| SOU 1997:60 | 3 |
Till statsrådet och chefen för
Kulturdepartementet
Regeringen bemyndigade den 16 januari 1997 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att förbereda sändningar av digital marksänd TV. I uppdraget ingick även att bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.
Som särskild utredare förordnades fr.o.m. den 1 februari 1997 generaldirektör Gunnel Färm.
Som experter förordnades fr.o.m. samma datum överdirektör Louise Roos, Radio- och
Konsult Ulf Wennerberg har deltagit i utredningens arbete från den 31 januari och den 7 februari förordnades hovrättsassessor Ulf Törnblom att biträda utredningen. Till sekreterare avseende uppdraget angående Sveriges Television förordnades fr.o.m.den 31 januari 1997 Marie Lindström.
Utredningen har antagit namnet
Härmed överlämnas delbetänkandet
Stockholm i april 1997
Gunnel Färm
Marie Lindström
| 4 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 5 |
Innehållsförteckning
| Sammanfattning...................................................................... | 7 | ||
| 1 | Bakgrund och uppdrag..................................................... | 9 | |
| 2 | Television i Sverige.......................................................... | 11 | |
| 2.1 | Public Service............................................................ | 11 | |
| 2.2 | 15 | ||
| 2.3 | 16 | ||
| 2.4 | 17 | ||
| 3 | Public |
21 | |
| 3.1 | Danmark.................................................................... | 22 | |
| 3.2 | Norge ........................................................................ | 23 | |
| 3.3 | Storbritannien............................................................ | 23 | |
| 3.4 | Frankrike................................................................... | 25 | |
| 3.5 | Tyskland.................................................................... | 26 | |
| 4 | Digitala |
29 | |
| 4.1 | Den digitala |
29 | |
| 4.2 | Utredningar om digital TV......................................... | 32 | |
| 4.3 | 33 | ||
| 5 | Sveriges Television och |
37 | |
| 5.1 | Inledning.................................................................... | 37 | |
| 5.2 | Finansiering............................................................... | 38 | |
| 6 | SOU 1997:60 |
| 5.3 | Sveriges Television på satellit ..................................... | 39 | ||
| 6 | Guldkanalen..................................................................... | 41 | ||
| 6.1 | Inledning.................................................................... | 41 | ||
| 6.2 | Eventuella hinder för verksamheten............................ | 42 | ||
| 6.3 | Programutbudet ......................................................... | 42 | ||
| 6.4 | Rättighetsfrågorna ..................................................... | 43 | ||
| 6.5 | Distribution ............................................................... | 43 | ||
| 7 | EU | .......................................................................... | 45 | |
| 8 | Överväganden och förslag ............................................... | 49 | ||
| 8.1 | Public |
50 | ||
| 8.2 | Programutbud i |
52 | ||
| 8.3 | Distribution och teknik............................................... | 53 | ||
| 8.4 | Företagsform ............................................................. | 56 | ||
| 8.5 | Finansiering............................................................... | 58 | ||
| Referenser.............................................................................. | 59 | |||
| Bilaga 1 | Kommittédirektiven............................................ | 61 | ||
| Bilaga 2 | Ländergenomgång .............................................. | 69 | ||
| SOU 1997:60 | 7 |
Sammanfattning
Mitt uppdrag är att bedöma om Sveriges Television bör få mö jlighet att starta en
Förslag
Sveriges Television bör få möjlighet att bedriva
·
·
·Om flera olika distributionssätt används för Sveriges Televisions
| 8 | SOU 1997:60 |
·
·
·Sveriges Television skall tillämpa affärsmässiga principer vid försäljning av programrättigheter och tekniska tjänster till de egna
Angående motiven till detta förslag se avsnitt 8.
| SOU 1997:60 | 9 |
1 Bakgrund och uppdrag
Sveriges Television har hos regeringen begärt tillstånd att starta
I propositionen En radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 1995/96:161) menade regeringen att en förutsättning för public ser-
Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television (SOU 1996:25). Utredningen föreslog att digitala
I propositionen Digitala
| 10 | SOU 1997:60 |
het att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.
Mitt uppdrag är således att studera frågan om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter, att lägga fram förslag och ange vilka villkor som bör gälla.
I propositionen anges skäl för och emot att låta ett public ser-
Fördelarna är att de som är intresserade och villiga att betala en extra avgift får tillgång till ett rikare programutbud.
Nackdelarna är ökade kostnader för företaget i form av ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m. Beroendet av nya finansieringskällor kan medföra en risk att programpolitiken påverkas negativt genom att de mest attraktiva programmen först sänds i
I detta delbetänkande används begrepp som marksändningar, marknät eller kabelnät. Om det ej framgår i det enskilda fallet att även telenät avses, förstås med marksändning terrester (markbunden)
| SOU 1997:60 | 11 |
2 Television i Sverige
2.1Public service
1957 startade reguljära televisionssä ndningar i Sverige. TV- verksamheten bedrevs redan från början, efter förebild från brittiska BBC, som ett monopol finansierat med licensintäkter. Avtal slöts mellan Sveriges Radio AB (från 1978 Sveriges Television AB) och staten där programföretaget förband sig att iaktta särskilda krav på programverksamheten.
Avtalskonstruktionen upphörde 1996 och de krav som ställs på Sveriges Television betecknas nu som villkor. I radio- och
I propositionen 1995/96:161, En radio och TV i allmänhetens tjänst
·Programverksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.
·Programutbudet skall vara mångsidigt och av hög kvalitet.
·Programmen skall genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodose skiftande behov och intressen.
·Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning.
| 12 | SOU 1997:60 |
·En mångfald av åsikter och meningsinriktningar skall komma till uttryck och hänsyn skall tas till olika förutsättningar hos befolkningen.
·Det svenska kulturlivet skall främjas och speglas . Förhållanden i olika delar av landet skall speglas och programutbudet skall i sin helhet präglas av folkbildningsambitioner.
Sveriges Television finansieras till största delen genom den TV- avgift som tas ut för innehav av
När det gäller finansiering och ekonomiska förutsättningar för Sveriges Television föreslog regeringen i proposition 1995/95:161 att:
·Företaget även fortsättningsvis skall finansieras med medel från rundradiokontot och inte tillåtas att sända annonser.
·
·Sändningarna skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning.
I propositionen angav regeringen att det är en allmän förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i allmänhetens tjänst att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Mot denna bakgrund var inte regeringen beredd att lägga fram
| SOU 1997:60 | 13 |
förslag med anledning av Sveriges Televisions begäran om att få pröva
Sponsring
Regeringen föreslog i public
Med sponsrade program avsågs i avtalet mellan Sveriges Television och staten
Kulturutskottet påpekade i sitt betänkande, 1995/96:KrU12, att sponsringsbegreppet därmed kommer att vidgas och att ett stort antal program som tidigare inte ansetts vara sponsrade i fortsättningen kommer att falla in under den nya definitionen.
Därför föreslog utskottet att Sveriges Television, förutom sponsrade program i samband med sportevenemang, dessutom får sända samproduktioner där medproducenten tagit emot sponsorpengar för sin andel av produktionen. Sveriges Television får även köpa visningsrätt till program som är sponsrade i ett tidigare led. Program inom ramen för samarbete inom European Broadcasting Union (EBU) får sändas trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående. Slutligen är det tillåtet med sponsrade program om det aktuella företaget är arrangör och programmet direktsänds till flera
| 14 | SOU 1997:60 |
länder inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller om arragemanget är av liknande betydelse. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
1996 var sponsorintäkterna för Sveriges Television 17,2 mkr.
Extern försäljning
Olika typer av försäljningsverksamhet har samlats i en enhet, SVT Försäljning. Syftet med enheten är att utveckla olika kommersiella sidoaktiviteter och öka intäkterna av sådana till företaget. Huvuduppgiften är att sälja Sveriges Televisions program t ill utländska
| SOU 1997:60 | 15 |
2.2
TV4
I juli 1991 öppnades mö jligheten att sända reklam i det svenska
Annonser får med vissa undantag inte avbryta programmen och reklamsändningar får inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år.
TV3
TV3 är en satellitkanal ägd av Industriförvaltnings AB Kinnevik. TV3 bröt Sveriges Televisions monopol på
Kanal 5
Kanal 5, som ägs av Scandinavian Broadcasting System S.A. (SBS), är en svensk reklamfinansierad underhållningskanal som startade 1989 under namnet Nordic Channel. Kanalen distribueras via satellit. Kanal 5 har sitt säte i London. Den svenska lagstiftningen är således inte tillämplig på kanalens sändningar.
| 16 | SOU 1997:60 |
2.3
Som ett alternativ till public
Betalningsformer
Den vanligaste betalningsformen är abonnemang där tittaren köper en eller flera programkaler för t.ex. en månad.
Men det förekommer också försök med betalningsformer där tittaren endast betalar för det hon eller han ser, så kallad
Det finns olika alternativ
·Tittaren kan köpa förhandsbokade enskilda program eller en serie förhandsbokade program.
·Tittaren kan köpa enskilda program på impuls. Varje program är prissatt och tittaren har i förväg givits kredit genom avtal med programbolaget. När tittaren ser programmen dras beloppen från krediten och faktureras i efterhand. (Impulse
·Tittare kan köpa enskilda program på impuls men prissättningen är tidsbaserad. Samma minuttaxa tillämpas för alla program. (Impulse
Systemet med
| SOU 1997:60 | 17 |
Program som t.ex. är avsedda för äldre skall inte visas för yngre. Det finns även möjlighet att blockera en signal så att t.ex. en fotbollsmatch sänds ut i hela landet utom i den stad där matchen spelas.
2.4
ZTV och TV6
Ungdomskanalen ZTV startade 1992 och är t illgänglig både via kabel och satellit. TV6 startade våren 1994 och samverkar med TV3. TV6 och ZTV övergick från att vara enbart reklamfinansierade till att koda kanalerna i januari 1997.
Kanalerna distribueras av Kinneviksägda Viasat och ingår i paketet Viasat+ tillsammans med
TV1000
Kinneviksägda TV1000 är en betalkanal som sänder hela dygnet. Kanalen visar huvudsakligen filmer men även sport, musikprogram, barnprogram m.m. TV1000/Cinema startade 1995 för att komplettera TV1000. Kanalerna marknadsförs genom Viasat
| 18 | SOU 1997:60 |
(Kinnevik) och finns även i Norge, Danmark och Finland. TV1000 kunde 1995 ses av sex procent av hela befolkningen och av 11 procent av dem som hade
Nethold – Canal Plus
Nethold, med säte i Holland, är ett av de tre största
Nethold är engagerat i utvecklingen av
Nethold och Canal Plus går samman
I september 1996 gick Nethold samman med den franska
Det är kostsamma investeringar i digital teknik som drivit fram samgåendet. Målsättningen för det nya jätteföretaget är att med hjälp av den nya digitala tekniken erbjuda konsumenterna skräddarsydda
| SOU 1997:60 | 19 |
FilmNet och SuperSport
FilmNet startade sina aktiviteter i Holland i mars 1985 och har sedan successivt expanderat till Belgien, Danmark, Norge, Sverige, Finland och sedan oktober 1994 till Centraleuropa och Grekland. I september 1997 startar FilmNet tre nya kanaler i Sverige, Danmark och Norge. Av FilmNet1, FilmNet2 och Supersport ska det bli en gemensam filmkanal och tre lokala kanaler i de olika länderna. De lokala kanalerna skall innehålla sport, film och underhållning.
