Utskottet behandlar i detta betänkande 12 motioner
med sammanlagt 18 yrkanden. Samtliga motioner har
anknytning till totalförsvarsplikten och har väckts
under den allmänna motionstiden. Yrkandena avser
pliktsystemet, ökade internationella engagemang med
pliktpersonal, in- och utryckningstider till
utbildning, rättsliga frågor, meritvärdering av
pliktutbildning samt värnpliktigas ekonomiska
situation.
Riksdagen tog under föregående riksmöte ställning
till i flera fall likalydande eller likartade
motionsyrkanden som de nu aktuella.
1998 års pliktutredning har i uppgift att överväga
flera av de frågor som nu aktualiseras motionsvis.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden.
Miljöpartiet de gröna avger reservation till förmån
för ett motionsyrkande. Folkpartiet liberalerna
avger tre särskilda yttranden.
Motionerna
1998/99:Fö201 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.
1998/99:Fö202 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta Pliktverket få
direktåtkomst till Rikspolisstyrelsens person- och
belastningsregister.
1998/99:Fö203 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pliktutredningen bör
få i uppdrag att ta ställning till påföljden för
totalvägrare.
1998/99:Fö206 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen
tillsätter en utredning med uppdrag att undersöka
möjligheterna att införa samhällstjänst för unga män
och kvinnor som ett alternativ och komplement till
allmän värnplikt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en allmän
samhällstjänst skall kunna genomföras inom de
områden av den offentliga sektorn samt de
folkrörelser som efter diskussion är beredda att
medverka,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den ekonomiska
ersättningen för allmän samhällstjänst inte får vara
lägre än socialbidrag.
1998/99:Fö208 av Anders Ygeman (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökat internationellt
engagemang,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en
utredning tillsätts med uppgift att utreda en
förändrad pliktlag.
1998/99:Fö209 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning för
samhällsplikt.
1998/99:Fö210 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avveckla den
allmänna värnplikten till förmån för ett
värntjänstsystem som bygger på frivillighet,
1998/99:Fö302 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att värnpliktiga med
nazistiska och rasistiska åsikter eller som på annat
sätt kan betraktas som våldsbenägna inte skall kunna
få militär utbildning i vårt land.
1998/99:Fö303 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
bättre samordning från marinens sida vad gäller
skolavgång och inryckningstillfälle samt avslutning.
1998/99:Fö311 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ändra 10 kap. 8 §
lagen om totalförsvarsplikt angående visst religiöst
samfund.
1998/99:Fö313 av Runar Patriksson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alla
värnpliktiga skall utbildas i hjärt- och
lungräddning av certifierade instruktörer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de utbildningar
som kräver militärt förarbevis meriteras med
motsvarande civilt körkort,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att högskoleprovet
skall vara kostnadsfritt för Sveriges värnpliktiga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utbildningen
anpassas, med t.ex. tilläggsmoment, för att
möjliggöra civil meritering.
1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen begär att
regeringen beslutar om
tilläggsdirektiv till Plikt-
utredningen för att se över de
värnpliktigas ekonomiska situation.
Utskottet
Totalförsvarsplikten
Motionerna
I Miljöpartiets partimotion Fö210 (mp) konstateras
att värnpliktsarméer runt om i världen avvecklas i
snabb takt. I Sverige sägs den allmänna värnplikten
inte längre vara allmän. Mindre än hälften av alla
män kallas in till tjänstgöring med stöd av plikt,
vilket motionärerna anser vara orättvist. Den
allmänna värnplikten anses vidare vara ett hinder
för en omorientering och utveckling av en modern
försvarspolitik.
Miljöpartiet föreslår därför i motionen att den
allmänna värnplikten avvecklas. I stället bör en
värntjänst byggd på frivillighet införas (yrkande
2).
I motion Fö206 (v) av Maggi Mikaelsson pekar motionären på den
snabba förändringen i vårt land. Bl.a. är villkoren
för unga människor helt annorlunda än för tio år
sedan. Vidare har det säkerhetspolitiska läget
förändrats radikalt under senare år och
miljöfrågorna blivit allt viktigare.
