| 3/5 | |
4ILL STATSR¥DET OCH CHEFEN F¶R +ULTURDEPARTEMENTET
2EGERINGEN BESLUTADE DEN OKTOBER ATT TILLKALLA EN S¤RSKILD UTREDARE MED UPPGIFT ATT UTARBETA ETT F¶RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT KULTURPOLITISKT GRUNDAT GENERELLT ST¶D TILL FR¤MST KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA EGENF¶RETAGARE SAMT REDOVISA KONSTN¤RERS OCH F¶RFATTARES EKO NOMISKA F¶RH¥LLANDE $EN NOVEMBER F¶RORDNADES D¥VARANDE GENERALDIREKT¶REN #LAES ,JUNGH SOM S¤RSKILD UTREDARE $EN APRIL
ENTLEDIGADES #LAES ,JUNGH OCH F¶RORDNADES D¥VARANDE AVDEL NINGSCHEFEN !GNETA
+AMMARR¤TTSASSESSOR ,ARS %MANUELSSON +ORSELL F¶RBUNDSSEKRETE RARE 3USIN ,INDBLOM OCH KANSLIR¥DET "RITA ,UNDH UTS¥GS DEN DECEM BER TILL EXPERTER I UTREDNINGEN $EN MAJ ENTLEDIGADES "RITA ,UNDH OCH UTS¥GS DEPARTEMENTSSEKRETERARNA %RIC $E 'ROAT OCH 2OLF *OHANSSON TILL NYA EXPERTER I UTREDNINGEN
+AMMARR¤TTSASSESSORN #HRISTINA 2IDDERMAN HAR SEDAN DEN DECEM BER VARIT SEKRETERARE I UTREDNINGEN
5TREDNINGEN SOM HAR ANTAGIT NAMNET +ONSTN¤RSST¶DSUTREDNINGEN F¥R H¤RMED ¶VERL¤MNA SITT SLUTBET¤NKANDE 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D 3/5
6¥RT UPPDRAG ¤R D¤RMED AVSLUTAT
3TOCKHOLM I DECEMBER
!GNETA
#HRISTINA 2IDDERMAN
| 3/5 | |
)NNEH¥LL
3AMMANFATTNING
5TREDNINGSUPPDRAGET
$IREKTIVEN
5TREDNINGSARBETET
$E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN
)NLEDNING
+ONSTN¤RERNAS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING
+ONSTN¤RERNAS EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN
.UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER
)NLEDNING
.UVARANDE STATLIGA ST¶DFORMER
6ISSA OFFENTLIGR¤TTSLIGA ERS¤TTNINGAR TILL UPPHOVS M¤N F¶R UTNYTTJANDE AV DERAS VERK
"IDRAG
+ONSTN¤RSN¤MNDEN
3VERIGES F¶RFATTARFOND
!NALYS AV REGELVERKEN F¶R SKATTER ARBETSMARKNADSST¶D OCH ANDRA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM
3KATTER
3KATTERNA SOM ETT KULTURPOLITISKA INSTRUMENT F¶R ¶KAD EFTERFR¥GAN
+ONSTN¤RERNAS SKATTE OCH AVGIFTSSITUATION
2EGLER INOM DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN
!RBETSMARKNADSST¶D
| )NNEH¥LL | 3/5 |
'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET
)NLEDNING
)RLAND
&RANKRIKE
4YSKLAND
(OLLAND
.ORGE
$ANMARK
4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG
&¶RSLAGET OM EGENAVGIFTSFOND
&¶RSLAGET OM KONSTN¤RSTILL¤GG
!NALYS AV TIDIGARE F¶RSLAG TILL GENERELLT ST¶D
!VGR¤NSNINGEN AV MOTTAGARE
3T¶DETS STORLEK
!DMINISTRATION OCH ST¶DETS KOSTNAD
'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING
)NLEDNING
)NKOMSTF¶RST¤RKNING TILL KONSTN¤RER
5TREDNINGENS ST¤LLNINGSTAGANDE
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT PAKET F¶R ¶KAD EFTERFR¥GAN P¥ KONSTN¤RERS ARBETE
)NLEDNING
&¶RSLAG TILL GENERELLA ST¶D¥TG¤RDER INOM DE OLIKA KONSTN¤RSOMR¥DENA
/RD
"ILD
4ON
3CEN
| 3/5 | )NNEH¥LL |
| "ILAGOR | |
| "ILAGA | +OMMITT©DIREKTIVEN |
| "ILAGA | &¶RSLAG TILL F¶RORDNING OM INKOMSTF¶RST¤RKNING TILL |
| KONSTN¤RER | |
| "ILAGA | +OMMENTAR TILL F¶RORDNINGEN OM INKOMSTF¶RST¤RKNING TILL |
| KONSTN¤RER | |
| "ILAGA | 'ENERELLT ST¶D I FORM AV DIREKT EKONOMISKT BIDRAG |
| 3/5 | |
3AMMANFATTNING
5TREDNINGEN HAR HAFT I UPPDRAG ATT UTFORMA ETT F¶RSLAG OM ETT NYTT GENE RELLT EKONOMISKT ST¶D TILL KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARE /LIKA ALTERNATIV HAR ¶VERV¤GTS
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL DET NYA ST¶DET HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE DET SKALL VARA GENERELLT S¥ ATT DET KAN PR¶VAS MOT VISSA OBJEKTIVA KRITERIER MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERS BEROENDE AV ICKE KONST N¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN GES TILL I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT VERK SAMMA DVS TILL KONSTN¤RER SOM KAN UPPFYLLA VISSA KVALITETSKRITERIER SAMT VARA INKOMSTPR¶VAT
'ENERELLT SETT HAR KONSTN¤RERNA L¥GA INKOMSTER AV SITT KONSTN¤RLIGA ARBETE ) GENOMSNITT KOMMER ENDAST OMKRING EN FEMTEDEL AV KONSTN¤ RERS INKOMSTER FR¥N DET KONSTN¤RLIGA ARBETET 2ESTEN KOMMER FR¥N OLIKA S K
$EN GRUNDL¤GGANDE ORSAKEN TILL KONSTN¤RERS L¥GA INKOMSTER OCH F¶R S¶RJNINGSSV¥RIGHETER ¤R DEN OBALANS SOM R¥DER P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD EN OBALANS SOM HAR TILLTAGIT UNDER TALET 3AMTIDIGT SOM ANTALET PERSONER SOM VILL F¶RS¶RJA SIG P¥ KONSTN¤RLIGT ARBETE HAR FORTSATT ATT ¶KA S¥ HAR EFTERFR¥GAN P¥ DERAS TJ¤NSTER SJUNKIT BL A SOM EN F¶LJD AV ATT DE OFFENTLIGA ANSLAGEN HAR SKURITS NER OCH F¶RETAGENS SATS NINGAR P¥ DET KULTURELLA OMR¥DET HAR MINSKAT
$ET ¶VERGRIPANDE SYFTET F¶R STATENS KONSTN¤RSPOLITISKA INSATSER ¤R
| 3AMMANFATTNING | 3/5 |
UNDERL¤TTA F¶R KONSTN¤RER ATT ETABLERA SIG P¥ SIN MARKNAD N¥ SIN PUBLIK ELLER KUNDKRETS OCH F¥ FULL ERS¤TTNING F¶R DET ARBETE DE UTF¶R OCH DE VERK DE PRODUCERAR
) V¥R UTREDNINGS UPPDRAG HAR LEGAT ATT UNDERS¶KA OM ETT NYTT GENE RELLT INKOMSTST¶D TILL KONSTN¤RERNA KAN LINDRA PROBLEMEN MED DE L¥GA OCH OJ¤MNA INKOMSTERNA S¥ ATT DE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNAS BE ROENDE AV ICKE KONSTN¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN KAN MINSKA %N DEL AV DESSA PROBLEM H¶R SAMMAN MED ATT SKATTEREGLER ARBETSMARKNADSST¶D OCH OLIKA SOCIALF¶RS¤KRINGAR INTE ¤R ANPASSADE TILL DE S¤RSKILDA INKOMST OCH ARBETSF¶RH¥LLANDEN SOM KONSTN¤RER LEVER OCH VERKAR UNDER ) KAPI TEL HAR VI GJORT EN ANALYS AV ETT FLERTAL AV DESSA REGELVERK 6I HAR IDEN TIFIERAT ETT ANTAL
)FR¥N ANDRA L¤NDER HAR VI H¤MTAT EXEMPEL P¥ HUR KONSTN¤RSST¶D ¤R UT FORMADE $ESSA REDOVISAS I KAPITEL 3¤RSKILT DE GENERELLT VERKANDE ST¶DEN HAR KARTLAGTS 6I KONSTATERAR ATT DET FINNS GENERELLA EKONOMISKA ST¶D TILL KONSTN¤RER I FLERA L¤NDER ) )RLAND OCH &RANKRIKE ANV¤NDS FR¤MST SKATTESYSTEMET F¶R ATT GE ETT S¤RSKILT ST¶D TILL KONSTN¤RER ) 4YSKLAND OCH
%NLIGT DIREKTIVEN SKULLE VI ANALYSERA OCH BED¶MA OM DET ¤R M¶JLIGT ATT BEARBETA DE TIDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN¤RSTILL¤GG ) KAPITEL REDOVISAR VI DENNA ANALYS SOM VI SEDAN BYGGER VIDARE P¥ VID UTFORMNINGEN AV REGLERNA F¶R DEN INKOMSTF¶R ST¤RKNING SOM VI MENAR SKULLE KUNNA VARA ETT FUNGERANDE SYSTEM MEN SOM VI ¤ND¥ AVR¥DER FR¥N ATT INF¶RA
) KAPITEL KONSTATERAR VI ATT DET ¤R FULLT M¶JLIGT ATT INF¶RA ETT SYSTEM MED GENERELLT VERKANDE INKOMSTF¶RST¤RKNING F¶R EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RER SOM UPPFYLLER ETT ANTAL OBJEKTIVA KRITERIER F¶R KVALITET YRKES VERKSAMHET M M SOM ¤R INKOMSTPR¶VAT OCH SOM I VARJE FALL I VISS M¥N SKULLE MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERS BEROENDE AV ICKE KONSTN¤R LIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN $EN N¤RMARE UTFORMNINGEN AV ST¶DET FINNS REDOVISAD I KAPITEL 4ROTS DETTA VILL VI INTE REKOMMENDERA ATT DENNA FORM AV ST¶D INF¶RS /CH DET BEROR FR¤MST P¥ TV¥ ORSAKER $ELS HAR DE EKONOMISKA BER¤KNINGARNA VISAT ATT DEN BUDGETRAM SOM KAN DISPONERAS
MILJONER KRONOR NETTO OCH MILJONER KRONOR BRUTTO INTE R¤CKER TILL
| 3/5 | 3AMMANFATTNING |
ETT BIDRAG P¥ MER ¤N KRONOR PER M¥NAD BRUTTO F¶RE SKATT OCH AVGIFTER $ET ¤R TVEKSAMT OM ETT BIDRAG I DEN STORLEKSORDNINGEN P¥ N¥GOT N¤MNV¤RT S¤TT KAN SKAPA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R KONSTN¤RER ATT MINSKA SINA
6¥RT F¶RSLAG TILL GENERELLT VERKANDE ST¶D BLIR I ST¤LLET INSATSER SOM KAN UNDERL¤TTA DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNAS M¶JLIGHETER ATT N¥ SIN PUBLIK OCH ERH¥LLA FULL ERS¤TTNING F¶R DET ARBETE DE UTF¶R OCH DE VERK DE PRODUCERAR ETT
&¶RSLAGEN KOMMER OCKS¥ GENOM SIN UTFORMNING BL A TURN©ST¶D ARRANG¶RSST¶D ¶KAT ST¶D TILL ,¤NSMUSIKEN TILL KOLLEKTIVVERKST¤DER M M ATT BLI EN VISS MOTVIKT TILL DEN STARKA KONCENTRATION AV KULTURUTBUDET SOM F¶R N¤RVARANDE FINNS TILL STORSTADSOMR¥DENA
6IDARE HAR F¶RSLAGEN UTFORMATS S¥ ATT DE ¶VERENSST¤MMER MED DE BEHOV SOM DEN +ONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGEN HAR IDENTIFIE RAT OCH DE F¶RSLAG TILL F¶R¤NDRING AV DET ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST¶DET SOM DENNA UTREDNING PRESENTERAR $¤R F¶RESL¥S ATT MILJONER KRONOR ¶VERF¶RS FR¥N !RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET TILL +ULTURDEPARTEMENTET F¶R ATT FINANSIERA ¥TG¤RDER F¶R F¶RMEDLING AV KONSTN¤RERS ARBETE OCH F¶R ST¤RKNING AV DERAS INKOMSTER
&¶RSLAGEN HAR UTFORMATS MED H¤NSYN TAGEN TILL DE SKILDA VERKSAM HETSF¶RUTS¤TTNINGAR SOM R¥DER MELLAN DE OLIKA KONSTN¤RSOMR¥DENA $E MARKNADSM¤SSIGA VILLKOREN OCH INKOMST OCH UTGIFTSF¶RH¥LLANDENA SKILJER SIG STARKT ¥T MELLAN OLIKA KONSTFORMER OCH MELLAN OLIKA KONST N¤RSYRKEN $E INSATSER SOM BEH¶VS F¶R ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLING AV OCH ERS¤TTNING F¶R DE KONSTN¤RLIGA ARBETENA BEH¶VER D¤RF¶R ANPASSAS TILL DE SPECIFIKA F¶RUTS¤TTNINGAR SOM G¤LLER F¶R RESPEKTIVE KONSTN¤RSOMR¥DE
6ID UTFORMNINGEN AV ST¶DEN HAR VI OCKS¥ TAGIT H¤NSYN TILL VILKA ERS¤TTNINGAR SOM REDAN FINNS OCH VILKA ANDRA EVENTUELLA ST¶D RESPEKTIVE
| 3AMMANFATTNING | 3/5 |
GRUPP REDAN ¥TNJUTER )NSATSERNA HAR D¤RMED BLIVIT OLIKA STORA F¶R DE OLIKA OMR¥DENA &¶R "ILDOMR¥DET F¶RESL¥S MILJONER KRONOR F¶R 4ON OCKS¥ MILJONER KRONOR F¶R /RD MILJONER KRONOR OCH F¶R 3CEN MILJONER KRONOR 3T¶DEN F¶RESL¥S INBEGRIPA UT¶KADE UTST¤LL NINGSERS¤TTNINGAR TURNEST¶D ARRANG¶RSST¶D BIDRAG TILL CENTRUM BILDNINGAR ST¶D TILL FONOGRAMUTGIVNING F¶RHYRNING AV UTST¤LLNINGS LOKALER KOLLEKTIVVERKST¤DER TILL SVENSKA KONSTN¤RERS UTST¤LLNINGAR UTOMLANDS OCH ANNAT INTERNATIONELLT UTBYTE M M
| 3/5 | |
5TREDNINGSUPPDRAGET
$IREKTIVEN
5TREDNINGEN HAR HAFT I UPPDRAG ATT UTARBETA ETT F¶RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT GENERELLT VERKANDE ST¶D F¶R KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA YRKESUT¶VARE 3T¶DET SKALL FR¤MST RIKTA SIG MOT DE SOM ¤R ENSKILDA N¤RINGSIDKARE $EN ELLER DE ST¶DFORMER SOM ¶VERV¤GS SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE INNEB¤RANDE EN STR¤VAN ATT F¶RB¤TTRA VILLKOREN F¶R DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA S¥ ATT DE KAN BASERA SIN F¶RS¶RJNING P¥ ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT KONSTN¤RLIGT ARBETE 5TREDNINGENS F¶RSLAG SKALL GRUNDAS P¥ EN REA LISTISK BILD AV KONSTN¤RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN %TT YTTERLIGARE UNDERLAG F¶R ARBETET SKALL VARA DET UTREDNINGSARBETE SOM GJORTS I UTREDNINGARNA
$IREKTIVEN ¤R INTAGNA SOM EN BILAGA TILL BET¤NKANDET
5TREDNINGSARBETET
5TREDNINGEN P¥B¶RJADE SITT ARBETE I DECEMBER
'ENOM EN ENK¤T TILL DE SVENSKA AMBASSADERNA HAR VI SAMLAT INFOR MATION OM BEFINTLIGA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET +OMPLETTERANDE BES¶K HAR GJORTS VID KULTURINSTITUTIONER OCH ORGANISATIONER I N¥GRA AV L¤NDERNA $E MEST INTRESSANTA ST¶DFORMERNA SOM UTREDNINGEN TAGIT DEL AV REDOVISAS I KAPITEL SAMT H¤NVISAS TILL I AVSNITT SOM REDOG¶R F¶R AKTUELLA FR¥GOR
5TREDNINGEN HAR HAFT L¶PANDE KONTAKTER MED KONSTN¤RSORGANISATION ERNA ) SEPTEMBER ANORDNADES EN HEARING MED DESSA ORGANISATIONER 6ID
| 5TREDNINGSUPPDRAGET | 3/5 |
DENNA DELTOG OCKS¥ REPRESENTANTER F¶R +ONSTN¤RLIGA OCH ,ITTER¤RA 9RKESUT¶VARES 3AMARBETSN¤MND +,93 SAMT +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH 3VERIGES F¶RFATTARFOND 5TREDNINGEN HAR OCKS¥ HAFT ETT M¶TE MED +,93t ARBETSUTSKOTT SAMT DELTAGIT VID +,93 N¤MNDM¶TE I NOVEMBER 6ID SAMTLIGA DESSA SAMMANTR¤FFANDEN HAR UTREDNINGEN INFORMERAT OM DET P¥G¥ENDE ARBETET I UTREDNINGEN OCH OM M¶JLIGA F¶RSLAG TILL UTFORM NINGAR AV ST¶D 5TREDNINGEN HAR VIDARE INH¤MTAT KONSTN¤RSORGA NISATIONERNAS UPPGIFTER OM BL A ARBETSF¶RH¥LLANDENA OCH DE EKONO MISKA VILLKOREN INOM DE OLIKA KONSTN¤RSOMR¥DENA
5TREDNINGEN HAR UNDER ARBETETS G¥NG HAFT FORTL¶PANDE KONTAKT MED +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH 3VERIGES F¶RFATTARFOND +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH &¶RFATTARFONDEN HAR OCKS¥ MEDVERKAT I ARBETET MED ATT KARTL¤GGA KONSTN¤RERNAS EKONOMISKA OCH SOCIALA F¶RH¥LLANDEN
3AMR¥D HAR ¤VEN SKETT MED F¶RETR¤DARE F¶R "ILDKONSTN¤RSFONDEN +ULTURR¥DET OCH ANDRA KULTURINSTITUTIONER
$ISKUSSIONER HAR ¤VEN F¶RTS MED F¶RETR¤DARE F¶R ANDRA UTREDNINGAR INOM KONSTN¤RSOMR¥DET BL A +ONSTN¤RSERS¤TTNINGSUTREDNINGEN +U
MED BET¤NKANDENA %N FOND F¶R UNGA KONSTN¤RER 3/5
OCH &ONOGRAMERS¤TTNING 3/5 "OKUTREDNINGEN3/5 OCH UTREDNINGEN F¶R ST¶D TILL 46 PRODUKTION 3/5
%TT S¤RSKILT SAMARBETE HAR SKETT MED +ONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADS UTREDNINGEN +U $ENNA UTREDNING HAR BL A HAFT SOM UPPGIFT ATT KARTL¤GGA DET EKONOMISKA ST¶DET TILL KONSTN¤RERNA VID ARBETSL¶SHET SAMT EFTER EN ANALYS AV HUR DE NUVARANDE AKTIVA ARBETSMARKNADS POLITISKA INSATSERNA F¶R YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER FUNGERAR EV L¤MNA F¶RSLAG TILL HUR DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDLEN KAN ANV¤NDAS EFFEKTIVARE INOM DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST¶D OCH ¥TG¤RDSSYS TEMEN 5TREDNINGARNA HAR GIVIT ETT GEMENSAMT UPPDRAG TILL 3#" ATT UNDERS¶KA KONSTN¤RERNAS INKOMSTF¶RH¥LLANDEN $ETTA HAR SKETT DELS GENOM SAMK¶RNING AV ANS¶KNINGSREGISTER HOS +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH &¶RFATTARFONDEN MED BL A 3#" S INKOMSTREGISTER DELS GENOM EN ENK¤TUNDERS¶KNING BLAND KONSTN¤RER 5TREDNINGARNA HAR OCKS¥ I DE DELAR SOM ¤R RELEVANTA F¶R B¥DA UTREDNINGARNA UTFORMAT SINA F¶RSLAG I SAMR¥D
%TT GENERELLT EKONOMISKT ST¶D TILL KONSTN¤RER KAN SJ¤LVFALLET UTFORMAS P¥ M¥NGA OLIKA S¤TT 6I HAR UNDER ARBETETS G¥NG S¶KT OSS FRAM L¤NGS TRE PRINCIPIELLT OLIKA HUVUDLINJER $EN F¶RSTA LINJEN ¤R ETT GENERELLT EKONO MISKT BIDRAG SOM BETALAS DIREKT TILL KONSTN¤REN UNGEF¤R SOM EN KONSTN¤RSL¶N $EN ANDRA LINJEN ¤R ETT GENERELLT ST¶D VIA SKATTESYSTEMET I FORM AV GENERELLA SKATTEL¤TTNADER F¶R KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARE $EN TREDJE LINJEN ¤R GENERELLA INSATSER F¶R ATT ¶KA EFTERFR¥GAN P¥ KONST N¤RERNAS ARBETE
| 3/5 | 5TREDNINGSUPPDRAGET |
%FTER ATT HA DISKUTERAT DE M¶JLIGA FORMERNA AV ST¶D MED REPRE SENTANTER F¶R KONSTN¤RSORGANISATIONERNA OCH ANDRA BER¶RDA HAR VI VALT ATT I DETTA BET¤NKANDE REDOVISA F¶RSLAG OM ST¶D DELS I FORM AV EN INKOMSTF¶RST¤RKNING DIREKT TILL KONSTN¤REN DELS I FORM AV GENERELLA IN SATSER F¶R ATT ¶KA EFTERFR¥GAN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETE
) UTREDNINGEN REDOVISAR VI OCKS¥ EN BED¶MNING AV HUR DE NUVARANDE REGELVERKEN F¶R SKATTER ARBETSMARKNADSST¶D OCH ANDRA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM FUNGERAR F¶R DE KONSTN¤RLIGT YRKESVERKSAMMA
| 3/5 | |
$E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN
)NLEDNING
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL ETT ¶VERSIKTLIGT STUDIUM AV KONSTN¤RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN REDOVISAS 4IDI GARE UTREDNINGARS REDOG¶RELSER VISAR P¥ SV¥RIGHETERNA MED ATT F¥ FRAM TILLF¶RLITLIGA UPPGIFTER FR¤MST VAD G¤LLER KONSTN¤RERNAS INKOMSTF¶RH¥L LANDEN $E TIDIGARE UTREDNINGARNA +ONSTN¤RSUTREDNINGEN OCH +ULTUR UTREDNINGEN HAR I SINA BET¤NKANDEN +ONSTN¤RENS VILLKOR 3/5
OCH +ULTURPOLITIKENS INRIKTNING 3/5 INH¤MTAT UNDERLAG DELS FR¥N 3#" S YRKESSTATISTIK VILKEN BYGGER P¥ UPPGIFTERNA I &OLK OCH BO STADSR¤KNINGARNA DELS +,93t MEDLEMSREGISTRERING &OLK OCH BOSTADS R¤KNINGARNA &O" GENOMF¶RDES VART FEMTE ¥R FRAM T O M ¥R D¥ DESSA UNDERS¶KNINGAR UPPH¶RDE
) +ULTURUTREDNINGEN REDOVISAS SIFFROR ANG¥ENDE KONSTN¤RERS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING SOM H¤MTATS FR¥N &O" SAMT FR¥N KONSTN¤RSORGANISATIONERNA "ETR¤FFANDE KONSTN¤RERNAS INKOMSTF¶RH¥L LANDEN H¤NVISADES TILL VAD SOM FRAMF¶RTS I BET¤NKANDET +ONSTN¤RENS VILLKOR (¤RUT¶VER N¤MNDE MAN ETT PAR UPPGIFTER OM MEDIANINKOMST F¶R N¥GRA YRKESKATEGORIER ¥R RESPEKTIVE ¥R
| $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA | 3/5 |
+ONSTN¤RERNAS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING
!NTALET YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER HAR ¶KAT STADIGT UNDER DE SENASTE
¥REN
) REDOVISNINGEN ING¥R F¶LJANDE YRKESGRUPPER INOM DE OLIKA KONST N¤RLIGA OMR¥DENA
/RD F¶RFATTARE DRAMATIKER OCH ¶VERS¤TTARE
"ILD OCH FORM M¥LARE SKULPT¶RER GRAFIKER TECKNARE FOTOGRAFER KONSTHANTVERKARE FORMGIVARE OCH DESIGNER M FL
4ON TONS¤TTARE KOMPOSIT¶RER MUSIKER OCH S¥NGARE
3CEN OCH FILM KONSTN¤RER SOM HUVUDSAKLIGEN ARBETAR MED FILM TEATER DANS MIM OCH INTILLIGGANDE KONSTARTER (¤R ING¥R SK¥DESPELARE FILMARE REGISS¶RER DANSARE SCENOGRAFER M FL DOCK INTE DANSPEDAGOGER
| 3/5 | $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA |
&¶R¤NDRING AV ANTALET KONSTN¤RLIGT YRKESVERKSAMMA ¥REN -
| !NTAL | !NTAL | !NTAL | &¶R¤ND | !NDEL | !NDEL M¤N | |||
| RING I | KVINNOR | |||||||
| - | O | O | ||||||
| "ILD OCH | ||||||||
| FORM | ||||||||
| /RD EXKL | ||||||||
| JOURNALISTER | ||||||||
| 3CEN | ||||||||
| 4ON | ||||||||
| KONSTN ARB | ||||||||
| $ELSUMMA | ||||||||
| *OURNALISTER | ||||||||
| F¶RLAGSRED | ||||||||
| "IBLIOTEK | ||||||||
| MUSEITJM | ||||||||
| 3UMMA | ||||||||
+¤LLA &O"
&OLK OCH BOSTADSR¤KNINGEN VISAR ATT ¶KNINGEN AV ANTALET KONSTN¤RLIGT YRKESVERKSAMMA VARIT GANSKA J¤MN UNDER TIDEN TILL 0¥ BILD OMR¥DET HAR ¶KNINGEN DOCK VARIT ST¶RRE EFTER ¥R ¤N F¶RE "ETR¤F FANDE F¶RDELNINGEN P¥ MANLIGA OCH KVINNLIGA KONSTN¤RER DOMINERAR M¤NNEN BLAND F¶RFATTARNA OCH INOM MUSIKOMR¥DET
"LAND SCENKONSTN¤RER ¶VERV¤GER ANTALET KVINNOR
+OSTYMM¤STARE DISCJOCKEY SMINK¶R ATELJ©CHEF REKVISIT¶R
| $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA | 3/5 |
!NTAL MEDLEMMAR I KONSTN¤RSORGANISATIONERNA INOM +,93 ¥REN
OCH
| 3VERIGES &¶RFATTARF¶RBUND | ||||
| +ONSTN¤RERNAS 2IKSORGANISATION | ||||
| &¶RENINGEN 3VENSKA +ONSTHANTVERKARE | ||||
| OCH )NDUSTRIFORMGIVARE | ||||
| &¶RENINGEN 3VENSKA 4ECKNARE | ||||
| 3VENSKA &OTOGRAFERNAS &¶RBUND | ||||
| 3VENSKA |
||||
| &¶RENINGEN 3VENSKA +OMPOSIT¶RER | ||||
| !V 0OPUL¤RMUSIK | ||||
| 3VENSKA 4ONKONSTN¤RSF¶RBUNDET | ||||
| 3VERIGES 9RKESMUSIKERF¶RBUND | ||||
| &¶RENINGEN 3VENSKA 4ONS¤TTARE | ||||
| 3VENSKA 4EATERF¶RBUNDET | ||||
| 3VENSKA 2EGISS¶RSF¶RENINGEN | ||||
| 3VERIGES $RAMATIKERF¶RBUND | ||||
| /BEROENDE &ILMARES &¶RBUND | ||||
| 3UMMA | ||||
+¤LLA 5PPGIFTER INH¤MTADE FR¥N RESP ORGANISATION
4ILL DETTA ANTAL ADDERAS MEDLEMMAR I 3VENSKA +ONSTN¤RSF¶RBUN DET VILKET GER EN TOTALSUMMA ORGANISERADE KONSTN¤RER P¥ PERSO NER
%N J¤MF¶RELSE SOM GJORDES ¥R I BET¤NKANDET +ONSTN¤RERS VILL KOR VISAR ATT ANTALET KONSTN¤RER ENLIGT &O" ¶VERSTEG MEDLEMSANTALET I +,93 ORGANISATIONERNA MED UNGEF¤R $EN ST¶RSTA SKILLNADEN FANNS I GRUPPEN FORMGIVARE D¤R N¤RA FLER ANGIVIT DET SOM YRKE I &O" ¤N VAD +,93 STATISTIKEN VISADE 0¥ MOTSVARANDE S¤TT VAR F¶RFAT TARNA MINDRE ¤N H¤LFTEN S¥ M¥NGA I &O" SOM DE VAR I +,93 MEDLEMS STATISTIK %N ORSAK TILL DEN BRISTANDE ¶VERENSST¤MMELSEN KAN VARA ATT MAN ANV¤NDER SKILDA DEFINITIONER AV VEM SOM ING¥R I KONSTN¤RSGRUPPEN %N ANNAN ORSAK KAN VARA ATT D¥ MAN L¤MNAR UPPGIFTER TILL &O" SKALL MAN ANGE SIN HUVUDSAKLIGA SYSSELS¤TTNING
| 3/5 | $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA |
+,93 ELLER ATT MAN INTE UPPFYLLER KRITERIERNA F¶R MEDLEMSKAP I DEN KONSTN¤RSORGANISATION MAN VILL TILLH¶RA
$E UPPGIFTER OM ANTAL KONSTN¤RER OCH DERAS VERKSAMHETSINRIKTNING SOM VI NU ANV¤NDER I DENNA UTREDNING ¤R BASERADE P¥ KONSTN¤RSORGANI SATIONERNAS UPPGIFTER 6I HAR EFTER F¶RFR¥GAN ERH¥LLIT UPPGIFTER OM MED LEMSANTAL I ORGANISATIONEN F¶RDELNINGEN AV DENNA SIFFRA P¥ M¤N RE SPEKTIVE KVINNOR ANTAL MEDLEMMAR SOM ¤R ¶VER ¥R SAMT EN FR¥N ORGANISATIONERNAS SIDA UPPSKATTAD UPPGIFT OM TOTALT ANTAL YRKESVERK SAMMA KONSTN¤RER INOM DERAS KONSTN¤RSOMR¥DE &¶RFR¥GAN AVS¥G ¤VEN UPPGIFT OM INKOMSTF¶RH¥LLANDEN INOM RESPEKTIVE KONSTN¤RSOMR¥DE $ET STORA FLERTALET ORGANISATIONER HADE DOCK SV¥RT ATT L¤MNA N¥GON S¥DAN UPPGIFT VARF¶R DENNA REDOVISNING I TABELLEN ¤R T¤MLIGEN BRISTF¤LLIG %N UTF¶RLIGARE REDOVISNING AV KONSTN¤RERNAS INKOMSTUPPGIFTER G¶RS I TEXTEN NEDAN SAMT I EN S¤RSKILD BILAGA $ESSA SENARE UPPGIFTER BYGGER P¥ EN S¤RSKILD UNDERS¶KNING FR¥N 3#" ) F¶LJANDE TABELL REDOVISAS DE IN KOMSTUPPGIFTER SOM ¤ND¥ HAR L¤MNATS FR¥N KONSTN¤RSORGANISATIONERNA
| $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA | 3/5 |
3AMMANST¤LLNING ¶VER KONSTN¤RSORGANISATIONERNAS SVAR P¥ F¶RFR¥GAN OM KONSTN¤RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH INKOMSTF¶RH¥LLAN DEN
| +ONSTN¤RS | !NTAL I | !NTAL | |||
| ORGANISATION | ORG | ¥R | KVINNOR | TOTALT | |
| I | |||||
| 3V &¶RFATTARF¶RBUND | OLIKA INOM | STOR | |||
| RESP GENRE | ANSLUTNING | ||||
| STOR | |||||
| 3V $RAMATIKERF¶R | |||||
| BUNDET | ANSLUTNING | ||||
| +ONSTN¤RERNAS 2IKS | CA | ||||
| ORGANISATION | |||||
| 3V +ONSTN¤RSF¶R | |||||
| BUNDET | F¶RS¶RJER | ||||
| SIG P¥ END | |||||
| KONSTN INK | |||||
| &¶REN 3V 4ECKNARE | CA | ||||
| &¶REN 3V +ONSTHANT | CA | ||||
| VERKARE OCH )NDUSTRI | |||||
| FORMGIVARE | |||||
| 3V &OTOGRAFERNAS | &¶RB | CA | |||
| ST | STOR | ||||
| &¶REN 3V TONS¤TTARE | |||||
| ANSLUTNING | |||||
| &¶REN 3V +OMPOSI | CA | ||||
| T¶RER AV 0OPUL¤RMUSIK | |||||
| 3V |
|||||
| 3V 4ONKONSTN | F¶RB | STOR | |||
| ANSLUTN | |||||
| 3V 9RKESMUSIKERF¶RB | |||||
| 3V 4EATERF¶R | STOR | ||||
| ANSLUTN | |||||
| 3V 2EGISS¶RSF¶REN | |||||
| /BER &ILMARES | &¶RB | ||||
| 3VERIGES &¶RFATTARF¶R | |||||
| BUND | |||||
)NKOMST UPPGIFT
MEDIAN INKOMST
KR
MKT L¥GA
KR BEROENDE P¥ SEKTION L¥G INK
F¶R S¶RJER SIG P¥ ENDAST KONSTN INK
VARIERAR
| 3/5 | $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA |
.¥GRA KOMMENTARER TILL TABELLUPPGIFTERNA &LERA ORGANISATIONER HAR UPPGIVIT ATT DE FLESTA YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER INOM DERAS KONST N¤RSOMR¥DE ¤R ANSLUTNA TILL ORGANISATIONEN &¶R DENNA UPPGIFT HAR VI VALT ATT SKRIVA IN
TILLH¶R FOTOF¶RFATTAR ILLUSTRAT¶RSEKTIONEN OCH CA REKLAMSEK TIONEN
)NOM 4EATERF¶RBUNDET FINNS EN RAD OLIKA YRKESKATEGORIER $E ST¶RSTA GRUPPERNA ¤R SK¥DESPELARE PERSONER DANSARE PERSONER REGISS¶RER PERSONER OCH SCENOGRAFER PERSONER
+ONSTN¤RERNAS EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN
.¤R DET G¤LLER UPPGIFTER OM DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNAS INKOMSTF¶R H¥LLANDEN ¤R DENNA SOM TIDIGARE N¤MNTS MYCKET BRISTF¤LLIG 5TREDNINGEN VALDE D¤RF¶R ATT GE 3#" I UPPDRAG ATT GENOMF¶RA EN UNDERS¶KNING AV KONSTN¤RERNAS EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN 5NDERS¶KNINGEN REDOVISAS I EN S¤RSKILD BILAGA TILL BET¤NKANDET 6I REDOG¶R H¤R F¶R N¥GRA AV DE RESULTAT SOM FRAMKOMMIT
$EN GENOMSNITTLIGA BRUTTOINKOMSTEN SUMMAN AV F¶RV¤RVS OCH KA PITALINKOMSTER F¶R SAMTLIGA KONSTN¤RSGRUPPER VAR KRONOR
KRONOR ATT J¤MF¶RA MED GENOMSNITTSINKOMSTEN P¥ KRONOR
"LAND DE OLIKA KONSTN¤RSGRUPPERNA ¤R GENOMSNITTSINKOMSTEN L¤GST BLAND BILDKONSTN¤RENA 'ENOMSNITTSINKOMSTEN F¶R DENNA GRUPP VAR ENDAST KRONOR
| $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA | 3/5 |
CA KRONOR OCH CA PROCENT HADE EN BRUTTOINKOMST UNDER
KRONOR
$EN N¤ST L¤GSTA GENOMSNITTLIGA BRUTTOINKOMSTEN HADE FORMGIVARE OCH KONSTHANTVERKARE MED KRONOR .¤STA GRUPP UPP¥T I INKOMSTNIV¥N VAR FOTOGRAFERNA MED EN GENOMSNITTLIG INKOMST P¥
KRONOR
OCH KRONOR $E H¶GSTA GENOMSNITTLIGA BRUTTOIN KOMSTERNA HAR INSTRUMENTALISTER S¥NGARE OCH DE SOM ARBETAR INOM TEA TEROMR¥DET
$EN GENOMSNITTLIGA TAXERADE F¶RV¤RVSINKOMSTEN VAR F¶R SAMTLIGA KONSTN¤RSGRUPPER KRONOR $EN TAXERADE INKOMSTEN ¤R SUMMAN AV INKOMST AV TJ¤NST OCH N¤RINGSVERKSAMHET MINSKAT MED ALLM¤NNA AVDRAG PENSIONSSPARANDE PERIODISKT UNDERST¶D UNDERSKOTT AV AKTIV N¤RINGSVERKSAMHET &¶R HELA BEFOLKNINGEN I ¥LDERN - ¥R VAR DEN GENOMSNITTLIGA TAXERADE INKOMSTEN KRONOR „VEN H¤R L¥G BILD KONSTN¤RERNA L¤GST MED EN GENOMSNITTLIG TAXERAD INKOMST OM
KRONOR
.¤R DET G¤LLER INKOMST AV KONSTN¤RLIGT ARBETE FRAMG¥R ATT DENNA ENDAST UTG¶R OMKRING EN FEMTEDEL AV DEN TOTALA INKOMSTEN F¶R DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA
!V DE EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNA HAR BILDKONSTN¤RERNA DEN L¤GSTA GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN AV KONSTN¤RLIGT ARBETE MED DRYGT
KRONOR $¤REFTER KOMMER KONSTHANTVERKARE FORMGIVARE SAMT KOMPOSIT¶RER MED INKOMSTER MELLAN - KRONOR $E H¶GSTA INKOMSTERNA AV KONSTN¤RLIGT ARBETE HAR TECKNARE OCH ILLUSTRAT¶RER MED
KRONOR I GENOMSNITT $¤REFTER KOMMER DRAMATIKER F¶RFATTARE OCH ¶VERS¤TTARE MED KRONOR
3AMMANFATTNINGSVIS FRAMG¥R AV UNDERS¶KNINGEN ATT DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA HAR L¤GRE INKOMSTER ¤N GENOMSNITTET F¶R 3VERIGES BEFOLK NING 6IDARE HAR DET FRAMKOMMIT ATT KONSTN¤RERNAS INKOMSTER FR¥N DERAS KONSTN¤RLIGA VERKSAMHET ENDAST UTG¶R OMKRING EN FEMTEDEL AV DERAS TOTALA INKOMSTER $ETTA INNEB¤R DESSV¤RRE ATT DET STORA FLERTALET ¤R TVUNGNA ATT HA ETT ANNAT ARBETE VID SIDAN OM SITT KONSTN¤RSSKAP F¶R ATT KUNNA F¶RS¶RJA SIG
| 3/5 | |
.UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER
3AMMANFATTNING
) 3VERIGE LIKAV¤L SOM I ANDRA L¤NDER HAR DET STORA FLERTALET KONSTN¤RER SV¥RT ATT KLARA SIN F¶RS¶RJNING ENBART P¥ RENT MARKNADSM¤SSIGA VILLKOR 6ID SIDAN OM NORMALA ARBETS OCH F¶RS¤LJNINGSINT¤KTER HAR D¤RF¶R DE FLESTA ETABLERADE KONSTN¤RER TILL OCH FR¥N INKOMSTER FR¥N OLIKA STATLIGA ELLER KOMMUNALA ST¶DORDNINGAR $ESSA ST¶D SOM HAR V¤XT FRAM F¶R ATT FR¤MJA TRYGGHET OCH KREATIVITET ¤R EN VIKTIG DEL I KULTURPOLITIKEN
3AMMANFATTNINGSVIS KAN KONSTATERAS ATT DET UTG¥R ETT STORT ANTAL ERS¤TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN¤RER &¶R ¥R AVSATTE STATEN SAMMANLAGT DRYGT MILJONER KRONOR F¶R ¤NDAM¥LET $E ST¶RSTA UTGIFTSPOSTERNA ¤R F¶R BIBLIOTEKSERS¤TTNING DRYGT MILJONER KRO NOR VISNINGSERS¤TTNING MILJONER KRONOR INKOMSTGARANTIERCA MILJONER KRONOR OCH L¥NGTIDSSTIPENDIER MILJONER KRO NOR 5NDER BUDGET¥RET F¶RDELADES MEDLEN BLAND I RUNDA TAL
KONSTN¤RER .¤RMARE AV DESSA VAR KONSTN¤RER INOM LITTE RATUROMR¥DET H¤RI ING¥R DE OMKRING UPPHOVSM¤N SOM ERH¶LL DET INDIVIDUELLT BER¤KNADE F¶RFATTAR OCH ¶VERS¤TTARPENNINGEN INKL AVLIDNA UPPHOVSM¤N
)NLEDNING
%N KONSTN¤RS EKONOMI UPPVISAR VISSA S¤RDRAG !RTEN AV HANS ARBETE OCH DESS KOPPLING TILL UPPHOVSR¤TTSLIG REGLERING OCH KULTURPOLITISKA M¥LS¤TT NINGAR GER EN MER M¥NGFACETTERAD INT¤KTSBILD ¤N HOS GENOMSNITTLIGA INKOMSTTAGARE 6ID SIDAN OM NORMALA ARBETS OCH F¶RS¤LJNINGSINT¤KTER HAR DE FLESTA ETABLERADE KONSTN¤RER TILL OCH FR¥N INKOMSTER FR¥N OLIKA FORMER AV ST¶DORDNINGAR ) DETTA AVSNITT REDOVISAS D¤RF¶R BEFINTLIGA ER S¤TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN¤RERNA
| .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER | 3/5 |
