I betänkandet behandlas fyra motioner som rör
Kustbevakningen och dess verksamhet.
Förslaget av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m)
att ge Kustbevakningen befogenheter att
självständigt utföra nykterhetskontroller till sjöss
- och t.ex. av skoteråkare längs Norrlandskusten -
bör inte bifallas. Utskottet förutsätter att
regeringen överväger lämpligheten av en sådan
lagreglering t.ex. i samband med att uppgifter,
ansvarsfördelning och resurser närmare övervägs
avseende Kustbevakningen och andra organ med
myndighetsutövande uppgifter till sjöss.
Utskottet anser att förslaget av Bertil Persson (m)
att inordna Kustbevakningen i Försvarsmakten bör
avslås. Militär personal skall enligt utskottets
mening inte ges uppgifter som utanför det
traditionella militära verksamhetsområdet rymmer
våld eller tvång mot enskilda.
Utskottet anser - i motsats till Carl Fredrik Graf
och Liselotte Wågö (m) - att det inte behövs något
påpekade för regeringen att ytterligare prioritera
Kustbevakningens fiskekontroller. Regeringen har
redan beslutat att antalet landningskontroller av
Kustbevakningen skall öka under 1999 jämfört med
förra året.
Förslaget av Roy Hansson (m) om att ge regeringen i
uppdrag att utreda möjligheterna till ytterligare
samordning av statlig maritim verksamhet på
Gotland, i synnerhet kring basområdet i Fårösund,
bör anstå. Förutsättningar för en sådan utredning
klarnar när beslut har fattats om bl.a.
Försvarsmaktens framtida organisation.
Motionerna
I motion 1998/99:Fö601 av Elizabeth Nyström och Kent
Olsson (m) framhålls att i Kustbevakningens uppdrag
ingår bl.a. att utföra sjötrafikövervakning enligt
lagen om Kustbevakningens medverkan i polisiär
övervakning (LKP). Denna lag ger enligt motionärerna
kustbevakningstjänstemannen samma befogenheter som
polisen har vid ingripande då det t.ex. gäller
onykterhet till sjöss. De senaste vintrarnas
alarmerande ökning av döds-olyckor, och debatten om
skoterförare som ofta kör alkoholpåverkade när de är
inblandade i olyckor med snöskotrar, kräver åtgärder
från lagstiftarens sida. Motionärerna pekar på att
skoteråkandet längs Norrlandskusten är intensivt på
vintrarna.
Kustbevakningen har resurser att övervaka
skotertrafiken på våra vinter- isar men man har
enligt motionärerna inte de nödvändiga
befogenheterna.
I motion 1998/99:Fö602 framhåller Bertil Persson (m) att när
försvarsanslagen krymps ytterligare blir det alltmer
absurt att den svenska kusten bevakas parallellt av
två skilda övervakningssystem - Kustbevakningen och
Marinen. Motionären anser att vi helt enkelt inte
har råd att kosta på oss lyxen av ett sådant onödigt
dubbelarbete längre, utan nu måste rationella skäl
få överväga.
Kustbevakningen bör därför enligt motionärens
mening snarast inordnas i Marinen, som då ensam
svarar för övervakningsarbetet.
I motion 1998/99:Fö603 tar Carl Fredrik Graf och
Liselotte Wågö (m) upp frågan om Kustbevakningens
fisketillsyn. Under flera år har det förekommit att
utländska fiskare bedrivit tjuvfiske i svenska
vatten. Företrädare för fiskerinäringen upplever,
enligt motionärerna, att Kustbevakningen har svårt
att klara sina kontrollåtaganden. I
budgetpropositionen framgår att Kustbevakningen
under 1997 har prioriterat fiskekontroll och yttre
gränskontroll. Propositionen säger att
omprioriteringar inom myndighetens verksamhet
medfört att det totala antalet kontroller minskat i
förhållande till 1996. Motionärerna upplever detta
som otillfredsställande.
Motionärerna anser att regeringen i sina
instruktioner till Kustbevakningen måste understryka
att fiskekontrollen skall vara en prioriterad
verksamhet.
I motion 1998/99:Fö801 pekar Roy Hansson (m) på att
marinhamnen i Fårösund på norra Gotland de senaste
åren har genomgått en rad förbättringar för att
bättre kunna tillgodose krav från baserade och
tillfälligt baserade fartyg. Det är enligt
motionären möjligt för de flesta statliga fartyg att
förtöja i hamnen. Vid en permanent samordning av
statens maritima verksamhet i Fårösund kan flera
positiva effekter åstadkommas genom de utökade
möjligheterna till samverkan i utbildning,
övervakning eller annan maritim verksamhet. Den
nyligen genomförda övningen Nordic Peace har enligt
motionären visat goda förutsättningar för att med
gemensamma resurser kunna utöva kontroll av
sjöterritoriet liksom ingripande mot illegal
verksamhet.
