I betänkandet behandlar utskottet de förslag till
ändrade regler för eftergift vid återbetalning av
bostadsbidrag som regeringen lagt fram i proposition
1998/99:77 jämte de motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen. I
fråga om ikraftträdandet föreslår dock utskottet att
lagändringen skall träda i kraft den 15 maj i
stället för den 1 maj.
Med anledning av motioner föreslår utskottet att
någon avgift inte skall tas ut på de
återbetalningspliktiga bostadsbidrag som avser
bidragsåret 1997. I anslutning härtill gör utskottet
även ett tillkännagivande om att ytterligare
överväganden måste göras avseende det framtida
avgiftsuttaget. Dessutom gör utskottet med anledning
av motioner ett tillkännagivande om att den pågående
utvärderingen särskilt bör belysa träffsäkerheten
hos de preliminära bostadsbidragen och hur denna kan
förbättras. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och
tre särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1998/99:77 att
riksdagen antar regeringens förslag till ändring i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Lagförslaget innebär ändrade bestämmelser angående
eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag
efter avstämning. Det anges syfta till att vidga
möjligheterna för försäkringskassorna att efterge
krav på återbetalningsskyldighet av bostadsbidrag
för personer som under överskådlig tid inte kommer
att kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet.
Förslaget innebär även att begäran om omprövning
gällande återkravsbeslut för bostadsbidrag för år
1997 skall ha inkommit till försäkringskassan inom
fyra månader från den dag då sökanden fick del av
beslutet. Vidare skall tillämpningen av vissa
bestämmelser om bostadsbidrag enligt lagen
(1988:786) om bostadsbidrag upphöra och pågående
återkravsärenden med anledning av dessa bestämmelser
avbrytas.
Lagändringen i fråga om eftergift av
återbetalningsskyldighet föreslås träda i kraft den
1 maj 1999 och tillämpas på bostadsbidrag lämnade
efter den 1 januari 1997. Övriga förslag föreslås
träda i kraft den 1 januari 2000.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de med anledning av
propositionen väckta motionerna
1998/99:Bo7 av Lennart Klockare (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bostadsbidragssystemet
bör ha en betydligt större träffsäkerhet än vad
dagens utvärdering visar vad gäller enskilda
hushåll.
1998/99:Bo8 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av nuvarande
regler för återbetalning av bostadsbidrag.
1998/99:Bo9 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av
bostadsbidragssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om viss övergångstid
vid särskilda fall,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avgiftsnivån,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försäkringskassornas
ansvar för tydlig information,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om enhetliga regler för
inkomstbedömning.
1998/99:Bo10 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ett avskaffande av räntor och avgifter vid
återbetalning av bostadsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om eftergift till
hushåll som gjort en förtida återbetalning av
bostadsbidrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en preliminär
upplysning om återbetalningsskyldighet vid anmälan
om ändrad inkomst till försäkringskassan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett enhetligt
inkomstbegrepp.
1998/99:Bo11 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förenkla
regelsystemet.
1998/99:Bo12 av Yvonne Ångström och Kerstin
Heinemann (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det måste finnas
möjlighet att upprätta generösa avbetalningsplaner
för dem som är återbetalningsskyldiga för
bostadsbidraget och att en återbetalning skall vara
fri från extra avgift samt att granskning bör ske av
om det kan anses rimligt att vissa bidragstagare ej
blir återbetalningsskyldiga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
bostadsbidragssystemet reformeras så att de som får
en förbättrad ekonomisk situation under kalenderåret
skall ha möjlighet att avbryta mottagandet av bidrag
utan att det blir krav på återbetalning av det som
erhållits tidigare under året,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inkomsten skall
beräknas på samma sätt för den som har enskild firma
i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag.
1998/99:Bo13 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring till införandet av en godtrosparagraf
i lag om bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts
om förändringar i 21 och 28 §§ lagen om
bostadsbidrag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
att en 1 000-kronorsnivå när det gäller åter- och
inbetalning av bostadsbidrag införs enligt vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att föreslagna
förändringar skall gälla från den 1 januari 1997.
1998/99:Bo14 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
att bidragsperioderna görs halvårsvisa i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att förlänga tiden för
överklagande från två till sex månader i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
att ränta och avgift avskaffas i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
att återbetalningsskyldighet inte skall inträda
förrän överklagan har behandlats och nytt beslut
fattats i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett enhetligt
inkomstbegrepp.
I ärendet har skrivelser inkommit från två
försäkringskassor och från närmare 60
privatpersoner.
Bakgrund
Inledning
Under 1990-talets första hälft steg kostnaderna för
bostadsbidragen kraftigt. Med anledning av denna
utveckling fattade riksdagen våren 1996 beslut om
vissa förändringar av bostadsbidragen som tillämpats
på bostadsbidrag fr.o.m. år 1997. Förändringarna
innebär bl.a. att
- ett nytt system för inkomstprövning tillämpas med
preliminärt bostadsbi- drag som sedan
fastställs slutligt på grundval av taxeringen,
-
- individuella inkomstgränser tillämpas
-
- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas
-
- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra
eller flera barn i takt med att flerbarnstillägg
fasas ut.
-
Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var
så pass genomgripande initierade bostadsutskottet en
skyndsam utvärdering av effekterna av de nya
reglerna. Som ett resultat av utvärderingen
förordade bostadsutskottet och riksdagen
förändringar i bostadsbidragen för att mildra
effekterna för de hushåll som fått vidkännas
väsentliga förändringar. Med anledning härav lade
regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition fram
ett förslag till vissa ändrade regler för
bostadsbidragen. Ändringarna, som utskottet och
riksdagen ställt sig bakom, innebär att
- en lägsta nivå tillämpas under vilken
boendekostnaden inte skall reduceras på grund av
bostadsytans storlek,
-
- räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande
inkomst.
-
Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i
kraft den 1 november 1997 och ändringen i fråga om
räntebidragen den 1 januari 1998.
I 1998 års ekonomiska vårproposition anförde
regeringen att de ändringar som genomförts fr.o.m.
år 1997 inneburit att kostnaderna för
bostadsbidragen minskat successivt och att de börjat
stabiliseras. Även antalet bidragstagare hade enligt
propositionen på samma sätt stabiliserats på en
lägre nivå än tidigare. När det gäller
måluppfyllelsen för bidragen redovisade regeringen i
samma proposition bedömningen att den hade
försämrats i 1997 års system vad gäller
utrymmesstandarden samtidigt som bidragens
fördelningspolitiska profil hade stärkts. Regeringen
har i regleringsbrev för år 1997 gett
Riksförsäkringsverket i uppdrag att utvärdera
effekter och resultat av de nya bestämmelserna.
Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september
1999.
Som en del i den pågående utvärderingen har
Riksförsäkringsverket den 15 februari 1999 till
regeringen redovisat ett preliminärt resultat av en
avstämning av 1997 års bostadsbidrag. Resultatet har
av företrädare för Socialdepartementet presenterats
för bostadsutskottet den 16 februari 1999. Av
verkets redovisning framgår att 445 000 hushåll fick
bostadsbidrag någon gång under bidragsåret 1997.
Cirka 46 % fick ett för lågt bostadsbidrag i
förhållande till sin faktiska inkomst under året,
medan 44 % fick ett för högt bidrag. För omkring 10
% av hushållen är det bostadsbidrag som lämnats
korrekt i förhållande till inkomsten. För drygt 50
000 hushåll eller ca 26 % av de hushåll som under år
1997 fått ett för högt bostadsbidrag, har detta
bidrag överskridit det bostadsbidrag som hushållet
haft rätt till i förhållande till sin faktiska
inkomst med mellan 100 och 1 000 kr. Knappt 45 000
hushåll, eller 22 %, har fått ett bidrag som
sammantaget är mer än 5 000 kr högre än det
hushållet haft rätt till. För omkring 145 000
hushåll, eller 70 %, har ett för lågt bidrag lämnats
med mellan 100 och 1 000 kr, medan till knappt 10
000 hushåll, eller 5 %, bidrag har lämnats med ett
belopp som är 5 000 kr eller mer för lågt. På basis
av Riksförsäkringsverkets redovisning har
Socialdepartementet redovisat att för högt utbetalat
bidrag under år 1997 kan beräknas till sammanlagt ca
675 miljoner kr, varav 580 miljoner kr avseende
hushåll med barn och 95 miljoner kr avseende hushåll
utan barn. För lågt utbetalt bidrag kan beräknas
till 260 miljoner kr, varav 235 miljoner kr avseende
hushåll med barn och 25 miljoner kr avseende hushåll
utan barn.
Systemet med preliminärt och slutligt
bostadsbidrag
Bostadsbidrag lämnas från och med månaden efter den
då rätten till bidrag har uppkommit samt till och
med den månad då rätten till bidrag har ändrats
eller upphört dock längst tolv månader. Normalt
avser ett beslut om bidrag ett kalenderår.
Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en
uppskattad bidragsgrundande inkomst. Det preliminära
bostadsbidraget betalas ut löpande. Det slutliga
bostadsbidraget bestäms i efterhand på grundval av
den fastställda taxerade inkomsten. Bidragsgrundande
inkomst skall avse samma år som bostadsbidraget och
skall anses vara lika fördelad på varje månad i
kalenderåret. Den som får eller har fått ett
preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående
anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra
förhållanden som kan antas innebära att slutligt
bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer
att beviljas med lägre belopp än det preliminära
bidraget. Beslut om preliminärt bidrag skall ändras
om något förhållande har inträffat som skall påverka
storleken av bidraget. Försäkringskassan får
underlåta att besluta om ändring, om ändringen
endast i ringa mån påverkar bidraget.
Försäkringskassorna har även laglig möjlighet att
under löpande bidragsår besluta om återbetalning av
för mycket utbetalt bostadsbidrag. Slutligt
bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under
vilket bidrag har betalats ut. Slutligt
bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt då
taxeringsbeslut meddelats. För bidrag avseende år
1997 är detta efter utgången av november 1998.
Efter att försäkringskassan har gjort en avstämning
mot taxerade inkomster under bidragsåret underrättas
bidragstagaren om den slutligt beräknade
bidragsgrundande inkomsten och de uppgifter som
ligger till grund för beräkningen. Bidragstagaren
skall också underrättas om vad som har betalats ut i
preliminärt bostadsbidrag och det slutliga bidrag
som avses att bestämmas. Vidare skall underrättelsen
innehålla uppgift om överskjutande belopp som kommer
att betalas ut respektive kvarstående belopp som
bidragstagaren blir skyldig att betala tillbaka.
Bidragstagaren skall därefter beredas tillfälle att
yttra sig inom fjorton dagar efter det att han fick
del av underrättelsen. Hör han inte av sig inom
angiven tid, meddelas beslut i ärendet i enlighet
med innehållet i underrättelsen.
Bestäms det slutliga bidraget till ett lägre belopp
än vad som har betalats ut preliminärt skall
skillnaden betalas tillbaka. Försäkringskassan får
dock om det finns särskilda skäl efterge krav på
återbetalning helt eller delvis. Vidare skall avgift
tas ut på återbetalningsbelopp överstigande 1 000 kr
med 125 % av den statslåneränta som gällde vid
utgången av det kalenderår som bidraget avser. För
bidrag utbetalade under år 1997 debiteras en avgift
om 7,39 % på belopp överstigande 1 000 kr.
Den bidragstagare som inte är nöjd med
försäkringskassans beslut kan begära omprövning inom
två månader från det att han delgavs beslutet.
Försäkringskassans beslut i anledning av begäran om
omprövning kan av bidragstagaren överklagas till
länsrätten inom två månader från delgivning av
beslutet. Det finns även möjlighet att överklaga
länsrättens beslut och i förekommande fall
kammarrättens beslut. Sista instans är
Regeringsrätten.
Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag gäller
omedelbart om inte något annat anges i beslutet. Om
beslutet har överklagats så kan domstolen besluta om
inhibition, varefter beslutet inte får ligga till
grund för indrivning. Försäkringskassan skall anmoda
den återbetalningsskyldige att betala inom viss tid.
Om betalning inte sker i rätt tid har
försäkringskassan en skyldighet att, om det inte
föreligger särskilda skäl, debitera dröjsmålsränta.
Dröjsmålsräntan motsvarar diskontot plus 8 %.
Den återbetalningspliktige kan tillsammans med
försäkringskassan komma överens om en
avbetalningsplan. Om detta görs före sista dagen för
betalning utgår inte någon dröjsmålsränta. I dessa
fall debiteras i stället en ränta motsvarande
statens utlåningsränta, vilken för närvarande uppgår
till 7 %.
Utskottet
Skälen för eftergift m.m.
Enligt nuvarande regler får krav på återbetalning
helt eller delvis efterges om det finns särskilda
skäl. Vid regelns tillkomst anförde regeringen
(prop. 1995/96:186 s. 54) att man i fråga om
eftergift inom bostadsbidragssystemet skulle ha en
särskilt restriktiv tolkning av begreppet särskilda
skäl. Anledningen till detta var att återbetalning
av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är en
naturlig del av systemet och därmed i viss mån
förutsebart.
Enligt propositionen skall vid bedömningen av om
särskilda skäl föreligger särskilt beaktas sökandens
och dennes medsökandes förmåga att kunna betala
tillbaka bidraget. Vidare skall, om dessa inte
fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller
medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga
uppgifter till grund för bedömningen av rätten till
bostadsbidrag, kravet på återbetalning inte få
efterges. Regeringen är fortfarande av den
uppfattningen att man bör vara restriktiv i fråga om
möjligheterna till eftergift inom
bostadsbidragssystemet. Inte minst anser regeringen
det vara orättvist mot den som lagt undan och i
förväg betalat tillbaka pengar med anledning av en
förväntad återbetalningsskyldighet, om andra som
inte gjort på detta sätt skulle få sin
återbetalningsskyldighet eftergiven utan en sträng
prövning. De fall som enligt regeringens mening bör
bli aktuella för eftergift är de där bidragstagarens
möjligheter att fullgöra återbetalningen saknas
under överskådlig tid. Det är viktigt att
bedömningen görs på relativt lång sikt. Socialbidrag
på grund av tillfälliga ekonomiska svårigheter anses
inte vara tillräckligt. Enligt regeringens bedömning
är en rimlig utgångspunkt för att eftergift skall
kunna komma i fråga att den tid under vilken
betalningsoförmågan kan förväntas bestå uppgår till
minst ett år. Som utgångspunkt för bedömningen anser
man att ledning bör sökas i socialbidragssystemet.
De som uppbär socialbidrag och som förväntas
fortsätta med detta eller som inte har högre
inkomster än vad som motsvarar socialbidragsnivån
skall normalt kunna komma i fråga för eftergift. Om
bidragstagaren har realiserbara förmögenhetsvärden
bör eftergift inte beviljas.
Regeringen har gjort bedömningen att förslaget inte
leder till ökade kostnader eftersom eftergift endast
skall ges till dem som ändå inte bedöms kunna
fullgöra sin återbetalningsskyldighet.
I motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande
del föreslås att regeringen skall ge
Riksförsäkringsverket i uppdrag att omedelbart
granska om den samlade informationen till personer
som i rätt tid anmält ändrade förhållanden till
försäkringskassan varit av den karaktären att det
framstår som rimligt att återkraven även för dem
efterskänks.
I motion 1998/99:Bo13 (v) yrkande 1 föreslås att
det skall införas en möjlighet att vid beslut om
återbetalning av bostadsbidrag ta hänsyn till när
under året som bidragstagarens förhållanden hade
förändrats.
I fråga om skälen för eftergift vill utskottet
anföra följande.
Genom lagförslaget avskärs den som inte fullgjort
sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller medvetet
eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter från
möjligheten att erhålla eftergift. Rena misstag av
bidragstagaren eller fall där denne inte insett
eller skäligen bort inse att uppgifterna var
felaktiga bör dock, som anförts i propositionen,
inte leda till att eftergift är utesluten. När det
gäller skälen för eftergift har regeringen relativt
klart utpekat vilken grupp av bostadsbidragstagare
som skall kunna erhålla eftergift. Även i denna del
har utskottet samma uppfattning som regeringen.
Utskottet förstår motionerna 1998/99:Bo12 (fp) och
1998/99:Bo13 (v) på så sätt att de framför allt
avser den grupp av bostadsbidragstagare som har
fullgjort sin uppgiftsskyldighet men inte ingår i
den grupp som enligt regeringens förslag kan komma i
fråga för eftergift. Samtliga bidragstagare som till
följd av inkomständringar under år 1997 nu krävs på
återbetalning skulle således om de fullgjort sin
uppgiftsskyldighet kunna bli föremål för eftergift.
Förslagen innebär att den återbetalningsskyldiges
nuvarande ekonomiska förmåga skulle få en mindre
betydelse vid prövningen av eftergift. Ett problem i
detta sammanhang är att utskottet inte har fått
tillräckligt belyst vilka återbetalningsfall som
existerar. Det synes därför svårt att göra en riktig
bedömning av hur motionsförslagen skulle slå. Ett
annat problem är att eftergifter i dessa situationer
skulle kunna uppfattas som orättvisa. Exempelvis
skulle någon som i dag har en god ekonomi kunna få
en relativt stor summa pengar efterskänkt. Slutligen
hänger den berörda återkravssituationen intimt
samman med det nuvarande bidragssystemets struktur
med preliminära och slutliga bidrag och inte minst
med försäkringskassornas möjligheter och benägenhet
att löpande under bidragsåret fatta beslut om
återbetalning för förfluten period.
Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet det i
bilaga 1 intagna lagförslaget beträffande ändring av
28 § bostadsbidragslagen. Motionerna 1998/99:Bo12
(fp) yrkande 1 i motsvarande del samt 1998/99:Bo13
(v) yrkande 1 angående betydelsen av tidpunkten för
bidragstagarens ändrade förhållanden avstyrks.
Förslaget i motion 1998/99:Bo10 (m) yrkande 2
innebär att de hushåll som redan har gjort en
förtida återbetalning av erhållet bostadsbidrag
också bör omfattas av möjligheten till eftergift.