FilmNet 1 kunde 1995 ses av sex procent av hela befolkningen och av tio procent av dem som hade
Kanalen Hallmark
TV8
I september 1997 startar en ny
TV8 har tecknat avtal med det norska televerket, Telenor, om distribution via satellit. Dessutom har TV8 tecknat avtal med kabel-
| 20 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 21 |
3Public
Sveriges Television hänvisar, i sin förfrågan till regeringen om möjligheten att sända
·Murdochs News Corp. dominerar den brittiska marknaden med BSkyB.
·Bayerska Kirch och luxemburgska CLT, som fusionerats med Bertelsmanns
·Franska Canal Plus, som även inrymmer den europeiska delen av Nethold/Multichoice är störst inom BeNeLux och den latinska och nordiska delen av kontinenten.
De nationella public
1 Detta avsnitt liksom bilaga 2, Ländergenomgång, bygger på uppgifter från SVT Utveckling/Omvärldsanalys och på kompletterande uppgifter och information från svenska ambassader.
| 22 | SOU 1997:60 |
3.1Danmark
De båda danska public
Danmarks Radio samarbetar med TV2, Tele Danmark och Dansk Boldspil Union (DBU) för att 1997 starta en
I stället för att satsa eget riskkapital i kanalen - företaget deltar i TV S med en symbolisk kapitalinsats (ca 1 miljon DKK) - har DR valt att ingå avtal med andra parter, varav Tele Danmark torde vara den som främst deltar med pengar. DR:s ägarandel på 20 procent täcks med programrättigheter och arkivsamarbete. Genom intäkterna från TV S räknar DR och TV2 med att kunna täcka delar av kostnaderna för sina avtal med DBU och Team Danmark.
| SOU 1997:60 | 23 |
Kanalen marknadsförs av Tele Danmark som även tagit över MultiChoices danska kundadministration och parallellt bjuder ut TV S och konkurrenten Supersport.
3.2Norge
Norsk rikskringkasting är för närvarande mitt uppe i en förvandlingsprocess som syftar till att göra NRK till ett konkurrenskraftigt medieföretag med ett public
NRK Aktivum AS skall utveckla kommersiellt utnyttjande av sekundära produkter till radio- och
NRK Aktivum får av ägaren NRK 10 miljoner NOK i aktiekapital. Den kommersiella och den licensfinansierade verksamheten skall hållas strikt åtskilda. Överskott från den kommersiella verksamhetens skall dock återföras till den licensfinansierade verksamheten.
Styrelsens beslut förutsätter ett godkännande från NRK:s generalförsamling, dvs. Kulturdepartementet.
3.3Storbritannien
BBC uppmuntras av statsmakterna att aktivt bygga vidare på verksamheten på den kommersiella marknaden i syfte att med intäkter
| 24 | SOU 1997:60 |
därifrån stärka den licensfinansierade verksamheten i allmänhetens tjänst. Inga licensmedel investeras i den kommersiella verksamheten.
UK Gold - en av landets mest framgångsrika satellitkanaler - kom till genom att ett konsortium, bl.a. bestående av Pearson och Cox, erbjöd BBC en aktiepost på 20
Flextech kommer att träda i Pearson och Cox ställe som BBC:s partner i UK Gold.
Samma princip som för UK Gold har tillämpats i uppgörelserna med Flextech, ett internationellt företag som sysslar med programproduktion och paketering, angående ett paket
De nya kanalerna kommer att visas i alla digitala system, dvs. både i marknät, kabelnät och via satellit.
BBC har en generell rätt att ta lån, en möjlighet som inte utnyttjats för deltagande i de kommersiella verksamheterna.
Sommaren 1997 väntas BBC
| SOU 1997:60 | 25 |
·Showcase - underhållning från
·Horizons - dokumentärer, fakta ur
·Style - fritid, lifestyle
·Arena - kultur, musik, teater, konst
·Learning - utbildning för familjen
·Sports Entertainment Network - underhållning, sportreportage live från arenor runt om i landet
·
·BBC
Några av kanalerna som
Channel 4 har preliminärt aviserat en filmkanal som en del av utbudet i den andra multiplexen, som reserverats för ITV (BBC har tilldelats den första). Kanalen skulle i så fall som betaltjänst dra nytta av sin omfattande filmkatalog som hittills inte exploaterats på marknaden utanför kanalen.
3.4Frankrike
Kulturministern i Frankrike har uppmanat France Télévision (FT) att sätta i gång verksamheter som oberoende av licensmedel vidgar företagets serviceutbud. Public
| 26 | SOU 1997:60 |
Canalsatellite och AB Sat, ett dotterbolag till AB Production. France Télévision hade till en början för avsikt att gå in med en ägarandel på 25 procent, men fick av finansiella skäl avstå en andel på 16,7 procent till France Télécom. Övriga deltagare i projektet är TF1, CLT M6 och kabelgruppen Lyonnaise des Eaux. Sändningarna startade i december 1996.