Motionären anser därför att det är en viktig och
riktig inriktning att nedrusta det militära
försvaret till förmån för insatser för fred och ett
hållbart samhälle. Förutsättningar för ökande
kontakter och en djupare förståelse mellan grupper
och sektorer i samhället skulle, enligt motionären,
kunna skapas genom en allmän samhällstjänst. En
utredning föreslås därför tillsättas för att
undersöka förutsättningarna för en sådan
samhällstjänst (yrkande 1).
Motionären anser att samhällstjänsten skall omfatta
alla män och kvinnor i värnpliktsåldern. De
förutsätts under en niomånadersperiod kunna
tjänstgöra inom den offentliga sektorns olika delar
som äldrevård, miljövård, skola, handikappvård osv.
men också inom folkrörelser och organisationer som
arbetar inom dessa områden (yrkande 2).
Samhällstjänsten skall härvid ses som ett komplement
eller ett alternativ till värnplikten.
Motionären föreslår vidare att den ekonomiska
ersättningen för samhälls-tjänsten inte får vara
lägre än socialbidrag (yrkande 3).
Rigmor Ahlstedt betonar i motion Fö209 (c)
samhällets stora uppgift att se till att människor
som behöver vård och omsorg i livets olika skeden
får tillräckliga insatser. Samhällets gemensamma
resurser måste användas effektivt och på ett sätt
som kommer medborgarna till del, samtidigt som det
skapas ett robust, ekologiskt och ekonomiskt
hållbart samhälle.
Motionären noterar att värnpliktsutbildningen inom
det militära försvaret dras ned. Samtidigt är
ungdomar tveksamma att välja yrken inom vård och
skola. För att möta detta föreslår motionären att
man utreder möjligheterna att inom det allmänna
skolväsendet, inom gymnasieskolans ram, införa en
eller flera terminer av obligatorisk allmän
samhällstjänst, lika för män och kvinnor.
Motion Fö201 (fp) av Eva Flyborg behandlar kvinnors
roll i försvaret. Motionären berömmer regeringen för
dess ambition att öka antalet kvinnor i
totalförsvaret. Hon anser dock att det bästa sättet
att få en sådan förändring är att införa kvinnlig
värnplikt, något som Folkpartiet pläderat för i
snart 20 år. Nuvarande rätt för kvinnor att
frivilligt fullgöra värnplikt sägs inte vara
tillräckligt.
Genom att ställa samma grundläggande krav på kvinnor
och män att delta i rikets försvar kommer den
samlade kompetensen att kunna tas till vara. I det
nuvarande systemet skiljs halva nationens kompetens
bort utan att ens ha prövat dugligheten i ett
mönstringsförfarande. Kvinnlig totalförsvarsplikt
skulle sålunda bredda rekryteringsunderlaget.
Antalet värnpliktiga påverkas däremot inte.
Krigsorganisationen skall avgöra utbildningsbehovet.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlade under förra riksmötet i
betänkandet 1997/98:FöU7 Totalförsvarsplikten flera
motionsyrkanden med anknytning till pliktsystemet.
Inledningsvis gav utskottet då en bakgrund till den
nuvarande pliktlagstiftningen och framhöll:
Sedan länge har det funnits en skyldighet i Sverige
att delta i landets försvar. Före år 1995
säkerställdes totalförsvarets behov av personal,
bl.a. genom ett antal pliktlagar. Den 1 juli 1995
trädde lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt i
kraft (prop. 1994/95:6 och 87, bet. 1994/95:FöU1,
rskr. 1994/95:78). Den ersatte ett flertal lagar med
bestämmelser om plikttjänstgöring, bl.a.
värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst, lagen (1981:292) om tjänsteplikt
för hälso- och sjukvårdspersonal samt
veterinärpersonal m.m., lagen (1984:272) om
skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra
utanför civilförsvaret samt allmänna
tjänstepliktslagen (1959:83). Vidare ersatte lagen
om totalförsvarsplikt de bestämmelser som fanns i
den då gällande civilförsvarslagen (1960:74). Vid
samma tidpunkt trädde ytterligare några nya med
pliktsystemet anknutna lagar i kraft, nämligen lagen
(1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra
värnplikt eller civilplikt med längre utbildning och
lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m.