Enligt motionen bör inte den som ansträngt sig för
att göra rätt för sig missgynnas av i efterhand
införda regel-ändringar. I dessa fall bör den som
fyller kraven på eftergift återfå vad som betalats
in.
Utskottet delar motionärernas principiella
uppfattning att den som gjort en inbetalning inte
bör missgynnas med avseende på möjligheterna att få
redan inbetalade belopp återbetalade om
bidragstagaren svarar mot kraven på eftergift.
Utskottet tvingas samtidigt konstatera att det inte
synes möjligt att i alla situationer få eftergift
för en redan gjord återbetalning. Exempel på detta
är om bidragstagaren under 1997 har gjort en förtida
återbetalning. Det torde emellertid höra till
undantagsfallen att en person som lyckats betala
felande belopp skulle bedömas sakna förmåga att göra
återbetalning och därmed vara berättigad till
eftergift. Det är vidare utskottets bedömning att
det torde vara förenat med icke obetydliga
svårigheter att för samtliga situationer skapa ett
system för att bevilja eftergift på redan erlagda
belopp. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om
att det totala antalet hushåll som gjort förtida
återbetalningar i propositionen har angivits till
3 500. Av dessa torde dessutom bara en mindre del
uppfylla de krav som ställs för erhållande av
eftergift.
Utskottet är mot bakgrund av det nu anförda inte
berett att ställa sig bakom motion 1998/99:Bo10 (m)
yrkande 2. Det får dock förutsättas att den nu
pågående utvärderingen uppmärksammar möjligheterna
till eftergift eller restitution vid frivillig
återbetalning av bostadsbidrag i berörda fall.
Motionen avstyrks.
Omprövning och överklagande
Inom bl.a. bostadsbidragssystemet gäller en särskild
ordning för omprövning, ändring och överklagande av
försäkringskassans beslut. Den är mer omfattande och
långtgående än förvaltningslagens motsvarande regler
och gäller därför framför dessa. Ett
tjänstemannabeslut (normalfallet) angående
återbetalning får inte överklagas av en enskild
innan det har omprövats. Ett överklagande som ges in
innan överklagande får ske behandlas som en begäran
om omprövning. En begäran om omprövning skall ges in
till försäkringskassan inom två månader från det att
den återbetalningsskyldige delgavs
återbetalningsbeslutet. Ett överklagande av ett
beslut i ett omprövningsärende skall göras inom två
månader från den dag då klaganden fick del av
beslutet.
Regeringen har föreslagit att omprövningsfristen
skall utsträckas till fyra månader när det gäller
återkrav för bidragsåret 1997.
Motionärerna bakom motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande
2 föreslår att fristen för överklagande av beslut om
återbetalning skall förlängas från två till sex
månader.
Enligt utskottets mening är det omprövningsfristen
som har avgörande betydelse när det gäller
möjligheten att ansöka om eftergift enligt de nya
reglerna. Det är därför nödvändigt att förlänga
denna frist. En omprövning kommer, mot bakgrund av
vad regeringen erfarit om att försäkringskassorna
först under mars månad påbörjade arbetet med att
skicka ut beslut, vid ett genomförande av
regeringsförslaget att kunna begäras fram till i
vart fall någon gång under juli månad 1999.
Härigenom skapas alltså ett tidsmässigt utrymme som
gör det möjligt att hantera en begäran om eftergift
enligt de nu föreslagna reglerna. En förlängning av
överklagningsfristen torde enligt utskottets mening
knappast tjäna något syfte. Det skulle tvärtom kunna
ytterligare fördröja handläggningen och erhållandet
av ett slutligt beslut angående bostadsbidraget för
1997, vilket enligt utskottets mening inte är
eftersträvansvärt. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet regeringens förslag beträffande ändring av
fristen för omprövning av återkravsbeslut för
bostadsbidrag för år 1997. Motion 1998/99:Bo14 (kd)
yrkande 2 om förlängd överklagningsfrist får
härigenom anses vara tillgodosedd, varför den
avstyrks.
Avgifter och räntor
I fyra motioner föreslås lättnader för
återbetalningspliktiga bidragstagare såvitt gäller
räntor och/eller avgifter på återbetalningsbelopp.
Motionerna 1998/99:Bo10 (m) yrkande 1 och
1998/99:Bo14 (kd) yrkande 3 innehåller förslag om
att ingen ränta eller avgift skall tas ut på
återbetalade delar av bostadsbidrag. I motion
1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del
förordas att ingen avgift skall tas ut på
återbetalningspliktiga belopp. Motion 1998/99:Bo9
(c) yrkande 3 förespråkar en lägre avgift. I flera
av motionerna framhålls att syftet med
bostadsbidragen är att ge stöd till
boendekostnaderna för de hushåll som ur ekonomisk
synpunkt har det allra svårast. Det anges därför
vara stötande att återbetalningen är förenad med en
räntekostnad för den som inte har möjlighet att
omedelbart betala tillbaka hela beloppet. Avgiften
ifrågasätts på samma grund.
I proposition 1995/96:186 angav regeringen att det
borde finnas drivkrafter som gör att bidragstagarna
vid bedömningen av sin årsinkomst inte underskattar
den, varför avgift och ränta borde betalas på
utbetalade och återbetalade belopp.
De räntekrav som aktualiseras i ett återkravsärende
har stöd i 6-7 §§ förordningen (1993:1138) om
hantering av statliga fordringar. Förordningen är
med vissa undantag tillämplig på fordringar som
staten har rätt till och som inte omfattas av lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Förordningen tillämpas på fordringar inom de
försäkrings- och bidragsområden som
försäkringskassan administrerar. Enligt utskottets
mening saknas tillräckliga skäl att beträffande
bostadsbidrag förordna om avsteg från den sålunda
gällande huvudregeln.
Den avgift som, om återbetalning inte har gjorts
senast den 30 april 1998, tas ut på
återbetalningsbeloppen uppgår till 7,39 % på
återbetalningspliktiga belopp som överstiger 1 000
kr för bostadsbidrag för år 1997. Avgift kan bli
föremål för eftergift om den bidragsskyldige har
fullgjort sin uppgiftsskyldighet och i övrigt
uppfyller kraven för eftergift.
Riksförsäkringsverket har i ett internmeddelande
till försäkringskassorna (Im 1999:024, 1999-02-26)
ansett att bristande information utgör ett exempel
på särskilda skäl enligt 28 § bostadsbidragslagen.
Mot bakgrund av de brister som har förekommit i
den information som bostadsbidragstagarna har
erhållit när det gäller bidragsåret 1997 anser
utskottet förhållandena vara sådana att avgift
inte skall utgå på återbetalningspliktiga belopp
hänförliga till det året. Detta bör gälla
samtliga bidragstagare som för det året har
påförts nu aktuell avgift. Den som har betalat
avgift skall i enlighet med det sagda återfå vad
han har erlagt. Återbetalning skall ske utan
ansökan härom och skall inte föregås av någon
ytterligare prövning. Ett förslag till lag om
avgifter avseende bostadsbidrag för 1997 med
denna innebörd har i bilaga 1 fogats till
betänkandet. Ett slutligt ställningstagande i
frågan, när det gäller bidragsåret 1998 och
framåt, bör anstå till dess att utvärderingen av
bostadsbidragssystemet har slutförts.
Som utskottet anfört ovan bör avgiftssuttaget
fr.o.m. bidragsåret 1998 övervägas ytterligare.
Den utvärdering som nu pågår bör därför ägna
frågan om avgiften på återbetalningspliktiga
bostadsbidrag särskild uppmärksamhet. Det innebär
bl.a. att utvärderingen bör ge underlag för en
allsidig bedömning av det framtida behovet av en
avgift. En fråga som särskilt bör belysas är
avgiftens betydelse för att få till stånd förtida
återbetalningar. Utskottets ställningstagande i
denna del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Med anslutning till motionerna 1998/99:Bo9 (c)
yrkande 3, 1998/99: Bo10 (m) yrkande 1,
1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del
samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 3 förordar
utskottet att riksdagen dels antar det i bilaga 1
intagna förslaget till lag om avgifter avseende
bostadsbidrag för 1997, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om
ytterligare överväganden avseende avgiftsuttaget.
Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser
om bostadsbidrag
Regeringen har föreslagit att återkravsärenden
enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår
skall avbrytas och att nämnda punkter i
övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla.
Förslaget om tillämpningen av vissa äldre
bestämmelser om bostadsbidrag, som inte mött
invändningar i motioner, tillstyrks.
Ikraftträdande m.m.
Regeringen har föreslagit att ändringen av 28 §
skall träda i kraft den 1 maj 1999. En
senareläggning av ikraftträdandet är utan betydelse
för de föreslagna möjligheterna till eftergift. Med
hänsyn till den korta tid som annars kommer att löpa
mellan riksdagens beslut och ikraftträdandet bör
förslaget till ändring i bostadsbidragslagen träda i
kraft den 15 maj 1999.
Lagförslaget i övrigt har inte mött invändningar i
motioner och tillstyrks av utskottet.
