SOU 1997:190

5

Kartläggning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden

av Rolf Johansson, Peter Brose och Lars Emanuelsson Korsell

1 Tre undersökningar om konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden

3LUTSATSER

De slutsatser som kan dras av de tre genomförda undersökningarna är följande.

1. Konstnärerna är i inkomsthänseende en oenhetlig grupp. Det är förhållandevis stora inkomstskillnader mellan grupperna. För den i storlek dominerande gruppen bildkonstnärer, är den genomsnittliga bruttoinkomsten 98 500 kronor. vilket kan jämföras med författare/ översättare med 174 000 kronor och skådespelare (teater) med 194 000 kronor.

2. Konstnärer har i genomsnitt klart lägre inkomster än befolkningen i övrigt (17 procent lägre).

3. Många konstnärer, främst bland egenföretagarna, har mycket låga inkomster. Den fjärdedel bland bildkonstnärerna som har de lägsta inkomsterna, redovisade bruttoinkomster på under 40 000 kronor. Även den fjärdedel av de formgivande konstnärerna, tecknarna/illustratörerna, fotograferna och författarna/översättarna som redovisade de lägsta inkomsterna, ligger på en låg nivå.

6	SOU 1997:190

4. De egenföretagande konstnärerna är i mycket hög utsträckning beroende av sidoinkomster från annan verksamhet än den konstnärliga näringsverksamheten. Mätt i belopp är således sidoinkomsterna huvudinkomst och inkomsterna från den konstnärliga rörelsen biinkomst.

5. Mer än hälften av konstnärerna har eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, vilket kan jämföras med den yrkesarbetande delen av befolkningen i övrigt som ligger på drygt tio procent. Utbildningsnivån är således mycket hög och inom vissa yrkesgrupper synnerligen hög.

6. De egenföretagande konstnärerna redovisar lägre bruttoinkomster än näringsidkare i allmänhet.

7. Det finns tecken som tyder på att de konstnärliga egenföretagarna enbart i begränsad utsträckning utnyttjar de möjligheter till resultatreglering som skattesystemet medger. Det kan i sin tur tyda på att konstnärerna upplever skattesystemet som komplicerat och därför inte fullt ut tillämpar regelverket.

8. Konstnärer med de lägsta inkomsterna får förhållandevis låg ersättning från arbetslöshetskassa.

9. Undersökningarna ger vid handen att de egenföretagande konstnärernas ekonomiska situation bör undersökas och analyseras ytterligare, bl.a. för att kunna bedöma behovet av regelanpassningar inom skatte- och bidragssystemen och möjligen också när det gäller socialförsäkringarna.

1.1 Inledning

Enligt direktiven skall Konstnärsstödsutredningen (Dir. 1996:80) undersöka de konstnärliga och litterära egenföretagarnas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden. Syftet är att få fram en realistisk bild av konstnärernas situation i detta hänseende som kan ligga till grund bl.a. för att ta fram förslag om utformningen av ett generellt stöd.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen skall utreda förekomsten av passivt och aktivt arbetsmarknadspolitiska stöd till konstnärerna (Dir. 1997:58).

Enligt direktiven för Konstnärsstödsutredningen är det också av betydelse att undersöka i vilken omfattning konstnärerna har sidoinkomster. Bakgrunden är att många konstnärer uppges vara beroende av sidoinkomster. Detta är en realitet även i seriös konstnärlig verksamhet och bland etablerade högskoleutbildade konstnärer.

Konstnärsstödsutredningen har därför genomfört olika undersökningar för att besvara de nämnda frågorna om främst konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomi. En av undersökningarna - en-

SOU 1997:190

7

kätundersökningen - har skett på uppdrag av både Konstnärsstödsutredningen och utredningen om den konstnärliga arbetsmarknadspolitiken. De olika undersökningarna är följande:

·Statistiska centralbyrån, SCB, har på Konstnärsstödsutredningens uppdrag sammanställt registeruppgifter om konstnärernas verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden.

·SCB har vidare genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och utredningen om den Konstnärliga arbetsmarknadspolitiken för att dels få en kompletterande bild över konstnärernas villkor, dels för att närmare få belyst hur de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tillämpats avseende konstnärerna.

·En undersökning har gjorts av de egenföretagande konstnärernas intäkts- och kostnadsförhållanden utifrån deras bokföring som den registrerats i skattemyndighetens taxeringsdata.

En undersökning liknande den sistnämnda, där bl.a. egenföretagande konstnärers intäkts- och kostnadsposter jämförs med andra näringsidkares bokföring, har tidigare aldrig företagits i landet.

De genomförda undersökningarna har varit ett underlag för Konstnärsstödsutredningens överväganden om vilken metod som är lämpligast när det gäller att stödja konstnärlig verksamhet. Resultatet av undersökningarna har använts även på ett mer tekniskt plan vid konstruktionen av utredningens alternativa förslag om ett generellt stöd genom en s.k. inkomstförstärkning. Det gäller inte minst utformningen av inkomstprövningen samt beräkningen av kostnaden för det alternativa systemet med inkomstförstärkning.

De tre undersökningarna kommer i det följande att redovisas var för sig. Undersökningarna redovisas och kommenteras också i respektive betänkande.

"EGREPPET KONSTN¤R

I texten används av förenklingsskäl begreppet konstnär. Här avses både arbetstagare och egenföretagare som arbetar inom följande yrkesområden; bildkonstnärer, formkonstnär, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, författare m.fl. Vidare ingår personer i de konstnärliga yrkesgrupperna som är arbetslösa, föräldralediga m.m.

När det är av betydelse för analysen anges när det är fråga om arbetstagare respektive egenföretagare. Egenföretagarna redovisar sin inkomst från den konstnärliga verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Inget hindrar att vissa inkomster av olika skäl kan be-

8	SOU 1997:190

traktas som ersättningar som skall redovisas i inkomstslaget tjänst. Det centrala för undersökningen är att det förekommer inkomster från näringsverksamhet. Arbetstagare redovisar sina förvärvsinkomster enbart i inkomstslaget tjänst. Även här ingår arbetslösa m.fl.

2 SCB:s undersökning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomi

3AMMANFATTNING

Av undersökningen om konstnärernas ekonomiska förhållanden framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten för år 1995 uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor. Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20 -64 år.

Bruttoinkomsten var under 40 000 kronor för 25 procent av bildkonstnärerna. Det bör då anmärkas att bildkonstnärerna också är den största yrkeskategorin bland de konstnärer som ingår i undersökningen.

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort. Någon förenklat ligger ungefär lika många manliga och kvinnliga konstnärer på samma inkomstnivåer upp till en årsinkomst på 160 000 kronor. Därefter ökar männens andel i de överstigande inkomstklasserna. Tendensen är att andelen kvinnor blir lägre i takt med stigande inkomstklasser.

I konstnärsyrkena uppgår andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärerna är mest representerade bland formkonstnärer, dansare och sångare. De manliga konstnärerna dominerar bland tonsättarna, kompositörerna och jazz/ folk/rock.

Konstnärerna har en mycket hög utbildningsnivå där 47 procent har genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid jämfört med drygt 10 procent för befolkningen i övrigt. Den högsta utbildningsnivån har instrumentalister, där 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

SOU 1997:190

9

Bland bildkonstnärerna och de formgivande konstnärerna har inte mindre än 51 procent högre utbildning, vilket är anmärkningsvärt med hänsyn till dessa gruppers låga inkomster.

2.1 Inledning

Ett syfte med undersökningen är att redovisa antalet yrkesverksamma konstnärer i olika yrkesgrupper, nämligen bildkonstnärer, formgivare, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, instrumentalister, jazz/folk/rock, sångare, dansare, teater, film, författare/översättare och dramatiker. En uppdelning har gjorts för varje yrkesgrupp i manliga och kvinnliga konstnärer.

Vidare skall undersökningen visa inkomstförhållandena i de olika yrkesgrupperna, även med fördelningen på män och kvinnor.

Undersökningen redovisar också utbildningsnivån hos konstnärerna i de nyss angivna konstnärsyrkena.

Slutligen innehåller undersökningen uppgifter om förekomsten av stöd i form av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd, som utgetts till konstnärer i olika inkomstskikt.

Undersökningen bygger på inkomst uppgifter som avser inkomståret 1995. Vid undersökningstillfället var inkomstuppgifterna från detta år de mest aktuella uppgifterna i inkomstregistret. Då statistiken i huvudsak är baserad på deklarationsmaterial medför detta en fördröjning på två år eftersom 1995 års deklarationsuppgifter taxeras först år 1996 (1996 års inkomster har nyligen taxerats). Bedömningen är att det resultat som redovisas i undersökningen också är giltigt för 1997 års inkomstförhållanden. Förändringarna mellan åren bedöms därför ha varit måttliga.

2.2 Metoder för undersökningen

Ett grundläggande problem med registerundersökningen var att avgränsa målpopulationen, dvs. de yrkesverksamma konstnärerna. Folk- och bostadsräkningens register innehåller yrkeskoder, men dessa avser förhållandena år 1990 och får därför anses vara inaktuella. Dessutom är de inte tillräckligt specificerade för undersökningens ändamål. Konstnärsorganisationernas medlemsregister kunde också vara en möjlig väg. Som regel finns de emellertid inte tillgängliga med personnummer på datamedium. Av tids- och kostnadsskäl var det inte genomförbart att använda dessa register. Till detta kommer att de självklart inte omfattar

10 SOU 1997:190

konstnärer som står utanför de konstnärsorganisationer utredningen hämtat register från.

Av dessa skäl valdes i stället en annan metod. Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över personer som ansöker om olika typer av stipendier och bidrag. En överenskommelse har gjorts med registerhållarna om att få utnyttja dessa register i den aktuella studien. Tillstånd har också givits av Datainspektionen.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgifter om personer som under femårsperioden 1991 -1995 sökt stipendier och bidrag. De register som erhållits från Sveriges författarfond innehåller uppgifter om ansökningar under åren 1995 och 1996.

Emellertid kan samma person ha ansökt om bidrag både från Konstnärsnämnden och Författarfonden, eller ansökt hos samma fond vid flera tillfällen. När det s.k. undersökningsregistret b yggdes upp har följaktligen sådana dubblettfall rensats bort. Sökande från projektgrupper har också tagits bort.

Efter dessa rensningar omfattade urvalsregistret totalt 13 460 personer. Det finns naturligtvis konstnärer som inte ansökt om stipendier eller bidrag under den aktuella tiden och därför inte omfattas av undersökningen. Det troliga är dock att det i dessa fall främst rör sig om personer som är nyexaminerade från konstskolorna eller några enstaka väletablerade konstnärer. Å andra sidan ingår i undersökningen enstaka personer som upphört med sin konstnärliga verksamhet.

Av de 13 460 konstnärerna som ingår i undersökningen kan 5 035 personer räknas som egenföretagare. Denna uppgift har vi fått fram genom att undersöka vilka konstnärer som redovisat inkomst från näringsverksamheten på s.k. SRU-bilagor (Standardiserade Räkenskapsutdrag, jfr avsnitt 4). Det bör då anmärkas att ett mindre antal konstnärer som redovisar inkomst av näringsverksamhet underlåter att ge in SRU-bilagor.

För samtliga personer som ingår i undersökningsregistret har inkomstuppgifter från inkomstregistret insamlats. Det förstnämnda registret innehåller också koder för olika yrkesgrupper. Därför kan vissa tabeller med uppgifter avseende samtliga konstnärer redovisas. Detta görs i avsnitt 3.3.1 nedan.

För att mer detaljerat kunna redovisa de konstnärliga yrkesutövarens ekonomiska förhållanden var det nödvändigt att komplettera undersökningen med vissa enkätfrågor. Uppgifterna från enkätundersökningen redovisas i avsnitt 3.

För att lättare kunna göra jämförelser med SCB:s inkomststatistik används här två inkomstbegrepp som används av SCB (bruttoinkomst resp. disponibel inkomst).

SOU 1997:190

11

2.3 Undersökningen med kommentarer

Totalt omfattar undersökningen 13 460 personer, varav 70 är arkitekter. Arkitekterna har inte tagits med i tabellerna. 53 procent var män och 47 procent var kvinnor.

4ABELL 3KILLNADER I BRUTTOINKOMST MELLAN OLIKA REDOVISNINGSGRUPPER UPPDELAT P¥ K¶N

	I % av antal					Genomsnittlig				Antal i
	efter kön					bruttoinkomst				popula-
	Män	Kvinnor	Samt-		Män		Kvinnor Samt-			tion
				liga					liga
Bildkonstnärer	52	48	100		102,2		94,4	98,5		3 857
Form konstnärer	23	77	100		114,6		98,4	102,1		1 456
Tecknare,	46	54	100		149,6		130,8	139,4		341
illustratörer
Fotograf	68	32	100		135,3		116,0	129,0		826
Tonsättare	92	8	100		165,0			157,5		162
Kompositörer	82	18	100		167,0		155,1	164,9		470
Instrumentalist	62	38	100		220,4		166,6	199,8		656
Jazz/folk/rock	78	22	100		157,1		137,9	153,7		616
Sångare	39	61	100		221,2		179,1	195,6		438
Dansare	25	75	100		166,0		150,2	154,2		495
Teater	46	54	100		204,8		184,1	193,6		1 555
Film	65	35	100		162,7		142,8	155,7		668
Författare, över-	62	38	100		182,9		159,8	174,0		1 752
sättare
Dramatiker	65	35	100		183,4		157,4	174,4		98
Samtliga	53	47	100		153,0		129,5	141,9		13 390

Av tabell 1 framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor (Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701). Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20 -64 år. Bruttoinkomsten är summan av samtliga förvärvsinkomster samt positiva kapitalinkomster.

Av tabellen framgår andelen män respektive kvinnor inom varje yrkesgrupp. Totalt uppgick andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärernas andel är högst bland formkonstnärer, dansare och sångare. Beträffande kvinnor verksamma som tonsättare räcker inte antalet observationer till för att

12	SOU 1997:190

redovisa den genomsnittliga inkomsten. Tonsättare domineras av män (92 procent).

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort.

När det gäller inkomstnivåerna i de olika yrkesgrupperna har bildkonstnärerna den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten (98 500 kronor), följt av formgivare (102 100 kronor). Dessa grupper ligger betydligt under författarna och översättare (174 000 kronor). De högsta genomsnittliga bruttoinkomsterna har instrumentalisterna (199 800 kronor) och sångarna (195 600 kronor).

Mellan grupperna finns stora inkomstskillnader. I en del fall beror det på att det finns enstaka personer som har jämförelsevis höga inkomster. I tabell 2 görs därför en jämförelse mellan medianvärden i de olika grupperna.

4ABELL 'ENOMSNITTLIG BRUTTOINKOMST F¶R ¥R F¶RDELAD P¥ OLIKA GRUPPER

	Genom-	Nedre	Median	Övre	Variations
	snitt	kvartilen		kvartilen		bredden
		(0,25)	(0,50)	(0,75)	(0,75-0,25)
Bildkonstnärer	98,5	39,2	91,6	141,0	101,8
Form konstnärer	102,1	43,0	92,1	143,5	100,5
Tecknare, illustra-	139,4	73,4	132,0	191,2	117,8
törer
Fotograf	129,0	60,5	123,2	176,9	116,4
Tonsättare	157,5	74,1	152,8	224,0	149,8
Kompositörer	164,9	113,3	155,9	213,0	99,7
Instrumentalist	199,8	142,4	204,7	264,2	121,8
Jazz/folk/rock	153,7	114,1	158,2	198,0	83,9
Sångare	195,6	138,5	199,3	245,2	106,7
Dansare	154,2	111,7	156,9	194,1	82,4
Teater	193,6	143,2	183,2	233,7	90,5
Film	155,7	80,8	143,9	214,9	134,1
Författare, över-	174,0	90,5	159,7	240,9	150,4
sättare
Dramatiker	174,4	106,7	161,6	223,2	116,5
Samtliga	141,9	70,5	133,9	196,2	125,7

SOU 1997:190

13

De yrkesgrupper som redovisas i tabellerna är förhållandevis små. En vanlig invändning är därför att den genomsnittliga inkomsten (jfr tabell 1) väsentligt kan påverkas av enstaka personer med höga inkomster. Därför är det enligt mångas bedömning det s.k. medianvärdet eller medianen ett mer rättvisande mått på inkomsten än den genomsnittliga inkomsten. I tabell 2 redovisas därför även medianvärdena. Det betyder att för varje grupp har samtliga inkomsttagare sorterats efter inkomstens storlek. Medianen är förenklat uttryckt inkomsten för den inkomsttagare som befinner sig i mitten av inkomstfördelningen. På varje sida finns sedan lika många inkomsttagare.

