga
jämkningar i sitt sätt att redovisa konsekvenserna
på statsbudgeten av sina förslag för
kommunsektorn. Enligt det nu aktuella förslaget
förutsätts således kommuner och landsting
kompenseras för skattesänkningar som påverkar det
kommunala skatteunderlaget. För år 1999 handlar
det om ca 24 miljarder kronor, vilket i sin tur
får genomslag i form av en utvidgning för
utgiftsområde 25 med över 21 miljarder kronor.
Utskottet noterar att Moderaterna med bred
marginal överskrider den av riksdagen nyligen
fastställda ramen för utgiftsområde 25.
I motionen hänvisas till att Moderata
samlingspartiet står bakom den s.k.
finansieringsprincipen, som enligt motionärerna
innebär att kommunernas ekonomiska ställning inte
skall förändras genom statliga beslut. Utskottet
vill i sammanhanget emellertid understryka att
finansieringsprincipen, som tillämpas sedan år
1993, innebär att staten och kommunsektorn skall
göra en inbördes reglering när staten fattar
beslut om ändrade regler för kommunernas och
landstingens verksamheter. Principen omfattar
däremot inte beslut som inriktar sig på annat än
den kommunala verksamheten, även om de får
indirekta följder för kommunsektorn. Det kan t.ex.
gälla åtgärder som påverkar det kommunala
skatteunderlaget. Utskottet konstaterar samtidigt
att det är tillfredsställande att Moderaterna vill
kompensera kommuner och landsting för effekterna
av sina skatteförslag. Detta innebär dock inte att
kommunerna reellt sett får ökade resurser.
Förutom förändringar av statsbidragen till följd
av kompensation för förändrat skatteunderlag
påverkas statsbidragsnivån för år 1999 i det
moderata förslaget av kommunalekonomiska effekter
av en ändrad ekonomisk politik. Således hävdas i
motionen att en mer tillväxtorienterad politik
enligt moderat modell skulle skapa ett ökat
kommunalekonomiskt utrymme år 1999 på 2,7
miljarder kronor. Enligt utskottets mening skulle
de mycket omfattande skattesänkningar som föreslås
i motion Fi208 (m) leda till fördelningpolitiska
konsekvenser som är helt oacceptabla. Samtidigt är
riskerna stora för att Sverige ånyo kommer i ett
läge med instabila statsfinanser med negativa
effekter för både företagsklimatet och för den
ekonomiska tillväxten. Utskottet kan för sin del
inte ställa sig bakom en sådan politik. Utskottet
avstyrker motion Fi208 (m) yrkande 15.
Med vad utskottet här anfört tillstyrks
sammanfattningsvis förslaget till medelsanvisning
i propositionen och avstyrks motionerna Fi208 (m)
yrkande 15, Fi210 (c) yrkande 25, Fi211 (fp)
yrkande 8, Fi606 (fp) yrkande 1 samt Fi608 (kd)
yrkandena 2 och 3.
Beräkning av generellt statsbidrag vid
ändring i rikets indelning i kommuner och
landsting
Budgetpropositionen
Enligt regeringen bör det generella statsbidraget
i samband med ändringar i rikets indelning i
kommuner och landsting beräknas på grundval av den
indelning som gäller vid bidragsårets ingång.
Motsvarande gäller redan i dag vid beräkningen av
utjämningsbidrag och utjämningsavgift. Lagen
(1995:
1514) om generellt statsbidrag bör därför
kompletteras med en bestämmelse så att
indelningsändringar behandlas på motsvarande sätt
som när det gäller utjämningsbidrag och
utjämningsavgift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att förslaget har beretts i
samråd med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Utskottet tillstyrker
lagförslaget.
Villkoren för statsbidrag till kommuner
Motionen
I motion Fi611 av Håkan Juholt m.fl. (s) uttalas
att riksdag och regering under de senaste åren på
ett effektivt sätt i praktiken omöjliggjort för
kommunerna att genomföra skattehöjningar. Det sker
genom den lag som innebär att om en kommun eller
ett landsting höjer skatten så minskas det
generella statsbidraget med ett belopp som
motsvarar hälften av den ökning som följer av
skattehöjningen.