Utbudet består av två separata paket:
TPS Thématique (innehåller bl.a. Eurosport, Festival, TV5 resekanal, tecknade serier, CNN, musikkanal) och TPS Cinéma som består av tre filmkanaler. Prenumeranterna får härutöver utan kostnad bl.a. de franska markkanalerna, Canal Plus undantagen, parlamentskanalen Canal Assemblée, hästsportkanalen France Courses, en rad
3.5Tyskland
De tyska public
För tillfället har kanalerna inga planer på direkt engagemang i
| SOU 1997:60 | 27 |
kabeloperatörer är ovilliga att ta de nya kanalerna med i sina nätpaket.
ZDF har emellertid genom sin chef Dieter Stolte betecknat sina planer på samarbete med
| 28 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 29 |
4 Digitala
4.1Den digitala
Fram till slutet av
Möjligheterna att sända ett mångdubbelt större programutbud än tidigare samt effektiva metoder att ta betalt av publiken har fått främst de som gynnas av
Frekvenserna för marksänd TV är en begränsad resurs. Med den digitala
| 30 | SOU 1997:60 |
Med hjälp av s.k. multiplexering sammanflätas flera signaler, t.ex. olika
Till skillnad från analog TV är det enkelt att kryptera en digital
Tittaren kommer också att kunna erbjudas tjänster med tydlig koppling till ett visst
Den digitala tekniken underlättar alltså för olika
För närvarande krävs olika avkodare för digitala sändningar via satellit, kabel, från marksändare respektive över telenätet. En viktig förutsättning för att digital sändningsteknik skall slå igenom är att utrustningen kan göras tillgänglig till en kostnad som är överkomlig
| SOU 1997:60 | 31 |
för konsumenterna. Utvecklingskostnaderna är höga samtidigt som tillverkningskostnaderna kan pressas vid tillverkning i långa serier. Priset på avkodare kommer att sjunka när marknaden för
Digitala
Den stora överföringskapaciteten innebär att även andra användningsområden kan bli aktuella:
·Alternativ tidsläggning . Inslagen i ett
·Tidsförskjuten utsändning . Ett och samma program sänds ut flera gånger med en liten tidsförskjutning så att tittaren aldrig behöver vänta länge på att programmet skall börja.
·Alternativa bildvinklar. Olika kameror avbildar skeendet från olika vinklar. Är överföringskapaciteten god kan flera bilder sändas ut samtidigt och tittaren kan välja om han t.ex. vill se närbilder eller översiktsbilder.
·Alternativa versioner. Program kan sändas i parallella versioner, t.ex. på olika språk. Programmet kan sändas utan reklaminslag till dem som betalar och med reklam till en publik som erhåller programmen gratis.
Interaktiva
Det som avses med interaktiv TV är att
| 32 | SOU 1997:60 |
4.2Utredningar om
1994
Möjligheten att övergå till digital sändningsteknik har utretts. 1994 presenterades betänkandet (SOU 1994:34) Tekniskt utrymme för ytterligare
Utredaren ansåg inte att det då var möjligt att ta ställning till om digitala marksändningar i TV borde införas. Samtidigt konstaterade utredaren att ju mindre man utnyttjar möjligheterna att sända med analog teknik, desto större handlingsutrymme har man för att starta digitala sändningar i framtiden. Statens ansvar för utvecklingen av hur den digitala
| SOU 1997:60 | 33 |
1996
I betänkandet Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television (SOU 1996:25) redovisas underlag för ett beslut om en eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV. Utredaren föreslog att statsmakterna bör fatta principbeslut om övergång till marksänd digital TV i Sverige. Utbyggnaden bör påbörjas senast 1997 och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslutet. Utredaren föreslog också att nuvarande analoga TV- sändningar via marknätet bör upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten av digitala sändningar.
Till grund för utredningens överväganden och förslag låg antagandet att staten även i framtiden vill hävda allmänna medborgerliga intressen i fråga om televisionen.
I proposition 1996/97:67 Digitala
4.3
Internationellt sett är den svenska
| 34 | SOU 1997:60 |
En fungerande svensk
För närvarande finns det flera intresserade aktörer på den nordiska
MultiChoice Nordic och Telenor
Nethold och norska Telenor har beslutat att etablera ett nytt företag som skall introducera digital distribution av
MultiChoice/Nethold och Telenor planerar lansering av ett digital-
Svenskt samarbete med nordiskt inslag
Sveriges Television, TV4, Telia InfoMedia, Teracom, Kinneviks Modern Times Group (MTG), Nordiska Satellit AB (NSAB), Tele Danmark, Danmarks radio (DR) och TV2 har enats om att etablera ett samarbete för
| SOU 1997:60 | 35 |
låga nivå som de analoga ger samarbetet, enligt intressenterna, en tillräcklig volym hushåll för att på sikt kunna erbjuda lägre priser än vad som annars vore fallet.
Syftet med samarbetet är, enligt aktörerna, att skapa förutsättningar för en snabb och smidig introduktion av digitala
Övriga nordiska intressenter kommer att inbjudas att delta i samarbetet.
| 36 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 37 |
5Sveriges Television och betal- TV
5.1Inledning
Sveriges Television sänder för närvarande i två rikstäckande kanaler, SVT1 och SVT2, varav SVT2 även har regional täckning.