I inkomstjämförelser mellan grupper redovisas ofta inte enbart medianen (50 procent) utan även gränserna för den nedre (25 procent) respektive övre kvartilen (75 procent). I tabellen kan utläsas även den s.k. variationsbredden mellan den nedre och övre kvartilen, som är ett grovt mått på inkomstfördelningens utseende.

Av tabell 2 framgår att medianinkomsten för samtliga konstnärer uppgick till 134 000 kronor, vilket kan jämföras med den genomsnittliga bruttoinkomsten som uppgick till 142 000 kronor (tabell 1). Vi ser att för de flesta yrkesgrupperna är medianinkomsten lägre än den genomsnittliga bruttoinkomsten. Några undantag finns dock; det gäller olika grupper av musikutövare samt dansare.

Den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten har bildkonstnärerna. Genomsnittsinkomsten för denna grupp var bara omkring 70 procent av inkomsten för samtliga grupper. Medianinkomsten uppgick till omkring 92 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärerna, var inkomsterna under 40 000 kronor. Även de formgivande konstnärerna uppvisar samma mönster som bildkonstnärerna med en medianinkomst på 92 000 kronor och en nedre kvartil på 43 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomsterna - övre kvartilen - ligger inkomsterna klart lägre än för andra grupper, nämligen 141 000 kronor respektive 143 000 kronor.

Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster. Den nedre kvartilen uppgår till 60 000 kronor för fotografer och till 73 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotograferna medianinkomst var 123 000 kronor och tecknarnas/illustratörernas var 132 000 kronor.

I övrigt uppvisar samtliga andra yrkesgrupper högre genomsnittliga bruttoinkomster och medianinkomster. Det finns emellertid några grupper där den nedre kvartilen uppvisar låga inkomster. Det gäller tonsättare med 74 000 kronor, filmare med 81 000 kronor och författare/översättare med 90 000 kronor.

14	SOU 1997:190

De grupper som uppvisar de högsta medianinkomsterna är instrumentalister med 205 000 kronor, sångare med 199 000 kronor och teater med 183 000 kronor. Instrumentalister och sångare har också de högsta inkomsterna i övre kvartilen med 264 000 kronor respektive 245 000 kronor. Härefter kommer emellertid författarna/översättarna med inkomster på 241 000 kronor i övre kvartilen.

Variationsbredden är störst för författare och tonsättare. För dessa yrkesgrupper uppgår till den omkring 150 000 kronor. Denna siffra kan jämföras med variationsbredden för bildkonstnärerna, som uppgår till 102 000 kronor. Slutsatsen är därför att spridningen av inkomster är stor bland författarna och tonsättarna medan bildkonstnärerna har en jämnare inkomstfördelning.

Tabell 3. Antal inom varje grupp fördelade efter utbildningsnivå

	Utbildning	Förgym-	Förgym-		Gymnasial		Gymnasial		Efter		Efter		Forskar-		Samtliga Antal i
	saknas	nasial		nasial		utbildning		utbildning		gymnasial		gymnasial		utbildning		population
		utbildning utbildning högst					längre		utbildning		utbildning
		kortade		9 (10) år	2-årig		än 2 år		kortare		3 år
		än 9 år	eller						än 3 år		eller
				motsva-								längre
				rande
Bildkonstnärer	4	2	4		15		12		12		51		0		100	3 857
Form konstnärer	3	1	3		15		12		14		51		0		100	1 456
Tecknare, illustratörer	2	1	6		16		16		19		40		1		100	341
Fotograf	4	1	7		23		24		17		25		0		100	826
Tonsättare	5	.	2		6		6		12		58		12		100	162
Kompositörer	1	1	11		15		19		19		33		1		100	470
Instrumentalist	4	0	3		8		6		8		70		1		100	656
Jazz/folk/rock	4	2	10		23		15		19		28		0		100	616
Sångare	4	0	2		7		12		8		68		0		100	438
Dansare	8		8		17		26		14		28		0		100	495
Teater	3	1	5		13		17		16		45		0		100	1 555
Film	4	0	6		12		19		33		25		1		100	668
Författare, översättare	3	1	3		9		10		21		42		10		100	1 752
Dramatiker	3		6		8		21		19		41		1		100	98
Samtliga	4	1	5		14		14		16		45		2		100	13 390

16	SOU 1997:190

Tabell 3 visar utbildningsnivån hos medlemmarna i de olika yrkesgrupperna. Av tabellen framgår att 47 procent av konstnärerna har genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid. Av hela befolkningen, från 25 års ålder, har drygt 10 procent genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid (Statistisk årsbok 97, tabell 408). Utbildningsnivån är således mycket hög bland konstnärerna.

Vissa yrkesgrupper uppvisar en synnerligen hög utbildningsnivå. Det gäller instrumentalister, där inte mindre än 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

4ABELL !NDEL M¤N OCH KVINNOR I RESPEKTIVE INKOMSTKLASS F¶RDELADE EFTER BRUTTOINKOMST

Brutto-	% av antal efter kön			Samtliga	Antal i
inkomst	Män	Kvinnor	Samtliga	brutto-	population
				inkomst
-40	50	50	100	14,1	2 144
40- 80	48	52	100	61,6	1 739
80- 100	46	54	100	90,3	932
100-120	44	56	100	109,8	1 068
120-140	50	50	100	130,1	1 170
140-160	50	50	100	149,9	1 195
160-180	53	47	100	169,8	1 063
180-200	56	44	100	189,4	872
200-220	56	44	100	209,7	757
220-240	59	41	100	229,8	610
240-260	64	36	100	250,0	445
260-280	67	33	100	269,8	335
280-300	70	30	100	288,9	280
300-320	74	26	100	309,0	160
320-340	69	31	100	328,8	152
340-360	65	35	100	350,0	129
360-380	70	30	100	370,3	69
380-400	73	27	100	390,8	45
400-	71	29	100	513,1	225
Samtliga	53	47	100	141,9	13 390

Av tabell 4 framgår skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor. För årsinkomster upp till 160 000 kronor är det ungefär lika många män som kvinnor som har bruttoinkomsterna till den nivån. I varje inkomst-

SOU 1997:190

17

skikt är andelen kvinnor som regel något större. Det är också upp till denna inkomstnivå som flertalet konstnärer befinner sig (62 procent). När bruttoinkomsterna överstiger 160 000 kronor är andelen män hela tiden större än andelen kvinnor och växer med stigande inkomster. Exempelvis uppgick andelen kvinnor, som redovisade inkomster på mellan 160 000-180 000 kronor, till 47 procent medan andelen kvinnor med inkomster över 400 000 kronor uppgick till 29 procent.

4ABELL "RUTTOINKOMST DISPONIBEL INKOMST BIDRAG M M PER KOMSUM TIONSENHET SAMT I GENOMSNITT (USH¥LL SORTERADE EFTER BRUTTOINKOMST PER KONSUMTIONSENHET

Grupp	Brutto-	Disponibel	Barn-	Bostads-	Social-		Totalt
	inkomst	inkomst	bidrag,	bidrag	bidrag		arbets-
			flerbarns-				marknads-
			tillägg			stöd
1	4 226	25 676	1 019	2 543	8 843	774
2	21 535	37 175	2 168	3 798	4 831	4 260
3	37 589	47 097	2 830	4 416	3 307	7 940
4	50 554	52 415	2 988	4 086	2 600	12 010
5	61 238	61 022	2 503	3 261	1 705	12 983
6	70 236	62 957	3 118	3 022	1 404	14 736
7	79 614	66 907	3 003	2 614	735	17 030
8	88 485	71 494	2 755	2 143	484	20 508
9	97 340	76 519	2 719	1 729	484	21 267
10	106 348	81 543	2 562	1 399	270	23 078
11	115 073	86 122	2 216	1 118	388	22 958
12	124 404	91 636	1 950	941	255	28 579
13	133 340	97 222	1 607	897	568	27 437
14	143 559	103 271	1 570	854	131	24 709
15	154 922	110 065	1 440	351	207	23 214
16	168 213	118 866	1 143	381	90	16 884
17	184 165	128 224	992	353	37	16 066
18	206 900	142 002	706	285	23	12 999
19	241 415	162 643	662	117	8	7 688
20	345 068	218 283	471	97	43	5 056
Genomsnittligt per konsum-
tionsenhet (samtliga 20 grupper):
	121 724	92 064	1 921	1 720	1 320	16 009
Genom- 227 342		172 732	5 744	3 676	1 953	26 574
snitt

18	SOU 1997:190

Av tabell 5 framgår bruttoinkomst och disponibel inkomst för hushåll.

Om hushåll i olika inkomstklasser skall jämföras med varandra måste man ta hänsyn till hushållens storlek. En teknik som är vanlig i detta sammanhang är att ta hänsyn till försörjningsbördan. Konsumtionsenhet är ett begrepp som används för omräkning av disponibel inkomst för att jämförelser mellan olika typer av hushåll skall bli mer rättvisande. För varje familjeenhet beräknas en totalvikt. Viktsystemet bygger på en konsumtionsskala som Socialstyrelsen rekommenderar. För år 1995 var vikterna följande.

1 vuxen	1,16
2 vuxna	1,92
barn 0-3 år	0,56
barn 4-10 år	0,66
barn 11-17	0,76

I undersökningen finns även uppgifter om förvärvsinkomster hos och bidrag till konstnärernas hushåll. Härigenom kan, enligt den definition som SCB använder, en disponibel inkomst beräknas. För att beräkna den disponibla inkomsten måste även bidrag ingå, eftersom dessa höjer konsumtionsutrymmet. Den disponibla inkomsten är härigenom den inkomst som finns kvar för konsumtion eller sparande sedan skatter betalats.

Hushållen som redovisas i tabell 5 är sorterade efter bruttoinkomsten för hela hushållet. Hushållen har delats in i 20 lika stora grupper. Det är de grupper som anges i den vänstra kolumnen. Av raden längst ner i tabellen 5 framgår att den genomsnittliga disponibla inkomsten var 173 000 kronor. Det är ungefär samma genomsnittliga belopp som gäller för samtliga hushåll (Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701).

Samtliga uppgifter i tabell 5 utom sista raden redovisas per konsumtionsenhet. Av tabell 5 kan utläsas att bruttoinkomsten var lägre än den disponibla inkomsten i de fyra grupperna med lägst inkomst. Därefter var bruttoinkomsten större. Av enkätuppgifterna (avsnitt 2 Fråga 13) framgår att antalet barn i genomsnitt är något större i dessa grupper än i genomsnitt. Det betyder att försörjningsbördan är något större. I stort är slutsatsen att den genomsnittliga disponibla inkomsten inte är väsentligt lägre än för andra hushåll. Ett skäl är inkomster i form av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd. Ett annat skäl är att den disponibla inkomsten tar sikte på hushållet och att det helt enkelt finns ytterligare en person med inkomster. Av tabellen kan även utläsas storleken på bidragen och stöden.

SOU 1997:190

19

Tabellen visar också att det finns en kraftig variation när det gäller bruttoinkomster och disponibla inkomster på hushållsnivå. Det är många konstnärer som har mycket låga bruttoinkomster och disponibla inkomster.

Det totala arbetsmarknadsstöd som betalas ut uppgår i genomsnitt till 26 000 kronor, vilket är ett högt belopp.

4ABELL 'ENOMSNITTLIG TAXERAD F¶RV¤RVSINKOMST F¶R ¥R F¶RDELAD P¥ OLIKA GRUPPER

	Genom-	Nedre	Median	Övre	Variations-
	snitt	kvartil		kvartil		bredd
		(0,25)	(0,50)	(0,75)		(0,75-0,25)
Bildkonstnärer	84,9	28,1	76,5		125,6	97,5
Form konstnärer	88,0	34,1	78,2		129,0	95,0
Tecknare, illustratörer	127,8	69,8	122,0		181,6	111,8
Fotograf	118,3	55,5	113,6		166,3	110,8
Tonsättare	136,1	58,0	124,6		198,4	140,4
Kompositörer	142,1	90,3	139,6		187,6	97,3
Instrumentalist	169,0	118,3	173,8		226,3	108,1
Jazz/folk/rock	126,7	89,1	129,8		165,0	75,9
Sångare	168,3	115,2	171,7		215,6	100,4
Dansare	138,4	98,9	141,0		176,2	77,3
Teater	173,3	127,1	166,5		212,4	85,3
Film	140,6	71,2	132,0		197,2	126,0
Författare, översättare	156,6	79,4	145,7	217,4		138,0
Dramatiker	152,8	77,7	137,7		206,5	128,8
Samtliga	124,7	58,0	118,3		175,8	117,8

Tabell 6 visar den taxerade förvärvsinkomsten fördelad på de olika yrkesgrupperna.

Det finns anledning att studera inkomstskillnaderna även när det gäller den taxerade förvärvsinkomsten. Den taxerade förvärvsinkomsten används vid inkomsttaxeringen och utgörs av summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet minskat med allmänna avdrag, dvs. i förekommande fall avdrag för pensionssparande i form av pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande, periodiskt understöd och avdrag för underskott av aktiv näringsverksamhet.

Som framgår av tabellen var den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 125 000 kronor. För befolkningen i övrigt var för

20 SOU 1997:190

åldersgrupperna 20 -64 år den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 166 000 kronor.

Den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten är för bildkonstnärerna 85 000 kronor, vilket motsvarar 68 procent av den genomsnittliga inkomsten för de konstnärliga yrkesgrupperna. Det är bildkonstnärerna som har den lägsta genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten följt av formgivningskonstnärerna, 88 000 kronor.

Medianinkomsterna för dessa båda yrkesgrupper är klart lägre än de andra konstnärliga yrkesgrupperna, 76 000 kronor respektive 78 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärerna, var inkomsterna så låga som 28 000 kronor respektive 34 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomster - övre kvartilen - ligger inkomsterna också klart lägre än för andra grupper, nämligen 126 000 kronor respektive 129 000 kronor. Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster.

Den nedre kvartilen uppgår till 55 000 kronor för fotografer och till 70 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotografernas medianinkomst var 114 000 kronor och tecknarnas/illustratörernas 122 000 kronor. Även tonsättarna har låga taxerade förvärvsinkomster, särskilt i den lägre kvartilen med 58 000 kronor.

De grupper som uppvisar den högsta medianinkomsterna är instrumentalister med 174 000 kronor, sångare med 172 000 kronor och teater med 167 000 kronor. Instrumentalister och sångare har också höga inkomsterna i övre kvartilen med 226 000 kronor respektive 245 000 kronor. Här tillkommer emellertid författarna/översättarna med inkomster på 217 000 kronor som gräns för övre kvartilen.