Motionärerna understryker att de
statsbidragshöjningar som genomförts sedan år 1996
är avsedda för skola, vård och omsorg och innebär
en förstärkning av den kommunala ekonomin och
därmed en ökad välfärd för invånarna. För de
flesta kommuner har de ökade statsbidragen varit
av stor betydelse. Motionärerna menar dock att de
aviserade skattesänkningarna i Stockholms kommun
tyder på att den nya borgerliga majoriteten anser
att det redan finns tillräckligt med resurser för
skola, vård och omsorg och att man därför kan
minska kommunens inkomster på detta sätt.
Enligt motionärernas uppfattning borde det finnas
samma tydliga samband mellan skattesänkningar och
statsbidrag som mellan skattehöjningar och
statsbidrag. Kommuner som anser att de befintliga
resurserna är tillräckliga för att säkerställa en
god kvalitet bör på motsvarande sätt förlora
statsbidrag. Dessa medel kan i stället överföras
till kommuner som har problem med att få
resurserna att räcka. I motionen ställs krav på
att regeringen bör återkomma med förslag till
åtgärder som jämställer villkoren för statsbidrag
mellan kommuner som beslutar att höja respektive
sänka skatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att bestämmelserna om
minskning i särskilda fall av det generella
statsbidraget skall ses i sammanhang med
saneringen av de offentliga finanserna. För att
förbättra kontrollen över utgiftsutvecklingen har
riksdagen fr.o.m. år 1997 fastställt ett tak för
de offentliga utgifterna. Utgiftstaket för
kommuner och landsting har getts en annan innebörd
eftersom staten inte direkt kan styra de kommunala
utgifterna. Målet om utgiftsbegränsning för
kommunsektorn kan i stället uppnås genom vissa
restriktioner för inkomstutvecklingen, främst vad
avser skattemedel och statsbidrag. Med hjälp av
sådana restriktioner i kombination med det
lagstadgade balanskravet från år 2000 kan
statsmakterna uppnå att utvecklingen av de
kommunala utgifterna begränsas till en nivå som är
långsiktigt samhällsekonomiskt hållbar. Syftet med
lagen är främst att undvika att grunden för det
offentliga utgiftstaket rycks undan genom att
kommuner och landsting höjer skatten. Lagen utgör
därmed en del i strävandena att åstadkomma
stabilitet i de offentliga finanserna.
Utskottet kan således konstatera att motiven till
den här aktuella lagstiftningen i första hand är
av samhällsekonomisk karaktär. I samband med
lagens införande konstaterade utskottet (bet.
1996/97:FiU6 s. 5) att den konstruktion som valts
som spärr mot höjningar av den kommunala
utdebiteringen var en lämplig avvägning mellan
kraven på samhällsekonomisk balans och kraven på
kommunal självstyrelse. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Fi611 (s).
Villkoren för statsbidrag i samband med
indelningsändringar
Motionen
I motion Fi612 av Märta Johansson (s) framhålls
att ansvaret för hemsjukvården kommer att
överföras från Bohuslandstinget till kommunerna i
samband med bildandet av det nya landstinget i
Västra Götalands län. Detta innebär enligt
motionären ökade kostnader för kommunerna i norra
Bohuslän. Motionären konstaterar samtidigt att
kommunerna i Västra Götalands län i samband med
bildandet av det nya länet fått lagstöd för att
jämna ut kostnaderna mellan kommunerna till följd
av verksamhetsöverföringar. Lagen innebär dock
inte någon skyldighet att lämna bidrag utan är
helt frivillig. I den mån som den mellankommunala
utjämningen inte medger en lösning av
kostnadsskillnaderna mellan berörda kommuner bör
enligt motionären möjligheter ges till enskilda
kommuner i Bohuslän att öka utdebiteringen inom
ramen för oförändrat skatteuttag utan att staten
kräver in hälften av intäktsökningen.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av motionen får kommunerna i Västra
Götalands län lämna bidrag till varandra om det
behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna
till följd av att kommunerna vid
verksamhetsöverföringar mellan kommuner och
landsting har olika kostnader för den verksamhet
som överlåts. Det sker med stöd av lagen
(1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna
i Skåne län och Västra Götalands län att lämna
bidrag till annan kommun.