Gotland, då i synnerhet basområdet kring Fårösund,
är enligt motionären ett naturligt område som väl
lämpar sig för försök med ökad samordning, inte
minst mot bakgrund av den geografiska avgränsningen.
Gotlands Varv AB är lokaliserat till hamnområdet och
det ömsesidiga nyttjandet av hamnen fungerar väl.
Samarbetet med räddningstjänsten inom det kommunala
sambruket med bl.a. samutnyttjandet av tryckkammare
fungerar väl och kan utvecklas ytterligare.
Motionären vill att regeringen utreder
möjligheterna till samordning på Gotland inom
statlig maritim verksamhet.
Utskottet
Kustbevakningens polisiära befogenheter vid
misstanke om brott till sjöss regleras i lagen
(1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid
polisiär övervakning (LKP). Kustbevakningen har
genom LKP givits möjligheter att kunna ingripa vid
vissa brott till sjöss när det inte finns polis på
plats. Lagen ger kustbevakningstjänstemännen rätt
och skyldighet att självständigt, dvs. utan begäran
från annan, ingripa när brott mot bl.a.
trafikregler och säkerhetsanordningar för
sjötrafiken misstänks. LKP ger däremot inte rätt för
Kustbevakningen att göra trafiknykterhetskontroller
till sjöss annat än när polisen begär
Kustbevakningens biträde.
Regeringen har i proposition 1998/99:43
Drograttfylleri och sjöfylleri föreslagit att det
skall införas en promillegräns för grovt sjöfylleri.
Regeringen föreslår att en av de omständigheter som
skall beaktas vid bedömningen av om brottet är
grovt, är om gärningsmannen har en
alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i sitt
blod. Därigenom aktualiseras frågan om hur en
effektiv kontroll av dessa och motsvarande regler
för skotertrafiken kan åstadkommas.
Utskottet anser att det är angeläget att
myndigheternas samlade resurser skall kunna
utnyttjas på mest effektiva sätt, inte minst för att
kunna hindra och ingripa mot brott.
Kustbevakningstjänstemännens polisiära befogenheter
att till sjöss ingripa mot brott mot föreskrifter i
lagar och andra författningar har successivt
utvidgats. Något uttryckligt stöd för den typ av
nykterhetskontroller som motionärerna efterlyser
saknas emellertid för Kustbevakningen.
Mot bakgrund av förslaget om en promillegräns för
grovt sjöfylleri förutsätter utskottet att
regeringen överväger den av motionärerna efterlysta
lagstiftningen t.ex. i samband med att uppgifter,
ansvarsfördelning och resurser närmare övervägs
avseende Kustbevakningen och andra organ med
myndighetsutövande uppgifter till sjöss. Motion
1998/99:Fö601 bör sålunda inte bifallas av
riksdagen.
Kustbevakningen bör enligt motion 1998/99:Fö602
inordnas i Försvarsmakten som, enligt motionären, då
ensam skall svara för övervakningsarbetet till
sjöss. Motionären finner det absurt att den svenska
kusten bevakas av två skilda övervakningssystem.
Utskottet erinrar inledningsvis om att
Kustbevakningen har ett stort antal uppgifter till
sjöss vid sidan av den rena övervakningsuppgiften.
Det gäller kontroll- och tillsynsuppgifter samt
miljöräddningstjänst till sjöss, såväl på svenskt
territorialhav som inom Sveriges ekonomiska zon.
Kustbevakningens polisiära befogenheter har
successivt byggts ut för att kunna ingripa mot en
rad brott. Motionärens förslag att inordna
Kustbevakningen i Försvars-makten skulle enligt
utskottets bedömning därmed medföra att
myndighetsutövning mot svenska och utländska
medborgare - ofta med stöd av polismans befogenheter
- skulle bli en uppgift för Försvarsmakten.
Utskottet har senast under förra riksmötet behandlat
en motion med liknande innebörd. I betänkande
1997/98:FöU1 Sveriges totalförsvar 1998 (s. 133)
redovisar försvarsutskottet följande ståndpunkt:
Utskottet vill inledningsvis erinra om att
regeringen i proposition 1995/96:12 Totalförsvar i
förnyelse redovisade följande uppfattning:
Den sedan länge i vårt land gällande grundsatsen
att militärt tvång eller våld inte skall brukas mot
den egna befolkningen eller andra civila utgör en
annan självklar begränsning. Militär personal skall
således inte ges uppgifter som utanför det
traditionella militära verksamhetsområdet rymmer
våld eller tvång mot enskilda. En annan sak är att
resurser kan utnyttjas till stöd för andra
myndigheter som är lagligen berättigade att använda
tvång eller våld.