SOU 1997:190

21

4ABELL 6ISSA TAXERINGSBEGREPP I GENOMSNITT OCH F¶RDELAD P¥

GRUPPER EFTER TAXERAD F¶RV¤RVSINKOMST !NDEL AV BELOPP F¶RDELAT ¥R

Grupp Inkomst			Näringsverk-		Avdrag	Taxerad	Inkomst	Beskatt-	Summa	Slutlig
		av	samhet		för pen-	förvärvs-	av kapi-	ningsbar	statlig	skatt
		tjänst			sions-	inkomst	tal	inkomst	och kom-
					försäkr.				munal
			Aktiv	Passiv					skatt
1	0,1		0,0	0,0	0,5	0,0	4,1	0,0	0,0	0,3
2	0,2		0,6	0,5	1,6	0,2	6,2	0,0	0,0	0,4
3	0,8		1,9	2,3	2,3	0,7	8,5	0,4	0,4	0,9
4	1,3		3,7	4,1	2,4	1,4	6,9	1,0	1,0	1,4
5	1,9		5,3	4,3	3,0	2,0	5,2	1,7	1,6	1,9
6	2,7		3,5	1,2	2,9	2,6	4,7	2,2	2,1	2,3
7	3,0		5,1	3,5	2,8	3,1	4,2	2,7	2,6	2,8
8	3,6		4,3	2,2	3,5	3,6	4,5	3,3	3,1	3,2
9	4,1		4,7	0,5	4,0	4,1	3,4	3,7	3,5	3,6
10	4,4		5,7	0,9	4,1	4,5	3,7	4,2	4,0	4,1
11	5,0		4,5	4,2	4,5	5,0	4,0	4,7	4,5	4,5
12	5,5		4,7	1,6	4,8	5,4	4,1	5,3	5,0	5,0
13	5,9		4,1	3,5	3,8	5,8	3,7	5,8	5,5	5,5
14	6,3		4,9	4,4	5,2	6,3	3,3	6,3	6,0	5,9
15	6,8		5,6	1,2	6,5	6,8	3,7	6,9	6,5	6,5
16	7,5		5,1	1,5	6,4	7,4	3,6	7,7	7,3	7,0
17	8,1		6,2	4,3	8,9	8,0	5,5	8,5	8,0	7,9
18	8,8		8,2	8,5	8,9	8,9	5,2	9,4	9,0	8,7
19	10,3		7,3	15,0	11,2	10,1	8,2	10,8	11,3	10,9
20	13,7		14,6	36,3	12,7	14,1	7,3	15,3	18,6	17,2
	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Genomsnitt:
	116373		11794	297	1294	124782	5045	108074	35057	40980

Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister.

Tabellen visar de tre olika inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Inkomst av näringsverksamhet är indelad i aktiv respektive passiv näringsverksamhet. Med aktiv näringsverksamhet avses att den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Passiv näringsverksamhet är den motsatta situationen, t.ex. fastighetsförvaltning, arrendeinkomster. Eftersom konstnärlig verksamhet som redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet typiskt sett baseras på arbete är den genomsnittliga

22	SOU 1997:190

inkomsten av passiv näringsverksamhet mycket litet. Den genomsnittliga inkomsten av aktiv näringsverksamhet, knappt 12 000 kronor, förefaller låg. Förklaringen är att tabellen innehåller hela populationen konstnärer, dvs. även arbetstagarna, vilket får till följd att inkomsten slagits ut även på arbetstagarna.

Vidare framgår avdrag för pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande, som uppgår till i genomsnitt 1 300 kronor, vilket får anses vara ett lågt belopp. Numera är inkomst av kapital ett separat inkomstslag. Av tabellen kan utläsas storleken på den beskattningsbara kapitalinkomsten.

4ABELL %RS¤TTNING I SAMBAND MED ARBETSL¶SHET

Grupp	Ersättning	Kontant	Övrig	Arbetslivs-	Ersättning
	för arbets-	arbetsmark-	arbetsmark-	utveckling	vid ALU
	löshets-	nadsstöd	nadsutbild-
	kassa		ning
1	0,0	0,8	0,5	0,3	0,1
2	0,1	1,5	1,2	0,5	0,0
3	0,7	6,7	3,4	0,9	0,3
4	1,0	9,6	6,5	2,6	0,8
5	1,5	13,4	6,7	3,2	1,0
6	2,1	16,4	7,2	11,0	2,2
7	3,5	14,9	5,9	9,8	2,7
8	5,8	12,0	8,4	10,0	7,8
9	8,4	7,5	6,7	4,3	12,2
10	9,2	5,7	8,6	8,3	9,7
11	10,6	3,5	7,7	7,2	14,9
12	11,7	1,8	7,7	5,0	13,6
13	10,9	2,1	6,4	11,8	10,9
14	10,4	1,4	7,0	9,3	10,9
15	7,5	0,9	5,2	6,5	4,0
16	5,3	1,0	3,0	3,5	2,9
17	4,6	0,1	3,3	0,2	3,5
18	3,1	0,4	3,1	2,9	1,7
19	2,3	0,1	0,6	2,5	0,3
20	1,4	0,1	0,9	0,0	0,3
	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Genomsnitt
	15355	778	2466	603	2081

Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister

SOU 1997:190

23

Av tabell 8 framgår olika arbetsmarknadspolitiska stöd och åtgärder. Konstnärerna är indelade i 20 grupper, efter taxerad förvärvsinkomst, där det är lika många konstnärer i varje grupp. Av tabellen framgår att grupperna med de lägsta inkomsterna får en liten del av stöden och åtgärderna. Det är också i de inkomstlägena som många egenföretagande konstnärer befinner sig. Tabellen visar således profilen på de angivna stöden och åtgärderna, dvs. att de är inriktade mot arbetstagare. De egenföretagande konstnärerna befinner sig således utanför en stor del av det arbetsmarknadspolitiska skyddsnätet, där främst a-kassa spelar en stor roll, vilket också framförts från konstnärshåll.

4ABELL 3KILLNADER I KONSTN¤RLIG INKOMST OCH ANNAN INKOMST MELLAN OLIKA GRUPPER AV KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA

		Konstn.ink.	Övrig	Antal i
		inom	inkomst	popula-
		närings-		tionen
		verksamhet
Bildkonstnärer	11 237		82 741	2 879
Keramiker	18 559		57 276	310
Konsthantverkare	24 465		73 379	452
Textilkonstnär	11 220		73 340	476
Tecknare, illustratörer	56 080		76 627	211
Fotograf	31 916		85 106	487
Tonsättare	28 512		135 270	95
Kompositörer	18 747		140 271	170
Instrumentalist	10 336		187 504	78
Jazz/folk/rock	18 182		113 371	124
Sångare	26 546		157 403	30
Dansare	15 782		117 850	46
Teater	31 874		172 273	224
Film	41 395		112 513	235
Författare, översättare	53 040		121 741	811
Dramatiker	53 239		111 856	32
Samtliga	23 120		93 778	6 661

Tabellen visar de egenföretagande konstnärernas inkomster av näringsverksamhet med konstnärligt arbete och övriga inkomster från förvärvsarbete. Med övriga inkomster avses inkomst av näringsverksamhet från arbete som inte är av konstnärlig art och inkomst av tjänst, det sistnämnda med både konstnärlig och inte konstnärlig inriktning.

24	SOU 1997:190

När det gäller sångare, dansare och dramatiker är antalet observationer få. De redovisade uppgifterna är därför mycket osäkra.

Tabellen bygger på antaganden om relationerna mellan konstnärliga och icke konstnärliga inkomster. Vidare bygger tabellen på ett antagande att det alternativa utredningsförslaget om inkomstförstärkning genomförs, vilket betyder att bidraget har en stimulerande effekt som något ökar antalet egenföretagande konstnärer. Tabellen visar förhållandet år 1998.

Om tabellen, med hänsyn till de gjorda förbehållen, ger en rättvis bild av de egenföretagande konstnärernas inkomstsituation visar den att konstnärerna i mycket hög grad är beroende av sidoinkomster. In- komsterna av konstnärlig näringsverksamhet ligger på en mycket låg nivå, i genomsnitt 23 000 kronor, medan sidoinkomsterna i realiteten är huvudinkomster och uppgår i genomsnitt till 94 000 kronor. Vi får således en bild av den typiske egenföretagande konstnären; det är en person som i mycket begränsad utsträckning kan leva på sin konstnärliga rörelse utan i betydande omfattning är beroende av sidoinkomster.

3 Enkätundersökning

3AMMANFATTNING

Av undersökningen framgår att den största konstnärliga yrkesgruppen är bildkonstnärer (30,6 procent) och att övriga yrkesgrupper är små. De största grupperna efter bildkonstnärerna är författare (9,6 procent), konsthantverkare (9,3 procent) och skådespelare (7 procent).

Tabellen visar andelen konstnärer som är egenföretagare respektive anställda i enkätundersökningen samt i vad mån arbetena har konstnärlig inriktning eller inte.

Arbete i egen regi med konstnärligt arbete	32.4
Arbete i egen regi med annat	4.6
Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete	20.6
Anställning med anknytning till konstnärlig arbete	21.5
Arbete utan anknytning till konstnärlig kompetens	16.2
Inget svar	4.7
Totalt	100.0

SOU 1997:190

25

Enligt tabellen är drygt hälften av konstnärerna verksamma huvudsakligen med konstnärligt arbete. Merparten av dessa är egenföretagare (32,4 procent).

Av undersökningen framgår att inte mindre än 87 procent av konstnärerna varit konstnärligt verksamma mer än fem år.

Av enkäten framgår vidare att det var 42 procent som utövade konstnärlig verksamhet i den utsträckning de önskade. Däremot önskade 54 procent utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete av privatekonomiska skäl.

Sidoinkomster är en betydelsefull inkomstkälla. Bland rörelseidkarna arbetade samtliga konstnärer med annat än konstnärligt arbete. De flesta arbetade mindre än tio timmar i veckan (32,1 procent) eller mellan 11-20 timmar i veckan (33,6 procent). men en inte obetydlig grupp arbetar 21-30 timmar i veckan med icke konstnärligt arbete i egen firma (18,6) och 15, 7 procent mer än 30 timmar i veckan

När det gäller arbetslöshet var inte mindre än 46 procent arbetslösa eller utan inkomst under år 1995. Av dessa fick 70 procent stöd i någon form.

De hårda villkoren för konstnärerna innebär att 34 procent hade övervägt att lämna sitt konstnärlig yrke. I 70 procent av fallen var det dålig privatekonomi som medförde att yrket var under omprövning.

När det gäller inkomsternas storlek ansåg 65 procent att år 1995 var ett normalt år. Av de som inte ansåg att år 1995 kunde kategoriseras som ett normalår ansåg ca 60 procent att det var ett sämre år.

Olika stöd spelar en stor roll för konstnärerna. Enbart 17,5 procent av konstnärerna hade inte fått något stöd. De mest frekventa stöden kommer, förutom från arbetsmarknadspolitiken, från Konstnärsnämnden (32,7 procent) och Sveriges författarfond (14,9 procent).

Sammanfattningsvis ger enkätundersökningen en bild av att konstnärerna ofta har stora ekonomiska problem.

3.1 Inledning

På uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen genomförde SCB under hösten 1997 en enkät i syfte att få en kompletterande bild över konstnärernas förhållanden. Urvalet för enkätundersökningen var ett s.k. proportionellt stratifierat urval, som omfattade totalt 3 050 personer. Dessa personer ingick i urvalsregistret för den ovan nämnda undersökningen om verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden. Man kan säga att för dessa personer gjordes en fördjupad undersökning.

Resultat från enkätundersökningen redovisas nedan.

26	SOU 1997:190

Bortfallet på enkäten uppgick till 33 procent. Bortfallet kan i vissa fall ha en snedvridande effekt på undersökningsresultatet. I detta fall har vi emellertid haft möjlighet att analysera bortfallet. En sådan analys görs.

Slutsatsen av denna är att undersökningsresultaten kan användas.

3.2 Enkätundersökningen

Fråga 1: Har Du varit konstnärligt verksam hittills under 1997?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	129	6.2
1	Ja	1822	86.9
2	Nej	145	6.9
Samtliga		2096	100.0

Fråga 2: Inom vilket av nedanstående konstnärliga yrken är du huvudsakligen verksam?

Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
0	Inget svar	77		3.7
1	Bildkonstnär (skulptör, målare m.m.)	641		30.6
2	Konsthantverkare	194		9.3
3	Tecknare, illustratör	58		2.8
4	Fotograf	112		5.3
5	Tonsättare	46		2.2
6	Kompositör	28		1.3
7	Instrumentalist	90		4.3
8	Sångare	58		2.8
9	Musiker/Sångare	100		4.8
10	Dansare, koreograf	56		2.7
11	Skådespelare	147		7.0
12	Regissör (film, teater, TV)	51		2.4
13	Scenograf, dramaturg, dekoratör	48		2.3
	m.m. inom scenområdet
14	Filmare	34		1.6
15	Författare	202		9.6
16	Översättare	45		2.1
17	Dramatiker	20		1.0
18	Annat	89		4.2
Samtliga		2096		100.0

SOU 1997:190

27

Fråga 3: Hur många år har Du varit konstnärligt yrkesverksam?

Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
0	Inget svar	88		4.2
1	Mindre än 5 år	192		9.2
2	5-10 år	449		21.4
3	11-20 år	670		32.0
4	Längre än 20 år	697		33.3
Samtliga		2096		100.00

Kommentar: Ca 87 procent i urvalet har varit konstnärligt verksamma mer än 5 år, 33 procent längre än 20 år.

Fråga 4.1: Antal skattefria stipendier eller bidrag

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget belopp	95	17.5
1	Ett	411	75.6
2	Två	38	7
Samtliga		544	100.00

Kommentar: 544 angav att de hade fått skattefria stipendier eller bidrag för konstnärlig verksamhet. 95 angav inget belopp hade fått medel från två håll 38 personer.

28	SOU 1997:190

Fråga 4.2: Procentuell fördelning av skattefria stipendier och bidrag

Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
0	Inget belopp	95		17.5
1	Sveriges författarfond	81		14.9
2	Konstnärsnämnden	178		32.7
3	Konstakademien, Musikaliska	12		2.2
	Akademien, Svenska Akademien
4	Landsting/Kommun	37		6.8
5	Annat ej skattepliktigt stipen-	141		25.9
	dium/bidrag
Samtliga		544		100.0

Kommentar: Konstnärsnämndens bidrag svarar för 33 procent av stöden.

Fråga 5.1: Arbete i egen regi/rörelse med konstnärligt arbete?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
1	Mindre än 10 tim/vecka	206	15.6
2	11-20 tim/vecka	297	22.5
3	21-30 tim/vecka	244	18.5
4	Mer än 30 tim/vecka	574	43.5
Samtliga		1321	100.0

Fråga 5.2: Arbete i egen regi/rörelse med annat än konstnärligt arbete?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
1	Mindre än 10 tim/vecka	45	32.1
2	11-20 tim/vecka	47	33.6
3	21-30 tim/vecka	26	18.6
4	Mer än 30 tim/vecka	22	15.7
Samtliga		140	100.0

SOU 1997:190					29
	Fråga 5.3: Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete?
	Svarsalternativ		Antal	Procent
	1	2	3	4
1		Mindre än 10 tim/vecka	71	14.3
2		11-20 tim/vecka	81	16.4
3		21-30 tim/vecka	57	11.5
4		Mer än 30 tim/vecka	286	57.8
	Samtliga		140	100.0

Fråga 5.4: Verksamhet i annat arbete med anknytning till min konstnärliga kompetens?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
1	Mindre än 10 tim/vecka	156	32.7
2	11-20 tim/vecka	129	27.0
3	21-30 tim/vecka	71	14.9
4	Mer än 30 tim/vecka	121	25.4
Samtliga		477	100.0

Fråga 5.5: Anställning i annat arbete utan anknytning till mitt konstnärliga arbete?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
1	Mindre än 10 tim/vecka	71	22.0
2	11-20 tim/vecka	99	30.7
3	21-30 tim/vecka	47	14.6
4	Mer än 30 tim/vecka	106	32.8
Samtliga		323	100.0

Kommentar: 1 943 personer var under år 1995 verksamma med konstnärligt arbete eller annat arbete. 92 procent hade inte lämnat tolkningsbart svar. Av tabellen framgår antal arbeten. 40 procent hade två eller fler arbeten, vilket framgår av tabellen nedan.