Utskottet vill peka på att regeringen den 12
november 1998 fattat beslut med anledning av
framställningar från ett antal kommuner i Bohuslän
om undantag från lagen (1996:1061) om minskning i
särskilda fall av det generella statsbidraget till
kommuner och landsting 1997-1999. Regeringen har
därvid inte funnit skäl att föreslå riksdagen en
sådan ändring i lagen som föreslagits av
kommunerna. Regeringen anger också att kommunerna
genom den särskilda lagstiftningen för Skåne län
och Västra Götalands län har möjlighet att lämna
bidrag för att jämna ut kostnadsskillnaderna.
Regeringen har dessutom utsett en förhandlare som
skall bistå landstinget och kommunerna i arbetet
med att träffa en överenskommelse om ekonomisk
reglering med anledning av den ändrade indelningen
i Västra Götalands län. Med vad utskottet här
anfört avstyrks motion Fi612 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utvecklingen inom
kommunsektorn
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi608 yrkande 1
och 1998/99:So311 yrkande 1,
res. 1 (kd)
res. 2 (m) - motiv.
2. beträffande anslagen inom
utgiftsområde 25 budgetåret 1999
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 25 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Fi208 (m) yrkande 15,
1998/99:Fi210 (c) yrkande 25, 1998/99:Fi211
(fp) yrkande 8 i denna del, 1998/99:Fi606
yrkande 1 samt 1998/99:Fi608 yrkandena 2 och 3
för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
enligt utskottets förslag i appendix till
hemställan,
3. beträffande beräkning av generellt
statsbidrag vid ändring i rikets indelning i
kommuner och landsting
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 25 yrkande 1 antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1514) om generellt statsbidrag till
kommuner och landsting,
4. beträffande villkoren för statsbidrag
till kommuner
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi611,
5. beträffande villkoren för statsbidrag
i samband med indelningsändringar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi612.
Stockholm den 3 december 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Sven-Erik Österberg (s),
Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Peter Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén
(m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström (v) och
Camilla Dahlin-Andersson (fp).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna har avgivit särskilda yttranden.
---------------------------------------------------------
A Bidrag och ersättning till kommuner och
landsting
---------------------------------------------------------
1 Generellt statsbidrag till kommuner och 78 680 000
landsting (ram)
---------------------------------------------------------
2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting (res.)
1 014 000
---------------------------------------------------------
3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner 21 270 000
och landsting (obet.)
---------------------------------------------------------
4 Bidrag till Rådet för kommunal 700
redovisning (obet.)
---------------------------------------------------------
5 Bidrag till kommuners och landstings
skatteinkomster år 1997 (obet.)
2 600 000
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 103 564 700
---------------------------------------------------------
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet
Utvecklingen inom kommunsektorn bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill understryka betydelsen av att
kommunsektorns långsiktiga resursbehov tryggas.
Samtidigt kan utskottet konstatera att sektorns samlade
resurser kraftigt har skurits ner under den
socialdemokratiska regeringsperioden, inte minst till
följd av de successivt ökande egenavgifterna. Under
nästa år kommer de avdragsgilla egenavgifterna att dra
undan kommunala skatteintäkter på i storleksordningen 18
miljarder kronor.
Det finns vidare ett nära samband mellan kommunsektorns
skatteinkomster och sysselsättningsutvecklingen inom den
privata sektorn. Den ensidiga inriktningen på
budgetsanering och de begränade insatserna för att
förbättra företagsklimatet och landets långsiktiga
tillväxtförutsättningar har inneburit att
sysselsättningen utvecklats ogynnsamt och hittills i år
är lägre än under samma period år 1995. Enligt
utskottets mening är sysselsättningsutvecklingen den
viktigaste enskilda faktorn som kan säkra kommunsektorns
finanser sett i ett längre perspektiv. Fler sysselsatta
betyder fler skattebetalare och därmed ökade
skatteinkomster men också färre arbetslösa och därmed
färre personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Andra viktiga frågor för kommunsektorn långsiktiga
utveckling är ett fortsatt arbete med att effektivisera
och samordna verksamheter för att därigenom frigöra
resurser, en förbättring av upphandlingen liksom en
större användning av privata entreprenörer samt ett
bättre utnyttjande av den nya informationstekniken för
att minska administrationen.