OMFATTNING ATT DET ¤R KULTURPOLITISKT MOTIVERAT ATT ERS¤TTNING GES ) KONSTN¤RENS EKONOMI ING¥R DESSA ERS¤TTNINGAR SOM NORMALA INT¤KTER OCH UPPFATTAS SOM EN RIMLIG BETALNING F¶R NYTTJANDE AV UPPHOVSMANNENS VERK ) DE FALL ERS¤TTNINGEN UTBETALAS DIREKT TILL INDIVIDEN SKATTAS ERS¤TT NINGEN ANTINGEN I TJ¤NST ELLER N¤RINGSVERKSAMHET
5T¶VER ERS¤TTNINGARNA FINNS OCKS¥ ETT FLERTAL BIDRAGSFORMER $ESSA MOTIVERAS AV KULTURPOLITISKA SK¤L OCH SAKNAR DIREKT KOPPLING TILL OLIKA FORMER AV NYTTJANDEN 3¥DANA BIDRAG KAN BETALAS TILL ENSKILDA KONSTN¤RER ELLER GRUPPER AV KONSTN¤RER I FORM AV BL A PROJEKTBIDRAG OCH ARBETSSTIPENDIER "ESKATTNINGEN AV DESSA STIPENDIER ¤R HUVUDSAKLIGEN BEROENDE AV OM DE ANSES SOM PERIODISKA ELLER EJ (UVUDREGELN ¤R ATT ETT OCH TV¥¥RIGA STIPENDIER ¤R SKATTEFRIA „VEN RESESTIPENDIER ¤R SKATTE FRIA MEN DESSA MINSKAR R¤TTEN TILL AVDRAG F¶R RESEKOSTNADER 3TIPENDIER SOM ERH¥LLS UNDER MINST TRE ¥R I F¶LJD ANSES PERIODISKA OCH BESKATTAS D¤RF¶R SOM PERIODISKT UNDERST¶D I TJ¤NST
) DE F¶LJANDE AVSNITTEN GES EN ¶VERSIKT AV DE ERS¤TTNINGAR OCH BIDRAG SOM UTG¶R ETT V¤SENTLIGT INSLAG I KONSTN¤RSK¥RENS EKONOMI $ENNA ¶VER SIKT VISAR OCKS¥ TYDLIGT HUR SYSTEMEN V¤XT FRAM OFTA GENOM KONSTN¤RS ORGANISATIONERNAS EGEN MEDVERKAN F¶R ATT FR¤MJA B¥DE TRYGGHET OCH KREATIVITET
.UVARANDE STATLIGA ST¶DFORMER
) NEDANST¥ENDE TABL¥ HAR EN SAMMANST¤LLNING GJORTS ¶VER NUVARANDE STATLIGA ERS¤TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN¤RER
3AMMANST¤LLNING ¶VER ERS¤TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN¤RER
%RS¤TTNINGAR MKR
5PPHOVSR¤TTSLIGA
ERS¤TTNINGAR
3TATLIGA ERS¤TTNINGAR
"IBLIOTEKSERS¤TTNINGAR
MKR
4ALBOKSERS¤TTNINGAR
MKR
6ISNINGSERS¤TTNINGAR
MKR MKR
%RS¤TTNING TILL
R¤TTIGHETSHAVARNA P¥
MUSIKOMR¥DET
3¤RSKILDA INSATSER F¶R KONSTN¤RER P¥ MUSIKOMR¥DET
"IDRAG MKR
| )NKOMSTGARANTIER | ,¥NGTIDSSTIPENDIER | ||||
| MKR ST | MKR ST | ||||
+ONSTN¤RSBIDRAG
MKR
| !RBETSSTIPENDIER | 0ROJEKTBIDRAG | ||||||||||||||
| ETT TV¥ ELLER FEM¥RIGA | |||||||||||||||
| 0ENSIONSBIDRAG | )NTERNATIONELLT | "IDRAG TILL | 2ESESTIPENDIER | |
| KULTURUTBYTE | S¤RSKILDA ¤NDAM¥L | |||
| .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER | 3/5 |
6ISSA OFFENTLIGR¤TTSLIGA ERS¤TTNINGAR TILL UPPHOVSM¤N F¶R UTNYTTJANDE AV DERAS VERK
"IBLIOTEKSERS¤TTNING OCH TALBOKSERS¤TTNING
"EST¤MMELSER OM BIBLIOTEKSERS¤TTNING FINNS I F¶RORDNING
OM 3VERIGES F¶RFATTARFOND %RS¤TTNING BETALAS TILL UPPHOVSM¤N F¶R DEN UTL¥NING AV DERAS VERK SOM SKER GENOM BIBLIOTEK "IBLIOTEKSERS¤TT NINGEN ¤R OFFENTLIGR¤TTSLIG OCH FINANSIERAS GENOM ETT ¥RLIGT STATLIGT AN SLAG TILL FONDEN %RS¤TTNING GES F¶R UTL¥NING GENOM FOLKBIBLIOTEK OCH SKOLBIBLIOTEK AV LITTER¤RT VERK I ORIGINAL AV UPPHOVSMAN SOM SKRIVIT P¥ SVENSKA ELLER AV UPPHOVSMAN SOM HAR SIN VANLIGA VISTELSEORT I 3VERIGE SAMT F¶R UTL¥NING AV VERK ¶VERSATT TILL SVENSKA %RS¤TTNING GES ¤VEN F¶R B¶CKER SOM ING¥R I FOLK OCH SKOLBIBLIOTEKENS REFERENSSAMLINGAR 'ENOM RIKSDAGSBESLUT BEST¤MS ¥RLIGEN HUR STORT BELOPP SOM SKALL TILL F¶RAS FONDEN !NSLAGET BER¤KNAS MED HJ¤LP AV ETT GRUNDBELOPP PER HEML¥N AV LITTER¤RT VERK I ORIGINAL 'RUNDBELOPPET ¶RE F¶R ¥R
FASTST¤LLS EFTER F¶RHANDLINGAR MELLAN REGERINGEN OCH F¶RETR¤DARE F¶R R¤T TIGHETSHAVARNA DVS 3VERIGES F¶RFATTARF¶RBUND &¶RENINGEN 3VENSKA TECKNARE OCH 3VENSKA &OTOGRAFERS &¶RBUND !NSLAGETS STORLEK FRAM KOMMER SEDAN SOM EN PRODUKT AV OLIKA BELOPP DVS OLIKA ¶RETAL BASE RADE P¥ GRUNDBELOPPET OCH OMFATTNINGEN AV DEN ERS¤TTNINGSGRUNDANDE UTL¥NINGEN RESP BEST¥NDET AV REFERENSEXEMPLAR /MFATTNINGEN BEST¤MS I HUVUDSAK P¥ GRUNDVAL AV 3#" S STATISTIK ¶VER UTL¥NING OCH REFERENS EXEMPLAR FR¥N FOLK OCH SKOLBIBLIOTEKEN
&¶R ¥R UPPG¥R BIBLIOTEKSERS¤TTNINGEN TILL KRONOR ) N¤MNDA F¶RORDNING REGLERAS HUR MEDLEN SKALL F¶RDELAS ) F¶RSTA HAND SKALL DET SKE I FORM AV INDIVIDUELLA ERS¤TTNINGAR S K F¶RFATTAR OCH ¶VERS¤TTARPENNING SOM BETALAS UT TILL UPPHOVSM¤N TILL LITTER¤RA VERK I ORIGINAL SKRIVNA P¥ SVENSKA ELLER AV UPPHOVSM¤N SOM
&¶R ATT KUNNA R¤KNA UT DEN INDIVIDUELLA ERS¤TTNINGEN TILL F¶RFATTARE OCH ¶VERS¤TTARE GENOMF¶R FONDEN STICKPROVSUNDERS¶KNINGAR VID FOLK OCH SKOLBIBLIOTEKEN F¶R ATT F¥ REDA P¥ UTL¥NINGENS F¶RDELNING P¥ UPP HOVSM¤N 0RODUKTEN AV F¶RFATTAR OCH ¶VERS¤TTARPENNINGENS ¶RESTAL OCH ANTALET UTL¥N UTG¶R DET BELOPP SOM SEDAN BETALAS UT $OCK MED H¤NSYN TILL VISSA AVTRAPPNINGSREGLER
6IDARE KAN FONDEN BESLUTA OM S K GARANTERAD F¶RFATTARPENNING $ENNA M¶JLIGHET ATT F¶RDELA EN KOLLEKTIV BER¤KNAD ERS¤TTNING ANV¤NDES ¥R F¶R ATT GE UPPHOVSM¤N GARANTERAD F¶RFATTARPENNING OM
| 3/5 | .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER |
VARDERA KRONOR 3EDAN F¶RFATTAR OCH ¶VERS¤TTARPENNINGAR HAR BETALATS ANV¤NDS ¥TERSTODEN AV FONDENS MEDEL TILL ADMINISTRATION AR BETS OCH RESESTIPENDIER PENSIONER OCH ANDRA ¤NDAM¥L
&¶RFATTARE OCH ¶VERS¤TTARE ERH¥LLER ¶VER DEN STATLIGA BUDGETEN EN VISS ERS¤TTNING F¶R UTNYTTJANDET AV DERAS VERK I FORM AV TALB¶CKER &¶R ¥R
HAR ANSLAGITS OMKRING MILJONER KRONOR F¶R ¤NDAM¥LET %RS¤TT NINGEN ¤R INTE UPPHOVSR¤TTSLIG UTAN OFFENTLIGR¤TTSLIG OCH MOTIVERAS AV KULTURPOLITISKA SK¤L
3¤RSKILDA INSATSER F¶R BIBLIOTEKSUTL¥NING AV MUSIKALISKA VERK
„VEN UPPHOVSM¤NNEN P¥ MUSIKOMR¥DET OCH FONOGRAMARTISTER HAR F¥TT EN VISS KOLLEKTIV KOMPENSATION F¶R ATT DERAS VERK ANV¤NDS P¥ BIBLIOTE KEN +OMPENSATIONEN F¶R MUSIKALIEUTNYTTJANDET P¥ BIBLIOTEK ¤R TILL SKILLNAD MOT BIBLIOTEKSERS¤TTNINGEN F¶R BOKL¥N INTE DIREKT RELATERAD TILL ANTALET L¥N "ELOPPET HAR I ST¤LLET AVPASSATS EFTER EN ALLM¤N RIMLIGHETS BED¶MNING &R¥N OCH MED BUDGET¥RET ERH¶LL +ONSTN¤RSN¤MN DEN S¤RSKILDA MEDEL F¶R ATT I FORM AV BIDRAG OCH STIPENDIER KOMPENSERA TONS¤TTARE OCH FONOGRAMARTISTER F¶R ATT DERAS VERK ANV¤NDS P¥ BIBLIOTEK
+ONSTN¤RSERS¤TTNINGSUTREDNINGEN HAR I H¶ST L¤MNAT SLUTBET¤NKANDET &ONOGRAMERS¤TTNING 3/5 ) BET¤NKANDET F¶RESL¥S ATT DET INF¶RS EN R¤TT TILL ERS¤TTNING - FONOGRAMERS¤TTNING - F¶R UTL¥NINGEN AV MUSIKFONOGRAM DVS LJUDUPPTAGNINGAR SOM INNEH¥LLER MUSIK FR¥N FOLK OCH SKOLBIBLIOTEK &¶RDELNINGEN AV ERS¤TTNINGAR SKALL SKE ENLIGT UPP HOVSR¤TTSLIGA PRINCIPER DVS ERS¤TTNINGEN TILL EN VISS UPPHOVSMAN SKALL G¶RAS BEROENDE AV OMFATTNINGEN AV UTL¥NINGEN AV HANS ELLER HENNES VERK 5PPHOVSR¤TTSORGANISATIONERNA 34)- OCH
6ISNINGSERS¤TTNING
3TATEN ANVISAR ¥RLIGEN MEDEL SOM VISNINGSERS¤TTNING ¥T BILD OCH FORM KONSTN¤RER F¶R ATT DERAS VERK I OFFENTLIGA INSTITUTIONERS ¤GO VISAS F¶R ALLM¤NHETEN ELLER ANV¤NDS P¥ ANNAT ALLM¤NNYTTIGT S¤TT 3&3
&¶R ¥R UPPGICK ERS¤TTNINGEN TILL DRYGT MILJONER KRONOR %RS¤TT NINGEN F¶RDELAS AV STYRELSEN F¶R 3VERIGES BILDKONSTN¤RSFOND TILL BILD OCH FORMKONSTN¤RER SOM HAR SIN HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET I 3VERIGE ELLER SOM ¤R STADIGVARANDE BOSATT I LANDET &¶RDELNINGEN SKER I FORM AV BL A PROJEKTBIDRAG OCH ARBETSSTIPENDIER )NOM FONDEN HAR MAN VALT ATT KONCENTRERA INSATSERNA INNEB¤RANDE ATT MAN F¶RDELAR F¤RRE ARBETSSTIPEN
| .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER | 3/5 |
DIER FAST MED ETT ST¶RRE BELOPP PER STIPENDIUM DE ETT¥RIGA STIPENDIERNA UTG¥R MED KRONOR OCH DE TV¥¥RIGA MED KRONOR ¥R %R S¤TTNINGEN KAN F¥S EFTER ANS¶KAN MEN KAN ¤VEN ERH¥LLAS UTAN ANS¶KAN
%N ANNAN FORM AV VISNINGSERS¤TTNING ¤R DEN S K INDIVIDUELLA VIS NINGSERS¤TTNINGEN 3&3 SOM F¶RDELAS AV UPPHOVSR¤TTSORGA NISATIONEN "53 "ILDKONST 5PPHOVSR¤TT I 3VERIGE %RS¤TTNINGEN SOM F¶R ¥R UPPGICK TILL MILJONER KRONOR SYFTAR TILL ATT GE YRKESVERK SAMMA KONSTN¤RER EKONOMISK OCH YRKESM¤SSIG TRYGGHET 4ILL SKILLNAD FR¥N DEN ERS¤TTNING SOM F¶RDELAS AV STYRELSEN F¶R 3VERIGES BILDKONST N¤RSFOND ¤R DEN INDIVIDUELLA VISNINGSERS¤TTNINGEN BEROENDE AV DE EN SKILDA VERKENS UTNYTTJANDE
%RS¤TTNING TILL R¤TTIGHETSHAVARE P¥ MUSIKOMR¥DET F¶R PRIVAT KOPIERING AV FONOGRAM
) SYFTE ATT I VISS M¥N KOMPENSERA UPPHOVSM¤N F¶R PRIVATKOPIERING AV FONOGRAM AVS¤TTER REGERINGEN ¥RLIGEN MEDEL SOM F¶RDELAS AV 3VENSKA TONS¤TTARES INTERNATIONELLA MUSIKBYR¥ 34)- 3VENSKA GRUPPEN AV THE )NTERNATIONAL &EDERATIONS OF THE 0HONOGRAPHIC )NDUSTRY )&0) OCH 3VENSKA ARTISTERS OCH MUSIKERS INTRESSEORGANISATION
UPPGICK DEN TOTALA SUMMAN AV STATSANSLAGET TILL KRONOR
"IDRAG
)NKOMSTGARANTIER
"IDRAGSFORMEN INKOMSTGARANTI INF¶RDES ¥R OCH ERSATTE D¥ DET ¤LDRE SYSTEMET MED S K KONSTN¤RSBEL¶NINGAR ) ENLIGHET MED F¶RORDNINGEN
OM INKOMSTGARANTIER F¶R KONSTN¤RER KAN INKOMSTGARANTI BE VILJAS KONSTN¤RER SOM ST¥R F¶R KONSTN¤RLIG VERKSAMHET AV H¶G KVALITET OCH STOR BETYDELSE F¶R SVENSKT KULTURLIV 2EGERINGEN FATTAR ¥RLIGEN BESLUT OM INNEHAVARE AV INKOMSTGARANTIER EFTER GEMENSAMT F¶RSLAG FR¥N +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH STYRELSEN F¶R 3VERIGES F¶RFATTARFOND ELLER EFTER YTTRANDE AV DESSA ORGAN $¥ SYSTEMET MED INKOMSTGARANTIERNA ¤R IN KOMSTRELATERAD INNEB¤R DET ATT EN INNEHAVARE KAN BEROENDE P¥ HUR STORA KONSTN¤RENS EGNA INKOMSTER ¤R F¥ SOM H¶GST FEM G¥NGER DET BASBELOPP SOM G¤LLDE VID UTG¥NGEN AV KALENDER¥RET $ET MAXIMALA BELOPPET MINS KAS MED INNEHAVARENS ¥RSINKOMST UPP TILL ETT BASBELOPP OCH MED
PROCENT AV ¥RSINKOMSTEN F¶R ¶VRIGT "IDRAGET GARANTERAR KONSTN¤REN EN L¤GSTA INKOMSTNIV¥ VILKET GER KONSTN¤REN M¶JLIGHETER ATT FULLT UT ¤GNA SIG ¥T KONSTN¤RLIGT SKAPANDE AV H¶G KVALITET OCH BETYDELSE )NKOMST
| 3/5 | .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER |
GARANTIN KAN VARA P¥ LIVSTID !NTALET S K GARANTIRUM HAR AV REGERINGEN FASTST¤LLTS TILL
"IDRAG TILL KONSTN¤RER
%NLIGT F¶RORDNING OM BIDRAG TILL KONSTN¤RER KAN BIDRAG AV STATSMEDEL UTGES TILL DRAMATIKER F¶RFATTARE ¶VERS¤TTARE ELLER KULTURJOUR NALISTER OM DE SKRIVER P¥ SVENSKA ELLER ¤R STADIGVARANDE BOSATTA I 3VE RIGE SAMT TILL ANNAN KONSTN¤R OM HAN HAR SIN HUVUDSAKLIGA KONSTN¤RLIGA VERKSAMHET I 3VERIGE ELLER ¤R BOSATT I LANDET "IDRAG KAN GES I FORM AV KONSTN¤RSBIDRAG PROJEKTBIDRAG ELLER L¥NGTIDSSTIPENDIER &R¥GOR OM F¶R DELNING AV DESSA BIDRAG PR¶VAS AV STYRELSEN F¶R 3VERIGES F¶RFATTARFOND I VAD AVSER DRAMATIKER F¶RFATTARE ¶VERS¤TTARE OCH KULTURJOURNALISTER OCH AV +ONSTN¤RSN¤MNDEN I VAD AVSER ANDRA KONSTN¤RER
,¥NGTIDSSTIPENDIER
$E TIO¥RIGA L¥NGTIDSSTIPENDIERNA KAN SES SOM ETT KOMPLEMENT TILL IN KOMSTGARANTIERNA %NLIGT N¤MNDA F¶RORDNING KAN L¥NG TIDSSTIPENDIUM UTG¥ F¶R ATT GE EN AKTIV KONSTN¤R SOM UNDER L¤NGRE TID DOKUMENTERAT KONSTN¤RLIG VERKSAMHET AV GOD KVALITET ARBETSM¤SSIG TRYGGHET F¶R ATT UTVECKLA DENNA VERKSAMHET ,¥NGTIDSSTIPENDIERNA ER H¥LLS TILL SKILLNAD FR¥N INKOMSTGARANTIERNA SOM ETT ¥RLIGT FAST SKATTE PLIKTIGT BELOPP $ET MOTSVARAR TRE BASBELOPP F N CA KRONOR ¥R ENLIGT LAGEN OM ALLM¤N F¶RS¤KRING !NTALET L¥NGTIDSSTIPEN DIER HAR AV REGERINGEN FASTST¤LLTS TILL F¶R ¥R $ET ANKOMMER P¥ STYRELSEN F¶R 3VERIGES F¶RFATTARFOND OCH +ONSTN¤RSN¤MNDEN ATT KOMMA ¶VERENS OM F¶RDELNINGEN AV L¥NGTIDSSTIPENDIERNA
+ONSTN¤RSBIDRAG
+ONSTN¤RSBIDRAG ¤R EN SAMLINGSBETECKNING F¶R OLIKA TYPER AV TIDSBE GR¤NSADE STIPENDIER OCH BIDRAG 4ILL KONSTN¤RSBIDRAGEN R¤KNAS ARBETS STIPENDIER PENSIONSBIDRAG TILLF¤LLIGA STIPENDIER SAMT OLIKA TYPER AV INTERNATIONELLT RIKTADE BIDRAG $E BIDRAGSFORMER SOM FRAMF¶R ALLT PRIO RITERATS ¤R ARBETSSTIPENDIERNA OCH DE INTERNATIONELLT RIKTADE BIDRAGEN
3YFTET MED ARBETSSTIPENDIERNA ¤R FR¤MST ATT GE EN AKTIV KONSTN¤R EN S¥DAN EKONOMISK TRYGGHET ATT HAN ELLER HON UNDER VISS TID KAN KONCENT RERA SIG P¥ KONSTN¤RLIGT ARBETE %TT ARBETSSTIPENDIUM KAN OCKS¥ ANV¤N DAS F¶R INVESTERINGAR I LOKALER OCH UTRUSTNING 6IDARE SKER F¶RDELNING I FORM AV PROJEKTBIDRAG SOM GES TILL MER OMFATTANDE KONSTN¤RLIGT EXPE
| .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER | 3/5 |
RIMENT OCH UTVECKLINGSARBETE $ET M¥STE R¶RA SIG OM ETT M¥LINRIKTAT OCH KOSTNADSKR¤VANDE KONSTN¤RLIGT ARBETE SOM KAN ANTAS F¥ BETYDELSE F¶R UTVECKLINGEN INOM KONSTOMR¥DET "IDRAG KAN OCKS¥ GES TILL PROJEKT SOM SYFTAR TILL ATT VIDGA ANV¤NDNINGEN AV KONSTN¤RLIG VERKSAMHET TILL NYA SAMH¤LLSOMR¥DEN
$E INTERNATIONELLT RIKTADE BIDRAGEN G¥R TILL ARBETS OCH STUDIEVISTEL SER I UTLANDET ELLER F¶R ATT ANORDNA UTST¤LLNINGAR I UTLANDET "IDRAG GES OCKS¥ TILL SVENSKA OCH UTL¤NDSKA KONSTN¤RER F¶R VISTELSER VID ATELJ©ER INOM RAMEN F¶R )!30)3 )NTERNATIONAL !RTISTS
!VSLUTNINGSVIS ¤R DET VIKTIGT ATT P¥PEKA ATT I VILKEN FORM KONSTN¤RS BIDRAGEN F¶RDELAS AVG¶RS I STOR UTSTR¤CKNING AV DE BIDRAGSGIVANDE ORGA NEN INOM +ONSTN¤RSN¤MNDEN 6ISSA BIDRAGSFORMER L¤MPAR SIG B¤TTRE F¶R EN VISS KONSTN¤RSGRUPP MEDAN ANDRA GRUPPER GAGNAS B¤TTRE AV ANDRA TYPER AV BIDRAG 2EDOG¶RELSEN OVAN GER I STORA DRAG EN BILD AV DE BI DRAGSFORMER SOM DE BIDRAGSGIVANDE ORGANEN HAR ATT UTG¥ FR¥N
+ONSTN¤RSN¤MNDEN
+ONSTN¤RSN¤MNDEN HAR TILL UPPGIFT ATT FR¤MJA BILD FORM TON SCEN OCH FILMKONSTN¤RERS M¶JLIGHET ATT ¤GNA SIG ¥T KVALIFICERAT KONSTN¤RLIGT ARBETE SAMT FR¤MJA INTENRATIONELLT KONSTN¤RSUTBYTE GENOM ATT BL A ER BJUDA G¤STATELJ©ER 6IDARE SKALL N¤MNDEN BIDRA TILL ¶KADE KUNSKAPER OM KONSTN¤RERNAS EKONOMISKA OCH SOCIALA F¶RH¥LLANDEN
6ERKSAMHETEN LEDS AV EN STYRELSE SOM UTSES AV REGERINGEN D¤R ORD F¶RANDE ¤R TILLIKA MYNDIGHETSCHEF 3TYRELSEN BEHANDLAR I F¶RSTA HAND FR¥GOR AV MER PRINCIPIELL NATUR 3&3 &¶R F¶RDELNING AV BI DRAG OCH STIPENDIER FINNS FYRA ORGAN INOM N¤MNDEN - STYRELSEN F¶R 3VE RIGES BILDKONSTN¤RSFOND ARBETSGRUPPEN F¶R UPPHOVSM¤N P¥ MUSIKOMR¥ DET ARBETSGRUPPEN F¶R MUSIKER OCH S¥NGARE SAMT ARBETSGRUPPEN F¶R SCEN OCH FILMKONSTN¤RER
&R¥N OCH MED ¥R KOMMER VISSA ¤NDRINGAR VAD G¤LLER +ONST N¤RSN¤MNDENS STYRELSE ATT G¤LLA +ONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA YRKESUT¶VA RES SAMARBETSN¤MND +,93 F¥R F¶RSLAGSR¤TT VAD AVSER FEM LEDAM¶TER I N¤MNDENS STYRELSE .¤R DET G¤LLER STYRELSEN F¶R 3VERIGES BILDKONSTN¤RS FOND F¥R VISSA KONSTN¤RSORGANISATIONER F¶RSLAGSR¤TT VAD AVSER SAMMAN LAGT SJU LEDAM¶TER +ONSTN¤RSN¤MNDENS STYRELSE F¥R F¶R ¶VRIGT BESLUTA OM SIN INTERNA ORGANISATION .¤MNDENS KANSLI HAR F¶R N¤RVARANDE ¥TTA ANST¤LLDA
| 3/5 | .UVARANDE ST¶D TILL KONSTN¤RER |
3VERIGES F¶RFATTARFOND
3VERIGES F¶RFATTARFOND ¤R EN STATLIG INSTITUTION MED UPPGIFT ATT BL A F¶R DELA DEN S K BIBLIOTEKSERS¤TTNINGEN +AMMARKOLLEGIET F¶RVALTAR FONDENS MEDEL 6ERKSAMHETEN LEDS AV EN STYRELSE SOM BEST¥R AV ORDF¶RANDE OCH
LEDAM¶TER /RDF¶RANDE OCH TRE AV LEDAM¶TERNA UTSES AV REGERINGEN !V DE ¶VRIGA TIO LEDAM¶TERNA UTSES ¥TTA AV 3VERIGES F¶RFATTARF¶RBUND EN AV &¶RENINGEN 3VENSKA TECKNARE OCH EN AV 3VENSKA &OTOGRAFERS &¶R BUND &ONDENS ADMINISTRATION SK¶TS AV ETT KANSLI MED SJU ANST¤LLDA
| 3/5 | |
!NALYS AV REGELVERKEN F¶R SKATTER ARBETSMARKNADSST¶D OCH ANDRA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM
3KATTER
3AMMANFATTNING
%NLIGT DIREKTIVEN ¤R DET VIKTIGT ATT UTREDNINGEN BELYSER HUR KONST N¤RERNA P¥VERKAS AV OLIKA REGELVERK UTANF¶R KULTUROMR¥DET BL A AN GES SKATTER OCH AVGIFTER
) V¥R UNDERS¶KNING AV ST¶DSYSTEM I ANDRA L¤NDER FINNER MAN EN RAD EXEMPEL P¥ ANV¤NDANDET AV SKATTESUBVENTIONER SOM ETT S¤TT ATT F¶RB¤TTRA KONSTN¤RERNAS EKONOMI „VEN INOM DET SVENSKA SYSTEMET ¥TERFINNS EXEMPEL P¥ DETTA 3KATTE OCH AVGIFTSREGLER KAN ANV¤NDAS P¥ TV¥ S¤TT
ATT F¶RB¤TTRA EFTERFR¥GAN T EX GENOM L¥G MOMS P¥ VAROR OCH TJ¤NSTER INOM KULTUROMR¥DET
ATT UTFORMA F¶RDELAKTIGA SKATTEREGLER ALTERNATIVT SKATTESUBVEN TIONER SOM DIREKT S¤NKER UTTAGET AV SKATTER OCH AVGIFTER HOS KONSTN¤RERNA
%NLIGT V¥R BED¶MNING ¤R DET MYCKET SOM TALAR F¶R ATT SKATTE REGLERNA ¤R ETT VERKNINGSFULLT INSTRUMENT F¶R KULTURPOLITIKEN
3KATTERNA SOM ETT KULTURPOLITISKT INSTRUMENT F¶R ¶KAD EFTERFR¥GAN
5TREDNINGEN HAR UNDERS¶KT VILKA ST¶DSYSTEM SOM FINNS I ANDRA L¤NDER $E FLESTA L¤NDER HAR ENDAST INDIVIDUELLA ST¶D TILL KONSTN¤RLIGA EGEN- F¶RETAGARE T EX STIPENDIER OCH INTE ST¶D AV GENERELL NATUR $¤REMOT ¤R DET VANLIGT ATT ST¶DJA EFTERFR¥GAN P¥ KULTUR GENOM OLIKA FORMER AV SKATTESUBVENTIONER DVS SKATTESYSTEMET ANV¤NDS SOM ETT KULTURPOLITISKT INSTRUMENT $ETTA KAN G¤LLA B¥DE DIREKT T EX F¶RETAGSBESKATTNING OCH INDIREKT T EX MERV¤RDESSKATT BESKATTNING
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
3VERIGE HAR ETT F¶RH¥LLANDEVIS BEGR¤NSAT INSLAG AV SKATTEREGLER SOM SYFTAR TILL ATT ST¶DJA KULTURUTBUDET 0¥ MERV¤RDESSKATTEOMR¥DET FINNS DET EMELLERTID EXEMPEL P¥ KULTURPOLITISKT MOTIVERADE SKATTEREGLER
%N ¶VERSIKT ¶VER IDAG G¤LLANDE SKATTESATSER INKLUSIVE SK UNDANTAG VISAR ATT 3VERIGE ¤R L¥NGT IFR¥N EN SK ENHETLIG KULTURMOMS 3TUDERAR MAN D¤REFTER DE EUROPEISKA F¶RH¥LLANDENA FINNER MAN ATT 3VERIGE P¥ FLERA OMR¥DEN UPPVISAR H¶GA SKATTESATSER T EX P¥ BOKOMR¥DET
+¤LLA %5 KOMMISSIONEN
| "¶CKER | $AGSTID | 4IDSKRIFTER | 5PPHOVS | +ONST | |
| NINGAR | R¤TT | VERK | |||
| "ELGIEN | |||||
| $ANMARK | |||||
| 4YSKLAND | |||||
| 'REKLAND | |||||
| 3PANIEN | |||||
| &RANKRIKE | |||||
| )RLAND | |||||
| )TALIEN | |||||
| ,UXEMBURG | |||||
| .EDERL¤NDERNA | |||||
| 0ORTUGAL | |||||
| &INLAND | |||||
| 3VERIGE | |||||
| 3TORBRITANNIEN |
PROCENT
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
%TT ANNAT OMR¥DE SOM ANV¤NDS KULTURPOLITISKT I FLERA L¤NDER ¤R S¤RSKILDA REGLER SOM M¶JLIGG¶R F¶R N¤RINGSIDKARE ATT G¶RA AVDRAG F¶R ANSKAFFNING AV KONST ) 3VERIGE BED¶MS S¥DANA AVDRAG ENLIGT DE GENERELLA REGLERNA F¶R V¤RDEMINSKNINGSAVDRAG F¶R INVENTARIEKOSTNADERP - ANVISNINGARNA TILL g +, $ETTA MEDF¶R ATT AVDRAGSR¤TTEN ¤R MYCKET BEGR¤NSAD D¥ KONST ENLIGT PRAXIS INTE MINSKAR I V¤RDE 9TTER LIGARE ETT OMR¥DE SOM ANV¤NDS KULTURPOLITISKT I FLERA L¤NDER ¤R ATT HA EN S¤RSKILD AVDRAGSM¶JLIGHET F¶R N¤RINGSIDKARE SOM ST¶DJER KULTURLIVET 3YFTET ¤R NATURLIGTVIS ATT STIMULERA F¶RETAGEN ATT SK¤NKA MEDEL TILL KULTURINSTITUTIONER M M
) 3VERIGE R¥DER ETT PRINCIPIELLT AVDRAGSF¶RBUD F¶R G¥VOR %N N¤RINGS IDKARES ST¶D TILL EXEMPELVIS EN KULTURINSTITUTION M¥STE D¤RF¶R BED¶MAS ENLIGT DE GENERELLA REGLERNA F¶R DRIFTKOSTNADER I N¤RINGSVERKSAMHETEN $ET BLIR D¥ FR¥GA OM ATT AVG¶RA OM KOSTNADERNA F¶R
$ET FINNS SOM FRAMG¥TT M¶JLIGHETER ATT GENOM ¤NDRADE SKATTEREGLER ¶KA KULTURST¶DET OCH STIMULERA EFTERFR¥GAN P¥ KULTURUTBUDET &R¥N KULTURARBETARNAS EGNA ORGANISATIONER HAR MAN L¤NGE KR¤VT EN ENHETLIG KULTURMOMS SAMT UT¶KAD R¤TT TILL AVDRAG F¶R KONSTINK¶P $ET KAN D¤RF¶R ¶VERV¤GAS ATT UTREDA HUR SKATTESYSTEMET KAN ANV¤NDAS F¶R ATT FR¤MJA KULTUROMR¥DET BL A ATT MED ST¶D AV EXEMPEL FR¥N ANDRA L¤NDER SE P¥ M¶JLIGHETERNA TILL ¤NDRADE MOMSREGLER OCH BED¶MA HUR SKATTESYSTEMET KAN BIDRA TILL ATT SKAPA H¶GRE EFTERFR¥GAN P¥ KULTUR
+ONSTN¤RERNAS SKATTE OCH AVGIFTSSITUATION
3KATTELAGSTIFTNINGEN OCH DE MED SKATTE OCH UPPB¶RDSSYSTEMET INTREGRERADE EGENAVGIFTERNA HAR UNDER L¥NG TID KRITISERATS AV DE KONST- N¤RLIGA YRKESUT¶VARNA +RITIKEN TAR SIKTE P¥ TV¥ F¶RH¥LLANDEN $ET F¶RSTA ¤R ATT KONSTN¤RER I REGEL INTE ¤R ANST¤LLDA UTAN BEDRIVER SIN VERKSAMHET SOM FRIA YRKESUT¶VARE ) 3VERIGE R¤KNAS YRKESUT¶VARE SOM INTE ¤R ANST¤LLDA I ALLM¤NHET SOM N¤RINGSIDKARE (¤RIGENOM INORDNAS KONST- N¤RER OCH F¶RFATTARE I SAMMA SKATTE OCH AVGIFTSREGLER SOM G¤LLER F¶R N¤RINGSIDKARE I ALLM¤NHET +RITIKEN G¥R UT P¥ ATT KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE HAR HELT ANDRA SYFTEN MED SITT ARBETE ¤N N¤RINGSIDKARE +ONSTN¤RLIG VERKSAMHET BEDRIVS PRIM¤RT INTE MED VINSTSYFTE UTAN DRIVKRAFTEN ¤R AV ANNAT SLAG $ET LIGGER INTE HELLER I DEN KONSTN¤RLIGA ELLER LITTER¤RA VERKSAMHETENS NATUR ATT UTVIDGA F¶RETAGET GENOM ATT ANST¤LLA PERSONAL O D 'ENOM ATT INORDNAS UNDER DE GENERELLA REGLERNA
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
ST¤LLS KRAV P¥ BOKF¶RING OCH KUNSKAP OM ETT OMFATTANDE OCH SV¥R TILL¤MPLIGT SKATTESYSTEM
$EN ANDRA PUNKTEN SOM KRITIKEN RIKTAR IN SIG P¥ G¤LLER NIV¥N P¥ SKATTER OCH AVGIFTER „VEN MYCKET L¥GA INKOMSTER BESKATTAS MED KOM MUNAL INKOMSTSKATT $ESSUTOM SKALL EGENAVGIFTER OCH ALLM¤NNA EGEN AVGIFTER BETALAS %FTERSOM KONSTN¤RER SOM REGEL HAR MYCKET L¥GA INKOMSTER MEDF¶R DEN H¶GA BESKATTNINGEN ATT FLERTALET AV DEM INTE KAN F¶RS¶RJA SIG P¥ INKOMSTEN FR¥N DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN UTAN ¤VEN M¥STE ERH¥LLA INKOMST FR¥N ANNAT ARBETE
$EN KAN VISSERLIGEN H¤VDAS ATT DEN H¶GA BESKATTNINGEN AV L¥G INKOMSTTAGARE ¤R ETT GENERELLT PROBLEM SOM DRABBAR B¥DE L¶NTAGARE OCH N¤RINGSIDKARE OAVSETT YRKE OCH D¤RF¶R PRIM¤RT INTE ¤R ETT PROBLEM F¶R KONSTN¤RER !NM¤RKNINGEN ¤R DELVIS RIKTIG MEN DET FINNS N¥GRA F¶R H¥LLANDEN SOM G¶R ATT KONSTN¤RER SKILJER SIG FR¥N ANDRA GRUPPER $E KONSTN¤RLIGA N¤RINGSIDKARNA HAR SM¥ M¶JLIGHETER J¤MF¶RT MED ANDRA F¶RETAGARE ATT ¶KA INKOMSTERNA GENOM RATIONALISERINGAR OCH PRODUK TIVITETS¶KNINGAR 6ERKSAMHETEN HAR NORMALT SINA GIVNA RAMAR DVS DEN KAN INTE EXPANDERA MER ¤N I RELATIVT M¥TTLIG OMFATTNING $ET ¤R INTE HELLER ARBETE SOM SAKNAS UTAN INKOMSTER !NDRA N¤RINGSIDKARE OCH L¶NTAGARE KAN ¶KA SIN ARBETSINSATS I SYFTE ATT H¶JA INKOMSTNIV¥N $EN M¶JLIGHETEN ST¥R S¤LLAN KONSTN¤RER TILL BUDS OM DET INTE G¤LLER ARBETE AV ANNAT SLAG ¤N DET KONSTN¤RLIGA $ET ENDA ALTERNATIVET KAN D¤RF¶R VARA ATT TILLF¤LLIGT ELLER VARAKTIGT TA ANDRA ARBETEN S K
3AMMANFATTNINGSVIS SKILJER SIG KONSTN¤RERS F¶RUTS¤TTNINGAR ATT LEVA P¥ SINA YRKEN V¤SENTLIGT J¤MF¶RT MED ANDRA GRUPPER $ISKUSSIONEN OM ANPASSNING AV SKATTEREGLERNA TILL KONSTN¤RERNAS SPECIELLA VILLKOR HAR MEDF¶RT ATT LAGSTIFTNINGEN REDAN I DAG INNEH¥LLER N¥GRA SPECIALSTAD GANDEN
$E ANPASSNINGAR SOM INKOMSTBESKATTNINGEN GJORT F¶R KONSTN¤RER ¤R AV RELATIVT BEGR¤NSADE MEN BEST¤MMELSERNA KAN HA STOR BETYDELSE I ENSKILDA FALL 5PPHOVSMANNAKONTOT ENLIGT LAGEN OM UPP HOVSMANNAKONTO M¶JLIGG¶R F¶R UPPHOVSM¤N MED OJ¤MNA INKOMSTER ATT VIA INS¤TTNING P¥ ETT S¤RSKILT BANKKONTO F¶RDELA INKOMSTERNA UNDER EN FEM¥RSPERIOD 5PPHOVSMANNAKONTOT GER ST¶RRE M¶JLIGHET TILL INKOMST UTJ¤MNING ¤N T EX PERIODISERINGSFOND OCH FYLLER EN VIKTIG FUNKTION F¶R KULTURARBETARE SOM HAR KRAFTIGT VARIERANDE INKOMSTER
) g MOM +, REGLERAS M¶JLIGHETEN ATT G¶RA AVDRAG F¶R UNDERSKOTT I EN N¤RINGSVERKSAMHET SOM AVSER LITTER¤R KONSTN¤RLIG ELLER D¤RMED J¤MF¶RLIG VERKSAMHET 2EGELN HAR STOR BETYDELSE EFTERSOM DE KONSTN¤RLIGA INKOMSTERNA BESKATTAS I OLIKA INKOMSTSLAG &EM OCH TIO
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
¥RIGA STIPENDIER BESKATTAS T EX I INKOMSTSLAGET TJ¤NST MEDAN KOSTNADS AVDRAGEN TAS UPP I INKOMSTSLAGET N¤RINGSVERKSAMHET 2EGELN GER M¶J LIGHET ATT L¶SA PROBLEM F¶RKNIPPADE MED GR¤NSDRAGNINGEN MELLAN TJ¤NST OCH N¤RINGSVERKSAMHET
"ETR¤FFANDE RESEKOSTNADER G¤LLER SAMMA PRINCIPER F¶R AVDRAGSR¤TT SOM F¶R ANDRA N¤RINGSIDKARE !VDRAG MEDGES F¶R RESOR SOM ¤R ATT H¤N F¶RA TILL DRIFTKOSTNADER I N¤RINGSVERKSAMHETEN "ETYDELSEN AV AVDRAGS R¤TT F¶R RESOR I DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN HAR FRAMH¥LLITS GENOM ATT I P AV ANVISNINGARNA TILL g +, S¤RSKILT ANGE ATT AVDRAG MEDGES I DEN M¥N RESORNA INTE UTG¶R PERSONLIGA LEVNADSKOSTNADER ) 3KATTE LAGSKOMMITT©NS BET¤NKANDE 3/5 F¶RESL¥S EMELLERTID ATT DENNA F¶RTYDLIGANDE REGEL TAS BORT
5T¶VER BEFINTLIGA REGLER HAR MAN FR¥N KULTURARBETARNA OFTA AKTUA LISERAT BEHOVET AV NYA ANPASSNINGAR 4 EX ¤R FR¥GAN OM ARBETSLOKAL I BOSTADEN ALLTMER SV¥RHANTERAD %NLIGT PRAXIS KR¤VS NORMALT ATT ETT ARBETSRUM SKALL HA EGEN ING¥NG OCH VARA HELT AVSKILT FR¥N ¶VRIGA BOSTADEN - F¶R ATT AVDRAG SKALL MEDGES 5NDANTAG G¤LLER ATELJ©ER D¤R H¤LSOV¥DLIGA ¤MNEN F¶RVARAS /M MAN NEKAS AVDRAG ¥TERST¥R M¶J LIGHETEN TILL SK SCHABLONAVDRAGET P¥ KR L¤GENHET OCH
VILLA ) VERKLIGHETEN ¤R DET OFTA S¥ ATT KULTURARBETARENS ENDA M¶JLIGHET ATT HA EGEN ARBETSLOKAL ¤R ATT INR¤TTA DEN I HEMMET
$EN JANUARI INF¶RDES MERV¤RDESSKATT P¥ UPPHOVSR¤TT VILKET MEDF¶RDE ATT DE FLESTA KULTURARBETARE NU ¤R REDOVISNINGSSKYLDIGA F¶R MOMS 3OM LAGSTIFTNINGEN NU ¤R UTFORMAD UPPKOMMER M¥NGA TILL¤MPNINGSPROBLEM +ONSTRUKTIONEN MED FRIBELOPP EJ MOMS VID OM S¤TTNING UNDER KRONOR SOM ANV¤NDES N¤R BILDKONSTN¤RERNAS EGEN F¶RS¤LJNING AV VERK BLEV MOMSBELAGD - G¤LLER INTE UPPHOVSR¤TT SOMR¥DET $ETTA INNEB¤R ATT ¤VEN MYCKET SM¥ VERKSAMHETER NU M¥STE L¤RA SIG ATT HANTERA MOMS $ET VINSTER MAN G¶R P¥ ATT LYFTA MOMS P¥ SINA KOSTNADER KONSUMERAS SNABBT AV ¶KADE ADMINISTRATIVA KOSTNADERT EX BOKF¶RINGSHJ¤LP
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
/M MAN SER KONKRET P¥ T EX EN F¶RFATTARES MOMSPLIKT IDAG - KAN MAN GENAST DEFINIERA EN RAD PROBLEM
- MOMSEN KR¤VER DETALJERAD BOKF¶RING OCH OFTA REDOVISNINGSHJ¤LP - MOMS KAN UTG¥ MED OLIKA SKATTESATS BEROENDE P¥ VAD SOM UTF¶RS -
UPPHOVSR¤TT HAR PROCENT ETT F¶RFATTARBES¶K I SKOLAN ¤R SKATTEBEFRIAT ETT F¶REDRAG P¥ BIBLIOTEK ¤R BELAGT MED MOMS MEDAN UPPL¤SNING UR EGET VERK ¤R SKATTEBEFRIAT /FTA ¤R DET OM¶JLIGT ATT DRA KLARA GR¤NSER VID TILL¤MPNINGEN
- S K BLANDAD VERKSAMHET ATT MAN HAR B¥DE MOMSFRIA OCH MOMSBELAGDA INKOMSTER UPPKOMMER REGELM¤SSIGT $ETTA KOMPLICERAS BOKF¶RING OCH DEKLARATION YTTERLIGARE
- REGLERNA OM MOMSHANTERING VID INT¤KTER FR¥N UTLANDET SAMT KOST NADER I UTLANDET - ¤R S¥ KOMPLICERADE ATT DESSA INTE KAN TILL¤MPAS RIKTIGT AV DEN ENSKILDE /M EN F¶RFATTARE INHANDLAR LITTERATUR UTOMLANDS SKALL HAN S¶KA ¥TERBETALNING AV SKATTEN UTOMLANDS SAMTIDIGT SOM HAN OM R¤KNAT I SVENSK VALUTA SKALL BETALA F¶RV¤RVSMOMS I 3VERIGE
- GR¤NSDRAGNINGPROBLEMATIKEN MELLAN TJ¤NST OCH N¤RING BLIR H¤R ¥TER AKTUELL /M MAN UNDERL¥TER ATT TA UT MOMS - TROTS ATT INT¤KTEN SKA BE SKATTAS I N¤RING - KAN KULTURARBETAREN SJ¤LV BLI ANSVARIG F¶R MOMSEN
- M¥NGA UPPDRAGSGIVARE VILL KRINGG¥ MOMSEN GENOM ATT ANST¤LLA OLIKA KULTURARBETARE T EX UNDER EN DAG $ETTA F¥R NEGATIVA EFFEKTER P¥ KONSTN¤RENS M¶JLIGHET ATT BEH¥LLA UPPHOVSR¤TTEN OCH KAN LEDA TILL UNDERSKOTT I BEDRIVEN N¤RINGSVERKSAMHET
+ONSTN¤RERNAS KRITIK HAR BL A G¤LLT ATT SOCIALAVGIFTER SKALL BETALAS ¤VEN P¥ OBETYDLIGA INKOMSTER %NSKILDA N¤RINGSIDKARE BETALAR SOCIALAV GIFTER I FORM AV EGENAVGIFTER %N F¶REBILD F¶R EN LINDRING AV EGEN AVGIFTERNA ¤R DE REGLER SOM FINNS F¶R NEDS¤TTNING AV SOCIALAVGIFTER I VISSA GLESBYGDSOMR¥DEN SOM REGIONALPOLITISKT ST¶D GENOM LAGEN
OM NEDS¤TTNING AV SOCIALAVGIFTER !TT SLOPADE SOCIALAVGIFTER KAN ANV¤NDAS F¶R ATT STIMULERA VISSA ARBETEN HAR 4J¤NSTEBESKATTNINGS UTREDNINGEN VISAT 3/5 OCH NYLIGEN F¶RESLAGIT DETTA F¶R S K HUSH¥LLSN¤RA TJ¤NSTER 3OM FRAMG¥TT AV AVSNITT ¤R SOCIALAVGIFTERNA NED SATTA F¶R KONSTN¤RER I 4YSKLAND OCH
) TIDIGARE SAMMANHANG HAR KONSTN¤RSORGANISATIONERNA F¶RESLAGIT ATT ETT S¤RSKILT INKOMSTSLAG SKALL INF¶RAS F¶R KULTURARBETARE "AKGRUNDEN HAR BL A VARIT ETT ¶NSKEM¥L ATT LIKST¤LLA ANST¤LLDA KULTURARBETARE SOM BE SKATTAS I INKOMSTSLAGET TJ¤NST OCH F¶R VILKA ARBETSGIVAREN BETALAR ARBETS GIVARAVGIFTER OCH N¤RINGSIDKARE SOM BESKATTAS I INKOMSTSLAGET N¤RINGS VERKSAMHET OCH SOM SJ¤LVA SVARAR F¶R SOCIALAVGIFTERNA EGENAVGIFTER %N ANNAN VARIANT ¤R ATT L¥TA ENBART EGENF¶RETAGARNA REDOVISA SINA IN KOMSTER I ETT S¤RSKILT INKOMSTSLAG