Den nuvarande ordningen innebär sålunda en
totalförsvarsplikt gällande varje svensk medborgare,
samt utländska medborgare som är bosatta i Sverige,
från 16 års ålder t.o.m. det år vederbörande fyller
70 år. Enligt lagen skall tjänstgöringsskyldigheten
fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän
tjänsteplikt. Svenska kvinnor kan, utöver
skyldigheten att genomgå civil-pliktsutbildning i
högst 60 dagar, frivilligt genomgå en
antagningsprövning för inskrivning för värnplikt
eller civilplikt med s.k. lång grundutbildning.
1996 års försvarsbeslut betonade vissa principer
gällande totalförsvarsplikten. I beslutet anfördes
bl.a. att det svenska totalförsvaret skall vara så
uppbyggt och organiserat att det är en angelägenhet
för hela befolkningen. Det är av stor betydelse att
medborgarna känner ansvar för och efter förmåga
medverkar till landets försvar. Detta tillgodoses
bäst genom ett system med plikttjänstgöring.
Det finns brister i tillämpningen av
totalförsvarsplikten. Regeringen tillsatte därför i
början av år 1998 en parlamentarisk utredning (Fö
1998:1) med uppgift (dir. 1997:108) att granska
tillämpningen av systemet med totalförsvarsplikt,
bl.a. inskrivningssystemet, reglerna för uppskov,
utbildningsreserven, utbildningstidernas längd,
pliktutbildning för kvinnor samt utbildningens
meritvärde. Pliktutredningen skall också överväga om
plikt skall införas för tjänstgöring vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
I tilläggsdirektiv, beslutade i juni 1998 (dir.
1998:49), har utredningen fått i uppdrag att
överväga och föreslå förändringar som i förhållande
till nuvarande ordning medför att pliktsystemet blir
flexiblare och mer anpassat till rådande säkerhets-
och försvarspolitiska förutsättningar. Bl.a. skall
systemet möjliggöra att Sverige vid behov kan öka
sina internationella insatser. Utredningen skall
också lämna förslag till eventuella förändringar av
påföljden för brott mot totalförsvarsplikten.
Miljöpartiet föreslår i partimotion Fö210 (mp) att
värnplikten avvecklas och ersätts med en frivillig
värntjänst.
Utskottet anförde under förra riksmötet vid
behandlingen av motsvarande yrkanden (bet.
1997/98:FöU7 s. 8) bl.a:
Ett pliktsystem tillförsäkrar sålunda försvaret
möjligheten att på ett förutsägbart sätt rekrytera
tillräckligt många lämpade personer med hänsyn till
de behov som finns i krigsorganisationen .... En
totalförsvarsplikt torde vidare ... vara det
överlägset mest flexibla
personalförsörjningssystemet oavsett försvarsekonomi
och skiftande militära och civila personalbehov.
Tjänstgöring med plikt, tillsammans med olika former
av frivillig tjänstgöring, borgar för en god insyn i
försvaret och kan positivt bidra till
totalförsvarets folkliga förankring .....
En övergång till enbart frivillig rekrytering till
totalförsvaret, vilket Miljöpartiet föreslår, skulle
enligt utskottets mening ge alltför stora
osäkerheter i personalförsörjningen. Tillgången på
personal för olika uppgifter i skilda tidsperspektiv
skulle inte kunna förutses i erforderlig grad.
Vidare skulle det bli svårt att tillgodose
mönstrandes krav på viss typ av tjänstgöring eller
på utbildningens lokalisering.
Utskottet anser sålunda att en betydande del av
totalförsvarets personalförsörjning även i framtiden
bäst tillgodoses genom ett pliktsystem. Detta
synsätt skall enligt regeringens direktiv (dir.
1997:106) också utgöra grunden för den nyligen
tillsatta pliktutredningens arbete.
Utskottet gör nu samma bedömning. Partimotion Fö210
(mp) yrkande 2 bör därför avslås.