Sveriges Television anser att det är angeläget att ett svenskt digitalt distributionssystem byggs ut så snart som möjligt. En viktig uppgift för statsmakterna under denna utb yggnadsprocess är att se till att public
En övergång till sändningsteknik med ett stort antal nya kanaler i ett digitalt marknät får inte innebära en tillväxt av enbart den kommersiella televisionen. Sveriges Television anser därför att företaget i ett digitalt marknät måste få möjlighet att arbeta i fler än de två kanaler som företaget idag sänder över för att öka exponeringen och
tillgängligheten av det programutbud som produceras inom public
| 38 | SOU 1997:60 |
Sveriges Television har presenterat några olika programprojekt som skulle stödja den framtida public
1.Guldkanalen - en
2.Nyhets- och sportkanalen. Företagets nyhets- och sportverksamhet håller på att utvecklas till en
3.Snabbrepriskanalen. Reprissändningar i en särskild kanal för att öka tillgängligheten till
4.
5.Regionala program och nyheter.
5.2Finansiering
I sitt yttrande över betänkandet Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television (SOU 1996:25) framhåller Sveriges Television att det inte är möjligt att inom ramen för
Sveriges Television pekar i stället på möjligheten att statsmakterna tar över kostnaderna för de analoga sändningarna och låter företaget välja och betala för lämpliga digitala sändningsformer.
Denna lösning bäddar, enligt Sveriges Television, för en framtida
| SOU 1997:60 | 39 |
flexibilitet och garanterar att valda lösningar optimeras med utgångspunkt från public
Sveriges Television menar vidare att det är väsentligt att företaget, i likhet med andra public
5.3Sveriges Television på satellit
I april 1996 ansökte Sveriges Television hos regeringen om att få uppta förhandlingar med regeringen om att få starta digitala sändningar via satellit. Sveriges Television ville nå hushåll i Sverige med dåliga eller obefintliga möjligheter till mottagning av de markbundna signalerna, hushåll i Europa med svensk anknytning samt svensktalande i Finland.
Sveriges Television finns redan på satellit genom att norska televerket, Telenor, sänder Sveriges Televisions kanaler över satellit till norska kabelnät som inte kan ta emot Sveriges Televisions marksändningar. Sändningarna får endast tas emot av norska kabelnät och inte av enskilda norska eller svenska hushåll.
I september 1996 godkände regeringen Sveriges Televisions planer på en satellitkanal, med förbehållet att "möjlighet att sända via satellit bör begränsas till sändningar som har till huvudsakligt syfte att förbättra möjligheterna att se Sveriges Televisions sändningar i Finland och övriga Europa" 2. Svenska hushåll med dåliga mottagningsförhållanden omfattas alltså inte av beslutet. Detta på grund av att statsmakterna ännu inte fattat beslut om markbundna digitala
2 Regeringsbeslut 10,
| 40 | SOU 1997:60 |
Tidigast hösten 1997 startar Sveriges Television digitala sate llitsändningar i Europa. Företaget har tecknat ett avtal med Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) om utrymme i en av satelliten Sirius 2 transpondrar. Sveriges Television har redan en kanal riktad till svensktalande i Finland, SVT4, som nu får utvidgat sändningsområde.
Sändningarna kommer att bestå av en samredigerad kanal av SVT 1 och SVT2 med egenproduktion, däribland nyheter, och annan svensk produktion. Kanalen kommer att vara krypterad, och hushåll som skaffar sig tillgång till Sveriges Televisions satellitkanal kommer att få betala en avgift.
| SOU 1997:60 | 41 |
6 Guldkanalen
6.1Inledning
Guldkanalen är en reklamfri
Sveriges Television hade planer på att driva Guldkanalen. Men eftersom regeringen inte lade fram något förslag angående detta i propositionen om riktlinjerna för public
Den marknadsundersökning som genomförts på uppdrag av Te- lia och Sveriges Television visar att 50 procent av hushållen anser att Guldkanalen är intressant och att 42 procent kan tänka sig att abonnera på kanalen för femtio kronor i månaden. Bland dem som uppgett att de har
Guldkanalens målsättning är att minst 300 000 hushåll skall teckna abonnemang. Nordisk
| 42 | SOU 1997:60 |
6.2Eventuella hinder för verksamheten
Telia har lämnat en ansökan till Konkurrensverket om prövning av Guldkanalen ur konkurrenssynpunkt och frågan är nu under verkets utredning.
En diskussion pågår om Telias engagemang på nya marknader. Det har hävdats att Guldkanalen kan innebära en gråzon mellan ren överföring av och skapandet av information.
I Kommunikationsdepartementets promemoria "Moderna telekommunikationer åt alla" Ds 1996:38, vilken bl.a. berörde Telias verksamhet med anknytning till medieområdet, anges att "annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet." Vidare sägs att "bolaget bör även vara återhållsamt i samverkan med olika medie- och informationsföretag etc. avseende skapandet av innehållet."
6.3Programutbudet
Guldkanalen vill se sig som ett komplement till existerande och nya kanaler. Guldkanalen kommer att vara en svensk kanal med omkring 70 procent svenskt material.
Huvuddelen av utbudet kommer att utgöras av fiktion: dramatik, både nutida och klassisk, komik, serier, underhållning m.m. Däremot blir det inga nyhetsprogram och debatter eller massproducerade spel- och lekprogram. Kanalen skall, enligt egen utsago, präglas av hög kvalitet, och stor omsorg kommer att läggas på den yngsta publiken vilket innebär vaksamhet mot våld, sex, rasism osv.
Guldkanalen kommer att sända 14
| SOU 1997:60 | 43 |
hov redigeras av Guldkanalen och programvärdar skall introducera och knyta samman dem.
