Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag till bl.a. mål för den nya
Premiepensionsmyndigheten, liksom regeringens
förslag till fördelning av utgifter på anslag inom
utgiftsområdet.
I betänkandet behandlar utskottet även ett antal
motioner med anknytning till utgiftsområdet.
Utskottet föreslår med anledning av tre av dessa ett
tillkännagivande om utvecklingsarbetet med
fördelningsstatistiken. Det är angeläget att
analyserna av fördelningen av den ekonomiska
välfärden successivt breddas och fördjupas.
Utskottet anser därför att regeringen vid lämpligt
tillfälle, t.ex. i en kommande budgetproposition,
bör redovisa hur arbetet med dessa uppgifter
fortskrider. Övriga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats 8 reservationer och 3
särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen för år
1999 i vad avser utgiftsområde 2 föreslår regeringen
2. att riksdagen godkänner det nya målet avseende
Premiepensionsmyndigheten som regeringen förordar
(avsnitt 6),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999, i fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete,
för VESTA-projektets genomförande göra ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 50 000 000 kr efter år 1999
(avsnitt 4.5),
4. att riksdagen godkänner investeringsplanen för
Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 4.7),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en
ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 4.7),
6. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 1 705 333
----------------------------------------------------
1Litterabeteckningen har ändrats med anledning av
att Premiepensionsmyndigheten inom
verksamhetsområdet för premiepensionssystemet inte
tas upp på statsbudgeten.
----------------------------------------------------
Motionerna
1998/99:Fi205 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen enligt vad
i motionen anförts hos regeringen begär förslag om tillsättandet av en låg-
och höginkomstutredning.
1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgiftsområde 2 i
enlighet med vad i motionen anförts,
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2 (delvis).
1998/99:Fi505 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen med följande
förändring i förhållande till regeringens förslag beslutar att ramen för
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning under budgetåret 1999
minskas med 100 miljoner kronor.
1998/99:Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Riksrevisionsverket, inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 0 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Ekonomistyrningsverket,
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 50 550 000
kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Statskontoret, inom
utgiftsområde 4 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 44 957 000 kr
för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 6 Statistiska centralbyrån,
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå
328 127 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Folk- och
bostadsräkningen, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, anslå 0 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 Nämnden för offentlig
upphandling, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
anslå 0 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Ny myndighet för
kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning, inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 0 kr för 1999 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag A 16 Riksrevisorn,
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, och därunder
anslå 136 682 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, anslå 79 701 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslaget E 1 Riksdagens revisorer,
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 0 kr för
1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om underlaget för att fastställa investeringsplan och lämna
lånebemyndigande till Statens fastighetsverk.
1998/99:Fi901 av Berndt Sköldestig och Inge Carlsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en bra statistik över hushållens tillgångar och skulder.
1998/99:U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöräkenskaper och miljöskatt,
1998/99:So314 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett hälsojusterat BNP-mått,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statistiskt underlagsmaterial,
1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en komplettering och utveckling av BNP-begreppet,
1998/99:A292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning samt förslag till folk- och bostadsräkning.
1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den könsuppdelade statistiken.
1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta initiativ till en internationell överenskommelse om att
räkna in hemarbete i BNP.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har den 2 december beslutat om utgiftsramar för 1999 för
statsbudgetens 27 utgiftsområden (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38).
Under riksdagens fortsatta beredning av anslagen får dessa ramar inte
överskridas. För utgiftsområde 2 beslutade riksdagen att fastställa ramen
till 1 705 miljoner kronor.
Finansutskottet behandlar i detta betänkande bl.a. förslag om anslag för
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utgiftsområdet
omfattar verksamheter som är inriktade på att planera, underlätta och
kontrollera så att statliga åtaganden sköts på ett så korrekt och effektivt
sätt som möjligt.
Utgiftsområdet är indelat i fem verksamhetsområden. För verksamhetsområdet
Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning är syftet att se till
att det finns förutsättningar och system av olika slag för en så effektiv
statsförvaltning som möjligt. Verksamhetsområdet omfattar frågor som rör
granskning, utvärdering och omprövning av statlig verksamhet, stöd i olika
former till Regeringskansliet och andra statliga myndigheter, bl.a. avseende
ekonomistyrnings- och systemfrågor och administrativ service, hur statens
resurser hanteras vid transaktioner, förvaltning, upplåning och placeringar
av medel. Detta inbegriper såväl ekonomiska resurser som statliga
fastigheter och lokaler. Verksamhetsområdet Det finansiella systemet
innefattar bl.a. verksamhet som rör de finansiella instituten. Syftet med
verksamheten är att bidra till stabilitet och effektivitet i det finansiella
systemet genom analys, tillsyn och regleringar av de finansiella institutens
agerande på marknaden. Verksamheten skall också syfta till ett gott
konsumentskydd. Verksamhetsområdet omfattar även förvaltning av statens
skuld (med undantag av den skuld som förvaltas av affärsverken).
Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet omfattar administration och
förvaltning av de fonderade premiepensionerna i det nya inkomstbaserade
ålderspensionssystemet. Verksamhetsområdet Särskilda finansierings- och
garantiåtaganden omfattar avgifter för Stadshypotekskassans grundfond samt
åtaganden genom Nordiska investeringsbanken, Europeiska investeringsbanken
och Europeiska utvecklingsbanken. Det sista verksamhetsområdet omfattar
Riksdagens revisorer.
I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs anslagen inom
utgiftsområdet genom ett särskilt beslut. Frågor som inte påverkar
anslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för år 1999 behandlas
emellertid separat.
Betänkandet är disponerat så, att utskottet inleder med ett avsnitt om mål
och resultat för utgiftsområdet. Därefter behandlar utskottet förslag om
anslag inom utgiftsområdet. Utskottet tar sedan upp övriga frågor.
Mål och resultat för utgiftsområde 2
Propositionen
De mål som i propositionen föreslås gälla för utgiftsområdet är, med
undantag för ett nytt mål för den nya Premiepensionsmyndigheten,
innehållsmässigt ungefär desamma som antogs av riksdagen i samband med
budgetpropositionen för 1998. Regeringen har dock utvecklat målen. För
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning föreslås följande mål
för 1999:
Verksamhetsområdet Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning:
Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse.
Detta skall bl.a. ske genom granskning, metodutveckling, utvärdering och
kontinuerlig omprövning av statlig verksamhet.
Statsfinanserna och statens egendom skall förvaltas och hanteras på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga prognoser och
analyser skall beslutsfattare erbjudas information om den samhällsekonomiska
och den statsfinansiella utvecklingen.
Officiell statistik och annan statlig statistik skall vara av god kvalitet.
Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet. Detta skall bl.a. ske
genom tillhandahållande av system, tjänster, normgivning och
metodutveckling.
De fyra målen för verksamhetsområdet kan sammanfattas med att hushållningen
av statens resurser skall ske på bästa sätt.
Verksamhetsområdet Det finansiella systemet:
Det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl
samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd.
Statens skuld, med undantag för den skuld som förvaltas av affärsverken,
skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt
som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för
de krav som penningpolitiken ställer.
Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet:
Administration och förvaltning av premiepensionerna skall bedrivas kost-
nadseffektivt och till nytta för premiepensionsspararna.
Sistnämnda verksamhetsområde är nyinrättat och omfattar administration och
förvaltning av premiepensionerna. Regeringen hemställer i yrkande 2 att
riksdagen godkänner att målet för Premiepensionsmyndigheten skall vara att
administration och förvaltning av premiepensionerna skall bedrivas kost-
nadseffektivt och till nytta för premiepensionsspararna. Bakgrunden till
bildandet av verksamhetsområdet är den överenskommelse mellan fem av de
politiska partierna som ledde till att riksdagen, under våren 1998,
beslutade om en genomgripande förändring av det allmänna
ålderspensionssystemet (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr.
1997/98:315 och 320).
Premiepensionssystemet skall administreras av den nya
Premiepensionsmyndigheten. Utgifterna för premiepensionsmyndighetens
administration skall täckas med avgifter på premiepensionskontona. I
avvaktan på att det reformerade ålderspensionssystemet träder i kraft har
finansieringen lösts genom att Premiepensionsmyndigheten under år 1998
beviljats en räntekontokredit på 45 miljoner kronor och en låneram på 22
miljoner kronor. Motsvarande modell avses tillämpas för år 1999.
I den resultatbedömning som görs utvärderas resultaten för år 1997 utifrån
de mål som föreslås gälla för 1999. Bedömningen innehåller avsnitt om
tillståndet och utvecklingen inom området (3.3.1), de viktigaste statliga
insatserna (3.3.2), effekter av de statliga insatserna (3.3.3) samt
regeringens slutsatser (3.3.4).
För att beskriva tillståndet på området hänvisar regeringen bl.a. till
statistik från Statskontoret som visar på att produktiviteten ökade hos
myndigheterna fram till år 1994, medan det därefter har skett en viss
minskning, även om produktivitetsutvecklingen varierar mellan olika områden.
Regeringen hänvisar även till RRV:s s.k. EA-värdering som visar på en
positiv utveckling under de år som värderingen har gjorts. EA-värderingen
syftar till att mäta myndigheternas ekonomiadministrativa standard med
tyngdpunkt på redovisning och intern kontroll vid myndigheten.