De båda motionerna Fö206 (v) och Fö209 (c) föreslår
utredning av möjligheterna att införa en allmän
samhällstjänst. I den först nämnda motionen framförs
därutöver förslag om den allmänna samhällstjänstens
innehåll och om den ekonomiska ersättningen vid
sådan tjänst.
Enligt utskottets mening ger direktiven till 1998
års pliktutredning - de delar som rör behovet av ett
flexiblare pliktsystem samt tjänstgöring med plikt
vid svåra påfrestningar på samhället i fred -
utrymme för att pröva de förslag som framförs i
motionerna. Riksdagen bör därför inte bifalla
motionerna Fö206 (v) yrkandena 1-3 och Fö209 (c).
Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett
likalydande yrkande om kvinnors roll i försvaret som
det som nu framförs i motion Fö201 (fp). Utskottet
framhöll då bl.a. (bet. 1997/98:FöU7 s. 9) att 1998
års pliktutredning skall utvärdera systemet med
kvinnors möjlighet att efter ansökan få fullgöra
plikttjänstgöring samt föreslå åtgärder. Utskottet
utgick från att utredningen i sammanhanget överväger
om totalförsvarsplikten bör förändras så att
uttagningen med plikt blir könsneutral. Utskottet
gör nu ingen annan bedömning varför riksdagen inte
bör bifalla motion Fö201 (fp).
Internationella engagemang
Motionen
I motion Fö208 (s) av Anders Ygeman framhålls den
förändrade säkerhetspolitiska situationen. Begreppet
försvar sägs därmed ha ändrats. Motionären menar att
Sverige har en unik möjlighet att förebygga
konflikter. Vad som behövs för att undvika sådana är
att skapa demokratiska traditioner som är förankrade
i folkdjupet. Sverige har där en lång tradition.
Motionären förordar ett projekt för att underlätta
svenskars inträde på arbetsmarknaderna i de forna
kommuniststaterna. Särskilt angeläget sägs det vara
med utbyten inom de militära, politiska, juridiska
och sociala sektorerna. Militära resurser bör
sålunda läggas på att utbilda officerare i länder
med svag demokratisk tradition. Den svenska långa
erfarenheten av demokratiskt ledarskap bör utnyttjas
för att ge utbyte i ledarskapsfrågor. Vidare bör
gemensamma övningar inom ramen för PFF öka
stabiliteten och förståelsen mellan stater som
deltar. Detta samarbete bör utvecklas. Vad som i
motionen anförts om ett ökat internationellt
engagemang bör riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna (yrkande 1).
Motionären anser vidare att officersrollen och
pliktlagarna måste ses över i takt med att
stabiliserande eller fredsbevarande insatser blir
vanligare. Han menar därför att det därmed är
angeläget att utreda möjligheten att i framtiden
använda även pliktlagen för att rekrytera till
viktiga fredsbevarande eller fredsuppbyggande
insatser i utlandet (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Under förra riksmötet behandlade utskottet (bet.
1997/98:FöU7 s. 11) likalydande motionsyrkanden från
samme motionär. Utskottet framhöll då bl.a:
Utskottet håller med motionären om vikten av ett
ökat internationellt engagemang för att med icke-
våld kunna förebygga, bilägga och förändra
konflikter i positiv riktning. Metoder för fredlig
konflikthantering behöver för den skull utvecklas,
liksom skilda slags utbildningar.
- - -
Deltagande i internationell konfliktförebyggande
och konfliktdämpande verksamhet med totalförsvarets
resurser bygger enligt nuvarande ordning på
frivillighet. Enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt, beslutad i stor enighet, skall
uttagning med plikt endast kunna ske för
totalförsvarets behov.
- - -
Nuvarande lagstiftning medger sålunda inte att
någon får tas ut med plikt för att utbildas för
internationella uppdrag.
Utskottet gör nu samma bedömning som under
föregående riksmöte och är sålunda inte berett att
ta initiativ för att ändra lagen om
totalförsvarsplikt i denna del. Motion Fö208 (s) bör
därför inte bifallas av riksdagen.