30				SOU 1997:190
	Svarsalternativ		Antal	Procent
1		2	3	4
		Inget svar	92
1		Ett arbete	1114	60.2
2		Två arbeten	632	34.1
3		Tre arbeten	94	5.1
4		Fyra arbeten	6	0.3
5		Fem arbeten	5	0.3
	Samtliga		1943	100.0

Fråga 5: Sammanfattning
Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
	Inget svar	92	4.7
1	Arbete i egen regi med konstnärligt arbete	629	32.4
2	Arbete i egen regi med annat än konstnär-	90	4.6
	ligt arbete
3	Anställning med huvudsakligen konstnär-	401	20.6
	ligt arbete
4	Anställning med anknytning till konstnärlig	417	21.5
	kompetens
5	Arbete utan anknytning till konstnärligt	314	16.2
	kompetens
Samtliga		1943	100.0

Fråga 6.1: Utövade Du under år 1995 konstnärlig verksamhet i den omfattning Du önskade?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
	Inget svar	83	4
1	Ja	873	41.7
2	Nej	1140	54.4
Samtliga		2096	100.0

Kommentar: 42 procent utövade konstnärlig verksamhet i den omfattning de önskade. Däremot önskade 54 procent att utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete

SOU 1997:190

31

av privatekonomiska skäl (jfr fråga 6.2). 20 procent uppgav annan orsak.

Fråga 6.2: Om Nej, vilken var den viktigaste anledningen?

Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
	Inget svar	20		1.8
1	Tvingades ta annat arbete av privateko-	539		47.3
	nomiska skäl
2	Bristande efterfrågan/arbetsmarknadsskäl	354		31.1
3	Annan orsak	227		19.9
Samtliga		1140		100.0

Fråga 7.1: Var Du arbetslös/utan inkomst någon gång under år 1995?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	95	4.5
1	Ja	970	46.3
2	Nej	1031	49.2
Samtliga		2096	100.0

Kommentar: 46 procent var arbetslösa någon gång under år 1995, 970 var enligt enkätsvaret arbetslösa. Av dessa fick 683 någon form av stöd. Det är ca 70 procent. 254 har svarat Nej på frågan, dessa fick inget stöd.

32						SOU 1997:190
	Fråga 7.2: Typ av arbetslöshetsstöd
	Svarsalternativ			Antal		Procent
	1	2	3		4
1		Arbetslöshetskassa	334		48.9
2		KAS	45		6.6
3		Utbildningsbidrag	60		8.8
4		Beredskapsarbete	67		9.8
5		Arbetsplatsintroduktion	3		0.4
6		Anställning med rekryteringsstöd	8		1.2
7		Utbildning	28		4.1
8		ALU	70		10.2
9		Starta eget-bidrag	13		1.9
10		Annat	55		8.1
	Samtliga		683		100.0

Kommentar: Ersättning från arbetslöshetskassa var vanligaste stödformen. Av de som fick stöd fick 49 procent ersättning från arbetslöshetskassa.

Av tabellen nedan framgår hur många som var föremål för en eller flera åtgärder i samband med arbetslöshet.

För ca 25 procent gjordes mer än en åtgärd.

Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	En åtgärd	509		74.5
2	Två åtgärder	150		22.0
3	Tre åtgärder	20		2.9
4	Fyra åtgärder	3		0.4
5	Fem åtgärder	1		0.1
Samtliga		683		100.0

SOU 1997:190							33
	Fråga 7.1: Ersättning från arbetslöshetskassa
	Svarsalternativ			Antal		Procent
	1	2	3		4
1		Enstaka dagar	38		8.1
2		14 dagar - 1 månad	48		10.3
3		2 - 3 månader	133		28.4
4		Mer än 4 månader	249		53.2
	Samtliga		468		100.0

Kommentar: Av de som fick stöd från arbetslöshetskassa så fick 53 procent stöd för längre period än 4 månader.

Fråga 7.2: KAS
Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	Enstaka dagar	8		11.0
2	14 dagar - 1 månad	8		11.0
3	2 - 3 månader	25		34.2
4	Mer än 4 månader	32		43.8
Samtliga		73		100.0
Fråga 7.3: Utbildningsbidrag
Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	Enstaka dagar	13		15.7
2	14 dagar - 1 månad	32		38.6
3	2 - 3 månader	25		30.1
4	Mer än 4 månader	13		15.7
Samtliga		83		100.0

34						SOU 1997:190
	Fråga 7.4: Beredskapsarbete
	Svarsalternativ			Antal		Procent
	1	2	3		4
1		Enstaka dagar	1		1.4
2		14 dagar - 1 månad	3		4.2
3		2 - 3 månader	31		43.7
4		Mer än 4 månader	36		50.7
	Samtliga		71		100.0

Fråga 7.5: Arbetsplatsintroduktion

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.6: Anställning med rekryteringsstöd

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.7: Utbildning
Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	Enstaka dagar	6		18.8
2	14 dagar - 1 månad	11		34.4
3	2 - 3 månader	5		15.6
4	Mer än 4 månader	10		31.3
Samtliga		32		100.0
Fråga 7.8: ALU
Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	Enstaka dagar	3		4.0
2	14 dagar - 1 månad	6		8.0
3	2 - 3 månader	23		30.7
4	Mer än 4 månader	43		57.3
Samtliga		75		100.0

SOU 1997:190

35

Fråga 7.9: Starta eget-bidrag

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.10: Annat
Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	Enstaka dagar	9		16.4
2	14 dagar - 1 månad	4		7.3
3	2 - 3 månader	12		21.8
4	Mer än 4 månader	30		54.5
Samtliga		55		100.0
Fråga 7: Nej, fick inget stöd
Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
1	Nej	254		96.9
2	Inget svar	8		3.1
Samtliga		262		100.0

Fråga 8: Blev du anvisad annat arbete av arbetsförmedlingen under sådana perioder?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	52	5.4
1	Ja	64	6.6
2	Nej	854	88.0
Samtliga		970	100.0

36	SOU 1997:190

Fråga 9: Har Du någon gång övervägt att lämna Ditt konstnärliga yrke?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	79	3.8
1	Ja	720	34.4
2	Nej	1297	61.9
Samtliga		2096	100.0

Kommentar: 34 procent har övervägt att lämna sitt yrke. Främsta skälet som anges är att privatekonomin tvingade personen till detta övervägande. Det gällde ca 70 procent.

Fråga 9: Om Ja, vilken var den viktigaste anledningen?
Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	14	1.9
1	Privatekonomin tvingar mig	499	69.3
2	För små möjligheter att	77	10.7
	utvecklas konstnärligt
3	Annat nämligen	130	18.1
Samtliga		720	100.0

Fråga 10: Har arbetsförmedlingen någon gång informerat Dig om möjligheterna till byte av yrke?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	157	7.5
1	Ja	242	11.5
2	Nej	1697	81.0
Samtliga		2096	100.0

SOU 1997:190					37
	Fråga 11: Var år 1995 ett normalt inkomstår för Dig?
	Svarsalternativ		Antal	Procent
	1	2	3	4
0		Inget svar	97	4.6
1		Ja	1305	62.3
2		Nej	694	33.1
	Samtliga		2096	100.0

Fråga 11: Om Nej, var nivån på Din inkomst under år 1995 högre eller längre jämfört med andra år?

Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	16	2.3
1	Högre	253	36.5
2	Lägre	425	61.2
Samtliga		694	100.0
Fråga 12: Har Du konstnärlig högskoleutbildning?
Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	80	3.8
1	Ja	1179	56.3
2	Nej	837	39.9
Samtliga		2096	100.0

Kommentar: 57 procent hade konstnärlig högskoleutbildning.

Fråga 13: Är Du ensamstående eller gift/sammanboende?
Svarsalternativ		Antal	Procent
1	2	3	4
0	Inget svar	67	3.2
1	Ensamstående	692	33.0
2	Gift/sammanboende	1337	63.8
Samtliga		2096	100.0

38				SOU 1997:190
	Fråga 14: Har Du barn som bor i Ditt hem?
	Svarsalternativ		Antal	Procent
	1	2	3	4
0		Inget svar	76	3.6
1		Ja	1018	48.6
2		Nej	1002	47.8
	Samtliga		2096	100.0

Kommentar: Tabellen visar antal barn i de familjer som hade barn.

Svarsalternativ			Antal		Procent
1	2	3		4
		4
1	Ett	265		26.1
2	Två	165		16.3
3	Tre	283		27.9
4	Fyra	106		10.5
5	Fem	96		9.5
6	Sex	32		3.2
7	Sju	49		4.8
8	Åtta	1		0.1
9	Nio	13		1.3
10	Tio	4		0.4
Samtliga		1018		100.0

SOU 1997:190

39

3.3 Skillnaden mellan bortfall och medverkande

Medverkande respektive bortfall i enkäten har följande inkomster:

Bruttoinkomst	+ medverkande	142 000 kronor
	- bortfall	151 000 kronor
Tjänst	- medverkande	117 000 kronor
	- bortfall	125 000 kronor
Inkomst av närings-	- medverkande	13 000 kronor
verksamhet	- bortfall	13 000 kronor

Bortfallsgruppen har något högre genomsnittlig inkomst. Beträffande bidrag som utbetalades var inte skillnaden särskilt stor mellan medverkande och bortfall. T.ex. hade medverkande i genomsnitt 25 000 kronor i arbetsmarknadsstöd(summan av alla arbetsmarknadsåtgärder). För bortfallet var motsvarande belopp 27 000 kronor. Vi har inga skäl att anta att det finns skillnader mellan medverkande och bortfall som väsentligt snedvrider tolkning av resultat.

3.4 Teknisk rapport

3.4.1 Inledning

Enkätundersökningen genomfördes under hösten 1997. Ansvarig för denna var Brita Karlberg vid Statistiska centralbyrån. Den tekniska beskrivningen som ingår, bygger helt på den tekniska ra pport som Brita Karlberg sammanställt. Den tekniska rapporten redovisas i det följande.

I denna rapport görs en teknisk beskrivning av enkätundersökningen Konstnärliga yrkesutövares inkomst- och arbetsvillkor. Undersökningen är genomförd av SCB på uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.

40	SOU 1997:190

3.4.2 Population och urval

2EGISTER F¶R URVALSDRAGNING M M

Målpopulationen utgörs av yrkesverksamma konstnärer. Att finna en lämplig urvalsram utan alltför stor resursinsats är svårt. Exempelvis innehåller Folk- och bostadsräkningens register yrkeskoder, men dessa avser år 1990 och anses därför inaktuella. Fackliga organisationers medlemsregister skulle kunna utnyttjas, men de finns inte alltid tillgängliga på datamedium. Den tid som står till utredningarnas förfogande tillåter inte heller att en urvalsram b yggs upp med utgångspunkt från befintliga register.

Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över personer som söker/erhåller olika typer av stipendier och bidrag. De två utredningarna har kommit överens med registerhållarna att utnyttja dessa register i den nu aktuella studien. Datainspektionen har och givit sitt tillstånd till detta.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgift om personer som under en femårsperiod 1991 -1995 sökt stipendier och bidrag. De register som erhållits från Sveriges författarfond innehåller sökande åren 1995 och 1996. Dessa register kallas fortsättningsvis ”sökanderegister”.

5RVALSREGISTER STRATIFIERING M M

Samma person kan ha sökt bidrag från både Konstnärsnämnden och från författarfonden och vid flera olika tillfällen. Vid uppb yggnaden av urvalsregister har sökanderegister rensats från dubletter. Dessutom har sökande för projektgrupper tagits bort. Urvalsregistret omfattar då totalt 13 460 unika personnummer.

Sökanderegistrena innehåller koder för olika yrkesgrupper/genrer. I registret från Sveriges författarfond kan följande beteckningar förekomma:

f = fackförfattare

kj = kulturjournalist ö = översättare

u = barn- och ungdomsförfattare fot = fotograf

te = tecknare 700 = dramatiker

Beteckning saknas = person som inte debuterat.

SOU 1997:190

41

Urvalsregistret innehåller 15 grupper av olika genrer samt en grupp utan beteckning.

9RKESGRUPP GENRE		!NTAL
AR=arkitekt	70
BK=bildkonstnär	3 837
KE=keramiker	334
KH=konsthantverkare	604
TK=textilkonstnär	518
TI=tecknare	341
FO=fotograf	826
TO=tonsättare	162
KO=kompositör	470
IN=instrumentalist	656
JF=Jazz/folk/rock	616
SÅ=sångare	438
DA=dansare	495
TE=teater	1 555
FI=film	668
Beteckning saknas	1 850
(bl.a. Författarfondens register)

42	SOU 1997:190

I samband med urvalsdragningen har små grupper slagits samman och följande stratifiering är gjord:

3TRATIFIERINGSVARIABLER
6ARIABEL		'RUPP NR	&¶RKLARING
Kön	1		Man
	2		Kvinna
Yrkesgrupp/	1		AR=arkitekt, BK=bildkonstnär
genre	2		KE=keramiker, KH=konsthantverkare
			TK=textilkonstnär
	3		TI=tecknare
	4		FO=fotograf
	5		TO=tonsättare
	6		KO=kompositör
	7		IN=instrumentalist
	8		JF=Jazz/folk/rock
	9		SÅ=sångare
	10		DA=dansare
	11		TE=teater
	12		FI=film
	13		Författarfondens registerbeteckningar
			med författare, dramatiker etc. eller
			uppgift saknas

Vi får totalt (2 x 13) = 26 strata. Syftet med stratifieringen är att förbättra precisionen, det vill säga reducera ”felmarginalen”, för viktiga redovisningsgrupper.

5RVAL

Urvalet för enkätundersökningen är ett proportionellt stratifierat urval som omfattar totalt 3 050 personer. Vid urvalsdragningen har en indelning skett i strata efter yrkesgrupp/genre och kön. Inom strata har ett obundet slumpmässigt urval dragits.

SOU 1997:190								43
	!NTAL PERSONER I POPULATION OCH URVAL F¶RDELADE EFTER STRATA
			3TRATA		0OPULATION		5RVAL
	Män	101		2056		466
		102		332		75
		103		156		35
		104		558		126
		105		149		34
		106		387		88
		107		405		92
		108		481		109
		109		171		39
		110		124		28
		111		714		162
		112		434		98
		113		1143		259
	Kvinnor	201		1 871		424
		202		1 124		255
		203		185		42
		204		268		61
		205		96		22
		206		0			0 (sammanslaget med 205)
		207		251		57
		208		135		31
		209		267		61
		210		371		84
		211		841		191
		212		234		53
		213		707		160
	4OTALT

Aktuella namn- och adressuppgifter för urvalspersonerna har hämtats från registret för rikets totala befolkning. Uppgifter saknades då för 107 personnummer. För dessa kan personnummer vara felaktiga, personerna är inte längre mantalsskrivna i Sverige, de kan ha avlidit etc.

44	SOU 1997:190

3.4.3 Genomförande

-¤TMETOD

Undersökningen genomfördes med postenkäter, se bilaga. Omkring en vecka efter utskicket fick samtliga urvalspersoner ett så kallat ”tack- och påminnelsekort”. Två till tre veckor efter första utskicket skickades ytterligare en påminnelse med en ny enkät till de personer som ännu inte svarat.

&¶LJEBREV

Samtliga urvalspersoner fick i samband med enkäten ett följebrev som beskrev undersökningen syfte, innehåll m.m. Se bilaga.

&¤LTARBETSPERIOD

Fältarbetet genomförde huvudsakligen under oktober 1997. Insamlingen avslutades 17 november.

3.4.4 Bortfallsredovisning och resultat av fältarbetet

I nedanstående tablå redovisas undersökningens bortfall.

"ORTFALLSREDOVISNING
		Antal		Procent
Urval	3 050		100,0
Övertäckning	14		0,5
Bortfall	1 002		32,9
därav
initialt bortfall	107		3,5
ej identifierbara svar	48		1,6

SOU 1997:190

45

Övertäckningen utgörs av de personer som meddelat att de inte är yrkesverksamma konstnärer eller som inte varit det på flera år (kod 23 och 24, se nedan).

Det initiala bortfallet på 107 personer är de personnummer som inte matchar mot registret över rikets totala befolkning. Detta kan bero på att personnumren i urvalsramen är felaktiga, att personerna inte är bosatta i Sverige, att de är avlidna etc.

Av de inkomna svaren var 48 ej identifierbara. Dessa svar finns registrerade och har då löpnummer som börjar med 9 000. Uppgifter från andra register kan däremot inte kopplas till de svaren.

Bortfallet om det definieras som alla som ej lämnat identifierbart svar, uppgick totalt till 33 procent.

Resultatet av fältarbetet redovisas nedan.