Sveriges Televisions reprisering av tidigare produktion kommer inte att påverkas. Nordisk
6.4Rättighetsfrågorna
Före försäljning av visningsrätten till Guldkanalen måste rättighetsfrågorna klargöras. Varje program kräver sin egen undersökning, vilket ibland kan vara ett mödosamt arbete eftersom medieverkligheten såg annorlunda ut när många av de äldre programmen gjordes. Vid all försäljning av rättigheter skall Dramatikerförbundet vidtalas. Betalning för rättigheten sker till Dramatikerförbundet, Teaterförbundet och till upphovsmannen. Cirka 30 procent av Sveriges Televisions intäkter vid försäljningen går bort till rättighetskostnader. Genomgången av programarkivet bidrar till att på sikt ge Sveriges Television ett modernare arkiv.
6.5Distribution
Nordisk
| 44 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 45 |
7 EU
Den tyska Kirchgruppen har byggt mycket av sin affärsidé kring att köpa in rättigheter till populära idrottsevenemang för sändning i sina egna
I februari 1997 överlät Svenska hockeyligan samtliga TV- rättigheter till ISPR. Avtalet är på fyra år och beräknas ge elitklubbarna minst 200 miljoner kronor. ISPR får därigenom den exklusiva sändningsrätten för elitserien, allsvenskan, playoff till elitserien samt
EU:s ministerråd presenterade i februari 1997 ett förslag som syftar till att motverka att idrottsevenemang av stort nationellt intresse köps upp av
Europeiska sportevenemang säljs, som framgår ovan, för allt högre priser till
| 46 | SOU 1997:60 |
vis, för hela folket i direktsändning eller tidsförskjuten sändning i allmänt tillgänglig television. Andra länder skall vara skyldiga att tvinga sina
Varje
Inom EU pågår för närvarande en granskning av balansen mellan förpliktelser och förmåner för public
Genomförande av EG:s direktiv för
EU har under flera år försökt underlätta införandet av nya avancerade
Sammanfattning av syftet med direktivet:
·Direktivet skall fastställa standarder för
| SOU 1997:60 | 47 |
·Direktivet skall underlätta anslutningen av tillbehör till TV- mottagare, bl.a. avkodare, genom fastställande av ett standardiserat gränssnitt mellan
·Direktivet skall skapa ett enhetligt regelverk för operatörer av digitala
I departementspromemorian (Ds 1997:21), Genomförande av EG:s direktiv för
I promemorian föreslås att en ny lag, lagen om standarder för sändning av
| 48 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 49 |
8 Överväganden och förslag
Sveriges Television bör få möjlighet att bedriva
Följande villkor skall vara tillgodosedda:
·
·
·Om flera olika distributionssätt används för Sveriges Televisions
·
·
| 50 | SOU 1997:60 |
eftersträvas. Medel från rundradiokontot får endast användas till aktiekapital i
·Sveriges Television skall tillämpa affärsmässiga principer vid försäljning av programrättigheter och tekniska tjänster till de egna
8.1Public
Den verksamhet Sveriges Television bedriver idag kännetecknas av de public
Sveriges Television har, i sin position som public serviceföretag, andra förutsättningar än övriga konkurrenter bland programföretagen eftersom företaget inte behöver ha några lönsamhetskrav på sina program. I public
Vissa invändningar kan resas mot att ge Sveriges Television möjlighet att bedriva
| SOU 1997:60 | 51 |
rätter och sändningskostnader m.m. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med
Konkurrensen från allt fler kanaler blir allt hårdare, och den digitala tekniken kommer att innebära att svenska licensbetalare får möjlighet att välja mellan bl.a. både svenska och utländska nischkanaler och olika former av interaktiva
I en framtid med digitala
Sveriges Television får genom
Sveriges Television har genom sitt omfattande arkiv en unik resurs och möjlighet att konkurrera med andra programbolag. Den marknadsundersökning som genomförts med anledning av planeringen av Guldkanalen (se avsnitt 6 ovan) visar att det finns intresse bland
| 52 | SOU 1997:60 |
Sveriges Television bör, mot denna bakgrund, ges möjlighet att bedriva
8.2Programutbud i
Sveriges Televisions
En naturlig utgångspunkt är att Sveriges Television i sin egenskap av public
Möjligheten att pröva
Den service till licensbetalarna som redan idag erbjuds genom att vissa program repriseras en eller flera gånger i nära anslutning till första sändningstillfället får inte försämras.
För att ge Sveriges Television möjlighet att fullt ut konkurrera med övriga programbolag och
| SOU 1997:60 | 53 |
in material från andra programbolag men även att producera nytt material för verksamheten. Genom att Sveriges Television får möjlighet till
För de licensbetalare som också väljer att abonnera på betalkanalen innebär alltså
8.3Distribution och teknik
Tillgången till
I public
Fördelarna med den digitala tekniken har fått flera länder i Eu- ropa att överväga en satsning på digital teknik för distributionen av programmen. Den digitala distributionen kan ske genom satelliter,
| 54 | SOU 1997:60 |
Sveriges Television bör ligga i takt med utvecklingen och tekniskt hålla minst samma standard som övriga
Den tekniska utvecklingen innebär även vissa risker, t.ex. att ett framgångsrikt företag inom
Utbyggnaden av det digitala marknätet i Sverige skall, enligt proposition 1996/97:67 Digitala
| SOU 1997:60 | 55 |
Marksändningar når idag i stort sett hela den bofasta befolkningen. Sändningarna kan även tas emot i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar med hjälp av en enkel antenn. En infrastruktur i form av marksändare för analog sändning finns redan och dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis begränsad kostnad.