Bland viktiga statliga insatser på utgiftsområdet anger regeringen att den
utifrån de riktlinjer som anges i förvaltningspolitiska propositionen (prop.
1997/98:136, bet. 1997/98:KU31) kommer att arbeta fram ett flerårigt
handlingsprogram för att utveckla den statliga förvaltningen. I samband med
den förvaltningspolitiska propositionen beslutade regeringen även att en ny
myndighet för kvalitets- och kompetensutvecklingsfrågor skall bildas fr.o.m.
den 1 januari 1999. Vidare har det skett en renodling av Riksrevisionsverket
genom att Ekonomistyrningsverket bildats.
Vad beträffar effekterna av de statliga insatserna konstaterar regeringen
bl.a. att arbetet med att införa resultatstyrning inom statsförvaltningen
har genererat ökad möjlighet till kontroll över statsbudgeten och den
statliga verksamheten. Redovisningen av månadsvisa utfall på statsbudgeten,
ett utvecklingsarbete med prognoser samt en utvecklad resultatdialog mellan
regering och myndigheter, men även mellan regering och riksdag, har bidragit
till detta.
Utifrån redovisningen i budgetpropositionen gör regeringen bedömningen att
måluppfyllelsen inom utgiftsområdet under 1997 har varit tillfredsställande.
Vad gäller målet att säkerställa att hushållningen av statens resurser sker
på ett effektivt sätt visar resultatbedömningen sammantaget på en positiv
utveckling under året. Även beträffande arbetet mot det finansiella systemet
ger den samlade resultatbedömningen vid handen att utvecklingen under 1997
har varit positiv.
På de områden där måluppfyllelsen inte varit helt tillfredsställande
inriktas regeringens arbete mot att bättre nå upp till uppsatta mål. Bl.a.
bedömer regeringen att ytterligare effektiviseringar inom
lokalförsörjningsområdet kan göras. Regeringen har därför tagit initiativ
till utarbetandet av en modell för redovisning av effektiviteten i
myndigheternas lokalförsörjning. För att nå målet för den statliga prognos-
och analysverksamheten har arbete pågått med att utveckla såväl
träffsäkerhet som tillförlitlighet och relevans. På statistikområdet erinrar
regeringen om att en särskild utredare tillkallats för att utvärdera
statistikreformen och EU-medlemskapets effekter.
Finansutskottets ställningstagande
Riksdagen godkände förra hösten (bet. 1997/98:FiU2), på förslag från
regeringen (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 2, yrkande 2), mål för
utgiftsområdet. I årets proposition anmäler regeringen att målen har
reviderats, även om det enligt regeringens bedömning inte skett någon
innehållsmässig förändring. Målet för Premiepensionsmyndigheten är
emellertid nytt och regeringen föreslår att riksdagen godkänner detta.
I samband med att utskottet i fjol behandlade målformuleringarna anmärkte
utskottet på att målen för hela utgiftsområdet i huvudsak kunde sägas
inrikta sig mot enskilda myndigheter snarare än mot utgiftsområdet i dess
helhet. Med de revideringar som regeringen nu gjort av målen har det skett
en förbättring för att tillmötesgå den anmärkning utskottet då gjorde. Målen
för utgiftsområdet är uppdelade på verksamhetsområdena. Ett par av de
tidigare målen har blivit sammanförda i mer övergripande mål, och därmed har
antalet mål inom utgiftsområdet minskat något. Det innebär att några mål
inte längre återfinns, t.ex. de om effektiv offentlig upphandling och god
statlig fastighets- och lokalpolicy. Dessa får sägas vara inbegripna i de
nya, mer övergripande målformuleringarna.
I fjol anmärkte utskottet på att det är viktigt att mål skall vara konkreta
och uppföljningsbara för att kunna fungera som styrinstrument. Utskottet såg
det som positivt att regeringen föreslog mål på utgiftsområdesnivå, men
ansåg samtidigt att ytterligare arbete krävdes för att målen på anslagsnivå
skall fylla avsedda funktioner. Utskottet pekade på vikten av att det finns
en resultatanalys av föregående års verksamhet. För vissa myndigheter var
kopplingen mellan måluppfyllelse och den framåtriktade bedömningen inte
tillräckligt tydlig. Vidare anförde utskottet följande:
Ett krav som enligt utskottets mening bör gälla är att målen skall avse den
påverkan som kan uppnås med statliga insatser. För några anslag är det
emellertid svårt att se hur målen är kopplade till den konkreta verksamhet
myndigheten i fråga bedriver.
Det bör också vid budgetprövningen finnas en bedömning av i vilken
utsträckning som målen och resultaten har uppnåtts och - om så inte är
fallet - vad som är orsaken till detta. Vidare bör ändrade krav på en
myndighet, och därmed ändrad medelstilldelning, återspegla sig i
målformuleringen. Således kan det finnas anledning för regeringen att
ompröva målformuleringen för Konjunkturinstitutet med tanke på att
institutet får ökade resurser för att utveckla miljöräkenskaper. Regeringen
bör också i regleringsbrevet ställa krav på resultatredovisning från
utvecklingsarbetet.
Trots klara ambitionshöjningar för resultatredovisningen noterar utskottet
att för vissa anslag redovisar regeringen inte resultat utan i stället
redogörs för t.ex. pågående utredningar eller myndigheternas äskande på
samma sätt som tidigare var den vanliga formen i anslagsframställningarna.
Inte sällan redovisas prestationer som myndigheterna har utfört, men utan
att det framgår klart vad myndigheten åstadkommit för att uppnå de mål
statsmakterna formulerat.
Sammantaget välkomnar utskottet den ambitionshöjning av
resultatredovisningen som regeringen har gjort beträffande utgiftsområdet i
budgetpropositionen. Utskottet utgår från att utvecklingsarbetet i
Regeringskansliet för att få en effektiv resultatstyrning i staten
fortsätter med oförminskad kraft.
Utskottet kan konstatera att det genomgående har skett en rad förbättringar
av redovisningen i årets budgetproposition. Dispositionen och avsnittens
innehåll knyter bättre an till resultatstyrningens förutsättningar än
föregående års redovisningar. Regeringen konstaterar själv i propositionen
att kvaliteten på resultatinformationen i budgetpropositionen har
förbättrats, men att det ännu återstår mycket arbete med att förbättra
redovisningen. Utskottet vill för sin del uttrycka vikten av att
utvecklingsarbetet fortsätter med oförminskad kraft.
Utskottet anser att de reviderade målen för utgiftsområdet fått en bättre
utformning än tidigare och tillstyrker det nya målet för
Premiepensionsmyndigheten (propositionens yrkande 2).
Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999
Regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet uppgår till
1 705,3 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som framgår av det
följande.
Utskottet redovisar först de förslag i propositionen och motionerna som har
effekt på utgiftsområdets medelsbehov och redovisar därefter sin syn på
förslagen under rubriken Utskottets samlade ställningstaganden till anslagen
inom utgiftsområde 2.
Generella besparingar inom utgiftsområdet
Motionerna
I två motioner föreslås sänkta anslag inom utgiftsområdet utan att de
närmare preciseras till anslagen.
I den kristdemokratiska kommittémotionen Fi505 föreslås att en besparing om
6 % läggs ut på samtliga myndigheter inom utgiftsområdet. För år 1999
innebär detta en besparing på ca 100 miljoner kronor.
Centerpartiet räknar i sin partimotion Fi210 yrkande 5 i denna del med att
en ökad decentralisering till regionala och lokala nivåer leder till
minskade utgifter för statsförvaltningen.
Konjunkturinstitutet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 1 Konjunkturinstitutet för budgetåret
1999 skall uppgå till 37,6 miljoner kronor. Anslaget föreslås utökas med 0,7
miljoner kronor för att Konjunkturinstitutet skall kunna förbättra och bygga
ut den s.k. investeringsenkäten.
Riksrevisionsverket
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 2 Riksrevisionsverket förs upp med
knappt 133 miljoner kronor för budgetåret 1999.
Under anslaget för Riksrevisionsverket (RRV) finansieras huvuddelen av
effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m)
att ett nytt obundet revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. I
den nya myndigheten skall man sammanföra den effektivitetsrevision som
Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer i dag ombesörjer. Även den
årliga revisionen föreslås föras till den nya myndigheten. Motionärerna
föreslår därför att några medel inte anvisas på anslaget till
Riksrevisionsverket (yrkande 1).
Ekonomistyrningsverket
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 3 Ekonomistyrningsverket för år 1999
skall uppgå till 55,5 miljoner kronor.
Myndigheten Ekonomistyrningsverket (ESV) bildades den 1 juli 1998. Under
anslaget finansieras huvuddelen av verksamheten med prognoser, utfall och
ekonomisk statistik, utvecklingsarbete kring ekonomistyrning, normering,
budgetprocessen m.m. samt viss rådgivning och stöd till regeringen. Den
avgiftsfinansierade verksamhet som ESV bedriver avser bl.a.
regeringsuppdrag, utbildning och rådgivning, ekonomi- och
personaladministrativa system samt internationella uppdrag. Det ekonomiska
målet för den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnadstäckning.
Motionen
I motion Fi507 noterar motionärerna från Moderata samlingspartiet att
inrättandet av ESV föranlett regeringen att höja de totala anslagen för RRV
och ESV med drygt 30 miljoner kronor åren 1999-2001 jämfört med utfallet
1997. De antar att detta delvis beror på onödigt dubbelarbete vid de två
myndigheterna. Med anledning av att Moderata samlingspartiet också föreslår
att RRV och Riksdagens revisorer ersätts av en ny revisionsmyndighet
föreslår motionärerna att anslaget till ESV minskas med 5 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 2).