2ESULTAT AV F¤LTARBETET
		Antal		Procent
Urval	3 051
Initialt bortfall	107
Utsända enkäter	2 944		100,0
Inkomna svar	2 082		70,7
därav
ej identifierbara svar	48

Följande KODER för svar och bortfall har använts:

11 Inkommet svar

15 Postretur

22 Utomlands

23 Ej konstnärligt verksam på flera år

24 Har inte konstnärligt yrke

53 Blanketten insänd men utan svar

54 Ej tid att svara

55 Inte intresserad

66 Vägrar

Bortfallet kan vara en störande felkälla i undersökningen. Det går inte att bortse från att skillnaderna kan vara betydande mellan bortfallet

46	SOU 1997:190

och de svarande då det gäller de undersökta variablerna. Man brukar i detta sammanhang tala om bortfallets snedvridande effekter (se avsnitt 3.4.5).

3.4.5 Estimation (Viktning av urvalet)

Vikterna baseras på uppgifter från urvalet och kända polulationstotaler. Vikterna har beräknats enligt den stratifiering som gjordes vid urvalsdragningen.

Bortfallet hanteras med s.k. ”rak uppräkning” inom strata. Detta innebär att vi antar att bortfallet har samma egenskaper som de svarande inom strata. Varje individ tilldelas en vikt som gäller för samtliga variabler i undersökningen. Vikterna (W) har beräknats enligt följande sätt:

N h Wh= ___

m h

där,

N h är antalet individer i populationen i stratum H

m h är antalet individer som svarat i urvalet (inklusive övertäckning) i stratum H

Individer som är bortfall tilldelas vikten noll.

Samtliga skattningar som redovisats är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som uppkommer i undersökningen. Osäkerheten uppstår redan i försöket att avgränsa populationen. Bortsett från detta orsakas osäkerhet i skattningarna genom att exempelvis endast ett urval undersöks (urvalsfel), svar saknas från personer som ingår i urvalet (bortfallsfel) och frågor och svar kan ha missuppfattats vilket leder till felklassificeringar (mätfel).

För att göra en bedömning av felens betydelse skiljer man på slumpmässiga fel och systematiska fel. Slumpmässiga fel orsakar en slumpmässig osäkerhet - ”felmarginal” - hos resultaten och systematiska fel påverkar (snedvrider) resultaten i en viss riktning vilket leder till en överskattning eller underskattning.

SOU 1997:190

47

3LUMPM¤SSIGA FEL

Den slumpmässiga osäkerheten som beror på urvalsfel och slumpmässiga mätfel kan uttryckas i form av ett konfidensintervall, som beräknas med hjälp av skattningens medelfel. Ett 95-procentigt konfidensintervall för en skattning bildas genom:

skattning ± 1,96 . (medelfelet för skattningen).

Talet 1,96 motsvarar konfidensgraden 95 procent. Med ett 95- procentigt konfidensintervall menas att det SANNA V¤RDET i 95 av 100

ligger inom dess gränser, om andra fel än slumpfel är försumbara. Det är praxis att tillämpa 95-procentiga konfidensintervall när man uttalar sig om statistiskt säkerställda skillnader. Det är möjligt att utifrån kända uppgifter beräkna kondfidensintervall för skattade resultat. Med hjälp av dessa kan man fastställa om skillnader i resultat mellan olika undersökningsgrupp är signifikanta eller lika gärna kan bero på ”slumpen”.

3YSTEMATISKA FEL

Bortfall och mätfel är vanligtvis de felkällor som i första hand orsakar systematiska fel. För att förhindra mätfelens omfattning har datamaterialet genomgått olika granskningsåtgärder. SCB har dock ingen mer specifik uppfattning om eventuella mätfels omfattning eller effekter för denna undersökning. För detta krävs någon form av evalveringsstudie (till exempel återinterjvustudie).

4 Undersökning av konstnärernas näringsverksamhet

4.1 Syfte och underlagets begränsningar

3YFTE OCH INFORMATIONSUNDERLAG

I detta avsnitt jämförs konstnärers inkomster och kostnader inom den konstnärliga näringsverksamheten med vad som gäller för övriga näringsidkare, samt mellan olika kategorier av konstnärlig verksamhet. Syftet är att försöka identifiera likheter och skillnader mellan konstnärlig och övrig näringsverksamhet, samt vad som skiljer mellan olika konstnärliga verksamheter. Detta görs med utgångspunkt från Riks-

48	SOU 1997:190

skatteverkets taxeringsdata och SRU- (Särskilt räkenskapsutdrag) information. Data avser taxeringsåret 1996, dvs. gäller 1995 års inkomster och kostnader. SRU-informationen började samlas in från och med räkenskapsåret 1992. Materialet är således i en uppb yggnadsfas. Detta innebär att en del ”barnsjukdomar” för registerinformationen kvarstår. Bortsett från dessa ”barnsjukdomar” är registerdata bland de bättre informationskällorna för att genomföra den tänkta jämförelsestudien.

5NDERLAGETS BEGR¤NSNINGAR

Det datamaterial som utredningen fått ta del av är summariskt rättat, t.ex. är korrigeringar som enskilda handläggare gjort under taxeringsarbetet inte tillfullo överförda till datamedia. Således återfinns både grova felstansningar, felskrivningar och logiska felaktigheter (t.ex. ej korrigerade felsummeringar). Av erfarenhet från denna typ av data återfinns största delen av felaktigheterna hos näringsidkare som ej gör årsbokslut (dvs. N1 taxerare). Majoriteten av de konstnärliga näringsidkarna finns hos denna kategori (se nedan för fördelning mellan näringsidkare utan [N1] och med [N2] årsbokslut). De tidsbegränsningar som funnits för sammanställningen av informationen har ej tillåtit ett rättningsarbete. Därför har enbart de iögonfallande (stora) felaktigheterna korrigerats. Detta innebär att de redovisade siffrorna kan innehålla små felaktigheter.

Materialet består av taxeringsdata från 4 326 N1 och 1 000 N2 näringsverksamheter med konstnärlig inriktning. Efter justeringar av materialet där vissa observationer exkluderats återstår ett material av 5 035 personer med inriktning mot konstnärlig näringsverksamhet. Bland de observationer som exkluderats återfinns de i tabell 1 och 2 redovisade näringsidkare som haft bruttoinkomster 1 från jordbruk och fastighet, vilket är 2,6 respektive 2,0 procent av näringsidkarna haft. Summa bruttoinkomster av jordbruk och fastighet var för dessa individer ca 59,2 miljoner kronor. Kvarvarande observationer redovisar enbart bruttoinkomst av ”rörelse”. Detta betyder dock inte att vi kan vara säkra på att bruttoinkomsterna från ”rörelsen” enbart kommer från den konstnärliga verksamheten. Då all enskild näringsverksamhet taxeras såsom en enda verksamhet innebär det att inkomster från annan näringsverksamhet som konstnären, utöver den konstnärliga, bedriver

1 Med bruttoinkomster menas inkomster från försäljning och utfört arbete, samt övriga inkomster i verksamheten förutom finansiella inkomster (t.ex. räntor). Hänsyn till kostnader är således inte taget.

SOU 1997:190

49

samlas till en bruttoinkomst av rörelse. Det finns inga möjligheter från taxeringsdata att särredovisa konstnärlig och annan näringsverksamhet. Dock kan vissa poster i SRU-informationen ge oss vissa indikationer på att även annan rörelse än konstnärlig verksamhet redovisas i materialet. Exempel på detta diskuteras nedan.

4.2 Jämförelse mellan konstnärlig och övrig enskild näringsverksamhet

"RUTTOINKOMSTER I VERKSAMHETEN

Med ovanstående reservationer jämförs i detta avsnitt näringsidkare med konstnärlig respektive icke konstnärlig verksamhet. Tabell 3 redovisar bruttoinkomster för konstnärlig och icke konstnärlig verksamhet, dvs. i den sistnämnda gruppen ingår alla enskilda näringsidkare. Dessa inkomster delades in i intervaller för att ge en översiktsbild av fördelningen av bruttoinkomster. Denna fördelning är återgiven i figur 1. Näringsidkare med konstnärlig inriktning har summa bruttoinkomst av näringsverksamhet på ca 555 miljoner kronor medan enskild näringsverksamhet har summa bruttoinkomster av näringsverksamhet på ca 148 miljarder kronor. Inkomstfördelningarna för båda typer av näringsidkare är skeva med tonvikt mot de lägre inkomstskikten; dock är det fler näringsidkare med konstnärlig inriktning som har låga inkomster jämfört med enskilda näringsidkare i stort. Enda undantaget från denna övervikt av lägre bruttoinkomster för konstnärerna är för gruppen näringsidkare med inga inkomster alls. Medianinkomsterna ligger för konstnärerna på 0 kronor medan de för enskild näringsverksamhet i övrigt ligger på ca 46 000 kronor. Huruvida de skillnader som visas i figur 1 är statistiskt signifikanta kan dock inte utläsas.

–VERSKOTT RESPEKTIVE UNDERSKOTT AV VERKSAMHETEN

Bilden blir dock något annorlunda när man ser på fördelningen över rörelseöverskott 2, tabell 4 och figur 2. Bilden över fördelningarna av rörelseöverskott från konstnärlig och enskild näringsverksamhet uppvisar mycket små skillnader. Båda fördelningarna är skeva mot de lägre

2 Rörelseöverskott definieras som bruttoinkomster plus finansiella inkomster minus kostnader och bokföringsmässiga avsättningar. Blir resultatet positivt har näringsidkaren ett rörelseöverskott som skall tas upp till beskattning på dennes självdeklaration under rubriken inkomst av näringsverksamhet. Blir resultatet negativt uppstår rörelseunderskott.

50	SOU 1997:190

skikten. De skillnader som dock finns skulle med stor sannolikhet ej vara statistiskt signifikanta, varvid slutsatsen skulle vara att fördelningarna är lika. Summa rörelseöverskott från enskild näringsverksamhet är 15,5 miljarder medan summan för konstnärlig verksamhet är 127,8 miljoner kronor. Snittsiffrorna av rörelseöverskott ligger dock högre för konstnärerna än för hela gruppen näringsidkare. Medianöverskottet för konstnärer ligger på ca 21 000 kronor medan den för näringsidkare i stort ligger på ca 12 000 kronor. Ett tänkbart skäl till att medianöverskottet hos konstnärerna är högre än i populationen näringsidkare skulle vara ett lägre utnyttjande av resultatutjämnade åtgärder. För att få klarhet i dessa frågor behövs en fördjupad analys av avsättningarna till periodiseringsfonder, expansionsmedel och räntefördelning.

I tabell 5 redovisas rörelseunderskott för konstnärlig verksamhet och enskild näringsverksamhet. Denna jämförelse visar på samma tendenser som jämförelsen av bruttoinkomster. Dock är skillnaderna något större vid jämförelsen av underskott. Konstnärlig verksamhet har en kraftig samling av underskotten i de lägre skikten. Summa rörelseunderskott inom enskild näringsverksamhet är 11,5 miljarder kronor medan konstnärlig verksamhet har summa underskott på 69,9 miljoner kronor. För de näringsidkare vars verksamhet gått med underskott ligger medianunderskottet för konstnärer på ca 21 000 kronor. För enskild näringsverksamhet ligger medianunderskottet på ca 16 000 kronor.

Översiktsbilden visar att konstnärer till övervägande del har lägre bruttoinkomster än hela gruppen näringsidkare. Konstnärernas näringsöverskott har dock samma fördelning över näringsöverskotten som populationen enskild näringsverksamhet. Vad gäller underskotts fördelning skiljer sig dock konstnärerna mer uttalat från gruppen näringsidkare.

SOU 1997:190

51

4.3 Jämförelse mellan olika konstnärskategorier

I detta avsnitt jämförs olika konstnärskategorier på grundval av deras näringsuppgifter i SRU-materialet. Konstnärerna har delats upp i följande kategorier:

	Antal
Bildkonstnärer	2 218
Keramiker, Konsthantverkare samt Textilkonstnärer (KKT)	908
Tecknare	161
Fotograf	375
Tonsättare	75
Kompositörer	129
Instrumentalister, Jazz/Folk/Rock samt Sångare (IJS)	159
Dansare och Teater (DT)	186
Film	185
Översättare	88
Dramatiker	22
Författare	529

Då enskilda grupper är små, framför allt gruppen dramatiker, kommer deras resultat att återges men kommenteras sparsamt.

"RUTTOINKOMSTER F¶R OLIKA KONSTN¤RSGRUPPER

Tabellerna 6 till 9 redovisar konstnärskategoriernas fördelning på bruttoinkomst. Dessa fördelningar uppvisar i stort samma mönster som visades i figur 1. Högst SUMMA bruttoinkomster uppvisar de största grupperna, bildkonstnärer, keramiker, konsthantverkare samt textilkonstnärer (KKT) och författare. Summan för dessa grupper är 166, 82 respektive 83 miljoner kronor. Dock ligger bildkonstnärer på låga medelrespektive medianinkomster. Samma mönster uppvisar KKT gruppen. Författarna visar en högre bruttoinkomst i median och medeltal än båda de föregående grupperna (108 000 respektive 157 000 kronor). Jämnast fördelning av bruttoinkomster har översättare. Denna grupp redovisar en median- och genomsnittsinkomst på 149 000 respektive 173 000 kronor. Störst spridning av bruttoinkomsterna har kategorierna instrumentalist, jazz/folk/rock samt sångare (IJS) och film. Dessa båda kategorier visar en spridning på 318 000 för IJS och 410 000 för film. Även deras median- och medeltals siffror visar på en

52	SOU 1997:190

mycket ojämn fördelning av bruttoinkomsterna inom dessa båda grupper.

3UMMA UTGIFTER KOSTNADER F¶R KONSTN¤RSGRUPPERNA

Verksamhetens utgifter redovisas i tabellerna 10 till 13. I utgiftsposten döljer sig utgifter för varor och material, legoarbeten och underentreprenörer, utgifter för arbetskraft samt övriga utgifter. Finansiella utgifter eller avskrivningar på inventarier, maskiner eller byggnader är dock inte inkluderade i denna post. Utgiftsfördelningarna uppvisar samma skevhet i fördelningen av utgifter som för inkomsterna. Det är i de lägre utgiftsskikten de flesta näringsidkare befinner sig. Den största spridningen av utgifter återfinns, precis som för bruttoinkomsterna, i konstnärskategorierna IJS (270 000) och film (386 000). Lägst spridning av utgifterna redovisas av kategorierna översättare, tecknare och författare, 61 000, 82 000 respektive 98 000 kronor. Lägst utgifter verkar kategorin översättare ha, då dess median- och medeltals siffror är 30 000 respektive 52 000 kronor. Men även grupperna bildkonstnärer, tonsättare och kompositörer verkar ha en något lägre utgiftsnivå

än övriga grupper. Summa utgifter är, inte oväntat, störst för de största grupperna, dvs. bildkonstnärer, KKT och författare. Dock finns en misstanke om datafel för gruppen KKT. Då denna grupp uppvisar en summa på utgifterna i samma storleksklass som deras summa på bruttoinkomster väcks misstanken om informationsfel.

*¤MF¶RELSE AV ¶VERSKOTT OCH UNDERSKOTT I VERKSAMHETERNA

Rörelsens överskott redovisas i tabellerna 14 till 17. Störst summa överskott återfinns i grupperna KKT (17,6 miljoner), bildkonstnär (25,5 miljoner) och författare (29,6 miljoner). Författarna är också bland de tre grupper med det högsta genomsnittliga överskottet. De övriga två grupperna är tecknare och översättare (den senare gruppen har median- och medelvärden på 73 000 respektive 94 000 kronor). Lägst median- och medelvärde återfinns i kategorierna bildkonstnärer och IJS. Rörelseunderskott redovisas i tabellerna 18 till 21. Fördelningsbilden varierar kraftigt mellan kategorierna. De värdemässigt största underskotten visas av kategorierna författare (4,4 miljoner), fotograf (5,2 miljoner), KKT (11,7 miljoner) och bildkonstnärer (40,8 miljoner). Lägst underskott, samt även lägst genomsnittliga underskott, återfinns hos IJS (1,2 miljoner totalt och medianvärde på 12 000 kro-

SOU 1997:190

53

nor). Kategorier med lägre underskott representeras av mycket få observationer, varvid deras uppgifter svårligen kan bedömas.

