I detta betänkande behandlas 13 motioner från den
allmänna motionstiden 1998 med förslag som rör
jämställdhet mellan kvinnor och män. Motionerna
innefattar en rad olika frågor, däribland
inriktningen av jämställdhetspolitiken,
lönediskriminering och löneskillnader mellan kvinnor
och män, attitydpåverkande insatser, kvotering,
jämställdhetsmärkning, meriter vid ansökan om arbete
eller utbildningsplats, mansrollen och insatser för
kvinnor inom arbetsmarknadspolitiska program.
Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning
till pågående översyn av vissa delar av
jämställdhetslagen.
Företrädare för Moderaterna, Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och
Miljöpartiet har avgett reservationer.
Motionerna
1998/99:A801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en sänkt
veckoarbetstid.
1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principer och
utgångspunkter för en modern jämställdhetspolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning av det
så kallade Kunskapslyftet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avskaffa den
offentliga sektorns monopolställning inom
kvinnodominerade sektorer i förvärvslivet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kvotering.
1998/99:A804 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att komma med förslag om hur
den regionala nivån i jämställdhetsarbetet kan
stärkas.
1998/99:A805 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om löneskillnaderna
mellan kvinnor och män,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av ökad
informationsspridning för att åstadkomma en
attitydförändring så att vård av egna barn i hemmet
får en högre status och inte blir ett hinder i
karriären,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Jämställdhetsombudsmannen ges ökade möjligheter att
verka för att den osakliga löneskillnaden mellan
kvinnor och män försvinner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Jämställdhetsombudsmannen ges ökade möjligheter att
kraftfullt verka för att ledande positioner inom
näringsliv, offentlig sektor och samhället i övrigt
görs tillgängliga för kvinnor på samma villkor som
för män.
1998/99:A806 av Christina Axelsson och Anita
Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av korrekt och omfattande
lönestatistik.
1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en proposition
läggs fram snarast i enlighet med förslagen i
slutbetänkandet "Ty makten är din ...",
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett
tilläggsdirektiv ges till utredningen som skall se
över jämställdhetslagen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att även länens
jämställdhetsexperter skall ha tillsynsansvaret för
jämställdhetslagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kvotering av
underrepresenterat kön vid tillsättning av tjänster
inom myndigheter och statliga verk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om 3 R-metoden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att eventuella
skillnader i utfall för kvinnor och män vad gäller
nedskärningar i den offentliga sektorn genomgående
undersöks,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att aktivt verka för
att jämställdhetsmärkning blir en vedertagen
kvalitetsmärkning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att stödja
projekt inom medierna som syftar till att ge
ungdomarna en icke-stereotyp bild av kvinnor,
13. att riksdagen hos regeringen begär att en
tvärpolitisk utredning tillsätts för att analysera
den nya mansrollen och hur kunskaperna från
utredningen skall föras ut till allmänheten i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att jämställdhet
skall genomsyra alla politiska beslut liksom den
politiska verksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om invandrarkvinnornas
situation på arbetsmarknaden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en skärpning av
jämställdhetslagen och tillämpning av EG:s
rättslagstiftning.
1998/99:A809 av Birgitta Ahlqvist och Elisebeht
Markström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika lön för lika och likvärdigt arbete.
1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
opinionsbilda kring föräldraledighet som en
kompetenshöjande faktor i arbetslivet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hemarbete och
anhörigvård som meritgrund vid ansökan till annat
arbete och till olika utbildningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om offentliga
arbetsgivares ansvar att uppmuntra manliga anställda
att ta ledigt med sina barn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om intensifiering av
arbetet med att få bort osakligt grundade
löneskillnader från svenskt arbetsliv,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om jämställdhet som ett
kvalitetskriterium för offentlig sektor och företag,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
invandrarkvinnors specifika kompetens,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ansträngningar
att göra IT-sektorn till en jämställd sektor,
1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en flerårsplan för
att höja löneläget för kvinnodominerade
yrkeskollektiv med längre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av fler män
inom vården och skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffandet av de
facto-monopolen inom den offentliga sektorn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en opinionsbildande
kampanj för föräldraledighet i allmänhet och
pappaledighet i synnerhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om JämO:s nyckelroll
när det gäller rättsliga processer i
lönediskrimineringsfall,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en
ny lönediskrimineringsutredning.
1998/99:So466 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen begär att regeringen till
översynen av jämställdhetslagen beslutar om
tilläggsdirektiv om en utvidgning av
jämställdhetslagen till skola och
utbildningsväsende.
1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att högre utbildning
under en treårsperiod skall utgöra ett särskilt
ansvarsområde för JämO.
1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att studenter
skall omfattas av lagen om sexuella trakasserier.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet
vissa frågor om jämställdhet. Motionerna, som väckts
under den allmänna motionstiden hösten 1998, tar upp
en rad olika aspekter på jämställdhet.
I budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1)
redovisas det pågående samarbetet mellan den
socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. Samarbetet berör fem områden,
däribland jämställdhet. I budgetpropositionen
preciseras vissa särskilda insatser på
jämställdhetsområdet inom ramen för detta samarbete
(se den reviderade finansplanen s. 25) .
Utskottet har också tidigare under riksmötet
behandlat motionsyrkanden om jämställdhet (bet.
1998/99:AU1). Inom ramen för sina ansvarsområden
behandlar även andra riksdagsutskott
jämställdhetsfrågor. Utbildningsutskottet utarbetar
exempelvis ett särskilt betänkande om
jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet.
Motionerna refereras i det följande utan angivande
av årtal (1998/99).
1 Mål och inriktning
Motioner
Moderata samlingspartiet föreslår i motion A802
(yrk. 1 och 9) en ny inriktning av
jämställdhetspolitiken så att den bidrar till att
självständiga kvinnor och män kan forma sin tillvaro
enligt egna önskemål och behov. Politiken kan och
skall inte styra människorna i deras vardag utan
dess uppgift är att skapa möjligheter till mångfald.
Moderaterna anger flera områden där politiska
åtgärder kan underlätta jämställdhet. Skattesystemet
tvingar in många i bidragsberoende och leder till
orimliga marginaleffekter. Därför måste skatterna
sänkas. Många dignar under dubbla arbetsbördor och
har svårt att förena familjeliv och förvärvsarbete.
Därför krävs skattereduktion på hemnära tjänster.
Dagens socialdemokratiska familjepolitik går i
alltför stor utsträckning ut på att ge pekpinnar och
att styra. Moderaterna vill återföra makten till
familjen. Det är viktigt med engagemang från
föräldrarnas sida men detta måste också vara
ekonomiskt möjligt.
Verklig jämställdhet handlar enligt motionärerna om
att alla skall ges samma möjligheter i livet. Det
handlar primärt om rättvisa mellan individer, och
inte mellan kön. Kvinnors och mäns möjlighet att
välja en jämställd tillvaro måste underlättas. De
politiska besluten skall skapa möjligheter för
jämställdhet och underlätta för individerna att på
egen hand, eller i samförstånd med
make/maka/sambo/särbo, kunna styra sin egen vardag
och kombinera arbete och familj.
Den viktigaste åtgärden för att modernisera och
förbättra kvinnors arbetsmarknad är enligt
Moderaterna att bryta de offentliga monopolen. Den
offentliga sektorns monopol inom kvinnodominerade
verksamhetsområden skapar otrygghet och inlåsning.
Genom att bryta monopolen kan bristerna i vård och
omsorg rättas till och arbetsmarknaden för kvinnor
bli friare.
Partiet tror inte att det går att lagstifta fram
jämställdhet eftersom det i grunden är en fråga om
inställning och attityder. Jämställdhet kräver
dialog, samförstånd och långsiktigt arbete.
Centerpartiet anser i motion A808 (yrk. 1) att det
övergripande målet för jämställdhetsarbetet måste
vara att värderingar som syftar till jämställdhet
skall genomsyra all verksamhet och komma till
uttryck i samhällsarbetet. Det innebär också att
alla politiska beslut inom alla samhällssektorer
måste betraktas ur ett kvinno- och mansperspektiv.
Enligt partiet skapas förutsättningar för ett
jämställt samhälle genom decentralisering och
närdemokrati.
Enligt Folkpartiet i motion A811 (yrk. 1 delvis och
3) framstår lönediskriminering av kvinnor som den
mest spridda av kvarvarande former av
könsdiskriminering. Att avskaffa de löneskillnader
som endast kan förklaras av kön framstår, vid sidan
av insatser för att radikalt minska våldet mot
kvinnor, som den viktigaste uppgiften för
jämställdhetspolitiken.
Att reformera den offentliga sektorn och avskaffa
de facto-monopolen där är enligt Folkpartiet en av
de viktigaste jämställdhetsreformerna. Fler
arbetsgivare bör få möjlighet att utföra offentligt
finansierade tjänster inom bl.a. vård och skola. Så
länge kvinnor inom vård, omsorg, utbildning och
service till människor hindras att förverkliga sina
idéer utanför de offentliga monopolen hämmas
kvinnlig skaparkraft. Jämställdheten motverkas och
resurser förslösas.
Miljöpartiet begär i motion A807 (yrk. 1 och 7) att
regeringen omgående skall lägga fram en proposition
i enlighet med förslagen i Kvinnomaktutredningens
slutbetänkande (SOU 1998:6) Ty makten är din ...
Kvinnor är i högre grad än män beroende av att den
offentliga sektorn är ordentligt utbyggd. Detta
gäller både i fråga om serviceutnyttjande och
sysselsättning. Miljöpartiet anser att
konsekvensanalyser bör genomföras av eventuella
skillnader i utfall för kvinnor och män när det
gäller nedskärningar i den offentliga sektorn.
Utskottets ställningstagande
Målen för jämställdhetspolitiken ligger fast. Det är
en uppfattning som slogs fast av regeringen i
budgetpropositionen för 1999 och som delas av
utskottet. Det innebär att kvinnor och män skall ha
samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom
alla väsentliga områden i livet. Vidare innebär det
en jämn fördelning av makt och inflytande mellan
kvinnor och män, samma möjligheter till ekonomiskt
oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga
om företagande, arbete, arbetsvillkor samt
utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också
att kvinnor och män skall ha lika tillgång till
utbildning och möjligheter till utveckling av
personliga ambitioner, intressen och talanger, delat
ansvar för hem och barn samt frihet från
könsrelaterat våld.
Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att det
råder stor överensstämmelse mellan Centerpartiets
uppfattning i motion A808 och pågående strävanden
att införliva ett jämställdhetsperspektiv på alla
politikområden. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion A808 yrkande 1 (c) i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.
Insatserna för att öka jämställdheten måste
kännetecknas av stor bredd.
Jämställdhetsperspektivet måste införlivas på alla
politikområden, vilket regeringen också betonat i
budgetpropostionen. Det gäller t.ex. fortsatt
metodutveckling och utbildning samt satsningar på
information och kunskapsutveckling.
I likhet med Folkpartiet i motion A811 vill
utskottet starkt betona betydelsen av att osakliga
löneskillnader undanröjs. Det är bl.a. av detta skäl
som en översyn för närvarande görs av vissa delar av
jämställdhetslagen (dir. 1998:60 resp. 1998:98, se
avsnitt 2).
Som regeringen framhåller i budgetpropositionen
kommer Sveriges EU-medlemskap att kräva stora
insatser på jämställdhetsområdet, mot bakgrund av
den ökade politiska vikt som jämställdhetsfrågorna
fått inom EU på senare tid. EU:s strategi för
sysselsättning berör i hög grad kvinnors villkor på
arbetsmarknaden och kommer att kräva fortsatta
insatser även på nationell nivå, framhåller
regeringen i budgetpropositionen.
Det är enligt utskottets uppfattning positivt att
EU betonar betydelsen av att införliva ett
jämställdhetsperspektiv på olika områden. Frågan
togs exempelvis upp i slutsatserna från Europeiska
rådets möte i Wien i december 1998. Där uttalade
stats- och regeringscheferna att medlemsländerna,
när de ser över sina nationella handlingsplaner för
sysselsättningen, "bör ägna särskild uppmärksamhet
åt att göra påtagliga framsteg med att främja lika
möjligheter mellan kvinnor och män, i synnerhet
genom benchmarking och en strategi för mainstreaming
av jämställdhetsperspektivet".
Jämställdhet är ett av fyra områden som Sverige
särskilt prioriterar i det fortsatta EU-arbetet.
Detta slogs fast av statsministern i samband med
riksdagens partiledardebatt den 29 oktober 1998.
Enligt svensk uppfattning bör klara mål utarbetas
för jämställdhetsarbetet, på motsvarande sätt som
vad gäller för EU:s sysselsättningsarbete. Målen för
arbetet kan formuleras ungefär på följande sätt:
minskade löneskillnader, ökat
arbetskraftsdeltagande, höjd utbildningsnivå och
förbättrad kvinnorepresentation i politiken.
I sammanhanget kan vidare nämnas att regeringen
under 1999 kommer att arrangera en europeisk
jämställdhetskonferens. Konferensen kommer bl.a. att
behandla frågor om s.k. benchmarking.