9TTERLIGARE ETT ALTERNATIV KAN VARA ATT ERBJUDA EN FRIVILLIG F¶RETAGS FORM SOM ¤R ANPASSAD TILL KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA EGENF¶RETAGARE
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
3INGELF¶RETAG EN NY FORM F¶R F¶RV¤RVSARBETE
%TT SKISSARTAT F¶RSLAG OM S K SJ¤LVANST¤LLNING ELLER SINGELF¶RETAG HAR TAGITS FRAM AV EK DR "O 0ERSSON P¥ UPPDRAG AV 3TORSTADSKOMMITT©NJFR 3/5 S F OCH 3/5 S F "AKGRUNDEN ¤R ATT ETT HINDER F¶R DE ANST¤LLNINGSL¶SAS F¶RV¤RVSARBETE ¤R ATT EXISTE RANDE F¶RETAGSFORMER BLIVIT F¶R KR¥NGLIGA (¤RIGENOM H¤MMAR DE NY F¶RETAGANDET OCH F¶RORSAKAR KOSTNADER F¶R SAMH¤LLET
3INGELF¶RETAG ¤R AVSEDD ATT VARA EN NY F¶RENKLAD FORM F¶R F¶RV¤RVS ARBETE 6ERKSAMHETEN SKALL BEDRIVAS AV EN PERSON SOM INTE KAN F¶RENA SINGELF¶RETAGANDET MED ANNAT F¶RV¤RVSARBETE
+OSTNADSAVDRAGEN I VERKSAMHETEN ¤R SCHABLONISERADE 3KATTER OCH AVGIFTER ¤R OCKS¥ SCHABLONISERADE 3INGELF¶RETAGANDET KAN STIMULERAS GENOM ATT BEST¤MMA EN L¥G SKATTESATS 3KATTEN ¤R T¤NKT ATT ERS¤TTA AV GIFTER OCH SKATTER I VERKSAMHETEN DVS ¤VEN SOCIALAVGIFTER OCH MER V¤RDESSKATT %TT EXEMPEL ILLUSTRERAR
)NT¤KTERNA BER¤KNAS TILL KRONOR &R¥N DESSA G¶RS ETT SCHABLONM¤SSIGT KOSTNADSAVDRAG MED PROCENT KRONOR OCH SKATTEUNDERLAGET BLIR S¥LEDES KRONOR 3KATTESATSEN ¤R
PROCENT KRONOR OCH DEN SKATTSKYLDIGE HAR KVAR KRONOR BRUTTO DVS BORTSETT FR¥N DE FAKTISKA KOSTNADERNA
4J¤NSTEGRUPPLIVF¶RS¤KRING TRYGGHETSF¶RS¤KRING VID ARBETSSKADA OCH ANSVARSF¶RS¤KRING SKALL UTFORMAS SOM KOLLEKTIVA F¶RS¤KRINGAR OCH G¶RS OBLIGATORISKA 3JUKF¶RM¥NER OCH ANDRA SOCIALF¶RS¤KRINGSF¶RM¥NER SKULLE UTG¥ UNDER SAMMA VILLKOR SOM F¶R EGENF¶RETAGARE MEN MED EN GRUNDTRYGGHETSPRINCIP I ST¤LLET F¶R INKOMSTBORTFALLSPRINCIP
$EN REDOVISADE MODELLEN F¶R SINGELF¶RETAGANDE KAN VARA AV INTRESSE F¶R KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA EGENF¶RETAGARE I TV¥ H¤NSEENDEN $ET F¶RSTA F¶RDELEN ¤R ATT SYSTEMET ¤R ENKELT EFTERSOM DET INTE KR¤VS N¥GON BOKF¶ RING 3AMTLIGA INT¤KTER SKALL REDOVISAS P¥ ETT BANKKONTO KOSTNADSAV
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
DRAGEN ¤R SCHABLONISERADE OCH DET KONTOF¶RANDE ORGANET G¶R ETT SCHA BLONM¤SSIGT SKATTEAVDRAG OCH LEVERERAR IN SKATTEN TILL STATEN &¶R KONSTN¤RER D¤R DRIVKRAFTEN INTE ¤R ATT VARA F¶RETAGARE UTAN ATT F¥ ¤GNA SIG ¥T KONSTN¤RLIGT SKAPANDE INNEB¤R MODELLEN STORA F¶RENKLINGAR $EN ANDRA F¶RDELEN ¤R ATT BESKATTNINGEN KAN BEST¤MMAS TILL EN S¥DAN NIV¥ ATT KONSTN¤RLIG VERKSAMHET STIMULERAS $EN SENARE EFFEKTEN KAN GIVETVIS UPPN¥S INOM RAMEN F¶R DET KONVENTIONELLA SKATTESYSTEMET OCH F¶RUTS¤TTER INTE N¥GON EGET SYSTEM SOM SINGELF¶RETAGANDE ¤R EXEMPEL P¥
$ET ¤R NATURLIGTVIS M¥NGA FR¥GOR OCH PROBLEM SOM UPPKOMMER N¤R ETT NYTT OCH RADIKALT SYSTEM DISKUTERAS .¤R DET G¤LLER KONSTN¤RLIGT VERK SAMMA EGENF¶RETAGARE UPPKOMMER S¤RSKILT EN FR¥GA OCH DET G¤LLER DE SCHABLONISERADE KOSTNADSAVDRAGEN +OSTNADSNIV¥N SKILJER SIG ¥T MELLAN OLIKA TYPER AV KONSTN¤RER SAMT MELLAN KONSTN¤RER INOM SAMMA FACK BE ROENDE P¥ INRIKTNING 6ISSA KONSTN¤RER HAR H¶GA FASTA KOSTNADER F¶R LO KAL OCH ATELJ©HYRA SKULPT¶RER BILDKONSTN¤RER MEDAN ANDRA KR¤VER MINDRE UTRYMME DRAMATIKER F¶RFATTARE 6ISSA KONSTN¤RER HAR DYRBAR UTRUSTNING FOTOGRAFER OCH MUSIKER MEDAN ANDRA KR¤VER MINDRE DYRBAR UTRUSTNING F¶RFATTARE BILDKONSTN¤RER 6ISSA KONSTN¤RER HAR H¶GA KOST NADER F¶R MATERIAL BILDKONSTN¤RER FOTOGRAFER MEDAN ANDRA HAR L¥GAMUSIKER F¶RFATTARE )NOM SAMMA YRKESOMR¥DE KAN VISSA VARA BERO ENDE AV RESOR MEDAN ANDRA HAR VALT ATT ARBETA P¥ HEMMAPLAN $ET ¤R HELLER INTE OVANLIGT ATT KONSTN¤RER SAMTIDIGT ¤R VERKSAMMA INOM FLERA OMR¥DEN OCH INTE ENKELT KAN KATEGORISERAS TILL ENBART EN GRUPP
„VEN OM DET KAN VARA SV¥RT ATT ANPASSA KOSTNADSAVDRAGEN F¶R KONST N¤RER B¶R P¥PEKAS ATT SINGELF¶RETAGANDE ¤R ¤MNAD SOM EN FRIVILLIG F¶RETAGSFORM &¶R DEN SOM ANSER ATT DET BEFINTLIGA SYSTEMET PASSAR B¤ST SKULLE KUNNA KVARST¥ SOM ENSKILD N¤RINGSIDKARE
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
2EGLER INOM DE SOCIALA TRYGGHETS SYSTEMEN
3AMMANFATTNING
%NLIGT DIREKTIVEN ¤R DET VIKTIGT ATT UTREDNINGEN BELYSER HUR KONST N¤RERNA P¥VERKAS AV OLIKA REGELVERK UTANF¶R KULTUROMR¥DET BL A ANGES SOCIAL OCH ARBETSMARKNADSPOLITIKEN
$E OMFATTANDE KONTAKTER SOM UTREDNINGEN HAFT MED KONSTN¤RS ORGANISATIONERNA BEKR¤FTAR ATT DET SOCIALPOLITISKA OMR¥DET ¤R AV STOR BETYDELSE F¶R DE ENSKILDA KONSTN¤RERNA "ILDEN ¤R ENTYDIG FR¥N ORGA NISATIONERNAS SIDA N¤MLIGEN ATT SOCIALF¶RS¤KRINGARNA OCH ANGR¤N SANDE SYSTEM FUNGERAR MINDRE V¤L EFTERSOM DE INTE ¤R ANPASSADE TILL DE F¶RH¥LLANDEN UNDER VILKA KONSTN¤RERNA LEVER OCH VERKAR UNDER ) DET F¶LJANDE G¶RS D¤RF¶R EN KORT REDOVISNING AV REGLERNA INOM DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN OCH HUR DESSA FUNGERAR F¶R DE KONST N¤RLIGA YRKESUT¶VARNA
6I INLEDER MED DE ERS¤TTNINGAR SOM ¤R INKOMSTRELATERADE OCH SOM UTG¥R FR¥N INBETALDA SOCIALAVGIFTER SJUKF¶RS¤KRING OCH PENSION $¤REFTER REDOG¶RS F¶R DE BIDRAG SOM ¤R BEHOVS OCH INKOMSTPR¶VADEARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING BOSTADSBIDRAG OCH SOCIALBIDRAG "ESKRIV NINGEN UTG¥R FR¥N REGLERNAS LYDELSE DEN JANUARI OCH I N¥GOT FALL HAR BEAKTATS REGERINGSF¶RSLAG SOM ¤NNU INTE BESLUTATS NOVEMBER
5TREDNINGENS F¶RSLAG
%N S¤RSKILD UTREDNING TILLS¤TTS I SYFTE ATT TA FRAM F¶RSLAG SOM F¶R B¤TTRAR DE EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNAS ST¤LLNING P¥ SOCIALF¶RS¤K RINGSOMR¥DET OCH N¤RLIGGANDE OMR¥DEN %TT S¥DANT ARBETE B¶R INLEDAS MED EN REDOVISNING ¶VER HUR DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN FUNGERAR I F¶RH¥LLANDE TILL DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA 6IDARE SKULLE F¶RSLAG L¤MNAS P¥ HUR REGELVERKEN SKALL ANPASSAS S¥ ATT DESSA FUNGERAR ¤VEN F¶R KONSTN¤RERNA OCH DERAS S¤RSKILDA ARBETS OCH INKOMSTF¶R H¥LLANDEN
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
3JUKPENNING
%NLIGT KAP g LAGEN OM ALLM¤N F¶RS¤KRING !&, HAR DEN SOM ¤R INSKRIVEN HOS ALLM¤N F¶RS¤KRINGSKASSA R¤TT TILL SJUKPENNING OM HANS SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST UPPG¥R TILL MINST PROCENT AV BASBELOPPET
&¶R ARBETSTAGARE SVARAR ARBETSGIVAREN F¶R SJUKL¶N UNDER DE F¶RSTA FJORTON DAGARNA LAGEN ; = OM SJUKL¶N OCH F¶RST D¤REFTER TR¤DER SJUKF¶RS¤KRINGEN IN %TT F¶RSLAG OM ¤NDRING AVSEENDE DE F¶RSTA DAGARNAS ANTAL BEHANDLAS F¶R N¤RVARANDE I RIKSDAGEN $E SOM INTE HAR N¥GON ARBETSGIVARE OCH F¶LJAKTLIGEN INTE OMFATTAS AV REGLERNA OM SJUKL¶N BL A EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RER HAR R¤TT TILL SJUKPENNING FR¥N F¶RS¤KRINGSKASSAN UNDER MOTSVARANDE TID
%GENF¶RETAGARNA BETALAR SJ¤LVA SINA SJUKF¶RS¤KRINGSAVGIFTER $ESSA ING¥R SOM EN DELPOST I EGENAVGIFTERNA OCH BER¤KNAS P¥ DEN INKOMST MAN HAFT I N¤RINGSVERKSAMHETEN !VGIFTENS STORLEK REGLERAS EFTER VILKET ANTAL KARENSDAGAR MAN V¤LJER ATT HA
KARENSDAGAR VARVID AVGIFTERNA SJUNKER MED ANTALET STIGANDE DAGAR
!V AVG¶RANDE BETYDELSE F¶R SJUKPENNINGENS STORLEK ¤R DEN SJUK PENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN KAP g !&, $EN MOTSVARAR DEN ¥RLIGA INKOMST SOM EN PERSON KAN ANTAS KOMMA ATT TILLS VIDARE F¥ F¶R EGET ARBETE ANTINGEN S¥SOM ARBETSTAGARE I ALLM¤N ELLER ENSKILD TJ¤NSTINKOMST AV ANST¤LLNING ELLER P¥ ANNAN GRUND INKOMST AV ANNAT F¶RV¤RVSARBETE %N EGENF¶RETAGARE KONSTN¤RS INKOMST FR¥N N¤RINGS VERKSAMHETEN ¤R I DENNA TEKNISKA MENING INKOMST AV EGET F¶R V¤RVSARBETE 6ID BER¤KNING AV DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN BORTSES FR¥N INKOMSTER SOM ¶VERSTIGER SJU OCH EN HALV G¥NGER BAS BELOPPET
"ER¤KNINGEN AV DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN SKALL D¤R F¶RH¥LLANDENA INTE ¤R K¤NDA F¶R F¶RS¤KRINGSKASSAN GRUNDAS P¥ DE UPPLYSNINGAR SOM KASSAN KAN INH¤MTA AV DEN F¶RS¤KRADE ELLER DENNES ARBETSGIVARE ELLER SOM KAN FRAMG¥ AV DEN UPPSKATTNING SOM VID TAXERING GJORTS AV DEN F¶RS¤KRADES INKOMST )NKOMST AV ARBETE F¶R EGEN R¤KNING F¥R INTE BER¤KNAS H¶GRE ¤N SOM MOTSVARAR SK¤LIG AVL¶NING F¶R LIKNANDE ARBETE F¶R ANNANS R¤KNING
.¤R SJUKPENNING SKALL BETALAS AV F¶RS¤KRINGSKASSAN TILL EGENF¶RE TAGANDE KONSTN¤RER ANV¤NDER MAN SIG I PRAKTIKEN AV TV¥ BER¤KNINGSS¤TT F¶R ATT BEST¤MMA DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN $ET ENA BYGGER P¥ M¶JLIGHETEN ATT BER¤KNA DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN TILL ETT H¶GRE BELOPP ¤N DEN REDOVISADE ELLER F¶RV¤NTADE INKOMSTEN $ET G¤LLER UNDER EN VERKSAMHETS UPPBYGGNADSSKEDE ELLER OM ANDRA SK¤L F¶RELIGGER T EX TILLF¤LLIGA F¶RLUSTER ELLER H¶GA SKULDER 2EGELN ¤R MEST AKTUELL F¶R NYETABLERADE EGENF¶RETAGARE VILKET MAN ANSES VARA UNDER DE
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
TRE F¶RSTA VERKSAMHETS¥REN (¤R GRUNDAR MAN ERS¤TTNINGEN P¥ EN J¤MF¶RELSE MED VILKEN INKOMST SOM UTG¥R F¶R MOTSVARARANDE YRKES ARBETE I ETT ANST¤LLNINGSF¶RH¥LLANDE $ET ANDRA BER¤KNINGSS¤TTET SOM G¤LLER F¶R ICKE NYETABLERADE GRUNDAR SIG P¥ TAXERADE INKOMSTER UNDER DE SENASTE ¥REN VARVID MAN BER¤KNAR EN GENOMSNITTLIG OCH F¶R KOMMANDE ¥R TROLIG INKOMST 5TG¥NGSPUNKTEN ¤R N¤MLIGEN ATT F¶RS¶KA UPPSKATTA EN INKOMST FRAM¥T I TIDEN MEN MAN G¶R UPPSKATTNINGEN P¥ GRUNDVAL AV TIDIGARE INKOMSTER !V VIKT ¤R OM DE TIDIGARE INKOMSTERNA T EX ¶KAR KONTINUERLIGT ¥R FR¥N ¥R ELLER OM DE ¤R MYCKET OJ¤MNA UNDER ¥REN
$ET FINNS NUMERA INTE N¥GON SKYLDIGHET ATT ANM¤LA SIG HOS F¶RS¤KRINGSKASSAN OCH UPPGE SIN INKOMST I ANNAT FALL ¤N N¤R MAN BEG¤R ERS¤TTNING 6ID UPPKOMMET SJUKDOMSTILLF¤LLE KAN F¶RS¤KRINGSKASSAN TROTS ATT MAN INTE TIDIGARE ANM¤LT N¥GON INKOMST SE BAK¥T I TIDEN VILKA INKOMSTER SOM F¶RELEGAT OCH RETROAKTIVT GRUNDA ERS¤TTNINGEN P¥ DESSA INKOMSTER 4IDIGARE UTGICK INTE ERS¤TTNING P¥ ICKE ANM¤LDA INKOMSTER $ETTA ¤R S¥LEDES EN F¶RB¤TTRING F¶R DE SOM PL¶TSLIGT BLIR L¥NGTIDSSJUKA MEN SOM INTE TIDIGARE ANV¤NT SIG AV ELLER ANM¤LT SIG TILL SJUKF¶R S¤KRINGSSYSTEMET
3OM FRAMG¥TT SKALL F¶RS¤KRINGSSKYDDET ERS¤TTA ARBETSINKOMSTER I H¤NDELSE AV SJUKDOM &¶R EN L¶NTAGARE M¶TER DET S¤LLAN N¥GRA SV¥ RIGHETER ATT BER¤KNA DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN %FTERSOM SJUKPENNINGEN I PRINCIP ERS¤TTER DEN L¶N SOM L¶NTAGAREN G¥R MISTE OM TILL F¶LJD AV SJUKDOM FYLLER SJUKPENNINGEN OCKS¥ SITT SYFTE &¶R EN EGENF¶RETAGARE ¤R SITUATIONEN MER KOMPLICERAD $ET HAR ATT G¶RA ATT DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN OCH D¤RMED SJUKPENNINGENS STORLEK GRUNDAS P¥ NETTOIINKOMSTEN DVS P¥ DET SOM BLIR ¶VER I VERKSAMHETEN SEDAN UTGIFTERNA DRAGITS AV
0ROBLEMET F¶R EGENF¶RETAGARE ¤R SV¥RIGHETEN ATT SKILJA P¥ F¶RETAGAREN OCH F¶RETAGET $ETTA F¶RH¥LLANDE ¤R S¤RSKILT TYDLIGT F¶R KONSTN¤RER VARS ARBETE HUVUDSAKLIGEN BEST¥R AV DEN EGNA PERSONLIGA ARBETSINSATSEN /M EN EGENF¶RETAGARE BLIR SJUK DRABBAS INTE ENBART EGENF¶RETAGARENS PRIVATA EKONOMI SOM SJUKPENNINGEN TAR SIKTE P¥ UTAN ¤VEN F¶RETAGETS +AN EGENF¶RETAGAREN INTE UTF¶RA SITT ARBETE MINSKAR INT¤KTERNA I F¶RETAGET /M INT¤KTERNA I VERKSAMHETEN UTESLUTANDE ¤R BEROENDE AV F¶RETAGARENS ARBETSINSATS KAN INT¤KTERNA UPPH¶RA HELT OCH H¥LLET VID SJUKDOM $E FASTA KOSTNADERNA ¤R EMELLERTID OF¶R¤NDRADE „VEN OM KONSTN¤REN ¤R SJUK SKALL S¥LEDES ATELJ©HYRA R¤NTEKOSTNADER ABONNEMANG M M BE TALAS KOSTNADER SOM SJUKPENNINGEN S¥LEDES INTE T¤CKER $EN EKO NOMISKA EFFEKTEN AV BORTFALL AV DEN EGNA ARBETSINSATSEN VID SJUKDOM KAN D¤RF¶R BLI BETYDLIGT ST¶RRE ¤N VAD SOM FRAMG¥R AV DEN SKATTEM¤SSIGA NETTOINKOMSTNIV¥N DVS DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN 3¥LEDES
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
¤R DET INTE ENBART KONSTN¤REN SOM BORDE VARA SJUKF¶RS¤KRAD UTAN ¤VEN DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN
%N L¶SNING P¥ PROBLEMET KAN VARA ATT INF¶RA EN TILL¤GGSSJUKPENNING P¥ GRUNDVAL AV ETT ANNAT INKOMSTBEGREPP SOM B¤TTRE SPEGLAR INKOMST F¶RLUSTEN VID SJUKDOM ¤N DEN NU G¤LLANDE INKOMSTEN AV N¤RINGS VERKSAMHET
$ET ¤R INTE N¥GON NY TANKE ATT SJUKPENNINGEN BORDE KOMPLETTERAS MED EN TILL¤GGSSJUKPENNING 0ROBLEMOMR¥DET FINNS BESKRIVET I 2IKS F¶RS¤KRINGSVERKETS 2&6 RAPPORT 3JUKPENNINGF¶RS¤KRING F¶R EGENF¶RE TAGARE 2&6 !NSER 2&6 F¶RESLOG ATT EGENF¶RETAGARE SKULLE GES M¶JLIGHET ATT TECKNA EN FRIVILLIG TILL¤GGSSJUKF¶RS¤KRING /LIKA TEKNISKA VARIANTER PRESENTERADES !VGIFTERNA TILL TILL¤GGSF¶RS¤KRINGEN SKULLE BER¤KNAS P¥ DET TILLF¶RS¤KRADE BELOPPET (¤RIGENOM SKULLE EN ¶VERENS ST¤MMELSE UPPN¥S MELLAN F¶RM¥N OCH AVGIFT
%N S¥DAN TILL¤GGSF¶RS¤KRING SKULLE OCKS¥ P¥VERKA ERS¤TTNINGENS STORLEK ¤VEN F¶R ANDRA SJUKF¶RS¤KRINGSF¶RM¥NER SOM P¥MINNER OM SJUK PENNINGEN ERS¤TTER INKOMSTF¶RLUST N¤MLIGEN F¶R¤LDRAF¶RS¤KRING HAVANDESKAPSPENNING OCH ARBETSSKADEF¶RS¤KRING
$E PRIVATA F¶RS¤KRINGSBOLAGEN ERBJUDER F¶RETAGARF¶RS¤KRINGAR D¤R F¶RS¤KRINGEN T¤CKER OLIKA TYPER AV STILLEST¥NDSKOSTNADER E DYL SOM KAN UPPST¥ TILL F¶LJD AV BL A SJUKDOM $ENNA M¶JLIGHET ST¥R S¤LLAN KONSTN¤ RERNA TILL BUDS EFTERSOM DE INTE HAR R¥D ATT BETALA EN FRIVILLIG PRIVAT F¶RS¤KRING UT¶VER DEN OBLIGATORISKA SJUKF¶RS¤KRINGEN SOM BETALAS GENOM EGENAVGIFTERNA
!RBETSTAGARE KAN GENOM SINA FACKF¶RENINGAR TECKNA FRIVILLIGA F¶R S¤KRINGAR SOM T¤CKER DEN DEL AV INKOMSTF¶RLUSTEN SOM UTG¶RS AV SKILLNADEN MELLAN SJUKPENNINGEN OCH L¶NEN (¤RIGENOM KAN EN ARBETS TAGARE I ALLT V¤SENTLIGT UNDVIKA ATT DRABBAS AV N¥GON INKOMSTF¶RLUST VID L¥NGTIDSSJUKSKRIVNING .¥GRA S¥DANA F¶R¤KRINGSL¶SNINGAR ST¥R INTE KONSTN¤RERNA TILL BUDS
3AMMANFATTNINGSVIS T¤CKER SJUKPENNINGEN INTE TILL N¥GON DEL DE FASTA KOSTNADERNA I VERKSAMHETEN &¶R M¥NGA KONSTN¤RER KOMMER H¤RI GENOM SJUKPENNINGEN ATT MOTSVARA ENBART EN MINDRE DEL AV DE IN KOMSTER SOM KONSTN¤REN F¶RLORAR TILL F¶LJD AV SJUKDOM 0ROBLEMEN ¤R NATURLIGTVIS ST¶RST VID L¤NGRE TIDS SJUKDOM ) DAGENS SITUATION FINNS DET KNAPPAST N¥GRA M¶JLIGHETER ATT GENOM PRIVATA F¶RS¤KRINGSL¶SNINGAR KOMPENSERA INKOMSTBORTFALLET
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
0ENSIONSSYSTEMET
&R¥N OCH MED DEN M¥NAD DEN F¶RS¤KRADE FYLLER ¥R UTG¥R FOLKPENSION I FORM AV ¥LDERSPENSION KAP g LAGEN OM ALLM¤N F¶RS¤KRING !&, 5T¶VER FOLKPENSION FINNS F¶RS¤KRING F¶R TILL¤GGSPENSION !40 2¤TTEN TILL TILL¤GGSPENSION GRUNDAS P¥ INKOMST AV F¶RV¤RVSARBETE DVS DE INKOMSTER AV ANST¤LLNING OCH ANNAT F¶RV¤RVSARBETE SOM DEN F¶RS¤KRADE HAFT UNDER TIDIGARE ¥R KAP g !&,
4ILL GRUND F¶R BER¤KNING AV INKOMST AV ANST¤LLNING OCH INKOMST AV ANNAT F¶RV¤RVSARBETE UNDER VISST ¥R SKALL L¤GGAS TAXERINGEN TILL STATLIG INKOMSTSKATT 0ENSIONSGRUNDANDE INKOMST UTG¶RS AV SUMMAN AV IN KOMST AV ANST¤LLNING OCH INKOMST AV ANNAT F¶RV¤RVSARBETE I DEN M¥N SUMMAN ¶VERSTIGER ETT BASBELOPP 6ID BER¤KNING AV DEN PENSIONS GRUNDANDE INKOMSTEN BORTSES FR¥N INKOMSTER SOM ¶VERSTIGER SJU OCH EN HALV G¥NGER BASBELOPPET
&¶R VARJE ¥R SOM PENSIONSGRUNDANDE INKOMST FASTST¤LLS SKALL DEN F¶RS¤KRADE TILLGODOR¤KNAS PENSIONSPO¤NG $EN TILL¤GGSPENSION SOM SEDERMERA BETALAS UT GRUNDAR SIG P¥ PENSIONSPO¤NGEN 0ENSIONENS STOR LEK BEST¤MS EFTER MEDELTALET AV DE PENSIONSPO¤NG SOM TILLGODOR¤KNATS DEN F¶RS¤KRADE UNDER DE ¥R SOM DEN F¶RS¤KRADE HAFT H¶GST PENSIONS PO¤NG 0ENSIONEN MINSKAS P¥ VISS S¤TT OM DEN F¶RS¤KRADE INTE HAR UPP N¥TT SAMMANLAGT INTJ¤NANDE¥R MED PENSIONSPO¤NG
2IKSDAGEN FATTADE UNDER V¥REN ETT PRINCIPBESLUT OM ATT INF¶RA ETT NYTT PENSIONSSYSTEM $ET NYA SYSTEMET KOMMER ATT I H¶GRE GRAD VARA INKOMSTRELATERAT J¤MF¶RT MED !40 SYSTEMET GENOM ATT MAN UTG¥R FR¥N
+ONSTN¤RER HAR REGELM¤SSIGT L¥GA INKOMSTER OCH F¶RDELEN MED !40 SYSTEMET ¤R ATT PENSIONEN INTE ¤R LIKA BEROENDE AV VARJE ¥RS INKOMST SOM DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET ¤R LIVSINKOMSTEN %N KONSTN¤R SOM LYCKAS N¥ UPP TILL HYGGLIGA INKOMSTER UNDER ¥R KAN ENLIGT !40 REGLERNA F¥ EN RIMLIG PENSION
%NDAST DE STIPENDIER OCH KONSTN¤RSBIDRAG SOM ¤R L¤NGRE ¤N TV¥ OCH D¤RMED SKATTEPLIKTIGA ¤R PENSIONSGRUNDANDE &¶R M¥NGA KONSTN¤RER UTG¶R ETT OCH TV¥¥RIGA STIPENDIER EN STOR DEL AV F¶RS¶RJNINGSIN KOMSTERNA %FTERSOM KONSTN¤REN INTE F¥R N¥GRA PENSIONSPO¤NG F¶R DESSA ST¶D MISSGYNNAS DE B¥DE I !40 OCH DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET
) ENLIGHET MED STIPENDIESYSTEMETS UPPBYGGNAD SOM ERS¤TTNINGAR TILL KONSTN¤RER F¶R DERAS KONSTN¤RLIGA ARBETSINSATSER BORDE ¤VEN DE SKATTE FRIA STIPENDIERNA VARA PENSIONSGRUNDANDE 3¤RSKILT VIKTIGT BLIR DETTA I OCH MED INF¶RANDET AV DET NYA PENSIONSSYSTEMET EFTERSOM SAMTLIGA INKOMST¥R D¥ KOMMER ATT LIGGA TILL GRUND F¶R PENSIONSBER¤KNINGEN DVS
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
¤VEN DE F¶RSTA TIO ¥REN AV KONSTN¤RERNAS VERKSAMHETSTID UNDER VILKEN DE ALLRA FLESTA ENDAST ERH¥LLER DE MINDRE ICKE PENSIONSGRUNDANDE STI PENDIERNA
$ET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET SOM HAR LIVSINKOMSTEN SOM GRUND F¶R BER¤KNING AV PENSIONENS STORLEK GYNNAR REGELBUNDNA IN KOMSTER UNDER L¥NG TID $ET KONSTN¤RLIGA ARBETET K¤NNETECKNAS AV L¥GA OCH OREGELBUNDNA INKOMSTER $E FAKTORER SOM K¤NNETECKNAR KONST N¤RERNAS INKOMSTER PASSAR S¥LEDES INTE ALLS IN I DET REFORMERADE PEN SIONSSYSTEMET
%N KONSEKVENS AV DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET SOM GYNNAR REGELBUNDNA INKOMSTER UNDER L¥NG TID ¤R ATT KONSTN¤RER STIMULERAS ATT TA BR¶DJOBB F¶R ATT H¶JA DEN PENSIONSGRUNDANDE INKOMSTEN 6ISSERLIGEN G¤LLER DETTA ¤VEN I !40 SYSTEMET MEN DEN STORA SKILLNADEN ¤R ATT DET INTE L¤NGRE KOMMER ATT R¤CKA MED HYGGLIGA INKOMSTER UNDER ¥R $ET FINNS D¤RF¶R EN VISS RISK F¶R ATT PENSIONSSYSTEMETS UPPBYGGNAD SKAPAR EN ANPASSNING SOM MOTVERKAR STATSMAKTERNAS KULTURPOLITISKA STR¤VANDEN ATT KONSTN¤RERNA I H¶GRE GRAD SKALL ¤GNA SIG ¥T DET KONSTN¤RLIGA ARBETET OCH MINDRE ¥T BR¶DJOBB
$ET KONSTN¤RLIGA ARBETET STYRS AV HELT ANDRA FAKTORER ¤N DET TRA DITIONELLA F¶RETAGANDET OCH YRKESARBETET ) MOTSATS TILL ANDRA YRKEN S¤TTER EN UPPN¥DD PENSIONS¥LDER INTE N¥GON NATURLIG GR¤NS F¶R EN KONSTN¤R ATT UPPH¶RA MED SIN VERKSAMHET 0ENSIONSSYSTEMET ¤R D¤RF¶R INTE I GRUNDEN BASERAT P¥ KONSTN¤RERNAS F¶RH¥LLANDEN UTAN DESSA PRESSAS IN I DEN MALL SOM SKAPATS EFTER ANDRA YRKESGRUPPERS BEHOV OCH F¶RUTS¤TTNINGAR
&¶R ATT F¶RB¤TTRA DE ¤LDRE KONSTN¤RERNAS VILLKOR HAR OLIKA ST¶DSYSTEM INF¶RTS &¶RFATTARFONDEN GER UT EN KOMPLETTERANDE PENSION TILL F¶RFATTARE F¶R ATT FYLLA UT EN L¥G ¥LDERSPENSION $E KOMPLETTERANDE PENSIONERNA ¤R ETT TECKEN P¥ ATT DET ORDINARIE PENSIONSSYSTEMET INTE GER F¶RFATTARNA EN TILLR¤CKLIG TRYGGHET P¥ ¥LDERDOMEN
'ENOM ¥RS SKATTEREFORM HAR FRAMF¶R ALLT F¶RFATTARNAS SITUATION F¶RS¤MRATS GENOM INF¶RANDET AV DEN S¤RSKILDA L¶NESKATTEN LAGEN ; = OM S¤RSKILD L¶NESKATT P¥ VISSA F¶RV¤RVSINKOMSTER $EN S¤RSKILDA L¶NESKATTEN UPPG¥R TILL PROCENT OCH MOTSVARAR DEN DEL AV SOCIALAVGIFTERNA SOM ¤R ATT BETRAKTA SOM EN REN SKATT DVS INTE EN AVGIFT SOM GER F¶RM¥NER $ET ¤R VANLIGT ATT PENSIONERADE F¶RFATTARE UPPB¤R INKOMSTER FR¥N ROYALTY $EN S¤RSKILDA L¶NESKATTEN SAMT IN KOMSTSKATTEN MEDF¶R ATT INKOMSTEN KRAFTIGT MINSKAR OCH INTE L¤NGRE GER SAMMA TILLSKOTT TILL PENSIONEN SOM F¶RE SKATTEREFORMEN $E KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA HAR I REGEL INTE R¥D ATT S¤KRA SIN F¶RS¶RJNING GENOM ATT TECKNA EN PENSIONSF¶RS¤KRING $E KAN VANLIGTVIS INTE HELLRE UTNYTTJA EGENF¶RETAGARENS AVDRAGSM¶JLIGHET F¶R PENSIONSF¶RS¤KRING P¥ GRUND AV ATT R¶RELSEN S¤LLAN GER ¶VERSKOTT
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
3AMMANFATTNINGSVIS GER VARKEN !40 ELLER DET REFORMERADE PEN SIONSSYSTEMET EN TILLR¤CKLIG ANPASSNING TILL KONSTN¤RERNAS SOCIO EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN $ET ¤R TROLIGT ATT DET REFORMERADE PENSIONS SYSTEMET TILL OCH MED KOMMER ATT F¶RS¤MRA KONSTN¤RERNAS SITUATION $ET FINNS D¤RF¶R STARKA SK¤L ATT N¤RMARE UTREDA KONSTN¤RERNAS PENSIONS F¶RH¥LLANDEN I SYFTE ATT SKAPA RIMLIGARE VILLKOR
3T¶D VIA SOCIALBIDRAGSORDNINGEN
%NLIGT g 3OCIALTJ¤NSTLAGEN UTG¥R SOCIALBIDRAG EKONOMISKT BIST¥ND EFTER ANS¶KAN TILL DEN SOM INTE KAN TILLGODOSE SIN F¶RS¶RJNING OCH LIVSF¶RING P¥ ANNAT S¤TT
6ARJE KOMMUN HAR INOM VISSA RAMAR M¶JLIGHET ATT BEST¤MMA UTFORMNING OCH STORLEK P¥ SOCIALBIDRAGEN 3OCIALBIDRAGET SKALL PR¶VAS INDIVIDUELLT 3OCIALSTYRELSEN HAR UTFORMAT R¥D OCH ANVISNINGAR OM TOLKNINGEN AV SOCIALTJ¤NSTLAGEN $ESSUTOM FINNS EN OMFATTANDE DOM STOLSPRAXIS
&¶R DE KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA YRKESUT¶VARNAS DEL G¶RS VISSA S¤RSKILDA BED¶MNINGAR !LLA STIPENDIER SOM ERH¥LLITS R¤KNAS SOM IN KOMST $¥ STIPENDIERNA KAN TILLGODOSE BEHOVET AV F¶RS¶RJNING P¥VERKAR DESSA S¥LEDES BEVILJANDET AV SOCIALBIDRAG $ET ¤R EMELLERTID INTE KLART HUR STIPENDIER SOM UTDELATS F¶R ATT T¤CKA KOSTNADER F¶R MATERIAL ATELJ© HYRA RESOR M M BED¶MS %NLIGT UTREDNINGENS BED¶MNING ¤R DET RIMLIGT ATT DE UTGIFTER SOM ¤R F¶RKNIPPADE MED F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R DET AKTUELLA STIPENDIET OCKS¥ MINSKAR STIPENDIET VID BER¤KNING AV SOCIALBIDRAG
3OCIALBIDRAG KAN BETALAS TILLF¤LLIGT TILL EN KONSTN¤R UNDER EN ¶VER G¥NGSTID OM DENNE INTE KAN F¶RS¶RJA SIG P¥ SITT YRKE +RAVET P¥ KONST N¤RER ¤R DOCK DETSAMMA SOM F¶R ANDRA $E SKALL KUNNA F¶RS¶RJA SIG P¥ SIN VERKSAMHET 3OCIALTJ¤NSTEN KAN INTE KR¤VA ATT DE BYTER YRKE MEN DE F¥R AVSLAG P¥ SIN SOCIALBIDRAGSANS¶KAN OM DE INTE KAN F¶RS¶RJA SIG P¥ KONSTN¤RSYRKET P¥ SIKT 0RAXIS BRUKAR H¤RVID VARA CA SEX M¥NADER
&R¥N FLERA KONSTN¤RSORGANISATIONER HAR P¥TALATS ATT SOCIALN¤MNDERNA P¥ OLIKA H¥LL HAR INTAGIT EN RESTRIKTIV TOLKNING AV VAD SOM KR¤VS F¶R ATT EN BIDRAGSS¶KANDE SKALL ANSES ST¥ TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE „VEN H¤R FRAMKOMMER DET GRUNDL¤GGANDE PROBLEMET ATT KONSTN¤RER INTE KAN LIKST¤LLAS MED ANDRA F¶RETAGARE "AKGRUNDEN TILL SOCIAL N¤MNDERNAS BED¶MNING ¤R ATT F¶RETAGAREN M¥STE UPPH¶RA MED SIN VERKSAMHET OCH P¥ S¥ S¤TT ST¤LLA SIG TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE F¶R ATT F¥ SOCIALBIDRAG VILKET SOM TIDIGARE N¤MNTS KNAPPAST BOTTNAR I EN REALISTISK SYN P¥ DE VILLKOR SOM G¤LLER F¶R KONSTN¤RLIGT SKAPANDE &R¥N DEN ASPEKTEN HAR FR¥N KONSTN¤RSORGANISATIONERNAS SIDA S¤RSKILT KRAVET
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
P¥ AVYTTRING AV ATELJ© SOM EN F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT F¥ SOCIALBIDRAG F¶RTS FRAM SOM ETT STORT BEKYMMER F¶R DE BER¶RDA S¶KANDENA 3AMMANFATT NINGSVIS ANSER UTREDNINGEN ATT ¤VEN SOCIALBIDRAGSREGLERNA INTE I TILL R¤CKLIG OMFATTNING TAR H¤NSYN TILL KONSTN¤RERNAS S¤RSKILDA F¶RH¥LLANDEN
"OSTADSBIDRAG
%NLIGT g I LAGEN OM BOSTADSBIDRAG ¤R R¤TTEN TILL BOSTADS BIDRAG OCH BIDRAGETS STORLEK BL A BEROENDE AV S¶KANDENS BIDRAGS GRUNDANDE INKOMST !NDRA FAKTORER SOM P¥VERKAR BIDRAGET ¤R HUSH¥LLETS SAMMANS¤TTNING BOSTADSKOSTNADEN OCH BOSTADSYTAN "OSTADSBIDRAGET BETALAS UT L¶PANDE SOM ETT PRELIMIN¤RT BIDRAG BER¤KNAT EFTER EN UPP SKATTAD BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST "OSTADSBIDRAGET BEST¤MS SEDAN SLUTLIGT I EFTERHAND OCH BASERAS P¥ FASTST¤LLD BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST
%NLIGT g SAMMA LAG UTG¶RS DEN BIDRAGSGRUNDANDE INKOMSTEN AV F¶RV¤RVSINKOMST INKOMST AV TJ¤NST OCH INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET J¤MTE INKOMST AV KAPITAL SAMT VISSA ANDRA INKOMSTER BL A ICKE SKATTEPLIKTIGA STIPENDIER ¶VERSTIGANDE KRONOR PER M¥NAD
"ETR¤FFANDE M¶JLIGHETEN ATT ERH¥LLA BOSTADSBIDRAG J¤MST¤LLS STI PENDIER MED F¶RV¤RVSINKOMST TILL DEN DEL DE ¶VERSTIGER KR PER M¥NAD VID BER¤KNINGEN AV BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST (¤RVID SES STIPENDIER SOM EN INKOMST SOM GER M¶JLIGHET TILL F¶RS¶RJNING ERS¤TTNING F¶R ARBETE MEDAN SKATTEFRIA STIPENDIER I ¶VRIGT I SIN HELHET INTE BETRAKTAS SOM INKOMST F¶R UTF¶RT ARBETE D¥ DE VARKEN GRUNDAR R¤TT TILL
&R¥N KONSTN¤RSORGANISATIONERNA HAR FRAMF¶RTS ATT M¥NGA KONSTN¤RER SOM F¥R BODSTADBIDRAG G¥R MISTE OM DESS ELLER F¥R DEM S¤NKTA TILL F¶LJD AV ATT DE UPPB¤R SKATTEFRIA STIPENDIER SOM ¶VERSTIGER KR I M¥NA DEN 3TIPENDIER LEDER H¤RIGENOM TILL EN MARGINALEFFEKT "OSTADSBIDRAGET ¤R EMELLERTID KRAFTIGT BEHOVSPR¶VAT OCH D¤RF¶R BEAKTAS SKATTEFRIA STI PENDIER ¶VER EN VISS NIV¥ OCH EXEMPELVIS ¤VEN F¶RM¶GENHET SOM INTE N¥R UPP TILL DE SKATTEPLIKTIGA NIV¥ER
!RBETSMARKNADSST¶D
%NLIGT LAGEN OM ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING OMFATTAR ARBETS L¶SHETSF¶RS¤KRINGEN B¥DE ARBETSTAGARE OCH F¶RETAGARE
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
!RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN BEST¥R AV EN GRUNDF¶RS¤KRING SOM ERS¤TTER NUVARANDE KONTANT ARBETSMARKNADSST¶D +!3 OCH EN INKOMSTBORT FALLSF¶RS¤KRING !RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN HANDHAS AV ARBETSL¶SHETS KASSOR OCH BEST¤MMELSERNA OM DENNA VERKSAMHET FINNS I LAGEN
OM ARBETSL¶SHETSKASSOR %RS¤TTNING ENLIGT GRUNDF¶RS¤KRINGEN L¤MNAS TILL DEN SOM INTE ¤R MEDLEM I EN ARBETSL¶SHETSKASSA ELLER SOM ¤R MEDLEM I EN S¥DAN KASSA MEN INTE UPPFYLLER DE VILLKOR SOM G¤LLER F¶R R¤TT TILL EN INKOMSTRELATERAD ERS¤TTNING %RS¤TTNING ENLIGT INKOMSTBORT FALLSF¶RS¤KRINGEN L¤MNAS TILL DEN SOM VARIT MEDLEM I EN ARBETS L¶SHETSKASSA UNDER MINST TOLV M¥NADER UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT MED LEMMEN EFTER DET SENASTE INTR¤DET I KASSAN UPPFYLLT DET I LAGEN UPP ST¤LLDA ARBETSVILLKORET
%NLIGT g LAGEN OM ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING SKALL ERS¤TTNING VID ARBETSL¶SHET BETALAS UT UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT DEN F¶RS¤KRADE ¤R OF¶RHINDRAD ATT ¥TA SIG ARBETE F¶R EN ARBETSGIVARE MINST TIMMAR PER ARBETSDAG OCH I GENOMSNITT MINST TIMMAR I VECKAN 6IDARE SKALL DEN F¶RS¤KRADE VARA BEREDD ATT ANTA ETT ERBJUDET L¤MPLIGT ARBETE UNDER S¥DAN TID SOM DEN F¶RS¤KRADE INTE ANM¤LT GODTAGBART HINDER HOS ARBETS L¶SHETSKASSAN SAMT VARA ANM¤LDA SOM ARBETSS¶KANDE HOS DEN OFFENTLIGA ARBETSF¶RMEDLINGEN OCH INTE KUNNA F¥ L¤MPLIGT ARBETE &¶R ATT R¤TT TILL ERS¤TTNING SKALL F¶RELIGGA UPPST¤LLS VIDARE KRAV P¥ VISS ARBETAD TID INNAN ARBETSL¶SHETEN UPPKOMMIT
!V g LAGEN OM ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING FRAMG¥R ATT EN F¶RETAGARE SOM HUVUDREGEL SKALL ANSES VARA ARBETSL¶S N¤R F¶RETAGARENS PERSONLIGA VERKSAMHET I R¶RELSEN VID EN SAMLAD BED¶MNING KAN ANSES HA UPPH¶RT ANNAT ¤N TILLF¤LLIGT 2EGLERNA INNEB¤R ATT F¶RETAGAREN M¥STE AVVECKLA SIN R¶RELSE HELT F¶R ATT KUNNA F¥ ERS¤TTNING $ET HAR EMELLERTID ANSETTS ATT DET B¶R FINNAS EN M¶JLIGHET F¶R F¶RETAGARE ATT VID ARBETSL¶SHET L¥TA DEN EGNA R¶RELSEN VILA EN TID $¤RF¶R SKALL EN F¶RETAGARE SOM TILLF¤LLIGT UPPH¶R ATT BEDRIVA VERKSAMHET I R¶RELSEN ANSES VARA ARBETSL¶S UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT UPPEH¥LLET I R¶RELSEN INTE ¤R AV S¤SONGSKARAKT¤R OCH ATT N¥GON VERK SAMHET INTE BEDRIVS I R¶RELSEN %RS¤TTNING ENLIGT DENNA UNDANTAGS BEST¤MMELSE OM TILLF¤LLIGT UPPH¶RANDE F¥R BARA UTNYTTJAS EN G¥NG PER R¶RELSE &¶RETAGAREN B¶R DOCK HA DRIVIT F¶RETAGET I EN SAMMANH¤NGANDE PERIOD OM TOLV M¥NADER F¶RE VILANDEF¶RKLARINGEN