Avstämning
I motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 2 föreslås att
det skall införas en möjlighet till avstämning av
bostadsbidragen löpande under året så att de som får
en förbättrad ekonomisk situation skall erhålla
möjlighet att avbryta mottagandet av bidrag utan att
det blir krav på återbetalning av det som erhållits
tidigare under året. I motion 1998/99:Bo14 (kd)
yrkande 1 förespråkas halvårsvisa bidragsperioder.
Till grund för förslagen i motionerna ligger främst
en strävan att i ökad utsträckning förhindra att
krav på återbetalning av erhållna bidrag uppkommer.
Med anledning av vad som i motionerna förordats om
avstämning vill utskottet inledningsvis redovisa att
regeringen i proposition 1995/96:186 inför
övergången till ett system med preliminärt och
slutligt bostadsbidrag anförde bl.a. följande:
En av de stora bristerna med det nuvarande systemet
för inkomstprövning är att det i efterhand är svårt
att kontrollera hur stora belopp som totalt sett
betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter.
Skattemyndigheternas in-komstuppgifter skulle kunna
användas för en sådan kontroll, men de avser alltid
beskattningsår, dvs. kalenderår. Detta avviker från
de inkomstuppgifter som återfinns i nuvarande
bostadsbidragsregister, vilka avser den förväntade
inkomsten för löpande tolvmånadersperioder.
Regeringen delar utredningens bedömning att det är
nödvändigt att införa ett system för
inkomstprövningen med realistiska möjligheter att
göra definitiva avstämningar och fastställande av
det utbetalade bidragsbeloppet. En slutlig
avstämning och efterjustering av felaktigt utbetalda
belopp minskar kostnaderna för bostadsbidragen och
ökar tilltron till systemet. Regeringen anser därför
att bostadsbidragen bör slutligt beräknas utifrån
inkomstuppgifter som fastställs vid den årliga
taxeringen och som finns att tillgå i
skatteregister. Uppgifter som inte finns att tillgå
i skatteregister skall lämnas av sökanden och får
kontrolleras på annat sätt, t.ex. genom
förfrågningar.
En bostadsbidragstagare är skyldig att omgående till
försäkringskassan anmäla sådana förändringar i fråga
om inkomst och andra förhållanden som kan antas
innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att
beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp
än det preliminära bidraget. Försäkringskassan
skall ändra beslut om preliminärt bostadsbidrag om
något förhållande har inträffat som skall påverka
storleken av bidraget. Försäkringskassan får
underlåta att besluta om ändring, om ändringen
endast i ringa mån påverkar bidraget.
Försäkringskassan har även laglig möjlighet att
under bidragsåret besluta om återbetalning av för
mycket utbetalt bostadsbidrag.
De frågor om systemet för avstämning som behandlas
i de nu aktuella motionerna är av övergripande
natur. Enligt utskottets mening är det för tidigt
att nu ta ställning till dessa frågor. Den
utvärdering av bostadsbidragen som nu pågår bör
avvaktas. I utvärderingen skall bl.a. utfallet av
systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag
särskilt belysas. Denna fråga har en direkt koppling
till systemets träffsäkerhet och därmed också till
utformningen av metoden för avstämning. Det får
därför förutsättas att de i motionerna aktualiserade
frågorna kommer att belysas i det fortsatta
utredningsarbetet. Utskottet är mot bakgrund härav
inte nu berett att ställa sig bakom förslagen i
motionerna 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 2 och
1998/99:Bo14 (kd) yrkande 1.
Information m.m.
Två motioner behandlar frågor om försäkringskassans
information till bidragstagare.
I motion 1998/99:Bo10 (m) yrkande 3 föreslås en
upplysningsskyldighet för försäkringskassan
beträffande förväntade återbetalningskrav. I motion
1998/99:Bo9 (c) yrkande 4 föreslås att
försäkringskassorna, för att motverka bekymmer i
samband med återbetalningskrav, skall utforma
information och blanketter på ett tydligt och enkelt
sätt.
Enligt utskottets mening är det uppenbart att det
nuvarande systemet har en alltför låg träffsäkerhet
vad gäller förhållandet mellan preliminära och
slutliga bidrag. Som lika uppenbart framstår det att
den information som har gått ut från
försäkringskassorna inte alltid har varit
tillräcklig. Det ligger även nära till hands att
anta att brister i informationen har bidragit till
den stora mängden återkravsärenden. Mängden
återkravsärenden gör också att det kan antas att
administrationen kan komma att kräva mer resurser än
vad som har förutsetts. Träffsäkerheten i systemet
måste således höjas avsevärt i nu aktuellt avseende,
vilket utskottet närmare utvecklar under avsnittet
Utvärdering.
Enligt utskottets mening är det av yttersta vikt
att försäkringskassorna tillser att den som ansöker
om och erhåller bostadsbidrag får relevant
information. Informationsbehovet varierar över
tiden. Den som ansöker om bostadsbidrag bör få veta
bl.a. hur bidraget beräknas. Han bör också få
information om systemet med preliminärt och slutligt
bostadsbidrag. Det är också av betydelse att
upplysning lämnas om hur reglerna om återbetalning
av bostadsbidrag fungerar samt vilka krav som i
övrigt ställs. Den som anmäler inkomstförändring
till försäkringskassan under bidragsåret bör i
direkt anslutning till anmälan få veta vilket
återbetalningskrav han kan förvänta sig och vad han
skall göra för att minimera sina kostnader.
Enligt utskottets mening förtjänar de aktualiserade
problemen beträffande informationen att närmare
uppmärksammas. Den tidigare nämnda utvärderingen bör
enligt utskottets mening ge underlag för att bedöma
vilka ytterligare informationsinsatser m.m. som
erfordras. Samtidigt får det förutsättas att
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
fortlöpande kompletterar och förbättrar sin
information på grundval av hittills vunna
erfarenheter. Enligt vad utskottet har erfarit har
så redan skett. I den mån motionerna 1998/99:Bo10
(m) yrkande 3 och 1998/99:Bo9 (c) yrkande 4 inte kan
anses tillgodosedda med det anförda avstyrks de av
utskottet.
Lägsta belopp för in- och utbetalning
I motion 1998/99:Bo13 (v) yrkande 2 föreslås att den
gräns på 100 kr för in- och utbetalningar som finns
i 22 § andra stycket bostadsbidragslagen skall
ersättas av en 1 000-kronorsgräns av följande
innebörd. Alla återbetalningspliktiga betalar belopp
upp till 1 000 kr. Vidare skall staten endast
återbetala belopp som överskrider 1 000 kr. I samma
motions yrkande 3 föreslås att de i motionen
föreslagna förändringarna skall gälla från den 1
januari 1997.
Utskottet delar motionärernas bedömning att en
ändring av gränsen för in- och utbetalningar i 22 §
bostadsbidragslagen skulle väsentligt minska antalet
återkravsärenden och därmed också minska
försäkringskassornas arbetsbelastning.
Konsekvenserna av förslaget är dock inte
tillräckligt belysta. När det gäller förslagets
retroaktiva verkan kan nämnas t.ex. att den som,
till följd av ett slutligt beslut om bostadsbidrag
för år 1997 efter avstämning mot taxerad inkomst,
redan fått ytterligare bostadsbidrag utbetalat
skulle riskera att drabbas av ett nytt beslut som
innebär att vad som utbetalats skall återbetalas.
Detta skulle strida mot vad som allmänt anses gälla
beträffande gynnande besluts orubblighet. Förslaget
förtjänar dock att belysas ytterligare och torde
kunna behandlas i samband med den utvärdering som
skall göras och den beredning som därefter tar vid
inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund bör
motion 1998/99:Bo13 (v) yrkandena 2 och 3 inte nu
vinna riksdagens bifall.
Avbetalningsplaner
I motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande
del förespråkas generösa avbetalningsplaner. Enligt
motionen är det rimligt att den som fått krav på
återbetalning får en längre tid på sig för att
betala tillbaka.
Enligt förordningen (1993:1138) om hantering av
statliga fordringar får skäligt anstånd med
betalning medges. Anstånd utöver ett år får medges
om det är till fördel för staten eller om det i
övrigt finns synnerliga skäl. Det bör noteras att om
det är till fördel för staten så är det ett
tillräckligt skäl för att anstånd över ett år skall
kunna beviljas. Enligt utskottets mening finns det
således stora möjligheter att i de fall det behövs
träffa överenskommelser om långa
avbetalningsperioder. Det får förutsättas att
försäkringskassorna också använder sig av de
formella möjligheter som finns att träffa
överenskommelser om långtgående avbetalningsplaner.
Den information som har bibringats bostadsutskottet
ger inte heller stöd för att försäkringskassorna
skulle tillämpa reglerna för restriktivt. Enligt
bostadsutskottets mening framstår det därför inte
som nödvändigt att föreslå någon ändring i nu
aktuellt avseende. Motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande
1 i motsvarande del angående avbetalningsplaner
avstyrks i den mån den inte kan anses vara
tillgodosedd.
Återbetalningsskyldighetens inträde
I motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 4 föreslås att
återbetalningsskyldighet inte skall inträda förrän
ett eventuellt överklagande har behandlats och nytt
beslut har fattats.