*¤MF¶RELSE AV ENSKILDA KOSTNADSPOSTER

Fortsättningsvis kommer jämförelsen mellan konstnärskategorierna att ske på statistik från utvalda kostnadsposter från SRU-informationen. Dessa poster redovisas för varje konstnärsgrupp. För varje post anges summa, medelvärde, median, standardavvikelse samt andel inom kategorin som uppgett värde för SRU-posten. Utvalda kostnadsposter (utgiftsposter) är varor och material, utgifter för hyrda lokaler, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, kostnad för hyra eller leasing av maskiner och inventarier, kostnad för reparation och underhåll av maskiner och inventarier, kostnad för företagsförsäkringar, kostnad för frakt, transporter eller resor, avskrivningar på maskiner och inventarier. Avsättning respektive uttag från upphovsmannakonto samt saldo från kontot anges tillsammans med periodiseringsfondsavsättning och premie för pensionsförsäkring i förvärvskällan för näringsidkaren. Avslutningsvis redovisas också ränteinkomster samt ränteutgifter. Dessa redovisningar görs per konstnärskategori i tabellerna 22 till 33.

-ATERIAL LOKAL F¶RBRUKNINGS OCH KONTORSMATERIAL

De kategorier som har de högsta kostnaderna för varor och material är KKT (14,6 miljoner), fotografer (16,5 miljoner) samt bildkonstnärer (33,4 miljoner). Utav dessa har kategorin fotograf en mediankostnad på ca 19 000 kronor. Lägsta kostnaden för varor och material i rörelsen har kategorin översättare (555 000 kronor). Kostnadsbilden för lokaler ser nästan ut på samma sätt. Gruppen fotografer har en kostnad på 6,5 miljoner kronor, medan situationen för KKT och bildkonstnärer är 10,7 respektive 27,8 miljoner kronor. Högst mediankostnad har fotografer (9 800), men bildkonstnärerna har nästan lika mycket (9 500). Lägsta totalkostnaden för lokaler har tonsättare (502 000 kronor) medan IJS har en mediankostnad på noll kronor. Även för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har grupperna bildkonstnärer och KKT den högsta totalkostnaden. Dock har KKT-gruppen den högre mediankostnaden av dessa två konstnärsgrupper. Högst mediankostnad för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har dock två andra grupper, nämligen tecknare och tonsättare.

54	SOU 1997:190

(YRA LEASING SAMT REPARATION OCH UNDERH¥LL AV MASKINER OCH INVENTARIER

Det är enbart för ett fåtal individer inom varje konstnärsgrupp det finns uppgifter om kostnader för hyra eller leasing av respektive reparationer och underhåll av maskiner och inventarier. Dessa grupper är fotograf, kompositör, IJS, dans och teater (DT), film samt vad gäller reparationer och underhåll tonsättare. Alla dessa kategorier har dock en mediankostnad för dessa två kostnadsposter på noll kronor. Nästan hälften av fotograferna har betalt in till företagsförsäkringar. Inom övriga kategorier är andelen mindre.

&RAKT TRANSPORT SAMT RESOR

KKT (4,6 miljoner), författare (5,5 miljoner) och bildkonstnärer (13,3 miljoner) är de kategorier med den högsta totalkostnaden för frakt, transport och resor. Sett till medianvärdet blir kostnadsbilden annorlunda. De tre kategorierna med högst mediankostnad är tonsättare (3 800), författare (4 000) och film (5 500). Lägsta kostnaden för denna SRU-post har kategorierna IJS och kompositörer. Avskrivningar på maskiner och inventarier uppges till största del av kategorierna film, fotograf och tonsättare. Bland dessa kategorier har fotograferna den högsta totalkostnaden (3,7 miljoner) medan tonsättarna har den högsta mediankostnaden (9 800). Lägsta andelen uppgivna värden har gruppen bildkonstnärer (37,3 procent), dock har dessa individer inom kategorien en total kostnad på 4,4 miljoner kronor.

5PPHOVSMANNAKONTO OCH PERIODISERINGSFOND

För avsättningsposterna upphovsmannakonto och periodiseringsfond uppkommer vissa frågetecken. Avsättning till upphovsmannakontot utnyttjats mycket sparsamt av alla konstnärsgrupperna. Detsamma gäller för innestående medel på upphovsmannakontot, där avsättningarna varit små under en lång tid. Mest innestående medel har kategorierna författare (3,0 miljoner fördelat på 3,6 procent av författarna) och bildkonstnärer (15,4 miljoner fördelat på 3,9 procent av bildkonstnärerna). Den senare gruppens totala insatta medel på kontot kan dock vara en överskattning. Periodiseringsfondsavsättning utnyttjas även det av en liten andel individer inom varje kategori. Störst andel återfinns hos översättare (36,4 procent) och tecknare (38,5 procent). Dock används denna form betydligt mer än avsättning till upphovsmannakonto som intäktsutjämning över åren.

SOU 1997:190

55

Upphovsmannakonto är emellertid inte någon allmän resultatreglerande möjlighet som står samtliga konstnärsgrupper till buds. Det krävs att avsättningen gäller upphovsrättsliga intäkter. Fotografer undantas uttryckligen. Det betyder att utövande konstnärer som musiker och skådespelare inte kan utnyttja upphovsmannakonto. Det är bildkonstnärer och författare som företrädesvis är aktuella. Det ställs även krav

på att intäkterna skall på visst sätt vara högre jämfört med tidigare års upphovsmannaintäkter. Vidare måste de avsatta medlen sättas in på bankkonto. Alla dessa förbehåll kan vara en förklaring till att upphovsmannakontot inte synes användas i alltför stor utsträckning.

0ENSIONSF¶RS¤KRING SAMT R¤NTE INKOMSTER OCH UTGIFTER

Avdrag för premie till pensionsförsäkring i förvärvskällan är mycket sparsamt utnyttjat. Detta kan till viss del avspegla åldersfördelningen inom konstnärskategorin. Yngre människor tänker inte i första hand på pensionsförsäkring. Finansiella inkomster och utgifter förekommer även det mycket sparsamt. De tre kategorierna med den största förekomsten av finansiella inkomster är film (34,6 procent), fotograf (36,3 procent) samt tecknare (39,1 procent). Kategorierna för finansiella utgifter är de samma, dock i en något annan ordning. Av dessa grupper har kategorin film de största sammanlagda finansiella inkomsterna medan kategorin fotograf har den största finansiella utgifterna.

4.4 Värdefull insikt genom fördjupad analys

För att sammanfatta ger konstnärlig verksamhet som helhet lägre bruttoinkomster än vad som gäller alla enskilda näringsidkare. Samtidigt uppvisar de nästan samma fördelning av rörelseöverskott som övriga näringsidkare (se figur 2). Konstnärernas underskott skiljer sig dock mycket från den totala gruppen. Underskotten är generellt lägre än för enskilda näringsidkare i allmänhet.

För olika konstnärskategorier finns såväl skillnader som vissa likheter mellan grupperna. Inkomstfördelningen är i stort sett lika för alla konstnärsgrupper. Dock har bildkonstnärer den högsta totala inkomsten medan författare har den högsta genomsnittliga inkomsten. Lägsta kostnaden har översättare medan kategorierna IJS och film har den största kostnadsspridningen inom gruppen. Högsta genomsnittliga kostnaden för varor och material har gruppen fotografer. Så är även fallet för lokalkostnaderna, men för denna kostnadspost har bildkonstnärer och tecknare nästan lika stora kostnader.

56	SOU 1997:190

Lågt utnyttjande av vissa kostnadsposter kan ge indikationer om annan verksamhet än konstnärlig verksamhet. Eftersom näringsidkaren redovisare hela sin verksamhet i SRU- och taxeringsinformationen kan den konstnärliga verksamheten inte helt särskiljas från den övriga verksamheten.

Avslutningsvis skall sägas att redan denna översiktliga analys av materialet ger en intressant inblick i konstnärers näringsverksamhet. Olika kostnadsbilder ges för flera olika konstnärsgrupper. Det vore mycket önskvärt att materialet fick analyseras grundligare, så att en utförligare beskrivning av konstnärernas näringsverksamhet kan ges. Detta skulle medföra att problembilden för konstnärerna kan beskrivas tydligare.

SOU 1997:190

57

Information från Konstnärsverksamhet

4ABELL )NKOMSTER FR¥N JORDBRUK

Brutto inkomst	Antal	Procent
0	5135	97,6
0 - 25.000	52	1,0
25.000 - 50.000	24	0,5
50.000 - 100.000	12	0,2
100.000 - 500.000	36	0,7
500.000 - 1.000.000	1	0,0
1.000.000 -	3	0,1
3UMMA	5263	100,1
3UMMA +R		15 246 212
-EDELTAL		2 897
-EDIAN		-
3TANDARDAVVIKELSE		44 890

4ABELL )NKOMSTER FR¥N FASTIGHET

Brutto inkomst	Antal	Procent
0	5156	98,0
0 - 25.000	34	0,6
25.000 - 50.000	15	0,3
50.000 - 100.000	18	0,3
100.000 - 500.000	22	0,4
500.000 - 1.000.000	4	0,1
1.000.000 -	14	0,3
3UMMA	5263	100
3UMMA +R		43 916 592
-EDELTAL		8 344
-EDIAN		0
3TANDARDAVVIKELSE		142 783

58	SOU 1997:190

4ABELL )NFORMATION FR¥N +ONSTN¤RER

			Fördelning för	Fördelning hos enskild
			konstnärer	näringsverksamhet totalt.
Brutto inkomster Kkr		Antal	Procent	Procent
	0	531	10,5	21,8
0 - 20		1067	21,2	18,3
20	- 40	712	14,1	8,6
40	- 60	473	9,4	5,8
60	- 80	311	6,2	4,4
80 - 100		313	6,2	3,5
100	- 150	482	9,6	6,8
150	- 200	347	6,9	4,8
200	- 250	202	4,0	3,4
250	- 300	156	3,1	2,6
300	- 350	114	2,3	2,1
350	- 400	75	1,5	1,8
400	- 450	59	1,2	1,5
450	- 500	32	0,6	1,4
500	- 600	55	1,1	2,3
600	- 700	35	0,7	1,7
700	- 800	19	0,4	1,3
800	- 900	12	0,2	1,1
900 - 1.000		7	0,1	0,9
1.000 - 10.000		33	0,7	5,7
10.000	- 50.000	0	0,0	0,1
50.000 - 100.000		0	0,0	0,0
100.000 -		0	0,0	0,0
3UMMA		5035	100,0	99,9
3UMMA +R			555 370 887	148 200 000 000
-EDELTAL			110 302	248 936
-EDIAN			0	45 670
3TANDARDAVVIKELSE			208 792	2 770 401

	0,0	5,0	10,0		15,0	20,0	25,0	1 Figur	1997:190 SOU
	0
	0 - 20
20 - 40
40 - 60
60 - 80
80	- 100
100	- 150
150	- 200
200	- 250
250	- 300
300	- 350
350	- 400
400	- 450
450	- 500
500	- 600
600	- 700
700	- 800
800	- 900
900 - 1.000
1.000 - 10.000
10.000 - 50.000
50.000 - 100.000
100.000 -
			Procent .totalt	näringsverksamhet enskild hos Fördelning	Procent konstnärer för Fördelning				59

60						SOU 1997:190
	4ABELL )NFORMATION FR¥N +ONSTN¤RER
					Fördelning
					för	Fördelning hos enskild
					konstnärer	näringsverksamhet totalt.
	Rörelse överskott Kkr			Antal	Procent	Procent
		0		371	12,7	18,8
0 - 20				1077	36,9	38,1
20		-	40	455	15,6	11,2
40		-	60	285	9,8	7,4
60		-	80	194	6,6	5,8
80 - 100				131	4,5	4,4
100		-	150	215	7,4	7,5
150		-	200	97	3,3	3,7
200		-	250	62	2,1	1,9
250		-	300	16	0,5	0,6
300		-	350	5	0,2	0,3
350		-	400	5	0,2	0,1
400		-	450	3	0,1	0,1
450		-	500	0	0,0	0,1
500		-	600	1	0,0	0,1
600		-	700	2	0,1	0,1
700		-	800	0	0,0	0,0
800		-	900	0	0,0	0,0
900 - 1.000				0	0,0	0,0
1.000 - 10.000				0	0,0	0,0
10.000		-	50.000	0	0,0	0,0
50.000 - 100.000				0	0,0	0,0
100.000 -				0	0,0	0,0
	3UMMA			2919	100,0	100,2
	3UMMA +R			127 800 000		15 540 000 000
	-EDELTAL				43 782	41 646
	-EDIAN				20 588	12 259
	3TANDARDAVVIKELSE				60 491	214 555

SOU 1997:190

61

Figur 2

40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
0	- 20	- 40	- 60	- 80	100	150	200	250	300	350	400	450	500	600	700	800
	0	20	40	60	80 -	100 -	150 -	200 -	250 -	300 -	350 -	400 -	450 -	500 -	600 -	700 -
								+KR

Fördelning för konstnärer Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

62					SOU 1997:190
	4ABELL )NFORMATION FR¥N KONSTN¤RER
					Fördelning hos enskild
					näringsverksamhet totalt.
	Rörelse underskott Kkr		Antal	Procent	Procent
0 - 20			1015	47,9	56,2
20		- 40	579	27,3	16,0
40		- 60	231	10,9	8,5
60		- 80	115	5,4	4,8
80 - 100			66	3,1	3,5
100		- 150	68	3,2	4,6
150		- 200	24	1,1	2,2
200		- 250	7	0,3	1,2
250		- 300	6	0,3	0,7
300		- 350	7	0,3	0,4
350		- 400	1	0,0	0,3
400		- 450	1	0,0	0,2
450		- 500	0	0,0	0,2
500		- 600	1	0,0	0,3
600		- 700	0	0,0	0,2
700		- 800	0	0,0	0,1
800		- 900	0	0,0	0,1
900 - 1.000			0	0,0	0,1
1.000 - 10.000			0	0,0	0,4
10.000		- 50.000	0	0,0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0,0
100.000 -			0	0,0	0,0
	3UMMA		2121	99,8	100,0

3UMMA +R	69 895 981	11 500 000 000
-EDELTAL	32 954	51 382
-EDIAN	20 944	15 677
3TANDARDAVVIKELSE	41 971	697 261

SOU 1997:190

63

4ABELL

				Keramiker,
				Konsthantverkare,
Kategori		Bildkonstnär		textilkonstnär		Tecknare
Brutto inkomster Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
	0	282	12,7	90	9,9	14	8,7
0 - 20		593	26,7	192	21,1	15	9,3
20	- 40	369	16,6	151	16,6	20	12,4
40	- 60	228	10,3	85	9,4	8	5,0
60	- 80	138	6,2	74	8,1	8	5,0
80 - 100		133	6,0	58	6,4	6	3,7
100	- 150	178	8,0	93	10,2	21	13,0
150	- 200	111	5,0	57	6,3	20	12,4
200	- 250	62	2,8	29	3,2	12	7,5
250	- 300	37	1,7	24	2,6	5	3,1
300	- 350	26	1,2	16	1,8	12	7,5
350	- 400	19	0,9	9	1,0	3	1,9
400	- 450	8	0,4	9	1,0	3	1,9
450	- 500	5	0,2	6	0,7	1	0,6
500	- 600	6	0,3	3	0,3	6	3,7
600	- 700	11	0,5	3	0,3	4	2,5
700	- 800	2	0,1	3	0,3	2	1,2
800	- 900	2	0,1	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000		0	0,0	3	0,3	0	0,0
1.000 - 10.000		8	0,4	3	0,3	1	0,6
10.000	- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000		0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 -		0	0,0	0	0,0	0	0,0
3UMMA		2218	100,1	908	99,8	161	100,0
		165 880 000		82 329 674		27 558 471
			74 788		90 671		171 170
			31 346		43 958		119 420
			190 566		134 803		185 706