&¶R ATT HA R¤TT TILL ERS¤TTNING SKALL F¶RETAGAREN OCKS¥ HA VARIT MEDLEM I EN ARBETSL¶SHETSKASSA I MINST TOLV M¥NADER .¤R UNDERLAGET F¶R BER¤K NING AV DAGSF¶RTJ¤NSTEN BEST¤MS SKALL F¶R F¶RETAGARE DAGSF¶RTJ¤NSTEN
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
BYGGA P¥ DEN GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN FR¥N R¶RELSEN UNDER DE TRE SENASTE ¥REN EXKLUSIVE AVVECKLINGS¥RET
&¶R EN EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤R ¤R S¥LEDES F¶RUTS¤TTNINGEN F¶R ATT ERS¤TTNING SKALL UTG¥ VID ARBETSL¶SHET ATT DENNE UPPH¶R MED VERK SAMHETEN „VEN H¤R KOMMER REGLERNA I KONFLIKT MED DE F¶RUTS¤TTNINGAR UNDER VILKA KONSTN¤RER ARBETAR UNDER %N KONSTN¤R KAN I GRUNDEN KNAPPAST AVVECKLA SIN VERKSAMHET EFTERSOM DET INTE G¥R ATT G¶RA N¥GON ¥TSKILLNAD MELLAN KONSTN¤REN OCH DEN KONSTN¤RLIGA SKAPANDET $ET ¤R EGENTLIGEN ENBART P¥ ETT MER SYMBOLISKT PLAN KONSTN¤REN UPPH¶R MED SIN VERKSAMHET VID AVREGISTRERING AV FIRMA ¥TERKALLELSE AV & SKATT SEDEL UPPS¤GNING AV ATELJ©KONTRAKT AVYTTRING AV UTRUSTNING OSV +RAVET P¥ ATT VERKSAMHETEN SKALL UPPH¶RA ¤R S¥LEDES ANPASSAT TILL ETT TRA DITIONELLT F¶RETAGANDE
&R¥N ETT ARBETSL¶SHETSPERSPEKTIV ¤R KONSTN¤RENS PROBLEM INTE BRISTEN P¥ ARBETE UTAN BRISTEN P¥ INKOMSTER
%N HELT ANNAN FR¥GA ¤R VILKA KRAV SAMH¤LLET SKALL KUNNA ST¤LLA P¥ EN KONSTN¤R MED BRISTANDE INKOMSTER N¤R DET G¤LLER ATT ST¤LLA SIG TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE (¤R KAN OLIKA UPPFATTNINGAR KOMMA I FR¥GA FR¥N ATT KONSTN¤REN M¥STE TA ETT ANNAT YRKE F¶R ATT KLARA F¶R S¶RJNINGEN TILL ATT ERS¤TTNING UTG¥R F¶R ATT KOMPENSERA PERIODER AV L¥GA INKOMSTER
| 3/5 | !NALYS AV REGELVERKEN |
&¶R DEN SOM INTE KAN ERH¥LLA ERS¤TTNING FR¥N ARBETSL¶SHETSKASSA FINNS KONTANT ARBETSMARKNADSST¶D +!3 $ET KAN MAN F¥ OM MAN VARIT AKTIVT ARBETSS¶KANDE I DAGAR &R¥N DEN JANUARI ¤NDRAS REGLERNA OCH +!3 ERS¤TTS AV GRUNDBELOPPET I DEN ALLM¤NNA ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN OCH H¶JS TILL KR PER DAG $E KONSTN¤RER SOM ¤R EGENF¶RETAGARE KAN DOCK SOM HUVUDREGEL INTE HELLER ERH¥LLA +!3 UTAN ATT AVSLUTA SIN VERKSAMHET $ET HAR INGEN BETYDELSE OM DE INTE HAR N¥GRA INKOMSTER I SIN VERKSAMHET %TT S¥DANT F¶RH¥LLANDE ¤R SOM FRAMG¥TT INTE ATT J¤MST¤LLA MED ARBETSL¶SHET 6AD UTREDNINGEN FRAMF¶RT OVAN OM ATT KONSTN¤RERNA INTE PASSAR IN I ARBETSL¶SHETSSYSTEMET G¤LLER OCKS¥ F¶R GRUNDBELOPPET I F¶RS¤KRINGEN
3AMMANFATTNING OCH F¶RSLAG
$E SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN ¤R INTE ANPASSADE EFTER KONSTN¤RERNAS ARBETS OCH INKOMSTF¶RH¥LLANDEN $E FLESTA ERS¤TTNINGARNA BYGGER P¥ ATT DEN F¶RS¤KRADE HAR EN J¤MN F¶RV¤RVSINKOMST SOM UTG¥R FR¥N ETT ANST¤LL NINGSF¶RH¥LLANDE $E FLESTA EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNA HAR REGEL M¤SSIGT L¥GA INKOMSTER SOM OCKS¥ ¤R MYCKET OJ¤MNA $ESSUTOM HAR KONSTN¤RER OFTA SIDOINKOMSTER FR¥N ANDRA ARBETEN TILLF¤LLIG ANST¤LLNING UPPDRAG E DYL
) SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMEN OCH N¤RLIGGANDE OMR¥DEN LIKST¤LLES KONSTN¤RER MED ANDRA N¤RINGSIDKARE 2EGELSYSTEMEN TAR D¤RMED INTE H¤NSYN TILL ATT KONSTN¤RLIG VERKSAMHET SKILJER SIG V¤SENTLIGT FR¥N VANLIGT F¶RETAGANDE $ET ¤R HELT ANDRA DRIVKRAFTER SOM STYR KONSTN¤RLIG VERKSAMHET OCH DET G¥R INTE ATT DRA N¥GON EGENTLIG SKILJELINJE MELLAN KONSTN¤REN OCH DENNES VERKSAMHET !RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGENS OCH SO CIALBIDRAGENS KRAV P¥ ATT KONSTN¤RER SKALL UPPH¶RA MED SIN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN F¥R HELT ANDRA KONSEKVENSER F¶R EN KONSTN¤R J¤MF¶RT MED ANDRA F¶RETAGARE
$¥ KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARE MED L¥GA OCH FRAMF¶RALLT OJ¤MNA INKOMSTER HAR SV¥RT ATT F¥ DEL AV DET SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM SOM FINNS BORDE S¤RSKILDA SOCIALA TRYGGHETSREGLER UTARBETAS SOM ¤R ANPASSADE TILL KONSTN¤RERNAS ARBETS OCH INKOMSTF¶RH¥LLANDEN $E MEDEL SOM DE EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNA INBETALAR GENOM EGENAVGIFTERNA B¶R ANV¤NDAS TILL ATT GE DEM MOTSVARANDE TRYGGHET SOM ANDRA YRKESGRUPPER HAR ) PROPOSITIONEN OM KULTURPOLITIKEN FRAMF¶RDES OCKS¥ ATT STATENS INSATSER BORDE SYFTA TILL ATT ANPASSA REGELVERKEN P¥ ALLA POLI TIKOMR¥DEN S¥ ATT RIMLIG H¤NSYN TAS TILL KONSTN¤RERNAS SPECIELLA F¶RH¥LLANDEN
| !NALYS AV REGELVERKEN | 3/5 |
| 3/5 | |
'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET
3AMMANFATTNING
5TREDNINGEN HAR FUNNIT EXEMPEL P¥ GENERELLA KONSTN¤RSST¶D I 4YSK LAND
) 4YSKLAND ¤R SOCIALAVGIFTERNA HALVERADE F¶R ENSKILDA N¤RINGS IDKARE SOM BEDRIVER KONSTN¤RLIG ELLER LITTER¤R VERKSAMHET (¤LFTEN AV NEDS¤TTNINGEN FINANSIERAS AV STATEN AV S K NYTTJARE AV KONST N¤RLIGA ELLER LITTER¤RA VERK SOM BETALAR SOCIALAVGIFTER T EX EN TEATER SOM UPPF¶R EN PJ¤S OCH SLUTLIGEN BETALAS AV AVGIFTERNA AV KONSTN¤REN
)
BIDRAG SKALL BETALAS UT TILL KONSTN¤RER MED MYCKET L¥GA INKOMSTER $ET F¶RESLAGNA SYSTEMET HAR KARAKT¤REN AV ETT FLEXIBELT ST¶D TILL KONSTN¤RER SOM BEH¶VER TID ATT ETABLERA SIG P¥ MARKNADEN 3T¶DET P¥MINNER OCKS¥ OM EN S¤RSKILD TYP AV SOCIALBIDRAG SOM RIKTAR SIG ENBART TILL VISSA YRKESOMR¥DEN
) &RANKRIKE ¤R KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE BEFRIADE FR¥N EN KOM MUNAL INKOMSTSKATT TAXE PROFESSIONNELLE 6IDARE LIGGER GRUNDAV DRAGET F¶R DEN STATLIGA INKOMSTSKATTEN P¥ EN H¶G NIV¥ &¶LJDEN ¤R ATT FLERTALET KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE INTE BETALAR N¥GON N¤MNV¤RD INKOMSTSKATT „VEN &RANKRIKE HAR ETT SYSTEM D¤R NYTTJARE AV KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA VERK F¥R BIDRA TILL SOCIALF¶RS¤KRINGS SYSTEMET MED AVGIFTER
0¥ )RLAND KAN SKATTEMYNDIGHETEN EFTER ANS¶KAN FR¥N EN KONSTN¤R ELLER F¶RFATTARE BESLUTA ATT INKOMSTERNA FR¥N ETT KONSTN¤RLIGT ELLER LITTER¤RT VERK SKALL UNDANTAS FR¥N INKOMSTBESKATTNING 3KATTE BEFRIELSEN KAN OCKS¥ G¤LLA GENERELLT F¶R INKOMSTER FR¥N DEN KONST N¤RLIGA VERKSAMHETEN $ESSA REGLER I KOMBINATION MED ATT STIPENDIER LIKSOM I DE FLESTA L¤NDER ¤R SKATTEFRIA OCH ATT TILL¤MPNINGEN AV SOCIALBIDRAGSREGLERNA ¤R RELATIVT FLEXIBLA KAN S¤GAS INNEB¤RA ATT KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE ST¶DS GENERELLT MEN GENOM OLIKA EKO NOMISKA ¥TG¤RDER
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
)NLEDNING
%FTER ATT HA INH¤MTAT INFORMATION FR¥N ETT STORT ANTAL L¤NDER HAR UTREDNINGEN FUNNIT EXEMPEL P¥ GENERELLA KONSTN¤RSST¶D I 4YSKLAND
5TREDNINGEN HAR VARIT I KONTAKT MED ETT FLERTAL L¤NDER OCH ¤VEN BES¶KT N¥GRA AV DESSA I SYFTE ATT KARTL¤GGA F¶REKOMSTEN AV GENERELLA EKONOMISKA ST¶DSYSTEM TILL KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE ) BILAGA REDOVISAS RESULTATET AV UNDERS¶KNINGEN
3OM FRAMG¥R AV UNDERS¶KNINGEN HAR DE FLESTA L¤NDER I VARIERANDE GRAD OLIKA FORMER AV INDIVIDUELLA ST¶D AV TRADITIONELL KARAKT¤R SOM STI PENDIER OCH PRISER !V STORT INTRESSE ¤R ATT UTREDNINGEN HAR FUNNIT FLERA EXEMPEL P¥ GENERELLA ST¶D AV DET SLAG SOM V¥RA UTREDNINGSDIREKTIV TAR SIKTE P¥ OCH SOM SKULLE KUNNA TJ¤NA SOM F¶REBILD N¤R ETT SVENSKT ST¶D SKALL KONSTRUERAS
$ET B¶R ANM¤RKAS ATT DET INTE ALLTID ¤R L¤TT ATT ENTYDIGT DEFINIERA VAD SOM MENAS MED ETT GENERELLT ST¶D EFTERSOM DET KAN SE UT P¥ OLIKA S¤TT $ET ¤R OCKS¥ T¤NKBART ATT DET KAN F¶REKOMMA OLIKA TYPER AV REGLER OCH ST¶D M M SOM VAR F¶R SIG INTE KAN ANSES SOM GENERELLA ST¶D MEN SOM TILLSAMMANS KAN ANSES UTG¶RA ETT S¥DANT ST¶DSYSTEM $ET FINNS D¤RF¶R EN RISK F¶R ATT UTREDNINGEN INTE LYCKATS F¥NGA UPP SAMTLIGA GENERELLA ST¶D SOM FAKTISKT FINNS I DE UNDERS¶KTA L¤NDERNA
) DET F¶LJANDE REDOVISAS DE IRL¤NDSKA FRANSKA TYSKA HOLL¤NDSKA OCH ¶STERRIKISKA SYSTEMEN 4ONVIKTEN AV PRESENTATIONEN LIGGER P¥ DE IR L¤NDSKA OCH HOLL¤NDSKA ST¶DEN 3K¤LET ¤R ATT DET HOLL¤NDSKA ST¶DET OM DET GENOMF¶RS ¤R DET ENDA EXEMPLET VI FUNNIT P¥ ETT GENERELLT DIREKT BIDRAGSSYSTEM $ET IRL¤NDSKA SYSTEMET ¤R AV STORT INTRESSE GENOM ATT DET B¥DE I 3VERIGE OCH INTERNATIONELLT F¶RS FRAM SOM ETT F¶RED¶ME F¶R KONSTN¤RSST¶D GENOM SKATTELAGSTIFTNINGEN
!VSLUTNINGSVIS REDOVISAS I KORTHET DE NORSKA OCH DANSKA ST¶DSSYS TEMEN SOM INTE ¤R AV GENERELL KARAKT¤R UTAN SELEKTIVA
)RLAND
$E IRL¤NDSKA KONSTN¤RERNAS OCH F¶RFATTARNAS SITUATION KAN SAMMANFATTAS MED ATT MARKNADEN F¶R DERAS ARBETEN ¤R BEGR¤NSAD PRISERNA P¥ KONST N¤RLIGA VERK ¤R L¥GA ELLER M¥TTLIGA OCH INKOMSTERNA SOM REGEL L¥GA ELLER MYCKET L¥GA … ANDRA SIDAN UNDERL¤TTAR SOCIALBIDRAGS OCH SKATTESYSTE MET KONSTN¤RERNAS OCH F¶RFATTARNAS SITUATION $ESSA SYSTEM BEST¥R AV FYRA KOMPONENTER
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
%N KONSTN¤R ELLER F¶RFATTARE MED L¥GA INKOMSTER ¤R BER¤TTIGAD TILL SOCIALBIDRAG 6ISSERLIGEN SKALL EN KONSTN¤R ELLER F¶RFATTARE SOM INTE KAN F¶RS¶RJA SIG P¥ SITT YRKE ST¤LLA SIG TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE MEN DENNA OFFICIELLA H¥LLNING TILL¤MPAS P¥ LOKALPLANET MED ETT VISST M¥TT AV FLEXIBILITET OCH GENEROSITET
'RUNDAVDRAGET F¶R INKOMSTBESKATTNINGEN ¤R RELATIVT H¶GT L¤GST OMKRING KRONOR VILKET INNEB¤R ATT KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE MED L¥GA INKOMSTER INTE BESKATTAS
3TIPENDIER ¤R BEFRIADE FR¥N INKOMSTSKATT
+ONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE MED INKOMSTER SOM ¶VERSTIGER GRUND AVDRAGET KAN BEFRIAS FR¥N INKOMSTSKATT GENOM ETT S¤RSKILT BESLUT AV SKATTEMYNDIGHETEN !NTINGEN KAN INKOMSTERNA FR¥N DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN HELT UNDANTAS FR¥N INKOMSTBESKATTNING ELLER S¥ KAN IN KOMSTERNA FR¥N ETT VISST VERK UNDANTAS FR¥N BESKATTNING
4ILLSAMMANS KAN DE FYRA KOMPONENTERNA ANSES G¶RA ANSPR¥K P¥ ATT VARA ETT GENERELLT SYSTEM F¶R EKONOMISKT ST¶D TILL KONSTN¤RER OCH F¶RFAT TARE I OLIKA SITUATIONER
.EDAN KOMMER DET IRL¤NDSKA SYSTEMET SOM TAR SIKTE P¥ INKOMSTBE SKATTNINGEN ATT REDOVISAS
$ET IRL¤NDSKA SYSTEMET F¶R UNDANTAG FR¥N BESKATTNING AV INKOMSTER FR¥N KONSTN¤RLIGT ARBETE ARTISTS EXEMPTION INF¶RDES ¥R 3KATTE MYNDIGHETEN KAN ENLIGT 3ECTION &INANCE !CT BEST¤MMA ATT VISSA KONSTN¤RLIGA VERK ¤R ORIGINAL AND CREATIVE WORKS SOM K¤NNETECKNAS AVCULTURAL OR ARTISTIC MERIT )NKOMSTER FR¥N S¥DANA VERK KAN GENOM SKATTEMYNDIGHETENS BESLUT UNDANTAS FR¥N INKOMSTBESKATTNING
6ILKA VERK OMFATTAS
3KATTEMYNDIGHETEN KAN BESLUTA OM UNDANTAG FR¥N BESKATTNING F¶R F¶L JANDE TYPER AV VERK
%N BOK ELLER ANNAN SKRIFT
%N PJ¤S
%N MUSIKALISK KOMPOSITION
%N M¥LNING ELLER ANNAT BILDKONSTVERK
%N SKULPTUR
"EST¤MMELSERNA G¤LLER INTE KONSTN¤RLIGA UT¶VARE T EX MUSIKER 3L¶JD OCH KONSTHANTVERK OMFATTAS INTE AV SKATTEL¤TTNADERNA .¤R DET G¤LLER KONSTHANTVERK UPPFYLLS SOM REGEL INTE KRAVET P¥ ORIGINALVERK EFTERSOM KONSTHANTVERK OFTA G¶RS I SERIER )NTE HELLER G¤LLER DET
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
KONSTN¤RLIGT UT¶VANDE FOTOGRAFER ETT F¶RH¥LLANDE SOM P¥ SENARE ¥R UTSATTS F¶R KRITIK
"ESLUT OM UNDANTAG
3OM N¤MNTS ¤R DET SKATTEMYNDIGHETEN 2EVENUE #OMMISSIONERS SOM BESLUTAR OM UNDANTAG FR¥N BESKATTNING 3OM ST¶D F¶R TILL¤MPNINGEN AV SKATTEREGLERNA HAR RIKTLINJER UTARBETATS AV KULTUR OCH FINANSDEPARTE MENTEN "ESLUT OM UNDANTAG FATTAS CENTRALT INOM SKATTEF¶RVALTNINGEN %NBART ETT F¥TAL PERSONER SVARAR F¶R HANDL¤GGNING OCH BESLUT 0¥ DET S¤TTET UNDERL¤TTAS M¶JLIGHETERNA TILL EN ENHETLIG R¤TTSTILL¤MPNING VILKET ¤R S¤RSKILT ANGEL¤GET P¥ DETTA OMR¥DE D¤R INSLAGET AV RENA BED¶MNINGAR ¤R S¤RSKILT STORT
$EN SOM ANS¶KER OM UNDANTAG SKALL GE IN DE AKTUELLA VERKEN TILL SKATTEMYNDIGHETEN 6IDARE SKALL ANS¶KAN INNEH¥LLA UPPGIFTER OM UT BILDNING VERKSAMHET O D +ONSTN¤REN ELLER F¶RFATTAREN KAN OCKS¥ GE IN INTYG OCH YTTRANDEN 3KATTEMYNDIGHETEN KAN BEG¤RA IN YTTERLIGARE UPP GIFTER ELLER ATT FLER VERK SKALL GES IN F¶R ATT F¥ ETT B¤TTRE BESLUTSUNDERLAG 3KATTEMYNDIGHETEN ANSER D¤RF¶R ATT ANS¶KNINGSF¶RFARANDET MEDF¶R ATT MAN F¥R IN ETT TILLR¤CKLIGT BRA BESLUTSUNDERLAG
3KATTEMYNDIGHETEN HAR R¤TT MEN INTE SKYLDIGHET ATT BEG¤RA IN YTT RANDE FR¥N SAKKUNNIGA 3OM REGEL BEG¤RS YTTRANDE IN FR¥N !RTS #OUNCIL SOM HAR TILLG¥NG TILL EXPERTER P¥ OLIKA OMR¥DEN 9TTRANDEN FR¥N SAKKUN NIGA AKTUALISERAS I OMKRING PROCENT AV FALLEN 3KATTEMYNDIGHETEN OCH !RTS #OUNCIL ANSER ATT SAMARBETET FUNGERAR MYCKET BRA OCH ATT SYS TEMET M¶JLIGG¶R KVALIFICERADE BED¶MNINGAR TILL L¥GA ADMINISTRATIVA KOSTNADER
/M UNDANTAG FR¥N BESKATTNING BEVILJAS SKALL FORTFARANDE SJ¤LVDEKLA RATION GES IN %TT SK¤L ¤R ATT KONSTN¤REN KAN HA INKOMSTER SOM INTE ¤R UNDANTAGNA FR¥N INKOMSTBESKATTNING %TT ANNAT SK¤L ¤R ATT DEKLARATIONEN ¤R ETT INSTRUMENT F¶R SKATTEMYNDIGHETEN ATT KONTROLLERA ATT INGA BESKATT NINGSBARA INKOMSTER UNDANH¥LLS „VEN OM BESLUT OM UNDANTAG SKER CENTRALT KONTROLLERAS DEKLARATIONEN AV DE LOKALA SKATTEMYNDIGHETERNA SOM OCKS¥ KAN BESLUTA OM REVISION
.¤RMARE OM KVALIFIKATIONSGRUNDERNA
3KATTEBEFRIELSEN G¤LLER INKOMSTER FR¥N ORIGINAL AND CREATIVE WORK SOM K¤NNETECKNAS AV CULTURAL OR ARTISTIC MERIT 6ERKET SKALL VARA B¥DEORIGINAL OCH CREATIVE $ET SKALL DESSSUTOM HA ANTINGEN CULTURAL MERIT ELLER ARTISTIC MERIT
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
) RIKTLINJERNA F¶RKLARAS VAD SOM MENAS MED CULTURAL MERIT
! WORK HAS CULTURAL MERIT IF ITS CONTEMPLATIONS ENHANCES THE QUALITY OF INDIVIDUAL OR SOCIAL LIFE BY VIRTUE OF THAT WORK S INTELLECTUAL SPIRITUAL OR AESTHETIC FORM AND CONTENT
.¤R DET G¤LLER ARTISTIC MERIT FRAMG¥R F¶LJANDE AV RIKTLINJERNA
! WORK HAS ARTISTIC MERIT WHEN ITS COMBINED FORM AND CONTENT ENHANCES OR INTENSIFIES THE AESTHETIC APPREHENSION OF THOSE WHO EXPERIENCE OR CONTEMPLATE IT
5TRYCKET ORIGINAL AND CREATIVE INNEFATTAR VARJE UNIKT ARBETE WHICH IS BROUGHT INTO EXISTENCE FOR THE FIRST TIME AS AN INDEPENDANT ENTITY BY THE EXERCISE OF ITS CREATOR@S IMAGINATION
&ACKLITTERATUR
3OM REGEL KAN FACKLITTERATUR INTE OMFATTAS AV BEST¤MMELSERNA EFTERSOM S¥DANA VERK S¤LLAN UPPN¥R KRAVET P¥ ORIGINAL AND CREATIVE
9TTERLIGARE ETT KRAV ST¤LLS P¥ FACKLITTERATUR SOM SKALL OMFATTAS AV DE S¤RSKILDA SKATTEREGLERNA "OKENS K¤RNA SKALL VARA EN REDOVISNING AV F¶RFATTARENS EGNA ID©ER ELLER INSIKTER I F¶RH¥LLANDE TILL DET VALDA ¤MNET OCH TANKARNA ELLER INSIKTERNA SKALL VARA AV S¥DAN BETYDELSE ATT ARBETET KAN BETRAKTAS SOM ETT PIONJ¤RARBETE SOM BELYSER ¤MNET ELLER F¶R¤NDRAR DEN ALLM¤NT VEDERTAGNA UPPFATTNINGEN AV ¤MNET
&ACKLITTERATUR SOM ANV¤NDS VID UNDERVISNING ELLER SOM HANDB¶CKER I OLIKA YRKEN ANSES SOM REGEL INTE UPPFYLLA KRAVET P¥ URSPRUNGLIGHET OCH KREATIVITET %NSKILDA ARTIKLAR UPPFYLLER INTE HELLER KRAVET P¥ URSPRUNGLIG HET ELLER KREATIVITET /M D¤REMOT EN SERIE AV ARTIKLAR PUBLICERAS I EN BOK KAN KRAVET ANSES UPPFYLLT UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT ARTIKLARNA ¤R SKRIVNA AV EN ENDA F¶RFATTARE OCH DESSUTOM H¥LLS SAMMAN AV ETT TEMA
2EKLAM
%TT DRAMA ELLER EN TONS¤TTNING UPPFYLLER INTE KRAVET P¥ URSPRUNGLIGHET OCH KREATIVITET OM DET HAR SKRIVITS F¶R ATT ANV¤NDAS I REKLAM OCH SOM
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
INTE KAN FUNGERA SJ¤LVST¤NDIGT TILL F¶LJD AV VERKETS EGEN KVALITET ELLER L¤NGD +RAVET P¥ URSPRUNGLIGHET OCH KREATIVITET ¤R INTE UPPFYLLT F¶R MU SIKALISKA ARRANGEMANG BEARBETNINGAR OCH VARIANTER SOM UTF¶RS AV ANDRA ¤N EN TONS¤TTARE
"OS¤TTNING P¥ )RLAND
%N F¶RUTS¤TTNING F¶R SKATTEBEFRIELSE ¤R ATT KONSTN¤REN ¤R BOSATT P¥ )RLAND 0¥ GRUND AV DENNA REGEL HAR KONSTN¤RER S¤RSKILT F¶RFATTARE VALT ATT BO S¤TTA SIG P¥ )RLAND %NLIGT SKATTEMYNDIGHETEN ¶KAR ANS¶KNINGARNA FR¥N UTL¤NDSKA KONSTN¤RER %FTERSOM DET F¶R SKATTEBEFRIELSE KR¤VS ATT KONSTN¤REN ELLER F¶RFATTAREN FAKTISKT BOS¤TTER SIG P¥ )RLAND INNEB¤R DET ENLIGT !RTS #OUNCIL EN BETYDELSEFULL RESTRIKTION SOM MINSKAR UTRYMMET F¶R MISSBRUK
&ORM ARTIST
%N KONSTN¤R KAN ANS¶KA OM SKATTEBEFRIELSE I OLIKA OMFATTNING %N ER K¤ND KONSTN¤R INOM ETT VISST OMR¥DE KAN GRUNDA SIN ANS¶KAN P¥ ATT DE VERK SOM SKAPAS GENERELLT UPPN¥R GRADEN AV CULTURAL OR ARTISTIC MERIT 3KATTEBEFRIELSEN KAN D¥ GENERELLT G¤LLA INKOMSTER FR¥N S¥DANA VERK&ORM ARTIST !LTERNATIVT KAN SKATTEBEFRIELSEN AVSE ETT BEST¤MT VERK&ORM ARTIST
&¶R UTOMLANDS BOSATTA KONSTN¤RER SOM ¶VERV¤GER ATT FLYTTA TILL )RLAND KAN SKATTEMYNDIGHETEN GE F¶RHANDSBESKED OM INKOMSTERNA FR¥N F¶R S¤LJNING AV ETT VERK SKALL BLI SKATTEBEFRIADE ELLER INTE &ORM ARTIST
/M EN S¶KANDE INTE F¥R ETT POSITIVT BESLUT OM SKATTEBEFRIELSE KAN BESLU TET ¶VERKLAGAS TILL EN OBEROENDE N¤MND TRIBUNAL .¤MNDEN PR¶VAR ¶VERKLAGNINGAR I OLIKA TYPER AV SKATTE¤RENDEN SOM G¤LLER UNDANTAG FR¥N BESKATTNING $EN SOM ¤R MISSN¶JD MED N¤MNDENS BESLUT KAN SEDAN ¶VERKLAGA TILL DOMSTOL &¶R DOMSTOLSPR¶VNINGEN G¤LLER DE VANLIGA PRO CESSUELLA REGLERNA
!NTAL UNDANTAG
5NDER TIDEN - FEBRUARI PR¶VADES ANS¶KNINGAR OM SKATTEBEFRIELSE AV SKATTEMYNDIGHETERNA OCH BIF¶LLS !V DE SKATTE
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
BEFRIADE VAR PROCENT F¶RFATTARE ELLER DRAMATIKER PROCENT BILD KONSTN¤RER ELLER SKULPT¶RER OCH PROCENT TONS¤TTARE
5NDER TIDEN - APRIL HAR SAMMANLAGT ANS¶KNINGAR OM UNDANTAG FR¥N BESKATTNING KOMMIT IN TILL SKATTEMYNDIGHETEN !V DESSA HAR SKATTEMYNDIGHETEN MEDGIVIT UNDANTAG I FALL !NTALET ANS¶KNINGAR KAN F¶RFALLA L¥GT MEN F¶RKLARAS AV ATT DE FLESTA KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE HAR S¥ L¥GA INKOMSTER ATT DE ¤ND¥ INTE BEH¶VER BETALA SKATT OCH D¤RF¶R SAKNAR INTRESSE AV ATT ANS¶KA OM UNDANTAG FR¥N BESKATTNING
"AKGRUND OCH MOTIV
3YFTET MED LAGSTIFTNINGEN VAR ATT MOTVERKA ATT IRL¤NDSKA KONSTN¤RER L¤M NADE LANDET OCH ATT DESSUTOM BETONA KONSTN¤RERNAS BETYDELSE F¶R SAM H¤LLET 3YFTET HAR D¤RF¶R VARIT MER ATT ERK¤NNA KONSTN¤RENS VIKTIGA ROLL ¤N ATT EKONOMISKT ST¶DJA KONSTN¤RERNA ¤VEN OM ST¶DET KAN VARA BETYDELSEFULLT OM DET ¤R FR¥GA OM EN FRAMG¥NGSRIK F¶RFATTARE
"L A HAR DET GJORTS G¤LLANDE ATT DET ¤R SV¥RT ATT F¶RST¥ HUR EN KONSTN¤RS ROLL I SAMH¤LLET ERK¤NNS GENOM N¥GOT SOM I GRUNDEN ¤R EN ENSKILD F¶RHANDLING MED SKATTEMYNDIGHETEN !NNE +ELLY #ULTURAL POLICY IN )RELAND S 6IDARE KAN SKATTEMYNDIGHETERNA HA SV¥RT ATT V¤RDERA KONSTN¤RLIGT ARBETE %N ANNAN INV¤NDNING ¤R ATT SYSTEMET UPPMUNTRAR KONSTN¤RER ATT BOS¤TTA SIG P¥ )RLAND OCH VARS KONSTN¤RLIGA VERK INTE ¤R AV S¥DAN KVALITET ATT DE BIDRAR TILL DEN IRL¤NDSKA KULTUREN
%NLIGT !RTS #OUNCIL FUNGERAR BEST¤MMELSERNA I HUVUDSAK BRA OCH SYSTEMET KAN INTE UPPFATTAS SOM KONTROVERSIELLT ) ST¤LLET ST¶DER KONSTN¤RSORGANISATIONERNA UNDANTAGSREGLERNA !RTS #OUNCIL OCH SKATTE MYNDIGHETEN MENAR ATT STATEN F¶RLORAR OBETYDLIGA BELOPP I SKATTEIN KOMSTER P¥ GRUND AV UNDANTAGSBEST¤MMELSERNA &¶R DEN ENSKILDE KONSTN¤REN ¤R ¥ ANDRA SIDAN BEST¤MMELSERNA AV STOR EKONOMISK BETY DELSE MEN AV ST¶RRE VIKT BED¶MS VARA DET ERK¤NNANDE AV KONSTN¤RLIGT ARBETE SOM REGLERNA GER UTTRYCK F¶R 4ILL F¶LJD AV REGLERNA HAR )RLAND OCKS¥ F¥TT MYCKET POSITIV UPPM¤RKSAMHET I ANDRA L¤NDER
&RANKRIKE
) &RANKRIKE ¤R DET EN GAMMAL TRADITION ATT ST¶DJA KONSTN¤RLIG VERKSAM HET MEN DET VAR F¶RST P¥ TALET EN MODERN KULTURPOLITIK INF¶RDES +ULTURSATSNINGAR SKER I OLIKA FORMER OCH P¥ OLIKA PLAN $ET FINNS BL A ETT S¤RSKILT LAGSTIFTNINGSPAKET SOM TAR SIKTE P¥ KONSTN¤RLIG VERKSAMHET
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
$ET ¤R REGELSYSTEM SOM KRITISERAS H¥RT AV BL A AMERIKANER OCH ENGELS M¤N 3K¤LET ¤R ATT FRANSM¤NNEN ST¶DER SITT EGET KULTURARV
!DMINISTRATIVT BEST¥R &RANKRIKE AV REGIONER INDELADE I DE PARTEMENT OCH SAMMANLAGT OMKRING KOMMUNER $ET ¤R EN MED VETEN STR¤VAN ATT F¶RVALTNINGSFR¥GOR AV SKILDA SLAG SKALL DECENTRALISERAS 3¥ ¤VEN MED KULTURFR¥GORNA %N STOR DEL AV DE OFFENTLIGA MEDLEN HANTE RAS P¥ KOMMUNAL NIV¥ ¥R VAR DET $ET KAN D¤RF¶R F¶RE KOMMA LOKALA ST¶D AV GENERELL KARAKT¤R $ESSUTOM FINNS DET EN KOMMUNAL SKATT TAXE D@HABITATION VARS BAS ¤R FASTIGHETSTAXERINGEN +OMMUNERNA HAR M¶JLIGHET BESLUTA OM LOKAL REDUCERING OCH SKATTEBE FRIELSE F¶R VISSA GRUPPER $¤RF¶R KAN DET FINNAS ST¶D VIA DENNA SKATT 5TREDNINGEN HAR EMELLERTID INTE F¥TT N¥GRA UPPGIFTER OM S¥DANA LOKALA ST¶D
) &RANKRIKE FINNS DET ETT ANTAL SKATTEL¤TTNADER F¶R KONSTN¤RER SOM TILLSAMMANS KAN S¤GAS BILDA ETT GENERELLT EKONOMISKT ST¶D TILL KONST N¤RER &¶R INKOMSTER AV BL A KONSTN¤RLIG OCH LITTER¤R VERKSAMHET KAN DEN SKATTSKYLDIGE BEG¤RA ATT BESKATTNINGEN GRUNDAS P¥ MEDELINKOMSTEN UNDER DET AKTUELLA BESKATTNINGS¥RET OCH DE TV¥ ELLER FYRA TIDIGARE BE SKATTNINGS¥REN
+ONSTN¤RER BOSATTA I &RANKRIKE KAN V¤LJA ATT EN K¤LLSKATT REVENUE LA SOURCE P¥ DRAS P¥ DERAS INKOMST OAVSETT VILKEN SKATTEGRUND INKOMSTERNA HAR
+ONSTN¤RER ¤R HELT BEFRIADE FR¥N TAXE PROFESSIONELLE SOM ¤R EN KOMMUNAL INKOMSTSKATT
'RUNDAVDRAGET LIGGER P¥ EN H¶G NIV¥ $ET BEROR BL A P¥ STORA GRUND AVDRAG OCH P¥ ATT FAMILJEN VID SKATTEBER¤KNINGEN F¥R DELA UPP FAMILJE INKOMSTEN P¥ ANDELAR MED H¤NSYN TILL ANTALET FAMILJEMEDLEMMAR %NBART H¤LFTEN AV FRANSM¤NNEN BETALAR D¤RF¶R STATLIG INKOMSTSKATT 'ENOM DET H¶GA GRUNDAVDRAGET I KOMBINATION MED SKATTEBEFRIELSEN FR¥N TAXE PROFESSIONELLE BETALAR FLERTALET KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE INTE N¥GON N¤MNV¤RD INKOMSTSKATT
+ONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE AV OLIKA SLAG SOM DRIVER SIN VERKSAMHET SJ¤LVST¤NDIGT OCH SOM ALLTS¥ SAKNAR ANST¤LLNING HAR SOCIALF¶RS¤KRINGS F¶RM¥NER P¥ LIKNANDE S¤TT SOM ANST¤LLDA „VEN FAMILJEMEDLEMMAR HAR S¥DANA R¤TTIGHETER !VGIFTER BETALAS AV DEN ENSKILDE KONSTN¤REN BASERAD P¥ INKOMSTEN FR¥N DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN $ETTA SOCIALF¶RS¤K RINGSSYSTEM HAR OCKS¥ ANDRA FINANSI¤RER SOM HAR INKOMSTER FR¥N SPRID NING AV KONSTN¤RLIGA VERK &¶R KONSTN¤RER SOM HAR SV¥RT ATT BETALA SIN AVGIFT FINNS EN S¤RSKILD SOCIAL FOND FR¥N VILKEN DE KAN F¥ HJ¤LP ATT BETALA SINA SOCIALA AVGIFTER
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
4YSKLAND
$EN TYSKA KULTURPOLITIKEN K¤NNETECKNAS AV DECENTRALISERING OCH ¤R I HUVUDSAK EN ANGEL¤GENHET F¶R DE SEXTON DELSTATERNA OCH KOM MUNERNA $ECENTRALISERINGEN BIDRAR TILL EN BETYDANDE VARIATION AV ST¶D FORMER 3KILLNADERNA ¤R ST¶RST OM J¤MF¶RELSEN G¶RS MELLAN DELSTATERNA
$EN DECENTRALISERADE KULTURPOLITIKEN HAR INTE ENBART KONSTITUTIONELLA GRUNDER UTAN ¤R OCKS¥ HISTORISKT BETINGAD GENOM ATT 4YSKLAND SENT BLEV EN NATIONALSTAT
„VEN OM DELSTATERNA OCH KOMMUNERNA HAR DE VIKTIGASTE FUNKTIO NERNA F¶R KULTURPOLITIKEN SVARAR F¶RBUNDSSTATEN F¶R N¥GRA CENTRALA FR¥ GOR $ET G¤LLER GENERELLA SYSTEM SOM HAR RELEVANS F¶R BL A KULTUROMR¥ DET BL A LAGSTIFTNING OM UPPHOVSR¤TT BESKATTNING OCH SOCIALF¶RS¤K RINGAR
$EUTSCHE +¼NSTLERHILFE
'ENOM $EUTSCHE +¼NSTLERHILFE L¤MNAS BIDRAG TILL ¤LDRE SOM BEH¶VER EKONOMISKT ST¶D P¥ GRUND AV ¥LDERDOM SJUKDOM ELLER S¤RSKILDA SV¥RIGHETER 3T¶DET BETRAKTAS SOM ETT UTTRYCK F¶R TACKSAMHET OCH ER K¤NSLA FR¥N SAMH¤LLET F¶R DET KONSTN¤RLIGA ARBETE SOM DEN ENSKILDE ST¶DMOTTAGAREN UTF¶RT $ET BETYDER ATT ST¶DET L¤MNAS ENBART TILL ETAB LERADE KONSTN¤RER ELLER F¶RFATTARE 3T¶DET HAR KARAKT¤R AV ETT GENERELLT ST¶D MEN MED EN STARK SOCIALPOLITISK INRIKTNING
3T¶DET KAN L¤MNAS SOM ETT M¥NATLIGT BIDRAG I REGEL OMKRING
$- DVS CIRKA KRONOR ELLER MED ETT ENG¥NGSBELOPP F¶R ATT EXEMPELVIS BEKOSTA EN MEDICINSK BEHANDLING
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
3OCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET
3OCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET BEST¥R AV FEM DELAR PENSION ERS¤TTNING F¶R INKOMSTBORTFALL I SAMBAND MED SJUKDOM ARBETSL¶SHET OLYCKSFALL SAMT S¤RSKILD OMV¥RDNAD F¶R ¤LDRE
!NST¤LLDA KONSTN¤RER ¤R AUTOMATISKT ANSLUTNA TILL SOCIALF¶RS¤KRINGS SYSTEMET OCH AVGIFTERNA BETALAS I HUVUDSAK GENOM ARBETSGIVARAVGIFTER
&¶R KONSTN¤RER OCH JOURNALISTER SOM ¤R ENSKILDA N¤RINGSIDKARE FINNS ETT S¤RSKILT FINANSIERINGSSYSTEM +¼NSTLERSOZIALKASSE SOM BETRAKTAS SOM ETT INTERNATIONELLT UNIKT SYSTEM 3¥DANA N¤RINGSIDKARE SKALL ANM¤LA SIG TILL KASSAN OCH KOMMER P¥ DET S¤TTET ATT OMFATTAS AV TRE SOCIAL F¶RS¤KRINGAR PENSION SJUKDOM OCH S¤RSKILD OMV¥RDNAD F¶R ¤LDRE %N ENSKILD N¤RINGSIDKARE KAN S¥LEDES ALDRIG F¥ ERS¤TTNING P¥ GRUND AV ARBETSL¶SHET !VGIFTERNA TILL DESSA TRE F¶RS¤KRINGAR UPPG¥R TILL
RESP PROCENT AV NETTOINKOMSTEN INKOMSTEN EFTER AVDRAG MEN F¶RE INKOMSTSKATT %GENAVGIFTERNA ¤R SEDAN AVDRAGSGILLA SOM KOSTNADER VID INKOMSTBESKATTNINGEN
OCH DELS TILLF¶RS SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET AVGIFTER FR¥N N¤RINGSIDKARE OCH INSTITUTIONER SOM HAR INKOMSTER TILL F¶LJD AV DET ARBETE SOM KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE UTF¶R NYTTJARE T EX GALLERIER RADIOSTATIONER MUS©ER TEATRAR OSV $ESSA AVGIFTER UTG¥R MED - PROCENT AV NYTTJARNAS ERS¤TTNINGAR TILL KONSTN¤RERNA OCH F¶RFATTARNA
.IV¥N BEST¤MS AV PRELIMIN¤RA BER¤KNINGAR SOM GRUNDAS P¥ KONST N¤RS OCH F¶RFATTARKOLLEKTIVETS UPPSKATTNINGAR AV DET KOMMANDE ¥RETS INKOMSTER .YTTJARNA REDOVISAR UTBETALNINGARNA TILL KONSTN¤RERNA EFTER AVGIFTS¥RETS UTG¥NG
!VGIFTERNA ¤R KONTROVERSIELLA BLAND DE AVGIFTSSKYLDIGA OCH HAR I ETT FALL PR¶VATS AV &¶RFATTNINGSDOMSTOLEN TILL LAGSTIFTARENS F¶RDEL
&¶R ATT OMFATTAS AV SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET M¥STE ¥RSINKOMSTEN UPPG¥ TILL L¤GST $-
/MKRING KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE ¤R ANSLUTNA TILL +¼NSTLER SOZIALKASSE
%NLIGT VAD UTREDNINGEN INH¤MTAT HAR KASSAN INTE N¥GRA ST¶RRE PRO BLEM MED VILKA SOM SKALL VARA ANSLUTNA TILL DEN SUBVENTIONERADE SOCIAL F¶RS¤KRINGEN OCH VILKA SOM INTE SKALL BETRAKTAS SOM KONSTN¤RER 0R¶V NINGEN I +¼NSTLERSOZIALKASSE UTF¶RS MED ST¶D AV ETT IFYLLT FR¥GEFORMUL¤R SAMT OLIKA INL¤MNADE BEVIS T EX BETYG FR¥N UTBILDNING ELLER EXAMEN
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
PUBLIKATIONER RECENSIONER UTST¤LLNINGSKATALOGER KONTRAKT F¶R ENGA GEMANG INTYG F¶R KONSTN¤RLIG VERKSAMHET PRISER ELLER STIPENDIER MEDLEMSINTYG FR¥N YRKESF¶RBUND OSV F¶R KONSTN¤RS RESPEKTIVE PUBLICISTEGENSKAPEN MEN OCKS¥ F¶R F¶RS¤KRINGSPLIKTENS ¶VRIGA F¶RUT S¤TTNINGAR +VALITET HAR INGEN BETYDELSE VID BED¶MNINGEN EFTERSOM +ONSTN¤RSSOCIALKASSAN INTE F¥R FUNGERA SOM KONSTKRITIKER
%TT AV BESLUTSUNDERLAGEN F¶R +¼NSTLERSOZIALKASSE UTG¶RS AV LAGENS TILL¤MPNINGSF¶RESKRIFT SOM INNEH¥LLER EN - VISSERLIGEN INTE UTT¶MMANDE - UPPR¤KNING AV KONSTN¤RLIGA OCH PUBLICISTISKA YRKEN /M KASSAN V¤G RAR ANSLUTNING KAN SAKEN PR¶VAS AV DOMSTOL
(OLLAND
"AKGRUND TILL NUVARANDE SYSTEM "+2