Miljöpartiet anser i motion A807 att
Kvinnomaktutredningens förslag omedelbart skall
föreläggas riksdagen i form av en proposition. Som
framgår av budgetpropositionen har utredningens
slutbetänkande Ty makten är din ... (SOU 1998:6)
remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena har publicerats i
departementsserien (Ds 1998:59). I
budgetpropositionen redovisas att ett arbete pågår
och kommer att fortsätta för att sprida och följa
upp den omfattande kunskap på området som tagits
fram av utredningen. Utskottet vill vidare peka på
att utredningen om ett förstärkt
förlikningsmannainstitut i sitt slutbetänkande (SOU
1998:141) Medling och lönebildning tagit upp vissa
förslag från Kvinnomaktutredningen rörande bevakning
och analys av löneutvecklingen för kvinnor och män.
Utskottet redovisar i avsnitt 2 förslag som rör
jämställdhetsområdet och som har lagts fram av
utredningen om ett förstärkt
förlikningsmannainstitut. Enligt utskottets
uppfattning bör pågående utredningsarbete respektive
arbete i Regeringskansliet avvaktas. Motionerna A802
yrkande 1 (m), A811 yrkande 1 delvis (fp) och A807
yrkande 1 (mp) avstyrks.
I motioner från Moderaterna och Folkpartiet tecknas
en bild av att offentliga monopol medför otrygghet
och inlåsningseffekter och därmed motverkar
jämställdhet.
Utskottet kan konstatera att behovet av sådan
verksamhet som i huvudsak bedrivs av kommunerna
kommer att öka starkt framöver. Enligt en rapport
som publicerades av Kommunförbundet i februari 1999
kommer mycket stora rekryteringsbehov att föreligga
framöver. Kommunförbundet bedömer att 625 000
medarbetare behöver rekryteras för vård, omsorg och
skola fram till år 2010. Orsakerna är främst att
stora pensionsavgångar sker samtidigt som behovet av
äldreomsorg blir större och antalet skolbarn ökar
kraftigt. Detta ställer enligt utskottets
uppfattning krav på hög tillväxt och en stark
offentlig sektor med starka och sunda offentliga
finanser. Det är också viktigt att resurserna
används effektivt.
I kommunerna och landstingen utgör kvinnorna 80 %
av de anställda. Motsvarande andel är 42 % i
statsförvaltningen och 36 % inom näringslivet. I
kommunerna har alternativa driftsformer blivit
vanligare under senare år. Kommunförbundet redovisar
i Kommunerna i framtiden, förbundets
långtidsutredning om behov och resurser till år
2010, aktuella uppgifter om alternativa
driftsformer. Med begreppet ´alternativa
driftsformer´ avses verksamheter som helt eller
delvis finansieras av kommunen, men som bedrivs av
någon annan än kommunen, exempelvis privata företag,
brukarkollektiv och friskolor.
Inom barnomsorgen uppgick antalet barn i enskilda
driftsformer till 9 % av det totala antalet
inskrivna barn år 1997. Antalet barn och elever i
enskilda daghem och friskolor ökar snabbare än i den
kommunala verksamheten. Också inom
fritidsverksamheten blir alternativa driftsformer
allt vanligare. Enligt Kommunförbundet drivs eller
ägs omkring hälften av fritidsanläggningarna av
föreningar. Även inom äldreomsorgen ökar de
alternativa driftsformerna i omfattning. Andelen
kommuner som hade lagt delar av äldreomsorgen på en
annan huvudman uppgick till 37 % 1996. Inom
missbrukarvården var motsvarande andel 43 % och inom
området vård av barn och ungdom ca 70 %.
Inom samtliga dessa områden väntas de alternativa
driftsformerna komma att öka i omfattning, möjligen
med undantag för individ- och familjeomsorgen där
redan en stor del av vården sker i alternativa
driftsformer. Till detta kommer att kommunaltekniska
verksamheter i ökande utsträckning blir
konkurrensutsatta.
Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att det
blir allt vanligare att verksamheter, som helt eller
delvis finansieras av kommunen, drivs av någon annan
än kommunen. Inom kommunerna sker således betydande
strukturförändringar, något som motionärerna inte
förefaller ha uppmärksammat.
Det finns såvitt utskottet känner till inte några
uppgifter om i vilken utsträckning den ökade
förekomsten av alternativa driftsformer lett till en
jämnare könsfördelning. Utskottet vill dock betona
att det krävs ett fortsatt aktivt arbete för att
främja jämställdhet såväl i offentlig som i annan
verksamhet.
Med anledning av Miljöpartiets begäran i motion
A807 om konsekvensanalyser när det gäller
välfärdsutvecklingen vill utskottet peka på att en
särskild kommitté har tillsatts med uppgift att
utarbeta ett välfärdsbokslut över 1990-talet (dir.
1999:7). Kommittén skall sammanställa befintlig
kunskap om välfärdsutvecklingen och identifiera de
områden där behovet av ökad kunskap kring denna
utveckling är angelägen.
2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och
Jämställdhetsombudsmannens roll
Motioner
I avsnittet behandlas motionsyrkanden om
löneskillnader mellan kvinnor och män,
lönediskriminering och lönestatistik. I de motioner
som tas upp i avsnittet återfinns såväl mer allmänt
formulerade krav på exempelvis förstärkta insatser
inom ett visst område som yrkanden om tillsättande
av utredningar respektive förslag om förstärkt
lagstiftning.
Enligt Kristdemokraterna i kommittémotion A810 (yrk.
7) måste osakligt motiverade löneskillnader
undanröjas. Arbetet med detta måste intensifieras.
Centerpartiet poängterar i motion A808 (yrk. 4) att
lönediskriminering inte får förekomma och kräver
därför att jämställdhetslagen (1991:433) skärps. Det
finns enligt Centerpartiet inte stöd i lagen för att
Jämställdhetsombudsmannen skall kunna genomföra ett
tillfredsställande utredningsarbete vid anmälan om
lönediskriminering. Därför har anmälningar om sådan
diskriminering nästan upphört att förekomma. Partiet
anser att Sverige skall tillämpa EG-lagstiftningen
och att EG-direktiven om lika lön för kvinnor och
män samt för lika och likvärdigt arbete skall vara
bindande även i Sverige. I syfte att motverka
lönediskriminering förordar Centerpartiet vidare
lagstiftning om att lönestatistik skall utarbetas
som tydligt redovisar löneskillnader.
Folkpartiet anser i motion A811 (yrk. 1 delvis, 2,
7 och 8) att avskaffande av löneskillnader till
följd av kön är en av de viktigaste uppgifterna för
jämställdhetspolitiken. Mot denna bakgrund vill
partiet att staten tillsammans med
Landstingsförbundet och Kommunförbundet skall
utforma en flerårsplan för att höja löneläget för
kvinnodominerade yrkesgrupper med längre utbildning.
Det är av flera skäl angeläget att öka andelen män
bland anställda i skolan, förskolan, äldrevården och
sjukvården. Ett av skälen är att en ökad andel män
kan ha en positiv effekt på löneutvecklingen för
dessa grupper.
Bevissituationen i mål rörande lönediskriminering
är ofta mycket komplicerad. Den arbetsvärdering som
krävs tar betydande resurser i anspråk. JämO har en
nyckelroll i sammanhanget även om det också är
önskvärt att fackförbunden är aktiva.
Det vore enligt Folkpartiet bra om ännu en statlig
utredning fick i uppgift att följa kvinnors och mäns
löneutveckling och eventuellt komma med förslag om
ytterligare åtgärder mot lönediskriminering. Vidare
bör en ny utredning analysera jämställdhetsplanernas
betydelse i lönebildningen. Eftersom mycket tyder på
att planerna inte fått förväntad effekt på
lönebildningen bör deras utformning eventuellt
ändras. Genom att redovisa lönepolicyn i
jämställdhetsplanerna skulle möjligheterna att
påvisa lönediskriminering underlättas, anser
Folkpartiet.
Margareta Viklund (kd) anser i motion A805 (yrk. 1
och 3) att JämO bör ges vidgade möjligheter att
verka för att osaklig löneskillnad mellan kvinnor
och män skall undanröjas.
Christina Axelsson och Anita Johansson (s) anser i
motion A806 att det i det lönestatistiska underlaget
för jämställdhetsplaner måste ingå lönestatistik för
samtliga personer på en arbetsplats oavsett facklig
tillhörighet. Jämställdhetslagen bör förtydligas i
detta avseende.
Birgitta Ahlqvist och Elisebeht Markström (s)
pläderar i motion A809 för lika lön för lika arbete
och anser att JämO:s möjligheter till ingripande vid
anmälningar om lönediskriminering bör förbättras.
Därför bör en översyn och förstärkning av
jämställdhetslagen genomföras. Motionärerna
efterlyser vidare en "arbetsvärderingsguide" till
hjälp för fackliga organisationer och arbetsgivare
som vill prioritera frågan om lönediskriminering i
avtalsförhandlingar.
Kompletterande uppgifter
Möjligheterna att få översikt över och göra
jämförelser av lönestatistik har förbättrats på
senare tid, bl.a. genom tillkomsten av publikationen
Kvinnors och mäns löner som utarbetas av SCB på
uppdrag av Arbetslivsinstitutet. Publikationen har
till syfte att dels ge en översiktlig och jämförbar
statistik över lönestrukturen för kvinnor och män,
dels ge underlag för att bevaka hur kvinnors och
mäns lönerelationer utvecklas över tiden. Hittills
har rapporter utkommit för åren 1996 och 1997.
Utredningen om ett förstärkt
förlikningsmannainstitut anger i sitt slutbetänkande
(SOU 1998:141) Medling och lönebildning att den har
eftersträvat att utforma förslagen om lönebildning
och medling så att de kan främja en positiv
utveckling av jämställdheten mellan könen. Enligt
utredningen är syftet med de förslag som läggs fram
att de skall bidra till en väl fungerande
lönebildning och en god utveckling av den svenska
ekonomin, med stark tillväxt och stigande
sysselsättning utan att inflationen drivs upp. Detta
är en nödvändig förutsättning för att sänka
arbetslösheten, och det lägger en bra grund för god
lönsamhet, starka offentliga finanser, stigande
reallöner och goda anställningsvillkor i övrigt.
Beskrivningen av löneutvecklingen ur ett
jämställdhetsperspektiv bör enligt utredningen
förbättras. En uppgift är att bevaka att
lönestatistiken ges en utformning som förbättrar
möjligheterna att följa och analysera
löneutvecklingen för kvinnor och män. Genom att
utvidga branschindelningen skapas bättre
analysmöjligheter.
Utredningen hänvisar vidare till sitt delbetänkande
Medlingsinstitut och lönestatistik (SOU 1997:164)
där den föreslog att forskningsdatabasen LINDA skall
förses med löneuppgifter. Databasen LINDA
(Longitudinal INdividual DAta for Sweden) har
utvecklats i samarbete mellan Uppsala universitet,
SCB, Riksförsäkringsverket samt Arbetsmarknads- och
Finansdepartementen. Genom att komplettera databasen
skulle det bli möjligt att genomföra individbaserade
analyser av hur löneskillnader mellan kvinnor och
män utvecklas. Utredningen föreslår också att en
särskild rapport om löneutveckling m.m. i Sverige
och omvärlden skall utarbetas varje år och att den
skall innehålla ett kapitel där löneutvecklingen
analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Utredningen poängterar att det medlingsinstitut som
den föreslår bör ha erforderlig kompetens på det
juridiska området och då inte minst på
jämställdhetsområdet inkl. EG-rätten. Däremot bör
det enligt utredningen vara en uppgift för
arbetsmarknadens parter att värdera lönerna för
olika yrkesgrupper och branscher. Samtidigt är det
angeläget att både parter och medlare är medvetna om
den lagstiftning som gäller och vilka komplikationer
som kan uppträda om det uppstår en motsättning
mellan lagstiftning och kollektivavtal.
Lönebildningsfrågor behandlades också av
Kvinnomaktutredningen i dess slutbetänkande (SOU
1998:6) Ty makten är din .... Kvinnomaktutredningen
ansåg att medlingsinstitutet borde ha i uppdrag att
bevaka löneutvecklingen för kvinnor och män.
Institutet borde vidare regelbundet rapporterna om
utvecklingen och redovisa analyser om
löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv.
Utredningen om ett förstärkt
förlikningsmannainstitut delar dessa uppfattningar.
En särskild utredare skall - mot bakgrund av de krav
som EG-rätten ställer och den föreslagna nya
lagstiftningen mot diskriminering - göra en översyn
av vissa delar av jämställdhetslagen och lämna de
förslag till lagändringar som översynen ger
anledning till (dir. 1998:60).