Eftersom digitaliseringen av marknätet, enligt propositionen, förutsätts ske i etapper och staten, när det finns tillräckliga erfarenheter, skall bedöma om och när utbyggnaden skall fortsätta är det ovisst hur det digitala marknätet kommer att se ut i framtiden. Även om staten beslutar sig för en fortsatt utbyggnad av marknätet, efter ställningstaganden till bl.a. den ekonomiska bärkraften, vet ingen idag om nätet kommer att uppnå samma täckningsgrad som det analoga marknätet. En första utvärdering av verksamheten föreslås göras senast när de digitala marksändningarna pågått omkring ett år.
För att Sveriges Television skall lyckas med lanseringen av en ny
Mitt förslag är därför att Sveriges Television skall sända sin
| 56 | SOU 1997:60 |
Sveriges Television bör dock också få sända
Sveriges Television skall dessutom samverka om multiplexering, åtkomstkontroll och elektronisk programguide med övriga programföretag som deltar i de digitala marksändnin garna.
Att ge Sveriges Television möjlighet att sända
Jag ser det som naturligt att Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, ansvarar för
8.4Företagsform
Sveriges Televisions
I Storbritannien och i Danmark har public
Min bedömning är dock att för att så långt det är möjligt garantera att de program Sveriges Television sänder i
| SOU 1997:60 | 57 |
att inte överlåta den
I detta ligger även att Sveriges Television själv skall svara för den
Om Sveriges Television väljer att idag upplåta väsentliga delar av de program som företaget kontrollerar för användning i andra bolags
Ett annat skäl för hel- eller majoritetsägda
Med anledning av Konkurrensverkets förestående prövning av det s.k. Guldkanalavtalet finns skäl att beakta även konkurrensrättsliga aspekter. Om ett exklusivavtal skulle ifrågasättas utifrån konkurrenslagen som eventuellt utgörande ett missbruk av domine-
| 58 | SOU 1997:60 |
rande ställning på en avgränsad marknad kan ägarbilden i
8.5Finansiering
I anslagsvillkoren för Sveriges Television stadgas att sidoverksamheter till Sveriges Televisions sändningsverksamhet skall bära sina egna kostnader. Ett eventuellt
Att starta en ny
Licensmedlen får - utöver aktiekapital i
Investeringar för att komma igång med
| SOU 1997:60 | 59 |
Referenser
SOU 1994:34, Tekniskt utrymme för ytterligare
Slutbetänkande av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och telev ision till allmänheten
SOU 1996:25, Från massmedia till multimedia, Slutbetänkande av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten
SOU 1994:105, Ny lagstiftning om Radio och TV, Slutbetänkande av Radiolagsutredningen
Regeringens proposition 1995/96:161, En radio och TV i allmänhetens tjänst
Kulturutskottets betänkande 1995/96:KrU12, En radio och TV i allmänhetens tjänst
Regeringsbeslut 10,
Regeringens proposition 1996/97:67,Digitala
Kulturutskottets yttrande 1996/97:KrU4y, Digitala
Konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU 17, Digitala TV- sändningar m.m.
| 60 | SOU 1997:60 |
Nordisk
Ds 1997:21, Genomförande av EG:s direktiv för
Kulturdepartementet
| SOU 1997:60 | 61 |
Bilaga 1: Utredningens direktiv
Kommittédirektiv
| Digitala |
Dir. | |
| 1997:19 | ||
Beslut vid regeringssammanträde den 16 januari 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda sä ndningar av digital marksänd TV.
Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom vilket intresse som finns hos
Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.
| 62 | SOU 1997:60 |
Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.
Digitalt utsänd TV
Digital utsändning av
Om ett digitalt sändningssystem innehåller ett mycket stort antal programkanaler kan det vara ändamålsenligt att förenkla programvalet för publiken genom särskilda sökprogram, s.k. elektroniska programguider.
Propositionen om digitala
Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia – att digitalisera svensk television (SOU 1996:25). Där föreslår utredningen att digitala TV- sändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas ner inom tio år efter de digitala marksändningarnas start. Betänkandet har remissbehandlats.
| SOU 1997:60 | 63 |
I propositionen Digitala
Regeringen föreslår att digitala sändningar av marksänd TV införs i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. I en första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses.
Enligt förslagen i propositionen skall sändningarna genomföras under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan olika programleverantörer och med möjlighet för publiken att välja bland olika tjänster.
Bland annat bör de avkodare som används vara sådana att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla program som sänds ut, givetvis på de villkor som programföretaget ställer upp för t illgång till programmen. Om systemet innehåller elektroniska programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras på likvärdigt sätt.
Enligt propositionen måste det vara möjligt att uppnå överenskommelser om sådana former för samverkan att varje medverkande företag kan behålla den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt som tillgängligheten för publiken till det samlade programutbudet förblir hög. Det är viktigt att sådana samverkansformer kommer till stånd redan i sändningsverksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att även företag som kommer in senare kan delta i samarbetet på likvärdiga villkor.
Sändningarna bör starta så snart som möjligt, helst hösten 1997. Inledningsvis skall sändningar äga rum på åtminstone ett par, tre
olika orter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen
Minst två sändningsfrekvenser bör enligt propositionen kunna disponeras på varje ort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella
| 64 | SOU 1997:60 |
Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas, anser regeringen i propositionen. Vid urval av programföretag skall det beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar.