Statskontoret
Propositionen
Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter.
Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Statskontoret för år 1999 förs upp
med 64,6 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen bedömt
att det kan minskas med 2 miljoner kronor. Intäkterna från Statskontorets
avgiftsfinansierade verksamhet beräknas samma år uppgå till 49 miljoner
kronor, varav 32 miljoner kronor utgör intäkter från uppdragsverksamhet,
dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över.
Regeringen anser att man under kommande år bör intensifiera uppföljningen
och utvärderingen av den offentliga sektorn. Statskontoret bör därvid på
uppdragsbasis bistå regeringen med dels utvärderingar som är inriktade på
sektorsövergripande frågor, dels sektorsanknutna utvärderingar.
Regeringen anser också att Statskontoret bör behålla sina uppgifter på IT-
området och genom aktiva insatser påskynda och stödja utvecklingen och
användningen av en säker elektronisk infrastruktur för förvaltningen.
Statskontoret skall också hålla en beredskap för att med kort varsel kunna
genomföra snabba utredningsinsatser.
Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att delar av Statskontoret bör
föras över till det nya Ekonomistyrningsverket och att resten av
Statskontorets verksamhet kan läggas ned. Motionärerna föreslår därför att
anslaget A 4 Statskontoret minskas med 20 miljoner kronor varje år
1999-2001. För 1999 föreslår de att anslaget förs upp med 44 957 000 kr,
dvs. ett 19 640 kr lägre belopp än regeringen föreslagit (yrkande 3).
Täckning av merkostnader för lokaler
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 5 Täckning av merkostnader för lokaler
förs upp med 20,5 miljoner kronor för år 1999.
De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler som
staten har betalningsansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De
huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är
avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra
hand. Statskontoret disponerar anslaget.
Statistiska centralbyrån och Folk- och bostadsräkning
Propositionen
Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras dels med anslag, dels
med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Statistiska
centralbyrån för budgetåret 1999 skall uppgå till 353,1 miljoner kronor.
Beräkningarna inkluderar en ökning med 21,3 miljoner kronor, varav 16
miljoner kronor överförs från Tullverket för Intrastathanteringen, 3,3
miljoner kronor till förbättring av nationalräkenskaperna samt ett
engångsbelopp på 2 miljoner kronor för en vidareutveckling av
lönestatistiken och utveckling av jämställdhetsbokslut. Inkomsterna från den
avgiftsfinansierade verksamheten beräknas under 1999 uppgå till 380 miljoner
kronor.
Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och bostadsräkning finansieras
över ett särskilt reservationsanslag - A 7 Folk- och bostadsräkning - på
vilket regeringen föreslår att 70 miljoner kronor anvisas för budgetåret
1999.
Motionerna
I motion Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att distribution av
statistik via Internet bör medföra stora besparingar av t.ex. porto och
papper. Detta tillsammans med andra effektiviseringar gör att motionärerna
föreslår att anslag A 6 Statistiska centralbyrån minskas med 25 miljoner
kronor fr.o.m. 1999. Motionärerna anser också att SCB kan använda sitt stora
anslagssparande för att täcka förberedelsekostnaderna för nästa folk- och
bostadsräkning. Därmed avvisas 1999 års anslag på 70 miljoner kronor på
anslag A 7 Folk- och bostadsräkning.
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi211 att anslaget A 7 Folk- och
bostadsräkning minskas till 0 kronor budgetåret 1999.
Vänsterpartiet anser i motion A292 att Folk- och bostadsräkningarna (FoB)
är en viktig förutsättning för arbetsmiljöforskningen. I FoB anges bl.a.
yrkestillhörighet och därmed har sambanden mellan olika sjukdomar och yrken
kunnat följas över tiden. Därför är det en brist att ingen FoB genomfördes
1995 och ingen ännu beslutats för år 2000. För att upptäcka och följa
yrkesrelaterade sjukdomar och dödlighet bör en FoB genomföras år 2000 eller
2001, anser motionärerna.
Centerpartiet framhåller i motion So314 att folk- och bostadsräkningarna
varit ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet. Enligt motionärerna är
det mycket angeläget att det förberedelsearbete som pågår för att kunna
genomföra de nya registerbaserade folk- och bostadsräkningarna påskyndas.
Det statistiska underlag som tas fram bör vara könsuppdelat.
Kammarkollegiet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 8 Kammarkollegiet förs upp med 24,3
miljoner kronor för budgetåret 1999.
Nämnden för offentlig upphandling
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 9 Nämnden för offentlig upphandling
förs upp med 6,4 miljoner kronor för budgetåret 1999.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har enligt lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling till uppgift att utöva tillsyn över hela den
offentliga upphandlingen, dvs. att tillse att regelsystemet efterlevs. I
praktiken har dock NOU:s resurser till övervägande del använts för
informationsverksamhet. I NOU:s regleringsbrev för 1998 har regeringen
preciserat målen för NOU:s verksamhet. Regeringen anser att
tillsynsuppgifterna skall prioriteras. Regeringen har vidare, mot bakgrund
av den problembild som vuxit fram på upphandlingsområdet, tillsatt en
särskild utredare som skall se över NOU:s framtida organisation, roll och
uppgifter. Regeringen anser att inriktningen av NOU:s verksamhet skall vara
oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen. Detta innebär bl.a. att
tillsynsverksamheten skall prioriteras.
Motionen
I motion Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 6 anförs att många
upphandlande enheter inte följer regelverket. NOU har därför inte uppnått
sitt syfte. Motionärerna anser därför att NOU kan avvecklas och att anslaget
inte bör tillföras några medel för budgetåret 1999.
Ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 10 Ny myndighet för
kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning förs upp med 10,0 miljoner
kronor för budgetåret 1999.
Regeringen har i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst
(prop. 1997/98:136) uttalat att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt kompetens-
och utbildningsfrågorna i syfte att stimulera myndigheternas
kompetensförsörjning och främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen.
Regeringen föreslog därför att en särskild myndighet för kvalitetsutveckling
och kompetensförsörjning borde inrättas. Riksdagen har ställt sig bakom
regeringens förslag (bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Myndigheten, som
i huvudsak skall arbeta på uppdrag av regeringen, skall verka för att
statsförvalningen har en gemensam förvaltningskultur och förvaltningsetik.
Myndigheten inrättas fr.o.m. den 1 januari 1999. Samtidigt avvecklas
verksamheten vid Statens förnyelsefonder, som är en partssammansatt nämnd.
Statens förnyelsefonder har finansierats med bidrag som har avsatts efter
förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala
arbetstagarorganisationerna på det statliga förhandlingsområdet (anslaget D
3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området,
utgiftsområde 14). Regeringen avser att ställa anslaget till den nya
myndighetens disposition i enlighet med en överenskommelse mellan
Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna.
Motionerna
I motionerna Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 5 i denna del, Fi211
av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8 i denna del och Fi507 av Lars
Tobisson m.fl. (m) yrkande 7 motsätter sig motionärerna inrättandet av den
nya myndigheten.
Vissa nämnder m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Vissa nämnder m.m. förs upp med 1,0
miljoner kronor för budgetåret 1999.
Ekonomiska rådet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 12 Ekonomiska rådet förs upp med 1,7
miljoner kronor för budgetåret 1999.
Utvecklingsarbete
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete förs upp med 24,2
miljoner kronor för budgetåret 1999.
Anslaget används av Finansdepartementet bl.a. för att bekosta
utvecklingsarbete inom ramen för ett särskilt projekt benämnt VESTA (Verktyg
för ekonomisk styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att skapa
ett integrerat statligt koncernsystem för prognos, budgetering,
resultatstyrning och betalningsinformation.
Regeringen har för budgetåret 1998 ett bemyndigande från riksdagen att göra
ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter
år 1998 för VESTA-projektets genomförande. Regeringen kommer inte att behöva
utnyttja bemyndigandet under innevarande år. Bedömningen är dock att ett
sådant bemyndigande behövs för 1999. Regeringen föreslår därför att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att under år 1999 för VESTA-projektets
genomförande göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 1999 (yrkande 3).
Kontrollfunktionen i staten
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 14 Kontrollfunktionen i staten förs
upp med 85,0 miljoner kronor för budgetåret 1999.
Riksgäldskontoret
På utgiftsområdet finns tre anslag som berör Riksgäldskontorets verksamhet.
Dessa anslag avser kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader och
kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns inom utgiftsområde 26 ett
särskilt anslag för statsskuldsräntor och ett anslag för provisionskostnader
i samband med Riksgäldskontorets utlandsupplåning.
Propositionen
Regeringen föreslår att man för 1999 för upp de tre ramanslagen på
utgiftsområdet med följande belopp:
- A 15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet
1 000 kr,
- B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
84,7 miljoner kronor,
- B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning
535,0 miljoner kronor.
Sedan 1997 tillämpas en ny modell för statlig garantigivning som innebär att
avgifter skall täcka såväl den förväntade risken för ett infriande av en
garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas
mellanskillnaden som en subvention vilken skall belasta ett anslag på
budgeten. Det på utgiftsområdet uppförda anslaget för garantiverksamheten
avser utgifter hänförliga till äldre garantisystem.