Utredaren skall särskilt
· analysera jämställdhetslagens presumtionsregler i
förhållande till EG-rätten och vid behov föreslå
lagändringar
·
· överväga, mot bakgrund av EG:s
bevisbördedirektiv, om en definition av begreppet
indirekt diskriminering bör införas i lagtexten
och om så är fallet lämna förslag till utformning
av en definition
·
· analysera om jämställdhetslagens
diskrimineringsförbud och dess krav på
jämförelseperson står i överensstämmelse med EG-
rätten och om behov finns att föreslå
lagändringar samt även i övrigt belysa
jämställdhetslagens diskrimineringsförbud
·
· analysera jämställdhetslagens regler om
skadestånd och föreslå de lagändringar som
analysen föranleder
·
· bedöma om de krav som jämställdhetslagens 9 a §
om lönekartläggning ställer när det gäller att
göra jämförelser mellan kvinnor och män i skilda
typer av arbete och för olika kategorier av
arbetstagare behöver förtydligas i något avseende
och om så är fallet lämna förslag till sådana
förtydliganden. Utredaren kan även överväga om
någon annan åtgärd i stället kan behöva vidtas
för att lagens krav bättre skall uppfyllas i
praktiken
·
· skapa sig en bild av i vilken utsträckning
arbetstagarorganisationerna, i sin samverkan med
arbetsgivaren om en kartläggning av
löneskillnaderna mellan kvinnor och män på
arbetsplatsen, har behov av en rätt att få
tillgång till uppgifter om enskilda personers
löner. Om det finns ett påtagligt sådant behov,
bör utredaren överväga om det är nödvändigt och
lämpligt att lagtexten ändras och i förekommande
fall lämna förslag till en sådan ändring
·
· pröva om fackliga organisationer skall ges rätt
att föra talan om vitesföreläggande i
Jämställdhetsnämnden och i Nämnden mot etnisk
diskriminering och vid behov lämna förslag om
utformning av sådana regler.
·
Utredningen om översyn av vissa delar av
jämställdhetslagen har i december 1998 fått i
tilläggsuppdrag (dir. 1998:98) att analysera de
frågor som hänger samman med arbetsvärdering och
bedöma om det behövs ytterligare åtgärder för att
arbetet med att bestämma lika lön för lika och
likvärdigt arbete skall underlättas i praktiken.
Utskottets ställningstagande
Allmänt
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är
att kvinnor och män skall ha lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga
områden i livet. Ett delmål är därför att det skall
finnas samma möjligheter för kvinnor och män till
ekonomiskt oberoende. Förslag om hur detta delmål
skall kunna uppnås har bl.a. lagts fram av
Kvinnomaktutredningen. Utredningen har belyst
kvinnors respektive mäns tillgång till ekonomiska
resurser och hur detta påverkar kvinnors och mäns
makt i familjen och samhället.
Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning i
motion A810 om att osakligt motiverade
löneskillnader måste undanröjas liksom Folkpartiets
åsikt i motion A811 att en av de viktigaste
uppgifterna för jämställdhetspolitiken är att
avskaffa löneskillnader till följd av kön. Däremot
är utskottet inte berett att ställa sig bakom
Folkpartiets förslag att staten tillsammans med
arbetsgivarföreträdarna inom den kommunala sektorn,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet, skall
utforma en flerårsplan för att höja löneläget för
kvinnodominerade yrkesgrupper med längre utbildning.
Det direkta avgörande inflytandet över lönebildning
och avtalsinnehåll ligger hos arbetsmarknadens
parter. Utskottet anser att arbetsmarknadens parter
också i fortsättningen måste bära huvudansvaret för
detta.
Som framgår nedan arbetar för närvarande en
särskild kommission med uppgift att underlätta
rekryteringen av personal till vård- och
omsorgssektorn. Kommissionen har tillsatts av
regeringen och innefattar bl.a. företrädare för
Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Mot bakgrund av de insatser som redovisats ovan
avstyrker utskottet motionerna A810 yrkande 7 (kd)
och A811 yrkande 1 delvis (fp).
Utskottet anser i likhet med Folkpartiet i motion
A811 att det är angeläget att öka andelen män bland
anställda i skola, vård och omsorg. Den
könssegregerade arbetsmarknaden måste brytas. För
att motverka att könsrollerna konserveras är det
vidare väsentligt att fler män arbetar inom skola
och barnomsorg, något som också betonats av
utbildningsutskottet i betänkandet 1997/98:UbU15
Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet.
Ytterligare ett skäl att öka andelen män bland
anställda i skola, vård och omsorg är, som framhålls
i Folkpartiets motion, att en ökad andel män i en
yrkesgrupp kan ha en positiv effekt på
löneutvecklingen för den aktuella gruppen. Aktuell
lönestatistik visar att yrkesgrupper med hög andel
kvinnor generellt sett är lågavlönade medan
högavlönade yrkesgrupper har en jämn könsfördelning
eller är mansdominerade (Kvinnors och mäns löner
1997, SCB). Detta är också en fråga som
Kvinnomaktutredningen belyst (SOU 1998:6).
Utredningen konstaterade att yrkesgrupper med
kvinnlig dominans har sämre lön än yrkesgrupper med
manlig dominans, även om man sorterar bort faktorer
som utbildning, arbetslivserfarenhet, ansvar osv.
En rad åtgärder har vidtagits eller planeras för
att öka andelen män i kvinnodominerade sektorer. Här
kan exempelvis nämnas att det i direktiven för
Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) sägs att
ett problem i dagens lärarutbildningar och för
morgondagens skola är den låga andelen manliga
studenter, 20 %. Kommittén skall överväga insatser
för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i
rekryteringen till lärarutbildningarna.
Utredningsarbetet skall vara avslutat den 3 maj
1999.
Universitet och högskolor skall enligt gällande
regleringsbrev vidta åtgärder för att i jämförelse
med föregående treårsperiod öka andelen män inom
utbildningar där män är underrepresenterade, främst
vård- och lärarutbildningar.
I detta sammanhang kan vidare nämnas att ´Fler män
till lärarutbildningen´ utgör ett av sju
huvudområden för Arbetsmarknadsverkets
Brytverksamhet under 1999. Genom försöksverksamhet
med en ettårig preparandutbildning skall unga
arbetslösa män rekryteras till grundskollärare. Den
som deltagit i preparandutbildningen garanteras
plats vid Lärarhögskolan. Verksamheten kommer att
bedrivas i tre län under 1999.
En särskild kommission har som nämnts inrättats av
regeringen med uppgift att kartlägga
utbildningsbehoven inom vård- och omsorgssektorn
samt att föreslå åtgärder i syfte att underlätta
personalrekryteringen (dir. A1998:02). Kommissionen
skall bl.a. undersöka hur kommuner och landsting
arbetar för en jämnare könsfördelning inom vård- och
omsorgssektorn. Vidare skall den föreslå åtgärder
som motverkar arbetskraftsbrist inom vårdyrkena och
därvid fästa särskild vikt vid bl.a. frågan om en
jämnare könsfördelning inom vårdsektorn.
Kommissionens arbete skall vara slutfört senast den
31 juli 1999.
Mot bakgrund av de pågående och planerade insatser
som redovisats ovan avstyrks motion A811 yrkande 2
(fp).
Jämställdhetslagen
Centerpartiet kräver i motion A808 att Sverige skall
tillämpa EG-rätten. Därvid pekar motionärerna
särskilt på vad som utskottet tolkat som direktiven
om lika lön (75/117/EEG) respektive likabehandling
(76/207/EEG). Utskottet vill framhålla att själva
EU-medlemskapet förutsätter att EG-rätten tillämpas
i respektive medlemsland. Redan vid tillskapandet av
nu gällande jämställdhetslag (SFS 1991:433), som
trädde i kraft den 1 januari 1992, skedde en
anpassning till EG-rätten (bet. 1990/91:AU17).
Det åligger vidare varje medlemsstat att införliva
EG:s rättsakter i nationell lagstiftning. Genom
ändringar av jämställdhetslagen som trädde i kraft
den 1 juli 1994 (SFS 1994:292) gjordes ytterligare
anpassningar till EG-rätten. Som framgått ovan är
flera frågor som rör införande av EG-rätt på
jämställdhetsområdet i svensk lagstiftning för
närvarande föremål för överväganden i den pågående
översynen av vissa delar av jämställdhetslagen.
I motion A808 krävs vidare att jämställdhetslagen
skall skärpas i syfte att förhindra
lönediskriminering. I samma syfte anser motionärerna
att det via lagstiftning bör ställas krav på
utarbetande av lönestatistik som tydligt redovisar
löneskillnader. Också i motion A806 (s) förespråkas
lagreglering rörande lönestatistik. Folkpartiet
anser i motion A811 att en ny
lönediskrimineringsutredning bör tillsättas.
Av de kompletterande uppgifter som utskottet
redovisat ovan framgår att det statistiska
underlaget för att på samhällelig nivå jämföra
kvinnors och mäns löner har förbättrats. När det
gäller metoder för att jämföra löner på
arbetsplatsen respektive skyldighet att upprätta
arbetsplatsrelaterad lönestatistik vill utskottet
hänvisa till att en särskild utredare som nämnts gör
en översyn av vissa delar av jämställdhetslagen
(dir. 1998:98). Utredaren skall analysera de frågor
som hänger samman med arbetsvärdering och bedöma om
det behövs ytterligare åtgärder för att arbetet med
att bestämma lika lön för lika och likvärdigt arbete
skall underlättas i praktiken.
I detta sammanhang kan också nämnas att det inom
ramen för det pågående samarbetet mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avsatts 1 miljon
kronor för att under budgetåret 1999 tillföra SCB
resurser i syfte att vidareutveckla lönestatistik.
Med hänvisning till pågående utredningsarbete och
insatser avstyrks motionerna A806 (s), A808 yrkande
4 (c) och A811 yrkande 8 (fp).
I motionerna A811 (fp), A805 (kd) och A809 (s)
poängteras JämO:s roll i frågor som rör
lönediskriminering och arbetsvärdering. I de båda
sistnämnda motionerna ställs krav på vidgade
befogenheter för JämO respektive översyn och
förstärkning av jämställdhetslagen. Utskottet
avstyrker motionerna A805 yrkande 1 och 3 (kd), A809
(s) och A811 yrkande 7 (fp) med hänvisning till
pågående översyn av vissa delar av
jämställdhetslagen.
3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde
och Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i
övrigt
Motioner
Vänsterpartiet konstaterar i motion So466 (yrk. 9)
att jämställdhetslagen endast omfattar arbetslivet.
Partiet anser att den kommitté som för närvarande
gör en översyn av jämställdhetslagen genom
tilläggsdirektiv bör få i uppdrag att behandla
frågan om en utvidgning av jämställdhetslagen till
utbildningsväsendet.
Den regionala nivån i jämställdhetsarbetet bör
stärkas, enligt Vänsterpartiet i motion A804 (yrk.
2). Länsstyrelsernas jämställdhetsexperter bör ha
till uppgift att initiera och följa upp
jämställdhetsarbetet i regionerna, exempelvis när
det gäller jämställdhetsplaner, könsfördelning inom
olika verksamheter och jämställdhetsarbetet i
skolan. Jämställdhetsexperterna bör också ha
tillsynsfunktioner eller svara för annan form av
myndighetsutövning.
I kommittémotion Ub454 (yrk. 5) föreslår
Vänsterpartiet att högre utbildning under en
treårsperiod skall utgöra ett särskilt ansvarsområde
för JämO. Bakgrunden till förslaget är att det är
önskvärt med ett antal klarlägganden rörande
jämställdhetsarbetet inom högskolan.
I motion Ub803 (yrk. 18) förespråkar Folkpartiet att
även studenter skall omfattas av lagregler om
sexuella trakasserier.
Miljöpartiet föreslår i motion A807 (yrk. 2 och 3)
att utredningen som skall se över vissa delar av
jämställdhetslagen genom tilläggsuppdrag får i
uppgift att dels klarlägga och vidga JämO:s
lagstadgade kompetensområde, dels undersöka om JämO
kan bli direkt underställd riksdagen. De
länsexperter på jämställdhetsfrågor som finns vid
länsstyrelserna bör enligt Miljöpartiet även svara
för tillsyn över jämställdhetslagens tillämpning på
regional nivå. Detta är enligt Miljöpartiet ett
nödvändigt komplement till JämO:s verksamhet.
Margareta Viklund (kd) anser i motion A805 (yrk. 4)
att JämO bör ges ökade möjligheter att verka för att
ledande positioner inom näringsliv, offentlig sektor
och på andra samhällsområden görs tillgängliga för
kvinnor och män på samma villkor.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av motionerna So466 (v) och Ub803 (fp)
vill utskottet hänvisa till sina tidigare
ställningstaganden med anledning av motionsförslag
om utvidgning av jämställdhetslagens
tillämpningsområde. Utskottet erinrade senast i
betänkande 1997/98:AU10 om att jämställdhetslagen
har en arbetsrättslig karaktär och att utskottet
ansett att det bör förbli så. Lagen reglerar
förhållanden som rör arbetsplatsen och förhållandet
mellan arbetsgivare och anställda och i vissa fall
arbetssökande.
I sammanhanget kan nämnas att utskottet nyligen i
betänkande AU4 Ny lagstiftning mot diskriminering i
arbetslivet avvisat krav på en utredning om
utvidgning av tillämpningsområdet för den föreslagna
lagen med åtgärder mot etnisk diskriminering till
att omfatta utbildnings- och värnpliktsväsendet.