&¶R TIDEN F¶RE ANDRA V¤RLDSKRIGET FANNS INTE N¥GON EGENTLIG KONSTN¤RS POLITIK I (OLLAND 5NDER KRIGET VERKADE DE TYSKA OCKUPANTERNA F¶R ATT INF¶RA DET NATIONALSOCIALISTISKA KONSTIDEALET +ULTURKAMER VILKET AKTIVT MOTARBETADES AV HOLL¤NDSKA KONSTN¤RER ) (OLLAND DELTOG M¥NGA KONST N¤RERNA I MOTST¥NDSR¶RELSEN
+ONSTN¤RERNAS INSATSER UNDER KRIGET OCH DEN TILL F¶LJD AV KRIGET HAVE RERADE KONSTMARKNADEN VAR MOTIVEN F¶R ATT ¥R INF¶RA ST¶DSYSTEMET "+2 $ET GICK UT P¥ ATT KONSTN¤RER MOT ATT LEVERERA VERK TILL DET ALL M¤NNA FICK ETT UNDERST¶D F¶R ATT T¤CKA LEVNADSKOSTNADERNA )NNAN EN KONSTN¤R KUNDE ANSLUTAS TILL SYSTEMET M¥STE EN KOMMITT© BED¶MA DET KULTURELLA V¤RDET AV DENNES KONSTN¤RLIGA PRODUKTION
.¤R SYSTEMET INF¶RDES FANNS INTE S¥ M¥NGA KONSTN¤RER MEN I TAKT MED ATT ANTALET KONSTN¤RER ¶KADE UPPKOM EN RAD NACKDELAR MED "+2 $ET BLEV ALLT DYRARE SAMTIDIGT SOM SYSTEMET GENERERADE NYA KONSTN¤RER GENOM ATT DE SOM GICK IGENOM KONSTSKOLORNA VISSTE ATT DET FANNS GODA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R AVS¤TTNING AV DERAS VERK 3YSTEMET INVERKADE OCKS¥ NEGATIVT P¥ DEN ALLM¤NNA KONSTMARKNADEN SOM ALDRIG TOG N¥GON RIKTIG FART +ONSTPRISERNA H¶LLS OCKS¥ NERE TILL F¶LJD AV SYSTEMET
.¤R "+2 AVSKAFFADES ¥R UPPGICK ANTALET UNDERST¶DDA KONSTN¤ RER TILL OMKRING OCH DEN OFFENTLIGA SEKTORN HADE EN HALV MILJON VERK VARAV H¤LFTEN F¶RVARADES I LAGERLOKALER
"AKGRUND ST¶D VIA SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET
.¤R "+2 UPPH¶RDE RYCKTES GRUNDEN BORT F¶R M¥NGA KONSTN¤RERS OCH F¶RFATTARES F¶RS¶RJNING ) ST¤LLET F¶RLITADE SIG DE KONSTN¤RER SOM INTE
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
KUNDE F¶RS¶RJA SIG P¥ SOCIALBIDRAG $ET HOLL¤NDSKA SOCIALBIDRAGS SYSTEMET VAR F¶RH¥LLANDEVIS GENER¶ST /MKRING ¥R B¶RJADE MAN DISKUTERA VAD MAN SKULLE G¶RA MED DE H¶GA SOCIALBIDRAGSKOSTNADERNA %N MER RESTRIKTIV SYN P¥ SOCIALBIDRAGEN V¤XTE FRAM
.YA REGLER INF¶RDES ¥R MED EN ABSOLUT GR¤NS P¥ SEX M¥NADER SOM DEN L¤NGSTA TID SOM SOCIALBIDRAG KAN ERH¥LLAS &¶R KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE SKULLE EN S¥ PASS KORT PERIOD SL¥ H¥RT S¤RSKILT MOT NYETABLE RADE I YRKET ,YCKAS INTE KONSTN¤REN ELLER F¶RFATTAREN ATT F¶RS¶RJA SIG EFTER ETT HALV¥R SKULLE SOCIALBIDRAG INTE VIDARE BETALAS UT &¶LJDEN SKULLE BLI ATT KONSTN¤REN ELLER F¶RFATTAREN M¥STE L¤MNA SITT YRKE OCH ST¥ TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE ELLER FYLLA UT INKOMSTERNA MED ANNAN VERKSAMHET $¤RF¶R HAR KOMMUNERNA ¶VERG¥NGSVIS F¥TT TILL¥TELSE ATT VARA MER GENER¶SA I PR¶VNINGEN AV SOCIALBIDRAG TILL KONSTN¤RER OCH F¶R FATTARE
$ET F¶RESLAGNA KONSTN¤RSBIDRAGET I (OLLAND
&¶RSLAGET GRUNDAR SIG P¥ F¶LJANDE TV¥ TYPER AV EKONOMISKA PROBLEM SOM ¤R KARAKT¤RISTISKA F¶R KONSTN¤RSYRKET $ET ENA ¤R STARTPROBLEMET DET TAR L¥NG TID ATT ETABLERA SIG SOM KONSTN¤R $ET ANDRA ¤R ATT INKOMSTERNA ¤R OJ¤MNA ¶VER TIDEN
) (OLLAND ¤R EXISTENSMINIMUM GULDEN GULDEN CIRKA
KRONOR 2EGERINGENS F¶RSLAG G¥R UT P¥ ATT EN KONSTN¤R UNDER SAM MANLAGT FYRA ¥R UNDER EN TIO¥RSPERIOD SKALL VARA BER¤TTIGAD TILL BIST¥ND MOTSVARANDE PROCENT AV EXISTENSMINIMUM +ONSTN¤RSORGANISATION ERNA HAR BEG¤RT ATT NIV¥N I ST¤LLET SKALL VARA PROCENT AV EXISTENS MINIMUM
&¶RSLAGET BYGGER P¥ ATT BIST¥ND BETALAS UT I F¶RSKOTT AV DEN KOMMU NALA SOCIALBYR¥N %FTER ¥RETS SLUT SKER EN AVST¤MNING AV ¥RETS INKOMSTER OCH BIST¥NDET 3OCIALBYR¥N HAR TILLG¥NG TILL UPPGIFTER FR¥N INKOMSTTAXE RINGEN (AR F¶R MYCKET BIST¥ND BETALATS UT REDUCERAS DET ¥TERBETALNING %N EVENTUELL REDUKTION AV BIST¥NDET ¤R AVH¤NGIG TV¥ FAKTORER INKOMSTER FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ELLER ANDRA INKOMSTER SAMT HUR KOSTNA DERNA I DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN BEAKTAS
%N KONSTN¤R KAN G¥ IN I SYSTEMET VID ETT TILLF¤LLE PER ¥R T EX UNDER M¥NADERNA FEBRUARI JULI DVS UNDER SEX M¥NADER 5NDER DESSA SEX M¥NADER UPPB¤RS BIST¥ND +ONSTN¤REN KAN EMELLERTID INTE SENARE UNDER ¥RET ¥TERIGEN INTR¤DA UTAN M¥STE V¤NTA TILL N¤STA KALENDER¥R 'ENOM ATT SEX M¥NADER HAR F¶RBRUKATS ¥TERST¥R } ¥R
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
%NLIGT REGERINGENS F¶RSLAG SKER EN INKOMSTPR¶VNING S¥ ATT DE SAM MANLAGDA INKOMSTERNA FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ANDRA INKOMSTER SAMT BIST¥ND INTE F¥R ¶VERSTIGA PROCENT AV EXISTENSMINIMUM +ONSTN¤RSORGANISATIONERNA HAR F¶RESLAGIT ATT INKOMSTERNA B¶R F¥ UPPG¥ TILL PROCENT ) ETT EXTREMFALL D¤R INKOMSTER FR¥N KONSTN¤RLIG VERK SAMHET OCH ANDRA INKOMSTER ¤R KAN BIST¥ND UPPG¥ TILL PROCENT AV EXISTENSMINIMUM "IDRAGSTAGAREN SKULLE KUNNA HA KONSTN¤RLIGA OCH ANDRA INKOMSTER UPPG¥ENDE TILL PROCENT - AV EXISTENS MINIMUM UTAN ATT BIST¥NDET REDUCERAS %GENTLIGEN KAN DOCK INKOMSTER NA VARA H¶GRE EFTERSOM ETT SCHABLONAVDRAG MEDGES F¶R KOSTNADER I DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN
+OSTNADSAVDRAGET ¤R GULDEN F¶R SKAPANDE KONSTN¤RERUPPHOVSM¤N OCH F¶R KONSTN¤RLIGA UT¶VARE !VDRAGET BYGGER P¥ DET SCHABLONAVDRAG SOM MEDGES VID INKOMSTTAXERINGEN !VDRAG F¥R G¶RAS OAVSETT OM KOSTNADERNA UNDER ELLER ¶VERSTIGER DETTA BELOPP 6IDARE F¥R AVDRAG G¶RAS MED PROCENT AV NETTOINKOMSTEN $EN REGELN G¤LLER F¶R NYF¶RETAGARE OCH AVDRAGET BEAKTAS I BIST¥NDSSAMMANHANG UNDER DE FYRA BIST¥NDS¥REN $E KRAV SOM UPPST¤LLS F¶R ATT F¥ BIST¥ND ¤R F¶LJANDE
5TBILDNING SKOLOR ANGES
!RBETA SOM KONSTN¤R KRAV P¥ ARBETAD TID
)NKOMSTER FR¥N DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN
5TRUSTNING LOKAL ATELJ©
5TST¤LLNINGAR PRODUKTIONER BEST¤LLNINGAR
3AMTLIGA KRAV BEH¶VER INTE VARA HELT UPPFYLLDA UTAN MENINGEN ¤R ATT FAKTORERNA SKALL V¤GAS SAMMAN I DET ENSKILDA FALLET %N SJ¤LVL¤RD KONST N¤R UTAN KONSTSKOLOR KAN ALLTS¥ KOMMA I FR¥GA F¶R BIST¥ND
/M F¶RS¤KRINGSKASSAN ¤R TVEKSAM TILL OM EN S¶KANDE ¤R BER¤TTIGAD TILL BIST¥ND KAN FR¥GAN PR¶VAS AV EN S¤RSKILD N¤MND BEST¥ENDE AV OLIKA EXPERTER !TT NOTERA ¤R ATT INGA KONSTN¤RER ELLER F¶RFATTARE SKALL FINNAS I N¤MNDEN $ESSUTOM ¤R DET INTE FR¥GA OM N¥GON KVALITETSPR¶VNING UTAN SNARARE EN BED¶MNING OM KONSTN¤RLIG ELLER LITTER¤R YRKESVERKSAMHET F¶RELIGGER ELLER INTE 3YSTEMET BYGGER P¥ ATT BIST¥ND BETALAS UT F¶RST EFTER DET ATT KONSTN¤REN KAN VISA UPP ETT INTYG FR¥N N¤MNDEN
4ANKEN ¤R ATT DET F¶RESLAGNA SYSTEMET SKALL UTV¤RDERAS TRE ¥R EFTER IN F¶RANDET
$ET F¶RESLAGNA SYSTEMET HAR KRITISERATS EFTERSOM DET INTE ¤R M¶JLIGT ATT KLARA LEVNDSKOSTNADERNA ENBART MED HJ¤LP AV BIST¥ND UTAN DET KR¤VS ANDRA INKOMSTER +ONSTN¤RSORGANISATIONERNA R¤KNAR MED ATT EN KONSTN¤R UT¶VER BIST¥NDET BEH¶VER EN INKOMST P¥ GULDEN I M¥NADEN F¶R ATT N¥ EN ACCEPTABEL LEVNADSNIV¥
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
"IST¥ND ING¥R I DEN BESKATTNINGSBARA INKOMSTEN
%TT EXEMPEL ILLUSTRERAR
| "ELOPP I GULDEN | |
| )NKOMST FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET | |
| &AKTISKA KOSTNADER | |
| +OSTNADER SOM FAKTISKT F¥R BEAKTAS | |
| .ETTOINKOMST TILL GRUND F¶R BIST¥ND | |
| +ONSTN¤RER F¥R MINSKA MED PROCENT NYSTARTARAVDRAG ¥R | |
| .ETTOINKOMSTEN EFTER NYSTARTARAVDRAG | |
| )NKOMST INKLUSIVE BIST¥ND | |
| …TERBETALNING AV BIST¥ND | |
| "IST¥ND NETTO |
)NKOMSTPR¶VNINGEN G¥R TILL S¥ ATT BIST¥NDET SKALL FYLLA UT INKOMSTEN UPP TILL PROCENT AV EXISTENSMINIMUM $¤REFTER SKALL DEN TOTALA INKOMSTEN MINSKAS MED OCH BETALAS TILL BAKA EFTER ¥RETS SLUT (¤RIGENOM KOMMER BIST¥NDET ATT UPPG¥ TILL
-
&INANSIERING
5TG¥NGSPUNKTEN F¶R BER¤KNINGEN AV KOSTNADEN F¶R F¶RSLAGET HAR ENLIGT DET NEDERL¤NDSKA SOCIALDEPARTEMENTET VARIT UPPGIFTEN OM ATT CA
KONSTN¤RER I DAG ¤R BEROENDE AV SOCIALBIDRAG 3T¶DET KOMMER INTE ENBART ATT VARA RIKTAT TILL DENNA GRUPP MEN ANTALET HAR ANV¤NTS SOM UNDERLAG VID KOSTNADSBER¤KNINGEN 3OCIALMINISTERIET HAR I DAG EN ¥RLIG KOSTNAD F¶R SOCIALBIDRAG TILL KONSTN¤RER P¥ CA MILJONER GULDEN
STYCKEN 5TIFR¥N EN BIDRAGSSTORLEK OM VISS PROCENTSATS AV EXISTENS MINIMUM F¶R N¤RVARANDE ¤R F¶RSLAGET ATT DET SOM MEST KAN UTG¥ MED
PROCENT AV EXISTENSMINIMUM SOM ¤R CA KRONOR HAR F¶RSLAGET BER¤KNATS KOSTA CA MILJONER GULDEN DVS CA MILJONER KRONOR !V DETTA BELOPP ERL¤GGER 3OCIALMINISTERIET CA MILJONER GULDEN TILL SYSTEMET 3KILLNADEN MELLAN DE BER¤KNADE SOCIALBIDRAGSUTGIFTERNA OM
MILJONER GULDEN OCH INSATSEN I SYSTEMET MED KOSTN¤RSBIDRAG OM
| 3/5 | 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET |
MILJONER GULDEN DVS MILJONER GULDEN GES TILL +ULTURMINISTERIET SOM DELS BIDRAG MED CA MILJONER GULDEN TILL SYSTEMET DELS ANV¤NDER MEDEL TILL ATT F¶RA FRAM SYSTEMET KULTURPOLITISKT …R OCH F¶LJANDE ¥R HAR KOSTNADEN BER¤KNATS TILL CA MILJONER GULDEN VARAV 3OCIALMINISTERIET ST¥R F¶R CA MILJONER GULDEN OCH +ULTURMINISTERIET F¶R CA MILJONER GULDEN
&¶R BILDKONSTN¤RER FINNS SEDAN ¥R EN FOND +¼NSTLERHILFEFONDS SOM VARJE M¥NAD SKJUTER TILL H¤LFTEN AV PENSIONSF¶RS¤KRINGSAVGIFTEN F¶R FRI LANSANDE KONSTN¤RER 0ENSIONSF¶RS¤KRINGSAVGIFTEN UPPG¥R TILL PROCENT AV INKOMSTEN %N F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT FONDEN SKALL BETALA H¤LFTEN AV AVGIFTEN ¤R ATT INKOMSTEN INTE ¶VERSTIGER !43 PER M¥NAD &ON DEN F¥R ANSES VARA ETT GENERELLT ST¶D TILL BILDKONSTN¤RER VIA REDUCERADE EGENAVGIFTER
0¥ F¶RFATTAROMR¥DET FINNS EN SOCIALFOND SOM BL A L¤MNAR TILLF¤LLIGA ELLER ¥TERKOMMANDE BIDRAG TILL F¶RFATTARE ¶VERS¤TTARE OCH DERAS EFTERLE VANDE &¶R PENSIONERADE F¶RFATTARE MED L¥GA INKOMSTER FYLLER FONDEN UPP M¥NADSINKOMSTEN MED TILLSKOTT
.ORGE
.OREG B¥DE N¥R DET GJELD GENERELL KULTURPOLITIKK OG TILTAK OVERFOR KUNST NARER
TALET $E STATLIGA ST¶DEN HAR HELA TIDEN ¶KAT SEDAN SLUTET AV TALET MEN SAMTIDIGT HAR ANTALET KONSTN¤RER ¶KAT MED - PROCENT
.ORGES KONSTN¤RSST¶D ¤R AV INDIVIDUELL KARAKT¤R $ET FINNS OLIKA STIPENDIESYSTEM BL A ARBETSSTIPENDIER …R FICK SAMMANLAGT
KONSTN¤RER GARANTIINKOMST %N KONSTN¤R MED GARANTIINKOMST SOM F¶R BLIR AKTIV I YRKET HAR R¤TT TILL GARANTIINKOMST T O M PENSIONS¥LDERN
%N VIKTIG DEL AV KONSTN¤RSST¶DEN ¤R SATSNINGAR P¥ YNGRE KONSTN¤RER SOM BLIVIT ETT PRIORITERAT OMR¥DE ) DEN NORSKA REGERINGENS SENASTE REFORMF¶RSLAG UT¶KAS ST¶DET TILL DE YNGRE KONSTN¤RERNA 3AMMANLAGT
MILJONER NORSKA KRONOR KOMMER ¥RLIGEN ATT GES UT I STIPENDIER TILL UNGA
| 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D I UTLANDET | 3/5 |
KONSTN¤RER
$ANMARK
%KONOMISKT ST¶D TILL KONSTN¤RER KANALISERAS GENOM 3TATENS KUNSTFOND
.¤R FONDEN INR¤TTADES UNDER TALET OMFATTADE DEN BILDKONSTN¤RER F¶RFATTARE OCH TONS¤TTARE (¤REFTER HAR FONDEN UTVIDGATS TILL ATT OMFATTA ¤VEN KONSTHANTVERKARE FORMGIVARE ARKITEKTER SAMT KONSTN¤RER P¥ FILM OCH TEATEROMR¥DET ) ¥R F¶RFOGAR FONDEN ¶VER MILJONER DANSKA KRONOR 3T¶DFORMERNA ¤R STIPENDIER F¶R PERIODER UPP TILL TRE ¥R OCH ENG¥NGS ST¶D F¶R VISSA ARBETEN ELLER RESOR 3TATENS +UNSTFOND G¶R OCKS¥ INK¶P AV BILDKONST KONSTHANTVERK OCH DESIGN +ONSTVERKEN PLACERAS SEDAN P¥ OFFENTLIGA INSTITUTIONER &ONDEN GER OCKS¥ ST¶D F¶R UTSMYCKNING AV BYGGNADER SOM ¤R TILLG¤NGLIGA F¶R ALLM¤NHETEN 6IDARE GER FONDEN BI
DRAG TILL TONS¤TTARE I SAMBAND MED BEST¤LLNINGAR AV NY DANSK MUSIK &ONDEN L¤MNAR INKOMSTGARANTIER LIVSVARIGE YDELSER TILL KONSTN¤RER
SOM KAN
.¤STA ¥R INR¤TTAS EN NY STIPENDIEFORM D¤R SYFTET ¤R ATT ST¶DJA UNGA KONSTN¤RER ATT ETABLERA SIG P¥ MARKNADEN 3TIPENDIET UPPG¥R TILL
DANSKA KRONOR I M¥NADEN OCH UTG¥R UNDER TV¥ ¥R &¶R ¥R HAR AVSATTS MEDEL F¶R ATT FINANSIERA S¥DANA STIPENDIER
!VSLUTNINGSVIS KAN N¤MNAS ATT FR¥GAN OM DE KONSTN¤RLIGA EGENF¶RE TAGARNAS SITUATION TILLDRAGIT SIG STORT INTRESSE I $ANMARK %N OMFATTANDE UNDERS¶KNING HAR NYLIGEN GJORTS SOM OMFATTAR KONSTN¤RERNAS SITUATION UNDER OCH 5NDER SLUTET AV TALET UTARBETADES ETT LAG F¶RSLAG OM EN INT¤KTSL¶SHETSF¶RS¤KRING F¶R KONSTN¤RER &¶RSLAGET GENOM F¶RDES DOCK INTE (¤REFTER HAR ETT NYTT F¶RSLAG TAGITS FRAM MEN DETTA HAR M¶TT POLITISKT MOTST¥ND EFTERSOM MAN INTE VILL INF¶RA EN
| 3/5 | |
4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL UTREDNINGEN VID UTARBETANDET ETT GENERELLT KONST N¤RSST¶D FULLF¶LJA DET ARBETE SOM P¥B¶RJADES I UTREDNINGARNA
) DEN F¶RSTA AV DESSA UTREDNINGAR LADES F¶RSLAG OM INR¤TTANDE AV EN EGENAVGIFTSFOND &¶RSLAGET KOM ALDRIG ATT GENOMF¶RAS ) DEN SENARE UTREDNINGEN ANALYSERADES DET TIDIGARE F¶RSLAGET OM EGENAVGIFTSFRI EGENAVGIFTSFOND SAMTIDIGT SOM ETT NYTT F¶RSLAG TILL ST¶DSYSTEM PRESEN TERADES "¥DA F¶RSLAGEN ANS¥GS DOCK HA NACKDELAR OCH +ULTUR UTREDNINGEN VALDE ATT F¶RESL¥ EN ¶KAD SATSNING P¥ SELEKTIVA KONSTN¤RS ST¶D ) DET F¶LJANDE PRESENTERAR VI KORT DE B¥DA F¶RSLAGEN OCH DEN UTV¤RDERING SOM SKETT I TIDIGARE UTREDNINGS OCH REMISSARBETE $¤REFTER F¶LJER V¥R EGEN ANALYS AV HUR DESSA F¶RSLAG KAN UTVECKLAS F¶R ATT ¥STADKOMMA ETT GENERELLT KONSTN¤RSST¶D
&¶RSLAGET OM EGENAVGIFTSFOND
) BET¤NKANDET
%GENAVGIFTSFONDEN ¤R EN KULTURPOLITISK ST¶DORDNING SOM ANV¤NDER DET FAKTISKA EGENAVGIFTSUTTAGET SOM UNDERLAG F¶R BER¤KNING AV KONST N¤RSST¶DET &¶RSLAGET INNEB¤R INGA F¶R¤NDRINGAR AV SKATTE OCH AVGIFTS REGLERNA
%NLIGT F¶RSLAGET GES ALLA N¤RINGSIDKANDE UPPHOVSM¤N R¤TT ATT S¶KA BIDRAG UR FONDEN ) SIN ANS¶KAN ANGER UPPHOVSMANNEN TOTALSUMMAN AV INT¤KTER F¶R VILKA HAN SJ¤LV ERL¤GGER EGENAVGIFTER $¤REFTER ANGER HAN HUR STOR ANDEL SOM AVSER INT¤KTER F¶R VILKA ST¶D KAN UTG¥ $E ST¶DBER¤T TIGADE INKOMSTERNA FINNS UPPR¤KNADE I FONDF¶RORDNINGEN ) F¶RSTA HAND AVSES UPPHOVSR¤TTSLIGA ERS¤TTNINGAR MEN ¤VEN ANDRA N¤RLIGGANDE ERS¤TT NINGAR KAN ING¥ ) SAMBAND MED ATT SKATTEMYNDIGHETEN DEBITERAR EGE
| 4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG | 3/5 |
NAVGIFTER F¶R KONSTN¤RENS VERKSAMHET BEG¤R FONDEN UT DESSA UPPGIFTER OCH ST¶DBELOPPET FASTST¤LLS TILL EN ANDEL AV DEBITERINGEN &¶R ATT FAST ST¤LLA ANDELEN M¥STE MAN DELS TA H¤NSYN TILL VILKA INKOMSTER UPP HOVSMANNEN HAR DELS TILL ATT DEN SKATTSKYLDIGE F¥TT AVDRAG F¶R BER¤K NADE AVGIFTER I SIN DEKLARATION 5TBETALT SKATTEFRITT BIDRAG MAXIMERAS TILL
KRONOR 3T¶DORDNINGEN SKULLE ENLIGT F¶RSLAGET HANTERAS AV +ONST N¤RSN¤MNDEN
) BET¤NKANDET FRAMF¶RDES ATT F¶RSLAGET VAR ETT GENERELLT VERKANDE KULTURST¶D SOM HADE EFFEKTEN ATT UNDANR¶JA DET H¶GA SKATTE OCH AV GIFTSUTTAGET P¥ KONSTN¤RERNAS INKOMSTER 6IDARE FRAMH¶LLS ATT SYSTEMET VAR L¤TT ATT ADMINISTRERA OCH ATT ANKNYTNINGEN TILL UPPHOVSMANNAINT¤KTER TIDIGARE PR¶VATS GENOM LAGEN OM UPPHOVSMANNAKONTO +OSTNADEN F¶R ST¶DET BER¤KNADES TILL MILJONER KRONOR PER ¥R
!V BUDGETPROPOSITIONEN PROP BIL S -
FRAMG¥R ATT REMISSINSTANSERNA INTE VAR ENIGA +ONSTN¤RSORGANISATIO NERNA KONSTN¤RSN¤MNDEN M FL ANSL¶T TILL F¶RSLAGET +,93 TILLSTYRKTE F¶RSLAGET MEN ANS¥G ATT DET BORDE BEARBETAS YTTERLIGARE 236 MOTSATTE SIG KOPPLINGEN TILL DE ¥RLIGA SJ¤LVDEKLARATIONERNA MEDAN 2&6 INTE HADE N¥GRA PRINCIPIELLA INV¤NDNINGAR
&¶RSLAGET OM EGENAVGIFTSFONDEN AVVISADES I BUDGETPROPOSITIONEN 3OM SK¤L ANGAVS BL A R¤TTVISESYNPUNKTER I F¶RH¥LLANDE TILL ANST¤LLDA KONSTN¤RER
%GENAVGIFTSFONDEN ¥TERKOMMER I DIREKTIVEN TILL UTREDNINGEN
%NLIGT DEN F¶RSTA MISSGYNNAR F¶RSLAGET ANST¤LLDA KULTURARBETARE SOM OCKS¥ I REALITETEN B¤R SINA KOSTNADER F¶R SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET VIA ARBETSGIVARAVGIFTER (¤R P¥PEKAS OCKS¥ ATT MAN INF¶RT S K ALLM¤NNA EGENAVGIFTER P¥ F¶R N¤RVARANDE SOM UTG¥R F¶R SAMTLIGA INKOMSTER AV ARBETE DVS BELASTAR B¥DE ANST¤LLDA OCH EGENF¶RETAGARE
%NLIGT DEN ANDRA KAN ST¶DET TR¤FFA FEL MOTTAGARE GENOM SIN KOPPLING TILL BEGREPPET UPPHOVSR¤TTSLIGA INT¤KTER OCH GENOM ATT INTE TA H¤NSYN TILL INKOMSTNIV¥ HOS MOTTAGAREN
%NLIGT DEN TREDJE BER¤KNAS KOSTNADEN F¶R ST¶DET BLI AVSEV¤RT H¶GRE ¤N BER¤KNAT ) ANALYSEN INV¤NDER MAN OCKS¥ MOT ATT ST¶DET INDIREKT INNEB¤R EN SKATTESUBVENTION OCH ATT SKATTEFRIA BIDRAG STRIDER MOT G¤LLANDE PRINCIPER INOM SKATTELAGSTIFTNINGEN 6IDARE TAR MAN UPP RESONEMANG KRING EV BIDRAGSANPASSNING
| 3/5 | 4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG |
&¶RSLAGET OM KONSTN¤RSTILL¤GG
%NLIGT F¶RSLAGET SKALL KONSTN¤RSTILL¤GGET UTG¥ TILL DEN SOM YRKESM¤S SIGT ¤GNAR SIG ¥T KONSTN¤RLIG LITTER¤R ELLER D¤RMED J¤MF¶RLIG VERKSAMHET 3T¶DET KAN UTG¥ TILL B¥DE N¤RINGSIDKARE OCH ANST¤LLDA +RAV P¥ KONTINU ITET KVALITET SAMT YRKESKUNNIGHET SKALL KOPPLAS TILL ST¶DET !VGR¤NS NINGAR B¶R OCKS¥ SKE MED H¤NSYN TILL VILKA GRUPPER SOM DET ANSES KUL TURPOLITISKT ANGEL¤GET ATT ST¶DJA
3T¶DET BER¤KNAS P¥ GRUNDVAL AV INKOMSTEN FR¥N KONSTN¤RLIG OCH LITTE R¤R VERKSAMHET $EN S¶KANDES DEKLARATION ¤R ETT AV UNDERLAGEN F¶R ATT BER¤KNA ST¶DET 3T¶DET SKALL INRIKTAS P¥ L¥GINKOMSTTAGARNA OCH ¶KAR MED INKOMSTERNA UPP TILL EN NIV¥ AV KRONOR
KRONOR )NKOMSTNIV¥ERNA KUNDE ¤NDRAS BEROENDE AV HUR MYCKET MEDEL STATSMAKTEN TILLSK¶T !VTRAPPNINGEN SKALL GYNNA EGET ARBETE GENOM ATT KONSTRUERAS S¥ ATT MAN ALLTID F¥R ST¶RRE BEH¥LLNING AV H¶GRE INKOMSTER I KOMBINATION MED KONSTN¤RSST¶D ¤N AV ENBART KONSTN¤RSST¶D 3T¶DET SKALL VARA SKATTEPLIKTIGT OCH P¥VERKAR D¤RF¶R INKOMST OCH ST¶D F¶R P¥F¶LJANDE ¥R
) BET¤NKANDET REDOVISAS ETT ANTAL NACKDELAR MED DET SKISSERADE SYS TEMET &¶R DET F¶RSTA ATT AVGR¤NSNINGSPROBLEMEN ¤R OL¶STA $ET ¤R SV¥RT ATT SKAPA OBJEKTIVA KRITERIER F¶R ATT BEST¤MMA VILKA SOM B¶R F¥ ST¶D &¶R DET ANDRA KR¤VS EN OMFATTANDE ADMINISTRATION F¶R ATT HANTERA ST¶ DORDNINGEN
!NALYS AV TIDIGARE F¶RSLAG TILL GENERELLT ST¶D
5NDER EN F¶LJD AV ¥R HAR FR¥N KONSTN¤RSORGANISATIONERNA RIKTATS KRITIK MOT DET H¶GA SKATTE OCH AVGIFTSTRYCKET VID L¥GA INKOMSTER $ETTA HAR SETTS SOM ETT GENERELLT PROBLEM DVS ¤VEN H¶GINKOMSTTAGARE INOM KOL LEKTIVET DRABBAS FR¥N SINA F¶RSTA INTJ¤NADE ROYALTYKRONOR AV DENNA H¶GA SKATTEEFFEKT %N EFFEKT SOM KAN VARA MER HANTERBAR F¶R ANDRA N¤RINGS IDKANDE GRUPPER SOM HAR ST¶RRE M¶JLIGHET ATT PLANERA OCH EKONOMISERA SIN VERKSAMHET ¤N KONSTN¤RSKOLLEKTIVET $ENNA P¥G¥ENDE DISKUSSION ¤R INTE HELLER UNIK F¶R 3VERIGE - VILKET AVSPEGLAS I KAPITEL
| 4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG | 3/5 |
&¶RSLAGEN OM GENERELLA KONSTN¤RSST¶D KAN D¤RF¶R ALDRIG HELT FRI KOPPLAS FR¥N SKATTESYSTEMET $ET ¤R OFR¥NKOMLIGT ATT DISPONIBEL INKOMST EFTER SKATT OCH AVGIFTER MINSKAR ELLER ¶KAR BEHOVET AV EKONOMISKT ST¶D $EN KOPPLINGEN ¤R VANLIG ¤VEN INOM ANDRA OMR¥DEN ¤N KONSTN¤RS OMR¥DET T EX BOSTADS ELLER SOCIALPOLITIK
$E TV¥ F¶RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN¤RSTILL¤GG HAR D¤RF¶R EGENTLIGEN I GRUNDEN SAMMA SYFTE ATT ¶KA DEN DISPONIBLA INKOMSTEN F¶R KONSTN¤REN ) DET F¶RSTA FALLET KNYTER MAN AN TILL HUR MYCKET EGENAV GIFTER KONSTN¤REN HAR BETALAT F¶R ETT INKOMST¥R ) DET ANDRA FALLET KNYTER MAN AN TILL HUR STOR INKOMST PERSONEN IFR¥GA HAR
6I HAR NU VALT ATT IST¤LLET F¶R ATT SE P¥ F¶RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN¤RSTILL¤GG VAR F¶R SIG - F¶RA SAMMAN F¶RSLAGEN 0¥ FLERA PUNKTER KAN MAN SE HUR EN S¥DAN KOMBINATION I ANALYSEN GER NYA M¶JLIGA L¶SNINGAR
4RE VIKTIGA FR¥GOR KOMMER H¤R ATT BEHANDLAS I VAR SITT UNDERAVSNITT $ET G¤LLER AVGR¤NSNINGEN AV MOTTAGARE DET G¤LLER ST¶DETS STORLEK SAMT DEN ADMINISTRATIVA HANTERINGEN
!VGR¤NSNINGEN AV MOTTAGARE
$E B¥DA F¶RSLAGEN ¥TERSPEGLAR H¤R TV¥ MYCKET OLIKA MODELLER F¶R AV GR¤NSNING %GENAVGIFTSFONDEN SKAPAR ETT OBJEKTIVT KRITERIUM MED ST¶D AV FAKTISKT DEBITERADE AVGIFTER SAMT BEGREPPET UPPHOVSMANNAINT¤KT 'ENOM DENNA KONSTRUKTION UTESLUTS ANST¤LLDA SAMT UPPDRAGSTAGARE SOM INTE SJ¤LVA BETALAR DE SOCIALA AVGIFTERNA FR¥N ST¶DET +ONSTN¤RSTILL¤GGET STANNAR VID ATT S¤GA ATT MOTTAGARNA M¥STE UTSES MED ST¶D AV ALLM¤NNA KRITERIER SOM YRKESKUNSKAP KVALITET KVANTITET M M (¤R ANGES ATT ¤VEN ANST¤LLDA OCH UPPDRAGSTAGARE B¶R F¥ DEL AV ST¶DET
$ET ST¥R D¤RF¶R KLART ATT MAN H¤R M¥STE BEST¤MMA SIG F¶R VILKA GRUPPER AVSIKTEN ¤R ATT ST¶DET SKALL OMFATTA 6ILL MAN ENDAST HA N¤RINGSIDKANDE KULTURARBETARE T EX F¶RFATTARE BILDKONSTN¤RER TONS¤TTARE M FL - FUNGERAR MODELLEN MED N¤RINGSVERKSAMHET SOM INTR¤DESKRAV 6ILL MAN ATT ANDRA GRUPPER SKALL OMFATTAS AV ST¶DET M¥STE MAN P¥ ETT ANNAT S¤TT BESKRIVA DE OBJEKTIVA AVGR¤NSNINGARNA $ET ¤R INTE KONSTRUKTIVT ATT H¤R SOM I T EX +ULTURUTREDNINGEN B¶RJA DISKUTERA R¤TTVISEASPEKTER %FTERSOM DET INTE HANDLAR OM ATT S¤NKA SKATTEN ELLER AVGIFTEN F¶R N¤RINGSIDKARNA - UTAN I ST¤LLET ANV¤NDA N¤RINGEN SOM ETT URVALSINSTRUMENT $EN VIKTIGA FR¥GAN ¤R I ST¤LLET OM MAN TROR SIG TR¤FFA R¤TT MOTTAGARE MED DENNA AVGR¤NSNING
| 3/5 | 4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG |
!TT UT¶VER KRAVET P¥ N¤RINGSVERKSAMHET OCKS¥ HA EN KOPPLING TILL F¶ REFINTLIGA UPPHOVSR¤TTSLIGA INT¤KTER ¤R ETT S¤TT ATT SKAPA YTTERLIGARE ETT OBJEKTIVT KRITERIUM 3AMTIDIGT ANGES I F¶RSLAGET ATT ¤VEN N¤RLIGGANDE INT¤KTER SKALL VARA BIDRAGSGRUNDANDE (¤R KR¤VS ALLTS¥ EN KATALOG I F¶R ORDNINGSTEXTEN
$EN SLUTSATS MAN KAN DRA ¤R ATT F¶R STORT INSLAG AV OBJEKTIVITET LEDER TILL S¤MRE TR¤FFS¤KERHET MEDAN HELT SUBJEKTIVA PR¶VNINGAR LEDER TILL STOR TR¤FFS¤KERHET MED SV¥RA TILL¤MPNINGSPROBLEM
!TT KOMBINERA KRAVET P¥ N¤RINGSVERKSAMHET GENOM VILKET BIDRAGET KOMMER ATT GES TILL DE S K FRIA YRKESUT¶VARNA MED ETT TILL¤GGSKRAV AVSE ENDE B¥DE INT¤KTERNAS ART DVS ATT DESSA SKALL KOMMA FR¥N KONSTN¤RLIG OCH LITTER¤R VERKSAMHET SAMT EN AVGR¤NSNING P¥ YRKESKATEGORIERLIKNANDE DEN SOM IDAG TILL¤MPAS AV F¶RFATTARFOND KONSTN¤RSN¤MND ¤R TROLIGEN GENOMF¶RBART
3T¶DETS STORLEK
„VEN H¤R ¥TERSPEGLAR DE TV¥ F¶RSLAGEN HELT OLIKA SYNS¤TT %GENAV GIFTSFONDEN ANSER ATT ST¶DET ALLTID SKA HA DEN AVSEDDA EFFEKTEN F¶R EN VISS ANDEL AV INKOMSTERNA DVS OAVSETT HUR H¶G INKOMST EN KONSTN¤R TO TALT SETT HAR %N KONSTN¤R MED MILJONINKOMSTER I SIN N¤RINGSVERKSAMHET F¥R UNDER F¶RUTS¤TTNING AV ANS¶KAN SAMMA ST¶D SOM DEN SOM TJ¤NAR RUNT KRONOR +ONSTN¤RSTILL¤GGET BYGGER IST¤LLET P¥ ATT UPP MUNTRA EGEN INKOMST UPP TILL EN VISS NIV¥ KRONOR D¤REFTER UTG¥R MAXIMALT ST¶D FRAM TILL EN INKOMSTGR¤NS KRONOR D¥ BIDRAGET STEGVIS TRAPPAS NER TILL
TILL KRONOR F¥R H¶JT KONSTN¤RSST¶D S¥ F¥R HAN OCKS¥ ETT H¶GRE BIDRAG UR EGENAVGIFTSFONDEN $ETTA D¥ DEBITERADE AVGIFTER ¶KAR MED INKOMSTEN +URVAN F¶R ST¶DETS ¶KNING ¤R BRANTARE I F¶RSLAGET OM KONSTN¤RSTILL¤GG
%N KOMBINATION AV F¶RSLAGEN SKULLE T EX KUNNA INNEB¤RA ATT MAN BEH¥LLER KOPPLINGEN TILL EGENF¶RETAGARNA MEN ATT MAN SAMTIDIGT
| 4IDIGARE UTREDNINGSF¶RSLAG | 3/5 |
BESLUTAR OM EN INKOMSTGR¤NS D¤R BIDRAG INTE L¤NGRE UTG¥R )NF¶RANDET AV EN INKOMSTGR¤NS KOMMER DOCK ALLTID ATT LEDA TILL BETYDLIGT MER KOMPLICERADE PR¶VNINGAR 5TREDNINGENS SYNPUNKTER P¥ BER¤KNINGEN AV ST¶DETS STORLEK FORTS¤TTER UNDER AVSNITT
!DMINISTRATION OCH ST¶DETS KOSTNAD
&¶RSLAGEN ¶VERENSST¤MMER P¥ DENNA PUNKT %TT NYTT ST¶D B¶R HANTERAS AV +ONSTN¤RSN¤MNDEN "¥DA F¶RSLAGEN KR¤VER PRECISERINGAR VAD AVSER ANS¶KNINGSF¶RFARANDE ETC
3AMMANFATTNINGSVIS FINNER MAN ATT ALLA PRECISERINGAR AVSEENDE MOTTAGARE ST¶DETS STORLEK ETC ¶KAR ADMINISTRATIONSKOSTNADEN
+OSTNADERNA F¶R EGENAVGIFTSFONDEN UPPSKATTAS AV +ULTURUTREDNINGEN TILL MILJONER KRONOR MEDAN KONSTN¤RSTILL¤GGET BER¤KNAS KOSTA
MILJONER KRONOR NETTO
| 3/5 | |
'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING
)NLEDNING
5TREDNINGEN HAR HAFT I UPPDRAG ATT UTFORMA ETT F¶RSLAG OM NYTT GENERELLT EKONOMISKT ST¶D TILL KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARE 5NDER UTREDNINGSARBETET HAR VI TESTAT M¥NGA OLIKA S¤TT SOM ST¶DET KAN UTFORMAS P¥ %N GRUNDL¤G GANDE UTG¥NGSPUNKT F¶R OSS HAR VARIT ATT DET NYA ST¶DET SKALL UPPFYLLA DET I KULTURPROPOSITIONEN PROP UTTALADE SYFTET MED STATENS INSATSER N¤MLIGEN ATT
) DIREKTIVEN HAR OCKS¥ ANGETTS EN RAD ANDRA MER DETALJERADE SYFTEN MED DET NYA ST¶DET $ET SKALL
-FR¤MST RIKTA SIG MOT DE KONSTN¤RER SOM ¤R ENSKILDA N¤RINGSIDKARE
-VARA GENERELLT DVS VARA F¶RENAT MED VISSA OBJEKTIVA KRAV SOM N¤R DE UPPFYLLS GER R¤TT TILL ST¶D
-MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERS BEROENDE AV ICKE KONSTN¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN
-GES TILL I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA DVS TILL KONSTN¤RER SOM KAN UPPFYLLA VISSA KVALITETSKRITERIER
-GES TILL KONSTN¤RER SOM UPPFYLLER EN VISS GRAD AV YRKESVERKSAMHET DVS SOM ARBETAR MED SITT KONSTN¤RLIGA ARBETE EN VISS MINIMITID
-HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE
-UNDERL¤TTA M¶JLIGHETEN F¶R KONSTN¤RER ATT UTJ¤MNA SINA INKOMSTER ¶VER TIDEN
-PR¶VAS MOT KONSTN¤RENS INKOMSTER AV KONSTN¤RLIGT RESPEKTIVE ICKE KONSTN¤RLIGT ARBETE
6I KAN KONSTATERA ATT DET ¤R FULLT M¶JLIGT ATT UTFORMA DET NYA EKONO MISKA ST¶DET S¥ ATT DET UPPFYLLER DE FLESTA AV DESSA SYFTEN $ET KAN G¶RAS ANTINGEN I FORM AV EN DIREKT INKOMSTF¶RST¤RKNING TILL KONSTN¤REN ELLER I FORM AV OLIKA INSATSER SOM F¶RST¤RKER KONSTN¤RENS M¶JLIGHETER ATT F¶R
| 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING | 3/5 |
S¶RJA SIG AV DET EGNA ARBETET 6I KOMMER ATT REDOVISA B¥DA DESSA ALTER NATIVA UTFORMNINGAR OCH F¶RORDAR ATT DET SENARE ALTERNATIVET V¤LJS
) DETTA KAPITEL REDOVISAR VI DET F¶RSTA ALTERNATIVET DVS HUR EN IN KOMSTF¶RST¤RKNING DIREKT TILL KONSTN¤REN KAN KONSTRUERAS SAMT EN ANALYS AV EFFEKTERNA AV ETT S¥DANT SYSTEM
) N¤STA KAPITEL PRESENTERAR VI DET ANDRA ALTERNATIVET DVS F¶RSLAG OM ¥TG¤RDER SOM F¶RST¤RKER EFTERFR¥GAN P¥ KONSTN¤RENS ARBETE
)NKOMSTF¶RST¤RKNING TILL KONSTN¤RER
3AMMANFATTNING
/M DET NYA ST¶DET TILL KONSTN¤RER UTFORMAS SOM EN DIREKT INKOMSTF¶R ST¤RKNING KAN DET ENLIGT V¥R MENING KONSTRUERAS P¥ F¶LJANDE S¤TT
)NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN GES TILL DEN KONSTN¤R SOM
„R ENSKILD N¤RINGSIDKARE
(AR INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET
/FFENTLIGEN HAR DOKUMENTERAT SIN KONSTN¤RLIGA YRKESVERKSAMHETGENOM VISS UTBILDNING OFFENTLIG PRODUKTION OCH ELLER ERH¥LLNA ARBETSSTIPENDIER FR¥N +ONSTN¤RSN¤MNDEN ELLER 3VERIGES F¶RFATTAR FOND
(AR EN KONTINUITET I SIN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHET
)NTE ¤R YRKESVERKSAM MED ANNAT ICKE KONSTN¤RLIGT ELLER TILL DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN N¤RA KNUTET ARBETE I EN OMFATTNING MOTSVARANDE MER ¤N H¤LFTEN AV EN NORMAL ¥RSARBETSTID
%NLIGT V¥R BED¶MNING B¶R VIDARE ST¶DET VARA INKOMSTPR¶VAT S¥ ATT MAXIMAL INKOMSTF¶RST¤RKNING KRONOR PER ¥R F¶RE SKATTER OCH AVGIFTER GES UPP TILL EN ¥RSINKOMST P¥ KRONOR )NKOMSTF¶RST¤RK NINGEN SKALL D¤REFTER AVTRAPPAS MED PROCENT AV INKOMSTER FR¥N KONSTN¤RLIGT ARBETE RESPEKTIVE PROCENT AV DEN ¶VERSTIGANDE IN KOMSTEN FR¥N ANNAT ARBETE
$ET VORE L¤MPLIGT ATT L¥TA +ONSTN¤RSN¤MNDEN SVARA F¶R ADMINISTRA TIONEN AV INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN
)NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN KAN ERH¥LLAS F¶R ETT ¥R I TAGET OCH ANS¶KAN L¤MNAS TILL +ONSTN¤RSN¤MNDEN F¶RE UTG¥NGEN AV DET ¥R SOM ANS¶KAN AVSER
$EN N¤RMARE REGLERINGEN AV DETTA ST¶D FRAMG¥R AV DET UTKAST TILL F¶R ORDNING MED KOMMENTARER SOM REDOVISAS I SLUTET AV DETTA BET¤NKANDE