Vid beräkningen av anslaget för Riksgäldskontorets förvaltningskostnader
har detta engångsvis minskats med 2 miljoner kronor under 1999.
Riksgäldskontoret har under 1997 upphört med allemanssparandet och några
provisionskostnader för detta ändamål kommer därför inte att betalas ut
under 1999. Anslaget för kostnader för upplåning och låneförvaltning har
därför räknats ned med 134 miljoner kronor.
Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att fokuseringen på
hushållsupplåningen bör minskas och föreslår därför att anslaget B 3
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader minskas med 5 miljoner kronor under
de tre åren 1999-2001. I enlighet härmed föreslår motionärerna att anslaget
förs upp med 79 701 000 kr för 1999 (yrkande 9).
Finansinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 1 Finansinspektionen förs upp med
118,7 miljoner kronor för budgetåret 1999. Avgiftsinkomsterna skall
överensstämma med storleken på ramanslaget.
Insättningsgarantinämnden
Propositionen
Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för förvaltningskostnader.
Regeringen föreslår att ramanslaget B 2 Insättningsgarantinämnden förs upp
med 6,3 miljoner kronor. De årliga avgifter som tas ut av de institut som
omfattas av insättningsgarantin placeras på räntebärande konto i
Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret ombesörjer att ett belopp motsvarande
anslaget redovisas under inkomsttitel.
Bokföringsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 5 Bokföringsnämnden förs upp med 6,3
miljoner kronor för budgetåret 1999.
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 1 Avgift för Stadshypotekskassans
grundfond förs upp med 30 miljoner kronor för budgetåret 1999.
I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning av aktierna i
Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är
numera att förvalta den återstående obligationsskulden som per den 31
december 1997 uppgick till ca 88 miljarder kronor. När låneskulden är
reglerad, vilket beräknas vara fallet år 2005, skall kassan likvideras. För
att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig
garantiförbindelse. Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för garantin
till Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats genom utdelning
på aktierna i Stadshypotek AB. I samband med överflyttningen av
aktieinnehavet i Stadshypotek AB åtog sig staten ansvaret för denna avgift.
Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 2 Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken förs upp med 18,7 miljoner kronor för budgetåret 1999.
Den ordinarie verksamheten i Nordiska investeringsbanken (NIB) avser
utlåning och garantigivning inom Norden. Vid sidan härav har NIB en
omfattande internationell utlåning inom ramen för den s.k.
Projektinvesteringslåneordningen (PIL). Det primära syftet är att främja
nordisk projektexport till länder som har relativt god kreditvärdighet.
För att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på finansiering från NIB
behövs en förstärkning av bankens kapitalbas. Enligt NIB:s beräkningar nås
utlåningstaket för den ordinarie utlåningen under 1999 och för PIL-
utlåningen redan under 1998.
Bankens grundkapital, som finansierar dess ordinarie verksamhet, uppgår för
närvarande till 2 809 miljoner ecu. Sveriges andel uppgår till ca 1 106
miljoner ecu eller ca 9 954 miljoner kronor (räknat med växelkursen 1 ecu =
9 kronor). Den föreslagna höjningen av grundkapitalet från 2 809 miljoner
ecu till 4 000 miljoner ecu skulle medge en utlåningsram om 10 000 miljoner
ecu. Med bankens antagande om en årlig ökningstakt i utlåningen om i
genomsnitt 6 % skulle denna höjning säkra bankens verksamhet t.o.m. år 2005,
dvs. ytterligare en sexårsperiod.
Sveriges andel av den föreslagna totala ökningen uppgår till 34,9 %, dvs.
ca 415,7 miljoner ecu, eller ca 3 741 miljoner kronor. Den andel som skall
inbetalas uppgår för Sveriges vidkommande till 2 075 641 ecu, eller ca 18
miljoner kronor per år under treårsperioden.
PIL-låneordningen uppgår för närvarande till 2 miljarder ecu. Ökningen av
PIL-ramen föreslås ske genom att den totala låneramen höjs till 3,3
miljarder ecu utan att medlemsländernas garantiåtagande ändras. I händelse
av kreditförlust skulle garanterna, liksom för närvarande, ansvara för 90 %
av förlusterna per lån, men endast upp till 1,8 miljarder ecu, eller 55 % av
kreditramen. Därutöver skall eventuella förluster bäras av banken.
Den föreslagna ökningen av PIL-ramens utlåningsutrymme får alltså inga
direkta effekter på storleken på medlemsstaternas garantiåtaganden. Däremot
måste garantin täcka ett större lånebelopp, vilket kan anses innebära en
större risk för att den måste tas i anspråk. Hittills har dock inte
garantierna utnyttjats.
Riksdagens revisorer
Propositionen
Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att ramanslaget
D 1 Riksdagens revisorer förs upp med 18,7 miljoner kronor för 1999.
Anslaget har därvid räknats upp med 1,7 miljoner kronor till följd av att
riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet (1997/98:KU27) beslutat, med
anledning av Revisionsutredningens förslag, att revisorerna bör tillföras 5
miljoner kronor under en treårsperiod räknat fr.o.m. 1999.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att ett nytt obundet
revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. I den nya myndigheten
skall man sammanföra den effektivitetsrevision som Riksrevisionsverket och
Riksdagens revisorer i dag ombesörjer. Motionärerna föreslår därför dels att
några medel inte anvisas på anslaget E 1 Riksdagens revisorer (yrkande 10),
dels att 136 682 000 kr anvisas på ett nytt anslag kallat A 16 Riksrevisorn
(yrkande 8).
Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2
På närmast föregående sidor redovisas budgetpropositionens förslag
beträffande medelstilldelningen på utgiftsområde 2 samt de motionsförslag
som har effekt på denna fördelning. Utskottet övergår nu till att redovisa
sin samlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på
de förslag där skilda meningar framkommit.
Moderata samlingspartiet anser att delar av Statskontorets verksamhet kan
föras över till det nybildade Ekonomistyrningsverket och att resten av
Statskontorets verksamhet stegvis skall avvecklas. Anslaget till
Statskontoret för 1999 bör därför minskas med närmare en tredjedel.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning utan anser att Statskontoret
fyller en viktig funktion som stabsorgan åt regeringen, inte minst på sådana
områden som utvärdering av sektorsövergripande frågor. Utskottet avstyrker
därför motion Fi507 (m) yrkande 3.
När det gäller den registerbaserade folk- och bostadsräkningen vill
utskottet erinra om att försöksverksamheten nyligen avslutats.
Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att det krävs kompletteringar
av olika slag för att systemet skall fungera.
Enligt utskottets mening är det viktigt att en folk- och bostadsräkning
genomförs. Kommunerna behöver t.ex. en grundläggande hushållsstatistik för
sin planering och resursfördelning. Uppgifterna är också viktiga för bl.a.
uppskattning av och forskning om t.ex. arbetsmiljöskador. Regeringen har
gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppgift att utreda en alternativ metod
för att snarast kunna genomföra nästa folk- och bostadsräkning. Metoden
innebär i korthet att SCB utnyttjar register över 1990 års folk- och
bostadsräkning som kompletteras med nya uppgifter. Metoden är emellertid
tillfällig i den meningen att den endast kan utnyttjas för nästa folk- och
bostadsräkning. Den ger inte den långsiktiga lösning som den
registerbaserade folk- och bostadsräkningen var tänkt att ge. Regeringen har
vidare gett Riksskatteverket (RSV) i uppgift att redovisa åtgärder till
förbättringar av folkbokföringen så att den skall kunna ligga till grund för
en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Både SCB:s och RSV:s uppdrag
skall redovisas före utgången av år 1998.
Regeringen uppger i budgetpropositionen att den avser att återkomma till
riksdagen med förslag över hur nästa folk- och bostadsräkning skall
genomföras. Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna
medelstilldelningen.
Vad utskottet sagt ovan innebär att utskottet avstyrker förslagen i
motionerna Fi507 (m) yrkandena 4 och 5, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del,
A292 (v) yrkande 12 och So314 (c) yrkande 5.
Vad gäller Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har regeringen tillkallat
en särskild utredare som skall se över NOU:s framtida organisation, roll och
uppgifter. Utskottet anser att NOU:s verksamhet skall vara oförändrad i
avvaktan på resultatet av översynen. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Fi507 (m) yrkande 6.
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom inrättandet av en Ny myndighet för
kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning (bet. 1997/98:KU31, rskr.
1997/98:294). Utskottet anser inte att det finns anledning att föreslå någon
ändring av riksdagens tidigare ställningstagande.
Som framgått ovan har Statens förnyelsefonder finansierats genom bidrag som
har avsatts efter förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala
arbetstagarorganisationerna på det statliga förhandlingsområdet. På detta
sätt anslogs senast 50 miljoner kronor (prop. 1989/90:100 bil. 15, bet.
1989/90:AU18, rskr. 1989/90:213). Vid utgången av år 1998 beräknas
outnyttjade medel på ramanslaget D 3 Bidrag till förnyelsefonder på det
statligt reglerade området, utgiftsområde 14, uppgå till ca 40 miljoner
kronor. Av propositionen framgår att regeringen avser att ställa anslaget
till den nya myndighetens disposition i enlighet med en överenskommelse
mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna.