Beslut om återbetalningsskyldighet gäller
omedelbart. En motsvarande bestämmelse gäller bl.a.
för de förmåner som regleras i lagen om allmän
försäkring. En senareläggning av
återbetalningsskyldighetens inträde skulle därför
innebära ett avsteg från vad som i allmänhet gäller.
Återbetalningsskyldighetens inträde ligger också
till grund för ränteberäkningen. En förändring på
det sätt som har föreslagits av motionärerna skulle
få till följd att det skulle vara ekonomiskt
fördelaktigt att till sista instans överklaga ett
beslut om återbetalning trots vetskap om att
överklagandet är lönlöst i sak. Den klagande skulle
härigenom kunna erhålla ett räntefritt lån för
ytterligare ett antal månader. Enligt utskottets
mening saknas tillräckliga skäl att bifalla
motionen. Motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 4
angående återbetalningsskyldighetens inträde
avstyrks.
Utvärderingen av bostadsbidragen m.m.
Regeringen har i regleringsbrev för år 1997
uppdragit åt Riksförsäkringsverket att utvärdera
effekter och resultat av de nya bestämmelserna för
bostadsbidragen. Systemet med preliminärt och
slutligt bostadsbidrag skall belysas särskilt.
Verket har hittills lagt fram två delrapporter.
Under hand har dessutom redovisningar gjorts av
bl.a. det preliminära utfallet av de slutliga
bostadsbidragen för det första bidragsåret 1997.
Därutöver har Riksförsäkringsverket helt nyligen
redovisat resultatet av en
telefonintervjuundersökning om åsikterna och
kunskaperna om det nya bostadsbidraget.
Utvärderingsuppdraget i sin helhet skall
slutredovisas senast den 1 september 1999. Vid den
redovisning av det preliminära utfallet av systemet
med preliminärt och slutligt bostadsbidrag som
gjordes inför utskottet av företrädare för
Socialdepartementet den 16 februari 1999 framkom att
regeringen avsåg att uppmana Riksförsäkringsverket
att påskynda den slutliga utvärderingen. Enligt
uppgift från Regeringskansliet har så också skett.
Någon bredare utvärdering av det nya
bostadsbidragssystemet har enligt motion 1998/99:Bo9
(c) hittills inte kunnat ske. I motionens yrkande 1
föreslås därför att Riksförsäkringsverket bör ges i
uppdrag att göra en total utvärdering av systemet
för att belysa måluppfyllelse och
effektiviseringsresultat. Även en analys av varför
andelen korrekt lämnade bidrag är så låg och hur den
andelen kan höjas föreslås ingå i analysen. Enligt
förslaget bör regeringen återkomma till riksdagen
med en redovisning av utvärderingen senast vid
årsskiftet 1999/2000.
Med utgångspunkt i den pågående utvärderingen av
bostadsbidragen läggs i två motioner fram förslag
som avser inriktningen av utvärderingen och de
förslag som förutsätts följa denna.
I motion 1998/99:Bo7 (s) lyfts bostadsbidragens
bostadspolitiska roll fram. Mot bakgrund härav
förordas att den pågående utvärderingen av
bostadsbidragen bör ligga till grund för ett
bostadsbidragssystem som har betydligt större
träffsäkerhet än dagens system. Det är enligt
motionen angeläget att de hushåll som behöver
samhällets stöd kan känna trygghet i att de under
själva bidragstiden får det stöd som reglerna
förutsätter. Målet anges därför vara att
felprocenten skall motsvara den andel som i dag kan
uppskattas få rätt bostadsbidrag redan under löpande
bidragsår, dvs. 10 %.
Med hänvisning till det stora antalet hushåll som
krävs på återbetalning av utbetalade bostadsbidrag
finns det enligt motion 1998/99:Bo8 (s) skäl att
göra en mycket noggrann analys av de praktiska
konsekvenserna av dagens bostadsbidragssystem.
Enligt förslaget bör den pågående utvärderingen
innehålla en mer ingående analys av om systemet är
långsiktigt hållbart eller om det bör ersättas med
ett system som bygger på låginkomsttagares aktuella
inkomst. Utvärderingen föreslås vidare beakta om det
nya systemet har sådana marginaleffekter att
bostadsbidragen blir mindre effektiva som
konsumtionsstöd. Avslutningsvis förordas dessutom
att förutsättningarna för att skapa ett
tillfredsställande kontrollsystem utan årsavräkning
skall studeras.
Med anledning av vad som i motionerna anförts om
inriktningen av utvärderingen av bostadsbidragen
m.m. vill utskottet anföra följande.
Riksförsäkringsverket har, som framgår ovan, fått i
uppdrag att göra en utvärdering av de
bostadsbidragsregler som tillämpas sedan år 1997.
Med avseende på de betydande förändringar i
bostadsbidragssystemet som vidtagits är det viktigt
att en så bred utvärdering som möjligt av systemets
effekter m.m. kommer till stånd. Stor enighet har
också rått om att systemet måste utvärderas och att
denna utvärdering bör ske så snart som det låter sig
göras. Något tillkännagivande om en total
utvärdering i enlighet med förslaget i motion
1998/99:Bo9 (c) yrkande 1 i denna del kan därför
inte anses erforderligt. Den utvärdering som nu
pågår får anses i allt väsentligt ha den omfattning
som förordas i motionen.
En komplikation när det gäller tidpunkten för
utvärderingens slutförande är den del av det nya
systemet som innebär att slutligt bostadsbidrag
fastställs först sedan taxeringen för det aktuella
bidragsåret föreligger. För de bidrag som utgick
under 1997 innebär det att det slutliga
bostadsbidraget inte har kunnat fastställas förrän
helt nyligen. Trots detta finns det enligt
utskottets mening anledning att söka påskynda den
pågående utvärderingen. Som redovisats ovan har
också Riksförsäkringsverket uppmanats att lägga fram
den slutliga utvärderingen före den 1 september,
dvs. före den ursprungliga sista tidpunkten för
utvärderingen.
Trots att en mera fullständig utvärdering ännu inte
föreligger står det redan nu klart att det nya
bostadsbidragssystemet uppvisar vissa brister. De
preliminära resultat som hittills har lagts fram
visar bl.a. att träffsäkerheten i systemet är mindre
god. Det är sålunda endast omkring 10 % av
bidragstagarna som fått rätt bostadsbidrag i den
bemärkelsen att det slutliga bostadsbidraget vid
avstämningen visat sig motsvara det preliminära
bostadsbidraget. Enligt utskottets mening är detta
inte tillfredsställande. Det finns därför anledning
att ägna frågan om de preliminära bidragens
träffsäkerhet särskild uppmärksamhet. Även om
Riksförsäkringsverket i sin utvärdering har till
uppgift att särskilt belysa systemet med preliminärt
och slutligt bostadsbidrag finns det enligt
utskottets mening underlag för bedömningen att
frågan om bostadsbidragssystemets träffsäkerhet
måste prioriteras i det fortsatta
utvärderingsarbetet. Det innebär bl.a. att orsakerna
till att träffsäkerheten inte är tillräckligt god
bör belysas och att möjliga åtgärder till att
förbättra den bör övervägas.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna
1998/99:Bo7 (s), 1998/99: Bo8 (s) samt 1998/99:Bo9
(c) yrkande 1 i denna del anfört om inriktningen av
utvärderingen m.m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
I motion 1998/99:Bo9 (c) yrkande 2 förordas att
utvärderingen av bostadsbidragen också bör omfatta
bidragsförändringar som föranletts av särskilda
skäl. Som exempel på ett sådant särskilt skäl nämns
i motionen om ett bidragsberättigat barn i familjen
avlider. Enligt förslaget bör i dessa fall en
övergångstid för minskningen av bostadsbidraget
införas.
Det kan även enligt utskottets mening finnas
situationer där det kan vara motiverat att på olika
sätt lindra bördan för ett bidragshushåll som
drabbats av t.ex. ett dödsfall. Dessa situationer
kan dock sinsemellan vara mycket olika. Det torde
därför vara svårt att med generellt utformade
bestämmelser fånga in alla de fall som kan vara
aktuella. I den mån den pågående utvärderingen ger
indikationer om att t.ex. återbetalningskrav har sin
upprinnelse i händelser av detta slag får det
förutsättas att frågan uppmärksammas utan något
särskilt tillkännagivande från riksdagen om detta. I
den mån förslaget i motion 1998/99:Bo9 (c) yrkande 2
om bidragsförändringar av särskilda skäl inte kan
anses tillgodosett med det nu anförda avstyrks det
av utskottet.
Den bidragsgrundande inkomsten för
egenföretagare m.m.
Förslag om hur den bostadsbidragsgrundande inkomsten
skall beräknas för egenföretagare förs fram i
motionerna 1998/99:Bo9 (c) yrkande 5, 1998/99: Bo10
(m) yrkande 4, 1998/99:Bo11 (c), 1998/99:Bo12 (fp)
yrkande 3 samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 5. I
motionerna framhålls de olikheter som i dag finns
inom olika bidragssystem när det gäller att beräkna
inkomsten för egenföretagare. Reglerna uppfattas
enligt motionerna som krångliga och dessutom som
orättvisa - något som anges motverka
egenföretagande. För att i någon mån komma till
rätta med detta föreslås i motionerna att enhetliga
regler skall införas för beräkning av inkomsten i
olika bidragssystem m.m. Enligt förslagen kan detta
åstadkommas bl.a. genom att avsättning till
periodiseringsfond inte skall tillföras inkomsten
från näringsverksamhet.