In- och utryckningstider till utbildning
Motionen
I motion Fö303 (m) pekar Maud Ekendahl och Elizabeth
Nyström på att Marinen inte har in- och
utryckningstider som sammanfaller med skolornas
sommaruppehåll, vilket i stort är regel vid andra
militärförband. Detta leder dels till att
Totalförsvarets pliktverk har svårigheter att ta ut
tillräckligt många värnpliktiga med rätta
förutsättningar till Marinen, dels till problem för
de värnpliktiga som tvingas till avbrott i sina
studier eller att uppskjuta dem.
Motionärerna anser att Marinen bör se över sina in-
och utryckningstider så att de i största möjliga mån
sammanfaller med samhällets övriga skolenheters
terminsstarter och avslutningar.
Utskottets överväganden
Utskottet håller med motionärerna att
plikttjänstgörandes in- och utryckningstider,
särskilt inom Marinen, bättre än hittills borde
anpassas till terminsrytmen i skolsystemet. Det är
viktigt att grundutbildningen i så stor utsträckning
som möjligt organiseras så att så få studieterminer
som möjligt tas i anspråk. Förändringar till det
bättre håller emellertid på att ske. Utskottet har
sålunda erfarit att Försvarsmakten nyligen beslutat
(FFS 1998:10) att Marinens utbildningsomgångar
fr.o.m. den 1 juni år 2000 i huvudsak skall påbörja
tjänstgöring under hösten och avsluta denna i slutet
av augusti eller december.
Härutöver utgår utskottet från att 1998 års
pliktutredning, inom ramen för uppgiften att
överväga utbildningstiderna för
totalförsvarspliktiga, tar hänsyn till behovet att
samordna in- och utryckningstiderna med skolans
terminsindelning.
Motionärernas önskemål bör sålunda kunna bli
tillgodosedda. Motion Fö303 (m) bör därför inte
bifallas.
Rättsliga frågor
Motionerna
Maud Ekendahl anser i motion Fö202 (m) att dagens
förfarande inte är tillräckligt effektivt när det
gäller att sålla bort dem som är olämpliga för att
skrivas in till värnplikt. För att uppnå en
effektivare hantering av kontrollförfarandet bör
därför, enligt motionären, den som handlägger
inskrivningen ges möjlighet till direktåtkomst till
Rikspolisstyrelsens person- och belastningsregister.
Då skulle omedelbart kunna göras säkrare bedömningar
om lämplig befattning och att olämplig
totalförsvarspliktig inte skrivs in till värnplikt.
Samma motionär konstaterar i motion Fö203 (m) att en
person som vägrar att göra militärtjänst döms till
14 dagars fängelse. Motionären föreslår att
Pliktutredningen bör få i uppdrag att ta ställning
till påföljden för totalvägrare.
I motion Fö302 (fp) erinrar Eva Flyborg om att det
för tre år sedan väckte visst uppseende att en
kriminellt belastad och våldsbenägen värnpliktig med
uttalade nazistiska sympatier fick fortsätta sin
militärtjänstgöring, trots att militärledningens
linje är att sådana värnpliktiga skall hemförlovas.
Motionären anser det vara djupt stötande att
personer som på grund av sina rasistiska åsikter
redan tagit till våld skall kunna få
vapenutbildning.
Eftersom ytterligare liknande fall inte kan
uteslutas, anser motionären det angeläget med en
tydlig politisk markering. Riksdagen bör därför som
sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om att värnpliktiga med nazistiska och
rasistiska åsikter eller som på annat sätt kan
betraktas som våldsbenägna inte skall kunna få
utbildning i vårt land.
I motion Fö311 (s) av Carina Hägg konstaterar
motionären att lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt med tillhörande förordning
(1995:238) ger Totalförsvarets pliktverk möjlighet
att besluta att en person som tillhör ett visst
religiöst samfund, varmed avses Jehovas vittnen,
inte behöver inställa sig till värnplikt eller
civilplikt. Motionären kritiserar inte Pliktverkets
handläggning av dessa ärenden utan menar i stället
att samhällets utveckling har förstärkt de
principiella tveksamheter som från början rådde
beträffande denna särbestämmelse om Jehovas vittnen.