På grund av det anförda föreslår utskottet att motionerna Fi210 (c) yrkande
5 i denna del, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del och Fi507 (m) yrkande 7
avstyrks.
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att Riksgäldskontoret skall
minska sin fokusering på hushållsupplåningen och föreslår av denna anledning
att kontorets anslag för förvaltningskostnader (B 3) minskas med 5 miljoner
kronor de tre åren 1999-2001.
Riksgäldskontoret har under senare år använt sig av fyra olika
låneinstrument vid upplåningen på hushållsmarknaden: premieobligationer,
realränteobligationer, riksgäldskonto och allemansspar. När kontoret 1997
fick möjlighet att i egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten
kom denna nya upplåningsform - riksgäldsspar - att ersätta såväl
riksgäldskonto som allemansspar. I budgetpropositionen framhåller regeringen
att Riksgäldskontoret skall låna från hushållen bara om denna upplåning -
inklusive kontorets administrationskostnader - är billigare än kontorets
alternativa upplåningsformer. Under de fem senaste åren har kostnaderna för
hushållsupplåningen varit lägre än motsvarande upplåning på den nominella
värdepappersmarknaden. Utskottet ser därför ingen anledning att begränsa
hushållsupplåningen utan avstyrker motion Fi507 (m) yrkande 9.
Utskottet vill beträffande förslagen i propositionen och motion Fi507 (m)
angående Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket och Riksdagens
revisorer anföra följande.
Olika aspekter av den statliga revisionen har varit föremål för flera
utredningar på senare år. Den senaste var Riksdagens revisionsutredning som
avslutade sitt arbete i oktober 1997. I 1997 års budgetproposition
(1997/98:1, vol. 2, avsnitt 4.2) redovisade regeringen sina överväganden i
fråga om en reformerad stabsorganisation och begärde att riksdagen skulle
godkänna bl.a. att Riksrevisionsverkets verksamhet skulle renodlas och
koncentreras till de revisionella uppgifterna. Statens
ekonomistyrningsfunktion skulle renodlas och en ny myndighet inrättas för
ändamålet. Regeringen återkom sedan med förslag om anslagstilldelning i
vårpropositionen (1997/98:150), och den 1 juli 1998 inrättades
Ekonomistyrningsverket, medan Riksrevisionsverket fick en renodlad
revisionsuppgift. Riksdagen har vid båda tillfällena beslutat i enlighet med
regeringens förslag och utskottet finner inte skäl att ompröva dessa beslut
så kort tid efter att de tagits. Utskottet vill också anmärka mot att
motionärerna föreslår att RRV och Riksdagens revisorer inte tilldelas några
medel alls från årsskiftet. Förslaget skulle leda till oacceptabla
konsekvenser och är orealistiskt eftersom motionärerna inte har beaktat att
det krävs en övergångsperiod under vilken de gamla myndigheterna avvecklas
och den nya inrättas.
Med vad utskottet här anfört avstyrks förslagen i motion Fi507 (m)
yrkandena 1, 2, 8 och 10.
I propositionen (yrkande 3) föreslår regeringen att den skall bemyndigas att
under år 1999 för VESTA-projektets genomförande göra ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner
kronor efter år 1999. Utskottet biträder förslaget och förordar att
regeringen får det begärda bemyndigandet.
Kristdemokraterna har i sin kommittémotion Fi505 yrkat på en generell
besparing om 100 miljoner kronor inom utgiftsområdet utan någon närmare
precisering eller diskussion av vilka konsekvenser en sådan åtgärd skulle få
på respektive verksamhetsområde. Även Centerpartiet har i sin partimotion
Fi210 föreslagit en generell besparing, utan att närmare precisera hur denna
besparing skall fördelas på anslagen. Enligt utskottets beräkning bedömer
Centerpartiet att en ökad decentralisering skall kunna innebära besparingar
om 13 miljoner kronor nästa budgetår. Någon konkretisering av förslaget görs
emellertid inte i motionen. Utskottet kan inte tillstyrka sådana
opreciserade, svepande besparingar.
Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till fördelning
av anslagen inom utgiftsområde 2 (yrkande 6) och tillstyrker förslaget i
propositionen om åtaganden för VESTA-projektet (yrkande 3). Samtliga
motionsyrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna
Fi210 (c) yrkande 5, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del, Fi505 (kd), Fi507 (m)
yrkandena 1-10, So314 (c) yrkande 5 och A292 (v) yrkande 12.
Statens fastighetsverk
Propositionen
I propositionen (avsnitt 4.5, yrkande 4) begär regeringen att riksdagen
skall godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare
föreslås att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns (yrkande 5).
Motionen
Moderata samlingspartiet kritiserar i motion Fi507 redovisningen i
propositionen av investeringsplanen. Beskrivningen av planens innehåll
bedöms vara alltför kortfattad för att kunna ligga till grund för riksdagens
beslut om investeringsplan och lånebemyndigande. Detta föreslår motionärerna
att riksdagen bör ge regeringen som sin mening till känna (yrkande 12).
Kompletterande underlag
Utskottet har under ärendets beredning från Finansdepartementet inhämtat en
utförlig redogörelse för Statens fastighetsverks investeringsplan.
Finansutskottets ställningstagande
I årets budgetproposition redovisas investeringar för åren 1997-2001
uppdelade på inrikes och utrikes fastigheter. För år 1999 beräknas
investeringarna komma att uppgå till sammanlagt knappt 330 miljoner kronor.
I budgetpropositionerna redovisas dessutom regelmässigt nya, stora projekt,
dvs. de som överstiger 30 miljoner kronor. Inget av de projekt som Statens
fastighetsverk planerar för 1999 och som inte tidigare har anmälts till
riksdagen har den omfattningen. Utskottet anser att de uppgifter som
redovisats i budgetpropositionen är relevanta och att den redovisning som
utskottet nu fått är till fyllest. Utskottet anser därför att något
tillkännagivande av det slag motionärerna begär inte är påkallat.
Utskottet tillstyrker propositionen i aktuella delar och avstyrker motion
Fi507 (m) yrkande 12.
Vissa statistikfrågor
Utveckling av BNP-måttet
Motionerna
I motion U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) framhålls att ett införande av
nordiska miljöräkenskaper vore ett bra instrument för att minska de
gemensamma koldioxidutsläppen. De nordiska länderna bör också snabbt utreda
förutsättningar för att med miljöavgifter styra den nordiska
energianvändningen från fossila bränslen över till förnybar och
kretsloppsanpassad energi.
Kristdemokraterna anser i motion MJ238 att regeringen bör utarbeta en
strategi för hur dagens BNP-terminologi kan kompletteras och utvecklas samt
hur en miljöjusterad nettonationalprodukt - MNP - kan införas. MNP tar
hänsyn till förändringar som uppstår i naturkapitalet som t.ex. skog och
fiske, men beaktar också förändringar av det kapital som är skapat av
människan. Sverige bör driva på en internationell metodutveckling som på
sikt kan ersätta det gamla BNP-begreppet med det långsiktigt hållbara,
enligt motionärerna.
I motion A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) menar motionärerna att samhället
måste börja betrakta hemarbete som den viktiga samhällsinsats det verkligen
är. Dagens ekonomiska statistik och teorier värdesätter inte oavlönat
arbete. Därför bör regeringen ta initiativ till en internationell
överenskommelse om att hemarbete skall räknas in i BNP.
Centerpartiet framhåller i motion So314 att de svenska
nationalräkenskaperna bör justeras för positiva och negativa effekter på
folkhälsan. Bruttonationalprodukten (BNP) bör justeras för hälsoeffekter.
Finansutskottets ställningstagande
Med anledning av motionerna om en utveckling av BNP-begreppet vill utskottet
anföra följande:
Dagens system för nationalräkenskaper (NR), i vilken totalmåttet
bruttonationalprodukt (BNP) ingår, har successivt byggts upp under de
senaste 50-60 åren. Räkenskaperna har också alltmer samordnats mellan olika
länder i t.ex. FN:s och OECD:s regi. Detta gör att NR och BNP är ett mycket
användbart redskap när det gäller att analysera och belysa ekonomisk
tillväxt och konjunkturen i olika länder samt hur ländernas utveckling
samvarierar via t.ex. världshandeln och kapitalrörelser. Existensen av ett
räkenskapssystem som ger jämförbarhet över tiden och mellan länder är enligt
utskottets mening ovärderligt när det gäller möjligheterna att ge underlag
för ekonomisk-politiska åtgärder och frågeställningar.
Däremot är det enligt utskottets mening uppenbart att BNP-måttet har
tydliga brister om det används som ett mått på välfärden i samhället.
Viktiga delar av välfärden fångas t.ex. inte upp i BNP-beräkningarna.