I och med att det nya bostadsbidragssystemet
började tillämpas den 1 januari 1997 ändrades också
inkomstbegreppet för egenföretagare. Förändringen
består främst i att fr.o.m. detta år skall den del
av den bostadsbidragsgrundande inkomsten som består
av inkomst från näringsverksamhet ökas med belopp
som avser avsättning till periodiseringsfond, ökning
av expansionsmedel eller utgift för egen pension
intill ett halvt basbelopp. Som skäl för
förändringen angavs bl.a. att skattelagstiftningen
ger möjlighet för egenföretagare att vidta olika
resultatreglerande åtgärder som i
bostadsbidragssammanhang ansågs gynna
näringsinkomster.
Vid sin behandling av förslaget i denna del
uttalade utskottet att strävan var att löntagare och
egenföretagare vid ansökan om bostadsbidrag skulle
behandlas på ett likvärdigt sätt. Samtidigt var det
enligt utskottet inte helt okomplicerat att med
utgångspunkt i egenföretagares taxerade inkomst
räkna fram en med löntagare jämförbar inkomstnivå. I
sammanhanget framhöll också utskottet att det av
propositionen framgick att inkomstbegreppet för
egenföretagare borde ses över inom flera delar av
bidrags- och socialförsäkringssystemen. De nya
reglerna var därför att betrakta som tillfälliga i
avvaktan på en sådan översyn.
Sedan utskottets ställningstagande våren 1996 har
regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag
att göra en översyn av inkomstbegreppen i de
författningar som reglerar olika bidrags- och
socialförsäkringsförmåner. Utredningsarbetet, som nu
är avslutat, har resulterat i betänkandet Förmån
efter inkomst - samordnat inkomstbegrepp för
bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för
sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85). I
betänkandet tas bl.a. upp frågan om hur
inkomstbegreppet inom de båda bostadsstödssystemen
bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. och
bostadstillägg till pensionärer skall kunna
samordnas. I detta sammanhang berörs även frågan om
inkomstbegreppet för egenföretagare m.m.
Utredningsbetänkandet bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Som framgår ovan förutsattes det redan vid
tillkomsten av de nuvarande reglerna för hur
egenföretagares bostadsbidragsgrundande inkomst
skall beräknas att en översyn skulle komma till
stånd. En sådan översyn har nu genomförts och det
förslag som den föranlett bereds inom
Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna
1998/99:Bo9 (c) yrkande 5, 1998/99:Bo10 (m) yrkande
4, 1998/99: Bo11 (c), 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 3
samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 5 avstyrks med
hänvisning härtill.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skälen för eftergift
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Bo12 yrkande 1 i
motsvarande del samt 1998/99:Bo13 yrkande 1
antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i
motsvarande del,
res. 1 (v)
2. beträffande eftergift för redan gjord
återbetalning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo10 yrkande 2,
3. beträffande fristen för omprövning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1998/99:Bo14 yrkande 2 antar
det i bilaga 1 intagna lagförslaget i
motsvarande del,
4. beträffande tillämpningen av vissa
äldre bestämmelser om bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det
i bilaga 1 intagna lagförslaget i motsvarande
del,
5. beträffande avgift och ränta
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo9
yrkande 3, 1998/99:Bo10 yrkande 1, 1998/99:Bo12
yrkande 1 i motsvarande del samt 1998/99:Bo14
yrkande 3
a) antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i
motsvarande del,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 2 (m, kd, c, fp)
6. beträffande ikraftträdandet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag antar det
i bilaga 1 intagna lagförslaget i motsvarande
del,
7. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det
i bilaga 1 intagna lagförslaget i motsvarande
del,
8. beträffande avstämning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo12 yrkande 2 samt
1998/99:Bo14 yrkande 1,
res. 3 (kd, fp)
9. beträffande information
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo9 yrkande 4 samt
1998/99:Bo10 yrkande 3,
10. beträffande gränsen för in- och
utbetalningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo13 yrkandena 2 och 3,
res. 4 (v)
11. beträffande avbetalningsplaner
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo12 yrkande 1 i
motsvarande del,
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo14 yrkande 4,
res. 6 (kd)
13. beträffande inriktningen av
utvärderingen av bostadsbidragen m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo7,
1998/99: Bo8 samt 1998/99:Bo9 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. beträffande bidragsförändringar av
särskilda skäl
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo9 yrkande 2,
res. 7 (c)
15. beträffande inkomstbegreppet för
egenföretagare
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo9 yrkande 5,
1998/99: Bo10 yrkande 4, 1998/99:Bo11,
1998/99:Bo12 yrkande 3 samt 1998/99:Bo14 yrkande
5.
res. 8 (m, kd, c, fp)
Stockholm den 21 april 1999
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s),
Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin
(s), Owe Hellberg (v), Sten
Andersson (m), Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m), Anders Ygeman
(s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten
Lundström (v), Ulla-Britt Hagström
(kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena
Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor
Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp)
och Harald Bergström (kd).
Reservationer
1. Skälen för eftergift (mom. 1)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet förstår" och slutar med
"förhållanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag tar inte hänsyn till varför de
många återbetalningskraven har uppstått. En del av
förklaringen till att så många och så stora
återbetalningskrav uppkommit står enligt utskottets
mening att finna i att försäkringskassorna varit
obenägna att under löpande bidragsår besluta om
återbetalning i fall där en anmäld inkomständring
motiverat sådant beslut. Många bidragstagare känner
sig därför orättvist behandlade när de, trots att de
har fullgjort sin uppgiftsskyldighet, drabbas av
återbetalningskrav. Lagförslaget bör således
kompletteras med en möjlighet att vid bedömningen av
om särskilda skäl föreligger beakta när en
inkomständring som föranlett återkrav inträffade.
I enlighet med förslaget i motion 1998/99:Bo13 (v)
bör sålunda bostadsbidragslagen kompletteras med en
godtrosbestämmelse som motsvarar den som fanns i
1986 års lag. Det innebär att den som fullgjort sin
uppgiftsskyldighet inte skall behöva betala tillbaka
bidrag som ligger före tiden för ändringen.
Vad utskottet nu med anledning av motion
1998/99:Bo13 (v) yrkande 1 anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. I den mån
förslaget i motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i
motsvarande del inte kan anses tillgodosett med det
nu anförda avstyrks det av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande skälen för eftergift
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
anledning av motion 1998/99:Bo13 yrkande 1 och
med avslag på motion 1998/99: Bo12 yrkande 1,
detta yrkande i motsvarande del,
a) antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i
motsvarande del,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Avgift och ränta (mom. 5)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och
Harald Bergström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "I proposition" och på s. 10 slutar med
"avseende avgiftsuttaget" bort ha följande lydelse:
Den avgift som tas ut av återbetalningspliktiga
bostadsbidragstagare måste enligt utskottets mening
ses i ljuset av att bostadsbidragens primära uppgift
är att ge möjlighet för resurssvaga hushåll att
efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder.
Det framstår mot denna bakgrund inte som lämpligt
att ytterligare belasta dessa hushåll med en avgift.
Systemet med avgifter på återbetalningspliktiga
belopp avviker dessutom från vad som i allmänhet
gäller för de bidragsformer m.m. som
försäkringskassan administrerar. Redan mycket små
inkomstökningar kan medföra relativt stora
återbetalningskrav och därtill hörande uttag av
avgifter. Ett inte försumbart antal av de nu
aktuella återbetalningskraven har dessutom föregåtts
av för bidragstagaren otillräcklig information från
försäkringskassan. Det gäller inte minst i fråga om
vilka avgifter som utgår på återbetalningspliktiga
belopp och möjligheterna för den enskilde att genom
frivillig förtida återbetalning undgå att behöva
betala avgift. Enligt utskottets mening saknas mot
denna bakgrund tillräckliga skäl att behålla
avgiften. I enlighet med förslagen i motionerna
1998/99:Bo9 (c) yrkande 3, 1998/99:Bo10 (m) yrkande
1, 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del
samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 3 bör därför
bestämmelserna om avgift i 22 § bostadsbidragslagen
tas bort. Avgift som har betalats eller på annat
sätt erlagts skall återbetalas. Ett lagförslag med
denna innebörd har som bilaga 2 fogats till
betänkandet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande avgift och ränta
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo9 yrkande
3, 1998/99:Bo10 yrkande 1, 1998/99:Bo12 yrkande
1 i motsvarande del samt 1998/99:Bo14 yrkande 3
antar det i bilaga 2 intagna lagförslaget,
3. Avstämning (mom. 8)
Ulla-Britt Hagström (kd), Yvonne Ångström (fp) och
Harald Bergström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Med anledning" och på s. 11 slutar med
"yrkande 1" bort ha följande lydelse:
I takt med att erfarenheter vinns av det praktiska
utfallet av dagens bostadsbidragssystem framstår det
som alltmer uppenbart att systemet uppvisar sådana
brister att åtgärder nu måste vidtas. Vad som
erfordras är enligt utskottets mening åtgärder som
dels lindrar bördan för de hushåll som redan
drabbats av de nya reglerna, dels skapar ett
hållbart system för framtiden. Ett av de problem som
det framstår som mest angeläget att komma till rätta
med är den stora skillnad som för många hushåll
uppkommer mellan det preliminära och det slutliga
bostadsbidraget. Ett av de främsta skälen till den
dåliga träffsäkerhet som bidragen uppvisar i detta
avseende är hur avstämningen i dag går till. Trots
att hushållen anmält ändrade inkomster under
bidragsåret på det sätt som reglerna förutsätter har
de i efterhand drabbats av krav på återbetalningar
som uppgår till betydande belopp.