Med hänvisning härtill föreslår motionären att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ändra 10 kap. 8 §
lagen om totalförsvarsplikt angående visst religiöst
samfund.
Utskottets överväganden
Direktåtkomst till Rikspolisstyrelsens register
Utskottet har erfarit att Totalförsvarets pliktverk och
Försvarsmakten i augusti 1998 till regeringen har
redovisat ett uppdrag om hur man skall undvika att
skriva in olämplig personal för tjänstgöring i
Försvarsmakten. I sin redovisning har Pliktverket
påpekat att direktåtkomst till de register som är i
fråga skulle underlätta arbetet att i samband med
mönstringen skilja ut sådana olämpliga personer.
Regeringen bereder för närvarande ärendet. Utskottet
har erfarit att när Rikspolisstyrelsen och
Totalförvarets pliktverk har kommit överens om
vilken teknisk lösning som skall väljas, så kommer
regeringen att utfärda förordning.
Med hänsyn till den pågående beredningen av frågan
anser utskottet att riksdagen inte nu bör uttala
sig. Motion Fö202 (m) bör sålunda inte bifallas.
Påföljd för totalvägran
I tidigare nämnda tilläggsdirektiv till 1998 års
pliktutredning anges att utredningen skall överväga
och föreslå eventuella förändringar av påföljden för
brott mot totalförsvarsplikten. Förslaget i motion
Fö203 (m) är därmed tillgodosett. Riksdagen bör
därför avslå motionen.
Värnpliktiga med nazistiska eller rasistiska åsikter
Frågan om åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism i
försvaret har behandlats av riksdagen vid flera
tillfällen tidigare. Senast anförde utskottet
(1997/98:FöU7 s. 19):
... har utskottet mycket tydligt tagit avstånd från
all form av rasism och främlingsfientlighet i
försvaret. Utskottet har sålunda uttalat (bet.
1996/97:FöU1 s. 211) att det är mycket angeläget att
Försvarsmakten fortsätter sitt aktiva arbete mot
rasism och främlingsfientlighet. Varje tendens till
rasistiska och främlingsfientliga yttringar måste
omedelbart och kraftfullt bekämpas.
Det finns i nuvarande lagstiftning möjlighet att
avbryta tjänstgöringen för totalförsvarspliktiga som
är olämpliga. Utskottet utgår från att
lagstiftningens möjligheter i detta avseende också
utnyttjas, när tillräckliga skäl föreligger.
Som nämnts i det föregående bereder regeringen,
efter en redovisning av Försvarsmakten och
Totalförsvarets pliktverk, frågan om rutiner för att
förhindra att olämplig personal skrivs in för
tjänstgöring till Försvarsmakten.
Utskottet menar att det finns en tydlig och klar
politisk markering mot att nazistiska, rasistiska
eller i övrigt våldsbenägna värnpliktiga utbildas,
vilket motionären i motion Fö302 (fp) krävt.
Med stöd av det anförda anser utskottet att det för
närvarande inte är påkallat med någon riksdagens
åtgärd i frågan. Motionen bör därför inte bifallas.
Jehovas vittnen
Utskottet behandlade under förra riksmötet ett
likartat yrkande från nu aktuell motionär.
1998 års pliktutredning skall i enlighet med
direktiven (dir. 1997:106) se över reglerna som
gäller möjligheten att inte inkalla personer som
tillhör ett visst religiöst samfund.
Eftersom frågan utreds, bör riksdagen inte nu
uttala någon mening i ärendet. Motion Fö311 (s) bör
därför inte bifallas.
Meritvärdering
Motionen
I motion Fö313 (fp) av Runar Patriksson anförs att
genomförd värnplikts-tjänstgöring som regel varit en
god utbildning som tillfört erfarenheter och
möjligheter till personlig utveckling för individen.