När det gäller frågan om sexuella trakasserier vill
utskottet erinra om att högskolorna från den 1
september 1998 fick ett utvidgat ansvar för att
förebygga och förhindra sådana trakasserier.
Högskolorna skall enligt 1 kap. 9 §
högskoleförordningen (1993:100) "vidta åtgärder för
att förebygga och förhindra att någon student
utsätts för sådant ovälkommet uppträdande av sexuell
natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på
kön som kränker en students integritet i
högskolestudierna (sexuella trakasserier)". En
direkt hänvisning till jämställdhetslagen återfinns
vidare i högskoleförordningen. I förordningen anges
att det av 6 § jämställdhetslagen framgår att en
arbetsgivare skall vidta åtgärder för att förebygga
och förhindra att någon arbetstagare utsätts för
sexuella trakasserier.
Med anledning av kraven på förstärkt tillsyn enligt
jämställdhetslagen på regional nivå vill utskottet
upplysa om följande. Enligt vad som framgår av
budgetpropositionen har samtliga länsstyrelser
utarbetat strategier för länens jämställdhetsarbete
under perioden 1997-2000. Arbetet med att analysera
och beakta jämställdhetsperspektiv på alla
sakområden vinner insteg. De flesta län har också,
enligt vad som redovisas i budgetpropositionen,
utvecklat rutiner och system för att kunna redovisa
statistik och fakta könsuppdelat.
Länsstyrelsernas ansvar för jämställdhetsarbetet
framgår både av verksförordningen (1995:1322) och
förordningen med länsstyrelseinstruktion
(1997:1258). Genom länsstyrelsernas regleringsbrev
för 1999 skärps kravet på jämställdhetsarbetet. Det
åligger länsstyrelserna att se till att de
nationella målen för jämställdhetspolitiken får
genomslag i länet. Länsstyrelserna skall i samverkan
mellan kommuner, landsting, andra statliga
myndigheter, näringsliv samt berörda organisationer
vidta åtgärder för att nå målen i länets
jämställdhetsstrategi. Länsstyrelserna skall vidare
utveckla rutiner och system för individbaserad
statistik samt övriga metoder för att införliva ett
könsperspektiv i sakfrågorna.
Det ställs också återrapporteringskrav på
länsstyrelserna. De skall redovisa vilka åtgärder
som vidtagits för att nå målen i länets
jämställdhetsstrategi och bedöma resultaten. I
återrapporteringskravet ingår även att redovisa
vilka metoder som tillämpas för att säkerställa att
könsaspekten beaktas i länsstyrelsernas
verksamhetsgrenar. Regeringen har vidare i
regleringsbrevet givit länsstyrelserna i uppdrag att
redovisa och bedöma hur genomförda insatser har
utvecklat jämställdheten mellan kvinnor och män i
sakfrågan under respektive verksamhetsgren.
Statistik skall inom samtliga verksamhetsgrenar
redovisas uppdelat på kvinnor och män. Där detta
inte är möjligt skall motivering anges.
Utskottet anser sig mot denna bakgrund kunna
konstatera att länsstyrelsernas jämställdhetsarbete
måste tillmätas stor betydelse. Det bör dock enligt
utskottets uppfattning inte vara en uppgift för
riksdagen att avgöra hur ansvaret för att
förverkliga jämställdhetsmålen skall fördelas på
olika personalkategorier inom i en myndighet. Det
bör därmed ankomma på respektive länsstyrelse att
själv avgöra den interna ansvarsfördelningen.
Riksdagen bör således inte precisera
arbetsuppgifterna för jämställdhetsexperter eller
annan personal vid länsstyrelserna. I sammanhanget
vill utskottet också erinra om att integrering av
jämställdhetsperspektiv bör eftersträvas på alla
samhällsområden.
När det gäller förslagen om att länsstyrelsernas
jämställdhetsexperter skulle få ansvar för regional
tillsyn av jämställdhetslagen vill utskottet erinra
om sitt ställningstagande i betänkande 1997/98:AU10.
Utskottet anförde där att det framstår som en fördel
att JämO, som ett centralt organ med juridisk
expertis, även fortsättningsvis har den samlade
överblicken medan länsstyrelserna bär upp den
regionala förankringen. JämO bör också i
tillsynsarbetet ha en fortsatt oberoende ställning.
Vidare påpekade utskottet att även länsstyrelserna i
egenskap av arbetsgivare står under JämO:s tillsyn.
Utskottet ansåg det därför inte lämpligt att
länsstyrelserna ges tillsynsansvar över
jämställdhetslagen. I konsekvens med sitt tidigare
ställningstagande avstyrker utskottet motionerna
A804 yrkande 2 (v) och A807 yrkande 3 (mp).
Som en följd av vad utskottet nyss anfört om
jämställdhetslagens tillämpningsområde är utskottet
inte berett att ställa sig bakom Vänsterpartiets
förslag i motion Ub454 om en vidgning av JämO:s
kompetensområde. Utskottet är därmed inte heller
berett att ställa sig bakom Miljöpartiets förslag i
motion A807 om utredningsdirektiv rörande ett vidgat
kompetensområde för JämO.
Av motion A805 (kd) framgår inte hur motionären mer
konkret tänkt sig att JämO skulle ges ökade
möjligheter att verka för att ledande positioner i
bl.a. näringslivet skall göras tillgängliga för
kvinnor på samma sätt som för män. Utskottet vill
för sin del framför allt peka på vikten av att genom
opinionsbildning verka för en jämn könsfördelning
och att även på detta område synliggöra skillnader i
mäns och kvinnors möjligheter.
Moderaterna tar i motion A802 (yrk. 15) avstånd från
kvotering. Visserligen kan man många gånger snabbt
uppnå statistisk jämställdhet med hjälp av kvotering
men samtidigt sopas många viktiga diskussioner under
mattan, sägs det i motionen. I stället för att
diskutera varför kvinnor är underrepresenterade på
exempelvis vissa poster försöker man rätta till det
med kvotering.
Kristdemokraterna poängterar i kommittémotion A810
(yrk. 2, 3, 5 och 9) vikten av opinionsbildning
kring föräldraledighet som en kompetenshöjande
faktor i arbetslivet. Eftersom många pappor som vill
vara föräldralediga eller arbeta deltid möter en
negativ attityd från arbetskamrater och arbetsgivare
bör opinionsbildande verksamhet genomföras.
Arbetsgivare inom den offentliga sektorn bör vara
ett gott föredöme och uppmuntra manliga anställda
att ta ledigt med sina barn.
Motionärerna anser att hemarbete och anhörigvård
måste få ett meritvärde vid ansökan om arbete
respektive utbildningsplats. Hemarbete ställer stora
krav på organisation, simultankapacitet och
ekonomisk planering. Hemarbete med barn är en viktig
samhällsinsats och måste betraktas som en sådan.
Kristdemokraterna efterlyser krafttag för att
motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Ett
kvalitetskriterium avseende jämställdhet kunde
prövas i offentlig sektor och företag. Kriteriet
skulle vara möjligt att utvärdera och använda i
marknadsföring.
Folkpartiet pekar i motion A811 (yrk. 6) på den
sjunkande andelen pappor som tar ut föräldraledighet
och efterlyser en opinionsbildande kampanj för
föräldraledighet i allmänhet och pappaledighet i
synnerhet.
Miljöpartiet förespråkar i motion A807 (yrk. 5, 6, 8
och 12) kvotering av underrepresenterat kön vid
tillsättning av tjänster inom myndigheter och
statliga verk. Inom alla statliga myndigheter och
utredningar bör jämställdhetsperspektivet belysas
genom att den av Kommunförbundet framtagna 3 R-
metoden används. 3 R står för Representation,
Resurser och Realia.
Kvalitetsmärkning bör också innefatta jämställdhet.
Miljöpartiet anser att regeringen genom aktiva
åtgärder bör uppmuntra den offentliga sektorn och
det privata näringslivet att använda sig av
jämställdhetsmärkning.
Mediernas bild av kvinnan är många gånger
stereotyp, anser Miljöpartiet. För att ge en motvikt
bör sådana projekt inom medierna stödjas som ger en
realistisk bild av kvinnor och som ger styrka och
självförtroende åt ungdomar.
Margareta Viklund (kd) betonar i motion A805 (yrk.
2) vikten av ökad information i syfte att ändra
attityder så att vård av egna barn i hemmet får
högre status och inte blir ett hinder i karriären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning i motion
A807 att det är viktigt att eftersträva en jämn
könsfördelning vid tillsättning av tjänster inom
myndigheter och statliga verk. Vid statlig
tjänstetillsättning skall regeringsformens 11 kap. 9
§ tillämpas. Där sägs att det vid tillsättning av
statlig tjänst endast skall fästas avseende vid
sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med
förtjänst avses tiden för innehav av statlig tjänst
och till skicklighet räknas utbildning,
yrkeserfarenhet och personlig lämplighet till
tjänsten. Jämställdhetsintresset är en av flera
faktorer som kan beaktas. Det är dock inte möjligt
med en "kvotering" utan beaktande av
förutsättningarna för arbetet.
Åtgärder som syftar till en jämnare könsfördelning
bör vidtas inom ramen för de aktiva åtgärderna
enligt jämställdhetslagen. Andra tillvägagångssätt
än kvotering vid tjänstetillsättningar måste således
väljas för att få till stånd en jämnare
könsfördelning inom statlig verksamhet liksom för
att ge kvinnor och män lika möjligheter till
yrkesmässig utveckling, befordran och god
löneutveckling.
Av vad som anförts framgår att utskottet avstyrker
förslag om kvotering till statliga tjänster. Det
innebär dock inte att utskottet delar Moderaternas
syn på kvotering. Erfarenheterna av kvotering och
andra aktiva åtgärder i syfte att öka
kvinnorepresentationen har varit goda på många
områden. Som exempel kan nämnas könsfördelningen i
statliga myndighetsstyrelser. Sedan 1988 har
könsfördelningen i myndighetsstyrelser på central
och regional nivå varje år redovisats i
budgetpropositionen. Bakgrunden är de mål för
kvinnorepresentation som angavs i proposition
1987/88:105 Jämställdhetspolitiken inför 90-talet
och som godtagits av riksdagen (bet. 1987/88:AU17,
rskr. 364).
Utskottet kan konstatera att utvecklingen under
flera år medfört ökad kvinnorepresentation. Det är,
som utskottet framhållit i betänkande 1997/98:AU10,
viktigt att denna utveckling och det arbete som
ligger bakom den fortgår med oförminskad kraft.
Av vad som här anförts följer att utskottet
avstyrker motionerna A802 yrkande 15 (m) och A807
yrkande 5 (mp).
Utskottet har inledningsvis i avsnitt 1 betonat att
målen för jämställdhetspolitiken ligger fast och
därvid kortfattat berört målens innebörd. Av vad som
anförts där följer att utskottet delar Miljöpartiets
uppfattning i motion A807 om att olika frågor måste
belysas med ett jämställdhetsperspektiv. Som
utskottet tidigare framhållit måste ett sådant
perspektiv införlivas på alla politikområden. Det
gäller t.ex. fortsatt metodutveckling och utbildning
samt satsningar på information och
kunskapsutveckling.
Utskottet kan däremot inte ställa sig bakom
motionärernas förslag att en viss metod, t.ex. den
inom Kommunförbundets programberedning Kommunerna
och Jämställdheten utarbetade 3 R-metoden, generellt
skall användas inom alla statliga myndigheter och
utredningar. Det måste ankomma på varje myndighet,
statlig utredning etc. att själv ta ställning vilka
metoder man vill använda för att belysa
jämställdhetsperspektivet. Så har exempelvis skett
inom Arbetsmarknadsverket där ungefär hälften av
länsarbetsnämnderna kommer att granska den egna
verksamheten med hjälp av 3 R-metoden under 1999.
Det är länsarbetsnämnderna själva som har ansökt hos
AMS om medel för att göra detta i form av s.k.
brytprojekt.
När det gäller kvinnobilden i medierna har
utskottet behandlat denna fråga i betänkande
1997/98:AU10. Utskottet pekade då på att Sverige i
sin avrapportering till FN av åtgärder som vidtagits
eller planeras för ökad jämställdhet sedan
Pekingkonferensen tagit upp frågor om kvinnan i
medierna. Av redovisningen framgick bl.a. att
Sverige under 1996 i lagstiftning som rör TV och
radio beaktat vikten av jämställdhet mellan könen.
Det angavs också att pressen antagit etiska
riktlinjer om vad som trycks i tidningar och att
regeringen beviljat särskilda medel för olika
projekt.
Från och med 1998 skall Sveriges Television,
Sveriges Radio och Utbildningsradion enligt beslut
av regeringen årligen följa upp och rapportera hur
publicservice-uppdraget uppfylls. I Sveriges
Televisions redogörelse för 1997 redovisas bl.a.
jämställdhetsaspekter. Företaget anger där att dess
jämställdhetssträvanden på det programpolitiska
området har stor betydelse för opinionen i Sverige.