64								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Fotograf		Tonsättare		Kompositör
	Brutto inkomster Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	36	9,6	3	4,0	11	8,5
0 - 20			58	15,5	13	17,3	24	18,6
20		- 40	36	9,6	10	13,3	21	16,3
40		- 60	24	6,4	8	10,7	14	10,9
60		- 80	16	4,3	4	5,3	10	7,8
80 - 100			25	6,7	3	4,0	7	5,4
100		- 150	40	10,7	14	18,7	10	7,8
150		- 200	27	7,2	6	8,0	12	9,3
200		- 250	19	5,1	2	2,7	3	2,3
250		- 300	18	4,8	3	4,0	6	4,7
300		- 350	15	4,0	2	2,7	4	3,1
350		- 400	11	2,9	2	2,7	2	1,6
400		- 450	7	1,9	2	2,7	1	0,8
450		- 500	7	1,9	0	0,0	0	0,0
500		- 600	14	3,7	1	1,3	1	0,8
600		- 700	7	1,9	0	0,0	1	0,8
700		- 800	3	0,8	1	1,3	0	0,0
800		- 900	2	0,5	1	1,3	1	0,8
900 - 1.000			2	0,5	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			8	2,1	0	0,0	1	0,8
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		375	100,1	75	100,0	129	100,3
			69 286 847			9 831 301	14 061 287
				184 765		131 084		109 002
				93 000		78 037		51 804
				260 524		164 817		156 401

SOU 1997:190									65
	4ABELL
			Instrumentalist,
			Jazz/Folk/Rock,
	Kategori		Sångare		Dansare, Teater			Film
	Brutto inkomster Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	18	11,3	24	12,9	23	12,4
0 - 20			32	20,1	33	17,7	19	10,3
20		- 40	20	12,6	15	8,1	13	7,0
40		- 60	22	13,8	18	9,7	15	8,1
60		- 80	10	6,3	12	6,5	12	6,5
80 - 100			13	8,2	12	6,5	15	8,1
100		- 150	14	8,8	9	4,8	13	7,0
150		- 200	8	5,0	20	10,8	14	7,6
200		- 250	5	3,1	13	7,0	13	7,0
250		- 300	7	4,4	8	4,3	10	5,4
300		- 350	1	0,6	6	3,2	3	1,6
350		- 400	2	1,3	1	0,5	7	3,8
400		- 450	2	1,3	2	1,1	6	3,2
450		- 500	1	0,6	2	1,1	5	2,7
500		- 600	2	1,3	2	1,1	4	2,2
600		- 700	0	0,0	2	1,1	4	2,2
700		- 800	0	0,0	2	1,1	5	2,7
800		- 900	1	0,6	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	1	0,5	0	0,0
1.000 - 10.000			1	0,6	4	2,2	4	2,2
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		159	99,9	186	100,2	185	100,0
			18 063 740		27 873 268		39 456 821
				113 608		149 856		213 280
				48 714		64 542		89 761
				317 509		253 675		410 190

66									SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori			Översättare		Dramatiker		Författare
	Brutto inkomster Kkr			Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0		3	3,4	1	4,5	26	4,9
0 - 20				3	3,4	3	13,6	82	15,5
20		-	40	6	6,8	1	4,5	51	9,6
40		-	60	9	10,2	6	27,3	41	7,8
60		-	80	3	3,4	4	18,2	24	4,5
80 - 100				5	5,7	3	13,6	30	5,7
100		-	150	15	17,0	2	9,1	71	13,4
150		-	200	16	18,2	0	0,0	53	10,0
200		-	250	5	5,7	1	4,5	37	7,0
250		-	300	13	14,8	0	0,0	25	4,7
300		-	350	3	3,4	0	0,0	25	4,7
350		-	400	4	4,5	0	0,0	15	2,8
400		-	450	0	0,0	1	4,5	19	3,6
450		-	500	0	0,0	0	0,0	5	0,9
500		-	600	2	2,3	0	0,0	13	2,5
600		-	700	0	0,0	0	0,0	3	0,6
700		-	800	0	0,0	0	0,0	1	0,2
800		-	900	0	0,0	0	0,0	5	0,9
900 - 1.000				0	0,0	0	0,0	1	0,2
1.000 - 10.000				1	1,1	0	0,0	2	0,4
10.000		-	50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000				0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -				0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA			88	99,9	22	99,8	529	99,9
	3UMMA +R			15 188 735			2 942 623	82 898 524
	-EDELTAL				172 599		133 756		156 708
	-EDIAN				149 142		98 712		108 250
	3TANDARDAVVIKELSE				150 100		121 213		172 716

SOU 1997:190									67
	4ABELL
					Keramiker,
					Konsthantverkare,
	Kategori		Bildkonstnär		textilkonstnär		Tecknare
	Rörelse utgifter Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	55	2,5	36	4,0	10	6,2
0 - 20			407	18,3	150	16,5	23	14,3
20		- 40	636	28,7	244	26,9	32	19,9
40		- 60	414	18,7	176	19,4	20	12,4
60		- 80	224	10,1	98	10,8	21	13,0
80 - 100			145	6,5	60	6,6	15	9,3
100		- 150	197	8,9	73	8,0	24	14,9
150		- 200	69	3,1	30	3,3	6	3,7
200		- 250	20	0,9	13	1,4	2	1,2
250		- 300	13	0,6	8	0,9	2	1,2
300		- 350	11	0,5	4	0,4	5	3,1
350		- 400	6	0,3	3	0,3	0	0,0
400		- 450	8	0,4	3	0,3	0	0,0
450		- 500	2	0,1	4	0,4	0	0,0
500		- 600	4	0,2	1	0,1	0	0,0
600		- 700	1	0,0	1	0,1	1	0,6
700		- 800	1	0,0	1	0,1	0	0,0
800		- 900	0	0,0	2	0,2	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	1	0,1	0	0,0
1.000 -			5	0,2	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		2218	100,0	908	99,8	161	99,8
			138 390 000		82 329 674		12 224 345
				62 395		90 671		75 928
				40 404		43 958		54 014
				108 291		134 804		81 740

68								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Fotograf		Tonsättare		Kompositör
	Rörelse utgifter Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	20	5,3	2	2,7	19	14,7
0 - 20			44	11,7	13	17,3	27	20,9
20		- 40	60	16,0	28	37,3	20	15,5
40		- 60	41	10,9	9	12,0	15	11,6
60		- 80	43	11,5	5	6,7	13	10,1
80 - 100			32	8,5	6	8,0	10	7,8
100		- 150	42	11,2	7	9,3	15	11,6
150		- 200	32	8,5	2	2,7	4	3,1
200		- 250	18	4,8	1	1,3	1	0,8
250		- 300	13	3,5	0	0,0	0	0,0
300		- 350	6	1,6	0	0,0	1	0,8
350		- 400	6	1,6	0	0,0	1	0,8
400		- 450	4	1,1	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	1	1,3	0	0,0
500		- 600	5	1,3	0	0,0	2	1,6
600		- 700	2	0,5	0	0,0	0	0,0
700		- 800	3	0,8	1	1,3	1	0,8
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 -			4	1,1	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		375	99,9	75	99,9	129	100,1
			46 062 790			4 912 731	8 520 724
				122 834		65 503		66 052
				72 455		35 407		38 067
				185 905		105 996		105 688

SOU 1997:190									69
	4ABELL
			Instrumentalist,
			Jazz/Folk/Rock,
	Kategori		Sångare		Dansare, Teater			Film
	Rörelse utgifter Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	15	9,4	16	8,6	14	7,6
0 - 20			52	32,7	43	23,1	26	14,1
20		- 40	19	11,9	34	18,3	28	15,1
40		- 60	22	13,8	21	11,3	22	11,9
60		- 80	13	8,2	19	10,2	21	11,4
80 - 100			10	6,3	11	5,9	11	5,9
100		- 150	12	7,5	19	10,2	26	14,1
150		- 200	4	2,5	7	3,8	11	5,9
200		- 250	7	4,4	4	2,2	6	3,2
250		- 300	2	1,3	1	0,5	4	2,2
300		- 350	2	1,3	0	0,0	7	3,8
350		- 400	0	0,0	3	1,6	0	0,0
400		- 450	0	0,0	2	1,1	2	1,1
450		- 500	0	0,0	0	0,0	1	0,5
500		- 600	0	0,0	0	0,0	1	0,5
600		- 700	0	0,0	2	1,1	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	1	0,5
800		- 900	0	0,0	2	1,1	1	0,5
900 - 1.000			0	0,0	1	0,5	1	0,5
1.000 -			1	0,6	1	0,5	2	1,1
	3UMMA		159	99,9	186	100,0	185	99,9
			12 089 338		17 604 714		25 660 395
				76 034		94 649		138 705
				27 194		39 996		61 239
				270 281		206 406		385 685

70								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Översättare		Dramatiker		Författare
	Rörelse utgifter Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	1	1,1	1	4,5	23	4,3
0 - 20			28	31,8	4	18,2	137	25,9
20		- 40	21	23,9	6	27,3	111	21,0
40		- 60	17	19,3	4	18,2	61	11,5
60		- 80	5	5,7	2	9,1	47	8,9
80 - 100			3	3,4	3	13,6	37	7,0
100		- 150	5	5,7	1	4,5	41	7,8
150		- 200	5	5,7	1	4,5	28	5,3
200		- 250	1	1,1	0	0,0	13	2,5
250		- 300	1	1,1	0	0,0	10	1,9
300		- 350	1	1,1	0	0,0	9	1,7
350		- 400	0	0,0	0	0,0	6	1,1
400		- 450	0	0,0	0	0,0	1	0,2
450		- 500	0	0,0	0	0,0	1	0,2
500		- 600	0	0,0	0	0,0	1	0,2
600		- 700	0	0,0	0	0,0	1	0,2
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	2	0,4
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		88	99,9	22	99,9	529	100,1
				4 545 012		1 126 228	38 585 697
				51 648		51 192		72 941
				29 747		37 852		39 034
				61 444		45 101		98 180

SOU 1997:190									71
	4ABELL
					Keramiker,
					Konsthantverkare,
	Kategori		Bildkonstnär		textilkonstnär		Tecknare
	Rörelse överskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	174	17,5	58	11,6	10	7,6
0 - 20			438	44,0	186	37,1	26	19,8
20		- 40	164	16,5	107	21,4	16	12,2
40		- 60	93	9,3	58	11,6	8	6,1
60		- 80	54	5,4	31	6,2	19	14,5
80 - 100			27	2,7	21	4,2	12	9,2
100		- 150	32	3,2	25	5,0	22	16,8
150		- 200	10	1,0	10	2,0	11	8,4
200		- 250	2	0,2	3	0,6	6	4,6
250		- 300	1	0,1	0	0,0	1	0,8
300		- 350	0	0,0	1	0,2	0	0,0
350		- 400	0	0,0	1	0,2	0	0,0
400		- 450	0	0,0	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	1	0,1	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		996	100,0	501	100,1	131	100,0
			25 501 414		17 616 293		9 774 343
				25 604		35 162		74 613
				11 676		21 317		66 686
				37 787		44 567		65 274

72								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Fotograf		Tonsättare		Kompositör
	Rörelse överskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	25	10,4	3	5,6	10	10,5
0 - 20			75	31,3	22	40,7	47	49,5
20		- 40	31	12,9	10	18,5	18	18,9
40		- 60	33	13,8	5	9,3	4	4,2
60		- 80	18	7,5	5	9,3	5	5,3
80 - 100			9	3,8	2	3,7	4	4,2
100		- 150	24	10,0	4	7,4	4	4,2
150		- 200	9	3,8	0	0,0	1	1,1
200		- 250	14	5,8	2	3,7	1	1,1
250		- 300	1	0,4	1	1,9	1	1,1
300		- 350	0	0,0	0	0,0	0	0,0
350		- 400	0	0,0	0	0,0	0	0,0
400		- 450	1	0,4	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		240	100,1	54	100,1	95	100,1
			13 343 774			2 483 830		2 866 816
				55 599		45 997		30 177
				31 376		24 962		10 107
				67 433		59 242		48 155

SOU 1997:190									73
	4ABELL
			Instrumentalist,
			Jazz/Folk/Rock,
	Kategori		Sångare		Dansare, Teater			Film
	Rörelse överskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	24	20,3	16	11,9	17	12,7
0 - 20			66	55,9	51	37,8	35	26,1
20		- 40	9	7,6	20	14,8	25	18,7
40		- 60	3	2,5	11	8,1	9	6,7
60		- 80	3	2,5	9	6,7	9	6,7
80 - 100			6	5,1	5	3,7	7	5,2
100		- 150	2	1,7	10	7,4	14	10,4
150		- 200	3	2,5	4	3,0	9	6,7
200		- 250	2	1,7	6	4,4	6	4,5
250		- 300	0	0,0	2	1,5	2	1,5
300		- 350	0	0,0	0	0,0	0	0,0
350		- 400	0	0,0	1	0,7	1	0,7
400		- 450	0	0,0	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		118	99,8	135	100,0	134	99,9
			2 815 258		6 604 811		8 299 070
				23 858		48 925		61 933
				4 332		21 234		33 459
				46 715		70 417		74 359

74								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Översättare		Dramatiker		Författare
	Rörelse överskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
		0	2	2,5	8	40,0	32	7,7
0 - 20			10	12,5	3	15,0	113	27,2
20		- 40	10	12,5	2	10,0	42	10,1
40		- 60	14	17,5	1	5,0	45	10,8
60		- 80	5	6,3	0	0,0	35	8,4
80 - 100			4	5,0	4	20,0	34	8,2
100		- 150	17	21,3	0	0,0	57	13,7
150		- 200	11	13,8	1	5,0	29	7,0
200		- 250	4	5,0	0	0,0	15	3,6
250		- 300	2	2,5	0	0,0	5	1,2
300		- 350	0	0,0	1	5,0	4	1,0
350		- 400	0	0,0	0	0,0	1	0,2
400		- 450	1	1,3	0	0,0	1	0,2
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	2	0,5
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		80	100,2	20	100,0	415	99,8
				7 505 311		1 360 754	29 628 425
				93 816		68 038		71 394
				73 062		31 567		50 691
				78 356		89 399		81 673

SOU 1997:190									75
	4ABELL
						Keramiker,
					Konsthantverkare,
	Kategori		Bildkonstnär		textilkonstnär			Tecknare
	Rörelse underskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
0 - 20			541	44,2	218	53,4	21	70,0
20		- 40	362	29,6	114	27,9	5	16,7
40		- 60	152	12,4	36	8,8	1	3,3
60		- 80	68	5,6	14	3,4	0	0,0
80 - 100			40	3,3	10	2,5	0	0,0
100		- 150	37	3,0	7	1,7	2	6,7
150		- 200	11	0,9	6	1,5	1	3,3
200		- 250	3	0,2	1	0,2	0	0,0
250		- 300	3	0,2	0	0,0	0	0,0
300		- 350	5	0,4	1	0,2	0	0,0
350		- 400	1	0,1	0	0,0	0	0,0
400		- 450	0	0,0	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	1	0,2	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		1223	99,9	408	99,8	30	100,0

40781812	11743358	790115
33346	28783	26337
22469	18178	11570
39380	42388	38843

76								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Fotograf		Tonsättare		Kompositör
	Rörelse underskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
0 - 20			58	42,3	11	52,4	16	47,1
20		- 40	33	24,1	3	14,3	9	26,5
40		- 60	19	13,9	1	4,8	4	11,8
60		- 80	9	6,6	3	14,3	2	5,9
80 - 100			4	2,9	0	0,0	1	2,9
100		- 150	11	8,0	2	9,5	1	2,9
150		- 200	3	2,2	1	4,8	1	2,9
200		- 250	0	0,0	0	0,0	0	0,0
250		- 300	0	0,0	0	0,0	0	0,0
300		- 350	0	0,0	0	0,0	0	0,0
350		- 400	0	0,0	0	0,0	0	0,0
400		- 450	0	0,0	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		137	100,0	21	100,1	34	100,0
			5 233 338			826 237		1 100 797
				38 200		39 345		32 376
				23 558		19 007		21 423
				38 138		46 032		38 371