Motionären konstaterar att allt färre nu kallas in
till grundutbildning samt att övningar uteblir och
övningsmoment slopas. Han anser det därför viktigt
att den utbildning som faktiskt genomförs premieras
i det civila samhället. I vissa fall kan då
utbildningen behöva kompletteras för att den skall
få ett högt meritvärde. Motionären föreslår att
- alla värnpliktiga skall utbildas i hjärt- och
lungräddning av certifierade instruktörer (yrkande
1),
- utbildningar som kräver militärt förarbevis
meriteras med motsvarande civilt körkort (yrkande
2),
- högskoleprovet skall vara kostnadsfritt för
Sveriges värnpliktiga (yrkande 3),
- utbildningen bör anpassas, med t.ex.
tilläggsmoment, för att möjliggöra civil meritering
(yrkande 4).
Utskottets överväganden
Frågan om meritvärdering av plikttjänstgöring
behandlades av utskottet under förra riksmötet (bet.
1997/98:FöU7). Med anledning av några då väckta
motioner framhöll utskottet det angelägna i att få
till stånd ett bättre fungerande
meritvärderingssystem samt att synen på
plikttjänstgöringens meritvärde inte endast blir en
fråga för myndigheterna. Utskottet utgick från att
regeringen tog ett direkt ansvar för frågans vidare
behandling.
Utskottet konstaterar att Pliktutredningen enligt
sina direktiv har i uppgift att överväga och lämna
förslag om hur totalförsvarsplikten kan ges ett
större meritvärde.
Utskottet uttalade sig även under förra riksmötet
(bet. 1997/98:FöU1 s. 48) specifikt om hjärt- och
lungräddning. Utskottet framhöll bl.a. de positiva
effekterna med en sådan utbildning men konstaterade
samtidigt att det ankommer på Försvarsmakten, inte
på riksdagen, att bestämma detaljerna i
grundutbildningens innehåll. Utskottet har nu
erfarit att Försvarsmakten överväger att låta hjärt-
och lungräddning ingå i den grundläggande
sjukvårdsutbildningen vid samtliga förband.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de
frågor som tas upp i motion Fö313 (fp) yrkande 1-3
kommer att bli behandlade i arbetet på regerings-
och myndighetsnivå. Motionen bör därför inte
bifallas av riksdagen.
Värnpliktigas ekonomiska situation
Motionen
I Vänsterpartiets partimotion A291 (v) om ungdomars
situation anförs att man inte skall behöva förlora
ekonomiskt på att göra värnplikten. Dagens
ersättningssystem sägs inte tillgodose detta krav.
Staten borde garantera en skälig ersättning.
Motionärerna föreslår att den nu arbetande
Pliktutredningen också gör en översyn av hela
ersättningssystemet. Perspektivet bör därvid vara
att de värnpliktigas ersättning skall höjas till en
nivå som motsvarar de kostnader man har som
värnpliktig. Riksdagen bör därför begära att
regeringen beslutar om tilläggsdirektiv till
Pliktutredningen för att se över de värnpliktigas
ekonomiska situation (yrkande 17)
Utskottets överväganden
I de tilläggsdirektiv som regeringen utfärdade till
Pliktutredningen i juni 1998 ingår att granska
förmånssystemet. Utredningen skall uppmärksamma de
effekter som dess förslag kan få på de ekonomiska
förmånerna för dem som fullgör plikttjänstgöring.
Härav följer att riksdagen inte bör bifalla
partimotion A291 v) yrkande 17.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande totalförsvarplikten
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö201,
1998/99:Fö206 yrkandena 1-3, 1998/99:Fö209 och
1998/99:Fö210 yrkande 2,
res. 1 (mp)
2. beträffande internationella
engagemang
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö208 yrkandena 1-2,
3. beträffande in- och utryckningstider
till utbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö303,
4. beträffande rättsliga frågor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö202,
1998/99:Fö203, 1998/99:Fö302 och 1998/99:Fö311,
5. beträffande meritvärdering
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö313
yrkandena 1-3,
6. beträffande värnpliktigas ekonomiska
situation
att riksdagen avslår motion 1998/99:A291 yrkande 17.
Stockholm den 11 februari 1999
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone
Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Karin Wegestål
(s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle
Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Håkan Juholt
(s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd),
Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Laila Bäck (s)
och Berndt Sköldestig (s).