Utskottet tillstyrker därmed motion Fi608 (kd) yrkande
1 och avstyrker motion So311 (v) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande utvecklingen inom kommunsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi608
yrkande 1 och med avslag på motion
1998/99:So311 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utvecklingen inom kommunsektorn (mom. 1,
motiveringen) (m)
Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och
Anna Åkerhielm (alla m) anser att utskottets
ställningstagande i avsnittet Utvecklingen inom
kommunsektorn bort ha följande lydelse:
Utskottet delar det som står i motion Fi208 (m) om att
ansvaret för de brister som uppmärksammats inom de
kommunala kärnverksamheterna främst måste bäras av
Socialdemokraterna. Förutom regeringsansvaret har man
under den förra mandatperioden haft makten i cirka 200
kommuner och i samtliga landsting utom ett. Partiet och
dess företrädare har inte förmått att prioritera inom
ramen för de stora resurser som finns i den kommunala
sektorn. Man har inte heller lyckats utnyttja resurserna
tillräckligt effektivt. Följden har blivit att de
svenska medborgarna betalar världens högsta skatter men
inte får världens bästa välfärd.
Enligt utskottet är den förda poltiken kortsynt. I
stället för att förbättra förutsättningarna för
kommunerna genom tillväxt av skatteunderlaget,
effektivitetsarbete och prioritering av
kärnverksamheterna tror man sig lösa problemen genom
ytterligare statsbidrag. Dessutom försvåras en
långsiktig kommunal politik genom att staten ständigt
ändrar kommunernas förutsättningar. Den nödvändiga
förändringen av gamla strukturer i kommunsektorn hindras
genom regeringens politik. Därigenom finns risker för
att den primära verksamheten hotas eller trängs ut.
Regeringens metod att undvika kraven på förnyelse
motverkar också den utveckling som är nödvändig för en
god och stabil kommunal ekonomi, nämligen en tillväxt i
skattebasen genom fler och nya jobb.
Utskottet menar att den kommunala sektorns stora
omfattning - den samlade kommunsektorns inkomster
beräknas år 1999 uppgå till 463 miljarder kronor -
understryker betydelsen av att pengarna används väl.
Grunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna,
dvs. den andel av medborgarnas inkomster man tar i
anspråk. Detta framstår klart eftersom ca 67 % av
inkomsterna utgörs av skatteinkomster medan
statsbidragen utgör ca 20 % och avgifterna ca 13 %.
Enligt utskottets uppfattning är därför det bästa
sättet att stärka den kommunala ekonomin och skapa
utrymme för god service och lägre skatter att se till
att skattebetalarna blir fler. En ökning av
arbetsinkomsterna med 1 % årligen i tre år innebär
förbättrade skatteintäkter med ca 10 miljarder kronor.
Kommunernas ekonomiska problem löses således främst
genom en politik som leder till att fler jobb växer fram
i företagen. Genom en sådan utveckling underlättas
finansieringen av kärnuppgifterna samtidigt som utrymmet
för skattesänkningar ökar.
Utskottet kan mot den här tecknade
bakgrunden inte ställa sig bakom vad
som i motionerna Fi608 (kd) och So311
(v) sägs om utvecklingen inom
kommunsektorn. Utskottet avstyrker
således motionerna Fi608 (kd) yrkande
1 och So311 (v) yrkande 1.
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret
1999 (mom. 2) (m)
Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och
Anna Åkerhielm (alla m) anför:
I riksdagen finns en majoritet bestående
Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister
för förslagen i budgetpropositionen (prop. 1998/99:1)
beträffande ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster
avseende år 1999 i den statliga budgeten. Samma
majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000 och
2001.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inrikting av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag
syftar till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige.
Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka
samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större
ekonomisk sjävständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar
för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de
uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom besluten den 2
december valt en annan inriktning av politiken, deltar
vi inte i detaljbesluten.