För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. För
En särskild utredare skall, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning av propositionen, förbereda den sändningsverksamhet som regeringen har föreslagit i propositionen. Regeringen avser att senare utse en kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa verksamheten och medverka vid utvärderingen.
| SOU 1997:60 | 65 |
Sveriges Televisions möjlighet att sända
Sveriges Television AB har hos regeringen begärt tillstånd att få pröva
I propositionen anges att man enligt regeringens mening kan anföra skäl både för och emot att låta ett public
I propositionen anges att regeringen avser att uppdra åt den särskilde utredaren att lägga fram förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.
| 66 | SOU 1997:60 |
Den särskilde utredarens uppgifter
Den särskilde utredaren skall förbereda sändningar av digital marksänd TV. Därvid skall utredaren arbeta i kontakt med myndigheter och tänkbara intressenter samt med kommittéer som kan vara berörda, t.ex.
Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndigheter, undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse som finns hos
Den särskilde utredaren skall också, i samråd med programföretag och andra intressenter, utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.
Den särskilde utredaren skall avvakta riksdagens beslut med anledning av propositionen innan förslag i här angivna frågor läggs fram till regeringen Om riksdagsbeslutet skulle ge anledning till det, kommer regeringen att meddela tilläggsdirektiv till utredaren.
Den särskilde utredaren skall också bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla. Detta uppdrag skall re dovisas senast den 15 april 1997.
Utredarens arbete bör inriktas på att sändningarna skall kunna sätta igång så snart som möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden skall utredarens arbete vara avslutat vid utgången av år 1997.
| SOU 1997:60 | 67 |
För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att re dovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
(Kulturdepartementet)
| 68 | SOU 1997:60 |
| SOU 1997:60 | 69 |
Bilaga 2: Ländergenomgång
Island
Frågan om
Finland
Enligt lagen om Rundradion AB kan bolagsstämman för YLE, vilken består av Trafikministeriet, besluta om annan verksamhet än den som nämns i paragrafen om YLE:s uppdrag i allmänhetens tjänst. Kommersiell verksamhet förutsätts bedrivas i ett skilt bolag med eget ekonomiskt ansvar och egen bokföring.
I samband med planeringsarbetet för verksamheten i det framtida digitala marknätet kommer YLE under de närmaste månaderna även att beröra möjligheten att kommersiellt utnyttja befintliga programrättigheter. Inga planer finns för en egen betalkanal. Skulle verksamhet inom
| 70 | SOU 1997:60 |
Irland
Det licens- och reklamfinansierade RTÉ har ingen egen
Belgien
I Belgien är det vallonska licens- och reklamfinansierade public ser-
Även i ett kommande avtal mellan RTBF och staten tillåts RTBF explicit att kryptera
Det flamländska licensfinansierade BRT har ingen
Holland
I en regeringsproposition föreslås ett tillägg till den holländska medielagen som gör det möjligt för NOS att initiera aktiviteter vid sidan om public
| SOU 1997:60 | 71 |
ativ skall dock granskas och enhälligt godkännas av regeringen. För att bli godkänd måste sidoaktiviteten bl.a. ha anknytning till huvuduppdraget, inte försämra förutsättningarna för fullgörandet av huvuduppdraget och inte verka menligt på konkurrensen på marknaden.
NOS har träffat ett Memorandum of Understanding med Multi- Choice om samarbete i ett antal temakanaler: nyheter, sport, konst och kultur samt en barnkanal. Det främsta skälet för NOS att gå in
i ett sådant samarbete är fördelarna på inköpssidan, framförallt när det gäller köp av filmrättigheter. Ett annat skäl är att företaget kan erbjuda tittarna ökad service till ett rimligt pris. NOS får även möjlighet att med ett eventuellt överskott förstärka NOS:s finanser. NOS arbetar med planer på en kanal med det bästa i holländsk TV för utlandsholländare.
Italien
RAI:s möjligheter att delta i
Spanien
Idag sänder RTVE åtta
Det reklamfinansierade spanska public
| 72 | SOU 1997:60 |
projekt som finansieras av det statliga Telefónica, RTVE, det mexikanska Televisa, den Pearsonägda mediegruppen Grupo Recoletos och en rad tidningar och radiostationer som stödjer den sittande regeringskoalitionen. Projektet konkurrerar på marknaden med Canal Satelite Digital, en digitalbukett i regi av Canal + Espana, tidningshuset Prisa och radiostationen SER. Det intressanta är givetvis att erövra den stora sydamerikanska marknaden.
Schweiz
Det schweiziska SRG/SSR deltar med en ägarandel på tio procent i en regional
| SOU 1997:60 | 73 |
Sammanfattning
| Land | Station | Får delä- | Deltar | Typ av |
| ga/ | som leve- | kanal | ||
| driva idag | rantör till | |||
| andra be- | ||||
| företag | ||||
| Danmark | DR, TV2 | Ja | Nej | Sport, film |
| barnprog. | ||||
| Norge | NRK, TV2 | Nej | Nej | |
| Island | RUV | |||
| Finland | YLE | Nej | Nej | |
| UK | BBC | Ja | Ja | Tema |
| Channel4/ | Ja | Ja | Filmkanal | |
| ITV | diskuteras | |||
| Irland | RTÉ | Nej | Ja | Irländska |
| program | ||||
| utomlands | ||||
| Frankrike | FT2, FT3 | Ja | Ja | Tema |
| Tyskland | ARD, ZDF | Nej | Diskuteras | |
| Belgien | RTBF | Ja | Ja | Canal Plus |
| BRT | Nej | Nej | Belgisk | |
| film, sport | ||||
| Holland | NOS | Diskuteras | MoU med | Tema |
| Multichoice | ||||
| Italien | RAI | Diskuteras | Nej | |
| Spanien | RTVE | Ja | Ja | Tema |
| Schweiz | SRG/SSR | Ja | Nej | Regional, |
| dokument. |
| 74 | SOU 1997:60 |