Dessutom värderas inte den välfärdsminskning som tillväxten kan ge upphov
till. Trafikolyckor leder t.ex. till en högre ekonomisk aktivitet som höjer
värdet på BNP, medan skadorna på människor och föremål inte bokförs som
värdeminskningar. BNP-måttet avspeglar inte heller de skador på naturen,
såsom t.ex. försurning, skador på ozonlagret eller utarmning av den
biologiska mångfalden, som tillväxten kan medföra. I NR-systemet inräknas i
huvudsak enbart produktion och distribution av varor och tjänster som
prissätts på en marknad. Dessutom ingår offentliga myndigheters och vissa
organisationers produktion av tjänster (dessa värderas från kostnadssidan
eftersom de oftast saknar ett marknadspris). Detta innebär bl.a. att
hemarbete i olika former inte räknas in i BNP. Däremot ingår denna typ av
tjänster när de tillhandahålls av företag och kommuner. Vilken
organisationsform tjänsteproduktionen har är alltså avgörande för om
produktionen räknas in i NR-systemet. Detta gör att jämförelser mellan
länder tenderar att bli missvisande, eftersom produktionen utanför marknaden
kan skilja sig åt mellan länderna. Inom den nationalekonomiska forskningen
finns vidare en skola som menar att välfärd och ekonomisk utveckling inte
bör mätas i termer av löpande produktion och inkomster, utan att en sådan
värdering bör göras med utgångspunkt i landets resurser, dvs.
nationalförmögenheten.
Enligt utskottets mening är det knappast möjligt att skapa ett samlat och
enhetligt BNP-mått som inkluderar och värderar all ekonomisk aktivitet och
korrigerar för alla effekter som tillväxten skapar. Risken med en sådan
utveckling är att värdet av BNP-måttets ursprungliga roll som ett
makroekonomisk analysverktyg försämras drastiskt.
Den internationella trenden under de senaste tio åren har i stället varit
att vid sidan av BNP-måttet utveckla kompletterande räkenskaper inom
speciella områden, s.k. satelliträkenskaper. Ett belysande exempel på detta
är den pågående utvecklingen av miljöräkenskaperna, som för svensk del är
ett gemensamt projekt mellan Naturvårdsverket (NV), Konjunkturinstitutet
(KI) och Statistiska centralbyrån (SCB). NV:s uppdrag är att utveckla
indikatorer och index som ger en bild av tillståndet i det svenska
ekosystemet och hur det förändras. KI har till uppgift att utveckla modeller
som kan användas för analyser om sambanden mellan ekonomi och miljö. KI
skall vidare göra värderingsstudier av vad t.ex. utsläppen betyder i reda
pengar. Dessutom gör KI effektivitetsstudier av miljöteknik, i den meningen
att den miljöteknik som används i Sverige ställs mot den som är bäst, en
s.k. benchmark-analys. SCB:s bidrag ligger främst i att utveckla de fysiska
miljöräkenskaperna - ett statistiskt system som kopplar samman
miljöstatistiken med den ekonomiska statistiken. Inom SCB pågår också arbete
med att uppskatta kostnaderna för miljöskydd.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat miljöräkenskaperna
(senaste bet. 1997/98:FiU2). Enligt utskottets mening är detta ett mycket
viktigt och intressant projekt. Projektet är emellertid långsiktigt och
arbetet är fortfarande inriktat på forskning och metodutveckling. Under 1998
har dock projektet tagit flera steg framåt. Bl.a. har alla rapporter som
publicerats sedan projektet drogs i gång 1992/93 publicerats i en gemensam
rapportserie. De senaste två till tre åren har SCB ändrat räkenskapssystemet
i NR, vilket medfört att statistikproduktionen på bl.a. miljöområdet
fördröjts. Anpassningen av NR är nu i stort sett genomförd, vilket gör att
produktionen av miljöstatistik ökar. I december 1998 publicerar SCB den
första heltäckande indikatorrapporten där miljödata för olika branscher
kopplas samman med ekonomiska data i respektive bransch. Miljöuppgifter som
energianvändning, andel fossila bränslen, utsläpp till vatten och luft,
avfall, vattenåtgång etc. ställs mot branschens förädlingsvärde,
sysselsättning, utrikeshandel, miljöskyddskostnader etc. SCB planerar också
att under nästa år redovisa uppgifter om "gröna jobb" - hur många personer
som är sysselsatta med miljöarbete och inom vilka områden.
Att miljöräkenskaperna är ett viktigt projekt för svensk del framgår enligt
utskottets mening bl.a. av att regeringen i budgetpropositionen anger att en
arbetsgrupp tillsätts inom Finansdepartementet för att följa NV:s, KI:s och
SCB:s arbete med miljöräkenskaperna.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utvecklingen av
miljöräkenskaper i hög grad också är ett internationellt projekt. I FN, EU
och OECD pågår flera olika projekt för att driva på utvecklingen av
miljöräkenskaper. Den preliminära handbok i miljöräkenskapssystem som FN
publicerade i början av 1990-talet revideras nu av den s.k. Londongruppen, i
vilken Sverige ingår tillsammans med de flesta västländer inklusive Japan
och Australien. Vidare har i Nordiska ministerrådets regi utarbetats
rapporter kring bl.a. miljöeffekter i det nordiska fisket och den nordiska
skogshanteringen.
Utskottet vill också erinra om att regeringen avser att presentera en
uppsättning av s.k. gröna nyckeltal mot bakgrund av det arbete som görs i
Miljövårdsberedningen.
Enligt utskottets mening finns det inget som i princip hindrar att
kompletterande uppgifter eller satelliträkenskaper även tas fram för t.ex.
den ekonomiska tillväxtens effekter på folkhälsan eller för värdering av den
produktion som sker utanför marknaden. Utskottet kan dock konstatera att det
finns stora problem när det gäller att värdera och mäta omfattningen av
hushållens hemarbete. Vid enstaka tillfällen har SCB genomfört s.k.
tidsanvändningsstudier för hushåll, där den tidsmässiga omfattningen av
hemarbetet kunnat beräknas. Regeringen anger i budgetpropositionen att SCB
skall ges i uppdrag att utföra en ny nationell tidsanvändningsstudie. Enligt
uppgifter från SCB pågår emellertid inga internationella projekt för att
skapa ett kompletterande räkenskapssystem för t.ex. hemarbete.
Ett av de mått som ofta används för att göra jämförelser av välfärden i
olika länder är OECD:s s.k. köpkraftskorrigerade BNP-statistik per capita,
ibland något oegentligt kallad "OECD:s välfärdsliga". Utskottet har tidigare
behandlat denna statistik (senast i bet. 1998/99:FiU1) och påpekat att
måttet bör användas med stor försiktighet. Den statistiska osäkerheten är
stor, och som framförts ovan har BNP-måttet stora brister som välfärdsmått.
Däremot finns det andra undersökningar som kan komplettera OECD:s mått. En
sådan undersökning är den rapport om utvecklingsnivån i världen som FN:s
utvecklingsorgan, UNDP, publicerar varje år. I rapporten publiceras t.ex.
listor och mått över vilka länder som har lägst fattigdom och hur utvecklad
jämställdheten är. UNDP publicerar också ett generellt mått över
utvecklingsnivån i länderna. Utvecklingsnivån mäts genom en sammanvägning av
tre indikatorer - förväntad livslängd hos nyfödda, utbildningsnivå i form av
läskunnighet hos vuxna och andelen inskrivna på grundskole-, gymnasie- och
eftergymnasial nivå samt den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten
per capita. Även om dessa undersökningar också innehåller ett stort mått av
osäkerhet, kan de fungera som en gott komplement till OECD:s BNP-jämförelse.
Det är också utskottets förhoppning att miljöräkenskaperna om fem till tio
år kan bidra till att bredda och ytterligare fördjupa välfärdsmåtten.
Med anledning av vad som anförts ovan avstyrks förslagen i motionerna U704
(v) yrkande 5, A810 (kd) yrkande 4, MJ238 (kd) yrkande 4 och So314 (c)
yrkande 1.
Utveckling av fördelningsstatistiken
Motionerna
I motion Fi901 av Berndt Sköldestig och Inge Carlsson (s) efterlyses en god
och allsidig statistik över förmögenheter och förmögenhetsutvecklingen. Det
saknas statistik över hushållens tillgångar och skulder, enligt
motionärerna. Den svenska debatten om fördelning av ekonomiska resurser och
ekonomisk makt blir ofullständig när förmögenhetsuppgifter saknas.
I motion Fi205 av Ingrid Burman m.fl. (v) framhålls att en ny låg- och
höginkomstutredning bör genomföras. Statistiken visar, enligt motionärerna,
att inkomstskillnaderna mellan olika grupper ökat under 1980- och 1990-
talen. Till skillnad från den gamla låginkomstutredningen från 1960-talet
bör en ny utredning även uppmärksamma höga inkomster och förmögenheter.
Utredningen bör också redovisa skillnader mellan män och kvinnor.
Miljöpartiet anser i motion A807 att den könsuppdelade statistik som
Statistiska centralbyrån producerar konsekvent bör användas när förslag till
förändringar i lagstiftningen framförs. Könsuppdelad statistik bör även tas
fram och användas i de statliga utredningar där det är relevant.
Finansutskottets ställningstagande
I internationell jämförelse har Sverige ett mycket väl utvecklat
statistiksystem och omfattande forskning för att följa fördelningen av
ekonomiska resurser.
Statistiska centralbyrån (SCB) genomför årligen en omfattande och grundlig
undersökning av hushållens disponibla inkomster (HINK) som redovisas i
särskilda statistikmeddelanden. HINK används också till omfattande
fördelningsforskning vid olika institutioner i landet och vid uppdrag till
myndigheter och intresseorganisationer. Genom den heltäckande inkomst- och
förmögenhetsstatistiken följs fördelningen av taxerade inkomster, skatter,
bidrag och transfereringar.