Utskottet delade regeringens uppfattning (bet.
1995/96:FöU1 s. 25). Tolkningen fick enligt
utskottets mening dock inte göras så strikt att
exempelvis försvarets resurser - och i det
sammanhanget militär personal - inte skulle kunna
ställas till civila myndigheters förfogande i deras
myndighetsutövning. Att som motionären föreslår
inordna den civila Kustbevakningen i För-
svarsmakten står i strid med riksdagens uppfattning
i frågan. Kustbevakningens polisiära befogenheter
har dessutom utvidgats under senare år. Enligt
utskottets mening framstår behovet av en civil
gränsövervakning och förmågan till
myndighetsutövning på vårt sjöterritorium och i den
ekonomiska zonen som ökande, inte minst genom EU-
medlemskapet och Schengen-avtalet samt för att kunna
ingripa mot bl.a. gränsöverskridande brottslighet.
Att i det läget föra in Kustbevakningen i
Försvarsmakten vore ett steg i fel riktning. Därför
bör motionen avslås.
Utskottet har samma uppfattning i frågan som under
förra riksmötet. Kustbevakningen bör sålunda inte
inordnas i Försvarsmakten. Däremot skall självfallet
samarbetet mellan myndigheterna på alla sätt
främjas. Motion 1998/99:Fö602 bör avslås av
riksdagen.
I motion 1998/99:Fö603 anser motionärerna att
regeringen i sina instruktioner till Kustbevakningen
måste understryka att fiskekontrollen skall vara en
prioriterad verksamhet inom Kustbevakningen. Enligt
motionärerna upplever företrädare för
fiskerinäringen att Kustbevakningen har svårt att
klara av sina kontrollåtaganden.
Enligt vad utskottet har inhämtat ger regeringen i
regleringsbrevet till Kustbevakningen för budgetåret
1999 en tydlig inriktning mot prioriterade
verksamheter. Beträffande inriktningen av
fiskekontrollen har regeringen ålagt Kustbevakningen
att utföra minst 2 500 landningskontroller under år
1999 jämfört med kravet om 1 500 landningskontroller
under år 1998. Regeringens krav på Kustbevakningen i
detta avseende har ökat jämfört med förra året.
Motionärernas förslag i detta avseende tillgodoses
därmed. När det gäller omfattningen av övervakningen
för att hindra och ingripa mot EG:s och Sveriges
fiskelagstiftning torde detta i första hand vara en
operativ insatsfråga för Kustbevakningen. Utskottet
bedömer att Kustbevakningen tillmäter den uppgiften
stor betydelse i de farvatten där fiskebrott mest
kan befaras. Något särskilt påpekade från riksdagens
sida i detta avseende behövs inte. Motion
1998/99:Fö603 bör därmed inte bifallas.
I motion 1998/99:Fö801 pekar motionären på att
marinhamnen i Fårösund har genomgått en rad
förbättringar för att bättre kunna tillgodose krav
från permanent och tillfälligt baserade fartyg.
Motionären föreslår att regeringen utreder
möjligheterna till samordning av statlig maritim
verksamhet på Gotland, i synnerhet kring basområdet
i Fårösund.
Kustbevakningen utför sina främsta
uppgifter till sjöss. Endast en begränsad
del av verksamheten bedrivs på land.
Kustbevakningen har sedan länge en
kuststation med ett miljöskyddsförråd i
Slite där bl.a. KBV 181 - Kustbevakningens
största utsjöbevakningsfartyg - har sin
hemmahamn. Enligt vad utskottet har
inhämtat har Kustbevakningen ett hyresavtal
i ytterligare tre år för Slitestationen.
Någon ombasering av dessa fartyg i närtid
är således inte aktuell. Förutsättningarna
för en ytterligare geografisk samordning av
de statliga maritima verksamheterna på
Gotland klarnar när beslut har fattats om
bl.a. Försvarsmaktens framtida
organisation. Motionen bör därför inte
bifallas av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Kustbevakningens
befogenheter att utföra nykterhetskontroller
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö601,
2. beträffande förslaget att inordna
Kustbevakningen i Försvars-makten
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö602,
3. beträffande fiskekontrollen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö603,
4. beträffande samordning av statlig
maritim verksamhet på Gotland
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö801.
Stockholm den 16 februari 1999
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone
Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Karin Wegestål
(s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle
Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Håkan Juholt
(s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd),
Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Laila Bäck (s)
och Berndt Sköldestig (s).