Reservation
1. Totalförsvarsplikten (mom. 1)
Lars Ångström (mp) anför
dels att det militära invasionshotet nu helt har
avskrivits. En uppgörelse har nåtts om att kraftigt
minska militärutgifterna. Behovet av att utbilda för
totalförsvaret är långt mindre och väsentligt
annorlunda än det behov som ansågs föreligga
tidigare för att möta en militär invasion och som
utgjort grunden för den allmänna värnplikten.
Trenden internationellt har också varit att avskaffa
stora allmänna värnpliktsarméer. Miljöpartiet vill
därför avskaffa ett i grunden djupt orättvist
värnpliktssystem som motiverats bland annat med ett
hot som inte längre finns.
För att svara mot totalförsvarets framtida behov av
att kunna möta nya icke-militära hot vill
Miljöpartiet införa en värntjänst som bygger på
frivillighet. Värntjänsten skall ge relevant
utbildning för att möta hot inom ramen för den
vidgade hotbilden och skall naturligtvis vara öppen
för både kvinnor och män. Det skall vara en merit
att ha genomfört värntjänstgöringen. Den bör till
exempel jämställas med arbete i fråga om
tilläggspoäng till högskoleprovet. Man bör också ge
direkta tilläggspoäng till högskoleprovet för alla
som genomför värntjänsten. De färdigheter och
kunskaper som den värntjänstgörande inhämtar, och
som innebär civil kompetens, skall ges civil
dokumentation.
Inriktningen kan enligt Miljöpartiets mening vara
att grundutbildningens gemensamma del bland annat
omfattar grundläggande miljökunskap och ekologiskt
samhällsbyggande, räddningstjänst och
överlevnadskunskap.
En betald utbildning som ger meriter i form av
civil dokumentation och högskolepoäng ger den
motivation som skapar tillgång i erforderlig grad.
Frivilligheten och motivationen bidrar också till
att de tjänstgörande fungerar som goda ambassadörer
för värntjänsten, vilket garanterar en positiv
folklig förankring.
Militär personal för internationell tjänstgöring
bygger redan i dag på frivillighet. På samma sätt
ska den militära personal som behövs för ett
kvarvarande gränsskydd fås inom ramen för en
frivillig värntjänst.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande totalförsvarplikten
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fö210 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1998/99:Fö201,
1998/99:Fö206 yrkandena 1-3 och 1998/99:Fö209
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
Totalförsvarsplikten (mom. 1)
Runar Patriksson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna anser att kvinnors roll i
försvaret skall vara jämställd med mannens på samma
sätt som inom andra arbetsområden. Vi har därför i
snart 20 år pläderat för att kvinnlig värnplikt
skall införas. Vi kan konstatera att det tagits steg
för att öka jämlikheten mellan män och kvinnor inom
försvaret men att dessa inte är tillräckliga.
Förändringstempot är också för lågt. Det vore
naturligt att nu äntligen ställa samma grundläggande
krav på att kvinnor och män skall delta i rikets
försvar.
Rättsliga frågor (mom. 4)
Runar Patriksson (fp) anför:
Utskottet anför att det från tidigare
riksdagsbehandling av frågan finns en tydlig och
klar politisk markering mot att nazistiska,
rasistiska och i övrigt våldsbenägna värnpliktiga
inte skall utbildas. Jag inser detta men anser att
det hade varit en fördel om riksdagen ånyo och med
kraft poängterade det oacceptabla i att nazistiska,
rasistiska eller våldsbenägna personer utbildas
eller anställs i försvaret.
Meritvärdering (mom. 5)
Runar Patriksson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna anser att inte en enda
soldat skall utbildas i onödan. Behoven skall
vara styrande. De som utbildas skall självfallet
få en utbildning som inspirerar till en positiv
syn på värnplikten. De skall lika självklart ha
en rimlig ersättning och tjänstgöringen skall
ges ett adekvat meritvärde. Även om dessa frågor
nu övervägs i den pågående Pliktutredningen hade
det varit bra om riksdagen drivit på genom ett
uttalande i frågan.