| 3/5 | 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING |
5TG¥NGSPUNKTER F¶R UTFORMNINGEN AV ST¶DET
6I HAR I ENLIGHET MED DIREKTIVEN ARBETAT FRAM ETT F¶RSLAG OM EN ST¶DORD NING SOM INNEB¤R EN R¤TT F¶R EN VISS GRUPP YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER TILL ETT DIREKT EKONOMISKT BIDRAG EN INKOMSTF¶RST¤RKNING 5TFORMNINGEN AV ST¶DET OCH DESS AVGR¤NSNINGAR HAR GJORTS UTIFR¥N EN ANALYS AV DE TIDI GARE UTREDNINGSF¶RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN¤RSTILL¤GG DET F¶RSLAG OM KONSTN¤RSST¶D SOM NU BEHANDLAS I DET .EDERL¤NDSKA 0ARLA MENTET SAMT OLIKA SYNPUNKTER SOM KONSTN¤RSORGANISATIONERNA OCH ANDRA HAR L¤MNAT $E SISTN¤MNDA REDOVISAS MER UTF¶RLIGT I BILAGA
) ARBETET MED ATT UTFORMA DET NYA ST¶DET HAR VI EFTERSTR¤VAT ATT DET SKALL BLI L¤TT ATT F¶RST¥ OCH L¤TT ATT ADMINISTRERA $ET B¶R VARA UPPBYGGT P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT KONSTN¤RERNA P¥ F¶RHAND KAN BER¤KNA VILKET ST¶D DE ¤R BER¤TTIGADE TILL $E KRITERIER SOM V¤LJS F¶R ATT AVGR¤NSA GRUPPEN OCH BEST¤MMA ST¶DETS STORLEK B¶R VARA S¥ ENKLA ATT TILL¤MPA S¥ ATT DET INTE SKALL BLI N¶DV¤NDIGT ATT BYGGA UPP N¥GON ST¶RRE ADMINISTRATION F¶R HANTERINGEN AV ST¶DET
+RITERIER F¶R ATT AVGR¤NSA DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN
%GENF¶RETAGARE
3OM N¤MNTS HAR DIREKTIVEN ANGETT ATT ST¶DET I F¶RSTA HAND SKALL VARA IN RIKTAT P¥ DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARE SOM ¤R VERKSAMMA SOM EGEN F¶RETAGARE 6I HAR FUNNIT ATT STARKA SK¤L TALAR F¶R EN S¥DAN AVGR¤NSNING P¥ GRUND AV ATT DE EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNA GENERELLT SETT HAR EN S¤MRE EKONOMISK GRUNDTRYGGHET $ELS OMFATTAS DE FLESTA AV DEM INTE AV SYSTEMET OM ERS¤TTNING FR¥N ARBETSL¶SHETSKASSA DELS ¤R SOCIALF¶RS¤K RINGSSYSTEMET INTE ANPASSAT EFTER DERAS ARBETS OCH INKOMSTF¶R H¥LLANDEN $E OLIKA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN ¤R I F¶RSTA HAND UTFOR MADE MED TANKE P¥ PERSONER SOM F¶RS¶RJER SIG P¥ REGELBUNDNA INKOMSTER FR¥N EN ANST¤LLNING $ESSUTOM HAR DE EGENF¶RETAGANDE KONST N¤RERNA I REGEL DEN ST¶RSTA OREGELBUNDENHETEN I SINA INKOMSTER SAMTIDIGT SOM DE M¥NGA G¥NGER HAR H¶GA FASTA KOSTNADER F¶R SIN YRKES UT¶VNING
$¤RF¶R F¶RESL¥R VI ATT DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN SKALL VARA KONST N¤RER SOM ¤R ENSKILDA N¤RINGSIDKARE 6I HAR D¥ ¤VEN TAGIT H¤NSYN TILL ATT DEN +ONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGEN L¤GGER F¶RSLAG SOM F¶R ST¤RKER F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETERNA F¶R DE KONSTN¤RER SOM ¤R ANST¤LLDA OCH UPPDRAGSTAGARE
| 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING | 3/5 |
/FFENTLIGEN DOKUMENTERAT SIN KONSTN¤RLIGA YRKESVERKSAMHET
3T¶DET SKALL ENLIGT DIREKTIVEN RIKTAS TILL DEM SOM ¤R I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA &¶R ATT N¥ DENNA GRUPP ¤R DET N¶DV¤NDIGT ATT UTFORMA AVGR¤NSNINGAR AVSEENDE GRADEN AV YRKESVERKSAMHET SAMT I VISS M¥N KVALITETEN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETE &¶R ATT FASTST¤LLA GRADEN AV YR KESVERKSAMHET OCH DEN KONSTN¤RLIGA KVALITETEN KAN INLEDNINGSVIS VISSA KRAV P¥ UTBILDNING INOM DEN KONSTN¤RLIGA OMR¥DET ANGES $ET FINNS T EX VISSA AKADEMIER OCH SKOLOR SOM ANSES GARANTERA EN VISS NIV¥ P¥ DEN KONSTN¤RLIGA YRKESVERKSAMHETEN &¶R ATT INTE UTESLUTA AUTODIDAKTER B¶R DET D¤RUT¶VER VARA M¶JLIGT F¶R DE KONSTN¤RER SOM KAN DOKUMENTERA EN VISS VERKSAMHET INOM SITT OMR¥DE T EX VISSA OFFENTLIGA FRAMF¶RANDEN BEST¤LLNINGAR ELLER UTST¤LLNINGAR ATT OCKS¥ BLI BER¤TTIGADE TILL ST¶DET +ONSTN¤RER SOM HAR ERH¥LLIT ARBETSSTIPENDIER FR¥N +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH &¶RFATTARFONDEN HAR I REGEL OCKS¥ UPPFYLLT DE KVALITETSKRAV SOM KAN ST¤LLAS
+ONTINUITET I DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN
&¶R ATT GE PRIORITET ¥T DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNA B¶R DET OCKS¥ FINNAS ETT KRAV P¥ ATT DET KONSTN¤RLIGA ARBETET BEDRIVS KONTINUERLIGT ¶VER EN VISS TID OCH RESULTERAR I MER ¤N EN PRODUKTION SETT ¶VER EN L¤NGRE TID
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL ST¶DET MINSKA DE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNAS BEROENDE AV ICKE KONSTN¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN &¶R ATT DELS UPPN¥ DETTA SYFTE DELS PRIORITERA DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONST N¤RERNA KAN DET VARA L¤MPLIGT ATT ST¤LLA KRAV P¥ ATT DEN TID SOM KONSTN¤ REN SKALL ARBETA MED SIN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHET SKALL UPPG¥ TILL MINST H¤LFTEN AV EN NORMAL ¥RSARBETSTID $ETTA ¤R EN UPPFATTNING SOM ¤VEN HAR FRAMF¶RTS AV FLERTALET KONSTN¤RSORGANISATIONER
4YDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE
$ET FINNS ST¶D F¶R ATT INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN SKALL HA ETT TYDLIGT KULTUR POLITISKT SYFTE OCH ANV¤NDAS P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT DET FR¤MJAR KONSTN¤R LIGT SKAPANDE OCH KONSTN¤RLIG VERKSAMHET $ET ¤R DOCK SV¥RT ATT FORMU LERA AVGR¤NSNINGAR SOM P¥ ETT RIMLIGT OCH ¶NSKV¤RT S¤TT KLARG¶R VAR GR¤NSEN G¥R MELLAN DET KONSTN¤RLIGA KULTURPOLITISKA SYFTET OCH ANDRA
| 3/5 | 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING |
SYFTEN S¥SOM KOMMERSIELLA POLITISKA ELLER ANDRA
3ANNOLIKT KOMMER DE TIDIGARE KRITERIER SOM UPPST¤LLTS MED KRAV P¥ UTBILDNING OFFENTLIGT DOKUMENTERAD PRODUKTION KONTINUITET OCH VISS TID F¶R DET KONSTN¤RLIGA ARBETET ATT VARA TILLR¤CKLIGA F¶R ATT OCKS¥ TILLGODOSE ¶NSKEM¥LET OM ATT ST¶DET SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE 6I F¶RESL¥R D¤RF¶R ATT MAN INTE INF¶R N¥GON S¤RSKILD REGEL F¶R ATT PR¶VA DET KULTURPOLITISKA SYFTET
)NKOMSTPR¶VNING
3T¶DET SYFTAR TILL ATT GE EN INKOMSTF¶RST¤RKNING F¶R DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER SOM HAR SV¥RT ATT F¶RS¶RJA SIG P¥ SITT KONST N¤RLIGA ARBETE 3T¶DET SKALL ENLIGT DIREKTIVEN KOMPENSERA L¥GA INT¤KTER AV DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN S¥ ATT DESSA KONSTN¤RER KAN F¥ ST¶RRE M¶JLIGHETER ATT ¤GNA SIG ¥T SITT SKAPANDE ARBETE
) BUDGETPROPOSITIONEN F¶R ¥R PROP ANGES ATT DE EKO NOMISKA RAMARNA F¶R STATENS INSATSER F¶R DETTA ST¶D SKALL ¶KA MED
MILJONER KRONOR FR¥N OCH MED ¥R
%NLIGT V¥R BED¶MNING B¶R INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN VARA PENSIONS OCH SJUKF¶RS¤KRINGSGRUNDANDE VARAV F¶LJER ATT DEN D¥ OCKS¥ B¶R VARA SKATTE PLIKTIG
| 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING | 3/5 |
%N INKOMSTGR¤NS VID KRONOR KOMMER ATT LIGGA STRAX UNDER MEDELINKOMSTEN AV KONSTN¤RLIGT ARBETE SOM F¶R DE N¤RINGSIDKANDE KONSTN¤RERNA LIGGER P¥ KRONOR
%TT AV SYFTENA MED ST¶DET ¤R ATT DET SKALL G¶RA DET M¶JLIGT F¶R KONST N¤RER ATT MINSKA SITT BEROENDE AV INKOMSTER FR¥N ANNAT ¤N DET KONSTN¤R LIGA ARBETET $ET KAN D¤RF¶R VARA MOTIVERAT ATT G¶RA INKOMSTPR¶VNINGEN SN¤VARE F¶R DE INKOMSTER SOM H¤RSTAMMAR FR¥N ANNAT ARBETE ¤N DET KONSTN¤RLIGA $¤RIGENOM BLIR DET
"ED¶MNING AV )NKOMSTF¶RST¤RKNINGENS EFFEKTER
!V DE TOTALT CA EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNA BED¶MS OM KRING KONSTN¤RER TILLH¶RA DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN !V DESSA KAN OMKRING F¥ ETT REDUCERAT BIDRAG MEDAN CA F¥R DET MAXI MALA BIDRAGET P¥ KRONOR PER ¥R ELLER CA KRONOR PER M¥NAD BRUTTO /MKRING AV DE EGENF¶RETAGANDE KONSTN¤RERNA HAR S¥ H¶GA INKOMSTER ATT DE HELT FALLER UTANF¶R BIDRAGSSYSTEMET
$ET ¤R TVEKSAMT OM ETT BIDRAG I STORLEKSORDNINGEN KRONOR PER M¥NAD KAN F¥ DEN EFFEKT F¶R KONSTN¤REN SOM REGERINGEN HAR UTTALAT I SINA DIREKTIV TILL V¥R UTREDNING „VEN OM EN INKOMSTF¶RST¤RKNING P¥
KRONOR PER M¥NAD ¤R B¤TTRE ¤N INGENTING ¤R DET KNAPPAST TROLIGT ATT S¤R SKILT M¥NGA KONSTN¤RER KOMMER ATT KUNNA AVST¥ FR¥N DE
KRONOR AV SITT KONSTN¤RLIGA ARBETE OCH KRONOR AV ANNAT ARBETE $ET S¤GER SIG SJ¤LVT ATT EN INKOMSTF¶RST¤RKNING P¥ KRONOR PER M¥NAD INTE KAN R¤CKA TILL F¶R ATT BYTA UT EN INKOMST P¥ KRONOR AV ANNAT ARBETE %NDAST UNDANTAGSVIS KOMMER D¤RF¶R EN INKOMSTF¶RST¤RKNING INOM RAMEN F¶R EN STATLIG NETTOUTGIFT P¥ MILJONER KRONOR PER ¥R ATT
| 3/5 | 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING |
LEDA TILL ATT KONSTN¤RER I N¥GON N¤MNV¤RD OMFATTNING KAN TRAPPA NER SINA SIDOVERKSAMHETER OCH KONCENTRERA SIG P¥ DET KONSTN¤RLIGA SKAPANDET
3OM EN J¤MF¶RELSE KAN N¤MNAS ATT OM INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN SKULLE H¶JAS TILL H¶GST KRONOR PER ¥R S¥ SKULLE STATENS NETTOUTGIFT F¶R ST¶DET STIGA TILL MILJONER KRONOR %N ANNAN J¤MF¶RELSE ¤R DET HOL L¤NDSKA F¶RSLAGET TILL NYTT GENERELLT KONSTN¤RSST¶D SOM BER¤KNAS KOSTA CA MILJONER KRONOR DET F¶RSTA ¥RET OCH DRYGT MILJONER KRONOR FR O M DET ANDRA ¥RET F¶R EN GRUPP KONSTN¤RER SOM TILL ANTALET ¤R UNGEF¤R LIKA STOR SOM DEN SVENSKA 2EDAN AV DETTA SK¤L ¤R VI TVEKSAMMA TILL ATT F¶RESL¥ ATT DENNA TYP AV INKOMSTF¶RST¤RKNING INF¶RS I 3VERIGE
$ET HAR UNDER UTREDNINGENS G¥NG DESSUTOM KOMMIT FRAM ETT ANNAT TUNGT SK¤L MOT ATT INF¶RA DEN T¤NKTA FORMEN AV INKOMSTF¶RST¤RKNING /CH DET H¶R IHOP MED ATT KONSTN¤RSGRUPPERNA SJ¤LVA ¤R MYCKET TVEK SAMMA TILL ETT BIDRAG AV DETTA SLAG &¶R KONSTN¤RERNA ¤R DET VIKTIGASTE ATT F¥ BETALT F¶R OCH KUNNA LEVA AV ATT SITT KONSTN¤RLIGA ARBETE $ET ¤R JU OCKS¥ DETTA SOM FRAMH¤VS SOM ETT HUVUDSYFTE MED KONSTN¤RSST¶DET I DEN SENASTE KULTURPOLITISKA PROPOSITIONEN
6ID V¥RA KONTAKTER MED ENSKILDA KONSTN¤RER OCH KONSTN¤RSORGANISA TIONERNA HAR DET FRAMKOMMIT ATT DE OG¤RNA VILL BLI EN GRUPP SOM ¤R MER
5TREDNINGENS ST¤LLNINGSTAGANDE
$EN H¤R REDOVISADE UTFORMNINGEN AV EN T¤NKT INKOMSTF¶RST¤RKNING VISAR ATT ST¶DET KAN GES UTIFR¥N F¶RH¥LLANDEVIS F¥ OCH ENKLA PR¶VNINGSGRUNDER $ET SKULLE D¤RF¶R KUNNA BLI ETT T¤MLIGEN ENKELT OCH STABILT SYSTEM ATT HANTERA 6I HAR MED DENNA KONSTRUKTION VELAT VISA ATT DET ¤R FULLT M¶JLIGT ATT INF¶RA EN N¥GORLUNDA ENKELT ST¶D SOM UPPFYLLER KRAVEN I DIREKTIVEN TILL V¥R UTREDNING
4ROTS DETTA VILL VI INTE REKOMMENDERA ATT DENNA FORM AV ST¶D INF¶RS
| 'ENERELL INKOMSTF¶RST¤RKNING | 3/5 |
AVR¥DER VI FR¥N ATT EN S¥DAN INF¶RS ) ST¤LLET F¶RORDAR VI INSATSER SOM P¥ OLIKA S¤TT KAN UNDERL¤TTA F¶R KONSTN¤RERNA ATT N¥ SIN PUBLIK OCH SOM P¥ ETT B¤TTRE S¤TT ¤N F¶R N¤RVARANDE KAN GE KONSTN¤RERNA EN FULLV¤RDIG ER S¤TTNING F¶R DE ARBETEN DE G¶R )NSATSERNA BEH¶VER ANPASSAS TILL DE SKILDA F¶RUTS¤TTNINGAR SOM R¥DER F¶R DET KONSTN¤RLIGA ARBETET INOM DE OLIKA KONSTARTERNA ) F¶LJANDE KAPITEL PRESENTERAR VI F¶RSLAG TILL ¥TG¤RDER SOM T¤CKER SAMTLIGA KONSTN¤RSGRUPPER OCH SOM UTFORMATS MED H¤NSYN TAGEN TILL DE SKILDA F¶RUTS¤TTNINGARNA DEM EMELLAN
| 3/5 | |
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT PAKET F¶R ¶KAD EFTERFR¥GAN P¥ KONSTN¤RERS ARBETE
)NLEDNING
+ONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD HAR BELYSTS I M¥NGA TIDIGARE UTREDNINGAR BL A
OCH NU SENAST DEN MED OSS PARALLELLT ARBETANDE +ONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGEN 3/5 6I SKALL H¤R INTE UPPREPA INNEH¥LLET I DESSA UTREDNINGAR ENDAST KONSTATERA ATT DEN SAMST¤MMIGA BILD SOM GES ¤R ATT UNDER TALET HAR OBALANSEN P¥ KULTURARBETSMARK NADEN TILLTAGIT
3AMTIDIGT SOM ANTALET PERSONER SOM VILL F¶RS¶RJA SIG P¥ KONSTN¤RLIGT ARBETE HAR FORTSATT ATT ¶KA S¥ HAR EFTERFR¥GAN P¥ DERAS TJ¤NSTER SJUNKIT SOM EN F¶LJD AV ATT DE OFFENTLIGA ANSLAGEN HAR SKURITS NER OCH F¶RETAGENS SATSNINGAR P¥ DET KULTURELLA OMR¥DET OCKS¥ HAR MINSKAT
,IKV¤L KONSTATERAS ATT DET ¤R P¥ DEN PRIVATA MARKNADEN SOM NYCKELN TILL ¶KADE ARBETS OCH INKOMSTM¶JLIGHETER LIGGER F¶R KONSTN¤RERNA
%KONOMISKA BIDRAG BED¶MS INTE VARA EN L¥NGSIKTIGT H¥LLBAR L¶SNING P¥ PROBLEMET MED ATT KONSTN¤RER I ALLM¤NHET HAR SV¥RT ATT F¶RS¶RJA SIG P¥ SITT KONSTN¤RLIGA ARBETE %N MER L¥NGSIKTIG STRATEGI ¤R ATT I ST¤LLET FORT S¤TTA L¤NGS DEN KONSTN¤RSPOLITISKA HUVUDLINJEN OCH INRIKTA DE STATLIGA INSATSERNA P¥ ATT
$ET HAR FRAMKOMMIT I DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGENS ANALYSER LIKAV¤L SOM I V¥RA KONTAKTER MED KONSTN¤RSORGANISATIONER OCH ENSKILDA KONSTN¤RER ATT DE STATLIGA INSATSERNA F¶R ATT ST¤RKA KONST N¤RERNAS F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETER FR¤MST B¶R INRIKTAS P¥ ATT F¶RST¤RKA KONSTN¤RERNAS ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT ARBETE OCH P¥ ATT F¶RB¤TTRA F¶RMEDLINGEN AV DERAS ARBETE S¥ ATT KONSTN¤RERNA N¥R UT TILL EN PUBLIK %TT TREDJE V¤LDOKUMENTERAT BEHOV ¤R ATT F¶RST¤RKA M¶JLIGHETERNA TILL INTERNATIONELLT UTBYTE F¶R KONSTN¤RERNA %N S¥DAN KOMBINATION AV DE STATLIGA INSATSERNA INNEB¤R DELS ATT KONSTN¤RERNA I ST¶RRE UTSTR¤CKNING F¥R
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
FULLT BETALT F¶R SITT ARBETE I FORM AV FRAMF¶RANDEN F¶RS¤LJNINGAR AV VERK OCH ANDRA PRODUKTIONER DELS ATT EFTERFR¥GAN P¥ DERAS ARBETEN ¶KAR !TT INRIKTA INSATSERNA P¥ ATT ¶KA EFTERFR¥GAN P¥ DET KONSTN¤RLIGA UTBUDET - I 3VERIGE S¥V¤L SOM I UTLANDET - ¤R P¥ L¤NGRE SIKT DET B¤STA ALTERNATIVET F¶R ATT L¶SA KONSTN¤RERNAS EKONOMISKA PROBLEM %N ¶KAD EFTERFR¥GAN LEDER TILL ¶KADE ARBETSM¶JLIGHETER OCH D¤RMED TILL ¶KADE INKOMSTER
&¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETERNA SER MYCKET OLIKA UT F¶R OLIKA KONSTN¤RS GRUPPER 3¥V¤L DE MARKNADSM¤SSIGA F¶RUTS¤TTNINGARNA SOM INKOMST OCH UTGIFTSF¶RH¥LLANDENA SKILJER SIG STARKT ¥T MELLAN OLIKA KONSTARTER OCH MELLAN OLIKA KONSTN¤RSYRKEN $ETTA HAR BL A BELYSTS I DEN S¤RSKILDA UNDERS¶KNINGEN AV KONSTN¤RERNAS INKOMST OCH ARBETSF¶RH¥LLANDENBILAGA $E INSATSER SOM BEH¶VS F¶R ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLING AV OCH ERS¤TTNING F¶R DE KONSTN¤RLIGA ARBETENA BEH¶VER D¤RF¶R ANPASSAS TILL DE SPECIFIKA F¶RUTS¤TTNINGAR SOM G¤LLER F¶R RESPEKTIVE KONSTN¤RSOMR¥DE
5NDER UTREDNINGSARBETET HAR VI INVENTERAT ALLA M¶JLIGHETER TILL ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLING OCH ERS¤TTNINGAR INOM DE OLIKA OMR¥DENA 6I HAR OCKS¥ DISKUTERAT DE T¤NKBARA ALTERNATIVEN MED KONSTN¤RSORGANISATIO NERNA OCH ANDRA SAKKUNNIGA I SYFTE ATT N¥ FRAM TILL S¥ REALISTISKA OCH V¤LF¶RANKRADE F¶RSLAG SOM M¶JLIGT
%NLIGT V¥R BED¶MNING ¤R DET FULLT M¶JLIGT ATT UTFORMA DET NYA ST¶DET S¥ ATT DET BLIR GENERELLT VERKANDE F¶RST¤RKNINGAR AV F¶RMEDLING ERS¤TT NING OCH INTERNATIONELLT UTBYTE F¶R DE YRKESM¤SSIGT OCH KONTINUERLIGT VERKSAMMA KONSTN¤RERNA
$E F¶RSLAG VI L¤GGER HAR VALTS S¥ ATT DE SKALL GE EN F¶RST¤RKNING ¥T VART OCH ETT AV LEDEN MELLAN DEN I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN¤REN OCH HANS HENNES PUBLIK &¶RSLAGEN KOMMER VIDARE GENOM SIN UTFORMNING BL A TURN©ST¶D ¶KADE ST¶D TILL L¤NSMUSIKEN TILL 2¶HSSKA MUSEET TILL KOLLEKTIVVERKST¤DER M M ATT BLI EN VISS MOTVIKT TILL DEN STARKA KONCENTRATION AV KULTURUTBUDET SOM F¶R N¤RVARANDE FINNS TILL STORSTADSOMR¥DENA
3IST MEN INTE MINST ¤R F¶RSLAGEN UTFORMADE S¥ ATT DE SKALL ¶VERENS ST¤MMA MED DE BEHOV SOM DEN +ONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADSUTRED NINGEN HAR IDENTIFIERAT OCH DE F¶RSLAG TILL F¶R¤NDRING AV DET ARBETSMARK NADSPOLITISKA ST¶DET SOM DENNA UTREDNING PRESENTERAR $EN OML¤GGNING AV ARBETSMARKNADSST¶DET TILL KONSTN¤RER SOM D¤R F¶RESL¥S INNEB¤R ATT
MILJONER KRONOR SKALL ¶VERF¶RAS FR¥N !RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET TILL +ULTURDEPARTEMENTET F¶R ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLING AV KONSTN¤RERS ARBETE OCH F¶RST¤RKNING AV DERAS INKOMSTER
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
) DETTA KAPITEL REDOVISAR VI F¶RSLAG OM ¶KADE STATLIGA INSATSER F¶RDE LADE P¥ F¶LJANDE FYRA OMR¥DEN /RD BILD TON OCH SCEN &¶RSLAGEN HAR SOM N¤MNTS UTFORMATS MED H¤NSYN TAGEN TILL DE SKILDA VERKSAMHETS F¶RUTS¤TTNINGAR SOM R¥DER MELLAN DE OLIKA OMR¥DENA
)NSATSERNA HAR D¤RMED BLIVIT OLIKA STORA F¶R DE OLIKA OMR¥DENA !V DE SAMMANLAGT MILJONER KRONOR SOM F¶RDELAS I ¶KAT STATLIGT ST¶D F¶RESL¥S MILJONER KRONOR TILL "ILDOMR¥DET MILJONER KRONOR TILL 4ON MILJONER KRONOR TILL /RD OCH MILJONER KRONOR TILL 3CEN !TT UTFALLET BLIR S¥ OLIKA MELLAN GRUPPERNA L¥TER SIG MOTIVERAS B¥DE MED H¤NSYN TILL HUR STORA GRUPPERNA ¤R VILKA DERAS INKOMSTER ¤R - AV KONST N¤RLIGT OCH ANNAT ARBETE HUR OMFATTANDE ERS¤TTNINGAR GRUPPERNA REDAN HAR OCH VILKA ANDRA EVENTUELLA ST¶D DE REDAN ¥TNJUTER
6¥RA F¶RSLAG ¤R UTFORMADE EFTER EN SAMMANV¤GNING AV DESSA OLIKA ASPEKTER
&¶RSLAG TILL GENERELLA ST¶D¥TG¤RDER INOM DE OLIKA KONSTN¤RSOMR¥DENA
) DET F¶LJANDE REDOVISAR VI F¶RSLAG OM GENERELLT VERKANDE INSATSER F¶R ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLING ERS¤TTNING OCH INTERNATIONELLT UTBYTE F¶R DE YRKESM¤SSIGT OCH KONTINUERLIGT VERKSAMMA KONSTN¤RERNA &¶RSLAGEN HAR DELATS IN I F¶LJANDE FYRA KONSTN¤RSOMR¥DEN /RD BILD TON OCH SCEN
"ETR¤FFANDE ERS¤TTNINGARNA VILL UTREDNINGEN FRAMF¶RA BETYDELSEN AV ATT ETT F¶RSLAG TILL UPPHOVSR¤TTSLIG ERS¤TTNING VID SPRIDNING AV TOMBANDKASSETTERS¤TTNING INF¶RS %N ERS¤TTNING F¶R ATT KOMPENSERA UPPHOVS M¤NNEN OCH DE UT¶VANDE KONSTN¤RERNA FR¤MST INOM MUSIK OCH SCEN OMR¥DENA F¶R DEN KOPIERING SOM G¶RS AV DERAS VERK SKULLE I H¶G GRAD BIDRA TILL ATT F¶RB¤TTRA DERAS INKOMSTER
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
/RD
&¶RFATTARNA
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT STATLIGT ST¶D I FORM AV ETT VERKSAM HETSBIDRAG TILL &¶RFATTARCENTRUM INF¶RS 6ERKSAMHETSBIDRAGET SKALL UTG¥ MED MILJONER KRONOR ¥RLIGEN OCH F¶RDELAS MELLAN DE OLIKA REGIONERNA 3T¶DET SKALL ANV¤NDAS DELS TILL ATT F¶LJA UPP DE F¶RSLAG OM L¤SFR¤MJANDE ¥TG¤RDER SOM LADES FRAM I BET¤NKANDET "OKEN ) 4IDEN3/5 DELS TILL ¶VRIGA INSATSER F¶R F¶RMEDLING AV F¶RFATTAR NAS ARBETEN
-3T¶D TILL INTERNATIONELLT UTBYTE BLAND F¶RFATTARNA SKALL UTG¥ MED MILJON KRONOR
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG 0¥ LITTERATUROMR¥DET HAR EN RAD INSATSER SKETT DE SENASTE ¥REN %N BIBLIOTEKSLAG SOM REGLERAR BIBLIO TEKSVERKSAMHETEN INF¶RDES FR O M 5NDER ¥R INR¤TTADES OCKS¥ TV¥ NYA STATLIGA ST¶D F¶R ATT STIMULERA L¤SNINGEN BLAND BARN OCH UNGDOM MILJONER F¶R INK¶P AV LITTERATUR TILL FOLK OCH SKOLBIBLIOTEK SAMT ETT ENG¥NGSANSLAG P¥ MILJONER KRONOR F¶R FR¤MJANDE AV BARN OCH UNGDOMARS L¤SNING ) B¥DA FALLEN HAR ST¶DEN M¶TTS AV ETT STORT INTRESSE 4 EX KAN N¤MNAS ATT ANS¶KNINGAR OM BIDRAG TILL L¤SFR¤MJANDE ¥TG¤RDER UPPGICK TILL MER ¤N MILJONER KRONOR VILKET INNEB¤R ATT M¥NGA L¤SPROJEKT BLIR UTAN ST¶D
) BET¤NKANDET "OKEN ) 4IDEN 3/5 F¶RESL¥S YTTERLIGARE INSATSER F¶R LITTERATURSPRIDNINGEN %TT STATLIGT ST¶D F¶R DISTRIBUTION AV B¶CKER TILL BIBLIOTEK OCH BOKHANDLARE OM SAMMANLAGT MILJONER KRONOR OCH EN F¶RST¤RKNING AV ST¶DET TILL DE MINDRE BOKHANDLARNA OM
MILJONER KRONOR ¤R N¥GRA AV F¶RSLAGEN "OKUTREDNINGEN L¤GGER DOCK MED H¤NSYN TILL ANDRA P¥G¥ENDE UTREDNINGARS DIREKTIV INTE N¥GOT F¶RSLAG AVSEENDE &¶RFATTARCENTRUMS VERKSAMHET OCH ROLL I DET L¤SFR¤MJANDE ARBETET
%N DEL AV &¶RFATTARCENTRUMS VERKSAMHET BEST¥R AV EN F¶RFATTAR F¶RMEDLING MED ARBETSMARKNADSPOLITISK INRIKTNING 5NDER SENARE ¥R HAR DOCK DET L¤SFR¤MJANDE ARBETET MED S¤RSKILD INRIKTNING P¥ BARN OCH UNGDOM KOMMIT ATT ¶KA I OMFATTNING &¶RFATTARCENTRUM DRIVER I DAG I FYRA REGIONER EN RAD VIKTIGA PROJEKT F¶R ATT FR¤MJA L¤SNINGEN I LANDET )NOM &¶RFATTARCENTRUM HAR UNDER MER ¤N TRETTIO ¥RS VERKSAMHET V¤XT FRAM EN STOR KOMPETENS SOM MED DAGENS SM¥ RESURSER INTE KAN UTNYTTJAS FULLT UT 4 EX M¥STE VERKSAMHETEN I NUL¤GET DRIVAS N¤STAN HELT OCH
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
H¥LLET MED TILLF¤LLIGA PROJEKTMEDEL VILKET INTE ¤R EFFEKTIVT 4ID F¶R ATT VIDAREUTVECKLA OCH UTV¤RDERA PROJEKT OCH METODER SAKNAS N¤STAN HELT
&¶R ATT SAMH¤LLETS INSATSER F¶R ATT ¶KA INTRESSET F¶R LITTERATUR SKALL KUNNA GENOMF¶RAS BL A ADMINISTRATIVT KR¤VS RESURSER $ET ¤R D¤RF¶R V¤SENTLIGT ATT DE STORA SATSNINGARNA P¥ L¤SNING F¶RS IN I &¶RFATTAR CENTRUMS VERKSAMHET &¶R ATT ST¶TTA OCH UTVECKLA B¥DE EGNA OCH ANDRAS PROJEKT BEH¶VER &¶RFATTARCENTRUM ETT VERKSAMHETSBIDRAG $ETTA GER STADGA OCH KONTINUITET SAMT EN M¶JLIGHET TILL ¶KAD REGIONAL UTVECKLING
&¶RFATTARNA HAR BL A GENOM &¶RFATTARF¶RBUNDET ETT UTBRETT INTERNATIO NELLT SAMARBETE MED F¶RFATTARE I ANDRA L¤NDER &¶RFATTARF¶RBUNDET HAR KUNNAT ADMINISTRERA VERKSAMHETEN GENOM ATT HA EN ANST¤LLD INTERNATIO NELL SEKRETERARE $ET ¤R ANGEL¤GET ATT DET INTERNATIONELLA SAMARBETET MELLAN F¶RFATTARE I OLIKA L¤NDER KAN FORTG¥ %N ¶KNING AV ST¶DET TILL DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN F¶RESL¥S D¤RF¶R S¥ ATT DEN VERKSAMHET SOM NU FINNS INTE BEH¶VER MINSKA I OMFATTNING 3T¶DET F¶RMEDLAS AV 3TATENS KULTURR¥D INOM ANSLAGET OM BIDRAG TILL INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE
$RAMATIKERNA
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT STATLIGT ST¶D INF¶RS F¶R ATT FR¤MJA BEST¤LL NINGAR AV NY SVENSK DRAMATIK 3T¶DET UPPG¥R TILL MILJONER KRONOR ¥RLIGEN OCH BETALAS SOM BEST¤LLNINGSARVODE TILL DRAMATIKERNA
-%TT NYTT ¥RLIGT DRIFTSBIDRAG OM MILJON KRONOR INR¤TTAS F¶R UPP BYGGNAD OCH ADMINISTRATION AV EN DIGITAL PJ¤SBANK
-3T¶DET TILL INTERNATIONELLT UTBYTE F¶R DRAMATIKERNA F¶RST¤RKS MEDMILJON KRONOR
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG $RAMATIK ¤R EN DIREKT KOMMUNIKATIV KONSTFORM $ET G¤LLER S¥LEDES ATT SKAPA M¶JLIGHETER F¶R DRAMATIKERNA ATT F¶RMEDLA SITT ARBETE TILL EN PUBLIK $ETTA G¤LLER S¥V¤L UPPS¤TTNINGAR VID TEATRAR SOM FRAMF¶RANDEN I RADIO OCH 46 6I HAR KUNNAT KONSTATERA ATT N¥GON UTREDNING OM SVENSK DRAMATIK INTE GENOMF¶RTS $ESSUTOM OM N¤MNS S¤LLAN DRAMATIKERNA I ANDRA N¤RLIGGANDE UTREDNINGAR R¶RANDE ANDRA KONSTN¤RSKATEGORIER OCH OMR¥DEN !V NUVARANDE BIDRAG OCH STI PENDIER HAR DRAMATIKERNA TILLG¥NG TILL SAMMANLAGT MILJONER KRONOR VILKET ¤R EN RELATIVT LITEN SUMMA ATT F¶RDELA TILL DE ENSKILDA DRAMATIKERNA OCH VERKSAMHETEN INOM OMR¥DET
$ET HAR FRAMKOMMIT ATT DRAMATIKERNA ¤R I BEHOV AV INSATSER SOM M¶JLIGG¶R F¶R DEM ATT UPPF¶RA SINA VERK OCH N¥ UT MED DEM TILL EN PU BLIK &RAMF¶R ALLT BEH¶VS EN F¶RST¤RKNING INOM OMR¥DET F¶R SCENDRAMA
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
TIK ) REGLERINGSBREVET F¶R ¥R FRAMF¶RS SOM M¥L ATT ST¶DJA NYSKA PANDE SVENSK TEATERKONST GENOM ATT BEST¤LLA OCH FRAMF¶RA NYSKRIVEN SVENSK DRAMATIK …TG¤RDER BEH¶VS F¶R ATT BEST¤LLNINGAR AV SCENDRAMATIK SKALL ¶KA BL A FR¥N DE FRIA TEATRARNA $ETTA KAN SKE GENOM ATT TEATRARNA GES B¤TTRE EKONOMISKA F¶RUTS¤TTNINGAR AVSEENDE S¥DANA BEST¤LLNINGAR 6IDARE KAN INSATSER G¶RAS F¶R ATT F¶RB¤TTRA F¶RMEDLINGEN AV DRAMATIKER NAS ARBETEN T EX GENOM ATT G¶RA DERAS MANUS TILLG¤NGLIGA F¶R TEATRARNA
3T¶DET TILL NY SVENSK DRAMATIK KAN UT¶KAS GENOM ATT DE FRIA TEATRARNA GES M¶JLIGHET ATT BEST¤LLA MANUS AV DRAMATIKER F¶R URUPPF¶RANDEN 4EATRARNA ANS¶KER H¤RVID OM BIDRAG TILL BEST¤LLNINGSARVODET F¶R DRAMA TIKERN +OSTNADEN PER PROJEKT ¤R BER¤KNAD TILL MELLAN -
KRONOR OCH DEN TOTALA KOSTNADEN F¶R ST¶DINSATSEN BER¤KNAS UPPG¥ TILL CAMILJONER KRONOR 3T¶DET B¶R F¶RMEDLAS AV $RAMATIKERUTSKOTTET SOM NU ¤R INORDNAT UNDER 3VERIGES F¶RFATTARFOND
$RAMATIKERF¶RBUNDETS UPPBYGGNAD AV EN DIGITAL PJ¤SBANK SYFTAR TILL ATT SPRIDA DRAMATIKERNAS MANUS B¥DE TILL TEATRAR F¶R EVENTUELLA BEST¤LL NINGAR AV UPPF¶RANDEN SAMT TILL EN INTRESSERAD ALLM¤NHET 5TREDNINGEN ANSER ATT DENNA VERKSAMHET KOMMER ATT VARA EN VIKTIG DEL AV DEN F¶R MEDLING SOM BEH¶VS F¶R ATT DEN SVENSKA DRAMTIKEN B¤TTRE SKALL N¥ UT OCH EFTERFR¥GAS 6I F¶RESL¥R ATT $RAMATIKERF¶RBUNDET GES ETT ¥RLIGT DRIFTS BIDRAG F¶R DENNA F¶RMEDLING
$RAMATIKERNA BEH¶VER ST¶D F¶R ATT LANSERA SVENSK DRAMATIK UTOM LANDS /M DERAS VERK ¶VERS¤TTS OCH D¤RMED KAN UPPF¶RAS ¤VEN UTOM LANDS SKULLE DERAS ARBETSSITUATION F¶RB¤TTRAS 6I F¶RESL¥R D¤RF¶R EN F¶R ST¤RKNING AV ST¶DET F¶R INTERNATIONELLT UTBYTE OCH LANSERING AV SVENSK DRAMATIK +ULTURR¥DETS ANSLAG F¶R BIDRAG TILL INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE F¶RST¤RKS F¶R F¶RDELNING TILL DRAMATIKERNA
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
"ILD
"ILD OCH FORMKONSTN¤RER SAMT TECKNARE OCH FOTOGRAFER
5TREDNINGENS F¶RSLAG 3T¶D TILL KONSTFR¤MJANDE ORGANISATIONERS UTST¤LLNINGSERS¤TTNING F¶RST¤RKS MED MILJONER KRONOR 3T¶DET SKALL UTG¥ TILL ORGANISATIONER SOM FR¤MJAR UTST¤LLNINGSVERKSAMHET INOM BILDKONST INKLUSIVE GRAFISK KONST FOTOGRAFIER INSTALLATIONER OCH EXPERIMENTELL KONST KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING
-%N NY STATLIG ST¶DFORM INR¤TTAS INOM BILDOMR¥DET F¶R ATT UT¶KA BILD OCH FORMKONSTN¤RERNAS UTST¤LLNINGSM¶JLIGHETER INOM OLIKA KONSTFORMER 3T¶DET UTGES I FORM AV VERKSAMHETSBIDRAG TILL INSTI TUTIONER OCH ORGANISATIONER MED UTST¤LLNINGSVERKSAMHET )NSTITU TIONER OCH ORGANISATIONER SOM ERH¥LLER ST¶D SKALL ¤VEN ERH¥LLA MEDEL F¶R BETALNING AV UTST¤LLNINGSERS¤TTNING TILL KONSTN¤RERMILJONER KRONOR B¶R ANVISAS F¶R DET NYA ST¶DET
-6ISNINGSERS¤TTNINGEN F¶RST¤RKS MED MILJONER KRONOR ATT F¶RDELAS SOM INDIVIDUELL VISNINGSERS¤TTNING
-%TT STATLIGT ST¶D TILL F¶RHYRNING AV UTST¤LLNINGSLOKALER INF¶RS 3T¶DET SKALL GE M¶JLIGHET F¶R ENSKILD ELLER GRUPP AV KONSTN¤RER ATT F¶RHYRA ELLER K¶PA UTST¤LLNINGSLOKAL F¶R KOLLEKTIVT BRUK
KRONOR B¶R ANVISAS F¶R ST¶DET
-3T¶DET TILL KOLLEKTIVVERKST¤DER F¶RST¤RKS MED MILJONER KRONOR
-%N F¶RST¤RKNING AV 2¶HSSKA MUSEETS S¤RSKILDA BIDRAG F¶R N¤T VERKSANSVARET AVSEENDE KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING G¶RS MED
KRONOR
-3T¶DET TILL )LLUSTRAT¶RCENTRUM F¶R DERAS ARBETSSKAPANDE VERKSAM HET F¶R TECKNARNA F¶RST¤RKS MED MILJONER KRONOR 3T¶DET UTG¥R SOM ETT ¥RLIGT VERKSAMHETSBIDRAG
-3T¶DET F¶R FR¤MJANDET AV UTGIVNING AV FOTO OCH BILDB¶CKER F¶RST¤RKS MED MILJONER KRONOR
-%N F¶RST¤RKNING AV ST¶DET TILL
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG "ILD OCH FORMKONSTN¤RERNA ¤R BE ROENDE AV ATT KUNNA ST¤LLA UT SINA VERK F¶R ATT HA M¶JLIGHET ATT M¶TA SIN PUBLIK 5TST¤LLNINGEN KAN H¤R J¤MF¶RAS I BETYDELSE MED KONSERTEN F¶RE ST¤LLNINGEN BOKUTGIVNINGEN INOM DE ANDRA KONSTARTERNA ) DAG BED¶MS DET AV DE ORGANISATIONER SOM F¶RETR¤DER DE FLESTA KONSTN¤RER INOM DETTA
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
OMR¥DE SOM SV¥RT ATT F¥ SINA VERK UTST¤LLDA $ET FINNS F¶R F¥ UTST¤LL NINGSLOKALER OCH KONKURRENSEN OM PLATSERNA ¤R STOR „VEN N¤R EN KONSTN¤R GES M¶JLIGHET ATT HA EN UTST¤LLNING S¥ BLIR F¶RTJ¤NSTEN I REGEL LITEN OCH MOTSVARAR S¤LLAN PRODUKTIONSKOSTNADERNA
5NDER ¥R F¶RST¤RKTES VISSA ST¶D OCH ERS¤TTNINGSORDNINGAR F¶R BILD OCH FORMKONSTN¤RER %N INDIVIDUELL VISNINGSERS¤TTNING INF¶RDES OM MILJONER KRONOR &EM AV DESSA TIO MILJONER H¤MTADES FR¥N BEFINTLIGA ST¶DORDNINGAR +ONSTN¤RSN¤MNDENS F¶RVALTNINGSANSLAG F¶R ST¤RKTES MED MILJONER KRONOR F¶R ATT M¶JLIGG¶RA EN UTVECKLING AV DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN
F¶RDELATS AV 3TATENS KULTURR¥D TILL 3VERIGES KONSTF¶RENINGARS RIKSF¶R BUND &OLKR¶RELSERNAS KONSTFR¤MJANDE OCH STIFTELSEN +ONSTHANT VERKCENTRUM
6ISSA INSATSER HAR ALLTS¥ GJORTS UNDER DE SENASTE ¥REN F¶R ATT F¶RB¤TTRA VILLKOREN F¶R I F¶RSTA HAND BILD OCH FORMKONSTN¤RERNA $ENNA KONST N¤RSGRUPP HAR DOCK TROTS DETTA STORA SV¥RIGHETER ATT F¶RS¶RJA SIG P¥ IN KOMSTERNA FR¥N DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN OCH DE FLESTA KONSTN¤ RERNA HAR ANDRA ARBETEN VID SIDAN OM !V DEN STATISTISKA KARTL¤GGNING SOM UTREDNINGEN L¥TIT G¶RA OCH SOM REDOVISAS I KAPITEL FRAMG¥R ATT BILDKONSTN¤RERNA ¤R DEN GRUPP SOM HAR DE L¤GSTA INKOMSTERNA FR¥N SITT KONSTN¤RLIGA ARBETE UNGEF¤R H¤LFTEN AV VAD EN F¶RFATTARE ELLER DRAMA TIKER HAR I INKOMST
5TREDNINGEN HAR FUNNIT ATT YTTERLIGARE INSATSER BEH¶VS F¶R ATT ST¶DJA DE KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARNA INOM BILD OCH FORM OMR¥DET $ETTA BE ROR DELVIS P¥ ATT DERAS VERKSAMHET ¤R MYCKET KOSTSAM )NSATSERNA B¶R FR¤MST INRIKTAS P¥ ATT DELS F¶RST¤RKA DEN ERS¤TTNING KONSTN¤REN ERH¥LLER F¶R UTF¶RT ARBETE DELS F¶RB¤TTRA M¶JLIGHETERNA F¶R KONSTN¤RERNA ATT VISA OCH F¶RMEDLA SINA VERK
%N YTTERLIGARE F¶RST¤RKNING AV UTST¤LLNINGSERS¤TTNINGEN B¶R G¶RAS F¶R ATT F¶RB¤TTRA KONSTN¤RERNAS ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT ARBETE 3OM N¤MNTS UT ¶KADES BIDRAGEN TILL ORGANISATIONER P¥ BILD OCH FORMKONSTOMR¥DET UNDER ¥R I SYFTE ATT ¶KA UTST¤LLNINGSERS¤TTNINGEN TILL KONSTN¤RERNA "IDRAGET TILL UTST¤LLNINGSERS¤TTNING HAR F¶RB¤TTRAT M¶JLIGHETERNA F¶R ATT ST¤LLA UT VERK AV MER ETABLERADE KONSTN¤RER ¤VEN I LANDETS MINDRE ORTER !NTALET UTST¤LLNINGAR SOM MEDF¶RT ERS¤TTNING TILL DEN UTST¤LLANDE KONST N¤REN HAR STADIGT ¶KAT UNDER SENARE ¥R PROP 5TG OMR¥DE
S
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
TRYCKSFORMER SOM ¤R OVANLIGARE I UTST¤LLNINGSSAMMANHANG BL A P¥ GRUND AV ATT KONSTFORMEN KAN INNEB¤RA EN H¶GRE GRAD AV EKONOMISKT RISKTAGANDE AV UTST¤LLAREN $ET KAN G¤LLA B¥DE NYARE KONSTN¤RLIGA UTTRYCK S¥V¤L SOM T EX GRAFISK KONST ILLUSTRATIONER OCH FOTOGRAFIER $ET ANKOMMER P¥ +ULTURR¥DET ATT TILLSE ATT DENNA M¥NGFALD BEAKTAS VID F¶RDELNINGEN AV DE NYA MEDLEN
6ISNINGSERS¤TTNINGEN UTG¶R EN ERS¤TTNING TILL BILD OCH FORMKONSTN¤ RER F¶R ATT DERAS VERK I OFFENTLIG ¤GO VISAS F¶R ALLM¤NHETEN ELLER ANV¤NDS P¥ ANNAT ALLM¤NNYTTIGT S¤TT 3OM TIDIGARE N¤MNTS INF¶RDES DEN INDIVI DUELLA VISNINGSERS¤TTNINGEN FR O M BUDGET¥RET %RS¤TTNINGEN F¶R DELAS INDIVIDUELLT MELLAN KONSTN¤RER I ENLIGHET MED KRITERIER FASTST¤LLDA AV UPPHOVSR¤TTSORGANISATIONEN "ILDKONST 5PPHOVSR¤TT I 3VERIGE "53
„VEN EN F¶RST¤RKNING AV DEN INDIVIDUELLA VISNINGSERS¤TTNINGEN B¶R ENLIGT UTREDNINGEN G¶RAS G¶R ATT F¶RB¤TTRA ERS¤TTNINGARNA F¶R KONSTN¤RER NAS ARBETE
+ONSTN¤RERNA BEH¶VER TILLG¥NG TILL FLER UTST¤LLNINGSLOKALER !NTALET BILDKONSTN¤RER HAR ¶KAT UNDER DE SENASTE ¥REN SAMTIDIGT SOM NYA UT TRYCKSFORMER HAR TILLKOMMIT T EX INSTALLATIONER PERFORMANCE VIDEO MULTIMEDIA OCH KONCEPTKONST .¤R DET G¤LLER FOTOGRAFERNAS M¶JLIGHETER ATT VISA DET KONSTN¤RLIGA FOTOGRAFIET ¤R UTST¤LLNINGEN EN VIKTIG FORM 0¥ GRUND AV ATT DET INTE FINNS N¥GOT STORT KOMMERSIELLT INTRESSE ¤R DET EMELLERTID F¥ GALLERIER SOM ST¤LLER UT FOTOGRAFIER "EHOVET AV UTST¤LL NINGSLOKALER F¶R EN M¤NGD OLIKA FORMER AV BILDKONST ¤R D¤RF¶R MYCKET STORT
5T¶VER F¶RST¤RKNINGEN AV ANSLAGNA MEDEL TILL UTST¤LLNINGSERS¤TTNING F¶RESL¥R UTREDNINGEN ATT ETT NYTT VERKSAMHETSBIDRAG INR¤TTAS HOS 3TATENS KULTURR¥D 3T¶DET SKALL F¶RDELAS AV +ULTURR¥DET EFTER ANS¶KAN AV INSTITU TIONER OCH ORGANISATIONER MED UTST¤LLNINGSVERKSAMHET 6ISSA KRITERIER M¥STE ST¤LLAS UPP F¶R VILKA MOTTAGARE SOM KAN KOMMA IFR¥GA
%TT ANNAT NYTT ST¶D INR¤TTAS HOS 3TATENS KULTURR¥D F¶R KONSTN¤RER SOM TILLSAMMANS VILL HYRA EN LOKAL ATT ANORDNA EN GEMENSAM UTST¤LLNING I
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
$¤RMED KOMPLETTERAS M¶JLIGHETERNA F¶R KONSTN¤RER ATT F¥ SINA VERK UT ST¤LLDA BL A ¤VEN F¶R UNGA OCH OETABLERADE KONSTN¤RER „VEN H¤R B¶R VISSA KVALITETSKRITERIER TILL¤MPAS
"ILD OCH FORMKONSTN¤RERNAS ARBETE KR¤VER OFTA DYR UTRUSTNING T EX UGNAR F¶R KERAMIK EMALJ OCH GLASTILLVERKNING „VEN UTVECKLINGEN AV DET TEKNISKA ST¶DET ST¤LLER NUMERA HELT ANDRA KRAV P¥ T EX ILLUSTRAT¶RERNA OCH DE GRAFISKA FORMGIVARNA VAD AVSER UTRUSTNING OCH RESURSER %N VAN LIG L¶SNING ¤R ATT DYRBAR UTRUSTNING OCH TEKNIK F¶RV¤RVAS AV KONSTN¤RER TILL EN KOLLEKTIVVERKSTAD F¶R GEMENSAMT BRUK ) DAG ¤R OMKRING AV LANDETS YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER MEDLEMMAR I DE OMKRING KOL LEKTIVVERKST¤DER SOM FINNS I LANDET %TT STATLIGT BIDRAG TILL KOLLEKTIV VERKST¤DER ¤R VIKTIGT F¶R UTVECKLANDET OCH BIBEH¥LLANDET AV DESSA KONST N¤RERNAS GEMENSAMMA RESURSER 5TREDNINGEN F¶RESL¥R D¤RF¶R EN F¶R ST¤RKNING AV ST¶DET TILL KOLLEKTIVVERKST¤DER 3T¶DET SKALL F¶RDELAS AV 3TATENS KULTURR¥D
) SYFTE ATT ST¤RKA KONSTHANTVERKETS OCH FORMGIVNINGENS ST¤LLNING I LANDET F¶RESLOG REGERINGEN I BUDGETPROPOSITIONEN F¶R ¥R ATT 2¶HSSKA MUSEET I '¶TEBORG SKULLE TILLDELAS ETT UPPDRAG SOM N¤T VERKSANSVARIG F¶R KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING I LANDET OCH ANVISA DES KRONOR F¶R DETTA ¤NDAM¥L 2¶HSSKA MUSEET HAR H¶G KOM PETENS F¶R UPPGIFTEN SOM LANDETS ENDA SPECIALMUSEUM F¶R KONSTHANT VERK OCH FORMGIVNING 5TREDNINGEN ANSER ATT EN F¶RST¤RKNING AV BIDRA GET TILL 2¶HSSKA MUSEET SKALL G¶RAS
4ECKNARNA BEH¶VER LIKSOM BILD OCH FORMKONSTN¤RERNA ST¶D TILL F¶R MEDLING AV DET KONSTN¤RLIGA ARBETET TILL ALLM¤NHETEN 5T¶VER INSATSER MED FLER UTST¤LLNINGSLOKALER BEH¶VS BL A EN DISTRIBUTION AV TECKNARNAS ARBETEN I BOKFORM )NSATSER F¶R F¶RMEDLING AV TECKNARNAS PRODUKTIONER TILL F¶RLAG G¶RS REDAN NU AV )LLUSTRAT¶RCENTRUM )# %NLIGT &¶RENINGEN 3VENSKA 4ECKNARE ¤R )LLUSTRAT¶RCENTRUM MYCKET AKTIVT SOM F¶RMEDLANDE L¤NK MELLAN ILLUSTRAT¶RER OCH UPPDRAGSGIVARE 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT )LLUSTRAT¶RCENTRUM SKALL ERH¥LLA ETT ¥RLIGT VERKSAMHETSBIDRAG F¶R ATT KUNNA FORTS¤TTA SIN ARBETSSKAPANDE VERKSAMHET MED M¶JLIGHET ATT B¤TTRE PLANERA VERKSAMHETEN
%N VIKTIG FORM UT¶VER UTST¤LLNINGAR F¶R B¥DE DE KONSTN¤RLIGT INRIK TADE FOTOGRAFERNAS OCH F¶R TECKNARNAS M¶JLIGHETER ATT F¥ VISA OCH F¥ AV S¤TTNING F¶R SITT ARBETE ¤R BILDBOKEN 0ROBLEMET MED DENNA FRAM F¶RANDEFORM ¤R DOCK ATT UTGIVNINGEN AV BILDB¶CKER MED FOTOGRAFIER ELLER ILLUSTRATIONER ¤R F¶RENAD MED H¶GA PRODUKTIONSKOSTNADER VILKET MEDF¶R ATT DE SLUTLIGA PRISERNA P¥ B¶CKERNA UTE P¥ MARKNADEN BLIR MYCKET H¶GA $ET FINNS EN S¤RSKILD ST¶DORDNING P¥ 3TATENS KULTURR¥D F¶R FR¤MJANDET AV UTGIVNING AV FOTO OCH BILDB¶CKER %N ARBETSGRUPP MED BRED KOMPETENS N¤R DET G¤LLER ATT BED¶MA KONST FOTO OCH BILD ¤R KNUTEN TILL
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
R¥DET 5TREDNINGEN F¶RESL¥R EN F¶RST¤RKNING AV MEDLEN F¶R VERKSAM HETEN
$EN INTERNATIONELLA UTST¤LLNINGSVERKSAMHETEN SOM TIDIGARE BEDREVS AV .¤MNDEN F¶R 5TST¤LLNINGAR AV .UTIDA 3VENSK +ONST I 5TLANDET.5.3+5 ¤R SEDAN DEN JANUARI INORDNAD I
.EW $EHLI +ONTAKTER FINNS OCKS¥ F¶R ATT UTVECKLA ETT UTST¤LLNINGS SAMARBETE MED KONSTCENTRET $ARAIT AL &UNUN I !MMAN *ORDANIEN OCH 3OROS #ENTER FOR #ONTEMPORARY !RT I "ALTIKUM OCH 5KRAINA 'ENOM DESSA PROJEKT F¥R SVENSKA KONSTN¤RER HELT NYA M¶JLIGHETER ATT M¶TA INTERNATIONELLA KONSTFORUM OCH D¤R UTF¶RA KONSTN¤RLIGA UPPDRAG &¶R ATT P¥ B¤STA S¤TT UTNYTTJA DESSA NYA TILLF¤LLEN OCH ID©ER SAMT GE FLER SVENSKA KONSTN¤RER M¶JLIGHET ATT DELTA I ETT BREDARE INTERNATIONELLT KONSTLIV KR¤VS NYA FINANSIERINGSM¶JLIGHETER
KRONOR AVS¤TTS F¶R ETT FORTSATT UTVIDGAT INTERNATIONELLT UTBYTE INOM BILD KONSTEN INOM
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
4ON
4ONS¤TTARE OCH KOMPOSIT¶RER
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT STATLIGT ST¶D I FORM AV EN KOMPLETTERANDE ARBETSERS¤TTNING INF¶RS %RS¤TTNINGEN AVSER ATT KOMPENSERA TONS¤TTARE OCH KOMPOSIT¶RER F¶R DERAS ARBETSINSATS D¥ DE KOMPONERAR ETT BEST¤LLNINGSVERK #IRKA MILJONER KRONOR B¶R ANVISAS F¶R ST¶DET
-3VENSKA RIKSKONSERTER OCH 3VERIGES 2ADIO ERH¥LLER ¶KADE MEDEL TILL BEST¤LLNINGSVERK AV KONSTMUSIK MED MILJON KRONOR VARDERA DVS EN SAMMANLAGD F¶RST¤RKNING OM MILJONER KRONOR
-,¤NSMUSIKEN ERH¥LLER ¶KADE MEDEL F¶R BEST¤LLNINGSVERK INOM KONSTMUSIK OCH JAZZ MED MILJONER KRONOR
-%N F¶RST¤RKNING AV ARRANG¶RSST¶DET MED MILJONER KRONOR 3T¶DET SKALL FR¤MJA F¶RMEDLINGEN AV DEN SAMTIDA KONSTMUSIKEN OCH JAZZEN $EN SAMMANLAGDA F¶RST¤RKNINGEN AV ARRANG¶RSST¶DEN UPPG¥R TILL MILJONER KRONOR SE NEDAN UNDER MUSIKER
-5T¶KADE ANSLAG TILL FONOGRAMUTGIVNING MED MILJONER KRONOR "IDRAGSGIVNINGEN SKALL INRIKTAS P¥ KULTURPOLITISKT ANGEL¤GNA FONO GRAM
-&¶RST¤RKT ST¶D TILL INTERNATIONELL VERKSAMHET MED KRO NOR F¶R ATT LANSERA SVENSK KONSTMUSIK OCH JAZZMUSIK UTOMLANDS SAMT F¶R ATT INBJUDA INTERNATIONELLT ETABLERADE TONS¤TTARE OCH KOM POSIT¶RER TILL 3VERIGE
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG .¤R ETT VERK BEST¤LLS AV EN TONS¤TTARE ELLER KOMPOSIT¶R OMFATTAR AVTALET EN ENSAMR¤TT F¶R BEST¤LLAREN ATT URUPP F¶RA VERKET 3EDAN VERKET URUPPF¶RTS HAR UPPHOVSMANNEN R¤TT ATT UPP L¥TA ¥T N¥GON ANNAN ATT FRAMF¶RA VERKET "EST¤LLNINGSARVODET DVS ERS¤TTNINGEN F¶R R¤TTEN TILL URUPPF¶RANDE BEST¤MS EFTER S¤RSKILDA MINI MITARIFFER FASTST¤LLDA AV 4EATRARNAS 2IKSF¶RBUND OCH !RBETSGIVARF¶RE NINGEN 32!/ ¥ ENA SIDAN OCH &34 OCH 3+!0 ¥ ANDRA SIDAN $ENNA ERS¤TTNING UTG¶R S¥LEDES DEN UPPHOVSR¤TTSLIGA ERS¤TTNINGEN OCH INTE N¥GON EGENTLIG ERS¤TTNING F¶R SJ¤LVA ARBETET MED ATT KOMPONERA VERKET %NLIGT TARIFFERNA UTG¥R FR¥N DEN JANUARI ERS¤TTNING F¶R T EX ETT ORKESTERVERK I KOMPOSITIONSOMR¥DE DVS VERK F¶R BL A SYMFONI ORKESTER OCH KAMMARMUSIK I ST¶RRE FORMAT SOM ¤R MELLAN -
MINUTER L¥NGT KRONOR &¶R ETT KAMMARENSEMBLEVERK ELEKTRO AKUSTISKT VERK ELLER JAZZVERK F¶R ST¶RRE ORKESTER AV SAMMA TIDSL¤NGD UTG¥R ERS¤TTNING MED KRONOR !RBETET F¶R ETT ST¶RRE ORKESTER STYCKE OM - MINUTER TAR UPPSKATTNINGSVIS ¥TTA TILL TIO M¥NADER
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
VARAV CA TV¥ M¥NADER G¥R ¥T TILL ATT RENSKRIVA PARTITUR OCH KORREKTURL¤SA %TT KAMMARENSEMBLEVERK ELEKTROAKUSTISKT VERK ELLER JAZZVERK F¶R ST¶RRE ORKESTER OM - MINUTER KR¤VER UPPSKATTNINGSVIS FEM TILL SJU M¥NADERS ARBETSTID $ETTA INNEB¤R ATT OM BEST¤LLNINGSARVODET SKULLE UTG¶RA ERS¤TTNING F¶R NEDLAGD ARBETSTID S¥ SKULLE TONS¤TTARENS ERS¤TTNING F¶R ATT KOMPONERA VERKET BLI EN M¥NADSINKOMST P¥ - KRONOR RESPEKTIVE CA - KRONOR $ETTA INNEB¤R ATT TONS¤TTAREN KOMPOSIT¶REN ERH¥LLER EN OERH¶RT L¥G ERS¤TTNING F¶R SIN ARBETSINSATS
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT DEN NYA ST¶DORDNINGEN INR¤TTAS HOS +ONST N¤RSN¤MNDEN SOM UTBETALAR DEN KOMPLETTERANDE ERS¤TTNINGEN &R¥GAN VILKET BELOPP SOM SKALL UTBETALAS KAN L¶SAS P¥ OLIKA S¤TT %N L¶SNING ¤R ATT KNYTA DET TILL DE BELOPP SOM ¤R UPPST¤LLDA I AVTALETS TARIFFER S¥ ATT T EX PROCENT AV DET D¤R ANGIVNA ERS¤TTNINGSBELOPPET UTG¥R SOM KOMPLETTERANDE ARBETSERS¤TTNING %N ANNAN L¶SNING ¤R ATT +ONST N¤RSN¤MNDEN F¶RDELAR MEDLEN OCH UTBETALAR KOMPLETTERANDE ERS¤TTNING EFTER EN BED¶MNING AV RESPEKTIVE BEST¤LLNINGSVERKS OMFATTNING KVALITET ETC 3T¶DET KAN UPPSKATTNINGSVIS BER¤KNAS KOSTA CIRKA MILJONER KRONOR UTIFR¥N UPPGIFTEN ATT DET EFTER TILL¤GG AV F¶RSLAGEN OM ¶KADE MEDEL TILL BEST¤LLNINGSVERK UTG¥R BEST¤LLNINGAR FR¥N MUSIKINSTITUTIONERNA P¥ CA- MILJONER KRONOR
3V¥RIGHETEN F¶R TONS¤TTARNA ¤R ATT DET INTE FINNS TILLR¤CKLIG AVS¤TTNING P¥ MARKNADEN F¶R KONSTMUSIKEN $ET ¤R SV¥RT ATT KOMMA IN P¥ ARBETS MARKNADEN F¶R DEN SOM KOMPONERAR MODERN KONSTMUSIK $ET SAKNAS FRAMF¶RALLT EFFEKTIVA OCH BREDA DISTRIBUTIONSKANALER F¶R ATT F¶RMEDLA MUSIKEN TILL EN PUBLIK $ET MELLANLED SOM ¤R N¶DV¤NDIGT F¶R ATT KONST MUSIKEN OCH ¶VRIGA SMALA GENRER SKALL N¥ PUBLIKEN BEST¥R AV ARRANG¶ RER MEDIERNA RADIO OCH 46 SAMT FONOGRAMUTGIVNING GENOM F¶RLAG )NOM KONSTMUSIKEN HAR DOCK INSTRUMENTALMUSIKEN ST¶RRE M¶JLIGHET ATT N¥ UT TILL EN PUBLIK ¤N DEN ELEKTROAKUSTISKA BL A D¤RF¶R ATT DEN FRAMF¶RS AV UT¶VANDE MUSIKER INOM ELEKTRONMUSIKEN SKER DETTA ENDAST I MINDRE OMFATTNING SAMT ATT DET FINNS EN L¥NG OCH BETYDANDE KONSERTTRADITION INOM INSTRUMENTALMUSIKEN
$E TV¥ FR¤MSTA INSTITUTIONERNA SOM SPEGLAR NYSKAPANDET AV SVENSK KONSTMUSIK OCH G¶R BEST¤LLNINGAR AV VERK ¤R 3VENSKA RIKSKONSERTER OCH 3VERIGES 2ADIO 0 3VENSKA RIKSKONSERTER OCH 3VERIGES 2ADIO ¤R N¤RA KNUTNA TILL DISTRIBUTIONSLEDET AV MUSIKEN 2IKSKONSERTER GENOM ARRAN
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
GEMANG AV KONSERTER FESTIVALER TURN©ER OCH 3VERIGES 2ADIO GENOM S¤NDNINGAR I MEDIET $ET ¤R F¥ KONSERTARRANG¶RER SOM SATSAR P¥ ATT FRAM F¶RA NYSKRIVEN KONSTMUSIK 2ADIOMEDIET FYLLER EN VIKTIG FUNKTION F¶R ATT F¶RMEDLA DENNA MUSIK 3VERIGES 2ADIOS PUBLIC SERVICEANSVAR HAR S¥LE DES EN S¤RSKILT STOR BETYDELSE F¶R KONSTMUSIKENS M¶JLIGHETER ATT FRAMF¶ RAS F¶R EN PUBLIK OCH D¤RIGENOM F¥ EN ¶KAD EFTERFR¥GAN
"EST¤LLNINGAR AV KONSTMUSIK FR¤MST INSTRUMENTALMUSIK G¶RS ¤VEN AV ,¤NSMUSIKEN &¶R ATT DEN EXPERIMENTELLA MUSIKEN INTE SKALL BLI EN STORSTADSF¶RETEELSE ¤R DET VIKTIGT ATT MAN ¤VEN INOM ,¤NSMUSIKEN SATSAR P¥ NYA OTRADITIONELLA MUSIKFORMER (¤RVID ¤R M¶JLIGHETERNA F¶R SAMARBETE MELLAN TONS¤TTARE OCH FRILANSANDE MUSIKER BETYDELSEFULLA S¥ ATT DEN NYKOMPONERADE MUSIKEN N¥R UT ¶VER LANDET 5TREDNINGEN F¶RESL¥R D¤RF¶R EN F¶RST¤RKNING AV ST¶DET TILL ,¤NSMUSIKEN F¶R ¶KADE BEST¤LLNINGAR AV VERK FR¥N TONS¤TTARE
+OMPOSIT¶RER INOM GENRER SOM JAZZ HAR INTE SAMMA EFTERFR¥GAN P¥ MARKNADEN SOM KOMPOSIT¶RER AV POPUL¤RMUSIK OCH SPELAS INTE HELLER LIKA OFTA I T EX 3VERIGES 2ADIO
&¶R DESSA KOMPOSIT¶RER ¤R INSATSER I FORM AV ¶KADE BEST¤LLNINGAR OCH FONOGRAMST¶D VIKTIGA 5TREDNINGEN F¶RESL¥R D¤RF¶R F¶RST¤RKNINGAR INOM DESSA OMR¥DEN
.¤R DET G¤LLER ARRANG¶RSST¶D FRAMF¶RDES I +ULTURPROPOSITIONEN
ATT EN F¶RST¤RKNING AV DE LOKALA ARRANG¶RSLEDEN UPPTAGITS I BUDGETPROPOSITIONEN MED MILJONER KRONOR UNDER ¥REN OCH
&¶RST¤RKNINGEN ¤R AVSEDD ATT ST¶DJA BL A ARRANGERANDE MUSIKF¶RE NINGARS VERKSAMHET OCH FR¤MJA INSATER I ¶VRIGT F¶R DET FRIA MUSIKLIVET !RRANG¶RSST¶DEN ¤R OERH¶RT BETYDELSEFULLA F¶R ATT DEN NYA MUSIKEN SKALL N¥ UT I ALLA DELAR AV LANDET &¶R DENNA UPPGIFT ¤R OCKS¥ ETT ¶KAT SAM ARBETE MELLAN TONS¤TTARE KOMPOSIT¶RER OCH FRILANSANDE MUSIKER SOM FRAMF¶R MUSIKEN VIKTIGT 5TREDNINGEN ANSER ATT YTTERLIGARE F¶RST¤RK NINGAR TILL ST¶D F¶R LOKALA MUSIKARRANG¶RER VERKSAMMA MED ATT F¶R MEDLA KONSTMUSIK OCH JAZZ SKALL G¶RAS %N F¶RST¤RKNING AV +ULTUR R¥DETS ANSLAG F¶R ARRANG¶RSST¶D F¶RESL¥S D¤RF¶R H¤R MED MILJONER KRO NOR $EN SAMMANLAGDA F¶RST¤RKNINGEN AV ARRANG¶RSST¶DEN UPPG¥R TILLMILJONER KRONOR SE NEDAN UNDER MUSIKER
&¶R DEN MODERNA KONSTMUSIKEN HAR DISTRIBUTIONSLEDET I FORM AV FONOGRAMUTGIVNING STOR BETYDELSE F¶R ATT DENNA NYKOMPONERADE MUSIK SKALL KUNNA N¥ UT TILL EN BRED ¥H¶RARKRETS 5TREDNINGEN F¶RESL¥R D¤RF¶R
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
F¶R DETTA ¤NDAM¥L EN F¶RST¤RKNING AV +ULTURR¥DETS ST¶D F¶R UTGIVNING OCH DISTRIBUTION AV FONOGRAM MED MILJONER KRONOR
$EN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN F¶R TONS¤TTARE OCH KOMPOSIT¶RER ¤R OERH¶RT VIKTIG INOM DE SMALARE GENRERNA S¥SOM NUTIDA KONSTMUSIK OCH JAZZ 6ERKSAMHETEN AVSER B¥DE LANSERING AV N¤MNDA MUSIK UTOMLANDS OCH M¶JLIGHETERNA ATT INBJUDA INTERNATIONELLT ETABLERADE TONS¤TTARE OCH KOMPOSIT¶RER TILL 3VERIGE MED M¶JLIGHET ATT KOMPONERA VERK SAMT F¶RE L¤SA 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT ANSLAGET F¶R INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE OCH SAMARBETE HOS 3TATENS KULTURR¥D F¶RST¤RKS F¶R DESSA ¤NDAM¥L !V DESSA SKALL VISS DEL G¥ TILL 34)- 3VENSK
5TREDNINGENS F¶RSLAG
-%N F¶RST¤RKNING AV TURN©ST¶DEN F¶R FRILANSANDE MUSIKER MEDMILJONER KRONOR
-%N F¶RST¤RKNING AV ARRANG¶RSST¶DEN TILL DE LOKALA ARRANG¶RSF¶RE NINGARNA MED MILJONER KRONOR UT¶VER DE MILJONER SOM F¶RE SLOGS OVAN UNDER TONS¤TTARE KOMPOSIT¶RER DVS DEN SAMMANLAGDA F¶RST¤RKNINGEN AV ARRANG¶RSST¶DEN UPPG¥R TILL MILJONER KRONOR
-%N F¶RST¤RKNING AV ST¶DET F¶R INTERNATIONELL VERKSAMHET MED MILJON KRONOR
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG 3¥SOM UT¶VANDE HAR MUSIKERNA M¶JLIGHET ATT ARBETA SOM ANST¤LLDA ) BET¤NKANDET !RBETE ¥T KONSTN¤RER L¤MNAS EN REDOG¶RELSE AV MUSIKERNAS SITUATION P¥ ARBETSMARKNADEN $¤R FRAMG¥R BL A ATT ¤VEN OM MUSIKER MED L¤NGRE ELLER KORTARE ANST¤LL NINGAR ELLER UPPDRAG HAR M¶JLIGHET ATT ERH¥LLA ERS¤TTNING FR¥N ARBETSL¶S HETSKASSA ¤R PROBLEMET ATT DET R¥DER H¥RD KONKURRENS OM DE ARBETENA SOM GRUNDAR R¤TTEN TILL ERS¤TTNING 5NDER DE SENASTE ¥REN HAR FRAMF¶RALLT ORKESTERTJ¤NSTERNA BLIVIT F¤RRE OCH TJ¤NSTER INOM L¤NSMUSIKEN KOMMER ATT MINSKA GENOM ATT DE STATLIGA BIDRAGEN SK¤RS NED
.¤R DET G¤LLER ARRANG¶RSST¶D FRAMF¶RDES I +ULTURPROPOSITIONEN
ATT EN F¶RST¤RKNING AV DE LOKALA ARRANG¶RSLEDEN UPPTAGITS I BUDGETPROPOSITIONEN MED MILJONER KRONOR UNDER ¥REN OCH
&¶RST¤RKNINGEN ¤R AVSEDD ATT ST¶DJA BL A ARRANGERANDE MUSIKF¶RE NINGARS VERKSAMHET SAMT FR¤MJA INSATSER I ¶VRIGT F¶R DET FRIA MUSIKLIVET $E LOKALA MUSIKF¶RENINGARNA SOM ARRANGERAR FRAMF¶RANDEN AV MUSIK HAR EN MYCKET VIKTIG FUNKTION F¶R ATT MUSIKEN SKALL N¥ UT TILL ALLA DELAR
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
AV LANDET 6IKTIGT ¤R OCKS¥ SAMARBETET MELLAN TONS¤TTARE KOMPOSIT¶RER OCH FRILANSANDE MUSIKER F¶R ATT BL A DEN NYSKRIVNA KONSTMUSIKEN SKALL KUNNA F¶RMEDLAS 5TREDNINGEN ANSER ATT YTTERLIGARE F¶RST¤RKNINGAR TILL ST¶D F¶R LOKALA MUSIKARRANG¶RER SKALL G¶RAS MED MILJONER KRONORUT¶VER DE MILJONER SOM F¶RESLOGS OVAN UNDER TONS¤TTARE KOM POSIT¶RER DVS DEN SAMMANLAGDA F¶RST¤RKNINGEN AV ARRANG¶RSST¶DEN UPPG¥R TILL MILJONER KRONOR
&¶R ATT ORKESTRAR ENSEMBLER OCH FRILANSANDE MUSIKER SKALL HA R¥D ATT FORTS¤TTA SIN VERKSAMHET ¤R OCKS¥ EN F¶RST¤RKNING AV TURN©ST¶DET VIKTIGT 5TREDNINGEN ANSER D¤RF¶R ATT EN F¶RST¤RKNING AV ANSLAGET F¶R TURN©ST¶D SKALL SKE
$EN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN F¶R UT¶VANDE MUSIKER ¤R OERH¶RT VIKTIG INOM DE SMALARE GENRERNA S¥SOM OMR¥DENA F¶R T EX JAZZ OCH VISA 6ERKSAMHETEN AVSER FR¤MST LANSERING AV N¤MNDA MUSIK UTOM LANDS 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT ANSLAGET F¶R INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE HOS 3TATENS KULTURR¥D F¶RST¤RKS F¶R DESSA ¤NDAM¥L !V DESSA SKALL VISS DEL G¥ TILL 34)- 3VENSK
3CEN
3CENKONSTN¤RER
5TREDNINGENS F¶RSLAG $E FRIA TEATRARNAS OCH DE FRIA DANSARNAS VERKSAMHETSST¶D F¶RST¤RKS MED MILJONER KRONOR !V DESSA B¶R EN ¶KAD SATSNING F¶R TURNE©R G¶RAS MED MILJONER KRONOR
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG ) BET¤NKANDET !RBETE ¥T KONSTN¤RER REDOG¶RS UTF¶RLIGT OM DE UT¶VANDE SCENKONSTN¤RERNAS ARBETSSITUATION $¤R FRAMG¥R ATT DET ¤R ANGEL¤GET ATT VIDTA STRUKTURGREPP SOM KAN ¥TER SKAPA EN BALANS INOM TEATERN D¤R KONSTN¤RERNA ¥TER KAN F¶RS¶RJA SIG GE NOM ERS¤TTNING F¶R ARBETE $E FRIA TEATERGRUPPERNA ¤R H¤RVID I STORT BE HOV AV ST¶D F¶R ATT F¥ VERKSAMHETERNA ATT KLARA SIG EKONOMISKT OCH F¶R ATT KUNNA UTGE ERS¤TTNINGAR TILL DE MEDVERKANDE KONSTN¤RERNA
$E FRIA TEATER OCH DANSGRUPPERNA ¤R BL A I STORT BEHOV AV TURN©ST¶D F¶R ATT KUNNA ¥KA RUNT OCH S¤TTA UPP F¶REST¤LLNINGAR OCH D¤RMED FORTS¤TTA SIN VERKSAMHET 3¥V¤L OFFENTLIGA ARRANG¶RER SOM F¶RENINGAR HAR F¥TT ALLT SV¥RARE ATT FINANSIERA G¤STBES¶K AV TEATERGRUPPER 5TREDNINGEN F¶RESL¥R D¤RF¶R ATT DET INOM RAMEN F¶R +ULTURR¥DETS VERKSAMHETSST¶D TILL DE FRIA
| 3/5 | 5TREDNINGENS F¶RSLAG |
TEATERGRUPPERNA OCH DE FRIA DANSGRUPPERNA SKER EN F¶RST¤RKNING AV ST¶ DET F¶R TURNE©R
&¶R ATT DE FRIA TEATRARNA SKALL F¥ B¤TTRE R¥D ATT ANLITA FLER AKT¶RER FR¥N OLIKA YRKESKATEGORIER TILL SINA UPPS¤TTNINGAR F¶RESL¥R UTREDNINGEN EN F¶R ST¤RKNING AV VERKSAMHETSST¶DEN F¶R DE FRIA TEATRARNA $ET KAN R¶RA SIG OM ATT ANLITA REGISS¶RER SCENOGRAFER S¥NGARE MUSIKER KOREOGRAFER OCH DANSARE UT¶VER SK¥DESPELARE "L A INOM BARN OCH UNGDOMSTEATERN ¤R DET ANGEL¤GET ATT MAN TILL UPPS¤TTNINGARNA HAR M¶JLIGHETER ATT ANLITA T EX MUSIKER SOM SPELAR I ST¤LLET F¶R ATT HA INSPELAD MUSIK
46 FONDSUTREDNINGENS F¶RSLAG OM INR¤TTANDET AV EN FOND SOM KAN GE BETYDANDE BIDRAG TILL FRIA 46 PRODUKTIONER B¶R LEDA TILL ATT GE OBEROENDE REGISS¶RER SCENOGRAFER FILMARE M FL FLER ARBETSTILLF¤LLEN
6IDARE B¶R REGERINGENS S¤RSKILDA PROGRAMST¶D TILL 3VERIGES 4ELEVI SION INNEB¤RA ATT DE OLIKA YRKESGRUPPERNA INOM SCENOMR¥DET ERH¥LLER ¶KADE ARBETSTILLF¤LLEN
&ILMARE
5TREDNINGENS F¶RSLAG 3T¶DET TILL FILMPRODUKTION F¶RST¤RKS MEDMILJONER KRONOR
!V REGERINGENS S¤RSKILDA PROGRAMST¶D TILL 3VERIGES 4ELEVISION F¶R KVALIFICERAD FILMPRODUKTION B¶R EN DEL AVS¤TTAS TILL DE OBEROENDE FIL MARNAS PRODUKTION
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG +ONSTARTEN FILM SKILJER SIG FR¥N ANDRA KONSTARTER GENOM ATT DEN ING¥R I EN INDUSTRI DVS DET KR¤VS EN FINANSI¤R K¶PARE INNAN PRODUKTIONEN KAN GENOMF¶RAS /BEROENDE FIL MARE KAN INTE KOSTNADSM¤SSIGT PRODUCERA SINA FILMER SJ¤LVA OCH ¤VEN OM DE ERH¥LLER ST¶D TILL PRODUKTIONER ¤R DE VERKSAMMA UNDER MYCKET KNAPPA EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN
$E FRIA FILMARNA ARBETAR FR¤MST INOM OMR¥DENA DOKUMENT¤RFILM OCH KORTFILM ) 3VERIGE SATSAS DET ENLIGT FILMARNA INTE P¥ DOKUMENT¤R OCH EXPERIMENTELLFILM I N¥GON ST¶RRE UTSTR¤CKNING %N UTF¶RLIG REDOG¶RELSE F¶R DE FRIA FILMARNAS SITUATION P¥ MARKNADEN G¶RS I BET¤NKANDET "IDRAG TILL FRI SVENSK 46 PRODUKTION 3/5
$E OBEROENDE FILMARNA ¤R I STOR UTSTR¤CKNING BEROENDE AV ST¶D F¶R ATT KUNNA PRODUCERA FILM INOM OLIKA GENRER $ETTA ¤R N¶DV¤NDIGT F¶R ATT DE SOM FRIA YRKESUT¶VARE UTAN PRODUKTIONSBOLAG BAKOM SIG SKALL KUNNA KONKURRERA OM ATT F¥ SINA FILMER VISADE I MEDIERNA
| 5TREDNINGENS F¶RSLAG | 3/5 |
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT +ONSTN¤RSN¤MNDENS ANSLAG F¶R ST¶D TILL FILMPRODUKTION F¶RST¤RKS
3TATEN ST¶DJER PRODUKTION AV FILM GENOM FILMAVTALET 3VENSKA &ILM INSTITUTETS F¶RSLAG TILL NYTT FILMAVTAL INNEH¥LLER BL A F¶RSLAG OM B¤TTRE ST¶D TILL KVALITETSFILM OCH EN F¶RST¤RKNING AV ST¶DET TILL FILMPRODUKTION MED MILJONER KRONOR
$¥ DET F¶R FILMARNAS DEL R¶R SIG OM MYCKET STORA BELOPP F¶R ATT ST¶ DET SKALL HA N¥GON VERKAN UNDERSTRYKER UTREDNINGEN I ST¤LLET BETYDELSEN AV DE MEDEL SOM HAR REDOVISATS INOM FILM OCH 46 OMR¥DET DEN SENASTE TIDEN $ET R¶R SIG DELS OM 46 FONDSUTREDNINGENS F¶RSLAG DELS OM 2EGERINGENS S¤RSKILDA PROGRAMST¶D TILL 3VERIGES 4ELEVISION
&¶RSLAGET I BET¤NKANDET "IDRAG TILL FRI SVENSK 46 PRODUKTION 3/5
OM INR¤TTANDET AV EN FOND SOM KAN GE BETYDANDE BIDRAG TILL FRIA 46 PRODUKTIONER B¶R LEDA TILL ATT GE OBEROENDE FILMARE ¶KADE M¶J LIGHETER F¶R FILMPRODUKTION
2EGERINGEN LADE I NOVEMBER ETT F¶RSLAG OM ETT NYTT PERMANENT ST¶D P¥ MILJONER KRONOR PER ¥R TILL 3VERIGES 4ELEVISION 3T¶DET SKALL ANV¤NDAS TILL KVALIFICERAD PROGRAMPRODUKTION AV BL A DOKUMENT¤RER DRAMATIK OCH PROGRAM F¶R BARN OCH UNGDOM 5TREDNINGEN ANSER ATT EN DEL AV DETTA BELOPP B¶R AVS¤TTAS TILL DE OBEROENDE FILMARNAS PRODUKTION
| 3/5 | |
"ILAGA
+OMMITT©DIREKTIV
| 'ENERELLT ST¶D TILL KONSTN¤RLIGA OCH | $IR |
| LITTER¤RA EGENF¶RETAGARE | |
"ESLUT VID REGERINGSSAMMANTR¤DE DEN OKTOBER
3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET
%N S¤RSKILD UTREDARE SKALL L¤MNA F¶RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT KULTUR POLITISKT GRUNDAT GENERELLT ST¶D TILL FR¤MST KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA EGENF¶RETAGARE SAMT REDOVISA KONSTN¤RERS OCH F¶RFATTARES EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN
"AKGRUND
$E PROBLEM SOM ¤R S¤RSKILT F¶RKNIPPADE MED ENSKILT F¶RETAGANDE P¥ DET KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA OMR¥DET HAR UPPM¤RKSAMMATS I OLIKA SAM MANHANG UNDER L¥NG TID
| "ILAGA | 3/5 |
) EN S¤RSKILD SKRIVELSE TILL REGERINGEN SAMT I SLUTBET¤NKANDET +ONST N¤RENS VILLKOR 3/5 F¶RESLOG ¥RS +ONSTN¤RSUTREDNING INR¤TTANDE AV EN S K EGENAVGIFTSFOND SOM SKULLE GE R¶RELSEIDKANDE KONSTN¤RER ¥TERBETALNING UPP TILL EN VISS NIV¥ AV INBETALADE EGEN AVGIFTER &¶RSLAGET KOSTNADSBER¤KNADES TILL MILJONER KRONOR 2EGE RINGEN OCH RIKSDAGEN AVVISADE F¶RSLAGET P¥ S¥V¤L PRINCIPIELLA SOM STATS FINANSIELLA GRUNDER PROP BIL BET +R5
RSKR
%NLIGT DESSA SKULLE UTREDNINGEN BL A ANALYSERA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R ATT INF¶RA EN ST¶DORDNING F¶R FINANSIERING AV KONSTN¤RERS EGENAVGIFTER 5T REDNINGEN SKULLE NOGA BELYSA DE EKONOMISKA EFFEKTERNA BL A MED AV SEENDE P¥ VILKA INCITAMENT EN S¥DAN ST¶DORDNING KUNDE GE B¥DE INOM DEN GRUPP SOM OMFATTAS AV DEN OCH INOM ANDRA GRUPPER /M UTRED NINGEN KOM FRAM TILL ATT EN S¥DAN ST¶DORDNING BORDE INF¶RAS SKULLE DEN L¤GGA FRAM F¶RSLAG TILL UTFORMNING AV DEN
+ULTURUTREDNINGEN ANALYSERADE DELS +ONSTN¤RSUTREDNINGENS F¶RSLAG OM EN EGENAVGIFTSFOND DELS ETT INOM UTREDNINGEN FRAMTAGET ALTERNATIVT F¶RSLAG TILL ST¶D KALLAT KONSTN¤RSTILL¤GG SOM AVS¥GS OMFATTA S¥V¤L N¤RINGSIDKANDE SOM ANST¤LLDA KONSTN¤RER 3OM FRAMG¥R AV BET¤NKANDET +ULTURPOLITIKENS INRIKTNING 3/5 VALDE UTREDNINGEN ATT INTE L¤GGA FRAM N¥GOT F¶RSLAG TILL GENERELLT KONSTN¤RSST¶D
) PROPOSITIONEN +ULTURPOLITIK FRAMH¥LLER REGERINGEN ATT YTTERLIGARE ANSTR¤NGNINGAR M¥STE G¶RAS F¶R ATT HITTA ST¶DSYSTEM SOM GENERELLT F¶RB¤TTRAR KONSTN¤RERNAS VILLKOR OCH SOM G¶R DET M¶JLIGT F¶R DEM ATT HA KONTINUITET I DET KONSTN¤RLIGA SKAPANDET
5PPDRAGET
$ET UTREDNINGSARBETE SOM P¥B¶RJATS AV +ONSTN¤RSUTREDNINGEN OCH +UL TURUTREDNINGEN SKALL FULLF¶LJAS AV EN S¤RSKILD UTREDARE $ENNE SKALL HA TILL UPPGIFT ATT UTARBETA ETT F¶RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT GENERELLT VER KANDE ST¶D AVSETT F¶R KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA YRKESUT¶VARE OCH FR¤MST INRIKTAT MOT DE SOM ¤R ENSKILDA N¤RINGSIDKARE
&¶LJANDE RIKTLINJER SKALL G¤LLA F¶R UTREDARENS ARBETE
| 3/5 | "ILAGA |
3T¶DETS SYFTE
$EN ELLER DE ST¶DFORMER SOM ¶VERV¤GS SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE 3T¶DET SKALL MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERS OCH F¶RFATTARES BEROENDE AV ICKE KONSTN¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN OCH D¤RIGENOM MED VERKA TILL ATT STIMULERA KONSTN¤RLIGT OCH LITTER¤RT SKAPANDE
3T¶DETS OMEDELBARA FUNKTION SKALL S¥LEDES VARA ATT KOMPENSERA L¥GA INT¤KTER AV KONSTN¤RLIG ELLER LITTER¤R VERKSAMHET 3T¶DET SKALL HA GENERELL KARAKT¤R DVS VARA F¶RENAT MED VISSA OBJEKTIVA KRAV SOM N¤R DE UPP FYLLS GER R¤TT TILL ST¶D
!VGR¤NSNINGSFR¥GOR