I detta yttrande redovisar vi våra synpunkter på
utgiftsområde 25. Samtidigt vill vi understryka det som
sägs i vår reservation till detta betänkande under
moment 1 om utvecklingen inom kommunsektorn. Genom den
ekonomiska politik som Moderata samlingspartiet
redovisat i motion Fi208 skapas förutsättningar för ett
snabbt växande skatteunderlag. I nedanstående
sammanställning visas hur en förbättring av
skatteunderlag och produktivitetsutveckling med en
procent årligen från år 1999 i kombination med minskade
kostnader skulle förbättra den kommunala ekonomin. Med
tanke på att den omläggning av politiken som vi föreslår
inte skulle träda i kraft förrän kring årsskiftet har vi
inte beräknat någon ökning av skatteunderlaget för år
1999 utan enbart en produktivitetsförbättring på en halv
procent.
Kommunalekonomiska effekter av en bättre ekonomisk utveckling
Miljarder kronor
-----------------------------------------------------------
1999 2000 2001
-----------------------------------------------------------
Ökade skatteintäkter för 0 3,0 6,3
kommunsektorn vid snabbare ökning av
skatteunderlaget
-----------------------------------------------------------
Minskade kostnader för socialbidrag 1,0 2,5 4,0
-----------------------------------------------------------
Minskade kostnader för - 1,0 2,0
arbetsmarknadsåtgärder
-----------------------------------------------------------
Lägre utgifter för kommunsektorn vid 1,7 5,4 9,3
snabbare produktivitetstillväxt
-----------------------------------------------------------
Förbättring av den kommunala ekonomin 2,7 11,9 21,6
-----------------------------------------------------------
Genom en kombination av att den kommunala verksamheten renodlas
och effektiviseras, att tidigare tillskott till statsbidraget
utnyttjas och ekonomin utvecklas starkare skapas utrymme för
att sänka den kommunala utdebiteringen samtidigt som kvaliteten
på kommunal service säkras. I vissa kommuner kommer
skattesänkningar att kunna genomföras på kort sikt. Men i andra
kommuner får det betraktas som en bedrift att den kommunala
servicen kan upprätthållas med nuvarande skattesats, främst
till följd av det grundlagsstridiga skatteutjämningssystemet.
För att möjliggöra sänkt kommunalskatt i hela landet föreslår
vi att staten övertar kostnader som åvilar kommunerna. Vi
föreslår i annat sammanhang att en nationell skolpeng införs.
Innebörden av förslaget är att staten övertar
finansieringsansvaret för grundskolan år 2000, då motsvarande
10 miljarder kronor tillförs kommunsektorn. År 2001 tillförs
20 miljarder kronor. Kommunerna svarar för mellanskillnaden
intill det att staten genom fortsatta besparingar kan
finansiera grundskolan helt. Kommunerna avlastas därmed
kostnader för grundskolan som år 2000 motsvarar en sänkning av
den kommunala utdebiteringen med 1 krona och år 2001
ytterligare 1 krona.
Nedan redovisas hur ett skattesänkningsutrymme kan skapas i
kommunsektorn med hjälp av en tillväxt- och sysselsättningsorienterad
politik
Kommunalekonomiskt utrymme
Miljarder kronor
----------------------------------------------------------
1999 2000 2001
----------------------------------------------------------
Förbättring av den kommunala 2,7 11,9 21,6
ekonomin
----------------------------------------------------------
Mindre ökning av statsbidragen 0,0 -8,0 -10,0
----------------------------------------------------------
Statligt övertagande av kommunala 0,0 10,2 21,0
kostnader
----------------------------------------------------------
Sänkt kommunalskatt enligt 0,0 -10,2 -21,0
överenskommelse med kommunerna
----------------------------------------------------------
Återstående utrymme
2,7 3,9 11,6
----------------------------------------------------------
Moderata samlingspartiet står bakom finansieringsprincipen. Det innebär att
kommunernas ekonomiska ställning inte skall förändras genom statliga beslut. I
vår ekonomisk-politiska motion Fi208 föreslås ett antal förändringar i
nuvarande avvägning av uppgifter mellan stat och kommun liksom skattesänkningar
som påverkar det kommunala skatteunderlaget. I alla dessa avseenden kompenseras
kommunerna fullt ut för minskat skatteunderlag eller ökade kostnader. Full
kompensation lämnas således för förslagen om grundavdrag för barn vid den
kommunala beskattningen, för den särskilda skattesänkningen för arbetsinkomster
vid den kommunala beskattningen och för andra skatteförslag.
2. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för
år 1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter
för budgetåren 2000 och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får
dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i
riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas
med ett beslut.
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag
till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När
riksdagens majoritet nu genom beslutet den 2 december valt en annan inriktning
av politiken, har vi inga synpunkter på utformningen av detaljbesluten. När det
gäller anslagen inom utgiftsområde 25 vill vi understryka att verksamheterna i
kommuner och landsting på längre sikt endast kan tryggas genom en stark
sysselsättningsutveckling i kombination med fortsatta strukturreformer. På kort
sikt är det däremot motiverat med ökade statliga resurser för att tillgodose
omedelbara behov och få till stånd en fungerande service. Kristdemokraterna
anser därför att ett nettotillskott på en miljard kronor för år 1999 är
motiverat.
3. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (c)
Lena Ek (c) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för
år 1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter
för budgetåren 2000 och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får
dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i
riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas
med ett beslut.
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag till
inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När riksdagens
majoritet nu genom beslutet den 2 december valt en annan inriktning av
politiken, har vi inga synpunkter på utformningen av detaljbesluten. Våra
förslag till anslag inom utgiftsområde 25 framgår av vår partimotion Fi210 (c).
Centerpartiet avvisar där regeringens förslag att det fasta beloppet vid
beskattning av förvärvsinkomster skall tillfalla kommunerna. Enligt vår mening
är detta en åtgärd av engångskaraktär och en eftergift åt den politiska
vänstern. Centerpartiet anser att kommunerna bör tillföras ytterligare medel
enligt generella regler för att ge möjlighet till ökade statsningar på vård,
skola och omsorg. Det bör dock inte ske i enlighet med regeringens förslag. Vi
avser i stället att kompensera kommunerna med 1 300 miljoner kronor i ökat
generellt statsbidrag för år 1999.
Centerpartiet anser vidare att de av regeringen föreslagna 150 miljoner
kronorna år 1999 för ombyggnad av äldrebostäder bör ingå i det generella
statsbidraget, vilket ger en total anslagsökning med 1 450 miljoner kronor för
nästa budgetår på detta anslag.
4. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (fp)
Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för
år 1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter
för budgetåren 2000 och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får
dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i
riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas
med ett beslut.
Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina
förslag till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När
riksdagens majoritet nu genom beslutet den 2 december valt en annan inriktning
av politiken, har vi inga synpunkter på detaljbesluten. Vi anser att anslagen
inom utgiftsområde 25 för nästa budgetår bör minska med sammanlagt 1 614
miljoner kronor i föhållande till förslagen i budgetpropositionen. 800 miljoner
kronor av anslaget A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting bör
föras till anslaget B 8 Kostnader för statlig assistansersättning inom
utgiftsområde 9 som en följd av vårt förslag om återförande av ansvaret för
assistansersättningen till staten.
Vi anser också att anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting - den s.k. kommunakuten - bör minskas med 814 miljoner
kronor. Enligt vår uppfattning kan den kommunala bolagskrisen hanteras på ett
sätt som är mindre kostsamt för skattebetalarna. Inriktningen bör vara att de
kommunala kärnverksamheterna och de boende i de kommunala bostadsbolagen skall
hållas skadelösa. Det är däremot inget egenvärde att rädda bolagen i sig från
konkurs. Vi avvisar därför regeringens tankar om stöd för rekonstruktioner och
vidare drift av kommunala bolag.
200 miljoner kronor därav bör föras till anslag B 2 Särskilda insatser i
utsatta bostadsområden inom utgiftsområde 8. 14 miljoner kronor bör för år 1999
föras till anslag A 4 Insatser mot aids inom utgiftsområde 9.
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till
kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till
kommuner och landsting skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande ly-
delse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
3 a §
---------------------------------------------
Ändras indelningen
av kommuner eller
landsting, beräknas
bidraget på grundval
av den indelning som
gäller vid
bidragsårets ingång.