Årligen belönas det program som bäst anses ha
främjat jämställdheten med ett särskilt pris, Prix
Egalia. Priset delas ut bland egna och
samproducerade program av en extern jury. Under
vintern/våren 1997-1998 hade Sveriges Television
tillsammans med fyra andra programföretag ett
gemensamt nätverk för att kartlägga hur kvinnor och
män porträtteras i TV-program. Under projektets
första år skedde kvantitativa studier och
jämförelser och därefter skall mer kvalitativt
inriktade studier genomföras under två år. Projektet
delfinansieras av EU. När det gäller Sveriges
Televisions jämställdhetsplan kan nämnas att den
innefattar såväl en personalpolitisk aspekt som en
programpolitisk.
Mot bakgrund av pågående insatser avstyrker
utskottet motion A807 yrkandena 6 och 12 (mp).
I motionerna A810 (kd) och A811 (fp) föreslås som
nämnts opinionsbildande insatser för
föräldraledighet. Som redovisats i
budgetpropositionen ger regeringen fortsatt stöd
till olika satsningar för att underlätta för män att
delta i jämställdhetsarbetet, inte minst när det
gäller deras praktiska ansvar för hem och barn.
Riksförsäkringsverket (RFV) har i augusti 1998
redovisat hur verket genomfört en
informationskampanj i syfte att öka pappors uttag av
föräldraledighet. Kampanjen har enligt RFV fått ett
mycket positivt mottagande av såväl
försäkringskassor som föräldrar, arbetsgivare m.fl.
Antalet föräldrapenningdagar som tagits ut av män
var fler under 1998 än under 1997. Enligt uppgift
från RFV togs 10,4 % av samtliga
föräldrapenningdagar under 1998 ut av män.
Motsvarande andel året innan var 9,9 %. Av de
personer som tog ut föräldrapenning under 1998 var
32,4 % män, vilket skall jämföras med 30,9 % året
innan. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda
att motionerna A810 yrkande 2 (kd) och A811 yrkande
6 (fp) bör avslås.
Med anledning av förslag om jämställdhetsmärkning i
motion A807 (mp) och kvalitetskriterium avseende
jämställdhet i motion A810 (kd) vill utskottet peka
på att en förstudie, Jämställdhetsmärkning -
konsumentmakt för ett jämställt samhälle (Ds
1998:49), har redovisats. Regeringen beslutar i dag
om direktiv till en utredning som, med förstudien
som grund, skall utarbeta konkreta förslag bl.a. när
det gäller kriterier för jämställdhetsmärkning. Med
hänvisning till det planerade utredningsarbetet
avstyrker utskottet berörda motionsyrkanden.
I motion A810 (kd) ställs krav på att hemarbete och
anhörigvård skall ha ett meritvärde vid ansökan om
arbete respektive olika utbildningar.
Utskottet vill med anledning av denna motion
framhålla att det inte bör vara statsmakternas sak
att mera preciserat ange vilka normer som skall
tillämpas vid värdering av en sökandes
kvalifikationer i samband med anställning och hur
olika meriter skall vägas i förhållande till
varandra. Därtill är förhållandena alltför skiftande
mellan olika branscher, företag eller myndigheter.
Rekryteringspolitiken får utformas av parterna eller
den enskilde arbetsgivaren inom ramen för det aktiva
arbete för jämställdhet som arbetsgivare är skyldiga
att bedriva enligt jämställdhetslagen. Reglerna om
aktiva åtgärder syftar bl.a. till att öka andelen
anställda av underrepresenterat kön. Ett sätt att
verka för detta kan vara att vid rekrytering räkna
hemarbete som en merit. En annan möjlighet är att
upprätthålla särskilda kontakter med tidigare
anställda som slutat i samband med barnafödande
eller liknande eller att erbjuda den som varit borta
länge från arbetslivet en viss tids inskolning.
När det gäller hemarbete och anhörigvård som
urvalsgrund för högskoleutbildning är huvuddragen i
gällande bestämmelser följande.
Enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100) skall
vid urval till grundläggande högskoleutbildning
hänsyn tas till de sökandes meriter. Enligt
förordningens 7 kap. 10 § kan sex olika
urvalsgrunder komma i fråga: betyg, högskoleprov,
andra särskilda prov, tidigare utbildning,
arbetslivserfarenhet och särskilda skäl.
Vad som avses med ´arbetslivserfarenhet´ anges i
Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande
behörighet och urval (HSVFS 1996:22). Av
föreskriftens 5 § framgår att med
arbetslivserfarenhet kan förstås verksamhet på minst
halvtid som bl.a. innefattar arbete i eget hem med
vård av barn under tio år respektive arbete i eget
eller den vårdbehövandes hem med vård av en eller
flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller
handikapp är i behov av särskild omvårdnad.
I frågan om utbildningar som riktar sig till
nybörjare gäller som huvudregel att urvalsgrunderna
är betyg respektive resultat från högskoleprov.
Högskoleurvalsgruppen delas i sin tur in i två
undergrupper. Arbetslivserfarenhet ger meritvärde i
en av dessa under förutsättning att den omfattar
minst fem år på minst halvtid.
När det gäller andra utbildningar än grundläggande
högskoleutbildning väljer högskolan fritt bland de
urvalsgrunder som anges i 7 kap. 10 §.
Urvalsgrunden ´särskilda skäl´ kan enligt
Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22, 10 §)
avse t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig
omständighet eller att den sökande har kunskaper
eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för
den sökta utbildningen och/eller är särskilt
värdefulla för det yrkesområde som utbildningen
förbereder för. Det är den enskilda högskolan som
tolkar innebörden av begreppet.
Mot bakgrund av vad som här har redovisats kan
utskottet konstatera att hemarbete och anhörigvård
under vissa omständigheter kan ha meritvärde vid
urval till högskoleutbildning. Utskottet avstyrker
därmed motionerna A805 yrkande 2 (kd) och A810
yrkandena 3 och 5 (kd).
5 Mansrollen
Motioner
Miljöpartiet anser i motion A807 (yrk. 13) att det
är av största vikt att mansrollen undersöks,
analyseras och förändras. Partiet vill att en
tvärpolitisk utredning tillsätts med uppdrag att
analysera mansrollen och överväga hur utredningens
slutsatser skall föras ut till allmänheten.
Regeringen bör vidare ta initiativ i FN till en
världskonferens om mansrollen och dess konsekvenser
för samhället.
Birger Schlaug m.fl. (mp) förespråkar i motion A801
(yrk. 4) sänkt veckoarbetstid för att föräldrar
skall orka vara tillsammans med sina barn.
Motionärerna anser att kortare arbetstid per vecka
skulle vara minst lika bra för mannen som för
kvinnan och att en sådan förkortning skulle främja
mansrollen.
Kompletterande uppgifter
Inom ramen för regeringens jämställdhetsarbete
genomförs en rad aktiviteter för att främja
utveckling av mansrollen. Under år 1998 anordnades
exempelvis tre konferenser med sådan inriktning.
Konferensernas huvudteman var att öka svenska mäns
engagemang i jämställdhetsarbetet,
jämställdhetspedagogik i förskolan respektive
pappautbildning. På svenskt initiativ anordnade
Europarådet 1997 vidare en konferens i Strasbourg om
männens roll i jämställdhetsarbetet.
På det nordiska planet sker ett intensivt samarbete
i jämställdhetsfrågor. En tjänst som koordinator för
mansforskning har inrättats inom Nordiska institutet
för kvinno- och könsforskning. Koordinatorn har till
uppgift att organisera nordiska mansforskare och
stödja nya nätverk av mansforskare samt att bidra
till genomförandet av en nordisk handlingsplan om
män och jämställdhet.
Under tvåårsperioden 1999-2000 bedrivs inom
Näringsdepartementet ett särskilt projekt om män och
jämställdhetsarbete. Projektet är inriktat på att
öka kunskapen om hinder för män att delta i
jämställdhetsarbetet och att finna metoder att
underlätta detta. Till projektet knyts en
referensgrupp med forskare samt representanter för
bl.a. politiska partier och arbetsmarknadens parter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen
i olika nationella, nordiska och internationella
sammanhang stimulerar diskussionen om
mansrollsfrågor. Motion A807 yrkande 13 (mp)
avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett
med vad utskottet anfört. Motion A801 yrkande 4 (mp)
avstyrks med hänvisning till utskottets
ställningstagande nyligen i betänkandet 1998/99:AU5
Vissa frågor om arbetstid.
6 Vissa frågor rörande vuxenutbildning och
arbetsmarknadspolitiska insatser m.m.
Motioner
Moderaterna pekar i motion A802 (yrk. 5) på att det
finns en risk för att satsningen på Kunskapslyftet
kan medföra att unga kvinnors försvagade situation
på arbetsmarknaden döljs genom att kvinnor i högre
grad än män ägnar sig åt studier. Mot den bakgrunden
bör en utredning genomföras rörande Kunskapslyftet.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion A810 (yrk.
11 och 12) att invandrarkvinnor som har kompetens
som kan vara värdefull för exportindustrin bör
erbjudas utbildning om svenskt arbetsliv. Vidare bör
ett särskilt företagsstöd övervägas för den aktuella
gruppen. Partiet pekar också på vikten av att i
första hand erbjuda arbetslösa kvinnor IT-
utbildningar.
Centerpartiet betonar i motion A808 (yrk. 3) att den
totala sysselsättningen måste öka eftersom
arbetslösheten fortfarande är hög. Den mest utsatta
gruppen på arbetsmarknaden är invandrarkvinnorna.
Dels har de problem med att över huvud taget få en
anställning, dels drabbas de oftare än andra grupper
av belastnings- och förslitningsskador. Åtgärder
måste till för att förhindra att allt fler
invandrarkvinnor ställs utanför arbetsmarknaden.
Likaså måste arbetsmiljön förbättras så att det blir
möjligt att förebygga belastningsskador och undvika
förtidspensioneringar.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av Moderaternas farhågor i motion A802
för att unga kvinnors försvagade situation på
arbetsmarknaden döljs genom deltagande i
Kunskapslyftet vill utskottet peka på att det sker
en rad utvärderingar av utbildningssatsningen. Det
gäller såväl fristående nationella utvärderingar som
utvärderingar som görs av olika aktörer, däribland
Arbetsmarknadsverket. Eftersom
vuxenutbildningssatsningen startade den 1 juli 1997
och successivt har byggts ut i omfattning,
föreligger dock ännu inte några mer omfattande
utvärderingsresultat.
En av de nationella fristående utvärderingar som
kan komma att belysa den fråga som Moderaterna tar
upp genomförs vid nationalekonomiska institutionen
vid Umeå universitet. Det är en samhällsekonomisk
analys av urval, geografisk och yrkesmässig
rörlighet samt privatekonomiskt respektive
samhällsekonomiskt utfall av
vuxenutbildningssatsningen.
I sammanhanget vill utskottet också betona att
arbetsmarknadssituationen för ungdomar har
förbättrats kraftigt på senare tid, något som talar
mot Moderaternas teori. Utskottet vill också peka på
betydelsen av utbildning på dagens arbetsmarknad.
Efterfrågan ökar främst på välutbildad arbetskraft
medan efterfrågan på korttidsutbildad arbetskraft
knappast stiger. AMS framhöll i sin prognos om
utvecklingen på arbetsmarknaden under 1999 (Ura
1998:12) att de successivt ökade kompetenskraven
innebär att kunskapsgapet mellan de arbetslösa och
arbetsgivarnas rekryteringskrav ökar. Kunskapslyftet
spelar här en värdefull roll liksom
arbetsmarknadsutbildningen.
Utskottet ser till skillnad från Moderaterna
uttalat positivt på unga kvinnors intresse för
kompetenshöjning. Välutbildad arbetskraft har
generellt sett större möjligheter att få och behålla
ett arbete samt att få yrkesmässig utveckling,
befordran och god löneutveckling. Enligt utskottets
uppfattning är det nu viktigt med insatser i syfte
att rekrytera fler män till Kunskapslyftet. I detta
syfte kommer bl.a. ett särskilt s.k. brytprojekt att
genomföras inom Arbetsmarknadsverket under 1999.
Motion A802 yrkande 5 (m) avstyrks.
I motionerna A810 (kd) och A808 (c) föreslås
åtgärder för att främja invandrarkvinnors situation
på arbetsmarknaden. Utskottet har i betänkande
1998/99:AU1 behandlat arbetsmarknadssituationen för
invandrare och då betonat att invandrarkvinnornas
situation särskilt måste uppmärksammas. Utskottet
har i betänkande 1998/99:AU2 vidare behandlat
åtgärder för att bryta segregationen i storstäderna.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i
Kristdemokraternas motion att det är önskvärt att ta
till vara sådan kompetens hos invandrarkvinnor som
kan gagna exportverksamhet. Enligt vad utskottet har
erfarit från Exportrådet har under en femårsperiod
ca 400 arbetslösa personer med akademisk bakgrund
utbildats till exportsäljare. Cirka 12 % av
deltagarna har varit invandrare och ungefär hälften
har varit kvinnor. Utbildningen har anordnats i
samarbete med bl.a. länsarbetsnämnder i form av
upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Också andra
upphandlade arbetsmarknadsutbildningar genomförs av
Exportrådet. Enligt Exportrådet har resultatet av
utbildningarna i form av övergångar till
arbetsmarknaden varit mycket goda. Deltagarna har i
första hand fått arbete i småföretag.