Det är i dag inte ovanligt att ett hushålls
inkomster varierar under ett år på ett sätt som gör
det svårt att i förväg beräkna hur stor årsinkomsten
kommer att bli. Exempel på detta är när man går från
arbetslöshet eller studier till arbete eller när man
plötsligt drabbas av arbetslöshet. I dessa
situationer hjälper det ofta inte att anmäla ändrad
inkomst för att rätt bostadsbidrag skall utgå under
bidragsåret. Marginaleffekterna i dagens system är
också påtagliga. Det kan i vissa situationer vara
mer lönsamt att vänta till kommande bidragsår med
att ta ett arbete med tanke på de återkrav av
bostadsbidrag som man annars kan komma att drabbas
av.
Sammantaget talar enligt utskottets mening starka
skäl för att dagens system för avstämning av
bostadsbidragen måste reformeras. I enlighet med
förslagen i motionerna 1998/99:Bo12 (fp) och
1998/99:Bo14 (kd) måste sålunda en avstämning ske
med tätare intervall än vad dagens regler
förutsätter. Målet bör vara att avstämningen skall
ske med sådana intervall och på ett sådant sätt att
korrigeringar endast i undantagsfall skall behöva
göras efter bidragsårets utgång.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i
motionerna 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 2 samt
1998/99:Bo14 (kd) yrkande 1 anfört om
avstämningsperiodens längd bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande avstämning
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo12 yrkande
2 samt 1998/99:Bo14 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Gränsen för in- och utbetalningar
(mom. 10)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet delar" och på s. 13 slutar med
"riksdagens bifall" bort ha följande lydelse:
En ändring av gränsen för in- och utbetalningar i
22 § bostadsbidragslagen skulle väsentligt minska
antalet återkravsärenden och därmed minska
försäkringskassornas arbetsbelastning. Det framstår
vidare som uppenbart att de positiva effekterna av
förslaget överväger de negativa. Motionsförslaget
bör dock modifieras på så sätt att det inte leder
till att någon blir skyldig att återbetala vad han i
samband med nu gjord avstämning redan erhållit i
utbetalning av tidigare för lite utbetalt
bostadsbidrag. Utskottet förordar således att 22 §
ändras så att det framgår att belopp upp till 1 000
kr alltid skall återbetalas. Dessutom skall det av
bestämmelserna framgå att endast belopp som
överskrider 1 000 kr skall utbetalas. Med undantag
för utbetalningar av för lite erhållet bostadsbidrag
som försäkringskassan redan verkställt, skall
bestämmelserna tillämpas på bidrag som lämnats
fr.o.m. den 1 januari 1997. Detta bör utskottet med
anledning av motion 1998/99:Bo13 (v) yrkandena 2 och
3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande gränsen för in- och
utbetalningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo13
yrkandena 2 och 3 riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Avbetalningsplaner (mom. 11)
Yvonne Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt förordningen" och slutar med
"vara tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Som framhållits i motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande
1 är det viktigt att det finns möjligheter till
generösa avbetalningsplaner. Även i fall där
försäkringskassan inte bedömer en önskvärd
avbetalningsplan vara till fördel för staten kan det
finnas skäl att tillåta avbetalningsplaner på längre
tid än ett år. Enligt den nu gällande ordningen
krävs det i så fall att det föreligger synnerliga
skäl. Enligt utskottets mening är detta inte
lämpligt. Kravet härvidlag bör därför mjukas upp.
Vad utskottet nu med anledning av motion
1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande avbetalningsplaner
att riksdagen med anledning av motion
1998/99:Bo12 yrkande 1 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Återbetalningsskyldighetens inträde (mom. 12)
Ulla-Britt Hagström (kd) och Harald Bergström (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Beslut om" och slutar med "inträde
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan förordat att de avgifter som i
dag kan utgå på de bostadsbidrag som skall betalas
tillbaka skall tas bort. Bakom utskottets
ställningstagande i denna del ligger bl.a.
bedömningen att bidragshushållens ekonomi inte skall
belastas med en avgift. Normalt är det fråga om
resurssvaga hushåll med låga inkomster. Av samma
skäl bör inte heller dessa hushåll tvingas att
betala in återkrävda bostadsbidrag i de fall man
begärt omprövning eller om överklagande skett. Det
är naturligtvis inte rimligt att
bostadsbidragstagaren skall tvingas betala in belopp
som denne sedan kan komma att återfå. I enlighet med
förslaget i motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 4 bör
sålunda återbetalningsskyldigheten inträda först
sedan beslutet vunnit laga kraft. Utskottets
ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo14 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Bidragsförändringar av särskilda skäl
(mom. 14)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Det kan" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 1998/99:Bo9 (c) finns det
situationer där det inte är rimligt att
bostadsbidraget sätts ned med omedelbar verkan. Ett
exempel på en sådan situation är om ett barn avlider
i bidragshushållet. Den familj som drabbas av en så
tragisk händelse förtjänar på alla sätt samhällets
stöd. Att i den situationen omedelbart minska
bostadsbidraget och kanske återkräva delar av redan
utbetalat bidrag är självfallet inte rimligt. Det
första en av sorg drabbad familj skall tvingas ta
itu med är naturligtvis inte bostadsbidragen och
bostadssituationen. I stället bör familjen stödjas
genom att bostadsbidragen löper vidare under en
övergångsperiod. Den nu pågående utvärderingen av
bostadsbidragen bör därför omfatta också denna fråga
och hur en övergångsregel kan utformas.
Vad utskottet nu med anslutning till motion
1998/99:Bo9 (c) yrkande 2 anfört om införande av
övergångstid för bidragsförändringar när det finns
särskilda skäl bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande bidragsförändringar av
särskilda skäl
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo9 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Inkomstbegreppet för egenföretagare
(mom. 15)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och
Harald Bergström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "I och" och på s. 17 slutar med
"hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Den som är egenföretagare och har inkomst från
näringsverksamhet behandlas i dag mycket olika i
flera av samhällets bidrags- och stödsystem. Skälen
till detta är framför allt att inkomsten beräknas på
skilda sätt i olika system. Det är naturligtvis inte
rimligt. Oavsett om det är fråga om att inkomsten
skall ligga till grund för ersättning för
inkomstbortfall vid t.ex. sjukdom eller för
bostadsbidrag skall den naturligtvis beräknas på ett
enhetligt sätt. Noterbart är också att inkomsten
inte ens beräknas på samma sätt i de båda
bostadsbidragssystemen bostadsbidrag till
barnfamiljer m.fl. respektive bostadstillägg till
pensionärer.
Det främsta skälet till att inkomstbegreppet för
egenföretagare i bostadsbidragssystemet skiljer sig
från det i andra bidrags- och stödsystem är de
förändringar som vidtogs fr.o.m. bidragsåret 1997.
Förändringarna innebär att inkomsten från
näringsverksamhet ökas bl.a. med belopp som avser
avsättning till periodiseringsfond samt ökning av
expansionsmedel. Skälen för denna ändring angavs
bl.a. vara de möjligheter som egenföretagare hade
att genom avsättningar för dessa ändamål reglera sin
inkomst. Det är enligt utskottets mening ett
betraktelsesätt som utgår från föreställningen att
en egenföretagare gör avsättningar främst för att på
olika sätt anpassa sin inkomst till vad som är mest
förmånligt ur bidrags- eller skattesynpunkt. Så är
naturligtvis inte fallet. Avsättningarna är i
stället normalt sett föranledda av företagarens
omsorg om företagets utveckling och stabilitet.
Möjligheterna till fondering av detta slag har
tillkommit för att ge företagen möjlighet att agera
mera långsiktigt genom de ekonomiska reserver som
skapas.