$ET ¤R AV STOR VIKT OAVSETT VILKA KRITERIER I ¶VRIGT SOM V¤LJS F¶R ST¶DETS F¶RDELNING ATT DE SOM KOMMER I FR¥GA F¶R ST¶D ¤R I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT ELLER LITTER¤RT VERKSAMMA &¶R DEN SKULL B¶R ¤VEN VISSA KVALITETSKRITERIER KOMMA I FR¥GA SOM GRUND F¶R BEST¤MNINGEN AV DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN $ET ¤R UTREDARENS UPPGIFT ATT FINNA PRAKTISKT HANTERBARA PRINCIPER F¶R EN S¥DAN AVGR¤NSNING
%N ANNAN VIKTIG UPPGIFT ¤R ATT FASTST¤LLA VILKA INKOMSTGR¤NSER SOM SKALL G¤LLA F¶R R¤TTEN TILL ST¶D 3T¶DET SKALL UTG¥ TILL DEM SOM HAR L¥GA INKOMSTER AV DEN KONSTN¤RLIGA ELLER LITTER¤RA VERKSAMHETEN MEN ST¶DET F¥R INTE UTFORMAS S¥ ATT DET MINSKAR MOTIVATIONEN ATT ¶KA INKOMSTERNA
3¤RSKILD UPPM¤RKSAMHET SKALL ¤GNAS ¥T FR¥GAN I VAD M¥N SIDOIN KOMSTER SKALL P¥VERKA ST¶DET $¤RVID SKALL BEAKTAS ATT INKOMSTER AV ANNAN VERKSAMHET OFTA ¤R EN F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT DEN KONSTN¤RLIGA VERK SAMHETEN SKALL KUNNA UPPR¤TTH¥LLAS %TT ST¶D KAN GE KONSTN¤REN M¶JLIG HET ATT TRAPPA NER SIDOVERKSAMHETEN OCH KONCENTRERA SIG P¥ DET KONST N¤RLIGA SKAPANDET … ANDRA SIDAN KAN ETT VISST M¥TT AV SIDOARBETE INOM TANGERANDE ELLER ANDRA OMR¥DEN ¤VEN HA EN POSITIV EFFEKT P¥ DEN KONST N¤RLIGA UTVECKLINGEN
$ET ¤R UTREDARENS UPPGIFT ATT BED¶MA HUR H¶GA INKOMSTER AV KONST N¤RLIG RESPEKTIVE ICKE KONSTN¤RLIG VERKSAMHET SOM SKALL TILL¥TAS SAMT ATT FINNA METODER F¶R AVTRAPPNING M M I SYFTE ATT REDUCERA PROBLEMEN MED DE TR¶SKELEFFEKTER SOM ¤R OUNDVIKLIGA N¤R ETT ST¶DS OMFATTNING SKALL P¥ VERKAS AV INKOMSTENS STORLEK
9TTERLIGARE EN FR¥GA ATT TA ST¤LLNING TILL N¤R DET G¤LLER ATT INRINGA DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN ¤R GRADEN AV YRKESVERKSAMHET $¥ INTENSITETEN
| "ILAGA | 3/5 |
I EN KONSTN¤RLIG VERKSAMHET INTE KAN M¤TAS ENBART MED LEDNING AV IN KOMSTERNA SKALL ¤VEN ANDRA OMST¤NDIGHETER V¤GAS IN S¥SOM KONSTN¤RLIG PRODUKTION F¶RDELNING AV TID MELLAN KONSTN¤RLIGT OCH ANNAT ARBETE M M $ET B¶R DOCK UPPM¤RKSAMMAS ATT PERIODER AV L¥G ARBETSINTENSITET ¤R ETT NATURLIGT INSLAG I SKAPANDE VERKSAMHET
!NST¤LLDA KONSTN¤RER
6ID PR¶VNINGEN AV F¶RSLAGET OM EN EGENAVGIFTSFOND I SAMBAND MED
¥RS BUDGETPROPOSITION PROP BIL BET
+R5 RSKR FANN DEN D¥VARANDE REGERINGEN ATT ETT ST¶D MED DEN F¶RESLAGNA UTFORMNINGEN SKULLE OSK¤LIGT GYNNA EGEN F¶RETAGARE FRAMF¶R ANST¤LLDA INOM KONSTN¤RSK¥REN
„VEN OM ST¶DET PRIM¤RT B¶R RIKTA SIG TILL EGENF¶RETAGARE B¶R UTREDA REN BEAKTA ATT KOSNTN¤RER OCH F¶RFATTARE KAN VARA ANST¤LLDA T EX I SITT EGET ENMANSAKTIEBOLAG OCH HA MYCKET L¥GA INKOMSTER $ET F¶REKOMMER OCKS¥ ATT ARBETEN UTF¶RS SOM UPPDRAGSTAGARE OCH ERS¤TTNINGEN KAN D¥ BESKATTAS UNDER INKOMST AV TJ¤NST MOTSVARANDE EN L¶NEINKOMST „VEN DEN SOM REDOVISAR INKOMSTER FR¥N KONSTN¤RLIG ELLER LITTER¤R VERKSAMHET UNDER INKOMSTSLAGET TJ¤NST KAN ALLTS¥ VERKA UNDER LIKNANDE F¶RH¥LLANDEN SOM EN ENSKILD N¤RINGSIDKARE 5TREDAREN B¶R D¤RF¶R ¶VERV¤GA OM ST¶DET AV NEUTRALITETSSK¤L B¶R KUNNA L¤MNAS ¤VEN TILL KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA YRKESUT¶VARE MED L¥GA INKOMSTER MEN SOM INTE ¤R EGENF¶RETAGARE 9TTERLIGARE EN NEUTRALITETSASPEKT ¤R RISKEN F¶R BIDRAGSANPASSNING OM ST¶DET ENBART RIKTAR SIG TILL EN INKOMSTKATEGORI
5NDERLAG F¶R UTREDNINGSARBETET
5TREDARENS F¶RSLAG SKALL GRUNDAS P¥ EN REALISTISK BILD AV KONSTN¤RERNAS OCH F¶RFATTARNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F¶RH¥L LANDEN 5TREDAREN SKALL D¤RF¶R INLEDNINGSVIS REDOVISA ETT ¶VERSIKTLIGT STUDIUM AV BER¶RDA YRKESGRUPPER I N¤MNDA H¤NSEENDEN 2EDOVISNINGEN SKALL F¶RDELAS P¥ MANLIGA OCH KVINNLIGA KONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE $ET ¤R ¤VEN VIKTIGT ATT F¥ BELYST HUR DESSA GRUPPER P¥VERKAS AV OLIKA REGEL VERK UTANF¶R KULTUROMR¥DET FRAMF¶R ALLT INOM OMR¥DENA SKATTER OCH AVGIFTER SOCIALPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK
%TT ANNAT UNDERLAG F¶R UTREDARENS ARBETE SKALL VARA DET UTREDNINGS ARBETE SOM REDAN HAR GJORTS 5TREDAREN SKALL ANALYSERA DE TEKNISKA ADMINISTRATIVA OCH I VISS M¥N PRINCIPIELLA PROBLEM SOM BED¶MTS VARA F¶RKNIPPADE MED DE TIDIGARE F¶RSLAGEN /M EN BEARBETNING AV F¶RSLAGEN INTE UTG¶R EN FRAMKOMLIG V¤G SKALL UTREDAREN VARA OF¶RHINDRAD ATT ¶VER
| 3/5 | "ILAGA |
V¤GA ANDRA ¥TG¤RDER I SYFTE ATT F¶RB¤TTRA KONSTN¤RERS OCH F¶RFATTARES VILL KOR
5TREDAREN F¥R S¶KA F¶REBILDER I NORDISKA ELLER INTERNATIONELLA ERFA RENHETER P¥ DESSA OMR¥DEN
"UDGETFR¥GOR
$E F¶RSLAG SOM L¤GGS FRAM SKALL KOSTNADSREDOVISAS ) BUDGETPROPOSITIO NEN F¶R ¥R PROP ANGES DE EKONOMISKA RAMARNA F¶R STATENS INSATSER P¥ DET KONSTN¤RSPOLITISKA OMR¥DET F¶R PERIODEN -
&¶RSLAG SOM EJ RYMS INOM DESSA RAMAR SKALL ¥TF¶LJAS AV F¶RSLAG TILL ANNAN FINANSIERING INOM UTGIFTSOMR¥DET
!RBETETS BEDRIVANDE
5TREDAREN SKALL BEDRIVA ARBETET I N¤RA KONTAKT MED +ONSTN¤RSN¤MNDEN SAMT ANDRA BER¶RDA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER ) DEN M¥N DET BE D¶MS P¥KALLAT SKALL UTREDAREN SAMR¥D MED DEN UTREDNING OM KONSTN¤ RERNAS ARBETSMARKNAD SOM REGERINGEN KOMMER ATT TILLS¤TTA INOM KORT SAMT ANDRA UTREDNINGAR AV BETYDELSE F¶R ARBETET
2EGERINGENS DIREKTIV OM ATT PR¶VA OFFENTLIGA ¥TAGANDEN DIR
OM REDOVISNING AV REGIONALPOLITISKA KONSEKVENSER DIR
OM REDOVISNING AV DE J¤MST¤LLDHETSPOLITISKA KONSEKVENSERNADIR OCH OM REDOVISNING AV KONSEKVENSERNA F¶R BROTTSLIG HETEN OCH DET BROTTSF¶REBYGGANDE ARBETET DIR SKALL BEAKTAS 5TREDNINGSARBETET SKALL VARA AVSLUTAT SENAST DEN AUGUSTI
+ULTURDEPARTEMENTET
| 3/5 | |
"ILAGA
&¶RSLAG TILL
&¶RORDNING OM INKOMSTF¶RST¤RKNING TILL KONSTN¤RER
(¤RIGENOM F¶RESKRIVS F¶LJANDE
)NLEDANDE BEST¤MMELSER
g ) DENNA F¶RORDNING L¤MNAS F¶RESKRIFTER OM INKOMSTF¶RST¤RKNING TILL DEN SOM ¤R YRKESVERKSAM KONSTN¤R
g &R¥GOR OM INKOMSTF¶RST¤RKNING ENLIGT DENNA F¶RORDNING PR¶VAS AV +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH VAD AVSER F¶RFATTARE ¶VERS¤TTARE OCH DRAMATI KER I SAMR¥D MED 3VERIGES F¶RFATTARFOND
2¤TTEN TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING
g )NKOMSTF¶RST¤RKNING KAN BEVILJAS DEN SOM ¤R KONSTN¤RLIGT YRKES VERKSAM OCH HAR INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET
g )NKOMSTF¶RST¤RKNING L¤MNAS ENBART TILL DEN SOM ¤R BOSATT I 3VERIGE
g )NKOMSTF¶RST¤RKNING UTG¥R INTE TILL DEN SOM VID ING¥NGEN AV DET ¥R SOM LIGGER TILL GRUND F¶R BER¤KNINGEN AV INKOMSTTILL¤GGET FYLLT ¥R )NKOMSTF¶RST¤RKNING UTG¥R INTE HELLER TILL DEN SOM VID MOTSVARANDE TID PUNKT UPPB¤R HEL F¶RTIDSPENSION
g &¶R R¤TT TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING KR¤VS ATT MAN OFFENTLIGEN DOKU MENTERAT SIN KONSTN¤RLIGA YRKESVERKSAMHET 6ID BED¶MNINGEN AV DEN KONSTN¤RLIGA YRKESVERKSAMHETEN B¶R H¶GRE UTBILDNING INOM KONSTN¤RLIGT OMR¥DE BEAKTAS
2¤TT TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING KR¤VER VIDARE ATT DET F¶RELIGGER KONTI NUITET I DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN (¤RVID B¶R F¶REKOMSTEN AV OF FENTLIG PRODUKTION BEAKTAS
| "ILAGA | 3/5 |
/M S¶KANDEN ERH¥LLIT ARBETSSTIPENDIE FR¥N +ONSTN¤RSN¤MNDEN ELLER 3VERIGES F¶RFATTARFOND UNDER DE SENASTE FEM ¥REN ANSES I REGEL KRAVET P¥ OFFENTLIG DOKUMENTATION AV DEN KONSTN¤RLIGA YRKESVERKSAMHETEN UPP FYLLT
g )NKOMSTF¶RST¤RKNING UTG¥R INTE TILL DEN SOM ¤R YRKESVERKSAM MED ANNAT ICKE KONSTN¤RLIGT ARBETE I EN OMFATTNING MOTSVARANDE MER ¤N H¤LFTEN AV EN NORMAL ¥RSARBETSTID
"ER¤KNING AV INKOMSTF¶RST¤RKNING
g )NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN SKALL UTG¶RA EN VISS ANDEL AV DEN TAXERADE F¶RV¤RVSINKOMSTEN ENLIGT KOMMUNALSKATTELAGEN TILL DEN DEL INKOMSTEN UTG¶R N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N KONSTN¤RLIG VERK SAMHET )NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN SKALL MINSKAS OM F¶RV¤RVSINKOMSTER ¶VERSTIGER VISSA NIV¥ER
g "ER¤KNING AV INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN SKALL GRUNDAS P¥ F¶REG¥ENDE ¥RS TAXERADE F¶RV¤RVSINKOMST ENLIGT g KOMMUNALSKATTELAGEN
/M TAXERING INTE SKETT VID TIDPUNKTEN F¶R BER¤KNING AV INKOMSTF¶R ST¤RKNING GRUNDAS DENNA P¥ INGIVEN SJ¤LVDEKLARATION
)NKOMSTF¶RST¤RKNING L¤MNAS MED KRONOR D¥ INKOMST FR¥N N¤ RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET REDOVISAS
/M INKOMSTEN AV N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¶VERSTIGER KRONOR SKALL INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN MINS KAS MED PROCENT AV DEN ¶VERSKJUTANDE INKOMSTEN
/M DEN SAMMANLAGDA INKOMSTEN AV TJ¤NST SAMT INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N ICKE KONSTN¤RLIGT ARBETE ¶VERSTIGER
KRONOR SKALL INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN MINSKAS MED PROCENT AV DEN ¶VERSKJUTANDE INKOMSTEN
&¶R DEN SOM HAR ! SKATTSEDEL SKALL VID BER¤KNING AV INKOMSTTILL¤G GET ENLIGT ANDRA OCH TREDJE STYCKENA H¤NSYN TAS TILL ATT ARBETSGIVARAVGIF TER SKALL ANSES ING¥ I DET FRAMR¤KNADE BELOPPET $ET FRAMR¤KNADE BE LOPPET SKALL D¤RF¶R MINSKAS MED ETT BELOPP MOTSVARANDE DE ARBETSGIVAR AVGIFTER SOM BEL¶PER P¥ DET UTBETALDA BIDRAGET
g /M DET P¥ GRUND AV REDOVISAD TAXERAD INKOMST AV KAPITAL ELLER UNDERSKOTT AV KAPITAL ENLIGT LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT
| 3/5 | "ILAGA |
ANSES OSK¤LIGT ATT INKOMSTF¶RST¤RKNING UTG¥R MED VISST BELOPP F¥R IN KOMSTF¶RST¤RKNINGEN BEST¤MMAS TILL L¤GRE BELOPP ¤N SOM F¶LJER AV
g )NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN AVRUNDAS NED¥T TILL J¤MNT HUNDRATAL KRONOR
!NS¶KAN OM INKOMSTF¶RST¤RKNING
g !NS¶KAN OM INKOMSTF¶RST¤RKNING G¶RS SKRIFTLIGEN P¥ BLANKETT ENLIGT FORMUL¤R SOM +ONSTN¤RSN¤MNDEN FASTST¤LLER !NS¶KAN INGES TILL +ONSTN¤RSN¤MNDEN F¶RE UTG¥NGEN AV DET ¥R ANS¶KAN AVSER
!NS¶KAN SKALL INNEH¥LLA N¶DV¤NDIGA UPPGIFTER F¶R BED¶MANDE AV S¶KANDENS R¤TT TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING SAMT EN F¶RKLARING P¥ HEDER OCH SAMVETE ATT DE L¤MNADE UPPGIFTERNA ¤R RIKTIGA 4ILL ANS¶KAN SKALL FOGAS EN BESTYRKT KOPIA AV SJ¤LVDEKLARATIONEN F¶R BESKATTNINGS¥RET F¶RE DET ¥R ANS¶KAN AVSER
5TBETALNING
g )NKOMSTF¶RST¤RKNING UTBETALAS EN G¥NG OM ¥RET
„NDRING AV INKOMSTF¶RST¤RKNING
g /M TAXERINGEN TILL KOMMUNAL OCH STATLIG INKOMSTSKATT ¤NDRAS ELLER N¥GON ANNAN OMST¤NDIGHET INTR¤FFAR SOM P¥VERKAR INKOMSTF¶RST¤RK NINGEN SKALL DEN SOM UPPBURIT INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN UNDERR¤TTA DEN BESLUTANDE MYNDIGHETEN OM DESSA F¶RH¥LLANDEN
g !VVIKER TAXERINGEN FR¥N SJ¤LVDEKLARATION SOM LEGAT TILL GRUND F¶R BESLUT OM INKOMSTF¶RST¤RKNING SKALL BESLUTET ¤NDRAS I ENLIGHET MED TAXERINGEN /M INKOMSTF¶RST¤RKNING UTBETALATS MED ETT F¶R H¶GT BELOPP SKALL ¥TERBETALNING SKE GENOM REGLERING AV EVENTUELLA UTBETALNINGAR AV INKOMSTF¶RST¤RKNING I FRAMTIDEN
g /M DEN SOM UPPBURIT INKOMSTF¶RST¤RKNING GENOM ATT L¤MNA ORIK TIGA UPPGIFTER ELLER GENOM ATT UNDERL¥TA ATT FULLG¶RA EN UPPGIFTS ELLER UNDERR¤TTELSESKYLDIGHET ELLER P¥ ANNAT S¤TT F¶RORSAKAT ATT INKOMSTF¶R ST¤RKNING HAR L¤MNATS FELAKTIGT ELLER MED ETT F¶R H¶GT BELOPP OCH HAN SK¤LIGEN BORT INSE DETTA SKALL BESLUT OM ¥TERBETALNING SKE AV VAD SOM UTBETALATS FELAKTIGT ELLER F¶R MYCKET
| "ILAGA | 3/5 |
g /M DET FINNS S¤RSKILDA SK¤L F¥R ¥TERBETALNINGSSKYLDIGHETEN ENLIGT
OCH gg EFTERGES HELT ELLER DELVIS
3KATTEFR¥GOR
g )NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN SKALL TAS UPP SOM SKATTEPLIKTIG INT¤KT I INKOMSTSLAGET N¤RINGSVERKSAMHET VID TAXERINGEN TILL STATLIG OCH KOM MUNAL INKOMSTSKATT UNDER DET ¥R INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN UTBETALAS /M ETT F¶R H¶GT ELLER F¶R L¥GT BELOPP AV INKOMSTF¶RST¤RKNING BETALATS UT F¥R DET ¥TERBETALDA I DE FALL ¥TERBETALNING SKALL SKE RESPEKTIVE UTBETALDA BELOPPET DRAS AV RESPEKTIVE TAS UPP SOM INT¤KT UNDER DET ¥R ¥TER BETALNING ELLER UTBETALNING SKER
g +ONTROLLUPPGIFT SKALL L¤MNAS OM INKOMSTF¶RS¤KRING ENLIGT KAP
g LAGEN OM SJ¤LVDEKLARATION OCH KONTROLLUPPGIFTER
g "ESLUT ENLIGT DENNA F¶RORDNING F¥R ¶VERKLAGAS HOS ALLM¤N F¶RVALT NINGSDOMSTOL
0R¶VNINGSTILLST¥ND KR¤VS VID ¶VERKLAGANDE TILL KAMMARR¤TTEN
$ENNA F¶RORDNING TR¤DER I KRAFT DEN JANUARI
)NKOMSTF¶RST¤RKNING BEVILJAS F¶RSTA G¥NGEN F¶R INKOMSTER SOM UPPB¤RS FR¥N OCH MED IKRAFTTR¤DANDET
| 3/5 | |
"ILAGA
+OMMENTARER TILL F¶RORDNINGEN OM INKOMST F¶RST¤RKNING TILL KONSTN¤RER
+ONSTRUKTION AV ETT GENERELLT EKONOMISKT ST¶D
3OM N¤MNTS ¤R DIREKTIVENS BESKRIVNING AV ETT NYTT GENERELLT ST¶D I F¶RSTA HAND INRIKTAT P¥ ETT DIREKT EKONOMISKT BIDRAG F¶R ATT KOMPENSERA KONST N¤RLIGA YRKESUT¶VARE VERKSAMMA SOM EGENF¶RETAGARE SOM HAR L¥GA INT¤KTER AV DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN 3YFTET ¤R ATT ST¶DET SKALL MINSKA DERAS BEROENDE AV ICKE KONSTN¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN OCH ATT DE I ST¤LLET SKALL KUNNA ¤GNA SIG ¥T OCH UTVECKLA SIN KONSTN¤RLIGA VERK SAMHET
5TREDNINGEN HAR I ENLIGHET MED DIREKTIVEN ARBETAT FRAM ETT F¶RSLAG P¥ EN ST¶DORDNING SOM INNEB¤R ATT EN VISS GRUPP YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER ERH¥LLER ETT DIREKT EKONOMISKT BIDRAG 3T¶DETS UTFORMNING MED DESS AVGR¤NSNINGAR HAR SKETT UTIFR¥N EN ANALYS AV DE TIDIGARE UT REDNINGSF¶RSLAGEN EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN¤RSTILL¤GG DET F¶RSLAG OM KONSTN¤RSST¶D SOM ¤R UNDER DISKUSSION I .EDERL¤NDSKA 0ARLAMENTET SAMT DE SYNPUNKTER SOM KONSTN¤RSORGANISATIONERNA L¤MNAT P¥ ST¶DET
g
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL ST¶DET VARA AVSETT F¶R KONSTN¤RLIGA YRKESUT¶VARE
g
&R¥GOR OM INKOMSTF¶RST¤RKNING ENLIGT F¶RORDNINGEN SKALL PR¶VAS AV +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH VAD AVSER F¶RFATTARE ¶VERS¤TTARE OCH DRAMATI KER SKE I SAMR¥D MED 3VERIGES F¶RFATTARFOND 5PPDRAGET F¶RUTS¤TTER ATT +ONSTN¤RSN¤MNDENS STYRELSE HAR ANSVAR F¶R ORGANISATIONEN AV ¤RENDE NAS PR¶VNING ENLIGT DENNA F¶RORDNING
"EST¤MMELSEN INNEB¤R ATT EN F¶LJD¤NDRING M¥STE G¶RAS I F¶RORD NINGEN OM INSTRUKTION F¶R +ONSTN¤RSN¤MNDEN
| "ILAGA | 3/5 |
g
"ETR¤FFANDE MOTTAGARGRUPPEN AV ST¶DET FRAMG¥R AV DIREKTIVEN ATT ST¶DET SKALL RIKTA SIG MOT DE SOM ¤R N¤RINGSIDKARE &¶R ATT N¥ DENNA M¥LGRUPP HAR UTREDNINGEN I F¶RSLAGET TILL ST¶DORDNING KNUTIT R¤TTEN TILL ST¶D TILL INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET
&¶R ATT AVGR¤NSNINGEN AV DE KONSTN¤RER MED INKOMST AV N¤RINGS VERKSAMHET SKALL N¥ SITT SYFTE M¥STE DEFINITIONEN VARA KONSTN¤RLIGT YRKESVERKSAM IST¤LLET F¶R YRKESVERKSAM INOM KONSTN¤RLIGT OMR¥DE 'ENOM SISTN¤MNDA DEFINITION KAN ANNARS DE MED TEKNISKA ADMINISTRA TIVA O DYL YRKEN SOM ¤R VERKSAMMA INOM KONSTN¤RLIGA OMR¥DEN S¥SOM TEATER FILM MUSIK R¤KNAS IN %XEMPEL EN PRODUCENT SOM ARBETAR MED EN FILMPRODUKTION &¶R ATT INR¤KNAS KR¤VS DOCK ATT MAN INTE ARBETAR SOM ANST¤LLD OCH F¥R ERS¤TTNING SOM TJ¤NSTEINKOMST UTAN ATT MAN HAR ETT UPPDRAG OCH ERS¤TTNINGEN UTG¶R INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET
$E YTTERLIGARE KRITERIER SOM UPPST¤LLTS F¶R ATT AVGR¤NSA DEN AVSEDDA M¥LGRUPPEN DVS DE SOM I VERKLIG MENING ¤R KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA ANGES I g
g
&¶RUTS¤TTNINGEN F¶R INKOMSTF¶RST¤RKNING ¤R ATT KONSTN¤REN ¤R BOSATT I 3VERIGE %FTERSOM ST¶DET ¤R BASERAT P¥ DEN TAXERADE F¶RV¤RVSINKOMSTEN KR¤VS DET ATT KONSTN¤REN ¤R SKATTSKYLDIG I 3VERIGE
g
)NKOMSTF¶RST¤RKNING UTGES INTE TILL DEN SOM UPPN¥TT PENSIONS¥LDERN ELLER UPPB¤R HEL F¶RTIDSPENSION ¤VEN OM KONSTN¤REN FORTS¤TTER ATT VARA VERKSAM !V BUDGETM¤SSIGA SK¤L F¥R INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN KONCEN TRERAS TILL DE KONSTN¤RER SOM ¤R I DEN ¥LDER D¥ MAN I REGEL ¤R I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT VERKSAM SAMT HAR ST¶RST BEHOV AV EN F¶RST¤RKT INKOMST .¤R PENSION B¶RJAR UTG¥ F¥R KONSTN¤REN ANSES VARA MINDRE BEROENDE AV INKOMSTEN FR¥N SIN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHET OCH D¤RMED ¤VEN FR¥N EN INKOMSTF¶RST¤RKNING
g
$EN F¶RESLAGNA ST¶DORDNINGEN HAR GENERELL KARAKT¤R DVS R¤TTEN TILL ST¶D INKOMSTF¶RST¤RKNING ¤R F¶RENAD MED VISSA OBJEKTIVA KRITERIER &¶R ATT UPPFYLLA DIREKTIVENS KRAV P¥ ATT DE SOM SKALL KOMMA I FR¥GA F¶R ST¶ DET SKALL VARA I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA HAR UTREDNINGEN I F¶RORDNINGEN ST¤LLT UPP ETT ANTAL KRITERIER
| 3/5 | "ILAGA |
3K¤LET TILL ATT R¤TT TILL ST¶DET HAR F¶RENATS MED KRAV P¥ ATT MAN HAR DOKUMENTERAT SITT KONSTN¤RSSKAP GENOM OFFENTLIGA PRODUKTIONER OCH ATT DET F¶RELIGGER KONTINUITET I VERKSAMHETEN ¤R ATT DET ANNARS BLIR MYCKET SV¥RT ATT AVG¶RA VEM SOM ¤R ST¶DBER¤TTIGAD
+RITERIERNA ¤R OCKS¥ N¶DV¤NDIGA F¶R ATT ST¶DET SKALL TILLFALLA DEN GRUPP SOM BESKRIVS I DIREKTIVEN /M DE ENDA KRAVEN F¶R ST¶DBE R¤TTIGANDE SKULLE VARA KONSTN¤RLIGT VERKSAM MED INKOMST AV VERKSAM HETEN I INKOMSTSLAGET N¤RINGSVERKSAMHET KAN VARJE PERSON SOM UPPGER SIG VARA KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA OCH SOM REDOVISAR ETT ENDA KONSTN¤R LIGT UPPDRAG VILKET INTE BEH¶VER INNEB¤RA ATT N¥GON SLUTLIG PRODUKTION PRESTERATS HA R¤TT TILL ETT ENLIGT F¶RORDNINGEN MYCKET H¶GT ST¶DBELOPP
+RITERIERNA I F¶RORDNINGEN P¥ DOKUMENTERAD YRKESVERKSAMHET GENOM PRODUKTIONER SOM FRAMF¶RTS OFFENTLIGT ¶VERENSST¤MMER V¤L MED DE KRITERIER KONSTN¤RSORGANISATIONERNA FRAMF¶RDE I SYFTE ATT AVGR¤NSA DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN )NOM DE FLESTA KONSTN¤RSOMR¥DEN ¤R DET RELATIVT SV¥RT ATT TILLH¶RA DEN GRUPP SOM F¥R SINA PRODUKTIONER OFFENTLIGT FRAMF¶RDA
6ID BED¶MNINGEN HURUVIDA KONSTN¤RLIG VERKSAMHET F¶RELIGGER B¶R H¶GRE UTBILDNING INOM KONSTN¤RLIGT OMR¥DE BEAKTAS
2¤TT TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING KR¤VER VIDARE ATT DET F¶RELIGGER KONTI NUITET I DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN 6ID BED¶MNINGEN AV OM DETTA KRITERIE ¤R UPPFYLLT B¶R F¶REKOMSTEN AV OFFENTLIGGJORD KONSTN¤RLIG PRO DUKTION VERK PRESTATION ARBETE BEAKTAS ¤VEN H¤R
6ID FR¥GAN OM KRAVET P¥ ATT VARA YRKESVERKSAM UTTRYCKLIGEN SKALL SK¤RPAS I F¶RORDNINGSTEXTEN GENOM ETT INSKRIVET KRAV P¥ ATT MAN VARIT YRKESVERKSAM UNDER VISS TID T EX EFTER UTBILDNING HAR UTREDNINGEN FUN NIT ATT KRAVEN P¥ DOKUMENTERAD VERKSAMHET SOM OFFENTLIGGJORTS SAMT KONTINUITET R¤CKER
| "ILAGA | 3/5 |
N¤RLIG YRKESUTBILDNING (¤NSYN KAN T EX TAS TILL VERKSAMHET F¶RE UTBILD NINGEN P¥B¶RJAS SAMT PRAKTIK UNDER UTBILDNINGEN
+RAVEN P¥ OFFENTLIGT DOKUMENTERAD KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¶VERENS ST¤MMER MED DE KRAV +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH 3VERIGES F¶RFATTARFOND HAR ATT BED¶MA VID UTDELANDET AV ARBETSSTIPENDIER DVS F¶RORDNINGEN UPPST¤LLER SAMMA GRUNDKRAV SOM I DET SELEKTIVA ST¶DSYSTEMET OM BIDRAG TILL KONSTN¤RER (OS +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH 3VERIGES F¶RFATTAR FOND BED¶MER MAN BL A I OLIKA ARBETSGRUPPER OM N¤MNDA KRAV ¤R UPPFYLLDA INOM OCH MED H¤NSYN TILL VERKSAMHETEN I RESPEKTIVE KONSTN¤RLIGT OMR¥DE
g
&¶R ATT ST¶DET VERKLIGEN SKALL UTG¥ TILL DE SOM I VERKLIG MENING ¤R KONST N¤RLIGT VERKSAMMA OCH F¶R ATT FR¤MJA DE EKONOMISKA M¶JLIGHETERNA ATT ¤GNA SIG ¥T DET KONSTN¤RLIGA ARBETET UTG¥R INKOMSTF¶RST¤RKNING INTE TILL DEN SOM ¤R YRKESVERKSAM MED ANNAT ICKE KONSTN¤RLIGT ARBETE I EN OM FATTNING SOM MOTSVARAR MER ¤N H¤LFTEN AV EN NORMAL ¥RSARBETSTID DVS MER ¤N EN L¶PANDE HALVTIDSTJ¤NST !VGR¤NSNINGEN G¤LLER DOCK ENDAST ARBETEN SOM INTE HAR N¥GON N¤RA ANKNYTNING TILL KONSTN¤RLIG VERKSAMHET $ETTA INNEB¤R ATT DE SOM T EX TJ¤NSTG¶R SOM L¤RARE INOM ETT KONSTN¤RLIGT OMR¥DE INTE BER¶RS AV DEN PRINCIPIELLA AVGR¤NSNINGEN I TID &¶R ARBETEN SOM ¤R N¤RA KNUTNA TILL KONSTN¤RLIG VERKSAMHET G¤LLER D¤RF¶R ENDAST DE UPPST¤LLDA INKOMSTGR¤NSERNA MED AVTRAPPNINGAR
g
3T¶DFORMEN SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE &¶RSLAGET OM IN KOMSTF¶RST¤RKNING SYFTAR TILL ATT ST¤RKA DE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER NAS INKOMSTER OCH D¤RIGENOM BIDRA TILL ATT DE GES M¶JLIGHET ATT ¤GNA SIG ¥T DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN OCH INTE VARA BEROENDE AV ICKE KONSTN¤RLIGA F¶RS¶RJNINGSARBETEN
| 3/5 | "ILAGA |
- gg
&¶RUTS¤TTNINGEN F¶R ATT INKOMSTF¶RST¤RKNING SKALL L¤MNAS ¤R ATT KONST N¤REN REDOVISAR INKOMST AV N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET )NKOMSTF¶RST¤RKNING KAN L¤MNAS ¤VEN OM INKOMSTEN ¤R NEGATIV DVS ATT VERKSAMHETEN G¥R MED UNDERSKOTT
&ULL INKOMSTF¶RST¤RKNING ¤R KRONOR 3OM FRAMG¥R AV ALLM¤N MOTIVERINGEN ¤R DET BUDGETM¤SSIGA SK¤L SOM BEST¤MT BELOPPET )NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN REDUCERAS SEDAN MED ¶KADE INKOMSTER 2EDU CERINGEN B¶RJAR REDAN N¤R INKOMSTEN ¶VERSTIGER KRONOR „VEN H¤R ¤R DET BUDGETM¤SSIGA SK¤L SOM F¥TT STYRA ATT AVTRAPPNINGEN B¶RJAR VID F¶RH¥LLANDEVIS L¥GA INKOMSTER )NKOMSTER AV N¤RINGSVERKSAMHET SOM H¤RR¶R FR¥N ICKE KONSTN¤RLIG VERKSAMHET SKALL VID AVTRAPPNINGEN SKALL DE R¤KNAS F¶R SIG )NKOMSTF¶RST¤RKNINGEN MINSKAS MED PROCENT AV INKOMSTEN AV DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN ¶VERSTIGANDE
KRONOR $EN L¥GA PROCENTSATSEN MEDF¶R EN F¶RH¥LLANDEVIS UTDRAGEN NEDTRAPPNING 3YFTET ¤R ATT BYGGA IN ETT INCITAMENT N¤MLIGEN ATT DET SKALL VARA F¶RDELAKTIGARE ATT ¶KA INKOMSTERNA ¤N ATT LIGGA KVAR P¥ EN L¤GRE NIV¥ I SYFTE ATT BEH¥LLA MAXIMALT ST¶D
%FTERSOM ST¶DET ¤R RIKTAT TILL KONSTN¤RER MED L¥GA INKOMSTER M¥STE INKOMSTF¶RST¤RKNINGEN REDUCERAS MED STIGANDE INKOMSTER $ET G¤LLER INTE ENBART INKOMSTER AV KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¶VER KRONOR UTAN ¤VEN INKOMSTER FR¥N ICKE KONSTN¤RLIG VERKSAMHET .EDTRAPPNINGEN AV ICKE KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¤R BRANTARE ¤N F¶R KONSTN¤RLIG VERK SAMHET EFTERSOM ST¶DET I F¶RSTA HAND SKALL STIMULERA KONSTN¤REN ATT ¶KA INKOMSTERNA I DEN KONSTN¤RLIGA N¤RINGSVERKSAMHETEN .EDTRAPPNINGEN KAN G¤LLA EN KONSTN¤R SOM UT¶VER KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¤VEN BEDRIVER ANNAN VERKSAMHET MEN SOM REDOVISAS I SAMMA F¶RV¤RVSK¤LLA g +, $ET G¤LLER OCKS¥ INKOMST AV TJ¤NST 6ISSERLIGEN KAN INKOMST AV TJ¤NST VARA INKOMSTER FR¥N B¥DE ETT KONSTN¤RLIGT ARBETE S¥V¤L SOM ETT ANNAT ARBETE MEN MED H¤NSYN TILL ATT ST¶DET ¤R INRIKTAT P¥ DE ENSKILDA N¤RINGSIDKARNA MED ETT S¤MRE SKYDDSN¤T J¤MF¶RT MED ARBETSTAGARNA SKER NEDTRAPPNINGEN ENLIGT DEN H¶GRE PROCENTSATSEN ¤VEN F¶R KONST N¤RLIGA TJ¤NSTEINKOMSTER
$ET KAN F¶REKOMMA ENSTAKA FALL D¤R INKOMSTERNA AV N¤RINGS VERKSAMHET OCH TJ¤NST LIGGER P¥ EN S¥DAN NIV¥ ATT ST¶D SKALL UTG¥ MEN D¤R S¶KANDEN HAR STORA KAPITALINKOMSTER OCH D¤RF¶R INTE ¤R I BEHOV AV INKOMSTF¶RST¤RKNING $¤RF¶R HAR EN GENERALKLAUSUL INF¶RTS S¥ ATT ST¶D INTE SKALL UTG¥ OM DET ¤R OSK¤LIGT !LTERNATIVT KAN ST¶DET S¤TTAS NED
| "ILAGA | 3/5 |
- gg
„NDRING AV INKOMSTF¶RST¤RKNING
/M ¥TERBETALNINGSSKYLDIGHET UPPST¥TT UTAN UPPS¥T ATT ERH¥LLA H¶GRE ST¶DBELOPP ¤N VAD DEN SOM UPPBURIT INKOMSTF¶RST¤RKNING VARIT BE R¤TTIGAD TILL SKALL ¥TERBETALNING REGLERAS GENOM EV FRAMTIDA UTBE TALNINGAR /M UPPS¥T F¶RELEGAT ATT ERH¥LLA F¶R H¶GT BELOPP SKALL ¥TERBETALNING SKE DIREKT
| 3/5 | |
"ILAGA
'ENERELLT ST¶D I FORM AV DIREKT EKONOMISKT BIDRAG
3YNPUNKTER FR¥N KONSTN¤RSORGANISATIONERNA ANG¥ENDE DEN ST¶DBER¤TTIGADE GRUPPEN
%TT NYTT EKONOMISKT ST¶D SKALL ENLIGT DIREKTIVEN RIKTAS TILL DE SOM I VERK LIG MENING ¤R KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA &¶R ATT N¥ DENNA GRUPP ¤R DET N¶DV¤NDIGT ATT UTFORMA AVGR¤NSNINGAR AVSEENDE GRADEN AV YRKESVERK SAMHET SAMT I VISS M¥N KVALIT©N P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETE !VGR¤NS NINGARNA SOM UTTRYCKS I FORM AV UPPST¤LLDA KRITERIER KAN V¤LJAS P¥ OLIKA S¤TT F¶R ATT N¥ R¤TT M¥LGRUPP (¤RVID ¤R DET AV STOR BETYDELSE ATT DE KRITERIER SOM V¤LJS ¶VERENSST¤MMER MED KONSTN¤RERNAS UPPFATTNING OCH HUR VERKSAMHETERNA ¤R UTFORMADE INOM DE OLIKA KONSTN¤RLIGA OMR¥DENA 6ID DISKUSSIONER MED KONSTN¤RSORGANISATIONER HAR F¶LJANDE FRAM KOMMIT ANG¥ENDE VILKA KRAV SOM SKALL UPPST¤LLAS F¶R ATT N¥GON SKALL ANSES VARA I VERKLIG MENING KONSTN¤RLIGT VERKSAM OCH ST¶DBER¤TTIGAD
3AMTLIGA ORGANISATIONER ANS¥G ATT DET INLEDNINGSVIS SKULLE FINNAS ETT KRAV P¥ UTBILDNING INOM VISST KONSTN¤RLIGT OMR¥DE ALTERNATIVT DOKU MENTERAD VERKSAMHET INOM OMR¥DET %N DOKUMENTERAD VERKSAMHET KAN VISAS P¥ OLIKA S¤TT INOM OLIKA KONSTN¤RSOMR¥DEN &LERTALET ORGANISATIO NER H¤NVISADE TILL DE KRITERIER SOM UPPST¤LLS F¶R MEDLEMSSKAP I ORGANI SATIONEN $ESSA INNEB¤R T EX KRAV P¥ VISS PRODUKTION VISSA FRAMF¶RAN DEN ETC
/RGANISATIONERNA ANS¥G VIDARE ATT MAN SKULLE HA VARIT VERKSAM INOM ETT KONSTN¤RLIGT OMR¥DE EN VISS TID INNAN R¤TT TILL ST¶D SKULLE F¶RELIGGA 3T¶DET SKALL T EX INTE UTG¥ DIREKT EFTER AVSLUTAD KONSTN¤RLIG UTBILDNING UTAN DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN UTE P¥ MARKNADEN M¥STE P¥B¶RJAS
.¤R DET G¤LLDE TIDSASPEKTEN F¶RESLOGS ETT PAR ¥R SOM RIMLIGT
3AMTLIGA ORGANISATIONER ANS¥G ATT DET UT¶VER
"ETR¤FFANDE YTTERLIGARE AVGR¤NSNINGAR F¶R ATT ANSES VERKLIGT VERKSAM FRAMF¶RDE M¥NGA ORGANISATIONER ATT VISS TID SKULLE ¤GNAS ¥T DEN KONST
| "ILAGA | 3/5 |
N¤RLIGA VERKSAMHETEN &LERTALET AV DESSA ANS¥G ATT DET SKULLE UPPST¤LLAS ETT KRAV P¥ ATT MAN F¶R ATT VARA ST¶DBER¤TTIGAD INTE SKULLE F¥ ARBETA MED ANNAT ICKE KONSTN¤RLIGT ARBETE MER ¤N MOTSVARANDE EN HALVTIDSTJ¤NST
!NG¥ENDE VILKA KRITERIER SOM SKULLE UPPST¤LLAS F¶R ATT UPPN¥ DIREKTI VENS KRAV P¥ ATT ST¶DET SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE ANS¥G SAMTLIGA ORGANISATIONER ATT ST¶DET SKALL FR¤MJA KONSTN¤RLIGT SKAPANDE OCH OCH KONSTN¤RLIG VERKSAMHET .¥GRA ANS¥G ATT AVGR¤NSNINGAR SKULLE UPPST¤LLAS S¥ ATT ST¶DET INTE G¥R TILL VERKSAMHET SOM I F¶RSTA HAND SKER I KOMMERSIELLT SYFTE
&LERTALET MENADE DOCK ATT DET INTE SKULLE ST¤LLAS UPP N¥GRA FASTA AV GR¤NSNINGAR AVSEENDE T EX VILKEN SLAGS VERKSAMHET ELLER VILKA YRKES GRUPPER SOM SKALL OMFATTAS AV ST¶DET /LIKA F¶RSLAG P¥ HUR MAN I ST¤LLET SKULLE G¶RA F¶R ATT UPPN¥ SYFTET MED ATT ST¶DJA KONSTN¤RLIG VERKSAMHET FRAMF¶RDES .¥GRA ANS¥G ATT MAN SKULLE G¶RA EN BED¶MNING FR¥N FALL TILL FALL HURUVIDA DEN HUVUDSAKLIGA VERKSAMHETEN UTG¶R KONSTN¤RLIG VERK SAMHET OCH OMFATTAS AV ST¶DET ALTERNATIVT EN BED¶MNING AV VARJE PRO JEKT UPPDRAG F¶R ATT SE OM DET UTG¶R GRUND F¶R ST¶D .¥GRA ORGANISA TIONER ANS¥G ATT MAN SKULLE ACCEPTERA EN VISS DEL AV KOMMERSIELL VERK SAMHET T EX TILL¥TA H¶GST FEMTIO PROCENT AV VERKSAMHETEN ATT INNEH¥LLA ETT KOMMERSIELLT INSLAG 3LUTLIGEN FRAMF¶RDE ETT ANTAL ORGANISATIONER ATT DET INTE SKALL G¶RAS FINNAS N¥GRA AVGR¤NSNINGAR ELLER G¶RAS N¥GRA BE D¶MNINGAR ALLS UTAN MAN SKALL L¥TA ¶VRIGA KRITERIER S¥SOM DOKUMENTE RAD YRKESVERKSAMHET KONTINUITET I VERKSAMHETEN SAMT EKONOMISKA AVGR¤NSNINGAR AVG¶RA VILKA SOM ¤R ST¶DBER¤TTIGADE