När det gäller frågan om att införa särskilt
företagsstöd för invandrare vill utskottet erinra om
att det under våren 1999 väntas förslag från
utredningen om särskilda hinder för personer med
utländsk bakgrund att starta och utveckla egna
företag (dir. 1998:1). Utifrån en kartläggning skall
utredaren föreslå sådana åtgärder som medför lika
behandling av personer som vill starta och utveckla
egna företag.
NUTEK har inom programmet Företagsutveckling bl.a.
till uppgift att bidra till effektiva insatser för
småföretagsutveckling inom skilda samhällssektorer
genom att bl.a. komplettera marknaden med riktad
information, rådgivning och finansiering inom
närings- och regionalpolitiken. Enligt
regleringsbrevet för 1999 skall NUTEK redovisa och
analysera invandrares deltagande i olika
verksamheter inom programmet Företagsutveckling och
därvid särskilt särredovisa invandrarkvinnornas
deltagande. Förslag som stärker dessa gruppers
deltagande i aktiviteterna i programmet skall
redovisas till regeringen senast den 30 juni 1999.
I detta sammanhang kan utskottet också nämna att en
översyn för närvarande sker av resurscentrum för
kvinnor. Utifrån bl.a. en utvärdering av regionala
och lokala resurscentrum skall NUTEK våren 1999
lämna förslag till regeringen i frågan. NUTEK skall
därvid bl.a. komma med förslag om vilka åtgärder som
bör vidtas för att få till stånd långsiktig lokal
och regional verksamhet för att stimulera kvinnors
företagande.
Som framgår av betänkande 1998/99:AU1 delar
utskottet Kristdemokraternas uppfattning att
ansträngningar måste göras för att främja en jämn
könsfördelning i IT-branschen. Utskottet uttalade
där att det är en viktig jämställdhetsfråga att
kvinnor i högre grad än hittills ges förutsättningar
att ta arbete inom den växande IT-sektorn.
Enligt regleringsbrevet för 1999 ska AMS initiera
IT-utbildning för anställda inom offentlig sektor
framför allt riktad till kvinnor. Insatserna skall
även riktas mot grupper av arbetslösa som tidigare
varit verksamma inom sektorer där arbetsuppgifterna
har försvunnit på grund av den snabba utvecklingen,
t.ex. för yrkesgruppen kontorister. Utformningen av
insatserna bör ske i samarbete med parterna på
arbetsmarknaden.
Utskottet uttryckte i betänkande 1998/99:AU1
uppfattningen att ytterligare ansträngningar måste
göras för att öka andelen kvinnor som deltar i den
särskilda IT-utbildning som riksdagen beslutade om
1997 och som startade 1998. Av de 2 100
arbetssökande vid arbetsförmedlingen som påbörjade
kurser inom IT-utbildningen under 1998 utgjorde
kvinnorna endast 32 %. Utskottet vill återigen
framhålla att en så låg andel inte kan anses
tillfredsställande.
Kraftfulla insatser måste göras för att kvinnor och
andra prioriterade grupper skall få möjlighet att
delta i satsningen. Utskottet kommer noga att följa
utvecklingen framöver.
I sammanhanget kan utskottet upplysa om att
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
genomför en utvärdering av den nationella IT-
satsningen. Utvärderingen, som sker på uppdrag av
regeringen, skall i en första fas bl.a. belysa hur
programmet uppfattas av olika aktörer. I ett andra
skede skall kostnadsnivå, andel deltagare som fått
arbete efter utbildning och andel deltagare från
prioriterade grupper (kvinnor, invandrare och
arbetshandikappade) belysas. Vidare skall en
jämförelse med likvärdig traditionell
arbetsmarknadsutbildning göras. En delrapport skall
avlämnas den 28 februari 1999 och en slutrapport
skall vara färdigställd senast den 30 april 2000.
Av vad som här redovisats framgår att utskottet
finner det angeläget att främja kvinnors arbete i
IT-sektorn. Utskottet anser dock inte, som
Kristdemokraterna föreslår i motion A810, att
riksdagen skall göra ett uttalande om att i första
hand erbjuda arbetslösa kvinnor IT-utbildning.
Motion A810 yrkande 12 (kd) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för
jämställdhetspolitiken
att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 1,
res. 1 (c)
2. beträffande inriktning av
jämställdhetspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A802 yrkande 1,
1998/99:A807 yrkande 1 och 1998/99:A811 yrkande
1 i motsvarande del,
res. 2 (m)
res. 3 (fp)
3. beträffande jämställdhet och offentlig
sektor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A802 yrkande 9,
1998/99:A807 yrkande 7 och 1998/99:A811 yrkande
3,
res. 4 (m)
4. beträffande undanröjande av
löneskillnader
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A810 yrkande 7 och
1998/99:A811 yrkande 1 i motsvarande del,
res. 5 (kd)
res. 6 (fp)
5. beträffande män i skola, vård och
omsorg
att riksdagen avslår motion 1998/99:A811 yrkande 2,
res. 7 (fp)
6. beträffande jämställdhetslagen och
lönediskriminering
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A806 och
1998/99:A808 yrkande 4,
res. 8 (c)
7. beträffande ny utredning om
lönediskriminering
att riksdagen avslår motion 1998/99:A811 yrkande 8,
res. 9 (fp)
8. beträffande JämO:s roll i
lönediskrimineringsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A805 yrkandena 1 och
3, 1998/99:A809 samt 1998/99:A811 yrkande 7,
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So466 yrkande 9 och
1998/99:Ub803 yrkande 18,
res. 12 (v)
10. beträffande regionalt
jämställdhetsarbete
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A804 yrkande 2 och
1998/99:A807 yrkande 3,
res. 13 (v)
res. 14 (mp)
11. beträffande JämO:s uppdrag i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A805 yrkande 4,
1998/99:A807 yrkande 2 och 1998/99:Ub454 yrkande
5,
res. 15 (mp)
12. beträffande kvotering
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A802 yrkande 15 och
1998/99:A807 yrkande 5,
res. 16 (m)
13. beträffande jämställdhetsperspektiv
m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:A807 yrkandena 6 och 12,
14. beträffande opinionsbildning kring
föräldraledighet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A810 yrkande 2 och
1998/99:A811 yrkande 6,
res. 17 (kd)
res. 18 (fp)
15. beträffande jämställdhetsmärkning
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A807 yrkande 8 och
1998/99:A810 yrkande 9,
16. beträffande meritvärdering m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A805 yrkande 2 samt
1998/99:A810 yrkandena 3 och 5,
res. 19 (kd)
17. beträffande mansrollen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A801 yrkande 4 och
1998/99:A807 yrkande 13,
res. 20 (mp)
18. beträffande Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motion 1998/99:A802 yrkande 5,
res. 21 (m)
19. beträffande åtgärder för
invandrarkvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A808 yrkande 3 och
1998/99:A810 yrkande 11,
res. 22 (kd, c)
20. beträffande IT-utbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:A810 yrkande 12.
Stockholm den 18 februari 1999
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Hans
Andersson (v), Margareta Andersson (c), Mikael
Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Stefan Attefall
(kd), Kent Olsson (m), Laila Bjurling (s), Patrik
Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson
(s), Camilla Sköld (v), Maria Larsson (kd), Christel
Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Elver Jonsson
(fp) och Anders Karlsson (s).
Reservationer
1. Mål för jämställdhetspolitiken (mom. 1)
Margareta Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med "Målen
för jämställdhetspolitiken" och slutar med "vad
utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste det
övergripande målet för jämställdhetsarbetet vara att
ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
verksamhet och komma till uttryck i samhällsarbetet.
Det innebär att kvinno- och mansaspekter måste
läggas på alla politiska beslut inom alla
samhällssektorer. Jämställdhet får således inte
betraktas som ett avgränsat politikområde, skilt
från övriga. Utskottet delar Centerpartiets
uppfattning i motion A808 yrkande 1 att
förutsättningar för ett jämställt samhälle kan
skapas genom decentralisering och närdemokrati.
Jämställdhetsarbetet måste utgå från att alla
människor visar respekt för varandras integritet,
egenart och lika värde. Kompetensen ökar i hela
samhället när livsvillkoren för kvinnor och män blir
lika och när kvinnor och män har lika stort
inflytande över de politiska besluten och på
arbetsmarknaden. Då kan kvinnors och mäns olika
kunskaper, egenskaper och erfarenheter tas till vara
i det gemensamma samhällsarbetet.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A808 yrkande 1 (c).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande mål för jämställdhetspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A808 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Inriktning av jämställdhetspolitiken
(mom. 2)
Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med
"Insatserna för att" och slutar med "A807 yrkande 1
(mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar en ny inriktning av
jämställdhetspolitiken. Den skall öka friheten i
samhället och bidra till att självständiga kvinnor
och män kan forma sin tillvaro efter egna önskemål
och behov.
Den politik som utskottet förespråkar skall
förbättra förutsättningarna för att kombinera
familjeliv och skötsel av hemmet med förvärvsarbete.
Den skall också vidga arbetsmarknaden för alla dem
som för närvarande är inlåsta på kvinnodominerade
områden inom den offentliga sektorn. En modern
jämställdhetspolitik skall göra det möjligt för både
kvinnor och män att räcka till i vardagen. Alla
skall ges samma möjligheter i livet - det handlar
primärt om rättvisa mellan individer, och inte
mellan kön.
På flera områden kan politiska åtgärder underlätta
jämställdheten:
För det första måste skattesänkningar genomföras.
Genom att sänka skatterna och ta bort de extrema
marginaleffekterna kan kvinnor och män bli
ekonomiskt oberoende.
För det andra är det dags att bryta den offentliga
sektorns monopol. Därigenom kan man dels komma till
rätta med bristerna i dagens vård och omsorg, dels
skapa en friare arbetsmarknad för kvinnor. Dagens
problem med få alternativa arbetsgivare, långa
beslutsvägar, nästan obefintliga karriärmöjligheter
och låga löner kan undanröjas genom att den
offentliga sektorns monopol avskaffas. Ett slopat
monopol skulle enligt utskottets uppfattning medföra
en väsentlig ökning av kvinnligt företagande.
För det tredje måste en skattereduktion för hemnära
tjänster snarast genomföras. En rapport som
presenterades av Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet och Kristdemokraterna i mars 1998 visar
att en sådan skattereduktion skulle kunna tillskapa
tiotusentals arbeten i denna sektor.
För det fjärde skall familjepolitiken utformas så
att den återför makten till familjen.
Familjepolitiken skall formas så att den återför
planering och bestämmanderätt till familjerna.
Utskottet anser att kvinnor och män skall ha samma
möjligheter i samhället. De åtgärder som utskottet
redovisat ovan syftar till att underlätta för
kvinnor och män att välja en jämställd tillvaro. Den
politiska uppgiften är, som framgår av vad utskottet
har anfört, att skapa förutsättningar för
jämställdhet.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
Moderaternas motion A802 yrkande 1. Övriga i
sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande inriktning av
jämställdhetspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:802 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1998/99:A807
yrkande 1 och 1998/99:A811 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. Inriktning av jämställdhetspolitiken
(mom. 2)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med
"Insatserna för att öka" och slutar med "A807
yrkande 1 (mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Kvinnor lönediskrimineras fortfarande. Enligt
utskottets uppfattning är lönediskriminering
sannolikt den mest uppenbara och spridda formen av
könsdiskriminering som lever kvar. Att avskaffa de
löneskillnader som enbart kan förklaras av kön
framstår därför, vid sidan av åtgärder för att
minska kvinnovåldet, som den viktigast uppgiften för
jämställdhetspolitiken. Utskottet tillstyrker motion
A811 yrkande 1 delvis (fp) och avstyrker övriga i
sammanhanget behandlade motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande inriktning av
jämställdhetspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna
1998/99:A802 yrkande 1 och 1998/99:A807 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Jämställdhet och offentlig sektor m.m.
(mom. 3)
Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med
"Utskottet kan mot" och slutar med "yrkande 7 (mp)
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den viktigaste åtgärd som kan
vidtas för att modernisera och förbättra kvinnors
arbetsmarknad är att bryta upp de offentliga
monopolen och att utveckla alternativ till dessa. Så
länge de offentliga monopolen består inom
kvinnodominerade verksamhetsområden som vård, skola
och omsorg anser utskottet att reell - inte bara
formell - jämställdhet är en utopi. Kvinnor måste ha
samma rätt till en arbetsmarknad som männen alltid
haft.
Genom att bryta upp de offentliga monopolen kan man
dels komma till rätta med bristerna i dagens vård
och omsorg, dels skapa en friare arbetsmarknad för
kvinnor. Dagens problem med brist på alternativa
arbetsgivare, långa beslutsvägar, nästan obefintliga
karriärmöjligheter och låga löner kan undanröjas
genom att den offentliga sektorns monopol avskaffas.
Ett slopat monopol skulle enligt utskottets
uppfattning medföra en väsentlig ökning av kvinnligt
företagande.