Det sätt på vilket den bostadsbidragsgrundande
inkomsten nu beräknas för egenföretagare missgynnar
dessa framför vanliga löntagare. En effekt av detta
är att företagandet i sig missgynnas. I en situation
där egenföretagande i stället bör uppmuntras och
stödjas är detta naturligtvis helt olämpligt. I
enlighet med förslagen i de nu aktuella motionerna
bör därför inkomstbegreppet för den som har inkomst
från näringsverksamhet justeras så att för
näringsverksamheten nödvändiga avsättningar till
periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel m.m.
inte i räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna
1998/99:Bo9 (c) yrkande 5, 1998/99:Bo10 (m) yrkande
4, 1998/99:Bo11 (c), 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 3
samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 5 anfört om
inkomstbegreppet för egenföretagare bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande inkomstbegreppet för
egenföretagare
att riksdagen med anledning av motionerna
1998/99:Bo9 yrkande 5, 1998/99:Bo10
yrkande 4, 1998/99:Bo11,
1998/99:Bo12 yrkande 3 samt
1998/99:Bo14 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Eftergift för redan gjord återbetalning
(mom. 2)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och
Harald Bergström (kd) anför:
Det är naturligtvis helt oacceptabelt om
bidragstagare behandlas olika. Det gäller
självfallet också i fråga om eftergift av krav på
återbetalning av bostadsbidrag. En konsekvens av
detta ställningstagande är att den som frivilligt i
förväg har betalat tillbaka bostadsbidrag som annars
skulle komma att årterkrävas också skall kunna få
tillbaka vad som betalats in om han eller hon svarar
mot kraven på eftergift.
Det är vår bedömning att majoriteten av dem som
gjort frivilliga inbetalningar kan få dessa
återbetalade redan med dagens regelsystem. Samtidigt
är det naturligtvis svårt att utan närmare
undersökning avgöra i vilken utsträckning detta är
riktigt. Det är därför viktigt att den pågående
utvärderingen uppmärksammar frågan om eftergift
eller restitution vid frivillig återbetalning av
bostadsbidrag på det sätt som utskottet förutsatt. I
den mån det visar sig att hushåll som svarar mot
kraven på eftergift inte kan återfå redan gjorda
återbetalningar förutsätter vi att det kommer att
läggas fram förslag som möjliggör återbetalning
också för dessa hushåll. Skulle så inte bli fallet
avser vi att återkomma till riksdagen med förslag om
sådan återbetalning.
2. Avstämning (mom. 8)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:
Systemet med preliminära och slutliga bostadsbidrag
har, som också utskottet framhållit, brister vad
gäller träffsäkerheten. Vi står därför bakom
utskottets tillkännagivande om att träffsäkerheten
måste förbättras. Det är i detta sammanhang viktigt
att framhålla att det nuvarande systemet gör att
stora grupper drabbas av betydande
återbetalningskrav. De mest frekventa fallen torde
avse personer som under bidragsåret alternerar
mellan studier, arbetslöshet, socialbidrag och
arbete. Men även många som efter utdragna
löneförhandlingar först under årets sista månader
erhåller en retroaktiv löneförhöjning drabbas av
systemet. Det är av stor betydelse att den kommande
utvärderingen får den av utskottet avsedda
inriktningen. I detta sammanhang vill vi även
hänvisa till vad vi i vårt särskilda yttrande till
betänkande 1998/99: BoU1 uttalade beträffande bl.a.
det uppdrag Riksförsäkringsverket redan då erhållit
avseende utvärdering av effekter och resultat av de
nya bestämmelserna i bostadsbidragslagen.
Liksom då är det vår avsikt att noga följa
utvecklingen på området. Om utvärderingen inte får
den avsedda inriktningen kommer vi att återkomma
till riksdagen i denna fråga.
3. Information (mom. 9)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och
Harald Bergström (kd) anför:
Den situation som nu uppkommit när det gäller kraven
på återbetalning av bostadsbidrag har sin
upprinnelse såväl i systemets utformning som sådan,
som i den praktiska hanteringen av bidragen. Vad som
erfordras är därför åtgärder som dels löser de akuta
problemen, dels skapar ett bostadsbidragssystem som
är långsiktigt hållbart. Det är närmast en
självklarhet att ett sådant framtida system måste
vara utformat så att det är lättbegripligt och
adminstrativt lätthanterligt, samtidigt som det
upplevs som rättvist. Strävan måste dessutom vara
att så få hushåll som möjligt skall vara beroende av
samhällets stöd för sitt boende. Det förutsätter
bl.a. att skatter och avgifter ges en sådan
utformning att den enskilde i första hand kan leva
på sin lön. De marginaleffekter som dagens
bostadsbidragssystem ger upphov till skulle då också
försvinna. I avvaktan på nödvändiga reformer måste
dock åtgärder vidtas för att i möjligaste mån komma
till rätta med dagens situation.
Systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag
har uppenbarligen lett till att många hushåll tagit
emot alltför stora bidrag som de nu blivit
återbetalningsskyldiga för. Ett mycket viktigt skäl
till detta är att många bidragstagare inte fått
eller inte tagit till sig av den information som
funnits om systemets uppbyggnad. Detta faktum i sig
är dock inte grund för att
återbetalningsskyldigheten skall efterges. Den som
så önskat torde ha kunnat få upplysningar om
systemet som sådant. Det framgår bl.a. av den
ansökningsblankett som använts att bidragen är
preliminära. Detta till trots finns det enligt vår
mening anledning att kraftigt förbättra
informationen om bostadsbidragen.
Den förbättring av informationen som vi menar måste
komma till stånd bör avse såväl den som ges i
samband med ansökningsförfarandet som informationen
under bidragstiden. Det bör sålunda på ett mycket
tydligt sätt göras klart redan vid
ansökningstillfället att bidraget är preliminärt och
att krav på återbetalning kan komma att ställas om
t.ex. inkomsten ökar. På samma sätt bör den som
under bidragsåret anmäler höjd inkomst få en tydlig
information om huruvida detta ger upphov till krav
på återbetalning och om möjligheten till förtida
återbetalning. Vi har utgått från att
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna kommer
att utarbeta en bra och tydlig information i dessa
frågor utan att riksdagen gör ett särskilt
tillkännagivande om detta. Inte minst det intresse
som kraven på återbetalning mött i massmedierna bör
ha gjort de berörda myndigheterna uppmärksamma på
vikten av mer och tydligare information. Den nu
pågående utvärderingen bör också kunna ge svar på
frågan i vilka avseenden som informationen varit
mest bristfällig.
Skulle den av oss förutsatta förbättringen av
informationen kring bostadsbidragen inte komma till
stånd är det vår avsikt att på nytt återkomma till
riksdagen i frågan.
Utskottets lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737)
om bostadsbidrag
dels att punkterna 3 och 6 i
övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall
upphöra att gälla,
dels att 28 § skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
28 §[1]
------------------------------------------------------
Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall
besluta om återbetalning besluta om återbetalning
enligt 22 § och om enligt 22 § och om
återbetalning av återbetalning av
bostadsbidrag som i bostadsbidrag som i övrigt
övrigt har lämnats har lämnats felaktigt
felaktigt eller med för eller med för högt belopp.
högt belopp. Om det finns Om det finns särskilda
särskilda skäl för det skäl för det får kassan
får kassan efterge krav efterge krav på
på återbetalning helt återbetalning helt eller
eller delvis. delvis. Vid bedömning av
om sådana skäl föreligger
skall särskilt beaktas
sökandens och dennes med-
sökandes förmåga att kunna
betala tillbaka bidraget.
Om dessa inte fullgjort
sin uppgiftsskyldighet
enligt denna lag eller
medvetet eller av oakt-
samhet lämnat felaktiga
uppgifter till grund för
bedömningen av rätten till
bostadsbidrag, får kravet
på återbetalning inte
efterges.
------------------------------------------------------
Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning
som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som
skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan
hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats
för mycket.
----------------
1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 1999 i fråga om 28 § och
i övrigt den 1 januari 2000. De nya bestämmelserna skall dock
tillämpas på bidrag som lämnats från och med den 1 januari 1997.
2. Begäran om omprövning enligt 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring och som gäller återkravsbeslut för
bostadsbidrag för år 1997 skall ha kommit in till
försäkringskassan inom fyra månader från den dag då sökanden fick
del av beslutet.
3. Återkravsärenden enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår vid
ikraftträdandet skall avbrytas.
2 Förslag till lag (1999:000) om avgifter avseende
bostadsbidrag för 1997
Härigenom föreskrivs följande.
I fråga om bostadsbidrag för år 1997 skall bestämmelsen om
avgift i 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag
inte tillämpas. Har avgift erlagts skall den betalas tillbaka
utan ansökan.
__________________
Denna lag träder i kraft den 15 maj 1999.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1996:441
Reservanternas lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
22 §[2]1
Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad
som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall
skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till
lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i
preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.
Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas
tillbaka.
------------------------------------------------------
På belopp som skall På belopp som skall
betalas ut eller betalas betalas ut enligt första
tillbaka enligt första stycket skall ränta
stycket skall avgift och betalas i enlighet med
ränta betalas i enlighet föreskrifter som meddelas
med föreskrifter som av regeringen eller efter
meddelas av regeringen regeringens bemyndigande
eller efter regeringens av Riksförsäkringsverket.
bemyndigande av
Riksförsäkringsverket.
------------------------------------------------------
__________________
Denna lag träder i kraft den 15 maj 1999. Den nya
bestämmelsen skall dock
tillämpas på bidrag som lämnats
från och med den 1 januari 1997. Har avgift erlagts
enligt 22 § tredje stycket i sin äldre lydelse skall avgiften betalas
tillbaka.
**FOOTNOTES**
[2]:1 Senaste lydelse 1996:441
Innehållsförteckning