SCB följer också fördelningen med hjälp av undersökningen om
levnadsförhållanden (ULF). Från ULF publiceras löpande rapporter om
befolkningens levnadsförhållanden i ett antal avseenden. Andra
undersökningar som används vid analyser av den ekonomiska fördelningen är
undersökningen av hushållens utgifter samt hyres- och bostadsundersökningen.
En ny omfattande paneldatabas för individernas och hushållens inkomster har
nyligen byggts upp genom ett samarbete mellan Uppsala universitet,
Riksförsäkringsverket, Finansdepartementet och SCB med särskild finansiering
från olika forskningsstiftelser. Databasen används bl.a. för studier av
inkomströrlighet, socialbidragsberoende osv. SCB medverkar med dataunderlag
till internationella forskningsorgan som bl.a. har en omfattande jämförande
forskning, t.ex. Luxembourg Income Study. Även OECD genomför numera
omfattande studier av inkomstfördelningens utveckling i medlemsländerna.
Institutet för social forskning (SOFI) har en omfattande
forskningsverksamhet främst baserad på SOFI:s levnadsnivåundersökningar.
Ett betydande antal studier har under de senaste åren redovisats om
inkomströrlighet, inkomstskillnader mellan män och kvinnor, inkomstutjämning
och fattigdom i västeuropeiska länder, trenderna i den svenska
inkomstfördelningen osv. Även vid Umeå, Lunds, Göteborgs m.fl. universitet
genomförs forskning om fattigdom och inkomstklyftor. Flera myndigheter,
bl.a. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket, har under senare år
genomfört egna studier av hur inkomstomfördelningen fungerar i Sverige.
Socialstyrelsen genomför på regeringens uppdrag regelbundet en omfattande
analys av sociala förhållanden (Social rapport). Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi (ESO) har låtit genomföra ett flertal fördelningsstudier
bl.a. om skatters och transfereringars omfördelning över livscykeln.
Fördelningspolitiska analyser ingår sedan snart tio år rutinmässigt i
regeringens beslutsunderlag vid viktiga regeländringar i skatte- och
transfereringssystemet. Beräkningarna omfattar utfallet för olika grupper
samt olika sammanfattande mått på inkomstspridningen. Beräkningarna omfattar
också budget- och marginaleffekter. Resultaten redovisas bl.a. i
utredningsbetänkanden och propositioner.
Regeringen följer och analyserar inkomstfördelningen och utvecklingen för
olika grupper och redovisar resultaten till riksdagen i särskilda
fördelningspolitiska redogörelser som sedan 1994 bilagts budget- och
vårpropositionerna. Undersökningarna omfattar bl.a. fördelningseffekter av
offentlig konsumtion, inkomstfördelningens långsiktiga utveckling,
fördelningseffekter av saneringsprogrammet, inkomstutvecklingen för olika
grupper under 1990-talet, internationella jämförelser av inkomstspridningen.
I den senaste fördelningspolitiska redogörelsen redovisas dels hur
inkomströrligheten har ändrats sedan 1970-talet, dels utvecklingen av
inkomstspridningen 1991-1996 med en framskrivning t.o.m. 1998 (bil. 5,
prop. 1998/99:1). Som framgår av den reviderade finansplanen (avsnitt 1.7)
till budgetpropositionen för 1999 avser regeringen också att uppdra åt
Statistiska centralbyrån att genomföra undersökningar av
förmögenhetsfördelningen och den offentliga konsumtionen.
Jämställdheten är också prioriterad i regeringens arbete. Ett omfattande
utredningsarbete har genomförts nu senast inom Kvinnomaktsutredningen som
också innehåller omfattande statistiska analyser. Inom SCB redovisas
regelbundet statistik som belyser löner och inkomster för kvinnor och män.
Vid de fördelningsanalyser som utförs av Finansdepartementets
fördelningspolitiska enhet sker rutinmässigt redovisning med uppdelning på
kön. Varje år utarbetas en särskild bilaga för att belysa den ekonomiska
situationen för män och kvinnor som bifogas regeringens budgetförslag. Nya
resurser behöver dock tillföras. Enligt den reviderade finansplanen avser
regeringen att tillföra medel till SCB för att förbättra lönestatistiken och
metoderna för jämställdhetsbokslut.
Utskottet vill för sin del understryka hur viktigt det är att jämställdhet
även i fortsättningen är en fråga med högsta prioritet. Utskottet
konstaterar också med tillfredsställelse att fördelningspolitiken och
rättvisefrågorna tilldrar sig allt större intresse och betonas i
regeringsförklaringen. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten har skapat
tendenser till ökade inkomstklyftor. Det är därför angeläget att analyserna
av fördelningen av den ekonomiska välfärden successivt breddas och
fördjupas. Utskottet anser att regeringen vid lämpligt tillfälle t.ex. i en
kommande budgetproposition bör redovisa hur detta arbete fortskrider.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi901 (s),
Fi205 (v) och A807 (mp) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande det nya målet avseende
Premiepensionsmyndigheten
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2 yrkande
det nya målet avseende Premiepensionsmyndigheten som regeringen
förordar,
2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2
budgetåret 1999
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2
yrkandena 3 och 6 samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 5,
1998/99:Fi211 yrkande 8 i denna del, 1998/99:Fi505, 1998/99:Fi507
yrkandena 1-10, 1998/99:So314 yrkande 5 och 1998/99:A292 yrkande 12
dels bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget
A 13 Utvecklingsarbete, för VESTA-projektets genomförande göra
beställningar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
50 000 000 kr efter år 1999,
dels för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i
appendix till hemställan,
res. 1 (c)
3. beträffande Statens fastighetsverk
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2
yrkandena 4 och 5 samt med avslag på motion 1998/99:Fi507 yrkande 12
dels godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet
med vad regeringen förordar,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får
ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar,
4. beträffande utveckling av BNP-måttet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:U704 yrkande 5, 1998/99:So314
1998/99:MJ238 yrkande 4 och 1998/99:A810 yrkande 4,
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (m) - motiv.
res. 5 (fp) - motiv.
5. beträffande utveckling av fördelningsstatistiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Fi205, 1998/99:Fi901 samt
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
res. 6 (m, kd)
res. 7 (fp)
res. 8 (c) - motiv.
Stockholm den 3 december 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Fredrik Reinfeldt (m), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Peter Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar
Axén (m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström (v) och Camilla Dahlin-
Andersson (fp).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsför-
delning.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och
Folkpartiet liberalerna har avgivit särskilda yttranden.
-----------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 1 705 -23
333 000
-----------------------------------------------------------------
1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (c)
Lena Ek (c) anser
dels att den del av utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom u
gäller" och slutar med "(c) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
När det gäller folk- och bostadsräkningen anser utskottet, i likhet med vad so
ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet. Det är mycket angeläget att
genomföra de nya registerbaserade folk- och bostadsräkningarna påskyndas.
könsuppdelad. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion S
till känna. Därmed torde också syftet i motion A292 (v) yrkande 2 i icke ringa
Utskottet har inget att erinra mot medelstilldelningen som föreslås i budge
Däremot bör effektiviseringar i verksamheten på SCB kunna möjliggöra besparinga
Motionerna Fi507 (m) yrkandena 4 och 5 samt Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del bö
dels att den del av utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utg
har" och slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som i motion Fi210 (c) yrkande 5 i denna del anförs
kvalitetsutveckling och kompetenshöjning inom statsförvaltningen inte är efters
arbete bedrivas inom alla myndigheter. Något nytt anslag för den föreslagna myn
budget.
Utskottet avstyrker således propositionens förslag i denna del och tillstyrker
5 i denna del, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del och Fi507 (m) yrkande 7.
dels att den del av utskottets samlade ställningstagande till anslagen
"Kristdemokraterna har" och slutar med "A292 (v) yrkande 12" bort ha följande l
Utskottet instämmer i vad som i motion Fi210 (c) anförs om att det
utgiftsområdet genom decentralisering till regionala och lokala nivåer. Vad bet
generell besparing på utgiftsområdets anslag med 100 miljoner kronor är utskott
av anslagen, varför motion Fi505 avstyrks.
Sammanfattningsvis biträder utskottet de förslag som framförs i motionerna Fi2
övriga delar tillstyrks propositionens förslag till fördelning av anslage
tillstyrker förslaget i propositionen om åtaganden för VESTA-projektet (yrkande
tillgodosetts: Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del, Fi505 (kd), Fi507 (m) yrkanden
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 5 och 1998/99:So
med anledning av proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2 yrkande 6 samt med avsla
denna del, 1998/99:Fi505, 1998/99:Fi507 yrkandena 1-10 och 1998/99:A292 yrkande
dels bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A
genomförande göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebä
1999,
dels för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
1 (c)" betecknade förslaget i appendix till hemställan,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om folk- och
2. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utveckling a
internationella" och på s. 24 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Den internationella trenden under de senaste tio åren har i stället varit att v
räkenskaper inom speciella områden, s.k. satelliträkenskaper. Enligt uts
utarbeta en satelliträkenskap för en miljöjusterad nettonationalprodukt, en NMP
förändringar i t.ex. human- och miljökapital som tillväxten skapar. Vidare bö
ett internationellt projekt om hur hushållens hemarbete skall kunna v
nationalräkenskaperna.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion MJ238 (kd) yrkande 4 och A8
ge regeringen till känna. Motionerna U704 (v) yrkande 5 och So314 (c) yrkande 1
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utveckling av BNP-måttet
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ238 yrkande 4 och 1998/99:
1998/99:So314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
3. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4) (c)
Lena Ek (c) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utvecklin
utskottets mening" och på s. 24 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse
För att få en bättre uppfattning om tillväxtens och samhällsutvecklingens soci
att som komplement till BNP-måttet utveckla en satelliträkenskap som vär
effekter på folkhälsan. En sådan räkenskap skulle bidra till att politiska be
om en hållbar hälsoutveckling.