Utskottet tillstyrker motion A802 yrkande 9 (m) och
avstyrker övriga i sammanhanget behandlade
motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande jämställdhet och offentlig
sektor m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A802 yrkande 9
samt med avslag på motionerna 1998/99:A807
yrkande 7 och 1998/99:A811 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Undanröjande av löneskillnader (mom. 4)
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "Det övergripande målet" och
slutar med "A811 yrkande 1 delvis (fp)" bort ha
följande lydelse:
Trots att Sverige i många avseenden hunnit långt i
arbetet med jämställdhet kvarstår en omfattande
lönediskriminering. Utskottet anser det djupt
beklagligt att kvinnor på arbetsmarknaden inte har
uppnått lika lön för likvärdigt arbete och menar att
det är en anständighetsfråga att undanröja osakligt
motiverade löneskillnader. Arbetet med att få bort
osakliga löneskillnader från svenskt arbetsliv måste
intensifieras. Utskottet vill i sammanhanget peka på
vikten av att det medelstillskott på 2 miljoner
kronor som tillförts JämO:s anslag för budgetåret
1999 används till konstruktiva insatser i syfte att
utjämna löneskillnaderna vid lika och likvärdigt
arbete arbete.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A810 yrkande 7 (kd) och avstyrker motion A811
yrkande 1 delvis (fp) i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande undanröjande av löneskillnader
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A810 yrkande 7
och med avslag på motion 1998/99:A811 yrkande 1
i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Undanröjande av löneskillnader (mom. 4)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "Det övergripande målet" och
slutar med "A811 yrkande 1 delvis (fp)" bort ha
följande lydelse:
Det blir allt svårare att rekrytera kvalificerad
personal till de viktiga uppgifterna i offentlig
sektor, exempelvis som lärare eller sjuksköterska.
Enligt utskottets uppfattning måste staten
tillsammans med Landstingsförbundet och
Kommunförbundet utforma en flerårsplan för att
undanröja det strukturproblem som utgörs av att
kvinnodominerade yrken i offentlig sektor är sämre
betalda än jämförbara yrken i den privata sektorn.
Behovet av en plan med denna inriktning bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion
A811 yrkande 1 delvis (fp) och avstyrker övriga i
sammanhanget behandlade motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande undanröjande av löneskillnader
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på motion
1998/99:A810 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Män i skola, vård och omsorg (mom. 5)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den mening i utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "Mot bakgrund av" bort ha
följande lydelse:
Det är således enligt utskottets uppfattning av
många skäl angeläget att höja andelen män i
personalen inom skola, förskola, äldrevård och
sjukvård. Ett skäl som lyfts fram på senare tid är
lönebildningsaspekten. Historiskt förefaller det
finnas ett samband mellan hög andel kvinnor inom ett
yrkesområde och svag löneutveckling. Av detta skäl
anser utskottet att det är väsentligt att höja
andelen män inom vården och skolan. Utskottet anser
att detta bör ges regeringen till känna och
tillstyrker därmed motion A811 yrkande 2 (fp).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande män i skola, vård och omsorg
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Jämställdhetslagen och
lönediskriminering (mom. 6)
Margareta Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "Centerpartiet kräver" och
slutar med "A811 yrkande 8 (fp)" bort ha följande
lydelse:
Statliga utredningar har visat att kvinnor
missgynnas i karriären och att de har lägre löner
just därför att de är kvinnor. Ett starkt samband
har också påvisats mellan genomsnittslönen i ett
yrke och andelen män i yrket. Ju högre andelen män
är, desto högre är lönen. Kvinnor och män har
fortfarande inte lika lön för lika arbete, trots att
utbildning, ålder och yrkeserfarenheter är
jämförbara.
Utskottet vill betona att lönediskriminering inte
får förekomma. Jämställdhetslagen ger i dag inte
tillräckligt stöd för ingripanden mot sådan
diskriminering. Lagen erbjuder för närvarande inte
ens stöd för JämO att göra ett tillfredsställande
utredningsarbete vid anmälan om lönediskriminering.
Därför bör den skärpas. Sverige måste vidare
tillämpa EG-lagstiftningen inklusive EG-direktiven
som rör lika lön för kvinnor och män för lika och
likvärdigt arbete. Likaså behövs enligt utskottets
uppfattning lagstiftning om lönestatistik så att
statistiken utformas på ett sätt som tydliggör
löneskillnader mellan kvinnor och män.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A808 yrkande 4 (c) och avstyrker motion A806
(s) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande jämställdhetslagen och
lönediskriminering
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A808 yrkande 4
och med avslag på motion 1998/99:A806 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Ny utredning om lönediskriminering
(mom. 7)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "Centerpartiet kräver i" och
slutar med "A811 yrkande 8 (fp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att en ny
lönediskrimineringsutredning bör tillsättas med
uppgift att följa hur löneskillnaderna mellan
kvinnor och män utvecklas samt eventuellt komma med
förslag till åtgärder. En fråga som kan behandlas i
utredningen är om ett ekonomiskt incitament skulle
kunna byggas in i skattesystemet i syfte att
åstadkomma en ur könssynvinkel bra lönestruktur i
företag och förvaltningar. En annan fråga som en
utredning bör analysera och ta ställning till gäller
jämställdhetsplanernas betydelse i lönebildningen.
Mycket tyder enligt utskottet på att planerna inte
fått den positiva effekt på lönebildningen som
skulle önskas. Utredningen bör överväga förändringar
i jämställdhetsplanernas utformning. Av det anförda
följer att utskottet tillstyrker motion A811 yrkande
8 (fp).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande ny utredning om
lönediskriminering
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. JämO:s roll i lönediskrimineringsfrågor
(mom. 8)
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "I motionerna A811 (fp)," och
slutar med "delar av jämställdhetslagen" bort ha
följande lydelse:
Svenska kvinnor arbetar på en segregerad
arbetsmarknad och har lägre löner än männen, trots
jämförbar eller högre utbildningsnivå. Svenska
kvinnor arbetar mer än svenska män och en stor del
av deras arbete är oavlönat. Kvinnor har lägre
ekonomisk avkastning än män på såväl utbildning som
arbetslivserfarenhet.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden utgör en
bidragande orsak till de stora skillnaderna mellan
kvinnors och mäns löner. För att komma till rätta
med den orättvisa lönesättningen och de ökade
löneskillnaderna mellan kvinnor och män krävs
kraftfulla åtgärder. Utskottet anser att JämO måste
ges sådana befogenheter att osakliga löneskillnader
kan undanröjas från arbetsmarknaden. Kraftfulla
insatser måste också genomföras så att kvinnor i
större utsträckning än män får ledande positioner
inom näringsliv, offentlig sektor och samhället i
övrigt. Detta bör ges regeringen till känna.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A805 yrkandena 1 och 3 (kd). Övriga i
sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks i
den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande JämO:s roll i
lönediskrimineringsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A805 yrkandena 1
och 3 samt med avslag på motionerna 1998/99:A809
och 1998/99:A811 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. JämO:s roll i lönediskrimineringsfrågor
(mom. 8)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,
jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens
roll som börjar med "I motionerna A811 (fp)" och
slutar med "delar av jämställdhetslagen" bort ha
följande lydelse:
Den juridiska vägen kan användas för att komma åt
en orättvis lönestruktur. Metoden har dock
begränsningar i en ekonomi där lönerna sätts - och
skall sättas - på en marknad. Utskottet vill peka på
den komplicerade bevissituationen i
lönediskrimineringsmål. Den arbetsvärdering som
krävs tar betydande resurser i anspråk. JämO har
enligt utskottets uppfattning en nyckelroll i detta
sammanhang, även om det är önskvärt att också
fackförbunden är aktiva. Utskottet, som ser positivt
på att JämO fått ett resurstillskott, menar att
detta behövs om de rättsliga processerna skall kunna
föras med bästa möjliga underlag.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A811 yrkande 7 (fp) vilket bör ges regeringen
till känna. Övriga i sammanhanget behandlade
motionsyrkanden avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande JämO:s roll i
lönediskrimineringsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 7
och med avslag på motionerna 1998/99:A805
yrkandena 1 och 3 samt 1998/99:A809 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och
Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "Ub803
yrkande 18 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Jämställdhetslagen omfattar i dag endast
arbetslivet. Det innebär att lagens förbud mot
sexuella trakasserier inte gäller inom skola och
högre utbildning. Enligt utskottets uppfattning är
detta allvarligt eftersom sexuella trakasserier
utgör ett allvarligt problem inom
utbildningsväsendet. Det gäller dels manliga elever
och studenter som trakasserar kvinnliga elever och
studenter, dels lärare och handledare som
trakasserar elever och studenter. I det senare
fallet är det frågan om en grov kränkning, eftersom
elever och studenter står i ett starkt
beroendeförhållande till sina lärare och handledare.
Mot denna bakgrund anser utskottet att den
särskilde utredare som har till uppgift att se över
vissa delar av jämställdhetslagen genom
tilläggsdirektiv bör få i uppdrag att behandla
frågan om en utvidgning av jämställdhetslagen till
att även omfatta utbildningsväsendet.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion So466 yrkande 9 (v). Motion Ub803 yrkande 18
(fp) avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So466 yrkande 9
och med avslag på motion 1998/99:Ub803 yrkande
18 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Regionalt jämställdhetsarbete (mom. 10)
Hans Andersson och Camilla Sköld (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och
Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "A807
yrkande 3 (mp)" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsverket, JämO och länsstyrelsernas
jämställdhetsexperter är de organ som främst handhar
myndighetsuppgifter på jämställdhetsområdet. Enligt
utskottets uppfattning bör länsstyrelsernas roll i
sammanhanget stärkas. Länsstyrelsernas
jämställdhetsexperter bör få ett tydligare och
kraftfullare uppdrag att i egenskap av
myndighetsrepresentanter initiera och följa upp
jämställdhetsarbetet i regionerna.
Ett förtydligande av jämställdhetsexperternas
uppdrag skulle förbättra möjligheterna att genomföra
samordnade insatser riktade till offentlig och
privat verksamhet. Sådana insatser kan exempelvis
gälla uppföljning av jämställdhetsplaner,
könsfördelning inom olika verksamheter och
jämställdhetsarbete i skolan.
Flertalet experter vid länsstyrelserna har i
uppgift att utöva någon form av myndighetstillsyn
eller annan form av myndighetsutövning. Utskottet
anser att även jämställdhetsexperterna bör ha sådana
uppgifter. Genom att tillföra länsstyrelserna
juridisk kompetens på jämställdhetsområdet skulle
effektivitetsvinster uppstå och ökad samverkan kunna
komma till stånd mellan JämO som nationell resurs
och länsstyrelserna på den regionala nivån.
Enligt utskottet bör det vidare prövas om en del av
de medel som regeringen nu avsätter till särskilda
jämställdhetsinsatser via anslaget C 2 i stället
skulle kunna specialdestineras till länsstyrelserna.
Mot bakgrund av vad som här anförts förordar
utskottet att en utredning tillsätts med uppgift att
utarbeta förslag om hur den regionala nivån i
jämställdhetsarbetet kan stärkas.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A804 yrkande 2 (v). Motion A807 yrkande 3
(mp) avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande regionalt jämställdhetsarbete
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A804 yrkande 2
och med avslag på motion 1998/99:A807 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Regionalt jämställdhetsarbete (mom. 10)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och
Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "A807
yrkande 3 (mp)" bort ha följande lydelse:
Länsexperter i jämställdhetsfrågor har till uppgift
att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken på
regional och lokal nivå. Enligt utskottets
uppfattning bör länsexperterna även ha till uppgift
att utöva tillsyn över jämställdhetslagens
tillämpning på regional nivå. Utskottet ser detta
som ett nödvändigt och viktigt komplement till
JämO:s verksamhet. Detta bör ges regeringen till
känna.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A807 yrkande 3 (mp). Motion A804 yrkande 2
(v) avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande regionalt jämställdhetsarbete
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A807 yrkande 3
och med avslag på motion 1998/99:A804 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. JämO:s uppdrag i övrigt (mom. 11)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och
Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som
börjar med "I konsekvens med" och slutar med "Ub454
yrkande 5 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att JämO:s uppdrag att följa upp
och utvärdera jämställdhetslagens tillämpning bör
förstärkas. Ombudsmannens kompetensområde bör vidgas
så att det omfattar hela samhällslivet, och inte som
i dag endast arbetslivet. Det vidgade
kompetensområdet bör fastställas i lag.
Enligt utskottets uppfattning bör tilläggsdirektiv
med denna innebörd ges till den utredare som gör en
översyn av vissa delar av jämställdhetslagen.
Tilläggsdirektiven bör innefatta uppdrag dels att
klarlägga och vidga JämO:s lagstadgade
kompetensområde, dels att undersöka hur JämO kan
underställas riksdagen.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A807 yrkande 2 (mp). Övriga i sammanhanget
behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande JämO:s uppdrag i övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A807 yrkande 2
samt med avslag på motionerna 1998/99:A805
yrkande 4 och 1998/99:Ub454 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Kvotering (mom. 12)
Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4
Attityder, meriter, kvotering m.m. bort ha följande
lydelse:
Utskottet har uppfattningen att det inte är möjligt
att åstadkomma jämställdhet via lagstiftning.