SOU 1997:190									77
	4ABELL
			Instrumentalist,
			Jazz/Folk/Rock,
	Kategori		Sångare		Dansare, Teater			Film
	Rörelse underskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
0 - 20			25	61,0	36	69,2	23	45,1
20		- 40	9	22,0	9	17,3	11	21,6
40		- 60	3	7,3	4	7,7	7	13,7
60		- 80	2	4,9	1	1,9	5	9,8
80 - 100			0	0,0	1	1,9	1	2,0
100		- 150	0	0,0	0	0,0	2	3,9
150		- 200	0	0,0	0	0,0	0	0,0
200		- 250	1	2,4	0	0,0	1	2,0
250		- 300	1	2,4	0	0,0	0	0,0
300		- 350	0	0,0	0	0,0	1	2,0
350		- 400	0	0,0	1	1,9	0	0,0
400		- 450	0	0,0	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		41	100,0	52	99,9	51	100,1
				1 213 435		1 495 596		2 124 089
				29 596		28 761		41 649
				12 016		14 203		20 736
				54 610		60 217		55 870

78								SOU 1997:190
	4ABELL
	Kategori		Översättare		Dramatiker		Författare
	Rörelse underskott Kkr		Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
0 - 20			5	62,5	1	50,0	60	52,6
20		- 40	3	37,5	0	0,0	21	18,4
40		- 60	0	0,0	0	0,0	8	7,0
60		- 80	0	0,0	1	50,0	7	6,1
80 - 100			0	0,0	0	0,0	9	7,9
100		- 150	0	0,0	0	0,0	5	4,4
150		- 200	0	0,0	0	0,0	1	0,9
200		- 250	0	0,0	0	0,0	1	0,9
250		- 300	0	0,0	0	0,0	2	1,8
300		- 350	0	0,0	0	0,0	0	0,0
350		- 400	0	0,0	0	0,0	0	0,0
400		- 450	0	0,0	0	0,0	0	0,0
450		- 500	0	0,0	0	0,0	0	0,0
500		- 600	0	0,0	0	0,0	0	0,0
600		- 700	0	0,0	0	0,0	0	0,0
700		- 800	0	0,0	0	0,0	0	0,0
800		- 900	0	0,0	0	0,0	0	0,0
900 - 1.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
1.000 - 10.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
10.000		- 50.000	0	0,0	0	0,0	0	0,0
50.000 - 100.000			0	0,0	0	0,0	0	0,0
100.000 -			0	0,0	0	0,0	0	0,0
	3UMMA		8	100,0	2	100,0	114	100,0
				131 766		87 109	4 368 329
				16 471		43 554		38 319
				16 781		43 554		18 776
				9 745		40 129		50 570

SOU 1997:190							79
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	33 420 531	15 068	4 258	80 388	67,1
	Utgifter för hyrda
	lokaler	27 784 062	12 527	9 504	14 899	75,5
	Förbrukningsmaterial	11 601 993	5 231	1 059	11 005	59,2
	Kontorsmaterial	3 121 880	1 408	359	3 258	63,2
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	809 373	364	-	2 407	8,6
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	558 347	252	-	1 480	11,4
	Företagsförsäkringar	1 551 373	699	-	1 860	32,6
	Frakt, transporter och
	resor	13 315 015	6 003	2 538	11 988	74,6
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	4 374 797	1 972	-	7 239	37,3
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	2 785 310	1 256	-	10 492	2,6
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	2 424 163	1 094	-	13 872	1,2
	Upphovsmannakonto
	saldo	15 359 942	6 925	-	148 620	3,9
	Periodiseringsfonds
	avsättning	5 678 631	2 560	-	10 462	13,3
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	1 411 306	636	-	5 059	6,2
	Ränte inkomster	310 177	140	-	1 096	8,9
	Ränte utgifter	2 540 696	1 145	-	8 540	12,0

80						SOU 1997:190
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	14 611 567	16 092	6 138	34 396	74,9
	Utgifter för hyrda
	lokaler	10 734 098	11 822	7 186	16 508	71,1
	Förbruknings material	4 342 720	4 783	1 395	9 119	65,1
	Kontorsmaterial	1 835 806	2 022	692	4 752	71,0
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	293 058	322	-	2 525	5,9
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	461 484	508	-	1 757	19,7
	Företagsförsäkringar	1 083 981	1 194	-	2 364	48,1
	Frakt, transporter och
	resor	4 618 512	5 086	2 283	8 851	74,2
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	2 680 487	2 952	486	6 683	55,3
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	501 660	552	-	6 972	1,1
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	347 454	383	-	5 388	0,8
	Upphovsmannakonto
	saldo	5 401 418	5 949	-	141 525	1,4
	Periodiseringsfonds
	avsättning	4 052 297	4 463	-	12 827	21,1
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	1 057 497	1 164	-	4 097	13,8
	Ränte inkomster	414 321	456	-	5 096	19,5
	Ränte utgifter	1 921 073	2 116	-	8 202	24,6

SOU 1997:190							81
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	2 009 221	12 480	5 321	19 539	67,7
	Utgifter för hyrda
	lokaler	2 365 523	14 693	9 612	17 726	74,5
	Förbrukningsmaterial	1 028 392	6 388	2 011	12 974	64,6
	Kontorsmaterial	563 037	3 497	1 310	5 539	75,2
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	164 222	1 020	-	5 470	9,3
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	41 018	255	-	688	20,5
	Företagsförsäkringar	132 683	824	-	2 328	44,1
	Frakt, transporter och
	resor	997 126	6 193	2 500	8 362	78,3
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	826 367	5 133	825	9 696	56,5
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	12 000	75	-	946	0,6
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	284 532	1 767	-	12 496	2,5
	Upphovsmannakonto
	saldo	-	-	-	-	0,0
	Periodiseringsfonds
	avsättning	2 495 347	15 499	-	28 050	38,5
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	397 922	2 472	-	6 934	21,7
	Ränte inkomster	142 862	887	-	4 877	39,1
	Ränte utgifter	141 841	881	-	4 138	26,7

82						SOU 1997:190
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	16 492 600	43 980	18 942	87 508	78,1
	Utgifter för hyrda
	lokaler	6 463 051	17 235	9 836	21 010	76,8
	Förbrukningsmaterial	3 108 509	8 289	1 200	18 258	61,3
	Kontorsmaterial	1 050 892	2 802	1 132	5 610	81,1
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	871 604	2 324	-	12 431	22,7
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	429 788	1 146	-	2 899	36,3
	Företagsförsäkringar	635 045	1 693	-	3 125	49,9
	Frakt, transporter och
	resor	4 069 740	10 853	3 405	27 627	77,9
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	3 696 932	9 858	5 457	13 705	72,5
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	49 808	133	-	1 736	0,8
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	365 487	975	-	11 798	1,3
	Upphovsmannakonto
	saldo	253 877	677	-	11 033	0,5
	Periodiseringsfonds
	avsättning	3 181 615	8 484	-	20 026	25,3
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	504 605	1 346	-	6 764	13,3
	Ränte inkomster	131 208	350	-	1 588	36,3
	Ränte utgifter	876 801	2 338	-	7 423	36,3

SOU 1997:190							83
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	734 166	9 789	-	32 104	26,7
	Utgifter för hyrda
	lokaler	501 820	6 691	4 000	10 252	68,0
	Förbrukningsmaterial	501 843	6 691	1 894	11 225	68,0
	Kontorsmaterial	329 386	4 392	1 842	6 672	78,7
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	20 250	270	-	1 768	6,7
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	51 646	689	-	1 688	30,7
	Företagsförsäkringar	92 828	1 238	-	2 785	34,7
	Frakt, transporter och
	resor	559 917	7 466	3 815	9 547	66,7
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	1 062 653	14 169	9 856	15 187	80,0
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	30 000	400	-	3 464	1,3
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	237 252	3 163	-	14 096	6,7
	Upphovsmannakonto
	saldo	58 360	778	-	6 250	2,7
	Periodiseringsfonds
	avsättning	465 174	6 202	-	19 382	26,7
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	90 019	1 200	-	4 753	12,0
	Ränte inkomster	22 963	306	-	2 380	14,7
	Ränte utgifter	103 622	1 382	-	6 297	14,7

84						SOU 1997:190
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	1 870 676	14 501	-	49 772	44,2
	Utgifter för hyrda
	lokaler	1 164 740	9 029	4 000	16 264	57,4
	Förbrukningsmaterial	759 840	5 890	-	14 474	45,7
	Kontorsmaterial	158 090	1 226	275	2 345	54,3
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	74 247	576	-	2 222	14,7
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	88 081	683	-	2 110	26,4
	Företagsförsäkringar	97 670	757	-	1 619	28,7
	Frakt, transporter och
	resor	740 094	5 737	-	13 540	49,6
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	1 111 675	8 618	2 000	14 753	59,7
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	15 104	117	-	1 330	0,8
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	265 061	2 055	-	13 086	3,1
	Upphovsmannakonto
	saldo	196 791	1 525	-	10 120	2,3
	Periodiseringsfonds
	avsättning	839 923	6 511	-	15 978	31,8
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	76 483	593	-	2 678	6,2
	Ränte inkomster	66 847	518	-	2 727	24,8
	Ränte utgifter	159 853	1 239	-	5 052	17,8

SOU 1997:190							85
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	2 489 548	15 658	-	50 486	35,2
	Utgifter för hyrda
	lokaler	1 054 257	6 631	-	12 613	46,5
	Förbrukningsmaterial	860 713	5 143	1 028	9 854	56,0
	Kontorsmaterial	248 952	1 566	389	3 062	61,0
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	113 855	716	-	2 725	12,6
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	124 733	784	-	1 982	28,9
	Företagsförsäkringar	92 679	583	-	1 510	28,3
	Frakt, transporter och
	resor	1 047 467	6 588	559	18 842	53,5
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	1 156 682	7 275	1 893	11 798	57,9
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	-	-	-	-	0,0
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	118 780	747	-	9 420	0,6
	Upphovsmannakonto
	saldo	52 438	330	-	4 157	1,3
	Periodiseringsfonds
	avsättning	879 728	5 533	-	20 172	23,9
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	133 284	838	-	3 140	9,4
	Ränte inkomster	66 669	419	-	2 649	25,8
	Ränte utgifter	104 016	654	-	2 662	17,0

86						SOU 1997:190
	4ABELL
	+ATEGORI $ANSARE 4EATER OBS
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	2 923 564	15 718	1 734	46 793	53,2
	Utgifter för hyrda
	lokaler	2 669 074	14 350	3 544	33 450	55,4
	Förbrukningsmaterial	763 108	4 103	364	9 123	54,3
	Kontorsmaterial	573 127	3 081	1 392	5 802	73,7
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	213 573	1 148	-	7 772	15,1
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	95 356	513	-	1 871	22,0
	Företagsförsäkringar	116 515	626	-	1 820	26,3
	Frakt, transporter och
	resor	1 490 934	8 016	2 316	16 944	64,0
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	670 444	3 605	764	7 292	54,3
	Avsättningar
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	212 368	1 142	-	8 361	3,2
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	466 800	2 510	-	29 412	2,7
	Upphovsmannakonto
	saldo	59 475	320	-	4 361	0,5
	Periodiseringsfonds
	avsättning	1 134 573	6 100	-	15 022	25,8
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	275 420	1 481	-	5 899	10,8
	Räntor
	Ränte inkomster	66 207	356	-	1 721	28,5
	Ränte utgifter	205 490	1 105	-	6 758	21,5

SOU 1997:190							87
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	7 475 579	40 409	1 035	249 600	53,5
	Utgifter för hyrda
	lokaler	1 925 165	10 406	4 000	16 186	64,9
	Förbrukningsmaterial	1 743 522	9 424	2 500	25 297	65,9
	Kontorsmaterial	634 625	3 430	1 422	6 210	74,1
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	497 875	2 691	-	13 898	20,0
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	152 127	822	-	3 379	24,9
	Företagsförsäkringar	208 060	1 125	-	3 606	33,0
	Frakt, transporter och
	resor	2 428 003	13 124	5 518	30 199	79,5
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	1 503 422	8 127	2 654	17 859	66,5
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	99 253	537	-	4 088	2,7
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	310 800	1 680	-	16 798	1,6
	Upphovsmannakonto
	saldo	309 745	1 674	-	16 211	2,7
	Periodiseringsfonds
	avsättning	2 211 848	11 956	-	25 523	34,1
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	249 290	1 348	-	4 288	14,1
	Ränte inkomster	164 909	891	-	2 991	34,6
	Ränte utgifter	209 962	1 135	-	3 123	32,4

88						SOU 1997:190
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	555 348	6 311	-	22 708	21,6
	Utgifter för hyrda
	lokaler	702 234	7 980	4 000	12 079	77,3
	Förbrukningsmaterial	230 471	2 619	754	4 251	55,7
	Kontorsmaterial	314 845	3 578	1 226	5 195	76,1
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	13 014	148	-	871	6,8
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	37 086	421	-	1 364	17,0
	Företagsförsäkringar	83 865	953	-	2 967	28,4
	Frakt, transporter och
	resor	438 783	4 986	1 906	8 583	65,9
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	298 209	3 389	1 538	5 147	59,1
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	-	-	-	-	0,0
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	-	-	-	-	0,0
	Upphovsmannakonto
	saldo	83 127	944	-	6 371	2,3
	Periodiseringsfonds
	avsättning	1 234 103	14 024	-	31 711	36,4
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	358 313	4 072	-	11 282	25,0
	Ränte inkomster	24 151	274	-	1 043	21,6
	Ränte utgifter	58 045	660	-	2 591	15,9

SOU 1997:190							89
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	36 153	1 643	-	3 723	27,3
	Utgifter för hyrda
	lokaler	183 294	8 332	5 374	8 610	68,2
	Förbrukningsmaterial	54 111	2 560	-	4 349	31,8
	Kontorsmaterial	98 763	4 489	1 614	5 582	81,8
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	8 808	400	-	1 179	13,6
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	2 722	124	-	531	13,6
	Företagsförsäkringar	6 857	312	-	630	27,3
	Frakt, transporter och
	resor	179 911	8 178	3 775	10 567	77,3
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	94 463	4 294	3 081	5 006	77,3
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	203 020	9 228	-	33 835	9,1
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	62 501	2 841	-	13 325	9,1
	Upphovsmannakonto
	saldo	1 770 265	80 467	-	193 647	22,7
	Periodiseringsfonds
	avsättning	259 104	11 777	-	24 307	40,9
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	55 730	2 533	-	6 262	18,2
	Ränte inkomster	41 725	1 867	-	6 255	27,3
	Ränte utgifter	8 347	379	-	1 605	18,2

90						SOU 1997:190
	4ABELL
					Standard	Utnyttjande
	Kostnader (utgifter)	Summa	Medelvärde	Median	avvikelse	Andel
	Varor och material	8 229 368	15 556	-	44 030	38,4
	Utgifter för hyrda
	lokaler	4 512 521	8 530	4 000	13 739	61,8
	Förbrukningsmaterial	2 281 363	4 313	750	9 967	55,4
	Kontorsmaterial	1 961 357	3 708	1 669	6 561	76,0
	Hyra el. leasing av
	maskiner o inv.	351 368	664	-	4 666	7,8
	Reparation o underhåll
	på maskiner o inv.	193 002	365	-	1 155	20,8
	Företagsförsäkringar	429 758	812	-	3 517	28,0
	Frakt, transporter och
	resor	5 518 368	10 432	3 971	16 862	72,0
	Avskrivningar på
	maskiner o inv.	2 578 843	4 875	1 798	9 191	63,1
	Uttag från
	Upphovsmannakonto	678 510	1 283	-	18 652	2,1
	Insättning till
	Upphovsmannakonto	583 663	1 103	-	10 526	1,7
	Upphovsmannakonto
	saldo	2 960 098	5 596	-	48 123	3,6
	Periodiseringsfonds
	avsättning	5 825 473	11 012	-	24 479	33,5
	Pensionsförsäkrings-
	premie i förvärvskällan	1 321 815	2 499	-	6 854	20,2
	Ränte inkomster	191 556	362	-	1 780	24,8
	Ränte utgifter	971 375	1 836	-	12 246	23,8

Bilaga