Ett av de mått som ofta används för att göra jämförelser av välfärden i olika l
statistik per capita, ibland något oegentligt kallad "OECD:s välfärdsliga". Ut
(senast i bet. 1998/99:FiU1) och påpekat att måttet bör användas med stor försi
och som framförts ovan har BNP-måttet stora brister som välfärdsmått.
komplettera OECD:s mått. En sådan undersökning är den rapport om utvecklingsniv
publicerar varje år. I rapporten publiceras t.ex. listor och mått över vilka l
jämställdheten är. UNDP publicerar också ett generellt mått över utvecklingsniv
sammanvägning av tre indikatorer - förväntad livslängd hos nyfödda, utbild
andelen inskrivna på grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå samt den k
capita. Även om dessa undersökningar också innehåller ett stort mått av osäker
OECD:s BNP-jämförelse.
Det är också utskottets förhoppning att hälsoräkenskaper och miljöräkenskaper i
och ytterligare fördjupa måtten över samhällets välfärd.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion So 314 (c) yrkande 1 bör riks
Motionerna U704 (v) yrkande 5, MJ238 (kd) yrkande 4 och A810 (kd) yrkande 4 avs
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utveckling av BNP-måttet
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So314 yrkande 1 samt med avslag p
1998/99:MJ238 yrkande 4 och 1998/99:A810 yrkande 4 som sin mening ger regeringe
anfört,
4. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4, motiveringen) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m)
avsnittet Utveckling av BNP-måttet bort ha följande lydelse:
Dagens system för nationalräkenskaper (NR), i vilken totalmåttet bruttonational
under de senaste 50-60 åren. Räkenskaperna har också alltmer samordnats mellan
Detta gör att NR och BNP är ett mycket användbart redskap när det gäller at
konjunkturen i olika länder samt hur ländernas utveckling samvarierar via t.ex
av ett räkenskapssystem som ger jämförbarhet över tiden och mellan länder
gäller möjligheterna att ge underlag för ekonomisk-politiska åtgärder och fråge
I motionerna framhålls att nationalräkenskaperna och BNP-måttet bör juster
tillväxten. Vidare bör värdet av hushållens hemarbete räknas in i BNP.
Enligt utskottets mening är det emellertid inte möjligt att skapa ett sa
värderar all ekonomisk aktivitet och korrigerar för alla effekter som tillväxte
värdet av BNP-måttets ursprungliga roll som ett makroekonomiskt analysverktyg f
Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker utskottet förslagen i motionern
MJ238 (kd) yrkande 4 och So314 (c) yrkande 1.
5. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4, motiveringen) (fp)
Camilla Dahlin-Andersson (fp) anser att den del av finansutskottets ställningst
på s. 22 börjar med "Däremot är det" och på s. 24 slutar med "fördjupa välfärds
Det existerar också ett antal felaktiga uppfattningar om BNP-måttets k
trafikolyckor ökar BNP. Vid en olycka anlitas en redan befintlig sjukvå
sjukvårdsapparaten. Det avgörande är dock att olyckan medför att de resurser
resurser som används för reparationer o.d. har en alternativ användning. Den
produktiv insats.
Enligt utskottets mening är det knappast möjligt att skapa ett samlat och enhet
ekonomisk aktivitet och korrigerar för alla effekter som tillväxten skapar. Den
åren har i stället varit att vid sidan av BNP-måttet utveckla komplette
satelliträkenskaper. Ett sådant exempel är miljöräkenskaperna som är ett ge
Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån (SCB). Utvecklingen a
internationellt projekt inom t.ex. EU, OECD och FN.
Enligt utskottets mening finns det i princip inget som hindrar att komplette
tas fram för t.ex. folkhälsoområdet eller för värdering av den produktion s
nationalräkenskaperna.
Ett av de mått som ofta används för att göra jämförelser mellan länder är
capita. Den statistiska osäkerheten är betydande men i huvudsak torde ett såd
länderna av den genomsnittliga levnadsstandarden. Även här finns kompletteran
redovisar.
De behov som i dag finns av kompletterande mått torde för svensk del främst
tillväxt och välfärd. Behovet av en bättre utveckling i Sverige av tillväxten o
ovedersägligt. Det är således främst statistik som på ett korrekt och relevant
tillväxt och sysselsättning som behöver utvecklas. En utveckling av sådana
rättvisande bild ges både av dessa förutsättningars utveckling över tiden och i
ökade möjligheter att på sikt avläsa samband mellan politiska beslut och d
sysselsättning. Förebilder kan på detta område sökas internationellt. T.ex. b
Forum och IMD (International Institute for Management Development) beaktas.
6. Utveckling av fördelningsstatistiken (mom. 5) (m, kd)
Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren (
anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utveckling av fördelnin
Utskottet konstaterar att Sverige i en internationell jämförelse har ett my
omfattande forskning för att följa och analysera den ekonomiska fördelningen av
Enligt utskottets mening bör därför inga ytterligare resurser avsättas inom det
Med anledning av vad som anförts ovan avstyrks förslagen i motionerna Fi205 (v)
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utveckling av fördelningsstatistiken
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi205, 1998/99:Fi901 och 1998/99:A807 y
7. Utveckling av fördelningsstatistiken (mom. 5) (fp)
Camilla Dahlin-Andersson (fp) anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utveckling av fördelnin
Utskottet konstaterar att Sverige i en internationell jämförelse har e
omfattande forskning för att följa och analysera den ekonomiska fördelningen av
del understryka hur viktigt det är att statistik som belyser jämställdhet har h
Utskottet anser det angeläget att nya statistiska mått utvecklas som mäter för
sysselsättning. Utskottet anser det självklart att det bör komma i förs
tillväxt och välfärd skapas. Utan tillväxt finns inget att fördela.
Enligt utskottets mening bör därför inga ytterligare resurser avsättas inom för
Med anledning av vad som anförts ovan avstyrks förslagen i motionerna Fi205 (v)
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utveckling av fördelningsstatistiken
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi205, 1998/99:Fi901 och 1998/99:A807 y
8. Utveckling av fördelningsstatistiken (mom. 5, motiveringen) (c)
Lena Ek (c) anser att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet
26 börjar med "Jämställdheten är" och slutar med "för jämställdhetsbokslut" bor
När det gäller jämställdheten kan utskottet däremot konstatera att det finns st
brister i den könsuppdelade statistiken inom i stort sett alla samhällssektorer
t.ex. rätts- och brottsstatistiken är den statistiska insamlingen av uppgifter
olika brott mot kvinnor ofta av mycket dålig kvalitet och ibland direkt missvis
Ett annat belysande exempel är att statistiken om kvinnors företagande är ytter
bristfällig på både central- och regional nivå.
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m) an
I riksdagen finns en majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpa
budgetpropositionen (prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för de oli
inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten. Samma majoritet har också utt
offentliga utgiftstaket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en an
budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samh
Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den socia
genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omf
och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst beh
inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det a
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken deltar vi inte i
inom utgiftsområde 2.
För budgetåret 1999 förordar vi i vår partimotion Fi208 att ramen för utgiftsom
lägre än regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Förslag om fördelningen av medel på anslagen återfinns i motion Fi507. I den fö
uppfyller kriterierna för internationellt vedertagen kravspecifikation för
riksdagen. Till denna nya myndighet, som vi valt att kalla Riksrevisorn
Riksrevisionsverket (RRV) och Riksdagens revisorer. Det bör kunna m
redovisningsrevision förs till den nya myndigheten. Vidare bör onödigt dubbela
(ESV) kunna undvikas med den ordning vi förordar. Delar av Statskontorets
onödig splittring av resurser och gränsdragningsproblem gentemot RRV och ESV.
På statistikområdet bedömer vi att det finns utrymme för besparingar genom att
av statistik, vilket i första hand kan effektivisera SCB:s administration. Där
för att täcka förberedelsekostnaderna för nästa folk- och bostadsräkning, varf
överflödigt.
Nämnden för offentlig upphandling bör avvecklas eftersom den tillsyn nämnden sk
Vidare bör en ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning i
enskilda myndigheterna. Slutligen förordas att en minskad fokusering på hushåll
2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för
beräkning av statens inkomster för budgetåret 1999. Under den fortsatta budgetb
Riksdagen har genom beslutet den 2 december valt en inriktning av politi
ekonomiska politiken och av budgetpolitiken som vi kristdemokrater har lagt fr
emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha
3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (fp)
Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför:
Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de
beräkning av statens inkomster för budgetåret 1999. Under den fortsatta budgetb
Riksdagen har genom beslutet den 2 december valt en inriktning av politik
ekonomiska politiken och av budgetpolitiken som vi i Folkpartiet liberalerna
vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområ
Besparingen skulle ha kunnat uppnås genom att avstå från förberedelsearbetet me
inrätta en ny myndighet för kompetensutveckling.