Jämställdhet är i grunden en fråga om inställningar
och attityder. För att åstadkomma jämställdhet krävs
därför dialog, samförstånd och långsiktigt arbete.
Utskottet tar avstånd från kvotering. Genom
kvotering kan man snabbt åstadkomma statistisk
jämställdhet. Samtidigt kan kvotering innebära att
man inte för viktiga diskussioner om varför det är
underrepresentation av kvinnor på beslutspositioner
eller i politiken. Detta kan i sin tur leda till att
man inte löser det bakomliggande problemet.
Den väg till jämställdhet som utskottet förordar -
dialog, samförstånd och långsiktigt arbete - är
betydligt svårare än att gå via lagstiftning och
kvotering. Utskottet hyser dock den fasta
övertygelsen att just dialog, samförstånd och
långsiktigt arbete i längden utgör det enda hållbara
och vettiga sättet att uppnå ett jämställt samhälle.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande kvotering
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A802 yrkande 15
och med avslag på motion 1998/99:A807 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
17. Opinionsbildning kring föräldraledighet
(mom. 14)
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 4 Attityder, meriter, kvotering m.m. som
börjar med "I motionerna A810 (kd)" och slutar med
"A811 yrkande 6 (fp) bör avslås" bort ha följande
lydelse:
För att jämställdhet skall uppnås är det viktigt
att både mans- och kvinnorollerna samtidigt
förändras och att de möter varandra i gemensamt
arbete för hem, familj och samhälle. Vidare är det
angeläget att arbetet med hem och familj görs
synligt, och att mannen och kvinnan delar på
ansvaret för detta. En jämnare fördelning mellan
förvärvsarbete och vård av barn skulle föra med sig
många positiva effekter i form av ökad
familjestabilitet och inte minst bättre kontakt
mellan pappor och barn. Fäder måste enligt
utskottets uppfattning uppmuntras att ta aktiv del i
sina barns liv. De bör inte bara förväntas ta ut
"pappamånaden" i föräldraförsäkringen utan också
uppmanas att dela övrig föräldraledighet med modern.
Många pappor som vill vara föräldralediga eller
arbeta deltid möter en negativ attityd från
arbetskamrater och arbetsgivare. Utskottet vill
starkt förorda opinonsbildande insatser från stat
och kommun tillsammans med fackliga organisationer
för att främja föräldraledighet. Insatserna måste
vara inriktade på att arbetsgivare skall övertygas
om att föräldraledighet höjer individens kompetens,
och att arbetsgivaren därmed har anledning att
uppmuntra sådan ledighet. Den offentliga sektorns
arbetsgivare bör utgöra goda föredömen och på olika
sätt uppmuntra manliga anställda att ta ledigt med
sina barn. Om män i ökad utsträckning tar
föräldraledigt för det på sikt också med sig att
kvinnors ställning på arbetsmarknaden förbättras.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A810 yrkande 2 (kd) och avstyrker motion A811
yrkande 6 (fp) i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande opinionsbildning kring
föräldraledighet
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A810 yrkande 2
och med avslag på motion 1998/99:A811 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Opinionsbildning kring föräldraledighet
(mom. 14)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 4 Attityder, meriter, kvotering m.m. som
börjar med "I motionerna A810 (kd)" och slutar med
"A811 yrkande 6 (fp) bör avslås" bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill starkt förespråka en
opinionsbildande kampanj för föräldraledighet i
allmänhet och pappaledighet i synnerhet. Skall
pojkar och flickor ges en uppväxt som lägger en
trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga
identitet är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att både män och kvinnor finns i den
vardagliga omgivningen. Män måste ges möjlighet att
mer aktivt delta i barnens utveckling. Fler män i
näringsliv, politik och samhälle måste uppmuntras
att vara förebilder och förena karriär och
pappansvar.
Vad som här anförts om opinionsbildande insatser
bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
därmed motion A811 yrkande 6 (fp). Motion A810
yrkande 2 (kd) avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande opinionsbildning kring
föräldraledighet
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 6
och med avslag på motion 1998/99:A810 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
19. Meritvärdering m.m. (mom. 16)
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 4 Attityder, meriter, kvotering m.m. som
börjar med "I motion A810 (kd)" och slutar med "A810
yrkande 3 och 5 (kd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att hemarbete och anhörigvård skall
ha ett meritvärde vid ansökan om arbete respektive
olika utbildningar. Genom kraftfulla
informationsinsatser riktade till arbetstagare och
fackförbund samt arbetsgivare och deras
organisationer bör det enligt utskottets mening vara
möjligt att påverka opinionen i positiv riktning.
Utskottet anser att arbetsgivare inom den offentliga
sektorn bör utgöra goda föredömen när det gäller att
uppmuntra manliga anställda att ta ledigt med sina
barn.
Enligt utskottets uppfattning bör arbete i hemmet
uppvärderas, synliggöras och få ökad status.
Hemarbete bör få ett meritvärde på arbetsmarknaden
liksom vid ansökan om inträde till högskolan.
Hemarbete ställer stora krav på organisation,
simultankapacitet och ekonomisk planering. Utskottet
anser att det måste bli en självklarhet att
samhället betraktar hemarbete som ett arbete
jämförbart med andra yrkesinsatser. Motionerna A805
yrkande 2 (kd) och A810 yrkandena 3 och 5 (kd)
tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande meritvärdering m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:A805 yrkande
2 samt 1998/99:A810 yrkandena 3 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
20. Mansrollen (mom. 17)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5
Mansrollen bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det hög tid för
män att mer aktivt diskutera och förändra
mansrollen. Det räcker inte att kvinnor diskuterar
jämställdhet och könsroller när det är mansrollen
och dess schabloner, som är det största problemet.
En av de faktorer som kan bidra till en förändrad
mansroll är kortare arbetstid. Det är inte bara när
barnen är små som män och kvinnor behövs för sina
barn. Föräldrar måste också orka vara tillsammans
med sina barn när de blir äldre. Därför krävs sänkt
veckoarbetstid. Kortare arbetstid per vecka skulle
ha positiva effekter på mansrollen och ge mer
utrymme för barn och närmiljö i vardagen.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motion A801 yrkande 4 (mp). Motion A807 yrkande 13
(mp) får anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande mansrollen
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:A801 yrkande
4 och 1998/99:A807 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Kunskapslyftet (mom. 18)
Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 6 Vissa frågor rörande vuxenutbildning och
arbetsmarknadspolitiska insatser m.m. som börjar med
"Med anledning av" och slutar med "A802 yrkande 5
(m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt en undersökning som presenterats av AMS
tycks det vara svårare för unga kvinnor än för unga
män att få heltidsarbete. Detta medför att kvinnorna
söker sig till studier i stället. Många går till det
s.k. Kunskapslyftet. Utskottet anser att det finns
anledning att undersöka om studiesatsningen kan få
som oförutsedd konsekvens att unga kvinnors
försvagade situation på arbetsmarknaden döljs genom
att kvinnor i större utsträckning än män ägnar sig
åt studier. En utredning av Kunskapslyftet bör
göras, vilket bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker motion A802 yrkande 5 (m).
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande Kunskapslyftet
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A802 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Åtgärder för invandrarkvinnor (mom. 19)
Margareta Andersson (c), Stefan Attefall (kd) och
Maria Larsson (kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnitt 6 Vissa frågor rörande vuxenutbildning och
arbetsmarknadspolitiska insatser m.m. som börjar med
"I motionerna A810 (kd)" och slutar med "A808
yrkande 3 (c)" bort ha följande lydelse:
De problem och svårigheter som invandrare möter på
arbetsmarknaden är särskilt uttalade för kvinnor.
Invandrarkvinnorna hamnar ofta sist i kön till
arbete och har ofta mycket svårt att få en
anställning. Bland de invandrarkvinnor som har eller
har haft arbete har många varit verksamma inom
industri eller servicenäringar där fysiskt och
psykiskt påfrestande arbeten är vanligt
förekommande. Detta, i kombination med att de i
större utsträckning än svenska kvinnor har
dubbelarbete, har fört med sig att de oftare drabbas
av belastnings- och förslitningsskador.
Utskottet anser att belastningsskadorna måste
förebyggas så att förtidspensioneringar kan
motverkas. Vidare är det viktigt att förhindra att
allt fler invandrarkvinnor ställs utanför
arbetsmarknaden.
Invandrarkvinnornas kompetens måste tas till vara.
Deras språkkunskaper och specifika kännedom om
kulturen i andra länder bör användas inom exempelvis
exportindustrin. Mot denna bakgrund förordar
utskottet att en särskild undersökning genomförs
bland invandrarkvinnor när det gäller kompetens som
kan vara till nytta för exportverksamhet. Personer
med lämplig kompetens bör erbjudas utbildning om
svenskt arbetsliv. Likaså bör ett särskilt
företagsstöd för gruppen övervägas.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker
motionerna A808 yrkande 3 (c) och A810 yrkande 11
(kd).
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande åtgärder för invandrarkvinnor
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:A808 yrkande
3 och 1998/99:A810 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1 Jämställdhet och offentlig sektor
Elver Jonsson (fp) anför:
Att reformera den offentliga sektorn är enligt
Folkpartiet en av de viktigaste
jämställdhetsreformerna. I praktiken råder det en
monopolsituation inom stora delar av denna
skattefinansierade sektor. Om lönerna skall bli mer
rättvisa där krävs det att de offentliga monopolen
bryts så att fler arbetsgivare får möjlighet att
utföra offentligt finansierade tjänster inom bl.a.
vård och skola. Det är angeläget att anställda där
får ta del av den dynamik som det innebär att ha
fler arbetsgivare att välja mellan.
Genom att bryta de facto-monopolen blir kvaliteten
i verksamheten bättre samtidigt som skattebetalarnas
kostnader minskar. För de anställda i offentligt
finansierad verksamhet medför det att de får dels
fler arbetsgivare att välja mellan, dels förbättrade
möjligheter till avknoppning eller expansion. Om
kvinnor startade företag i samma utsträckning som
män tidigare har gjort, och anställer var sin
person, skulle detta innebära ca 400 000 nya
arbetstillfällen.
2 Jämställdhetslagens tillämpningsområde
Elver Jonsson (fp) anför:
Folkpartiet anser att även studenter skall omfattas
av lagregler om sexuella trakasserier. Den strängare
lagstiftning mot sexuella trakasserier som införts
gäller inte studenter trots att dessa befinner sig i
en liknande situation som arbetstagare. Det är
viktigt att studenters situation uppmärksammas när
det gäller sexuella trakasserier.
3 Kvotering
Barbro Johansson (mp) anför:
Vid tillsättning av tjänster inom myndigheter och
statliga verk bör kvotering av underrepresenterat
kön göras i de fall lika meriter föreligger. I
sådana fall är det enligt Miljöpartiets uppfattning
angeläget med positiv särbehandling.
4 Jämställdhetsperspektiv hos myndigheter
och medier
Barbro Johansson (mp) anför:
Miljöpartiet anser att det är viktigt att ett
jämställdhetsperspektiv finns med på alla
samhällsområden. Jämställdhetsaspekter bör alltså
beaktas i alla beslut, vid utformning av alla
verksamheter och i stort sett på alla områden i
samhället.
En metod för mainstreaming, eller "jämtegrering",
har tagits fram av Kommunförbundet. Det är den s.k.
3R-metoden där R:en står för representation,
resurser och realia. Metoden synliggör det som inte
är jämställt och ger möjlighet att konkret åtgärda
problem. Den har med goda resultat tillämpats bl.a.
inom Växjö kommun. Miljöpartiet anser att regeringen
skall verka för att 3R-metoden tillämpas inom alla
statliga myndigheter och utredningar.
Också i medierna är det enligt Miljöpartiet
angeläget att lyfta fram jämställdhetsaspekter. Den
kvinnobild som visas där är många gånger stereotyp:
kvinnan som madonna - oskyldig och passiv - eller
kvinnan som sexualiserat objekt - oren och
normbrytande. Från Miljöpartiets sida vill vi att
ungdomar skall få möta en mer realistisk kvinnobild.
Vi vill därför att stöd skall utgå till projekt inom
medierna - veckotidningar, radio och TV - för att
visa kvinnan så som hon är i verkligheten och för
att ge ungdomar styrka och självförtroende.
5 Mansrollen
Barbro Johansson (mp) anför:
Miljöpartiet anser att jämställdhetsarbetet bör
föras av både kvinnor och män. Hittills har kampen
för jämlikhet mellan könen nästan uteslutande förts
av kvinnor. Men männen bör - och många män vill - ta
sitt ansvar i jämställdhetsarbetet. Vi
miljöpartister anser att det är av största vikt att
männens roll undersöks, analyseras och förändras. En
tvärpolitisk utredning bör tillsättas för att
analysera den nya mansrollen och hur den skall föras
ut till allmänheten. Regeringen bör vidare ta
initiativ i FN till en världskonferens om mansrollen
och dess konsekvenser på alla samhällsområden.